Hemdrup-staven - ett nytt tolkningsförslag Back Danielsson, Ing-Marie Fornvännen 96, [73]-77 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2001_073 Ingår i: samla.raa.se

Hemdrup-staven - ett nytt tolkningsförslag
Av Ing-Marie Back Danielsson

Back Danielsson, I-M. 2001. Hemdrup-staven - e t t nytt tolkningsforslag (The I lemdi npmslgrimcsialf- a reassessmenl). Fornvännen 96. In 1 g ig, a Staff was found in a bog al 1 lemdi up, Jutland. The vew-lree staff, 50 cm in length and linely polished, has a rhombic pattern carved into il. Within this pattern are a humanoid figure, several dog-like animals, two runic inscriptions and a triquetra. Earlier interpretations, largely androcentric, view the Hemdrup staff as a sliepherd's staff, a »fiery-cross« message of war tidings, or a stick with a love poem. This paper lavours a new interpretation. Il is suggested 111.11 a sha 1 1 1 . 1 1 1 or a person perfonning sejd is represented on the stall' in t lic form ni .1 lärd-like being. The dog-like animals are interpreted as spil ils that help tlie shanian lo (base away a possibly evil living spirit. It is also contended thal ihe staff is metaphoi icallv linked lo a llnte and a serpent, and that ii connected different cosmic ders and made travel through them possible. Ing-Marie Back Danielsson. Arkeologiska institutionen. Stockholms l 'niversilel, SE-106 1)1 Stockholm. Sweden im.backe telia.com

I en mosse vid Hemdrup, Na-sborg sogn, Slet herred, Jylland, påträffades år 1949 en slav ined ristade figurer och runor (fig. 1). Staven, som är fint polerad och ca 50 cm lång, stod nästan lodrätt i mossen med den tjockare änden nedåt. Den tjockare änden är 3,4 cm i diameter och den andra, som är svedd av eld, 2,1 cm. Staven är gjord av idegran, och figur- ocb runristningarna återfinns inom etl rombliknande nät som ristats in på stavens tjockare del. De figurer som återges i detta nät eller mönster är, med början i den tjockare änden: ett hundliknande djur, ett liknande djur bredvid en runristning och en människofigur; i fälten därefter

två hundliknande djur och en runristning och i del sista fältet en trikvetra (fig. a). Märkbart är
också att det i stavens tjockare ände gjorts en flöjtiiknande tillskärning (Skautrup 1951, s. 154 f.; Andersen 1971,8. 18 ff.). f den första artikeln om Hemdrup-staven tolkas den av Peter Skautrup som en herdekäpp som råkat bli bränd i ena änden när bei-

den eller drängen rotat i ett bål som han säkert gj( 111 upp som tidsfördriv (1951, s. 155, 161). Ristningarna anges vara tillkomna pä liknande sätt. Människofiguren tolkas som en kvinna med utslaget hår, utsträckta armar och en klädedräkt som når ner till fötterna (lig. 3). Det uttydda namnet Ase i en av runinskrifterna skulle dä möjligen kunna vara herdens flickvän. Hell säkerl är slaven eller käppen inte magisk eller hemlighetsfull, menar Skautrup. Är 1971 diskuteras Hemdrup-staven igen Harald Andersen tolkar då staven som en budkavle, närmare bestämt en krigsbudkavle (da. Vidjebranden) (1971, s, 22 ff). Flera tolkningsförslag har presenterats för åtminstone den ena av de två runinskrifterna. Den andra, som linns närmast smålanden (fält 2b enligt Skautrup 1951), bar av Erik Moltke tolkats som mycket svårtydda lönnrunor (Moltke 1976, 5. 890). Runinskriften i mitten, som h a r e n hundliknande varelse på ena sidan ocb en inänniskoliknande figur pä (len andra, utläser Moltke Fornvännen 06 ' 20011

74

Ing-Marie Back Danielsson Fig. i. Hemdrup-staven i det läge den återfanns i mossen, slående lodrätt med den tjockare änden nedåt. Filer Andersen 1971, s. 18. - The Hemdrup stall as it was found standing perpendu nlarlv in (he bog. och runinskriften skulle sannolikt kunna vara Danmarks äldsla kända kärleksdikt Därmed skall vi lämna de tidigare tolkningarna av Hemdrup-staven. Till allra största del kan dessa karaktäriseras som androcentriska. Det är mannen som beskrivs som aktiv, han gör i ordning slaven, lönnar den, gör runinskrifter och avbildat sin kvinna, som bara »är«, dvs ett passivt föremal (på flera plan?) lör mannens känslor; pä sin höjd tillåts hon vara sjuk. Tolk1 1 ningarna tenderar även att ha en heterocentrisk och essentialistisk slagsida. Heterocentrisk då staven placeras i sådana tolkningssammanhang där det handlar om en man och en kvinna och deras (därmed möjliga) känslor förvarandrå; och essentialistisk då kärlek, kön och krig tolkas vara desamma genom alla tider. Nedan presenteras ett nytt tolkningsförslag, som tar i beaktande varför Hemdrup-staven återfanns stående i mossen, varför den har det rombiska mönstret, varför den är bränd i ena änden, vad ristningarna kan betyda, varför staven har en flöjttillskärning och varför den är sa välpolerad. Lai oss börja med den människoliknande figuren. Dess utstyrsel eller dräkt har täta sneda streck, vilka kan leda tankarna till en fjäderdräkt (lig. 3). Figurer från järnåldern med fjäd e r d r ä k t eller i fågelhamn, ät kända bl.a. från guldgubbama/giimmoi"tia. Detta gäller tex. det guldbleck som återfanns ihoprullat och uppträtt på elt päiihalsband deponerat i en mosse vid Torring pä Jylland (Fischer 1971, s. 29 f.). Del gäller även några av guldblecken frän Eketorp, Öland, nämligen de som föi utom möjlig fjäderdräkt uppvisar en profilställd figur stående på tå, också med långt bår som Hemdnipliginen (Back Danielsson, i tryck). Den av Moltke och Nielsen föreslagna iittvdningeii av runinskriften bredvid den människoliknande figuren talar också om något »flygande», liksom de påpekar inskriftens koppling till galdrar. Galdrar kan sägas vara trollsånger eller kväden med magisk effekt, vilka av Dag Strömbäck förknippats med sejd (Strömbäck 1935, s. 1 19). Scjd utövades av flera orsaker. Den användes t.ex. av medicinska skäl, för att se in i framtiden, för att få vetskap om orsaker till olyckor eller lör alt påverka en person som befann sig

som 1 1a1 11 1 i k i 11,1 I i kati*åsaauaåubi (ibid., s. 289). Med stöd från runinskriften på bronsblecket frän HögStena i Väslergölland, som bl.a. innehåller en galdt-r mot »den liv gande", tolkar Moltke inskriften som »Den flygande (feberdjävulen?) log aldrig kal på dig, Åse...« (de sista bokstäverna a u a ä u b i avstår han ifrån att uttyda, ibid., s. 290). Moltke daterar staven till 800-talet, medan Skautrup daterar den till 900- eller iooo-talet (1951,5. 161 f). Niels Åge Nielsen framförde år 1984 en mindre omskrivning av Moltkes tolkning, och föreslog vidare en tydning av de sista runorna (Nielsen 1984, s. 2 19 f ) . Hans tolkningsforslag lyder: »Övervann dig aldrig den flygande. Åse har lycka i strid«. Han framför vidare att texten är ljööaliätir, dock med omvänd ordföljd. Nielsen föreställer sig att en man ristat in text och figurer på »pinnen«, som en hyllning till den unga kvinna, Åse, som avbildas och som nyligen övervunnit en sjukdom eller allvarlig feber. »Pinnen» bar varil en gåva från mannen.
litrnvännen 06 (2001)

Hemdrup-staven — ett nytt tolkningsforslag Fig. 3. Den människoliknande figuren med möjlig fjäderdräkt Efter Andersen 1971,8.20. — The humanoid tigure in its feather-like garment.

75

Fig. g. Stavens rombliknande mönster med figurer, utvecklat. Mönstre! kopplas i artikeln till en orms fjäll. Längst ner avbildas den llöjlliknande tillskärningen, och ovanför den, i ett fjäll, cn hundliknande varelse. Därpå runinskriften om »den flygande», bredvid en figur i lägelhamn och ytterligare andedjur, följt av lönnrunor och igen ett parandedjur eller hundar. Överst en trikvetra. Efter Andersen 1971, s. 19. — The rhombic pattern and figures, in flai projection. The pattern is linked to a serpcnt'8 Scales. Al llic StafFs bottom, a Qute-like incision is seen. Within the scales dog-like animals and a linmanoid figure in a feather-like garment seem 10 run and fly towards the top of the Staff, 01 towards heavenly realms. The runic inscription next lo lhe hnmanoid speaks of »the flying».

långt borta (Strömbäck 1935, s. 124, 142 ff., 153). Sejden har genom Strömbäcks avhandling inte bara kunnat kopplas till hamnskifte, utan också genom dess extatiska inslag till shamanism (ibid., s. 160 f.). Genom extastillstånd kunde en person byta skepnad och bli ett djur (t. ex. en fågel) eller en demonisk varelse (ibid., s. 163). För att kunna försätta sig i träns eller komina i extas var sånger av största vikt, men även andra ljud användes som liknats vid människors röster eller sång, såsom suerös songr, väpna galdr och ödda messa (ibid., s. 1 19). Ett annat ljud som kan ha använts i extassyfte är del från en flöjt (jfr. Eliade 1954). Hemdrupstaven har, som påpekats ovan, en llöjlliknande tillskärning i den tjockare änden. Flöjter från järnåldern med liknande tillskärning bar bl. a. återfunnits i ett kärr i Vesterbölle på Jylland (Vestergaard Nielsen 1951,5. I45f.) och i Svartajorden på Björkö (Oldeberg 1950, s. 51 ff.). Notabelt är också ordet varölok(k)ur, som dels tolkats som den säng som användes för att återkalla sbamanens själ till den fysiska kroppen, men som dels också identifierats med orden »ande«/»själ« (vari)) och »slaa«/»lukkepind« (—lokur/loka) - alltså den pinne eller slå med vilken anden eller själen låstes fast, eller med vilken anden inneslöts (Strömbäck 1935, s.
Fornvännen 91» i2001 i

7(1

Ing-Marie Back Danielsson d e s s u t o m e n besvärjelseformel i l ö n n r u n o r samt d e n o m n ä m n d a trikvetran. Som en extra säkerhetsåtgärd har staven/ormens/flöjtens ä n d e , s o m p e k a r u p p å t m o t h i m l e n , b r ä m s lör att r e n a d e n själ, a n d e eller s j u k d o m , s o m gen o m d e n s b a i n a n i s l i s k a o m v a n d l i n g e n oskadliggörs eller jagas iväg. D e t t a kraftfulla, transf o r m e r a n d e o c h nuiltiasso( iativa r e d s k a p k u n d e b a r a v e r k a o c h h a n t e r a s i e n speciell miljö e n m o s s e s o m , liksom c n t r a n s f o r m e r a d s h a m a n , ä r liminal, o c b fylld av s ä l l s a m m a krafter. Referenser Andersen, II. 1971. Den bra-ndte stok. SKAEK 1 97 1 :g. Förhistorisk museum Hojbjerg. Back Danielsson, l-M. I tryck (Un)Masking Gender -Goldfoil (Dis)l-'.mbodiments in Lale Iron Age Seandinavia I: V. llamilakis, M. Plucenniks, M. Shanks. & S. Tarlow (red). Thinking Ihrough Ihe Body. London. Biedermann. II. 1991. Symbollexikonet. Slockholm. Baeksted, A. 1988. Nordiska guden ock hjältar. Slockholm. Eliade, M. Kl,",). Shamanismus vnd Arehåiscln- Ekslaseleibnik. /.lirich. Stuttgart Fischer. C 197 \. Guldgubbe. SKAEK 1974:5. Förhistorisk museum Hojbjerg. Johansen, B, 1997- Omtalur. Aspekter av tillvaro oeh landskap. Stockholm studies in archaeology 14. Institutionen föi arkeologi, Stockholms Universitet Moltke. E. 197b. Rstnerne i Danmark og deres oprindelse. Köpenhamn, Nielsen, N. A. 1984, Nyl om Hemdrup tta-pind. KUML 1982—83. Jysk arkaeologisk selskab. Köpenhamn. Oldeberg, A. 1950. Vallhorn, herdepipor ocb lurar: en studie med utgångspunkt lian eu värmländsk! järnaldeisfvnd. Värmland förr oeh 1111. [n bok jran Värmlands museum 1950. Stiftelsen Värmlands museum C H Ii Värmlands fornminnes- och museiförening. Karlstad, Skautrup, I'. 1951 • H e m d r u p ruiiesiav. Kl Ml. 195 1. )vsk arkaeologisk selskab. Köpenhamn. Strömbäck, 1). 1935. Sejd, Textstudier i nordisk reb gionshisloria. Nordiska texter och lindersökningai 5. Stockholm. Vestergaard Nielsen, S. 1951. Blokllojter fra oldtid og middelalder. Kl Ml. 1951. |\sk arkaeologisk selskab. Köpenhamn.

125, 1 3 9 ) . D e två olika t o l k n i n g s a l t e r n a t i v e n b e h ö v e r e n l i g t m i n m e n i n g i n t e u t e s l u t a vara n d r a . I s a m m a n h a n g e t kan även n ä m n a s sejdstaven, v -liken t o r d e ha h ö r t till e n s e j d a n d e s utr u s t n i n g (ibid., s. 1 4 0 ) . Hemdi"ii|>staven ä r gjord av i d e g r a n , e t t träslag s o m k a n s k e tillskrevs särskilda e g e n s k a per. I d e g r a n e n ä r g r ö n å r e t o m , o c h b å d e diktn i n g o c h a n d r a skildringar i d e n n o r r ö n a litterat u r e n n ä m n e r h e l i g a t r ä d s o m bl.a. k u n d e vara evigt g r ö n a b a r r t r ä d (Ba-ksted 1 9 8 ) , s. 5 2 ) . D e n liar d e s s u t o m ett segt virke o c h ä r giftig. Virket synes h a valts m e d o m s o r g , o d i staven ä r sa välputsad all d e n glänser. D e t m ö n s t e r s o m 1 isiats på staven k a n liknas vid e n o r m s fjäll (fig. 2 ) . Staven k a n även i sig, g e n o m sin l ä n g d , tjocklek o c h g l ä n s a n d e yta, associera till e n o r m . Birgitta J o h a n s e n h a r även k o p p l a t völvaus stav lill o r m e n ( 1 9 9 7 , 5 . 7 9 ) . H e m d r u p - s t a ven kan således h a ingått i sbainanisliska u p p levelser e l l e r i sejd. D e n t r a n s f o r m e r a d e sham a n e n r e p r e s e n t e r a s av e n fjäderklädd figur tillsammans med hjälpande andedjur. Shamaiien kan k a n s k e , m e d l e d n i n g av r u n i n s k r i f t e n , vara d e n flygande s o m sänls iväg, lör all undvika att e n a n n a n flygande själ, eller s j u k d o m , g j o r d e o n t (fysiskt e l l e r a n d l i g t ) . G e n o m stavens association till e n flöjt kan u r d e n k o m m a såväl extatiska ljud s o m luft, vilka h j ä l p e r shai n a n e n att b å d e flyga o c h b e h å l l a transtillS t å n d e t Med sig b a r s b a m a i i e i i eller d e n sejd a n d e flera h j ä l p a n d e a n d e d j u r - d e h u n d l i k n a n d e v a r e l s e r n a . Såväl a n d e d j u r s o m d e n m ä n n i s k o l i k n a n d e figuren ser m att r ö r a sig i r i k t n i n g u p p å t R ö r e l s e n g a r l i a n d e n tjockare ä n d e n (»flöjtens» luftintag) o c h d ä r m e d också m o s s e n s b o l l e n eller d e k t o n i s k a k r a f t e r n a , o c h mot d e n s m a l a r e ä n d e n ( l u f t e n s / l j u d e n s utflöde) o c h u p p å t , m o t d e h i m m e l s k a krafterna. S t a v e n / o r m e n / f l ö j t e n förbinder d ä r m e d även olika kosmiska p l a n : d e l u n d e r j o r d i s k a , niellanväi Iden o c h d e t h i m m e l s k a eller överjordiska. T r i k v e t r a n , s o m är högst u p p på o r m fjällen, b a r förknippats jus! m e d r ö r e l s e eller v r i d n i n g , m e n kan också ses s o m ett m a g i s k ! b e s k y d d a n d e t e c k e n ( B i e d e r m a n n 1 9 9 1 , 5 . 4 2 8 f., S k a u t r u p 1 9 8 4 , 8 . 2 1 9 ) . Ett a n d e d j u r följer d e n

mäktiga shamanen med gälder. Längre fram,
u p p å t , l i n n s ytterligare två s k y n d a n d e d j u r o c h

Fornvännen 06 120011

Hemdrup-staven — ett nytt tolkningsforslag

77

Summary
In 1949, a staff was found standing perpendicularly in a bog al Hemdrup, [utland. It is made of yew-tree, 50 cm long and finely polished. Its top has been slightly burned, whereas its bottom is cut like a flute. Within a rhombic carved pattern, a humanoid figure, several dog-like animals, two runic inscriptions and a triquetra are found. Earlier interpretations, largely androcentric, view the H e m d r u p staff as a shepherd's staff, a »fiery-cross« message of war lidings, o r a stick with a love poem. The man is described as active - he is the one who has made the staff, shaped it, designed il, made the runic inscriptions and carved an image of his beloved. The woman is portrayed as passive; she is an object that is at the most allowed to be ailing. Here a new interpretation is suggested, where all circumstances of the Hemdrup staff are considered. It is suggested that the staff was part of a shamanistic experience. The humanoid figure is interpreted as a representation of a simman, or a person performing sejelr, in the shape of a bird-like spirit One of the runic inscriptions refersto »thellv i ng«. I be dog-like beings are viewed as helping spirits thal assisted the sliaman in chasing away an evil flying spirit, transformed as an illness of the body or spirit Since it is possible to link the stall to a flute, due to the flutelike shape of one of its ends, the flute or staff may be conceived as the instrument through which both sounds and air travelled that simultaneously facilitated the necessary ecstatic state of the shaman and the shaman's flying abilities. It is further suggested that the staffs rhombic pattern reflects a serpcnt's scales, to which may be added the length of die stall as well as its polished, shiny surface. T h e stall is, thus, not only metaphorically connected to a Ilute, but also to a serpent, which in its turn bas been linked lo a specific staff, namely thal of the volva. Notice has also been paid to the fact thal lhe humanoid and animal figures, as well as lhe runic inscriptions, reflect a movement upwards, from the bottom of the staff/flute/ serpent, that is the bog and in extension lhe chthonic realms, and to the outflow of air and sound, and lims towards heavenly spheres. The staff/fkite/serpent connects different cosmic tiers and makes travel through them possible. The staff s top may have been burned in order to cleanse and render baiinless the evil spirit that was seemingly chased away by the shaman and ihe (log spirits. In condusion, the staff from Hemdrup is interpreted as a powerful, transforming and nnilti-assix iative tool, that could only be dealt wilh in a bog, a place just as liminal and filled with spectacular powers as a transformed shaman,

Ifrnvännen t/0 (30OI 1