Riksantikvarieämbetet 
Att forska om kyrkor 

,-, 
~~G)..J,~c~..... , 
,., 
Att forska om kyrkor 
Vägledning om arkiv 
av Ingrid Rosell 
Underrättelser från Riksantikvarieämbetet 
och statens hi storiska museer 1979:2 
LiberFörlag Stockholm 
ISBN 91 -38-05300-4 ISDN 978-91 -7209-79 1-9 (I>Of) 2017 
Omslagsbild: Tegelsmora kyrka i Uppland. Teckning avJ H Rhezelius, 1630-talet. KB. -
Rhezelius (född i början på 1600-talet, död 1666) påbörjade 1634 antikvariska forsknings· 
resor på Öland och i östra Småland och fortsatte de närmaste åren sina resor huvud· 
sakligen i Uppland. Reseanteckningama från Uppland "Monumenta Uplandica" är publi­
cerade i Upplands fomminnesforenings tidskrift, bd 7. bilaga. 
Offsetcenter ab. Uppsala 1979 
© Bilderna i publikationen 
Innehåll 
Riksarkivet 6 

Landsarkiven 10 

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer 

Antikvarisk-topografiska arkivet 14 

Biblioteken 16 

Slottsarkivet 18 

Kungliga husgerådskammaren 18 

Krigsarkivet 19 

Lantmäteriverket 19 

Länsstyrelserna 

Lantmäterienheternas arkiv 20 

Nationalmuseum 20 

Nordiska museet 22 

Sveriges arkitekturmuseum 22 

Lunds universitets institut för folklivsforskning 22 

Övriga museer 23 

Publicering av kyrkobeskrivningar 23 

Bilagor: 

I. Förteckning över Tryserums kyrkoarkiv, VaLA. Utdrag 25 

2. Förteckningsplan för kyrkoarkiv 28 

3. Exempel på handstilar 30 

3 
X f;;ak Ja,nJ,,/,;, f ;a u7ut:L/u., k'.i; nam .l o=1 -~~ y;uo ..r~ !,.,,,.: 
ras-il eit H~~ ~Q }E,t;..,.,,· oL:../11..os1 d,j,/4 'N'J"tn/Mt,j-;,., ,.,,. 
,,,.,;~ f ~ .S-- .:H;t;...,/;,.,_,,, /,0~ /yjo,,4.,/,,,.;; WAD'Z.ST~NENSlS 
~,/4,m ;,.,r- /,,...;fMt;t.,,, :., t '"' ft7d~ -4,u~/"rw~;.ar-rel, j,'u.r ,:t.J;,., 
. . /,~ XJV J~fMJ;;.,,.~-r;~,:d..:t;;.. .~..~...;t.tt,.., Svec,A. 
/-ta. Nol,i,;_ tÄp~. P,~ /,n,or,~.DEJ elP;/;; 
Er l"j;<A c~tju';.t;t rad.:.· <;or=;,.,,..lJ,= /_,.,l,."4 N~n-..,,, ;,,, ;,,0,pr,,.,,,, a_./4,,/4,,, ~,,_,_,;.,C". 
.,JtJuvf.w ;t;,'7,,,.,. .e ~n,~;, vtf,,,_,cl,.;, 110,a/ul,.,,.,,?1E.TAS,, a,,,,/,J ,.,.. ;,.. S,.;i.,~/;,;,."V_.j;;;,, 
k rr """.;,,,,a,/du,y 
SANCTA BIRGITTA 

:s..,,,,•.,,. 
"Drag dina skor av dina fatter, ty platsen, där du står, är helig mark." Med dessa ord till 
Mose, när Herren uppenbarade sigfar honom i dm brinnande busken, inleder Erik Ihrjors 
sin på latin avfattade beskrivning av Vad.stena klosterkyrka. Ostrogothia sacra. ATA. ­
E Ihrfors (1846-1929) blev I 900 amanuens vid det nyinrättade land.sarkivet i Vad.stena. 
Under vandringar genom stora delar av Mellansverige upptecknade han kyrkliga minnen 
och avritadekyrkor, särskilt i Östergötland, Småland och på Öland. Han avfattade sina be­
skrivningarpå latin, prydligt textade i tusch ochfarger meddekorativt utformade initialer 
i likhet med de medeltida hand.skrijlema. I ATA faroaras hans samlingar i sexton volymer 
4 
Att forska om kyrkor 

Kunskap om kyrkornas tillkomsthistoria och de förändringar de varit 
underkastade far vi genom studium dels av kyrkobyggnaderna själva 
dels av de skriftliga dokument, som finns bevarade om dem. Detta gäller 
också den inredning och de inventarier, som tillhör kyrkobyggnaden. 
När man skall beskriva en medeltida kyrka, far man för de tidigaste ske· 
dena av dess historia kunskap genom studium av murverk, byggnadsde· 
taljer m m. Från kyrkvindarna kan man studera mursömmar och på· 
byggnader, som avslöjar hur kyrkobyggnaderna undan för undan har 
byggts ut. Utgrävningar och iakttagelser i samband med restaureringar 
ger oss ofta viktigt underlag för utredningen av en kyrkas byggnads· 
historia. Om de medeltida skedena av våra kyrkors historia finns blott fa 
handskrifter i behåll. Från och med l 600·talets mitt ökar antalet beva· 
rade handlingar. Det ger oss större möjligheter att i dokumenten följa 
förändringar av kyrkobyggnad och föremålsbestånd. Kyrkoarkiven ger 
det mest omfattande och viktigaste materialet till kyrkornas historia. Ett 
flertal andra arkiv innehåller även värdefullt material om våra kyrkor ­
enskilda arkiv, avritningar från antikvariska forskningsresor, ritnings· 
och kartsamlingar m m. 
Följande vägledning är avsedd som en introduktion till arkivforsk· 
ningarna om kyrkobyggnaderna, deras inredning och inventarier och 
ger ett urval av källmaterial om desamma. Efter redogörelsen för varje 
arkiv, bibliotek, museum o s v lämnas exempel på litteratur. 
Förkortningar 
ATA 	 Antikvarisk·topografiska arkivet, 
Riksantikvarieämbetet och statens 
historiska museer 
GLA 	 Landsarkivet i Göteborg 
HGK Kungliga husgerådskammaren, 
Stockholm 
HLA Landsarkivet i Härnösand 
KB Kungliga biblioteket, Stockholm 
KrA Krigsarkivet, Stockholm 
LLA Landsarkivet i Lund 
LMV Lantmäteriverket, Gävle 
LUB Lunds universitetsbibliotek 
LUF Lunds universitets institut för folk· 
livsforskning 
RA 	 Riksarkivet, Stockholm 
SAOK Sveriges allmänna organist· och 
kantorsförbund 
SMF Sveriges museimannaförbund 
SSA Stockholms stadsarkiv 
ULA Landsarkivet i Uppsala 
UUB Uppsala universitetsbibliotek 
VaLA Landsarkivet i Vadstena 
ViLA Landsarkivet i Visby 
ÖIÄ Överintendentsämbetet (efter 1918 
Byggnadsstyrelsen), Stockholm 
ÖLA 	 Landsarkivet i Östersund 
5 
••• 111 · 
) 
-.....__ . /' . 
' ·'(·· ....., ... ,, . • J •••• ,, . . .... .. 
. , >,, ,.. .. ~ .. ,, ~ r:"' : 
.-~ ,.,,_ __ 
·;· '·- ,,.,. .........
( '< ,..,./ A , • • : .. ../1 6,,. ,,- ..,~ 
. . .....-· 
., 
--1,...<­
nn·'­ lii_l___ I I 
- ~--
. ,, ,.,&l 11 f C .- ~ r ,t/,_. 
Riksarkivet (RA) 
Riksarkivet var ursprungligen arkivdepå för Kungl Maj:ts kansli, vars 
handlingar i stort sett är bevarade fr o m Gustav Vasa och fram till våra 
dagar. Under slutet av 1800-talet började RA också ta emot de centrala 
ämbetsverkens arkiv, och idag är RA central myndighet för den statliga 
och kyrkliga arkivvården. Under årens lopp har en mängd privata arkiv 
förts dit. I RA förvaras även en del medeltida handlingar med varieran­
de ursprung. En stor del av de medeltida originalen förstördes dock vid 
slottsbranden 1697, men åtskilliga finns i avskrifter. De medeltida hand­
lingar, som finns i RA, har till stor del indragits från klostren och dom­
kyrkorna efter reformationen. Sockenkyrkornas medeltida arkiv har 
däremot till större delen skingrats. Det finns nu endast ett fåtal kvar i 
regel på områdets landsarkiv. Talrikast bevarade är breven från dom­
kyrkoarkiven i Uppsala, Strängnäs och Linköping. Från Skara och Väs­
terås finns endast ett begränsat antal handlingar i behåll och Växjö 
domkyrkoarkiv brändes sannolikt under Dackefejden. Av klostrens arkiv 
Karlshamns kyrkas sydfasad och pn?jekl till klocktorn avjöns Lundström J 790. ÖIÄ:sarkiv. 
RA 
-------------~~--------- ~­
6 
2. En lijttn nyCraffpåSödnSijd4n, <kringongtnfordom wo.rilhaj!,Al<kltJ ochafCrun­
dtn afNyiogiordJ, JOmpt däJs hwo./Jff, <klia ochfordigdt JtalAal och hwlltlimaL 
J. JOaf:r N)' muraffGrun<kn uppmuralpåJödmijdanpåltörltilmtmoltwäslrtgajwtllm. 
4N)'a hwo.lffdMrJOmmaslä<kJ öjwtrSödtrGongtnfordiga;4 hwo.lJ!DiloSamma Södn 
Gongen, Jom allenast ähnnu Jltolla Jtalltas rtpartras och hwiltlimas. 
8 hwo.llffi norra Cångtn, som allenast ähnnu sltolla JtalAas rtpartras och hwittlimas 
4hwo.lffJrammtn på sijdorna widh högh JtomiJ igångarna, som och al/mast sltall Jta/Jtas 
repareras och hwittlimas. 
J stoora hwo.lffi stoora Aörltian, som allenast sltolla rtpar: Jta/Jtas och hwllllimas mädh 
Jint whaljfbogar 
I Dilo stoordt hwo.lfpå Södre Sijdan JOmmalt<ks, ähr doch upartral: män sltall Jta/Jtas 
och hurittlimas mädh sinnt hwo.lffbogar. 
5 små hwo.Jföphögh Jtortdt uridhfomtrtn Jom sltol/a allenast JtalAas och hurittlimas 
Rapport om Magnus GabritlDtla Gardits rtstaurtringsdtgär<krvidVamhmultlosterltyrlta 
1668-70, sammanfatta<k i tolv punltttr, utdrag. De la Gardit'sAa saml RA. - Arltiv­
mattrialtt ger ou stundom vilttiga Jtompltmt11t till studitt av murvtrA:. byggnadsdttalfar 
mm 
7 
är de från Vadstena och dess dotterkloster Nådendal bäst bevarade. 
Cisterciensernas klosterarkiv har handlingar, som går tillbaka till 
l lOO·talet, såsomjulita, Gudhem, Nydala och Riseberga. Från Alvastra 
och Vreta är de äldsta originalen något yngre. Varnhems klosters arkiv 
är så gott som helt förlorat. Medeltidsforskaren är i hög grad hjälpt av 
att betydande delar av Sveriges medeltidshandlingar är utgivna i publi­
kationen Svenskt diplomatarium, som också har ett utmärkt person· 
och ortsregisrer. 
Kammararkivet är en sektion av RA. Hit hör olika typer av hand­
lingar, som rör medelredovisning och liknande. Här förvaras länsrä· 
kenskapema, upprättade från och med länsstyrelsernas tillkomst i bör· 
jan av 1630-talet, ibland i metertjocka volymer. Dessförinnan ingick de i 
landskapshandlingarna under namn av årliga räntan. Man kan, om 
man har tur, som bilagor till räkenskaperna stundom fa uttömmande 
historiker rörande exempelvis en byggnads tillkomst - det kan gälla 
byggnadsmaterial, namn på byggherrar, byggmästare, datering av före­
mål och mycket annat. Här förvaras också reduktionshandlingar, sam· 
lingama Adeln och dess gods, Kyrka, skola, hospitalsakter och räkenska· 
per, mantalshandlingar med värdefulla personuppgifter mm. En sär· 
skild förteckning: Ecklesiastika räkenskaper 1630- 1858 hänvisar till 
länsräkenskaperna och underlättar forskningen i dessa omfattande voly· 
mer (berör dock inte landskyrkor). En serie: Lantkyrkoräkenskaper 
härrör från en särskild förvaltning av de 1658 erövrade landskapen 
Skåne, Halland ( 1645), Blekinge och Bohuslän. 
I RA finns också ett förnämligt bestånd av olika, från början privata 
arkiv med för byggnadshistorikerna många gånger mycket givande pri­
vata brev, kontrakt, ritningar m m, såsom De la Gardieska samlingen, 
Oxenstiernska samlingen, Skoklostersamlingen (ang bl a släkterna 
Brahe, Wrangel, Bielke och Horn). Godsarkiven och släktarkiven har 
varit utsatta för större faror än institutionsarkiven. Beträffande medel· 
tida handlingar förekommer det, att de har räddats genom att adels­
familjerna satte in sina brevkistor i kyrkorna. 
Otto Waldes katalog över gods· och släktarkiv är till stor hjälp, när 
man vill spåra enskilda arkiv. Otto Walde, förste bibliotekarie på UUB, 
samlade uppgifter i en stor kortkatalog, som förutom i UUB finns i 
kopior i RA, KrA, SSA, KB, LUB samt universitetsbiblioteken i Göteborg 
och Umeå. Ett tryckt slagordsregister till katalogen kan köpas från RA. 
Otto Waldes katalog fortsättes och kompletteras i RA. 
För kyrkobyggnadsverksamheten har Ecklesiastikdepartementets 
handlingar .från 1840 och framåt även intresse. Före departementalre­
formen återfinns motsvarande material i serierna Skrivelser till Kungl 
Maj:t. Likartade handlingar finns även i ämnessamlingen Acta Ecclesia· 
stica. De yngre handlingarna förvaras i departementet. Till RA har även 
8 
Medeltida handskrifl. Donatorer till 
utbyggnaden av Svinnegarm kyrka i 
Uppland till en pilgrimskyrka av bety­
dande mått åter.finm i en namnlängd 
"Nomina benejactorumdejunctoru.m" 
(Namn påavlidna välgörare). Härfar­
lecknaJ på 14 bladnamn påfrälse och 
ofrälse från 1400-talets milt till omkr 
I 5JO. Svinnegamskyrkoarkiv. ULA 
. . 
överförts Överintendentsämbetets (ÖIÄ) arkiv (från 1918 Byggnadssty· 
relsen) med en omfattande ritningssamling rörande kyrkor och profana 
byggnader, ca 11000 ritningar över kyrkliga byggnader och ca 5000 
över profana. ÖIÄ:s arkiv omfattar i huvudsak tiden från 1750-talet 
t o m 191 7. Stora delar av ritningsbeståndet från l 700-talets förra hälft 
finns i Nationalmuseum. Ritningsmaterialet är i sin helhet avfotogra­
ferat i A4-format och förvaras i särskilda mappar i ATA (se nedan). Från 
Byggnadsstyrelsen har också till A TA överförts en omfattande fotosam­
ling rörande kyrkobyggnaderna. 
Litteratur 
Hur man forskar i Riksarkivet En vägledning(C Nilzenl. Sthlm 1974. Reviderad utg 1977 
At förse Riket med beständige och prydlige Byggnader ... Sthlm 1969 (behandlar ÖIÄ:s · 
och från 1918 Byggnadsstyrelsens utveckling) 
Holm N F &:Carlsson I, Enskilda arkiv i riksarkivet Sthlrn 1975. Skrifter utgav Svenska 
Riksarkivet 3 
Forskaren bör även observera serien RA-nytt. Riksarkivet informerar. Utg from 1977 
9 
Landsarkiven 
Landsarkivens verksamhet är knuten till bestämda områden enligt 
nedanstående. 
Landsarkivet i Uppsala, ULA Stockholms, Uppsala, Söderman­
lands, Örebro, Västmanlands och 
Kopparbergs län 
Landsarkivet i Vadstena, VaLA Östergötlands, Jönköpings, Kro­
nobergs och Kalmar län 
Landsarkivet i Visby, ViLA Gotlands län 
Landsarkivet i Lund, LLA Blekinge, Kristianstads, Malmöhus 
och Hallands län 
·Landsarkivet i Göteborg, GLA Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, 
Skaraborgs och Värmlands län 
Landsarkivet i Härnösand, HLA Gävleborgs, Västernorrlands, Väs· 
terbottens och Norrbottens län 
Landsarkivet i Östersund, ÖLA Jämtlands län 
Stockholms stadsarkiv (SSA) och Malmö stadsarkiv är tillika landsarkiv 
i ·respektive kommun. 
Landsarkiven är arkivmyndighet för den statliga regionala och lokala 
förvaltningen. Länsstyrelsernas arkiv förvaras här, likaså i regel dom­
kapitlens arkiv och sockenkyrkornas arkiv. Om de medeltida skedena i 
våra sockenkyrkors historia finns blott fa handskrifter i original eller av­
skrift i behåll. Utom genom bevarade arkivalier känner man emellertid 
åtskilligt om de medeltida sockenkyrkoarkiven genom de förteckningar 
och avskrifter, som gjorts i samband med antikvitetsrannsakningar på 
1630· och 1660-talen, genom biskoparnas visitationer och därvid upp· 
rättade inventarieförteckningar. Medeltida brev är bäst kända från Lin· 
köpings stift, åtskilliga från ärkestiftet; Strängnäs stifts sockenkyrkobrev 
synes inte heller vara så många. Enstaka brev har bevarats från Skara 
stift. Medeltida räkenskapsböcker finns bl a från Funbo i Uppland och 
Visnum i Värmland. Från och med 1600-talet ökar antalet bevarade 
handlingar och ger oss möjligheter till mera exakt kunskap om våra 
kyrkobyggnader. Bränder i arkivlokaler, fukt och många andra orsaker 
har emellertid gjort, att det bevarade arkivbeståndet är ojämnt. 
Kyrkoarkiven innehåller serier av födelse· och dödböcker, husför­
hörslängder m m. Här återfinns också socknens äldsta kommunala 
10 
1· 
! 
Räkenskaper J682-8.J, L)•restadJ kyrkoarkiv(Västergötland). GLA - RäkenskapemagerO.!J 
exakta upplysningar om vadsom ut.forts av planerade byggnadsåtgärder, inköp m m 
11 
handlingar såsom sockenstämmoprotokoll och räkenskaper och hand­
lingar rörande fattigvård och skolväsen. Av intresse för kyrkoforskare är 
räkenskaperna för kyrka (serien Ll. Sockenstämman, som efter l 650 fick 
rätt att själv besluta om kyrkans ombyggn~d och reparation samt att be­
vilja medel härtill, har avsatt arkiv, som ger oss de större samman­
hangen och bakgrund till räkenskapernas korta notiser. Efter kom­
munallagsreformen 1862, då de borgerliga funktionerna skildes från de 
kyrkliga, handlades de kyrkliga ärendena i kyrkostämman/kyrkofull­
mäktige. Periodvis återkommande biskops- och prostvisitationer har av­
satt protokoll med till dessa fogade inventarieförteckningar (serien N), 
vilka också tillhör det viktigaste materialet. De innehåiler ofta rapporter 
om kyrkobyggnadens tillstånd, behövliga reparationer, uppgifter om 
kyrkans inredning och inventarier, gåvor, inköp, försäljning, utgallring 
av föremål m m. Handlingar rörande kyrka och prästgård bildaren sär­
skild serie (0) och innehåller ofta kartor och ritningar av intresse för 
kyrkoforskaren. Handlingar, frånsett i regel de sista hundra åren, för­
varas i respektive landsarkiv; yngre handlingar på pastorsämbetena. (Se 
bil, utdrag ur arkivförteckning överTryserums kyrkoarkiv, Småland). Ett 
mindre antal församlingar har behållit äldre arkivalier, de sk dispense­
rade kyrkoarkiven. 
Ockelbo kyrka i Gästrikland. Detalj av karta ipOJtorsämbetet med den medeltida kyrkan och 
dess klockstapel, rivna på I 790-talet. På pastorsämbetena kvarligger stundom även äldre 
materuil av intressefar forskningen 
I 
\ 
\ 
' ~ 
-
12 
.. ,
järlåsakyrka iUppland. Rit11ing 
till restaurering (ej genomford) 
avE V Langlet(l891). Pastors­
ämbetet 
De flesta sockenkyrkoarkiven följer detta mönster och är mer eller 
mindre omfattande allt efter socknens betydelse och den tidsperiod, de 
innefattar. Beträffande stadskyrkor, domkyrkor och klosterkyrkor har 
arkiven vanligtvis en mera komplicerad karaktär. Handlingar om exem· 
pelvis Kalmar domkyrka måste sökas i Kalmar rådhusrätts· och ma· 
gistrats arkiv och länsstyrelsen i Kalmar läns, tandskontorets arkiv. I Kal· 
mar domkapitels arkiv finns naturligtvis även viktiga handlingar om 
domkyrkan. I domkapitelsarkiven, av vilka en del är levererade till lands· 
arkiven, är främst handlingar, ordnade efter pastorat, samt dornkapit· 
!ens protokoll av intresse. Här finns visitationsprotokoll, ämbetsberättel· 
ser och inkomna kungliga brev. Man kan ofta här finna komplement till 
kyrkoarkiven, då dessas äldre handlingar gått förlorade. I Linköpings 
domkapitels arkiv finns sålunda invenceringsprotokoll 1590-1623. 
Litteratur 
Dahlgren E. Kyrkoarkiv och domkapitelsarkiv. - Härnösands scift i ord och bild. Sthlm 
1953 
Körner S. Silrberg T &:Sundberg T, Arkivforskning på Gotland. Visby 1979. Skriftserie ut· 
given av kulturnämnden i Gotlands kommun Gotlandica nr 16 
Lundberg B, Kyrkoarkiv och kyrkoarkivföneckningar. Iakttagelser från arkivinventeringar 
inom Göteborgs landsarkivdistrikt. Sthlm 1956 
Sandberg A, Gotlands kyrkoarkivalier. - Visby stift i ord och bild. Sthlm 1952 
Sandberg A, Kyrkoarkiven i Växjö och Kalmar stift E.n översikc. - Växjö stifts hembygds, 
kalender 48. Växjö 1957 
Sandberg A. Linköpings stifts kyrkoarkivalier till och med 1800. En arkivhistorisk under, 
sökning. Lund 1948 
Se vidare: Svenskarkivbibliografi I 945-1959. Sammanställd av O Jägerskiöld. Sthlm 1962. 
-Svenska arkivsamfundecs skriftsserie nr 7. S 26: Kyrkliga arkiv 
13 
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer 
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) 
innehåller grovt indelat "det gamla Antikvitmkollegiets och Antikvitets· 
arkivets ämbetsarkiv, Vitterhetsakademiens handskriftssamling (be· 
stående av enstaka manuskript, ritningar, samlingar och arkiv från en­
skilda), akademiens och myndighetens ämbetsarkiv samt den upphörda 
kulturhistoriska byråns arkiv, övertaget från Byggnadsstyrelsen". (S 
Östergren i: SMF-nytt 1979:7). 1880 påbörjade riksantikvarien Hans 
Hildebrand den t0pografiska serie, A TA, som i dag gen namn åt hela ar­
kivet. ATA omfattade från bö1jan mest avskrifter och excerpter rörande 
fornlämningar och kyrkor men numera huvudsakligen ämbetets kor­
respondens. Här förvaras sålunda bl a ärenden rörande kyrkorestaure· 
ringar. I den topografiska serien har nu också inlagts kulturhistoriska 
byråns handlingar rörande kyrkobyggnader, byggnadsminnesmärken 
Trefaldighetskyrkan iKriJtianstad. Avritning l 826 avN l löfgren. A rkilekturrilningaroch 
teckningar m m 1819- 5 7. ATA.- NI Löfgren (1787-1881) fornforskare ochpräst,var hu­
vudsakligen verksam på Öland och iSmåland Hanssamlingar ärfordelade på olika arkiv 
och bibliotek, bl aATA, K.B och UUB 
14 
och andra fastigheter (fortfarande sammanhållna i särskilda dossierer). 
Till den topografiska serien hör ett omfattande bestånd av fotografier 
och ritningar. I A TA ingår även enskilda arkiv, såsom handlingar av C G 
Brunius, Agi Lindegren, Erik Fant och Ragnar Hjort. 
Av stort värde för kyrkoforskaren är även de avritningar och an· 
teckningar från antikvariska forskningsresor, som företogs alltsedan 
l 600,talets första hälft (se nedan KB). Raden av antikvariska forsknings· 
resor under l 800,talet koncentrerades till olika delar av Sverige. För 
kunskapen om förlorade och förändrade kyrkor på Öland är N I Löf, 
grens teckningar och berättelser av stort värde. C H Brusewitz gjorde 
långa fotvandringar i Bohuslän och hopbragte en mängd kyrkliga in­
ventarier och folkliga kulturföremål samt avtecknade och beskrev kyr· 
kor även i Västergötland och Värmland. E Ihrfors genomkorsade i slutet 
av århundradet stora delar av Mellansverige. Bl a för vår kunskap om 
Smålands rivna kyrkor är hans avritningar, berättelser och excerpter (ur 
Vadstena landsarkiv) ett viktigt material. Beträffande Hälsingland är 
prosten OJ Bromans stora verk Glysisvallur (utg i Uppsala l 921-34) en 
fyndgruva med avritningar och beskrivningar av alla kyrkor i landska­
pet under l 700-talets förra hälft. 
En riksomfattande inventering av våra kyrkliga minnesmärken 
företogs enligt kunglig förordning I 828 (inv l 829). Protokollen, som för. 
des av prästerna, utskrevs i flera exemplar, varav en serie finns i respek· 
tive kyrkoarkiv, en serie i AT A. En preliminär inventering av de svenska 
kyrkornas föremålsbestånd utfördes 1912-32 (snabbinv). Samtliga in· 
venteringslistor förvaras i A TA. En inventering av orgelverken gjordes 
på l 940-talet (SAOK:s orgelinventering) och en ny inventering pågår. 
ATA innehåller även Bertil Westers orgelarkiv och Einar Ericis omfat· 
tande excerpter om äldre orglar. I ATA förvaras även excerpter och rit· 
ningar från byggnadshistoriska och arkeologiska undersökningar. 
Litteratur 
Berg L 0. Ur Vitterhetsakademiens arkiv. - Kommisionen för riksinventering av de enskil­
da arkiven. bulletin nr 2 (1964).s 9-21 
Norberg R. Kyrkoinventeringen 1918-1932. En historik-Fomvännen 1941. s 1-21 
Schiick A, En humaniscisk vetenskapsakademie och dess anor. i: Ad patriam illusrrandam. 
Hyllningsskrift till Sigurd Curman. Uppsala 1946 
Svedlund R, Om Antikvarisk-topografiska arkivet. - Fomvännen 1970. s 162-169 
Östergren S. ATA - arkivet i Riksan tikvarieämbetet och statens historiska museer. i: 
SMF,nytt 1979:7 
Östergren S, Några anteckningar om organisation och arkiv vid Riksantikvarieämbetet 
och statens historiska museer. - Svenska arkivsamfundets skriftserie, nr 19 ( 197 71, s 65-84 
15 
Predikstolen iUlriksdalsslottskapell, tidigare inrymt i slottets norraflygel. Deta{jav teckning 
till Sveciaverket omkr J6 70. UUB. -Medhjälp av denna teckning har en undanställd pre­
dikstol och intreJJanta målningar från korgens falt kunnat identifieras. Teckningarna till 
Sveciaverket i6vrigtfarvaraspå KB. Samtliga teckningar ärpubliceradei: .E Dahlberg, Teck­
ningarna till Svecia antiqua el hodierna. Sthlm J96.J-68 
Biblioteken 
Kungliga biblioteket {KB), Uppsala universitetsbibliotek (UUB), Lunds 
universitetsbibliotek (LUB) m f1 innehåller värdefulla manuskriptsam­
lingar - brev inte minst - av betydelse för kyrkoforskare. I KB förvaras 
anteckningar och avritningar från antikvariska forskningsresor, såsom J 
H Rhezelii volymer om Uppland, Småland och Öland med teckningar i 
mycket litet format (se omsl: Tegelsmora kyrka i Uppland). När Antikvi­
tetskollegiet tillkommit 1667, blev J Hadorph dess främsta kraft. Till­
sammans med kollegiets tecknare reste han omkring i landsorten för in­
ventering och undersökning av kyrkor och fornminnen. I KB förvaras 
16 
... 
- I 
Norra Fågelås kyrka i VäJtergötland. Teckning av} Hartling 167 l far J Peringskiölds 
Monumenta ... KB. -J Peringskiöld (I654-1720) var antikvarie i Antikvitetsarkivet. I 
KBfaroaras i tio foliovolymer hans samlingar till en.historisk-antikvarisk beskrivning över 
Sverige med talrika teckningar av kyrkor och runstenar bl a från Uppland och VäJter­
gölland 
17 
hans Afritningar af Kyrkor och Kyrko-vapen i Upland med teckningar, 
utförda 1680- 85. Här finns också ett annat betydande arbete: J Pering· 
skiölds Monumenta Sueo-gothorum antiqua et recentia i tio foliovo­
lymer med avritningar av kyrkor och runstenar. Peringskiöld efter­
trädde Hadorph i Antikvitetskollegiet och avskrev viktiga historiska do­
kument ur statliga och enskilda arkiv. I KB finns också 1600-talets anti­
kvariska rannsakningar (delvis utg). Till viktigare enskilda arkiv hör 
Helgo Zettervalls arkiv. Bibliotekets kart· och planschsamling förvarar 
teckningar till Sveciaverket, i vilket avbildningar av såväl äldre bygg­
nadsmonument som stormaktstidens arkitektur utgavs i kopparstick 
omkring l 700. Sveciateckningama publicerades 1963-68 i fyra voly­
mer. I UUB innehåller de omfattande Palmskiöldska, Nordinska och 
Westinska samlingarna topografiskt material av intresse för nästan alla 
bygder. Av teckningar från antikvariska forskningsresor kan här näm­
nas N I Löfgrens öländska samlingar från 1815 och senare. För kun­
skapen om Ölands förlorade och förändrade kyrkor är de av stort värde. 
Av mera omfattande arkiv i LUB är De la Gardieska arkivet ett viktigt 
material med uppgifter om åtskilliga kyrkor. 
Litteratur 
Boström R, Kyrkor på Öland. Inledning. Översikt av de skriftliga källorna. Sveriges Kyrkor. 
Konsthistoriskt inventarium. vol I 08. Shlm 1966 (behandlar antikvariska forskningsresor, 
som även berör andra landskap) 
Ehrensvärd U, En konsthistoriker på Kungl. Biblioteket. Kort vägledning till handskrifts, 
och kan- och plansc:hsamlingama. Sthlm 1970 
Slottsarkivet 
förvarar förvaltningshandlingar rörande de kungliga slotten inklusive 
deras slottskyrkor. Hovstatsräkenskapema innehåller centrala huvud­
räkenskaper 1620-90-talet. Hovkontorets arkiv består av räkenskaper­
huvudböcker och kassaböcker. Här redovisas konterfejare, arkitekter, 
skulptörer os v, mest anställningar och dylikt. 
Litteratur 
Blumfeh E, Slo1tsarkivet. Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1962-66. Utredningar 
och förteckningar. s 5 7 ff. 
Kungliga husgerådskammaren (HGK) 
vårdar och bearbetar vetenskapligt de kungliga slottens inklusive slotts­
kyrkornas inredning och inventarier. Kataloger över föremålen och 
bildarkivet är tillgängliga för forskaren. 
18 
Borgholmuloll 16H Dr.I 
mot s/11t111i11gmframsli.J11· 
ta11dr parlit/ inrymdr 
Joha,1 111:s slollskyrJia. En 
slollSkyrJia plantradr.s 
även i hömtomrt iiv,rst 
I h. vitlut hade 11r.d1Jijutits 
undtr KalmarJirigtt 
1611-/J. Sverige, stads­
ochf<iJt 11i11gspla11er. KrA 
Krigsarkivet (KrA) 
är arkivmyndighel för försvarets centrala, regionala och lokala myndig· 
heler. KrA har mycket slOra kan- och ritningssamlingar, innefauande 
bl a samlingen. Sverige. stads- och fåstningsplaner med ritningar av kyr· 
kor.tex i Karlskrona. Kalmar och Borgholm. ävensom handritade och 
tryckta kanor. 
Litteratur 
Krigsark.ive1, Värnamo 1978 . 

Kunglii:a Krigsarkh·r1 l.50 år I80.S-1955. Örebro 1955 

Lantmäteriverket, Gävle (LMV) 
förvarar akter och kanor från lantmäteriförrättningar. De är ordnade 
och förtecknade sockenvis. På lantmäterikanorna avbildas kyrkorna 
19 
Tibble b)•i Uppla11d I 708.Detaljav karta, ~mvilar Hdbo-7'ibblt kyrka. dm kyrkogdrd och 
dm omgivande b)-gde11 med dus gårdar och t<ägar. LM V. - Kyrkorna mJbildas på /a11t­
mättriÅartoma $/u11dom exaAl, stundom som tll karllt<Åt11. Här återgtslryrlra11 11ärmrul 
som tll lrar1tu At11 
stundom exakt, stundom i form av karttecken. Dessa kartor har även sin 
~tora betydelse. då de visar bygden. vägarnas sträckning och det om­
givande landskapet i en svunnen tid. 
Länsstyrelserna 
Lantmäterienheternas arkiv 
äger i regel stora kartsamlingar, även äldre kartmaterial av intresse för 
kyrkoforskaren (se i övrigt LMVl. 
Litteratur 
Peterson-Bcrgcr E. Lantmäteriets kartO!(TI!fisk;1 verksamhet. i: Svenska lantmäteriet, del I. 
s 257-297 
Nationalmuseum 
har ett förnämligt ritningsarkiv. fördelat på flera samlingar. som bär 
namn efter samlingarnas upphovsmän: Celsingska sam!. Cronstedtska 
20 
1 

D
. 
lJ
, 
~ 
I 
_J 
... 
I 
L ~ 
Bondtska gravkoret vidSpåriga k)'rka i Uppland Ritning till gravkortt avarkitektm Ni.ko­
dem11s Ttssin d iiomkr 1670. CronsttdtJka saml Nationalm11stum.-Bland oidmti.fitradc 
ritningar i Natio11alm11$Ci ritningssamli11gar kan intressanta.Jorskningif>'nd göras.. Dmna 
ritni11g kundt samma11foras mtdBondcska gravkortl 1960 
21 
sam!, Eichhornska sam!, Tessin,Hårelmanska sam! (mikrofilmad), del av 
Agi Lindgrens ritningssaml samt huvuddelen av L I Wahlmans hand· 
lingar och ritningar. Åtskilliga ritningar till såväl kyrkobyggnader som 
profana byggnader av olika epokers arkitekter förvaras här i original 
eller kopia. I samlingarna ingår material, som härstammar från Över· 
intendentsämbetet på 1700,taleL Samlingarna innehåller även av arki· 
tekterna avritat eller insamlat material. 
Nordiska museet 
har äldre bildmaterial rörande kyrkor. Här förvaras även negativen till 
utgåvan av teckningarna till Sveciaverket(se ovan KB). 
Litteratur 
Lundvall S. Nordisk;:t museets arkiv. Sthlm 196.S 
Sveriges arkitekturmuseum 
för centralregister för olika arkiv, omfattande såväl profana som kyrk­
liga byggnader på grundval av genomgång av byggnadsritningar i bl a 
RA, SSA, KrA och Konstakademien (av fil lie S Selling). Registret är dels 
upplagt efter ritningarnas upphovsmän, dels efter oner samt efter ett 
klassifikationssystem. På museet förvaras samlingar av enskilda arki­
tekter, c ex Helgo Zeuervalls ritningar, Erik Lallerstedts arkiv och 
Cyrillus J ohanssons ritningar. Dessa samlingar, det s k AUmänna arki­
vet. omfauar ca 250 000 ritningar, i huvudsak olika arkitektkontors sam­
lingar från tiden efter 1850. 
Litteratur 
Sveriges arkitektursmusem. Fönccknint över arkitekter i Allmänna arkiveL Sthlm 197 7 
Lunds universitets institut för folklivsforskning (LUF) 
förvarar den Mandelgrenska samlingen, som består dels av egenhän­
diga teckningar av Nils Månsson Mandelgren(l 813-1889),delsav mate· 
rial insamlat av Mandelgren. Över det rika materialet finns i LUF en 
topografisk katalog och en ämneskatalog. En äldre lappkatalog, utarbe­
tad av R Norberg finns i ATA, där även mikrofilm av störr.e delen av 
materialet förvaras. Ytterligare material om Mandelgren finns i ATA, 
KB, LUB. UUB och Nordiska museet. 
Litteratur 
Stavcnow A.Nils Månsson Mandelgren. Sthlm 1972. Nordiska museets handlingar 79 
22 
övriga museer 
Statliga och enskilda museer (landskaps·. läns-, stads- och kommun· 
museer) ha r inte bara arkiv, som belyser respektive m useums verksam­
het. Flertale t museer äger ofta större eller mindre bestånd av enskilda 
arkivsamlingar. Dessa museer och samlingar är förtecknade i del I (s 
222-372) av Betänkande med förslag till lag a ngående kulturminnes­
vård samt organisation av kulturminnesvården 1922. Sockenvis ordnat 
material om kyrkobyggnader förvaras i regel på länsmuseem a. 
Stockholms stadsmuseum och Konstakademien har ritningssam ­
lingar med mindre antal ritningar över kyrkobyggnader. Ritningarna 
över Stockholms kyrkor finns antingen på respektive paslOrsexpedition 
eller på Stockho lms stadsarkiv, som har betydande samlingar av kyrko­
ritningar. Konsta kademiens arkitektursko la på Skeppsho lmen har st0ra 
negativ av ritningar från I 700-talet, som även berör kyrkor, ur Bellinga· 
samlingen i Sövestads sn. Skåne. 
Publicering av kyrkobeskrivningar 
Ar 191 2 grundade S Curman och J Roosval verke t Sveriges Kyrko r, 
konsthisto riskt inven tarium. Verket utges av Riksantikvarieäm betet och 
Kungl Vitterhets·. Historie· och Antikvitetsakademien. I serien har hit· 
tills publiceratS över 600 kyrkobesk.rivningar. En tryckt förteckning över 
publicerade kyrkobesk.rivningar utges regelbundet. Sveriges Kyrkors 
redaktion har kartotek över publicerat bildmacerial, ordnat efter land­
skap och indelat i ämnesgrupper. Här upprättas även person - och sak­
register över konstnä rer och inventarier, huvudsakligen omfattande de 
volymer, som hittills publicerats. 
Vägledningar, avsedda att utläggas i kyrkorna, utges i flera land­
skap. Söderm anlands hembygdsförbund har utgett vägledningar över 
samtliga kyrkor i landskapet. StiftSrådet i Uppsala över större delen av 
Uppland. En arbete om samtliga kyrkor på Gotland har utgetts av 
LagerlöfSvahnström. Vägledningar utges även för Hälsinglands.Jämt· 
lands, Värmlands, Västergötlands. Ölands, Östergötlands m fl landskaps 
kyrkor. 
Handböcker för läsnlng av handskrifter 
Svedlund R &:Svcnoniw 0 . Svcnslc.a skrif1prov 1464-1898. Slhlm 1948 
Svensson L. Nordisk palcografi. Handbok med 1ranskriberadc och kommcmer:idc skrif,. 
prov. Lund 1974. - Lu.ndastudicr i nordisk språkvc1cnskap. Serie A n r 28 
Åberg A. Uuning av gamla hand5ular. Gävle 1950. - Skrif1cr u1g av Genealogiska 
Föreningen, 5 
23 
I ,• .. 
Trystru mskyrkaiS må/and I828. VästtTViks/iirovtrlu bibliorrk.-1kyrkoarkivl'fs hand/in gar 
kan vifolja k)•rkans lillkomsthistoria. sr bilaga: utdrag ur arkivforttekning iiver Trysm1ms 
kyrkoarhiv, VaLA. I volymerna är ofla o/ilta handlingar sammanbundna - räkenJkaper. 
protokoll, in'l)(;n/arirforttcÅningarosv 
24 
Bilaga I: 
Förteckning över Tryserums kyrkoarkiv, VaLA. Utdrag 
S e r i e och t i te l Ann,ärkni nru 
lmden 99h 
' 
t!WlHn protolcoll och han~lingar 
I 
sook,n•\!MA• protokoll och hNJdlingar 
& 
. P~!~o!l_ 
Oullanda , uaaor ( •s,r Ar) 16}2 • 1696 Sa L I &11 
Vtdr.., ur s,rotolulll (as,r lr) 16}5 • 1692 Sa L I a, l 
Protokoll 6/9 1696 -
1/11 1700. 
7/ll 1702, Se LI &12 
21/12 1713, 
,0/ll 1714 
18/5 1747 
17/9 1785 Se C1} 
8/3 1784 Se BVb1 2 1 1/LA 
• 19/10 1785 -
20/4 18}2 fol, Band I VLA 
1/2 1769 s, c,3 
2 • 18}2 - 1862 " Band 
II 
lYrkoatluuaan• (lgrkofullalilttig••l protokoll och handlinpt 
& 
18'3 - 1878 Se l I • • 2 
1 1879 • 191} fol, B&nd l 
2 191} - 1924 ' • 
' 
2 
1924 - 193} .. • 
6 ..
1939 
..... 
3 
... 1933 - 1949 " 
5 (PaatoratakyrkoatUU10prot , ) 1933 - 1 !ol. ll&nd 
1939 - 1957 " 
5 
25 
L 
lllJcentk&ptf 
I 
lllken•kaper tör kyrka 
a 
il4rt Qdtlad.•tr1e.ogh_h~Vlldtlij;eoeka;et 
l lllkan•kaper 1628 - 1696 , tol• .Iland I TU 
2 • 1696 • 1747 • • 
• 1747 • 1785 Se C1} 
• (eUlll:l&r,) (178.4) JSe X I a1l 
1785 - 1846 
• ( 1uacar} l/5 1846 - 1925 tol, Band 
1892 - 1894 Se LI 'b14 . 
Pör nlrT, !öree ingen 
huvudbok 
III 
In•entar1•· och ark1Tföljeokningar, !örteokn1Mar ÖTer lgrkane böolctr 
111111t övriga handlingar rör. u-kiYvlrden 
& 
I~•!n!•rt!r~r!e2k~1~«!U'.!s=s 
Längd öTer töneter 1 präetglrde­
hueon u.a. Se B T b12 I VlA 
i,r1can, inTecitariua 1628 • lf90 Se 011 
Prletglrdena • 1628 • 1655 Se C1l 
i,rkan1 • 1696 • 17}2 Se LI a 12 
Prletglrdea1 • 1696, 1702 Se L I a,2 
~ rlcall8 1761 Se C1}
• • 1785,1818 7/7? J•• z I o,l 
185()-t:.let 
Protokoll Tid &T• och till• 1790 7/6, 
1828 7/5, 
1847 2/6 1.. .,.., 
26 
0 
Övriga handlingar ang. qrka m,~. 
I 
Handl, ang, k:zrka och lgrkogAr4 
• 
!11.!ld!·-~~ ~tk!_ 
Om kyrkklockorna 1626 - 1754 s .• c,' 
Bänlclll.n8d 16:54 Se LI a,l 
Handlingar 1661 ,1762 - 1646 Se H T b1 P I VLA · 
Berltt•l•• om k7rkan• upp­
b7ggaade 1785 Sa X I a al 
OraTla«da 1 G7lleneti erna­
Homeka graykoret 1705 
Utdrag ev en a.rtikel 1 avi•• 
0 :11 kYTkane i nvigning 1765 Se I: I aa l 
M.nkllingd 1785 
.Avllkr. 8'1 o.P. lll:l! verakl:llda 
och c. Horne jordt-yteainetru
ment uv 26/11 1760 odat. 
" " 
Utdr~g av T. Thotte och •••t•r­
berga körkontrtlkt av 8/9 1802 
" 
..

l 	 Profillerne utat Oretweliaa 
Rorneka C=fwen uti Teyeeruu 11 ." •• 
tillärnade IQ-rckia Rulle n;ra f ö r e 17e5 
1Juakop1erad 1926? 
2 	 R1 tninghr till t1llb71u;:nad 
Ull Teyoeruma lcyrka. ltyrkan 
byi;gd 1785 
l::oy,iarad 19261, 1929? J lulla 
­
27 
Bilaga 2: 
Förteckningsplan över kyrkoarkiv 
fastställd av riksarkivet den 16 juni 1970 
A HUSFÖRHÖRSLÄNGDER OCH PERSONAKTER 
I. Husförhörslängder (katekismilängder) 
11. Församlingsböcker med fastighetslängder och register 
111. Böcker över obefintliga 
IV. Liggare och register bestående av personakter 
a. Församlingsliggare 
b. Obefintligregister 
c. Emigrantregister 
d. Personakter för avlidna och dödförklarade 
V. Församlingsregister 
Yl. Avgångsregister och avgångslängder 
B IN· OCH UTFL YITNINGSLÄNGDER 
C FÖDELSE· OCH DOPBÖCKER 
D KONFIRMA TIONSBÖCKER OCH KOMMUNlONLÄNG· 
DER 
I. Längder över natcvardsungdom (konftrmationsböckerl 
Il. Längder över nattvardsgäster (kommunionlängder) 
E LYSNINGS· OCH VlGSELBÖCKER SAMT ÄKTENSKAPS· 
BÖCKER 
F DÖD· OCH BEGRAVNINGSBÖCKER 
C ANDRA BEFINTLIGA LÄNGDER (SÅSOM AVLÖSNINGS· 
LÄNGDER OCH BEFOLKNlNGSST A TISTIKl 
H BILAGOR OCH KUNGÖRELSEBÖCKER 
I. Bilagor till husförhörslängden 
Il Bilagor till flyttningslängderna 
III. Bilagor till födelse · och dopboken 
IV. Bilagor till konfirmationsboken och kommunionlängden 
V. Bilagor till lysnings· och vigselboken 
Yl. Bilagor till död- och begravningsboken 
V1I. Bilagor till andra befintliga längder 
J SKR IVELSER (RESOLUTIONER, UTSLAG, MEMORIAL etd 
FRÅN KUNGL MAJ:TOCH FRÅN LÄNSSTYRELSER. DOM­
KAPITEL OCH ANDRA MYNDIGHETER. FÖRSÅ VlTI DE 
EJ ANSES BÖRA HÄNFÖRAS TILL ANDRA HUVUDA V, 
DELNINGAR 
28 
K PROTO KOLL OCH HANDLINGAR 
I. Sockenstämmans (sockennämndens) protoko ll och handling· 
ar 
Il. Kyrkostämmans, kyrkofullmäktiges och försam lingsdelege· 
rades p ro tokoll och hand lingar 
111. Kyrko rådets protoko ll och hand lingar 
IV. Skolrådets p rot0ko ll och andra handlingar rörande skolväsen· 
det uto m räke!"skaper 
V. Övriga nämnders och styrelsers protokoll och handlingar 
L RÄKENSKAPER 
I. för kyrka 
I l. för sko la 
111. för fattigvård 
IV. för ko llekt (ko lle ktböcker) 
V. för övriga särskilda inräu ningar och ändamål 
Vl i sammandrag, granskade av kyrkostämrna 
M H ANDLINGAR ANGÅENDE PRÄSTVAL 
N VISITATIONSH ANDLINGAR (PROTO KOLL OCH ÄM· 
BETSBERÄTTELSER mm) SAMT INVENTARIE· OCH AR­
KIVFÖRTECKNINGAR 
0 H ANDLINGAR ANGÅENDE KYRKA OCH KYRKOGÅRD 
SAMT KYRKLIGA BOST ÄLLEN O CH ANNAN KYRKLIG 
JORD mm 
P ÖVRIGA H ANDLINGAR O CH HANDSKRIFTER 
29 
BilagaJ: 
Exempel på handstilar 
Exempel på hand.stilar 15 92 och J66 5. - För nybiirjm förefaller ojla arkieftmJmingen 
skrämmande. Mycket au läm ingen är dock tn träningssa.lt. 
so 

Extmptl på handstilar 17n och 18}0. - Hjilpmtdtl finrn vid läJningtn av handstilar. 
Extmptl på litteratur gtJ på J 2) 
31 
l'olymrrna .från 1600- o<h I 700-talm är s11111dom omfd11gsri.ka. Genom diarier och rr­
gi.Jttrfar man do<k i regtl övtrblick <iver i1111ehållet 
32 
ISBN 91-38-05300-4 
ISBN 978-91-7209-791-9 (PDF) 2017