Vattentornet, Svennetornet och de kungliga gemaken i Kalmar slott Åkerlund, Harald Fornvännen 152-167 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1973_152 Ingår i: samla.raa.se Vattentornet, Svennetornet och de kungliga gemaken i Kalmar slott Av Harald Åkerlund I en är 1970 tryckt uppsats om det medel- hela gäller har ju M. O. lämnat i sitt inlägg, tida konungskapellct i Kalmar slott1 har och det kan vara onödigt att belasta utrymundertecknad påvisat bl. a. att två av tornen met hiir med upprepningar. Jag ber därför i slottet tidigare blivit felaktigt identifie- att fä hänvisa till M. 0:s redogörelse.4 En rade, senast av f. cl. riksantikvarien Martin sak bör emellertid framhållas: de skrivare Olsson i hans stora arbete Kalmar slotts som förde slottsräkenskaperna hade sina h isl nyin.- 1 nr 1 av Fornvännen för 197g speciella egenheter, vilket M. O. ocksä fram(Fv) har Martin Olsson (M. O.) förklarat, hållit i KSH II. Sä skrev de t. ex. inte sällan att han anser det onödigt att yttra sig om »pä» i betydelsen invid, och med »rundel» innehållet i min uppsats förövrigt men att menades ofta även ett fyrkantigt loin. Enlokaliseringen av de båda tornen är en allt ligt vad jag funnit måste de även ibland ha för viktig fräga för att lämnas obeaktad. skrivit »vtlör» i betydelsen mittför. SlutliHan söker i sitt inlägg visa att hans identi- gen slarvade de med kommateringens fiering av tornen är riktig och mina påståMartin Olsson inleder sin kritik med att enden felaktiga. Även jag anser en rätt göra gällande att mitt huvudargument för lokalisering av tornen vara så viktig, att lokaliseringen av Vattentornet och Svennefrägan bör ordentligt utredas. I den not, tornet till tornen nr V och III bygger på ett vari jag i korthet anförde skälen för min tendentiöst referat av hans kommentar lill namngivning av de båda tornen — det är en anteckning i räkenskaperna liir 1554. självfallet att jag var säker på min sak där- M. O. menar nu, att lian aldrig sagt att den vidlag — nämnde jag, att ännu fler uppgif- 1554 påbörjade nybyggnaden av slottets ter i slottsräkenskaperna än de av mig ci- norra länga redan frän början skulle ha terade stöder min uppfattning. I anledning härav skriver M. O.: »Det hade varit lämpligt att Åkerlund återgivit ytterligare nägra 1 Harald Åkerlund, Konungskapellet i Kalmar slott, av de uppgifter som skulle stödja hans på- Göteborg 1970. (En rättelse av ett skrivfel: pä s. 13 inom parentesen stä empor i st. f. »emporiunift.) stående.»'1 I följande utredning skall jag skall 2 Martin Olsson, Kalmar slotts historia, I (1944), giva klara belägg för att Vattentornet var II (1961) och III (19Ö5). Uppsala. Förkortas här nr V och Svennetornet nr III av de på KSH I-III. När det gäller planscher i den till M. 0:s plan (Fv s. 51) numrerade tornen. KSH I hörande planschdelen förkortas KSH pl. 3 Martin Olsson anför därefter ett par räkenskapsEhuru namnfrågan enligt M. O. kan saknoliser som han anser slvrka den tolkning av tornkunnigt bedömas endast om man har ingå- namnen, som han lämnat. ende kännedom bäde om slottets murverk ' På Martin Olssons översiktsplan (Fv s. 51) har och om arkivmaterialet, är jag övertygad tornen numrerats med romerska siffror. Numreom att åtminstone flertalet av Fornvännens ringen är densamma pä fig. 4 här, men med araläsare utan svårighet kan följa och rätt be- sbiska siffror. I texten använder jag de romerska. Att ett utelämnat kommatecken kan ge upphov döma framställningen. En mycket god och till beklagliga missuppfattningar har jag pävisat tydligt illustrerad orientering om vad det i Konungskapellet . . . s. 28 tf. Fornvännen 68 Vattentornet, Svcnnetornel och de kungliga gemaken i Kalmar stolt 153 ~ u HM - C H I IL1S i —A 15 . H . SEKTION C"—C um H—Ii Fig. 1. Plan och sektioner av ett 1939 utgrävt fundament till det lusthus, som 1555-57 byggdes »för vallen» (Norra vallen). Uppmätning av förf. 1939. (Detaljer av KSH pl. 48). Av fig. 2 och 3 framgår hur lusthusets exteriör kan ha sett ut. — Plan and sections ot the foundation ot lhe Summer House which was built in front of lhe North Rampart in 1555-57. J t w a s excavated in 1939. Measures taken by the author. (Details from KSH, Plate 48.) Figs. 2 and 3 show what the exteriör ot the Summer House may have looked like Fornvännen 68 154 H a r a l d Åkerlund k- TT -* W * Fig. 2. Den i »Gamla kungsmaket» på slottet befintliga inlarsia — på 1850-talet hårt restaurerad — som visar Kalmar slotts utseende omkring 156364, var ännu pä V. Sylvanders lid ganska väl bibehållen. Bl. a. framträdde tydligen lusthusets takhuv väl, liksom de bagformiga tinnarna på slottet. Philippus kopparslagare läckte 1561 tinnarna vid slottet! östra och norra sidor med bly, bl. a. ele som fanns »wtöffuer waten lornetlh och ett aiu-n torn ther hos». (Tornen nr V och IV). Vattentornets huv vilade sannolikt på cn muravsats vid tinnbågarnas bas. Det lilla trapptornet (IV) torde haft luttak med fall inåt borggården. Jfr tig. 4. — T h e inlarsia in the Old Kings Chambi-r—roughly restored in the 1850's—showing the appearance ot lhe Castle about 1563-64. It was in a fairly good which were »011 the Water Tower and anolher tower beside it» (towers nos. V and IV). T h e cowl ot the Water Tower probably restcd 011 a wall ledge at the base oi lhe battlcmcnt arches. T h e small staircase tower (IV) probably had a roof sloping towards the inner side of lhe courtyard. Cf. fig. 4. Fig. 3. Lusthuset »för vallen» som elet kan ha sett ut 1557. Det hade »tinnar» och inte mindre än 21 flögstänger. Gången över lill lusthuset synes ha byggts på en träbro frän början. Senare ersattes denna av en stenbro, ett kraftigt valv. Meel prickade linjer visas konturerna av gångens tak och ytterväggar. Jfr fig. 6. — T b c Summer House in front of the Rampart, as it may have looked in 1557. It had "crenelations" and no less than 21 \anespindlcs. T h e passage över to the Summer House seems originally to have been built on a wooden bridge. Låter this was rcplaced by a stone bridge, a stout vault. Dotted lines show the contouis ot the roof and outer walls of lhe passage. Cf. fig. (i. condition as late as ai the time ol V. Sylvander. It would seem that, i.a., the cowl of the Summer House was clearly visible, as were lhe arched battlements of the Castle. In 1561, Philippus, the coppersmith, covered the battlemenls 011 the east and north sides of the Castle with lead, i.a. those 1 1 1 -1 1 1 1- -t- 10 m Fornvännen 68 Vallentornet, Svennetornet och de kungliga gemaken i Kalmar slotl omfattat hela sträckan frän Kuretornct (nr I) till tornet nr V — av mig identifierat som Vattentornet. De två välvda källare som omtalas 1554 skulle nämligen ha varit källaren nr 3 och källartrappan n r 2, som ligger mellan källrarna 3 och 4. Fv fig. 5. Att skrivaren avsäg de båda stora källrarna är det ingen som helst tvekan om, och att även M. O. från början varit av samma mening framgår av följande citat. I KSH / / 85 1. skriver M. ().: »De ifrågavarande källrarna måste vara de som på pl. 4 äro betecknade nr 3 och 4 . . . det är tydligt att b å d a källrarna och inte endast den ena av dem varit byggda trots räkenskapens något otydliga formulering 'frå Slotz porten och intill vanttornet'. Källaren nr 4 är nämligen belägen framför Vattentornet m e n sträcker sig även ett stycke öster om n ä m n d a torn.» Och ur M. 0.:s senaste, sammanfattande, arbete om Kalmar slott" citerar jag: »Arbetet påbörjades med att m a n 1553 rev ned de medeltida bostadsbyggnaderna invid norra r i n g m u r e n och därjämte även bjälklag och övrig inredning i den o m k r i n g 1540 uppförda Nya kungsmaksbyggnaden. R e d a n samma och nästföljande år uppförde m a n tvä präktiga tunnvälvda källare på de förra byggnadernas plats. Därefter byggde m a n 1554 och de närmast följande åren en ny sammanhängande bostadsbyggnad utefter västra och norra ringmurarnas insidor från Kuretornet till Nordvästra [felskrivning för Nordöstra] byggningen vid östra r i n g m u r e n . . .». Läsaren får själv bedöma, huruvida mitt referat var tendentiöst eller inle, dvs. om jag verkligen tolkat M. 0 . : s u t t a l a n d e n 155 »fullkomligt godtyckligt» genom att inte, som M. O. n u gör, räkna källartrappan, nr 2, som en av de i räkenskapen n ä m n d a två källrarna. N ä r M. O. längre fram i K S H I I (s. 90) u p p d e l a r byggnaden i »Kungsbyggnaden* (från torn nr 1-111) och »Drottningbyggnaden» (från torn nr III-V), är detta däremot u t a n stöd av något slag både i utdragen ur räkenskaperna och i byggnadens utseende, som inte ger något bevis för att »man byggde vertikalt» vid tillfället. Notisens »eth Mack högt» betyder nian tvivel »ett r u m ( = e n våning) högt» och är jämförbart med »ett hus högt» i ett tillägg till Byggningabalken i Magnus Erikssons stadslag. 7 Att två av byggnadens mellanväggar, vid tornen I I I och IV, uppdragils över vinden, har varit motiverat som brandsektionering. Påståendet att »Kungsbyggnaden»» övre våning är 1555 »i stor utsträckning inreddes med golv, paneler och innertak och att de sistnämnda även målades» (Fv s. 57) är viil djärvt, eftersom yttertaket blev lagt först t v å - t r e år senare. (KSH I I 90.) Arbetena ifråga gällde »Stora salen» (KSH I I 89), och d e n n a var u t a n tvekan salen mellan Kure- och Rödkullatornen (tornen I o. IX) senare kallad Gröna salen. Det var närmast för denna sal som »vindelstenen för Store salen» byggdes. Denna trappa avsägs säkerligen inte att bli »Kungstrappa». Falsar tör ett fällgaller, som tydligen skulle ersätta vindbryggan i den gamla infarten genom Kuretornet, insparades nämligen i det nya inkörsvalvets väggar omedelbart invid Kureloinets inre hörn, (KSH pl. (i, 18.) För gallrets manövrering erfordrades ett u t r y m m e ovanför inkörsvalvet, intill »Kungstrappan». Planerna ändrades kanske u n d e r arbetets gäng så att fållgallret slopades, men falsarna i portgången visar att det planerades, när vindelstenen byggdes. 8 Det är osannolikt att nägon del av en äldre byggnad, av M. O. kallad »det forna Nya kungsmaket» och belägen intill Kuretornet, bibehölls i den nya byggnaden. Källaren nr 3 är nämligen sä bred, att väggen mot borggärden måste vara byggd törst efter källarens uppförande. M a n hade anFornvännen 68 0 Martin Olsson, De kungliga gemaken i Kalmai slott, Uppsala 1966, s. 14. 7 Hans Hansson, Stockholms stadsmurar, Stockholm 1956, s. 67 och not 180: »uttrycket husa höghet ett hus högt, en våning hög, förekommer även i 1400-lalels stadsböckcr (t. ex. II: I: 47, 211).» 8 Någon undersökning för alt konstatera om en öppning lör gallret blivit gjord i valvet över portgången har, sävitt jag kan minnas, inle gjorts. Om cn sådan öppning finns är det troligt, alt gallret insatts och varit i bruk någon tid, men ett säkert bevis härför är elet naturligtvis inte. 156 H a r a l d Åkerlund i plan och sektioner på fig. 1. Vid utgrävningen diskuterades ingående om det möjligen k u n d e ha varit ett torn, men det sätt, på vilket m u r p a r t i e t byggts, talade så starkt emot ett sådant antagande att en a n n a n förklaring mäste finnas. Är 1555 gjorde åtla m u r m ä s t a r e 214 dagsverken på bl. a. »lösthuset för vallen» och ett okänt antal andra dagsverken åtgick »på Lusthutisett, som wtii thätte året o p m u r e t är». Det framgår inte e n b a r t av b e n ä m n i n g e n och av utseendet på de framgrävda g r u n d m u r a r n a , att det var detta lusthus »lör vallen» som uppfördes 1555 mittför tornet nr I I I . M u r p a r t i e t h a r uppförts samtidigt med norra vallen och »framför» d e n n a . En m i n d r e del av murverkets framsida står ä n n u fri, men stiirre delen är förbyggd av en sentida förstärkning av vallens Stödmur. Den starka lutningen av m u r e n och det förhållandet, att den mot vallen stödande sidan har ä n n u starkare l u t n i n g mot vallen än framsidan samt dessutom inte har godsida utan är hell rå och ojämn, liksom »tornets» insidor, visar klart att uppförandet har skett samtidigt med att vallens jordmassor påfylldes. 10 Någon port här har det säkerligen inte funnits. närs inte fått plats för källarens g r u n d m u r och valvanfang, som dessutom ligger lägre än den nivå, till vilken en äldre byggnads g r u n d behövt föras ned. Jfr på K S H pl. 13, snitt A - B , h u r källaren förlagts invid ringmuren. M a n vet förövrigt ingenting om h u r bred den n ä m n d a äldre byggnaden varit. Dess vägg mot borggärden kan mycket väl ha anslutit till Kuretornets hörn. »Norra yttre vattenporten» För att tornet n r I I I skulle k u n n a tolkas som Vattentornet måste ett litet fyrkantigt torn ligga bredvid eller mycket nära detta torn. M. 0 . : s tolkning »stär och faller» med detta torn »ther hos». Problemet löstes av M. C), så, att h a n förklarade att ett m n r p a r t i i norra vallens stödmur mittför tornet nr 111 utgör återstoden av ett torn. H a n kallar »tornet» N o r r a yttre vallenporten. Den port, som han trodde att det funnits här, skulle ha fört till slottets hamnbryggor. »Tornet nr 11 har legat i ett 1570 omtalat bålverk av trä och jord, 'Boluerkcd wed w a t n p o r t e n n ' , vilket begränsade den smala förborg, som fanns på norra sidan mellan slottet och hamnen.» (KSH I 272.) Det är emellertid u p p e n b a r t att något bålverk av detta slag inte k u n n a t finnas här sä sent som 1570. Då var norra vallen, åtminstone i huvudsak, färdig. Det fanns i stadens r i n g m u r tre portar som ledde till vattnet. Den viktigaste var Sjöbroporten, belägen mittför den största hamnbryggan i Kättilen. De båda andra kallades »Nordersta w a t u p o r t e n n o r d h a n bron» och (enligt Sylvander) »Synnersta watuporten». D e n n a var belägen mellan slottet och M u n k c p o r t e n , nära slottets vallgrav. På Dominicus Pahrs karta 1585 (KSH pl. 76) är den markerad som en ö p p n i n g i ringmuren. Bålverket vid Vattenporten avser tydligen en 1570 byggd förskansning Utanför vallgraven intill denna port. Någon tvekan härom behöver inte finnas, eftersom det samma år åtgick 288 stockar till »1 Skans emellan v a t u p o r t h e n och Sloizgraven». 1 ' G r u n d m u r a r n a till »tornet» nr X I utgrävdes u n d e r min tillsyn är 1939. De visas Fornvännen 68 • Det är säkert denna port, som 15O1 kallas 1 Lille wathu porten». (KSH II 128 f.) Så sent som 1656 begärde Krigskollegiet alt muren vid Vattenporten och slottsgraven skulle underhållas (KSH III 107), ly i Armlods rapport den 18 okt. samma år hade påpekats, att både Munkportcn och Vattenporten behövde förslärkas. Dessa portar låg nära varandra. Det är troligen Vattenporten som visas längst lill höger pä Kristian l\':s minnesmedalj över 1611 års kalmarkrig (KSH II 276). »Synnersta vattenportens» läge markerades av mig på cn planskiss över lämningarna a\ dominikaiuiklostret i Kalmar. S:e Chrislophers Gilles Chroenica IX-X, Kalmar 1936. På pl. 3 i Fartygsfynden . . . , Uppsala 1951, är porten markerad för nära vallgraven. 10 Vi hade vid undersökningarna på 30-talet tyvärr inle- tillgång till excerpterna ur slottsräkenskapcrna. Vissa problem i slottets byggnadshistoria hade annars varit möjliga att lösa redan da. Norra vallen blev inle- fullt färdigbyggd förlän på Johan III:s tid. För att redan 1111 kunna bygga ett lusthus här var man nödsakad att bygga ett särskilt fimdament lör detsamma vid vallens insida. Vallens inre siöelmur var troligen inte än byggd i full höjd ulan bara nedtill, varför man uppl ill lagt endas* torvslänt. Fig. 3. Vattentornet, Svennetornet och de kungliga gemaken i Kalmar slott Sylvander visar på sin bild av intarsian i Erik XlV:s gemak, fig. 2, lusthusets tak och spira, men eftersom han inte visste att ett lusthus legat på norra vallen, förklarar han detaljerna sä här: »Det mellersta tornet å denna flygel försedt med ett litet blindtorn till prydnad å framsidan, . . . är Rödkullatornet, utgörande norra flygelns midtcltorn.» 11 Fig. 3 visar hur lusthuset kan ha sett ut med sina »tinnar» och 21 llögstänger, omtalade 1556. Redan 1561 byttes lusthusets koppartak ut mot blytak. (KSH II 165.) »Aff Löstehuset Nor på wallcn bleff sönder riffuet gängen som gick in pä Slotedt, Tachkoper ...» och »Aff Lostehuset Nor på [vid] fijre kante tornetth, Schrap kopar ...» M. O. kommenterar detta sä: »De två sista uppgifterna visa att lusthuset varit beläget på det fyrkantiga tornet i norra vallen, dvs. Norra yttre vattenporten.» (KSH II 105.) Det är emellertid tydligt att skrivaren här, som vid några andra tillfällen, med »pä» menat invid. (Jfr KSH II 158.) Det fyrkantiga tornet var tornet nr III. M. O. har förmodat, att detta lusthus blivit uppfört redan tidigare (KSH II 272) och att det lusthus, som uppfördes 1555, låg på västra vallen. Så antog även Sylvander. Det finns dock ingen uppgift, som med säkerhet talar för att nägot lusthus blev byggt på västra vallen förrän mot slutet av Johan IILs tid.12 Vid utgrävningen 1939 påträffades på norra vallen en ca 8,5 m läng och ca 60 cm tjock grundmur till en byggnad, som legat endast 1,8 m utanför lusthusets norra vägg. Fig. 1. Troligen är det här fräga om »Macketh vthan för lustehuset», omtalat 157 Det förhållandet, att lusthuset på norra vallen bevisligen uppfördes 1555, enligt M. 0.:s uppfattning redan tidigare, är enligt hans mening inte något hinder för att skrivaren låter »tornet», på vilket lusthuset stod, leva upp igen 1561, då Philippus kopparslagare täckte tinnar »wtöffuer waten tornetth och ett anen torn ther hos.» M. O. behövde det som ett nödvändigt alibi för att tornet nr III var Vattentornet. Så också när samma år »waten tornett . . . öster nor på sloled och ett litetl torn ther hoss» täcktes. (KSH II 102, 105.) Ännu 1564 spökar enligt M. O. det fantastiska »tornet». »Til 4 kante tornett innen for watn tornett» utlämnades då ett lås. Vattentornet och norra trapptornet I föregående utredning har visats, att tornet nr III inte kunnat vara Vattentornet — det är genom uppenbara feltolkningar och anakronismer M. O. kommit fram till en sådan slutsats — och det borde därför egentligen vara onödigt att framlägga ytterligare bevis för att Vattentornet var nr V. Men vi kommer att få en bättre uppfattning om Erik XIV:s och Johan IILs planering av de kungliga gemaken och salarna i slottet, om Vattentornets roll i sammanhanget klarläggen. Tidigare nämndes att »vindelstenen för Stora salen» främst synes ha byggts som entré till den stora festsalen söder om Kuretornet, den då största av slottets salar. Detta framgår inte endast av benämningen på trappan utan även av att ett fällgaller var åtminstone planerat invid Kuretornet vid trappans uppförande. För gallrets manövrering krävdes ett avskilt utrymme ovanför portvalvet, alltså i Gyllene salens södra del. Man kan dä inte gärna tänka sig, att trappan var avsedd som »Kungstrappa» — en benämning som den inte fått förrän i sen tid. Den nordöstra vindelstenen, av M. O. döpt till »Drottningtrappan», 13 fick en något förnämligare portal. De uppsattes båda 1562. Aven om Kungstrappans portal nu är defekt och förvanskad måste den redan frän början ha varit enklare än Drottningtrappans. Den sistnämnda prydes överst Fornvännen 68 !55911 Volmar Sylvander, Kalmar slotts och stads historia. I, Kallnar 1864. »Förklaring af afleckningarne», s. 4. Philippus kopparslagare fick 1557 lön för 11 skeppund koppar »han haffuer . . . tcckt pä Tornet ut för I.usthusetth opå wallén, och opå Tinnarnc öffucr opå löst Husetth» (KSH II 283). 13 Ett par uppgifter, som synes tala för ett tidigare lusthus här, är inte entydiga utan torde kunna tolkas på annat sätt. 13 Enligt Manne Hofrén (i Vägledning genom slottet och museet, Kalmar läns fornminnesf. medd. XVII, 1930, s. 18) har denna trappa av gammalt kallats »Norra vindelstenen». 158 H a r a l d Åkerlund Fig. 4. Kalmar slotts utseende omkring 1563. 1. Kuretornet. 2. Kungsmakstornet. 3. Svennetornet. 4. Norra trapptornet. 5. Vatten tornet. 6. Nordöstra tornet. 7. Sydöstra tornet. 8. Södra tornet. 9. Rödkullatornet. 10. Porthus över infarten i västra vallen. 11. Lusthuset pä norra vallen. 12. Västra postejen. 13. Norra postejen. 14. Den rest av slottels Fornvännen 68 hamn, som återstod efter norra vallens tillkomst. 15. I våväningsbyggnad i östra förborgen, ifl. Täckt gång med vindbrygga frän Grå salen lill västra vallen. Vid 14, »nedanför Vattentornet», slottets allmänna hcmlighus som var byggda pä stenkistor. Perspektivet är cn rekonstruklion av slottet sett frän den punkt pä Kvarnholmen, från vilken tör- Vattentornet, Svennetornel och de kungliga gemaken i Kalmar slott av riksvapnet, med stor kunglig krona, hållet av två stående lejon. Något liknande överstycke har det inte kunnat finnas på Kungstrappans portal. Avståndet från entablementets triglyffris — över vilken gesimsen nu saknas — till bevarad målad puts pä fasaden är nämligen endast ca 45 cm. (Se KSH pl. 53. Bevarad puts iir där markerad med pricklinjer.) Den omfattande nydaningen av de kungliga våningarna i Kalmar slott, inledd 1553 med nedrivandet av medeltidsbyggnaderna vid norra ringmuren och uppförandet de följande åren av byggningen från Kuretornet till Vattentornet, var noga planerad. Man siktade till att erhålla bostadsgemak som låg åt öster, med utsikt över Sundet. De höga vallarna, som nu uppfördes, tog ju bort en del av sikten åt andra håll. Man drog sig i sammanhanget inte för att riva ned hela den övre delen av Vattentornet och vid äteruppförandet bygga om dess huvudvåning till ett förnämligt kungsmak med tre stora fönster. Genom att samtidigt intill Vattentornet uppföra ett litet trapptorn — det lilla tornet »ther hos» — erhöll man ytterligare ett vackert gemak med två fönster. Fig. 5 o. 8. Att man var nödsakad att riva Vattentornets gamla murverk i så stor omfattning framgår av fig. 5. Det hade 159 varit alltför riskabelt, och dessutom medfört minst lika mycket arbete, alt endast förtunna tornets väggar och giira de stora genombrytningarna för fönster och dörrar. Förmodligen önskade man erhålla större utrymme även i tornets övre våningar. Man rev resolut övre delen av tornet, delvis ända ned lill de nya makens golvnivå, delvis till underkant av de nya fönstren. Rivningen skedde 1556, alltså i takt med den norra längans uppförande. Dä »äre gjord på waten tornet opå thän gamble mur som nidher bröttz» 130 hjälpedagsverken. (KSH II 90, 105.) Detta motsvarar ett arbete av 5 man under en månad, vilket visar att det varit en mycket omfattande rivning. På den tiden hade man tolv timmars arbetsdag. Samma år börjades byggandet av trapptornet invid Vattentornet, »windelstenen vten Slotet». Då gjordes 200 hjälpedagsverken »opå then graffning till grundualen wnder windelstenen wten lönporten». I det stora antalet dagsverken måste ha ingått grundgrävning fiir den byggnad, som samtidigt uppfördes vid ringmurens utsida mellan tornen nr III och IV, samt antagligen även en del rivningsarbeten. Trapptornets bottenvåning ligger i förband med nämnda byggnad (fig. 6), vars andra våning torde ha byggts i korsvirke. (KSH H l 18 ff.) Martin Olsson har antagit, att tornet nr IV blivit uppfört redan 1544, men ovannämnda riikenskapsnotis visar att detta skedde först 1556 i samband med de övriga nybyggnadsarbetena. När murningen nådde upp till i jämnhöjd med det nya murverket i Vattentornet byggdes i fortsättningen de båda tornen i förband med varandra ända upp. Fig. (i. Trappans nedersta fem steg ligger vid västra sidan av tornet, alltså utanför detta. Av de övriga stegen ligger fyra i trapptornets västra mur medan tre har lagts ovanpå det tunnvalv, som täcker det välvda rummet underst i tornet. Trappan utgjorde förbindelse med det nya kungliga kök, som inreddes i tillbyggnadens bottenvåning och med fataburen i dess andra våning samt med norra och östra förborgarna. Dessutom var den naturligtvis ingång för tjänstefolket. Fornvännen 68 lagan lill slottsbilelen, fig. 2, tecknades. Bör jämföras med N. M. Maiulelgrens skiss av intarsiabilelen (se H. Åkerlund, Konungskapellet . . . a.a. fig. 8.) — Appearance of lhe Castle about 1563. 1. Guard Tower. 2. Kungsmakstornet (King's Chambcr Tower). 3. Svenne Tower. 4. North Staircase Tower. 5. Water Tower. 6. North-East Tower. 7. SouthEast Tower. 8. South Tower. 9. Röelkullatornet (South-West Corncr Tower). 10. Gateway house ovcr entrance in the West Rampari. 11. Summer House 011 North Rampart. 12. West Bastion. 13. North Bastion. 14. What remaincd of the Castle Harbour aller erection of North Rampart. 15. Two-storey building in East Forecourt. 16. Covered passage with drawbridge from Gney Hall to West Rampart. At 14, "beneath lhe Water Tower", the common privics ot the Castle, built on caissons. T h e perspective is a reconstruction ot the Castle scen from a point 011 "Kvarnholmen" from which the sketch for the Castle picture, fig. 2, was drawn. Should be compared1 with N. M. Mandelgrcn's sketch of the inlarsia picture (see Åkerlund, op.cit., fig. 8). 160 Harald Åkerlund TI * ~ ~ i Atcä«]valUnulo.n lo 5 Q SKÄRNING a—t PluAN IV Fornvännen 68 Vattentornet, Svennetornet oeh de kungliga gemaken i Kalmar slott i(ii 1 2 . t 4 9 6 7 8 9 10 \