Kyrkoinventeringen 1918-1932 : en historik Norberg, Rune Fornvännen 1-21 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1941_001 Ingår i: samla.raa.se KYKKOINY£NT_KINGEN 1918-1932 EN HISTORIK AV K UNE NORBERG N är i början av detta århundrade den unga svenska konsthistoriska vetenskapen vuxit fram ur det välrotade intresset för gamla nationella minnesmärken, blev en av dess första synliga manifestationer den märkliga raden av stora utställningar av kyrklig konst. De voro ett oförtydbart tecken på att just kyrkornas inventarieförråd fångat den då verksamma generationen av konsthistoriker och av denna uppfattats som ett centralt område. De på dessa utställningar exponerade konstskatterna väckte ett berättigat uppseende inom både svensk och utländsk konstforskning och även allmänheten fick i någon mån ögonen öppnade för den oersättliga konst- och kulturskatt, som våra kyrkor gömma, vilket dock icke hindrat att även i mycket sen tid upprörande fall av vanvård av dessa minnesmärken förekommit i olika delar av landet. Ett avgörande steg på vägen mot en tingens bättre ordning i detta hänseende utgjorde det av Sigurd Curman och Johnny Roosval år 1911 startade verket »Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium», där forskningens behov av exakt kunskap om materialet och lekmannens önskan att få en lätt tillgänglig beskrivning och bestämning av de skiftande föremålen samtidigt kunde tillgodoses. Detta vittutseende arbete måste emellertid — främst av ekonomiska men delvis också av praktiska skäl — arbeta sig långsamt fram genom det stora materialet och det var fara värt att under väntetiden många värdefulla föremål, av okunnighet hos deras vårdare om deras rätta värde, skulle förfaras. Denna fara ökades på ett katastrofalt sätt under kristiden, då åtminstone en del av svenska folket under krigets sista år befann sig i ovanligt lysande ekonomiska omständigheter och såg sig om efter möjligheter att på ett »ståndsmässigt» sätt glorifiera den nyförvärvade rikedomen. Priserna på antikviteter nådde fantastiska belopp och det är icke under1 — Fornvännen Wil. •i RUNE NORBERG ligt, att en del av våra församlingar frestades att avyttra gamla föremål, som inte längre voro i bruk, till de stora belopp som erbjödos av energiska uppköpare. För en barockljuskrona kunde man t. ex. på den tiden få ett pris som möjliggjorde byggandet av ett helt skolhus. Mari sökte då myndigheternas tillstånd — med växlande lycka — men ofta voro dessa ur nyttosynpunkt mindre värdefulla föremål redan avförda ur kyrkans inventarieförteckning eller aldrig uppförda på densamma och kunde således avyttras utan brott mot lag och förord- Fig. 1. Riksantikvarieämbetets inbundna exemplar av inventarielistorna för hela landet utom Uppland. Formatet är stor folio. Abb. 1. Im Reichsaniiquaramt aulbewahrte eingebundene Exemplare der Inventarlisten Itir das ganze Land ausser Uppland. Das Format ist Grossfolio. ning. Dessa förhållanden, jämte vissa fall av vanvård av utomordentligt värdefulla föremål, som endast några år tidigare blivit allmänt — ja, kanske internationellt — uppskattade på någon kyrklig utställning, upprörde i hög grad initierade kretsar. Bland dem, som kände sig särskilt upprörda över dessa förhållanden, voro arkitekten Ferdinand Boberg och hans maka fru Anna Boberg, som genom sina vidsträckta resor inom Sverige för utförande av teckningar till det stora arbetet »Svenska bilder» lärt ingående känna förhållandena i våra landskyrkor. Inför den bekymmersamma situationen vände de sig till Kronprinsen, som omedelbart tog initiativet till att sammanföra sådana krafter, som i första hand ägde intresse och möjligheter att råda bot på missförhållandena. En kommitté med Kronprinsen i spetsen bildades, bestående av initiativtagarna, prins Eugen, Ärkebiskopen, representanter för Kungl. Byggnadsstyrelsen och Riksantikvarien samt utgivarna av »Sveriges Kyrkor». Ett förberedande sammanträde hölls i mars 1917 på Kronprinsens kallelse och på ett sammanträde å Kungl. Slottet den 13 maj 1918 fick företaget fasta for- KYRKOINVESTERINGEN 19 1 8 - 1 9 3 2 3 mer, varvid man konstituerade sig såsom »Kommittén för en förberedande inventering av vårt lands kyrkor» bestående av Kronprinsen, ordf., Prins Eugen, Generaldirektör C. Möller, Byggnadsrådet Prof. I. G. Clason, t. f. Riksantikvarien Otto Janse, Arkitekten Ferdinand Boberg, skattm., Konstnärinnan F r u Anna Boberg, Byggnadsrådet Prof. Sigurd Curman och Prof. Johnny Roosval, sekr. Ett arbets- Fig. 2. Lappkatalogen för Östergötland. Abb. 2. Der Zettclkatalog lur Östergötland. utskott bildades, bestående av Arkitekt Boberg, ordf., Byggnadsrådet Curman, Prof. Roosval och Amanuensen fil. lic .Sigurd Wallin, sekr. Sedan detta skett associerade man sig med landets biskopar, vilkas bistånd var av stor vikt. Biskoparna ha också, inom samtliga stift, dels genom vederbörliga domkapitelscirkulär, dels genom personliga rekommendationer för inventorerna i hög grad understött inventeringen. Vederbörande biskop har varit adjungerad medlem av kommittén då det gällt arbeten inom hans stift, och om arbetsutskottet sammanträdde i någon stiftsstad skulle biskopen på platsen vara självskriven ordförande. Kommitténs mål var att åstadkomma en möjligast fullständig, helt kortfattad förteckning över varje kyrkas lösa egendom av konstnärligt eller historiskt värde och denna förteckning skulle kompletteras genom fotografering av viktigare inventarier. Inventarielistorna skulle utskrivas i fyra exemplar, avsedda att utsändas dels till resp. ti R U N E N O RRE RG församlingar, dels till här berörda myndigheter, alltså Riksantikvarieämbetet och vederbörande domkapitel. Erfarenheter från en då nyligen avslutad preliminär inventering av Upplands kyrkor, i och för en utställning av äldre kyrklig konst i Uppsala 1918, hade visat, att den som utförde inventeringen borde Fig. 3. Medeltida dopfuntscuppaTi Skåne med mindre lämplig användning. Abb. 3. Mittelalterliche Taulsteincuppa in Schonen in wenig zwcckentsprechender Verwendung. vara en konsthistoriskt skolad person, helst van vid arbetet inom verket »Sveriges Kyrkor», och att samma person helst borde inventera ett större sammanhängande område. Den nämnda Upplands-inventeringen jämte av prof. Roosval gjorda försök vid konsthistoriska seminariet vid Stockholms högskola togos också till ledning vid bedömandet av kostnadsfrågan. Från början beräknades kostnaden för hela inventeringen av de då till c:a 2 400 st. uppskattade kyrkorna preliminärt till en summa av 119 500 kronor. Redan vid det konstituerande sammanträdet kunde fru Boberg anmäla utlovade gåvor för inventering inom sex olika stift till en sammanlagd summa av 46 000 kronor av olika donatorer, en summa som under de närmaste fyra åren steg till något över 75 000 kronor. Ett startkapital fanns alltså tillgängligt och arbetet igångsattes år 1918 i mån av tillgång på lämplig arbetskraft. En betydande del av landet, c:a 1 600 av de c:a 2 700 kyrkor (se nedan), som skulle genom- KYRKOINVENTERISGES 1918-19 32 6 gås, inventerades också under de närmaste åren, men efter år 1921 voro tillgångarna i det närmaste förbrukade och arbetet måste inskränkas. De i ekonomiskt avseende tryckta tiderna försvårade anskaffandet av nya donationsmedel och arbetet låg i stort sett nere till år 1925 då man av Knut och och Alice Wallenbergs stiftelse erhöll Fig. 4. Icke ovanlig interiör från en småländsk tornvind. Abb. 4. Nicht ungcwöhnliches Interieiir eines Turmbodenraums in Småland. en summa (60 000 kronor), som ansågs garantera fullbordandet av hela inventeringsarbetet. Inventeringen i fältet fullföljdes nu i stort sett under de närmaste sju åren, d. v. s. till och med år 1932, och den följande bearbetningen och utsändningen av listorna har sedan av flera skäl kommit att räcka ytterligare sju år, alltså till början av år 1939. Under arbetets gång har det nämligen visat sig, att bearbetningen av det inkomna materialet måst bli mera omfattande än man från början beräknat, bl. a. därigenom att inventorerna skaffat kunskap om å ena sidan hela serier av äldre kyrkplatscr, kyrkoruiner och ödekyrkogårdar, och å andra sidan kapell, som i de stora församlingarna förekomma stundom på mycket avlägsna platser, särskilt i fjällområdena och i skärgårdarna. Antalet kyrkor, som från början beräknats till c:a 2 400, har befunnits vara c:a 2 700, varvid Upplands c:a 200 kyrkor dock icke medräknats. Den önskan, man från början hade att få hela stora sammanhängande områden inventerade av en enda person, har c. RU S E S O RB E BG långtifrån alltid kunnat uppfyllas. Då fordringarna på inventorernas utbildningsgrad och erfarenhet redan från början sattes jämförelsevis högt, blev ett av resultaten i snart sagt alla fall, att vederbörande efter en icke alltför lång tid avbröt sitt arbete för att tillträda någon ansvarsfull befattning inom andra grenar av det kulturhistoriska ar- Fig. 5. Svinstia i Skåne. T. h. delar av läktarbröstning med målade apostlabilder från 1600-talet. Abb. 5. Schwcincstall in Schonen. Rechts Teile einer Chorbrustung mit gemalten Apostelbildcrn aus dem 17. Jahrhundert. betsfältet. På så sätt har medarbetarlistan vuxit till att omfatta icke mindre än 54 olika personer och en oundviklig följd härav har blivit, att man för att uppnå den önskade enhetligheten i inventarielistorna har måst nedlägga ett större arbete än det beräknade på deras redigering hos arbetsutskottet före den definitiva utsändningen. Detta arbete har i arbetsutskottets expedition utförts av amanuenserna Ragnar Blomqvist och Rune Norberg. Resultatet föreligger nu i form av inventarielistor för 2 699 st. kyrkor, däri inberäknat kapell, ödekyrkor och ödekyrkogårdar, men ej kyrkorna i Stockholms stad och ej heller Upplands c:a 200 kyrkor, vilka av vissa skäl undantagits från arbetet. Stockholms kyrkor ansågos så grundligt behandlade i »Sveriges Kyrkor» att en ny inventering var onödig. Detsamma var förhållandet med Lunds domkyrka, där inventarierna voro utomordentligt grundligt publicerade. Redan från början undantog man den del av Ärkestiftet, huvudsakligen KYRKOINVENTERINGEN 1 9 1 8 - 1 9 32 Uppland, som tidigare preliminärt inventerats i samband med Uppsala-utställningen 1918, men denna inventering gjordes i väsentliga avseenden mera kortfattad än vad kommitténs senare arbete har blivit. Listorna upprättades endast såsom kompletteringar till kyrkornas då gällande inventarieförteckningar och kunna därför endast med • / i / wz • —~ /. Ht' m Fig. 6. Sörmländskt uthus, uppfört av bänkdörrar från 1600-talet. Abb. 6. Sörmländisches VVirtschaftsgebäude, errichtet ans Kirchenstuhltllren des 17. Jahrhunderts. dessa senare i hand ge en kunskap något så när motsvarande kommitténs övriga listor. Riksantikvarien förbereder därför nu i samråd med Ärkebiskopen den nödvändiga kompletteringen av inventeringen av Upplands kyrkor. För varje kyrka har inventor på kataloglappar upptecknat varje föremål av konst- eller kulturhistoriskt värde samt på grundvalen av dessa lappkataloger redigerat en inventarielista, som sedan utskrivits i tre ex.: ett för församlingen, ett för domkapitlet och ett för Riksantikvarieämbetet. Originallistan, från början avsedd att överlämnas till »Sveriges Kyrkor», förvaras nu i Antikvariskt topografiska arkivet i Stockholm. Utsändningen till församlingarna skedde till en början genom resp. domkapitel men har efter 1920 verkställts genom Riksantikvarieämbetet direkt till församlingarna, varvid vederbörande pastorsämbete beretts tillfälle att å ett särskilt formulär göra kompletteringar, lämna upplysningar om vidtagna åtgärder och göra eventuella anmärkningar. De i Riksantikvarieämbetets arkiv förva- 8 RUNE NORBERG rade inventarielistorna ha inbundits landskapsvis (se fig. 1) tillsammans med de nyssnämnda av vederbörande pastorsämbeten undertecknade svarsformulären och utgöra nu tillsammans 52 stora folioband. Lappkatalogerna, som visserligen icke äro alldeles fullständiga, förvaras likaledes i Riksantikvarieämbetets arkiv (se fig. 2). Dylika kataloglappar förefinnas till ett antal av c:a 75 000 st. I fullständigt skick skulle en katalog över hela landets samtliga kyrkoinventarier omfatta c:a 120 000 lappar. Det är nu också Riksantikvariens avsikt att i mån av tillgång på medel låta komplettera den förefintliga lappkatalogen och ordna densamma till en efter föremålsgrupper uppställd katalog över landets kyrkoinventarier. Det vetenskapliga värdet av en sådan anordning torde icke behöva närmare motiveras, i all synnerhet som den största fotografisamlingen över kyrkoinventarierna är ordnad efter topografiska principer. Plåtarna till de under kyrkoinventcringen tagna fotografierna uppgå till ett antal av c:a 6 000 st. och förvaras nu, tillgängliga för forskare och allmänhet, i A. T. A. För att giva en mera överskådlig bild av inventeringarnas fortgång, lämnas i det följande en redogörelse för arbetet inom varje stift. ÄRKESTIFTET Inventering av Uppland hade delvis utförts i och för utställningen av äldre kyrklig konst i Uppsala 1918, varför Kyrkoinvcnteringskommittén avstod från en nyinventcring, Upplandsinvcnteringen hade dock utförts efter ' ett system, som i vissa avseenden skiljer sig från det som kommittén bestämde sig för att använda. Hälsingland inventerades under åren 1919 och 1920 av fil. lic. Erik Salvén. Gästrikland hado liksom Uppland inventerats för Uppsalautställningen 1918. Ett fåtal återstående kyrkor inventerades 1920 av Erik Salvén. Sodan landskapets kyrkor helt och hållet publicerats i »Sveriges Kyrkor» (1932 och 1936) ha nya inventarielistor upprättats av fil. lic. Rune Norberg år 1939 på grundval av Salvéns och »Sveriges Kyrkors» material. Till domkapitel och församlingar har större delen av inventarielistorna utsänts 1920, några 1938 och återstoden 1939. Antalet listor för stiftet är 73 st. Kostnaderna ha bestritts genom ett anslag om 3 000 kronor från Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. KYRKOINVENTERINGEN 1918-1932 LINKÖPINGS STIFT Inventeringcn utfördes i stort sett under åren 1918—1923 av följande personer: fil. kandidaterna Anders Billow, Gustav Munthe, Tord 0:son Nordberg, Bertil Waldén och fil. lic. Erik Lundberg. Enstaka kompletteringar utfördes 1926 av fil. lic. Erik Lundberg och 1932 av fil. kand. Rune Norberg. Till domkapitel och församlingar ha inventarielistorna utsänts med ett mindre parti år 1919 samt huvuddelen år 1928 och enstaka listor 1938 och 1939. Antalet listor för stiftet är 233 st. Kostnaderna uppgå till något över 13 000 kronor, varav större delen mottagits som donation av grosshandlare Pehr Swartz. SKARA STIFT Inventeringen utfördes i allt väsentligt av »Jubileumsutställningen i Göteborg 1923». För utställningens räkning hade ett flertal inventorer besökt kyrkorna och efter detta material utarbetades inventarielistor enligt kommitténs program. Inventeringsarbetet leddes av docenten Carl R. af Ugglas och utfördes under åren 1916—1922 av följande personer: fil. kand. Hanna Eggertz-IIcgardt, fil. stud. Anna Stina Julin, Solve Gardell, Uno Otterstedt, J. A. Stenung, Evald E:son Uggla, Ingeborg Wilcko, Nils G. Wollin samt fil. lic. Erik Salvén och fil. dr Ernst Fischer. Ett mindre antal kompletteringar utfördes åren 1930 och 1932 dels av fil. kand. Brynolf Hellner och fil. kand. Rune Norberg, och dels med användande av beskrivningar i »Sveriges Kyrkor». Inventeringen av Smålands-delen av stiftet — cn del av Mo härad — utfördes 1932 av fil. kand. Gunnar Ullenius och fil. kand. P. O. Westlund. Till domkapitel och församlingar utsändes inventarielistorna huvudsakligen 1929 och 1936 med kompletteringar intill år 1938. Antalet listor för stiftet är 439 st. Kostnaderna uppgå till omkr. 19 000 kronor, varav större delen mottagits i donationer, för Skaraborgs län av landshövding Axel Ekman, ryttmästare Richard Bäckström, Fastighets A.-B. Carnegie & C:o och häradshövding IIj. Tillberg, för Älvsborgs län genom landshövding Axel von Sneidern. STRÄNGNÄS STIFT Inventeringen utfördos i stort sett under åren 1919—1923. Närkes-delon av stiftet inventerades av fil. kand. Stellan Mörner. Södermanlands-dolon har inventerats av följande personer: fil. kandidaterna Gustav Munthe, Bertil Waldén, Carl Johan Lamm och Ingeborg Wilcke-Lindqvist. Ett antal inventariolistor ha utförts efter äldro inventeringar av intendenten Sigurd Wallin och intill år 1936 ha ett antal kompletterande inventeringar utförts av fil. lie. Rune Norberg. 10 RUNE NORBERG Till domkapitel och församlingar har huvuddelen utsänts under åren 1928 och 1930 med kompletteringar intill år 1938. Antalet listor för stiftet är 178 st. Kostnaderna ha bestritts genom en donation av fru Amalia Wallenberg om 9 000 kronor. VÄSTERÅS STIFT Alltifrån 1912 hado fil. lic. Gerda Boéthius utfört kyrkoinventeringar för »Sveriges Kyrkor» och fortsatte med ett större antal för kommitténs räkning år 1919. Samma år inventerade fil. lic. Sven T. Kjellberg kyrkor inom Västmanland och 1923 inventerade fil. kand. Bertil Waldén ett antal kyrkor. Kompletteringar utfördes intill år 1935 av fil. kand. Gunnar Ullenius, fil. kand. Wilhelm Holmqvist och fil. lic. Runo Norberg. Till domkapitel och församlingar utsändes inventarielistorna år 1919, 1928, 1929, 1932 och 1938. Antalet listor för stiftet är 134 st. Kostnaderna uppgå till omkr. 5 500 kronor, varav 1000 kronor donerats av Svenska Metallverken och ASEA i Västerås. VÄXJÖ STIFT Inventeringen påbörjades 1919—1920 av fil. kand. Gotthard Johansson och fullföljdes sedan i stort sett under åren 1926—1932 av följande personer: fil. dr Ragnar Blomqvist, teol. och fil. kand. Henrik Alm och fil. lic. William Andersson. Enstaka kyrkor inventerades av fil. kand. Erik Andrén, fil. kand. Brynolf Hellner, fil. dr William Karlsson och fil. kand. Gunnar Ullenius. Dessutom har Uppvidinge härad utförts på grundval av material i »Sveriges Kyrkor». Till domkapitel och församlingar ha inventarielistorna utsänts åren 1928, 1932 och 1935 med en komplettering 1938. Antalet listor för stiftet är 232 st. Kostnaderna uppgå till omkr. 11000 kronor. LUNDS STIFT Inventeringen utfördes i huvudsak under åren 1918—1922 och 1925— 1932. Blekinge-delen av stiftet inventerades av fil. lic. William Andersson, delvis eftor tidigare för »Sveriges Kyrkor» gjorda arbeten. I Skåne igångsattes inventeringen av docenten Helge Kjellin med biträde av följande lärjungar: Gotthard Gustafsson, William Karlsson, Olle Källström, Monica Rydbeck, Uno Otterstedt, Ludvig Sjöberg och Isidor Zetterberg. Från 1925 fullbordades inventeringen av teol. och fil. kand. Henrik Alm, fil. lic. William Andersson, fil. kand. Erik Andrén, fil. dr Ragnar Blomqvist, fil. kand. Brynolf Hellner, fil. dr William Karlsson, fil. lic. Erik Lundberg, intendenten Torsten Mårtensson och fil. kand. Bertil Wester. KYRKOINVENTERINGEN 1918-1932 11 Till domkapitel och församlingar ha inventarielistorna utsänts åren 1928, 1930, 1932 och 1938. Antalet listor för stiftet är 485 st. Kostnaderna ha uppgått till något över 28 000 kronor, varav 10 000 kronor donerats av H. K. H. Kronprinsen och konsul Ivar P:son Henning. GÖTERORGS STIFT Inventeringen av stiftet utfördes av »Jubileumsutställningen i Göte borg 1923». För utställningens räkning hade ett flertal inventorer besökt kyrkorna och efter detta material utarbetades inventariolistor enligt kommitténs program. Inventeringsarbetet leddes av docenten Carl R. af Ugglas och utfördes under åron 1917—1922 mod smärre kompletteringar intill år 1931. Inventeringsarbetet hade utförts av följande personer: docenten Henrik Cornell, fil. stud. Sölvo Gardell, rektor Sigfrid Gunnäs, fil. kand. Hanna Eggertz-IIogardt, fil. dr B. Hegardt, fil. stud. Fredrik Cramér, Hädar Lilliebjörn, J. A. Stenung, Evald E:son Uggla ooh Nils G. Wollin. Till domkapitel och församlingar utsändes inventariolistorna huvudsakligen åren 1927 och 1930 med några kompletteringar intill år 1937. Antalet listor för stiftet är 314 st. Kostnaderna, omkr. 14 500 kronor, utgöra donation av grevinnan Ella von Rosen. FORNA KALMAR STIFT Inventeringen utfördes under åren 1918—1921 av fil. kand. Anders Billow, delvis med användande av material frän en 1912 utförd inventering i och för en planerad kyrklig utställning i stiftet. Domkyrkan inventerades 1935 av intendenten Manne Hofrén. Till domkapitlet i Växjö och till församlingarna ha inventarielistorna utsänts åren 1919 och 1932 samt domkyrkan 1935. Antalet listor för stiftet är 66 st. Kostnaderna uppgå till inemot 2 000 kronor, varav 1 300 kronor donerats av bankdirektör S. Huldt, direktör William Björkman och fabrikör P. A. Sjögren. KARLSTADS STIFT Inventeringen utfördes i stort sett år 1928, då fil. lic. Bertil Waldén inventerade Dalsland och fil. kand. Ragnar Blomqvist större delen av Värmland. Professor Helge Kjellin, sora redan 1920 utfört ett par inventeringar, gjorde jämte fil. kand. Brynolf Hellner och fil. kand. Gunnar Ullenius vissa kompletteringar åren 1930—32. Till domkapitel och församlingar utsändes inventarielistorna åren 1930, 1932 och 1934 samt några enstaka listor 1938. Antalet listor för stiftet är 168 st. 12 RUNE NORBERG Kostnaderna uppgå till omkr. 8 500 kronor, varav 1000 kronor donerats av bankdirektör Jonas Kjellberg. HÄRNÖSANDS STIFT Inventeringen av Ångermanland utfördes under åren 1919 och 1920 av fil. lic. Erik Salvén. Jämtland och Härjedalen inventerades 1927 av Erik Salvén och fil. kand. Brynolf Hellner med komplettering 1933. Medelpads inventering utfördes huvudsakligen 1919 av docenten Henrik Cornell, som för »Sveriges Kyrkors» räkning undersökt området. Till domkapitel och församlingar ha inventariclistorna utsänts åren 1929 och 1933—34 med kompletteringar intill år 1939. Antalet listor för stiftet är 179 st. Kostnaderna uppgå till inemot 16 000 kronor, varav 10 000 kronor donerats av fru Anna Hwass. LULEÅ STIFT Inventeringen utfördes år 1928 av fil. kandidaterna Brynolf Hellner och Gunnar Ullenius. Inventarielistor för tre kapell i stiftet hade redan 1921 utförts av fil. lic. Erik Salvén. Till domkapitel och församlingar utsändes inventarielistorna år 1930 med komplettering år 1938. Antalet listor för stiftet är 105 st. Kostnaderna uppgå till inemot 12 000 kronor. VISDY STIFT Under ledning av professor Johnny Roosval ha stiftets kyrkor undersökts för verket »Sveriges Kyrkor» och i samband härmed ha inventarielistorna upprättats under perioden 1919—1924 samt 1931. Professor Roosvals medarbetare ha varit fil. lic. Hanna Eggcrtz-llegardt, fil. kand. Ruben Gustafsson, fil. kand. Samuel Hedlund, fil. lic. Efraim Lundmark och fil. kand. Ester Wretman. Till domkapitel och församlingar ha listorna utsänts åren 1929 och 1932. Antalet listor för stiftet är 93 st. Kostnaderna uppgå till närmare 3 000 kronor, varav 1100 kronor donerats genom landshövding Gustaf Roos och av hovintendenten Axel Melander. Såsom ett komplement till ovanstående uppgifter för de olika stiften meddelas h ä r en översikt över antalet inventerade k y r k o r , ödekyrkor eller ö d e k y r k o g å r d a r i samtliga l a n d s k a p : KYRKOINVENTERINGEN 1918-1932 13 Trpt 678 31 48 438 339 129 — 114 38 546 70 67 34 167 Summa 2 699 Blekinge Bohuslän Dalarna Dalsland Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Härjedalen Jämtland Lappland Medelpad 47 101 64 54 93 18 98 55 14 68 36 30 Trpt 678 Norrbotten Närke Skåne Småland Södermanland Uppland Värmland Västerbotten Västergötland Västmanland Ångermanland Öland Östergötland Hela inventeringsföretaget h a r enligt vid avslutningen gjort bokslut dragit en totalkostnad av c:a 150 0 0 0 : — kronor. F ö r u t o m de h ä r ovan stiftsvis omtalade donationerna ingå i denna summa dels en vid starten given gåva av P r i n s E u g e n om 2 000 k r o n o r för gemensamma expeditionskostnader, dels det tidigare n ä m n d a anslaget om 60 000 k r o n o r u r K n u t och Alice W a l l e n b e r g s stiftelse. Den n u fullbordade kyrkoinventeringens betydelse ligger dels på fornminnesvårdens område, dels på det vetenskapliga, varjämte det måste betraktas som en tvingande nödvändighet att med s a k k u n n i g t upprättade inventarieförteckningar bokföra ett så pass betydande nationellt kapital som just k y r k o r n a representera även u r ren ekonomisk s y n p u n k t . Kommittén h a r en g å n g uppskattat det s a m m a n l a g d a värdet till c:a ett h u n d r a miljoner kronor, vilket ingalunda torde vara överdrivet, e h u r u uppskattningen skedde u n d e r a n d r a ekonomiska k o n j u n k t u r e r än de n u v a r a n d e . I fornminnesvårdande avseende h a r kyrkoinventeringen den betydelsen, att det finnes en lagligt gällande, på vetenskaplig g r u n d upprättad inventarieförteckning för varje k y r k a till tjänst för biskoparna vid visitationer och vid R i k s a n t i k v a r i e n s i lag påbjudna inspektioner, då f ö r s a m l i n g a r n a s vård av föremålen understödjes och kontrolleras. Under arbetet inom Riksantikvarieämbetets byggnadsavdelning komma de i ämbetets arkiv förvarade inventarieförteckningarna så gott som dagligen till a n v ä n d n i n g vid förberedandet av k y r k l i g a r e s t a u r e r i n g s ä r e n d e n . Sedan fornminnesvården ute i landet u n d e r senare å r fått en fastare organisation genom inrättandet av en rad landsantikvariebefattningar, kan kyrkoinventeringens resultat även 14 RUNE NORBERG för dessa tjänstemän underlätta arbetet. Det är givetvis ett önskemål — ofta uttalat av landsantikvarierna själva — att varje länsinstitution kunde få en omgång avskrifter av inventarielistorna för länets kyrkor, men detta har dock av ekonomiska skäl hittills icke kunnat ske. 14\ Frånsett de nyssnämnda, direkt fornminnesvårdande organen ha A H Fig. 8. Fig. 7. Mässhake från 1600-talet av dyrbart stoff och med märkliga broderier, anträffad i en östgötakyrka. Abb. 7. Messgewand des 17. Jahrhunderts aus kostbarcm Stoff und mit bemerkenswerten Stickereien, angetroffen in einer Kirche in Östergötland. Fig. 8. Samma mässhake konserverad och räddad i ett museum. Abb. 8. Dasselbe Messgewand, konserviert und gerettet in einem Museum. Fig. 7. givetvis vederbörande präster och kyrkovärdar i inventarieförteckningen ett stöd, när det gäller uppskattningen av och förståelsen för de äldre inventarier, som ofta under ett skamfilat och oansenligt yttre dölja värden både av kulturhistorisk och ekonomisk art. Redan i en uppsats om »Snabbinventering i Sveriges kyrkor», i Svensk Tidskrift 1924, kunde professor Roosval draga fram en rad under inventeringsarbetet påträffade exempel på mera flagranta fall av vanvård, vid några tillfällen t. o. m. av föremål som endast några år tidigare varit utställda på någon av de stora utställningarna för äldre kyrklig konst. Det är givet att de konstaterade fallen av bristande pietet ökats alltefter inventeringsarbetets fortskridande och KYRKOINVENTERINGEN 1918-1932 15 några prov avbildas här utan närmare kommentarer. Men glädjande nog har intresset för de gamla inventarierna allt oftare tagit sig uttryck i praktiska åtgärder för deras bevarande. Som ett talande bevis för att kyrkoinventeringen här spelat en betydelsefull roll kan Fig. 10. Fig. 9. Delar av ett triumtkrucifix från 1400-talets förra hälft, anträffat pä vinden i en Närkes-kyrka. Abb. 8. Teile eines Trlumphknizlflies aus der ersten Hälfte des 15. Jahrhunderls. angetroffen anf dem Boden einer Kirche in Närke. Fig. 10. Samma krucifix hopfogat. Korsstammen har formen av »livets träd». Abb. 10. Dasselbe Kruzifix, zusammengetilgt. Der Krcuzesstamm hat die Form eines il.ehensbaums». Fig. 9. nämnas, att så gott som alla de av Roosval anförda föremålen numera ha räddats ur sitt förnedringstillstånd. Triumfkrucifixet har flyttats ned från uthusvinden, konserverats och åter uppsatts i kyrkan, det snidade dopkapellet har upphört att tjänstgöra som lusthus och återförts till sin kyrka o. s. v. Redan omedelbart genom inventors besök ha ofta praktiska resultat nåtts. Medeltida dopfuntar ha flyttats från olämpliga platser i privata trädgårdar eller vedbodar och återinsatts i kyrkorna. Värdefulla medeltida träskulpturer ha framlagits från materialbodar, skolhusvindar eller skräpkammare och ofta ånyo fått en hedrad plats i kyrkan eller 16 RUNE NORBERG \ Fig. 11. Fig. 12. Fig. 11. Kristusbild från ett triumfkrucifix anträffad i en småländsk kyrkas vedbod. Märkligt arbete från 1100-talets slut. Abb. 11. Christusbild von einem Triumphkruzitix, angetroffen im Holzschuppen einer Kirche in Småland. Bcmerkenswerte Arbeit aus dem Ende des 12. Jahrhunderts. Fig. 12. Madonnabild från en värmländsk kyrkas tornvind. Från 1200-talets mitt. Nu konserverad och uppsatt i kyrkan. Abb. 12. Madonnenblld vom Turmboden einer Kirche in Värmland. Milte des 13. Jahrhunderts. Jetzt konserviert und in der Kirche aufgestellt. räddats till något museum. Medeltida kyrkdörrar och gamla inredningsdetaljer ha spårats i bygdens uthus och ofta ha de återförts till kyrkan. Särskilt fil. dr Erik Salvén, som inventerat stora delar avNorrland, har uträttat stora ting i detta avseende. KYRKOINVESTERISGES 1 9 1 8 - 1 9 32 17 Preliminär översikt över beståndet av medellida träskulptur i Sverige på grundval av kyrkoinventeringens resultat. Altarskåp Landskap hela Uppland 1 ) Småland Östergötland Södermanland Västergötland Gotland Skåne Hälsingland Västmanland Dalarna Ångermanland Närke Medelpad Gästrikland Halland Värmland Blekinge Bohuslän Öland Jämtland Västerbotten Härjedalen Norrbotten Dalsland Lappland Summa 59 26 52 40 15 29 18 19 22 15 11 11 6 3 2 5 5 4 3 3 1 2 2 Annan träskulptur Summa föremål helgonskåp, fragmenkrucifix tariska lösa bilder etc. 20 16 19 9 25 12 5 2 10 5 1 1 1 172 140 119 128 121 87 70 85 47 37 43 30 29 32 18 20 12 15 19 18 20 7 11 10 1 290 88 113 81 49 60 82 104 29 20 23 16 17 12 10 22 13 17 14 11 7 4 3 1 3 339 295 271 226 221 210 197 135 99 75 75 59 48 46 42 38 35 34 33 28 26 13 14 1 353 130 800 13 1 2 573 Det har glädjande nog också visat sig att prästerskapets intresse i många fall väckts genom inventeringen och det har ofta vid den av Riksantikvarien begärda genomgången av inventarielistorna framkommit viktiga föremål, som av en eller annan orsak förbigått inventor. Det har t. ex. beträffande en västmanländsk kyrka hänt att den utsända inventarielistan genom Pastorsämbetets försorg kompletterats både genom nyfunna föremål och utförligare uppgifter ur kyrkans arkiv etc. I vetenskapligt avseende ,kan kyrkoinventeringens resultat knappast överskattas. Vi ha nu för första gången fått en möjlighet att 1 ö v e r s i k t e n gjord med ledn. av U p p s a l a - u t s t ä l l n i n g o n egna forskningar. 1918 och förf. 2 — Fornvännen Kil. 18 RU S E S O HB E II G Fig. 13. Senmedeltida mässhake med värdefulla broderier. Från en kyrka i Norrbotten. Jämför Fv. 1932, s. 368. Abb. 13. Spätmittclalterliches Messgewand mit wertvollen Stickereien. Aus einer Kirche in Norrbotten. Vgl. Fornvännen 11132, S. 368. KY R K O I S V E S T E R I S G E S 1918-1932 19 överblicka hela vårt bestånd av vissa viktiga grupper av konstverk och konsthantverksalster. Som ett prov kan här återgivas en på grundval av kyrkoinventeringens resultat utförd översikt över beståndet av medeltida träskulptur. Se tablån sid. 17. Summan för hela landet uppgår till den både absolut och relativt mycket höga siffran av 2 573 stycken. Detta antal av bevarade medeltida skulpturer, motsvarande i runt tal ett föremål per kyrka, torde icke kunna överträffas i något annat nordeuropeiskt land. Den nyssnämnda siffran är därtill icke definitiv, emedan en del sedan länge i museerna förvarade skulpturer icko upptagits på listorna. Den verkliga summan torde snarare närma sig 2 800 stycken. För Bohuslän t. ex. är antalet träskulpturer enligt inventarieförteckningarna 34 medan det i verkligheten är 48, emedan 14 stycken sedan länge tillhöra Göteborgs museum. Det är givet att bland alla de genom kyrkoinventeringen framdragna föremålen också återfinnes ett icke obetydligt antal av verkligt hög kvalitet, vilka utgöra väsentliga tillgångar för vårt lands konst- och kulturhistoria. Några tillfälligt uttagna exempel avbildas här, fig. 11—13. Forskare av olika kategorier ha anlitat kyrkoinventeringen så gott som från arbetets början. Så utnyttjades det t. ex. av Gustaf Upmark för hans vittomfattande studier i svensk guldsmedskonst, och för den av en hel rad forskare bedrivna fortsättningen av detta Upmarks arbete utföres nu en katalog över alla guld- och silverföremål i svenska kyrkor, varvid kyrkoinventeringens material bildar stommen. Landets kyrkklockor ha ingående studerats av teol. dr Mats Amark — ur konsthistorisk-kulturhistorisk synpunkt — och av framlidne ingenjören C.-O. Björling ur gjuttekniska och hantverkshistoriska synpunkter. Båda ha flitigt utnyttjat kyrkoinventeringen. På samma sätt har material levererats för Nordiska Museets undersökning av det svenska tennets historia genom ingenjör Albert Löfgren, ävensom för den inventering av kopparföremål som utförts av Stora Kopparbergs Bergslags A/B i samråd med Nordiska Museet. Det är givet, att också flera av inventeringsarbetets många medhjälpare i tryck behandlat enstaka »fynd» eller gjort översikter på grundval av det insamlade materialet. Till denna grupp får man räkna en rad stu- 20 RU S E S O RB E RG dier, t. ex. r ö r a n d e Smålands medeltida s k u l p t u r , 2 D a l s l a n d s k y r k liga konst, 3 B o h u s l ä n s medeltida t r ä s k u l p t u r , 4 1600-talets dopfuntar, 5 sörmländsk k y r k o k o n s t 6 eller medeltida t e x t i l i e r i n o r d l i g a s t e S v e r i g e . 7 E t t exempel på h u r det k a n gå, n ä r man vill g ö r a en ö v e r s i k t över S v e r i g e s medeltida a l t a r s k å p , u t a n att t a g a h ä n s y n till k y r k o i n v e n t e r i n g e n s m a t e r i a l , h a r n y l i g e n f r a m h å l l i t s i denna tidskrift. 8 Många fler exempel k u n d e anföras, men det s a g d a må v a r a t i l l r ä c k l i g t för att visa att k y r k o i n v e n t e r i n g e n r e d a n u t g j o r t en g i v a n d e k ä l l a för v e t e n s k a p l i g f o r s k n i n g , men dess möjligheter i detta a v s e e n d e ä r o ä n n u icke på långt n ä r uttömda. Anm. D e n n a historik ä r utarbetad på u p p d r a g av arbetsutskottet i Kommittén för en förberedande inventering av vårt lands kyrkor. F ö r värdefull hjälp h a r förf. att t a c k a I n t e n d e n t e n S i g u r d Wallin, som bistått med råd och dåd. Z U S A M M E N F A S S U N G Ii UNE NORBERG: Die Kinheninventaraufnahme 1918—1932. Eine geschichtliche Ubersicht. Während der Jahro 1918—1932 hat eino vorbereitonde Inventarisiorung von Gegenständen kiinstlerischen öder geschichtlichen Wertes in dor Kirchen ganz Schwedens mit Ausirihmo von Uppland stattgefundon. Dio Bearboitung des Materials ging bis 1939 fort. Die Arbeit ist als Vorbereitung zu dem ausfiihrlicheren Inventarisicrungswcrk »Sveriges Kyrkor» 2 G o t t h . J o h a n s s o n . En romansk dopfuntsgrupp i Småland, Rig 1925; R a g n a r B l o m q v i s t , Studier i Smålands romanska stonkonst, Akad. Avh. Lund 1929; R u n e N o r b e r g , Romansk träskulptur i norra Småland, Modd. fr. N. Smal. Fornm.-förb. 1939. ' B e r t i l W a l d é n , Ur Dalslands kyrkoinventarium, Hembygden 1929; R. N o r b e r g , Det medelt. madonnaskåpet från Fröskogs kyrka och några av dess anförvanter, Hembygden 1932. 4 S o l v e G a r d e l l , Bohusläns medelt. altarskåp, Göteb. o. Bohusl. fornm.-föron. tidskr. 1929; R. N o r b e r g , Bohusläns medeltida träskulptur, samma tidskr. 1939. 5 T o r d O . - s o n N o r d b e r g , Säbyfunton och därmed besläktade funtar, Rig 1925. 6 R. N o r b e r g , Ett ungdomsverk av Pehr Cogell i Blacksta kyrka, Sörmlandsbygden 1937; D e n s a m m e , Den heliga Anna i Sörmland, samma tidskr. 1939. 7 G u n n a r U l l e n i u s , Rester av medeltida kyrkoskrud i Norrbotten och Västerbotten, Norrbotten 1929. 8 R. N o r b e r g , Ett tyskt bidrag till altarskåpets historia, Fv. 1940, s. 332. KYRK01SVESTERISGES 1918-1932 21 (»Schwedens Kirchen») zu betrachten. Dio »Schnell in ventarisicrung» wurde von einem Stabe von otwa 50 wisscnschaftlich geschulten Mitarbeitern unter Leitung eines Komitees mit Kronprinz Gustaf Adolf als Präsident ausgefuhrt. Das Komitec bestand im iibrigen aus Frau Anna Boberg, Architekt Ferdinand Boberg und Prinz Eugen, die die Anregung zu der Bestandsaufnahmo gegeben hatten, sowie Vertrotorn des Oberbauamts, dem Reicbsantiquar und den Hcrausgebern des Workos »Sveriges Kyrkor». Ein Arboitsausschuss wurdo gebildet, bestehend aus Architekt Boberg, don Professoren JSigurd Curman und Johnny Roosval sowie Dr. Sigurd Wallin als Sekretär. Die Kosten, die sich auf za. 150 000 Krönen boiaufen, wurden so gut wie vollständig aus Privatmitteln bestritten. 2 699 Kirchen, Kapollon sowie nicht mehr bonutzto Kirchen und Friedhofe sind invontarisiert worden. Za. 6 000 Lichtbildor sind nnfgeniimmon worden; sie befinden sich nun im Antiquarisch-Topographischon Archiv im Roichsantiquaramt. Das Resultat der Bestandsaufnahmo besteht fiir jede Kirche teils aus oinom Zottelkatalog (aufbowahrt im obengonannton Archiv), teils aus einem maschinengeschriobenen Vorzeichnis sämtlicher Gegenstände von kllnstlerischem odör goschichtlichein Wert, geordnet in derselben Reihenfolge, wie sie fiir das Werk »Sveriges Kyrkor» aufgestellt worden ist. Das Verzeichnis ist in 4 Exemplaren ausgefortigt wordon, wovon eines dom betroffonden Domkapitel zugestellt wurdo und eines im AntiquarischTopographischon Archiv aufbewiihrt wird. Ein weitoros Exemplar ist der betroffonden Gemoindo iiborwiosen worden, um einen Teil des fiir jede Kirche gesctzlich vorgoschriebenen Inventarvorzeichnissos zu bilden. Auf oinom besonderen Formulär habon die betroffonden Kirchenbehörden Gelegenheit erhalten, Empfang und Richtigkeit dos Inventarverzeichnisses zu bostätigen und etwa erfordorliche Zusätze und Korrekturen anzubringen. Das vierte Exemplar wird zusammen mit den ebengenannten boantworteten Formulären gobunden im Archiv dos Reichsantiquaramts aufbowahrt (siehe Abb. 1). Nach einem Bericht iiber den Fortgång der In\ entaraufnahme in den oinzolnen Stiftern (S. 8—12) wird deren Bedeutung ftir die praktischo Denkimilpflcgo und fiir die Wissenschaft behandelt. Die Notwendigkeit pflegerischer Massnahmcn, wio sie boi der Bestandsaufnahme zutago gotroten ist, wird durch einigo Boispiole schlimmer Art (Abb. 3—6) voranschaulicht. Viele wortvolle und bisher unboknnnto Gegenstände sind angetroffen und gorettot wordon, wofiir einige rein zufälligo Beispiele in Abb. 7—13 wiodergogobon worden. Um oine Vorstellung von der wissenschaftlichen Bedeutung der Invcnturisierung zu gebon, hat Verf. auf S. 17 eine vorläufigc Ubersicht tiber den Bestand an mittelalterlichen Holzskulpturen in schwedischen Kirchen zusammengestollt. Das Inventarisationsmatorial ist bereits fiir grössere Untersuchungen betreffs Goldschmiedokunst, Zinn- und Kupfergegenstände sowie Kirchengloc.kon verwertot worden, und ferner haben Mitarbeiter der Invontarisation eine Reihe kleinorer Studion veröffentlicht. Das Material ist jedoch noch boi weitem nicht ausgenutzt.