Amber 90. Internationellt symposium om bärnsten i arkeologiska fynd Stjernquist, Berta Fornvännen 1991(86), s. 121-122 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1991_121 Ingår i: samla.raa.se Kongresser och utställningar Amber 90. Internationellt symposium om bärnsten i arkeologiska fynd Symposiet som ingick i arbetsprogrammet för "the Committee on the Study of Amber", en kommitté som ryms inom Union Internationale des Sciences Préhistoriques et Protohistoriques gick av stapeln dagarna 29 oktober till 2 november 1990. Det anordnades av Ceskoslovenska Akademie véd Archeologicky tistav och hölls på akademiens konfercnscenter, slottet Liblice, beläget några mil neirr om Prag. The Committee on the Study e>f Amber, där undertecknad är ledamot, har som president professor Curt W. Beck vid Amber Research Laboratory, Vasser College, Poughkeepsie ej långt från New York i USA. Kommittén har 10 ledamöter från olika länder, bl.a. Colin Renfrew från England och Jörgen Jensen från Danmark. Curt W. Beck är kemist. Arbetet i kommittén är tvärvetenskapligt upplagt så att de arkeologiska frågeställningarna bearbetas både arkeologiskt och med naturvetenskapliga metoder. Det verkligt centrala problemet är om man med säkerhet kan bestämma ursprungsområden för bärnstenen i de bärnstcnsföremål som påträffas i arkeologiska fynd. Många frågor om handel och utbyte är beroende av detta. Redan på 1800-talet började man arbeta med naturvetenskapliga analyser. Curt W. Beck har tillsammans med ett par medarbetare sammanställt en brett upplagd bibliografi, en abstraktsamling över forskningen. Det är arbeten som behandlar kemiskt, fysiskt, geologiskt, mineralogiskt, arkeologiskt och litterärt material och arbetsmetoder inom dessa ämnen använda på bärnsten. Det litterära materialet i samlingen är sådant som har uppgifter om bärnsten. Abstraktsamlingcn omfattar tiden från 700talet till 1966. Curt W. Becks arbete präglas alltså av stor grundlighet och vida perspektiv. Han har gett ut en lång rad arbeten enn bärnstensanalyser, ofta i samarbete med arkeologer inom olika lokala forskningsområden. Symposiet var också brett upplagt. Det var !)-<)lHB42 inte så särskilt många deltagare, ett 40-tal från olika länder i Europa och från USA men geografiskt täckte det in Europa, delar av Asien och Egypten, där en engelsk forskare upptäckt ett par halsband som synes vara av den s. k. baltiska bärnstenen (succinite). Problemmässigt täckte symposiet hela förhistorien och gick in på en del historiskt material. Vi vet nu att den s. k. baltiska bärnstenen förekommer inom stora områden från F.nglanels ostkust över norra Europa långt in i Asien och ända ned till Svarta havet. Ett stort problem rör svårigheten eller möjligheten att skilja mellan fossil harts från olika områden. Symposiet gav dock många exempel på hur ny information kan utvinnas genom mer och mer förfinade metoder. Den första sessionen var naturvetenskaplig med föreläsare som atomfysikern J a a p Boon från Amsterdam och kemisten Alexander Shedrinsky från USA samt mineralogen Tatiana Sokolova från Leningrad. Material och te>lkning av analyser stod i centrum ftir diskussionerna. I en andra session med tyngdpunkt på arkeologi behandlades västeuropeiskt område med Colette du Gardin, Frankrike, Hendrik Kars från Nederländerna samt Stephen Shennan och Anthony Harding från England. De gav översikter över forskningen och behandlade specialproblem. Harding tog u p p den intressanta frågan om samband mellan lunulaeformade bärnstenshalssmycken från bronsålder och halskragar av samma form i guld och sten. Stephen Shennan har tillsammans med Curt W. Beck framställt ett heltäckande arbete om bärnstenen på brittiskt område ined genomgång av råmatci iallöie-komster, analys av bärnstensfyndens samband i eureipeiskt perspektiv inklusive utbyte och sociala sammanhang. Detta kompletteras med naturvetenskapliga analyser. Arbetet föreligger nu i en Pre-publicatiem edition som j a g fick tillfälle Fornvännen 86 (1991) 122 Kongresser och utställningar skapliga analyser och resultat av analyser. Det framgick både av föreläsningarna och av den livliga diskussionen att fe>rskningen visserligen kommit långt men att problemen fortfarande är många. För att få fram lösningar är ett intensivt tvärvetenskapligt samarbete nödvändigtVolymen över föreläsningarna skall enligt planen föreligga färdig vid den arkeologiska världskongressen i Bratislava i september 1991. att ta del av och som kominer att tryckas nästa år. Det blir utan tvekan ett standardverk. En annan session behandlade östligare områden. Jan Dabrowski och Zbigniew Bukowski från Polen talade om Lausitz- och Hallstattkultur. Tadeusz Malinowski kompletterade med en översikt över bärnstensförekomster i Polens förhistoria. I detta sammanhang infogades en föreläsning av Ilze Loze från Lettland om bärnstenen i Lettland och min egen om Amber in Iron Age Finds in Sweden. Andra sessioner tog upp frågor om bärnstenen i Mellan- och Sydeuropa. Bl.a. föreläste Jan Bouzek från Prag vilken stått för den lokala planeringen av symposiet. Han behandlade problemet om bärnstensvägarna. Bärnstenen i Italien, såväl förromersk som romersk, diskuterades i flera av föredragen. Curt W. Beck höll i det sammanhanget en föreläsning om bärnsten från Sicilien (sinietite). En avslutande session tog upp bärnstenen på egeiskt område och i Israel. Symposiet var en kombination av pedagogiskt upplagda översikter och föreläsningar om specialproblem kopplade lill naturveten- Referenser Beck, Curt W., Gerving, Martha & Wilbur, Elizabeth, 1966-1967. The Provenience of Archaeological Amber Artifacts. An Annotated Bibliography 1-11. I: Art and Archaeology Technical Abstracts, Vol. 6, 1966, No. 2 (I) and Vol. 6, 1967, No. 3 (II). Beck, Curt W. 8c Shennan, Stephen, 1990. Amber ni British Prehistory, with a foreword of Colin Renfrew. Pre-publicalion edition. Berta Stjernquist Arkeologiska institutionen Kraftstorg 1, S-223 50 Lund En kyrkofurste mellan senmedeltid och renässans En utställning i Mainz Under sommaren 1990 visades i Landesmuseum i Mainz en utställning med viss svensk anknytning. Den behandlade en central gestalt i tysk kyrkohistoria, Albrecht av Brandenburg, som från 1513/14 till 1545 var ärkebiskop av Magdeburg och Mainz samt biskop i Halberstadt. Med ärkebiskopsstolen i Mainz var också kurfuistcvärdigheten förenad - ärkebiskopen av Mainz var alltså en av de sju kurfurstar (tre andliga, fyra världsliga) senn skulle välja det tyska rikets kejsare. Albrecht var i sig själv av hög börd - son till kurfursten av Brandenburg Johan Cicero. 1506-13 kom han att fungera som medregent till sin äldre bror Jochim I Nestor. Denne hade som femtonåring 1499 blivit myndigförklarad och efterträtt fadern. Börden hade givetvis sin betydelse för Albrechts karriär lirrnvännen 86 (1991) för Mainz var förvissningen om stöd från kurfursten av Brandenburg en viktig faktor. Albrecht var endast 24 år då han mottog palliet, det av påven lämnade tecknet på ärkebiskopsvärdigbeten, trots att 27 år egentligen var den lägsta tänkbara åldern för ett sådant ämbete. Han var nu ärkebiskop över ett av de största ärkebiskopsdöniena i Tyskland. 1518 insattes han av påven i kardinalskollegiet i Rom, där han också fick en titelkyrka, S. Chrysogonos. (1521 fick han i stället av påven, på egen begäran, S. Pietro ad Vincula som tildkyrka.) Albrecht kemi att stå mitt i reformationen: det var till honom som Luther 1517 riktade den skrivelse rörande avlaten, med de 95 teserna som bilaga, som kom att Utlösa reformationen. Han var synnerligen konst- och praktälskan-