En uppenbarelse av Elisabeth av Schönau illustrerad i uppländska kalkmålningar Swartling, Ingrid Fornvännen 296-302 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_296 Ingår i: samla.raa.se

EN UPPENBARELSE AV ELISABETH AV SCHÖNAU ILLUSTRERAD I UPPLÄNDSKA KALKMÅLNINGAR
Av Ingrid Snartling
1 Edebo kyrka i Uppland förekommer bland kalkmålningarna (fjärde traven, norra kappan) en scen med ett krönt kvinnligt helgon som tillsammans med fyra unga kvinnor samlats vid en m u n k s dödsbädd. Vid fotändan står två bedjande munkar. Handlingen utspelas i ett kloster (fig. 1). Likartade scener förekommer dessutom i Harg och Dannemora. Målningen i Harg (fig. 2) är dessvärre något skadad och det går nu inte längre att med bestämdhet avgöra om m u n k a r n a förekommit även här; det troliga är emellertid att så varit fallet. I övrigt följer den helt framställningen i Edebo blott med den skillnaden att kvinnornas antal här utökats till tio. Scenen i Dannemora (fig. 3) avviker något i kompositionen. Till vänster syns den heliga Ursula, krönt och med pilen i vänster hand i spetsen för sju unga kvinnor. De går in i en byggnad till höger och i nästa scen — alltjämt inom samma bildfält — återges samma händelse som i Edebo och Harg med den kvinnliga martyren vid den döendes huvudgärd och de bedjande munkarna vid fotändan av sängen, över scenen till vänster ett språkband: xj tusend iomfru vadc bid for os. Dannemora kyrkas målningar undergick cn tämligen hårdhänt restaurering 1892, varvid väggarnas aldrig överkalkade målningar »friskades upp». Sannolikt har språkbandets text vid detta tillfälle förvanskats. Ordet »vadc» har ju inget som helst sammanhang med den övriga texten. Erik Ihrfors 1 , som skrivit av inskriften före restaureringen 1892, återger den av allt att döma fullt riktigt: xj tusend iomfruvar bid for os. Troligtvis har man vid res1

E. Ihrfors, Uplandia sacra, pars prima, 4, sid. 1576 (ATA).

296

EN

U P P E N B A R E L S E

Pig, 1. Målning i västra valvet i Edebo kyrka. Uppland. •— Mural painting in the west vault of Edebo Church, Uppland.

taureringen missförstått ordet iomfruvar och av pluraländelsen skapat ett helt nytt ord. Att det är samma legend eller snarare samma scen ur en legend som skildras i de tre målningarna torde vara fullt tydligt. Även konsthistoriskt står de varandra mycket nära. De tillhör alla medeltidens slutskede, och ehuru de inte kan tillskrivas samma mästare, kan de dock föras till samma kreis eller skola. Det synes också troligt att samma förlaga legat till grund för de tre framställningarna. Av de forskare som sysselsatt sig med dessa målningar har egentligen ingen försökt sig på en närmare tolkning av denna scen. Asplund 2 ger endast en kortfattad beskrivning av Edeboscenen, och sammanställer den med cn av de småfiguriga scenerna i altarskåpet i Häverö. Atl denna emellertid har ett helt annat ikonografiskt innehåll visas på annan plats i denna tid• K. Asplund, Edebo kyrkas målningar. Studier i Upplands kyrkliga konst. I. Uppsala 1918. sid. 134 ff.

297

INGRID

S W A R T L I N C

Fig. 2. Målning i västra unluet i Hargs kyrka. Uppland. — Mural painting in the west uault of Harg Church, Uppland.

skrift (sid. 286 f.). Sylwan' hänför visserligen scenen i Dannemora till den heliga Ursula men i mycket allmänna ordalag och u t a n något egentligt tolkningsförsök. Det bör också påpekas, att icke endast i Dannemora är scenen med den döende munken placerad i omedelbar närhet av mera kända ursula-motiv. I Edebo förekommer i närmast föregående valvkappa Ursula tillsammans med tolv jungfrur. Samma scen förekommer även i Harg; omedelbart intill scenen med den döende munken framställes dock här de kvinnliga martyrernas seglats till Köln. Det ligger alltså nära lill hands att söka tolkningen till scenen med den döende munken i legenden om de elvatusen jungfrurna. Berättelsen om deras martyrium avslutas i Legenda aurea' med diverse mirakler och järtecken som timat i samband med deras
O. Sylwan, Kyrkomålningar i Uppland. Antiquarisk tidskrift 1 4 : 1 , sid. 164 ff. 1 Ed. Graesse, Dresden 1846, sid. 705.
3

298

EN

UPPENBARELSE

Fig. 3. Målning i västra valvet i D a n n e m o r a kyrka, Uppland. •— Mural painting in the west vault of Dannemora Church, Uppland.

anropande. Här förekommer också berättelsen om en munk, som ofta brukat anropa dem. En dag uppenbarade sig en ung kvinna för honom i en syn. Då han på hennes fråga om han kände henne svarade nekande, berättade hon, att hon var en av de elvatusen jungfrur han så ofta brukat anropa. För att belöna honom för hans fromhet hade dessa nu utverkat att få trösta och bistå honom, när han låg på sitt yttersta, blott han dessförinnan hade läst Fader vår elvatusen gånger. Därpå försvann synen, och munken skyndade sig att läsa elvatusen Fader vår. När han därpå kände döden nalkas, lät han tillkalla abboten för att få sista smörjelsen. Härunder bad han plötsligt med hög röst, att alla skulle avlägsna sig för att bereda plats för de kvinnliga martyrerna, som samlades omkring honom. På abbotens fråga berättade han om löftet han fått och alla lämnade genast cellen. Då de återkom, såg de, att klosterbrodern överlämnat sin själ åt Gud. Berättelsen om den fromme munken är emellertid äldre än Legenda aureas nedteckning. Kulten av de elvatusen jungfrurna 299

I N G R I I)

S W A R T I, I N G

Fig. i . Fresk i Sankta-Ursula-kapellet, Vigo. Efter Tervarenl. Fresco in St. Ursula's Chapel, Vigo.

går tillbaka till tidig medeltid. Den fick ett starkt uppsving på 1100-talet, framför allt i Köln och trakten däromkring sedan en visionär abbedissa, Elisabeth av Schönau, genom en mängd uppenbarelser berikat den ursprungligen ganska magra legenden. 0 I en mot slutet av 1100-talet nedtecknad berättelse förekommer redan miraklet med den fromme munken." Att det verkligen är detla mirakel, som ligger till grund för de uppländska målningarna, torde vara höjt över allt tvivel. Mera svårförklarligt är, hur denna scen kommit att ingå i den uppländska målarskolans motivkrets. Enskilda framställningar av Sankta Ursula är alls inte ovanliga i svensk senmedeltida konst. Helgonets ökade popularitet vid denna tid hänger sannolikt samman med att hon då började anropas såsom pesthelgon. Inte helc L. Levison, Das Werden der Ursula-Legcndc. Bonner Jahrbiicher 132. » J. II. Kessel, St. Ursula und ihre Gesellschaft. Köln 1863, sid. 223 ff.

300

E N

D p 1> B N li A R B I. N B

• - '

.•-.-

:•?—

•»**?

Fig. 5. Detalj av ollarskåp av J e a n Rexach i Cubéll, Spanien, nn i Museo de arte de Cataluna, Barcelona. Efter Tervarent. — Triptych by Jean Rexach from Cubéll, Spain, now in the Museo de arte de Cataluna, Barcelona. Detail.

ler är framställningar av de elvatusen jungfrurnas martyrium direkt ovanliga. Huruvida miraklet med den döende munken däremot varit vanlig i det senmedeltida Sverige, låter sig nu inte längre fastställas. De tre målningarnas inbördes frändskap, konsthistoriskt sett, kunde tyda på alt så icke varit fallet, framför allt med tanke på att det är ett motiv, som blott sällan framställts i konsten överhuvudtaget. I Kölntrakten, ursula-kultens verkliga hemvist, förekommer det exempelvis inte alls, medan några framställningar är kända från länderna söder om Alperna. I Sankta-Ursula-kapellet i Vigo, Italien, är det visserligen samma mirakel som återges, men ett annat moment därav, nämligen munkens vision, alltså den unga kvinnan som i en uppenbarelse 301

INGRID

S W A R T L I N G

utlovar sitt och sina medsystrars bistånd i dödsögonblicket (fig. 4). Några spanska ursula-cykler överensstämmer däremot helt med den uppländska behandlingen av ämnet, så i ett altarskåp från Cubéll (fig. 5) av Jean Rexach, daterat 1471.7 Samma scen återfinnes i en stenrelief från Lérida med ännu en detalj tillagd; här föres munkens själ i skepnaden av ett litet människobarn av Ursula upp till himlen. 8 Om alltså legenden om den döende munken och de elvatusen jungfrurna kan föras tillbaka lill Elisabeth av Schönau och hennes uppenbarelser, är det i alla fall Jacobus de Voragine, som populariserat motivet, och det är med största sannolikhet via Legenda aurea, det kommit till den uppländska målarskolans, kännedom.

SUMMARY
Ingrid Sivartling: A Revelation of St. Elisabeth of Schönau Illustrated in Uppland Mural Paintings.
A scene in three Uppland churches portraying a dying monk surrounded' by monks and sacred virglns is identified as an incident in the life o f St. Ursula. The litcrary background m a y be traced to the abbess E l i s a b e t h of Schönau and ber revelations in the 12th century. Iconographic representations of this scene are extremely rare in figurative art as a w h o l e ; a p a r t from these in the Uppland churches there are some few in the countries south of the Alps. But even if the scene is based on one of St. Elisabeth of Schönau's revelations, our knowledge of t h i s motif ls due to Jacobus de Voragine, and there is no doubt t h a t it reached Sweden through tlie medium, of the Legenda aurea.

7 8

C R . Post, A History of Spanish Painting. Vol. VI, sid. 60. Harvard 1935Avb. i Guy de Teruarent, La Légende de Sainte Ursule. Paris 1931. Pl. 123_

302