Statens historiska museum och K. Myntkabinettet : tillväxten under år 1920 Fornvännen 16, 1-24 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1910_211 Ingår i: samla.raa.se STATENS HISTORISKA MUSEUM OCH K. MYNTKABINETTET. Tillväxten under år 1910. 13,958. Asien, Norra Syrien. En samling flintredskap, delvis paleolitiska (se T. J. Arne, Stenåldersfynd frän Nordsyrien, Fornvännen 1908 sid. 1 ff., och LAnthropologic 1909, sid. 23 ff.); Mindre Asien, Kadi Köl vid Bosporen. Fynd från en boplals vid Sultan Murads kiosk ofvanför Kourbalidalen (se Arne, anf. arb.): 18 stenyxor med fyrsidig eller oval genomskärning, däraf 5 af nefrit el. nefritliknandc stenart; ett antal kärnor och skärfvor af obsidian, bergkristall, flinta, kvartsil och nefrit; 31 knackstenar, 6 mer el. mindre bearb. stenar, 5 d:o ej bearbetade; 2 ornerade stenar af kalksten, 1 harpunspetsfragment, 14 spetsar el. nålar af ben, de flesta fragmentariska; 5 bearbetade benföremål; 5 grenar af hjorthorn, hvaraf åtm. 4 bearbetade; en mängd lerkärlsfragment från stenåldern och senare tid; 2 skålar af sten, 2 d:o af lera; 2 lampor af lera; 15 sländtrissor af kalksten och bränd lera; diverse föremål af bränd lera; 14 slungstenar af bränd lera; 2 d:o af sten, 3 d:o af svafvelkis (?), 4 d:o af bly (?); 6 pilspetsar af brons; 2 synålar af brons eller koppar, 1 metkrok af brons; 1 fyrkantig vikt af bly; 27 pärlor af blå turkos (?), 1 grönaktig glaspärla, 1 mosaikpärla; 7 små snäckor (?), möjligen använda som smycken; skelettdelar af åtm. 2 människor, horn och ben af djur, musslor. Pendik vid Marmarasjön. Ett antal stenyxor med oval genomskärning, f. på en boplats (se Arne, anf arb.) 212 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. 13.959. Nio moderna pilgrimsmärken af mässing. 13.960. Skåne, Oxie hd, Husie sn. Fyrsidig stenyxa med hål vid banen som Sv. F. 32, banen skadad. — Skytts hd, Rengs sn, Kämpinge. Fyrsidig stenyxa som föregående, banen skadad. — Stäfvie. Rundad aflång sten med inknackad ränna dels i ändarna, dels utefter halfva, minsta omkretsen, antagligen använd som sänke. — Vemmenhögs och Skytts hdr, Anderslöfs sn. Fyrsidig yxa af dioritporfyr som Sv. F. 32, hålet gropformigt påbörjadt från båda sidor, banen skadad. 13.961. Ångermanland, Ullångers sn, Ltd. Skafthålsyxa af vanlig form med hålet anbragt högt uppe mot den afsmalnande banen, f. hösten 1909 vid ett torp, afsöndra! från hemmanet n:r 1 i Lid, vid nyodling på omkr. 1 Va fots djup bland en mängd småsten; i närheten af fyndstället anträffades en del "brända lerflisor", liknande lerkärlsbitar, hvilka dock ej lillvaralogos. 13.962. Nerike, Glanshammars hd, Götlunda sn, Jernäs. Skafthålsyxa af vanlig form, f. i en Sjöstrand. — Edsbergs hd och sn, Lötan. Hålkyxa af brons närmast som Sv. F. 152, öglan i gammal tid afbruten, f. år 1900 vid upprensning af Tjugesta-ån; terrängen utgöres af ängsmark. 13.963. Dalsland, Sundals hd. Brå/anda sn, Backa. Eggdel af skafthålsyxa af vanlig form, afslagen i skafthålet. — Röstorp. Skafthålsyxa af vanlig form, eggdelen afslagen. — Gestad sn, Slommehagen. Fragment af skafthålsyxa. — Frändefors sn, Skog. Spetsen till en flintspets, 2 flintspånor; f. på samma plats i nyodlad jord. — Högen. Slenyxa af Lihulttyp, tväreggad, trapezformig genomskärning, delvis slipad.— Almerud (antagl. = Elmeryr). Nederdel af stor, fyrsidig flintyxa, slipad, har tydligen varit tunnackad, f. vid dikesgräfning. 13.964. En samling fornsaker af sten, hufvudsakligen frän Småland, Kalmar län. 13.965. Skåne, Vemmenhögs och Skytts hd. Anderslöfs sn. Aflång, rundad sten med inknackad ränna. 13.966. Södermanland, Jönåkers hd, Nikolai sn, Oppeby. Tillväxten under är 1910. 213 Skaflhålsyxa af vanlig form; liten skafthålsyxa af vanlig form, skafthålet ej påbörjad!; funna år 1900. 13.967. Gotland, Rone sn. Burge. Två spiralringar af silfver som Sv. F. 641, ändarna dock trinda och omböjda som Sv. F. 640, lagda i resp. 5 ock 5Va hvarf; 278+120 arabiska mynt däraf 29 genomborrade i och för upphängning; vikt 1244,94 gr., hvaraf mynten 1046,95 gr.; f. i "Storåker". 13.968. Norrbotten, Arvidsjaurs sn, Lappträsk. Fem fiskkrokar, (fig. 1) däraf fyra af horn, den femte af ben, 2 halfva underkäkar af bäfver, 1 djurben; f. år 1909 vid sänkning af sjön. 13.969. Stockholm, Birger Jarlsgatan. Tumlare af mässing. 13.970. Södermanland, Västerrekarne hd, Gillberga sn. Bronsyxa med låga sidokanter, som Sv. F. 141, nacken rak. (Inv. 13,968). Fig. l. 13.971. Småland, Tveta hd, Månsarps sn. Fragment af stenkors af sandsten. 13.972. Norrbotten, Piteå landsförsamling, Gråträsk. Ett stort antal föremål ur det stora Gråträskfyndet (se inv. 13,884). 13.973. Uppland, Färentuna hd. Adelsö sn, Björkö. Liten vägarm af brons; af järn: liten spade med hålk, mejsel, 4 eneggade knifvar (delvis fragmentariska), pilspets med tånge, en del nitnaglar, spikar och diverse fragment, tenar, tackor o. s. v., 2 sländtrissor af bränd lera (den ena dubbelkonisk), 3 små lerkärlsbitar, flintbit, fragment af ett skifferbryne, täljstensbit med !vå hål, afbruten bennål med genomborrad! hufvud, 15 pärlor af bergkristall, karneol, glas och glasfluss; — allt f. i Svarta jorden. 13.974. Södermanland, Oppunda hd, Bettna sn, Löta. Fynd från några år 1885 undersökta grafvar. "Graf 7" (hög af 15 m:s diam.): af brons: half svärdsknapp, (fig. 2) rikt or- 214 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. nerad (stil 1), med granatinläggning (eldskadad), främre delen af ett djurformadt beslag (fig. 3) (Irol. föreställande en häst), 2 hästformiga beslag, (fig. 4) (fragmentariska), fägelliknande beslag el. spänne (fig. 5) (eldskadadt), fragmentariskt beslag, möjl. som föreg., beslag el. spänne i form af ett tillbakaseendo djur (fig. 6) (stil II), 5 starkt eldskadade fragment med spår af djurornamenlik, (möjligen hörande till svärdsknappen), fyrkantigt, dubbelvikt bronsbleck med två nitar, 12 förbrända bronsfragment, några små pär- ) y Fig. 2. i,i. (Inv. 13,974). Fig. 6. Vi. (Inv. 13,974). Fig. 3. •/,. Pl*. 4. (Inv. 13,974). lor af spirallagd bronstråd; 3 bitar af en ornerad benkam (en af dem bl. a. ornerad i stil I), 2 tärningar af ben (fragmentariska, den ena eldskadad), 11 mer el. mindre fragmentariska spelbrickor af ben, 11 försmälta bitar af ett grönaktigt glaskärl, ett dussin hopsmälta glaspärlor (grönaktiga), pärla af karneol el. kris!, kalksten, 3 små bitar af ett stenbryne, ett 30-tal träfragment, möjligen delar af ett spelbräde (jfr. Engelhardt, Vimosefundet pl. 3, fig. 9—11); dessutom möjl. en del brända ben, till stor del af djur; 2 lerkärl skola därjämte vara funna i grafven. — "Graf 14". Bronsfragment, järnknif, ett 70-tal järnnitar (hela el. fragment), några söndriga märlor af järn, ett prylliknande verktyg af järn, ett möjl. härtill hörande Tillväxten under är 1910. 215 fragmen! af järn, bil af en ryggad dubbelkam af ben, ornerad, 4 lerkärl sam! fragmen! af ytterligare några lerkärl (inalles 8 lerkärl skola vara funna i grafven), kol, brända ben, en liten samling brända hasselnötter. — "Graf. 15". Lerkärlsbitar. 13.975. Skåne, Luggude hd, Helsingborgs landsförsamling, Pålsjö. Litet, tunnt bronsfragment (antagl. bit af en knif), delar af ett lerkärl, brända ben, flintbit; f. vid planeringsarbete under flat mark. 13.976. Skåne. Skytts hd, Bösarp sn, Bösarp n:r 8. Lerkärl, (fig. 7) innehållande brända ben och täckt med en liten stenhäll, f. i aug. 1909 i ett grustag. 13.977. En Gustaf I:s mark 1543. 13.978. En l /j mark 1560, en 2-dalers myntplåt 1685, ettobestämbart mynt. 13.979. Afgjutning af en "Zonenbecher", f. vid Frankenthal i Fig. 7. «,4. (Inv. 13,976). Rhenhessen (se die Altertiimer unserer heidnischen Vorzelt, Band V, Heft XI, Taf. 61, Fig. 1092). Gåfva af Central-Museum i Mainz. 13.980. Västerbotten, Vilhelmina sn. Två runda pärlor af tenn, f. år 1909 af en person frän Dorris, på omkr. 2 tums djup vid kanten af en stor sten, "offersten", i Offerskalet i Marsfjället. 13.981. Småland, Södra Möre hd, Ljungby sn, Ölfvingstorp n:r 4. Yxa af järn (fig. 9), t. vid gräfning på omkr. 1 m:s djup. 13.982. Norrbotten, Nederkalix sn. Hacka af skiffer med trapezformig genomskärning, närmast som Fornvännen 1908, sid. 283, fig. 164, slipad vid spetsen; f. tillsammans med yxan inv. 13,571 ("spaden skilde dem åt"). Fornvännen 1911. 15 216 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. 13,983. Västerbotten, Skellefteå landsförsamling, Skråmträsk. Hålmejsel af skiffer med oval genomskärning, jämnbred, nästan fullständigt slipad, eggen djupt hålslipad, f. på en kulle i norra delen af byn, tätt invid Finforsån; — flat, rundadt aflång sten med ett inknackadt hak i hvardera ändan, möjligen använd som sänke, f. på en nyodling i nordligaste delen af byn, tätt intill Klutmarks råhage. — Burträsks sn. Ljusheden. Eneggad knif af skiffer (fig. 8), t. på en nyodling invid Ljusvatt\ nets råhage. 13,984. Nerike, Örebro hd, Längbro sn. KarlsFig. i. V , (Inv, 13,983). ^ ^ { ,jntspets m e d afnötta ändar, använd som eldslagningssten, f. i åkerjord. — Ånsta sn, Skråmsta. Stigbygel af .-, järn (fig. 10), t. i åkerjord invid järnvägen Öre•m ,J bro—Svarta, öster om Karslunds station, vid en \W . J M kraftstation söder om gården Karlslund. — Mosjö sn, Kyrkebyn. Skafthålsyxa af dioritporfyr af vanlig form, f. år 1909 vid ombyggnad af järnvägsbron (d. s. k. Sundsbron). — Mosas. Spetsnackad flintyxa med smalsidor, tväreggad, till största delen slipad, f. i grusåsen. — Kumla hd och sn, Vallersta. Fyrsidig grönstensyxa, tväreggad, afsmalnande mot nacken. —Baggetorp. Fyrsidig flintyxa, banedelen afslagen, delvis slipad, f. i Skogsmark. — Hörsta. Eggdel af båtFig. 9. Va. formig skafthålsyxa, afslagen i skafthålet, f. i ste(Inv. 13,981). nig skogsmark väster om byn. — Kumla. Eggdel af fyrsidig stenyxa. — Grimstens hd, Hardemo sn, Mossby. Smalmejsel af grönsten (fig. 11) med oval genomskärning, f. i åkerjord. 13,985. Skåne. N. Åsbo hd. Gråmanstorp sn, Åbytorp. Tillväxten under år 1910. 217 Skafthålsyxa af vanlig form med från ena sidan påbörjadt skafthål, i hvars botten borrtappen kvarsitter. 13.986. Nerike, Kumla hd och sn, Åby. Tunnackad stenyxa, Iväreggad.— Sköllersta hd, Ekeby sn, Frommesta. Båtformig skafthålsyxa, f. år 1895 vid Mosjöns östra strand. —Askers hd. Lännäs sn. Segersjötorp. Skafthålsyxa af simpel form, fragmentarisk. Södermanland, Oppunda hd. Västra Vingåkers sn, Rosendal. Vacker spjutspets af skiffer med hullingar och tånge, som Månadsbladet 1898 och 1899, sid. 89, fig. 40; f. är 1909 i ett sandtag. — Östra Vingåkers sn, Sjöholm. Stenyxa af Lihulttyp med trapezformig genomskärning, Iväreggad (delvis slipad), fyrsidig stenyxa (banen afslagen), tjocknackad stenyxa med hål- Fig. 10. Vi. (Inv. 13.984). egg13.987. Östergötland, Åkerbo hd, S:t Lars sn, Kallerstad. Oval eldslagningssten af kvartsit som Sv. F. 268, utan ränna, f. i en åker. 13.Q88. Skåne, N. Åsbo hd, Oråmanstorps sn. Abytorp. Fyrsidig flinlyxa (banen skadad) till största delen slipad. 13,989. Södermanland, Oppunda hd, Julita sn, Gimmersta. Liten, tjocknackad stenyxa med hålegg. — Orabbetorp. Vacker, tunnackad flintyxa, längd 35,s cm., väl slipad, f. för omkr. 30 år sedan — Flöda sn, Nästorp. Liten, tjocknackad stenyxa, tväreggad, liten tjocknackad stenyxa med tväregg (väl slipad), fyrsidig stenyxa (banen afslagen). 218 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. 13.990. En 4-mark 1614, en livländsk solidus för Carl XI, en ensidig medalj af silfver öfver Carl XIV Johan. 13.991. Västmanland, Öfvertjurbo hd, Kila sn, Vallen. Spetsnackad flintyxa med smalsidor, till största delen slipad, f. år 1883 i en bäck. — Uppland, Simtuna hd, Simtuna sn. Liten, hålkyxa af brons, närmast som Sv. F. 148, hålken oval. — Åsunda hd. Vårfrukyrka sn, Rekasta. Vacker flintdolk med fyrsidigt skaft som Sv. F. 57, f. i en åker. — Trögds hd, Husbysjutolft sn, Ekolsund. Vacker hålkyxa af brons närmast som Ant. Tidskr. III, sid. 214, fig. 11, hålken rund, f. i Ekolsundsviken nedanför Ekolsunds tegelbruk. ^^B ^^^^ Fig. 12. -Vr,. (Inv. 13,992). 13.992. Bohuslän, Lane hd, Dragsmarks sn. Stor halsring af brons, (fig. 12) närmare beskrifven i Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns Fornminnen och Historia III, fig. 189, sid. 222 ff. — Obekant fyndort. Spänne af brons (fig. 13), fragmentariskt. 13.993. Obekant fyndort. Litet likarmadt bronsspänne närmast som Fornvännen 1908, sid. 270, fig. 146, (nålen som varit af järn, saknas), fragment af en remsölja af brons med silfverinläggning (nålen saknas), möjligen orientaliskt arbete. Gåfva af J. W. Bäcklin. 13.994. Skåne, Västra Oöinge hd, Stoby sn, Kvistalånga. Ornerad lerkärlsbit (stenålder), f. i en nästan utjämnad grafhög; hålkyxa af brons som Sv. F. 152 (hålken oval), knapp af brons, synål af brons som Sv. F. 205, 3 lertrissor; Tillväxten under år 1910. 219 allt f. å ömse sidor om vägen Stoby—Sandby, nära Alma-ån och Laxbromölla; på samma plats äro förut bronsåldersfynd gjorda (inv. 8,755). — Värja från senare delen af 1700-talet, f. nedstucken i marken vid den s. k. Tingsbacken i närheten af Alma-ån. Gåfva af f. d. kommunalordf. O. Ohlsson, Stoby. 13,995. Skåne, Oxie hd, Husie sn, Kvarnby. Fynd från undersökning af ett kulturlager vid Hörstedts kritbruk, se Bror Sehnittger, Förhistoriska flintgrufvor och kulturlager vid Kvarnby och S. Sallerup i Skåne, Antikvarisk Tidskrift, 19, sid. 1 8 - 4 6 . — Skifyxa af flinta, f. vid undersökning af en flintgrufva vid Hörstedts kritbruk (Sehnittger, anf. arb. sid. 8); — fynd frän undersökning af ett kultnrlager vid D. Hjorths kritbruk (Sehnittger anf. arb., sid. 69—93); hacka af horn, f. vid Hjorths kritbruk (Sehnittger, anf. arb., sid. 12); skifyxa af flinta, f. å åkern, i omedelbar närhet af kril-pig. 13. 2/3. (inv. 13,992). brottet vid Hjorths kritbruk; — ofullbordad skifyxa af flinta, f. vid en schaktprofil vid Hjorths kritbruk;— förarbete till skifyxa af flinta, f. vid Kvarnby järnvägsstation; pilspets af flinta som Sv. F. 59, f. å ägorna till Hörstedts kritbruk. — Södra Sallerups sn. Södra Sallerup. Fynd från undersökning af en skålformig grop med kulturlager vid Sjöbergs kritbruk (Sehnittger, anf. arb., sid. 46— 52); — fynd från undersökning af en kittelformig grop med kulturlager vid Sjöbergs kritbruk (Sehnittger, anf. arb., sid. 52—54); —fynd från undersökning af en eldstad vid Sjöbergs kritbruk (Sehnittger, anf. arb., sid. 54—56); — hacka af horn, f. vid Sjöbergs kritbruk (Sehnittger anf. arb., sid. 12, fig. 9); — oval skifskrapa af flinta, f. å ägorna till Sjöbergs kril- 220 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. bruk; — barnskelett rubbadt, f. vid Sjöbergs kritbruk (Sehnittger, anf. arb., sid. 99, anm.); — Tullstorp. Slagstock af horn, f. i en flintgrufva vid P. Olssons krilbruk (Sehnittger, anf. arb., sid. 12); — flintföremål af nästan fyrkantig genomskärning, tvärt afhugget i ändarna, f. i närheten af Olssons kritbruk. 13.996. Gestrikland, Ockelbo sn, Östby. Yxa af järn, närmast som Sv. F. 263, f. pä en udde i Testeboån; pä platsen finnes ett graffält. (Jfr. inv. 14,042). 13.997. Dalsland, Valbo hd. Ödeborgs sn, Karlserud. Såg af flinta närmast som Sv. F. 71, med svagt konkav egg, f. under skördearbete. — Sundals hd, Brålanda sn, Backa. Skafthålsyxa af vanlig form. — Frändefors sn. Högen. Flintskrapa med konvex skrapegg i ena ändan och skafttånge i den andra, f. i nyodlad jord. — Bränneberg. Eggdel af skafthålsyxa, afslagen i skafthälet, slipsten af kvartsit som Sv. F. 6, med slipyta på båda flatsidorna och en af smalsidorna; båda f. vid dikesgräfning på samma plats och på 0,5 m:s djup. — Forsane gård. Eggdel af skafthålsyxa (afslagen i skafthålet), yxa af Lihulttyp med triangulär genomskärning (eggdelen afslagen), trindyxa med plankonvex genomskärning, tväreggad trindyxa med oval genomskärning; fragment af en stenyxa (?) med spetsoval genomskärning, funna (utom skafthålsyxan) vid gräfning på samma plats. — Selringen. Hjärtformig pilspets af flinta med urnupen bas, spetsen af en dolk eller spjutspets af flinta; f. i gammal åker. — Gåseviken. Skafthålsyxa af vanlig form, afslagen utefter längden genom skafthålet f. under plöjning. — Koppemd. Skafthålsyxa af vanlig form, afslagen som föreg. — Laxfisket. Tjocknackad flintyxa, tväreggad, ofullständigt slipad, f. vid dikesgräfning. 13.998. Västergötland, Åse hd, Flo sn, Bergsgården. Trindyxa med svagt oval genomskärning, tväreggad, f. vid nyodling. — Viste hd, Flakebergs sn. Svanegården. Skafthålsyxa af vanlig form, f. vid gräfning. — Tengene sn, Odenslund. Tillväxten under är 1910. 221 Banedel af skafthålsyxa af vanlig form, afslagen i skafthålet, f. vid gräfning. — Frökärna sn, Åras. Skafthålsyxa af vanlig form (f. vid harfning), bit af en flintsåg som Sv. F. 74, bränd, f. vid odling. 13,999. Södermanland, Oppunda hd, Västra Vingåkers sn. Fredrikstorp. Trindyxa med oval genomskärning. — Perstorp. Tjocknackad stenyxa med afrundade smalsidor. — Lunda gård. Trindyxa med oval genomskärning, tväreggad. — Bilsbro. Skafthålsyxa af vanlig form, eggen afslagen. — Stugutorp. Skafthålsyxa af simpel form. — Käbbetorp. Skafthålsyxa af vanlig form, eggdel, afslagen i skafthålet under hvilket ett nytt hål är uppborradt. — Högbrunn. Trindyxa med oval genomskärning, fyrsidig stenyxa, tväreggad, afsmalnande mot banen, smalsidorna afrundade; mycket uppskärpt flintdolk som Sv. F. 57, skaftet dock påi ena sidan kullrigt utan rygg. — Holsta. Groft arbetad stenyxa med oval genomskärning, fyrsidig stenyxa, afsmalnande mot banen, fyrsidig stenyxa, tväreggad (banen skadad), liten stenyxa med oval genomskärning, tväreggad, banen plan. Östergötland, Finspångaläns hd, Skedevi sn, Häfla, Ejnarstorp. Tjocknackad flintyxa med hålegg, nästan fullständigt slipad.— Regna sn, Qöntorp. Trindyxa med oval genomskärning. — Ödestorp. Trindyxa med nästan rund genomskärning. 14.000. Västergötland, Åse hd, Flo sn, Karlgården. Trindyxa, tväreggad (med svagt oval genomskärning), trindyxa, tväreggad med oval genomskärning, banedel af båtformig skafthålsyxa (afslagen i skafthålet), skafthålsyxa af vanlig form med ringformigt påbörjadt skafthål, banedel af skafthålsyxa af vanlig form (afslagen i skafthälet), fragment af skafthålsyxa af vanlig form (afslagen i skafthålet); f. vid nyodling. 14.001. Skåne, Norra Åsbo hd, Riseberga sn, Ljungby hed. Bronssvärd (fig. 14) med fästeknapp af horn, och hornbeklädd fästetunga, spetsen afbruten, f. "i ett vattendrag". — Luggude hd, Ströfvelstorps sn, Hasslarp. Bronsyxa med skafthål (fig. 15). — Helsingsborgstrakten. Vacker skafthålsyxa 222 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. närmast som Sv. F. 40, f. "'a mil från Helsingborg". — Harjagers och Rönnebergs hd. Saxtorps sn. Spjutspets af brons ^k. af typen Sv. F. 101. — Harjagers hd, Löddeköpinge sn, Löddesborg. Vacker mångkantig skafthålsyxa (fig. 16). — Ystadtrakten. Tvänne oslipade //-: tunnackade flintyxor (42 cm. och 31 cm. långa) af samma slags flinta; f. "tillsammans i en mosse Va mil från Ystad". — Obekant fyndort. Bronssvärd som Montelius, Tidbestämning, fig. 51, knappens öfversida som på fig. 50, spetsen afbruten och ny spets tillslipad (i nyare tid?). 14,002. Nerike, Kumla hd, Kumla sn, Hjortsberga. Trindyxa med oval genomskärning. — Edsbergs hd, Edsbergs sn, Binninge. Spetsnackad flintyxa med afrundade smalsidor (till största delen slipad), tjocknackad flintyxa med hålegg (till största delen slipad), skafthålsyxa af vanlig form. — Sörby. Flintsåg med rak egg, som Sv. F. 72, f. öster om byn. — Grimsfens hd, Viby sn, Nolanbro. Tunnackad flintyxa (till största delen slipad), f. år 1909. — Fagerbförk. Liten flintdolk med delvis slipade sidor. 14,003. Skåne. Bjäre hd, Rebbelberga sn. Tvänne hålkyxor (fig. 17) af brons af fransk Fig. 14. V4. Fig. 15. Va. lyp (med gjutkärnan af bränd (Inv. 14,001). lera ännu kvarsittande i den ena, hvilket vid upphittandet äfven var förhållandet med den andra), enl. uppgift f. "i Rebbelberga". 14,004. Gotland, Lye sn. Brakteat af brons (fig. 18), t. "för flera år sedan". — Obekant fyndort. Liten rund pärla af gul glasfluss. Tillväxten under är 1910. 223 14.005. Uppland, Sollentuna hd, Sollentuna sn, Norrvikens villasamhälle. Vriden halsring af järn med vidhängande fyra torshammare af järn samt tre uppträdda ringar likaledes af järn, jfr. Fornvännen 1908, sid. 269, fig. 141; f. i lerjord. 14.006. Gotland, Eskelhems sn, Butcde. Djurhufvudformad spännbuckla af brons med nål af brons, f. i en gammal åker, kallad "Helig huset". 14.007. Gotland, Sanda sn, Lekarfve. Rund spännbuckla af brons af typen Sv. F. 538, mycket utplånad ornering, bottnen, nålen och en del af sidan saknas; f. vid gräfning i en åker. 14.008. Gotland, Fide sn, Rommunds. Djurhufvudformad spännbuckla (fig. 19) Fig. 17. Va. Fig. 16. i/3. af brons med nål af (Inv. 14,003). (Inv. 14,001). brons, f. i en åker. 14.009. Gotland, Fide sn, Rommunds. "Sjustjärna" af brons, sprucken pä ena sidan, f. i en åker. 14.010. Gotland, Othems sn, Ytlings. Två stora yxor af järn med skafthål, alldeles lika hvarandra; f. vid olika tillfällen under plöjning och rothuggning i en åker, där "förut 2 silfverringar hittats". 14.011. Gotland, Dalhems sn, Halfoser. Ringspänne af brons med fasetterade knoppar, f. under bethackning i en åker. 14.012. Gotland, Vamblingbo sn, Rems. Ringspänne af brons med fasetterade knoppar, nålen saknas; f. vid harfning i en åker, kallad "Hemåker". 224 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. 14.013. Gotland, Guldrupe sn, Hallbjens. Rund spännbuckla af brons, degenererad typ, sidorna prickornerade, öfversidan uppdelad i fyra ornerade fält, nålen samt en del af bottnen saknas f. vid plöjning i en nybruten åker. 14.014. Gotland, Vallstena sn, Medebys. Trindyxa med oval genomskärning, liten trindyxa med oval genomskärning, fyrsidig stenyxa, tväreggad, öfre delen omknackad, hvarigenom den erhållit oval genomskärning; samtliga f. vid plöjning i en gammal åker, där "förut 7 ä 8 dylika yxor anträffats". 14,015. Gotland, Hafdhems sn, Hestlunds. Två större och 3 mindre stycken af tvänne (?) spiralarmringar af brons som Sv. F. 234, f. vid plöjning F * . 18-'/..(Inv. 14,004). J e n g a m m a l äker kal . lad "Byängsmyr", där ett liknande fynd förut gjorts (se inv. 12391). 14,016. Gotland, Hafdhems sn, Rosarfve. Bottnen lill en rund spännbuckla Fig. 19. Vi. (Inv. 14,008). a f bronS( nåler)( s o m varit a{ jänl) sak. nas, f. i ett gruslag i närheten af Rosarfve. 14.017. Got/and, Vallstena sn, Nygårds. Ringspänne af brons med upprullade ändar, den ena afbruten; f. vid uppsamlande af s. k. kvickrot i en åker kallad "Sandåker". 14.018. Gotland, Vallstena sn, Medebys. Rund spännbuckla af brons, ornerad i stil III, sidorna uppdelade i fyra fält, öfversidan i tre (bottnen, samt nålen saknas), eneggad knif af järn med fyrkantig tånge, spetsen afbruten; båda f. i en grusgrop i Vallstenarum. 14.019. Blekinge, Bräkne hd, Hellaryds sn, Långahall. Stenyxa med oval genomskärning, något afsmalnande mot nacken, tväreggad; stenyxa med oval genomskärning, banedelen afslagen; båda f. vid plöjning. — Medelstads hd, Ron- Tillväxten under år 1910. 225 neby sn, Ettebro. Trindyxa med oval genomskärning, f. vid harfning. — Skamp. Trindyxa med oval genomskärning; fyrsidig flintyxa, slipad, tväreggad, banen och eggen afslagna, bränd, båda f. vid odling. 14.020. Skåne, Färs hd, Tolånga sn, troligen Näsby nr 8. Armring af guld (fig. 20), vikt 19,05 gr., f. för omkring 10 år sedan, möjligen vid bortodlandet af några större stenar. 14.021. Småland, Norra Möre hd, Ryssby sn, Söregärde nr 6. Arabiskt silfvermynt, tillhörande samma fynd som inv. 12,025 och 13,601; f. hösten 1909. 14.022. Norrbotten, Juckasjärvi sn. Flintdolk som Sv. F. 56, längd 17,75 cm., bladet uppskärpt; f. sommaren 1901 4 mil N. om Kiruna vid byggandet af järnvägen Gellivare-Riksgränsen, Fig. 20. Vv (Inv. 14,020.) den anträffades på omkr. 1 alns djup under jordytan. 14.023. Östergötland, Kinda hd, Hyckllnge sn, Sillstad. Enskalig oval spännbuckla af brons som Sv. F. 547, nålen saknas, f. i mars 1910 vid upprensning af den lilla ån NV. om byn, omkr. 100 m. ofvanför mynningen och på omkr. 2 meters djup. 14.024. Skåne, Luggude hd, Väsby sn, Höganäs, Pershög. Af flinta: 26 skifyxor, 5 rundtorn slagna yxor, 2 tjocknackade yxor (oslipade, nedtill afslagna), 5 förarbeten till tjocknackade yxor, fyrsidig yxa med afslagen nacke och skadad egg, bredsidorna slipade, fyrsidig yxa med hålegg, till största delen slipad (öfre delen afslagen), 2 förarbeten till fyrsidiga yxor, förarbete till en yxa, genomskärningen triangulär, 2 tjocknackade smalmejslar, nedtill afslagna (den ena något slipad på bredsidorna, den andra oslipad och bränd), förarbete till en tjocknackad smalmejsel (nedtill afslaget), dolk som Sv. F. 57, bladet uppskärpt, dolk som Sv. 58, fästet obetydligt utsvängdt, 226 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. bladet uppskärpt, dolk af hufvudformen Sv. F. 51 (brusten i 2 delar), fragment af en såg (brändt), 23 skifskrapor, däraf 9 runda, 12 aflånga och 2 skedformiga, 11 spånskrapor, hvaraf en stor med skafttånge och konkav skrapegg i ena ändan, de öfriga med konvex skrapegg, 9 borrar, 5 knifvar som Sv. F. 67, 4 eldslagningsstenar som Fornvännen 1910, sid. 59, fig. 55, 1 knacksten, 7 kärnor (cylindriska), 80 spanar, hvaraf en bränd och två slagna ur fyrsidiga, delvis slipade yxor (en del af spånorna ulvisa retuscher utefter kanterna), 3 ovala, groft slagna verktyg, 2 ovala flintstycken med konkav skrapegg i ena kanten, 9 aflånga flintbitar med bearbetade kanter, hvaraf en svallad, 9 flintbitar, hvaraf en del med retuscher; allt f. i närheten af hafvet vid vägen till Lerberget, mellan en här befintlig upphöjning — grafhög eller dynbildning —, i hvilken fyndet inv. 13,108 förut gjorts, samt en strax S. härom belägen källa och framför allt mellan några nu borttagna kretsställda stenar. — Allerums sn, Laröd. Af flinta: rundtorn slagen yxa, tunnackad yxa (ofullständig! slipad), tjocknackad yxa, obetydligt slipad(skadad vid eggen),skaft till dolk soxwSv.F.ot, skaft till dolk som Sv.F.45,aflång skifskrapa, spånskrapa med konvex skrapegg i ena ändan och retuscherad utefter ena kanten; tjock flintspån med retuscher utefter ena kanten, flintbit. — Helsingborgs landsförslg, Sofiero. Tjock, smal spånskrapa af flinta med konvex skrapegg i ena ändan och retuscherade kanter, borr af flinta. — Helsingborg, Ringstorp. Flintspån med spår af slipyta. — Rönnebergs hd, Herslöfs sn. Af flinta: groft tillslagen, oslipad yxa med tjock nacke och triangulär genomskärning (möjligen förarbete), eggdel af stor, anlagligen tunnackad yxa (till största delen slipad), tjocknackad yxa, bredsidorna delvis slipade (banedelen som Miiller, Ordning 70), Ijocknackad yxa, tväreggad, (bredsidorna obetydligt slipade), tjocknackad yxa med hålegg (delvis slipad), tjocknackad yxa med hälegg (obetydligt slipad på ena bredsidan), liten dolk som Sv. F. 51, skaf! till dolk som Sv. F. 51, half,' stor dolk som Sv. F. 51 (i den brottet Tillväxten under år 1910. 227 motsatta ändan omknackad till skrapa), spets till dolk, liten säg som Sv. F. 72, spånskrapa med konvex skrapegg i ena ändan, 2 sländtrissor af sandsten. — Viarp. Tjocknackad flintyxa (bredsidorna delvis slipade), eggdel af fyrsidig flintyxa, tväreggad (till största delen slipad), flintdolk som Sv. F. 48, spets till flintdolk, aflång sten af lerskiffer med bomärkesliknande tecken. — Vadensjö sn. Två rundtorn slagna flintyxor, tjocknackad flintyxa med hälegg, oslipad. — Or/d sn. Rundtorn slagen yxa af flinta (tväreggad), tunnackad flintyxa, ofullständigt slipad (nacken och eggen skadade), liten, tjocknackad flintyxa med ofullständigt slipade bredsidor, liten, tjocknackad flintyxa, bredeggad (med spår af slipning på. ena bredsidan), oslipadt redskap af flinta (påminnande om en tjocknackad, tväreggad mejsel), 2 flintdolkar som Sv. F. 45 (spetsarna afbrutna), fragment af en flintdolk (obetydligt slipad), sländtrissa af sandslen. — Asmundstorps sn. Tjocknackad flintyxa (bredsidorna delvis slipade), flintsåg som Sv. F. 73. — Rönneberga. Fyrsidig flintyxa med slipade bredsidor (nacken afslagen), eggdel af slipad, fyrsidig flintyxa med hålegg, flintdolk som Sv. F. 48, stor, tjock flintspån. — Billeberga sn. Södra Möinge. Tunnackad flintyxa (nästan fullständigt slipad), tunnackad flintyxa (till största delen slipad), tunnackad flintyxa (delvis slipad pä ena bredsidan), liten, tunnackad flintyxa (delvis slipad), tjocknackad flintyxa (tväreggad, bredsidorna delvis slipade), tjocknackad flintyxa (bredeggad, oslipad), tjocknackad flintyxa (bredeggad tväreggad, obetydligt slipad), fragment af en fyrsidig flintyxa med delvis slipade bredsidor, fyrsidig stenyxa (tväreggad, banen oregelbunden), liten flintdolk som Sv. F. 51, liten flintspets med tvär bas, sländtrissa af sandsten, oval, tillplattad sten af kalksten, afslagen i ena ändan. — Landskronatrakten. Banedel af tunnackad flintyxa (nästan fullständigt slipad), eggdel af ganska stor, tunnackad flintyxa, ursprungligen nästan fullständigt slipad (nu mycket skadad), eggdel af fyrsidig flintyxa (ofullständigt slipad), smal, tjocknackad flintmejsel, obetydligt slipad (eggen afslagen), fragment af skaft- 228 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. hålsyxa, fragment af stor flintdolk som Sv. F. 51, liten flintdolk af hufvudformen Sv. F. 56, skaft till flintdolk som Sv. F. 57 (genomskärningen svagt rombisk), spets till flintdolk, half flintsåg som Sv. F. 72, 3 flintspånor, hvaraf en svallad. — Harjagers och Rönnebergs hd, Saxtorps sn. Tunnackad flintyxa, delvis slipad (eggen afslagen), tunnackad flintyxa, delvis slipad, nacken skadad (eggen afslagen), liten, tunnackad flintyxa (ofullständigt slipad), eggdel af fyrsidig flintyxa (bredsidorna slipade), eggdel af skafthålsyxa af vanlig form, afslagen i skafthälet. — Malmöfrakten. Vacker, tjocknackad flintyxa, bredeggad, oslipad. — Frosta hd, Hammarlunda sn, Löberöd. Vacker flintdolk af hufvudformen Sv. F. 58 (spetsen afbruten), sländtrissa af kalksten, sländtrissa af sandsten. — Färs hd, Fremminge sn. Glattsliten hornspets, aflång flintskifva, tjocknackad flintyxa (bredeggad, oslipad), sländtrissa af sandsten, ornerad med koncentriska cirklar. — Vollsjö sn, Vollsjö station. Tunnackad flintyxa, till största delen slipad. — Västra Göinge hd, Vinslöfs socken. Tjocknackad flintyxa, tväreggad (oslipad), aflång skifskrapa af flinta. — Onsjö hd. Billinge sn. Skafthålsyxa af vanlig form. — Strö sn. Tjocknackad flintyxa med ofullständigt slipade bredsidor, f. år 1903; tjocknackad flintyxa med ofullständigt slipade bredsidor, tjocknackad flintyxa (obetydligt slipad), 3 tjocknackade flintyxor med hälegg (bredsidorna delvis slipade), smal, tjocknackad flintmejsel (delvis slipad), flintdolk af hufvudformen Sv. F. 51, bladet uppskärpt, skaftet något slipadt. Skåne (?). (Obekant fyndort, antagligen Skåne). Tjocknackad flintyxa med till största delen slipade bredsidor, fyrsidig flintyxa, tväreggad, bredsidorna delvis slipade, ena smalsidan omknackad till en skarp kant, nacken skadad. 14,025. Dalsland, Sundals hd, Frändefors sn, Bränneberg. Flintdolk med rombiskt skaft, bladet uppskärpt — Lönhult. Flintdolk med rombiskt skaft, skafthålsyxa af vanlig form, f. "under gräfning". — Elmeryr. Ämne till skafthålsyxa af vanlig form (hålet ej påbörjadt), eggdel af skafthålsyxa Tillväxten under år 1910. 229 af vanlig form (afslagen i skafthälet), tjocknackad flintmejsel (ofullständigt slipad), eldslagningssten af kvartsit som Sv. F. 268; alla f. i nyodlad jord. — Kvarnskogen. Eggdel af skafthålsyxa af vanlig form (afslagen i skafthålet), skafthålsyxa af vanlig form (klufven efter längden), eggdel af fyrsidig stenyxa, yxliknande sten; f. "allt på en plats". Västergötland, Väne hd. Vassända sn, Uppegården. Eggdel af skafthålsyxa af vanlig form, afslagen i skafthålet. — Kantenberg. Ämne till skafthålsyxa af vanlig form, hålet ej påbörjadt, 3 stenar, däraf en möjligen ett eggfragment af en skafthålsyxa; f. "allt på en plats".— Ramnered. Flintsåg med konkav egg. — Naglums sn, Grunnebo. Tre flintskärfvor, däraf en spånliknande. 14.026. Skåne, Onsjö hd, Billinge sn. Tjocknackad flintyxa, tunn (bredsidorna till största delen slipade), tjocknackad flintyxa med hälegg (oslipad), liten tjocknackad flintyxa, tväreggad (bredsidorna ofullständigt slipade), tjocknackad flintyxa, bredeggad (bredsidorna delvis slipade), dolk af flinta som Sv. F. 51 (men skaftet tjockare än bladet), liten flintdolk närmast som Sv. F. 48, flintdolk som Sv. F. 55, 2 flintsågar som Sv. F. 72. 14.027. Uppland, Sjuhundra hd, Rimbo sn, Rundby. Eggdel af skafthålsyxa af vanlig form (afslagen i skafthälet), half eldslagningssten af kvartsit som Sv. F. 270. — Långhundra hd, Närtana sn, Berga. Skafthålsyxa af vanlig form. Nerike, Glanshammars hd och sn, Glanshammars by. Flintdolk med smalt, rombiskt skaft, skafthålsyxa af vanlig form. — Örebro hd, Axbergs sn, Södra Listre. Skafthålsyxa af vanlig form. — Tyssllnge sn. Fattiggården. Fragment af flintsåg (återstoden se inv. 14,209), 2 skedformiga flintskrapor som Sv. F. 70, 3 flintskärfvor, däraf 2 retuscherade, allt tillhörande samma depotfynd som inv. 14,078 och 14,209. — Qrimstens hd, Viby sn, Nolankyrka. Fyrsidig stenyxa med hälegg. — Fagerbjörk. Spjutspets af flinta som Sv. F. 49 (delvis slipad på ena sidan), flintdolk, närmast som Sv. F. 51, 230 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. men mera lancettformad och nedre delen kortare, af alldeles samma flintart som föreg. och således troligen f. tillsammans med denna. — Öfre Odensvi. Stor pilspets af flinta, triangulär, med halfcirkelformigt urnupen bas. 14.028. Norge (?), Sarpsborgstrakten (?). Ornerad medeltida sten af täljsten. 14.029. Sex franska mynt: en 20-francs i guld af år 1806 och två 5-francs i silfver af är XI (1803) och 1809, präglade för Napoleon I; en 5-francs i silfver af år 1820, präglad för Ludvig XVIII; två 5-francs i silfver af år 1826 och 1829, präglade för Carl X. 14,030. Uppland. Färentuna hd. Adelsö sn, Mälby. Skogstorp. Skafthålsyxa af vanlig form, f. V. om Källvret vid nyodling på lermark. Fig. 21. H inv. 14.031. 14,031. Uppland, Färentuna hd, Adelsö sn, Björkö. Öfverstycke till fibula af silfver (fig. 21), t. i Svarta jorden. 14,032. Västergötland, Vedens hd, Fristads socken, Arta Skattegärden. Fynd från et! graffält, undersök! sommaren 1909. Graf 1 (brandgrop): järndubb, sex kvartsstycken. — Graf 2 (brandgrop): skarpkantigt flintstycke, brända ben, kol.— Graf 3 (brandgrop): hartstätning till träask, brända ben. — Graf (?) 4 (jordblandadl kollager): inga fynd. — Graf 5 (brandgrop): hartstätning till träask, lerkärl, brända ben, kol. — Graf 6 (brandgrop, omgifven af en rektangulär stenram): hartstätning till träask, brända ben, kol. — Grafvar (?) 7 och 8 (rektangulära stenramar): inga fynd. — Trind, starkt böjd bronsten, f. enstaka pä graffältet, omedelbart under grästorfven. — Fynd från en samtidigt undersökt grafhög i Bönhuslyckan: triangulärt remändbeslag af järn i form af en hake, märla af järn, krokformigt böjd spik af järn, bränd flintspån, brända ben, kol. Tillväxten under år 1910. 231 14.033. Västergötland, Valle hd, Lundby sn. Kyrkogården. Sporre af järn (äldre medellid), f. är 1907 vid upptagning af en graf. 14.034. Västergötland, Vilske hd. Gökhem sn. Delar af ett människoskelett ett större stycke murbruk; tillvarataget år 1908 vid undersökning af en af hällar byggd graf, anträffad vid grundgräfning till ett skolhus strax N. om Gökhems kyrka. 14.035. Västergötland, Redvägs hd, Åsarps sn, Väberga. Fyra bitar af ett groft lerkärl, 3 brända benflisor, 1 sandstensbit; f. i en grafhög. 14.036. Dalsland, Valbo hd, Jerbo sn, Orösäter. Sten i form af ett människohufvud i naturlig storlek (delvis naturbildning), älfkvarn med ett 20-tal skålformiga fördjupningar: båda f. för omkr. 40 år sedan jämte lerkärlsbitar, kol och brända ben i en grafhög (jordblandadt röse), som borttogs vid utjämning af skolplanen vid Grösäters skolhus; på platsen finnas ännu några grafhögar kvar. 14.037. Småland, Norra Vedbo hd, Haurida sn, Fifleryd. Fragmentarisk fibula af brons af typen Sv. F. 330, stort lerkärl af blomkruksform med fingerspetsintryck på öfverkanten, en samling hvita, brända ben; krukan med sitt innehåll f. år 1900 omedelbar! under grästorfven, 2 m. V. om lämningarna af en Iroligen oval (N—S) stensättning af omkr. 25 cm. höga, kantställda stenar. 14.038. Gotland, Grötlingbo sn, Barshaldersbacke. Orneradt bronsfat (fig. 22), spjutspels af järn, blade! som Sv. F. 503, den trinda hålken försedd med silfverinläggningar som hufvudmönstret å fig. 14, sid. 12 i Månadsbladet 1903-1905; på platsen finnes ett stort graffält (jfr inv. 10,939). 14.039. Dalsland, Sundals hd, Brålanda sn, Östebyn. Fragment af båtformig skafthålsyxa, f. i åker. — Källeberg. Eggdel af skafthålsyxa af vanlig form, f. vid dikesrensning. — Bretvet. Eggdel af skafthålsyxa af vanlig form, f. vid plöjning. — Rökila. Flintdolk med rombiskt skaft, bladet uppskärpt, Fornvännen 1910. 16 232 Statens Historiska Museum och K Myntkabinettet. t. i åker; tjocknackad stenmejsel, f. i åker. — Attersrud. Främre hälften af bladet till en flintdolk, f. i åker. — Asmundebyn. Tjocknackad stenyxa, f. i åker. 14,040. Uppland, Färentuna hd, Adelsö sn, Björkö. Nål af brons, nål af brons till ringspänne, trind, ringformigt hopböjd bronsten, 2 pilspetsar af järn med tånge, en del spikar och diverse fragment, tenar, tackor o. s. v. af järn, 4 små lerkärlsfragment, fragmentarisk sländtrissa af kalksten, orneradt benskaft (fragmentariskt), ornerad benplatta, bit af ornerad! sidostycke till benkam, ett80-tal pärlor af bergkristall, karneol, silfver, glas och glasfluss; allt f. i Svarta jorden. 14.041. Södermanland, Åkers hd, Åkers sn. Baggetorp. Skafthålsyxa af vanlig form. 14.042. Gästrikland, Ockelbo sn. Yxa af järn som Sv. F. 484, f. sannolikt på samma Fig. 22. Inv. 14,038. ställe som inv. 13,996. 14,043. Dalsland, Sundals hd, Brålanda sn, Bodane. Banedel af skafthålsyxa, borrtapp till skafthålsyxa, fragment af slipsten af kvartsit. — Slobacka. Flintdolk med rombiskt skaft, f. vid gräfning. — Rökila. Skafthålsyxa af vanlig form, f. vid plöjning. — Bön. Banedel af skafthålsyxa, afslagen i skafthålet, f. i åker. - - Gestads sn. Norra Timmervik. Två fragment af ett dolkblad af flinta, skaft till flintdolk, i ändan afrundadt rombiskt, med bladet linsformigt — Frändefors sn. Gränsbo. Dolkblad af flinta (lancettlikt, delvis slipadt), dolkblad af flinta med afbruten spets, liten tjocknackad stenmej- Tillväxten under år 1910. 233 sel; alla f. under plöjning. — "Burg" (Berg?). Lancettformigt dolkblad af flinta, delvis slipadt, f. vid plöjning. — Berg. Skaflhålsyxa af vanlig form, f. vid gräfning. — Löfnäs. Lite! klot af sten, f. vid plöjning. 14.044. Gotland, Kattunge sn, Tollby. 21 små guldtenar, trinda eller tillplattade, raka, mer eller mindre hopböjda eller spirallagda, vikt 83 gr.; f. våren 1910 vid en dikesgräfning å en nyodling, kallad Ängsåker; alla bitarna lågo tillsammans på 1 alns djup utan något omhölje. 14.045. Gestrikland, Hedesunda sn, Rångsta n:r 9. Byzantinsk guldsolidus, präglad för Leo I (försedd med hål för upphängning), 3 släta, tunna fingerringar af guld, hvaraf en ornerad med fyra par halfmånformiga instämplingar (fig. 23), 5 trinda spirallagda guldtenar, 14 mer eller mindre hopböjda bitar af dylika ringar, 1 hopböjd, bandformig, öppen liten guldring; vikt 119,95 gr.; allt f. i april 1910 vid nyodling, liggande tillsammans på ungefär 3 dm:s djup utan något omhölje. , In^ 140-15 14.046. Norrbotten, Pajala sn, Airivaara. Fyrsidig stenyxa af skifferartad bergart, tväreggad, afsmalnande mot den skadade nacken, f. pä 6 tums djup i sandig jord. 14.047. Skåne, Jerrestads hd, Tomarps sn, Tomarp n:r 28. Två oornerade halsringar af brons, bildade af snedställda bronsband (jfr Sv. Fornminnesföreningens Tidskrift, IX, sid. 177, fig. 8), ändarna omböjda till krokar (utan knoppar); f. på ungefär 0,6 m:s djup intill en större jordfast sten, omedelbart S. om den s. k. Galgabacken. 14.048. Nerike, Askers hd. Askers sn. Menigasker. Skafthålsyxa af vanlig form, f. på 3 föls djup i en torfmosse "minst 50 fot öfver Hjälmaren". — Kumla hd, Hallsbergs sn. Hjelmsäter. Tunnackad flintyxa (delvis slipad), skafthålsyxa af vanlig form; f. år 1907 vid borttagande! af ett stenröse i en åker. - Orimstens hd,Viby sn, Gullberga. Skafthålsyxa af vanlig form. Södermanland, Oppunda hd, Östra Vingåkers sn, Röstenstorp. Tjocknackad stenyxa med hålegg. — Stora Malm sn, 234 Statens Historiska Museum och K Myntkabinettet. Korshällstugan. Fyrsidig stenyxa (banen afslagen), liten fyrsidig stenyxa (afsmalnande mot den tunna nacken), stenyxa med oval genomskärning, trindyxa med oval genomskärning. — Björnkälla. Fyrsidig stenyxa, fyrsidig stenyxa (afsmalnande mot nacken), trindyxa med oval genomskärning. Dalsland, Nordals hd, Holms sn. Västerråda. Tjocknackad stenyxa. 14.049. Ångermanland, Fjällsjö sn, Vängel. Tre fragment af trenne bladformiga, breda, rundtorn slagna redskap af kvartsit, 2 fyrsidiga stenyxor af skiffrig bergart, tväreggade; f. år 1908 tillika med ett antal i privai ägo befintliga föremål, på "Näset" å et! odlingsland omkr. 30 m. från Vängelälfven; pä plalsen skall äfven enligt uppgif! kol hafva anträffats. 14.050. Dukat af är 1765, af småländskt guld, präglad för Adolf Fredrik, se Stjernstedt n:r 2,591, rrr.; 41 medaljer och minnespenningar, offentliga och enskilda: Sigismund, typ som B. E. Hildebrand 6 (brons); Gustaf II Adolf, B. E. H. 256 (bly); Gustaf II Adolf, B. E. H. 257 (tenn); Gustaf II Adolf, graverad medalj (silfver), åts. lagerkransad bröstbild, frans, inskrift: GVSTAWS ADOLPHVS DEI GRATIA SVECO RVM GOTHORVM VANDALORVM REX 1632; Gustaf II Adolf, oval, ensidig (silfver), åts. bröstbild, ögla upptill och nedtill; Maria Eleonora, ensidig (silfver), åts. bröstbild med omskrifl: Maria • Eleonora • Regi: Svec: Go: et Va:; Christina (brons), åts. bröstbild, närmast som B. E. H. 88 a med omskrifl: Christina Regina, fräns, närmast som B. E. H. 100, men utan årtal, häl borradt i öfre kanten; Fredrik I (brons), åts. B. E. H. 29 b. frans. B. E. H. 59; Gustaf III (brons), åts. B. E. H. 44, fräns. B. E. H. 115; Gustaf IV Adolf (tenn), ensidig, B. E. H. 57; Carl XIII (järn och silfver), ett likarmadt kors, se Hyckert, Num. Medd. XIII, sid. 40, not 1; Carl XIV Johan, åts. B. E. H. 3, var., fräns. B. E. H. 2, tunna brakteatskållor förenade inom förgylld bronsram' med ögla, åts. under glas (förgylld brons); Carl XIV Johan (järn), B. E. H. 9, endast åtsidan, infattad i ornerad ram; Carl XIV Johan (silf- Tillväxten under år 1910. 235 ver), B. E. H. 11, men var., segergudinnan framvänd, fräns. D. 22 U. 23 AUG.; Carl XIV Johan (mässing), åts. bröstbild, därunder L, omskrift: Car. Joh: Cro: Pri: V: Schweden, frans, trons, hoppets, kärlekens sinnebilder, omskrift: Das glik lachet der Anker wachct; Carl XIV Johan (tenn), Hyckert 2; Carl XIV Johan (brons), B. E. H. 71 a; Carl XIV Johan (tenn), B. E. H. 375, not 2; Carl XIV Johan (tenn), B. E. H. 375, not 3; Carl XIV Johan (tenn), B. E. H. 375, not 4; Carl XIV Johan (tenn), B. E. H. 375, men åts. I, frans.: Nyttja tiden; Carl XIV Johan (silfver), B. E. H. 108; Oskar I (guld), B. E. H. 33, Till kronofogden H. Nson Klint, med krona och ring; Oskar I (guld), B. E. H. 48, men frans, slät med ingraverad! i fältet: Till Assistenten S. A. Ponthan, omskrift: För berömliga gärningar, krona med ädelstenar och ring; Carl XV (brons), Hyckert 12; Kronprinsessan Lovisa af Danmark med anledning af hennes förmälning (mässing), B. E. H. 1; d:o (försilfrad mässing), B. E. H. 1; d:o (förgylld mässing), B. E. H. 1 a; d:o (mässing), B. E. H. 2, hål i öfre kanten; d:o (silfver), Hyckert 3, not; d:o med anledning af hennes silfverbröllop (förgylld mässing), åts. kronprinsparets halsbildcr med omskrift: Kronprins • Fredrik • Kronprinsesse • Louise -, frans, inom lagerkrans 1869 28 Juli 1894, med ögla och ring; d:o, åts. som föreg., frans, inom eklöfskrans: Til erindring om 28 Juli 1869 —1894, ögla; d:o (silfver), äts. Kronprins Fredriks bröstbild med omskrift, fräns. Kronprinsessan Louises bröslbild med omskrift; d:o (silfver), åts. kronprinsparets halsbilder, frans, krönt monogram F. L., vid dess sidor 1869 och 1894 och nedtill 28 Juli.; Lovisa af Danmark (brons), åts. kronprinsens bröstbild med omskrift pä upphöjd kantrand: • Dominus • mihi • adjutor • 1869 • 28 Juli • 1894; fräns. Kronprinsessans bröstbild med omskrift: • Omnia Cum Deo Nihil Sine Deo • 1869 • 28 Juli • 1894; Danska Konungaparets (Kristian IX) guldbröllop (försilfrad mässing), åts. Konungaparels bröstbilder med inskrift: med Gud for aere og Ret, nedtill Danmarks vapen i en hjärtformad sköld, frans, konungapare! sit- 236 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. lande hand i hand ombord på ett drakskepp med inskrift: 1842 — 26 maj — 1892; Jenny Lind, spelpenning af mässing, se Num. Medd. X. 31, 14; Jenny Lind, d:o, lik föreg., men på frans, inskrift: Rechenpfennig i tvä rader; Carl von Linné (brons), se B. E. H. sid. 190, n:r 7, men randskrift: Bronze; Carl von Linné (silfver), B. E. H. sid. 191, n:r 9 a, med randskrift: Arthur Tibson Novr 17. 1834; Carl von Linné (brons), Num. Medd. XVII, sid. 257, 15 a. 14.051. Stockholm, Nybrogatan 3. 6 kanonkulor af järn, f. vid grundgräfning. 14.052. Uppland, Färentuna hd, Adelsö sn. Björkö. Fingerring af brons, liten pincett af brons, 5 små bronsfragment; af järn: knif, 2 remsöljor (den ena fragmentarisk), haspe, liten krok, 2 hästbroddar, en del nitnaglar, spikar och diverse fragment, tenar, tackor o. s. v.; nål af ben, ornerad benplatta, tre bearbetade benfragment, 2 halfva sländtrissor af kalksten, bi! af en dyl. af bärnsten, fragment af en kvarnsten (?) af sandsten, 13 lerkärlsbitar, 43 pärlor af bergkristall, bärnsten, karneol, brons, glas och glasfluss, liten bit af ett petrifikat; allt f. i Svarta jorden. 14.053. Skåne, Vemmenhögs hd, Skurups sn, Hylteberga n:r 9. Harpunspets af ben med flinteggar (spetsen afbruten) 3 fägelben; f. i maj 1910 tillsammans med flintskärfvor, djurben och kol i samma mosse som inv. 13,134 och 12,716. 14.054. Östergötland, Lysings hd. Svanshals sn, Särtshöga. Skafthålsyxa af vanlig form. 14.055. Södermanland, Österrekarne hd, Husby-Rekarne sn, Tändla, torpet Kvighagen. Skaflhålsyxa af vanlig form, 3 fragment af skafthålsyxor, 2 fragment af fyrsidiga stenyxor, pilspets af flinta, delvis slipad, nedtill afbruten. 14.056. Södermanland, Österrekarne hd. Arla sn, Östra Hedemora. Fyrsidig stenyxa (nacken afslagen), trindyxa med oval genomskärning; f. vid Soldattorpet. — Sand. Skafthålsyxa af vanlig form; tunn, betydligt vittrad stenyxa med afslagen egg. — Näshulta sn, Gustafsberg. Eggdel af skafthåls- Tillväxten under är 1910. 237 yxa af vanlig form (afslagen i skafthålet). — Oppunda hd, Flöda sn, Husby. Stor stenyxa, upptill trind, nedtill med antydan till smalsidor. — Ble. Trindyxa med oval genomskärning (f. vid badanstalten), fyrsidig, slipad flintyxa, betydligt skadad. — Västra Vingåker sn, Håkantorp. Trindyxa med plankonvex genomskärning. — Stora Malms sn, Ladäng. Stenyxa med oval genomskärning. — Jönåkers hd. Björkviks sn. Svarrartorp. Trindyxa med oval genomskärning, f. på prästgärdens mark i skogsmark vid södra stranden af sjön Viggarn. Östergötland, Finspångaläns hd, Skedevi sn, Kalbo. Trindyxa med oval Fig, 24. «/l. Inv. 14,060. genomskärning, tväreggad. 14.057. Två medaljer i brons öfver Karl XII som B. E. CLJ]ZI> Hildebrand 36 a och Fig. 25. Vi. Inv. 14,060. 225; ensidig medalj i silfver öfver Karl XIV Johan, utan omskrift, bröstbild, därunder: G. af Malm. 14.058. Södermanland, Jönåkers hd, Björkviks sn, Skarpåker. Stycken af soltorkad lera, förmodligen kliningsbitar, 1 skörbränd sten, obrända djurben, kol; f. i kanten af ett grustag. 14.059. Stockholm, kvarteret Lärkan. En l lt skilling 1805, typ som Stjernstedt 2.877, f. vid jordschaktning. Gåfva af t. f. antikvarien O. Frödin. 14.060. Turkiet (utan närmare fynduppgifter). 2 korsformiga fibulor, den ena af silfver, den andra af förgylld brons (nålarna 238 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. saknas), 1 d:o af brons (fig. 24) (nålen, som varit af järn, saknas), 2 fibulor af brons med hög, bandformig båge (den ena med bevarad nål af brons), (fig. 25), 6 bågfibulor af brons (jfr Månadsbladet 1901 och 1902, sid. 92, fig. 14—18), mer eller mindre fragmentariska och utan nålar, liten remsölja af brons, 2 rembeslag af brons, pilspets af brons (fig. 26). Mindre Asien, Eskischehir. Korsformig fibula af brons (nålen saknas), 3 bågfibulor af brons: en som Månadsbladet, cit. sid., fig. 17 (nålen saknas), de båda andra som fig. 15, den ena utan nål, den andra med sådan af brons. 14,061. Småland, Norra Tjusts hd. Västra Eds sn. Väfnad (bonad?), antependium af röd sammet, mässhake af röd sammet, 1 d:o af grönt siden, 1 d:o af svart sammet, 4 kalkkläden af siden, duk af röd sammet, skinngördel, konungabild (fig. 27, S:t Olof?) af trä, krucifix af trä (fig. 28), S:t Mikaelsbild af trä (fig. 29), 6-kantig träplatta med framställning af uppståndelsen Fig.~26. V», (fli- 30)> a l l t förut tillhörigt inv. 14,060. v. Eds kyrka. 14,062. Dalsland, Sundals hd, Brålanda sn, Bodane. Rundtorn slagen yxa af flinta, tväreggad, erinrande om Lihulttypen, spår af slipning på den plana sidan. — Backa. Såg af flinta med svagt konkav egg. — Rökila. Half såg af flinta med nästan rak egg. 14,063. Bohuslän, Uddevalla, Södra Stenbacken n:r 46. Tre stenyxor af Lihulttyp utan egg, triangulär genomskärning, Fig. 27 1,061. Tillväxten under år 1910. 239 2 knackstenar af flinta, 5 flintbitar, 4 skärfvor af samma bergart som yxorna; f. på 1 alns djup. Dalsland, Sundals hd, Frändefors sn, Takan. Spetsen af en knif eller möjligen spjutspets af skiffer. Fig. 28—30. Inv. 14,061. 14,064. Södermanland, Österrekarne hd. 30 Husby sn, Näs. Skafthålsyxa, f. i åker, skafthålsyxa af simpel form, f. i åker. — Stora Lundby. Skafthålsyxa af vanlig form, f. i åker. — Älunda soldatboställe. Skaflhålsyxa, f. i åker. — Stenkvista sn, Torsberga. Fyrsidig stenyxa, f. vid nyodling, eggdel af stenyxa med oval genomskärning. — Skirfall. Fragment af flintsåg 240 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. med rak egg, 2 stenyxor med oval genomskärning, banedel af dyl., stenyxa, liten fyrsidig stenyxa (tväreggad), yxliknande sten; alla f. här och hvar i åker. — Arla sn, Tummelsta. Skafthålsyxa, f. i åker. 14,065. Gotland, Valls sn, Kulstäde. Spänne af brons, af typen Sv. F. 328, fragmentariskt spänne af brons, af typen Sv. F. 330, svärdfästestäng af järn, belagd med bronsbleck och smala silfverband, tång af järn, närmast som Sv. F. 480, knif af järn, lerkärl med instämplade ornament, litet oorneradt lerkärl, kreaturständer, brända ben; allt f. vid borttagandet af ett stenröse i en gammal åker. 14,066. Gotland, Stenkyrka sn, Kvle. Ryggknappsspänne af brons (fig. 31, detalj af bågen) med infattade granater som Sv. Fig. 31. Vy inv. 14,066. /? 445) fragmentariskt; f. "vid boplatsen i Kvie" vid gräfning af grund till en nybyggnad. 14.067. Gotland, Levide sn, Dals. Rund spännbuckla af brons närmast som Månadsbladet 1879, sid. 172, fig. 60 och 61, f. i en åker kallad Mylden, där flera fornfynd äro gjorda. 14.068. Gotland, Bals sn, Gane. Rund spännbuckla af brons, förgylld, närmast som Salin, Thierornamentik, fig. 599; f. under potatisupptagning i en åker. 14.069. Gotland, Vallstena sn, Bjerga. Järnyxa, hästsko af järn; båda f. under dikesgräfning för nyodling af myrjord. 14.070. Gotland, Butle sn, Stora Velinge. Tvä prydnader af förgylld och silfverbelagd brons som Sv. F, 613 (hopnitade och apterade till spänne, nålen, som varit af järn, afbruten), ringspänne af brons, fullständigt slutet, med tvärgående åsar, nålen saknas; båda f. under plöjning i en gammal åker, kallad Hemäker. 14.071. Gotland, Hejnums sn, Bjers. Spänne af brons (fig. 32), spänne af brons (fig. 33), spirallagd fingerring af trind bronstråd, fingerring af trind bronsten, liten cylinder af tunnt bronsbleck, liten krok af bronstråd, 1 pärla af bärnsten, Tillväxten under år 1910. 241 21 pärlor af glas och glasfluss, 1 lerkärl; allt f. "jämte en del multnade ben i närheten af en gammal, numera rifven boplats". 14.072. Gotland, Eskelhems sn, Rovide. En dansk 4mark 1652, f. under bethackning i en gammal åker. 14.073. Nerike, Hammars sn, Lunna Sörgård. 3,740 medeltida, svenska brakteater af silfver jämte fragmen! af dylika (Knu! Eriksson 2 st[?], de öfriga: Valdemar, Magnus Ladulås, Birger och Magnus Eriksson), spänne af silfver (fig. 34); vik! l,383,aa gr.; f. i maj 1910 vid gräfning i en trädgårdstäppa på IVa fots djup jämte rester af ett omhölje af tyg. 14.074. Västergötland, Kuttings hd, Horla sn, Kålsered. Tunnackad flintyxa, oslipad, f. vid odling. 14.075. Bohus- M län, Inlands Södre Q } hd, Romelanda sn. 32. Trindyxa med oval Fig. 32, 33. i/i Inv. 14,071. genomskärning. Västergötland, Vilske hd, Floby sn, Lillegården. Eggdel af skafthålsyxa af vanlig form. — Barne hd, Kedums sn,Skälltorp. Banedel af skafthålsyxa, f. år 1910 i åker. — Bjärkehd, Mel/by sn, Gendalens station. Skifyxa af flinta, f. vid gräfning i ett trädgårdsland. — Magra sn. Skattegården. Skafthålsyxa af vanlig form. — Backa. Oval eldslagningssten af kvartsit bredeggad flintyxa, obetydlig! håleggad, ofullständigt slipad; båda f. 1 km. V. om Magra kyrka. — Ödegärdet. Tunnackad stenyxa, fyrsidig stenyxa (banedelen afslagen). — Morlanda. Skafthålsyxa af vanlig form. 242 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. 14.076. Bohuslän, Vette hd,Tjärnö sn,Daftön. Två spånpilspetsar af flinta med tånge, som Muller, Ordning 174. 14.077. Södermanland, Selebo hd. Toresunds sn, Lilla Koltorp. Flintdolk med rakt, fyrsidigt skaft af rombisk genomskärning, bladet uppskärpt. — Selaön. Solvisare af sten med årtalet 1776. Västmanland, Norrbo hd, Romfartuna sn, Kvarntuna. Genomborrad, trissformig sten af täljsten. Fig. 34. V:). 14,073. Uppland, Färentuna hd. Adelsö sn. Adelsön. Arabiskt silfvermynt. 14,078. Nerike. Örebro hd, Tysslinge sn, Fattiggården. Två flintsågar med svagt konvexa eggar, 2 skedformiga flintskrapor som Sv. F. 70 (fig. 35—55)/allt tillhörande samma depotfynd som inv. 14,027 och 14,209. — Glanshammars hd och sn, Krogesta. Tjocknackad stenyxa, tväreggad. — Ringkarleby sn. Ramstena. Litet yxliknande föremål af glimmerskiffer, genomborrad! upptill och nedtill. — Askers hd, Lännäs sn, Östantorp. Trindyxa med oval genomskärning. — Edsbergs hd och sn, Sörby. Skafthålsyxa af vanlig form. — Kvistbro sn, Öfra- Tillväxten under år 1910. 243 Fig. 35—55. (Inv. 14,078.) 244 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. torp. Stenyxa med oval genomskärning, stark! viltrad; fragment af ett snidadt horn (senare tid). — Kumla hd och sn, Stene. Tunnackad flintyxa, slipad, uppåt afsmalnande, ej utpräglade smalsidor. Södermanland, Österrekarne hd. Arla sn. Rökärr. Fyrsidig stenyxa, ofullbordad eller vittrad. - - Oppunda hd, Juli ta sn, Gimmersta, Fagertorp. Tvä trindyxor med oval genomskärning. — Lubbersberg. Två trindyxor med oval genomskärning. — Villåttinge hd, Lilla Malma sn, Fräkentorp. Stenyxa med oval genomskärning, afsmalnande mot nacken. 14.079. Östergötland, Klnda hd, Horns sn. Falla. Flintdolk som Sv. F. 56. 14.080. Östergötland, Hammarkinds hd. Ringarums sn. Fyrsidig grönstensyxa (banen afslagen), grönstensyxa med oval genomskärning (afsmalnande mot banen), flat grönstensyxa med rundade sidor, svagt håleggad; alla f. vid jordarbete. 14.081. Västergötland, Vartofta hd, Åsaka sn, Asaka. Tunnnackad flintyxa (skadad ofullständigt slipad), liten tunnackad flintyxa (ofullständigt slipad), trindyxa med nästan rund genomskärning. — Vttske eller Gudhems hd. Mösseberg. Tjocknackad stenyxa, f. omkr. 3 dm. djupt i en åker. — Gudhems hd, Falköpings landsförslg, Eriksberg. Tjocknackad stenyxa, f. vid dikesgräfning. — Redvägs hd, Blidsbergs sn, Holmen. Eggdel af skafthålsyxa af vanlig form, afslagen i skafthälet, försedd med nytt skafthål. 14.082. Gotland, Butle sn, Ange. Skafthålsyxa af vanlig form, f. vid plöjning. 14.083. Stockholm, Riddarholtnen. Två likkislhankar af järn, ovala, profilerade, 2 likkislhankar af järn, rektangulära, flata; f. sommaren 1910 jämte ett stort antal dylika hankar och skelett vid gräfningar ä Riddarholmskyrkans gamla kyrkogård, omkr. 11 m. från tornet, N. om kyrkan. 14.084. Gotland (?). Tjocknackad flintyxa med hälegg, afsmalnande mot banen, ofullständigt slipad. Tillväxten under är 1910. 245 14.085. Gotland, Alfva sn, Ange. Bildsten. 14.086. Gotland, Norrlanda sn, Byängen. Bildsten. 14.087. Uppland, Färentuna hd. Adelsö sn. Björkö. Förvridet ringspänne af brons med bandformigt upprullade ändar (nålen saknas), nål af brons, 2 små ornerade bronsfragment; af järn: pilspets med tånge, knifblad, liten krok, remsölja, 2 hästbroddar, beslag, nilnagel, en del spikar och diverse fragmen!, tenar, läckor o. s. v.; prydnad af ben (fig. 56), orneradt nålhus af ben; 3 lerkärlsbitar; 18 pärlor af bärnsten, karneol, glas och glasfluss; — allt f. i Svarta jorden. 14.088. Västmanland, Åkerbo hd, Säterbo sn. Skafthålsyxa af vanlig form, tjocknackad stenyxa. — Fellingsbro hd. Näsby sn. Tjocknackad stenyxa, tväreggad. — Fellingsbro sn. Trindyxa med oval genomskärning. Nerike, Glanshammars hd, Lillkyrka sn, Ekeberg. Tre pärlor af glasfluss, 6 lerkärlsbitar, 1 stycke lerklining, slaggstycke, smällstycke af brons, 1 stycke zink(?); F i §- 5 6 - ' ' |I1V- 14'007allt f. "för några år sedan på Ekebergs ägor". — Lillkyrka sn. Tjocknackad flintyxa med hålegg, ofullständigt slipad. — Götlunda sn. Fyrsidig stenyxa. — Alfäng. Skafthålsyxa af porfyr af vanlig form, ofullbordad båtformig skafthålsyxa med borrtappen kvarsittande i skafthälet — Ringkarleby sn. Tjocknackad flintyxa med hälegg, slipad. — Glanshammars sn. Flintdolk, bladet mycket uppskärpt — Hagaby. Spjutspets af järn närmast som Sv. F. 503, ovisst huruvida hålken varit ornerad. — Askers hd. Stora Mellösa sn. Flintsåg med konkav egg. - Göksholm. Järnyxa närmast som Sv. F. 263, bardisanspets af järn med 5-formigt böjd tvärstång. — Lännäs sn. Flintmejsel, antagl. förfärdigad af ett dolkskaft med rombisk genomskärning, delvis slipadt. — Sköllersta hd, Norrbyås sn. Nyckel af brons till bultlås. — Gellersta sn. Tunnackad flintyxa. — Ökna. Skaflhålsyxa af vanlig form. — Almbro. Yxa af järn som Sv. F. 263. — Ekeby sn. Dolkblad af flinta. — Edsbergs hd. Kvistbro sn, Norrhult. Trindyxa med 246 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. oval genomskärning; stenyxa med oval genomskärning; båda f. år 1880. — Hinderstorp. Skafthålsyxa, f. år 1877. Södermanland, Västerrekarne hd. Västermo sn. Skafthålsyxa af vanlig form. — Öja sn. Tvä trindyxor. — Lista sn. Trindyxa. — Gillberga sn. Rundt om slagen stenyxa tväreggad, eggslipad, med rombisk-triangulär genomskärning, tjocknackad stenyxa. — Österrekarne hd, Stenkvista sn. Skafthålsyxa af vanlig form, afslagen i skafthålet, nytt skafthål uppborradt. — Arla sn. Två tjocknackade stenyxor, tväreggade. — Näshulta sn. Skaflhålsyxa, tjocknackad stenyxa. — Oppunda hd, Julita sn. Trindyxa med rund genomskärning, skafthålsyxa af vanlig form. — Österåkers sn. Trindyxa med rund genomskärning, svagt håleggad. — Västra Vingåkers sn. Tunnackad stenyxa, med blott en smalsida, i stället för den andra en genom tillslagning bildad sicksacklöpande kant; stenyxa med oval genomskärning, har varit tunnackad. — Östra Vingåkers sn. Tjocknackad stenyxa med hålegg, stenyxa med rund genomskärning, banedel af skafthålsyxa (fig. 57), afslagen i skafthålet (genomskärningen vid hålet rundad! spetsoval, vid baneändan rombisk), banedel af degenereradt båtformig skafthålsyxa, afslagen i Fig. 57. Vi. skafthålet. Inv. 14,088. 14,089. Halland, Himle hd. Tvååkers sn, Pixsjö. Skafthålsyxa af vanlig form med afslagen eggdel, möjligen använd som klubba, f. under odling. — Faurås hd, Svartrå sn. Lunden. Två skafthålsyxor af vanlig form, f. tillsammans vid djupplöjning på omkr. 50 cm:s djup. 14,090. Södermanland, Oppunda hd, Julita sn. Gryt. Hästbrodd af järn, remändbeslag af järn, 4 fragment af ett bandformigt beslag af järn med 5 kvarsittande nitar samt 2 till detsamma hörande lösa nitar, fragment af en långsträckt, ornerad benkam, fragment af ett lerkärl af blomkrukstyp, fragment af ett mindre lerkärl, brända ben af människa, hund och fågel, obrända ben af nötkreatur(?); allt f. i juni 1910 vid undersökning af en grafhög (jordblandadt stenröse af 5 m:s diam.), be- Tillväxten under år 1910. 247 lägen i Gryts hage, strax N. om Julita kyrka, i en backe vid sjön Öljaren. 14,091, 14,092. Gotland, Fole sn, Stora Sojdeby. Ett stort silfverfynd bestående af omkr. 2,400 mynt (tyska, angelsaksiska, danska, arabiska och byzantinska), ornerad nål till ett ringspänne (udden afbruten), en del af kanten till ett filigranorneradt, rundt spänne, ett litet fragment med delvis förgyllda växtornament, persiskt arbete (fig. 58), 28 oornerade bilar silfverbleck, 3 afhuggna läckor, 1 afhuggen, hopböjd ten med rombisk genomskärning (allt vägande omkr. 3,4 kg.), 1 lite! fragmen! af et! vittradt eller brändt fossil; f. i april 1910 vid plöjning af en åker. 14.093. Gotland, Valls sn. Rörben (af människa?), i båda ändar afbrutet och starkt nött, f. i en myr. 14.094. Gotland, Tingstäde sn, Furubjers. Silfvermyn! (vitlen), prägladt i Rostock, f. vid arbete vid befästningsverken. 14.095. Gotland, Dalhems sn, Prästgården. Ringspänne af brons med facetterade knoppar, nålen saknas, f. i "Kyrkåker". Fi „ 58 o, 14.096. Gotland, Hogräns sn, Enbjänne. Inv. 14,091. Banedel af skafthålsyxa, afslagen i skafthålet, f. på en åkerren. 14.097. Gotland, Grötlingbo sn. Kattlunds. Tre silfvertenar (däraf två gröfre, fyrsidiga, den tredje trind, finare), 13 + 1 tyska mynt, 2 + 2 angelsaksiska mynt (Aethelraed, Knut), 1 irländskt mynt, 1 danskt mynt (fragm.), fragment af ett ringspänne af brons, fingerring af brons från senare tid (silfrets vikt 34,45 gr.); allt f. vid plöjning i en gammal åker. 14.098. Gestrikland, Hedesunda sn, östveda. Tveeggad! järnsvärd som Sv. F. 507 och med dylik inläggning å fäste!, undre hjälte! af elt svärd af samma typ, 5 pilspetsar af järn (mer eller mindre fragmentariska), vinkelböjd jämten, underskållan till en oval spännbuckla af brons som Sv. F. 577, sporre af järn med förlorad trissa (mindre förrostad än de öfriga föremålen); allt f. år 1910 vid planeringsarbeten på omkr. 2 dm:s djup, Fornvännen 1910. 17 248 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. på tre skilda ställen och på 1 m.:s inbördes afstånd; i närheten äro föru! fornfynd anträffade, se inv. 13,317 och Månadsbladet 1903—05, sid. 452 ff. 14.099. Skåne, Västra Göinge hd, Finja sn, Tyringe. Ganska vacker, båtformig skaflhålsyxa, f. i et! järnvägen Helsingborg— Hessleholm tillhörigt grustag. — Norra Åsbo hd, Tostarp sn, Oånarp. Tre flintbitar, 18 lerkärlsbitar, 2 små brända benskärfvor; all! f. i en förut genomsökt stenkista af 2 m.:s längd med halfcirkelformig utvidgning i den norra bredare ändan. — Södra Åsbo hd, Kvidinge sn, Tomarp. Flintskärfva, 20 lerkärlsbitar med rå utsida som Sv. F. 261, några brända benskärfvor; allt f. i en öfverplöjd grafhög jämte en del flata hällar, som antagligen bildat en liten kista. 14.100. Nerike, Glanshammars hd, Rtngkarleby sn, Sjögesta. Skafthålsyxa af vanlig form. - Örebro hd, Axbergs sn, Arrud. Eggdel af skafthålsyxa af vanlig form, afslagen nedanför skafthålet. — Almby sn, Ormesta. Tjocknackad flintyxa, delvis slipad, f. år 1909. — Mosjö sn, Råby. Skafthålsyxa af vanlig form, spetsnackad stenyxa med smalsidor. — Askers hd, Stora Mellösa sn, Röhammar. Två skafthålsyxor af vanlig form, f. på Torsbacken år 1908. — Askers sn, Löksäter. Skafthålsyxa af vanlig form. — Sköllersta hd, Sköllersta sn. Östansjö. Eggdel af båtformig skafthålsyxa, afslagen i skafthålet. 14.101. Västergötland, Ås hd, Hättslad sn, Pjukarp. Förgylldt ryggknappsspänne af brons med granatinläggningar, bitar af en armring af bronsbleck, ett antal pärlor af glas, glasfluss och spirallagd bronstråd, 2 bronsbeslag, fragment af en järnknif, 1 liten flintbit, 2 små tygfragment, 1 obränd benbit; allt f. tillsammans på omkr. 1 m:s djup i en graf. 14.102. Gotland, Vallstena sn, Vallstenarum. Fragment af ett ryggknappsspänne af brons af hufvudtypen Sv. F. 530 (orneradt med flätmönster), half pärla af röd glasfluss, liten krukskärfva, 3 små brända benbitar; allt f. i juli 1910 "ofvanpå ett litet röse" ä norra delen af Vallstenarum. Tillväxten under är 1910. 249 14.103. Nerike, Sköllersta hd, Gellersta sn, Ökna. Flintdolk som Sv. F. 57, på bladet spår af slipning, f. på 2 fots djup vid kanalgräfning år 1910. — Ekeby sn, Björka. Båtformig skafthålsyxa, f. pä 1 fots djup i hagmark. — Sköllersta sn, Farsta. Liten båtformig skafthålsyxa. Södermanland, Österrekarne hd, Näshulta sn, Segerhult. Tjocknackad stenyxa, tväreggad. — Oppunda hd. Österåkers sn, Maren. Liten spjutspets af järn med hålk och triangelformigt blad. — Stora Malms sn. Korshällsstugan. Mycket liten, tjocknackad stenmejsel med hälegg. — Villåttinge hd, Dunkers sn. Björndammen. Trindyxa med oval genomskärning. — Daga hd. Gryts sn, Ånhammar. Trindyxa med oval genomskärning, tjocknackad stenyxa med hålegg. — Öknebo hd, Öfverjärna sn, Almvik. Stenyxa med oval genomskärning, afsmalnande mot banen, f. i skogsmark. 14.104. Skåne, Östra Göinge hd. Gryts sn. Vanas. Hammare af brons (fig. 59), t. enl. uppgift Fig- 59. v.,. i en torfmosse med ännu isittande skaft, som emel- nv ' ' lertid blef uttaget. 14.105. Uppland, Hagunda hd, Tibble sn, Ingla. Tre alldeles lika armringar af brons (fig. 60), t. i ett potatisland vid statbyggnaden "Mellgrind", liggande pä flätan, i rad intill hvarandra, omkr. 20 cm. djupt på "sanden" vid en ej särdeles stor, af myllan täckt jordfast sten. 14.106. Hattand, Faurås hd, Vinbergs sn, Tröinge n:r 6. Flintdolk af hufvudtypen Sv. F. 45, skaftet tjockare än bladet f. år 1910 under djupplöjning på omkr. 30cm:sdjup. 14,107 Gestrikland, Gefle, Södertull. Lång spjutspels af järn närmast som Sv. F. 503, oornerad, f. på 0,5 m:s djup, vid en utgräfning för gata. 14,108. Södermanland, Österrekarne hd, Barfvasn, Harsäter. Skafthålsyxa af vanlig form. — Nytorp. Skafthålsyxa af vanlig form, skafthälet ej påbörjadt. — Arla sn, Rinkesta, 250 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. Sågartorp. Fyrsidig stenyxa med afslagen bane. — Åkers hd, Härads sn, Herrsvedet. Två skaflhålsyxor af vanlig form. — Kuggnäs. Skaflhålsyxa af vanlig form. — Länna sn, Norrlänna. Eggdel af skafthålsyxa af vanlig form, afslagen i skafthålet. — Oppgården. Afslagen flintsåg. — Tofvesta. Tunnackad stenyxa, afslagen flintspels. — Stämbråten. Eggdel af stenyxa med oval genomskärning. — Utan närmare fyndort. Eggdel af trindyxa med oval genomskärning, tväreggad. 14,109. Skåne. Lund. Sigillstamp af brons (fig. 61), danskt silfvermynt (Sven Estridsen) närmast som Hauberg VIII: 4. Fig. 60. Va. 14,105. Fig. 61. \ \ . Inv. 14,109. 14.110. Södermanland, Hölebo hd, Hölö sn, Österby. Flätad halsring af silfver(?) som Sv. F. 616, snodd halsring af silfver(?), flätad armring af silfver(?) närmast som Sv. F. 609; vikt 179,- gr.; allt f. i juli 1910 i en bergskrefva under en mindre stenhäll. 14.111. Nerike, Örebro hd, Tysslinge sn. Grytsäter. Eggdel af fyrsidig stenyxa. — Mosjö sn, Mosas kyrkoby. Stenyxa med oval genomskärning (afsmalnande mot banen), tjocknackad stenyxa. — Askers hd, Askers sn, Talby. Flintspån, f. i en åker. — Berga. Dolkblad af flinta, användt som eldslagningssten (jfr Fornvännen 1910, sid. 59), f. i en åker, banedel af skafthålsyxa af vanlig form, afslagen i skafthålet, f. i en åker. — Kumla hd, Kumla sn, Sånnersta. Två skafthålsyxor af vanlig form. — Hallsbergs sn, Alm. Banedel af tunnackad stenyxa. — G rimstens hd, Viby sn. Broby. Stenyxa med oval genomskärning och afrundad bane. — Stenkulla. Trindyxa med oval Tillväxten under år 1910. 251 genomskärning, f. i en åker S. om byn, tunnackad stenyxa. — Norra Höga. Skafthålsyxa af vanlig form. Småland(?), Jönköpingsfrakten(?). Tjocknackad flintyxa, bredeggad, oslipad. 14.112. Småland, Norra Möre hd. Ryssby sn, Söregärde n:r 6. Arabiskt silfvermynt, tillhörande det stora silfverfyndet från Söregärde (jfr inv. 13,601). 14.113. Småland, Norra Vedbo hd. Linderås sn. Liten fyrsidig flintyxa, slipad, banen upphuggen för skattning, f. nära kyrkan. 14.114. Bohuslän, Lane hd, Norra Ryrs sn, Ulfveröd. Banedel af skafthålsyxa af vanlig form, afslagen i skafthälet, f. vid gräfning. — Slfversbo. Flintsåg, eggdel af båtformig skafthålsyxa; båda f. våren 1910 under plöjning. — Sörbo. Stenyxa med oval genomskärning (afsmalnande mot banen), banedel af skafthålsyxa af vanlig form, eggdel af skafthålsyxa af vanlig form; alla f. våren 1910 i nyodlad jord. — Halstensröd. Eggdel af skafthålsyxa af vanlig form, banedel af skafthålsyxa af vanlig form; båda f. år 1910 vid dikesgräfning. Dalsland, Sundals hd, Brålanda sn. Rusenberg. Svalladt flintstycke, f. vid plöjning. — Troneberg. Oslipad flintyxa med trapezformig genomskärning, tillhuggen som stenyxorna af Lihult-typen. — Oestads sn. Stora Uleberg. Tunnackad slenyxa. — Fagerhult. Flinlspån med rundtgående reiuscher, f. vid gräfning. — Frändefors sn, Hakemd. Flintsåg, eggdel af skafthålsyxa af vanlig form; båda f. är 1910 vid plöjning. — Högen. Flintsåg, f. vid gräfning i gammal åker. — Östra Bodane. Banedel af skafthålsyxa af vanlig form, slipsten af kvartsit, sten (möjligen utgörande eggdelen af en skafthålsyxa); alla f. i nyodlad jord. — Tveten. Stenyxa af Lihulttyp med triangulär genomskärning, f. år 1907 i nyodlad jord. — Takan. Flintstycke. — Derrenäs. Öfre hälften af en tunnackad stenyxa (afsmalnande mot banen), flintskärfva; båda f. vid gräfning. — Långebo. Flintyxa af Lihult-lyp med Iriangulär genomskär- 252 Statens Historiska Museum och K Myntkabinettet. ning, f. är 1910 vid dikning. — Hästefjorden. Dolkblad af flinta, f. våren 1910 vid Hästefjorden. 14.115. Stockholm. Sax af järn från slutet af 1600-talet, f. i aug. 1910 vid gräfning i hörnet af Bryggaregatan och Vintervägen, på omkr. 2,5 m:s djup mellan bjälkarna i ett af gyttja och gatufyllning täckt skeppsskrof. 14.116. Östergötland, Hammarkinds hd, Skönberga sn. Fynd från en under sommaren 1910 på bekostnad af Östergötlands Fornminnesförening undersökt fornborg, belägen strax V. om Ljunga gärd: 6 malstenar, eldslagningssten af kvartsit af den ovala typen, fragment af en slipsten (?) af sandsten, 2 fragmentariska brynstenar, 2 mariekor, spån af kvarts, spik af järn, 4 stycken järnslagg, en mängd oornerade lerkärlsbitar, 2 små silfragment af bränd lera, pyramidalisk tyngd af bränd lera, fragment af en lertrissa(?), en mängd lerkliningsstycken med cylindriska kvistaftryck, en stor mängd irreguliära slagg- och lerstycken (antagligen till större delen lerklining), ett antal bitar af ett föremål af lera, väl brändt (en del med snoddornament), 6 bitar harpix, förkolad pryl(?) af Irä, förkolad! slycke af elt träskaft, förkolade fragment af 3 trästolpar, kol, kreatursben, till största delen starkt sönderbrända. 14.117. Östergötland, Hammarkinds hd, Skönberga sn, Ljunga. Fynd frän sommaren 1910 företagna undersökningar å samma graffält, hvarifrån fynden inv. 12,428 och 13,639 härröra. Graf 17 (kulle af 4 m:s diam.). Ett antal myckel små krukskärfvor, pärla af röd glasfluss, eldskadad pärla, 2 järnfragment, brända ben, kol, dessutom i fyllningen en skärfva af en slipad flintyxa. — Graf 18 (kulle af 4,5 m:s diam.). En mängd små krukskärfvor, ett i två stycken sönderslaget bryne, 2 små järnfragment, brända ben, kol. — Graf 19 (kulle af 4,5 m:s diam.). Fragment af lerkärl, spik af järn, rektangulärt järnbleck, spetsig jämten, järnfragment, brända ben, kol. — Graf 20 (kulle af 3,5 m:s diam.). 17 nitnaglar af järn, 3 nitskifvor af järn, 3 järntenar, liten järnknif, armbygel af brons, bryne af skiffer, brända ben, dessutom i fyllningen en bränd flintskärfva. Tillväxten under år 1910. 253 14.118. Östergötland, Bankdkinds hd, Björsäters sn och kyrka. 45 målade bräder, utgörande lämningar af församlingens gamla, år 1800 rifna kyrka. Gåfva af Björsäters förslg. 14.119. Småland, Mo hd, Angerdshestra kyrka. 16 stockar från den gamla kyrkan, anträffade vid reparation af den nuvarande; af stockarne äro 3 försedda med runristningar och 11 med målningar. 14.120. Östergötland, Bobergs hd. Fornäsa kyrka. Dörr af smidt järn (fig. 62) till sakramentsskåp med 3 sidor af den på väggen spikade ramen, se Antiqvarisk Tidskrift I, pl. 6:s, har tillhört Fornåsa kyrka. Gåfva af Folkskollärare O. .•• » ' j r Wahlqvist. Lönsås. 14.121. Uppland, Färentuna hd, Adelsö sn. Björkö. Arabiskt silfvermynt, f. i Svarta jorden. Gåfva af E. .X > * - ' Carlsson. .«jr.: 14.122. Gotland (utan närmare fynduppgift). Två nycklar af brons af hufvudtypen Sv. F. 497. Skåne, Falsterbo. Vikt af brons (fig. 63), t. vid Falsterbo. Sverige (utan närmare fynduppgifter). Vikt af brons med ett instämpladt W(?) på öfre sidan. Rund spännbuckla af brons, djurhufvudformad spännbuckla af brons som Sy. F. 536, ringsölja af brons (fig. 64), nålen afbruten. 14.123. Västergötland, Väne hd. Vassända sn, Ruttet. Slipsten af kvartsit, f. på 0,5 m:s djup vid nyodling, fragmentarisk skafthålsyxa af vanlig form, f. i en åker. Fig. 62. Inv, 11,120. 254 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. 14.124. Öland, Möckleby hd, Gårdby sn, Gårdby n:r 1. Trind, spirallagd guldten, lagd i tre hvarf, vikt 34,« gr., pärla af brons, genombrutet arbete; båda f. i en åker, liggande i jordytan. 14.125. Ångermanland, Bjertrå sn, Grössjö n:r 4. Tre slipstenar af sandsten, 2 brynen af glimmerskiffer, liten flisa af skiffer, möjligen förarbete lill knif; allt f. vid nyodling på 1 a fots djup i grusjord på olika ställen inom en omkrets af omkr. 200 fot; 2 brynen af sandsten (det ena fragmentariskt), f. vid planering af gårdsplan omkr. 40 fot från föreg. fyndplats och på ungefär samma djup; — sländtrissa af tälgsten, f. vid diFig. 113. - It . kesgräfning vid Grössjö badhus, omkr. 400 fot från Inv. 14,122. föreg. och på ungefär samma djup; i grannskapet skola äfven andra fornsaker vara anträffade. 14,126. Norrbotten, Öfverkalix sn,Kypesjärv. Oval, platt sten med från båda sidor borradt hål i stenens midt, ena långkanten försedd med två inskurna hak, f. i sept. 1909 vid odling, på omkr. 1 Va fots djup under en Fig. 65. v% Inv. 14,129. gran. 14,127. Gotland, Vallstena sn, Vallstenarum. Bildsten. 14,128. Gotland, Lokrume sn. Två Gotlandsmynt, nämligen 1-skilling i silfver, präglad 1554 öfver Kristian IV, se Hauherg 146, samt en hvid af år 1510 närmast som Hauberg 106. 14,129. Nerike, Edsbergs hd, Knista sn, Berga. Stor, tunnackad flintyxa, slipad, f. år 1910 i en åker. — Kvistbro sn. Hesselby. Stenyxa med oval genomskärning (afsmalnande mot nacken), tjocknackad flintmejsel, slipad. — Edsbergs sn, Riseberga. Trindyxa med rund genomskärning. — Grimstens hd, Tillväxten under år 1910. 255 Viby sn. Södra Öna. Stenyxa med hälegg (fig. 65), banedel af trindyxa med nästan rund genomskärning. — Askers hd, Stora Mellösa sn, Helgesta. Skafthålsyxa af vanlig form, f. "i åkerjord, där Hjälmaren stått öfver". Södermanland, Oppunda hd, Julita sn. Julita. Tjocknackad stenyxa, tväreggad, ursprungligen håleggad. — Västra Vingåkers sn, Vialla. Spetsnackad flintyxa med oval genomskärning, eggdel af båtformig skafthålsyxa; båda f. i uppodlad skogsmark. - Nolankärr.Trindyxa med oval genomskärning. — Flöda sn, Ökna. Fyrsidig, slipad flintyxa, obetydligt tväreggad, banen afslagen. — Hölebo hd, Hölö sn, Åkerby. Groft tillslagen, fyrsidig stenyxa med spetsig nacke, slipad vid eggen, f. år 1910. 14,130. Skåne, Vittands © ©G 0 0 y hd, Rinkaby sn. Miniatyryxa af brons (fig. 66), t. vid plöjFig. 66. i i. Inv. 14,130. ning. 14.131. Dalsland, Sundals hd, Frändefors sn, Rotenäs. 20 flintskärfvor (däraf fyra brända och två starkt svallade), hvaribland en spånskrapa med konvex skrapegg i ena ändan, en borr af flintspån samt en vanlig spån; allt f. på en boplats i närheten af en hällkista. — Hjortön i sjön Hästefjorden. 2 spånskrapor, 1 skifskrapa, 2 koniska flintkärnor, 1 flintknuta, 6 flintspånor, 1 flintstycke. — Trombäljen. 47 flintskärfvor, däribland omkr. 20 stycken af spånor (10 stycken äro eldskadade, däribland en med skrapegg i ändan). 14.132. Uppland, Färentuna hd, Adelsö sn, Björkö, Emblem för någon sällskapsorden med runor, f. i Svarta jorden. 14.133. Halland, Årstads hd, Skrea sn, Skrea n:r 2. Kvarnsten som Montelius, Kulturgeschichte Schwedens, fig. 8, 256 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. t. för 30—40 år sedan strax SV. om Skrea kyrka i en grusbacke å "Hojen." 14.134. Uppland, Färentuna hd, Adelsö sn, Björkö. Runstensfragment f. i Svarta jorden. 14.135. Västergötland. Kuttings hd, Fölene sn, Västergården. Mcjselliknande bryne af glimmerskiffer, smal! bryne af glimmerskiffer, myckel litet fyrsidigt skifferbryne med hål i ena ändan, oval eldslagningssten af kvarlsil; f. vid plöjning. 14.136. Gotland, södra delen. Slenyxa med oval genomskärning. 14.137. Skåne, Oxie hd, Hyllie sn, Limhamn. Skifyxa af flinta, svallad, f. vid grusharpning i Järavallen vid Bindgarnsfabriken. Gåfva af statsgeologen K. A. Grönvatt. 14.138. Småland, Norra Tjusts hd, Yxnemms sn, Knillerbo, Hultadal. Fragmentarisk lertrissa, 3 fragment af ett lerkärl; f. med brända ben (?) vid bortsprängning af två stora flyttblock, som stucko upp öfver jordytan, stående mellan de båda blocken. 14.139. Östergötland. Söderköping. Groft, sexsidigt handtag af bränd lera antagligen till ett större kärl, f. vid gräfning i en trädgärd å f. d. "Lagbergska tomten". Gåfva af löjtnant F. Scheffer. 14.140. Östergötland, Hammarkinds hd, Skönberga sn, Braberg. Stor malsten af granit, f. NV. om gården i en offerkälla, där man anträffat stora mängder sönderslagna kreatursben. Gåfva af godsägare E. Flach. 14.141. Östergötland, Hammarkinds hd, Drothems sn, Hannäs. 33 lerkärlsfragment, f. vid undersökning af en hyddebotten af omkr. 2 m:s diam., till hvilken leder en 2—3 m. bred och 80 m. lång stensättning, som går öfver en leråker fram till en rullstensås med grafvar och "västar". 14.142. Östergötland. Hammarkinds hd, Skönberga sn, Skönberga allmänning. Tre små lerkärlsbitar, kol; f. i et! Tillväxten under år 1910. 257 gruslag i et! kol- och stenhaltigi skick!, som möjligen är lämningar af en bålplats (?). — Skönberga prästgård. Handlag (?) af järn, hästbrodd af järn, ni! af järn, 4 järnfragmenl, fragment af ett lerkärl, brända ben, kol; f. vid undersökning af en i trädgärden belägen grafhög af omkr. 4 m:s diam. — Braberg. 38 krukskärfvor, några ben- och kolsmulor; f. vid undersökning af ett jordblandadt röse af omkr. 4 m:s diam., beläget vid ett stathus vid gården. — Källeby. 50 skärfvor af olika lerkärl, ett antal harpixbitar, brända ben, kol, malsten af granit (?) f. vid undersökning af ett, ett stycke frän gården be-' läget, jordblandadt röse af 7 m:s diam. med stenarna lagda i koncentriska kretsar. — Undersökningarna utförda i juli och aug. 1910 af d:r Bror Fig. 67. \4. (Inv. 14,143). Sehnittger. 14,143. Södermanland, Rönö hd, Tystberga sn, Ekeby. Lerkärl (fig. 67) med brända ben, fragment af ett lerkärl; båda funna sommaren 1909 i hvar sin grafhög, som skadats vid framdragandet af järnvägen Järna—Norrköping. Grafvarna tillhöra ett större graffält NO. om Ekeby gård, som delvis undersöktes i juli 1910, hvarvid följande fynd gjordes. Graj 1 (grusblandadt stenröse af 4,85 m:s diam.): lerkärl, brända ben, — Graf 2 (jordblandadt röse af 4,45 m:s diam.): fragment af ett lerkärl. — Graf 3 (grusblandadt röse af 6, m:s diam.): brända ben, eldstål, triangulärt järnföremål (hänge?), 2 sinkor af järn, hufvudet till en järnspik(?), fragmentariskt bryne af sandsten, bit af ett annat sandstensbryne, 14 bitar af ett orneradt benföremål (möjl. en kam), några skärfvor af ett annat benföremål, kol.—Kungsnäs. Brända ben af människa, obrända ben af djur, 17 små bitar af en ornerad benkam, 8 bitar af en ornerad bentrissa, 5 delvis försmälta glaspärlor, en liten glasklump, 2 smärre nitar eller spikar af järn, en liten klump af bränd lera, 6 skörbrända flintbitar, kol; allt f. i ett till ett graffält hörande jordblandadt röse af 8,5 m:s diam. — Ålsta. Brända ben, obrända ben af djur, bryne af skiffer, fragmentariskt bryne af skiffer, nit af järn, en klump järn- Tillväxten under år 1910. 275 slagg, 2 spikar af järn, fyrkantigt järnbleck med ovalt hål, 14. brända bitar af ornerade benföremäl (trol. två kammar), 3 skörbrända flintbitar, kol; allt f. i ett jordblandadt röse af 10,5 m:s diam.—Månsta n:r 3: fynd från ett graffält. Graf 1 (jordblandadt röse af 6,r, m:s diam., förut skadadt): brända ben, obrända ben af djur, kol, pilspets af järn med tånge, 2 spikar af järn, 7 bitar af en ornerad benkam, en liten lerkärlsbit, en del förkolade korn af Hordeum. — Graf 2 (jordblandadt röse af 10 m:s diam.): 3 bitar af ett skifferbryne, ni! af järn, 2 små klumpar järnrost, 4 små delvis försmälta glaspärlor, fragmentarisk pärla af kvarts, skörbränd flintbit, 9 brända bitar af ornerade benföremål (trol. en eller flera kammar), half kvarn af diabas (bestående af öfveroch understen) söndergången efter hålet, brända ben af människa, obrända ben af djur, kol, en mängd brända lerklumpar (rester af lerklining). — Ås sn, Birka. Skelett af människa i riktning SO 15° NV 15° V, brända ben af människa (liggande omedelbart ovanpå de obrända benen), järnsyl af fyrkantig ten, pilspets af järn med tånge, spjutspets af järn (som Sv. F. 499), knif af järn, 2 eller 3 handtag af järn till skrin (fragmentariska), 5 järnnitar, 2 beslag af järnbleck, 2 ovala spännbucklor af brons som Sv. F. 551, 15 järnfragment, en hel och en fragmentarisk skifva af järnbleck; allt f. i ett nära intill stranden af Storsjön beläget röse af 4,5 m:s diam., i bottnen jordfylldt; spännbucklorna lågo lillsammans med de brända benen, sylen och vapnen tillsammans med de obrända — Fynden gjorda sommaren 1909 (jfr Jämtlands läns fornminnesförenings tidskr. 1910). Undersökningen utförd af d:r K. Kjellmark. 14.203. Nerike, Kumla hd, Kumla sn, Kumla, Löfsta. Åtta fragment af fyrsidiga stenyxor af tunnackad typ, skärfva, tydligen af en yxa som föreg., 3 fragment af fyrsidiga stenyxor föga aftunnade mot banen, brottstycke af en röd sandstensboll; allt f. på samma ställe som inv. 14,196. 14.204. Västmanland, Åkerbo hd, Karlskyrka sn, Rasta. Liten tjocknackad stenyxa med hålegg. 276 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. Södermanland, Österrekarne hd, Husby sn, Ålläng. Fyrsidig stenyxa, banen afslagen, eggdel af skafthålsyxa af vanlig form, afslagen i skafthålet. — Västerrekarne hd, Västermo sn. Åltorp. Eggdel af smal skafthålsyxa, med hålet anbragt långt upp mot banen, afslagen i skafthålet. — Smedstorp. Banedel af skaflhålsyxa (afslagen i skafthålet), kedja af järn, bestående af 17 runda, platta länkar, i den midtersta är fäst en ensam, liten ring. — Oppunda hd, Julita sn. Julita, Västtorp. Fyrsidig stenyxa, banen afslagen. — Västra Vingåkers sn. Brännskogen. Trindyxa af grönsten med oval genomskärning. — Skyllinge sn, Elfvesta, Hultstugan. Fyrsidig stenyxa, banen afslagen. Nerike, Glanshammars hd, Glanshammars sn, Skölf. Eggdel af båtformig skafthålsyxa, afslagen i skafthålet. — Lillkyrka sn, Lysinge. Skafthålsyxa, f. å skogsområdet Käglan. — Askers hd. Stora Mellösa sn, Bltttnge. Skafthålsyxa af vanlig form. — Lännäs sn, Östantorp. Trindyxa med oval genomskärning, tväreggad. Östergötland, Finspångaläns hd, Skedevi sn, Ruda. Trindyxa med oval genomskärning, fasettslipad. 14,205. Dalsland, Valbo hd. Ödeborgs sn, Berg. Flinldolk af hufvudtypen 5^. F. 51, f. vid plöjning; eggdel af skafthålsyxa, afslagen i skafthälet, f. vid plöjning; eggdel af skafthålsyxa, afslagen i skafthålei, f. vid plöjning. — Sundals hd, Frändefors sn, Svenningstakan. Liten tjocknackad stenyxa, tväreggad, f. vid plöjning; konisk flinlkärna, f. vid plöjning. — Dykälla. Spetsen af en dolk eller spjutspets af flinta med slipspår, f. vid harfning. — Binas. Spetsen af en dolk eller spjutspets af flinta, f. vid dikesgräfning; knacksten af flinta, f. vid dikesgräfning; fyrsidig stenyxa med afrundade smalsidor, banen oregelbunden, f. vid dikesgräfning. — Rotenäs. Fragment af skafthålsyxa, f. vid plöjning; banedel af fyrsidig stenyxa (?), f. vid plöjning. — Dissingstaka. Oregelbunden flintkärna, f. vid dikningsarbete. — Toresbo. Myckel Tillväxten under år 1910. 277 vittrad, tjocknackad stenyxa (?), f. vid plöjning. — "Aspekas." Flintsåg med spär af slipning, f. vid dikesgräfning; pilspets af flinta som Sv. F. 63, afbruten vid basen, f. vid dikesgräfning. Bohuslän, Lane hd, Ryrs sn, Stgneröd. Skafthålsyxa af vanlig form, skafthålet ej påbörjadt, f. vid plöjning. 14,206. Södermanland, Västerrekarne hd, Västermo sn, Värhulta. Fyrsidig stenyxa, tväreggad, något afsmalnande mot den afslagna banen. — Österrekarne hd, Kjula sn, Källtorp. Tväreggad stenyxa med antydan till smalsidor. — Husby, Rekarne sn, Hållsta. Vittrad stenyxa med oval genomskärning. — Åkers hd, Åkers sn, Altorp. Eggdel af skafthålsyxa, afslagen i skafthålet. — Villåltinge hd, Dunkers sn, Stålboga. Trindyxa med oval genomskärning. — Lilla Malma sn. Malmköping. Tvä stenyxor med oval genomskärning, två trindyxor, aflång rullsten (snedtafslagen), liknande banedelen af en yxa. 14,207. Södermanland, Fig. 84. Inv. 14,207. Österrekarne hd, Husby Rekarne sn, Byringe. Sidostycke af brons till ett betsel (fig. 84, jfr inv. 13,703, Fornvännen 1909, fig. 37, sid. 246), f. i dymarken mellan prästgården (Byringe) och kyrkan. 14,208. Uppland, Simtuna hd, Simtuna sn, Staf. Liten, rund pärla af mörk glasfluss. Västmanland, Åkerbo hd, Forpa sn, "Sköldsta" (antagl. Sköldby). Tjocknackad flintyxa med hälegg, slipad.—Siende hd. Kungsåra sn. KUsta. Eggdel af skafthålsyxa af vanlig form, afslagen i skafthålet. Södermanland, Österrekarne hd, Husby Rekarne sn, Årby. Eggdel af stenyxa med oval genomskärning, ämne till skafthålsyxa (skafthålet ej påbörjadt), banedel af skafthålsyxa, skafthålet ej färdigborradt, skafthålsyxa af vanlig form. 278 Stolens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. — Tandla. Skafthålsyxa, väl arbetad. — Västerrekarne hd, Lista sn, Slätåsen. Liten tjocknackad stenyxa med hålegg. — Lista och Gillberga snr. Almby. Skafthålsyxa af vanlig form. Västmanland, Fellingsbro hd och sn, Sköldberga. Spjutspets af skiffer med ett par hullingar, tången afbruten. — Finn- Fig. 85. Inv. 14,212. åker. Trindyxa med svagt oval genomskärning. — Sällinge. Ämne till båtformig skafthålsyxa, skafthålet ej påbörjadt — Blixterboda. Mångkantig skafthålsyxa, eggen afslagen. 14,209. Nerike, Örebro hd, Tyssllnge sn. Fattiggården. Sju sågar af flinta, däraf en fragmentarisk (jfr inv. 14,027), 5 skedformiga skrapor af flinta, allt tillhörande samma depotfynd som inv. 14,027:7 (fig. 35—55) och 14,078: i; föremålen anträffades vid kringgräfvandet af ett nu bortsprängd!, enligt Tillväxten under år 1910. 279 uppg. ungef. meterhögt flyttblock å gårdstomten lill den omkr. år 1909 nybyggda fattiggården; till samma fynd höra ytterligare en såg och en skrapa (i privat ägo) samt en nu förkommen skrapa, hvarjämte enl. uppgift en hel del flintsaker blefvo vid tillfälle! kvarlämnade i den nu odlade jorden. 14,210. Nerike, Glanshammars hd, Götlunda sn, Frötu- Fig. 86. Inv. 14,212. na, Körartorpet. Fynd från tvänne stenåldersboplatser, jfr. inv. 14,216. 14.211. Nerike, Sköllersta hd. Norrbyås sn, Ön. Pilspets af skiffer med tånge och ett par hullingar, spetsen afbruten, f. vid Kilsgärden (under Nynäs) i Sköllersta sn i grus, som hämtats från ett grustag s. om Ön. 14.212. Östergötland. Åkerbo hd. Törnevalla kyrka. Altarskåp (fig. 85, 86), Birgittabild, ändplatta till ett krucifix, 3 förgyllda barockänglar, halfalnsmått, allt af trä. Gåfva af Törnevalla församling. Fornvännen 1910. 19 280 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. 14.213. (Af obekant ursprung.) Målad! kyrkfönster. Gåfva af Kyrkoherden A. Bromans sterbhus. 14.214. Skåne, Helsingborg. Rundt spänne af förgylld brons (fig. 87) med grön emaljinläggning, f. i augusti 1910 vid Helsingborgs vattentorn, vid undersökning af en kvinnograf från omkr. 1100 e. Kr. 14.215. Södermanland, Rönö hd, Svärta sn, Ödesby. Fynd frän ett graffält delvis undersökt är 1910. Graf 1 (rund stenläggning af 3,5 m:s diam., bestående af ett enkelt lag hufvudstora stenar): lerkärl, brända ben, nit af järn, jämten, 2 glaspärlor, smältklump af glaspärlor (?) och bronsblcck. — Graf 2 (oval stensättning, fylld med sten af mindre dimensioner): lerkärl, brända ben, kol, Fig. 87. Vi. Inv. 14,214. 11 nitar af järn,2spikar ell. nitar af järn, pärla af glasfluss. — Graf 3 (jordblandadt röse): lerkärl, brända ben, obrändt ben, 3 nitar af järn, bronsbleck, trol. utgörande en bit af kanten på en oval spännbuckla. — Graf 4 (jordblandadt röse): lerkärl, brända ben, kol, bränd flintskifva. — Graf 5 (jordblandadt röse): lerkärl, brända ben, bryne af skiffer. — Graf 6 (jordblandadt röse): 4 lerkärl, brända ben, obrändt rörben. Undersökningen utförd af S. Llndquist. 14.216. Nerike, Glanshammars hd, Götlunda sn. Frötuna, Körartorpef. Fynd från tvänne stenåldersboplatser, undersökta år 1910, jfr inv. 14,210 (se kommande redogörelse af S. Lindquist i Fornvännen). 14.217. Västergötland, Frökinds hd, Klnneveds sn, Slutarp. Fynd från en i aug. och sept. 1910 undersökt stenkammargraf (se kommande redogörelse af S. Lindqvist i Fornvännen). 14.218. Västergötland, Redvägs hd, Liareds sn, Stomsåkra. Fynd från en sommaren 1910 undersökt hällkista (se kommande redogörelse af S. Lindqvist i Fornvännen). Tillväxten under är 1910, 281 14.219. Östergötland, Lysings hd. Svanhals sn, Stora Kullen. Fynd från en år 1910 undersökt hällkista med gafvelhål. — Skifskrapa af flinta, några lerkärlsbitar, obrända ben af människa och hund, 8 stenar, däraf 6 af kalksten, de båda öfriga af granit, tillsammans bildande den med hål försedda gafveln. Undersökningen verkställd af O. Montelius och O. Frödin. 14.220. Småland, Västbo hd, Ås sn, Draftinge,Norregård. Fynd från sommaren 1910 utförda grafnndersökningar. Graf 1 (skadad hög af 16,5 m:s diam.): lOförbrända järnklumpar, brända ben, kol. — Graf 2 (skadad hög af 13 m:s diam.): 3 mer eller mindre fragmentariska knifvar af järn, fragment af ett järnbleck, järnkrok eller dyl., flintbit med retuscher, skörbränd 92. 1/2. 93. 1/2. flintskärfva, brända Fig. 88—93. Inv. 14,220. ben. — Gra/5(förstörd hög af trol. 5 m:s diam.): brända ben. — Graf 4 (mycket skadad hög af omkr. 8 m:s diam.): böjd jämten, rektangulärt remsöljebeslag(?), 2 beslag af dubbelvikt järnbleck, 5 järnklumpar, pärla af spirallagd bronstråd, 2 små massiva bronspärlor, 19 pärlor af glas och glasfluss af olika färg, 2 skörbrända flintskärfvor. — Östbo hd, Värnamo sn, Mossle Jössagård. Fynd från fortsatta undersökningar hösten 1910 å samma graffält som inv. 13,032. Graf 9 (hög, skadad): resterna af ett människoskelett som möjligen legat med hufvudet i V., sölja af brons (fig. 88), läderbit med kvarsittande beslag af bronsbleck, skifferbryne. — Graf 10 (skadad hög af 8 m:s diam.): kol. — Graf //skadad hög af 10 m:s diam. 282 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. brända ben, knif af järn. — Graf 12 (mycket skadad hög af 6 m:s diam.): obrända ben, 10 pilspetsar af järn (fig. 89-92), 13 fragment af dylika pilspetsar, en starkt förrostad bit af en dylik pilspets(?) med fastrostade rester aftygafenskäftadtlinne, udden af en knif af järn, 3 smala järntenar, föremål af järn, påminnande om en morgonstjärna (fig. 93). trind doppsko af järn (tydl. hörande till föreg.), 3 flintspånor, 5 små flintskärfvor, sölja af järn (fig. 94), 4 järnklumpar, skifferbryne (fig. 95). — Graf 15 (mycket skadad hög af llm:sdiam).: 3 bitar af ett tveeggadt järnsvärd (fig. 96) 3 bitar af pilspetsar af järn, fragmen! af et! järnbelsel, sammanrosladt med en trind jämten (fig. 97, 98), 30 järnfragment, skörbränd flintskärfva, 2 pilspetsar af järn (fig. 99, 100) hästbrodd af järn (fig. 101), 2 stigbyglar af järn (fig. 102) med tvärstriering å bågarna och öglan samt försedda med ett bronsband mellan båge och ögla, dessutom med spår af försilfring, brända ben. — Graf 16 (skadadt Fig. 95. i/2. Fig. 94. i/2. i 0 r d b l a n d a d t r ö s e af omkr.8m:s diam.): Inv. 14,220. J ' brända ben, 9 fragment af järnbeslag ell. dyl., söndrigt skifferbryne. — Graf 18 (skadad hög af 7 m:s diam.): brända ben, 2 fästeslänger af brons till ett svärd (fig. 103) med kvarsittande lämningar af tången, som varit af järn, 2 fragment af ett betsel af järn (fig. 104), 39 smärre järnfragment (fig. 105, 106), 2 små skörbrända flintbitar. — Graf 19 (skadad hög med en nuvarande diam. af 7 m.): obrända ben af människa, 8 spikar af järn, knif af järn, tunn ring af järn, sölja af brons, bryne af skiffer. — Graf 20 (jordblandadt röse af 8,4 m:s diam., skadadt): brända ben, ett i två delar brutet eldstål med en vidsittande ring af järn, 2 fragment af en ell. två knifvar af järn, 2 sammanrostade järnfragment. — Graf 22 (till större delen bortgräfd hög): brända ben, kol, 18 smärre järnfragment 2 förkolade knutar af ett rep (fig. 107). — Graf 31 (mycket skadadt, jordblandadt röse af 7,5 m:s diam.): bran- Tillväxten under år 1910. 283 da ben, nål af brons med en vidhängande ring i den öfre, omböjda ändan, pilspets af järn, 9 smärre järnfragment, bryne af Wå • mm 11)2, 96. 101. Fig. 96—102. i/s. Inv. 14,220. skiffer. — Graf 32 (hög af 7 m:s diam., skadad): brända ben, 2 ovala spännbucklor af brons som Sv. Fornminnesförenin97,98. 99, 100. gens tidskrift VIII, sid. 162, fig. 46 (fragmentariska), 10 små bronsfragment, likarmadt bronsspänne som Sv. F. 566, 4 bitar 284 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. af en armring af en fyrkantig bronsten, trind jämten, 6 flata järntenar, liten ring af järn, 14 pärlor af glas och glasfluss af olika färg. — Graf 33 (sandtäckt stenröse, skadadt, diam. 13 m.): brända ben, 3 bitar af en liten bronsring, spiralvriden pärla eller ring af brons, bronsfragment, liten järnspik, järnbeslag ell. dyt, 5 järnfragment, 2 brynen af skiffer, skörbränd flintskärfva. — Graf 34 (hög af 6 m:s diam.): brända ben, underskållan af en oval spännbuckla af brons, sköldbuckla af järn som Sv. F. 517, 2 spikar af järn, 2 fragment af en sölja af järn, bryne af skiffer, 2 slaggstycken. — Graf 35 106. 1/3. 105. Vt. 104. i/3. 103. i/s. Fig 103-107. Inv. 14,220. 107. 2/3. (mycket förstörd hög af 7 m:s diam.): brända ben, 4 pilspetsar af järn som Sv. F. 501, 10 smärre fragment af dylika pilspetsar, knif af järn, ringspänne af järn med spiralupprullade ändar, ring af järn, spik af järn, 9 järnfragment, fragment af en ornerad benkam. — Graf 36 (jordblandadt röse af 8 m:s diam.): brända ben, 5 järntenar, järnslagg. — Graf 37 (mycket skadad hög af ursprungligen omkr. 7 m:s diam.): pilspets af järn som Sv. F. 501, 2 fragment af järnsporrar, 6 bitar af dylika (?), 2 tenar af järn, sölja af järn, 2 ögleformade järntenar, slaggklump. — Grafvarna 6—8, 13, 14, 17, 21 och 23—30 innehöllo inga fornsaker. Undersökningen utförd af Konduktör F. J. E. Eneström. Värnamo sn, Mossle Bunkegård. Skafthålsyxa som Sv. F. 34, f. vid upprensning af ett dike. — Västbo hd, As sn, Draft- Tillväxten under år 1910. 285 inge. Skafthålsyxa af vanlig form, stenyxa med spetsoval genomskärning, pilspets af flinta som Sv. F. 65, pilspets af flinta närmast som Sv. F. 61, pilspets af flinta närmast som Sv. F. 59, järnföremål med hålk (blosshållare?). Gåfva af Konduktör F. J. E. Ene ström. 14.221. Ångermanland, Multrå sn, Väster-Strinne. Kol, 2 ofullständigt förbrända benstycken, bit af ett modernt glas, f. i juni 1909 vid undersökning af en skadad grafhög.— Skedom. Bitar af en oval spännbuckla af brons som Sv. F. 556 5 nitar af järn, half dylik järnnit, 12 spikar af järn, beslag af järn, brända ben af människa och djur, kol; allt f. i juli 1909 vid undersök/ \ ning af en å ägorna till Skedom n:r 2 be/ V lägen grafhög af 36 m:s omkrets. Undersökningen utförd af d:r E. Modin. 14.222. Uppland, Laganda hd, Nysätra sn, Åloppe. Mångkantig slipsten af kvartsit som Sv. F. 5, f, i den odlade myren N. om byn; större flintstycke, f. vid lägenheten Kronbacken, belägen strax S. om boplatsen n:r 3 (jfr O. Almgren, Uppländska stenåldersboplatser, Fornvännen 1906). — Torstuna hd. Österunda sn, Mjölkbo. Bit af en skafthålsyxa (fig. 108), t. ä boplatsen n:r 6 (jfr Almgren, anf. arb.) i kanten af en grop, som upptagits vid doc. Stjernas gräfning i sept. 1907. Fig. 108. i/s. 14.223. Nerike, Sköllersta hd,Norrbyås sn, Inv. 14,222. Ön. Spjutspets af skiffer med tånge och ett par hullingar, f. i ett grustag vid Öns f. d. soldattorp. 14.224. Blekinge, Medelstads hd, Eringsboda sn. Stenyxa med oval genomskärning, tväreggad, f. i åker; half brynsten af sandsten, f. i åker. — Broddamåla. Päronformad sten med ränna, f. i åker. — Lilla Lönnemåla. Skaflhålsyxa, f. i åker; eggdel af tväreggad stenyxa med oregelbunden, närmast tresidig genomskärning, f. invid en mosse; brynsten ell. gnidsten af rundad! aflång form, f. invid en mosse. — Tvings sn. Flintdolk, skaftet jämnbredt med spetsoval genomskärning, f. 286 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. i kanten af en å; tväreggad, tjocknackad stenyxa med oval genomskärning, f. i åker; brynsten med hål i ena ändan, f. i åker; brynsten af asbestliknande stenart, t i samma åker som föreg. brynsten. 14.225. Gotland, Boge sn, Pilgårds. Rund spännbuckla af brons närmast som Sv.F. 538 (delvis silfverbelagd och förgylld), djurhufvudformad spännbuckla af brons med djurornamentik. 14.226. Gotland, Vallstena sn, Norrgårda. Yxa af järn, f. vid dikesgräfning å en nyodling; hålkyxa af järn med ögla och fyrsidig hålk, modern nyckel af järn, båda f. vid plöjning i gammal åker. 14,227. Gotland, Väte sn, Hassle. Ringspänne af brons med fasetterade knoppar, 4 arabiska silfvermynt, fragmentariska; allt f. vid potatishackningi en åker. 14.228. Gotland, Västkinde sn,Knuts. Bottnen till djurhufvudformad spännbuckla af brons, f. vid gräfning i en trädgärd. Fig. 110. Vi. Fig. 109. 1/2. 14.229. Gotland. Inv. 14,230. Inv. 14,229. Vamblingbo sn, Stenstugu. Bronsyxa (fig. 109), t. vid bethackning i en åker, kallad "Lillåker". 14.230. Gotland, Boge sn. Pilgårds. Rundt spänne af brons (fig. 110), ringspänne af brons med fasetterade knoppar (nålen, som är af järn, är afbruten), bygel af brons, udden af en spjutspets af järn, ljusgrå glaspärla; allt f. vid olika tillfällen under arbete i en gammal åker, kallad "Törnåker". 14.231. Dalsland, Sandals hd, Erikstads sn. Sländtrissa af täljsten. — Brålanda sn. Bearbetadt täljstensstycke, rund genomborrad sten, på ena sidan täml. flat. — Bolstads sn. Fragment af en dolk eller spjutspets af flinta. — Frändefors Tillväxten under år 1910. 287 sn, Selringen. Sländtrissa af sten. — Brasmemyr ("Brandsmyran"). Eggdel af skafthålsyxa af vanlig form, afslagen i skafthålet. — Sivikan. Skafthålsyxa med starkt tillspetsad bane. — Djupedalsviken (NV. om Vänersborg). Liten stenyxa af Lihulttyp med triangulär genomskärning, spetsigt redskap af sten eller stenyxa af Lihulttyp med afslagen egg (genomskärningen triangulär), 3 knackstenar af grönsten. — Djupedalen. Eggdel af skafthålsyxa (?); sandstensbit med slipyta. — Utan närmare fynduppgifter. Skafthålsyxa af vanlig form, skafthålet ej påbörjadt; trindyxa med oval genomskärning; tväreggad stenyxa med oval genomskärning, banen afslagen; banedel af Irindyxa med rund genomskärning; aflång rullsten af granil eller gnejs; liten tunnackad stenmejsel, tväreggad; flintsåg; afbruten flintspets, obetydligt slipad; rundtorn slagen flintyxa, eggen afslagen; afbruten flintspets; fragment af en flintsåg; skaftet till en dolk eller spjutspets af flinta som Sv. F. 51; flintspån; litet tunnt bryne (?) af svart skiffer; 5 sländtrissor af sten. Västergötland, Vänersborg. Större stenskärfva med spär af tillhuggning, svallad, f. i (?) Vänersborg. — Väne hd. Södra Ryr. Flintspån. — Kuttings hd, Remmene sn. Eggdel af skafthålsyxa, afslagen i skafthålet, nytt hål borradt under det gamla. — Alingsås. Flintboll med ett af naturen bildadt hål i ena kanten, f. "å en boplats på Koksegården vid Alingsås"; 2 flintspånor, f. "å en boplats vid Alingsås". — As hd, Varnums sn, Dållebo. Skafthålsyxa af vanlig form, stenyxa med spetsoval genomskärning (täml. dåligt formad), tjocknackad stenyxa. — Bottebygds hd. Bollebygds sn. Tjocknackad flintyxa, svagt håleggad, delvis slipad. — "Höga." Flintsåg. — Kinds hd, Roasjö sn. Oval eldslagningssten af kvartsit, 4 skafthålsyxor af vanlig form, stenyxa (afsmalnande mot banen), tjocknackad stenyxa (svagt håleggad), flintdolk som Sv. F. 58, bladet något slipadt (spetsen afbruten), eggdel af båtformig skafthålsyxa, afslagen i skafthålet. — Länghems sn, Länghems järnvägsstation. Oslipad, tjocknackad flintyxa, afsmalnande mot banen. 288 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. — Barne hd, Essunga sn, "Heljesgårdenu. Flintsåg. — Åse hd. Näs sn, Vänersnäs. Spetsovalt bryne af glimmerskiffer. •— Särestad sn, Jönslanna. Ämne till fyrsidig stenyxa. Bohuslän, Orusts östra hd, Långelanda sn, Svanesund. Oval eldslagningssten af kvartsit, f. "i en graf frän stenåldern". — In/ands nordre hd, Ucklum sn, Grössby. Dolk eller spjutspets af flinta af hufvudtypen Sv. F. 51. Utan närmare fynduppgifter. Tväreggad trindyxa med rund genomskärning (eggen något utsvängd), trindyxa med nästan rund genomskärning. — "Noran, Hollern i Bohuslän." Aflång sandsten med oval genomskärning, i ena ändan plan med en rundtorn gående, inskuren ränna. Fragment af skafthålsyxa af vanlig form, flintdolk som Sv. F. 57 (bladet afbrutel), spetsen af en dolk eller spjutspets af flinta, liten flintspets, spjutspets af järn (medeltid). Fig. 111. 2,3. i n v . 14,232. 14,232. Södermanland, Jönåkers hd, Lunda sn, Rällinge. Statyett af brons (fig. 111), t. våren 1904 i den till gården hörande trädgärden, under "ett väldigt moras af sten, jord och åtskilliga större träd och buskar". 14.233. Östergötland, Bobergs hd, Krigsbergs sn, Brånshult. Skafthålsyxa. 14.234. Uppland, Sjuhundra hd. Husby sn, Nybyn. Flintdolk af hufvudtypen Sv. F. 56, f. vid dikesgräfning i gammal åker. 14.235. Gotland, Bulle sn, Ange. Två djurhufvudformade spännbucklor af brons med starkt degenererad djurornamentik (nålarna saknas), nyckel af järn af hufvudtypen Sv. F. 497, fragmentarisk nyckel af järn, 2 knifvar af järn; allt f. (till- Tillväxten under år 1910. 289 sammans?) vid dikning invid ett graffält på 1 fots djup under jordytan. 14,236. Ångermanland, Nordingrå sn, Öfverveda. Af skiffer: pilspets med afrundad bas, udden af en eneggad knif, förarbete till en eneggad knif, fragment af en flat rund genomborrad skifva, bearbetad bit; allt f. är 1910 i s. k. Öfveränget, pilspetsen vid dikning på omkr. 2 fots djup, det öfriga vid plöjning på 8 till 10 tums djup; jfr inv. 13,904. 14,237. Gotland, Västkinde sn. Hjärtformig pilspets af flinta närmast som Sv. F.6t; emaljerad bronsskifva, utgörande ändbeslag till ett krucifix. — Hemse-trakten (Linde sn?). Spjutspets af flinta som Sv. F. 51. —Stenkyrka sn. Armring af brons (fig. 112), rundt bronsspänne, alldeles likt spännet inv. 12,896 (Fornvännen 1906, sid. 250, fig. 59), dock endast omgifvet af en ring och i motsvarande grad mindre (nålen saknas), knifskaft af brons. — Grötlingbo sn (troligen). Doppsko af brons (fig. 113) till svärdslida, baksidan oornerad. 113. Vi14.238. Gotland, Mästermyr. Fig. 112, 113. Inv. 14,237. Aflång pärla af mycket härd stenart, "f. i Stormyr" (Mästermyr), köpt i Ejsta sn. 14.239. Gotland, Fardhems sn. Remändbeslag af brons med profilerad knopp, f. "i en åker i trakten"; fingerring af i l2/a hvarf spirallagd bronslråd, yxa af järn af hufvudtypen Sv. F. 263; båda f. "tätt invid en kämpagraf i Nixarfve ange". 14.240. Medelpad, Ljustorp sn, Sköljom. Två glaspärlor, liten ring (af hopböjd, smal, fyrsidig bronsträd), trind, tvärstri- 290 Statens Historiska Museum och K. Myntkabinettet. erad bronstråd (spirallagd i 2 Va hvarf), skärfva af bergkristall; allt f. i ytgruset af en nyligen undersökt grafhög (se inv. 14,276). 14.241. Södermanland, Västerrekarne hd, Råby sn, Österby, Asplund. Tjocknackad stenyxa (tväreggad), tjocknackad stenyxa, svagt håleggad (bredsidorna mycket kullriga), skafthålsyxa af vanlig form, skafthålet ej påbörjadt. — Österby, Asphält. Liten, tjocknackad stenyxa med hålegg. — Lista sn, Åby. Flintdolk med tvåsidigt, nedtill afslagel skaft. — Västermo sn, Hjälmsäter, Västersätter. Skafthålsyxa af vanlig form. — Öja sn, Salsta. Banedel af skafthålsyxa, afslagen i skafthålet. Glllberga sn, Biby. Eggdel af skafthålsyxa af vanlig form, afslagen i skafthålet. — Oppunda hd. Husby sn. Valla. Två skafthålsyxor af vanlig form. — Hölebo hd, Hölö sn, Åkerby, torpet Karlsvik. Trindyxa med nästan rund genomskärning. — Rönö hd, Sätersta sn. Svärdsbro. Skafthålsyxa af vanlig form. 14.242. Östergötland, Finspångaläns hd, Tjättmo sn, Emta. Tunnackad stenyxa, f. hösten 1910 vid kanten af den vid gården liggande sjön. — Sundsjö. Tunnackad stenyxa. 14.243. Halland, Viske hd, Veddige sn. Afbruten dolk eller spjutspets af flinta. — Drared. Flintdolk som Sv. F.57 — Himle hd, Hvalinge sn. Flintdolk som Sv. F. 57, bladet mycket uppskärpt. — Oödestad sn. Flintsåg med rak egg. — Varbergstrakten. Dolk eller spjutspets af flinta som Sv. F. 51 (skaftet något tjockare än bladet), spetsen af en dolk eller spjutspets af flinta, flintdolk närmast som Sv. F. 45 (bladet afbrutel), tjocknackad flintyxa, bredeggad, tväreggad, bredsidorna delvis slipade. — Träslöfs sn. Tångaberg (=Traneberg?). Två trekantiga pilspetsar af flinta som Muller Ordning 175, den ena afbruten i båda ändar. — Grimstens sn, Torstorp. Flintsåg med svagt konkav egg, f. vid lägenheten Linneskogen. — Hunnestads sn. Flinlsåg med svagt konvex egg, tjocknackad flintyxa (bredsidorna delvis slipade), tjocknackad smalmejsel af flinta som 5^. F. 30, delvis slipad. — Lun- Tillväxten under år 1910. 291 den. Flintdolk som Sv. F. 57, bladel uppskärpt — Spannarps sn. Bredeggad, tjocknackad flintyxa med hålegg, oslipad. — Nackhälla. Tjocknackad flintyxa med hålegg, afsmalnande mot banen (delvis slipad), dolk eller spjutspets af flinta af hufvudtypen Sv. F. 45, upptill afslagen. — Faurås hd, Vinbergs sn, Tågarp. Liten tjocknackad flintyxa, tväreggad, bredsidorna ofullständigt slipade. — Årstads hd, Årstads sn, Blixtorp. Flintdolk som Sv. F. 56. 14.244. Gotland, Hejnums sn, Kyrkebys. Massiv armring af brons (jig. 114), t. vid harfning i "Rogakar". 14.245. Gotland, Levide sn. Tre bildstenar. 14.246. Gotland, Hafdhems sn, Hafdhems kyrka. Antependium. 14.247. Ångermanland, Anundsjö sn, Brandtjäl n:r 2. Spjutspets af skiffer med kort långe och et! par hullingar, f. omkr. 3,500 fot frän AnundsjöälfInv. 14,244, ven, liggande på jordytan vid en dikeskant. — Mo sn. Klubba af granit som Rygh, Norske Oldsager 45, f. år 1910 på näset mellan Anundsjöälfven och Justerån, liggande "i öppen dag å åkanten", på plalsen hade ett jordras inlräffat — Oottne n:r 5 —6. Klubba af granit närmast som föreg., f. år 1910 vid kanten af Anundsjöälfven, liggande "i öppen dag". — Backen:r2 —4. Yxa af skiffer(?) eller annan svart bergart, flat med rundade smalsidor, eggen åstadkommen medels en sned, skarp afslipning å ena sidan, den andra sidan betydligt svagare afslipad, f. för flera år sedan vid plöjning å en åker ej långt från Moälfven. 14.248. Dalsland, Sundals hd, Brålanda sn, Dyrehög. Flintsåg med rak egg, — Råskog. Spetsen af en dolk eller spjutspets af flinta. — Östebyn. Flintspån med retuscherade 292 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. kanter, använd till eldslagning (jfr Fornvännen 1910, sid. 58 t). — Röstorp. Flintspån. — Grönehög. Fyrsidig stenyxa, afsmalnande mot banen. — Rökila. Eggdel af båtformig skafthålsyxa, afslagen i skaflhålet —Frändefors sn, Binas. Liten tjocknackad flintmejsel, ofullständigt slipad. — Karlsmd. Dolk eller spjutspets af flinta af hufvudtypen Sv. F. 45, spär af slipning å bladet f. vid harfning. — Bränneberg. Rund, plattad sten af kvartsit, genomborrad, afslagen i hålet, f. vid väganläggning. 14.249. Hälsingland, Hassela sn, lKölsjön. Fyra silfvermynt, nämligen ett Johan III:s 1-öre 1575, ett Sigismunds 1-öre 1598, ett Karl lX:s 4-mark 1605 samt ett (otydligt) Göteborgs-öre, vikt 24,5 gr.; f. nära Flottsjön. 14.250. Gotland, Endre sn. Åtta mer eller mindre försmälta pärlor af glasfluss, 2 små bronsfragment, lerkärlsbit; allt f. på marken vid en uppgräfd graf. 14.251. Gotland,Visby, Värnhem. Två synålar af brons. 14.252. Gotland, Sanda sn, Smitts. Trind, tvärstrierad armring af brons, något afsmalnande mot ändarna, järnredskap (borr?); båda f. våren 1910 i ett grafröse. Inv. 14,253. Fig. 115. 14.253. Skåne, Harjagers hd, Dagstorps sn, Dagstorps mosse. Fyrsidig flintyxa med benskaft (fig. 115)'. tibia af älg, yxan ofullständigt slipad (nacken afslagen), tväreggad, tjocknackad flintyxa med liknande benskaft Tillväxten under är 1910. 293 (kanonben af älg?), enl. uppgif! f. tillsammans med föregående, men skafthålet åtminstone utvidgad! i senare lid, yxan lill största delen slipad. 14.254. Nerike, Sundbo hd, Askersunds landsförsamling. Kalk och patén af förgylldt silfver från förra hälften af 1300talet. Deponerade af Askersunds landsförslg. 14.255. Gottand (utan närmare fynduppgifter). Fragment af spjutspets af brons (som Sv. F. 101), spänne af förgylldt Fig. 116. i/i. Inv. 14,255. Fig. 117. Inv. 14,255. silfver (fig. 116) (nålen, som varit af brons, är afbruten), spänne af förgylld brons (fig. 117), nålen saknas. 14,256. Medalj i silfver, präglad med anledning af Berlins universitets 100-års jubileum. Åts.: konung Friedrich Wilhelm III:s och kejsar Wilhelm Its halsbilder med omskrift: Friedrich Wilhelm III • Wilhelm II * Universität Berlin «; nedtill årtalen 1810 — 1910. — Frans.: krönta riksvapnet med om- 294 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. skrift: Deutsches Reich 1910 • Drei Mark «•; randskrift: Gott mit uns. Gåfva af O. Montelius. 14.257. Tre silfvermynt för Amerikas Förenta Stater, nämligen en 50-cents 1834, en 20-cents 1875 och en 20 centavos 1904 (för Filippinerna). Gåfva af D:r R. Hogner. 14.258. Två italienska kopparmynt, 5-centisimi, för åren 1895 och 1896. Gåfva af S. Giöbel, Vadstena. 14.259. Medalj i bly till minne af Storhertigparets af Baden silfverbröllop d. 20 sept. 1881. Åts.: halsbilderna af storhertigparet med omskrift: Friedrich u. Luise v. Baden; under halsafskärningen: M. Schlitter. —Frans.: i fältet: Am 20 Sept. 1881; omskrift i dubbla rader: • Zur Feier d. silbernen Hochzeit Ihrer Königl. Hoheiten d. Grossherzogs u. d. Grossherzogin *. Gåfva af kammarherre M. Lagerberg. 14.260. Medalj i brons, präglad med anledning af 300årsminnet af Carlo Borromams' kanonisering d. 10 dec. 1610. Åts.: bröstbilden med omskrift: • S. Carolvs Borromaevs S. R. E. C. Archiep. Mediolani •; under bilden i tre rader: "Il ritratto di S. Carlo . . . . e si ha per la miglior testa che di Ivi sia stata fatta in pittvra" Card. Fedrico Borromeo 28 aprile 1618. — Fräns.: upptill i fältet under en krona: Humilitas, och därunder i fyra rader: Saec. labente tertio ex qvo inter sanctos relatvs est. MDCX - x DEC. - MCMX. 14.261. Medalj i guld, präglad med anledning af Gustaf Vasakyrkans i Stockholm invigning d. 10 juni 1906 och af församlingen skänkt till grosshandlaren Johan Unman, hvilkens namn finnes ingraverad! pä en karlusch på frånsidan. Gåfva af Grosshandlaren J. Unman. 14.262. Medalj i silfver öfver Magnus Stenbock. Åts.: Stenbockska vapenskölden med omskrift upptill: Magnus Stenbock; nedtill: 28 Febr. 1710. Frans.: inom en halfkrans af två lagerkvistar, i fem rader: Scaniae Liberatori civilas Helsingburgensis 28 Febr. 1910. Gåfva af Komitén för anordn. af högtidligheter i anledning af 200-årsminnet af segern vid Helsingborg. Tillväxten under år 1910. 295 14.263. Stadsmedalj i silfver, som tillerkänts svenska regeringen af staden Dresden för deltagande i en internationell fotografisk utställning i nämnda stad år 1909. Åts.: stadsvapnet i krönt sköld, omgifven af lagerkrans. — Frans.: en kvinnlig gestalt, hållande en lagerkrans i högra handen, omskrift: Fiir vorziigliche Leistungen. Gåfva af Kungl. Maj:t. 14.264. Kungl. Myntets prägling år 1909: Trettioen silvermedaljer och 4 mynt, nämligen ett 10-öre i silfver samt ett 5öre, ett 2-öre och ett 1-öre i koppar. 14.265. Skåne. En stor samling fornsaker, hufvudsakligen från Skåne. Gåfva af grefve F. F. Reventlow. 14.266. Jämtland, Föllinge ,-.>;•'•'. ,;,: ;> sn, Laxviken. Klubba af kvartsit (fig. 118). Uppland, Laganda hd, Fröslunda sn, Hamra. Hålkyxa af brons, f. år 1865 i en åker. Gotland, Vamblingbo sn, Gervalds. Medeltida sten (fig. 119), omkr. år 1860 förd frän Ger" ^ ^ ^ ^ ^ Fi 118 valds till Uppsala och år 1868 S- - 1/3- 'nv. 14,266. uppställd i Engelska parken därstädes. Halland (utan närmare fynduppgifter). Klubba af sten (fig. 120). Skåne, Rönnebergs hd, Vadensjö sn. Svärdsknapp af brons, f. vid dikesgräfning (fig. 121). 14.267. Skåne, Luggude hd, Kvistofta sn, Gantofta. Fynd från en år 1909 undersök! gånggrift, belägen tätt invid järnvägslinjen. Från öfre lagret i kammaren (svartmylla): en stor mängd oornerade lerkärlsskärfvor af hällkisttidens keramik, en ornerad krukskärfva af samma art som i botlenlagret, en kor! smal flintdolk, en skifskrapa och en liten spån af flinta, delar af en kreaturstand och en benpipa af djur, kolbitar; en 4skilling 1820. I undre lagren i kammaren (sand): talrika, mestadels ornerade lerkärlsskärfvor, bl. a. större partier af 2 kärl Fornvännen 1910. 20 296 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. Fig. 119. Inv. 14,266. Tillväxten under dr 1910. 297 (typisk gänggriftskeramik), bernstenspärlor af flera former, de flesla skadade (inalles omkr. 30), obetydliga rester af människoben, kolbitar. Från gängens undre lager: en större och en mindre flintspån, ett mindre antal bitar af gänggriftskeramik, de flesta i gängens yttre del. Utanför gångens mynning dylika lerkärlsbitar, tämligen riklig!; en svafvelkisboll(?). Från högen V. om gången: kolbitar. Från fyllningen V. om kammaren: öfre delen af en tjocknackad flintyxa, slipad. — Undersökningen, bekostad af H. K- H. Kronprinsen, utförd af doc. O. Almgren. 14.268. Skåne, Hven, Bäckviken. Skifyxa, tväreggad pilspets (?) och åtskilligt affall af flinta, delar af ett människoskelett, djurben, oornerade lerkärlsbilar (åtm. de flesta yngre än stenåldern); allt f. år 1910 i kulturlager på olika ställen F'g- 120. Vs. inv. 14,206. i strandsluttningen. Undersökningen utförd af doc. O. Almgren. 14.269. Uppland, Rasbo hd, Lena sn, Årby n:r 4. Fynd från en år 1910 undersökt och borttagen grafhög (jordblandadt röse af 10 m:s diam.), belägen i en åker; i bottenlagret hittades en bi! af en simpel skaflhålsyxa, en Fig. 121. 1/2. löpare lill en handkvarn (klotformig sten), 3 Inv. 14,266. bitar af slipstenar(?), några få brända benskärfvor, några obrända djurben (däribland en fårtand och en nöttand), kolbitar; i rosets undre del voro stenarna starkt skörbrända, hvilket dock ej kunde bero på bränning pä platsen. Undersökningen utförd af doc. O. Almgren. 14.270. Uppland, Örbyhus hd, Tierps sn, Torslunda. Fynd från åren 1909 och 1910 företagna undersökningar. (Komma att närmare behandlas i Fornvännen.) 14.271. Uppland, Färentuna hd, Ekerö sn, Ekebyhof. Rundt bronsbeslag, några nitnaglar af järn, bitar af en orne- 298 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. rad benkam, lerkärl, brända ben, kol; allt f. vid en sommaren 1910 företagen undersökning af en grafhög af 6,5 m:s diam. Undersökningen utförd af E. Sörling. 14.272. Östergötland, Lysings hd. Västra Tollstads sn, Broby. Fynd från fortsatta undersökningar sommaren 1910 af stenålderspålbyggnaden vid Alvastra; jfr inv. 13,929. (Komma att närmare behandlas i Fornvännen.) 14.273. Östergötland, Lysings hd, Västra Tollstads sn, Alvastra. Fynd från undersökningar sommaren 1910 å det stora graffältet vid Alvastra station (norra sandtaget), jfr inv. 13,928. — /. Eneggad järnknif, pryl af järn, nål af ben utan öga, människoskelett. — 2. Krumknif af järn, synål af järn, bitar af en hartstätning till träask, människoskelett. — 5. Människoskelett. — 4. Järnknif, nål af ben, bitar af en hartstätning till träask, skelett, troligen af barn. — 5. Stensättning utan fynd. — 6. Människoskelett. — 7. Människoskelett.—8. Några brända, rödbruna lerstycken. — 9. Tvä kreaturständer — 10. Skelett af nyfödt barn. — //. Litet barnskelett. — 12 Inga fynd. — 13. Rester af ett barnskelett. — 14. Inga fynd — 15. Inga fynd. — 16. Några krealursben. — 17. Människo skelett. — 18. Nål lill en fibula, sköldbuckla och 2 spjutspetsar af järn, kam af ben, människoskelett. — 19. Hartstätning till en träask, människoskelett. — 20. Människoskelett. — 21. Människoskelett. — 22. Människoskelett, fragmentariskt. — 23. Hartstätning till en träask, delar af ett barnskelett. —24. Lerkärl, barnskelett — 25. Rester af ett barnskelett. — 26. Rester af elt barnskelett — 27. Människoskelett. — 28. Människoskelett. — 29. Människoskelett. — 30. Två hartstätningar lill träaskar, människoskelett. — 31. Brända ben. — 32. Sju knappar af mässing, 2 skospännen af mässing, dosa(?) af mässing i läderfodral, hyska af mässing och remsölja af mässing, ett antal små spikar af järn, människoskelett (graf från 1700talet). Undersökningarna utförda sommaren 1910 af Antikvarien T. J. Arne och t. f. antikvarien O. Frödin. 14.274. Afgjutning af en skafthålsyxa som Sv. F. 40, Tillväxten under år 1910. 299 skafthålet ej påbörjadt; originalet, som förskrifver sig "frän Skåne eller Blekinge", förvaras i Jönköpings Museum. 14.275. Skåne, Villands hd, Fjälkestads sn, Råbelöf. Flintskifva, 3 djurben, f. år 1910 i Råbelöfsjön midt för Kristinelund; en mängd flintaffall, däribland några retuscherade skärfvor, f. år 1910 på en boplats på ön Stumpurren i Råbelöfsjön. 14.276. Medelpad, Tuna sn, Rännö. Bitar af pilspetsar af järn, fragment af en benkam(?), fragment af ett orneradt lerkärl, en bit bränd lera, brända ben, kol; allt f. i juli 1910 i en grafhög af 6—7 m:s diam.; — sax af järn, pincett af brons, ett antal små stift af brons, knif af järn, knapp af brons, pilspets af järn, föremål af järn, små bitar blått glas, kvartsitsten, trärester; all! f. jämte skelettrester i juli 1910 i en grafhög af 6,5 —7,5 m:s diam.; — försmält föremål af brons, 2 ornerade benkammar, oval, ornerad benskifva, brända ben, kol; allt f. i aug. 1910 i en grafhög af omkr. 10 m:s diam. — Runsvik. Fynd från en i juli 1910 utförd undersökning å ett graffält. Graf 1 (hög af 2,5—4 m:s diam.): fibula af brons, ringspänne (?) af järn, knif af järn, pärla, brända ben, kol. — Graf 2 (hög af 2—2,5 m:s diam.): inga fynd. — Graf 3 (skadad hög af 4,5— 6 m:s diam.): vinkelböjdt järnfragment, bit af en benkam; brända ben. — Graf 4 (skadad hög af omkr. 6 m:s diam.): föremål af brons, ett d:o af järn, bitar af ett lerkärl, brända ben. — Fynd frän en i aug. 1910 undersökt grafhög af 9 m:s diam.; ej tillhörande föreg. graffält, mycket skadad: bit af en benkam, bitar af pilspetsar af ben, björnklor, brända ben, kol. — Njurunda sn, Omsberget. Brända ben, f. i aug. 1910 i ett kringkastad! grafröse; — brända ben, f. i aug. 1910 i en oval stensättning ( 2 x 4 m.). — Gomaj. Fyra dubbelknappar af brons, bronsfragment, ringformig! föremål af brons, liten benbit med järnnit, brända ben, kol; allt f. i aug. 1910 i en hög af 4—4,5 m:s diam., belägen i "Resänget". — Tynderö sn, Afva. Prylformigl föremål af järn, pilspets af järn, 16 nilar af järn, brända ben, kol; allt f. i juni 1910 i ett förstördt grafröse af 6—9 m:s diam.; — obrända tänder, f. i juni 1910 i 300 Statens Historiska Museum och K- Myntkabinettet. en skadad grafhög af omkr. 4 m:s diam., belägen i ett "inlag" vid Bryttmor; — hålkliknande föremål af järn, 2 spikar och en nit af järn, järnklump, blå glaspärla, bitar af ett skifferbryne, brända ben, kol, skelettrester(?); allt f. i juli 1910 i en mycket skadad grafhög af 5—8 m:s diam.; — fragmentariskt bronsbeslag, hängprydnad (?) af järn, fragment af en benkam, flintbit, bitar af bränd lera, tunnt fragment af skiffer(?), brända ben (af människa?), obrända ben af djur; allt f. år 1909 i en grafhög af omkr. 3,5 m:s diam.; — brända ben, f. år 1909 i ett kringkastad! grafröse af 4 m:s diam., beläget i ett skogsskifte vid Bryttmor; i roset hade förut anträffats 2 pilspetsar af järn, 2 föremål af brons, glaspärlor, flintbit m. m. —Berge. Pärlor af röd glasfluss, brända ben, kol; allt f. i juli 1910 i bottnen af ett för 5—6 år sedan bortförd! grafröse af 8 — 10 m:s diam., beläget på gränsen mellan Berge och Ängeslands byar. — Ljustorps sn, Sköljom. Fynd frän en i juni 1910 utförd undersökning å ett graffält (jfr inv. 14.240). Graf 1 (hög af 4— 4,5 m:s diam., skadad): pärlor af bronstråd och glas, järnfragment, brända ben, kol. — Graf 2 (hög af 4,5 m:s diam): järnnit, järnspik, bit af ett bryne, brända ben, kol. — - Graf 3 (hög af 7—9 m:s diam.): bitar af ett bronsföremäl, pärlor, 2 järnspikar, järnnit, järnföremål, brända ben, kol. Ångermanland, Vangsta (2,5 km SO. om Hernösand). Fynd från en år 1909 utförd undersökning å ett graffält. Graf 1 (hög af 5,5—7,5 m:s diam.): en del smärre föremål af järn, brända ben, hästtänder, obrända ben af häst(?). — Graf 2 (hög af 6 m:s diam.): några smärre järnföremål, 2 glaspärlor, brända ben, kol. Undersökningarna utförda af läroverksadjunkten E. Johansson. 14,277. Medelpad, Tuna sn, Rännö. Spadliknande föremål af järn; f. för 6—7 år sedan tillsammans med 28 st. liknande, enl. uppgift på högst 6 tums djup, slående på kant, i sandjord. — Målsta. Bitar af en bronskittel, f. år 1909 vid plöjning. — Hässjö sn, torpet Svinmyran. Pilspets af skiffer, f. våren 1908 vid gödselbredning. Gåfva af läroverksadjunkten E. Johansson. INHALTSANGABE DER IM JAHRGANG 1910 ENTHALTENEN AUFSÄTZE. Bodengräber aus der Steinzeit in Skåne. Von OTTO RYDBECK. ( S . 1.) Im Kirchspiele Hwellinge in Skåne auf dem Gebiele des Hofes Hwellinge, nahm der Verfasser einen hohen Hiigel (Fig. 1) wahr, wovon ein Teil weggegraben war. Oben, ein Stuck unter dem Grastorfe, gab es ein dunkles, russgemischtes Kulturlager, 0,75—1,25 m. tief. Darunter gab es eine Anhäufung von grösseren und kleineren Steinen, und unter den Steinen, in einer Tiefe von 1,75 m. einen Menschenschädel. Fig. 2 zeigt diese Lagerung. Bei näherer Untersuchung entdeckte man das ganze Skelett, welches zur Hälftc auf dem Riicken lag, zur Hälfle auf der rechten Seite, mil etwas gebogenen Knieen. Uber Kopf und Körper lagen grössere und kleinere Steine hingeworfen. Bei der Arbeit in demselben Hiigel fand man späterUberreste von 3 Skeletten, von einem Manne, einer Frau und einem Kinde. Die Leichen waren, ehe sich das obenauf liegende Kulturlager gebildet halte (vergl. Fig. 3) begraben worden, denn keine Spur von Kohle öder dergl. war in das Grab eingedrungen. Das Skelett des Mannes lag deutlich in nord-siidlicher Richtung, mit dem Kopfe gegen Siiden. Die Beine waren gebogen. Nahe dem Kopfe, bei dem einen Arme fand man eine 21,7 cm. länge, schöne Speerspitze aus Feuerstein (Fig. 4). Zu diesem Grabe mit seinen, nach allem zu schliessen, gleichseitig begrabenen Leichen gehörten ausserdem eine Nähnadel und ein 302 Inhaltsangabe 1910. Pfriemen aus Knochen sammt 3 Feuersteinscherben (Fig. 5—9). Auch die Frau lag mit dem Kopfe gegen Siiden, und zu ihrer Ausrtistung gehörten die Nadel und der Pfriemen. In der oberhalb der Skelette liegenden Erde, die abgerutscht war, fand man zwei Brandgräber von der jiingeren Bronzezeit In dem einen gab es verbrannte Knochen, die sammt dem Grabinhalte, einem Pfriemen (Fig. 10), einer Pincette (Fig. 11), einem Rasiermesser (Fig. 12) und einem Stangenknopfe (Fig. 13), in einem kleinen, beinahe verfaulten Gefäss aus Eichenholz eingeschlossen waren, welches scheinbar in Tång eingebettet war und in einer Steinkammer lag. Die Decksteine befanden sich in dem oberen Teile des schwarzen Kulturlagers. In dem anderen Grabe befand sich eine Thonume mit Deckel (Fig. 14). Etwas später fand man in einem Acker auf dem Hofe Hwellinge Nr. 24—25 noch ein Grab mit 2 Skeletten (Fig. 16) beide sehr verwest Mit dem einen Skelette lag einen Feuersteindolch (Fig. 15). Der Verfasser berichtet schliesslich iiber noch einige ältere Funde von Bodengräbern in Skåne. S t e i n a l t e r s k e l e t t e con Htoellinge in S k å n e und e t t o a s Uber u n s e r e o o r g e s c h i c h t l i c h e n Von CARL M. FURST. (S. 13.) Kranien. Die von Dr. O. Rydbeek bei Hwellinge angetroffenen Skelettreste, welche in dem vorangehenden Aufsätze besprochen werden, sind vom Verf. untersucht worden. Die im Kieshiigel gefundenen Skelette gehörten einem erwachsenen Manne, einer erwachsenen älteren Frau, einem halberwachsenen Individuum, einem Kinde von ungefähr ftinfJahren und einem von ungefähr zwei Jahren. Die Knochenreste von dem Grabe auf dem Acker gehörten sicher zwei erwachsenen Individuen, wahrscheinlich einem Manne und einer Frau. Diese letzteren Inhaltsangabe 1910. 303 waren in höhem Grade verwest Sämmtliche gehören dem späteren Teil der Steinzeit an. Die Kranien und Skelette sind von grossem Interesse. Der Schädel des erwachsenen Mannes ist mesokephal auf der Grenze zur Brachykephalie mit einem Index von 79,3 (Fig. 1 und 2). Er hat einen ausgeprägten Typus, mit dem tibereinstimmend, zu welchem ein grosser Teil der in Borreby auf Sjaelland gefundenen Kranien gehören. Ein Repräsentant dieses Borrebytypus ist in Quatrefage und Hamy: Crania ethnicaahgebildet Wenn alle Borrebykranien von diesem Typus demselben Stamme öder derselben Rasse angehören, ist es ganz klar, dass der Männerschädel von der Kiesgrube in Hwellinge ebenso wie die vor 50 Jahren in demselben Kirchspiel gefundenen Schädel, welche Bruzelius beschrieben hat, auch diesem Stamme öder dieser Rasse angehören. Der Frauenschädel von Hwellinge (Fig. 3 und 4) ist der am meisten brachykephale, den man bis jetzt von dem Norden kennt, mit einem Index von 86,1. Trotz der starken Brachykephalie scheint es eine weibliche Variation desselben Typus öder Rasse zu sein. Die (ibrigen Kranien waren recht unvollsländig erhållen; doch scheint der Schädel des halberwachsenen Individuums mesokephal zu sein mit einer Neigung zur Dolichokephalie. Das Skelett des Mannes war kraftig entwickelt und mindestens 172 cm. läng. Index cnemicus war einzig niedrig, nämlich 58,9 fur die rechte Tibia, 56,8 fiir die linke. Die Schenkelknochen der Frauen waren sehr gerade. Index platymericus 53,6 rechts, 55,3 links. Platymerie fand Verf. auch an den anderen Schenkelknochen von Hwellinge. Trochanter terlius war stark entwickelt an dem vollständig erhaltenen Schenkelknochen des zweijährigen Kindes. Der eine Schädel vom Acker war brachykephal mil einem Index von 83 und vom Borreby - Typus. Kranien dieses Typus sind in Schweden auch in Köpinge und Fjelkinge in Skåne, 304 Inhaltsangabe 1910. in Askeröd, Provinz Bohuslän, und ein paar Mal in Wästergötland gefunden worden. Der zweite markierte nordische Schädeltypus aus der Steinzeit, der dolichokephale, ist noch nicht in steinzeitlichen skånischen Gräbern angeiroffen worden. Von den Steinalierkranien die Verf. aus Schweden und Dänemark kennt, sind in Schweden 48 proc, dolichokephal, 43 proc. mesokephal und 9 proc. brachykephal (44 Sliick); in Dänemark 23 proc. dolichokephal, 47 proc. mesokephal und 30 proc. brachykephal (119 Stuck). Der Unterschied zwischen den beiden Ländern ist ein bedeutender, und die Borrebykranien spielen dabei eine gewisse Rolle. Aber auch wenn man sie nicht mitzählt, sind in Dänemark die brachykephalen Kranien zahlreicher. Wenn die skånischen Kranien der dänischen Gruppe zugefiihrt werden, mit welcher sie am meisten verwandt sind, hat man fiir Dänemark mit Skåne: 23 proc. dolichok., 48 proc. mesok., 29 proc. brachyk.( 129 Stuck); fur Schweden ohne Skåne nnåmit Ostnoiwegen: 54 proc. dolichok., 40 proc. mesok., 6 proc. brachyk. (35 Stiick). Skåne und Dänemark bilden also eine Völkerprovinz mit derselben Rassenmischung. Eine allmählig eintretende Veränderung der Zusammensetzung der nordischen Bevölkerung ist im Laufe der Zeit eingetroffen. Bei Messungen einer grösseren Anzahl von Kranien aus Schweden, Norwegen und Dänemark zeigten sich fiir die Steinzeit: 29 proc. dolichok., 46 proc. mesok. und 25 proc. brachyk. (164 Stiick); fiir die Bronzezeit: 55 proc. dolichok., 31 proc. mesok. und 14 proc. brachyk. (29 Stuck); fiir die Eisenzeit: 66 proc. dolichok., 29 proc. mesok., 5 proc. brachyk. (103 Stuck). Die Dolichokephalen vermehren sich also ununterbrochen, während sich die die Mesokephalen und noch mehr die Brachykephalen vermindern. Inhaltsangabe 1910. 305 Während der Eisenzei! werden die Prozenlzahlen fiir Schweden und Dänemark merkwtirdig ähnlich, näml.: dolichok. mesok. brachyk. Schweden 65 proc. 29 proc. 6 proc. Dänemark 68 „ 29 • 3 „ Die beiden nordischen Schädeltypen trifft man untereinander gemischt schon in der Steinzeit Verf. nimmt an, dass der Rassentypus — die Borrebyrasse — den man iiberwiegend in dem friihcr bevölkerten Skåne und Dänemark findet, die urspriingliche Bevölkerung ausmacht Später diirfte die nordische langschädelige Rasse eingewandert sein, unsicher von wo. Die Verwandtschaft des Hwellinge-Borreby-Typus mit der Neanderthalrasse ist von mehreren Seiten hervorgehoben worden. Verf. will dasselbe nicht behaupten, findet aber, dass die Hwellinge - Borreby - Kranien an die alpinen Repräsentanten der östlichen brachykephalen Neanderthalmenschen aus Krapina erinnern. Vom Osten her sind vielleicht Brachykephalen und mit diesen iibereinstimmende Typen eingewandert. Die nordischen dolichokephalen Kranien zeigen oft Ubereinstimmung mit der Cromagnonrasse, von welcher sie herstammen dlirften. Sie sind jedoch weniger grob. Das Volk, das sie repräsentieren, verbreitet sich immer mehr in der Bronze- und Eisenzeit. Ein nordischer Kranientypus, eine nordische Rasse entsteht also, die sich während der älteren Eisenzeit gegen Stiden ausdehnt Die im vorhergehenden angegebenen Schädelindices fiir Steinzeit und Eisenzeit in Schweden und Dänemark können auch mit den jetzigen Maassen verglichen werden. Dann stellt sich heraus, dass in Schweden jetzt 30 proc. dolichokephal sind, 57 proc. mesokephal und 13 proc. brachykephal. In Dänemark sind 12 proc. dolichokephal, 55 proc. mesokephal und 33 proc. brachykephal. Eine bedeutende Veränderung ist also seit der Eisenzeit eingetroffen durch neue Rassenmischungen öder durch andere Verhältnisse. 306 Inhaltsangabe 1910. In Schweden selbsi sind die Verhällnisse ziemlich wechselnd, wie aus der folgenden Tabelle hervorgeht: dolichok. mesok. brachyk. Södermanland 47 proc. 48 proc. 5 proc. Dalsland 45 „ 50 „ 5 „ Uppland 24 „ 55 , 21 , Gotland 20 „ 65 „ 15 „ Skåne 19 , 63 „ 18 „ Lappland 17 , 59 „ 24 „ Skåne zeigt noch jetzt grössere Ähnlichkeit mit Dänemark. Die Verhällnisse in Uppland und Lappland hängen vielleicht von der Nachbarschaft Finnlands ab. Ein schtoedischer Pfahlbau aus der Steinzeit. Von 0. FRÖDIN. (S. 29.) Eine vollständige deutsche Ubersetzung dieser Abhandlung ist in „Mannus", Zeitschrift fur Vorgeschichte, Organ der deutschen Gesellschaft fur Vorgeschichte, herausgeg. von Prof. Dr. G. Kossinna, Band II, Heft 1—3, 1910, erschienen. Der Ursprung der jetzigen Dorfbesiedelung. Einige Gesichtspunkte. Von J. S A N D S T R Ö M . (S. 77.) Verf. schildert anfangs die geläufigen Theorien den Ursprung der älteren Besiedelung betreffend. Die möderne Datierung der Dörfer nach den Zusammensetzungsgliedern, die einen Bestandteil der Dorfnamen ausmachen, setzt die jetzt recht allgemeine Theorie voraus, dass die jetzige Besiedelung sich kontinuerlich aus der älteren Bebauung erweitert habe, die ihrerseits durch eine „Grossfamilie"geschehen ist, welche gemeinsam den Ackerbau angefangen und das Dorf gegriin Inhaltsangabe 1910 307 det hat In diesem Falle darf man keine Störungen annehmen, die die Topographie des Ländes hatten verändern können. Wesentlich abweisend stellt sich Verf. gegen die Theorien von R. Norrby, S. Rietschel und R. Hildebrand. Ausfiihrlich werden ein paar Arbeiten von dem dänischen Forscher P. Lauridsen referiert, besonders eine, in welcher diskutiert wird, wie die Dörfer entstanden sind. L. findet durch ein Studium der Ortsnamen, dass viele Dörfer ringsum ältere Kulturplätze öder durch die Wirksamkeit einzelner Personen entstanden sind, deren Namen als Zusammensetzungsglieder in dem Ortsnamen eingehen. Auch der Verf.. schliesst sich an die Meinung von L. an, dass die Dörfer jiinger sind als die primäre Besiedelung und sucht fiir diese Ansicht archäologische Griinde anzufiihren. Die prähistorischen Ansiedelungen fallen im grossen und ganzen innerhalb der Grenzen der gegenwärtigen Besiedelung. Bei vielen alten Dörfern findet man ein Gräbcrfeld aus der Wikingerzeit, was darauf hindeutet, dass das Dorf nicht viel älter sein känn. Schwieriger ists durch die festen Denkmäler Schwedens eine direkte Aufklärung zu bekommen tiber die Besiedelung jener Zeiten, die vor der Wikingerzeit liegen. In Dänemark sind dergleichen Untersuchungen bewirkstelligt worden, welche hier referiert werden. Dort hat es sich herausgestellt, dass es schon in der Steinzeit eine feste Besiedelung gab mil beslimmlen Fahrwegen und einem wei! verbreitetem Wegenelz, und es ist ganz klar, dass man damals in Einzelhöfen wohnte, nicht in Dörfern, wie zur Zeit in einem grossen Teile desselben Gebietes der Fall ist. Auf Gotland finden sich Uberreste von Einzelhöfen aus der älteren Eisenzeit, vor 500 v. Chr. zerstört. Die Gräberfelder einer späteren Zeit liegen der Regel nach auf anderen Plätzen als die alten, öder zeigt sich die archäologische Diskordanz in irgend einer anderen Weise. Die alten Höte und Gräberfelder bilden hier ein anderes topographisches System als das jetzige, das aus der Wikingerzeit stammt. Die archäo- 308 Inhaltsangabe 1910. logische Diskordanz zwischen älterer und jlingerer Eisenzeit auf Bornholm hat K Stjerna nachgewiesen. Der Verf. findet auf Grund bekannter Funde, dass dieselben Verhältnisse wie auf Gotland auch auf dem schwedischen Festlande und besonders in Göta Land existiert haben miissen. Die Gräberfelder der älteren Eisenzeit mangeln an kontinuerlicher Fortsetzung durch die jiingere Eisenzeit. Hier und da sind dagegen neue Dörfer auf alten vergessenen Gräberfeldern angelegt worden. Diese archäologische Diskordanz im Göta Land diirfte darauf beruhen, dass während der Völkerwanderungszeit die alten dortigen Besiedelungen zu Grunde gingen und eine Einwanderung von Svear vom Norden her stattfand. Die ältere Besiedelung hat in Einzelhöfen stattgefunden. Notiz. (S. 98.) Die Ausstellung von Meisterwerken muhammedanischer Kunst in Miinchen 1910 von T. J. Afrne]. Wer w a r Yngnarr enn oiöforli? Ein Beitrag zur Geschichte Schwedens während der ersten Hälfte des XI. Jahrhunderts. Von F. BRAUN. (S. 99.) Durch einige 20 Runensteine, die sogen. Ingvarsteine im mittleren Schweden, wissen wir, dass Ingvar, ein schwedischer Wikinger, während der Regierung des Grossfiirsten Jaroslaw, mit einem zahlreichen Gefolge einen Heereszug östlich nach Russland unternommen hat. Er scheint mit dem grössten Teile seiner Mannschaft im Stiden, im Lande der Saracener umgekommen zu sein. Ingvar diirfte dieselbe Person sein wie Inhaltsangabe 1910. 309 Ingvar viöforli, welcher, wie die isländischen Annalen berichten, 1041 gestorben ist. Eine isländische, fantastische Sage vom 13ten Jahrhunderts, die Yngvarrs Saga ens viöforla, erzählt, dass Ingvar Emunds Sohn und Enkel des Bauern Åke und seiner Frau, der Tochter Erik Segersälls war, also von dem alten schwedischen Königsgeschlechte herstammte. Eine andere, unklare genealogische Version sieht in ihm einen Sohn des Königs Anund Olofsson. Es wird erzählt, dass Ingvar selbst einen Sohn namens Sven gehabt hat, der nach dem Tode des Vaters allerlei Heldentaten in Russland vollbracht haben soll. Ein Bruder Ingvars, Harald, wird auf einem Steine von Gripsholm in Södermanland genannt Aber auch auf ein paar anderen Runensteinen (Liljegren, Runurkunder 601, 605) — der eine stammt von Rimbo im Sjuhundra härad, der andere von Husby im Lyhundra härad — hat der Verfasser Mitglieder der Ingvars'schen Familie erwähnt gefunden. Die Inschrift auf dem einen Runensteine lautet: „Ånund und Erik und Håkan und Ingvar setzten (diesen Stein) nach Ragnar, ihrem Bruder. Gott helfe seinem Geiste". Der andere Stein berichtet: ,,Erik und Håkan und die Ehegatten Ingvar und Ragnhild (setzten diesen Stein nach . . .). Er starb in Griechenland. Gott und Gottes Mutter mogen seiner Seele helfen." Die in den Inschriften vorkommenden Namen kommen mit Ausnahme von Anund auf anderen Runensteinen seiten vor. Als Mitglieder einer Familie zusammengestellt sind diese Namen fiir das uralte, edelste Geschlecht Schwedens, das alte Königsgeschlecht, charakteristisch. In dieser Familie kommen die Namen Erik, Anund und Ingvar wiederholt vor, wahrscheinlich auch Ragnar und Håkan. Die letzten Könige von dem alten Ynglingageschlecht waren Olof Eriksson Skotkonungr (Schosskönig) cirka 993 — 1022 öder 1024, sein Sohn Anund-Jakob — ca. 1050, und ein älterer, illegitimer Sohn desselben Olof—Emund, mit welchem die Königsliste des Geschlechtes schliesst. Eine neue christliche Dynastie von Västergötland nahm den Platz der alten ein. In dem Ynglingage- 310 Inhaltsangabe 1910. schlechte waren Olof, Anund und Jakob Christen, Emund war hingegen ziemlich ungläubig. Der Kampf zwischen Heidentum und Christentum setzte noch eine Zei! fort, und wurde zu gleicher Zeit ein Streit zwischen den zwei Dynastien, von welchen die alte ihre Hauptsttitze in dem halb heidnischen Uppland hatte. Einzelne Mitglieder des alten Geschlechles scheinen ziemlich länge geleb! zu haben, zuersi ein paar die den Namen Erik trugen, dann ein Anund und schliesslich ein Håkan, und diese wurden als Gegenkönige gewählt In diesen Erik, Anund und Håkan sieht der Verfasser dieselben Personen, welche auf den genannten Runensteinen besprochen werden. Der auf den Steinen vorkommende Ingvar war also ein Bruder dieser Königssöhne, und scheint mit dem Ingvar dem Weitgereisten identisch zu sein, der zu gleicher Zeit seinen bertihmten Feldzug unternommen hat. Ingvar wird auf allén Runensteinen als sehr bekannte Persönlichkeit betrachtet, und gerade weil et während seines Kriegszuges fiel, trät er nie als Tronprätendent auf. Alle diese Bruder waren Söhne des Königs Emund und nach Ingvars Sage war auch Ingvar Sohn eines Emund. Er hatte, wie auf einem Runenstein bei Gripsholm steht, einen Stiefbruder Harald, der auch in Serkland fiel, und iiber dem Grabe dieser beiden Bruder scheint der Väter Emund einen jetzt fragmentarischen Stein bei Strängnäs errichtet zu haben. Die Königssöhne waren sicher Christen, die aber vermutlich, wie der Väter, recht tolerant waren. Den in der Ingvarsage besprochenen Sven erklärt der Verfasser fiir identisch mit dem Blöt-Sven, der bei dem Upplands Ting zum König gewählt wurde, als Inge fiir seine Weigerung den Göttern zu opfern vertrieben wurde. Ein Sohn dieses Sven, Erik Årsäll, den Snorre erwähnt, war wahrscheinlich der letzte Repräsentant fiir das Heidentum und die alte Dynastie. Der Heerzug Ingvars und seines Bruders nach dem Osten, wird auch durch den Umstand erklärt, dass sie Neffen der Ingigerd, der Gattin Jaroslaws des Weisen waren. Dass in der Sage Anund slalt Emund genann! isl, beruh! Inhaltsangabe 1910. 311 auf einer gewöhnlichen Verwechslung dieser beiden Namen. Besonders scheint sich Adam von Bremen geirrt zu haben, da er angibt, dass König Emunds Sohn Anund im Lande der Amazonen umgekommen sei, statt Ingvar. Laut einem Scholion zu dem Adam kam statt dessen Anund (= Amunder) von Russland zurtick und machte zu Hause auf den Tron Anspruch. Mehrere Angaben der Ingvarsage scheinen also auf einer historischen Tradition zu ruhen. Dass in Russland der Name Ingvari, neben dem älteren, friiher entlehnten Igori, welcher sich nach alten Lautgesetzen entwickelt hat, im XII. Jahrhunderte auftritt, stellt der Verfasser mit Ingvars Heereszug in Verbindung. Ein „Frös-tci" ( F r e y s Heiligtum) in Nerike. Von SUNE L1NDQUIST. (S. 119.) In einem Moor an der Grenze zwischen den Kirchspielen Edsberg und Hackwad in Nerike, auf dem Hof Fröswi wurden 1906 Kulturreste angetroffen, die wahrscheinlich von einem vorgeschichtlichem Kultplatze stammen. Ein Steg von 80 m. Länge von in einfacher Reihe gelegten, gespaltenen Eichenstämmen ftihrt zu dem Moor hinaus. Die Enden der Planken ruhen auf Querhölzern. Am Rande des Moores, am Nordende des Steges liegt die Kulturschicht (B auf Fig. 1 und das Profil Fig. 3). Zu unters! in der Kullurschicht gib! es Thon mil vereinzellen Kohlensliicken und verbrannten Knochenscherben, miirbe gebrannle Steine u.s. w. Hier und da sieht man wirkliche Herde. Diese Schicht war stellenweise bis 15 cm. dick. Oberhalb dieser lag die obere Grenzschicht, die Moorvegetation mit Kohlenstiicken, verbrannten Knochen, Holzsplittern, gespitzten Holzstäben etc. schwach gemischt. Das Ganze bedeckte ein 30—40 cm. dickes Torflager. Die Länge des eigentlichen Kulturlagers beträgt ungefähr 15 m., die Breite Fornvännen 1910. 21 312 Inhaltsangabe 1910. höchstens 7 m. Auch im Osten, Norden und Siiden desselben lagen zahlreiche Stäbe und anderes Holz. Im Kulturlager gab es Schafs- und Schweinsknochen, die man bestimmen konnte. Ausserhalb des eigentlichen Kulturlagers fand man 6—7 Zähne von Rindern. Auch einige vorgeschichtliche Gegenstände fand man, nämlich 2 kleine Feuersteinstiicke mit sehr gezackter Schneide und zwei parallellen, glatten Seiten, sammt ein paar Scherben (Fig. 6 und 7), ein Eisenstäbchen (Fig. 8), einen Wetzstein aus Sandstein (Fig. 5), 2 Thongefässscherben, 3 kleine Glasflussperlen (Fig. 9 und 10), eine gleicharmige Bogenspange aus Bronze vom 6ten Jahrh. (Fig. 11); letztere lag auf dem Boden des Kulturlagers. In dem Moor ausserhalb des Kulturlagers wurde ein Wetzstein gefunden, weiter an verschiedenen Plätzen 6 Steinäxte und 50 m. nördlich von der Kulturschicht ein mächtiger Steinblock (Fig. 12). Neben diesem fand man ca. 100 spitze Pfähle, die */> m. läng und 5 cm. dick waren. Von der Entstehung und geologischen Beschaffenheit des Moores berichtet Dr. L. von Post. Ein Profil desselben sieht man auf Figur 13, wo das Kulturlager und der Steg links ersichtlich sind. Der Verf. nimmt an, dass man auf dem Platze Feuer gemacht hat und die mitgefiihrten Tierkörper darauf gebraten hat. Bei einem Steinherde fand man Reste von 3 Schafen und 2 Schweinen, von denen man annehmen muss, dass sie gleichzeitig verbrannt wurden. Es waren also bei den Mahlzeiten recht viele Teilnehmer. Der Name des Hofes, Fröswi ( = Freys Heiligtum) lässt annehmen, dass man hier mit einem alten Kultplatze zu tun hat. Analoge Opferplätze sind von Dänemark bekannt. Da Frey Gott der Fruchtbarkeit war, stellt der Verf. seinen Kultus bei einem Moor mit dem Kultus der von Tacitus besprochenen Fruchtbarkeitsgöttin Nerthus zusammen. Inhaltsangabe 1910. 313 Die Königssteine in Warnhem. Von SIGRID LEIJONHUFVUD. (S. 138.) In der Kirche von Warnhem in Wästergötland befinden sich ftinf kleine Kapellen in Osten des Chorumganges, als Grabchore eingerichtet fiir die mitfelalterlichen Königelnged. ä., Knut Eriksson, Erik Knutsson und Erik Eriksson und den Jarl Birger (ll tes , 12tes und 13tes Jahrhundert). Man weiss, dass die Einrichtung der Kapellen mit Deckendekoration in Gyps von einer Restauration herruhrt, die im 17ten Jahrhundert durch den Reichskanzler Magnus Gabriel de la Gardie bekostet wurde. Die ursprtinglichen Grabplätze sind anderwärts innerhalb der Kirche zu suchen. Die Monumente selbst machen jedoch einen alterttlmlicheren Eindruck durch ihre in die Decksteine eingeritzten Figuren, einige unter gotischem Laubwerk von lateinischen Majuskelinschriften eingeschlossen. Man erwartet keine derartige Arbeit von einem Ktinstler aus der Bltitzeit des Barockstiles. Durch Studien des Briefwechsels zwischen dem Archäologen Hadorph und Magnus Gabriel de la Gardie hat Verf. die Frage iiber den Urheber dieser Monumente aufgeklärt Hadorph arbeitete einen Vorschlag zu den Grabinschriften aus, der im wesentlichen mit den im Chor aufgesetzten Epitaphien iibereinstimmt Die ersten Entwlirfe im Barockstile zu den Grabmonumenten werden in den Fig. 1—3 gezeigt Doch kam man von diesem Plane bald ab und suchle die Monumente in einem altertumlicheren Stil zu bringen. Zeichnungen fiir neue Grabsleine wurden von J. Schefferus nach tiroler- und suddeutschen Vorbildern, die einer Arbei! tiber die Ftirstgrafen vom Tirol 1229-—1599 entnommen worden sind, entworfen. Die Bilder in dieser Arbeit riihren von dem Kupferstechcr Dominicus Custos (t 1612) her. Aber auch die Grabsteine in der Domkirche von Uppsala haben als Vorbilder gedient; ebenso haben Schefferus'Studien iiber das schwe- 314 Inhaltsangabe 1910. dische Reichswappen Material geliefert Die Skizzen wurden von Jacob Hartling rein gezeichnet, und die Steine in Wästergötland von dem Steinmetz Hans gehauen. Die Steine scheinen im Jahre 1674 fertig geworden zu sein. Neue Runeninschriften aus Älfdalen. Von LÄRS LEVANDER. (S. 165.) Im Jahre 1906 wurde im Fornvännen eine Anzahl von Runenschriften aus Älfdalen veröffentlicht durch den Verfasser, A. Noreen und J. Boéthius. Hier werden noch 10, neuerdings bekannt gewordene Runeninschriften aus dem 17ten und 18ten Jahrhunderte, veröffentlicht Einige Mitteilungen uber schtoedische Paramente. Von AGNES BRANTINO. (S. 169.) Verfasserin zeigt Abbildungen und beschreibt ein Anzahl schwedischer Paramente aus dem Mittelalter und der Renaissance, die zum Teil noch im 17 Jahrhundert verwendet wurden und jetzt noch in Kirchen und Museen aufbewahrt werden. Die erwähnten Paramente sind: ein Humerale von der Domkirche in Uppsala (Fig. 2), eine Alba mit Stickereien von der Storkyrka in Stockholm und von der Ludgo Kirche in Södermanland (Fig. 6, 7, 8), ein Manipel von der Domkirche in Uppsala (Fig. 10), drei Stolen von den Kirchen Ludgo und Strängnäs in Södermanland und Sigtuna in Uppland (Fig. 9, 11, 12), einige Sudarien von der Uppsala Domkirche (Fig. 3, 4, 5). Von Stolen kennt Verf. gegenwärtig 8 Stiick in verschiedenen schwedischen Kirchen.* * Vgl. eine andere Verdolmetschung des sog. Sudariiims von Jos. Braun in der ,,Zeitschrift fur Christliche Kunst" 1909: Ein merkwurdiges Parament im Schatze der Marienkirche zu Danzig. Red. Inhaltsangabe 1910. 315 Ein Stabkirchendachstuhl in einer romanischen Steinkirche. Von A. LINDBLOM. (S. 186.) In der Kirche von Knista in Nerike, zwei Meilen im Stidwesten von der Stad! Örebro kommt eine Art Dachkonstruklion vor, die bisher in Schweden unbekann! war, aber von den norwegischen Stabkirchen wohlbekannt ist. Der Plan der Kirche geht aus Fig. 1 hervor. Das Langschiff der Kirche ist einmal gegen Osten zu verlängerl worden. In seinem westlichen Teile wurde urspriinglich das Dach durch 8 Dachstiihle gelragen; sämmtliche sind noch vorhanden. Diese stellen drei verschiedene Typen dar, bei denen auch ein Altersunterschied zu merken ist (Fig. 2 a —e, 7 und 8). In den anderen Figuren werden Details von der Ausschmlickung etc. wiedergegeben. Ursprunglich ist der Dachstuhl offen gewesen, dann ist ein Plafond von Brettern gelegt worden und schliesslich Kreuzgewölbe. Die Ubereinstimmnng mit norwegischen Stabkirchen ist ersichtlich, obwohl es auch Verschiedenheiten gibt. Die Dachkonstruktion in der Kirche von Knista ist der Stabkirchenbaukunst entlehnt, deren Anordnungen ohne besondere Umsicht den Bedilrfnissen der Steinkirche angepasst worden sind. Die romanischen Kleinkirchen auf dem Lande in Nerike sind vor 1250 aufgeftihrt worden. Wer tuar Yngoarr enn oiöforli? Von OTTO von FRIESEN. (S. 199.) Der Verfasser geht auf dieselbe Frage, die Prof. Braun vorher in dieser Zeitschrift (Seite 99) bchandelt hat, ein. Den Runenstein L. 605 von Husby-Lyhundra betrachtet von v. Frie- 316 Inhaltsangabe 1910. sen als dem zweiten Viertel des 11. Jahrhunderts angehörig, und er fiihrt seine Grtinde fiir diese Ansicht, welche auf der Ornamenlik der Runentypen und der Ortographie beruhen an. Die Inschrift auf dem Steine L. 605 deutet der Verfasser änders als Prof. Braun, nämlich folgendermassen: ,Erik und Håkan und Ingvar und Ragnhild Hessen diesen Stein zum Andenken von Anund, Erik's Bruder u. s. w. und Ragnhild's Sohn errichten. Aber er slarb (fiel) in Griechenland. Gott und Gottes Mutter mogen seiner Seele helfen." Den Stein sieht man vervollständigt in Fig. 2. Den Slrängnässtein L. 959 Hest der Verfasser auch änders, indem er statt Aimuntr Airikr öder Ailifr öder dergl. Hest. Der Hausvater auf den Steinen L. 601 und 605 wird nicht genannt und war offenbar tot, als die Steine errichtet wurden, und känn deshalb mit dem König Emund nicht identisch sein, welcher Ingvar vielleicht um 2 Dezennien tlberlebte. Der Husbystein ist wahrscheinlich Uber Anund, der in Griechenland starb, errichtet worden, vor Ingvar's Tod. Er känn nicht mit Emund's Sohn Anund identisch sein, der während der Regierung seines Vaters starb. Haqvinus—Håkan wurde nach dem Kampfe zwischen den beiden Eriks zum Könige gewählt und känn nicht der alten Königsfamilie angehört haben. (Adam gibt nämlich an, dass die alte Familie mit den Eriks ausgestorben sei.) Eine Rekonstruktion des Strängnässteines sieht man Fig. 3. Der Emund auf diesem Steine ist sicher auch Väter der Bruder, die auf dem Gripsholmsteine (L. 927) genannt werden, und es handelt sich also um dieselben Personen. Ingvar känn sehr gut ein Sohn von dem Emund sein, der auf diesen Steinen vorkommt, und dieser war vielleicht mit der alten Königsfamilie auf die Art, welche Ingvar's Sage angibt, verwandt, nämlich, dass er Sohn der Tochter von Erik Segersäll war. Der Emund der Runensteine hatte offenbar zwei Familien, sowie andere grosse Leule dieser Zeit. SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGEN 1910. Årsmötet den 26 februari 1910. Till styrelse omvaldes kapten O. Bergström, arkitekten Sigurd Curman, antikvarien Emil Ekhoff, doktor E. Hammarstedt, slottsarkitekten Agi Lindegren, riksantikvarien O. Montelius, doktor B. Salin och öfverdirektör K. Sidenbladh samt nyvaldes i stället för docenten O. Almgren, som pä grund af flyttning till Uppsala afsagt sig, antikvarien O. Janse. Till suppleanter valdes landtbruksinspektören A. Lyttkens, intendenten frih. R. Cederström samt intendenten G. Upmark. Till revisorer utsagos i stället för de åtgående, som undanbådo sig återval, doktor S. Ambrosiani och direktör J. Cederquist samt till revisorssuppleant boktryckaren C. F. Bernström. Styrelsen utsåg därefter inom sig till ordförande riksantikvarien Montelius, till vice ordförande öfverdirektören Sidenbladh, till sekreterare antikvarien Janse och till skattmästare antikvarien Ekhoff. Vid årsmötet höllos föredrag: af intendenten G. Karlin om utgräfningarna i Falsterbo; af intendenten frih. R. Cederström om Vaxala kyrka. Intendenten Karlin förevisade dessutom en del ljusbilder af föremål, funna vid grundgräfningarna i Lund. i, Vid sammanträdet den 6 maj 1910 höllos föredrag af: Professor R. Sernander om den stora fimbulvintern; riksanantikvarien O. Montelius om några guld- och silfverfynd. 318 Svenska fornminnesföreningen 1910. Vid sammanträdet den 25 Oktober 1910 höllos föredrag af: Professor E. Wrangel om Dädesjö kyrka och dess målningar; läroverksadjunkten J. Nordlander om härledningen af namnet Gästrikland; riksantikvarien O. Montelius om några nya förvärf i Statens Historiska Museum. Under 1910 har, liksom under föregående år, föreningen genom öfverenskommelse med K. Vitterhets- Historie och Anlikvilets-Akademien kunnat till sina medlemmar utdela Akademiens tidskrift Fornvännen. j RIKSANTIKVARIENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR ÅR 1910. Akademien. - . > . • • • • • • - • ; .-•; \ Akademiens ledamöter. Akademiens förut invalde arbetande' ledamot herr Stavenow .tog under .året inträde. Doktor J. A. Z. Wittlock afled; XTCII ;i hans ställe valdes till arbetande ledamot rektorn; för":döfstumskolan i Vänersborg P. F. Nordin. u .'. . . . Till utländsk ledamot valdes direktören för museet i Siracusa professor Paolo Orsi. Akademiens ledamot kanslirådet Carl Gustaf Estlander i Helsingfors afled under året. Till svenska korrespondenter valdes grefve Fritz Reventlow i Lund, tandläkaren G. Blomgren i Borås, samt konsul Oscar Trapp i Helsingborg. Grefve Reventlow afled kort efter valet. . . ; Till utländsk korrespondent valdes bibliotekarien doktor Kristian Kålund i Köpenhamn. Akademiens styrelse och verksamhet. Akademiens preses under året har varit herr Afzelius. Som ledamöter i förvaltningsutskottet, jämte de tre själfskrifna, hafva tjänstgjort herrar Salin och Dahlgren, med herrar E. Hildebrand och Bråte som suppleanter. Ledamöter af den Historiska Nämnden hafva varit herrar Annerstedt, E. Hildebrand och Westrin. Ledamöter af den Antikvariska Nämnden hafva varit herrar H. Hildebrand, Montelius och Ekhoff. II Riksantikvariens årsberättelse för år 1910. Till revisorer af Akademiens räkenskaper för år 1909 voro utsedda herrar Westrin och Warburg med herr Läffler som suppleant. Akademien har under året haft 13 sammanträden och Förvaltningsutskotte! 19; Ämbets- och tjänstemän hafva varil: Riksanlikvarie och Akademiens sekreterare: undertecknad, utnämnd år 1907. Antikvarier: herr Emil Ekhoff (Hjertbergsk antikvarie; Hjertbergsk amanuens sedan år 1893); herr Oscar Almgren (förste amanuens sedan är 1907). Tjänstledig under året på grund af förordnande att upprätthålla undervisningen i nordisk och jämförande fornkunskap vid universitetet i Uppsala; i hans ställe har amanuensen Frödin tjänstgjort som antikvarie (se nedan); fil. lic. Otto Janse (andre amanuens sedan år 1907); fil. lic. Ture J:son Arne (utnämnd år 1909). Amanuenser: Fil. lic. Otto Frödin, förordnad år 1910 (se ofvan). Fil kand. Gustaf Hallström, förordnad år 1910. Fil. lic. Bror Sehnittger, förordnad år 1910. Fil. kand. Sune Lindqvist, förordnad år 1910. Fil. kand. Andreas Lindblom, förordnad är 1910. Fröken Agda Reuterskiöld, förordnad år 1910. Fröken Fanny von Haartman, förordnad år 1910; erhöll pä egen begäran afsked den 30 april samma år. Fröken Elsa Broman, förordnad från den 1 maj 1910. Akademiens tecknare är sedan år 1890 teckningsläraren vid Högre allmänna läroverket ä Södermalm Olof Sörling. Som biträde vid Kungl. Myntkabinettet har fru Rosa Norström tjänstgjort. Akademiens bibliotekarie är fil. kand. fröken Sigrid Leijonhufvud. Som biträde vid det Antikvariskt-topografiska arkivet hafva Riksantikvariens årsberättelse för är 1910. III tjänstgjort fruarna Lillot Hildebrand och Elma Nordlund samt i Akademiens kansli fru Elma Nordlund. Konservator är herr Erik Sörling. Hans biträde har varit fröken Elsa Sörling. På egen begäran fick hon under året afsked och efterträddes af fröken Siri Sörling. Arbetsrummen hafva i enlighet med nådig föreskrift varit tillgängliga hvarje söckendag kl. 11—3. De ordinarie tjänstemännen hafva enligt reglemente! tjänstgjort dagligen 6 timmar, de extra 5 timmar. Öfverarbete har ofta förekommit. Utgifna skrifter. Under året hafva utkommit: Fornvännen 1909, haft 5, och 1910, haft 1—4, samt Der Runenstein von Rök in Östergötland, Schweden, at Sophus Bugge. Föreläsningar. De af Bergerska fonden bekostade föreläsningarna hafva hållits af undertecknad, hvilken därvid behandla! Italiens äldre kulturhistoria. Bytesförbindelser. Akademien stod vid utgången af år 1910 i skriftulbyte med 753 sällskap och inslilutioner. Undersökningar af fornlämningar. Under året hafva med Riksantikvariens tillstånd och till största delen på Akademiens bekostnad följande mera betydande undersökningar af fornlämningar från hednatiden företagits: Ångermanland, grafvar från järnåldern i Multrå sn, af pastor E. Modin; högar vid Vangsta i Hernösands landsförsamling, af läroverksadjunkten E. Johansson. Jämtland, järnåldersgrafvar i Hackas, Näs och Ås snr, af dr K. Kjellmark. Medelpad, järnåldersgrafvar i Tuna, Njurunda, Tynderö och Ljustorps snr, af läroverksadjunkten E. Johansson. Uppland, ett grafröse frän järnåldern vid Årby i Lena sn, af docenten O. Almgren; grafhögar och stensättningar vid Björk och Berga i Västeråkers sn, af docenten O. Almgren; järnåldersgrafhög på Ekerö, af konservator E Sörling; boplats vid Torslunda i Tferps sn, af docenten O. Almgren och kandidaten V. Göranson. IV Riksantikvariens årsberättelse för år 1910. Södermanland, en boplats samt grafhögar i Björkviks sn, af frih. E. M. Hermelin; sex grafhögar från vikingatiden vid Ödesby i Svärta sn, af amanuensen S. Lindqvist (på bekostnad af K. Järnvägsstyrelsen); en mängd grafhögar från järnåldern vid Ekeby i Tystberga sn, af antikvarien T. Arne (på bekostnad af K. Järnvägsstyrelsen); ett jordblandadt röse från vikingatiden vid Gryt i Julita sn, af antikvarien T. Arne; flera större grafhögar från vikingatiden vid Linga i Järna sn, af amanuensen B. Sehnittger (på bekostnad af K. Järnvägsstyrelsen);, flera rosen från äldre järnåldern och några grafhögar från vikingatiden vid Hanstavik i Västertälje sn, af anlikvarien T. Arne. Nerike, en stenäldersboplats vid Frötuna i Götlunda sn, af amanuensen S. Lindqvist Östergötland, en pälbyggnad från stenåldern vid Alvastra, fortsatta undersökningar af t. f. antikvarien O. Frödin; grafvar från järnåldern vid Alvastra af antikvarien T. Arne och t. f. antikvarien O. Frödin; en hällkista i Svanhals sn. af riksantikvarien O. Montelius och t. f. antikvarien O. Frödin; en fornborg i Skönberga sn och grafvar vid Ljunga i Samma sn, af amanuensen B. Sehnittger (på bekostnad af Östergötlands fornminnesförening); en boplats i Drothems sn, af amanuensen B. Sehnittger; grafvar vid Källeby i Skönberga sn, af godsägaren E. Flach. Västergötland, en hällkista vid Slutarp i' Kinneveds sn, af amanuensen S. Lindqvist; en hällkista vid Stomsåkra i Liareds sn, af amanuensen S. Lindqvist. Småland, fyra grafhögar vid Draftinge Norregård i Ås sn, Västbo hd, af konduktören J. Eneström; 32 högar från vikingatiden och den tidigare medelliden vid Mossle Jössagård i Värnamo sn, Östbo hd, af konduktören J. Eneström. Öland, grafvar från äldre järnåldern i Resmo, Mörbylånga. Kastlösa och Ryds snr, af antikvarien T. Arne. Skåne, en gånggrift vid Gantofta, af H. K. H. Kronprinsen och docenten O. Almgren; en stenäldersboplats vid Råbclöfs- Riksantikvariens årsberättelse för är 1910. V sjön, af fil. kand. E. af Ekenstam; fornlämningar på ön Hven, af docenten O. Almgren. Gotland, topografiska undersökningar af folkhögskoleföreståndaren H. Hansson; undersökningar af bildstenar af rektor Fr. Nordin, professor G. Gustafson och artisten O. Sörling; undersökning af en bygdeborg vid Brucebo utanför Visby af antikvarien E. Ekhoff (med anslag ur BlairBruce's fond). I Helsingborg ha utgräfningar i lämningaina af en medeltida kristen kyrka företagits af amanuensen A. Lindblom. Fortsatta gräfningar i det medeltida fäste! vid Ringslaholm i Östergötland af antikvarien O. Janse; gräfningar i Clemenskyrkan samt tvänne medeltida huslämningar i Visby af antikvarien E. Ekhoff (med anslag ur Blair-Bruce's fond). Dessutom hafva af Akademien eller Riksantikvarien frågor rörande följande fornlämningar under året behandlats: Kolnehus vid Urvalla i Götlunda sn, Örebro län; fornlämningar vid den under byggnad varande järnvägen Järna— Norrköping; grafhögar vid Ånestad i Hägerstads sn, Östergötland. Vadstena kloster i Östergötland; stenåldersgraf vid Slutarp Ledsgården i Kinneveds sn, Västergötland, en borglämning å Skansberget, Blacksta sn, Södermanland; Korsbetningen vid Visby; Björkö i Mälaren; fornlämningar vid Gamla Djursholm utanför Stockholm; Näs slottsruin på Visingsö; Ystads gillestuga; prästgårdsportalen vid Tingstäde, Gotland; en medeltida byggnad på Öja kyrkoherdeboställes mark på Gotland; bastionen Våghalsen, Halmstad; ett röse vid Årby n:r 4 i Lena sn; Uppland; Täby kyrkogårdsmur i Uppland; fornlämningar utanför Visby (ny stadsplan); en rest sten i Lilla Harrie, Skåne; en grafhög å Jämtlands fältjägareregementes lägerplats å Frösön; en stenåldersboplats vid Visborgs Kungsladugård; grafhögar vid Mossle i Vernamo sn, Småland; en runsten från Dagstorp i Skåne; fornlämningarna vid Falsterbo; en grafhög vid Berga i Västeråkers sn, Uppland; en grafhög och några stensättningar vid Björk n:r 1 i Västeråkers sn, Uppland; grafhögar vid Draftinge Norregärd i Västbo-Ås VI Riksantikvariens årsberättelse för år 1910. sn, Småland; ett grafröse vid Östra Torp i Vemmenhögs sn, Skåne; pålbyggnaden vid Alvastra'; Gudhems klosterruin i Västergötland; Lane härads bygdeborgar i Bohuslän. Kyrkor. Under året hafva frågor rörande följande kyrkor behandlats af Akademien: Almunge, Aino, Alsike, Bellefors, Berghem, Bjäresjö, Björke, Bodsjö, Bokenäs, Edebo, Fresta, Fulltofta, Glanshammar, Gråmanstorp, Gudhems klosterruin, Idenor, Jät, Kalmar domkyrka, Karleby, Kumlaby, Källa ödekyrka, Lojsta, Lyse, Morup, Norra Sandsjö, Norra Strö, Näs, Ofvanåker, Rasbokil, Rebbelberga, Roma, Rone, Ronneby, S:t Gertrud (Tyska kyrkan) i Stockholm, Sibbarp, Sjösås, Skeppsås, Skifvarp, Skjälfvum, Skredsvik, Starby, Stora Malm, Söderby Karl, Södra Råda ödekyrka, Torpa, Torshälla, Träkumla, Uppsala domkyrka, Vadstena kloster, Valleberga, Vallsjö, Valtorp, Värnhem, Vreta kloster, Västermo, Ysby, Öra, Örkened, Östra Frölunda och Östra Torp. Med understöd af Akademien har svenska arkileklurminnesföreningen utfört uppmätningar af några svenska kyrkor. Inskrifter och medaljer. Under året har Akademien behandlat 4 inskrifts- och 25 medaljförslag. Statsanslag. Till Akademiens förfogande stodo under året på ordinarie stat: till löner och tjänstgöringspenningar . 29,400: — „ samlingarna 10,500: — „ tryckningskostnader m. m 7,000: — „ resekostnader m. m 4,000: — • museets inredning 1,000: — „ undersökning af fornlämningar . . 6,000: — „ biträden och betjäning 25,000:— 82,900: — samt på e. o. stat: till ved . . 325: — „ Visby ruiner 1,000: — Dessutom uppbar Akademien i Statskontoret: till Torpa kyrka 500: — • Skifvarps kyrka. . . . 100: — Transport 600:— 1,325:— 82.900: — Riksantikvariens årsberättelse för å r 1910. VII Transport 600 — till Näs kyrka 3,390 , Drefs kyrka 49 50 „ Brahehus ruin . . . . 3,275 — 1,325: - 82,900: — 7,314:50 8,639: 50 Tillhopa kr. 91,539:50 Akademiens fonder. 1. Akademiens enskilda fond. Fondens kapital är 12,500 kr. Räntorna hafva under året användts för akademiska ändamål. 2. Götiska förbundets fond. Fondens kapital är 2,500 kronor. 3. Beskowska fonden. Fondens kapital är 10,000 kr. Två års räntemedel hafva utdelats som pris åt amanuensen G. Hallström. 4. Bergerska fonden. Fondens kapital är 290,000 kr. Under året hafva utbetalats för den Historiska Nämndens räkning 2,647 kr., för Antikvariska Nämndens räkning 3,495 kr. och 62 öre, för Akademien 4,726 kr. och 11 öre, således tillsammans 10,868 kr. och 73 öre. 5. Hjertbergska fonden. Fondens kapital är 254,000 kr. Af årets afkastning hafva enligt teslators föreskrift 1,700 kr. utgått till lifräntor åt tvä personer, 5,800 kr. till Hjertbergska antikvarien, samt för Antikvariskt-topografiska arkivet och diverse andra ändamål 4,093 kr. och 77 öre, således tillsammans 11,593 kr. och 77 öre. 0. Loubatska fonden. Fondens kapital är 23,500 kr., hvarä räntan hvart femte år kan utdelas som pris för ett under de fem åren på svenska, norska eller danska utgifvet arbete öfver Amerikas arkeologi, etnografi eller numismatik. Priset kan utdelas år 1912. 7. Antellska fonden. Fondens kapital är 100,000 kr. Af de under året influtna medlen hafva för arkeologiska undersökningar m. m. utbetalats 5,380 och 97 öre. 8. Scharpska fonden. Fondens kapital är 100,000 kr. VIII Riksantikvariens årsberättelse för år 1910. Af årets afkastning hafva enligt testamentets föreskrift 3,000 kr. utgått till Hfränta åt en person. Återstående ränteinkomst har användts för arkeologiska undersökningar m. m. 9. Björnstjernska fonden. Fondens kapital är 10,000 kr. Ränteafkastningen är använd i enlighet med testators föreskrift. 10. W. Blair-Bmcés fond. Fondens kapital är 20,000 kr. Af räntan, har enligt donators föreskrift, förundersökningar i Visby och på Gottland användls 749 kr. och 21 öre. 11. Letterstedtska fonden, som förvallas af Kungl. Vetenskaps Akademien. Kungl. Vilterhets- Historie- och Anlikvitels Akademien kommer är 1911 i tillfälle att utdela det Letterstedtska resestipendiet. De under Akademiens inseende ställda statssamlingarna. 1 och 2. Statens Historiska Museum och Kungl. Myntkabinettet För tillväxten under året lämnas bifogade detaljerade redogörelser intagna i 5:te häftet af Fornvännen för är 1910. 3. Antikvariskt-topografiska arkivets båda serier, den ena innehållande anteckningar om fornlämningar, den andra afbildningar, hafva under årets lopp blifvit betydligt förökade. Arbetet med katalogiseringen har fortgått. 4. Antikvariskt-numismatiska biblioteket. Denna statens samling har under året ökats på sätt som nedanstående tabell utvisar: Antal verk: Antal band eller häften: Genom köp gåfvor byten Tillhopa Stockholm i maj 1911. 99 192 637 928 349 222 2,088 2,659 Underdånigst OSCAR MONTELIUS.