Fornvännens framtid Säve-Söderbergh, Torgny Fornvännen 1975(70), s 109 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1975_109 Ingår i: samla.raa.se Fornvännens framtid När Kungl. Vitterhetsakademien genom riksdagsbeslut och avtal med staten skildes från det omorganiserade Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer upphörde också Akademiens administrativa ansvar för ämbetet och dess verksamhet. Avtalet förutsätter på vissa punkter ett fortsatt samarbete mellan Akademien och verket. Akademiens fastighet er, framfor allt bestående av viktiga fornminnesplatser som Uppsala högar, kvarstannar i Akademiens ägo, men huvuddelen av dem skall förvaltas av ämbetet. Akademien ställer ATA och sitt bibliotek till verkets förfogande liksom de samlingar som akademien deponerat i de statliga historiska museerna. Akademien levererar bytesexemplar av sina publikationer till biblioteket, som därigenom kan öka sin accession. I samband med »skilsmässan» har många undrat hur det i fortsättningen skall gå med olika publikationsserier och framför allt med »Fornvännen», som akademien utgivit i samarbete med många av ämbetets tjänstemän. Dessa frågor dryftades redan före skilsmässoavtalet framför allt vid ett sammanträde i december 1974 mellan akademiens förvaltningsutskott och verkets chefstjänstemän och riksantikvarien. Från båda sidor uttrycktes önskemål om ett fortsatt samarbete, inte minst i fråga om forsknings- och publikationsverksamheten. Chefstjänstemännen ansåg att verket inte borde överta vare sig »Fornvännen» eller någon av akademiens skriftserier. Om Akademien ville fortsätta utgivningen av »Fornvännen» kunde nian påräkna aktivt intresse och medverkan med tillgängliga resurser från verkets sida. Ulla Behrs tragiska bortgång nödvändiggjorde ändringar i det redaktionella arbetet, men trots de svårigheter som uppstod har 1975 års »Fornvännen» kunnat slutföras genom välvillig medverkan från tjänstemän vid verket, framför allt Äke Hyenstrand, Göran Tegnér och Ann Catherine Bonnier under chefredaktören prof. S. B. F. Janssons överinseende. Trots dessa insatser är situationen inte utan vissa komplikationer framför allt av ekonomisk art. Försäljnings- och prenumerationsintäkter och bidrag från Statens Humanistiska Forskningsråd och Magnus Bergvalls stiftelse täcker inte produktionskostnaderna, utan Akademien har varit nödsakad att tillskjuta lietydande summor av egna medel. »Fornvännen» har alltid varit ett Vitterhetsakademiens organ och fungerat som ett fritt vetenskapligt forum för forskare inom och utom landet. Akademien har i olika sammanhang deklarerat sin avsikt att fortsätta denna tradition och att bl. a. i denna form ge sitt bidrag lill landets kulturminnesvård och därmed sammanhängande forskning. Med alla goda krafters medverkan, inom och utom Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, har Akademien gott hopp om att kunna fortsätta utgivningen, särskilt om i utsikt ställd medverkan från verkets sida och från andra håll kan komina till stånd i en anda av positiv samverkan. Torgny .Sen