European Association of Archaeologists, femte årliga mötet, Bournemouth 15-19 september 1999 Rundkvist, Martin Fornvännen 1999(94), s. 285-286 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1999_285 Ingår i: samla.raa.se Kongresser och utställningar 285 European Association of Archaeologists, femte årliga mötet, Bournemouth 15—19 september 1999 Det europeiska arkeologförbundets, EAA, femte årskongress var tryggt välbekant för den som deltagit i kongresserna förr. Främsta innovationen var att man detta år bytt dag mellan de informella och formella partyna, vilket innebar att man inte fick se folk släppa loss på allvar förrän sista kvällen. Föga överraskande lyckades man inte överträffa den makalöst välorganiserade Göteborgskongressen 1998: man frångick göteborgarnas uppfinning med schemalagda klockslag för enskilda uppsatser, och det var därför än en gång omöjligt att kryssa målmedvetet mellan seminarierna. Alla övriga arrangemang var dock helt tillfredsställande, inkvarteringen var centralt belägen och man erbjöd faktiskt en hyfsad lunchrestaurang! Bournemouth är inte precis den västerländska kulturens hjärta. Staden är en förvuxen sydengdsk semesterort, komplett med förlustelsepir, dit enligt en av infödingarna »slightly more g e n t e d people go to die». O m man inte vill lägga in sig på vårdhem eller plaska i Atlantens kyliga strandkant finns det inte myckel alt göra i staden. England i september har ju också sina meteorologiska egenheter, så er rapportör fann sig ofta gnolande på J o h n Lennons odödliga rader från »I am the walrus»: »Sitting in an English garden waiting for the sun / If the sun d o n ' t come, you get a tan from standing in the English rain.» Konferensen ägde rum vid stadens universitet, Talbot Campus, ett arkitektoniskt katastrofområde där byggnader i vitt skilda stilar från det sena 1900-talet bildar en vidsträckt horisontlös labyrint Som framgått av rapporterna i Fornvännen från de tre föregående kongresserna är EAAmötet Europas (om inte världens) bredast upplagda arkeologmöte. Dit åker man för att knyta och underhålla kontakter med kollegor från hela vår subkontinent samt lyssna på föredrag i de mest skilda ämnen. Där möts arkeologer från universitet, museer, grävenheter och kulturmiljövårdande myndigheter i en sa- lig blandning. Den franskspråkiga världen är klent representerad; men engelsmän, tyskar, skandinaver och Wenner-Gren-sponsrade östeuropéer finns det alltid gott om. Denna motsättning lär komma att ställas på sin spets i september år 2001 då både den främst frankofona UlSPP-konferensen (Union Internationale des Sciences Pré- et Protohistoriques) i Liége och det engelskspråkiga EAA-mötet i Stuttgarttrakten äger rum. Innan dess har vi dock EAAmötet i Lissabon år 2000 att räkna ined. Antalet riktigt stora internationella arkeologikongresser som bevistas av ett nämnvärt antal svenskar är fyra: EAA med blandad kompott för engelskspråkiga européer, UISPP med traditionell arkeologi för hela den franskspråkiga världen, World Archaeology Conference (WAC) för alla med intresse för Tredje Världens arkeologi, samt Theoretical Archaeology Group (TAG) för vetenskapsteoretiska avantgardister i den anglosaxiska traditionen. Bourneniouth-kongressen var utmärkt bra och erbjöd allt vad återkommande EAA-kongressare kommit att vänta sig. Hellre än att försöka räkna ut vilka seminarier som dragit mest föreläsare och åhörare har jag i år valt atl räkna upp de originellaste seminarieämnena, som så att säga markerar den yttre gränsen för bur pass bisarr man kan vara på EAA-mötena. Inom denna rågång förekommer hela spektrum ända in på den mest h å r d b n d a d e keramiktypolog] eller genomgångar av nyttiga kryphål i EU:s kulturmiljölagstiftning. I Bournemouth avhölls så, bland mycket annat, seminarier över tiden som arkeologisk dimension, dryckenskapens arkeologi, relationerna mellan ting, shamanismens arkeologi, färgernas arkeologi, tystnadens arkeologi, sinnenas arkeologi och fragmenteringens arkeologi. Sannerligen blaserad är den som deltar i ett EAAmöte utan att få några radikalt nya intryck. EAA:s sjätte årskongress äger rum i Lissabon 13-17 september år 2000. Närmare uppgifter kan fås frän: Fornvännen 94(1999) 286 Kongresser och utställningar Kungsbacka: EAA Secretariat, c/o Riksantikvarieämbetet, UV Väst, Box 10259, 434 23 Kungsbacka; fax: +46(0)31-300 339 01;e-post: petra.nordin@raa.se; www: http://www.e-a-a.org Martin Rundkvisl EAA 2000 Meeting Secretariat, Instituto Portugués de Arqueologia, Avenida da India 136, 1300-300 Lisboa, Portugal; fax: +3511-36165 59; e-post: eaa2000@ipa.min-cultura.pt; www: http://www.ipa. min-cultura.pt/eaa2000/ EAA:s kansli är numera inhyst hos UV Väst i Fornvännen 94(1999)