Stratigrafin vid Siretorp Berglund, Björn E Fornvännen 73-93 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1972_073 Ingår i: samla.raa.se Stratigrafin vid Siretorp Av Björn E. Berglund och Stig Welinder i. Inledning Alltsedan 1902 har utgrävningar och besiktningar ägt rum av stenäldersboplatserua på Siretorps sandbackar, Mjällby su, Blekinge. De mest omfattande kampanjerna har bedrivits 1913-15 av Knut Kjellmark och 1931-35 av honom och Axel Bagge. I trettiotalets omfattande undersökningar deltog också statsgeolog Ragnar Saudegren. Efter dessa undersökningar kan huvuddragen av stratigrafin och bosättningsförloppet vid Siretorp sägas vara kända. Axel Bagge liar dock i förordet till sin och Knut Kjellmarks monografi över siretorpskomplexet (Bagge & Kjellmark 1939, s. 10-11) framhållit några viktiga önskvärda kompletterande undersökningar. En av dessa beskrivs sålunda: »Konnektionen mellan lagerföljderna väster om vägen (och möjligen även i Furet) och torvmossen borde utbyggas medels ett längre sammanhängande schakt, varigenom den betydelsefulla och invecklade frågan om Litorinatransgressionernas registrering och samband med boplatshorisonterna kunde bättre klarläggas.» Den geologiska kronologin baserades på 1930-talet till största del på pollenanalytisk datering av åtskilda transgressioussediment på nordsidan av strandvallen. Större kännedom om litorinatransgressionerna i Blekinge, förbättrad pollenanalytisk metodik och de nya möjligheterna att använda C 14-metoden för datering gjorde en revision av kronologin angelägen. På grundval av en uppborrad profil år 19(18 kunde den av Sandegren beskrivna stratigrafin bekräftas och torvmossens gyttjelager analyseras med moderna metoder. Berglund (1971) har redovisat resultaten från en pollen- och diatoméanalytisk bearbetning jämte en serie på tretton C 14-dateringar. Emellertid saknades fortfarande den direkta konnektionen mellan de väldaterade gyttjelagren i mossen och kulturlagren i strandvallen. Av denna anledning grävdes ett schakt våren 1971 av Lunds Universitets Historiska Mu6 — 7 2 1 7 0 7 Fornvännen H . 2, 1972 74 Björn E. Berglund och Stig Welinder Fig. i. Marklinjcprofil över Siretorps sandbackar med läget av 1971 ärs schakt angivet. Profilens belägenhet är markerad på fig. 2. Höjdskala i m.ö. b. och längdskala i in. — Land line profile of sand duncs at Siretorp showing site of 1971 exeavation. Location ot the profile marked on Fig. 2. Height scale in motres above sea level and length scale in metres. seum. Schaktet lades på läsidan av den flygsandsdyn, som täcker litorinastrandvallen vid Siretorp (fig. 1), parallellt med 1931 års schakt A (fig. 2) och till skillnad mot detta rakt ner mot Siretorps mosse. Sanddynen genomgrävdes på en sträcka av 16 m (fig. 3). Fingrävning och insamling av förekommande fynd ägde r u m utefter 9 m från en punkt, där 1931 års arkeologiska stratigrafi kunde med säkerhet återfinnas, norrut mot mossen så att kontakt nåddes med betydelsefulla geologiska ledhorisonter. På grund av stark vattentillströmning kunde utgrävningen inte fortsätta längre mot mossens centrum. Samtliga höjdvärden anges i förhållande till rikets nollplan. I denna artikels redovisning av 1971 års utgrävning svarar Welinder för den arkeologiska delen (kap. 2, 3) och Berglund för den geologiska delen (kap. 4). Övriga avsnitt har bearbetats gemensamt. 2. Stratigrafi Fig. 3 återger den funna lagerföljden något förenklad. Lagren har numrerats i-g uppifrån (fig. 4). Lager 1. Flygsand m e d t u n n podsolprofil i m a r k y t a n (motsvarar Bagge & Kjellmark 1939, s. 33 lager a—b). L a g e r 2 ö. R ä h u m u s l a g r e t i podsolprofil u t b i l d a d pä flygsandsdynen lager 2 (motsvarar Bagge & Kjellmark 1939, s. 33—34 lager c, som dock ocksä omfattar u n d e r l i g g a n d e blekjordslager). Lager 2. Flygsand, gul och humusfri. Överst u t b i l d a d som blekjord och rostjord i podsolprofil. I n o m avsnittet 9—14 m h a r n e d r e halvan särskilts som lager 2 a (motsvarar Bagge & Kjellmark 1939, s. 34—36 lager cl, vilket dock också omfattar sjösand, som i fig. 3 urskilts som lager 7 och 9). Lager j . H u m ö s flygsand. N e d a n f ö r 9 m k u n d e lagret på g r u n d av kraftiga j ä r n u t f ä l l n i n g a r inte urskiljas. H ä r h a r det, om det funnits, sammanslagits med Stratigrafin vid Siretorp Fig. 2. Karta över det centrala iilgräviiiiigsoiiirädet i Siretorp (jfr Bagge &: Kjellmark 1939, fig. 3). 1971 års schakt och 1931 ärs schakt A är markerade. — Map of the central exeavation area at Siretorp (cf. Bagge & Kjellmark 1939, Fig. 3). 1971 exeavation and 1931 exeavation A marked. 75 lager 2 a (lagret synes sakna motsvarighet i profil A enligt Bagge k Kjellmark 1939. «• 32-37)L a g e r 4. Grå flygsand. Lager 5. Svart flygsand. Lager 6. Grå flygsand med inlagringar av gul flygsand. Lager 4 - 6 är sotiga, rikt fyndförande kulturlager. H e l a kulturlagret i n o m det fingrävda profilavsnittet h a r b e n ä m n t s lager 6 (motsvarar Bagge & Kjellmark 193g, s. 36—37 lager f). Lager 7. M a r i n sand, vitgrå, i avsnittet 9—10 m gulvit. Kraftiga järnutfälln i n g a r gjorde avsnittet 8,5—10,5 m av profilen svårtolkat. Flygsand och sjösand k a n h ä r m e d svårighet skiljas, dä profilen synes vara uppbyggd delvis av m a r i n t omlagrad flygsand. Mekaniska jordartsanalyser av sandprover redovisas i tab. 1. Lager 8. Lergyttja och sandig lergyttja. I mossen k u n d e iakttas flera gyttjelager växlande m e d mera sandiga lager. Ett av gyttjelagren gick i ett tunt, distinkt b a n d u p p till 9 m i profilen (jfr Bagge & Kjellmark 1939, s. 253). Lager p. U n d e r g r u n d av m a r i n sand, i n o m avsnittet 9—14 m vitgrå, vid 7 - 9 m b i l d a n d e en vall med kraftiga j ä m u t f ä l l n i n g a r och inom avsnittet 0—7 gulvit och till dels täckt av flygsand. I lager i gjordes fynd av modernt avskräde, fördelningen av förhistoriska fynd framgår av tab. 2. Lager 2 och kulturlagret 6 är keramikförande jämte lager 7 i sin högst belägna del (fig. 4). Samtliga lager innehåller flinta, lager 1, 2 ö, 8 och 9 dock sparsamt. I de lågt belägna delarna av lagren 2 och 7 avtar fliutmängden. 75 ni >6m I det följande skall olika kronologiska metoder utnyttjas för att datera händelseförloppet, och de olika metodernas resultat sammanknytas. 3. Arkeologisk datering Vid klassificeringen av flintorna har Malmer 1969 och vid kodbeteckningen av keramiken Welinder 1971 följts. Lager 1 Fyndlista Kristianstadflinta Avfall < 1 cm Summa flinta: < 1 g Lager 2 ö Fyndlista Limhaninsfiinta (jfr Bagge & Kjellmark 193g, s. 71-72) Avfall Kristianstadflinta Avslag Avfall Avfall med retusch Eldskadad flinta Fragment av slipad yxa Avfall Summa flinta: 18g g 1 1 4 3 1 1 1 Inget av fynden kan datera lagret. Fynden från Bagges och Kjellmarks grävningar visar dock att flygsandsdriftcn upphört vid slutet 8o Björn E. Berglund och Stig Welinder av mellanneolitisk tid och att markhorisonten utbildats under senneoliticum-bronsålder (Bagge & Kjellmark 1939, s. 33-34). Lager 2 Fyndlista Limhamnsflinta Fragment av slipade yxor Spån A Spän ad A (fragment) Spän B Spän B med retusch Spån ad B (fragment) Ryggat spän .Mikrospånfragment Spånskrapa A Avslag Avslag < 1 cm Avfall Avfall < 1 cm Kristianstadflinta Fragment av knackstenar Spån B Spån ad B (fragment) Tjockt borr (skivborr) Avslag Avslag < 1 cm Avslag med retusch Avfall Avfall < 1 cm Eldskadad flinta Avslag Avfall Avfall < 1 cm Summa flinta: 742 g Keramik Mynningsskärvor Plan ovansida, odekorerade (Msv/U/u) Rund ovansida, odekorerade (Msr/U/u) Rund ovansida, gropornerad (Msr/U/g) Rund ovansida utan dekor, horisontella rader av gropar och kryssmönster (Msr/U/03 + g) Förtjockad mynning med plan ovansida dekorerad med kryss (Mas/03/u) Förtjockad mynning utan dekor, horisontella rader av streck (Mas/U/02) Mynningsskärva frän miniatyrkärl (m/U/u) '3 8 1 8 2 3 1 1 49 6 2 32 1 5 1 Stratigrafin vid Siretorp mm**!' fv. 81 11 •fc*?" v ift^Hr Fig. 6. Keramik ur lager 2, gropkcramik och stridsyxekeramik (nederst till vänster). Skala 1 : 1 . Foto Barbro JohnsenWelinder. — Pottery from layer 2, Pittcd-Ware pottery anel Baltlc-Axe pottery (bottom left). Fig. 7. Keramik ur lager 7, halsfragnient av trattbägarc typ C. Skala 2 : 3. Foto Barbro Johnsen-Wclinder. — Pottery from layer 7, nick fragments of FunnelBeakcr type C. 82 Björn E. Berglund och Stig Welinder Skulderskärvor Rundad skuldra, horisontella rader av gropar ( S r r /g) > Vinklad skuldra, gropar (Srv/g) i Skulderskärva med stämpeloruamentik (S/05) " Vinklad skuldra, horisontella rader av stämplar (Srv/05) 1 Vinklad skuldra, kamstämpelornamentik och gropar (Srv/064-g) 1 Övriga skärvor Dragna linjer från kant till kant (P/01) 2 Horisontella rader av vertikala streck och gropar (P/02 + g) 1 Horisontella rader av oregelbundna instämplingar (P/05) 1 Kamstämpelornamentik (P/06) 3 Horisontella rader av gropar (P/g) 4 Övriga skärvor med gropar 12 Skärvor utan dekor eller gropar (P/u) 2g7 Summa keramik: 946 g (därav 668 g utan profilering, dekor eller gropar) Spånskrapan och det ryggade spänet är tillverkade i cylinder- blockteknik och tillhör liksom huvuddelen av keramiken den gropkeramiska kulturen. Bland de fåtaliga ornerade krukskärvorna uppträder typiska Säter Ill-mönster (fig. 6). T v å små skärvor stridsyxekeramik tillhör Malmers g r u p p ad G H (Malmer 1962, s. 28-29). 1939, s. 70/71). Lager 2 motsvarar helt Bagges och Kjellmarks G-lager, det gropkeramiska kulturlagret i profil A (Bagge & Kjellmark Lagret kan dateras till MN I I I - V . Lager 6 Fyndlista Limhamnsflinta Avslag Avfall Kristianstadflinta Fragment av knacksten Rundkärna Spån ad B (fragment) Avlång skivskrapa Avslag Avslag < 1 cm Avfall 1 1 1 1 1 1 49 4 26 Stratigrafin vid Siretorp Avfall < i cm Avfall med retusch Eldskadad flinta Avfall Summa flinta: 585 g Mienryolit Spetsnackig yxa Keramik Mynningsskärva. Rund mynning utan dekor Övriga skärvor. Utan dekor. Summa keramik: 13 g 4 1 5 83 1 1 3 De fåtaliga keramikskärvorna är av trattbägargods (Bagge & Kjellmark 1939, s. 117-118; Hulthén 1969). I steninventariet finns inget som antyder närvaron av gropkeramisk kultur. Genom sitt utseende och stratigrafiska läge kan lagret identifieras med S-lagret i profil A i 1931 års grävning (Bagge & Kjellmark 1931, s. 70/71). Lagret har av Becker daterats till T N C (Becker 1947, s. 167-1G8). Lager 7 Fyndlista Limhamnsflinta 2 Avslag Avfall 1 1 Avfall < 1 cm Kristianstadflinta Avslag 11 Avslag < 1 cm 4 Avslag med retusch 2 Avfall 4 Avfall < 1 cm 4 Avfall med retusch 1 Summa flinta: 170 g Keramik Sammanfogat halsparti av trattb igare med flat mynningska it och ornament av en horisontell punktrad under mynningen (14 skärvor, 166 g) Övriga skärvor, utan dekor 6 Summa keramik: 172 g Trattbägarfragmentet (fig. 7) har en ornamentik som förekommer på såväl A-, B- som C-trattbägare. Det har visat sig att i Beckers indelning av den tidigneolitiska trattbägarkeramiken (Becker 1947, s 68-71) har B-fasen varit svår att återfinna i skånsk keramik (Petré 84 Björn E. Berglund och Stig Welinder & Strömberg 1958, s. 70-88; Stjernquist 1965, s. 48-63). Lämpligt är att tills vidare tvådela de skånska trattbägarna med hjälp av formkriterier som gjorts av Salomonsson (Salomonsson 1970, s. 80-81). Trattbägaren frän Siretorp tillhör med sitt index 32% C-fasen. Fynden bestyrker således att lager 7 med härden och omlagrade fynd utgör en rest av ett med lager 6 sammanhängande kulturlager daterande sig till T N C. Lager 2 a Fyndlista Limhamnsflinta Tvärpilar Avslag Avslag < 1 cm Avfall Avfall < 1 cm Kristianstadflinta Plattformskärna Rundkärna Spän ad A (fragment) Spån B Mikrospånfragment Tvärpil Avslag Avslag < 1 cm Avfall Avfall < 1 cm Eldskadad flinta Avfall S u m m a flinta: 467 g Keramik O o r n e r a d skärva S u m m a keramik: < 1 cm 2 11 3 2 1 1 1 1 1 1 1 33 8 36 8 5 1 Den enda krukskärvan i lagret synes vara av gropkeramiskt gods. Förekommande flintredskap är iudifferenta i daterande hänseende. Ett försök att datera lagret med hjälp av flinttekuiken görs nedan. Lager 3 Fyndlista Limhamnsflinta F r a g m e n t av slipade yxor Spån atl B (fragment) Avslag 2 1 6 Stratigrafin vid Siretorp Avfall Kristianstadflinta 1 85 Rundkärna Spån ad A (fragment) Spän B Spån ad B (fragment) Rund skivskrapa Avslag Avslag < 1 cm Avfall Avfall < 1 cm Avfall med retusch Summa flinta: 445 g 1 1 1 1 1 42 2 55 9 1 Dateringen av lager 2 a och 3 behandlas här i ett sammanhang. Båda lagren saknar daterande keramik. Det kunde eventuellt tolkas så att lagren tillhör trattbägarbosättuiugeu, eftersom dess lager är keramikfattigare än den gropkeramiska bosättningens lager 2. Förekomsten av spän och fragment av slipade yxor är dock en överensstämmelse med detta senare lager. Avslags- och avfallsmaterialet får här bidra till en lösning av dateringsproblemet. I tab. 3 är några av dess egenskaper samlade. Flintan i lager 2 a och 3 synes i material (andelen limhamnsflinta) och tillslagningsteknik (avslagens proportioner och andelen spån) och det mera svårtolkade förhållandet mellan avslag och avfall visa slöist likhet med det gropkeramiska lager 2. Lagren kan anses tillhöra den gropkeramiska bosättningen och dateras till dess början under MN III. Lager 8 Fyndlista Kristianstadflinta Avslag Avfall Avfall < 1 cm Summa Flinta: 12 g Lager o Fyndlista Kristianstadflinta Spän B Avslag Avslag 1 cm Summa flinta: 18 g 1 1 1 1 2 1 86 Björn E. Berglund och Stig Welinder Varken lager 8 eller 9 kan dateras arkeologiskt. Lager 2, 2 a och 3 innehåller fynd tillhörande den gropkeramiska kulturen och stridsyxekulturen. Lagren dateras MN III-V. Lager 6 och 7 innehåller fynd tillhörande trattbägarkulturen. Lager 6 dateras till T N C, och lager 7 innehåller omlagrade fynd tillhörande samma period. 4. Geologisk datering Vattenståndsförändriugarna i Siretorps mosse under dess lagunstadium har studerats av Sandegren (Bagge 8c Kjellmark 1939, s. 2 5 1 253) och Berglund (1971, s. 640-642). Den förre har urskiljt fyra, den senare sex litorinatransgressioner inom atlantisk och subboreal tid eller uttryckt i absoluta årtal 5000-2000 f. Kr. I nedanstående schema ges en översikt över dessa transgressioner med beteckningar enligt Sandegren och Berglund samt absoluta årtal enligt de C 14-dateringar som också redovisats av Berglund. Berglund Sandegren 1939 Siretorp VI LGIV Siretorp V LGIII Siretorp IV Siretorp III LGII Siretorp II Siretorp I LGI 1971 Mellausubboreal Tidigsubboreal Senatlantisk Mellanatlautisk Tidigatlantisk 2100-1900 2700-2500 35 00 -33° 0 3900-3600 4500-4300 5000-4700 f . Kr. Strandvallen började byggas u p p under den tidigatlantiska transgressionen som en submarin strandsporre mellan höjdryggarna Hjärthalla i öster och Siretorp i väster. De undre delarna av lager 9 utgör en del av denna strandsporre. Först under den mellanatlantiska transgressionen byggdes denna u p p till en verklig strandvall, som isolerade bassängen från havet i söder. En vik med utlopp via pasströskeln i norr uppkom. Möjligen isolerades denna under den följande regressioneu men därefter torde här ha existerat en havsvik med förbindelse med havet norrut ända till regressionen efter den mellansubboreala transgressionen. I undersökningen publicerad 1971 kunde det ej med säkerhet visas när det högsta vattenståndet nåddes. Att det inträffade under den komplexa transgressionen I I I - I V stod dock helt klart. Den arkeologiska utgrävningen har bidragit med ett nytt be- Stratigrafin vid Siretorp 87 m v* c t — < > > m :b <* É >: » i t* 88 Björn E. Berglund och Stig Welinder tydelsefullt material genom blottläggande av gyttjestrimman, lager 8. Denna tolkas som uppkommen under den högstnående transgressionen. För att datera den har tre profiler blivit polleuaualytiskt bearbetade, från punkterna 12, 13 och 15 i schaktet (fig. 8). De preliminära pollendiagrammen har kunnat korreleras med huvuddiagraiumet från 1971 och visar entydigt att denna gyttjestrimma motsvarar en mjälig-sandig lergyttja bildad vid övergången mellan atlantisk och subboreal tid, dvs. under transgression IV. Sandskikten som kilar ut mot mossen mellan gyttjelagren torde generellt kunna tolkas som flygsand bildad under regressionsskeden men marint omlagrad därefter. Trattbägarbosättningen vars kulturlager delvis vilar på gyttjan i lager 8 bör därför rimligen dateras till regressionen efter Siretorp IV, dvs. i början av tidigsubboreal tid. Det är troligt att även flygsand avsatts under denna lågvattentid. Den påvisade erosionen av detta kulturlager liksom omlagringen av flygsand så att lager 7 avsattes beir korreleras med nästföljande transgression, Siretorp V. De gropkeramiska kulturlagreu torde ha avlagrats efter denna transgression, troligen under regressionen mellan Siretorp V och VI, dvs. i mitten av tidigsubboreal tid. 5. Radiometrisk datering Den absoluta kronologin baseras pä C 14-dateriugar. De värden som anges i det följande är C 14-åldrar f. Kr. uträknade med den korrigerade halveringstiden 5 7 3 0 är (vilket innebär 3% högre värden än de officiella). Pollenzonerna har i Blekinge daterats enligt följande: boreal /atlantisk tid 6200, tidigatlautisk/senatlantisk tid 4500, senatlantisk/tidigsubboreal tid 3300, tidigsubboreal/sensubboreal tid 1800 (Berglund 1966, s. 153). Dateringarna av transgressionerna Siretorp I-VI framgår av översikten i tabellen ovan. De är i god överensstämmelse med andra dateringar från Blekinge och med de givna värdena tor pollenzonernas gränser (Håkansson 1970, Berglund 1971). Material frän det gyttjelager, lager 8, som här korrelerats med transgression IV har C 14-analyserats. T r e prover frän punkt 12 har givit värden mellan 2000 och 2200, medan två från punkt 13 givit värden mellan 2700 och 3000. De Stratigrafin vid Siretorp TNA/B, Siretorp III IV TN C . MN I , MN II, MN III, MN IV, 89 - 9 mö h. Lager 6 Lager 5 Lager 7 -2 4000 3000 2000 B.C l i g . 9. Strandförskjiitningskurva för lagunen vid Siretorp omfattande tiden 4000-2000 f. Kr. och transgrcssionerna III-V och början av VI. C 14-daleringarna av prover ur traltbägarlagreii är markerade oth den kronologi över neoliticum, som är fiainräkiiael ur samtliga C 14-datei ingår i Sydskandinavien (T l / 2 =ty 73°> 226 131 14° 168 4 204 — — 12 o 0 7° 59 78 o 0 38 o 4 94 — — 72 1 0 33 1 75 8 — — 3 1 1 0 10 0 0 9 102 — — 5 o 1 26 o 742 467 445 585 170 12 8 946 1 1 206 — 7 135 — 1 250 o 159 — 6 7 33 ° — — 0 1 6 6 0 0 33 6 1 7 2 Tabell 3. Egenskaper hos avslags- och avfallsmaterialet i lager 2, 2 a, 3, 6 o h ~ Längden/bredden hos avslag > 1 cm L> B L 1 cm kristianstadflinta 0,08 0,12 0,08 0,02 O o,9 0,6 >,5 2,0 9,6 5,6 •,7 4,> 47 49 32 64 92 Björn E. Berglund och Stig Welinder Litteratur Bagge, A. & Kjellmark, K. 1939. Stenåldersboplatserna vid Siretorp. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Slockholm. Becker, C. J. 1947. Mosefundne Lerkar fra yngre Stenålder. Aarbeger for Nordisk Oldkyndighed og Historie 1947. Köbenhavn. Berglund, B. E. 1966. Late-Qtiaternary vegetation in caslern Blekinge, southeastern Siveden. II. Posl-Glacial time. Opera Botanica 12: 2. Lund. — 1971- Littorina transgressions in Blekinge, South Sweden. A preliminary survey. Geologiska Föreningens Förhandlingar 93: 3. Stockholm. Hullhén, B. 1969. Jämförande undersökning av keramikskärvor från Siretorp. 3-betygsuppsats tramlagd vid seminariet för Nordisk och jämförande fornkunskap vid Lunds universitet höstterminen 1969 (otryckt). Malmer, M. P. 1962. Jungneolitische Studien. Acta Archaeologica Lundensia, series in 8°, no 2. Lund. — 1969. Gropkerarniksboplatsen Jonslorp RÄ. Antikvariskt Arkiv 36. Stockholm. Petré, R. & Strömberg, M. 1958. Prehistoric and Mediaeval Settlement Sites at Räga Hörstad, Asmuncllorp. Meddelanden från Lunds Universitets Historiska Museum 1958. Lund. Salomonsson, B. 1970. Die Värby-Funde. Ein Beitrag zur Kenntnis der ältesten Trichterbecherkultur in Schonen. Acta Archaeologica XLI. Köbenhavn. Stjernqvist, B. 1965. An Early Neolithie Settlement Site at Simris in S. E. Scania. Meddelanden från Lunds Universitets Historiska Museum 1964—65. Lund. Welinder, S. 1971. Överäda. A Pitted Ware Culture site in Eastern Sweden. Meddelanden från Lunds Universitets Historiska Museum 1969-70. Lund. — mskr. The radiocarbon age of the Pitted Ware Culture in Eastern Sweden. Summary The site Siretorp, Mjällby parish, Blekinge, in south-eastern Sweden, is well-known for its Early and Middle Neolithie stratigraphy. It was the object of intensive excavations hy Knut Kjellmark, Axel Bagge and the geologist Ragnar Sandegren eluriiig the period 1912-35 (Bagge & Kjellmark 1939). It still constitutes basic knowledge for the chronology of the South Scandinavian Neolithie period (Becker 1947, pp. 166-9). In the chronological discussion by Bagge the geological dating of the site received much attention (Bagge & Kjellmark 1939, pp. 204-12). It therefore seemed desirable to carry out a new exeavation at Siretorp in order to establish a connection between the different culture layers and the new shore displacement scheme by Björn Berglund (Berglund 1971). In 1971 a trench was dug by Lunds Universitets Historiska Museum from the crest of the dune containing the Neolithie stratigraphy to the edge of a lagoon deposit, where the different transgressions by Berglund cau be traced (Figs. 1-2). The stratigraphy found at this exeavation was as follows (Figs. 3-4): Stratigrafin vid Siretorp 93 Layer i. Recent podsol and eolic sand. Layer -'ö. Raw humus layer of ancient podsol. Finds of unclatable flint waste. Layer 2. Eolic sand with finds of Pitted-Ware Culture pottery, Battle-Axe Culture pottery and Middle Neolithie flint artefacts datable to MN III-V (Fig. 7). Layer 2a. Eolic sand with Middle Neolithie flint artefacts. Layer 3. Htimous eolic sand with Middle Neolithie tlint artefacts. Layers 4—6. Sooty eolic sand with Fnnnel-Beaker Culture pottery and Early Neolithie tlint artefacts datable to T N C. Layer 7. Eolic sand recleposited by the sea with artefacts as layers 4-6 (Fig. 6) and a hearth resting on layer 8 (Fig. 5). Layer 8. Lagoon mud with unclatable flint artefacts. Layer 9. Substratum of eolic sand and beach sand. The stratigraphy is interpreted in the following way. 1. A beach ridge is deposited (layer 9). 2. At the highest Litorina sea level a thin layer of mud is deposited at the slope of the ridge (layer 8). The dating of this layer forms the terminus post quetn for the settlement at Siretorp. 3. A Funnel-Beaker Culture layer is deposited down to 12 m in the profile (layers 4-6 and the hearth in layer 7). 4. T h e sea transgresses and the culture layer is erodecl away up to 7 m in the profile, artefacts are redeposited in layer 7 and a beach ridge is formed at 8 m in the profile. 5. The great dune containing Middle Neolithie artefacts is deposited after the transgression (layers 2—3). 6. The podsol (layer 20) is deposited after the isolation of the lagoon around the end of the Middle Neolithie Period. Layers 8 and 7 have been dated by Berglund by pollen analysis and the radiocarbon method (Fig. 8). Layer 8 belongs to the transgression Siretorp IV 3500-3300 B.C. and 7 to the transgression Siretorp V 2700—2500 B.C. Thus the Fnnnel-Beaker Culture layer can be dated to the period 3300—2700 B.C. and the Pitted-Ware Culture layer to the period after 2500 B.C. This is in good agreement with previous radiocarbon datings of the Neolithie period in Southern and Central Seandinavia (Fig. 9).