Ryska mynt i Sverige och svenska mynt i Ryssland under 1600-talet Rasmusson, Nils Ludvig Fornvännen 1940(35), s. 217-221 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1940_217 Ingår i: samla.raa.se

RYSKA MYNT I SVERIGE OCH SVENSKA MYNT I RYSSLAND UNDER 1600-TALET
AV

NILS LUDVIG

RASMUSSON

DEXNIXGAR I SVERIGE

A
1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8)
1

O

r 1938 publicerades Johannes Rudbeckius' dagbok av lektor B. Rud. Hall. Endast i begränsad mån gör dock titeln på volymen skäl för sitt namn så till vida som endast här och var bland kassakladder, personförteckningar, kontrakt, promemorior av olika slag och omfattande listor över syndare av båda könen äro insprängda dagboksliknande annotationer. I allt detta material kunna kulturhistoriker av olika inställning lätt göra goda fynd. Nuinismatikern blir ej heller lottlös. Det mest intressanta ur dennes synpunkt är otvivelaktigt redogörelsen för kvarlåtenskapen efter en viss »S. Br. M. Pär Anderso(n) B.» »Nycopiae. 9. junii A. 1634.»J 1) »Rosenobler 1577a- st. I 2) Ducater 70. st. Summa — 524XAducatr 3) Sex m guld 20. st. 4) fyra dalers guld 270. st. 5) K Johans en stor pen wäg — 7 ducatr Silffrmynt. K. Carls och K Gust — daler . . . K. Erichs klippingar til gamble ti ( = örtigher) Ryska denningar til K Carls pening en tiock godh för .. K. Karls och K.G.Ad. små mynt .. unge drotningenes små mynt Riksdaler in Specie — 101014 st. Sum(m)a peningar i Invit t mynt als. 68. 20 53/< 18 6 1100 175. 1515 2908 st. d. d. d. d. d. d. d. 3 m. d. 2 m.»

A. a. s. 126 f. — Numren äro ditsatta av undertecknad.

218

.v/i.s tt/DV/i; K.i.sj/r ,s s O ,v

Av de här uppräknade myntslagen av guld utgöres nr 3 av Karl IX:s (i mark gnid. cn nnminal som präglados 1609, nr 4 av 16 mark guld slagen både av Karl IX 1606—11 och Gustaf II Adolf 1615 och 1624. Myntningsbeloppcts storlek är ej känt, men det stora antalet som finnes förtecknat i den bär behandlade kvarlåtenskapen tyder på en ganska betydande myntning. Av silvermyntsorterna utgöres nr 1 av 4-mark-stycken, s „ , . ,' ', ' . ... nr 5 är säkerligen en av de väldiga 20-marRysk kopek från tsar Ml° kåls tid (1613—45). F.x. i kerna, nr 6 utgöres av 2- och — huvudsake n Kgl Mont- och Mc- u _ 1.ö , 7 a y 1 _ ö r e _ för p o s t
ihnllesnmling, Köbenhavn. °
r

Ruwlan kopek from the time
of Czar Mikal (Kil:'.—I'.). Specimen In the Royal Coin and and Medal Collection, Copcnhagen.

8 åter har en specifieering i kronologiskt
,, , . ,, », . , . . . . .. .. T-, d i e r l o k a l t s y f t e ej tett Sig n ö d v ä n d i g . E n -i j i i s. • iii-j r i k s d a l e r b a r å t m i n s t o n e i s t o r t seit alllid

varit detsamma vare sig den härstammade från gamle kung Gösta eller »unge drotningen» eller om den kom från Sverige eller någon av kontinentens hart när otaliga myntutgivande herrskap. Eör de övriga myntslagen var däremot en tidsangivelse i hög grad av nöden, dä ju som regel äldre mynt voro bättre i finvikt än yngre. Sa t. ex. ha de 20 daler av Erik \ I \ :s klippingar som av någon anledning funnits kvar en silvervikt av 4,1—4,5 gr. per mark, medan Kristinas sjunkit till 3,9 gr. Den mest intressanta posten är emellertid de ryska denningariia. Denning (da. Daenning) var i Norden namnet på de små ryska silvermynt, som vid denna tid utgåvos 2 och som i Tyskland äro kända under namnet Tropfkopeken, antydande den oregelbundet ovala plans på vilken de präglades 3 (se fig. 1). Ursprungligen har väl ordet denning angivit den äldsta och minsta sorten, dengan, men sedan även kommit att beteckna dess fördubbling kopeken ('/m rubel). I varje fall var den från slutet av 1500-talet, då dengan ej alls eller mycket sparsamt utgavs, praktiskt taget den enda ryska myntsorten (vikt omkr. 0,50 gr.'). Utom i tekniskt avseende voro - Gustaf I:s registratur XX (1902) s. 270. I kvitto av 1549 "i-, erkänner Gustav Vasa mottagandel från fogden på Stegeborg bl. a. av >hele ryske däninger» och »halffryske däningen. :l Se artiklarna Dcnga, Kopeke och Tropfkopoke av N. Bauer i F r i e dr i c h F r h r . von S c h r ö t t e r , Wörtcrbuch der Miinzkunde (1930). 4 T. F. de Sch u b e r t, Monnayes russes (1857) s. 18, 21, 23 f., 27, 35. Kopeken namnes denning och sättes = 1 rundstycke (1 öre) av P e t r u s

wm

RYSKA

MYST

I S V E R I G E

OCH

SVENSKA

MYNT

I

RYSSLAND

219

de båda m y n t s o r t e r n a till typen mycket lika. Åtsidan visade den ridande tsaren med svärd (denga) eller lans (kopek). Reversens inskrift a n g a v t s a r e n s namn och titel. D e n n i n g a r äro k ä n d a från ett antal fynd i Finland, v a r a v de som falla inom vid n e d l ä g g n i n g s t i d e n svenskt område n ä s t a n alla l i g g a i n ä r h e t e n av den alltid h å r t omstridda gränsen. 8 F r å n det e g e n t l i g a S v e r i g e k ä n n e r jag utom det från N y k ö p i n g och de i not 2 anförda inga b e l ä g g för d e n n i n g a r s förekomst v a r e sig genom fynd eller genom l i t t e r ä r a u p p g i f t e r . Ett v ä l k ä n t dokument finnes emellertid som omtalar h u r d e n n i n g a r cn g å n g kommit i den s v e n s k a s t a t e n s kassa. Detta dokument ä r fredsfördraget i Stolbova, enligt v i l k e t s nionde p a r a g r a f t s a r e n s k u l l e till k o n u n g e n av S v e r i g e betala » t i u g u tusendh r u b l e r vdi reede p e n n i n g a r , gode, g å n g b a r e och oförfalschade sölffdenningar». Summan s k u l l e omedelbart e r l ä g g a s . 6 I D a n m a r k u t g a v s t. o. m. efterbildningar av d e n n i n g a r n a . Sådana med r y s k inskrift a n g i v a n d e C h r i s t i a n l V ; s namn och titel u p p g e s ha avsetts för handeln på F i n n m a r k e n . Ävenledes präglaP e t r e j u s i dennes intressanta skildring av det ryska myntväsendet i Regni musehovitici sciographia thot är: Eeen wiss och egenteligh Beskriffning om Hydzland V (Stockholm 1615) s. 7—9, vilken skildring f. ö. bör tilläggas den av undertecknad i Numismatiska Meddelanden XXVIII (1933) lämnade framställningen av : > Myntkunskap och myntsamlande i Sverige före omkr. 1640». Dengan kallar Potrejus muskouk. Det är känt att Petrejus' bok oj är ett helt självständigt verk, se H. A l m q u i s t , Sverige och Ryssland 1595—1611 (1907) s. XI f. Hur det i det avseendet förhåller sig mod hans framställning av myntväsendet har jag oj varit i tillfälle att undersöka. " W i l h . L a g u s, Numismatiska anteckningar II. Om mynt funna i finsk jord (1900), registret s. 261, ryska mynt a. För litterära belägg på denningars förekomst i Finland, se art. denning i Svenska Akademiens ordbok, VI (1925), sp. 912 f. Se även om en post denningar Stockholms stads tänkeböcker från är 1592, I (1939), s. 72. Om förekomsten av denningar i Helsingfors 1625, se Bidrag till Helsingfors stads historia I, s. 147, för senare fynd se L. O. T b. T u d e e r , Rahalöydöt Suomessa v. 1914, Suomen Museo XXII (1915), s. 28, dens. Kaksi rahalöytöä, Finska Fornminnesföreningens Tidskrift XXVII (1916), s. 54 (en halvdenga från Ivan III och 1 denga från Ivan IV).
8 Sveriges traktater med främmande magier, utg. av O. S. R y d b e r g , V, 2 (1891), s. 250.

220

NILS

LUDVI G R A S M U S S O N

des e f t e r b i l d n i n g a r med tysk inskrift både i D a n m a r k och av n å g r a n o r d t y s k a furstar. 7

II.
SVENSKA renma Det dröjde ända till P e t e r den s t o r e s tid innan inhemska s t ö r r e mynt — guldmynt eller s t ö r r e s i l v e r m y n t — blevo p r ä g l a d e i Ryssland och u t g i v n a i så stor mängd att de fingo någon betydelse för myntomloppet. 1'lländska l.ilei mvnl a\ olika slag in komna genom handeln förekomma däremot i stort antal i landet u n d e r namn av jefimki i motsats till b r u k e t i det övr i g a IMI ropa u p p k a l l a d e efter den f ö r r a leden i det böhmiska stadsnamnet J o a chimsthal (Jefim = J o a c h i m ) , som givit t a l e r n dess namn. Fig. 2. Med det i s t a t s k a s s a n befintliga förråJohan Ill-dalcr 1576, överdet av dylika mynt vidtogs 1655 en u p p stämplad i Hyssland 1655. I Kungl. Myntkabinettet. s e e n d e v ä c k a n d e å t g ä r d . Hela a n t a l e t av Johan III daler 1576, countcrstamped in Hnssia 1655. In the s t a t e n s i n n e h a v d a t a l e r m y n t ö v e r p r ä g l a Royal Coin Cabinct, Stockholm. des med t v e n n e s t ä m p l a r : en av r e k t a n g u l ä r form med å r t a l e t , en rund. visande t s a r e n till häst. A v s i k t e n med denna k o n t r a m a r k e r i n g v a r att a n g i v a det stämplade myntet som höjt i v ä r d e från 50 till 64 kopeker, alltså en typisk inflationså t g ä r d u p p e n b a r l i g e n s a m m a n h ä n g a n d e med ökat p e n n i n g b e h o v under det med Polen p å g å e n d e k r i g e t . I den s t o r a r y s k a n u m i s m a t i s k a J. W i l c k e , Christian IV:s Montpolitik (1919), s. 169 ff., d e n s . , Montveesenet under Christian IV og Frederik I l l i Tidsrummet 1625—70 (1924), s. 35 ff. — S. d e C h a u d o i r, Apcnju sur les monnaies russes, (1836), s. 123 f., angiver att don danska oftermyntningen skedde enligt mellan konungen av Danmark och tsaren slutet avtal för att underlätta handeln mellan Lappland och Ryssland. Chaudoirs källa för dessa uppgifter är N. K o d e r , >ad collectores N. L. Lubecenses epistola», Nova literaria maris Balthici, Lubecffi, 1701, s. 19 f. Här namnes intet om något fördrag mellan Ryssland och Danmark i detta avseende, mon väl nm myntets tillkomst för underlättande av gränshandeln. För hjälp med tolkningen av Keders ganska svårbegripliga latin har jag att tacka dr Greta Arwidsson.
7

RYSK A M YNT I SVERIGE

O C H S VE N SKA M Y N T l R Y S S L A N D 221

liuvudsamlingen i E r e m i t a g e t i L e n i n g r a d f ö r v a r a s ej m i n d r e än 350 olika dylika jefimki. N. B a u e r u p p g e r i en uppsats, 1 u r vilken ett flertal h ä r a n g i v n a u p p g i f t e r ä r o hämtade, att av dem även befinna sig sådan från g r a n n l ä n d e r n a , såsom S v e r i g e och D a n m a r k . H u r m å n g a s ä g e s ej. I K u n g l . Myntkabinettet l i g g e r emellertid en dylik överstämplad daler slagen 1576 för J o h a n I I I (se fig. 2) och i O l d e n b u r g s s t o r a samling ingick en a n n a n sådan, en K r i s t i n a riksdaler från 1640 2 , och ytterligare en med de angivna stämplarna försedd r i k s d a l e r från detta å r h a r s e n a r e försålts av T. G. Appelgren. 3 E n på samma sätt k o n t r a m a r k e r a d K r i s t i n a r i k s d a l e r från P o m m e r n av 1641' måste emellertid r ä k n a s in bland den s t o r a mängden av t y s k a t a l r a r med det nämnda k o n t r a m ä r k e t . Av de till Ryssland väl h u v u d s a k l i g e n genom tullbetalning inkomna t h a l r a r n a utgjorde d e s v e n s k a jämfört med de t y s k a och holländska ett f ö r s v i n n a n d e fåtal, men lämna dock en i n t r e s s a n t illus t r a t i o n till svenskt d e l t a g a n d e i den lockande m e r c a t u r a ruthenica.' Die Sammlung uberstempelter Tåler der Eremitage, Mitteilungen fur Munzsammler III (1926 s. 259 f.). ' Förteckning över J. F. H. Oldenburgs Svenska Myntkabinett. Tredje gruppen (1898) nr 1455. Bukowski. Kat. nr 115. 3 Förteckning över framl. öfverste W. Ståhls efterlämnade myntsainling (1908) nr 296. * S c h u b o r t, a. a. s. 34 nr 67 ddd. 5 Från Danmark-Norge äro följande jefimki kända: danska daler 1634 (Schou 5) och 1646 (Schou 24) båda i Den Kongelige Mont- og Medaillcsamling i Köbenhavn enligt välvilligt meddelande av museumsinspektor Georg Galster, dansk daler 1627 ( S c h u b e r t, a. a., s. 34), norska daler från 1635 (R. F a 1 c k - M u u s, Russisko jefimki, Myntsamlornytt II [1935], s. 61) och 1647 (S c b u b e r t, a. a., s. 34). Om den ryska övervägande aktiva handeln, som medförde import av guld- och talerraynt, se P e t r ej u s, a. a. SUMMAKY NILS LUDVIG RASMUSSON: Russian coins in Sweden and Swedish coins in Russia during the 17lh century. In the first part the author collocates information about the occurrence in Sweden during tho 16th and 17th centuries ol dennings, Russian coins, and such finds of them as are known. As is natural, these coins have been met with prineipally in Finland, particularly in tho börder districts. In the second part the author publishes a Swedish riksdaler struck in 1576 for Johan III and counter-stamped in Russia in 1655, i. e. a so-called »jelimok», and mentions other similar coins struck in the North.
1