Birgittas Uppenbarelser eller Bonaventuras Betraktelser Cornell, Henrik Fornvännen 61, 46-47 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1966_046 Ingår i: samla.raa.se

46

Smärre meddelanden

the Vatican collections (Fig. 2). The second bull, found in a late medieval layer north of the abbot's house, is damaged (Fig. 3), but the author shows that it must have borne the name of Pius 11 (Pope 1458-64). The appearance of the bull can be seen from Fig. 4, which also comes from the Vatican collections. The bulls were probably deposited c. 1530 when after the Reformation the Abbey buildings were used for, other things, military barracks. Finally, examples are mentioned of other papal bulls found in Sweden.

Birgittas Uppenbarelser eller Bonaventuras Betraktelser
Kulturhistoriskt lexikon lör nordisk medeltid har i artikeln Birgittinsk ikonografi bl. a. ägnat uppmärksamhet åt den nya form, Kristifödelsebilden i konsten erhöll i början av 1400-talet. Man framställer efter denna tid icke som lörut Maria liggande i sängen utan knäböjande i böneställning inför det i en strålkrets pä marken vilande barnet. Artikelförfattaren, Rune Norberg ansluter sig till min utredning (Iconography of the Nativity, 1924) och i likhet med denna anser han att de s. k. Pseudo-Bonaventuras meditioner, skrivna längt före Birgittas tid ägt stor betydelse för henne, dä hon samlade detaljerna fiir den uppenbarelse, som hon efter madonnans, många är tidigare givna löfte undfick vid sitt besök i Betlehem 1372. Även den karakteristiska hälsning, Birgitta låter Maria rikta till det nyfödda barnet, anser han vara hämtad ur meditationerna. »Marias hälsningsord till sin son är ordagrant desamma», siiger han. Slår man upp Klemmings edition av Bonaventuras meditationer i Fornskriftsällskapets samlingar, skall man också finna en slående överensstämmelse. Hälsningen lyder här wälkomin war thu min gudh, oc min herra oc min son, under det att den i Birgittas uppenbarelser bar lydelsen var väl Itomin min gudh ok min herra ok min son. Saken kunde sålunda förefalla alldeles klar. Likvid var det lör Birgitta icke möjligt att ur Bonaventuras meditationer övertaga denna hälsning. Den förekommer nämligen, som jag i ovan nämnda skrift icke försummade att visa, endast i den svenska översättningen, icke i de latinska eller på andra språk föreliggande handskrifterna av meditationerna. Den svenska översättningen verkställdes långt efter Birgittas död. Översättaren var väl förtrogen med alla birgittinska föreställningar. Han visste precis hur det gått till vid Kristi födelse, det hade Birgitta talat om. Vid översättandet av detta ställe i meditationerna korrigerade han texten och införde de birgittinska hälsningsord, som saknades i den latinska förlagan. Helt naturligt säg han pä meditationernas berättelse om Kristi liv med birgittinska ögon. Det är med andra ord den svenska översättningen av meditationerna, som är beroende av Birgittas uppenbarelser, icke tvärt om. ' 1'. I.ivario Oliger O. F. M., »Le Medilationcs Vitae Christi del Pscudo-Bonaventura», Studi Francescani, Arezzo, 1922.

Smärre meddelanden

47

Nyare forskningar ha visat, att Pater Livarius Oligers 1 tidigare allmänt accepterade teori, enligt vilken J o h a n n e s d e Caulibus skulle varit m e d i t a t i o n e r n a s författare, inte kan u p p r ä t t h å l l a s . Pater C o l u m b a n Fischer 3 h a r på övertygande sätl ådagalagt, att en stor del av m e d i t a t i o n e r n a i själva verket återgår pä en skritt av B o n a v e n t u r a , och det förklarar att m e d i t a t i o n e r n a i sin helhet bära hans n a m n . H a n h a r tillika gjort det sannolikt, att författandet av det övriga och hela skriftens hopfogande till en enhet utförts av en till n a m n e t o k ä n d toskansk franciskanerbrocler. D e n n e h a r förmodligen nedskrivit verket pä italienska, en slutsats, som Pater F"ischer kommit till på g r u n d av att d e äldsta handskrifterna iiro italienska. I övrigt k ä n n e r m a n m ä n g a handskrifter pä latin, provenc;alska, franska och engelska. De tyska äro färre, vilket med säkerhet beror pä att m a n i T y s k l a n d gärna läste en a n n a n bok av samma art och syfte som m e d i t a t i o n e r n a , nämligen kart u s i a n e r m u n k e n Ludolfs av Sachsen Vita Christi. Birgitta har förmodligen k ä n t båda dessa Kristi-livsskildringar. Lättast tillgängliga böra liir h e n n e m e d i t a t i o n e r n a ha varit, om h o n , som antagligt är, haft tillgång till en pä italienska avfattad handskrift. H o n lärde sig småningom latin. Med italienskan var hon på ett helt a n n a t siitt hemmastadd, d e n mäste ha blivit som ett a n d r a modersmål fiir h e n n e . Ludolf av Sachsens Vita Christi h a r h o n k n a p p a s t k u n n a t u n d g å att taga del av. 1 varje fall var d e n en bok efter hennes sinne, och d e n hade mycket att ge h e n n e . Ludolf (f. omkr. 1300, d. 1378) var en samtida till Birgitta, en specialist på allt, som skrivits om Kristi liv. H a n s stora verk innehåller så gott som allt om detta, av 1300-talets mystiska religiositet sä o m h u l d a d e ä m n e . Det utgör en b e a r b e t n i n g av ett stoff, h ä m t a t ur Bonaventuras mediationer m e n tillika frän mer än ett sexiotal a n d r a författare. M e d i t a t i o n e r n a blevo föremål för m å n g a b e a r b e t n i n g a r och ingingo förening med a n d r a l i k n a n d e verk. Så gott som allt det stoff, d e n n a litteraturart innehåller, finns emellertid samlat i Ludolfs verk, som fiir Birgitta kan ha tett sig som d e n rikaste h a n d b o k . 3 Henrik Cornell

Summary The Revelationes of Saint Birgitta or the Meditationes of Bonaventura
In the representations of the birth of Christ in the Revelationes of Saint Birgitta a n d in the Meditationes of B o n a v e n t u r a there is a striking agreement in the formulation of the words with which Maria greets the new-born chilcl. T h e a u t h o r shows that Birgitta was not, as was previously m a i n t a i n e d , influenced by Bonaventura, b u t that instead the Swedish translator of the Mediationes was inspired by Birgitta.

2

P. Columban Fischer. »Die Meditationes Vitae Christi», i Arch. Francisc. hist. xxv (även som självständig bok), ad Claras Aquas 1932. 1 • Sistcr Mary Immaculala Bodenstedt, The Fila Christi of I.udolphus the Carthusian (Catholic Univ. of America. Studies in Medieval and Renaissance Latin Language and Litt. Vol. xvi, 1944).