Strängnäs domkyrkas tornkrön : ett verk av Carl Hårleman Alm, Henrik Fornvännen 49-76 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1933_049 Ingår i: samla.raa.se STRÄNGNÄS DOMKYRKAS TORNKRÖN' ETT VERK AV CARL HARLEMAN AV H BNRI K A L U Domkyrkotornet är den obestridde cnvåldshärskarcn öfver Strängnäs stad. Mäktigt och imponerande reser det sig uppe j>å toppen af domkyrkoberget, och hvart man än går i den lilla idylliska staden, ser man dock alltid den brungröna kopparhufven sticka upp öfver de låga hustaken eller de grönskande trädkronorna. Tornet är stadens värdtecken, och utan detsamma kan Strängnäs såsom stadsbild icke tänkas. Spirornas former hafva växlat etter de olika eldsvådorna. Vi känna ondast dess utseende trän IGOO-talets senare hälft genom Dahlbergs teckning i Svecia anliqua, hvilken åfergitves i vignetten här nedan, fig. 10. Nuvarande tornhuf u|ijifördes 1740—45 af slottsbyggmästaren Peter Gerdcs och torde vara en at vårt lands allra vackrasto. Det är dock icke mera än 20 år sedan man beslöt att ersätta denna härliga skajielso med en "stilenlig" gotisk spira.2 Lyckligtvis har den planen icko längre utsikter att förverkligas. S i g u r d C u r m a n i Gamla Svenska Städer, häfte 2, 1909, blad 40. BRANDEN 1723 OCH C A R L B E R G S K A S K E D E T 1735—1738. E 1 tt ödesdigert åskväder drog fram genom Mälardalen 1723. "S. C a t h a r i n a e och S. Jacobi k y r k o r i Stockholm minnas det ä n n u och S. P e r s och P å l s k y r k a i Strengnes glömmer det aldrig". Om dess h ä r j n i n g i S t r ä n g n ä s den 18 april skriver Hallman 3 vidare, som "deråt lånte egna ögon": "Litet efter 4 började elden slå ut u r domkyrkotornet" och " n ä r timklockan sista gången skulle slå 7, hänt hon med det sjunde slaget intet till ända, efter då eldens kraft aldeles betog henne. E n stund dorefter b r a k a d e det höga koppartornet ner efter h w a r s like En företa publicering av Härlemans skiss till tornhuven skedde i Strengnäs Tidning n:r 49, 23/4 1930 med fyra ill. och med utförligt bemötande av dorakyrkosyssloman M a t s Ä m a r k s på lektor I. F o h r s forskningar grundade undcrstreckare i Svenska Dagbladet den 3/3 1928: Vem ritade Slrängnäs domkyrkas tornkrön? 2 Av H. Zettervall. 3 L a r s H a l l m a n , kyrkoherde i Blacksta och Vadsbro, Det gamla och nya Strängnäs, författat vid mitten av 1700-talet, tryckt 1852—53 i Strängnäsbladet, utgavs i bokform för subskribonter 1853. Manuskript i Ups. Univ. Bibi. 4 — Fornvännen 193.1. 50 Il E N I I I K A L M inlj.l- fij^nMR mpii Fig. 10. Det 1723 avbrända tornkrönet i Strängnäs. Teckning av Erik Dahlberg i Kungl. Bibi. man hade fog att leta i landet". " U t a n att s a k n a det höga tornet kan wäl ingen som såg det i sin tid kasta ögon upåt muren. Men förgätom det gamla, n ä r wi n u i dess ställe se en för w å r tid mer smakelig byggnad, hwilken af Kongl. slottsbyggmästaren Peter Gerdes företogs å r 1740 och lyktades tillika med koppartäckningen wid slutet af å r 1745."* Det ä r allt vad en samtida upplyser om det sköna tornkrönets tillkomst. Som vi skola se tiga även arkivalierna på den avgörande punkten: Vem ritade S t r ä n g n ä s domk y r k a s t o r n k r ö n ? Efter branden 1723 reparerades tornet samma å r och stod sedan med provisorisk huv från 1724 till 1740. 2 Visartavlorna — som n ä m n a s 1734 och följande å r — sutto på själva tornmuren, se Sveciabilden 3 . I j a n u a r i 1735 framhöll domkyrkosysslomannen Textrin torntakets bristfällighet och han ålades anskaffa tillräckligt med virke u n d e r vintern för tornets r e p a r e r a n d e . Till 1 Om tornets historia före branden: K a r l K : s o n L e i j o n h u f v u d , i Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria XXIV, sid. 55—62 (64). 2 Se sid. 63! 3 Jfr originalteckningen till donsamma, återgiven i fig. 10. .S T Ii A N G N 1 V I) O M K Y II K A S TORN K R ö N 51 konsistoriets sammanträde den 19 november 1735 hade domkyrkosysslomanncn låtit uppmäta domkyrkotornets murtjocklek, tornets vidd och höjd, vilka mått skulle med det första översändas till arkitekten Carlberg,. Det är första gången Stockholms kände stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg namnes i samband mod Strängnästornet. Först året därefter don 26 maj 1736 avgår brevet1 med formlig anhållan om ritning till Carlberg. Där få vi veta att riksdagsmannen lektor C. F. Fig. II. Liungberg underDomkyrkotornet. Foto S. Curman 1908. Efter handlat med arki"Gamla Svenska Städer", haft 2, 1909. tekten i Stockholm, att. denne då begärt de ovannämnda måtten och att beträffande "tornresningshöjden, så ser Consistorium gärna, al den mäklelig blifver". Den 10 juni 1736 meddelar Carlberg 2 domkapitlet, att han har tornet under arbete och den 27 juli* sänder han "4 differenta projectcr". Han har ej besökt kyrkan, men gjort sig bekant att den är mycket Ined. varför han förordar särskilt förslaget n:r 4. Men alla i Bilaga I. 'i Bilaga II. 3 Bilaga III. 52 H ENH IK ALM fyra förslagen äro inrättade med "altaner och Balconger" för eldsläckningens skull och "icke den fahran underkastade som de(n) för detta brukliga tätta fepitzen". H a n s brev och förslager tog konsistoriet del av den 11 augusti 1736, och efter övervägande ända till den 14 september 1737 var man ense om det projekt till loriiresiiing, "därvid man sig hålla vill". 1 Den 18 j a n u a r i 1738 beslöts äntligen alt arkitekten C a r l b e r g skulle tillskrivas med det allra första ang. domk y r k a n s torn, och samma dag sändes honom följande brev: 'livad här iunelykt medföljer täckes välborne herr karrtcn och arkitekten hålla till godo (40 Dir Sint) för de författade afritningar uj)j)å Strängnäs kyrktorn. Nu som välborne herr kapten och arkitekten lofvat sysslomannen herr Gabriel Textrin att vilja något ändrat hit äterskicka den afriining, som af vederbörande är profvad vara här tjänligast; ty är konsistoric (jänstliga begäran att välborne herr kapten och arkitekten förciiämnda afritning täckes ändra på det sätt som sysslomannen Ijänligen berättat, och sedan den hit översända, jämte förslag icke allenast pä din peiiningoutgift som till ett sådant torns byggande uppgå kan, utan ujijiä allt trävirke såsom sjriror, bjälkar, stockar av ek oeh furu, samt bräder och plankor med mera som därtill erfordras, på det konsistorium samuna förslag bilägga vid dess underdånigsto ansökning bos 11. K. II. om sådana träns bekommande uppå kronoparkerna. Skolandes konsistorium icke förgäta att det omak och biträde som väll), herr kapten och arkitekten härvid ännu görandes varder, taoksamUgen förskylla." Med Carlbergs för oss intressanta tackbrev och svar 2 den 28 februari 1738 följde den enda nu i domkapitlet bevarade ritningen till tornresningen (fig. 12). Den är en i stor skala (bildhöjd 109 cm.) utförd byggmäsfareritning efter den av konsistoriet fastställda skissen. Dessutom något förenklad. Akvarellerad i grålilas och grått med blå galler. Den ä r försedd med både (!) n : r 6 och n : r 7 och skulle alltså k u n n a återgå till ytterligare någon skiss än de ovannämnda fyra e h u r u n å g r a s å d a n a förslag ej n ä m n a s efter juli 1736. Samma månad som Carlberg hade Strängnästornet under arbete insände han sitt första förslag till S t o r k y r k a n s torn i Stockholm. H ä r blev under resten av året mellan Carlberg och H å r l e m a n en intensiv tävlan 3 av stort intresse även för S t r ä n g n ä s vidkommande. I Något rikare utstyrd än tig. 12. 2 Bilaga IV. 3 A. S t a v e n o w , Eu arkitekttävlau i Stockholm 1736, S:t Eriks Årsbok 1926, sid. 21—32, och J. R o o s v a l i Sveriges Kyrkor, Stockholm, Bd 1, H. 2, sid. 251—259, 1927, samtida i manuskript med föregående. 1 S T H A N G N .1 S I) O M K Y Ii K A S T O II N K It Ii N 53 Stockholm önskade k y r k a n s förtroendemän helst ett torn likt det gamla eller i alla händelser av hög resning, jämför S t r ä n g n ä s ! Gercles gjorde förslag till det förra, spetsigt torn, och Carlberg till det senare, ett högt balustradtorn. Dess li k het med det bevarade Strängnäsförslaget ä r redan påpekat av Amark 1 . Den r i k a r e skissen för Strängnäs, jämför ovan, måtte ha varit av än större likhet med det första Storkyrkoförslaget. Detta (fig. 13) h a r yttre balustrader, harmonierande med ritning a r n a (ill det under byggnad varande slottet, och därjämte mod fristående joniska. kolonner. Det bevarade Strängnäsförslaget ä r kärvare, uppbyggt enligt den e n k l a r e "toscanska ordningen", och ined pilastrar. Genom H å r l e m a n s stora inflytande blev dock det korta tornet alltmera allenahärskande. I S t o r k y r k a n visade sig detta för Carlbergs del genom all: niellanpartiet i det dubbla lanteminförslagel slopades. T a g bort h a n s övre lanternin i första Storkyrkoförslaget, sätt den på Strängnäsförslagets voliiluni Se not 1 sid. 49. -"*H TT TTT U Fig. 12. Akvarellorad byggnadsritning till Strängnäs domkyrkas tornkrön 1738 av J. E. Carlberg. Strängnäs domkyrkoarkiv. 54 HENRIK ALM derbyggnad och låt on balustrad k r ö n a gesimsen, s å ä r d ä r Storkyrkans Carlbergska tornkrön. H u r H å r l e m a n s p r o p a g a n d a för korta torn verkade för S t r ä n g n ä s , ja, för hela landets 1 vidkommande, skola vi s n a r t se. Stadsbyggmäslaren i S t r ä n g n ä s J o h a n Casper Wollner inlämnade på konsistoriets bogäran liksom förut Carlberg ett materialförslag den 2 november 1738. Hade nu Wollner, som h a n själv trodde, fått uppföra tornet, var väl Carlbergs förslag givet. Men Carlberg n ä m n e r själv i det senaste brevet att " h a n fann nödigt en förfaren B y g g m ä s t a r e bör a n t a g a s och war a tienligast h ä r ifrån Stockholm at utwälja". GERDES KUPP HARLEMANS 1739 MED RITNING. Det blev en Stockholmsbyggmästare och h u r Petter Gerdes kom att bli mannen kan till en del f ö r k l a r a s d ä r a v att denne just nästa b y g g n a d s å r 1739, året för h a n s antagande i S t r ä n g n ä s , skulle ombygga stora rundelstornet på del n ä r b e l ä g n a Gripsholm enligt Hurlemans ritning. I S t r ä n g n ä s hade å r efter å r gått u t a n att nåFig. 13. J. E. Carlbergs första förslag till Storkyrkotorn i Stockholm 1736. Storkyrkans arkiv. S t a v e n o w , anf. arb. sid 31 och samme förf., Carl Hårleman, En studie i frihetstidens arkitekturhistoria, Uppsala 1927, sid. 234—41. 1 S T R Ä N G N Ä S D O M K Y R K A S T O R N K R Ö N 55 got blev uträttat. Man låg bland annat i underhandlingar om att få hugga kronotimmer, Carlbergs förslag blev föråldrat, en ny torntyp hade framträtt och var nästan färdigbyggd även på huvudstadens stora kyrka där Carlberg själv fått giva efter för de korta tornkrönen. Hårleman var som sagt nydanaren, och med hans lilla skiss på fickan befann sig Gerdes, Hårlemans mycket anlitade byggmästare, i Strängnäs den 13 juni 1739 inför konsistoriet och domkyrkans föreståndare. En luftig kupolbyggnad, som avlöste mittpartiet i det tyngre Carlbergska förslaget, gav en rikare rytmisk lösning och det ej blott för tornet i Strängnäs. Men läget på höjd vid vatten har just här givit det hela en för oss så tilltalande aspekt. Förloppet skulle kunna tänkas på följande sätt. Gerdes blev anmodad att inkomma med byggnadsförslag. 1 Här tiga protokollen. Han talade vid sin store arbetsgivare, Hårleman, och gav honom måtten på tomkroppen. Det är nämligen tydligt att Hårleman — åtminstone för denna sak — lika litet som Carlberg besökt Strängnäs personligen. Domkyrkorådets protokoll 2 ordar följande vid det remarkabla tillfället: "Accorderades med slottsbyggmästaren Petter Gerdes om ett torns uppsättande, — hvarvid uppvistes den ritning, som han(I) gjort, hvilken fans mycket skicklig Schamplon och tjenlig till detta tornet. — — — Uplästes dess förslag — — — hvarav befanns den sig bestiga till 12800 Dir äntl. begaf sig byggmästaren Gerdes till Tijo Tusende Dir Koppmt i etttör allt och dcrför sätta upp tornet fullkomligen med al omkostning, upphuggning och hitförsel, etc. Hugger det sjelf upp i Stockholm. 1 Jämför Carlbergs brev sid. 54. 2 Kons. Prot. 10/11 1742. Fig. 14. J. E. Carlbergs fastställda ritning till Storkyrkans torn (detalj) omkr. 1736. Storkyrkans arkiv. 56 II E N Ii I K A L M lofwandes innan oktober m å n a d s slut skall tornet stå som det stå skall." Carlberg var alltså helt u r räkningen. Men i protokollet synes Gerdes låtit ritningen gå i sitt namn. Det ä r som om han befarade att om Hårlemans n a m n nämndes skulle ej blott Carlberg se rött utan även kyrkorådet. Der a s tävlan i Stockholm med d r a g n a sab15. Carl Hårleman. Skiss i olja av Olof Arenius, Norr lar, som H å r l e m a n utköpings museum. Utgör tydligen on studie till Are trycker sig, var ej nius ståtliga Hårlemanporträtt i Vetenskapsakade mien, avbildat i S:t Eriks Årsbok 1931, sid. 107. längt avlägsen. HårFoto Svenska Porträttarkivet. . ..,, loman strödde g a r n a kring sig frikostigt med ritningar och särskilt n ä r det gällde en torntyp, som låg honom om hjärtat. Och å en ort utanför stadsarkitektens i Stockholm prestigeområde drog h a n sig ä n n u mindre att försöka slå denne från ritbrädet. E n liten kupp skedde alltså i S t r ä n g n ä s junidagen 1739 1 , där Hårleman denna gång tog hem spelet. i Gerdes såsom Hårlemans vajiondragnrc och även kontraktet i Kammararkivet måste hava undgått lektor F e b r, som intill dot sista ville tillskriva tornet Carlberg och — gonom Febr — A m a r k , som ville tillskriva Carlborg även den av S t a v e n o w , Carl Hårleman, 1927 publicerade ritningen till nuvarande tornet, fig. 17. S t a v e n o w , som ettor vad han själv skrivit tyvärr ej haft tillfälle alt tillfyllest utreda ämnet Hårleman och Strängnästornet, litade för mycket jiå Strängnäsforskningen men med stort frågetecken: han skriver (sid. 246—7, 326): "Bland Hårlemans tornbyggnader plägar även nämnas Strängnäs domkyrkotorn, och i N. M. finnos en ritning med p&skrift 'Strängnäs kiörkietorn af C. v. Hårleman' [fig. 17], vilken överensstämmer mod dot utförda tornot. Hela typen med huv och lanternin är dessutom karakteristisk för Hårleman och överensstämmer mycket med tornot på Jakobs kyrka i Stockholm. Strängnästornrl uppfördes under 1740-talet av STRÄNGNÄS DOMKYRKAS TORNKRÖN 57 Gerdes kan blott h a v a varit den trogne förmedlaren. H a n var ej arkitekt. H a n ritade visserligen det första förslaget till Storkyrkolornet, men n ä s t a n helt i den gamla slutna spetsiga stilen. H a n var utom tävlan sedan H å r l e m a n och Carlberg trätt till. Även h a n borde alltså vara belåten att Hårleman genom honom hembar segern i Strängnäs. A m a r k h a r förmodat att E i c h h o r n på grund av ritningen i h a n s samlingar (tig. 17) i artikeln Hårleman. 1884, i Nordisk Familjeboks första uppl.. tillskrivit denne Strängnästornets krön. Men redan P e h r T h a m till D a g s n ä s skriver på sitt originella sätt: " D o m k y r k o Tornet var åtminstone 20 a l n a r på Sten-muren för högt (Tham och hans tid var tydligen ä n n u r a d i k a l a r e för låga torn än Hårleman som lät det bliva 50 a l n a r ) . T r ä - K r å n g l e t var i detta Seklet afbrunnet — och den n u varande Lanternen lärer vara af B a r o n Hårleman. — Vi hafva nu Gudi lof! sluppit på n å g r a å r clesse Trä-spitzarne på vederbörliga R i t n i n g a r " ; sid. 31 i Anteckningar under oeh i anledning af en resa ifrån Westergölland til Stockholm 1796 och 1797 af P e h r T h a m Hof-Intendent, Stockholm 1797. Tradition för Hårleman fanns alltså. .1. K. Wålner [Wollner anlade doek blott trapporna ifrån låckbotten ända till durchsichten", för vilket arbete han fick betalt före 1 maj 1743, min anm.] och Petter Gerdes, samtidigt som don sistnämnde byggde Ujipsalatornen [de börjades dock 1741, Strängnäs åtminstone koiurakteradcs 1739, min anm.]. Det vore alltså mycket frestande att hänföra Strängnäs domkyrkotorn till Hårlemans oeuvres. Den framstående kännaren av denna kyrka loktor Isak Fehr moddelar dock att tornet är ujipfört efter J. E. Carlbergs ritningar i början av 1740-talet. (I not: I. F e b r , Strängnäs, det forna och det nuvarande. Strängnäs 1920, 2 uppl., sid. 24.) Loktor Fehr har benäget meddelat fört. att Hårlemans namn ingenstädes förekommer i domkyrkoprotokollen. Enär domkyrkoarkivet vid förf:s besök i Strängnäs icke var tillgängligt, har denna uppgift icke kunnat kontrolleras. — Jag har svårt att övertygas därom, men skulle så verkligen vara fallet, bar Carlberg överträffat sig själv i detta torn, ett bland do vackraste i landet. Den höga gotiska spira, som Zettervall 1875 projekterade för domkyrkan, kom dess bättre aldrig till utförande." Samma år som » S t a v e n o w skrev detta förde dock R o o s v a l utan tvekan om ock utan motivering Strängnästornet till Hårlemans verk, Sveriges Kyrkor, Stockholm, Bd I, II. 2, som ovan, sid. 255. Dock skriver H a n s W å h l i n , Strängnäs, Svenska kulturorter 8, 1928, sid. 45 kategoriskt: "den ädelt formade tornsjiiran, s o m . . . enligt ritningar av J. E. Carlberg uppfördes 1740—45." 58 HENRIK ALM Carlberg k a n ej komma i fråga. Det står i kontraktet "effter then champion och afritning som j a g (Gerdes) på thenna dagen (13/e 1739) . . . inlefwererat". Att en helt n y ritning h ä r kommit till antagande måste även a r k i v t o r s k a r n a i S t r ä n g n ä s medgiva. Detta med stöd både av deras eget arkiv och Kammararkivet. Så l ä m n a r insamlingsarbetet u n d e r A r t h u r Hazelius den efterlängtade lösningen, själva originalskissen till tornet, till och med arkivaliskt dokumenterad. Den av Gerdes å r 1739 i S t r ä n g n ä s uppvisade skissen finnes nämligen bevarad i Nordiska Museets arkiv (fig. 16). Den konsthistoriska känslan från T h a m över E i c h h o r n till Roosval och Stavenow hade rätt. H å r l e m a n var mästaren. Synbarligen finnes intel om H å r l e m a n i protokollen, det ä r sant. H a n h a r ej ens kvitterat någon ersättning. Men så finnes den sedan förra året återfunna corpus delicti. 1 Den talar tydligare än protokollen. Hårleman Manuskrijitet var i huvudsak färdigt nov. 1931. 1 ' i g . 16. Strängnäs domkyrkas tornkrön. Akvarellerad ritning av Carl Hårleman 1739. Hör till tornbyggnadskontraktot av den 13 juni 1739. Nordiska Museets arkiv. S T R Ä N G N A S DOM K YRKAS T ORNK RON 59 var europeiskt berömd för sina utsökta ritningar. I det fallet s t å r h a n väl ouppnådd även hittills. H a n s laveringskonst är en njutning att taga del av. I den föreliggande klippta, blekta och något derangerade skissen lyser genast lejonklon fram från Frihetstidens mästerbyggare. E n n y ritning av H å r l e m a n är ett nytt värdefullt tillskott till svensk konst överhuvud. Även om det är blott en planritning. H u r mycket mer då till ett av v å r a skönaste torn. Papperet med en IV som vattenmärke ä r klippt u r ett större stycke och biten med påskrifterna blev då fastlimmad omedelbart nedtill. Ritningen ä r utförd i tusch, något skissartad, laverad mest i lilas och grått, och gult på ställen där förgyllning tankes. Ritningens höjd å bildytan ä r 19 cm., bredd 9 cm. Ritningen dokumenterar sig ej blott arkitektoniskt utan även Lig. 17. skriftligt så fullständigt man Akvarellerad ritning i stor skala till kan önska. Inskriften på fram- Strängnäs domkyrkas tornkrön. Hårlemans ateljé. Eichhornska saml., sidan lyder: "upwist uthi Nationalmuseum. Strengncs diiink- ( d o m k : r å d eller domkapitel, något ä r bortklippt) d 13 J u n i i 1739". Jämför man nu denna stil med originalkontraktet 1 , se sista raden fig. 18, så finner man alt domkyrkosysslomannen Textrin själv står för påskriften. i Kontraktet återgives in extenso i Bil. V. Jämte dubbletter av tornots räkenskaper och originalkvittensorna finnes det å Kammararkivet, se Bil. VI. 60 H E N R I K ALM ^ W ' ~ ' ~%^' T?-£^ *** °^ry^^ 6 y Strtrifne*r -%s Af-J&m / £ ? 9 panai JJmdUu. Fig. 18. Kontrakt på uppförandel av tornkrönet mellan "undertecknade af Consistorio och domkyrkians Föreståndare mod Byggmästaren wid Stockholms Slott Hr Petter Gerdes" . . . Sista delen. Rammararkivet. Ritningen bär samma datum som kontraktet och utgör alltså en del av detta, enligt Gerdes ord i kontraktet: "effter then champion och S T R Ä N G N Ä S D O M K Y It K A S TO R N K R Ö N 61 af ritning som j a g på thenna dagen . . . inletwereral" (jämför ovan). Den första skriftliga upplysningen överhuvud att H å r l e m a n uppgjort ritningen till S t r ä n g n ä s t o r n k r ö n läses på baksidan av ritningen med 1700-talsstil: " D e n n a tekning h a r hof Intendenten H r N : ( ! ) Horleman giordt i Stockholm P å S t r ä n g n ä s d o m k y r k a som och 1740., af H r slåttsbygMästaren Petter Gerdes ä r u p p b y g t ( . ) " Anteckningen ä r tydligen av konstmästaren G. A. W i m a n ; jämför handskriftsstilen ])å h a n s ritning till Åmåls k y r k a 1735 i h a n s ritningssamling. 1 W i m a n praktiserade i Stockholm vid tiden för Strängnästornets uppförande. H a n byggde efter H å r l e m a n s ritning Ö r s k ä r s fyrtorn 1738 enligt 5 stycken byggnads- och k o n s t r u k t i o n s r i t n i n g a r av W i m a n s hand i nämnda samling. Ej blott efter Gerdes ulan även efter en a n n a n av 1 I Nordiska Museets arkiv. Här är nu ej platsen alt redogöra för do omkring ott par hundra ritningar och ott flertal handlingar, som bilda ett vackert tillskott till vår arkitektur- och ingenjörsvetonskapshistoria. En Imviulstomme utgör den på sin tid mycket uppskattade konstmästaren vid Salberget Johan Gustaf Adolf Wimans konstruktionsjilaner, kartor och handlingar under hans arbete vid Trollhätto kanal och slussverk. I det första egentliga Trollhälteförslaget var egentligen han den ledande kraften under sa gott som hela tiden det pågick 1748—56. "Men hans insats i detta arbete på Trollhälte kanal har fördunklats av jilanons uiijibovsman (Polhem)." Flera handlingar rörande Polhems invontioner förekomma bland dessa hans samlingar, för att ej tala om vad bidrag de giva om hans eget livsverk och hela kanalvcrket överhuvud. (Jpjigifter om Wiman finnes i S a m u e l B r i n g , Trollhätto kanals historia till 1844, Akad. avh., Stockholm 1911, som alltså tyvärr ej haft tillgång till detta värdefulla material, varlill Kanalvorkets arkiv i Trollhättan säkerligen i flora, kanske de flesta fall saknar motstycken. "Som Wimans medhjälpare tjänstgjorde hans svåger, auskultanton i Bergskollegium Daniel Steinholtz", B r i n g , anf. arb. Daniel S:s äldre syster, Catharina Maria, född 1718 30/« blev 1744 w/« gift med konstmästaren Wiman. Allt ur Klcrckerska Saml. K. B. Do förras yngre bror var den oj obekante instrumenlmakarcn Johan Zacharias Steinholtz, lödd 1732, som bland annat arbetat för Vetenskapsakademien, om honom: C a r l M. F i i r s t , Ett svenskt mikroskop från sjuttonhundratalet och dess tillverkare, Fataburen 1911, IL 2, sid. 65—82. Sedermera konst mästaren och rådmannen i Sala Daniel Lars Steinholtz, född 1729 8/i2, har satt sitt fullständiga tillnamn på ett flertal av ritningarna i de fyra hopbäftade ritningssamlingar, som äro gjorda av bergshauptmannen vid Sala silververk Jakob Henrik af Forselies i Sala, född 1785, död 1855. De inköptes av dödsboet efter borgshauiitmanncn P. N. Sovén, genom fabrikör A. B. Pettersson, Sala, jämte 82061—82064 för 30 kr. 22/9 1896, Nord. Mus. Bilaga 1611. 1896. 62 H EN RI K ALM H å r l e m a n s trotjänare, slottsbyggmästaro K ö r n e r h a r ritningar hamnat i W i m a n s samling. Så över K ö r n e r s arbeten för H å r l e m a n på Svartsjö och Örebro slott. Efter W i m a n s död 1760 på sitt hemman Olidan vid T r o l l h ä t t a n kommo h a n s efterlämnade r i t n i n g a r till h a n s svåger och medhjälpare Daniel L a r s Steinholtz, vars monogram synes å ritningen. BYGGNADSHISTORIEN. Sammanställd ur Domkapitlets protokoll och ur Domkyrkans räkenskajier i Kammararkivet. 1 T r o t s det högtidliga kontraktet och protokollet att "innan oktober m å n a d s slut skall tornet stå som det stå s k a l l " fick det " P l u r : Ven:, (högstärevördige) domkapitlet" ej ens då se tornvirket. Gerdes hade låtit duktigt pruta ned äskad summa, den utmätta tiden var väl ock kort till förberedelser och uppförande av en så ansenlig byggnad av en förut mycket anlitad byggmästare. Men på årets sista månad var dock " t o r n w ä r k e t " på k y r k o g å r d e n ordentligt upplagt och uppfört "ifrån Siön" genom allmogens, borgerskapets och k y r k o b y g g a r e n Anders Olofssons m. fl:s förenade hjälp. Den 16 juni 1740 voro där ytterligare 40 tolvter av Gerdes' bräder. Men då var också tålamodet nästan slut hos Domkapitlet. Den a n d r a maj hade man meddelat landshövdingen om det anlända timret och virket och att man i somm a r skulle börja med arbetet. Med anledning h ä r a v hade konsistorium gjort anstalt om koppar till täckande av tornet. Den första kopparen levererades den 3 juni. Man ordade också denna månad om att taga ned det gamla trävirket i tornet. Men Gerdes kom ej. D å beslöt man den 26 juni genom brev till överståthållaren frih. R. F u c h s bedja denne tillhålla Gerdes att med det allra första komma till S t r ä n g n ä s och uppfylla sitt kontrakt. Den 9 juli hade man ej fått svar. Men så få vi veta 8 att A n d e r s Olofsson och h a n s medRäkenskaperna, se Bil. VI, i det följande noterade med år och pag. Strängnäsforskaren, genealogen och kännaren av Domkapitlets arkiv, kaptenen friherre Karl K:son Leijonhufvud har Hänt mig utdrag ur Domkapitlets Protokoller och brev. För hans alltid inresserade medverkan hembär jag ett vördsamt tack, liksom även till Nordiska Museet och dess styresman för visat tillmötesgående. 2 1741: pag. 8149—50. 1 S T It A N G N A S D O M K Y It K A S TOR N K R Ö N SH hjälpare den 21—26 juli jämte påföljande måndag, som var "Olofs Mässoafton", "arbetadt på thet gambla Tornhufwetz nedertagande. samt gamble bräders och biälkars (6 st.) nedhissande, som i 16 åhr eftr branden stådt uppe . . ." Och följande dag tog han ned "gammal sten, som låg i wägen för Stockholms Bygmestaren". Så kunde bygget börja med Gerdes gesäll Petter Gessner som första-man. Den andra och fjärde augusti 1 blev uthugget "innantill uti tornet för stora Bielkarna, som BygMestaren Herr Gerdes Gesäll Pett: Gessner skulle inlägga till grund under hela Tornresningen". Sedan arbetade Gessner med tre stockholmare och åtminstone lika många "Hielp karlar af Strengnes boer" ända ini december.2 Den 6 april 1741 kunde alltså konsistoriet meddela landshövdingen att tornresningen efter föregående års arbete nästan var färdig och något täckt med bräder. Den 6 maj hade Gerdes ännu ej kommit, varför domkyrkosysslomannen Textrin manades påskynda arbetet efter det lidit tämligen långt fram på våren. Han hade påmint Gerdes, som lovat med första komma till Strängnäs. Under tiden ålades Textrin skaffa plank och bräder till siraterna. I maj månad smidde Hans Adam Schmidt i Stockholm "Ett korss till Torn-spitze, som blef beklädd utaf kopparslagaren Jernström, och beställ af honom".3 Den från Hårlemans byggen välkände kopparslagarmästaren Lorens Jernström fick kontrakt på alla siraterna och 2/3 av täckningsarbetet. Den återstående tredjedelen skulle utföras av kopparslagaränkan Anna Catharina Schultström-Holmstedt i Strängnäs. Jernström eller rättare hans son och gesäll Anders installerade sig i "materialhuset" eller "kopparslagare wärkstaden i Bonde Kohret" 4 , nuvarande kyrkomuseet i kyrkans sydvästra hörn, där en "Spijs med ärill till kopparslagaren Mast. Lorentz Jernströms behof" uppmurades den 9 och 10 okt. 1741.5 i 1741: pag. 8155. 2 Verifikationerna för Gerdes arbete saknas naturligen, då hans omkostnader ingingo i kontraktet, men för skyddstäckningon 26 nov.—2 dec. hava vi namnen på arbetskarlarna, Sandberg, J. Boman och E. Fröman från Stockholm och Joh. Lund, Falk och N. Westerberg från Strängnäs. 1741: pag. 8221. 3 1742: pag. 6441. * 1742: pag. 6881. 5 1742: pag. 6815. 64 H E N li I K A I. M Men någon tornbyggare hördes ej av. Den 27 juli måste konsistoriet skriva till slottskansliet. 1 Gerdes meddelar då i brev av i 0 / 7 1741 att h a n dock "i w å h r a s med förste fahrtyg som fants öfwersändc de bristande bräder och därtill k n a p k o r s och hane — — — cirater k u n n a ännu icke på en månad till S t r ä n g n ä s ankomma". H a n förklarade även att han hindrats av konsistorium och kopparslagaren i sitt arbete. Men då ilsknade konsistoriet till. F ö r s t fick riksdagsman Ljungberg i brev av den 13 aug. anmodan att gå upp i slottskansliet och där utverka att Gerdes tillhöils ofördröjligen begiva sig ned till S t r ä n g n ä s för att fullborda tornarbetet, ty a n n a r s skulle del redan gjorda arbetet bliva förstört av storm och oväder. Sedan skrevs direkt till slottskansliet den 20, en vecka efter, att Gerdes själv oförsvarligen mot skriftligt kontrakt och ackord dragit ut på tiden jämte a n d r a graverande saker. 2 J e r n s t r ö m sattes också i rörelse med påminnelser. F ö r s t i oktober efter n y skrivelse från konsistoriet 3 sände Gerdes sina arbetare till S t r ä n g n ä s och byggnadsarbetet kunde ej heller detta å r bliva färdigt. F ö r e den 1 maj 1742 hade Textrin utbetalt till Gerdes hela den kontrakterade s u m m a n och utom kontraktet för tornarbete 200 dir silvermynt. T o m a r b e t e t synes då varit avslutat vad Gerdes angår, men först den 23 oktober samma å r skriver denne slutkvitlot. 4 Koppartäckningen hava vi sett tog sin början föregående år. Efter många skriverier antogs J e r n s t r ö m på Gerdes förslag 5 till det huvudsakliga arbetet (jämför ovan). Gerdes hade före den 17 m a r s 1741 beställt hane, enligt av Gerdes inlämnad champion, samt korset och k n a p p a r . Men för att få det hela skyndsamt ordnat så att siraterna skulle k u n n a förgyllas inkallades J e r n s t r ö m till S t r ä n g n ä s och skrev kontrakt den 3 juli 1741. I detta innefattades dock blott själva bekläilningon, hanen, korset, dess fot och det stora klotet eller i Slottskansliets svar på konsistoriets brev av den 20(!) juli avsändes med Gerdes förklaring don 18 aug. Rådhusarkivct. Stockholm. 2 På detta brev sände slottskansliet svar don 26 aug. genom Rutger Fuchs, som "låtit ujikalla" Gerdes, vilken lovat "i dessa dagar ditsända folk". Rådhusarkivet. 3 Gerdes åladis av R. Fuchs att denna höst fullborda tornarbetet vid 100 Dir Sm*» vite. "Till Consistorium i Strongnes swar ang 0 6 Gerdes" den 24 sept. 1741. Slottskansliets arkiv, Rådhusarkivct. * Bilaga V. 5 Protokoll 1740 "U och Jernströms brev av •/• 1711. S T R Ä N G N Ä S D O M K Y R K A S T O R N K R Ö N 65 " k n a p p e n " under korset. Den 8 juli var denna färdig och tuppen hade före den 8 aug. lämnats till C a r l H å r d för förgyllning. H a n fick betalt den 9 sept. 1 I n n a n årets slut 1741 var det gyllene korset och klotet rest på S t r ä n g n ä s domkyrkotorn, ö v e r s t tronade tuppen i sin av Fahlsten smidda "Stöfwel". 2 Nu var tiden inne att k o n t r a k t e r a de nedre siraterna. Det skedde med J e r n s t r ö m den 25 nov. 1741 och de skulle vara färdiga till nästa vår. De innefattade 8 u r n o r , 4 ovaler eller lufter med fötter och k n a p p a r , 12 k r a g s t e n a r 3 (kring u r t a v l o r n a ) och 4 stora k n a p p a r med fötter (ovan u r t a v l o r n a ) . Det flesta av detta skulle förgyllas och det insändes för att tagas om hand av den lärde förgyllaren Collega Scholse A n d e r s E k m a n . Av h a n s resumé* den 2 nov. 1742 få vi en blick på tornets alla förgyllda delar. 5 Kontrakt 15 /e 1745, 1746: pag. 10657. "Gull at förgylla foten under Hanan (förgylld av Hård, se ovan), Stora Knappen, foten på samma Knapp, Korsset, 8 stycken Stora Kronor 6 (eldslågor å ritningarna), 8 stycken Stora drefna Knappar elr så kallade uhrnor under dito Kronor, 4 stycken mindre Knappar öfwer Ovalerna elr fönsterlufterna (å "kupolen"), 16 stycken än mindre Knappar på järn Galleriet, Samt 4 stycken Stora Knappar öfwer Säijaretaflorna, (Gull till allt detta) har Hr Syssloman Textrin mig lefwererat effter hand in allés 50 Böcker smått fint Gull, 74 dito stort äckta Gull, 23 dito stort halfslagict som särskilt aneändos till Kronorne, 120 stycken stort fint Gull 267 in allés, som attesterar . . . A. H. Ekman. 7 Ytterligare 1744 5/? 75VJ "bok ducat guld hwarmed jag förgyllt de 4 stora knapjiar öfwer alla 4 Säijarctaflor samt stiernan på östra kyrkiogaf• 1742: pag. 6809. 2 1742: pag. 6803. » De ankomnio till Strängnäs först 1743 30/7, 1744: pag. 10355. 4 1742: pag. 6847. B Till och med kragstenarna förgylldes på sistone av Hans Wulf, i samband mod hans målning och förgyllning av "Säijarotaflorna". 6 Jämför Storkyrkan, som har tydliga kronor på liknande urnor. 7 Inalles synes blivit använda 628 böcker guld. 6 — Fornvännen 1933. 6(5 // E N R I K AL M welen", M. C. Muraea. 1744: pag. 10331. Knapparna voro uppsatta 29/7 s. n. n /a 1745 "lefwererar Godt bokgull af Hollenska ducater 80 böckor . . . Anders Lewertt, guldslagare (Stockholm) til witnc Lorens Jernström (1744: pag. 10535). Å ritningen fig. 16 är allt detta färgat gult. Så lyste alltså tornet av guld och koppar. Nu är allt utom spetsen som järnplåt. Stockholmarna kunna i dessa dagar glädja sig åt trenne nygyllene sirattorn från 1700-talet, Storkyrkans av Carlberg, Jakobs kyrkas av Hårleman med skönt ärgig koppar och Adolf Fredriks kyrkas av Adelcrantz med kompletterade sirater. Efter Ekmans död fick änkan Margareta Christina Muraea fullborda förgyllningen enligt konsistoriets beslut " / i 1743.1 "Galleriet" med 16 gyllene knappar 2 förekommer härovan, men ej på den antagna ritningen. Förslag att uppsätta någon altan eller galleri uppe vid durchsichten på tornet väcktes redan den 25 nov. 1741 troligen genom Gerdes av Textrin. Men konsistoriets svar blev "Negatur". Tanken övergavs ej. Den 18 aug. 1742 gjordes nytt förslag om ej något galleri skulle uppsättas nu under byggnaden och betäckandet av tornet i anledning av "Gerdes fattade ritning, ty förutom det att sådant Galleri bidrager till tornets prydande så har det jämväl den nyttan med sig att därifrån ställningar sedan upp till korset och hanen kunna göras ifall någon reparation framdeles skulle behövas". Flera skäl framdrogos för nyttan därav; bland annat kunde galleriet bliva ett tjänligt observatorium för att undervisa gymnasieungdomen i astronomi och "himlens aspect". Jernström, som var närvarande i konsistorium, svarade på tillfrågan att han skulle låta utföra det för 1,000 daler kopparmynt "vid pass". Det skulle mycket väl kunna göras av valksmeden i Strängnäs. Om det nu ej uppsattes skulle det sedermera kosta mycket mera. Med anledning härav beslöt nu konsistorium, "då vid en sådan vacker och prydlig tornbyggnad även detta som annorstädes nödvändigt erfordrades, att ett vackert och propert galleri skulle uppsättas". Textrin skulle ordna att det blev uppsatt. Den 20 okt. var galleriet färdigsmitt och smeden Fröberg i Strängnäs hade hjälpt Jernström. Härtill hade Länna bruk levererat "Stångjern i diverse fina sorter" 9 skeppund. 25 lispund och 2 i Även 1742: pag. 7205. Jämför å Adolf Fredriks kyrka, Stockholm. S T H .1 N G N A S D O M K V It K A S T O II N K II O N 67 Fig. 19. Strängnäs domkyrka. 15 marker. 1 Galleriet uppsattes 1745. Om detta skriver A b r a h a m Hlilphers: tornet " h a r en Altan", som, då Musik där anställes, kan rymma 80 till 90 personer. 2 i 1742: pag. 6697. A b r. H u l p h c r s , Samlingar till korta Beskrifningar öfwer Swenska Städer, 2dra Flocken, om Städerne i Södermanland, Westerås 1783, sid. 43, noten. Han fortsätter: "I anseende til de många skador kyrkan lidit af åskeslag, är nyligen on Electrisk ledare wid detta Torn inrättad, efter Doct. Franklins mothod, genom v. Consistorii försorg, och lär wara den första i sitt slag wid någon Dom-kyrka." Kojiparbcklädningen på trappkuren och lanterninens arkaturer äro naturligtvis översållade av namnteckningar. Den äldsta synes vara: I : H : 1745 (i NNO). Ön brobeskrivaren Johan Fredrik Bagge (f. 1744) och sedermera stadstiskalen i Nyköping Carl Erik AkrelillS hava rislat sina namn den 3 juli 1761 (i SSO). En vacker namngravyr upptager den senares namn jämlc den yngre brodern Fredrik Akrelius 1766 (i V till N). Kyrkoherdosönerna från öja i Södermanland voro då gymnasister i Strängnäs och Fredrik blev sodan den kände gravören F. Akrel, f. 1748. En G. A. Gerdes antecknar sig 1781 ooh en L. Fredrik Gravandcr, det kända Strängnäsnamnot, 1793. 2 68 H I 'V A I K A L M Arbetet med koppartäckning pågick alltjämt.1 Den 4 april 1744 meddelades i konsistorium att Jernström hade lovat att i slutet av denna månad eller i början av maj komma att fullborda tomtäckningen. Vid sammanträdet den 6 juni meddelades hans löfte om fullbordan detta år. Men först den 30 oktober 1745 inlämnade Jernström sluträkning. 2 Tornuret. Först slöts kontrakt ls/« 17453 med Hans Wulff, som "åtager sig at grunda och måhla Säijaretallorna . . . samt sedan ther uppå rätt och ricktigt uthsättia Ziphrornas rum inom sina circlar, och med guld propert och wäl them förgylla, samt wackra Ziphror effter Romersk stijl förfärdiga, såsom ock märken för halfwa tijmar, samt ifrån medelpuncten uthgående stråhlar". Jacob Lillia gjorde 1746* fyra stycken visare av koppar, som Pehr Nordberg förgyllde. Det andra kontraktet slöts 18/s 1745 med Anders Polhammar vid Stiernsunds Bruk om ett tornur om 10 quarters höjd för 2,400 dir kopparmynt. Det betaltes den 14 augusti och var uppsatt den 26 september 1746.5 Slagklockan i lanterninen upphissades den 26 maj 1746 genom Wolners försorg.6 Bland avslutningsarbeten i tornet må nämnas att Johan Irman med hjälpare murat "under och öfwer branbotten och bielklagen i tornet, fastmurat alla biälkar sampt igen murat alla stora håhl i muren ther the gambla bielkarna för(e) branden legat. — Hiem wähl upmurat Femb stycken stora Pelare emelan tornmuren och bielkelaget i tornet, Till Tornets säkrare styrka". Detta skedde den 23 juni till den 12 juli 1746 och 3,150 tegel användes. 7 TORNKRÖNETS KONSTHISTORISKA STÄLLNING. Om Hårleman saknade — liksom hans tid — fruktbärande intresse för kyrkornas arkitektoniska gestaltning i deras helhet — vad han dock på angränsande områden kunde åstadkomma visar observatoriet Kopjiaren inköptes dels i Stockholm (genom George Lyon), dels i Avesta och dels i Eskilstuna. 1744: pag. 10337—39, 10343. 1746: pag. 6713. 2 1746: pag. 6675. 8 1744: pag. 10657. i 1746: pag. 6709, 6705. 1746: pag. 6715—17. B 1746: pag. 6853. 6 1746: pag. 6829. 7 1746: pag. 6889. 1 STRÄNGNÄS DOMKYRKAS TORSKROS 69 i Stockholm — så var han desto mer lycklig n ä r det gällde torn och kyrkmöbler. 1 T o r n k r ö n e t gjorde h a n till ett k r ö n a n d e yttre ornat liksom t. ex. orgelfasaden ä r ett inre. Den borne interiörarkitektens smak lät spelet ljuda i tornens h a r m o n i s k a linjer. Problemet med k y r k o r n a s k r ö n a n d e partier, som n u n ä r m a s t intresserar oss, hämtade sin lösning ända in på 1900-talet i Petersdomens lanterninpryclda kupol och Berninis ej utförda klocktorn på två v å n i n g a r s höjd, flankerande k y r k a n s västfasad. Det ena blev uppbyggt men revs efter fem år. 2 Kompositionen kupol och två klocktorn upptogs, för att n ä m n a de m e r a b e k a n t a exemplen, av B e r n i n i s lärj u n g e B o r r o m i n i i S. A g n e s e i Rom efter 1654 och a v J u v a r a i k y r k a n Madonna della S u p e r g a vid T u r i n 1717—1731. R i t n i n g e n till den s e n a r e s ena k l o c k t o r n befinner sig t. o. m. i H å r l e m a n s k a samlingen 3 efter h a n s studieresor. Stavenow h a r visat h u r J u v a r a s klocktorn haft inflytande på H å r l e m a n s första förslag till Stork y r k o t o r n e t 1736. Men h ä r h a r H å r l e m a n dock låtit k l o c k t o r n e t s k o l o n n b y g g n a d b l i v a u n d e r r e d e och a v s l u t a t tornet med en k r a f t i g välvning, en slags förenklad kupol. Detta till fromma för det samlade intryck ett huvudtorn bör s k ä n k a . Till uppkomsten av detta torn, som vi k u n n a kalla det förenklade ( s v e n s k a ) kupoltornet, visar B å g n a r Josephson en intressant utvecklingsserie. 4 H a n vill därmed särskilt betona den inhemska linjens stilkurva, ö v e r Tessins kupolkyrkoförslag i traditionell stil, som H å r l e m a n kopierat, föras vi till H å r l e m a n s l ä r a r e G. J. A d e l c r a n t z ' K a t a r i n a kupol. Så kommer lösningen i J a k o b s k y r k a och h ä r efterträdde just H å r l e m a n Adelcrantz som tornbyggare. F r å n 1734 eller 1735 föreligga ett flertal arbetsskisser av H å r l e m a n lill detta torn. 5 H a n liksom prövar sig fram och det ä r som ett centraltorn den n y a torntypen först får tjänstgöra. J a k o b s k y r k a h a r t. o. ra. flankerande Påvisat av S t a v e n o w , ant. arb. sid. 237 f. Se närmast N o r d e n s v a n , Allmän konsthistoria. II, 1912, sid. 169 och R o o s v a l , Storkyrkan, a. a., sid. 254. 8 Påpekat och avbildat av S t a v e n o w , Carl Hårleman, sid. 120. 4 R. J o s e p h s o n , Frihetstidens mästerbyggaro, Uppl. Fornm.-f. Tidskr. XLI, 1927, sid. 105—119 med 8 serieillustrationer dels över kupoltornets, dels över lanternintornets utveckling. 5 Två olika skissblad med tre teckningar å var äro avbildade dels ett blad i S t a v e n o w , anf. arb. fig. 129, och dels ett b'.ad i Sveriges Kyrkor, Stockholm Bd IV, H. 2, fig. 92. 2 1 70 II E S R I K ALM västtorn med sina små kupoler, jämför ovan om den italienska "tretornstypen". 1737 var tornet på Jakobs kyrka, fig. 20, så gott som färdigt och det invigdes knappa fyra månader innan han levererat Strängnäsförslaget. Här först släpper han ut k1 1 poltornet så att säga på egen hand över Sveriges land, det får fritt verka som västtorn. Den välvda huven på Jakobs kyrka stiger upp från en murad "tambur" med huggna lister. I Strängnäs däremot sammanföres den åttasidiga kupolen på ett särskilt välgörande och samlat sätt med ett rikare artikulerat , , , . , * / , . , ^ . underrede. Detta helt enkelt genom T Jakobs kyrka i Stockholm. Foto 1926 för "Sveriges Kyrkor". kopparbeklädningen. Genom en sa kallad full hålkäl över basbyggnadon svingas välvningen mer i höjden, rytmiskt hejdad på vägen av rundstavslist. En karnisprofil uppstår. Konsolfrisen på ritningen under taklisten kom' ej till utförande till fromma för tornets medeltida blinderingar från biskop Corts tider. I samma mån krympte konsolbaserna över listen, jämför ritningen. Enligt en kopia troligen av Wimans hand, som var vidhäftad originalritningen, synes man planerat två större huggstensomfattade ljudöppningar på varje sida i stället för de nuvarande, enkla eller dubbla gluggarna. Man tänkte sig t. ex. å sydsidan hugga upp de fyra till två. Ett liknande tornkrön med galleri av Hårleman antogs 1750 för Kristianstads kyrka. Rundfönstren äro här placerade på välvningens långsidor. Aret efter, 1751, brann hans egen församlingskyrka S. Clara i Stockholm. Här återvänder i hans förslag samma år kupoltornstypon ännu mer lik Strängnäs i en av hans vackraste ritningar. Ej heller detta torn kom till utförande genom hans hastiga död 1753. Adelcrantz måste på grund av penningbrist låta Hårlemans ädla förslag krympa samman (ill en torftighet, som gav Claratrakten ett visst lantligt bohag till 1886. På fyra domkyrkor utför- ST R Ä S G S ÄS DOMKYRKAS TORSKROS li. des t o r n k r ö n efter H å r l e m a n s ritningar. De i Uppsala, Växjö och Linköping hava fallit för stilriktighetens 1800-tals schabloner. Så mycket värdefullare blir då Strängnäsdomens torn som det väl bästa bevarade exemplet på h a n s konstnärliga k u n n a n d e i detta avseende. H a n s nitiske, mycket förtjänstfulle medtävlare J o h a n E b e r h a r d Carlberg kom till k o r t a i S t r ä n g n ä s , men stadsarkitekten hade i sin egen stad hemfört segern i en ä n n u s t a r k a r e tävlan. Så finnas båda med i den sköna treklangen, Mälardalens d o m k y r k o t o r n : Tessin i V ä s terås, Carlberg i Stockholm och H å r l e m a n i S t r ä n g n ä s . BILAGOR. Bilaga I—IV ur Strängnäs konsistorie arkiv. Domkyrkorådets protokoll 1736 24/s. Bilaga I. Brev skall avgå till arkitekt och kapten Carlberg att han giver ett gott förslag till tornets byggnad. Diverse papper. Brevkoncept. Wälborne Herr-Capitain och Architecteur. Som Wälborne Herr Capitain och Architecteuren under samtal med Lectorn Hr Magister Carl Fredrik Liungberg benäget uthlåtit sig willia giöra en tiänlig atritning till Strengnäs domkyrkas tornbyggnad och resning och til den ändan begärt cn wiss afmätning af tornmurens höjd, tiocklek, widd och längd på alla sidor; altså har Consistorium den Ähran at hosgåendo afmätning af domkyrkio sysslomannen herr Gabriel Textrin giord, Communicera med hörsam begäran Wälborne herr Capitain och Architecteuren wille theruppå lemna cn eller annan anständig ritning, sä och gifva förslag, huru mycket och huru stort träwärko dor till fordras, samt hwad omkostnaden ungefähr kan stiga til det werket giöra en anstalt. Beträffande tornresning höjden, så ser Consistorium giärna, at den mäktolig blifvor. Häruppå afw ak tar Consistorium Wälb. Hr Capitains gunstbonägna Swar, mod förblifvando Wälborne Herr Capitains och Architecteures. Joh. Fröman. Till Wälb. Herr Capitain och Architecteuren Carlberg. (1736). Bilaga II. Högwyrdige Herr Doctor och Biskop, Höge- och Ahrewyrdige Herrar Consistoriales. Högwyrdige Herr Doetorens och Biskopens samt voncrandi Consistorie högtährade at d. 26 nästlednc, har iag haftt den ähran inhändiga, hwarpå till ödmiukt swar länder, det iag med aldraförsta don åstundandc desseinen öfwer Strengnes kyrckio torn öfwersända skall, warande iag nu dermed i 72 H EN RI K ALM verket begripen. Eljest som förlcdit åhr, Herr Magister Lectorn Ljungberg mig anmodat om Huddinge kyrckas reparation att föranstalta, och iag sedermehra af andra Embetes förrätningar blifwit hindrad derwid, beder iag ödmiukast om uhrsäkt at med det ährendet så långt på tiden kommit, warandes dessuthom förmedelst Stockholms Stadz starka byggnad rätt swårt att tå handtwerkare till detta arbete, dock skall så snart angäligit är, dertill anstalt giöras. I öfrigt förblifwer städse med all Aspect Högwyrdige Hr Doctor och Biskopens samt vencrandi Consistoric Allerödmiukaste Tiänarc J. E. Carlberg. Stockholm d. 10 Juni 1736. Bilaga III. Högwyrdige Herr Doctor och Biskop. Här innolycbt öf wersändes 4 differenta projecter till Strengnes dombkyrckio torn, sub. numra. 1, 2, 3, 4, af hwilka Högwyrdige Herr Doctor och Biskopen samt venerandum Consistorium tächtes uthwällja den som mast i tycket skullo falla. Som till en sådan dessein nödwändigt iag hade bordt taga hela kyrckan och dess proportion i ögnasichte, hwaroffter detta torn bordt inrättas till sin proportion, hwilket wid sådana werk är ganska grannlaga, i hänseende till de mångfaldiga och föränderliga inventioner, som förekomma wid dylik byggnad. Men i manquemant deraf, har iag gjordt mig underrättad at andra om samma kyrckia, hwilken till sin skapnad säges wara mycket bred. Aldraföre finner iag för min dehl ingen tjänligare än n:r 3 och 4, af hwilka begge, den sednare för en domkyrckia, tyckes wara tjänligast. Höjdeno kunne inhämtas af bredwid stående alnemått, warandes alla 4 projecten inrättade, både wid wådlige händelser utan swårighet at kunna släcka, såsom wid reparationer uthan swår ställning att kunna tillkomma genom altaner och Balconger och icke den fahran underkastade, som de för detta brukliga tätfa spitsen... Så snart mig communiceras, hwilken af dessa desseiner som approberas, och den mig åther tillställes, skall deröfwer icke allenast ett förslag upsättias, utan och en rithning bytogas på stellagen. Framhärdar med aller wördnad Högwyrdige Hr Doctor o. Biskopens Allerödmiukaste Tienare J. E. Carlberg. Stockholm d. 27 july 1736. Diverse papper. Bilaga IV. Högwyrdige Herr Doctor och Biskop samt Hög-Ehrewyrdiga och Högwähllärde Herrar Consistoriales. Hoos Högwyrdige Hr Doktorn och Biskopen samt venerandum Consistorium aflägger jag här igenom on ödmiuk tacksägelse för dess betygande öfwerflödiga gunst och godhet mot den ringa tienst jag till dato kunnat STR ÄNGSÄS DOMKYRKAS TORSKRÖS 73 giöra ärbiudandos mig strax att wara redobogen ytterligare till allt hwad som af mig bijdragas kan till förestående Byggnad. Här innelyckt föllier ett förslag på do ärfordrade Trä Materialier till Tornbyggnaden, som för några veckor sedan warit färdigt, men förmedelst åtskilliga andra Syslor kommit i förgiätenhet hvarför jag nu uhrsäckt ödmiukast anhåller. Som den af Venerande Consistorio faststälte Dessein war i så litet mått och Schala åtdragen at Byggmästaren däreffter icke kunde uttaga de mindre dehlar och listers rätta Proportion och storlek, ty har jag samma Dessein i större mått upritat som här med återsändes, hwaraf jag en lijka lydande Copic har här i mitt Contoir, i tall venerandum Consistorium widare skullo behöfwa någon efterrättelse, så behöfves icke, att originalet öfwersändes. Till detta arbetet finner jag nödigt en förfaren Byggmästare bör antagas och wara tienligast här ifrån Stockholm at utwälja. Denna Dessein förmodar jag skulle tiena till kiörkians prydnad, fast jag något utelämbnat af de små prydligbeter, som wore anmärkta på den mindre teckningen, jämwähl och har jag gjort byggnaden något lättare för wärkmästaren att kunna förstå. Jag framhärdar mod all Högaktning Högwyrdige Hr Doctorens och Biskojiens samt Venerando Consistorii ödmiukaste Tiennare J. E. Carlberg. Stockholm d. 28 Febr. Ao 1738. (Materialförslaget ej avskrivet.) Bilaga V. Petter Gerdes kontrakt över tornresningen 1739 "U. Södermanlands Landsboks Verifikationer mararkivet. 1742 pag. 6873—6876. Kam- Vppå nedanskrefne dato hafwa undertecknade at Consistorio och domkyrkians Föreståndare med Byggmästaren wid Stockholms Slott Hr Petter Gerdes accorderat om ett Torns uppbyggande upjiå Strengnes domkyrkio Tornmur, nembl 1. Att jag Petter Gerdes med thet aldraförsta och giörligastc påtager mig at uphandla uthi Stocholm Biälkar, Spijk samt champion bräder med mehra, alt godt och förswarligit wärke som til et sådant ansenligit Torn kan ehrfordras, altsammans effter then champion och afritning som jag på thonna dagen till respeotivo Herrar af Consistorio ooh domkyrkio Föreståndarna inlefwererat, tillika med en å part lembnad förteckning på nödtortftiga Matcrialer af Spijk, bräder och Biälkar, med then längd, och så monga tum som uthi förteckningen finnos, och thet samma Tornet låter jag uthi Stocholm sammanbugga, med min egen omkostnad ifrån Stockholm til Strengnes öfwerföra, jämbwäl sielf påkostar uphissning och upsättiande samt med bräder bekläder, så at domkyrkian inga af tho nembde Materialer påkostar, icke eller med sine medel något til Tornetz upsättiande anwänder, eller någon Arbctz eller Timmer Karl ther wid håller, undantagandes thet at Herrar wedcrbörande draga försorg, at när wärket är ifrån Stocholm til Strengnes 74 H EN RIK ALM brygga ankommit, thet tå uthan min omkostnad blifwer uppfördt uppå Kyrkiogården. 2. Med wälbomte Hr Byggmästaren Gerdes för ett sådant Torn och thess uppsättiande samt mod bräders beklädande, och alla tilbehörigheter som förbemält är, har Consistorium och Domkyrkio Rådet kommit öfwerens at i ett för alt honom bestå Tiotusende Dir Kopp m t i anseende til Matorialernes uppköpande, serdeles biälkarnas ansenliga längd och storlek somble til 8, sombl. 10 och sombl. 12 Tums tiocklek uthi lilländan, ooh til arbetetz desto skyndsamare och fullkomb. wärckställighet lembnas Hr Gerdes til Materialers uphandlande af domkyrkian såsom en försträckning fyra Tusende Dir Koppmt, och resten som är Sextusende Dir Koppmt, bctahlar domkyrkian, halfparten när träwärket är til Strengnes domkyrkia öfwcrfördt och ankommit, samt halfparten som är 3,000 Dir Koppmt när tornet är aldeles färdigt och med bräder beklädt. 3. Thetta alt hafwer med Herrar af Consistorio och domkyrkio-föreståndare i Strengnes jag Petter Gerdes frivilligt ingådt, och obrotzligen hålla skal, samt med högsta flit tilso, at ott aldeles förswarligit torn skal, om någonsin möyelt är til Octobris månadz slut wara aldeles färdigt och med bräder beklädt, samt thor hos försäkrar, at thetta mitt arbete skal igenom Gudz bistånd finnas til Herrar wederbörandes nöye, hwarföre jag ock lagln answarig wara skal. Thetta som således å båda sidor contraherat och slutit är, skal ock å båda sidor obrotzligen hållas och effterlefwas, som med underskriffter och Sigiller bekräftas af Strengnes d 13 Junii, 1739. Thomas B. Carelius. (sigill.) D. Lundius mp. (sigill.) Daniel Lundius. (sigill.) Petter Gerdes. (sigill.) (Sista sidans kvittenser:) Effter före gående Contracts innehåll hafwer jag af Syslo man Ehrcwyrdige och wähllärde her Gabriel Textrin bekommit fyratusende dabh kmt hwilka 4,000 dir här med qvittcrade warde af Strengnes d. 14 juni 1739. Seger 4,000 dir kmt. Petter Gerdes. Resten af före gående Contract är mig, tid effter anan af Syslo man Ehrewyrdige wällärdcr her Gabriel Textrin ricktigt betalte som qvitteras. Strengnes d. 23 oetobr 1742. Seger 6,000 dir kmt. Petter Gerdes. Bilaga VI. Domkyrkans räkenskaper. Kammararkivet, Södermanlands Landsbok och Verifikationsband. Här nedan äro registrerade de ecklesiastik-år av "Strängnäs Domkyrkio Räkning", som beröra tornbyggnaden. Sidorna innefatta alla de mångskif- S T It Ä S G S Ä S D O M K Y R K A S T O li S K R Ö S 75 tände räkenskaperna med bifogade verifikationer för ifrågavarande år. I dessa räkenskaper är en särskild avdelning lör domkyrkans rejiarationer och extra ordinarie utgifter. Verifikationerna till dessa intressera särskilt, dels finnas do ju — liksom de övriga — ej i Strängnäs domkapitels arkiv, dels datera do arbetena på dagen och beskriva dem utförligare. Här ligga ock kontrakten. Verifikationer för 1738 1739 1740 1741 1742 1743 1744 1745 Vs—1739 Vs—1740 Vs—1741 Vs—1742 Vs—1743 Vs—1744 Vs—1745 Vs—1746 l /« Vs Vs Vs Vs Vs Vs Vs i i i i i i i i 1740, 1741, 1741, 1742, 1742, 1744, 1744, 1746, pag 6347- - 6616. pag, 7795- • 8019. pag 8021- - 8225. pag. 6625- - 7049. pag 7051- - 7303. pag 10063- •10473. pag 10475- -10723. pag G479— 6922. Stads- och domkyrkornas räkenskaper äro inlevererade till kammararkivet. Av landskyrkornas räkenskaper finnas här blott Skåne, Blekinge och Halland, Jönköpings län vissa år, 1698—00, 1702—05, 1726, och Västerbottens län 1702—14. Se för övrigt S a m H e d a r , Ecklesiastika Räkenskaper i Kammararkivet, Meddelanden från Svenska Riksarkivet, Ny Följd 1:65, Stockholm 1926, som även innehåller: Arkivförteckning i Sammandrag t. o. m. 1629. Z U S A M M E N F A S S U N G . H E N R I K A L M : D a s T u r m d a c h des Doms zu S t r ä n g n ä s . Ein W e r k Carl Hårlemans. Der Turmkörpcr wurde 1424—1445 erbaut. Das aus den 1640-er Jahren stammende hohe Turmdach, Abb. 10, seinem Stil nach mit den beiden Turmspitzen des Doms von Uppsala iibercinstimmend, brannte 1723 nieder. Das gcgenwärtige Turmdach, Abb. 11 und 19, gehalten in, wie es im 18. Jahrhundert hiess, "italienisehem" Stil, wurde nach einer Pause 1745 vollendet. Die Frage nach dem Baumeister des schonen Turmes ist bisher unontschiodon gewesen. Die kunstgeschichtliche Forschung, u. a. Ä. Stavenow in seiner Doktordissertation "Carl Hårleman", Uppsala 1927, hat diesem letzteren Architekton das Werk zuschroibon wollen. Dio Zeichnung Abb. 17 ist auch seit länge bekannt und steht Hårleman nahe, sein Name kommt aber nirgonds in don Archivalien der Kirche vor. Dagegen hat der Stadtarchitekt in Stockholm J. E. Carlberg mehrere Entwilrfe (siehe Abb. 12) eingeliefert und seinerzeit die direkte Aufforderung erhalten, die Zeichnung auszufilhron. Er stånd damals in lebhaftem Wettbewerb mit Hårleman betreffs des Turmdaches der Grossen Kirche (Storkyrkan) in Stockholm, fiir welches Carlbergs erstor Entwurf Abb. 13 — vgl. den 76 II E S R I K A L M Kntwurf fiir Strängnäs Abb. 12 — unter Einfluss der mehr "modemen" nicdrigen Turmdächer Hårlemans umgcstaltet wurde zu der dann genehmigten Zeichnung Abb. 14. In Strängnäs trug aber Hårleman den Sieg davon. Seine prächtige, leider etwas beschädigto Originalskizze zu dom Turmdach wurde neulich unter verschiedenen zusammongehcfteten Zeichnungen im Nordischen Museum, Stockholm, entdeckt (Abb. 16). Dio Aufschrift derselben stimmt der Iland wie dem Datum nach zu dem Originalkontrakt Abb. 18. Dass die Skizze von Hårlemans Hand horriihrt, geht sowohl aus der Art der Lavierung wie aus der Feinheit der Linienfiihrung hervor. Er genoss auch europäischen Ruf oben wegen seiner Geschicklichkeit und seines Geschmacks hinsichtlich der Zeichnungen. Der Architekt S. L. Du Ry aus Hessen-Cassol bildete sich bei ihm 1746— 1748 aus. Carl Hårleman (Abb. 15), geb. 1700, gest. 1753, studiertc in Italien und iibernahm nach dom Tode Tessins d. J. den grossen Schlossbau in Stockholm. Er wurde Obcrintcndant 1741. Eine Menge Zeichnungen von seiner Hand sind erhalten, aber nur eino geringe Anzahl Bauten. Er fiihrte den französischen Rokokostil ein, gab ihm aber ein gewisses modestes schwedisches Geprägo. Eine andere Nouerung, die dio schwedische Baukunst ihm vcrdankt, betrifft cbon die Turmdächer, denen er durch achteckigo Gestaltung don Charakter von Kuppoln vcrlieh. Der Turm der Kirche zu St. Jakob in Stockholm (Abb. 20) ist sein friihestes Werk von diesem Typus. Aber hior handelte os sich um einen Vierungsturm. In Strängnäs lässt er ihn zum erstenmal frei wirken als WTestturm. An vier Domen wurden Turmdächer nach Hårlemans Zeichnungen ausgefuhrt. Die in Uppsala, Växjö und Linköping sind der Scbablone der Stilgerochtheit, wie sie im 19. Jahrhundert horrschte, zum Opfer gefallen. Um so wertvollor bleibt da der Turm des Strängnäsor Doms am Wasser des Mälarsees, als wohl das bestorhalteno Beispiel seines kilnstlerischen Könnens in dieser Hinsicht.