Är Uppåkra-Völund näsbärgan till en hjälm? Gustafsson, Ny Björn http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2015_286 Fornvännen 2015(110):4 s. 286-288 Ingår i samla.raa.se Korta meddelanden Är Uppåkra-Völund näsbärgan till en hjälm? I september 2011 påträffades ett förgyllt brons- beslag vid utgrävningar i Uppåkra utanför Lund. Michaela Helmbrecht presenterade det i dessa spal - ter året därpå. Med gott fog tolkar hon föremålet som en avbildning av den mytologiske smeden Völund i fågelhamn (fig. 1a). Jag skall inte fördju- pa mig i beslagets potentiellt rituella kopplingar, men märk att det under senare år påträffats ett an- tal metallfiguriner med liknande konnotationer. Dit hör tre silverfigurer: en tronande person från Gammel Lejre på Själland (Christensen 2013; Man - nering 2013), en svärd- och sköldbärande kvinno- figur från Hårby på Fyn (Henriksen & Petersen 2013) samt en funnen 2014 vid Revninge, lika le - des på Fyn (Feveile 2015). Den gemensamma näm - naren för dessa, utöver de mytologiska motiven, är en berömvärd användning av metalldetektor i arkeologins tjänst. Välorganiserat metallsökeri har blivit ett nyckelkriterium för de senare decen- niernas ökande empiriska vetande om den syd- skandinaviska järnålderns materiella kultur. Nyheten om Uppåkrafyndet spreds snabbt via sociala medier, inte minst tack vare grävningar- nas grävdagbok på nätet där bilder av fyndet pub - licerades redan dagen efter upptäckten. Beslaget är ca 7,4 cm långt och 4,5 cm brett och försett med tre nithål med vidsittande nitar som förefaller ur - sprungliga (Helmbrecht 2012, s. 171). En försik- tig gissning gjorde inledningsvis gällande att det ursprungligen kunde ha suttit fästat på ett deko- rerat skrin (Winge 2011). Motivet kan an nars främst förekomma på bildstenar och svärdsdopp- skor (Helmbrecht 2012, s. 174 f). Jag vill nu lägga fram en ny hypotes om besla - gets ursprungliga funktion. Fastän direkta parallel- ler saknas så finns nämligen ett närbesläktat be - slag från den svenska järnåldern. Det är ett antal hundra år äldre än Völund från Uppåkra och före - ställer en stiliserad fågel stadd i dykande flykt, likaså gjuten i kopparlegering. Om det hade varit ett lösfynd skulle dess funktion ha varit lika gåt- full som Völund-beslagets, men turligt nog åter- fanns det i en orörd kontext på 1890-talet (fig. 1b). Det rör sig om den 10 cm långa och 5,4 cm breda näsbärgan till hjälmen i båtgrav XIV vid Vendels kyrka (SHM 9785:XIV; Stolpe & Arne 1912, s. 54). Hjälmen var kraftigt deformerad när den påträffades, men man kunde tidigt fastslå att fågeln, i likhet med hjälmens välkända figurbleck, varit fastnitad vid en inre järnstomme (Lindqvist 1950, s. 7). De båda beslagen från Vendel och Uppåkra har flera intressanta likheter, inte bara i sin all - männa komposition utan även i funktionellt hän - seende. De är t.ex. båda plastiskt utformade med skålad baksida och med nithål som är väl integre- rade i respektive beslags komposition. En allmän aspekt vi här bör beakta är den stora konserva - tism som kännetecknar den skandinaviska järn - åldern när det gäller ornamentikens motivval. Allt medan dekorationsstilarna växlade förblev många grundmotiv förbluffande oförändrade. Exemplen är många, t.ex. utformningen av häst- betsel med sidostycken i djurornamentik (Sund- kvist 2001, s. 121 f) och gotländska djurhuvud- armbyglar (Gustafsson 2013, s. 32). Völund från Uppåkra kan alltså ursprungligen i likhet med fågeln från Vendel XIV ha suttit monterad som näsbärga på en hjälm. Och hjälmar från vikinga- tiden har vi inte många av. Denna fyndfattigdom skulle kunna tolkas som ett tecken på att hjälmar inte var speciellt vanliga under denna tid. Detta motsägs dock av skriftli- ga källor, avbildningar och de få men talande fynd av hjälmrester som trots allt kunnat identi- fieras (Frisk 2012). Ett av dessa är ett fragment från danska Tjele. Det härrör från ett depåfynd av verkstadskaraktär och var länge utställt i den per - manenta utställningen på Nationalmuseet i Kö - penhamn. Efter ett infall av en av de där verksam- ma arkeologerna kom det dock att identifieras som en del av ansiktsskyddet till en vikingatida hjälm (Munksgaard 1984). Tjele-fragmentet vi- sar, tillsammans med den mer kompletta hjäl- men från norska Germundbu (Grieg 1947, s. 3 f) att äldre karaktärsdrag som glasögonformiga Fornvännen 110 (2015) Korta meddelanden 286-290_Layout 1 2015-11-25 16:42 Sida 286 Fig. 1. a) Völundbeslaget från Uppåkra (efter Helmbrecht 2012). b) Fågelformad näsbär- ga från hjälmen i båtgrav XIV, Vendel (foto förf.) —a) The Weyland mount from Uppåkra. b) Bird-shaped nose-guard mount from the helmet in boat burial XIV at Vendel. ansiktsskydd även förekom på vikingatida hjäl- mar. Ett tredje hjälmfragment, ett lösfynd från Lokrume på Gotland (GF B1683) är också intres- sant i sammanhanget. Det rör sig om ett ögon - brynsbeslag i järn med silverinläggningar. På stilistiska grunder kan det dateras till vikingati- den (Thunmark-Nylén 2006, s. 317). Beslaget från Lokrume representerar, i likhet med Tjele- och Germundbu-fynden, en vikingatida version av en betydligt äldre hjälmtyp. Notera slutligen att även om Uppåkra-besla- get tillverkades för att pryda en vikingatida hjälm så kan det ha passerat andra stadier på sin väg mot slutgiltig deponering. Under vikingatiden var t.ex. sekundärspännen vanliga. Dessa fram- ställdes genom att föremål eller fragment av före - mål med annan ursprungsfunktion försågs med nålanordningar som fästes med nitar eller mjuk- lod. Speciellt i det senare fallet har dessa nål - anordningar ofta fallit av utan att efterlämna mer än svaga färgskiftningar i det sekundärt använda föremålets patina. Det kan då vara svårt att tolka föremålets funktion, vilket i sin tur påverkar tolk- ningen av dess betydelse i den slutgiltiga fynd- kontexten (Gustafsson 2008). Upp åkrabeslaget behöver alltså inte ha deponerats i egenskap av hjälmdel, fastän andra äldre hjälmdelar från Upp- åkra med stor sannolikhet deponerats just som sådana (Larsson 2011, s. 196). Referenser Christensen, T., 2013. A Silver Figurine from Lejre. Danish Journal of Archaeology 2:1. Abingdon. Feveile, C., 2015. Revningefigurens gåder. Skalk 2015/ 1. Højbjerg. Frisk, M., 2012. Hjälmen under yngre järnåldern. Här - komst, förekomst och bruk. Kandidatuppsats. Hög - skolan på Gotland. Visby. Grieg, S., 1947. Norske Oldfunn VIII, Gjermundbufunnet. Oslo. Gustafsson, N.B., 2008. Tre dräktspännen från Björkö. Fornvännen 103. – 2013. Casting Identities in Central Seclusion. Aspects of non-ferrous metalworking and society on Gotland in the Early Medieval Period. Theses and Papers in Scien- tific Archaeology 15. Stockholms universitet. Helmbrecht, M., 2012. A Winged Figure From Upp- åkra. Fornvännen 107. Henriksen, M.B. & Petersen, P.V., 2013. Valkyriefund. Skalk 2013:2. Højbjerg. Larsson, L., 2011. A ceremonial building as a ‘home of the gods’? Central buildings in the central place of Uppåkra. Grim, O. & Pesch, A. (red.). The Gudme- Gudhem phenomenon. Papers presented at a workshop organized by the Centre for Baltic and Scandinavian Archaeology (ZBSA), Schleswig, April 26th and 27th, 2010. Schriften des Archäologischen Landesmu- seums 6. Neumünster. 287Korta meddelanden Fornvännen 110 (2015) Korta meddelanden 286-290_Layout 1 2015-11-25 16:42 Sida 287 Lindqvist, S., 1950. Vendelhjälmarna i ny rekonstruk- tion. Fornvännen 45. Mannering, U., 2013. Man or woman? Perception of gender through costume. Danish Journal of Archaeo- logy 2:1. Abingdon. Munksgaard, E., 1984. A Viking Age smith, his tools and his stock-in-trade. Offa 41. Neumünster. Stolpe, H. & Arne, T.J., 1912. Graffältet vid Vendel. Stock - holm. Sundkvist, A., 2001. Hästarnas land: aristokratisk häst - hållning och ridkonst i Svealands yngre järnålder. OPIA 28. Uppsala universitet. Thunmark-Nylén, L., 2006. Die Wikingerzeit Gotlands III:1, Text.KVHAA. Stockholm. Winge, S., 2011. Ögonkontakt med sagans väsen. Internetbaserad grävdagbok för Uppåkraunder- sökningarna. uppakra.se/ gravdagbok/ 2011-09- 27-ogonkontakt-med-sagans-vasen Ny Björn Gustafsson Irisdalsgatan 82 SE–621 43 Visby nybjorngustafsson@gmail.com 288 Korta meddelanden Fornvännen 110 (2015) Korta meddelanden 286-290_Layout 1 2015-11-25 16:42 Sida 288