Rosenhaneska gravkoret vid Husby-Oppunda kyrka Rosell, Ingrid Fornvännen 135-138 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1958_135 Ingår i: samla.raa.se

SXIARRE

M E D D E L A N D E N

ROSENHANESKA GRAVKORET VID HUSBYOPPUNDA KYRKA
Stormaktstidens livliga byggnadsaktivitet tog sig bland a n n a t uttryck i uppförandet av ett betydande a n t a l gravkor, i synnerhet i m ä l a r l a n d s k a p e n . Av de där uppförda koren ha Oxenstiernska gravkoret vid Jäders kyrka och de la Gardieska gravkoret vid Veckholms kyrka d o k u m e n t a r i s k t k u n n a t knytas till Nikodemus Tessin d. ä. Denne utförde även de första r i t n i n g a r n a till Karolinska gravkoret vid Riddarholmskyrkan. 1 Ytterligare ett a n t a l gravkor ha dessutom av stilistiska skäl k u n n a t hänföras till Tessin eller avtraditionen satts i förbindelse med dennes n a m n . Sälunda för Mårten Liljegren i sin gradualavhandling Stormaktstidens gravkor Rosenhaneska gravkoret vid Husby-Oppunda kyrka till den tessinska gruppen. Han påpekar h ä r fasadschemats n ä r a anslutning till cn ritning av Tessin, som han identifierar som ett projekt till o v a n n ä m n d a Veckholmsgravkor.'- Även traditionen i socknen utpekar Tessin som byggnadens arkitekt. 3 Med gravkoret sammanbyggdes på 1720-talet cn replik åt väster. De båda koren, som äro uppförda vid k y r k a n s södra sida, utgöras av kvadratiska ccntralbyggnadcr med g a v d r i s a l i t e r på alla sidor med toskansk pilasterställning. P i l a s t r a r n a omgiva rundbågiga fönsteröppningar i söder och öster. Den västra m u r e n saknar fönster. De krönande gavlarna b ä r a ätten Rosenhanes vapen. Koren äro täckta av ett gemensamt p l ä t b d a g t tak med svängd kontur, krönt av två öppna lanternincr. De båda gravkorens tillkomst h a r hittills icke blivit föremål för ett detaljerat studium. Nägra handlingar h ä r r ö r a n d e ur den n u m e r a på olika håll fördelade Rosenhancska handskriftssamlingen i Uppsala universitetsbibliotek giva oss intressanta upplysningar om dessa. 4 Sålunda lära vi h ä r k ä n n a såväl korens byggherrar och m u r m ä s t a r e som t i d p u n k t e r n a för deras u p p förande. Frågan beröres första gängen i ett brev från presidenten Gustaf Rosenhane till svägerskan fru Beata Sparre.'" Av detta framgår att den senare hyste planer på att uppföra ett gravkor vid Husby-Oppunda kyrka över sin å r 1663 avlidne make riksrådet Schering Rosenhane, som i socknen innehade Liljegren.M., Stormaktstidens gravkor, s. 127 ff, s. 158 ff, s. 210. Liljegren, a. a, s. 170 f. ' Traditionen ä r upptecknad redan år 1830. (Bohrn, E., Husby-Oppunda kyrka. Sörmländska kyrkor 67, s. 14.) 4 Ang. Rosenhancska handskriftssamlingen se Lewenhaupt, FA, Rosenhaneska handskriftssamlingen i Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala universitetsbiblioteks minnesskrift 1621—1921. 3 Handskriftssaml., X 290 c, Rosenhane, Hiografiska handl. rörande enskilda m e d l e m m a r E—J, s. 216 f, Gustaf Rosenhane till »K. Syster» (Hcata Sparre), odat., UUB. — Brevet ä r avtryckt i Meyer, FA, Gustaf Rosenhane, s. 129. not 2.
2 1

135

S XI A R R E

M E D D E L A N D E

N

Fig, I. Rosenhancska gravkoret vid Husby-Oppunda kyrka. Foto Sune Sundahl. — The Rosenhane Burial Chapel at Husby-Oppunda Church. den rosenhaneska släktens stamgods Torp. Gustaf Rosenhane h a r enligt brevet ännu icke kännedom om utformningen av ritningen till koret men förordar, att detta skall placeras vid k y r k a n s södra sida, om det bleve ett stort och ljust kor. Om det emellertid bleve så stort som ett av k y r k a n s valv, kunde det uppföras framför Ostgaveln såsom gravkoren vid Jäders och Flens kyrkor. Då Rcata Sparre inom kort skulle besöka Gustaf Rosenhane, skulle denne ytterligare taga upp frågan. Rörande detta tidigare gravkor föreligga två kontrakt mellan Rcata Sparre och cn m u r m ä s t a r e Arwedh Larson." Om denne m u r m ä s t a r e kan i påträffade handlingar i n h ä m t a s , att han vid 1660-talets slut anlitades av Gustaf Rosenhane för uppförandet av »stenhusbyggnaden» vid dennes egendom Haneberg i Södermanland. 7 Det tidigare kontraktet rörande Rosenhancska grav3 Handskriftssaml., S 124 c, Handl. ur Rosenhanes saml. rörande Söderm a n l a n d , Husby socken i Oppunda h ä r a d , s. 77, Heata Sparre, kontrakt med m u r m ä s t a r e n Arwedh Larson 30/12 1664; s. 78, Beata Sparre, kontrakt med inurmästaren Arwedh Larson 8/3 1665, U I U . ' Hancbergs arkiv, b u n t 22, Gustaf Rosenhane, Handl., f a s c : Handl. r ö rande släkten Rosenhane och Hanebcrg, Gustaf Rosenhane, kontrakt med m u r m ä s t a r e n Arwedh Larson 25/9 1669, Hancbergs säteri, Vidökna.

136

S M Ä R R E

XI E D D E L A N D E N

koret är daterat den 30 december 1664. Arwedh Larson förbinder sig häri att ä egendomen S t e n h a m m a r s ägor »färdighugga den gråstensfot som finns efter avritningen ett varv omkring graven vid Husby kyrka, vilket varv pä alla sidor skall vara en aln högt, och skall bemälte sten väl och svarsgill uti vinkel (hug)gas som avritningen innehåller». 8 Våren 1665 skulle m u r mästaren fortsätta arbetet med själva u p p m u r n i n g e n av graven enligt ett kontrakt, som skulle u p p r ä t t a s , n ä r ritningen till gravkoret hade kommit Beata Sparre tillhanda. Detta kontrakt är daterat den 8 m a r s 1665. Arwedh Larson fick enligt detta ledningen av byggnadsföretaget och utlovade att noggrant följa den ritning, som nu förelåg. Murmästaren arbetade således självständigt u t a n handledning av arkitekten och svarade för byggnadens slutgiltiga utformning. Trots att ritningen till gravkoret, vilken ej b a r återfunnits, n a m n e s i såväl k o n t r a k t som skriftväxling, erhålla vi inte någon upplysning om u p p h o v s m a n n e n till denna. Det h a r emellertid inledningsvis framhållits, att Liljegren på stilistiska grunder tillskriver Tessin h ä r ifrågavarande gravkor. Härtill kan fogas att Schering Rosenhane tidigare hade anlitat denne arkitekt för sina byggnader vid Säby i Uppland, Tistad i Södermanland och för Rosenhaneska palatset pä Riddarholmen." Stilistiska skäl tala för att Tessin även var arkitekten till det ovan n ä m n d a Rosenhancska gravkoret vid P l e n i kyrka, som uppfördes över Schering Rosenhanes broder riksrådet J o h a n Rosenhane, avliden år 1661.10 Ett anlitande av Tessin även för gravkoret vid Husby-Oppunda kyrka låg alltså n ä r a till hands. Rörande utvidgningen av gravanläggningen på 1720-talet äro såväl skriftväxling som kontrakt rikligt bevarade. Ar 1720 upptog Schering Rosenhanes sonson generalmajoren Schering Rosenhane planer på att utvidga gravkoret, då även material hade framskaffats för detta ändamål. 1 1 Den 28 j u n i 1724 slöt denne kontrakt med m u r mästaren J o h a n F"riedrich Schultze från Nyköping om uppförandet av ett gravkor vid Husby-Oppunda kyrka. 12 I september s a m m a år uppgives koret till största delen vara färdigt. Dock återstodo rappning och avputsning av y t t e r m u r a r n a , vilket uppsköts till nästföljande år. 13 Då gravbyggnaden var fullbordad, visade det sig emellertid, att denna och k y r k a n s vapenhus hade kommit så nära v a r a n d r a , att skador genom takS t e n h a m m a r tillhörde Schering Rosenhanes broder J o h a n Rosenhane. " Karling, S., Trädgårdskonstens historia i Sverige intill Le Nötrcstilcns genombrott, s. 250 ff. 10 Liljegren, a. a. s. 174. 11 Strängnäs domkapitels arkiv, E, Ink. handl., II, Handl. (»Akter») 1720, Schering Rosenhane till konsistoriet m a r s 1720, Strängnäs domkapitel. 12 Handskriftssaml., S 124 e, Handl. u r Rosenhanes saml. enl. not 6, s. 89 f, Schering Rosenhane, kontrakt med i n u r m ä s t a r e n J o h a n Friedrich Schultze 28/6 1724, UUB. — I ett kontrakt av år 1727 namnes att denne var h e m m a hörande i Nyköping. (Se not 18.) 13 Ibidem, s. 90, J o h a n Friedrich Schultze till Schering Rosenhane 21/9 1724, UUB.
s

137

SMÄRRE

MEDDELANDEN

dropp, regn och snö uppstodo på de intill v a r a n d r a belägna m u r a r n a . Detta vapenhus, n u m e r a rivet, var uppfört vid kyrkans södra sida, vilket framgår av en teckning över kyrkan av J o h a n Peringskiöld ar 1685.14 Rosenhane föreslog med anledning av dessa skador, att vapenhuset skulle nedrivas och åtog sig i stället att uppföra cn ny dylik byggnad utanför kyrkoportcn eller framför k y r k a n s västgavel. Översten Christer Horn, ägare till egendomen Husby i socknen, motsatte sig emellertid detta. I synnerhet avstyrkte h a n det senare förslaget, då han hade för avsikt att själv uppföra ett gravkor framför k y r k a n s västgavel. 11 Detta byggnadsföretag påbörjades våren 1726. Korbygget synes dock aldrig ha blivit fullföljt. Vid grävningen av det u n derjordiska gravvalvet kom man för n ä r a en av k y r k a n s pelare med följd att denna gav vika och cn d d av kyrkovalvct störtade in. ,a Därmed torde gravbygget ha a v s t a n n a t . Som en illustration till tidens flitiga gravbyggande kan slutligen n ä m n a s , att även k y r k a n s östgavel var reserverad för ett gravkor åt egendomen Tärnös ägare, översten Hcngt Horn. 17 Problemet med de alltför n ä r a v a r a n d r a liggande byggnaderna löstes emellertid genom att Rosenhane lät nedriva vapenhusets ö s t m u r och flytta denna n ä r m a r e kyrkodörren. Den 9 j u n i 1727 slöt Rosenhane kontrakt med inurmästaren Schultze rörande nedrivandet av m u r e n j ä m t e fullbordandet av vissa arbeten på det tidigare uppförda gravkoret. Sålunda föreskrev Rosenhane, a t t en h j ä l p m u r skulle förfärdigas för att stödja gravkorets västmur. Vidare skulle i denna m u r upptagas ett lika stort fönster som i östmuren. Korgolvet skulle ävenledes stenläggas.' 8 De båda gravkoren synas i stort sett ha behållit sin ursprungliga u t f o r m ning fram till n u v a r a n d e tid. På Peringskiölds teckning av år 1685 se vi det äldre gravkoret fullbordat. Lanterninen är h ä r försedd med akroterier i likhet med Veckholmsprojektets l a n t c r n i n . Dessa äro nu borttagna. Måhända skedde detta vid en omläggning av gravkorens tak med ny kopparplåt. Odaterade anteckningar rörande detta arbete h ä r r ö r a från Rosenhancska handskriftssamlingen. 1 9 Ingrid Rosell
11 Handskriftssaml., FM. 5 : 4 , Peringskiöld, J., Kyrkor i Södermanland, 1685, s. 37, KB. — Teckningen är publ. i Bohrn, a. a. s. 5 samt Liljegren, a. a. s. 171. — Vapenhuset ncdrevs på 1790-talet. (Bohrn, a. a. s. 14.) 15 Handskriftssaml., S 124 e, Handl. ur Rosenhanes saml. enl. not 6, s. 91 ff, Sockenstämmoprot. 13/2 1726, UUB. 13 Ibidem, s. 101 ff, Sockenstämmoprot. 30/5 1726, UUB. — Husby-Oppunda kyrkoarkiv, C nr 2, Födelse- och dopbok 1710—42 m. m., Sockenstämmoprot. 8/5 1726 § 1, ULA. 17 Handskriftssaml., S 124 e, Handl. u r Rosenhanes saml. enl. not 6, s. 92, Sockenstämmoprot. 13/2 1726, UUB. 18 Ibidem, s. 113 ff, Schering Rosenhane, kontrakt med m u r m ä s t a r e n J o h a n Friedrich Schultze 9/6 1727, UUB. • Ibidem, s. 118 f. Förslag pä arbetsmaterial och arbetslön vid gravtakets reparation, odat., UUB.

138