Stämmor som tystnat Arne, Ture J. Fornvännen 1938(33), s. 301-303 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1938_301 Ingår i: samla.raa.se

SMÄRRE MEDDELANDEN
STÄMMOR SOM TYSTNAT 1. Det är ganska förunderligt, att just stater, som synas vilja ägna stor uppmärksamhet at stärkandet av sin ekonomiska kraft och sin internationella kredit som ledande kulturfolk, slösa så fruktansvärt med en av de viktigaste källorna till att framåtskridande, nämligen den mänskliga intelligensen och arbetskraften. Att utbilda en duktig vetenskapsman kräver ett visst, icko obetydligt kapital, som emellertid under gynnsamma förutsättningar kan skänka en lysande ränta. Om en dugande torskare pä grund av så futtiga skäl som sin härstamning frän en viss samhällsklass eller en viss nationalitet eller pä grund av hans privata mening om dagens storheter avskäres från vidare verksamhet, sä ha de styrande utan tvivel tillfogat sitt land en svår skada. Bland de stämmor, som under de senaste åren med våld tystats, var Richard Vasniers. Född i Petersburg den 22 oktober år 1888 började han sin vetenskapliga verksamhet för mer än 25 år sedan. Han anställdes efter orientaliska studier i Leipzig och Petersburg är 1910 vid Ereniitageinusicls i Petersburg avdelning för orientalisk numismatik, där han utövade en omfattande verksamhet. Ar 1934 i januari avlägsnades han från denna plats och sändes på administrativ väg av G. P. U., vars chef då var den sedermera avrättade Jagoda, till ett fångläger i Turkestan. Rykten frän senaste tiden göra gällande att han nyligen avlidit. Richard Vasmer var måhända nutidens främste kännare av orientalisk numismatik. Han arbetade på detta svåra område märkvärdigt fort och säkert och förstod att draga intressanta och viktiga historiska resultat ur de rika myntskatter, som Uämtades ur Sovjetunionens jord eller ur grannländernas. Liksom ryska vetenskapsmän i allmänhet var han i hög grad sympatisk och hjälpsam mot kolleger, som behövde hans råd. Han är sedan 1929 korresponderande ledamot av Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Vasmers bibliografi. Knficeskija monety Perejaslavskago kläda (kufiska mynt i Perejaslavskatten), Petrograd 1914 (Ryska Vetenskapsakademiens handlingar). Recension av Furdonjee D. J. Paruck, Bibliography of Sasanian Nuniisnuitics i Journal of the Asiatic Soc. of Bengal 1921.

302

S M A R R E

M E D D E L A N D E N

Vasjkovskij kläd (Vostok, 1924 n:r 5; Sasanidskie i knficeskie monety) = Skatten från Vasjkovo. Kläd kuficeskich inonet naiden v Novgorode v 1920 g (En skatt av kufiska mynt, funnen i Novgorod 1925) i Izv. Akad. Istor. Mat. Kuljtury IV, 1925. Recension av E. A. Pachomov, Monetnyje kladv Azerbaigana, Baku 1926 (Z. F. N. 1926, XXXVI 3/4). Otto Retowski t (Z. f. N. 1926, XXXVI 3/4.) Zu Prof. Horovitzs' Aufsatz: Die Hamdaniden und die Sicå i Band II 409—411 av Der Islam XV (Z. f. N). Novye priobretenija Knnitaza v oblasti knficeskoj nuniizmatiki (Nya förvärv till Eremitaget på don kufiska numismatikens område) i I. A. I. M. K. III. Chronologija namestnikov Annenii pri pervych Abbasidach (Kronologi för de armeniska ståthållarna under de första abbasiderna) ur Zapiski Kollegii Vostokovedov I, 1925. O dvuch zolotoordynskich monetach (Om två gyllene hordens mynt) i Zap. Koll. Vost., 1926. O monetach volichicb bolgar X veka, Kazan 1926 (Om volgabulgarernas mynt på 900-talet). Spisok monetnych nachodok, zaregistrirovannych sekstiei nuniizmatiki i gliptiki. Akad. Istor. Mat. Kuljt. v. 1920—25 g. (Soobäcenija Akad. Ist. Mat. Kuljt. I, 1926), ( = Förteckning över myntfynd, inregistrerade 1920—1925 av sektionen för numismatik och glyptik vid Akad. f. materiella kulturens historia). Der Chalifenmiinzfund von Kochtel (von W. Andersson, mit Beiträgen von R. Vasmer), Dorpat 1926. Dva kläda kuficeskich monet (Två kufiska myntfynd) 1927, Trudy numism. Kommissii. O dvuch redkich zolotych monetach delijskich sultanov (Om två sällsynta guldmynt, präglade av sultanerna i Delhi) 1927, Kazanj. K numizmatike chalifov (Till kalifernas numismatik) i Zap. Koll. Vost. V. Die Sasanidenmiinzen der Gelehrten estnischen Gesellschaft (Sitzungsber. d. gel. estn. Ges. 1927). Der kufische Mlinzfund von Friedrichshof in Estland (Sitzungsber. etc. 1927.) Der Miinzfund von Peuth (Beiträge zur Kunde Estlands XII, 4—5, 1927). Die kufischen Munzen des Fundes von Luurila, Kirchspiel Hattula (F. Fmts Tidskr. XXXVI, 3). Helsingfors 1927. O monetach sadzldov (Om sadjidernas mynt) i Izv. obscestva obsljedovanija Azerkaidzana V, 1927). Elf weitere Dirhems aus dem Chalifenmiinzfund von Kochtel (Sitzungsber. der. gel. estn. Ges. 1928). Uber dreizehn in Privatbesitz verbliebene Munzen des Friedrichshofer Fundes (Sitzungsber. etc. 1928).

SMÄRRE

MEDDELANDES

Zur Geschichte und Miinzkunde von 'Oman im X Jahrhundert (Z. f. N. XXXVII, 1927). Zur Chronologie der Gastaniden und Sallaridon (Islamica, III, 2, 1927). Chronologie der Statthalter von Armenien unter den Kalifen al-Amin und Al-Mamun (Händes Amsorya, Månadsskrift för armenisk Filologi 1927). Persidiskie monety s nadcekankoju Petra 1 (persiska mynt med Peter I:e.s efterprägling) i Sbornik gos. ErmitaJSa 1928. Sassanian coins in the Ermitage (Numism. Chronicle 5 ser., vol. VIII, 1928). Zwei neue Biicher iiber spanisoh-arabischo Numismatik (Z. f. N. XXXVIII, I, 1928). Ein im Dorfo Staryi Dodin in Weissrussland gemachtor Fund kufischer Miinzen (K. V. H. A. Akads handlingar 40, 2, 1929). Wilhelm Barthold t, Nachruf (Z. f. N. 1930). Zur Miinzkunde der Qarahaniden (Mitteilungen der Scminars f. orientalische Sprachen zu Berlin XXXIII, 1930). Spisok monetnych nachodok II (Soobäéenija etc. II). (Förteckning över myntfynd II). 1930. t)ber die Munzen der Saftäriden nnd ihrer Gegner in Färs nnd Huräsän (Numism. Zeitschrift, Wien 1930). Talrika artiklar i Wörterbuch der Miinzkunde, Berlin 1930. Zavaliäinakij kläd kuficeskich monet VIII—IX vv. (Skatten av kufiska 700- och 800-talsmynt från ZavaliSino) i I. A. I. M. K. VII, 1931. Die Miinzen von Mazandoran (Encyklopädie des Islam 1931). Zur Munzkunde von Baktrien im 3. Jahrh. n. Chr. (Z. f. N. XLII. 1932). Beiträge zur muhammedanischen Miinzkunde I. Die Munzen der AbuDaudiden; II. Uber die Miinzen der Wolga-Bulgaren. (Numism. Zeitschrift, Wien 1932.) Recensioner över Wjatkin, Masson och Pachomow (Numism. LiteraturBlatt nr 330/31, 1933.) T. J. Arne

»DEUTSCHE KUNST» Det sedan lång tid och ej först under det tredje rikets tillvaro levande intresset för germansk forntid och germansk konst har satt talrika spår i tysk publikationsverksamhet. Man nöjer sig emellertid icke med benämningen »germansk», allting är »tyskt». Tysk forntid illustreras ständigt mod fynd från Danmark, Norge och Sverige. Ett av de senaste exemplen är det av Ludwig Roselius i Bremen utgivna planschverket »Deutsche Kunst». I detta förklarar utgivaren, »att det visat sig nödvändigt att starkare än hittills indraga sädana konstskapelser till bearbetning, som befinna sig utanför våra riksgränser. Överallt, där en gång tyska människor varit kolonisatoriskt verksamma, leva ännu i dag de konstnärliga dokument, som fordra beaktande även inom ramen av vårt verk».