Ett pilgrimsmärke från Alvastra och Gutenbergs "Aachener heiltumsspiegel" Rydbeck, Monica Fornvännen 294-304 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_294 Ingår i: samla.raa.se ETT PILGRIMSMÄRKE FRÄN ALVASTRA OCH GUTENBERGS »AACHENER HEILTUMSSPIEGEL» A v M o n i c a Rydbeck Det ståtligaste av de i Statens historiska museum förvarade pilgrimsmärkena, påträffat i ruinerna av Alvastra kloster, har vunnit cn viss aktualitet tack vare en skrift benämnd Gutenbergs Aachener Heiltumsspiegel, som nyligen publicerats av den tyske forskaren Kurt Köster 1 , och förtjänar därför ett omnämnande. Pilgrimsmärkct kan tydligen betraktas som en icke bara ur svensk synpunkt intresseväckande påminnelse om medeltida färder från Norden till det kanske främsta pilgrimsmålet inom tyskt område, Aachen. Det (fig. 1) tillhör en för Aachen karakteristisk och väl känd typ: det mäter cn totalhöjd av 11,5 cm; nederst finnes en cirkelram med 6,9 cm tvärmått kring en sittande madonna, vars kjortelvcck mjukt draperade falla ned över ramlisten. På vänster arm bär hon det nakna Kristusbarnet, som sträcker vänster hand upp mot moderns axel. Madonnan flankeras av två krönta gestalter, placerade på konsoler av naturalistiskt tecknade växtornament, t. v. en kvinna, som håller ett svärdliknande (?) föremål med höger hand, t. b. en ytterst fragmentarisk mansfigur. Varje spår av attribut har här gått förlorat; troligtvis är det dock S:ta Katarina och Karl den store, som flankerat madonnan liksom på det s. k. relikkapellet av silver i Aachendömen. Spetsen av en tresidig, sköldformig ram skjuter in över cirkelramens översta parti och flankeras av smala »pilastrar», upptill trebladfonnigt avslutade och förenade av en åsneryggbåge, under vilken den förnämsta Aachenreliken, jungfru Marie klädnad, avbildas, upphängd på en genom ärmarna trädd stång och avtecknande sig mot en horisontal korsarm; nedanför reliken har säkert skymtat korsets stam, efter vad en jämförelse med t. ex. märket på den år 1427 daterade klockan Das Werck der Bucher, Festschr. fur Horst Kliemann, Freiburg 1956, s. 284 f. 1 294 E T T P I L G R I M S M Ä R K E FRÅN A L V A S T R A från Mandelsloh, Kr. Neustadt, i provinsen Hannover (fig. 3) och originalmärket från Hohenbaden i Baden-Baden antyder (fig 4).' Ramlisternas samtliga innerkonturer liksom bågar etc. äro försedda med pärlstavsornament. I vinkeln mellan cirkelram och krönbaldakin kvarsitter till höger en smal, knappt centimeterlång vertikal torserad list, troligen rudimcntet av en i övrigt helt försvunnen tourell eller pilaster. Sådana äro t. ex. synliga på de nyssnämnda märkena från Mandelsloh och Hohenbaden (fig. 3—4). Karakteristiska detaljer äro vidare två hela och en fragmentarisk kantögla för märkets fastgörande samt — i detta sammanhang speciellt anmärkningsvärt — de smala, bandformiga tungor, som säkerligen tjänstgjort som »klämmer» för att från undersidan fasthålla en fyllning eller bakgrund till det genombrutna märket. Tre dylika tungor äro här bevarade, invikta, på den lilla sköldramens baksida (fig. 2), medan ännu en skjuter ut invid den fragmentariska öglan nertill till höger på den stora medaljongen (synlig fig. 1). Ansatser till avbrutna klämmer finnas intill vänstra öglan och vid cirkelramens nedersta punkt, nedanför madonnans fot. Säkerligen ha de nålspetsfina perforeringar, som finnas i cirkelramen (ett tiotal), i madonnabilden (fem stycken) och i den fragmentariska flankfiguren till höger, tjänat liknande fastsättningsändamål. Alvastramärkets stilkaraktcristika inbjuda till en datering till tidigt 1400-tal. Visserligen är man obenägen för en fixerad tidsbestämning av ett föremål tillverkat som serieprodukt, men den förvånande stilrenheten i förevarande fall gör troligt, att vi inte behöva räkna med en större retardering. Av intresse är att notera, att märket påträffats i fyndlager, som säkerligen tillkommit efter någon av de eldsvådor, som under 1400-talet härjade Alvastraklostret, den första år 1415. Vad själva fyndplatsen beträffar, är den belägen intill det s. k. abbotshuset, men inom ruinerna av en byggnad, vars ändamål man ännu inte lyckats utforska. Inledningsvis antyddes, att detta svenska fynd har sitt intresse även utanför Sveriges gränser. Aachenmärken äro visserligen kända från otaliga avtryck på kyrkklockor i olika delar av ' Otto Linde, Ein Aachener und E i n s i e d d e r Pilgerzeichen und zwei andere Bleigusstiicke, Die Denkmalpflege 1913, s. 118, fig. 1—2. 295 MONICA UV D B E C K Fig. 1. Pilgrimsmärke från Aachen, funnet i Alvastra klosterruin (naturlig s t o r l e k ) . —• Aachener Pilgerzeichen aus dem Zisterzienserkloster Aluastra. Originale Grosse. Europa, icke minst givetvis i Rhenområdet. Nära till hands ligger att här nämna även en svensk relief, nämligen den som på klockan från Hablingbo på Gotland 3 (fig. 5) är placerad i samma rad som S:t Servatius från Maastricht och Heliga tre konungar och S:ta Ursula från Köln. Nästan genomgående är AachenO m n ä m n d på grund av sitt S:t Servatiusmärke av af Ugglas i Till den medeltida bronsgjutningens historia i Sverige, K. Vitterhetsakademiens Handl. 55, s. 111. 3 296 E T T P I L G R I M S M Ä R K E RAN A L V A S T R A Fig. 2. Aluastramärkets frånsida, zeichens. Riickseite des Aluastra- märkenas uppbyggnad tredelad: en övre cirkelram kring Marie klädnad, en mindre cirkel eller sköld därunder, som utgör förbindelselänk med den nedre stora krets, som ofta omsluter en sittande Maria med barnet — troligen en påminnelse om den berömda Maria Aquensis — eller en pietäframställning såsom i Hablingbo, en mycket vanlig komposition enligt vad fotomatelerialet i Glockenarchiv i Altona utvisar, eller också korsfästelsen. Någon gång finner man Veronicas svetteduk i översta 297 MONICA R Y D B E C K Pig, .'!. Avtryck ao Aachenmärke på kyrkklocka från Mandelsloh, Kr. Neattadt, Hannover. — Ahguss von einem Pilgerzeichen unf einer Glocke a u s Mandelsloh, Kr. Neustadt (nach Denkmalpflege 1913, S. 118, Abb. 1 ) . cirkeln, medan Marie klädnad inpassats i den stora nedre medaljongen jämte ett annat av de gängse motiven. Den varierande utformning, som man i staden Aachen gav åt pilgrimsmärkena, har man alltså tillfälle att registrera tack vare välbevarade avtryck på de medeltida kyrkklockorna. Men efter vad förf. erfarit genom professor Köster, som naturligt nog icke ägt vetskap om Alvastrafyndet, känner man i Tyskland fortfarande endast de två sedan länge publicerade originalmärken*, som här återgivas, nämligen fragmentet av det stora Aachenmärket, fig. 4, och det mindre, oskadda, fig 6 a." Detta senare representerar en annan typ än de tidigare beskrivna. InProf. Köster, F r a n k f u r t a. M., tackas härmed uppriktigt för denna värdefulla upplysning. 0 Jfr Die Denkmalpflege 1913, s. 118, fig. 2, och Erwin Thyssen, Die Heiligtumsfahrt-Ausstellung 1909, Zeitschr. d. Aachener Geschichtsvereins 32, 1910, s. 261. 4 298 ETT P I L G R I M S M Ä R K E FRÅN A L V A S T R A ,5ö"V Fig. i . F r a g m e n t a r i s k t Aachenmärke från Hohenbaden, BadenBaden. — Pilgerzeichenfrugment aus Hohenbaden, Baden-Baden (nach Denkmalpflege 1913, S. 118, Abb. 2 ) . grediensema äro desamma, kompositionen cn annan och äldre; denna återkommer emellertid också i en relief på en 1300-talsklocka i Eisdorf, Kr. Merseburg i prov. Sachsen (fig. 6 b ) . Köster har nu i sin ovannämnda synnerligen detaljrika och intresseväckande skritt om »Gutenbergs Aachener Heiltumsspicgel» rekapitulerat delar av den omfattande diskussion, som under årtionden förts beträffande rätta tydningen av notiserna om de speglar, som boktryckarkonstens fader, Johan Gutenberg, tillverkade för försäljning bland Aachens pilgrimer jämte märken av metall av övlig typ. Man vet, att pilgrimsväsendet i Aachen redan på 1200-talet blivit så organiserat, atl de vallfärdande endast vart sjunde år fingo skåda stadens fyra stora reliker — Marie klädnad, Kristi ländkläde, Jesusbarnets lindor och Johannes döparens svepning. Man vet dessutom, att, i varje fall under medeltidens slut, tillverkningen av märken för pilgrimerna var ett privilegium förbehållet Aachens spegelmakarskrå. Enligt Köster" var dock under vissa månader — från påsk till oktober — av de stora, vart sjunde år infallande pilgrimstiderna tillverkningen av »speglar och pilgrimsmärken» fri för alla och envar, även för främlingar. En förstärkning av den lokala hantverkarkåren var då säkert behövlig; år 1496 inräknades t. ex. vid Aachens portar 142.000 pilgrimer på en dag. • Köster, a. a., s. 288 f.; jfr Thgssen, a. a., s. 286 f. 299 MON IC A II V I) B E C K A f \ ^•T*> Fig. 5. Avtryck av pilgrinismärken från Aachen och Köln på kyrkklocka från Hablingbo, Gotland. — Abgiisse von Pilgerzeichen aus Aachen und Köln auf einer gotländischen Klrchenglocke. Härtill kominer, att åtminstone under medeltidens senare skede »märken och speglar» enligt urkunderna bildade ett för Aachenpilgrimerna enhetligt begrepp. En anteckning, som ofta åberopas för att styrka denna iakttagelse, återfinnes i lantgreven Ludwig den förstes av Hessen reseberättelse efter ett besök i Aachen år 1431, där han köpt »spiegile und zceychen» för fyra »Weisspfennige». 7 Uttrycket »speglar och märken» har emellertid lett Köster in på följande tankegång: i handlingarna från processen år 1439 mellan Gutenberg och bröderna Dritzehn debatteras Gutenbergs spegeltillverkning för pilgrimer, som väntas till Aachen år 1440; Gutenberg tillhörde sålunda de främmande yrkesmän, som begagnat möjligheten till förtjänst i Aachen under de stora pilgrimsåren. Men, menar Köster, varför icke ' Köster, a. a., s. 289; Tbyssen, a. a., s. 262. 300 E T T P I L G R I M S M Ä R K E FRÄN A I, V A g T R A >««5i&..W ' •* *• - •fl* ^e«Ä? /•"ig. 6 a—b. a ) Aachenmärke, funnet i Aachen; b) avtryck au Aachenmärke på kyrkklocka från FAsdorf, Kr. Mersebnrg, Sachsen. — Aachener Pilgerzeichen und Abguss eines weiteren auf einer Kirchenglocke aus Eisdorf, Kr. Merseburg (nach Tbyssen, Die I l e i l i g t u m s f a h r t - A u s s l d l u n g 1909). länka sig, att Gutenbergs speglar, vare sig nu dessa varit av glas eller av sten — »stein bollieren» hörde till Gutenbergs konster" — varit avsedda att inmonteras på själva märkena. Då skulle märkenas nu tomma rundlar ha haft en begriplig funktion liksom de smala omgivande hlyband, »klämmer», som man ser på vissa avtryck, t. ex. på klockan från Rossbach, Kreis Oberwesterwald i Rheinland-Pfalz (här fig. 7). Att banden tillkommit for att fasthålla en ramlyllning är tydligt. Det sköldformade niellanparti, som återfinnes på märken av Alvastraexemplarets typ, har man velat betrakta såsom ram antingen för Aachens stadsvapen — detta återfinnes nämligen på en pilgrimsflaska av stengods från 1500-talet" — eller för pilgrimens eget vapen eller bomärke. Men en rundels funktion iii i della sammanhang icke lika lätt att bestämma. Köster, a. a„ s. 284. • Tbyssen, a. a., fig. s. 285. Flaskan förvaras nu i British Museum. 8 301 MONICA RYDBECK Fig. 7. Avtryck av Aachenmärke på kyrkklocka från Rossbacb, Kr. Oberwesterwald, Rheinlund-Pfalz. — Abguss eines Aachener Zeichens auf einer Kirchenglocke aus Rossbacb, Kr. Oberwesterwald (nach Köster, a . a . O. Abb. 2 ) . Alvasliamärket har, som ovan anmärkts, haft bandklammer icke endast på sköldramen utan även på medaljongen. Man får sålunda förmoda, att även klockreliefernas Aachenmärken kunna ha halt sådana »klämmer» kring andra partier än de små mitlrundlarna eller mittsköldarna, fastän dessa bräckliga utskott icke kommit med i reproduktionen på klockorna. Man får med andra ord förutsätta, att de varit så pass vanliga, att de icke utgöra styrkande bevis just för speglars inkomponering i Aachenmärkena. Dessutom får icke förglömmas, att cirkelrunda ramar återkomma i flera märkeskombinationer än Aachens. På den här omtalade klockan från Hablingbo (fig. 5) sitter intill reliefen med Marie klädnad elt pilgrimsmärke från Köln, i vilket visserligen endast två cirkel ramar ingå, men den mindre och tomma av dessa utgör en direkt motsvarighet till Aachenmärkenas lilla rundel. Eisdorfklockan (jfr ovan s. 299) bär avtrycket av ett Kölnermärke, äldre till typen än Hablingbo, men också här äter302 ETT P I L G R I M S M Ä R K E FRÄN A L V A S T R A kommer den tomma cirkeln. 10 De tekniska förutsättningarna finnas sålunda för att både Köln- och Aachenpilgrimer skulle kunna ha haft spegelprydda »kvitton» från sina färder. Men speglarna äro endast karakteristiska för det ena av dessa båda färdemål. Att Aachens karakteristiska »märken och speglar» i verkligheten varit samkomponcrade får sålunda tyvärr ännu anses vara otillräckligt bevisat, hur fascinerande denna tanke än förefaller. 10 Die Denkmalpflege 1904, s. 54, fig. 6. — N ä m n a s kan t. ex. också cn kyrkklocka, daterad år 1476, från Guderslebcn, i förutv. Kr. Gfsch. Hohenstein, som enl. Bau- und Kunstdenkmäler d. Prov. Sachsen 12, s. 75, fig. 24—25, återger dels ett Kölnermärke med heliga tre konungar, dels ett m ä r k e , som till sin uppbyggnad e r i n r a r om A a c h c n r d i e f e r n a ; tre samkomponerade cirklar, de övre flankerade av t o u r d l e r , medan den största, nedersta, omsluter en treenighetssymbol: tre s a m m a n v u x n a skäggiga huvuden mot en korsarm. Den övre cirkeln i n r a m a r en sköld buren av änglar, den mellersta och minsta cirkeln är däremot m a r k e r a d såsom tom. — Eftersom avbildningcn i Kunstdenkmäler är tecknad och publicerad så tidigt som 1889 föreligger en möjlighet, att r d i c f i n n e h å l l e t i den stora medaljongen kan vara feltolkat, men att den lilla mellersta cirkelramen står tom precis som Aachenmärkenas mellancirkel, det torde vara ganska klart. Märkets ursprung kan förf. icke y t t r a sig o m ; dock kan n ä m n a s , att inventariets förklarande text, som främst uppehåller sig vid treenighetssymbolen, dock omtalar, att skölden inom den övre cirkeln överst visar tre kronor, vilket eventuellt skulle k u n n a tyda på Köln. ZU SAM M E N FAS SUN G Monica Rgdbeck: Ein Pilgerzeichen aus Alvastra und Gutenbergs „Aachener Heiltumsspiegel". Eines der schönsten Pilgerzeichen des Staatl. historischen Museums, Stockholm, gefunden in der Kuinc des Zistcrzienserklosters Alvastra, hat durch die hochinteressante Schrift Kurt Kösters iiber Gutenbergs Aachcner Heiltumsspiegel 1 eine gewisse Aktualität erhalten. Professor Dr. Köster h a t durch seine Studien iiber die Pilgerfahrten nach Aachen, iiber den fiir Aachen charakteristischen Verkauf von „ S p i e g d n und Zeichen" als Pllgerandenkcn, iiber die Akten des Prozesses zwischen den Brudcrn Dritzchn und J o h a n n 1 In der Festschrift fiir Horst Klicinann, Das Werck der Bucher, Freiburg 1956. 303 MONICA R Y D B E C K Gutenberg im J a h r e 1439 und — nicht zu vergessen — durch seine Untersuchung der Zeichenabdriicke auf Kirchenglockcn die folgenden wesentlichen Kesultate erziclt: J o h a n n Gutenberg h a t im J a h r e 1438 Spiegel fiir Aachenpilger angefertigt; Spiegel sind mit Pilgerzeichen zusammen in Aachen verkauft w o r d e n ; die Aaehcner Zeichen, die man durch Glockenabgusse kennt, haben einen charakteristischen d r e i t d l i g e n Aufbau; der mittlere Teil känn schildförmig sein, hat aber meistens die F o r m eines 1,5 bis 3 Centimeter grossen Kreises, der jetzt „Ieer" s t e h t ; w a r u m känn man sich dann nicht v o r s t d l e n , dass die leeren Kreise zu S p i c g d r a h m e n b e s t i m m t sind? Ein Zeichen auf einer Glocke aus dem 15. J a h r h u n d e r t , aus Bossbach, Kr. Oberwesterwald (hier Abb. 7), zeigt radial angeordnete metallene Zungen, die sicher zum Umbicgen und Fcsthalten eines Gegenstandes dienen und w a r u m nicht eines Spicgds, der als Pilgcrandenkcn aus Aachen bekannt ist. Als Professor Köster dies schrieb, kanntc cr das Pilgerzeichen aus Alvastra nicht, was leicht verständlich ist." Dies Zeichen (Abb. 1—2) gehört zu dem Typus mit dem mittleren Schildrahmen, aber hat trotzdem in diesem Zusammenhang Interesse: drei umgebogene Blcizungen sind noch am Schildrahmen (Abb. 2), eine ist auch an dem grossen unteren Kreis vorhanden (Abb. 1, unten rechts^; ferner noch Ansätzc fiir zwei weitere. Die Tatsache, dass auch das durchbrochene Bildmedaillon untcn einen Hintergrund gehabt hat, macht den sehr anzichenden Gcdankcn an Spiegel als Kreisfiillung leider weniger s d b s t v e r s t ä n d l i c h , es ist aber aufrichtig zu hoffen, dass noch weitere Belege vorhanden sind. - Das Alvastrazeichen inisst 11,6 cm, und ist in einer Schicht aus dem 15. Jht., in der Nähe des „Abthauses" angetroffen worden. Nachdem w a s Professor Dr. Köster liebcnswiirdigcrweise der Verf. mitgeteilt hat, sind in Deutschland heute n u r zwei mittelalterliche Originalzeichen aus Aachen bekannt. 304