SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM MED STOD A V K. VITT. HIST. O. ANT. AKAD. UTGIVET AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL VÄSTERGÖTLAND BAND I STOCKHOLM A.• B. GUNNAR TISELLS TEKNISKA FORLA G STOCKHOLM 1922 V ICTOR PETTERSO:-iS BOK I:-iDU STR IAKTI EBOLAG VÄSTERGÖTLAND BAND I KÅLLANDS HÄRAD AV ERNST FISCHER KARTA ÖVER KÅLLANDS HÄRAD I NN E HÅLLSF Ö RT E CKNIN G ·- Ot t e r s t ads k y rk o.r S e n ä te kyrk a . . . . S. Ma ri re k ape l l . \! . S. Kata r in re kapc ll \f . Sunne e r gs k y r k a V strö kyrka . . .V: . . . . J Göss lun da k yr k a . . . . R a c k e b y k y r k a . i-:'.. . R a c k e b y k l o s t e r . ~- . - Skal u nda k y rk a . \ . . R åda ky r ka . . . . . . . . . .. . . . . K å ll and s- Å s aka k y rka . . . . . . . . ·l M.e I l b y k y r k o r .'-' 1 . . . 1 / • l' . . . . . . -1. . • • ·, . • • · ·· · V V-"-" t h.-J• .J . K/~ J ar p a s kyrkor . . . . . :-- .cc .. 1 . .. · ·/ ...,_.. .· · · r___.. · · · · · H ö r a kvrka . . . \. . . . . H ä gges i e d s kyr k or ._!Uvercds ky r kor .1./. . . . Ör s l ösa ky rk or . .. n e k yr k· a v So . .. . .. . . V ä J a ky r k a . G ill s tad s ky rka . ..,_j . - T å d e n e k y r k o r .V . T ra n ums kyrko r \1. N orra Kedum s k y r ka .V .. . .. . L a v a,>/ k yr k a . V . . . .. Rält e l se r o ch t ill äg g. O r t s r eg i s t e r . .. . . . Per s onr eg i s t e r . sa kre g i s t e r . .v. ·. V.. 3 20 33 ~ t% 48 52 82 108 132 159 ­ 16 1 179 v v V. 223 242 263 . 29 1 ~ 296 3 17 329 362 386 403 421 469 485 504 523 531 533 543 FÖRKORTNINGAR ANVÄNDA I DETTA BAND ANT. Tms Kn. · = Antikvarisk Tidskrift för Sverige, utgiven av Kg!. Vitlerhels His torie och Antikvitets akad emien. 1864-. A. T . A. = Antikvariskl-topografiska arkivet omfa ttande en avbildningssamlin g och en skriftsamling, förvaras i s t a l ens Historiska Museum i Slockh olm . B . St. = Kg!. Byggnadssty r elsens arkiv. HADORPH = Reseanteckningar om L äckö grevskap eller Ase, K ållands och Kinnefjärdings hära d av J ohan Hadorph av år 1669 och 1671. Tryckta i Väst ergötlands fornminnesförenings tidskrift II:! , s. 65-68. K. A. = Kammararkivet, Sl ockholm. K. B. = K g!. Biblioteket, Stockholm . LAMPA, INv. 1583 = Inventarium för kyrkorna i Skara stift 1583 med a n märk­ ningar utgivet av Sven Lampa. Tryckt i Västergö!.lands fornminnes­ förenings tidskrift !Il : 3-4. LINDS KOG = Försök till en kort beskrivning om Skara stift av P. E. Lindskog. Del II I. Skara 1814. LJUNGSTRÖM = Kinnefj ärdings och Kållands h ä rader samt staden Lidköping beskrivne av Claes J ohan Ljungström. Lund 1871. M. Bl. = Kg!. Vitterhets Historie och Antikvitetsakad emiens Månadsblad 1872 - 1905. P ERINGSKIÖLDS MoN UMENTA = Manumenta Sueo-Gothorum antiqua et recen­ tia. - Minningsmärken , gamla och nyare, uthi wår t Nordiske Attlant, Swea och Götil a R iket. 10 Bd. Manuskript i Kg!. Biblioteket i St ock­ holm; märkt Fh, 1- 10. - De i del IX förekommande t eclmingarna äro enligt E. Wennbergs forskningar utförda 1671 av J . Hartling. R. A. = Riksarkivet i S t ockholm. SKARA Doi\UC A . = Skara Domkapitels arkiv. SKARA SnFTS BoK = Skara S tifts Bok. Manuskript i Skara Domkapitels arkiv, märkt I VI n: o l. Innehåller inventarier från stiftets a lla kyrkor; påbörjad under biskop Haqvin Spegels tid (biskop i Skara 1685­ 1691 ) och fullb ordad vid mitt en av 1700-t a let. SKARA ST. OCH GYMN. BIBL. = Skara stifts och Gymnasiehibliotek i Skara. Sv. F. T. = Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift. P. A. SÄvEs BERÄTT. = P . A. Säves berättelse tör år 1863. Manuskript i Kg!. Vitterhet s Histori e och Antikvitet sakademiens arkiv. Delvis tryckt Antikvarisk tidskrift för Sverige lll. W ENNERBLAD = Ernst W ennerblad, Skara Stifts ky'rk or . Norrköping 190\? . W ESTEn-Goni. EccL. = W est ergotbia ecclesiaslica e t li tterata - af Andrea 01. Rhyzelio. Manuskript i Skara Domka pitels arkiv, märkt l V I n :o 2.. Inneh åller bl. a . n ågra ord om varje kyrka i Skara stift - dock mest förklaringar över deras namn . V . F. T . = Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift. ö. I. Ä. = Kg!. Öv erintendentsämbet et s a rkiv i Stockhol m, numera Kg!. Bygg­ nadss tyrelsens arkiv (B. St.). FÖRORD TILL SVERIGES KYRKOR, VÄSTERGÖTLAND. De skatter av kyrklig kon st, som Vi.i.stergötland har att upp­ visa i sina ti ll fl e ra hundratal uppgående kyrkor, hava visserligen lockat åtskilliga forskare till stud iu m och behandling såväl av arkitekturen som av den i landskapet förhållandevis rikligt före­ triidda stenskulpturen från romansk tid. Huru v~irdefulla dessa studier än varit, hava de dock samtliga lid it genom bristen på ett full ständigt material och på liitt tillgängliga avbildningar. Det i.ir framför allt genom avhji.ilpande av dessa brister , som arbetet Sveriges Kyrkor hoppas kunna gagna elen vetenskapliga forskningen, på samma gång som det avser att i vidaste kretsar sprida kännedomen om cle i många fall ganska oanat rika skatter av gammal kons t och kultur, som trots allt ännu finnas kvar i våra bygder. H.örande arbetets allmänna organisation och plan hänvi sas till förord et i det år 1912 utgivna försla h ~if:tet: Sver i ges k yr ko r : U p p l and, Uand IV, hi.ifte l , omfattande kyrkor i Erlinghundra hi.i.rad. För utgivandet av Vä::;tergötlands k yrkabeskrivningar kommer den gamla hi.imds indelningen att läggas till grund. Varje utkommande hiifte omfattar sålunda kyrkabeskrivningarna för ett hiirad. Simlie kyrkornas antal i ett härad vara så stort, att deras beskrivnin gar skull e erfordra mera iin 10- 12 tr·yckark , delas häradet i flera hii.ften . Tre till !'yra hii.l'ten pagineras i föl jd för att till sammans utgöra ett b a nd . Till varj e band utgives s~i.rs kilt titelblad och utföeligt register. Sålunda komma kyrkorna i Kålla nds härad att fördelas p~t tre häften, son1 till sammans b ilda hand I inom Väs tergötland. Kyrkorna i la nd skapets sti.ider skol a sammanföras i ett särskilt band, varjämte en sammanfattande översikt över land­ skapets kyrkliga konst i.ir avsedd att bil da avslutningen till arbetet inom landskapet. . Den hastighet, varmed arbetet kan komm a att fortskrida inom Vi.i.stergötland, i.i.r naturligtvis beroend e dels av arbetets tillgång ptt medel och a rbetskra fter, dels av den uppmuntran det kan röna lY frl:m allmi\.nhetens sid a . Hittills har v:l rt arbete kunnat uL.fi)ras dels Lack vare gåvor och unde rstöd fri'tn institutioner , före ningar och enskilda, dels på grund av det up poffrand e intresse, som v isals av våra medarbetare. Till arbe ten i Västergölland ha va s[dnncla följande bidrag (jverlämnats : K g l. Vit t. Ilisl J\ nt . Akad . :100 kr. , Vi.i st e rgöt l and s Fornminnesfiir c nin g 100 Ju. , För e nin­ gen u n der s öknin g a v V i.i s terg ö tt a n d s folkm å l 200 kr. , Ko w ­ mitterade fiir utgivand e a v B e skrivning ö ve r V i.i .stergöt­ l an d 4,00 kr. , varji.irnte slut lige n Skarahorgs li.i.n s Landsting beviljat ett anslag av :-JOO kr. aU ntg;'t 1\)1/f. sil som bidrag till kost­ na derna för utgiva.ncle av ltiir fiire liggaud c hiil'tc. F'ör a llt de tta s töd få utgivarna frambi.ira sin d j u p a la eksatrllwt. HH3 års Hiksdag li a r genmn beviljande a v ctL a nslag på 10,000 kr. för å r l!Ji4- å l vårt arbete skapat en teyggare ekonom isk gru nd i.in det hittills haft. Då dessa me del e111 ell ertid skola fö rdelas ptt arbeten över hela landet, torde utgi varne dock ull t framgent vara nödsaka de att vi.idj a till de loka la intresse nas r eprese ntanter, för att arbetena skola knnna bedr ivas med iinskvii.rd raskhet, vi lke t i.iver1 utgör en av fö rutsi.ittnin ga ena för det beviljad e statsanslaget. Vår förhoppning iir att kunna utgiva mins t ett lliifte om åre t rörande Västergötlands kyrkor-, i a ll ::;ynnerhel om vi i:iven frarn ­ deles få pårä.kna bis tå nd a v de peeso ner , son1 hittill s så energiskt och uppoffr ande b edrivit a cl.Jetena i Vi:is ter gcit land, n ä ml ige n m. kand. l<: rn s t Fi s eh e r och arl\itekt en i Öv c einteudentsä mbetet A n d e r s H. o l a n d. Av dessa har ark . 1 \oland ntfört a!Ja uppmiitningsr itninga t' samt i hög grad bidragit till utredandet av kyrkornas byggnadshi sto­ ria, under del att ka nelid aL F i.scher ulfört a ll a nödiga arki va li ska. forskningar, bearbeta t hel a det in sam lad e ma ter ia let samt författat beskrivningarna. Till dem s tå r verket Sver iges J(yr kor i en my cket stor tacksamh etsskuld. Vä rdefulla upplvsningar för a r·b etel h ava godhetsfullt lämn ats av dr. G u s t af U pmark (om silver) och av prof. O. von Frie s en (om runstenar) , för vi lk et vi betyga vår tacksamhet, liksom Vf till alla dem , som pli olika siilt i övrigt underli.itta t arb etet, få uttala ett vördsamt tack. STO C KH O I .~·l l O KT. 1913. S w u RD C u RMAN JoH N NY l {oo SVA L. f .'ofo . . 1. Nola11 d Jfl/1 F i);. l Kil. !\åda kyrka från söder. Die 1\irchc ,·on Sii d e n. RÅDA KYRKA. VÄsTERGÖTLAND , SKARABORGS LÄN , KÅLLANDS HÄRAD. SKARA STIFT, KÅLLANDS KONTRAKT. Tryckta källor: 11.\ 00H PH i V. F. T. lf : L s. 69 - 72. - I,J :\J>sKO G , 111 , 20 2. - I ~.J C :\I.isTnihJ , :;. 111 . - · WES:\EHHL..\0 , s. 4 1. pi. 152 . - L iU ll'i\, l nY. 1583 , s. ~ 1 i V. F. T. III : 3 - 4.- P. A. SAVES BE Hk l'T . 1862- 63 i f\:\T. TillSKH. Il , s . 150, !Il, s. 14!\. 147.- Tl''IEJ.D, Geogra fi öf\·cr Konungariket S verige 11 : l , Sth lm 1R33, s. 4·17. N. 11. SJÖilOH G, Samlingar fö r Nord en s fornäl ska re Il , Sth lm 1824. s. 31, fig. 104 ( in s h. ii k loäa.). - H. CEDEH:';THi'> ~·J, SY enska kungli ga. h ufv tt d­ ban e r sant!. f'ältleekcn , Sthlm 1900, s. 118 , m 450. - V. F. T. L: 6, s. 125 (aYI J. dopsläll). - l l. l·! J J.DEBH A :\D , Sve ri ges Mede ltid JU , Sllilm 189R - 1903, s. 422. ­ S \·. D A tii3J.. '"/n 1900 (ang. m ålningar). s. H andskrivna källor och avbildningssamlingar : PEnJl\liSK tÖ J. D, :\ l o num e nl a IX , X:o 3, s. 92, !12 a (cxt. frå n S.), N:o 4 (Hadorph s rescantcck ­ ningar). - Hunste na r i Östcrgö th land , Småla nd oclt Westergötb land avtecknad e a v E. BnE'i:\JCl( l ö70, s. 59 (n1 s i K. B . s ign. Fl 4, c). - P. A. S\n:;.; BER\TT. 1862 ­ 63, s. 89 , 90 (aYb. dopsllUI). - A. T. A.· 1 k opiR efter P eringskiöld, 3 tcckninga1 · i bläck av P. Wi slrand 1889, (2 grrwstena 1', mad onna) . rt\·skJ-ifl. UJ' Hadorph , be· rättelse a ng. a clli g:a gra,·a r (1754), inY. 1829, sk rinhe r ' / •, '' /• 188i'> > förses med !risa och lod , som dem igen­ drager, att eij swin komma på k yrekogården», och elen västra A. Jloland de/in. ·mu. skulle l77f> »Uppbyggas af sten Fig. 18!), ltåda. Gravkors av kalkst e n från l liOO-talet på kyrkogårde n. med Lak uppå > >(sockenst. -prot.) Grabsteine nus l besttimeles m 11 earnas höjd till 2 alnat•. l'tt kyrkogäe­ den finnas t io grav k ors av kalks ten a:v ol il\a typer från HiOO­ o. 1700-talen (Jig. J H\l). Dessutom ligga invid boden några romans ka gravh~il ­ lat· (se s. 20H) samt l'yra skulpterade gravstenar av sandsten. 1600­talstyper. ­ l<:n npphöjd trägrav av obe­ kant å lder, tillhörande ägar­ ne av Siggestorps herre­ gilrcl , stod pä kvekogården. A r 17()3 var den mycket födallen och nästan ned­ !-"o lo. s. !:11 milt/l 191 :1. rutten , varföe den troligen Fig. l!JO. Häda. (;I·avv:l.rd av sandsten frå n raserades. 1802 pi\ kyrlwgården. r;,·ahmal ans S:tnrlstcin. 1S02. Dessutom litmas tvenne vackra empire-g ra vvårcl ar. Den ena (H. 105 cm., B. 90 cm. ) av kaLksten och marmoe (?) saknar inskeift.. Den andra (fig. HlO) av röd sandsten har följande inskr-ift: »Åt. Öfveesten. och Hieldaren. Her. ~ric Petter : Stiernsparre. Född: I. Malmö. D. Hl .May 1130 ·Död · På· Ågården ·D · 2;~ May 1H02. En. Wörclnadsl'ull ·Jes u · Tillbedjare· Philipp: 2: :1.0. 4. »- H. 1\-JO cm. På kyrkogåeden äe gjort ett fynd av 14· små silverm ynt. ~:ndast två h ela och ett tt'agment tydbara. A v dessa voro ett kölniskt, ett anglosachs is kt · av Ethelred samt ett slaget i l,und från Magnus den godes tid (1024-104·7). Nu i Stat. hist. mus. (inv. nr 43H). En klock s tapel har s tå lt å kyrkogården , men raserades sannolikt redan 16[).-'f., ty detta å r fl vttades klockorna ur stapeln till tornet. Dess utseend e okänt. l kyrkogården s nordvästra hörn , utgörande en del av mttren, ligger !< yrkans bod. Den iir uppförd av gråsten med gavel­ röste av bri.ider. Tak et li.ickt. med enkupigt, r ött tegel. År 1704 I \r.ocl(STAPEL. Bon. 182 1\ Å LLA:"\DS HÄHAD. och 1736 beslöts uppförandet av en bod, utan resultat synes det. Den nu stående boden är sannolikt uppförd 1778-9. På andra sidan om den väster om kyrkan löpande landsvägen har i senaste tid en ny kyrkogård blivit anlagd. Kyrkobyggnaden . -B ~A ~ c. Fig. 191. Råda kyrka. Plan. Skala l : 300. Uppm;itning av A. Roland 1911. (irundriss . LÅNGHus ocH IWn. MATEHIAL. Håda kyrka, vars plan fram går av fi g. Hll, är uppförd av grå sandsten, som i den västligaste delen iir finhuggen och ligger i tämligen regelbundna skift. Denna del vilar iiven på en enkel, skråkantad sockel med stort språng (fig. 192). Långhusets östparti och koret däremot av tuktad sandsten utan sockel. Någon skarv mellan de olika byggnadsskikten har ej kunnat konstateras, ej ens ~l murarnas oputsade insidor, synliga ovan valven. - Väggarna äro utvändigt spritputsade. Där spritputsen å tornets norra sida delvis är bortfallen ses en äldre, svagt gul slätputs. Fönstren stora, r undbågiga; i sen tid utvidgade. l västgaveln sitter dock ett sannolikt ursprungligt litet fö nster; nu igensatt. P å södra sidan ett ovan valven synligt, ursprung]igt: fönster; östra delen bortriven, 183 öppningen igensatt med tegel. I södra muren, långt i väster, är . :~:kans udprungliga portal placerad (fig. 193 o. 194); enkelt pro­ filerad. Portalen är numera förvanskad genom insättande av modern dörr och glasrutor. Den har tidigare sannolikt varit för­ sedd med tympanon. En liknande portal, ursprungligen sydportal å långhuset, finnes på vapenhuset i Gökhem (Vilske hd) samt med spetsbågig övertäckning vid ingå ngen från koret till sakristian i Dalum (Redvägs hd). Märken efter en nu igenmurad nordportal svnas i sockeln (se fig. 1\H vid N, fig. 195). Golvet i kyrkan utgöres av kalkstenshällar, varav ett flertal gr a v s tenar (se s. 209 o. f 1 ). Innerväggarna äro slätputsade och vitkalkade. Under denna kalk­ ning döljes en rik, målad dekorering från 1632 (se s. 1H5). Triumf- lo Fig. l!l2. 1\[\da Socl;elprofll. Fig. 19!l. H.åda. Profil av portal­ hågens anfangslist. Impos tprofil d es Portalho gen s. Sockelprofil a us Sandst c iu. bågen rundbågig, utvidgad på norra sidan. 1 \yrkan täckes i lång­ huset av enkla, ribblösa, svagt spetsbågiga kryssvalv av kalk­ och sandstensflis. Skiften parallella med hjässlinjerna. IVIur- och gördelbågar saknas. Valvstöden äro numera nedtill borthuggna i /2 biinkhöjd. Koret däremot har tegelvalv (tegelformat: 28 x 13 x 8 1 cm.), slaget på stick, med enkelt profilerade valvstrålar av tegel. Ovan valven finnas några ytterst obetydliga rester av ursprunglig puts, varav framgår, att kyrkans valv äro senare inslagna. Tak­ s to l a r av ålderdomlig konstruktion (ii g. 197), olika å långhus och kor. Yttertaket är sedan 1912 täckt med tvåkupigt tegel, dess­ förinnan med enkupigt. Aldre ta ktäckningsmaterial handkluven ekspå n, vilket nämnes första gången i kyrkans arkiv 1663. Pil en stämma 17 il8 beviljades pastors anbillla n ·at \(jöra :;ig en graf un riPr manfolkz-stolarna mitt em ot. hans Sah \. Farlers Jon ä Brismans graf under l{ Vi n· 1 folkz·s tolaru a•. K ÅLLAi\'D S un· H Ä ltA D. DEN SPRUNGLI(i,\ KYRKA!< . Rå da kvrkas ursprungliga utseende känna vi ej med sä kerhe t. l~ k h sanno 1 , et talar emellertid för, att en del av den i.Hd s ta kyrkan s lå nghus finnes bevarad i nuvarand e långhusets vi.is tliga,.;te L-' \ Il Ur"'I""Y-7.Å.TT ~~ Fig. 194. Håda. Södra portalen Uppmätning av A. Holand 1911. Homanise h cs Sands lc inporlal an d er Siidscil c der l{in·h c . del. - Kyrkan var- i sä fall uppförd av fi nhuggen sandsten i tämligen jämna skift - s tenarna dock flerstädes av olika storlek -- samt vilade på en s krå kantad sockel (fig. 192) med stort språ ng. l söder nära viis tra gaveln en å lderdomlig portal (fig. 1~14) oeh \ BÅDA KYIU\.\. motsvarande denna på norra sidan en port, vars utseende vi nu ej känna, men vilken döljer sig under putsen. - Till detta har i öster sannolikt slutit sig ett lägre och smalare kor - rakslutet eller med apsis i öster. Det inre har sannolikt haft platt triitak. H.åda ä ldsta kyrkas byggnadstid torde ha samma nfallit med D.-ITEHI: ..~. r_ _ .-; .......· - ·'GA><(lrö,.....-oe.. - ~ .;:...=*=" . . _ _ _____!!_____________ J:"~- Fig. 197. Håda. Tvärsektion genom kor och sakristia samt genom hingints och vapenhus mot öster. Uppmiitning av A. Roland 1911. Quersehnitl gegen . Osten durch Chor und Sakrislei und dureh Langhaus und Vorhallc. SA~>ntsTtA. så gammalmodig och utnött, aLt man icke kan urskilja allt tyd e­ ligen. Endast pEt ett ställe i hvalfvet synes solen på en sida och må nen på den andra. Nere på väggarne, jems med fönstren , synas bilder, men genom tidens l~ingd och nötningar kan ej ur skiljas h vad de skola föreställa; endast på venstra sidan i kyrkan , synes friilsaren med tre personer å en sida wid en pelare, och på andra sidan om stenpelaren synas de män, som iiro sysselsall e att inslå spikarna i händerue . och fö tterne. » lVlålningarna äro sannolikt utförda av samme mästare ell e r skola, som vid mitten a\' 1600-talet arbetat i ett flertal av traktens kyrkor t. ex. H.ackeby (s. 137), lVIellby (s. 24,6) m . fl. J norr stötande intill koret är sakrist ian uppförd till sin äldsta del sannolikt frå n medeltiden. lVIurar n a hava höm­ kedjor av finhuggen , röd sandsten - elj est spritputsade ytor. - T notT ett större fönster, sannolikt från år 1719. l öster ett spetsbågigt med finhuggen omfattning av sandsten. Fönsteröppningen i mm­ livet spetsbågig, inre smyg rundbågig (fig. 204). I väster en enkel port med segmentbågig övertäckning. Svartmålad dörr av trä. Dörröpp- , ningen mot koret rektangulär med rak överliggare. Dörr av tri.i.. beklädd med järnlameller, med nyckelskylt och dörring. - c; o l­ vet delvis av trä, delvis av kalkstenshällar. - Väggarna invän­ di gt slätputsade och vitkalkade. I västra muren tvenne små, fyr­ kantiga nischer samt en större och en mindre dylik i den östra. - Tunnvalv av tegel (en stens tjocklek). - Yttertaket tii.ckt med två kupigt tegel ~ äldre taktäckningsmaterial ekspå n, tidigast HÅ DA 1\YHI\A. -- . - -- - 18~) - - -­ Foto . . l. floland !fl Il Råda kyrka fdin sydöst. ~\u ss e i'CS der 1\irc.hc z u Hftda YOII Slidos lc n. Fig. 1 \!8. omnämnt 1()96. l sakristian fann s eU a l ta t' e, o v issl var, ,-j l ke l framgår av socke nstämmoprotokoll frå n l /OH : '' På minte P a :; l.O!' om Altarets borttagande i Sacristia n , efter Hög\\·yrdip;:;te fad e ms Biskopens befallning wijd visitationen l /Of> .» - Uneler golve t i:il' r tt murat rum , inrett till grav k or å t Loreu tz Chri st. von . 'to uee <;"·" · 1 (se s . :l1G, not 1) och följande ägare till Ågården. Tillträdet ti ll sA Knl sTI.\N . graven sker genom en trappa, dold av en lucka i sakristia ns goh. Numera är denna stängd , och de döda få vila ostörd a av pie tets­ lösa m iinniskoe, som förr s kola !J ava til lryc kt s ig knappar o. rl. frå n kliiderna till minnen . - Graven inreddes l/H), samtid igt s mn Stobees hustru Catharina Margaretha Loos li.it på egen bekostnad utvidga sakristian i norr, varvid socknen b istod med »F yra dag­ >vär-cken till hi el p af hvarj e gård » (prot. l 118). Till gra ,-e ns framtida underhå ll har h ovmarsk a lken A. M. Stiernspane l /93 »til s lagit Hhå da Kyrcka ett Capita ! af femtjo Hdr. specie e mot förbind else at alt framge nt lagl. vid magt holla salig Hofm ar­ s ka lk ens gmf med mera, so m s je lha Di s position· Författningen inneM II eJ ' » (pwt. 1/HB). l HO Volo .. \. Jioiund 1!1 11. Fig. l \Hl . Hå da. I nteriör mot viister. Inneres d er 1\i r ~ h c ;r,u Håda gegcn \\' esten . F oto. . \. li n l u nd 1!1 /1. Fig. ~00 . H{ 1da . Interiör mot öster. Z lt rnncrcs d e r _ l \ in· h e H [l( la gcgc n Oste n. Hll . , Fig. 201. !Uda kyrka å r Uiil efter teckning i l'c ringskiölds Ili e 1\irrhc illl .J. 1fi7t uarh ciucr llaucb:cichnu ug. ~1o nu mcnta. J söder framför huvudportalen i.ir, sannolikt under medeltiden, V .\I'E"IH: s. -ett vapenhus uppfört. Murarna ut- och invändigt putsade. l söder en spetsbågig portal (fig. 203) med trädörr, beslagen 1ned järnlameller, nyckelsk ylt och dörring (fig. 232). Nyckel, se fig. 2BO. Golvet av kalk stenshi:illar. 'l'unnvalv. Yttertaket sedan l\H2 täck! med tvåkupigt tegel, dessförinnan med enkupigt. Aldsta kända taktäckningsmateria l var ekspån, tidigast omnämnt 16G3. - Va­ penhuset sannolikt u p pfört på 1300- eller 1400-talet a v portalens u1seende att döma. Denna synes nämligen vara samtida med de övriga murarna. H.idande p ~t långhusets vtistra gave l iir ett torn tillbyggt av Ton". Luktad sandsten i nägorlunda jiimna sk ift - stenarna li gga i tjockt murbruk. Torne t är indelat i fyra våningar. Bottenvåningen i.ir vi.ilvd med ribblöst kryssval v av kalkstensflis. Den tjänar till vapenhus, bar ingång fr~m väster - sannolikt ic ke ursprunglig ­ samt hyser trappuppgången till li.iktaren. I södra muren leder t i Il andra våningen en smal trappa, belyst genom tvenne sm;\ ursprung­ 1\)2 KÅ LL A :\'llS H ÄH All. liga föns ter , de l nedre 1ued fin huggen sandstensomfatt­ nin g. Dii rifrå n trä ll'appor och stegar. l tred je vånin­ gens södra mu r ett ursprung­ ligt, smalt, r ektangulärt fö n­ ster . l den övers ta vånin­ gen , som har fy ra ursprung­ liga , rektan gul ära gluggar, i ytterlivet övertäckta av furu­ och ekp lank ol', hänga kl oc­ korna (!:ie n edan). Klocksto­ la rnå av vii.l diga ekstockar. gamla. Tornhuven utgö­ res av en på H\70-ta let till­ ko mmen la nternin, beklä dd med galvaniserad plå t. A teck­ ningen frå n 1671 (fig. 201 ) ses den i dessa trakter så van li­ ga höga, s på nkl ä dda s pi mn . Dess tillkoms tti d ok ii nd. Vi Fo lo .. \ . /lola nrl 1011. veta end ast, att den spå n tä ck­ Fil(. 202. Hå da . 131ottad kalkmå lning från l li32 i lå nghusets östligaste valv. le!:> 1fiö7, var vid »uthi ar­ 1\allunaler c i "'" el. .J. 1632 i111 iis lli ch sle n Gew> . Sannolikt iir den dock äldre . Möjligen ka n man siitta dess lik so m de övriga Ii kna nde tornspirornas till komst i samband med en influ ens fri"tn Ska ra domkyrka. vars torn J oen torn b yggare 15\l-'1· och 1595 försåg m ed d e höga spi ror , som ses å s ti cket över S kara i Da hlbergs Suecia 1 Dessa spiror· ha samm a fo rm som de övriga k yrkornas . Ar kiva lis kt da ter a de ä ro dock Senäte torn sp ira till år 1()36 (s. 23) samt l{ ackeb y 1725- H och 1729 (s . 141). Man torde sålund a m ed n ~tgorlunda visshe t kunn a sä tta tillk omsttiden till någo n gång m ell a n år en 1605 och 1667. 17\l l kom fö rslag u pp på en s tä mma, att »begära desse in a f Kongl. lVTay:ts Ofver In ten­ den ts ;\rn bete til ett n vtt to m s upföra nde ». Men sock nen bes!iit 1 .Jfr lllch·ag ur Skara lhnnkyrkas riLk Pn skaper (15()4, 15!l fi) \'. F. T. l : 4-fi , s. 82. H ÅDA 1\YHI\,\. alt »l:{eparera tornet efter dess nuvarande ntwi:irtes anseend e>>. När spiran till s is t raserad es i:ir ov isst, sannolikt p~t 1870-tale t. Kyrkoherde P T enggren (se s . 212) hade i tornet t·etl s ig en gravplats, som em ell e rtid redan . t 72:) befanns vara till hinders. Men v id s ockens tä mma n detta år hetet' det i protokollet, att >> som Adelen i Sochnen inl el wa r till­ städes kunde m a n inte t röra tl1er >vi j d >> . År l. 73~) kom emellertid frågan om gravens borttagande upp igen , emedan den »står För­ saml:n til stort m ehn både för ut­ gAngen och Henek erummen ·skull . 1-'å H å da Sochns r espective ledamö­ ler enhällel :n stadnade uthi thetta nts lag ; a lt visse Deputerade män , Kvrkiowärden Swen T orbiornsson GHAV l '1'01\NE'I'. Foto A. Holand 1911 . Fig. 203. Hä da. Vape nhusets portal. Portal der Vorhall c. i Nohleg[ården] och Sexmäfien- - - skulle antyda Sahl. Kyl'kiol1erd ens !VIåg JI r {:om­ misarie n Hedelin (jfr s. 2~8) !.het han med th e öfrige Sahl. Kyrkioherden s Barn oeh Arfwingar s kulle draga en tidig för­ sorg om bemälte grafs borttagande och lijken s begrafwand e antingen inom el[le]r utom kyrkan ». Och sannolikt gick beslu­ tet i verkställigh et, ty senare nämnes i kyrkan s arkiv intet orn graven. l senas te tid har k yrka n genomgått SENAsTE F i'>H­ sliine och mindre r eparation e t'. l85!:i i det ;i1> Bilthuggaren Mr Oluff Thol i jn » (jfr s. 170 o. B20) och uppsattes d. 23 dec.detta år. 1700 gjordes bilderna på flyglarna, och samma år heter det i räkenskaperna: >> För hela altaretaflans stoffering med glantzgull och annan målning effter Contract hafr. Mr Carl (Örn) Målare (:jfr s. 8) fådt 86 dir. ». Nuvarande målning icke ursprunglig. ÄLD IIE ALTAn Hadorph nämner såsom äldre altarprydnad ett numera för­ PnYn:-nne uthi högra taflan ståär Sve­ riges rykes vapn m edh vasen uthi, och inscriptionen: Christina d [ei] g[ratia] Suec[orum] Goth [orum] vandal[ommque] designata regina 1646 ( = Kristina med Guds nåde Sveriges, Gö tes od 1 Vendes utkorade drottning). i\ venster på taflelocket är De la Gardie­ vapnet medh öfver skrefne bookstäfver: l. D. J acobus De la Gar­ die. » - Altarskåpet är alltså 1646 skänkt till Rå da kyrka eller r estaurerat av greve Jakob De la Gardie 1 Inv. HiHn ni.imner »o s taltar et» (se s . 207), sannolikt ett s. k. kvinnoaltar e, där kvinnorn a nedlade offer i form a \' brödkakor ocb ostar, när de första gängen efter barnsbörden besökte k yrkan. Altaret får därför ofta även namnet »kakealtare>> (se s . H) elle r som h ~i.r >> Osta ltare >> . (Jfr s . ~)4 , not 2. ) Prediks to l av trä (fi g. 206). A srn~t konsoler i f~ilt me llan korinti ska kolonnetter bi ld er av Panlus , Kri stus, :Petrus och en apostel. - Över predik stolskorgen ett ljudta k , dekorerat med nedhängande festoner, frukt- och blomklasar , skurna i trä. Å taket stå. mellan kartuscher putti. bärande Kristi pinoredskap. Från taket nedhänger en duva. - Nuvarande trappr~icke med enkell listverk Lil' frå n sen tid. J> etta partis ursprungliga ut seende framgå r av in v. '182D: »På predikstolsdörren står ett fruntimmer föreställand e religionen , med bibeln i vi:insLea hand en och en öppen b ok i den högra , sorn räckes å t sk yn in i solens ljus - emot en dufva, som kommet' emot boken. - Öfver dörren stå dessa orden: Salige äro de, som höra Guds ord och göma det. W id predikstolstrappan , då ma n kommer in genom dörren , J es us framställd på Gabbatha hudflängd oc1 1 törnekrönt. » - Pred ikstolen inköptes år 1689 för 4·0 dir smt, var efter en viss Passelaqu e~ betalas med 20 dlr för bildhuggeri­ Jakob De la Gardi e L 158il , riksräd 161 3, greve t ill Lcckö 16 15 , presidont i· 1652. G. 16 18 m. Ebba Brahe, L 1596, t 1674. 2 Möjligen elen Geo rg Basc laq uc, som 1665 anställdes hos Magnus Gabriel Dc la Clardio och ä nnu 1682 Yar kmr i han s tjänst. Eller ka nske en hans frä nde. .Jfr I[JIH H, Konsl och kons ln ä rel' Yid Magn us Gabr irl De la Garcli es hoL l l ppsah~ 1905. 14- N111J1 . .'iuaiges k y r lcor. \'iislergii/lanrl J. 1 Swo .\LTAI \t-:. PJu·: nJKsTol.. i Krigskollegium 1630, 19(i ---------- Folo. A . !lo/and trl11 . Fi g. 20: i. Häda . Altaruppstäl lnin g frttn Hi\Jil . .\llaraufs al z aus geschnit zl.c m und gclll a llc nl llol1. nus d .. J. JG9X. H Å DA 1\ Y Hl\ ,\. 1\17 Foto . . 1. /lo /and 1111 1. Fig. 20!i. Håda. Prediksto l från 168!J. 1 6X~J. 1\anzc l aus geschnil : d c m und gema ll cm ll olz; aus d . .J. arbetet. 1 \ e 1696 » hafr Hr Baron på Agård .J ohan Kagg (se bil. 11) p;\ s in omki'tstnad [låtit] slo tfera P red ijksto len som kåstat honom f>O Dr Smt >> . Nuvamnde målning från 1882. J kyrka11 ~ bod förvaras nu tv~1 smii trLi st atyetter (H. ;->2 och ;->H cm. ), som svna s höm samman med tigurskulpturen å pred ik­ 198 K ÅLL ANDS HÄHAO . B:i;.;~; ­ I KrtEDl'\' I N(;. Liwr,,H E. OtHiEL. stolen. De ha möjlige n varit placerade å dörren e ller trappr~icket. Den bäst bevarade håller i sin högra hand ett smörjelsehorn Dräkterna vita med guldbå rd er. - I bod en finnes även ett triangel­ format, förgyllt ornam ent, fyllt av akantusrankar i genombrutet arbete. Har legat å predikstolens trappräcke. .Jfr liknande å predikstolarna i Gillstads och N. Kedum s kyrkor i Kållands hd . Bänkarn a äro enkla, öppna, sannolikt från 1858. Tvenn e slutna bänkar finnas i k oret på sidorna om altar et med enkel t li stverk på dörrarna. Om t idigar e bänkanordningar talas i arkivet. Den äldsta uppgiften finna vi 1671 (Hadorp h, jfr antependium s. 207). Enligt denna var Må nesköldska vapnet måla t å en bänkdörr. Hära v framgå r, att bä nkarna voro slutna. Till­ komsttid okänd. - 1687 gjor des »nya Stolar i Rådha kyrka », och år 1700 beslöts å en sockenstämma, »att stolerna i kyrckian skola wäl anstrykas med Winlige Emblemmata, dh er till P astor lofwat. att uthwälja till hwarL och itt som det tiänligt finnes, itt dietum scripturä på lt war dörr, de t ban och gerna , vvill Gud , ska ll fullborda ». l k yrkans västligaste del en !Liktar e; barriär aY enkla fyll­ ningar, gråmålad, sannolikt från 1800-talet. Or ge l med enkel, oomer ad fasad i:i.r placerad å läktaren. 1800­ talet. DoPFPKT. Do PsT:i LL . Dopfunt av sands ten (Lig. 207) ligger upp- och nedvänd p~ kyrkogården. S kålen har uttömningshål i botten. Den saknar s in fotplatta , men ii.r elj est lik dopfunten i Gösslunda (jfr s. 1 2:~. fi g. 133). Den är av engelsk L y p, troligen huggen på 1100­ talet. H. 50 cm ., Di am. 78 cm . Ett rikt skulpterat d o p ställ a \- lrii (fi g. 20H) är nu deponerat i VListergötland s fornminnesföre nings museum i Skara (inY . . < . m 1.604). A en med akantus rikt sirad .;, . sex sidig fot., vila nde pC t. sex ku lfötter, stä Moses och Jo hannes döparen , vilka pil s in a hu vuden u ppb~ira en skål, likaledes ~~ ~-:) i sex sidig. På skå len ett lock, å vii kel -- ---- --- · iiro fästade tvenne vapen sköl dar, tillhö­ Fig. 20 7. Råda . Dopfunt av l'nncl e ätterna S perling och Uonde. Oversl sandsten. U ppmiitt av A. Holand 1911. li ar loc ket krönts av en ligur el. dyl. , H om n.nischer T au l'slci n so m nu sakn as. Färge m a num era n~istan (Sandstei n). (J·--· , .. ~> - - - ;_ _.'- - - - - -- -J :"/ _- _- _ - _ - ~ - - - - - -- - - - - - ­ HÅDA li:YHI\A. 199 hel t förstörda. Om detta dop­ ställ heter det i k vrkans arkiv: , A:o 1705 är för d8 Dr Sillf. m t. som högwälborne Hr Grefwen och Capitainen under Kong!. Mttz Lijff Gardie hr. Gustaf Sperling (jfr bil. I) åtskillige gånger för­ Lirt --- uprättat een s kiön funt med polerat fy nt Sillfr . och guIl stofferat, så att thet är a lld eles hans gåfwa och derför efter hans begäran dess grefweliga wapn och dess fru grefwinnas på fun­ ten utsatt.» - Dopstället är tro­ l igen förfärdigat a v mäster O l o f 'fholin, som gjort altarprydna­ den. H. 104· cm. Dopsk å l av tenn. Stämplar: en sköld med en man och L K P (= LidKöPing) - två skö ldar med A S S ( = A. Silje Ström 1) ­ Q 6. ( = 1870). H. 5 cm. Diam. 13 cm. Kalk av silver ; rund fot med enkel, driven bladornering, noden likaledes med drivet ornament. Foto. .·l. lioluwl 1!112 . på översidan. Stämplar: guld­ Fi~. 208. Håda. Dopställ fr·å n 170.5. Tnnfgestell nus geschnitzten1 und smedssignaturen I. F. G. 2 tre gemalte m Holz nu s d. J. 170~. kronor - Lidköpings vapen. Var 1829 •nyss gjord ». H. 25 cm . - Tillhöramle paten av silver, förgylld på ovansidan ; stämpl ar som å kalken. Diam. 14 cm. ­ Obhtask av si.lver, oval; å locket graverat ett med blomster­ girla:1<'.8r smyckat altare , varpå ett kors med törnekrona mellan bok och H:~lk. Stämplar son; å kalk och paten. H. 6 cm., L. 13 crr ' n. 10,5 cm., Soc• kenlJlids_ ;( äl k av silver (fig. 209 B), enkelt arbete. Graverad D <>l'SK Å L, ~1 .-\TTVAHDS ­ T \;\HL . __ 1 ____:, _ Mästa r·;? 181(), l• osa! t i Lidköping. W. BEHG, a. a. I. , s. 392. Lidköping, som om nä mnes i Gösslundn Möjligen en · .täster Granander i k)Tkas arkiv 1814, 2 :wo A n c Foto . . l. U o/und 1 !J U. Fig. 209. 1\åcla. Socltcnbudst yg a ,· s il ver . A. Oblatask fr . 1800-t a le ts IJöt:j a n . il. 1\alk fr. li74. Altargeriitc nus Silher. C. Paten. ins krift: »H.åda 1774·. » Stiimplar: C G (=Ch ris tian Gers 1) på lYc"t sti.illen. H. 11 ,s cm . Sockenbudskalken är ursprungligen från 1600-talet och nämnes i inv. 1689 o. f., men omgjordes 1774. ­ Tillhörand e paten av silver (Hg . 209 C); förgylld på ovans ida n ; saknar stämplar. Diam. 7 1 /2cm. -Oblatask av silve r (ftg. 209 A) i form av ett hjärta ; å locket graverad inskrift : »Axel - Augusla Lars - Julie .» Stämplar : Lidköpings vapen - tre kronor ­ guldsmed ssignaturen D U N. .Ni.imnes i inv. 1845, men ej i inv. 1808. Sk~inkt av barnen till dåvarande fideikommissarien till Ågår­ d en Gustaf Silfversparr e-Stiernsparre 2 . Kanna av nysilver m ed graverad orneri'ng; å locketAgnus Ue i. ~tämplar: 100 K T - C. lt <:AHLSTH.Öl\1 N. S . Inkö pt 1R80. H. 3~) cm. Av nu förkomna nattvardskärl märkes en förgylld kalk med paten , skänkt av Erland l~a fle till Ågården (se bil. Il) och_stule n Vid de tta tillfi.ille i.igde kyrkan dessu !_o __F t ,, K aTI(a l' '; 1edh 1G71 1 Christian Gers e rlade mrlstal'cproY 174o, - .-("!) . sidorna kantfasone rade sidos tycken . Helgonets händer nu b ot'la. l 'o!ykro mien till s tön e delen a v fallen . i:\ v be_ varade r ester synes dock fra mgå, a tt manteln varit blå , doket och kj o ete ln fö rgyllda. - - Sve nskt arbete frå n 14·00- H nO (o mkr. 1450?). -- Dorsalen s fl. 180 cm., bildens "135 cm . Mado nn a (fig. 2 15) und er bald ak in , i skå p med diir rar (nu för­ komna). Bal dakin en förgylld m ed bakom rosverket klistrat rött per ­ Ma donna ns högra hand borta. .Polykromien nu bo t-t­ gament. fa llen, manteln synes ,~e,;- /!,L.J,!:..;3~'.- . ::J. fl· '/...,.___./ dock varit l'Öd tn ed pttmå lade svaeta scha­ blonee. Å dorsa len ba kom madonnans hu ­ vud spår efter en för­ A. B. gylld gloria. - T ro li­ Fig. :2 11 . Hä da . Vape n . A. SpaJTes och Natt och Dags fr . träskulptur. B. BM ts och Trolies fr . antependium . ge n samm a bil d, som Efte t· t eckning l G71 i Peringskiölds m onum enta . T -lado l'ph nitmner: »Cp- \Va ppe n auf c i n c n1 Hc ili gcnhi ld und C'ine m :\lt a rtueh . ~~ E I>E I.T I Il A TIC~ S KI ' J. I'T li H ®x3. ::;:.r l-...J, t 9 @ - -- ---- ---- - - - - - - - - - - ----- Folo. . l. Holami 1!111. Fo to. S. CllJ'JIIan t!Jt ::. Fig. :2 1:2 . 1\ ~ dn. Kvinnligt h e lgon . Trä. Fig. 213. lle ili ge. Hi\da. Kvinn ligt helgo n (jfr fi g. 212 ). ITcilige. ll o lz. 1400- lr,o (um 1-l:iO'! ). llo lz ( ,·gL F ig. 212). 1-lOO - H ;,n. på i'd'vcr a ltaret ståår S. 1\rlaria; beläte medh vapen nieler pC 1 l' oten. Detta vapen är Sigge Larssons vapen - - -». De avbildad e vapnen (l ig. 211 A) äro L-i.tterna Sparres och Natt och Dags. Helgon­ skåpet skulle a lltså vara s känkt av riksrådet Sigge Larsson Sparre (f. 144-il, t 1509) och hans maka Kerstin Månsdotter !'\att ocl 1 Dag, vilka ä.gde Ågården inom Rå da socken. -- Av vapnen synes nu­ mera intet spår. - - lVIariaskåpet torde vara utfört om kr. 1500. ­ Skåpets H. l RB cm , bilelens J!j-5 cm. HÅDA KYIIIL\. ~0 3 /o'olo. A. Jlo/n n rl 1!111 . Fip;. 214. Hå.da . H:ristushild. Trii. Chris tushild n u s llolz. L lll 1 ~> 011 . Kri s tu s fr a m s t ä lld s o lll s i.niir­ to rn as m a n (li g. ~ 1 4) med dor::;al ; lit­ efter s idorna kantfasonerade sidos tyc­ 1-'a lo S. Cll nnan 1Y1.'J. ken. Spår av kredering, pol ykromi till 5. Rå da . Madonna frå n s lörsta delen borta. Av bevar ade spå r Fig. 21o mkr. 1500. Trii . framgu e, att Kristi kropp varit över ­ ~l a d o nna a u s Ho lz. L' 111 l :illll. säll a d a v må lade blodfl äckar. - Svenskt arbete frå n 1400-tal ets slut ell er l :)00-tale ts börj an . - DMsalens H. 10f> cm. , bildens 100 cm. Alla dessa bilder hava ursprungligen stått på a ltaren. Under sena r e tid hava de »haft sin plats i kyrka n på smala murutsprå ng bor t mot vapenhuset» , men Hyttades vid en repar ation 18t> 8 ut i boden , där de legat till 1911 , då de förd es till sakristi a n, där de n n förvaras. Lju s kr o n a av mässing (fig. 217) med profilerad mittstäng, krönt av e n dubbelörn och avslutad av en s tor kula. Två rader rn ed L.J u S !IE n s K,\1'. ::!0-1- ld!.L\\'DS 1-1 .\IL\Il. ----------------- F oto. . 1. fioland 1111'1 l:oto. . 1. Hola nd 11111 . Fig. 216. Hä da. Ljuskrona av miiss in g frå n 1796. 1\ron lcuehtc r nus ~fess in g, li'!l(i gcsch c nkt. Fig. 217. Häda. Ljus krona av m iissin g, inkiipt 170li. :~ u s 1\ron l cucht cr :\'l essiu g, 170G geka ul'l . fl lju sarmar; 1 ar1n saknas i vardera raden. H. f>O <..:rn. , l) iam . 'I·H c m. -- Kronan är inköpt ih· 1706. 1600-tals typ. Lju s krona av m~issing med profiler ad mittstå ng, krönt av ett liggande lejon. En kran s av 8 ljusarmar med m usselfo rmade lj us­ manschetter. Liksom föregående inköpt ih 1706. H. 1·2 cm. , Diam. 52 em. Lj us kr o n a av mässing (fig. 216) med profilerad mitts tå ng, k rönt a v en dubbe lörn och avslu tad av en s tor kula . Tv enne rader med (i lj usarmar. Å ku lan följ ande inskrift : »l Christelig Wälmening ä r Denna Liuskrona å r 179ti gihven til Hhåda Ky rcka af Inspector Anders Dimber g i Ulfvekroken å k hans K. Maka Kris tina Maria Kindqvis t giord a f E. S tenberg. >> H. 90 cm., Diam. fiH cm. Lj n s kr o n a med profilerad mitts tång av gjutet glas, ställning a v mii ssing, b ehängd m ed b la dformade s tora glas. -- 1700-talel. J-l. (iÖ cm ., Diam. 52 cm. Lj n sann av miissing, d1·ivet arbete ; myc ket il la medfaren HÅllA KYHKA. 205 Nämnes först i inv. 16H!l Diam. 19 cn1. Dess rekonstruerade L. cirka 35 cm. 1 par ljusstakar av mässing, drivet arbete; spiralvridet skaft ; rund plan. Skänkta av fänrik Benjamin von Wolffschmidt 16HH en!. tillägg till inv. 1693. l par l j u s s takar av tenn, rund planform ; inskrift: »Johan Kagg. Christina Kafle A:o Hi94 » (se bil. U). Stämplar: två i sköldform med bokstäverna A M över och \".' under ett streck ­ en sköldformig med K under en krona. II. Bl cm. 1 par lju ssta kar av tenn, åttkantig plan; å den ena följ ande inskrift: »S. F'. U 1789. » Enl. inv. 1808 o. f. ski:i.nkta av kapte n Sv. Fr. Uggla 1/8\1'- H. 27 cm. 1 par lju ss takar av mässing, trearmade; enl. inv. 184G skänkta av hr A. Orndahl. H. !f.\) cm. , H. 34 cm. 1800-talets förra hälft. Jnv. 158:{ ni:i.mner » Liu ~:as takar 2ste >> troligen de, som und e t· senare hälften av 1600-talet > >äro etTter . . . M. Jonä Hudberi 2 anord­ ning tagne t il Åsaka klockas förfärdigande > >. 'J'vä stakar av järn blevo samtidigt »till kyrkans beho f upsmidde >> . l inv. 1689 före­ kommer en > > lång L:i us e plåt at' järn med pijpor och spijror om­ kring>>. Antependium av svart sammet med i upphö.it silverbroderi ett kors med törnekrona; vid dess fot kalk och bok, därunder tvft korslagda kvistar. 1800-talets ' senar e hälft (se Jig. 205). H. 72 cm ., J, 162 cm. Antepen di u m av brun damast, illa medfaret. I mitten ett kors av silvArspets. På ena siclan därom med guldgaloner initia­ lerna E H och e tt delvis utplånat vapen - ätten H.ibbings. På andra sida n om korset likaledes med guldgaloner A. S. och Forstena­ iittens vapen. Nederst l [6]07 . Skänkt av Erik Ribbing och hans Il1aka Anna Pedersdotter av Forstena-ätten::_ n. R9 cm. , L. 162 Clll. Antepend inm av röd satmnet; övers t en bred guldgalon, där­ Sannolik t Sve n Fredrik Uggla till Hildring;he•·g (llalslancl), f. 17 28 , ka pten , f. 17 28, skild, i- 1777 . 2 m. Sara Christina Geij er, f. 1746, t 18Hl. 2 F. 1 63 1, prost i Läck ö grenkap 1673, m ån gkunnig och verksam man, i· 169 7. Begraven i Lidköpin gs k yrka, där hans epilaiium ä nnu finnes. 3 Erik R ibbing, f. 15 77 , kammarjunka re, kommissarie i Älvsborgs län , 162 3. G. 1606 m. Anna Peclersdot.ter a v Fors tc uaälten (enl. Anrep). A. S . synes ej m ol· svara hustrun s namn. 1 Tt·:xni.tEH. t 1808. G. 1 m. Agneta Maria 1't·ansköld , ·r 20() under I H S och å rtale t 1716 även i guldgalon. Skiinkt av Pau l Wingeflycht (se s. lnl, not l). H. R7 cm. , L. 161 cm. Antependium av sammet med bred guldgalon. 1700-ta let. JVHis s hak e av röd sammet ; pä ryggen ett lwrs av breda gni d­ galoner oclt årtalet Hi97; ntmed kanterna en s mal bå rrl av gnid­ galon. Inköptes för kyrkans medel l6\:l7 Kalkk läde av vitt siden , varå !ryckt en karta över Sverige; kantat av en s mal guldspets och med tofsar i hörnen. Inskrift: »Hegni Suecicc 'fabu la Ceneral is div isa est Su ecia; Gothi<.e r eg-na Finnia. ' ducat . . . Ingriamq. et in om nes sub iacentes prooin . . . pea F . de \Vit Amstel oclami 1 Cum Privilegio Ord. Hol! . ' i\Testfr. » 1.. 5i'> cm. , H. 50 c nt. l\ a l k k l i.id e av vi tt siclen med diirä tryckt karta över Sk å ne, Halland och Bleking; kantat av en s mal silver spets med tofsar i hörne n. In skrift: »Accurata Scania', Blekiugi::e et Hallandim. Desciptio per F. de Wit Amstelodami » samt ,J\mste lodami Ex ofJi cina Fredric i de W it cum Privilegio P olentiss . D. D. Ordinum Hollandi;:c e t W eslfrisi<:B. >> L. Gl cm., H. 5:3 cm. Bå da dessa kalkkläden skänkles å r 1723 till Hå da kyrka av assessor Lang och hans maka samt förvaras nu i Västergötland s fornminnesförenings museum i Slmra (inv. nr 1590). Kalkk l äd e av vitt si>Ko o r­ kappa dher uthi itt korporale af koppar sitter förgylL > > Detta earporale blev emell ertid stulet 1671. Korkåpan var av hrnn sammet med »sömade bild er på» . 1 ri.ikensk . för 1697 Ji nna vi F r edrik dc Wit (Widt, Wit.t), tre k oppnrsticknrc och k ons th a ndlare i Am stcr·­ dam . lJen äldre grundad e 1648 dt fiirla~ och tryckte i synnerh et la ndknrtor , som han själv t ecknade och fö rsåg mecl länd e t'JUL S vapen. 1698 övertog sone n lll('d sarruna namn t·örelsen. E nl. e n 1700 (1706 ?) u ppriiltad k atalog ha de intill det iir·el 400 kar·tor· ut.gittt frå n l'ö rlaget. Den y ngt•c de Wit ~wled 1712 . Hn ns son rn crl samma n a mn överlät förl a~et på C. Mortior och J . Covens. Jfr A. J. VA N Dt·: n i\ .1, Biogmphiseh Woord enhock der Nede l'land cn , XX, 1 -hu·lcm 18 77, s. 3il8. - NETI. t·:t< , ..\llgPm cincs l\ii ns Llcr·Lexico n, benrheHct von G. l{. ~ag! er , hd. 21 , Miinch c n t !l ii 1, s . :i59 . 1 HÅ DA KYHIL\ . 207 en uppgift. om käpan; di.it' talas ni.imligen om utgift >> För den gl. Munekekappan s swarta nde tå hon slog på predijkestohlen i sörje­ tijden effter Hans HögstsaL Kong!. M:tt z aldrabeklageligeste döde­ liga frånfälle ». Ar 1698 >> är ett: altark l äd e giort aff den gl. Iörsletna Mankekappan then der till är swi.irtat och med oächta hw ijta sillfrspetsar breda, then smala till årtalet». Detta f anu s ~innn i behåll 1808. Både korkåpan och corporalet nämnas i inv. 1683. - Hadorph omtalar: Antependi er »ähre underst af hvitt lärffl medh jordbrunt samet. Bonde- eller Båtevapnet å höger med bookstäfver E. B. Tråli evapnet å venster medh hooksti.i.fver H. T. (fig. 211 H) antipendium hvijtgult damast.- Pä samma altar­ kläde af lärft .lins Måneskiöldsvapnet, detsamma fins på stoo l­ dören , månen hvijt, grunden blå. Soopvapnet blååt till venster högre hielken hvijt, gallerverket blått ». Vapnen torde i förra falle t ange Erland Bi:'tåt och Beata Trolle 1 som donatorer , i det senar e Carl Måneskiöld och Anna Soop (se bil. U). - Vid förra hälfteJJ av 1600-talet ägde kyrkan tre m~i ss hakar - en av dessa »af röd samrnet och korss på ryggen af bred blandat silfvver och guld­ spitz », en a nnan »af brunt sammet med itt korss på ryggen af stoppade bil lder ». Härtill komma två mi.i ss kj ort or -- en »med IJrokot giörde!» - tre a nt ependier (d~iribland de 2 ovann ~i.mnda) m. m. - ]nY. 1689 nämner: »Di s kkl i.icle af gement lärufft med 3 rader spri.i.ngning öfwer och knyttning i biigge ändarne, gammalt. --- Kalk ek läd e med rödh silkesöm på gult Taffl. -- - gam m al t lij ukl äde som l egat på gamble os t a ltarn ». Ar 1698 »s kiin kte Handelsma nnen i Giötteborg ähreborne ock \i\T:tt Hr. Jonas Hägg itt wackert A l tarkli.i.de af rödt piqverat tafft med fijna i.i.chta gull spetzar väl utstofferat» samt (enl. inv. 1808) med rrrtale t 1698 och donators och han s hustrus initialer l. S . H. ­ M. l'. D. S. - Ar 1698 lät försam lingen även sy kyrkv ä kt a rro c k av IJrnn vadmal med krage och uppslag röda. Si:i.ve omnämner i sin eeseberi.ittelse l86~L »2:ne P or l räller PonTn.\TT. (ar hvilka en Prest, alldeles förstörd) ». Nu förkomna och okänt i.i r, vil ka de avbildade varit. Möj ligen någon av de i kyrkan b e­ gravna medl emnJ arna av prästsläkten l{ ohdin . Fana U Y lärft med målad ornering. I mitten Karl Xll:s krön ta FA:>A . namnehilTe r, eliirander J\ :o 171 O. Dess utom inskrifterna »Kåll a ndz 1 (i . l 111. Erhtnd Björn oou ll Hititt , ri k;; t·:"ttl 160~ . bis itfa•·c i S 1·ea ltovt·iHL 1614, HcRla Tro ll c, t 189ti . 2 1603 m . l\IJltrl·a l'o""'· i· 1628. 20K Fig. :.!18. 1\å da. Fi g. 2 1 !J. Håda. Fig. 220. Hå da. ~led e l tida Medeltida gravsten. :\lille l a lterlichc r Grab­ stc in aus Sandste in. 1\omansh gravsten. 11omani sell e r Grnh­ s lei n au s Sands te in. gr avsten. :\l ille l a ltc l'iich er G ra b s tc in a us Sandstc in. llii.radh >> och »Hå da Giälldh » . DLtke n fas tsydd r unt stå ngen, som i.i.r av [ur och i senare tid blivit fö rkortad. - Förvaras nu i Liv­ rustkammarens samlingar (inv. nr 2102 1). Gt\A\'STE:-!AI\. - Dukens ursprungliga 11 . 132 cm. , B ·l rlC l cm. Stå ngen s längd 192 cm . C ra.vst:e n av sandsten m ed i r elief ett stav­ kor" (fig. 2Hl). H. 173 cm. , H. i överka nt 72 cm. , i nnd erkant tJfi cn t. - Grav s t e n av sanelsten med r e li e l: e ll s tavkors . L. 210 cm., B. i överkant ~ A. p~ ·l'i t.,';· c. / fl cm. , i tmderka n t fiK c m. ­ L il jes t e n (sandsten), enkel, sön­ clerslagen i und erkant (Iig. 218). L. 187 cm. , H. i i)verk a nt 80 c m ., i t:.~~~ 171 !;··· ~}~11/ - - -- - · underkant tJ7 en1. - J~ ilj es t e n ~~ _ _.:,... n. A. Hola/l(t d etill . 1 11 1 ! · Fil(.22l. Hå da. Homanska gravstenar. Hom a n iseh e Grabs te in e a n s Snnrls tein . (sand sten), dubbel (Iig. 220). l, l/H cm ., R. i öveekant 10\l cm. , i under­ ka nt D5 cu1. -- Grav::lte n av sa nd sten (lig. 221 A) i kistform. S lagen i två delar. L. 181 cm. , B. 59 c m . 1 Jfr· H. Cederström: Svens im knn ~J i ga ltufvudb an(·r :;amt fäll.teck en. S l:hlm 1900, s. 11 8, nr 1-50. - .-\ v dy li ka. uppbilds fanor förvaras filskilliga i Liv rnst­ kammat·en och n ii ~ ra i V. F :s mnse u m i Sk a rn. En avb. i \' . F. T. l : 6-7, s . 124. ILtUA KYHIU. ~()\) B. Foto . A . Ho la nd 191 1. Fig. 222. Hå da . Gravstenar: A. ÖYer k yrk oherde In gellus Petri (-!- 1G87 ), B. över kyrlwherde P e hr Hhodin ('i· 1GH1). lfi~7), (;rahsleine: A. cles Pl'arrers Ingelins Petri (·j· P e hr Hhodin (·j· l(i!ll ). B. des I'J'a!'l'ers - (;ra vs t en av sa ndsten (Jig. 221 H) i ki stform. L. f> / cn1. , B.~~~ r.;n1. Samtliga dessa gravstenar stamma från medeltiden; iiro nu upplagda utefter kyrkogårdsmuren och boden i nordvästra hörnet. (] ravsten av kalksten med Ligurskulptur (fig. 222 H). Hotten gråmålad, figurerna vita och bokstävem a s varta. l var s in ar­ kad står en man i prästdri:i.kt och han s hus tru. Överst init ia ler ocl1 en sköld med en kalk ; utmed kanterna ett bibelcitat ur Tfe­ se kiel :37 ; i hörnen kransar med änglahuvud. Nederst följande ins krift : HAH UNDEH LIGGE l-t BEGRAF lJEN HIWEIUJ OC IJAL­ L,\1:\ IJ HEl~ lNGELLTJS PE'J'Rl KYHKIOHEHDE l RADHA HWJL­ I>Berättelse om adeliga grafvar >> och inv. :1829 i A. T. A. 1. Ollonbergs (fig. 224) med inskrift: >>Kong!. Maj:ts Tro-Tienare och fordom Häradshötdinge uti Skaraborgs län, den Wälborna Herren Herr Thore Olnfsson Ollonberg til Ryssbobolm och I-Iane­ Jfr S. WALLIN, Om barocktidens begrafningsvapen i Södermanland, i Utställ­ ningen af äldre kyrklig konst i Strängnäs 1910. Studier II, Sthlm 1913, s. 116. Jfr även en ännu in i våra dagar kvarleva nde begravningssed s. 326. 1 RÅDA J{ YRKA . 215 ström, bvilken i Herranom afsomnade d. 1 Decembr Anno 1690 på sin gård Haneström 1 . » H. 160 cm., B. 146 cm. 2. Ollonbergs (fig. 225) med inskrift: »De n ädle och Wälborne Herre, Herr Olaus Jakobus Ollonberg till Haneström och Ryr, född d. 1 Maji år 1676, och i Herranom afsomnade d: 7 Juli anno 1704. Gud förläne honom en frögdefull upståndelse 1 . » H. 153 cm., B. 128 cm. 3. Leijonbielke s (fig. 226)med inskrift: »Kong!. Maj:ts Tro­ Tienare och Häradshöfdinge öfwer Dals Land, den Ädle och W ällb:ne Herren, Herr Johan Leijonbielke till Högen och Åsen, är född d. 16 October 1655 och sal. afsomnader d. 15 Julii år 1710 2 • » H. 175 cm., B. 154 cm. Hans gravsten se s. 211, nr 4. 4. Wingeflychts (fig. 227) med inskrift: »Hans Kong!. Maij:ts Tro-Tienare och Cammererare i Kong!. Cammar Collegie, den fordom Wällborne H:r Paul Wingeflycht, Herre til Ågården och Store­ 1 Thore Olufsson 0 ., f. 1611, adlad 1648, haupt man och häradshö vding i De la Gardiska grevsk apet, t 1690. G. 1 m . Anna Pedersdotler , 2 m. Brita Silfverlåås, 3 m . Elisabeth Brand. - Son: Olof Jakob, f. 1676, v. häradshövdin g, t 1704. 2 Ättling av p rästslä kten RHODIN, som i fl era generationer varit kyrkoherdar i Råda, och vilka li~;ga begravna i k-yrkan. Släkttavla ; IN GELDUS PETH! pastor i Råda, t 1577. ~------------ PETRUS ! NGELDI f. 1504, k yrk oh erde i R. 1577 , prost 1591 , G. m. Marg. Pedersdotter, t 1610. ·r 1611. PETRUS PETR I GOTHUS f. 1572, kornpastor i Mellby 1602, k yrkoherde i R. 161 3, G. m. Katarina Andersdotter, f. 1582, i' 1672. l NGELLUS PETR I f. 1616 , kyrkoherde i R 1654, t 1687. G. m. Gunela, dtr. t. Laur. Henrici, kyrkoherde i Örs lösa, t l 688 . t 1652. --- NICO LAUS PETHI f. 1622, komminister i R. 1654 , t 1692. G: m. Cath a rina, dtr. t. kyrkoherde Laur. Henrici i Örsl ösa. -------~----------·-----------· JOHAN RHODIN PETRUS RHODIN f. 1655, hovsekr. hos Per Brahe d. y. , f. 1652, adj . i R. 1678, k yrkoherde 1688, advokatfiskal i Svea h ovrätt, hära ds· t 169 1. G. m . Anna Rydh elia. h övding på Dalsland, a dlad Leijon· bielke 1689, t 1710. G. l m. Hedvig E leonora Appclroth, 2 m. E li sabeth Ollonberg. 216 Polo. iL Roland 1911. Foto . A . liolallll 1!111. Fig. 224. Råda. Huvudbaner övet· Thore Olufsson Ollonberg (i· 1690). Funeralwappen Klocka, gjuten 1747 av Nils Billsten i Skara. Å klockan ett bibelcitat samt följand e versifierade inskrift: »Jag manar med mitt ljud Kom upp till Rhåda kyrka Lyft hjertat thå till Gud Kom tag af ordet styrka Glöm bönen ingen dag Gör hjelp när vådeld brinner! För liken ljuder jag Och döden dig påminner. » RÅDA KYRKA. 219 H. 102 cm., Diam. H 9 cm. Kl oc ka, gjuten 1867 av F . lVI. Bergholtz i Stockholm . Å klockan följand e versifiera­ (! e inskrift: »W id klangen af min röst Må säkra hjärtan röras Betryckta finna tröst Förförda återföras Sig samle vid mitt ljud Till sensta eftertid Ett folk som tackar Gud För frihet, bröd och frid. >> A. Roland d elin. 1011. Fig. 230. Råda. Nyckel. Schliisscl. H. 87 cm. , Diam. 102 cm. En klocka med minuskelinskrift är såld till Häggesled 1 (se s. 315). - Ett inv. från H500-talet nämner ytterligare en k l o c k a med följande in­ skrift: »A:o 15;32 formatus sum per Alvarum mei fusorem regente D:no Olavo Denedicti huiu s , l. Rolanddelin . 1911. plebis curatore, in proferto beata Catharina Fig. 229. Rå da. Flöjel. virgrms. J esus » (= År 1532 blev jag form ad 'Wetterfahne. av Alvar, som göt, då herr Olof Bengtsson 2 var denna församlings kyrkoherde). - 1694, beviljas kyrkan kol­ lekt till en sprucken klockas omgjutande. En primk l ocka nämnes i ett inv. med detta tillägg : »är hädan­ tagen af Doct. J on Biskop i Skara dhå han här visiterade A:o 1645 dh. 15 aprilis.» Nu förkommen. Samma nfattning av R å da kyrkas konsthis t oria. I . Vid mitten av HOO-talet uppfördes sannolikt Råda äldsta kyrka av finhuggna sandstenskvadrer i ojämna skift, vilande på 1 Ar 1779 beslöt en stämma denna kl ockas omgjutande, men 1787 befanns det gjorda sammanskottet för litet, varför det bestäm des, >a t k lockorn a skola be­ talas vid lik s begrafning; så at Sti'mds Personer gifwa 8 sk . specie, Bönd er 4 sk., Torpare och Tienstefolk 2 sk . spec ie. För hwar fierdedels timma, som ringes öfwer hwad wanligt ii.r för a llmogen gifwas lika mycket som ofwan anfördt ii.r. > 2 Var kyrkoherde 1532, blev 1540 dömd till böter, >emeda n han halTele JTor­ lalth thett gambia testam entet och sacl he at thett IToJ·gicks meht Noe fno. Szå at wij haiTdhe thett Inthet inth ett ITornöclhene at vetha. » W AHH OU! , Skara stifts herda­ minne I, Mariestad 187 1, s. 574. 220 KÅLLANDS HÄRAD . en skråkantad sockel med stort språng. I söder en rundbågig portal av egendomlig typ. Portal även i norr. Korpartiets utse­ ende obekant (fig. ~31 A). Av denna kyrka kvarstår en del av lång­ Ituset - utgörande nuvarande långhusets västligaste parti. Av in­ ventarier från denna tid finnas i behåll en dopfunt och gravstenar. Il. Sannolikt mot slutet av 1200-talet raseras det ursprungliga korpartiet, och långhuset tillbygges avsevärt .\. mot öster samt får ett lägre och smalare, rak­ slutet kor i öster (fig. 231 B). Material: tuktad grå sandsten. Denna kyrka täcktes sanno­ likt med platt trätak - För dess triumf­ B. båge tillverkas ett i trä skulpterat kruciftx (omkr. 1275?). III. Under medeltidens senare del till­ byggas sakristia, vapenhus (1300- eller 1400­ c. talet?) och torn. Sannolikt välves även kyr­ kan under denna period (fig. 231 C).- Bland inventarier må nämnas flera träskulpturer, ett rökelsekar, en korkåpa, en klocka. IV. År 1632 dekoreras kyrkans valv och ll. väggar med målningar. - Bland inventarier från denna tid ett 1646 av Jakob De laGardie .. l t a ltars kap. o Dessu t om mar ·· 1 s l . ~- s. 1.. 7· 1. ~- lo- ''· •'l. 0. ,.._ ~ ,.._ '1· 11. ·~· ~o "'\: Fig. 237. Kållands-Åsal,a. Plan. Uppmätning av A. Roland 1911. Skala l : 300. Grundriss. KAr.Jo1 Å r.:-.-JN G, bågig triumfbåge med enkla anfangslister av puts. Över triumf­ bågen ett språkband med bibelcitat. Dekorationen härstammar troligen från en restaurering 1868 1 . - Kyrkan täckes i sin västra del med ett brutet trät a k av pärlspåntade bräder, medan koret och långhusets östparti äro välvda. Valven äro ribblösa kryss­ valv av sandsten utan gördel- eller murbågar ; skiften parallella med hjässlinjerna. Troligen slagna under medeltidens senare del.- Det inre har varit dekorerat med målning. Om denna varit medeltida eller liksom i a ndra av häradets kyrkor utförd under 1 Jfr prot. vid specialvisitatio nen 1868: >> § 2 - - - Nu h ar dä remot denn a kyrka blifvit försalt i prydli gt sk ick .» I<ÅLLANDS-ÅSAKA 1\YIUC\. 227 H500-talets förra hälft, kan ej avgöras. Hadorpb talar nämligen om »gammal gemen målning». Av denna, som kanske döljer sig under den nuvarande putsen, synes intet. - Nu äro valven deko­ r erade med enkla schablonerade bårder och stjärnor, troligen från 1868. - 'f akslo l ar från sen tid. - Yttertaket är å koret Läc;kt med gr~t sk i Ilet i diagonalmönster, å långhuset med tvåkupig t, rötl tegel. Aldre taktäckningsmaterial var handkluven ekspån. År 1828 inköptes 600 taktegel, varmed sannolikt någon del av kyrkan täcktes. Kyrkans ur s prungliga utseende kan man rekonstruera med hjälp av en teckning från 1671 i Peringskiölds Monumenta (tig. ~4·0). JJen bestod av rektangulärt långhus med hi.gre och sma­ UnsPn U ~<;­ LJAHE Fi)H­ Ä~DHI~<;AJ~. KÅLLANDS HÄHAD. Huru länge denna lilla kyrka stod i orubbat skick, kan icke avgöras, men tro­ ligen tillbyggas r edan un ­ li er medeltiden sakristia och vapenhus (se nedan), var­ jämte kyrkan välves. Det enda, man med bestämdhet vet, är, att tillbyggnaden D'\: ••· l... 7· ' · "l skett före 1671 , eller det år =i'# l l Hadorph reste sista gången i Läckö grevskap. Han näm­ Fig. 239. Källands-Åsaka. Tvärsektion mot öster. Uppmätning av A. Roland 1\)11. ner emellertid icke valven , Skala l : 300. men utgifter därför före­ Querschnitt: gcgen Osten . komma ej heller i räken­ skaperna, som finnas bevarade från 1681 o. f. år. Möjligen kunde valvslagningen alltså ägt r um mellan åren 1671- 1681. Under 1600-talet skedde endast smärre förändringar . Likaså under 1700-talets förra hälft, tills en eldsvåda förstörde kyrkan 1755, varefter den länge fick stå öde. Förslag uppkom att rasera den, men försam lingen önskade bibehålla sin kyrka och få henne o. l. 5. lo . förstorad med 16 alnar. Dess ansökan om kollekt blev emeller­ tid avslagen, varför kyrkan ännu flera år fick slå öde eller nöd­ torftigt r eparerad, ty sockenstäm­ moprotokoll och räkenskaper nämna ofta »kyrckiobygnaden » och >>kyrckans åter iståndsättjan­ de. >> Först år 178 L tyckes emel­ lertid kyrkan åter vara färdig­ reparerad, ty då sker bänkdel­ ning i den tillbyggda västra de­ len. Till den ursprungliga sten­ k yrkan hade under dessa å r i vLisler fogats en tillbyggnad, som sannolikt påbörjades av sten, men aldrig blev fullbordad med samma material, ty de övre de­ Fig. 240. IU ll a nds-Åsaka. Kyrkan [u · larna synas varit av trii. I ar­ 1671 c nl. en teckning i Peringskiölds Monume nta . kivet talas 1784 om >> brädfod­ Di e 1\i rch e im .J. lli71 nach cinc r ring på kyrkj ans lilbyggnad >> Hantu sTt.-1 . \',\I 'E:\ Ht · s. l norr ~ir up pförd en sa kri s tia, vars murar ::;töla s l.nmt till korets. Materia let iir gråsten. J\!Iuea m a iiro ut- och invi.i.ndig l pntsade . F'rå n koret leder en rnndhi:tgi g dörröppning, stängd med en dörr av ekpla nkor, beslagna med ju.mlamell er. A dörren å rta ­ let 17if·2 i s iffror av smidd p lål, det tu: d ä d en l'öefärdigades. Go lvet av tri.i. sakristian täckes av ett tunnval v. Nuva1·and e taks to lar från sen tid, m en tl norra gave ln syn as märk en efter de ursprungliga. Ytterta ket är nu lii ckl m ed grå ::;kiffe r på ös tra falle t och med enkupigt tege l p<1 de L v~is tra . Aldre taktäcknings­ mal eria t var handkluven ekspån , n i.i.rnnl förs ta gången l6U4:. l söder äe tillb yggt e tt vapenh u s, vars murar ej i.iro i fö l'­ band m ed lå nghusets. De äro uppförda av gr<~tsten samt ut- och invändigt putsade. l N.V. och N.Ö. hörnen äro ha lvrunda,.nmrade utsprfmg (jfr pla n fi g. 2B7) Anledningen ti ll d essas tillkomst kan ej angivas . I söder en enkel, ru ndb[tgig port, sannolik t ursprun ~·­ lig. Colv av ka lksten; däruti fl era srn i.irre IJitar av gravstenar från HiOO- och 1700-talen . P å en a v dessa årtalet 1707. Vapen­ KÅLLANDS-ÅSAKA KYHIU. A. B. Il. E. F. t:oto. A. llolalld 1U1:2 . Fig. 24:L Ki'tllands·Åsaka. Träskulpturer till altarprydnaclen, skurna 1702. Figuren ans el..J• .1702 von dem iillcren Allara uf'sal>;. Itu se L tiickes av ett ribblös t kryssval v med sligande valvkU]IOl'. Slutstenen f yrkantig, odekoreralL Ytter taket täckt med enkupigt tegel. .Aldre taktäckningsmaterial utgjordes av bandkluven ek­ s pii.n, första gången nämnt i k yrkan s arkiv år l69f>. !<:yrkan uppvärmes av en i lå n ghusets sydös tra h örn s tå en d e ji.irnkamin. UPP\'X l o l :" l :"r.. Inredning och lösa inventarier. r\ltaret i.lr av trä, enkelt sniek eriarbete . En skiva av sand,; len. tillhörande ett ä ldre, murat a ltar e, tjänar nu som trappsten rid södra vapenhusporten (L. 152 cm. B. 98 cm.) - A lt arr i n ge n av svarvade trädockor (1800-talet). - A Harpr ydn aden utgöres av en på duk m ålad framställning av Kristus, dignande under kor­ ,.;eL. Signerad: >>Sven Linderoth 1897 ». H. W6 cm. B. 1l0 cuL ·l'å läktaren står ett ko rs av trä, förgyllt, vilket und er 1800­ Lalets senare hälft tjänat till altarpr ydnad. ll. 1:)8 cm. B. \lO cm. En ännu äldre, nu söndertagen a ltar pry dn ad (tig. 242) förval jdonisk upp· b yggnad , ras å långhusets vind. .) J en utgjordes a v en anite prydd med ett flertal fi gurer, allt i m å lad triiskulptur. l m itten Kri stn s pi:'t korset mot en pi1 trä m å lad bakgrund, fram s tällande .lerusalern (inv. 1829). Denna 1nå lning är nu bortfallen. På AI.TABE. ÄLDBE .\I.TAB­ I'HYDNA DEH . 232 KÅLLANDS HÄRAD. l'liEDII(S'J'OI.. llÄ:->KINimn:->ING . sidorna om detta mittparti dubb­ lerade kolonnetter med korintiska kapitäl, bärande ett entable­ ment med en bruten fronton. Framför kolonnetterna stod o Mat­ tens (ug. 243 C) och Johannes (fig. 24,3 D; H. 70 cm.). Längst på sidorna voluter, bärande bil ­ der av Markus (fig. 243 B) och Lukas (Jig. 24,3 E; H. 58 cm.). Överst på entablementet stodo Moses (fig: 243 F) och Aron (fig. 243 A; H. 43 cm.), medan på frontonen sutto symboliska figu­ Foto. A. Rolan t/ 1911~ rer. - Denna altarprydnad in­ Fig. 244. Kållands-Åsaka . Predikstol från 1702. köptes 1686 och pryddes med fyra J{anzcl aus d . .T. 1702. nya bilder 1702. Dessa voro troligen evangeliststatyetterna, av vilka de mindre placerades på voluterna, där sannolikt Moses och Aron dessförinnan sUHt. Ur­ sprungligen hade denna altarprydnad likartat utseende med den i Gösslunda , Hackeby , Håda m. fl. och är troligen utförd av samrna bildskärarskola (jfr s. 26). - En a ltarprydnad, brukad före den nu beskrivna, nämner Hadorph: ,, en led h altartafia nyl ig gement målat. >> Möjligen ett medeltida altarskåp. Pr e dik sto l av trä (fig. 24,4), placerad i långhusets nordöstra hörn , före 1868 å motsvarande plats å södra sidan. - Dekorerad med skulpturer. l fiilten mellan kolonnetter med korintiska kapitäl st~t å små konsoler Markus, Moses, Aron och Kristus. Målning (vitt och guld mot svart botten) och trappräcke från sen tid. Till prediks tolen hörde ursprungligen ett ljudtak, som nu förvaras å lång­ husets vind. - Predikstol en inköptes år 1702 och är förfärdigad av sam me bildskärare, som arbetat å altarprydnaden detta år (räk. ) Bän k a r , enkla, öppna, gråbrunmålade. Tillverkade år1880. Å ömse sidor om altaret mindre, slutna bänkar. - År 1685 göres en ny bänkinredning i kyrkan , varefter bänkdelning sker. »Dhe 2 sto­ lar frä mst i Choret äro afsatta till främmande herskap. Stolarn a på Lächtaren nöttia poikar och utsochnesfolck. >> Bänkrummen i långhuset delades mellan de olika gårdarna efter storlek och ålder. I väster en l äktare, utvidgad 1880, med barriär i enkelL snickararbete. Å W.klaren står ett orgelharmonium . 1686 1\ÅLLAi'\DS·ÅSAIC\ 1\YHIC \. Foto . . 1. tioland " /!111 . Fi l-(. :H 5. J{å ll ancls Åsa iS-ÅSAI\A 1\YIIIL\. --·--·-----­ Foto. . 1. Uolant! 191'! . Fig. ~-Hl . Kå lla ncls-Åsaka. De talj av kalke n ti g. 24 'i . Ile tnit d es 1\ clehes Fi g. 247. Do ps k å l av tenn med e tt genombr utet handtag. ~t.ämplar : Do Psd L. C 13 under kr ona ( = GöteBorg). - 2 sköldar med S. H. och en r os - tre kronor på r äfflad botten - X (= l 180). Ski.i.nkt av Christin a Tranhemia (j fr s . 212). n. 5 cm. Jham. 25 cm. K a l k av silver (Jig. 24-7 o. 2 ,H~ ). F ot och nod förgyllda, liksom skå- N~TTVAH os­ Jen invändigt. Skålen i.ir i sen tid utvid gad . Å noden , m ed dri- KARL ven och graverad orn ering, sex utsprå ng. i\ var och en av dessa en rninuskel, bildande orde t ihecvs. l~oten i sexpassform ä r ornerad med sex graverade heliga figurer: 1 . Kristus på kors0t. 2. Kvinnli gt helgon . 3. S. Ni colaus a \r Myr a. :f.. J oha nnes Döparen. 5. La m'P-ntiu s. fl. J ohannes l> gammal af blonnnerat t yg m ed itt smalt blådt kors. Ditto m äss e hak e gammal med d li·i bild på. ryggen af borderad Sömm. --- A lt ar e kläde gam malt brokot med oächta spitsar och itl korss på. >> Vidare en brud p ii ll. 1fi9() I(ÅLLANDS-ÅSAI\A I\YHKA. köptes G 1j2 a lnar gyllendnk till en ny mit ssb a k e och 1fi\.)8 >> it.l n ytt a ltarekliide aff s ammet:~ plyss blommerat , item rödt pi<.J.Ve­ rat ta fft ti.ll kappa och een iic hta sillfr gallon >> . 170tl nämnes e n mä ss hak e >> af s wartbrunt tyg m ed gu llblomm or >> samt en .h å v av »röd t siagg med iichta galJoner för~thrat af f,e nsm an Johan Hedelin >> . 172;{ skänkte kyrkoherde Jonas Brism an (jl'r s . 212) >> itt blommeradt s ide ntygz altarckläde >> . J inv. 174·5 tillkommer ett >> kalk e­ k lit d e af röd t ta ft med ett !am iJ påsytt af si lfwertrå mi.d t u ppå». Fig. 252 . 1\i\ llands-Åsaka. Medeltida gravsten. ~litt e l a lt.c rli ch c r A. Roland delin. 1911. Fig. :253. J{å lland s-Åsaka. Medeltida gravsten. Mittelnlt.c l"li ch e r Grahslcin. GnA\"STI ::-> eldkaar >> . Detta sm~lltes troligen ned och a nvändes vid klockgjutningen 1787. Nyc k e l t ill e tt stocklås förvaras nu i Viinersborgs mus eum. Hö~>efftersom förr obeqväme stättor warit till ingång på k yrkiogården, som sällan giort fred för Creaturs inhåppande >> . Angående kyrkogårdsmurarna heter det i ett .sockenstämmoprotokoll l/77, att de böra >> Uprättas at de freda kyrkjogården, och den som hafwer balkar af träd , söka efter band köra hem sten at k yrkjog[ården 1 framd eles kan J\Y!llw d. lm. ~i,r öde, fredas med balkar af sten>>. Dessa balkar a v trä nämner ~iven Hadorph : >> S~eenmuur är kring kyrkian öster, söder, vester, norr i.ir trääplanck medh trääfoot. >> År 174-7 inköptes f)5 lövträd att utplanteras å kyrkogården . P å kyrkogården och i muren finnas 9 gr a ,._ kor s av kalksten samt ett flertal rester al' dv­ lika - vanliga typer från 1600- och l/00-talen. Dessutom en enkel gravvård från år 174·13 (fig. 256) . . Å kyrkogå rden stod intill gamla kyrkans ra­ serande e n klo cks tapel. Sannolikt samma c: tapel, som församlingen 1735 åtog sig att full ­ I Jorda. En äldre s tapel nämnes i kyrkans arkiv Hi9/ , då en sockenstämma beslöt, att den __ ' ~L,....- ­ skulle >>giöras färdig». 1711 beslöts d ess bräd ­ fodring , vilket arbete troligen utfördes två år tl. R oland del i n. senare, då i räkenskaperna för detta år före­ Fig. 256. Mellby. komma utgifter för arbete ä klockstapeln . Des::; Gravsten fr·å n 17 4il. (; rallstein a ns d ..1. 17,13 utseende obekant. n nf dem Fri c dh orc. 17- 11t11ft1. Sveriqes kyrkor. l'iisle rqAil 1\.LOCKSTAPEL. 244 KÅLLANDS J-IÄHAD. Kyrkobyggnaden. i'LAN OCH ~!ATEI\IAI., Mellby gamla kyrka, som år 1879 raserades med undantag av den ännu kvarstående sakristian, utgjordes vid detta tillfälle av ett rektangulärt långhus med rak koravslutning, sakristia i norr och vapenhus i söder (fig. 257). Dess längd var 82 fot, bredden 20 1 /2fot. - Kyrkan s m urar voro uppförda av finhuggen sandsten 1 - i de l l l l LCn . ·l .. . Fig. 257. /1 //·,~,~ ~;~ _ i.= l -_~]:l . -­ r;-li Ji - - I f ] ­ --1 .3:J ili ~- ~---. r·-~ l\1eillly gamla kyrka. Plan och sydfasad efter uppmätning av B. O. Cederbom 1879 i A. T. A. Skala l : 300. j c b~t Grnndriss und Pac;nde de r allen, abgcrissenen Hirch e . östra delarna troligen uppblandade med gråsten . Utvändigt var kyrkan putsad. Om så även ursprungligen varit fallet, är svårt 1 I muren kring nuvarande kyrkan li gga fl era sandstcnat·, därav en finhu ggen (H. 32, L. 42 cm). Troligen från gamla kyrkan . Avenledes torde de av finhu ggen sandsten ut förda h i·irnkerljonHt på den nya kyrkans torn vara utfö relit av material från den (!:amla kyrkan . ~IELLBY KYHKOH. 245 ------------- -- - - ---------------- ------------------- - - att avgöra, men troligt är, att den fint behandlade stenen varit syn­ lig. Teckningen i Manumenta från år 1671 (fig. 258) visar emellertid, att yttermurarna redan vid denna tid voro putsade. - Fönster­ öpp nin garna voro stora, under 1700-talet utvidgade. På norra sidan l, på södra 3. De voro av rektangulär form med invändigt välvd nisch. 1687 och 1747 försågos de med träluckor. - Hu­ vuding å ng e n låg i söder på vanlig plats nära västra gaveln. Dess utseende är okänt. Den stängdes av en dörr, beslagen med järnlameller (fig. 2GO) och därå fastnitade nyckelsky lt och port­ klapp. Denna dörr finn es ännu i behåll och äges av ingeniör !< :inar Bergström, Bissgården. Som tröskelsten tjänade en ro- Fig. 258. Mellby kyrka år 1671 efter en teckning i Peringskiölds Monumenta. Die alte, jetzt abgerissene Kirehe nach einer 1-Iandzc ichnung aus d . .J. 1671. rnansk gravhäll (se nedan). - Även i väster fanns en port, som upp­ togs år 1756, vilket årtal var inskuret i dörren.- Go l vet utgjordes av kalkstenshällar samt en del av en Iil jesten av sandsten (se nedan). Angående gravplatser inuti kyrkan utfärdades år 1690 bestämmelser. l ett sockenstämmoprotokoll för detta år heter det nämligen: , Kyrckegången blef upboden til lägerstadzplatser så att dhen som 1 vill låtha muhra sig graf inuti kyrkan kåstar främst på gången alt neder omkring predikestolen som blir :3 grifteställen hwar­ dhera :3 rdr Conrant och dhe 3 nederste hwardere 2 rdr, men Choret lämbnades till vijdare öfwerläggande. » Väggarna voro invändigt putsade och vitkalkade. Vid kyrkans raserande upptäcktes emellertid m å lningar under det yttre kalk­ lagret. B. O. Cederbom berättar härom i skrivelse till riksanti- DEKO H AT IO~S­ ~I Å J.KI~G. kvaeien d . 1 8/7 1R79: " Omkring altarta flau ~iro på rappningen gar­ dinlika prydnader i blått, rödt och sva rt, likaså öfver bänkarue l, klä dda i dok, litet till höge r ~'litlelalterli chc TCtr der Sal; ri ~ l ci lllil svnes framåtlutad m ed utsträc kt Ileschl ag Yo n Sc htni crlccisen . ltand en karl med ett slags turba11 p;\ hu fv udet. JJer f"mmfö 1 · li gger den döde på en öfvertäckt ställning, a nsigte t med hakskägg. arma r oc lt fötter obetäckta; framför denna s tår en fi gur med utstr~iG kta armar, den tyckes vara en > . Själva det plana taket däremot förskriver sig frå n tillb yggnaden l(1fiH. - Dessför­ innan var k yrkan välvd , ty Hadorph säger Hi/l: »--- hvalfvet äh r bortslagit och nu medh bräden fl att täckt. ,, Dessutom funn os vid kyrkans raserande valvstöden ännu kvar. Yttertaket var täckt med tjärad ekspå n, fö r vilken utgifter ofta förekomma bland kyrkans räkenskaper. Mellby kyrkas m sprungliga utseende känna vi ej, då vi icke U Hsl'H t: :->G · I.IC.A 1\.YBI\AN. ha i behåll några uppgifter om kyrkan före tillbyggnaden ·1fiö9. A v teckningen i Mon u menta (fig . 258) fi nna vi emellertid, att den 248 KÅLLANDS HÄHAD. ursprungliga kyrkans l ån g h u s utgjOI"'de den 18'79 rase rade kyr­ kans västligaste parti. Detta var uppfört av finhuggen grå sand­ sten, vilket framgår av funnet byggnadsmateriaL Huruvida bygg­ naden vilat på någon sockel, såsom av teckningen framgår, kan ej avgöras, då inga sockelstenar tillvaratagits. I södra muren, mot öster, satt ett rundbågigt, romanskt fönster. Närmare västra hörnet fanns portalen, vars utseende vi dock ej känna. Det inre var sannolikt täckt med platt trätak - Hadorph säger, att den ursprungliga kyrkans långhus »i.-ir af gammal häfd 48 al nar ~ . • · G J>.WE.L· -P~- r.. .....TII:.... Fig. 261. Mellby. Gamla kyrlmns kvarstående sakristia. Uppmätning av A. Roland 1912. Sakristei d er a lt e n: nhg-erissene n Kirch e . DATEHING. Till detta långhus slöt sig efter all sanno likh et ett lägre och smalare kor. Om detta var rakslutet eller haft absid i öster, kan nu ej uppgivas, dä den ursprungli ga kyrkans grundmurar icke blivit blottade. Men troligt är, att koret haft rak a ltarvägg, i lik­ het med det stora flertalet av häradets kyrkor. - Koret torde i så fall ha uppförts samtidigt med långhuset och av finhuggen sandsten. Såsom uppförd av sandsten och alltså i mera regelbundet lagt murverk än de av gråsten byggda kyrkorna, vilka uppfördes under 1200-talet och följande å rhundrade (jfr s. 36 o. 167), kan Mellby MELLBY KYRKOH . 24\-l äldsta kända kyrkas byggnadstid sättas till 1100-talet. Någon när­ mare bestämning kunna vi ej giva, då såväl kyrkans murförband som dess sockel äro okända. Under medeltiden byggdes till denna romanska kyrka i norr en sakristia och i söder ett vapenhus (se nedan). Samtidigt välvdes sannolikt kyrkan. Mot löOO-talets mitt dekoreras den möj­ ligen med målningar å väggar och valv. - Ovisst är, när den s trävpelare uppfördes, som synes å teckningen i Monumenta (fi g. 258) i nordvästra hörnet och som ännu vid kyrkans raserande stod kvar. Dock före lö71, dä teckningen utfördes. Mellan åren 1668-1677 un­ dergick kyrkan en omfattande om- och tillbyggnad på bekost­ nad av M. G. De la Gardie, som skänkte »3 åhrs saköre kring grefweskapet, dhem hans be­ /.~ _ ___._ _ tiente hade commission att dis­ ~~---.. -~ , ~ , - ------.-----· - ·----r-• ~E~'>AitE Fi"llt­ ANn lu KGAn. ponera om wid kyrckioarbetet. j.\ fliU \., så att Pastor sigh inthet dher / medh befattat effter han sam ­ ma åhr war herredagsman, då kyrckioarbetet begyntes, och alt dherföre lätte dhem, som dhet begynt effter hans Excell:tz ord­ res, förat tillända, dherföre dhe Fig. 262. Mellby. Fönster i sakristians och sin räckning måst giordt, östmur (gamla ky rkan). Uppmätning av A. Holand 191 2. uthan twifwel, uti hans Excell:tz Fens te r in d e r östlichen Manet· contoir. >> Emellertid synes d er Snkristei der alten 1\irch e. den företagna tillbyggnaden varit färd ig redan lf\69, att döma av Hadorphs uppgifter och av, att detta årtal var anbragt på >> non·a inre väggen >> (skr. Z5f2 1879). ­ Under dessa år raserades det gamla korpartiet, varefter kyrkan tillbyggdes 24- alnar (Hadorph 1) i öster med det ursprungliga lång­ husets bredd. Altarvi:iggen rak. - - Valven nedtagas och ersättas av plant trätak. Det ime dekoreras med målningar, och ny inred­ 1 f H:s mått sUlmma. ej m ed uppm illningen 1879 . ­ SAI\HISTIA. \ ' ""E:< Ht :s. ni ng anskaffas (se nedan ). Mot byggnadsperiodens s iu t uppfördes till sist ny s a k ,. i s­ tia (se nedan). Hi77 h etet· det, att »kyrckioad Jetel wardt ändat, och sacristid en ii.imwäll af nyo upb ygdt ». Under l/00- och 1800­ talen står· k yrkan täml igen orörd , om ma.n undanta t· dekorer-ingen a v inne rtaket 1730-:H. Mot 1800-talets slut finner man den emeller­ tid vara för oansenlig, och år :1879 mseras den med r e­ deebörligt tillstä nd gm. l{~d. bl'ev 24/3 1873. Sakristian (fig. 21i1) ~tr Jet enda av Mellby gamln k yrka, som bevat'ats till våra dagar. Den användes numera Fi~. :!63. Me!lby. Nya l{y r·kan från sydväst. Die ncuc 1\irchc von Si'l9) . l<'yrkantig nyc­ kelskylt med liljor i hörnen ; ringformig portring med drakhuvuden ; vid dess fäste en i järnbleck utsmidd tupp. Dörren förskriver sig sannolikt frå n medeltidens s lut. - Golvet utgöres nu av stenhällar, inlagda 1760; förut trägolv med bänkar runt väggarna. - Innerväg­ garna slätputsade och vitkalkade. - Tunnvalv av tegel (7 x :14: x 28 cm.) slogs 1743, vilket årtal även är inskuret i en ekstock över dörren . - Yttertaket är täckt med tegel, såväl en- som tvåkupigt Äldre tak ­ täckningsmaterial spån. Sakristian är uppförd 1677. -- En äldre sådan , troligen uppförd under medeltiden, fanns före den nu kvarståend e. Vapenhus av gråsten fanns uppfört framför södra portalen och f9rskrev sig sannolikt från inedeltid en. Dess murar voro putsade, och i söder fann s en spetsbågig, profilerad portal, liknan ­ MELLBY K YBKOB. ~51 de den i Håda (jl'e Jig. 203 och 25H). Ytter­ taket, vars vindski­ vor voro kantfasone­ rade, var täckt med :;pån. Framför den l75fi up!Jbrutna västra por­ ten uppfördes l76f> e tt vapenhus av trä\ som emellertid 1792 försattes nr bruk ge ­ nom den västra por­ tens avstängande, var ­ vid större biinkutrym ­ me vanns. l nordväst var in­ till kyrkan byggd en bod av trä, sannolikt densamma, som en sockenstämma 1704­ beslöt uppföra. 1879 var den mycket förfall en. llclll . Foto . . 1. llol""'l 1fi12. Fig. :264. Mellby n ya kyrka. Interiör m ot öster. Inneres der neue n l{in.:he gegcu Osten. Inredning. A l taret var mura t av sten och täckt med en stenskiva. ­ »A ltarringen , klädd ofvanpå. med rödt kläde , i.i.r omgifven af trädpelare på hvilka stå följande bokstäfver, en på h varje, såvidt de kunna läsas : B. A. .J . F. (ell er T). F (eller T). A(?). K. A. G. G. >> (skr. 18/ 7 1879). Bokstäverna äro sannolikt feltydd a - böra tro­ .. J. T. T. A. K. A. G. G. ( = Britta K agg, se bil. ll). ligen läsas : B. H - Altarprydna d en synes ha liknat den i Råda och flera andra a v h~iradets kyrkor ; arkite ktoniskt uppbyggd i tvenne våningar med kolonn etter och r ika a kantusvoluter och inneslutande tvenne målade Kg!. Br·evct ' 8/s 1764 ang. koll ekt till k yrkobyggn ad et· och reparationer s;tgcr hl. a. : »·-- - dc mäst öfver a lt brukbare Wapne hus- - -- IikwiLI i sig sielfwa ä ro så onö­ dige, at de kunna, såsom på några ställen sker, aldeles omhäres, eller oc.k at en Huf af bräder kan göra sockne n li k~t t icnst; - - · -» 1 ALTA HE. 252 1\ÅLLANDS HÄHAD. PHEUIKsToJ.. framställningar av nattvarden och Kristus å korset med Johannes och Maria, sörjande vid dess fot. Nederst stod denna inskrift: »Pröfve menniskan sig sjelf, och äte så af detta bröd och dricke af denna kalken.» Altarprydnaden var även dekorerad med fyra i trä skurna fristående evangelistbilder. - Skänkt av M. G. De la Gardie, är altarprydnaden sannolikt tillverkad av någon till Läckö­ skolan hörande bildskärare något av åren närmast före 1684, då den målades, sannolikt 1681, vilket år enligt räkenskaperna med el utbetalas till mäster Passelaque (jfr s. 195, not 2) för »hitt­ huggeriet på altaretaflan». Av detta synes framgå, att försam l in­ gen ytterligare prytt den skänkta altaruppsatsen. År 1762 »gjo t·­ des accord med målaren Mäster Hasselbom i Lidkiöping (jfr s. 63, not 4), at han ommålar altartatlan och släpper till duken i spegelen för åtta tijo Dr S:mt. Med mat och dricka under arbetet håller honom en hel går[d] i sänder hwar sin dag. Arbetet kommer at begynnas 5:te dag Pingst och inhyses folket gör Bilderna rena. • Från denna reparation härleder sig sannolikt en av de målade tavlorna, den andra möjligen från 1792, ty då inköptes »3 al:r lärft til altaretaflan». Vid kyrkans raserande försåldes altarprydnaden. 1 Predikstolen. Å bröstningens fält skurna bilder av Kristus, Paulus, Johannes och Andreas. 2 Över korgen ett ljudtak, varå stodo fyra putti med pinoredskapen och mellan dem medaljonger med bibelcitat. Utmed kanten hängande fruktfestoner. Från taket nedhängde en förgylld duva. 1 - Vid predikstolstrappan stod föl ­ jande målade inskrift å en bräda: »Till Guds ähra och Herrans helgedoms prydnad, hafver Målaren Lars Carlsson Marlijng dhenna predikstols stoffering med gull sjelf och färgor med arbetslöön förährat anno Hi93. » - Predikstolen är tillverkad av »bilthugga­ ren » Nils Falck år 1690 (enl. räk.). Bänkarn a voro enkla, öppna, med undantag av de fyra främ sta, som hade dörrar, å vilka voro må lade adliga vapen och initialer: å mansidan Flemings och H[erman] F[leming] samt »anno 1732 » (se bil. Il), Hårds och A. H., 3 på kvinnosidan Kaggs och H[rita] 1 Å auktion efter samlaren och fornforsk a ren H. Werne r i Liclköping, h östen 1913, försåldes följande förut Mellby kyrka tillhöriga träskulptur er : 4 evan gelist­ bild er frå n a ltaret, 5 sm å ä n glafigurer med Kristi p inoredska p samt en dnVIL frå n Udre m ålning i oli ka färger d elvis syn· prediksstolstaket . Samtliga nu Yit m åla cle ; > lig, där elen vita färgen fa llit bort. 2 Enl. inv. 1829 de fyra evange list erna . 3 Brita Ka fl e g. 1 m. Gu s1af H å rd a f TMcst orp , 2 m. Cln·ister Mörner. Sanna· likt böra ini t ia lerna vara Brita Kaflcs oc h he nn es första mans , e h uru dennes bliYit n ågot feltydda (se bil. II). BÄ:-~Ic\H. MELLBY KYHKOH. K[agg], Kafles och B[rita] K[afle]. Framme i koret stodo bänkar med målade landskap - en av dessa sannolikt den 1750 nämnda »Frästestolen » . I kyrkans västligaste del var en läktare uppförd med bänkar av »Uppskrädda ohyflade stockar». - I barriärens fyllningar Kristu s och de tolv apostlarna, målade å papper samt uppklistrade å duk. De voro vid kyrkans raserande svårt åtgångna, men voro, en!. den ofta citerade skr. 18/? 1879, »äldre och något värdefullare än de öfriga målningarna ». - I kyrkans arkiv nämnes läktaren första gången 1721.. Hörande gamla kyrkans lösa inventarier se under n ya kyrkan s. 25f>--2oO. L\KTAH E. Mellby nya kyrka. Den nya kyrkan, som är uppförd å ny plats intill landsvägen sydväst om den gamla kyrkogården, omges å alla sidor av en kyrkogård , kringgärdad av en omkr. 1 m. hög mur (kallmur) av grå- och sandsten, bland vilka ligga delar av l il j estenar (se ne­ dan); på insidan jordvall och hagtornshäck. I söder och väster KvHK framgår, är en centralanläggning med torn i väster, är uppförd 1879 av grå- och sandsten - delvis från den raserade kyrkan - och vilar å en skråkantad sockel. Ritningarna, stadf. 12/s 1875, äro utförda av Oskar Erikson. -Murarna äro utvändigt spritputsade med sliitputsade murhörn, fönster- och dörromfattningar. Hörnen å tornet hava dock den naturliga stenen - finhuggna sandstenskvadrer - blottad. ­ F;önstren äro stora, rundbågiga och sitta i grupper av tre. ­ In gå n gar med portalanordningar i söder, väster, norr och öster. Kopparbeslagna portar med stora, gjutna järnbeslag i medeltids­ stil. - Golvet av bräder. - Kyrkan är invändigt slätputsad, och m urarna enkelt indelade med kvaderimitation genom kalkfärgslinjer (fig. 264:). - Innertak et av pärlspåntade bräder på synlig takstolskonstruktion. Över rummets centrala parti höj er sig en av bågfönster genombruten lanternin. Interiören synnerligen banal och stämningslös. - Yttertaket täckt med järnplåt. T o r n e l i väster är. medelst träbjälkar delat i trenne våningar. Den nedersta, med golv av kalkstenshällar, bland vilka MATEI\IAL o c H "'-":-. . To H:-. ,n·. 2f>1: ]{ÅLLANDS J-1 ÄHAD. Fig. 2Hii. Mellby nya l1yrlw. Plan. Skala l :300. Uppmätn ing. G·nuHid ss der n e uen J\irc hc. U PJ<\H\JsJN(;. fyra g r avste n ar från 1600-talet (se nedan), tjänar som vapen ­ hus. I översta våningen hänga klockorna (se s. 260). Kvrkan uppvärmes genom tvenne järnkaminer. Inredning. Ar.uHE . Al tar et utgöres av ett enkelt träbord. - Altarringen, en rundbågsarkad av trä, målad i vitt och guld. - Altarprydna­ d en utgöres av en under en arkad av trä stående gipsavgjutning av Thorvaldsens Kristus. Å postamentet följande inskrift: »Thor­ valdsen. Cop. G. Eriksson 1.893 Sundbyberg. Skänkt till Mellby Kyrka av A. Pettersson i Karlsgården l89B. » MELLBY KYRKOH. 255 PnEDr~; K.\!\ . Predikstol, enkeltsnickararbete i »rundbågsstil», samtida med kyrkan. Målad i vitt och guld. Bänkarna, enkla, öppna; målade i ekfärg. Läktare äro uppförda runt kyrkans västra delar och rymma förutom bänkar även orge .l n med en enkelt ornerad fasad . Lösa inventarier (från båda kyrkorna). ur,·r,,nr ocn O rH; r·: L Dopfunt av sandsten (fig. 266) med uttömningshåL Ytan \'ii l bearbetad med mejsel i vertikala hugg (jfr s. 163, not 1). -- Fot­ plattan av yngre datum. - Skål och fot sannolikt huggna i Väster­ götland på 1100-talet till den då uppförda kyrkan. H. 95 en1. Diam. 70 cm. Skålen täckes nu av ett gråmålat plåtlock, vari ett van­ ett för dopfunten synnerligen van­ ligt tvättfat(!) är placerat prydande arrangemang. Dopskål av mässing, inuti förtent, inköpt 1709. Nu förkommen. Kalk av silver (fig. 268); enkel, å noden driven orne­ ring. Inskrift »Anders Måns­ son. Maria Hauwerdt. Maria Jlol'rT:-; r ll o Psr<.k NATT\' AH J> S ­ Catharina Månssons Dotter. Anno 1742. >> Stämplar: fig. 26\'J å tre ställen. Guldsmeds­ signaturen G. E. W . har på­ träffats flera gånger, men är ännu ej identifierad. Sanno­ likt hade mästaren sin verk­ stad i någon av Västergöt­ lands städer. H. 22 cm. ­ Tillhörande paten. I botten graverat ett sex pa ss. På un­ dersidan donatorernas initi­ aler A[nders] M[ånsson] M[a­ ria] R[auwerdt] M[aria] C[a­ tharina] M[ånssons] D[otter] samt A:o 17 42. Utan stämp­ lar. Diam. 1B 1 /2 cm. O b­ lata s k, rococoform. - Un­ der botten följande in - Folo. A. liolcu HI 1!!1 ?. Fig. :266. Mellby. Homansk dopfunt. 1\omanise h cr Tanfs lein (Sa nds le in) 12 . .lahrh . ~;)(i KÅLLANDS HÄRAD. Foto. il. llolruul 191 2. F oto . ,L llolcwd 1912. Fig. ~67 . Mellbv. Kanna av si lver frå1; 1758. Fig. :ws. \Vciukannc ans SiJhcr. 17:)8. Mellby. Kalk av si lver fi·å n 1742. 1\elch a ns Silher. 1742. skrift : »Hand elsmannen Från Götteborg A. Mons Son . M : C : A : D : A:o 1755 För Ert til Melby Kiyrckia. » Stämplar: tre kronor - I. M. Z. (= .Johan Martin Fig. :16!!. Zimmerman 1) - Göteborgs monogram -· N ( = 1753). Mellby. L. 11 cm. B. 8 cm. S il verstämpel. H. 8 cm. Si lhcrstcmpel. Paten, enkel, förgylld. På undersidan grave­ rade initialer H[erman] F[leming] (se bil. U). Stämplar: St. Erik i profil - A. S. (=-= And ers Starin 2) - K( = 1698) - åldermansranka. /2 cm. - Oblata s k, oval. A locket graverat Flemings Diam. 14 1 vapen, initialerna H[erman] F[leming] och årtalet 1706. Stämplar: St. Erik i profi l - A. S. (= Anders Starinl -- R (= 1705) - ålder­ mansranka. H. n cm. L. 13 1/ 2 cm. B. lO 1/2 cm. 1 Mästare 1752 , ·;· 1770. Ankan höll vc1 ·kstad ti ll 1/u 1775 . J fr G. LIP~IAHK , Ar sbokstäver och nndra stämplar på Göt ebori[ssilvcr i FATB i l HE N 1912, s. 87. ­ W . BEHG, Samli ngat· till Göteborgs his toria T, s..~1!1 -- 26. C. LAGERBEHG, Kon· trolls tä mplin g av silver i Göteborg från äldre tid till v åra dagar i GöTEBO n Gs ~I CSEU~'l,; ,\ ItSTHYC K Hl12. Gölcbot·gs silve1·, i (ii'>TJ-: Bnnr;s ~n:; sEUMS ~\R S· 'J'HY C K 1913. 2 Mästa>"e 1694, '!' 1715 Änkan höll verks lad 1716- 17. J h· G. IJP ~IAHK, Stockho lm s ~uld sm ed sämhetc 1689-1759 i MEDDELANDEN FRi\N S V. SLÖJD­ Fi'lllE~. 1903 , s öO. • MELLBY KYRKOR. 257 Kanna, bukig på rund fot (fig. 267). Stämplar: Lidköpings vapen - C. G. ( = Christian Gers; jfr s. 200, not 1) tre kronor. Tillverkad 1758 (en!. räk.) H. 24, cm. Sockenbudskalk, gemensam för Mellby och Kållands-Åsaka socknar. Se s. 236. Bland nu förkomna silverpjäser, som en gång tillhört Mellby kyrka, må nämnas: »Silfwerkalck med sitt paten förgyld », förgylld o b l a ta s k, skänkt av Tore Ollonberg (jfr s. 215, not 1), förekomma i inv. 1689. År 1696 gav fru Märta Posse (se bil. II) »een för­ gy lt och drifwen sillfr k a Il c k med sitt p a t e n», och 1706 fick kyrkan en uppsats av kalk, paten och oblat-ask av Herman Fleming. Av dessa är nu kalken nedsmält tillika med ytterligare några silverpjäser 1758, när kannan tillverkades. Ljuskrona av mässing med rikt profilerad mittstång, som slutar med en stor kula; tre rader med 10+10+20 ljusarmar. Mo­ dernt arbete i 1600-tals stil. H. 210 cm. Diam. 120 cm . Lju s krona av malm med profilerad mittstång, krönt av en liten naken figur med bägare i händerna samt avslutad av en stor kula. Överst en krans av sex prydnadsarmar, därunder en krans av sex ljusarmar. 1600-talstyp. Inköpt 1793. H. 64 cm. Diam. 68 cm. Två ljuskronor med ställning av mässing, behängd med glas­ LJ us KHo NoH. länkar och priBmor. Empire. H. 72 cm. Diam. 613 cm; L.J ussTAKAR Lju sstakar, l par, av mässing, från Skultuna bruk; fempipiga. Inskrift: »Skänkt af W . F . Bagge, Roo, till Mellby Kyrka 1880. » H. 63 cm. Ljusstakar, l par, av massmg, från Skultuna bruk ; tre­ pipiga. Inskrift: >> Skänkt af Anders Andersson, Gateg[ården], till J V Iellby Kyrka 1880. >> H. 45 cm. Tvenne lju ssta k ar av mässing m ed driven ornering, vilka skänkts till kyrkan av Herman Fleming år 1705 jämte »2:ne skiöna waxliuS>> , äro nu förkomna. Antependium av rött kläde med applikation och broderi. Modernt arbete. H. 106 cm. L. 183 cm. Kalkkläde av grönt silkesflor med enkel, i silver broderad bård. Skänkt 1742 av handelsmannen Anders Månsson (se ovan s. 255). 55 x 55 cm. Bland nu förkomna textilier må nämnas : »Ny Me ss e hak e af blommeradt tyg >> - >> altarek läd e af blådt taft, gifvit af Fru Märtha Posse til Roo » - »Ka l ckek l ä d e silckebårderat i hörnen.» Samtliga förekomm a i inv. H189 . - År 1698 skänkte fru Märta TExTJLIEIL Posse »een skiön Mässhake aff blåt samet med ächta sillfr. spet­ sar och itt kors på ryggen aff gulld borderat och perlestickat med polletter >> . Dessutom med >> massive silfwerbokstäfwer l' : F: M : P: ( =Per Fleming, lVIärta Posse, se bil. ll) och år-talet l6~lH . > > Samma år ~känktes även »itt wackert Kallekekläde a A' Cam­ murduk med silekesöm i aila 4 hörnen » och givarinnans initial er M. K. 1 i mitten. I inv. 1708 nämnes >>!!:en kostelig pung av blått samet med ächta breda gullgaloner ofwan runt omkring och äfwen på sydorna, stången blå med förgylt beslag och klocka, skiänckt af Högv\rällb:ne Baron Herm:n Fleming. >> I skr. 18h l87H upp­ gives denna inskrift va1'a graverad å mi.issingsbeslaget: >> Till Guds nampns i:i.hra och Mälby kyrkias prydnat är denna pung förärat af Herman F'Ieming till Roo anno 1708. >> Samme frikostige donator sbinkte är l/1B >>l) altarekliide bruunt deels af blommerat sam­ met, deels af sliitt attlask med äcbta gull spetsar bredare och smalare. 2) Jtt hy ende af sama slag at !i:iggia böker på och 3) itt k l äde på pul­ peten äfwen af samrna tyg med gullspetsar. > >­ Ett tillägg till inv. 1745 niimner : >>Nytt altarkliide af blått blom:t ( =blommerat) dammask och gula silkessnörE:n skän kt 1/5;3 af lngierd Berg Fogde Knka på B.oo. » TAVLA . - llnder 1800-talet tillkomma HÖK EI.SE K., I\ OCH PHDI­ I > Eld ­ Jwar>>, som det heter i inv. , nedsmältes 1.6\W vid en kl ockgjutning. Samma öde fick en prim ­ klocka. Ett timglas för 4 glas, ställ av rni:i.ssing m ed . 1. Jio/llllri r/e /in . 1!112. Fig. :n o. Mellhy. pressade ornament, förvaras nu i Nordiska Mu­ Väde•·flöjel. seet (im. nr. 6884,0). H. 95 cm. \Vcttcrlahnc. 1 Miijli;rcn Mii r·t.L 1\ a~,r, dotter hl! Jo ltall Ka~:r t.ill Kåeto •·p oclt Ägårclc n. Se bil. Il. MELLBY KYRKOR. 259 TIMSTEN. Timsten (=solvisare) av kalksten på fot med årtalet 1710. H. 38 cm. Foten H. 7 cm. Väderflöj el av smitt järn (fig. 270) med årtalet 1667. Tillhör ark. A. Holand. Tvenne romanska gravstenar - liljestenar - äro inmurade i tornets innervägg. Den ena (fig. 27 1 B) L. 174, cm. B. i överkant 57 cm., i underkant 48 cm . Den andra (fig. 27 1 A) L. 190 cm. B. i överkant 70 cm., i underkant 57 cm . Material sandsten. Dessutom VÄDERFLÖJEL. GIIAVSTENAn. A B c A. Roland de/i n. 1912. Fig. 27 1. Mellby. Gravstenar av sandsten. Mitlelalterlich c Grahsleinc (Sandslein). på olika platser i kyrkogårdsmurarna ett flertal rester efter l i l j e­ :>tenar (fig. 271 C och 272). Material sandsten. Gravsten av kalksten (i tornets golv), skulpterad. Tvenne kolonnetter uppbära ett entablement med fronton . Inom denna I H S ; på entablementet initialerna E. A. S. - I. I. D. Mellan kolonnetterna inom en krans en sköld med b okstaven E. Nedtill följande inskrift: HEH · VNDEH · LIGGEH · BEGHIAFVEN · SALIG · E · A · S · FOMIDOM · BEFALNINGSMAN l P Å · HOO · HVILKEN · AFSOINADE · DEN · 1 APRILIS · 1669 l MED · SIN · HVSTRV · H · l · I · D. Härefter följa den avlidnes fem söners och fem döttrars initialer. L. 220 cm. B. 124 cm. 18-11,.1141. Sveriges kyrkor. Västergölland I . 260 KÅLLANDS HÄRAD . EPJTAFJEn. I\wcKon. Gravsten av kalksten (i tornväggen). -· Utmed kanterna lö­ per ett bibelcitat (2 Tim. 4: 7- S). I hörnen liljor. I mitten inom en oval krans ett krucifix. Nederst denn a inskrift: I denna här vid bestälte graf hvilar l Gårdzfogden välbet Måns Siggeson l som efter en welförd wandel och 20 års l trogna tienst hos högwälb:ne fru Baronessan l Merta Posse till Roo, på sit å lders 42 år l Sal. i Herran­ om afled d. 31 martii 1697. Gud l förläne ho­ nom en glad u pständelse!!! - stenens ytterkant och inskriftsplattan svartmålade. - Till denna A. Roland delin. gra vs te n hör en annan sten, nu i tornets golv, Fig. 272. Mellby. vilken har denna inskrift: DENNA STEN BE­ H.omansk gravsten; TÄCKER GÅH.DFOUGDER WED ROO WÄAT fragment . Frag m ent ciner ro(=WÄLAKTAT) MÅNS SIGGESSON HWARS manisch e n GrabÅ o • pl atte aus sandstein. GRAFV HD STAR HAH BH.EDEVED I MVHEN OCH GHAFWEN IGENKANNES HAH. AF. N:o 1. gamla sakristian förvaras en begravningsplåt över en bor­ gerlig person (jfr s. 214). H. 24, cm. L. 32 cm. Inv. 1S29 talar om »en swart tafla af uphöjdt trädarbete, före­ s tällande öfverst ett timmglas, därpå en dödskalle, derpå en ängel sittande, nedanför på sidorna tvenne Sirener och nedanom dem tvenne menniskovarelser, mi d t på taflan stå dessa orden! »renove­ rad t 1792. >> Nu förkommet. Skr. 18/7 1S79 nämner >> elt af träd skulpteradt adligt vapen , hvarpå synes bland annat ett oxhufvud. >> Kan möjligen ha varit Hårdvapnet, i vilket ett oxhuvud förekommer. Ett Hå rdvapen fanns på 2:a mansbänken (jfr s. 252). - Nu förkommet. Klocka, gjuten 1696 av Petter Böök i Göteborg, varvid an­ vändes malm från en äldre klocka, som förstörd es 1693 vid själa­ r ingningen efter drottning Ulrika Eleonora d. ä .1 H. SO cm. Diam. SO cm. Klocka, gjuten 1749 av Nils Billsten i Skara. Å klockan denna versifi erade inskrift : »Hörer du mitt gälla liud Lyft dit hierta up til Gud Gack til Kyrckan säll dit ned Hör Guds ord, tro, läs och bed. H. 60 cm. Diam. 63 cm. 1 Jfr socken st. p rot. 1750: »§ 4. Til at spara klockorna blef bewiljat at man ringer litet med dem barnlik och lä ngre för de större.> MELLBY KYRKOR. 261 Sammanfattning av Mellby kyrkors konsthistoria . I . Under 1100-talet uppfördes av finhuggen, grå sandsten en liten kyrka, bestående av retangnlärt långhus, sannolikt med lägre och smalare kor i öster. Om dess altarvägg varit rak eller haft apsis, kan ej avgöras (fig. 273 A). Sannolikt Av inventarier från denna A. platt trätak. period finnas ännu bevarade flera liljestenar ruJimmrriillllliiiiiimmmil och en dopfunt. II. Under medeltiden - ovisst när ­ tillbyggas sakristia i norr och vapenhus i söder. Sannolikt välves även kyrkan under B. denna period (fig. 273 B). III. Mellan åren 1668-1677 undergår kyrkan en genomgripande ombyggnad, be­ kostad av M. G. De la Gardie. Det gamla c. korpartiet raseras, och kyrkan tillbygges öster­ Fig. 273. Mellby. ut 24 alnar i bredd med långhuset; avslut­ Den äldre kyrkans plan­ ningen i öster rak. Ny sakristia uppföres. utveckling. Valven tagas ned och ersättas med plant trä- Grundrissentw icldung der illtc ren, ahgcbrochcnen tak (fig. 273 C). Väggarna dekoreras med J{irche målningar. Från denna period förskriver sig även altarprydnad av mäster Passelaque, predikstol (1690) av Nils Falck samt nattvardskärl och textilier, skänkta av adliga herrskap i församlingen, huvudsakligen av Fleming på Roo. En ringklocka, gjuten 1696 av Petter Böök i Göteborg. IV. 1731 dekoreras det platta trätaket med målningar. 1756 brytes en port upp i väster, och 1765 uppföres framför denna ett vapenhus av trä. Fönstren utvidgas. - Även under denna period tillkomma genom gåvor av adliga och även borgerliga personer, särskilt handelsmannen Anders Månsson fr. Göteborg, nattvardskärl m. m. En ringklocka, gjuten 1749 av Nils Billsten i Skara. V. Ar 1879 raseras den gamla kyrkan med undantag av sakristian. Samma år uppföres på ny grund en ny kyrka med åttkantig plan efter 1 2/s 1875 stadf. ritning av O. Erikson. 262 1\ÅLLANDS HÄHAD. R esume. Die jetzigc Kit·chc in l\1 cllby (Fig. 263, 264, 265) wurde im J. 1879 nach PH.ine n des Architekten O. Erikson au fgeflih rt. Ohne klins tlc risches Intcrcsse. Von der ä ltcrcn, in demselben Jah re abgcri sscnen Kircl1e sleht n un mehr nur die Sakris lei. Auf Gru nd iilterc t· a rch iv alischcr Nachric hten und ciner Handzcichnung au s dem J . 167 1 (F ig. 258, vgl. S. 19) la ssen sich j edoch die Gr undzuge ihrer E n t­ wicklung wiederherstellen . Der urs prlinglichc Grundriss der Kirc he Uisst sich nich t sicher feststcllen. Waht·schcinli ch bestand sie j ccloch - den an dc1·en 1\irchcn de r Gcge nd c ntsprechend - an s einem r echtwinkligen Langhausc mit ei nem schmalcren Chor, gege n Osten gerade abges9hlosscn oder mit Apsis (Fig. 27 3 A). Sic war a us fein geha u en cm Sandstein auf cinc m a bgcsch rägtcn Sockel d esselben Mate riales a uf­ gc flih rt. Die Anlage dieser Kirche is t in das 12. Jahrh. zu setzcn. In unbcka n ntcr Reih cnfolge wm·den splllcr im Mittelaller Sakl'istci und s lidlichc Vorballe a ngehaut (Fig. 273 B). Dicse Anbautcn sind wahrscheinli ch a us Gra ni t a ufgeflih r t. Die Kirch c w i l'Cl au ch im Mitt elalter mit Gewiilben libcrdcckL - In den J . 1668-77 wurdc sic aur Kosten des Heichskanzle rs M. G. Dc la Garclie (ygJ. s. 19) nach Osten YCr­ längel'l; gcradc abgeschlossen (Fig. 257, 273 C). Eine nene Sakri stei wurde au eh ange baut, die Gewölbe mit einer fl achen Holzdecke crsetzt, welchc Yon cinem un ­ · bekannten Meister in de n J. 1730-31 dckoriCJ·t wurde. Die Kalkmalcr cic n de 1 Wänd c sind wahrseheinlich fr uher a usgefiilll·t. Im 18. Ja hrh . werd en die F onsle r verg1 ·össcrt und cin westlich er E ingang mit Vorhalle a us lfolz au fgel'iih rt (1765). ­ Im J . 187 9 wurde d ie Kirch e a bge1 ·isscn. Bem crkenswert ist der Taufstein au s Sand stein (Fig. 266), im 12. Jalu·l1. gehaue n. So au ch die mittcla lterllcben Grabslein c (F ig. 271 , 272). Der Alla raufsalz - j e tz YCr­ lorcn, wi e m eh rere andere interessanto I nv cntarien - wa r >on dem Meiste r Pas­ scla qu e (vgl. S. 2 22) geschnitzt, und die Kanzcl 1690 yom Meister i\'ils Falk. Schön c Tcxtilicn u nd Altargerä te waren Yon adellgen P c1 ·sonen der Gcmcinde gcschcnkt wordc n - besonders von der Familie Fleming zu Roo , ein em Gute in der Gcmc inde. Die lnventarie n der n euen Kirch c s ind ohnc klinst lerisches In ter esse. Nebe n der Kirche stand friib er ein hölzerner Glockenturm , desse n Aussehe n unbekannt ist. Fig. 274. Järpås n y a k y rka frå n Die n euc Kirche, im Jahrc 1805 anfgefiihrt. JÄRPÅS KYRKOR. VÄsTERGÖTLAND, SKARABORGS LÄN, KÅLLANDs HÄRAD. SKARA STIFT, BARNE KONTRAKT. Tryckta källor: HADORPH i V. s. 11 2-114. - LJU:\'GSTRÖ )l, s. 97. Inv. 1583, s. 17 i V . F . T. III : 3-4. hu fvudb an6r samt fiiltt cckcn, Sthlm 1900, 1789, nr 108. F . T. II : 1, s. 71- 72. - LIN DSKOG I, WE;-.iNEHD LA D, s. 8, p!. 22. - LA~IPA, - R CEDEHSTRÖl\1, Svenska kungliga s. 11 8, m 449. - GöTEDORGS TIDNI:\'G Handskrivna källor och avbildningssamlingar: PEHINGSKIÖLD, Menume nta IX , N:o 3, s. 95 (ext. fr. S., runsten), 96 -98 (bcgravn ingsvapcn), N:o 4 (Hadorph s reseantcckningar). - Runstenar i Östergöthland, Smilland och Westergötland avtecknade av E. BnE:\'1\EH, 1670, s. 29 (ms i KB, sign. Fl4, c).­ P. A. SÄVES BEnXTT. 1863, s . 141, 142 (avb. kn app på kyekstöten , run ste n, bau La· sten med kyrkan i fonde n). - A T. A.: 2 bl. uppmätningsritningar (plan, 3 sektioner och 2 fasader) av Axel Lindegren 1909, kopia efter P eringskiöld (ext. fr. S.), 4 foto . (3 av vapen sk öld ar i Pcringsk iöld , 1 kyrkogtcrclsport i V.); avskrift ur Hadorph; inv. 1829. Ö. I. Ä.: 2 bl. ritnin gar (fasad och plan) 30/u 1790 ; 2 b l. u ppmätningsritnin ga r av Axel Lindegren 1909; 4 bl. ritningar (pla n, fasttder, scktione1 ·, detaljer). 264 KÅLLANDS HÄRAD. restaurering stadf. 29/ 7 1909; kg!. brev 9 / s 1791 ang. nybyggnad ; 25/u 1800 ang. kyrkobyggnad för Järpås och Höra en!. ritningar för Örslösa; 3 foto. (1 kyrkogårds­ port i V., int. mot Ö. och altaruppställning). - R. A. Rik s r e g istratu r et, br. 2 / 10 1689, fol. 373.- SKARA D O~IK . A. : I Handlingar från Järpås (E. VI N:o 45) inv. 1688, m ed tillägg, 17 81, biskopsvisitation 1781 och 1807, »speciflcation . .. 1710 >; skrivelser 1788 ang. kyrka ns utvidgande, 1800 ang. kyrkobyggnad, 1802 ang. torn­ byggnad; avskr. ur sock enstämmapro tokoll 14 / 12 1801; Skara stifts bok; Wester-Goth. eec!. SKARA ST. OCH GYM N. BlilL: Topogr. sam!.: Hj erpås, s. 12- 14, 19. Samling af Inscriptioner på klockor i Skara stift, s. 24. Inscriptioner på Epitaphier, Grafstenar m. m . vid Skara Stifts k yrkor, s. 82-4, 300-1, 692-3. Carlmarkska samlingen: Inscriptioner 1, 2, s. p . Kyrkans arkivalier: LANDSAnKIVET, GöTEBORG : Kon sthistoriskt intres­ santa uppgifter träffas i följ a nde volymer: B. I, innehållande inventarium 1705, räkenskaper 1705 - 59, sock enstämmoprotokoll 1705- 59, visitationsakter 1705-59 , > sälsamme händelser i församb:n >, >bänckelängd> 1711 (fol. 311), >bygningsför­ teckning» 1706-1807; L . I, 1, innehållande räkenskaper 1705-28 , 17 32, 1735 -37; L. I, 2, inneh ållande räkenskaper 1760-8 1; L. I, 3, innehållande räkenskaper 1781 - 1814. - I KYHKANS ARKIV förvaras N:o 1 innehå lla nde bl. a. inventarier 1770, 1807, 1817, 1833, räkenskaper 1759--1 830, bänkdelning 177 9. Dessutom hand­ lingar från nyare tid. Kyrkogård. KvHKOGÅnn . Järpås kyrka ligger på en hög sandås, vida synlig, omgiven av en stor kyrkog ård , huvudsakligen utbredande sig i söder och öster. Tvenne gånger utvidgad -- 1879 i norr och 1884 i söder. Den kringgärdas av en ej fullt meterhög gråstensmur (kallmur) utan avtäckning med portar i norr, söder, öster, väster och syd­ väst. Den västra är överbyggd och har putsade murar (fig. 275), sannolikt uppförd 1786. Övriga portar hava sandstensstolpar, krönta av kulor, och mellan stolparna enkla, 1807 smidda järngrindar. Dessförinnan funnos trägrindar, tillverkade 1785. Järpå s gamla kyrka. Kyrkobyggnaden. PLA N OCH MATERIAL. Den år 1805 raserade kyrkan utgjordes enligt ritningar frå n 1790 av ett rekta ngulärt långhus med rak altarvägg i öster. H.idande å västra gaveln var ett torn uppfört, och i n orr och söder voro sakristia och vapenhus tillbyggda. - Långhuset var i sin västliga hälft uppfört av finhuggen sandsten, sannolikt vilande på en en­ .JÄRPÅS KYRKOR. 265 kel, skråkantad sockel (fig. 276). Östpartiet däremot var byggt av tuktad sandsten (en!. en ant. i topogr. sam!. i Skara St. och Gymn. Bibi.). - Y t term u­ rarna voro putsade. Fön s ters och dörröppningars form år 1.805 okända; dock var intet fönster i sitt ursprungliga ut­ seende bevarat. De på fig. 277 synliga fön­ stren äro sannolikt från år 164 7, då kyr­ kan tillbyggdes i öster. - Go lvet utgjordes av stenhällar från Kin­ nekulle, inlagda 1773. Äldre golv av bräder från 171.8. - Inner­ väggarna voro slät­ putsade och möjligen dekorerade med mål­ A. Roland delin. 1906. Fig, 275. Järpås. Västra kyrkogå rdsporten. ningar från 1647 (se Wes Ilieher J{irchhofseingang. nedan).- T a ket platt trätak från år 1.772. Yttertaket täckt med spån (första gången nämnt 1708). J ärpås kyrkas ursprungliga utseende kunna vi ej re- D EN u R ­ konstruera fullständigt. Vi veta, att den had e rektangu- ~~.~~~,:~LIGA lärt långhus, uppfört av sandsten 1 och vilande på en skråkantad sockel (Og. 276), att den hade portal i söder, men korpartiet känna vi ej till. Sannolikt var till långFig. 276. huset lagt ett lägre och smalare kor. Huruvida detta Järpås. Sockel. haft rak altarvägg eller varit försett med absid, kan ej Sockel aus sandstein. avgöras, då inga grävningar företagits. l I kyrkogårdsmuren äro hittade trenne finhuggna, grå sandstenar (H. 17 cm.), förut använda i den ursprungliga kyrkans murar. 1 266 H:ÅLLANDS HXHAD. SE:-Järpås eller Hicrpås en gam ma l moderkyrkia , om ärk ebiskopens Doctor Spegels gissning uti Biskops Chrö nika n p. 277, är sann , n em bligen a t then trettonde biskopen i Ska r a Jer p Ulps eller Ul ps Jerpe, som lefd e wid år 11 9 1, h enne a ntin g bygt ell er förb ettrat och upreUat h a fwer. Hålles före fordom blcfwc t kall ad Hielpås af t bc n än ther synli ga ofTcrkälla n t her folket fordom sökt hielp emot siukclom a r ». JÄRPÅS KYRIWR. 267 År 1647 sker en stor förändring, ty detta år raseras det ursprung­ liga korpartietl, och kyrkan utvidgas mot Ö. i bredd med långhuset. Kyrkans inre längd blir härigenom 47 1/ 2 aln, bredd 8 1/4 aln (Lind­ skog). Material tuktad, grå sandsten. Från denna ombyggnad förskriva sig sannolikt även de rektangulära fönstren och den sydöstra porten, vilka synas å fig . 277. Den ursprungliga delen behöll sina valv, medan det tillbyggda östpartiet täcktes med platt trätak. Denna ombyggnad bekostades, åtminstone delvis, sannolikt av Erik Andersson Oxe till Bryne, (jfr bil. II), vilkens initialer S (sannolikt felskrivning för E.) A. 0. 2 jämte årtalet 1647 voro fastsatta i östra gaveln. I ett brev i riksregistraturet d. 2/ 1o 1689 beviljas kollekt åt för­ samlingsmedlemmarne i Järpås, emedan »deras kyrcka är så trång det de alle deruthi intet kunna rymmas widh deras gudstienstz förrättande, ärnandes fuller till den ändan den samme reparera och uthwidga» . Huruvida denna nya planerade tillökning av kyr­ kan kom till stånd eller ej, därom lämnar arkivet intet med­ delande. Sannolikt blev dock intet därav. År 1706 uppbröts en båge mellan långhuset och tornet, vilken emellertid 1772 åter igenmurades. 1708 uppfördes av sten- sanno­ likt i norr - en sakr i stia. 1767 »blef Sacristian i så måtto ändrad, at yttre Långmuren, som war för hög och giorde taket så shitt at wattnet ej kunde afrinna, blef sänckt ; nya Bielkar och åsar inlagda, samt taket . . . spånt» . 1772 raserades »det gamla Bräckeliga och alt för låga Sten-hwalfwet» i kyrkans västra del och ersättes med trätak. Dessutom förekomma ständiga repara­ tioner å spåntaken samt då och då förändringar av fönstren . Mot slutet av 1700-talet börjar man finna kyrkan »för liten och trång, samt irregulair, hållandes 36 alnars längd och 9 dito i bredd (jfr uppgiften hos Lindskog); i hvilken vid Gudstiens ternas hållande skall inrymas icke allenast I-Iierpås, utan ock Hörans med större delen af annexen Ufvereds Invånare, utom mycket utsocknes folk» (skr. t. dom k. 27 /s 1788). l~edan 1770 ses i räkenskaperna utgifter »til Uyggemäst. Sven Hultman, som war här at gie prospect til Sann olikt fi ck östra kormuren k var stå (se fi g. 298 C) såsom fallet är i Göss­ landa (j fr s. 11 8 o. fi g. 120). 2 U pp giften h ämtad i Skara Sl. och Gymn. Bibi. S. troligen feL;k riv ning fö r E. , ty någon av Oxe-ätten med initialerna S. A. O. har 1647 icke funnits i försam­ lin gen , och en medlem av ätten skall hava bekostat en del av tillbyggnad en . Verksam Yar även kyrkoherden Anders Pc t·sson (se s. 282, not 1). 1 268 KÅLLANDS HÄHAD. kyrkjans utwidgande». 1788 besiktigar en annan byggmästare kyr­ kan och avger ett förslag jämte ritningar. Genom Kg!. br. 25/n 1800 tilllåtes församlingen att bygga en ny kyrka, gemensam för Järpås och Höra socknar, med användande av 9/7 1799 stadf. ritning för Örslösa kyrkas nybyggnad. l april 1805 började kyrkans rase­ rande, och den 23:e söndagen efter Trefaldighet hölls första guds­ tjänsten i den nya kyrkan. Inredning. Ar.TAIIE. ÄLDHE ALTAn· rnvo;o;AoEn. PHEoiKsTor.. BÄNKAn. LÄKTAI\E. Altarprydnadens utseende år 1805 känna vi ej, men sanno­ likt var det den år 1733 för 200 dlr anskaffade »altartaflan », som ännu tjänade sitt ändamål. En äldre altarprydnad i gamla kyrkan var den 1909 i nya kyrkan återuppsatta från år 1689. Jfr s. 271. En före denna brukad altarprydnad nämnes i inv. 1688 med tillägg såsom gammal och stående på kvinnaaltaret (jfr s. 94, not 2). Prediksto !ens form år 1805 är oss även okänd, men vi veta, att på en tavla över dess dörr har denna inskrift stått att läsa: »Til Guds ära och Herrans Helgedom til prydnad hafver den Väl-" borne Herren H:r Erland Kafle til Russelbacken och Brynö med Dess Välborna Fru, Fru Margareta H.ibbing (se bil. II) denna Prädikestol Jäepås kyrka förärat och der upsätta låtit 1692. » En äldre predikstol nä mnes i tillägg till inv. 1688 såsom »Predika Stool efter gammalt Manner ». Om bänkinredningen i gamla kyrkan veta vi blott, att ~ uthi Choret, emellan främsta kyrkiodören och klockarens stol, är Wällb:ne H. Erland Kafles till Bryne eenskylldte sto o!». I den äldre kyrkan funnos läktare i väster och söder, vilken senare omgjordes år 1706. Året därpå målades barriären av Anders Persson målare, varvid fyllningarna pryddes med målningar, framställande Kristus och de tolv apostlarna. 1772 nedtogs södra läktaren, men återuppfördes omedelbart. Vid detta tillfälle byggdes även läktaren i väster. Järpå s nya kyrka. PLAN ocH MATEIUAL. Kyrkobyggna d e n. Järpås nya kyrka (om dess ritningar se ovan), vars plan fram­ går av fig. 278, är å samma grund som den gamla uppförd av gråsten, vilande på eri skråkantad sockel (fig. 276), som dock nu döljes under tjock puts. l västra gavelns sockel är en runsten .JÄRPÅS KYRKOR. 269 inmurad. Dess inskrift är förut publicerad (ToRI N, Västergöt­ lands runinskrifter I, pl. 19 i V. F. T. I: 2, Ljungström m. fl.). Sockeln åtm instone delvis från gamla kyrkan. - Murarna äro utvändigt spritputsade och av­ färgade i gult. Murhörn, fön­ ster- och dörromfattningar slät­ putsade och vita. Fönster och dörr ar stora, rundbågiga med und antag av östpartiets andra våning, där fönstren äro rek­ tangulära. Över södra porten är inmurad en kalkstenstavla med inhuggen och förgylld in­ skrift : »ÅR 1805 UNDER GUSTAF IV ADOLFS REGE­ RING OMBYGDES IFRÅN GRUNDEN DETTA HERRANS HUS!» Golvet i mittgången be­ ) lagt med gamla, mycket nötta gravhällar av kalksten, i sido­ gångarna med bräder. Inn er­ väggarna slätputsade, gulmå­ lade. Nederst utefter golvet 3 löper en träpanel med enkla fyllningar, utförd av de gamla bänkdörrarna. Östra väggens mittparti indelat med pilastrar, varigenom dörrar till sakristian och altaruppställningen sam­ mankomponerats. Pilastrar och entablem ent vitmarmorerade. Fig. 278. Järpås n ya kyrka. Plan. Skala l : 300. Altarprydnaden står i en nisch, Efter r itning av A. Lind egren 1909. mörkt blåmålad med förgyllda Grundriss der n euen 1\irche. stjärnor. Taket, segmentvalv av trä, putsat och dekorerat med målning. Det har en stor mitt­ spegel, begränsad av en kraftig trälist, innanför vilken en bred bård är målad i gråblått, tunt mönster. I mitten ornament med ~-- 270 KÅLLANDS HÄHAD. F olo . S. Curman 1913. Fig. 279. .Järpås n ya kyrka. Int eriör mot öster. Inneres cler neu en Kirchc gegen Osten. fyra striilknippen. Kronbrickor av trä. Ovan väggen en vit list, . TonN. s .uousTIA. SE:-< AnE F(mA:\'DHI :•I(;An. över denna en i gråblått målad, tunn r anka. Interiörens nuvarande utseende härrör från en r eparation år 1910, utförd efter ritningar av ark. Axel Lindegren, stadf. 23/ 7 1909. Yttertak e t täckt med grå skiffer . I väster är år 1806 tillbyggt ett torn av gråsten med ut- och invändigt putsade murar. I väster rundbågig dörröppning samt däröver en inmurad kalkstenstavla med årtalet 1806 inhugget. Bottenvåningen användes som vapenhus. I översta våningen hänga två klo c kor, om vilka mera nedan. Tornet täckes av en enkel huv, klädd med grå skiffer och galvaniserad plåt. Den är krönt av ett kors. Bakom altarväggen är en tvåvånig, smalare utb yggnad av samm a höjd som långhuset. Den rymmer, såsom av planen (fig. 278) framgår, sa kri stia och t amb ur med trappa till övervånin gen, som nu är inredd till församlingslokaL Före sista restaureringen av 1.910 var här en mot kyrkan öppen läktare. Under det sedan kyrkans uppförand e förflutna århundradet har b yggna den un dergatt o fl erta j smarre .. · ett ·· reparatiOner sam t t venne mera omfattande 1871 och 1910. - Denna sista enl. r itningar av 271 Fig. 280. Järpås n ya ky rka. Interiör mot viister. Inneres der neuen 1\irch e gcgen \Vest.c n. Axel Lindegren, stadf. 23/ 1 1909, omfa ttade interiören, inredningen samt östpartiets anordnande till församlingslokaL In redning. Altaret utgöres av ett enkelt träbord. - Al tar ring av svarvade trädockor, vitmålad. - Altarprydnad av tri.i, skulpterad och målad, utgörande en arkitektonisk uppbyggnad (fig. 279). På densamma är årtalet 1689 målat. Dock har den blivit betydligt förändrad vid sitt återuppsättande på altaret år 1910. Då tillkom bl. a. den övre avdelningen med Agnus Dei. Detta har förut legat å altaret. Från 1910 förskriver sig även den mindre lyckade bemålningen. - När kyrkan 1803 nybyggdes, uppsattes såsom altarprydnad en oljemålning å duk, utförd av målaren Kunkell. Dess utseende okänt. Ljungs tröm nämner som altarprydnad ett enkelt träkors, vilket 1871 (?) fick vika för en oljemålning å duk (H. 126 cm., B. 152 cm .), målad av fröken Reuter och framställande änglar bland moln. Tavlan förvaras i sakristian . - Den ersattes år 1902 av en annan oljemålning å duk, utförd och skänkt av A LTAnE. 272 1\ÅLLANDS HÄHAD. PREI)JKSTOL. BXNIL\H. LXI>Ett blårosigt siden altare­ k lä de med lnvit altare d u k och gula siden frantsar omkring och Bokdyna af samma tyg som altareklädet skänkta af Hr. Häradshöfdinge J . Sundler och dess fru på Stora Domö d. 22 Junij 1804.>> Vidare skänktes 1807 till kyr­ kans invigning >>ett rödrosigt siden al­ tarekläde>>. Till sist må även nämnas, att 1711 inköptes > > kläde till koft åt kyrkio-stöten>> med >> gult boije till Stof­ ering > >, samt att 1790 anskaffas en > > Spö­ gubberåck». I inv. 1829 nämnes en »grå Råck åt Kyrkovaktare11». Fana av lärft med målad ornering. I mitten Karl XII:s krönta namnskiffer A. Boland delin. 1912. samt A:o 1710. Ovan detta : >>Kållandz Fig. 289. Järpås. Gravsten av o sandsten. Häradh>>; nedtill: >>Jerpahs Giälldh. >> Mittclalterlicher Grahstein Duken fastsydd runt stången, som är (Sandstein). av fur med nedåt avsmalnande klack av järn, spets av samma metall 1 . - Mycket trasig. Förvaras nu i Livrustkammarens samlingar (inv. nr 290). - Dukens urspr. H. 127 cm., nuv. B. 150 cm. Stångens L . 325 cm. Jfr s. 155. Enligt ant. i topogr. saml. i Skara St. och Gymn. Bibi. ha i kyrkan ännu mot 1700-talets slut dessutom följande fanorförvarats: I. En, tillhörande Wästgöta-Dals regemente, som plägade ha sina övningar i närheten. II. >> Hon är af Sidentyg, hvaraf 2 h örn äro röda, 2 gröna. På den ena sidan står öfverst: PS. 27 : 3 : Om en strid hofvo ,- ig up - - - tt:n, midt uppå: Et menniskohufvud med Lagerkrants ( = Kåll­ lands härads vapen), hvars blad varit försilfrade, på både sidor Kållands härad: derunder Råda och Hierpås Gäld Leckö anno 1676. På andra sidan af fanan öfverst PS. 27: 12: Gif mig icke i mina fienders välja 2 • Äfven en annexfana af hvit flaggeduk el[le]r Flanell, som det tyckes.>> 1 Jfr R. CEDERSTRÖ~I, Sven ska kungliga hufvudbaner samt fältt ecken . Sthlm 1900, s. 118, nr 449. 2 Fragment av dylika fanor finnas i Livru stkammarens samlingar; se R. CEDER­ STnÖ ~f, a . a., s. 229, nr 998. Deras rika ornering ti llskrives här M. G. De la Gardies frikostighet, som även i detta fall gör sig gällande. Dylika fanor från kyrkor utom Läckö grevskap ej kända. .JXRPÅS KYHIWR . 279 GnAvsTENAn. Lilj esten av sandsten (fig. 289), dubbel. L. 190 cm., B. 106 cm. l. Gr a v sten av kalksten; tidig 1600-talstyp med arkad . Nederst följande inskrift: EI-IREBORNE OCH W ÄLACHTADT LAHS ANDER­ SON BARCK FORDOM GEVALIER ÖFVER LECKÖÖ GH.EFWE­ SKAP HVILAI :i. SIGH HÄH VNDER MEDI-I SIN K. ( = kära) H. (=hustru) KARIN NILS. D(otter). HAN BLEF FÖDI-I A0 1609 BLEF SALIGEN DÖDI-I. L. 202 cm. , B. :1.46 cm. 2. Gra v sten av kalksten; skulpterad. Tvenne joniska kolon­ ner uppbära ett entablement med en krona, omgiven av ornament. Papegojas och Hoos af Hjälmsäters vapen. Utmed kanten ett ll Fig. 290. Jilrpås. Vapen på gravstenar. Teckning i Peringskiölds Monumcnta. \Vappen auf "vei Grahsleincn nach e ine r Hamlzcichnung aus d. J . 1G71. bibelcitat. Nederst följande inskrift: UNDER DENNA GHAFSTEN HWILAR i HERI:i.ANUM FOH.DO l KONGELIG MA[JTS] TROTIE­ NAHE OCH CAPETEIN SAMPT SE l DEH. MEHR HAUPTMAN WID SLOTTET LECKÖÖ DEN EDLE l OCH WÄLBOH.NE HEH.RE NU­ MERA IIOOS GUDI-I SALIG l HEH.H BERENT PAPEGOJA HEH.HE TlL RAMSTORP l KORPEGARDEN, LILLA OCH STORA GUNNARS­ TOHP, HWILKEN l [I HEH]RANUM AFSOMBNADE DEN I MAH.TU ANNO 1700 SA!VIPT l DESS KIEH.ELSKELIGA FRU DEN EDLA OCil W ÄLDO.HN A FRU l ANNA H.OOS TIL KORPEGÅH.DEN ETC: SOM I HEHH.ANOM l AFSOMBNADE l l ANNO 17 l l L. 210 cm., H. 200 cm. 280 I<ÅLLANDS HÄRAD. 3. Gravsten av kalksten med följande inskrift: »HAB VNDER HVILAH SIGH l CASPAR lO HANSON MEDH lTREE SINE HVSTHVB KID: AOD: KID:. L. 205 cm. , B. 142 cm. Dessutom ligga i gången mellan bänkarna 17 gravstenar samt några fragment av dylika från 1600-talet och 1700-talets början med nu otydbara eller svårtydda inskrifter. Hadorph nämner några och citerar inskrifterna, vilka även äro A c F ig. 291. Jäq>ås. Vapen på gravstenar. Teckning i Pel"ingskiölds Monnmenta. 'Nappe n auf drei Grahstcinen nach ciner Handzeichnung aus d .•T. 1671. avskrivna bland handlingarna i topogr. sam!. och Carlmarkska sam!. i Skara St. o. Gymn. Bibi.: 1. »Anno 1587 then 8 Maius afsompnade then ädle och velborne man salig Gustaf Ericsson, vapnet en ros med bokstäfver G. E., fruns vapn uthnött.» Se fig. 291 C. 2. »B[engt] S[vens S[on]1 . Jag hafver förväntat Herran och Han böjgde sig ned til mig och hörde min bön. Anno 1597 ten 28 Aug. afsåmnade Salig H. Bent, pastor i Jerpåås oc ligger her. 1 1593, t Bened Svenonis, kyrkoherde i Järpås 1582, underskrev Upsala mötes beslut 1597 . .TÄHPÅS KYHKOH . 281 Gud upveckie hårrom nådelig til en evig gledje oc salighet. Amen 1 .» 3. »Här under ligger begrafven den ädle och välbördige An­ ders Jonson till Bryne hvilken afsompnade i herranom den 10 martij åhr 1598. Vapnet på stenen : en oxe uthan baakdeel, ven­ der sig till höger, hustruvapnet en Roos . A[nders] I[ons]S[on Oxe] K[arin] E[riks] D[otter Roos].» Se fig. 2\J,O A och bil. II. Foto. A. Roland 1912. Fig. 292 . .Järpi\s. Huvudbaner ÖYer Harald Oxe ("!- 1690). Funeralwappen des Landeshauptmannes Ilaraid Oxe (·;· 1690). 4. >>Anno 1606 then 18 Januarii afsompnade ädle och väl­ bördig Nils Stick, och ligger här hegrafven i Herrarrom Christo. Ofvan på stenen Sting-vapnet, med bokstäfverna N[ils] S[ting] och M[ärta] E[riks] D[otter] med Roos-vapnet. » Se fig. 290 B och bil. II. Å denna gravsten syntes i relief en man klädd i rustning och vid hans sida hustrun. 5. >> Här under liggee begrafven then adle och valbördige Jöns Larsson till Kårpegården, som afsompnat år 1609. Vapnet ofvan 3 hiertan medh 3 skäktor, ofvan på hielmen piggar nidvende. l[öns] L[ars] S[on]. Ofvanpå fr'tlns är en half upståndande oxe» (sefig. 291B). 1 Hadorph h ar en n ågot olik a stavning och citerar ej gravskriften fu llstä ndigt 282 KÅLLANDS HÄBAD. 6. »Anno 1614 then 3 decembris afsompnade Sal. ädla gud­ fruktig och velbördig jungfru Margareta Nilsadotter ock ligger här begrafven. Gud gifve henne etc. Vapnet ofvantill. En arm med itt nidvänt svärd som sticker i ett hierta; på hielm en 3 svärd medh nidvände [spetsar]., Tillhörde alltså Stingsläkten (se bil. II). 7. >>Anno 1628(!) den ~ Decembr: afsomnade S. Her Anders Person 1 fordom Kyrkoherde i .Jerpåås, hvilken i sin tid lät förlängia thetta Herrans Tempel til 14· aln. Item afsomnade hans 1-'olo. A. llola.ud .H112 . Fig. 293. .Järpås. Huvudban er över Berent Papegoja (-i- 1700). Funeral wappcn ning oc h citcmr ej gmYskriften l'ullständ igt.. 1 JÄRPÅS KYRKOR. 283 f[röjdefull uppståndelse]. , Vapnet en roos, fruns ett oxhufvud. E[rik] G[ustafs] S[on] R[oos] A[nna] K[las] D[otter] H[ård)» . Se fig. 291 A och bil. II. Huvudban e r av trä med bärstång. Själva vapenbilden, tillhörande ätten Roos af Hjälmsäter, målad. Hjälmtäcket av plåt IInder vapnet en platta med inskrift: »G[ustaf] · E[riks] · S[on] · BEGnAvNIN Gs­ VAPE N. Folo. A. R oland 1912. Fig. 294. Järpås. Huvudban et· övet· Erland Kafle (T 1729). ·Func ralwnppen des Herrn Erland Kalle ("i· 1729). H.[oos] : F. T. M. ANNO 1658.» H. 80 cm., B. 60 cm. , Bärstån­ gens. L. 114 cm . Huvudb a n e r över Harald Oxe (fig. 292) med inskrift: »Kong!. Maj :ts vår aller nådigsie Konung och Herres Trom a n och Landshöt­ dinge öfve r Åbo, Björneborgs län och Åland den Välborne H: e H:r Harald Oxe född til verlden på Bryn ö gård d. 14 Dec. 1628 och i I-I:nom afsomnad i Stockholm d. 21 Ma r ti Hi90. » 284 KÅLLAi'\DS H,\H.AD. Fil{. 295. .Järpås. Förkommet huvud­ baner över EriK Gustafsson Hoos af Hjälmsäter IT 1 (;70). Teckn. i Peringskiölds Monumenta. \'e rschwun>Kong!. lVIaj :ts vår allernådigste Kg. och H:s Trotjenare, förre detta capitainen och sedermera välbestält Hauptman på Kong!. Slotlet Leckö, nu salige den ädl e och Välborne Herren H:r Berent Papegoja, Herre til Rams­ torp, Korpeg. och Gunnarstorp född hit til verlden i Am erica och Christina Skantz d. 23 Dec. Hi49, afled på Korpeg. d. 1 .Martii 1700, hvars själ Gud med a ll a Christtrogna evinn erligen fröjde .» H. 166 cm., B. 150 cm. Huvudbaner över Erland Kafle (fig. 294:) med inskrift: »Den Ädle och Välb:ne H:e H:r Erland Kafle til Russiebacka och Brynö. Til verlden född 1653 d. Bl Jan. i nåden uppfödd. med dygder bekrönt, i himmelen lönt el . 5 Apr. Anno 172\J. Ordspr. B. 10: 7. • H. 235 cm., 13. 16fi cm. Inskrifterna, som nu äro bortfallna liksom kredering och målning i övrigt, äro kom­ pletterade efter en anteckning i Skara St. o. Gymn. Bibi. Förvaras samtliga i tornet. Av nu förkomna huvud­ Foto. S. Cu rman 1!JJ.'l. baner finnas följande omFig. 296. Jiirpås. Anvapen. nämnda: Funeral wappen aus < 1. E n de d es 17. .Tah rh. .JÄRPÅS KYRKOR 285 Hu v udban e r över Erik Gus­ tafsson Ro os (fig. 295) med inskrift: »Den edle och velborne herre hr Erik Gusta fsson Hoos till Korpegår­ den och Mälunga a fsompnade uppå Korpegård en den 6 Junij 1670. » Se bil. II och jfr s. 282. Huvudban e r över Erik An­ dersson Oxe med inskrift: »Hans Kong!. Maj:ts af Sverige Troman och Landz Höfdinge öfver Narven och Dess underliggande län, så ock Häradshöfdinge öfver Tuna, Norre Möre, Strande Härader Cal­ mare län den Välborne Herrn Hr Eric Andersson Oxe till Bryne och Sadehult blef född hit til verlden 1596 d. 20 Sept. och i Herranom afsomnad 1672 d. 16 Sept., hvars ädla själ Gud med alla Christtrogna en frögdefull upståndelse förläne. » Se bil. ll. Foto. A. 1/o/anrl 1V12. Dessutom nämnes ytterligar e ett Fi g. 297. Järpås. Medettida ldoclw. Gl oeke aus dem Miltelallcr. huvudban ör med redan på 1700­ talet oläslig inskrift. 'fil! något av huvudbaneren från 1670-talen - sannolikt till det över Erik Andersson Oxe - har en samling mindre a n v a p e n hört, av vilka nu endas t tvenne äro bevarade och dessa ofullständigt (fig. 296). V ä rja, av vilken endast den t veeggade klingan finnes i behåll. VÄRJA. Den har sannolikt varit upphängd tillsammans med något av begra vningsvapnen. L. 99 cm. s traff s tOCk av trä, med hål för tre par ben; tillverkad 1726 DIVEHSE. (räk.). L. 163 cm. , H. 39 cm . Koll e kt s täll av svartbetsad björk i form av en t vågrepad urna å en kolonn; från omkr. 1800. H. :1.04 cm. Kistbe s la g: ett större Oxevapen av driven kopparplåt (H. 31 cm., 13. 4,2 cm.); ett mindre Hoosvapen av driven kopparplåt. H. 27 cm. , 13. 24 cm ; två delar av ett kor:: från ett kistlock ; dödskalle med korslagda benknotor; en större och två smärre kulfötter med 286 KÅLLANDS H;\RAD. KLoc1wn. driven ornering; tre gjutna bronshandtag. Samtliga tillhörande en likkista från 1700-talet. Tre i trä skurna girlander och två kartuscher samt diverse rester av hjälmprydnader, lövverk m. m. tillhörande de stora huvudbaneren förvaras jämte kistbeslagen i en kista i tornet. Knappen till en nu försvunnen kyrk stöt finnes avbildad hos Säve (1863). Klocka utan inskrift ; från medeltiden (fig. 297). H. 72 cm. , Diam. 64 cm. Klocka, gjuten 1885 av Johan Beckman i Stockholm. Inskrift: »l klockans ljud en röst från Gud »Må hans församling höra ­ »En röst : vänd om, till Jesus kom »Han vill dig salig göra. »Hans ord, hans namn, hans tempel-famn »Dig ljuflig hvila bjuder »På Jesus tro är sabbats ro ­ »Så tänk, när klockan ljuder.» IL 75 cm., Diam. 83 cm. S a mmanfattning a v J ärpås kyrkors konsthistoria. I. .Romansk sandstenskyrka, bestående av rektangulärt lång­ hus sannolikt med lägre och smalare kor i öster. Huruvida detta haft rak altarvägg eller varit försett med apsis kan ej avgöras (fig. 2B8 A). Sannolikt dock, att altarväggen varit A. rak (se nedan). Materialet sannolikt av omväx­ lande stort och litet format, sockel skråkantad med stort språng. Portal på sydsidan. Sanno­ likt platt trätak. 1100-talets början eller mitt. B. - Av inventarier från denna period ftnnas be­ varade en dopfunt och en dubbel liljesten. II. Under medeltiden - ovisst när ­ tillbyggas vapenhus, torn och sannolikt även c. sakristia (fig. 298 B). Under denna period välves kyrkan , och valven dekoreras möjligen med målningar. - Från denna period en ringklocka. Fi g. 298. Jiirpås. Gamla kyrkans plan­ III. År 164,7 raseras det ursprungliga kor­ utveclding. partiet, och långhuset tillbygges i öster med Grund rissentwicklun g der äll.crcn, j e l ~ t ahgc­ rakt korslut (fig. 298 C). Möjligen utvidgas koret brochencn 1\irc h e. .TÄHPÅS KYRKOR. 287 endast så, att dess norra och södra murar utflyttas i bredd med långhuset, medan östra korväggen står orörd kvar (jfr Gösslunda). Material tuktad , grå sandsten. Flera intressanta gravstenar över adliga och andliga personer. IV. År 1708 tillbygges sannolikt i norr en sakristia av sten. Bland inventarier från denna tid må nämnas altarprydnad (1689), huvudbaner och anvapen, tillhörande adliga personer, som ägt egendomar inom socknen - Bryne, Korpegården, Russelbacka m . fl. Dessa ha även skänkt predikstol (1692), nattvardskärl av silver och textilier m. m. Dessutom ett flertal gravstenar. V. 1805 raseras denna kyrka och en ny, gemensam för J ärp­ ås och Höra socknar, uppföres på samma grund efter d. 0/7 179\:l stadf. ritning för Örslösa kyrkas nybyggnad. Följande å r tillbyg­ ges ett torn i väster. VI. År 1910 genomgick kyrkan en omfattande restaurering till interiören efter d. 23/7 1909 stadf. ritning av ark. Axel Lindegren. Från denna daterar sig den nuvarande altaranordningen, predik­ stolen, sådan den nu ter sig, b änkar m . m. Väggar, tak och all inredning nymålas i ljusa färger. Östra läktaren avskiljes och anordnas till församlingslokaL-Av inventarier från denna period e tt antependium utfört av Nordiska kompaniet efter ritningar av ark. Axel Lindegren och skänkt av fru l\1. Wijk å Domö herregård ~inom Järpås sn. 288 KÅLLA N DS HÄHAD . Resume. Die j etzigc Kirche in Jli.rpås (Fig. 273, 278 -280) wurde im Jah re Hl05 n<1Ch den P länen der Kirche Örslösa in demsel ben Härad aufgefiibrt. Im falgenden Ja lll'e wurde der Turm an gefi.igt. Sie hat k ein k i.in stlerischcs In teresse. Von der älteren , in demselben Jaln·e abgcrissenen Kirche sind jetzt kein e Spurcn mehr vorhanden. Auf Grund älterer archivalischer Nachri chten und einer Handzeich· nung (Fig. 277) au s d. J . 1671 (vgl. S. HJ) k örlll en wir uns jedoch von der Entwick· lung der versch wundenen Kirche einc Vorstollung machen. Sic bestand aus eincm rechteckigen Langhause mit einem schmalcren Chore, gerade abgesch lossen oder mit Apsis. Die Kirche w a r aus fein gehauenem Sandstein auf eincm abgeschräglen Sock el desselben Materiales a ufgefiilul. P ortal auf der S iiclseite. Die Anlagc ist n ach den S. 178 angegebcnen Da tierungsprinzipen in das 12. Jahrh. zu setzen. Eine s iicllichc Vorhalle, ein Turm und wa hrscheinlich a uch eine Sakt·istei werden später im Mittelalter aus Granit angebau t. Die Kirche wire! a uch m it Gcwölben Ubcrd eckt und diese werclen mit Kalkmalereien geschmiiekt. lm Jahr 1 647 mach t di e Kirche eine grosse Veränderung dm·ch . Der alte Chor wurclc abgerissen , um einer östlichen Vedängerung des Langharrses P latz zu mach e11. Der n eue Anbau wi rd mit platter Holzcleeke iiberdeckt (Fi g. 298 C). Im J . 1708 wurcle die Sakri stei a us Gra nit aufge­ [iihrt. Und 1805 wurde die interessanto Kirche abgerissen. Von der in neren Atrsstattung ist ein Altaraufsalz zu er wähnen. Dieses geschnitzle und gemalle Werk ist im J. 1689 verfertigt und jetzt (nach 191 0) wieder in der n euen KirchP. au fgestellt. Verschi eden e a ndm:e Inventarien sine! au ch von der alten Kirche iibergefiihrt worclen. Zu bernork en sine! die Fun eralwappen von verschiecle­ nen Typen (Fig. 2~2- 2 96), ans dem Ende des 17. und Anfange des 18. Jahrh. slammend. S ie sind Liber adclige Besitzer der Gli ter Br yn e, Russelbacka und Korpe­ . gården, a lle in der Gemeincle gelcgen, errichtet. Diese haben auch schönc Textilien und Altargeräte, wie die Hoslienkapsel (Fig. 282), gesch enkt. Ein einfach er Taufstein aus Sandstein, wahrschei nlich von einem eingeborenen Steinmetz gehauen , gehört ins 1 2. J ahrh. (Fig. 281). Ein wahrscheinli ch rom anischer Grab stein ans Sanelstein \ (Fig. 289) von einem in Vä stergöllan d sehr gewöhnlichen Typus ist in der Kirche aufbewahrt. So auch m ehrere anclere Gra bs leine ans dem 16. bis 18. Jahrh. Uber a clelige und geistlich e Personen der Gemeinde. - Aus dem Mittclaltct stamrot zuletzt auch eine Gloek e (Fig. 297). VEDUMS KYRKA INOM J Ä RPÅS SOC K EN. VÄsTERGÖTLAND, SKARABORGS LÄN , KÅLLANDs HÄRAD. SKARA STIFT, BARNE KONTRAKT. T r yckta källor : L JU!\GS T RÖM , s . ~KAHA 99. Sthlm I-I ISTORI SKT · GEOGRAF I SKT oc H STAT!ST!SKT LEXIKON ÖFVEH. SVEHIGE. 186 2.- L I NDSKOG l , s . 111. H a ndskrivna k ä llor : o. GYM~ . Do,1K. A.: Wester·Goth . eec!. - S KARA ST - B I BL.: Topogr. sam!.: Hjärpås , s. 16. På egendomen Korpegården i Järpås socken skall Vedmns längesedan r aserade kyrka hava legat. På platsen synas numera inga spår efter den forna kyrkan, men Rhyzelius uppgifter, att »af ruderibus kan finas at hon warit 25 alnar Iong och 7 bred ». När kyrkan ödelades är okänt!. Sannolikt dock någon gång mellan åren 1540 och 1583, ty Skara Stifls jordebok 2 för år 1540 nämn er kyrkan med »>ntedt mer en tiionden>>, medan den ej förekommer 1 mv. 1583. Möj ligen omkr. år 1557, vilket år ett brev från Gustaf Vasa är daterat, vari han talar om för nära varandra lig­ gande kyrkors raserande 3 . J(anske var Vedum bland dessa. En sägen om orsak en till kyrkans ödeläggande refereras i I-li s t.-geo g r. o. s ta t. lexiko n öfver Sv e rige : >en torpare skall ha ihjelslagit sin husbonde, en adelsman på säteriet Bryne, vid na mn E lfver, emeda n de.nne tvungit torparen att till hono m be tala den skuld h an ådragit sig. Torparen blef dömd att r ådbrå kas och hals­ huggas, men fick begrafvas i Vedums kyrkogård. Efte r den t iden ville folke t ej bevista gLldstjenst i Ved u m.> z Skara Stifts kyrkligrt jordebok af år 1540 utg. af Väste rgötlands Fornm . före n ., Sthlm 1899, s. 157. 3 ~e Hand li n ga r t il l Sveri ges H. eformatio n s- och K yrkoh i sto ria under Ko nun g G u staf I, Sthlm 1844, s. 3 95 : >> - - - thet the oiTwerfl ödige och all t för n här h warandre bygde bonde k yrkier her j Ilijket och synnerligen j then land zende Westergötlan d L t her sådant mycket gemcent äh r) m å tte en partt affleggies och the ander t he s te bätter weclt macht h olles.> 1 290 I{ÅLLANDS HÄHAO. R e sume. In der Gem eind e Järp ås lag im Mittelalter di e j etzt a bgerissen c Kirch e zu Vcdum. Vom P lan und Aussehen rl er Kirch e wissen wir nich ts , da kcin c Reste mchr z u linden sind. Im J. 1540 sta nd sie nach , 1583 wa r sic aber schon demol icrt , walHschein· !ich zufolge eines Briefes des Königs Gusl:a f Vasa , in de m er den Gem einelen ­ besonders in der L a ndsch a rt V>Lstcrgötl and - a ufcrlcgt, die eina nder zu n a hc licgen · d en , kleinen Kirchen niederzurissen. Der Bri ef i;;t Yom J. 1557 datiert. HÖRA KYRKA INOM J Ä RPÅ S SOCKEN. VÄsTERGÖTLAND , SKARABORGS LÄN , KÅLLANDs HÄRAD. SKARA STIFT, BARNE KONTRAKT. Tryc kta källor : LJ UNGSTRÖM, s. 99. - H ADORP H i V. F. T. Il: 1, s. 73 . LAMPA, Inv. 1583, s . 17 i V. F . T. III: 3 - 4. Handskrivna k ä llor o c h avbildningssamlingar: PErul'\GSKIÖLD, Mo n ume n ta IX, N:o 3, s. 100 (ext. fr. S.), s. p. (dito); N:o 4 (Hadorphs reseanteck· ningar). - SKARA DOMK. A.: Handlingar från Järpås (E. VI N:o 45): specification 1710, skr. 1788 ang. kyrkobyggnaden ; Skara stifts bok ; Wester-Goth. eec!. ­ SKAHA ST. O. GYMN . BIBL. : Topogr. sam\. : Hjärpås, s. 16. Kyrkans arkivalier; LA.NDS t\RKIYET, GöTEBOHG: Konsthistoriskt intres· san ta uppgifter om byggnad och inventariet• trä ffas i följande vol 0 •mer: B. I, i nne­ hållande räkenskaper 1705 - 58, hänkelängd 1711 (fol. 332), >bygnings förteckning> , delning av kyrkogårdsmuren (fol. 340, inv . (1700-tale ts början). - Dess utom i MODE HKYHKANS (Järpås) a rkiv: N:o 1, innehållande besikt ning 1784, inv. 1770 m. m . Kyrkogård och klockstapel. Höra 1803 raserade kyrka har legat på en kulle invid trädgården till stommen Höra, 'men intet minner om, att marken är vigd. Kyrkogården, som en gång omgivit kyrkan , har även före dess raserande varit öde. Hadorph säger: »Dher begrafves intet folch.,, Och i en skrivelse 1788 till domkapitlet heter det, att »man vet ei annan ordsak dertill, än att mareken måtte vara ansedd alt för våt» . Liken begravas >> i Hierpås Kyrkogård , der de ock hafva sina grifteplatser 1 och hålla kyrkobalkar >> . - Kyrko­ gården omgavs, enl. Hadorph , av en »gärdzgård>>, som 1711 såg 1 K mKoGÅno. Jfr Rhyzelius' Wester-Golh. eec!.: >• .. utan hafwa Sochnemännen sine grifte· pla tser, som the kalla efter högar, wid moclerk yrkan. > 20-111.1141. Sveriges ky r kor. Västergötland I. 292 KÅLLANDS HÄRAD. Fig. 299. Höra kyrka år 1671 enl. en teckning i Peringskiölds Monumenta (koncept) . D1e Kirche im .J. 1G71 nach ei ne r JTancheichnung (Konr.ept). KLOCI{STAPEL. Fig. 300. Höra kyrka år 1671 enl. en teckning i Peringskiölds Monumenta . Die Rirche im J. 1G71 n ach einer llan> . På kyrkogården stod en klocksta­ pel, som var upp­ förd 1723. Dess ut­ seende är okänt. En äldre stapel av en­ kel , öp-pen konstruk­ tion synes emellertid Kwci{A. å teckningen i Mo­ numenta (fig. 299). Om tiden för dess uppförande ger oss arkivet ingen upplysning. I klockstapeln hängde en klocka, som ·såldes vid kyrkans raserande 1803. Dess ålder och utseende obekant. Kyrkobyggnaden. P LIN. MATEHIAL. Höra kyrka utgjordes av rektangulärt långhus (L. 17 alnar) med lägre och smalare, rakslutet kor i öster (L. 8 alnar). I söder var ett vapenhus och i norr en sakristia tillbyggd . Kyrkan var uppförd av trä, furu eller gran (skr. till Skara Domk.) samt utvändigt klädd med spån och vilade på en stenfot. På södra sidan funnos tre små, rektangulära fönster - ett i koret, två i långhuset. Aven på långhusets norra vägg fann s ett fön ster. Huvudingången låg på södra sidan långt åt väster. Kyrkans golv var belagt med kalkstenshällar från Kinnekulle, inköpta 1747 och 1758. Om väggarnas och takets utseende invändigt veta vi intet HÖRA KYRKA. 293 annat, än att de målades 1736 av målaren Scheffner 1 från Lidköping, medan de »tilförrene hade ett slätt anseende ». Yttertaket var täckt med spån. Ursprungligen torde kyrkan hava saknat sakristia och vapen- DEN un­ hus. När den blivit byggd, är vanskligt att säga -- möjligen sP.nu.NG LJGA o lOHh.A~. under 1300- eller 1400-talet. Närmare hallpunkter för datering saknas, men kyrkans yttre har en viss likhet med den till 1300­ talet daterade kyrkan i Amnehärads-Råda, Värmland. Kyrkan synes under århundradenas lopp stått tämligen orörd, SENARE FÖR· om man undantar tillbyggnaderna av vapenhus och sakristia. Det ÄNDRI~'>GAn. förra, som synes å teckningen i Monumenta (fig. 300), var byggt av knuttimrade stockar med ingång i söder. I gavelröstet en rund ljusöppning. Yttertaket täckt med spån. Sakristian upp­ fördes 1733, sannolikt av timmer och under spånklätt tak. Mot 1700-talets slut befanns kyrkan ganska bristfällig, dock ej värre, än att den lätt skulle kunnat repareras (besiktning 1784). Församlin­ gen ville dock hellre rasera kyrkan och förena Fig. 301. Höra sig med moderförsamlingen Järpås om gemen­ år 1671. sam kyrka därstädes. Tillstånd härtill erhölls Plan. Skala l : 1000. genom Kg!. brev 7/t 1789. Men först 1803 be- ~~~~~~~;i1st:g1~L~~fi~: gagnade man sig därav, och sista gudstjänsten hölls söndagen efter »den 23 Söndagen efter Trinitatis, då Evang. om yttersta domen afhandlades». Därefter såldes byggnader, inventarier, kyrkogård m. m. Själva kyrkan köptes av en bonde, »och han be­ gagnar den ännu, fastän flyttad och förändrad, till stuga >> (Ljung­ ström 1871). Gården Fagervälle i Gillstads sn. Inre dning och lösa inve ntarier. På altaret stod en a ltarprydnad, som i ett inv. från början av 1700-talet nämnes såsom nytt. - lnv. tala om ett kvinnaaltare (jfr s. 94, not 2). Var detta haft sin plats, är okänt. P re d i k s to l e n, som var placerad å södra väggen, var tillverkad år 1753. Utseende obekant. Dessförinnan ägde kyrkan en äldre predikstol, som i ovannämnda inv. kallas »gama!». Bänkarna, vilka 1784 behövde nygöras, voro 12 på mansidan och 14 på kvinnosidan. Deras utseende obekant. Hans Georg SchiiTner (ScheiTner), mäst a re 17 35 (mästerstycke : »Abraham offrar Isac o), bosatt i Lidköping, efter 1741 i Åmål, >ar död 1785. (BEHG, a . a. I, s. 360.) 1 ALTARE. PnEomsToL. BÄNJ{AI\. 294 LÄKTAI\E. RÅLLANDS HÄRAD. År 1728 uppfördes en läktare, »emedan rummet war alt för litet i kyrkian til the t mykla folket». NATTVA~nsKalk och paten av silver, omgjorda på 1700-talet.- OblatKAI\L. ask av silver, skänkt av soldaten Måns Siöberg, nämnes i inv. från 1700-talets början. - Dessa blevo möjligen vid kyrkans över­ givande 1803 nedsmälta och använda för de samma år för Järpås kyrka nygjorda nattvardskärlen (jfr s. 273). TExTILIEH. Av textilier, som förekomma i inv., må nämnas: »Mässehake af rödt Tubin--- Mässehake af annat gamalt blomerat tyg och Crucifix på, gamal. crucifixen sprättes af och förwaras el[ler] sät­ ties på den röda.»- »Mässehake af rödt Damasch med hwita smala snören och på ryggen et grönt kors. Skjänkt af råd man Sven Lindström» , som även skänkt ett antependium »af röd Kier­ sing» och en håv. - »Band af rödt taft at binda om Mässe­ siortan.» - »En altare d u k af dräll, förärad af Arendatoren på Dumme (=Domö, se s. 272, not 1) Christopher Jon son. Af rottor illa medfaren.» Ett 1686 av Erland Kafle (jfr bil. II) skänkt antependium »af Tubin». Kalkkläde »af schirduk med guld på» . Samtliga nu förkomna. HöKELSEKAH. Kyrkan hade ett rökelsekar av malm i sin ägo. PniMKLOCKA. I koret hängde en liten primklocka, som dock icke användes. DivEHSE. Bland övriga, i inventarierna förekommande kyrkans tillhörig­ heter må nämnas: »K i sta af ask med try lås, gifwen af wälb:ne fru Karin Sop >> (jfr bil. II). - Ett gammalt skåp. - Två timglas. Sammanfattning av Höra kyrkas konsthistoria. l. Under medeltiden (1300- eller 14,00-talet?) uppfördes Höra kyrka av trä, utgörande rektangulärt långhus med lägre och smalare rakslutet kor. Ytterväggar och tak klädda med spån . Il. Till denna byggnad fogas senare (före 1671) ett vapenhus av trä framför södra porten och i norr en sakristia (1 733). År 1736 målas innertaket av mäster Hans Georg Schiffner från Lid­ köping. III. År 1803 rives denna lilla träkyrka, varefter socknen förenas med moderförsamlingen Järpås med gemensam kyrka därstädes. HÖRA KYRKA. 295 Resume. Die im J. 1803 abgerisseno Kirche zu Höra war wahrschcinlich im 14. oder 15. J ah rh. gebaut. Mit Hilfe einer Handzeichnung ans d . J . 1671 (Fig. 299-300, vgl. S. 19) läss t sich die ursprUnglic he Gestalt feststcllcn. Sie bostand a u s einem rech lockigen Langhau se mit cinem schmaleren, gerade abgeschlossenon Chore und war· aus Holz aufgefiihrt. Die Aussonwllnde waren mit Schindeln godeckt. Die weitcre Entwicklungsgeschichto der Kirche is t folgencle. Vielloicht schon im Mitlelalter, allerdings vor d. J. 1671 wurcle einc sUdliche Vorha lle aus llolz angehaut und im J. 1733 einc Sakristei. Die lGrche war mit ciner Jlachen Holz. clecke iibcrclcckt., welchc 1736 yon dem Maler Hans Georg Schiffner clekori ert wurcle. lm J, 1803 W\lrden die Gemeinelen Höra u nd Jllrpäs zusammcngeschlagen, wonach die Kirc he abgcrisson wqrde. Von den Inventarien sine! keine mehr vOt·handen. Foto . l\arl Sven sson 1868. Fig. 302. Bäggesleds ga mla kyrka vid dess rasera nde. Die alle, abgerissene Kirch e im J . 1868. HÄGGESLEDS KYRKOR. VÄsTERGÖTLAND, SKARABORGS LÄN , KÅLLANDs HÄRAD. SKARA STIFT, BARNE KONTRAKT. ANNEX TILL JÄRPÅS. Tryckta källor: HADOHPH i V. F. T. II: 1, s. 73, 74. - LINDSKOG I, s. 11 5. - LJUl\GSTHÖM, s. 98. - WE='INEHBLAD, s. 9, pi. 24. - LAM PA InY. 1583, s. 17 i V. F. T. III, s. 3- 4. - V. F. T. I: 4-5, fig. 9 (aYb. av helgonbild). - SvENSK AHKITEKTIJn utg. av Arkitekturminnesföreningen 1908, häft. 1- 2, lig. 16 (gamla kyrkan ext. fr. S.), pi. 28 (avb. av dopfunt , graYvård, överstycke t ill portal). Uppmätningar och text av Anders Roland. Handskrivna källor och avbildningssamlingar: PEniN GSKIÖI.DS M on u ment a IX , N:o 3, s. 51, 100 (2 ext. fr. S., runstenar), N:o 4 (Hadorphs rese· anteckningar). - HILI'ELINGS HESA 2 1792, s. 6-9 (avb. Bägges graY, runstenar, gravhög\ ms i K. B. - Runstenar i Östergötbland, Småland och Westergötland av­ tecknade av E. BnE='INER, 1670, s. 31; m s i K. B. - P . A. SÄVES BEni\rr. 1863, s. 134, 135 (avb. kalk, runsten, gravvård, h elgonbild). - A. T. A.: Kopia efter Peringskiöld; 2 teckningar av A. Holand (granård, överstycke t ill portal); 5 foto. (ext. av gamla kyrkan, kalk och paten, gravvård, ext. fr. S. , int. mot Ö.). Avs kr. ur Hadorph; avskr. ur Hilfelings resa; inv. 1829. - Ö. I. Ä.: 1 bl. ritn. !plan, tvärsektion, s. fasad) med förslag t. ny kyrka af J. Hellström ; 1 bl. ritning HÄGGESLEDS KYRKOR. 297 (plan, tvärsektion, W. o. S. fasad) till nybyggnad av A. TörnqYist, sladf. 8 /t 1853; 4 foto. 1905, 1910 (överstycke till portal, kalk m ed paten, dopfunt, gravvård). ­ SKARA Do~m . A.: I handlingar från Järpås (E VI N:o 45) >specification . .. 1710 » ; inv. 1689; Skara Slifts Bok; Wester-Goth. eec!. - S KARA ST. o. GYMN. BIB L.: Inscriptionct· på Epitaphier, Grafstenar Topogr. sam!.: Hjärpås , s. 15- 17. m. m. vid Skara Slifts k yrkor, s. 84-5. Samling av Inscriplion er på klockor i Skara Stift, s. 24. Carlmarkska samlingen: Inscriptioncr 1, s. p. Kyrkans arkivalier: LANDSARK!VET, GöTEBORG: Konsthistoriskt intres· santa uppgifter träffas i följande yoJym: B. I , innehållande >Bygningsförteckning> (fo!. 327), räken skaper 1705-57, inY. från början av 1700-talet, bänklängd (fo!. 324). - Dess utom förvaras i MODERKYRKA Ns (Järpi.ls) arkiY N:o 1, innehållande inventarium 1770, räk en skaper frå n 1700- och 1800-talen m. m. Bäggesleds gamla kyrka. Kyrkogård och klockstapel. Den Bäggesleds kyrka omgivande kyrkogå rden , l;;Om ännu KYHKOGÅHo. användes, ehuru väsentligen utvidgad, kringgärdades av en i kall­ mur uppförd , ej fullt meterhög gråstensmur med port i öster. År > (Badorph). Vid 1671 omgavs kyrkogården av »gemene träbalkar > kyrkans raserande., fanns en överbyggd, av sten murad samt vit­ kalkad kyrkogårdsport, liknande en dylik ännu kvarstående i Järpås (fig. 275). Å kyrkogården står en g ra v v å rd av sandsten från tidig GHA\' VÅH DA II. romansk tid (fig. 303- 304), den s. k. Kung Bägges grav, som utgöres av tvenne rikt ornerade gavelstycken, förenade av en smal, lig­ gande sten med stavkors. Gavelstyckena liknande gravkors före­ komma å de engelska öarna ej alltför sällsynt -nära besläktade i form och ornering. Dessa gravkors dateras till 1000-talets senare hälft. Vården över den legendariske kung Bägge synes vara till­ kommen ej a llt för långt efter kyrkans byggande och sannolikt huggen av någon i den engelske missionärens följe varande sten­ huggare eller någon av missionären undervisad västgöte. - · Dess­ utom stå tvenne gravkors av kalksten å kyrkogården. Det ena, oskadat, från år 1695; det andra, ett ringkors, illa åtgånget, från 1719. - Två enkla grav-hällar från 1600-talet. - Angående den Rutenskiöldska gravstenen se nedan. Vid grävning å kyrkogården påträffades en likkista, bestående av en urholkad ekstock 1 . Sannolikt från tidig medeltid. l Ett liknande fynd i Skara. Se HILD E13 HA~D, Skara domkyrka, sthlm 1894, s. 14. 2H8 KÅLLANDS I-IÄHAD . Fo to . ,1, Roland 1909. Fig. 303. Häggesled. Kung J-lägges grav. Homanischcs Grabmal a ns dem E nde d es 11. Jalll'IL, Grab des Köni gs J-Iiigge gen a nnt. H u NSTE:-:An . På kyrkogården ha påträffats flera run s t e n ar, varav några nu förkommit. En av inskrifterna, vilka äro flera gånger publi­ cerade ('for in, Ljungström, Liljegren), har kristen åkallan. Hadorph berättar, att , för 50 åhr sedan hafver många sådana HÄGGESLEDS KYRKA. 299 t1i\G,C,E.)LED · KYRI':O<;Å QD 1) .5KARABC~c;~,)"\....b.,N • l) 1\UNC.,· fiAc.,c,E::, ·GD.AF O S Ts;;).A.· :'> I QAf'l • A . Roland deli n. 1908. Fig. 304. Häggesled. Kung Hägges grav. Grabmal ans dem Ende (les 11. .Jahrh. 300 1\ÅLLANDS Hi\RAD. KLocKsTAPEL. funnits, på kyrkiegården, som sedan äre sönderslagne». Nu finnas tre kvar. Dessutom ett par alldeles nyfunna fragment. 1 En klockstapel synes å en teckning av kyrkan från år 1671 (fig. 306) stå å en höjd 2 strax nordväst om kyrkan. Denna togs emellertid ned, och en ny uppfördes 1725. Denna hade en enkel öppen konstruktion samt kvarstod ännu på 1860-talet, vilket fram­ går av fig. 302 och 305. Foto. K. Sv ensson 1868. Fig. 305. Bäggesleds gamla kyrka vid dess raserande. Die alte lOrch e im J. 18G8. PLAN o. MATEtt iA L. Kyrkobyggnaden. Bäggesleds 1868 raserade kyrka utgjordes av rektangulärt lång­ hus med lägre och smalare, rakslutet kor samt sakristia i norr, vilket framgår av den efter mått å teckningen i Manumenta och bevarade fotografier rekonstruerade planen (fig. 324 A). Kyrkan var uppförd av med mejsel finhu ggen, grå sandsten 1 i jämna, lika höga skift (H. omkr. 17 cm.), samt vilade på en skråkantad sockel av sandsten (fig. 310) - om med elt eller tvenne språng, såsom i systerkyrkan Skalunda (jfr fig. 174), är okänt. Ytterväggarnavoro ' Material från den rivna kyrkan ingår dels i det nya tornets oputsade mur­ h örn , i kyrkogårdsmuren, dels slutligen i en landsvägsbro i kyrkans närheL Då denna sommaren 191 4 ombyggdes , fann ark. Holand i densamma bl. a. k olonnbaserna till den urspru ngliga sydporlalen (fig. 308), sockelsten ar, därav ett soekelhörn, valvste­ nar (troligen till väs tportalen), delar av västportalens tympanonfält med en enkel rundstavsornering ru nt bågen och ut med undre kanten; vidare valvstenar med sn ed s myg (till fönster '!). Slutli gen funnos tvenne fragment runstenar, som ä nnu ej tol­ kats, samt liera rester av 1700-ta ls gravkors. 2 Möjligen en gravhög. Jfr Hadorph: > ällebaeke . . . huarest lijkast är en fornem man i hedendomen begrafven. > Denna skall 1748 blivit förstörd (Hilfeling)· HÄGGESLEDS KYRKOR. 301 i sitt ursprungliga·, oputsade skick. Fönstren stora, rundbågiga - förstorade 1819. I söder, långt åt väster, var huvudpor t alen anbragt. Den flankerades av tvenne kolon netter , uppbärande en rikt skulpterad rundbåge med tympanon (fig. 307). Den vackra portalen är nu förstörd med undantag av överstycket, som sitter inmurat i tornets inre nordvägg, och några nyfunna r ester. Den har å fig. 309 rekonstruerats med hjälp av Skalunda sydportal (fig. 176). Liksom denna visar den i sin formgivning, särskilt i de sick­ sackböjda rundstavarna, ett engelskt inflytande från normandisk tid. Även i väster fanns en enkel rundbågig portal liksom i Slm­ lunda (s. 164), vilket framgår av teckningen från år 1671 (fig. 306). Även västportalen hade tympanon, jfr s. 300, not 2. Fig. 306. Häggesleds gamla ltyrka år 1671 en!. en tecknin g i Peringskiölds Mon u menta. Die alle Kirch e im .T. 1671 nach einer Handzcichnung. Portalen stängdes av en järnbeslagen dörr, av vilken endast portklappen (fig. 325) i form av en ring med tvenne drakhuvud finnes i behålJl. Go lvet var sannolikt belagt med kalksten. Inn e rvä ggarna voro slätputsade. Taket utgjordes av platt trätak. Ytt e rtaket var täckt med enkupigt tegel. Äldre taktäckningsmaterial var handkluven ekspån, tjärad och målad (med rödfärg). · Kyrkans ursprungliga utseende var i stora drag identiskt med det ovan skildrade från år 1867. Endast fönstren voro mindre. Deras form känna vi ej, ty redan på den bild från Hi71 (fig. 306), som finnes i Monumenta, äro fönstren förvanskade. Kyrkans inre övertäcktes sannolikt från början, liksom senare, av ett platt trätak. Denna kyrka, som såväl i detaljer som i sin helhet är nära nog identisk med Skalunda, torde även vara uppförd samtidigt med denna - d. v. s. i slutet av 1000-talet (jfr s. 167). 1 DEN en­ SPJ\VNGI.IGA 1\.YHK.-\ i'\, Ägare a rkitekt A. Roland, Stockholm. 302 KÅLLANDS HÄRAD . Foto . A. l~o/""'1 1912. Fig. B07. Hiiggesled. Ty mpanon från gamla kyrkan . Tympanum des Siidportals der allen Ki rchc, jetzt in die neue ei n gemauc rt. A. Roland de/in . 1!)12 . Fig. 308 . Hiiggesled. Base1 · till sydportalens lwlonnetter. Basen d er Kolo nette n d es alten Sydportales . HÄGGESLEDS KYRKA. 303 A. Roland de/iu . 19111. . Fig. 309. Hiiggesleds gamla kyrka. Sydportalen. Rekonstruktion. Romanischcs San:GAI\. 304 KÅLLA N DS HÄRAD . SAKIHST!,\ o. VAPENHus . föres - sannolikt i norr med murarna stötande intill koret ­ en s akri sti a av sten, och tio år senare uppföres ett nytt vapenh u s av sten, troligen på det äldres plats eller möjligen i väster . • _,_ ~ " ~ När denna senare tillbyggnad raseras är ovisst; den synes ej å den bild vi ha av kyr­ kan strax före dess raserande (fi g. 302). Ar 1819 förstoras fönstren ånyo, varigenom de fin go sin Fig. 310. H äggesled . Sockelprofil. slutliga form. 1868 raserades slu tligen denn a Sockel. synnerligen intressanta kyrka för att lämna plats för den nuvarande, vars grund lades utomkring den gamla, som då ännu begagnades till gudstj änstlo­ kal, medan arbetet å den nya fortgick. Vid grundläggningsarbetet raserades sakristian och sannolikt även vapenhuset. Med Bäggesleds ginnia kyrka försvann ett för forskningen ovärderligt dokument. En sedan tidig medeltid r elativt orörd byggnad, där man skulle kunnat i detalj studera de romanska sandstenskyrkornas äldsta skede och sedan möjligen bland Englands normandiska kyrkor finna den direkta förebilden. Så mycket mer att beklaga, som systerkyrkan Skalunda blott delvis är bevarad i ursprungligt skick. Inredning. ALTA RE . Altaret var sannolikt murat av sten - möjligen av huggen sandsten såsom i Rackeby (fig. 156). På altaret stod 1868 en ståtlig a ltarprydnad av trä (fig. 311), rikt skulpterad, krederad och målad i guld och bjärta färger. Den utgjorde en arkitektonisk uppbyggnad. Tvenne enkla kolonnetter med korintiska kapitäl uppburo ett för­ kroppat entablement med bruten fronton. Inom denna en oval krans med en fram ställning av ecce homo. På fronton en tvenne liggande kvinnliga figurer, sannolikt med pinoredskapen. Huvudpartiet upptages av en fram ställning av Kristus på korset med Johannes och Maria sörj ande. På sidorna om denna, ståend e å små konsolor, Markus och Matteus med en mussla ovanför huvudet. På flyglarna akantusvoluter med små konsoler, varå stå Lukas och Johannes. Nederst ett postament med ätterna Hutenskiölds och Silfverswärds vapen samt däremellan en inskriftstavla, vars text nu är utplånad. - Altarprydnaden, som är skänkt av Göran Rutenskiöld till Hinderstorp och Margareta HÄGGESLEDS KYRKOR. 305· Folo. A. Roland 1912. Fig. 311. Häggesled. Altarprydnad från gamla kyrkan. Nu i nya kyrkans torn. Altaraufsatz der alte n J) ligga i torngolvet Dessutom på kyrkogården tvenne 1600-tab­ gravstenar. På en numera förkommen begravningsfana stod enl. Hadorpb : »Den Edle och velbördige Sten Påuelson Rutenskiöld är född p~t Lindholmen åhr efter Christi byrdh 1566 och i herranom salig· afsomnat på Hinderstorp den 2 febr. Anno 1650. » Stången be­ varad. L. 274 cm., Fanans B. 107 cm. - Dessutom ytterligare en fanstång. L. 253 cm. , Fanans B. 106 cm. Foto. A.. Holami 1!J12. Foto. IL J/o/a nd 191? . Fig. 322.. Häggesled. Medeltida k locka. Mittelalterlich e Glock c. F ig. 323. Häggesled . !{Joclia. Gloeke a us d . J. 1533. v ;iHJA. DI\' E H SE . K wc. Ko l\. V ä r j a med silverbelagt fäste. Av skidan återstår endast dopp­ sko. Karl XI:s tid. L. 92 cm. Tim g la s med 2 glas i enkel träställning, fästad vid en järn­ L en ; nu uppsatt bakom altarkorset Hela H. 66 cm. Sliillets l L 30 cm. Snibba s k å l av trä, använd till sanddosa. H. 5 cm., Diam. 17 cm. Två små enkelt ornerade tennlo c k till kannor eller dylik t. 1600- eller 1700-talet. Diam. 6 cm. Stöt(?) brunmålad. L. 200 cm. Klo cka (fig. 322) utan inskription, sannolikt från medeltiden. H. 80 cm. , Diam. 65 cm. HÄGGESLEDS KYRKOR . 315 Klocka (fig. 323) med följande minuskelinskrift: laudo+deu[m] + veru[m] + populum + cito + co]n]voco + cleru[m] + rndxxxiii + in + vigilia + sa[n]cti + iohanis + bapt[ist]e + ihesus = jag prisar den sanne Guden, jag manar folket, jag sammankallar präster­ skapet. 1533 den helige Johannes döparens afton. Jesus. Inköpt från Håda (se s. 219). H. 80 cm., Diam. 76 cm. Sammanfattning av Bäggesleds kyrkors konsthistoria. I. Vid slutet av 1000-talet uppfördes Bäggesleds gamla kyrka av finhuggen sandsten i tunna, jämnhöga skift på skråkantad sockel. Den utgjor­ des av rektangulärt långhus med lägre och sma­ lare, rakslutet kor. Portaler i S. och V. Det inre sannolikt med platt trätak eller med från kyrka n synlig takkonstruktion. - Bevarade inventarier från denna tid äro dopfunt och kung Hägges grav, resler av liljesten. Senare processionskrucifix. II. Till denna kyrka fogas framför södra por­ talen ett vapenhus av trä. När detta skedde är ovisst, dock före 1671. - Två ringklockor (den Fig. 324. ena 1533) tillkomma vid medeltidens slut. Häggesled. III. År 1736 uppföres sakristia av sten och Gamla kyrkans planutveclding. tio år senare nytt vapenhus, likaledes av sten. Un­ (;runIDSKOG I , s . 11 4. -- L.JUf\GSTnö~r . s. 97, 98. - WE:\XEH BLAD, s. 8, pl. 23. --LAMPA , Inv. 1583, s. 17 i V. F . T. III: 3-4. - P . A. S;\ VEs BEHÄ'l''l'. 1863 i An t. 'l 'idskr. III: 148. - Ku r: r O C H K Of\ ST 1907, s. 155. Handskrivna källor o c h avbildningssamlingar: PEnr:'i GSKIÖLD S Monumenta IX, N:o 3, ~ - 100 (ext. fr. S.), 1 bl. dito s. p., N:o 4 (Hado rphs rese­ a nteckningar). - P. A. Sii.V ES BEnkrr. 1863, s. 140, 141. - A. T. A.: Kopia aY Peringskiöld, 1 foto. av r ingklocka; aYSkrifl ur I-Iadorph; inv . 1829. - Ö. I. A.: 1 h l. ritning (plan, tvärsektion , S. fasad) till nybyggnad av J. W. Gerss, stad!. 7/tz 1839 ; :l bl. ritningar till predikstol, bänkar och orgelläktare av S. Cronstedt, stadf. 25/t 1907 ; Kg!. b rev 7 /12 1839 a ng. n y kyrkobyggnad; 8 foto. 1906 (ext. fr. SV. ocl1 SO., torn portal, in t. mot Ö., int. mot V., alta rtavla n). - R. A.: Kg!. brev 11 /" 1687, R iksreg. fol. 13. S KAHA DO~iK . A.: I Handlingar frå n I-fjärpås (E VI N:o 45) >specifi cation . . . 1710 •; skr. 1804 ang. predikodagar; West<'r-Goth. eec!. - SKAHA ST. o. GYMN . BmL.: Topogr. sam!.: Hjärpås, s. 14- 15. Sam! '1g af Inscriptioncr på klockor i Skara Stift, s. 24. Kyrkans arkivalier: LANDSAHKIVET, GöTEBonG: De k onsthistoriskt int ressanta uppgifterna om byggnad och inventarier träffas i fö lj ande volym : B. l , iH8 l{ÅLLANDS HÄHAD. i nn c hållandc: bänklängd 1711 (fo!. 316), »Hygningsf'ö rteck ning » 1707 - 77 (fo!. 3U:l). delning av kyrkogårdsmuren 1708 (fal. 351), räkenskaper 1705 - 57, inv. (1700· talets börj an'. - I MODEHKYHKAN S (Järpås) arkiv förvaras N:o 1, inn ch [d lnnrl e hl. a . inventa 1·ium 1763. Ufvereds gamla kyrka. Kyrkogården. 1\YHKOGÅR- D EN . Ky r k ogår d e n, som omgav den nu raserade kyrkan, s L år öd e­ och användes ej. Den är bev uxen med höga träd och bus kar. och marken är nu planerad. Gravvårdar saknas även fullständigt. l nordvästra hörnet en stensatt brunn. - Kyrkogården omges av en ej fullt meterhög, i kallmur uppförd gråstensmur med port i vi.ister. stiln gd av enkla, sm idda järngrindar. Kyrkobyggna den. I{YRKA N . Ufvereds år 1840 nedri vna träkyrka var icke den illds ta å platsen, ly enl. inv. 182!) fanns där intill [tr 1612 en iildre trii.­ kyrka, som sis tnämnda år briindes av en dans k trupp 1 . Denna kyrkas u tseende är oss f u Uständigt obekant. Troligt ii. r dock, att den haft samma plan, som Höra nu likaledes rivna tr~i­ kyrka, av vilken vi ha i behåll en avbildning från å r 1671 (fi g. 299). Ofvereds iildsta kyrka skulle alltså haft en fö r kyrkor under romansk tid vanlig plan: rektangulärt långlms med lägre och smalare, rakslutet kor i öster. - Att datera denna äldsta , rekonstruerade kyrkobyggnad, är ju en omöjlighet; dock kan man måhi:i.nda med hjälp av en _ ä nnu bevarad lilj esten (se fi g. 332) få en terminus post quem - 1300-talets förra hälft. Senare kan man nämligen icke datera denna, i orneringen degenererade gravsten. Vid denn a tidpunkt måste alltså en kyrka funnits ~'t Jfr även Lj ungström, so m citeJ'aJ ' (s. $18) en gn.mnud anteckning : »Anno 161 2 lir Uf'vercds kyrka upph1·änrl i gru nd af fienden (rlanskarna) och if1·a n den tiden, hon [tLct· begynte att uppbyggas uppå n ytt igen och intill å r 1647 , hn.t\cr salig 1'\i\s Monsso n i Back egården r!J·cfvil k y rkoncs ~u·bc t· e oc h ha \'1. dess besviir. > Denn a an­ tecknin g finn es även avskl-iven i topog1 ·. sam!. i Sk ara S t. o. Gymn. Bibi., där en sägen om k y1·kan s t.illkomst be rättas. lJet h cte J' >al en F l'll , som flytt unda n fi end en, gor t L öfte a t om h on ridande komc oskadd iifver Lida ä lf så skulle hon Li l tacksam hel upbygga e n kyrka på andl'a sidan , och clctla skall va ra ord­ saken til Ufvercds k l"'kas upbyggan de >. - En \. Rhyzelius i Wcster-Uot h. cccL a\·­ brändcs kyrk~tn 1611 oc h å terupp förd es följ a nd e tLJ·. 1 UFVEREDS KYRKOR. 31\J platsen, och denna var sannolikt den år 1612 av danskarna upp­ brända kyrkan. 1600-'l'AJ.S­ Efter den äldsta kyrkans brand KYHKAN. stod socknen utan kyrka till år Hi4 7 (164l enl. inv. 1829), då en bonde Nils lVIansson i Back­ gården inlade stora förtjänster vid kyrkbygget. Det är denna l> ). Denna målning var sannolikt utförd av samma hand eller skola, som årtiondena omkr. 1650 var synnerligen verksam i traktens kyrkor. Med undantag av smärre, nödvändiga reparationer och till- SENAn E FiiH · byggandet av ett vapenhus (se nedan) stod kyrkan orörd till år ÄNnni:-~GAn. 1732, då det ursprungliga korpartiet revs, och kyrkan tillbyggdes i öster med långhusets bredd, så att dess längd ökades med tre a ln ar. Huruvida den östra avslutningen blev tresidig eller rak, meddela oss icke källorna. Vid denna ombyggnad tillkorn även, s annolikt i norr, en sakristia, vars utseende är oss obekant. Om dessförinnan någon sådan funnits , ha vi oss intet berättat. Kyrkans inre fick även ny dekorering, måla d 1733 av den från förut beskrivna kyrkor kände mäster Petter Wernberg (jfr s. 6, not 1). Från ombyggnaden förskriver sig sannolikt även de rektangulära 320 KÅLLANDS HÄHAD. VAPENHus. fönstren (H. 128 cm., B. 92 cm.) med träbågar och små blyinfat­ tade rutor 1 . - År 1737 brädfodras byggnaden utvändigt, och 1743 inlades nytt golv av kalkstenshällar från Österplana: Framför södra porten uppfördes ett vapenhus av trä någon gång mellan åren 1647 och 16/l. Det synes nämligen å teck­ ningen från sistnämnda år (fig. 327), men ser ut att vara senare tillbyggt till den år 1647 uppförda kyrkan. Det var knuttimrat med rundbågig dörröppning i söder, kantfasonerade vindbräder och enkelt profilerad täckbräda vid nocken. Så står kyrkan i omkr. 100 år, varefter den år 184:0 rives och ersättes av den ännu kvarstående kyrkan. Orsaken till riv­ ningen var, att kyrkan var för trång och oansenlig 2 . Inredning. ALTARE. Pt\EDII(SToL. En i trä skulpterad och målad altarprydnad inköpte försam­ lingen år 1714. Dess utseende känna vi ej. Den var tillverkad av bildhuggaren mäster OLOr TrroLIN (jfr s. 170 o. 194) från Lid­ köping. Altarprydnaden nu förkommen. Ett kvinnaaltare nämnes vid 1700-talets början, men togs senare bort (jfr s. 94, not 2). En ny predikstol lät församlingen göra år 1763. - En äldre nämnes tidigast 1707. Utseende obekant. 1 Tvenne fönsterbågar från gamla kyrkan tillhöra nu folkskollä rare A. Hedner, Ufvercd. Ett par dylika hos fotografen Victorin i Järpås. 2 Måhända bidrog därtill även det faktum, att Ufvereds kyrka var den e nda träkyrkan icke blott i pastoratet. utan i he la häradet. Att man i grannförsamlin­ garna ringaktade denna t räkyrka framg • . • Skulle det fel a at wå r kyrka ick e är af s ten upbygd; så kan det efter n ågra års förlopp hj elpas - ty wår k yrka äger dertill ymniga förmögenheter - i öfri gt är w [Lr kyrka så hederlig af teäd, som Bäggesleds är af sten - men när wår k yrka tarfwar om­ byggnad så tro wij oss kunna utan n1 gon betydeli g Möda få den Ny; mycket präk­ ti gare än Häggesled s är af s ten ifrån Grunden upförd . .. » Härpit svarade m ot­ parten: >.• • Att Ufvereds k yrka ä r försedd m ed gångande Wallenwärk , Landtbo­ räntor och en fördelagtig Planterhage omkring kyrkan, synes icke böra blifva nogot skäl att beröfva elen fatti ga re Häggeslecls kyrka större delen af sina Sönclagspredi k· nin gar. Wi lyckönska Ufverecls solmemän till dc betycleliga förmoner deras kyrka äger och önska att sädant måtte hideaga till samma kyrkas föryandlande till ett prydligare och mera wlirdigt Herrans Tempel, än närvarande rin ga och oansenliga Trädhus! .. . > UFVEREDS KYHKOR. :321 F ig. 828. Foto. S. Curman 1913. Ufvereds nya kyrka från söd er . Die n c ue J{irch e von Siiden ; im J . 1840 aufgefiihr t. Bänk a rn as utseende okänt. De omgjordes 1777. En läkt a r e - sannolikt i kyrkans västligaste del -- fanns 1707, ty detta år omtalas målning av densamma . BÄN J(An. LÄJ(T An E . U fvereds n ya kyrka . Kyrkobyggnade n. Omkr . 400 m. söder om ödekyrkogården ligger Ufvereds nuvarande kyrka , omgiven av en k y rko gå rd , som väsentligen utbreder sig i söder och kringgärdas av en i. kallmur uppförd , ej fullt meterhög gråstensmur med vacker port i öster (fig. 326). Grindar av smidesjärn. I nordväst en liten gångport med grind av valsat bandj ärn. Ufvereds kyrka, vars pl an framgår av fig. 329, är uppförd 1840 efter ritning av arkitekt J. W. Gerss \ stadf. gn. Kgl. br. 7 /t2 1839. Dess utseende är i allt väsentligt sedan dess oförändrat. Byggnadsmaterialet är gråsten. Murarna äro utvändigt spritput­ sade och avfärgade i skärt med slätputsade och vita föns ter- och dörromfattningar, även murhörnen vita. I ös tra kormuren är insatt KYnKoGÅHn. PLA N o. MATER IA L. l 1 Jakob Wilhelm Gerss , f. 17 84, konstakadem iens sekreterar e, a rkitekt i Ö. I. Ä., 1844. KÅLLANDS HÄHAD . en kalkstenstavla med följande inhuggna och förgyllda inskrift: »År 1840 under Carl XIV Johans r egering byggdes detta Herrans hus.>> Fönstren äro stora, rundb ågiga. Dörröppning a r i söder och å tornet i väster med enkla träportar. Golvet av trä, inlagt 1907 '· ;,. 4 s. L. 7 l'"­ i . 't· lo. Fi g. 32(). Ufvered. Plan. Sk a la l : 300. Uppmätning. Grundriss. över det äldre stengolvet. Inn ervägga rn a slätputsade; närmast taket en i trä skuren tandsnittslist Inn e rtake t enkelt segment· valv av trä. Väggarnas nedre del till fönstrens båganfang gul , där ovan en gotiserande bård. Överst ett ljustgrönt fält. Å de ös tra polygonväggarna målade bågar, burna av konsoler samt två UFVEHEDS KYHIWH . 32il cirkelrunda medaljonger med druvklasar. Allt tarvligt arbete av då l ig verkan. Taket vilt, med l H S i en triangel med strålkrans över allal"et. Måln ingen utförd i limf~i.rg HJO/ a v Axel Malmström i Vara. Yttertak et täckt med ljusgrå skitTer. Nock av galvani­ serad pl åt. Torn lanteminen klädd med koppar och krönt av ett gjutet järnkors. Kyrkan uppvärmes av tvenne jämkaminer (1892), en på vardera lå ngsidans mitt. l sakristian en mindre kamin (1907). L'PPv;\H~I :-.- 1 1\G. Inredning Enkelt altarbord av trä med a ltarprydn a d, utgörande en å duk målad tavla, framställand e J {ristus med Maria och Marta. Enkelt arbete. Signe­ rad: Sven Lindcroth 1887. H. 255 cm. , B . :178 cm. En ~Udre allarpryd­ nad utgjordes av ett förgyllt träkors. H. 300 cm. , B. :118 c m. Altarrin g av svar­ vade dockor, vitmå­ lad. 1840-talet. Fig. :130. Ufvered. I n teriör mot öster. P r e d i k s t o l a v tr~i; Inneres gegcn Oste n. ba rriär av enkelt fyll ­ ningsarbete, ny fot efter d. 25/1 1U07 stadf. ritning av S. Cronstedt; målad i vitt och guld. Bän k ar, enkla, öppna; utförda efter d. 25/1 1907 stadf. ritning av S. Cronstedt. - Dessförinnan enkla, slutna bänkar. l kyrkans västligaste del är en läktare uppförd med enkel fyllningsbarriär. Å läktaren en större orgel. Läktaren liksom orgelfasaden sannolikt samtida med kyrkan; de äro förändrad e efter S. Cronstedts ritn ing stadf. 25/I 190/. ALTAI\ E . PHEDmSTOL . BÄl\"KAH. LÄKTAliE o . OHGEL. Lösa inventa rier. (Från alla kyrkorna.) Dops täll av ek, enkelt, moderntsnickararbete (1907). H. 76 cm. Dopsk å l av nysilver, tillverkad av C. A. Kj ernås 1901. Diam. 28 cm. 22- HtH./. Sveriges kyrkor. \'iislergölland l. DoPsTÄLL. DoPs KÅLAr\. 324 KÅLLANDS HÄHAD. NATTVAnnsKÄHL. Dopskå l av tenn med ett i rikt mönsler genombrutet handtag. Stämplar: Göteborgs monogram - tenngjutaresignaturen I. B. (å tYft ställen) - P (= årsbokstav). Diam. 17 1 /2 cm. En medeltida dopfunt - nu försvunnen - har kyrkan haft i sin ägo enl. inv. 1583: »en litenn kätell står j funthen. » Kalk (H. 29 cm.) och paten (Diam. 18 cm .) av silver. Stämplar: I. S. L. - tre kronor - St. Erik - L. 4 (= 18ftl). Folo . .1. Holan d 1912 . Fig. :!31. Ufvered. Ljuskrona . Kronleuchter uns Bron"e. Erste l!iilrte des 17 . .Tahrh. Kanna (H. 34 cm.) och oblatask (H. 15 cm.) av silver med graverad ornering; profant utseende. Stämplar: V 6 ( = 1899). St. Erik - tre kronor - G. A. B. ( = Guldsmads Aktie Bolaget). En äldre kalk, som nu saknas, tillverkades 1739. Vid början av 1700-talet nämnes en gammal o b l a tas k av trä med tillägg ~kiöpes ny lacquerad >> . Inv. 182 ~) talar om en »ob la llåda af träd , belagd med halm». LJusKnoNon. Ljuskrona av malm (fig. 331); profilerad mittstå ng, krönt av en manlig figur, stående å en platta med prydnadsarmar, samt av­ slutad av ett djurhu vu d med tvenne ansikten; har bitit om en ring . UFVEHEDS KYHKOR. :325 Denna nu borta. 10 ljusarmar. Tidig 1600-talstyp. H. 96 cm., Diam. 110 cm. Ljuskrona av mässing; profilerad mittstång, krönt av en kvinnlig figur och avslutad av en stor kula. 8 + 8 ljusarmar. Mellan ljusarmarna sitta armar med blomkalkar; en rad prydnads­ armar mellan ljusarmskransarna. 1700-talet. H. 114 cm., Diam. RO cm. Ljuskrona av trä, enkelt profilerad mittstång; 6 ljusarmar. 1700-talet. H. 32 cm. L j u s stakar, 1 par, av mässing; trearmade. 1800-talets förra hälft. H. 45 cm. Två par enkla, moderna lju sstakar av mässing. H. 13 och .2 0 cm.- 1 par enkla ljusstakar av björk på rund, svarvad fot, blåmålade. 1700-talet(?). H. 25 cm. Antependium av rött kläde med applikation och silkebroderi {1907). L. 4-62 cm., H. 102 cm. Antependium av röd, urblekt sammet med i upphöjt silver­ broderi l H S jämte ett kors, varunder två korslagda palmkvistar. 1800-talets mitt. L. 350 cm., B. 114 cm. Bårkläde av svart kläde med i vitt linne applicerat kors och .årtalet 184:9. Illa åtgånget, i trasor. L. 188 cm. Halva B. 80 cm. Lång stång med mässingsskoning i ena ändan; möjligen ur­ s prungligen hörande till en håv. L. 320 cm., mässingsskoningens L. 20 cm. Bland nu förkomna textilier nämnas i ett inv. från 1700-talets början följande: »Mässehake af grönt samet med Silf- och gullsnöre på~, mäs s­ hakar av röd sammet, av violett tubin.- Antepend i um »af grönt taft moir med guldgaloner uppå, bokstäver A O, C S» . - Kalk­ k l ä d e »gifwit af Comin[ister] Dahlbecks efterlefwerska H H B {= Helena H assel Bom 1 ) 1743. Kalkkläd e med årtalet 1789 och initialerna C. F. A. B. En oljemålad ta v l a, framställande uppståndelsen, stod 1707 »fram vid Predikostolen ». Fanns ännu 1829, nu borta. l tornrummets nordöstra hörn är inmurad en dubbellil jesten av sandsten (fig. ;~32). Degenererad typ. Mycket sliten. L. 194 cm ., n. 88 cm. 1 Sve n Dahlbeck, f. J 670, lmspredikant hos Erland Kafles änka på Russel­ ba cka (jfr bil. II), komminister i Järpås 1703 , t 1741. G. m. 1 Brita I-Iegge~ren, 2 m. Annika Horn a nder, 3 m . Helena Hasselbom. LJussTAKAn. TExTILIEn. TAvLA. GnAvsTEN. il2G KÅLLANDS H ;i.HAD. I en källare i Djupedal, Ufvered, äro tvenne gravvårdar av kalksten inmurade. Den ena från 1743 över Hasthållaren ~irlig och välbe­ skedelig Bängt Christierns son från Gypedaln » med hustrur och ba rn. Den a ndra likaledes från 1700-lalet över , i liEstiden earporallen nu hos Gud salig Lars Hallberg från Djupedah i» rned maka och son 1. Båda vid gamla kyrkogår dens övergivand e fl yttade därifr ån . I kyrkan har förr för varals gravminnen . »Här som annorstädes i orten är sed att u pp­ hänga i k yrkan efter ett barns hegrafning ett halfark papper, siradt med t. ex. en kra ns al' konstg:jorda bl ommor, granna band, en ~pegel­ bit, glasperlor o. s. v. samt derunder försedl ,[. fl o land riP/i n. 11112 . med en passande psalmvers och barnets namn, Fig. :l:l:!. U fvered. Li ljesten av sa nd sten . föd else- och dödsdag. Begrafnin gsdagen ligger Ho1nanisch er (J-ra bstcin aus Sandste in. den S. k. kronan på likkistan, bäres under jordfärde n af en yngling och upphänges sedan å kvinnosida ns vi.i.gg i kyrkan >> . (Säve.) DrvE!I SI·:. Sn ibb as kå l av trä till förvaringavskrivsand . II. 4,cm., Diam .Hi cm. I{LOCKOII. 2 Stolar av ek, 1 utan sits. 1600-talstyp. H. 102 cm . Bä nk av trä, omålad. Bönpall? H. 99 cm. I tornet hänga tvenne klockor. Den ena gj uten 1156 av mäster Nils Billsten i Skara (jfr flg. 86). H. GH cm., Diam. 74, cm . - Den a ndra gjuten l\)03 av J. A. Beckman & C:o i Stock­ holm . Inskr ift: »Hören! mina toner klinga »Vida öfver nejden ut, >>Detta ljufva budskap bringa : »An är nådens tid ej slut ; >> Tlerren än sig låter finna, »1 -1an i helgedomen hor »An i kärlek lika stor. J P. SANDZI ·:N. >> I-I. 89 cm. , Di am. \)4 cm. En mindre, 1721 gjuten klocka, nu troligen nedsmält, köpte församlingen 1 7!~ 1 av moderkyrkan Jiirpås . 1 Med del. av fo lkskollflml'c A. H ccl n cr. UFVEREDS KYRKO!l . 327 S a mm a nfattning a v Ufvereds kyrkors konsthistoria. l. Troligen under medeltidens senare del uppfördes av trii Ufv ereds äldsta kända kyrka . Dess utseende och plan äro oss obekanta, men sannolikt var den av samma typ som Höra k yrka (se s. 292), d. v . s. bestående av rektan gulärt A. långhus med lägre och smalare, raksl utet kor i öster. - Av inventarier från denna period finnes i behåll en dubbel liljesten av degenererad typ. II. Denna träkyrka blev emellertid und er danska kriget avbränd :1612, men ånyo uppförd av ek på :164:0-ta let; denna gång med klocktorn i väster . Ytterväg­ Fig. a:\:1. Ufvered. fi.. ldre kyrkans planutveck ­ garna voro klädda med ekspån. Det inre ling. taket dekorerat med målning. Före ttr Gntdrj sse ntw icldun g d e r i\ltcrcn , ahge risse ncn 1.671 tillbygges i söder ett knuttimrat va­ l lol, kirche. penhus (fig. H3B A). Bland bevarade inventarier från denna tid må nämnas en vacker ljuskrona av malm. lll. Ar 1.732 raseras det nrsprungliga k01·partiet, varefter .långhuse t tillbygges i öster tre aln ar (fig. 333 B). Samtidigt uppföres sakristia i norr. Följande i'tr dekoreras det inre av Petter \Vem ­ berg med målningar. - l71.ti: tillverkade Olof 'J'holin en altar­ prydnad. Under denna period tillkomma även tvenne ljuskronor och 2 ringklockor (1.741 och 1.7ö6). IV. År 184:0 rives denna träkyrka. En ny kyrka av sten uppföres å ny grund efter 7 /12 :t8:39 stadf. ritning av J. IN. Gerss . Ny inredning och nya inventarier anslcaffas. V. Efter 25/t 1907 staclf. r itning av S. Cro nstecll undergår k yrkan detta år en ganska omfattande restaurering: Ny dekore­ ring å väggar och tak, nytt golv, dopfunt, nummertavlor och bä.nkar nya, pred ikstol och liiktarbarriär förändras . cp 32S I<ÅLLANDS HÄRAD. R e sume. Die jetzige Kirche in Ufvered ist im J. 1840 a us Feldstcin aufgefiillr t n ach den Plän en des Architekten J. W. Gm. ·ss. Es mangelt ihr an kUns tlcrischem Interessc. Die älteste Kirche wurde wahrscheinlich im 14. oder 15. Jahrh. aus Holz gebaut, in ihrcm Grundri sse der Kirchc zu Höra verwandt (Fig. 300--301). Sie wurdcjedoch 1612 von den Dänen a bgebrannt und erst n ach 30 Jahren erneuert. Diese Kircllc kcnnen wir dm·ch cine Handzeichnun g aus d. J. 1671 (Fig. 327 , Ygl. S. 19). Sie war ans Eichenholz mit den Aussenwänden mit Sehindeln gedeckt. Den Grundriss zeigt Fig. 333 A. Das Innerc wa r mit einer llachen 1 -Iolzdecke iiberdeckt, welclte von eincm unbeka nnten Maler dekoriert worden war. Vor 1671 wurde a us Holz eine sii dliche V01·halle angcbaut. Im J. 1732 macht die Kirche eine grosse Verän­ .derung d urch . Der alle Chor wurd e abgerissen um ciner östlichen Vorlän gerung P latz zu maehen (Fig. 333 B). Ob di e Kirche polygon oder gerade abgesehlossen wurde, ist nich t bekannt. 1733 dekorierte der Maler Peter Wern berg das Innere. Im J . 1840 wurde die Kirehe abgerissen. Von den lm·ental'ienstlicken sin d besonders ein mittelaltcrlicher Grabslein aus Sand stein (Fig. 332), und der Kronleuchtcr (Fig. 331) aus d. erslen Wdfte des 17. Jaht·h. zu bemcrken. Bilaga Il. HARALD KNUTSSOIN SOOP MÄRTA g m. Erik Gustafsson Roos af Hjelmsäter, slottsloven på L äckö 1567, hovmarskalk. Agare av Korp egården i Järpås sn. KARIN g. m . Anders .. Jonsson Oxe, överste, t 1598. Agare av Bryne och Russelbacka i Järpås sn. ERIK f. 1596, landshövding m. m. (se s . 285), t 1672, g. l. m . Marga­ reta Lillie, 2.m. Carin Gyllengrip, t 1672. Ägare av Bryne i Järpås sn. ------'-'~ HARALD f. 1628, landshövding (se s. 283), t 1690, g. 1671 m. Elsa Creutz. _Ä.gare av Bryne i Järpås sn. GUSTAF ERIKSSO N r y ttmästare, j' 1658, g. 1. m. Ingeborg Oxe, 2. på 1640-talet m. Christina Svinhufvud i Väster­ götland. Ägare av Korpegården i Järpås sn (en!. ANREP; Jfr dock s. 280. ) ·----------------------------------------- riddare och riksråd 1480, a rniral 1490 , levde ännu 1527, g. m. Carin Hansdotter Tott. ~----------------­ ÅKE HARALDSSON riddare och riksråd 1570, g. på 1550-talet m . Brita Posse. MÄRTA g. m . Nils Sting (Slick), h~_rads­ hövding, adlad, t 1606. Agare av Slinggården i Bäggesleds sn. MARGARETA t 1614. MÄRTA g. m. Axel Eriks­ son Soop. t 1636, (se denna bilaga). ERIK GU STAFSSON Ägare av Russel­ t 1669 (1670?), g. m. Al_\na Hård backa iJärpå s sn. af Torestorp, t 1660. Agare av Korpegården i Järpås sn. ·-------------~ HANS ÅKESSON ERIK ÅKESSON f. 1552, ståthållare på skaraborg f. 1557, utan tjänst, t 1638, g . och dess län 1606, på Stoek­ 1. m. Kjerstin Andersdotter Röd holms slott och Uppland 1611, (eller Ekelöf), 2. på 1620-talet m. m., j' 1619, g. på 1580-talet m, Cecilia Lake. m. Elin Ka gg A N NA CARIN f. 1590, t 1667, g . 1. 1610 m. f. 1594, g. 1625 med Carl M ats Kalle, lev de utan tjänst, Christ. Månesköld, f. 1593, j' 1638, 2. m . Gustaf Krabbe president i Göta obovrätt, i' till Svaneby. 1670. Ägare av Agården i Råda sn. 1. HANS kammarherre, g. 1640 m. BRITA Carin Socp (se denna bilaga). f. 1626, t 1673, g. m. Erland Xgare aN Russelbacka i Kalle, vice president i Svea .lärpås sn. hovrätt, t 1678, omgift m . Wernstedt, t 1677. ,-fi1L·A~N-D----~ Brita f. 1653, ;wrnett, t 172fl, (se Ägare av Ågården i Råda sn. s . 284), g m . Margareta,_ Rib­ KRISTINA bing, f. 1!,53, i" 1725. Agare g. m. Johan Kagg , f. 1664, av Brynn och Russelbacka kapten 1699, omgitt 1700 m. i Järp ås sn. Chris tina Hedvig Körnin g, se­ nare m . Magdalena Christina Uggla. Ägare av Ågården i Råda sn. B RITA f. 1693, t 1769. KNUT AXEL f. 1597, överste för Västgöta hovjunkare hos kon. Gustaf II r egemente t •ll fot, landshöv­ Adolf, t 1636, g. m . i\'f.ärta Oxe ding i Jönköpings län 1639, (se denna bilaga) . Agare av g. på 1640-tal et m. Anna UlfRusse lbacka i Järpås sn. sparre af Broxvik . CARIN EBBA o g. 1640 m. Hans Kalle , kal"l_\mar­ levde ännu 1694, g. m. Ake herre (se denna bilaga). Agare Kalle, f. 1628, överste, t 1672. av Russelbacka i Järpås sn. BRITA g. 1. m . Gustaf Hård af Tores­ torp, löjtnant, 2. J;ll. Christer Mörner, regements-kvarter­ mäsiare. PER FLEMING guvernör på Os ~ ] 16!51 , g. m. Märta Posse . Agare av Roo i Mellby sn. HERMA N f. 1663, korn ett. i\gare av Roo i Mellby sn., g. m. - - - - -- - MÄRT A f. 1695, g. m. överstelöjt­ nanten Christoffer Uggla.