Mariaskåpet från Haga kyrka Rydbeck, Monica Fornvännen 213-215 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1956_213 Ingår i: samla.raa.se

SMARKE

M E D D E L A N D E N

Fig. '». Detalj au fibulan fig. 1. F ö r s t o r a d . Foto ATA. —• Detail of the fibula shown in Fig. 1. Enlurged. Till det magra bohuslänska fornsaksbeståndet från mcrovingertiden-vendeltiden" utgör Tossene-spiinnet ett välkommet och i all sin enkelhet särpräglat tillskott. Carl-Axel Moberg
3 G. S a r a u w och J. Alin, Götaälvsområdets fornminnen, Göteborg 1923, s. 328 ff.

MARIASKÅPET FRÅN HAGA KYRKA
Madonnaskåpet från Haga kyrka. Uppland ( S t . H . M . inv.-nr 10157:1) genomgick innevarande år en konservering, vid vilken Mariabilden måste lösgöras från sitt dorsale. Den med en pensel tämligen vårdslöst anbragta minuskelskrift, som avbildas h ä r såsom fig. 1—2, kom dä till synes: 15 äii 14 up sante J o h a n s bapetese dach so is dat hille gemacket. Notisen ifråga frampreparerades tydligen, enligt vad som framgår av en anteckning i museets katalogbilagor, vid en restaurering på 1920-talet. 1 Efter vad som kan konstateras, fäste m a n sig den gången icke vid de två, med betydligt mindre m i n u s k l e r i krederingen inristade ord, som avsluta m e n i n g e n : to stokholmie. Tillägget utgör ett gott exempel pä att det a l l m ä n n a a n t a g a n d e
1 Jfr även fotos i bildarkivet. Notisen var däremot icke känd, dä skulpturen år 1912 publicerades i Sveriges kyrkor (Uppland, Bd IV, s. 196).

213

M A RRE

M E D D E L A N D E N

Fig. / . Dorsalet till m a d o n n a s k å p e t frun Unga kgrka, Uppland. — Dorsal of the Madonna shrine from Haga Church, Uppland. verkligen h a r fog för sig, som man lätt gör inför åtskilliga av de svenska senmedeltida k y r k o s k u l p t u r e r n a av nordtyskt kynne, nämligen, att det var inom Sveriges gränser som åtskilliga av de tyskfödda och tyskt skolade skulptörerna utförde sina beställningar för svenska kyrkor. Hagaskåpet» lågtyska s a m m a n h a n g framgår f. ö. icke blott av skulpturens stilistiska drag och den ovan citerade inskriften, även orden på skulpturens sockel anger d e t t a : S. MARIA firgene. I det nyligen u t k o m n a , imponerande Innehållsrika häfte av Sveriges kyrkor (Uppland, Bd 11:5), d ä r bl. a. Hargs kyrka och dess inventarier b e h a n d l a s , avbildas ett Mariaskåp (s. 710—712, fig. 585), som otvivelaktigt hör till samma vcrkstadsgrupp som Hagaskåpet. H a r g m a d o n n a n betecknas såsom svenskt arbete från 1400-talets slut. Undertecknad skulle emellertid, med utgångspunkt från Hagaskåpets fixa datering, vilja ändra uttrycket en n y a n s : vid tiden omkr. 1500, och s n a r a r e efter än före århundradesskiftet, arbetade de verkstäder, d ä r icke blott Haga- och Hargskulpturerna tillkommo, u t a n även ett flertal a n d r a uppländska skulpturgrupper. Dessa verkstäder repre-

214

SMÄRRE

MEDDELANDEN

i
Pig, 2. Inskription pu dorsalei fig. 1. — Inscription on lhe dotsed shown in I'-ig. 1. senteras t. ex. av Mariaskåpen från Jumkil, från Solna2, Bladåker*, Västerlövsta (St.H.M. inv.-nr 23002:80); troligen äro även Maria- och Martinskåpen från Knutby 1 lika sena, trots de höggotiska reminiscenserna i Marias mantelveck. Serien kan givetvis vidgas. Mariaskåpet lian Skattunge, tydligen utgånget ur samma verkstad som den stora S:t Olofsbilden från övergran ( S t . H . M . inv.-nr 10705:6), utgör en god förmedlande länk, da del gäller att påvisa retardcring av stilistiska detaljer. Undertecknad skulle t. o. m. vilja placera två sådana skulpturer, i och för sig vill skilda till karaktären, som Mariabilderna frän Ösluna 5 och Dannemora på denna sillan år 1500, alla ålderdomliga drag till trots. Beträffande den s i s t n ä m n d a höi- man kanske t. o. m. förutsätta ett medvetet efterbildande av äldre st il former. I övriga n ä m n d a fall rör det sig uteslutande om exempel på det faktum, att de mindre betydande mästarna fasthålla äldre stildrag och i flertalet fall tvinga b e t r a k t a r e n till synnerligen ungefärliga tidsbestämningar, så snart han kommit utanför kretsen av förstarangskonstnärei-nas verk. Monica Rydbeck Sveriges kyrkor (Uppl. 1:2, s. 230 f., fig. 25). Ib. Uppl. 111:4, s. 410 f., fig. 434; jfr C. .4. Nordman, Medeltida skulptur j Nationalmuseum, Helsingfors 1951, s. 17, fig. 2 1 ; /. Wilcke-Llndqvitt, Bladåkers kyrka, Upplands kyrkor ni- 27, s. 46. • Sveriges kyrkor, Uppl. 111:3, s. 322 f., fig. 343—344. 5 Sveriges kyrkor, Uppl. I I I : 1, s. 59 f, fig. 66.
3 2

215