Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen 1957(52),s. 78-81 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_078 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE M E D D E L A N D E N K R I S T U S B A R N E T K R Ö N E R SIN MODER Ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraeiilorum i svensk 1300-talskonst? I den rhenländske cisterciensermunken Caesarius av Heisterbachs berömda legendsamling berättas ett mirakel, som tilldragit sig på författarens egen lid i det frisiska klostret Yessc, grundat omkring år 1210. Miraklet är förknippat med en madonnabild, cn t r ä s k u l p t u r , som Caesarius känner genom självsyn — opere angelico decenter exculpta. En gång u n d e r mässan reste sig m a d o n n a n s barn vid evangeliets läsning och placerade moderns krona på sitt eget huvud. Vid orden »Et Homo factus est» i Credo gav barnet kronan åter till Maria oeh satte sig på nytt i hennes knä. Händelsen förutsätter, att Kristusbarnet saknat krona. Vi kunna därför förmoda, att barnet suttit pä moderns ena knä, icke symmetriskt frontalt i hennes sköte enligt en här i landet välkänd typ från senromansk tid. I madonnor av den senare typen, som ä r fransk till sitt ursprung, bära Maria och barnet regelbundet var sin krona. Barnets rörelsefrihet under miraklet förutsätter även, att m a d o n n a n i Yessc varit framställd tronande, icke stående med barnet på a r m e n . Egid Bcitz, som undersökt Caesarius av Heisterbachs skrifter i deras förhållande lill konsten, har trott sig finna legenden illustrerad i cn grupp madonnabilder frän gotiken. 1 Som exempel anföres en madonna från 1300talets senare hälft i Gaubisehofsheim vid Mainz. Maria är h ä r framställd slående med barnet på vänster a r m ; Kristusbarnet fattar med höger hand Marias kronring i ett stadigt grepp och b ä r i den vänstra cn uppslagen bok. Motivet h a r synbarligen överförts till gotikens nya, populära m a d o n n a t y p , (len stående. Framställningen avser icke en illustration av tilldragelsen i Yessc, men Kristusbarnets beteende i Gaubisehofsheim h a r förmodligen samma innebörd som i mirakelberättelsen. Ett flertal s t å m a d o n n o r i Bhenlandet och Schweiz överensstämma i denna ikonografiska detalj med bilden i Gaubisehofsheim; i Italien finnes typen företrädd i Giovanni 1'isanos m a r mormadonnor.' Som cn mer omedelbar skildring av händelsen i Ycsse kunde framställningen på Våddö kyrkas 1300-talskalk citeras. Här är barnet i full färd att sälta kronan till rätta pä Marias huvud och tar samtidigt ett kliv från bänken upp i moderns sköte (fig. 1). På den något tiotal år yngre palencn i Alunda är framställningen mer (»sammanhängande: barnet står på Marias vänstra knä, griper med höger hand hennes krona men med bortvänt huvud och ägnar i stället sin u p p m ä r k s a m h e t åt fågeln i vänster hand (fig. 2). E. Beitz »Caesarius von Heisterbach und die hildcnde Kunst» (Augsburg 1920) s. 40 f. oeh fig. 11. — Berättelsen finnes återgiven i översättning i »Annalen des Hist. Vereins fiir den Nicdcrrhein. 53» (Köln 1891) s. 170 f. - A. Andersson »Silberne Abendmahlsgeräte in Schweden aus dem XIV. J a h r h u n d e r t » (Stockholm 1950) s. 133. 1 78 B M A II R F. M B Ö D E L A N D E N Fig. I. Nalluardskalk, Väddö kyrku. Uppland. Detalj. — Chalice, Väddö Church, Detail. Fig. 2. Patén, Alunda kyrka. Uppland. Detalj. Pålen, Alunda Church. Detail. Även i t r ä s k u l p t u r synes delta moliv Kristusbarnet kröner sin moder — varit representerat hår i landet. Ett fragmentariskt bevarat retabel i Hubbo kyrka i Västmanland visar som millgrupp Jungfru Maria och S:ta Anna, tronande pa i n bänk pfi ömse sidor om ett stående Kristusbarn (lig. 31. De bada kvinnorna, symmetriskt vända i halvprofil mot varandra, lyfta sina — nu förlorade händer mot barnet, vars plats på bänken m a r k e r a s av en framspringande pilaster. Krislus, visserligen återgiven som ett barn men alltför kraftig! dimensionerat för att kunna la plats i moderns knä, siar något n ä r m a r e modern än mormodern, vänd mot den förra genom cn obetydlig vridning av huvudet och kroppsställningens mjuka konlrapost, fint framhävd i den fotsida klädnadens bågformigt släpande veck. Kristus bär i vänster hand en världsglob, hans högra a r m bar varit utsträckt mot Maria, den förlorade handens fingrar sannolik! vilande pfi moderns krona." Ett tympanon i portalen till III. ånnenkapelle i domen i Hildesheim, daterat omkr. ftr 1321, visar en med Hubbo nära överensstämmande komposition. Portaisknlptnren torde vara ungefär samtida med Hnbbo-retablet men är stilistiskt avvikande och kvalitativt underlägsen (fig. 4). 4 Kalken i Väddö och patenen i Alunda äro representanter fiir en guldsmedskonst, vars närmaste roller kunna sökas i Liibeck. Kör altarskåpsfigurerna i Hubbo har Jag sökt hävda ell rhcnländskt eller flandriskt ur' Kristusbarnets högra arm saknas och likaså de blad i Marias krona, på vilka handens fingrar vilat. Rekonstruktionen av de felande delarna synes dock tämligen viss med hänsyn lill kompositionens anförda parallell i Hildesheim. ' V.C. Habicht 1917) s. 85 f. »Die mittelalterliche Plastik Hildesheims» (Strassburg 7!) S MARR E M E I) I) E L A N D E N Fig. 3. Mittgrupp i altarskåp, Hubbo kyrka, Västmanland. Centre plece in relable, Hubbo Church. sprang.' Av samma hand som Hubbo-skulpturerna äro ett par a l t a r s k å p s statyctter i Teda kyrka, Uppland, och de i övrigt n ä r m a s t besläktade skulpt u r e r n a här i landet äro arkivoltfigurer i Uppsala domkyrkas sydportal och fragmentariskt bevarade s m å s k u l p t n r e r från ett a l t a r s k å p i By kyrka i Dalarna." Andersson a. a. s. 19 f. Däremot kan jag icke finna fog för den sammanställning av Hubbo-skulpturerna med Åla-mästarens konst på Gotland, som föreslagits av B. Söderberg »Elt arbete av 'Åla-mästaren' i Länsmuseet i Västerås» (i Västmanlands fornminnesförenings årsskrift XXVII, 1939). — R. Norberg »Nordisk medeltid» (i Tidens Konsthistoria III, Stockholm 1950) s. 137 ser Hubbo- och By-skulpturerna som prov på ct! direkt franskt konstinflytande i Västerås stift, en åsikt som jag ej heller kan dela. " Till de med Hubbo mycket n ä r a besläktade skulpturerna hör även en skägglös apostlabUd av ek i Göteborgs Museum, inv. 1424. 0 SO S M A R II E M E I) 1) E L A N D E N Fig. i . Tgmpanon, III. A n n e n k a p d l e , domen i Hildesheim. — Tympanum, Chapel of St. Anne, Hildesheim. Cathédral. Kristusbarnet krönande sin moder är ett ikonografiskt motiv, som synes varit särskilt populärt i den rhenländska och rlicnländskt influerade konsten. I den franska höggotikens m a d o n n a b i l d e r saknas däremot detta motiv, så vitt jag k u n n a t finna. En undersökning av clfenbensretabler och epokens tämligen talrikt bevarade s t å m a d o n n o r i stenskulptur har givit negativt resultat. 7 Om denna iakttagelse håller streck, finns det starka skäl att sälla motivets uppkomst i samband med just den av Caesarius av Heisterbach relaterade händelsen, samtidigt som motivets u p p t r ä d a n d e i svensk 1300talsmiljö bör tolkas som ett tecken till nederländskt eller västtyskt konstinflytande. Aron Andersson ' En sittande madonnabild av m a r m o r i Louvrc, Nr. 149, visar motivet; stilistiska skäl synas mig tala för bildens flandriska proveniens. 81