SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM MED3TÖDAVKMIT.~HJSI! O..MrP.AKAD UTOIVET AV~IGURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL STOCKHOI.11S ~KOR VI'GIVNA MED BIDRAG AV ..SAMF. ..s:T ERIK/ BAND VI . HÄFT. ~. KLAR.A KYitKA II . KONSTHISTOiliA S. K L A R A K Y R K A I STOCKHOLM KONSTHISTORISKT INVENTARIUM P Å UPPDRAG A V S. KLARA FÖRSAMLING och med stöd av KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT. AKADEMIEN utgivet av SIGURD OURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL S v e n s k a B o k h a n d e l s c e n t r a l e n A k t i e b. STOCKHOLM Omstående rundbild är teeknad efter S. Klara Nunneklosters sig. (se s. 198). CENTRALTRYCKERIET, STOCKH OLM 1 9 2 7 S. KLARA KYRKA Il. BYGGNADSHISTORIA OCH INVENTARIER AV SVEN BRANDEL ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR: D. S. = Diplomatarium Suecanum. G. V. R. = Konung Gustaf I:s registratur. H. S. H. = Handlingar rörande Skandinaviens historia. K. A. = Kammararkivet. K . B. = Kungliga biblioteket. R. A. = Riksarkivet. Råa = Rådhusarkivet. R R. = Riksregistratur. S. R. A. = Svenska Riksdagsakter. S. R. S. = Scriptores rerum Suecicarum. Sta. A. = Stockholms stads arkiv. U. B. Uppsala universitets bibliotek. Omstående rundbild är tecknad efter abedissans i 8. Klara kloster sig. (se s. 198). KLARA KYRKA 185 Fig. 29. S. Klara kyrka. Detalj av S. v. Vogels stick av år 1647. Detail of a print of S. v. Vogel 1647. Detail von S. v. Vogels Stich 16!7. s. KLARA KYRKA I STOCKHOLM BYGGNADSHISTORIA OCH INVENTARIER AV SVEN ERANDEL TRYCKTA KÄLLOR: (ang. vissa hela Stockholm rörande arbeten hänvisas till källförteckningen för SVERIGEs KYRKOR, Stockholm, Bd III, s. l) MESSENIUS, J., Scondia Illustrata, 1620, ut­ given av J. Peringskiöld, Stockholm 1700. - NORDBERG, J ., S. Glane Minne, Stockholm 1727. Citeras »No rdberg~. - RODLING, J. G., Thet i Flor stående Stockholm. 1731-1740. - ELERS, JOHAN, Stockholm, Il delen, s. 27 och 160-180. Stockholm 1800. - RHYZELIUS, O. A., Mona­ steriologia s. 32- 37, Linköping 1740. - HOLPHERS, A., Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen, s. 205. Westerås 1773. - CARLEN, OCTAVIA, Stockholms Kyrkor, s. 160- 187. Stockholm 1864. HILDEBRAND, B. E., Svenska Sigiller. Stockholm 1862 och 1867. - Gamla eller Eriks-Kröniken, utgiven av KLEMMING, G. E., s. 39­ 41. Stockholm 1865. - SILVERSTOLPE, C., i Historiskt Bibliotek, I del, K. Johan III:s Bygg­ nadsföretag, s. 231, 237, 238, 242. Stockholm 1875. - ·LooSTRÖM, L., om de äldre silfverföre­ målen i Stockholms kyrkor, i Meddelande fr. Svenska Slöjdföreningen 1884. - DAHLBERG, E., Suecia antiqua et Hodierna.- Utställning av äldre kyrklig konst i Strängnäs 1910. - UPMARK, G. D. Y. , Guld- och silversmeder i Sverige 1520-1850. 1925. HANDSKRIVNA KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLINGAR. I K. B.: Beskrivning av S. Clara Kloster. PERINGSKIÖLDS Manumenta F. H. 10, s. 51-54. I U. B.: Ritn. till orgel och västläktare (fig. 82) med påskrift: »BARON HÅnLEMANs dessein 13. 186 STOCKHOLM till Orgwärck i S:ta Clara», omkr. 1752. - Westinska samlingen, vol. 1070. Avskrift av PERING· SKIÖLDS beskrivning av S. Clara kloster i Monumenta F. H. 10. K. B. I A. T. A. Förteckning över kyrkans inventarier år 1830. - Beskrivning över tvenne silver­ kannor, vilka år 1829 nedsmältes. - Avskrift av inskrifter å tvenne år 1883 omgjutna klockor. - Redogörelse för utgrävning år 1908-1917 av resterna av S. Klara kloster, ANDERS ROLAND 1917. Härtill 2 st. uppmätningsritningar, 1917 och ett flertal fotos. En samling tidningsurklipp ang. dessa grävningar. - S:t Klaras grundritning och grafkarta, 1764, kopparstick. I B. St.: l bl. kopparstick, Klara kyrkas nordfasad och plan (tig. 65), stick av J. E. REHN efter förslag till om- och nybyggnad av C. H ÅRLEMAN 1751 eller 1752. Sticket finnes i tre exem­ plar.- l bl. ritn. till epitafium över G. Rälamb (fig. 103) av C. H ÅRLEMAN, ritat mellan 1750 och 1753. - l bl. ritn. till epitafium över R. Fuchs av C. HÅRLEMAN (fig. 103) ritat mellan 1750 och 1753. - l bl. ritning till om- och nybyggnad av kyrkan, projekt nr. l (tig. 66) av C. F. ADEL­ CRANTZ, 1768 (icke sign. eller dat.). - l bl. ritning till provisoriskt torn av C. F. ADELCRANTZ, i nåd. gill. den 14 sept. 1768. - l bl. ritn. till altare och altaruppställning av C. F. ADELCRANTZ 1760 (icke sign.). - l bl. ritn. till orgel och läktare av C. F. ADELCRANTZ, omkr. 1760 (icke sign.). - l bl. ritn. till södra kyrkogårdsporten, 1762. - l bl. ritn. till E. Segercronas epitaf. - l bl. ritn. till E. M. Biurmans epitaf, i nåd. gill. den 25 okt. 1799. - l • bl. ritn. till västra kyrkogårdsporten av S. ENANDER 1809. - 7 bl. förslag till utvidgning och ombyggnad av HELGO ZETTERWALL, i nåd. gill. den 18 aug. 1882.-3 bl. ritn., förslag till nytt gravkapell av F. G. A. DAHL. - 2 bl. dito av DAHL, i nåd. gill. den 12 april 1889. - 4 bl. ritn. till reparation av kyrkan, AGI LINDEGREN, i nåd. gill. den 22 sept. 1905. - l bl. ritn. förs lag till restaurering av altar­ uppställningen, AGI LINDEGREN, i nåd. gill. den 22 sept. 1905. - 2 bl. plan av orgelläktaren och förslag till orgel, AGI LINDEGREN, i nåd. gill. den 22 sept. 1905. - l bl. ritn. till värmeledning av HuGo THEORELL, i nåd. gill. den 22 sept. 1905. - l bl. förslag till ämnesval av figurmål· ningar i valven, av OI,LE HJOR'l'SBERG, i nåd. gill. den 3 nov. 1906. - l bl. uppmätningsritn. av lämningar av S. Klara kloster, ANDERS RoLAND, 1917. I Nat. M. Eichhornska samlingen: Ritn. till Anna Rungrens epit. sign. »J. E. REHN» omkr. 1766. - Ritn. ~ill J. E. Rehns epitafium, sign . »J. E. REHN 1790»-- Ritn. till C. Ridderstolpes epitaf (tig. 109) tro!. av J. E. REHN. - Ritn . till altaranordning, tro!. av J. E. REHN (fig. 76). Ritn. till koret ordnat för större begravning, tro!. av J. E. REHN (fig. 86). - Två skisser till Hårlemans epitafium i S. Klara kyrka, tro!. av J. E. REHN. - Tassin-Hårlemanska sam!. Ritn. till kyrkans och tornets västfasad (tig. 64) av C. H ÅRLEMAN ; omkr. 1752, 2 bl. projekt till pre­ dikstol (tig. 78) av C. H ÅRLEMAN, omkr. 1752. KYRKA Ns ARKIVALIER. Konsthistoriskt intressanta uppgifter förekomma i socken-, kyrko­ och kyrkorådsprotokollen, kyrkoräkenskaper och gravböcker. Om dessa se källförteckningen till Klara församlingshistoria, B. IV, h. l, s. 7. - Ritningar: Ritn. till tornbyggnad, visande hela kyrkans nordfasad, i nåd. gill. 18/ 5 1768, sign. C. F. ADELCRANTZ; ritn. till altaruppställning, i nåd. gill. 19/ 12 1760, sign. C. F. ADELCRANTZ; 5 bl. ritn. till Klara kyrkas fullständiga ombyggnad, plan, perspektivsk fa sad mot norr och tvärskärning av E . JACOBSSON 1876 och 1877; 4 bl. upp­ mätningsritn. av kyrkan 1880, plan och 3 fasader, anm älda för Överintendentsämb. 1881 (»präst­ gången » invid östra sakristian och en likbod vid tornets nordfasad äro angivna som nybyggnader) ; 2 bl. ritn. till nytt gravkapell av F. G. A. DAHL 1887; 2 bl. dito av DAHL i nåd. gill. den 12 april 1889; 6 bl. ritn. ti ll ombyggnad av kyrkan, esskisser, planer, fasader och skärn. av H. ZET· 'l'ERWALL, 1881-1882. Ett stort antal detalj och arbetsritn. till tornombyggnaden av ZETTER­ WALL; 19 bl. ritn. till yttre och inre restaurering av AGI LINDEGREN, 1905 och 1906. KLARA KYRKA 187 Fig. 30. S. Klara kloster. Detalj av Padt-Brugges stick av år 1676 över Kristian Il:s intåg i Stockholm 1520. Detail von Padt-Brugges Stich 1676. Detail of a print by Padt-Brugge 1676. S. KLARA KLOSTER OCH KLOSTERKYRKA. För klosterstiftelsens tillkomst och historia är redogörelse lämnad i S. Klara för­ samlings historia å :::id. 9-22. Det synes troligt, att plats för klostret valdes och grund­ sten lades 1282, men att klostret icke fullbord~des förr än omkring 1290. Samtliga äldre källor angiva att S. Klara kloster låg ungefär på samma plats som nuvarande Klara kyrka och kyrkogård. Själva klosterområdet torde ha omfattat södra och sydvästra delen av denna samt trakten närmast söder därom, den plats å vilken Klara folkskola nu står. Vid grävningar i sydvästra hörnet av kyrkogården åren 1908 och 1917 samt vid grundläggningsarbeten för Klara folkskola år 1908 ha nämligen grundmurar till en äldre medeltidsanläggning anträffats. Se nedan sid. 190. Nordberg berättar 1727, att man även pa hans tid anträffat äldre murar å kyrkogårdens södra del. »När grafwar skola uppkastas emellan Kyrkoherdehuset» - detta stod i kyrko­ gårdens sydvästra hörn - »och den nedra, östra porten, råkar man här och der på gamla grundmurar än i dag. Det samma har Salig Skomakare Åldermannen Mester 188 STOCKHOLM Gabriel Schultz funnit i sin tomt, som är förbemälde Kyrkoporten närmast. Gent emot eller tvärt öfwer östra Kyrkogatan, der Hans Excellence Sal. Kong!. Rådet och Prmsidenten Gref Wrede, ohngefähr för 30 år sedan lät anlägga sin trädgård, war ändalångs med gatan en hwälder gång under jorden, der jag själf i min ungdom ofta med mina Schole-Camerater warit. Sammaledes wästan om kyrkan har man träffat på gamla tegelmurar. Hwilket alt twifwelsutan warit öfwerlefwor af Clostret. » Att platsen för klostret varit den ovan angivna, bestyrkes kanske i viss mån även av den bild av Klara kloster, som synes å Padt-Brugges stick av år 1676. Se fig . 30. Denna trakt var under tidigare medeltid på östra och norra sidan omgiven av sumpmarker och moras, så att endast en väg fanns från klostret och till Norrbro. På västra sidan gick Mälaren nästan ända fram till Klara kyrkogård. Se fig. 29. S. Klaras nuva­ rande kyrka står på en låg bergkulle, vilken under norra korsarmen går nästan upp dagen. Jämför plan fig. 121. Troligen stod även klosterkyrkan på detta berg. Om konung Magnus anläggande av S. Klara kloster berättar Rimkrönikan sålunda: »1170. Sidhan loot han ther eth kloster göra ok mykit tymber saman föra ok sampnade mangen tymmerman Fig. 31. Klara kyrka. Resterna av Klara Kloster. Utgrävda 1908- 17. Upp mätning av A. Roland. Jmfr. fig. 43. Rests of ~. Reste des Klosters S. Klara. Clara monastcry. KLARA KYRKA 189 Fig. 32. Klara kyrka. Foto av utgrävningarna i Kiara kyrkogårds sydvästra hörn 1908. Ex cavations in the south-wes~ earner of the church­ yard 1008 . Die Ausgrabungen in der SW Ecke des Friedhofs 1908. the bygdet wel thz staar ther än taghar thz kloster thz war bygt 1175. oc thz war alt wel kornit til lykt The gaffwo. thz sancta klara hans dotter war tha a siätta ara han redde kost mz digher win ok gaff ther swa sina dotter jn 1180. lagde ther wnder fiske sio brytia ok qwerna ok lan.dbo ok andra manga godha lagha thz the haffua yffrid i thera dagha A norra malm thz kloster staar ok haffner ther standit markt aan A v krönikans berättelse synes framgå, att de första klosterby ggnaderna uppfördes av trä. Möjligen skedde detta strax eft er 1282, under det att stenbyggnaderna fingo anstå. Om klostrets utseende och uppbyggnad är icke mycket känt. Bilden av klostret KLOSTRETS å Padt-Brugges sticl~ (fig. 30) torde vara mycket litet tillförlitlig, men kan dock tänkas UPPBYGGNAD OCH UTSEi någon mån gå tillbaka till verkligheten. 1 En bild i S. Clar::e Minn e återgår direkt ENDE Padt-Brugges stick, daterat 1676, återgår visserligen på ett original från 1500-talet (jfr ÖsTMAN stockholmsbilder I, i S:t Eriks årsbok 1911, sid. 106 ff., men är dock i vissa enskildheter ytterst fantastiskt. I beskrivningen av Storkyrkan, som utkommer samtidigt med denna volym av SvERIGEs KYRKOR såsom band I av Stockholms Kyrkor, är närmare påvisat i hur hög grad framställningen av Storkyrkan avviker från dess tillstånd 1520, men på samma gång medgives där, att framställ­ 1 190 STOCKHOLM på det Bruggeska sticket och har intet intresse utöver detta. Den framställning av ett kloster, som finnes å tvenne från Klara kloster med all sannolikhet stammande altarskåpsdörrar i Danvikens kapell (se s. 194) torde återgiva en bild av en kloster­ byggnad i allmänhet. . Att till klostret hört en kyrka, vars höga spetsiga torn om­ talas i flera äldre källor, samt ett antal större och mindre byggnader omgivna av en mur, torde vara det enda man med visshet kan säga. DE .4.R 190~ Vid grävningsarbeten åren 1908 och 1917 anträffades som ovan nämnts grundmurar 191 7 ocn. AN· till äldre byggnader dels å det område, där Klara folkskola nu står, dels å kyrko· TRAFFADE MEDELTIDA gårdens sydvästra hörn. De förra v oro synnerligen fragmentariska och syntes ha om· BYGGNADs· slutit relativt små rumsutrymmen. Utsträckningen och utseendet av de senare fram­ rmS'rERNA går av planritning fig. 31 samt foto fig. 32. Murarna voro uppförda av tegel i munkförband på grundmurar av kullersten och sandstensblock. Rester av golv lagda med tegel och kalksten blottades även. Bygg­ naden i kyrkogårdshörnet synes ha haft ganska ansenliga dimensioner, vilket gör det mycket sannolikt att densamma tillhör klosterbyggnaderna. Därest klosterkyrkan stått på den lilla bergknalle, vilken som ovan nämnts delvis utgör grund för Klara nuva­ rande kyrka, böra klosterbyggnaderna hava varit förlagda ungefär till den plats, där de ovannämnda grunderna 1908 och 1917 anträffats. Rörande klostrets personalhistoria och dess stora jordegendomar hänvisas till redo­ görelse härför i S. Klara församlings historia, s. 17-20. Angående byggnadernas öden är mycket litet känt, med undantag av att hela klostret år 1446 härjades av brand, en olyckshändelse efter vilken klosterstiftelsen synes haft svårt att hämta sig, GUS'l'AVVASAsamt att konung Gustav Vasa 1527 lät nedriva kyrkan och klostret till grunden. NEDRIVER Detta skedde dels av strategiska skäl - konungen lät nämligen rasera även de andra KLOSTRET kyrkorna på malmarna utanför den dåvarande egentliga staden - dels såsom straff 1527 för att nunnorna under striden med kung Kristian hade intagit en alltför danskvänlig hållning, vilken betraktades som landsförräderi. Nunnorna fingo emellertid tillstånd att slå sig ned på Gråmunkeholmen (Riddarholmen). ningen i vissa huvudsaker, såsom tornets och Vårfrukorets läge, är korrekt. Detsamma kan också med sannolikhet antas för stickets framställning av Klara kloster: det är troligen otillförlitligt i detaljer, men rättvisande med avseende på byggnadspartiernas situation. Den av arkivarien NILS ÖsTMAN i Stockholms bilder anf. arb. framkastade tanken alt byggnaderna på bilden av S. Frans' stigmatisering skulle framställa S. Klara kloster har upphovsmannen själv återtagit. Se WETTERGREN, Studier från Strängnäsutställningens avdelning för måleri i Utst. av äldre kyrkl. konst, Strängnäs 1910, I, s. 220, anm. L KLARA KYRKA 191 Fig. 33. Gråmunkeklostret på Riddarholmen. Stick av C. A. Geringius, 1726, Das Fransiskanerkloster Riddarholmen 1726 The Franciscan monastery Riddarholmen 1726, INVENTARIER HÄRSTAMMANDE FRÅN KLOSTERKYRKAN OCH KLOSTRET. Tvenne altarskåpsdörrar, dubbelsidigt bemålade (fig. 3-l--37). Dörrarna till­ höra numera Danvikens hospitalskapell, dit de kommit från Riddarholmskyrkan, men de ha förut tillhört Klara kloster.l De torde ursprungligen tjänat till dörrar för pre­ dellan till ett stort altarskåp av samma art som det Jäderska, 2 alltså med snidade figurscener ur passionshistorien. De äro utförligt beskrivna av E. W ettergren samt avbildade i publikationen Utställning af äldre kyrklig konst i Strängnäs 1910, del I, s. 216 ff. och angivas där såsom sydnederländskt arbete från 1500-talets början. Härur anföras följande beskrivningar: »Den ena dörren (kat. n:o 483) framställer l: Den helige Franciscus' stigmatisering, 2: Den helige Gregorius' mässa. Den andra dörren (kat. n:r 484) l: Trenne nunnor stående framför en låg mur, 2: Jungfru Maria som den apokalyptiska kvinnan. 1 3!AN 2 Enl. RoosvAL, katalogen till Strängnäs utst. 1910 n:ris 483, 484, till vilken mening såväl som WETTERGREN anslutit sig. RoosvA L i ovan anförd katalog. Ö ST­ 192 STOCKHOLM l. stigmatiseringen (fig. 34). I bildens mitt knäböjer helgonet och mottager med lyftade händer aftrycken af Kristi sår, som i en serafs skepnad synes uppe t. h. T. v. om Francisens sitter en sofvande munk. Lågkuperadt landskap med i bak· grunden ett kloster och gles skogsvegetation. Färgerna äro: gråbrunt för munkarnas kåpor, gulbrunt för förgrundens och mellanplanets mark, bakgrundens vegetation grön. Kristus har smultronfärgade vingar mot en citrongul mandorla. Den lärde skolastiske mystikern Bonaventura, hvars »Meditationes vitre Christi», sedan slutet av 1300-talet äro hufvudkällan för teaterns och genom den för konstens framställningar af de heliga händelserna 1 berättar om den helige Franciscus' stigma­ tisering följande: Under det att h~lgonet befann sig på Alverirraberget och där fastade och bad till den helige Mikaels ära, blef det uppenbaradt för honom, att »liksom han efterliknat Kristus i sitt lifs gärningar, han också skall blifva honom lika i li­ dandets bedröfvelser och smärtor, innan han gick bort från denna värld. När han därför återigen af sin serafiskt glödande längtan drefs mot Gud och i medlidandets sötma helt uppgick i honom, som skulle blifva korsfäst för sin allt för stora kärlek, så såg han en seraf, som hade sex brinnande och strålande vingar, komma ned från himmelens höjd. Och då han i luften under den hastigaste fart kom nära guds­ mannen, syntes mellan vingarna afbilden af en korsfäst människa, som hade formen af ett kors och med händer och fötter var fästad vid ett kors. - - - Då han såg -detta, förskräcktes han häftigt, och en fröjd, blandad med sorg, föll öfver hans hjärta. - - - Så kvarlämnade uppenbareleen, då hon försvunnit, en underbar glöd i hans hjärta, men samtidigt inpressade hon i hans kött tecknets icke mindre underbara af­ bild. Ty genast började det på hans händer och fötter visa sig tecken af spikarna såsom han kort förut sett dem på bilden af den korsfäste mannen. (Här följer en noggrann beskrivning på spikarna.) - - -- Äfven den högra sidan visade, liksom om den varit genomborrad med en lans, ett skorpigt rödt sår, hvilket ofta utgjöt det heliga blodet och därmed nedstänkte tunica och höftkläde. 2 2. Gregorius' mässa (fig. 35). Denna sida af dörren illustrerar en af de mest kända legenderna ur den helige påfven Gregorius den stores lif, hvilken legend under -den senare medeltiden fattades som ett af de säkraste bevisen för transubstantiations­ läran. För Påfven uppenbarade sig nämligen, i samma ögonblick som han uttalade välsignelseorden öfver oblaten, Kristus själf blödande ur sina sår och omgifven af sina lidandes verktyg. I det inre af ett litet kapell synes påfven med af häpnad lyftade händer knäböja inför altaret, där Kristus visande sina sår och omgifven af passionsverktygen uppen­ barade sig för honom. Påfven officieras af tvenne knäböjande diakoner. Bakom dem knäböja två munkar klädda i vida resmantlar och med bakom hufvudet hängande L'art religieux de la fin du moyen age en France, s. 10 ff. Cap. VIII, s. 777. Detta citat hämtat från H. 1'HODE : Franz von Assisi und -die Anfänge der Kunst der Renaissance in Italien, s. 144 ff. MALE: 2 1 BONAVEN'l'URA: KLARA KYRKA 19 3 hattar. Genom dörr t. v. utblick öfver en mur och en kyrkfasad. Färgerna äro guld­ brunt för diakonernas dalmaticm och påfvens pluviale samt rödt med kanter af grönt för pallium resp. stolm. Antependiet är olivgrönt. Munken t. h. har gråsvart, den t. v. smultronröd mantel öfver gråsvart underkåpa. Arkitekturen toner aE gråbrunt. l (fig. 36). Framför en låg mur stå trenne nunnor, klädda i klarissinneordens dräkt, igenkännlig på det svarta doket till den gråa franciskanerkåpan; genom attribut och inskrifter på glorior äro de betecknade som (fr. v. till h. ) S:a Clara, S:a Ortolana (Claras moder), S:a Aurora (?). Bakom dem ett glest löfskogsbevuxet landskap med en borgliknande byggnad. Färgerna äro: mantlarnas och murens gråbruna mot för­ grundens och mellanplanets gulgröna vegetation. Det afHigsna landskapet längst bort till vänster är endast antydt i blåa toner. 2 (fig. 37). Stående inom en mandorlaformad rosenkrans och buren af tvenne änglar synes madonnan sväfva öfver ett landskap. Hon är med månen under sina fötter och solflammor utgående från sin kropp en bild af den apokalyptiska kvinnan, om hvilken det står i kap. XII v. l af Johannes uppenbarelse: »och ett stort tecken syntes i himmelen: en kvinna, klädd med solen, och månen under hennes fötter och på hennes hufvud en krona af tolf stjärnor » - ett under den senare medeltiden vanligt sätt att framställa himladrottningen. Maria har en blågrön underklädning med gråverk kring handlederna, däröfver en rödviolett mantel med bård af dekorativa ma­ juskler. Den vänstra ängeln är klädd i en rosafärgad dräkt med gula dagrar, den högra i en blågrå klädnad. Båda ha gråa vingar. Äfven detta landskap är grönt med stötning i gult, förtonande i en blågrön lointin. Om alla färger gäller, att de äro hopstämda till en diskret enhet, stötande åt grått och att de, särskildt hvad gäller ansiktena, där teckningen ofta skymtar igenom, äro pålagda i tunna lasurer.» Kalk av silver (tig. 38) helt förgylld, å foten ett fastnitat krucifix samt minuskel­ inskriften : » + tea · kallön · latar · sistr · tala · tidhimasdott · gora · i klara · kloster . for . sic · oc · sina · forad lra · sia! a.» - Kalken har tydligen skänkts till klostret av en nunna Tala Tidhimansdotter, möjligen barn till Tideman Peckowe, 1 kyrkvärd i Storkyrkan 1461-68 . Den har därefter övergått i Riddarholmskyrkans ägo och fö rvaras nu i Statens Historiska Museum, inv. nr 3348: 20. - 1400-talets senare del. H. 16 cm. 2 H a lsk e dja av guld (fig. 39), fideikommiss i Lenhusenska släkten. Enl. traditionen skall denna halskedja ha burits av abedissurna i S. Klara kloster och sedan genom den sista av dessa, som tillhörde ätten Leuhusen, ha kommit att gå i arv i denna släkt. Säkert är, att å de båda å sid. 264 nämnda målningarna (fig. 97) framställande prin­ sessan Helena, dotter till Magnus Ladulås och abedissa i S. Klara kloster, prinsessan biir en kedja fullt överensstämmande med den ifrågavarande samt ett radband, vilket k an identifieras såsom det här nedan beskrivna. Kedj an är ett utomordentligt vackert Se A. LI:>~DBLOl\1: Nordtysk skulptur och måleri i Sverige, s. l och 2. Hörande denna kalk se L. L. L OOSTRÖM i meddelanden från Svenska Slöjdföreningen 1884, s. 37. 1 2 Fig. 34. Stigmatisiernng des H. Francisen s . S. Francici stigmatisering. Altarskåpsdörr från Klara kloster, nu i Danvikens kapell. S. FranciscuB receiving the stigmata. Painted wing of a reredos from S . Clara monastery. Gemälde eines Fl Ugelaltars von S. Klara Kloster. Fig. 35. Die Messe des Heili gen Gregorius. S. Gregorii mässa. Altarskåpsdörr från Klara kloster, nu i Danvikens kapell. The mass of St. Gregorius. Painted wing of areredos from 8. Clara monastery. Fliigelgemälde eines Retabels von 8. Klara Kloster. Fig. 36. Klarissinernonnen. Nunnor i S. Klara orden. Altarskåpsdörr från Klara kloster, nu i Danvikens kapell. Nuns of the Clarisine Order. Painted wing of a reredos from S. Clara monastery. Fliigelgemälde eines Retabels von S. Klara Kloster. Fig. 37. Madonnan. Altarskåpsdörr från Klara kloster, nu i Danvikens kapell. The Virgin Mary on the moon-sickle. Painted wing of areredos from S. Clara monastery. Die J ungfrau au! dem Mondsichel. Fliigelgemälde eines Retabels von S. Klara Kloster. 198 STOCKHOLM filigransarbete, troligen av italienskt eller spanskt ursprung, vilket mycket väl kan vara medeltida och t. o. m. stamma från 1200-talets sista del (E. WETTERGREN). R adba nd (fig. 40) med pärlor av silver och guld med vidhängande berlocker. Tra­ ditionen rörande detta är analog med traditionen om ovannämnda kedja. Till­ hör släkten Lenhusen som fideikommiss_! S:t Ciaras nunneklosters sigill (se fig. 9 å titelbladet) förekommer i ett flertal h andskrifter. Inskrift: s.' COVENTVS MON TERII SCE (MONASTERII SANCTE) CLARE S'rOK­ HOLM. Å sigillet framställes den heliga Clara, ordens stiftarinna, med mantel över ordens­ dräkten, stående med en palmkvist och en bok i händerna. Hon krönes av två änglar, som bära rökelsekar. Sv.Dipl.N. 2265,2369, 2301 m. fl. Ehuru palmkvisten är en vanlig helgonsymbol, torde denna i S:t.a Ciaras h and särskilt häntyda på legenden om hennes invigning till nunna, då biskopen lämnade altaret och satte kvisten i den av­ sides knäböjande försagda jungfruns h and. (B. E . HILDEBRAND, Svenska Sigiller, 2:205. - PERINGSKJÖLD, Manumenta F. H. 10.) Fig. 38. Kalk av silver från Klara Kloster. Ab be dissans i S:t Cl a r a kloster 1400-talet, nu i St. Hist. M. Bilberner Kelch von S. Klara Cbalice of silver from S. sigill (se fig. å andra titelbladet). Inskrift: Kloster. 15-Hrd. Clara monaatery, 15th cent. s.' ABBISSE SOROR. SCE. (Abbatisse sororum sancte) CLARE sTOKHOLM. Å sigillet framställes S:ta Clara i ordens drägt, knäböjande fram­ för ett altare, på vilket står en monstrans. Guds h and pekar på monstransen och håller en skriftsedel framför helgonets ansikte . Allt inom en välvd byggnad. -År 1348 d. 30Mars 1 Rörande sistnämnda minnen från Klara kloster har W. R. Lenhusen år 1825 lämnat nedan­ stående redogörelse (A. T. A.). Den här förvarade kedjan har sednast varit buren af Abedissan i St. Clara kloster, Anna Reinholdts dotter Leuhusen. Att Hon var den sista Abedissa i detta kloster, då det af konung Gustaf den I blef upphäfvit : att Hon beskyltes för Förräderi emot Gustaf I och Sverige vid belägringen af Stockholm: ehuru kan hända denna beskyllning var n:lgot för sträng, då Hon svurit konungen af Danmark Tro­ hetsed, men ej Gustaf I : att Hennes Syster Elisabeth var gift med Gorius Holst, Borgmästare KLARA KYRKA 199 Fig. 39. Halskedja av guld, en!. traditionen buren av abedissorna i Klara kloster. Halskatte von Gold, der trberlieferung nach von den Xbtissinnen des Klosters S. Klara getragen. Neck~chain of gold; according to the tradition u sed by the abbesses of the S. Clara monastery. i Stockholm 1521, samt konung Christians Hofmästare och Öfverste för dess FotFolk: allt detta är af Historien nogsamt bekant. Hvad själfva kedjan vidkommer, har den sannolikt varit ett Smycke tillhörigt Klostret, och som sådant burit vid högtideliga tillfällen af Abedissorna allt sedan Magni Laduläs tid, hvars doter Richissa, eller Elna som Hon ock kallades var Abedissa i detta kloster vid slutet af 1200­ 200 STOCKHOLM Fig. 40. Radband av guld och silver, enl. traditionen buret av abedissorna i Klara kloster. Rosary of gold and silver, according to the tradition used by the abbesses of the Clara monastery. Rosenkrantz von Gold und Silber, der Uberlieferung nach von den Äbbtissinnen des Klosters S. Klara getragen. talet; denna uppgift styrkes synnerligen däraf, att de Portraiter som finnas efter denna Magni Ladulås doter, hvaraf ett finnes i Klara kyrkas Sacristia, et här vid Björnö och ett på Säby i Värmdö socken, är Hon där aftagen med en sådan kedja om halsen, utvisande alldeles samma form på länkar som på den hvarom nu är frågan, ehuru ett särskilt ornament som å Portraitet hänger vid kedjan fram på halsen, nu saknas; Och då sådant troligen är förhållandet, är följ­ agteligen denna kedja nu öfver 600 år gammal. Att åter räkna från den tid denna kedja varit i Leuhusiska Slägten, eller från början af 1500 talet, är den nu något öfver 300 år gammal. Kedjan har bestått af 98 länkar; det den ännu gorde då den vid min .Brors död År 1793 kom i min Hand; den ena länken var då öppen på ena sidan, följagteligen lös, och har sedermera förkommit, jag vet ej på hvad sätt; den består således nu endast af 97 länkar, hvilka tillsammans väga 60 lod Besmans vigt, och som a 4 dukater på lodet gör ett värde af 200 dukater. Jämte denna kedja finnes ett Radband som äfven tillhört förenämde Anna Reinholdts dotter; det består af 101 små kulor af silfver samt 7 st. af gulld, allt Filigrams arbete, utom 45 st. mycket små kulor förmodeEgen också af gulld hvarförutan är ett vidhängande Ornament af gulld och några små ägta perlor med små Bilder af 4 Apostlarne: Altsammans väger 5 lod. KLARA KYRKA 201 och 1349 d. 18 Oct. (Orig. i R. A.). Legenden berättar, att då en trupp saracener kom för att plundra klostret 8an Damiano vid Assisi i Italien, uppsteg abbedissan Clara från sin sjukbädd, tog från altaret monstransen, i vilken den heliga hostian för­ varades, ställde den på tröskeln i klosterporten med en bön, som av en röst från himlen besvarades, varpå de förskräckta fienderna flydde. På denna legend syfta sinnebil­ derna i sigillet. (B. E. HrLDEBRAND, Svenska Sigiller 2 : 213.) En sjuarmad ljusstake med årtalet 1494 är avbildad i Peringskjölds Monu­ menta (K. B. F. H. 10), (fig. 41) och uppgives av PERINGSKJÖLD ha tillhört S. Klara kloster. NoRDBERG omtalar emellertid att den år 1626 skulle ha förts till Stockholm från Dantzig, se s. 257. Vidare ett par små väl arbetade Örhängen af gulld; i hvar och et af dessa Örhängen har längre tillbaka funnits, en Sax i form af en Ullsax, en knif och en gaffel alt af Stål; nu återstår häraf endast saxarna. Dessutom fants ännu på 1780 talet efter förr nämde Abedissa Anna Reinholdts dotter ett Ur af gulld samt en Matsked af gulld med Årtalet 1493. Inuti Skeden var graverat Christi heliga Hufvud, hvarikring stod skrifvit Respice in faciem Christi tu i (Skåda in i din Kristus' anlete). Utan på Skeden under Reinholdt Lenhusens vapen Jhesus Maria men båda dessa Piecer blefvo bortstulna ur min Fars Byrå i Stockholm jag tror år 1785 eller 1786. Björnö den 5 Mars 1825. W. R. Leuhusen. Fig. 41. Ljusstake med årtalet 1494 från Klara kloster efter teckning av Peringskiöld i K. B. Leuchter von S. Klara Kloster, 1494. Chandl e~s tick from S. Clara monastery, 1494. 14* 202 STOCKHOLM Fig. 42. Portalen till Klara södra kyrkogata. Gravkoren 101 och 102. the mortuary Slidportal des Friedhofs mit den Begräbniskapellen 101 und 102. South gate of the church~yard with chapels 101 aud 102. KYRKOGÅRD, BEGRAVNINGsKAPELL OCH GRAVKOR. Kyrkogården, vars planläggning framgår av fig. 43, begränsas i öster av Klara östra kyrkogata, längs vilken sedan år 1870 löper en omkr. 30 cm. hög skoning av gråsten med trenne ingångar, vilka icke tillslutas av grindar eller äro på särskilt sätt markerade. Åt väster går kyrkogården på en kortare sträcka i mitten och i sydvästra hörnet ända fram till Klara västra kyrkogata. Även här finnes en gråstensskoning, ehuru något högre, längs gatan. Fyra trappsteg föra från denna upp till kyrkogårdens mittgång. Längs västra sidans norra del står Klara gamla skola, längs dess södra en församlingen tillhörig byggnad. Åt söder sträcker sig kyrkogården fram till kvarteren Svalan och Duvan, längs det förstnämnda kvarterets västra del och längs den östra delen av kvarteret Duvan står å kyrkogården en rad av gravkor. Om dessa se nedan. - Från Klara södra kyrkogata, vilken går fram mellan de nyssnämnda kvarteren, finnes en ingång till kyrkogården mellan tvenne gravkor, vars bakfasader mot gatan KLARA KYRKA 203 Fig. 43. Plan av Klara församlings kyrkogård år 1926. Plan d es Friedhofs 1926. Plan of the church yard 1926. utformats så, att de bilda en portal (fig. 42). Från gatan leda fem trappsteg upp till kyrkogården . På norra sidan gränsar denna till kvarteret Orgelpipan och Klock­ stället, mellan vilka Klara norra kyrkogata går fram . Invid kvarteret Orgelpipans gräns stå tvenne gravkor och ett benhus, vilket numera användes till förrådshus. Om dessa se vidare s. 214 . Kyrkogårdens nuvarande indelning med gångar framgår av fig. 204 STOCKHOLM /c.. tll. l ' '~- j ~r. j i')~ . #.-;. l 'l . "'~' ~f- Fig. 44. Plan des Friedhofs 1846. Plan av Klara kyrkogård år 1846, pastorsexp. gravboken. Plan of the church-yard 1846. 43. Den tillkom åtminstone i huvudsak före år 1846. Jämför detta års kyrkogårds­ plan (fig. 44). Gravvårdar å kyrkogården äro beskrivna å s. 295. KLARA KYRKA 205 Fig. 45. Detalj över Stockholm omkr. 1650. I A. T. A. Detall einer Karte ii ber Stockholm 16ö0. Dctail of a map of Stockholm about 16ö0. Klara kyrkogård anlades troligen i samband med Klara kloster mot slutet av 1200­ talet (se s_ 187). Om dess utsträckning under medeltiden är emellertid så gott som intet bekant. Säkerligen omordnades och vidgades kyrkogården efter Klara nuvarande kyrkas uppförande på 1580-talet. Redan omkring 1650 upptog kyrkogården ungefär samma yta som nu, med undantag av att den längs hela västra gränsen gick fram till nuvarande Klara västra kyrkogata, såsom angives å en karta från tiden omkring 1650 (fig. 45). Troligt är dock, att denna gata, som markeras å kartan, då endast var projekterad i stadsplanen, men icke utförd. Sigismund Vogels stick från år 1ö4 7 (tig. 46) visar, att Mälaren vid denna tid gick ända fram till kyrkogårdens nuvarande västra och södra gränser. Å Till reus' karta av år 17 33 finnes i kyrkogårdens nordvästra hörn den år 1655 anlagda Klara gamla skola markerad samt' i dess sydvästra det år 1679 uppförda »kyrkoherdehuset» , vilka båda nedbrunno år 17 51 , men åter iståndsattes under de närmast följand e åren. År 1624 omgavs hela kyrkogården med en mur. stenlagda gångar utfördes från kyrkogårdsportarna fram till kyrkan. Å Vogels stick äro murar och portaler även antydda. Kyrkogården hade år 1830 inalles fem portaler. Tvenne kyrkogårdsportar byggdes åren 1668-69 på östra sidan (fig. 48). De bekostades av remsnidaren KYRKO­ G1RDENS HIS'l'OlUA 206 STOCKHOLM --~ -.- -­ '· ("~ J :~ "" -. Fig. 46. Detalj av fig. 29. Detail of tig. 29. Detail von Fig. 29. mäster Gudmund Dyk. 1 I 1830 års inv. beskrivas de: »Pelarna till portarna på östra sidan äro af huggen sten med en triangelformig öfverbyggnad, i hvilken, på den sidan som vänder mot gatan öfverst är en förgylld sol och nedanföre äfven iförgylldt: In­ trate in domum Domini A0 1668 (Anno 1669 på den andra.) Gudmund Dyk. Kerstin 1 Om Gudmund Dyks epitafium, se s. 277. KLARA KYRKA 207 Fig. 47 . Detalj av Tillmi karta över Stockholm av år 1733. Debil of Tilleus' map of Stocliholm of 1733. Detail der Karte 'Iillooi Uber Stockholm 1733. Hansdotter Rimfrank. » ( = Inträden i Herrens hus o. s; v.). --- Konung Karl XI skänkte år 1675 en portal, som dessförinnan varit »brukat för Berg-Collegie wåningar på H. Andes Holmen». Denna portal uppsattes i Klara södra kyrkagatas mynning. - A Schantz' stick från omkr. år l 727 (fig. 63) synes på norra sidan bakom kyrkan en tegeltäckt, mer än manshög mur längs norra gränsen med en portal nära väf':tra hörnet, ungefär mitt framför nuvarande Klara norra kyrkagatas mynning. Norra por­ talen ombyggdes år 1780 av slottssmeden Anders Nordgren. Över portalen stod ett N. av gjutjärn. - År 1752 uppförde »kamreraren Schwahn» på egen bekostnad en 10-11 aln. hög mur på södra sidan. Södra kyrkogårdsportalen ombyggdes omkring 208 STOCKHOLM 1762 enligt en ritning (fig. 49), troligen av C. F. Adelcrantz. Fig. återgiver en ritning signerad .S. Enander år 1809, till portal i väster. - Portalerna och kyrkogårdsmurarna nedrevos omkring år 18(j8. Ett gravkapell, uppfört år 1889 efter GRAVKAPELL ritn. av professor F. G. A. Dahl, 1 står invid södra kyrkogårdsgränsens östra del. Murar av tegel på en sockel av sandsten och ut­ och invändigt putsade. Fasaderna äro målade med gul oljefärg. Yttertaket täckt med kop· parplåt. Kapellets inre utformning framgår av fig. 52. Mittpartiets tunnvalv har målad kasettindelning. Kasetterna ha vita ramar och blå botten med gyllene stjärnor. Väggarna äro målade i ljus terracotta med schablonerade bårder i tegelrött. Golv av svart och vit mar­ mor. -- Vid fondväggen står ett enkelt altar­ bord, ovan vilket hänger en oljefärgstavla, framställande Kristi korsnedtagning (se s. 262). Fig. 48. Östra kyrkogårdsportalen, uppförd På sidan om bordet, å tygklädda plintar äro 1668-69, riven 1868. (Efter Sv. Dagbl. tvenne knäböjande änglafigurer av gips, ut­ söndagsbiL 1926.) Ostportal des Fri edbofs, Eastm·n gate of the förda av J. T. Sergel, 2 uppställda. Dessa stodo 1668-69 gebaut, 18ö8 church-yat'd, bnilt 1668 niedergebro chen. -69, demolished 1868. förut å Klara kyrkas högaltare. Se s. 239. Å gravkapellets plats stod intill 1889 en rad sammanbyggda gravkor tillhöriga kyrkan. Om dessa, se s. 213. Kapellet efterträdde en likbod, uppförd 1651 invid tornets nordmur. Utom det ovan beskrivna gravkapellet stå längs mellersta delen av södra kyrkogårds­ GRAVKOR;\ KYRKO­ gränsen sex g ra v kor (se fig. 43) och en likvagns bod. Längs norra gränsen finnas tvenne GÅRDEN gravkor samt ett benhus (se fig. 55). Samtliga dessa byggnader äro uppförda av tegel å sandstenssockel, äro utvändigt putsade och målade med oljefärg. De på södra sidan i gulgrå ton, de på norra i mörkt brungrå. Portalomramningar och ornament äro ut­ förda av sandsten. Dörrar av oljemålad järnplåt. - Först år 1723 kom seden att bygga gravkor å kyrkogården till Klara. Detta år anhöll nämligen en rådman Bilje­ ström om tillstånd att bygga ett gravkor åt sig i likhet med de kor som funnos å Maria kyrkogård. Inskrifter och data för de olika byggnaderna angivas nedan. Södra sidans kor räk­ 1 2 F. G. A. Dahl, f. 1835, arkitekt, professor vid Konstakademien. .T. Tobias Sergel, f. 1740, bildhuggare, professor vid Konstakademien, d. 1814. KLARA KYRKA 209 Fig. 49. Ritning till södra portalen år 1762, möjl. av C. F. Adelcrantz. Zeichnung fiir das Blidportal des Friedhofs 1/62. Drawing for the seuth gate of the church­ yard 1762. nade från väster till öster, norra sidans likaså. Nummer hänvisa till plan, fig. 43. Siffror inom [J hänvisa till n:r å 1846 års kyrkogårdsplan. N:r l. [98]. Inskrift å sandstenstavla ovan portalen: »ET RENOVABOR (=JAG SKALL ÅTERUPPVÄCKAs) 1. coR: 15: v: 1'>3. AO 1730». Enl. 1842 års gravbok tillhör graven »Rådman Ziervogels arfvingar ». N:r 2. [99]. Gravkoret har tvenne portaler. Å en tavla av polerad sandsten ovan och mellan dessa inskr.: »ÖFWERBERGSKA GRAFVEN j GENOM ARF TILL HENRIK OCH IVAN LAMBY / 1891.» Tillhör enl. gravboken 1842: »Kakelugnsmakare åldermannen Josef Öfverbergs arfvingar». 210 STOCKHOLM N:r 3. (100]. Å sandstenstavla ovan por· talen: »ACT: APOST. -1 ORTU MELIORE RE­ JAG l YER'fAR ( = APOS'fLAGERNINGARNA· SKALL UPPSTÅ GENOM EN NY FÖDELSE). coR: 15: 42: 45.1Ao 1725». bergs Arfvingar. ~> N:r 4. [101], fig. 42. ovan portalen: Tillhörenl. gravboken: » Direkteuren Elias von Langen­ Å sandstenstavla »HÄR HWlLAR l HANDELB­ MANNEN OCH BRYGGAREN NILS NYMAN lONAB­ SON SOM HULPIT ST CLA.RlE KYRKA OCH FA'l'­ TIGHUS EFTER . l 7 5 l ÅRS BRAND UTUR ÖIJES­ l Fig. 50. Ritning till västra kyrkogårdsportalen av S. Enander 1809 i K. Prot. Drawing by S. Enander for the westgate of the church­ yard 1809. l WARIT BEGGES FÖREsTÅNDARE OCH KYRKORÅD. l CHRISTINA WESTIN FÖDD 2 0 JANU MÅL OCH l 719 MED HONOM GIF'l' D. 5 FEBR. l 7 3 6. DÖD D. 2 2 OCTI l 7 9 5 GRAF OCH RISTA STEN. » talet 1762. GRM' Zeichnung von S. Enander flir das Westportal des Friedhofs 1809. l LÄ'l' BYGGA DENNA Å järndörrarna år­ Nils Nymans porträtt, se s. 99. UNDERHÅLLEs EF'l'ER MIN Å en sandstenstavla DÖD AF JULII 1778.» korets Östra mur: »DENNA ST CLAR.lE KYRKA ENLIGT DISPOSITION DEN 18 APRIL OCH RESOLU'l'JON DEN 9 Tillhör enl. gravboken: »Bryggare åldermannen Anders Nyman.» Ovan portalen D'Antivarii vapen i sandsten samt å en sand­ HIC QVlESCIT N:r 5. [102], fig. 42. stenstavla inskriften: TORIS l CHRISTOPHORUS. lMPERTALIS AULICUS 'l'HEODOR US. D' ANTIVAR I. l SACRI ROMANI IMPERII ET REGN! SVECIJE NOBILIS l AUGUSTISSIMI ROMANORUM IMPERA­ l FRANCISCI: I. l CONSILIARIUS MAJESTATIS, ET j AUGUSTISSIMJE IJ\iPERATRICIS REGINJE MINIS'fER HESIDENS AD l NEC NON l EJUSDEM CJESAREJE l MARilE THERESIJE l RUNGARilE ET BOHEMilE AULA M REGIO SVECICAM l NATUS. DIE 14 JUL. 16 9 O. DE­ NA'l'US DIE 24 AUGUsTI 1763.1REQVIESCAT IN PACE.(= Här vilar C. T. d'A., adelsman i det heliga romerska riket och i riket Sverige, den vördnadsvärde romerske kejsaren Frans I:s rådsherre och kejserlige kammarherre (?) kejserliga majestäts och den vörd­ nadsvärda kejsarinnan Maria Theresia, vid svenska hovet. i frid!) Ungerns och Böhmens drottnings, sändebud Må han vila Född den 14 juli 1690, död den 24 augusti 1763. Å en sandstenstavla å korets västra mur lästes före år 1805 följande latinska verser: »CURA, LABOR, MERITUM, SORS FELIX, G.RATIA GENTIS NIGNE MEJE. » l CJESAREO - AUSTRIAC.iE, SVIONI.lEQ. AC ANJJ\-IlE CHRISTE BE­ F AVORlITE ALIAS ORNARE ANIMAS, IN TERRA QVIETEM = Omsorg, arbete, duglighet, l OSSIBUS, lycklig levnadsställning, det kejserligt­ österrikiska folkets ynnest och det svenskas bevågenhet går att smycka andra själar, må frid givas åt mina ben i graven, och, gode Kristus, frid åt min själ. Å en sandstenstavla å korets västmur läses sedan 1805: »D. o. M. l ILLUS'l'RI DOMINO KLARA KYRKA 211 Fig. 51. Ritning till södra kyrkogårdsportalen år 1795. Drawing for the South gate of the clmrch· yard 17~5 . Zeichnung fUr das Stldportal des Friedhofs 1795 JOSE PHO ELIODORO DE BOULIGNY l NATO ALONI FRIDIE KALENDAS AUGUSTI ANNO MDCCLVIII l QUI l E '.r JOANNI PARENTI SUO AB HISPANIA BYZANTIUM MISSO PLURIMUM AS'fiTIT PRO QUAM INIERIT PACEM CUM TURCIA AN NO MILLESIMO SECUNDO lOB· TINENDA GESIMO j SEP'l'INGENTESIMO OCTUA­ l QUI IN ILLA LEGATIONE PERMANENs D. D. THERESI.flc 'l'Il\WNI NUPSI'l' QUATUOR EX EA H ABUJT FILIOS QUORUM 'l'RES FELICITER EXISTUNT l Qur PARENTIS sur OBITU EADEM: LEGATIONE FUNCTOS AB AN NO MDCCXC ENIXE SUSTINurT JERUSALEM SAN CROSANCTA LOCA E T j REGIS HJSPANIJE RES E'l' J URA l ORDIN EM SANCTI JOANNIB UTI PO­ TUlT PROTEXIT l FAVIT ET A SERVITUTIS DURA CLAMYDE l A MOR'l'IFERJE EPEDEMIJE CON­ TAGlO l PLURES EX GALLIA CAP'l'OS MILITES CONSTANTINOPOLJM TRANSLA'l'OS l HUMANISSJMUS LIBERAVI'l' F A VIT ARDENTER l QUORUM SE RVI'l'IORUM PRJEMIO SUPERNI sur PLACITO j OB­ TINUI'l' BATAVIJE MJNISTERIUM PRIMUM ET DEJNCEPS HOLMilE l UBI MORUM HONEST ATE E'r MERITIS FULGENS DECESSIT DIE DECIMA TERTIA NOVEMBRIS AN NI MILLESIMI OCTINGENTESJl\U QUINTI l HOC AMORIS ET PIETATIS MONUMEN TUM l POSUERUN 'l' EJUS CARA ET MJESTA SPONSA l DILECTISSil\UQUE EJUSDEM FIU CLgl\H~N'l'INA THEOPHILUS AGA'l'HA D. O. C. ANNO MDCCCV. » (= D. O. M. l åt den ädle herren J. E. de B., född på Alonil den 31 juli 1758. Han lämnade sin fader J., som sänts från Spanien till Konstantinopel, värdefull hjälp vid avslutandet av freden med Turkiet 1782. Han kvarstann ade vid beskickningen och 1 En ö i Marrnarasjön. 212 STOCKHOLM Fig. 52. Uppmätningsritning av gravkapell från år 1889. Meas uring of the mortuary chapel 1889. Aufnahme der Begrälmiskapel!e 1889. ingick äktenskap med Donna T. T., med vilken han hade fyra söner, varav tre ännu äro i livet. Efter faderns frånfälle förestod han nämnda beskickning från år 1790. Han hävdade energiskt Spaniens konungs intressen och rättigheter, så långt i hans förmåga stod beskyddade han Jerusalem, de heliga platserna och johanniterorden. Genom sitt högeligen humana ingripande befriade han från slaveriets hårda tvångs­ tröja och den död sbringande pestens beröring flera tillfångatagna och till Konstanti­ nopel förda franska soldater och understödde dem välvilligt. Som välkommen lön för dessa tjänster erhöll han av sin herre först sändebudsbefattningen i Holland och sedan i Stockholm, där han, berömd för oförvitlig vandel och förtjänstfulla gärningar, avled den 13 november 1805. Denna kärlekens och aktningens minnesvård restes av hans älskade, sörjande maka och hans högt älskade barn C., T. och A. Herrens Kristi år 1805.) N:r 6. [103, n:r l], i detta finnes enl. grav bok, en grav för »Bleckslagare Ålder­ mannens Simon Jägers enka, Fredrica Beata Krey», användes nu som likbod. N:r 7, [103, n:r 4] i gravboken står om detta kor antecknat: >>1774. Öfverstinnan Hägerfiycht. » Användes nu som likbod. KLARA KYRKA 213 Fig. 53. Åkerhielmska familjegraven. The family vault of Åkerhielm. Die Familiengruft Åkerhielms. Å den plats där gravkapellet nu står, funnos förut en r ad kyrkan tillhöriga gravkor. I dessa hade stadsmajoren Fredric Widbom och räntmästaren Abraham Vougt sina gravplatser. Även de två senast nämnda koren tillhöra enl. 1846 års gravbok k yrkan. N:r 8, [104], fig. 53. Å en polerad sandsten stavla inskriften: »STATSRÅDET l FRI­ HJ="==-~J ---L.__.__ L__ Fig. 55. Uppmätning av lJyggnaderna å fi g. 54. M('asuring of the ed itices fig. 54 . Aufuahme der Banten Fig. 5:1.. KLARA KYRKA 275, V, 216 1822. 9. KÄRLEKEN ÄR STARKAIU~ ÄN DÖDEN.» Överbyggnaden uppfördes år Å en liggande häll inskriften: CARL AXEL LÖWENHIELMI*l772, ti86liEBBA AUG. SOPHIE LÖWENHIELM V. FERSE N t 1 8 4 6 LOV. FREDR. V. l * l 7 9 0 DE GEER t 18 2 2 l CHRIS'r. AUGUSTA LÖWENHIELM l* l 7 54 l CHARLOTTA MARIA CONST. LÖWENHIELM l* 18 2 0 t 18 4 5 l EBBA CHAT. l* l 8 11 V. DUBEN t 18 3 7 DUBEN/* 1819 LÖWENHIELM tlS41ICARL GUSTAF V. DUBEN/'''1 808 * 18 3 8 l JUL. ÅKERHJELM EMERENTIA ÅKERHIELM l * l 837 l AGN. JUL. EMERENTIA -j- l 8 3 7. N:o 12, [5]. WANDRINGSMAN Det tillbyggdes Benhus, se fig. 54, nu använt till förvaring av sand och redskap. ­ Ett benhus byggdes 1688 i norra kyrkogårdshörnet. Å detta fanns inskriften: »HÖR STATT år STILLA OCH BIDA. på västra sidan. HÄll LIGGER DRÄNGEN VID HERRENS SIDA . Möjlige n är nämnda benhus detsamma ESTU SÅ KLOKEH, OCH MYCKET FÖRFAREN, S)i.G MIG HWEM HEllREN ELL TIENAREN.WARI'l' > >. 1700 som d e t ovan angivna. Om gravar och grav vårdar å k y rkogården, se s. 295. 216 STOCKHOLM KYRKOBYGGNADEN. PL .Dr ocH HYGG:-<..msARrummet }L\TEHL\L soc:KE.r. rö:->. Fönsterna äro samtida. I södra korsarmens rundfönster synes i mitten en pelikan i en sol, förövrigt utfylles ytan av ornament. I norra rundfönstrets mitt en fågel Fenix i en strålande sol omgiven av ornament. Dessa båda utfördes 1907 av Neuman och Vogels glasmästeri. Samtliga fönstren ha karmar och dubbla bågar av trä och med nämnda undantag ofärgat glas. Ytterbågarna äro järnbeslagna och indelade med blyspröjsar. De nuvarande yttre fönstren förskriva KLARA KYRKA 217 Fig. 56. 15* Klara kyrka från sydost. Foto 1925. Die Kirche von Siidosten. The church from the south-east . 218 STOCKHOLM sig från år 1752 och insattes, sedan de föregående fönstrena från år 1722, år 1751 förstörts vid kyrkans brand. De fönster, vilka insattes år 1722 och 1723 hade järn­ ramar med »stora rutor» (fig. 63). Före år 1722 voro fönstren indelade i mindre rutor, i vilka nytt glas insatts omkring 1680. r:.u,\:.GAH. Kyrkans huvuding ång är portalen i tornets västfasad. Om denna se s. 221. Dör­ 'l'ILJ, KYRKO­ . . RU~IMET rarna mellan vapenhuset 1 tornet och kyrkan hksom kyrkorummets nedannämnda övriga dörrar äro utförda av ek enl. ritning av H. Zettenvall 1 1884-86 . Genom trapphusen (se s. 228) invid korsarmarnas respektive syd- och nordfasader leder även större ingångar in till kyrkan. En mindre finnes på södra sidan nära koret. Utanför denna finnes ett litet vapenhus, se s. 228. Slutligen finn es en liten ingång på norra sidan från ett vapenhus därstädes (se s. 228) den s. k. »prästgången ». r:.:.EHVÄ GGAll Innerväggarna äro vitputsade och sedan 1907 sparsamt dekorerade m ed schablo­ nerade ornament och ornamentsband (se fig. 61) i tegelrött och 'gulockra med svarta konturer. Dekoreringen utfördes av Olle Hjortzberg 2 år 1906- 07. Å väggarnas nedre del löper en mer än manshög panel av trä målad i ekimitation och utförd år 1906 en ligt ritning av arkitekten Agi Lindegren. 3 - På 1640-talet vitlimmades kyrkan. Väggpelarna målades bruna. Vitlimning företogs åter 1723, då pelarna må­ lades i grön marmorfärg. VALV Långhuset täckes av fem kryssvalv, koret av trenne valvkappor och korsarmarna vardera av ett kryssvalv. Valven äro utförda av tegel och bäras av väggpelaren av tegel med rektangulär plan. Kapporna äro mycket överhöljda. Sköld och gördelbågar spetsbågiga. De förra en sten breda, de senare med halvcirkelformig genomskärning. Ribborna ha triangulär genomskärning. Valven äro samtliga ursprungliga samt putsade. År 1907 dekorerades de m ed kalkmålningar av Hjortzberg (se fig. 62). Ornamentsband i tegelrött . och guloccra m ed tunna svarta konturer följa sköld- och gördelbågar samt ribbor. I hjässorna och svicklarna förgyllda ornament. I varje kappa framställes å ett cirkelformigt, med ornamentsband omgivet fält en scen ur nya testamentet. Sce­ nerna äro följande: (Romerska siffror angiva valvkvadraterna räknade från öster till väster. Vanliga siffror angiva valvkapporna inom varje kvadrat.) Koret. I: I mitten en duva omgiven av en sol, av blad och stiliserade rosor. Där­ omkring en krans av änglahuvuden. Inskr.: Ps. 103: 20: 21. Lång h u set. II: 1: Bebådelsen. Luk. 28. 2 : Maria och Elisabets möte. Lule 1. 3: Maria och barnet samt Josef i krubban . Luk. 2. 4: Frambärandet i t emplet. Luk. 2. III: 1: De tre vise männens tillbedjan. Matt. 2. 2: Kristus vid 12 års ålder i templet. Luk. 2. 3: Kristi dop. Matt. 3. 4 : Bergspredikan. Matt. 5. IV: 1: Moses slår vatten ur klippan. 2 Mos. 17. 2: Abraham och Melchisedek. Helgo Zetterwall, f. 1831, arkitekt, överintendent, d. 1905. Olle Hjortzberg, f. 1872, målare, professor i Konstakad emien. • Agi Lindegren, f. 1858, arkitekt, d. 1927. 1 2 KLARA KYRKA 219 Fig. 57. Kl ara kyrka från nordost. Foto 1920. Die Kirche von Nord-osten. The church from t bc north-east. 220 STOCKHOLM GOLV YTTERTAK UPPV;iR;H­ ~I~ G TOHN I vAs·mit l Mos. 14. 3: Moses bär lagens tavlor. 5 Mos. 5. 4: Salomo och drottningen av Saba. 2 Krön. 9. V: 1: Kristus botar en spetälsk. Matt. 8. 2: Vid Jakobs brunn. Joh. 4. 3: Den gode herden. Joh. 10. 4: Kristus välsignar barnen. Mark. 10. VI: 1: Kristus inför Pilatus. Joh. 18. 2: Kristus tvår lärjungarnas fötter. Joh. 13. 3: Kristus i Getsemane. Matt. 26. 4 : Kristi intåg i Jerusalem. Matt. 21. Norra korsarmen. VII: l: Daniels syn. Dan. 7. 2: Kristi himmelsfärd. Luk. 24. 3: På väg till Emaus. Luk. 24. 4: Kristus och Saulus. Apg. 26. Södra korsarmen. l: Simson bär Gasas portar. Dom. 13. 2: Krigsknekt be­ vakande Kristi grav. Matt. 27. 3: Uppståndelsen. J oh. 14. 4: Korsfästelsen. J oh. 19. Å väggarna i korsarmarna framställas Klara kloster och Klara kyrka på 1600-talet efter stick i Nordbergs S. Clane Minne samt Klara kyrka 1753-1880 och efter ,1880. Gol vet i kyrkorummet med undantag av bänkkvarteren, som ha trägolv, är sedan 1906 lagt med plattor av vit och grön marmor. Mellan åren 1886 och 1906 hade hela kyrkorummet trägolv, vilket stod på bockar ett stycke ovan om det golv av tegel och kalkstensflisor, som funnits sedan år 17 53. Vid branden l 7 51 förstördes det då­ varande golvet, som till en stor del bestod av gravhällar, helt och hållet av elden . Om gravar under golvet se s. 290. Alla yttertaken äro täckta med kopparplåt. Takstolarna å ovannämnda delar av kyrkan och även delvis plåten förskriver sig från år 1752. Takresningen enl. ritning av Carl Hårleman 1 • Föregående väsentligt högre takresning, vilken år 1634-47 kop­ parkläddes av kopparslagaren mäster Samuel Sebold, härjades år 1751 av brand, var­ efter den nuvarande uppfördes. Intill 1751 kröntes var och en av yttermurarnas kontrefarter av en liten kopparklädd spira. Se fig. 46. Drottning Kristina skänkte år 1647 600 daler silvermynt, som bidrag till betalning av taket. År 1645 uppsattes ett förgyllt kors på östra gaveln . Koppartaket reparerades år 1706. Före år 1634 var taket tegeltäckt med bly nedomkring. Det nuvarande korset förskriver sig från åren närmast efter l 751. Kyrkan uppvärmes sedan 1906 av en varmvattensvärmeledning med pannrum i en utbyggnad invid tornets norra mur. Ritningar till värmeanläggningen utfördes år 1905 av ing. Hugo Theorell. Tornets uppbyggnad och utseende framgår av fig. 57. Dess nuvarande yttre ge­ staltning förskriver sig från en ombyggnad år 1884-86 enl. ritning av Helgo Zet­ terwall. Murarna äro uppförda av tegel på en sockel av grå, finhuggen granit. Fasad­ ytorna äro sedan 1886 beklädda med maskinslaget rött tegel med band av glaserat mörkbrunt tegel. I södra vinkeln mellan torn och kyrka ansluter sig ett smalt trapp­ torn av tegel med ingång utifrån på södra sidan, vilket leder till tornets övre våningar. 1 Carl Hårleman, f. 1700, arkitekt, överintendent, friherre. Medlem av kyrkorådet i S. Klara 1744- 1753, d. 9 febr. 1753. Begravd i S. Klara. Se s. 271. KLARA KYRKA 221 Bottenvåningen upptager vapenhus och vindfång. Inredning och dörrar av ek äro utförda 1906 efter ritning av Helgo Zetterwall. Tornets andra våning, i jämnhöjd med orgelläktaren, upptages till största del av orgeln, samt belyses av ett cirkelrunt fönster, vars glasmålning tillkom år 1907. Intill tornets bottenvåning ansluta sig, på södra sidan en utbyggnad (se plansch AUKIV­ l), vilken användes som ar k i v, och på norra sidan en motsvarande byggnad, använd BYGGNAD till pannrum för värmeledningen. Båda uppfördes i samband med Zetterwalls torn­ PANNRUM ombyggnad åren 1884-86. Å den senare byggnadens plats fanns förut ett 1651 uppfört likhus, vilket år 1723 ALDHE LIK­ BOD INVID tick nytt koppartak. Se plan fig. 121. 'l'UHNE'l' I tornet finnes sedan 1884-86 ett torn ur med urtavlor åt de fyra väderstrecken 'J'ORNUlt förfärdigat av Lindroths urfabrik i Stockholm. Om det äldsta uret berättar Nordberg. »År 1648 är det första Urwärcket som varit FÖREGÅENDE] TORNUlt här wid Kyrkan, gjordt i Åbo af Mäster Lorents Mejer (se Mejerska epitafiet s. 271) hwilken ock själf har det öfwerfördt och uppsatt: men som Protocollet tillika be­ rättar, har det ej warit af särdeles fasthet. - År 1649 är Klockan dertill guten aJ' Kongl. styckgjutaren Mäster Gerhard Mejer (se Mejerska epitafiet, s. 271). - År 1660 togs det gamla Urwärcket bort, och sattes det änu warande istället. År 1696 efter som i hela Stockholm, wid alla des Kyrkor, intet Urwärck slog Fierdedels timar, mera än det som war på Kongl. Slottet I de så kallade 3 Cronor, och afbrann 1697 den 7 Maji ty samtyckte Kyrkans Föreståndare och Råd at ett Fierdedels wärck skulle här upsättias. Klockan dertil är guten af Klockgiutaren Mäster Jacob .Biermanl.» ­ Detta ur förstördes vid branden 1751. Den nuvarande tornportalen är utförd år 1886 enl. ritn. av H. Zetterwall. Om- TORNPOR­ fattning och tympanonfält av finhuggen, delvis polerad, grå granit. I tympanon TALEN en framställning i relief av Kristus i majestät omgiven av evangelistsymboler. Dörrar av ek, indelade i små kasetter. År 1650 skänkte »Secreteraren uti Kongl. Krigs, Collegio Herr Samuel Kempen­ schiöld» 1 en portal av »wacker huggen sten» med inskriften: ii.LJJRE vÄsT­ »HJE VALVlE DEl: BIFORES UT CUIQUE l PATENT ITA CORDIS l JANUA SJT VERBO SEMPER PORTALEN APERTA FONS, NI· D· HIC PANACEA l NÄEMAN ADIT JORDANEM lEGER REDIT l AMNE REFECTUS; l HIC ANIMARUM l POTENS, l DEVOTE CONSECRAVIT SAMU l EL KEMPENSCHIÖLD A: DNI l c· L.» (= Såsom dessa dubbelportar slås upp för var och en, sålunda må hjärtats dörr alltid vara öppen för Guds ord. Naaman gick till Jordan sjuk, återvände frisk till sinnet.- Se Konungaboken 11: 5. -Här är själarnas brunn, här är botemedlet mot allt ont. En ödmjuk gärd av Samuel Kempenschiöld. Herrans år 1650.) Denna portal förstördes vid branden 1751. Inskriftstavlan är bevarad och uppsatt i vapenhuset. Portalen efterträddes av en 1753 enligt ritn. av C. Hårleman byggd. 1 Samuel Kempensköld, f. 1599, lektor i Strängnäs, sekreterare i Kammarkoll., Riddarhus­ sekreterare, d. 1670. 222 STOCKHOLM Fig. 58. Stidlicher Kreu zarm . Klara kyrka. Södra korsarmen. The south transept. Se fig. 64. CENDIO Å en inskriftstavla ovan dörrarna lästes: » SACRAM HANe JEDEM DIRO IN­ DELE'l'AM l D: liX .JUNII MDCCLI. l ET I NTRA BIENNIUM DENUO EXSTRUC'l'AM D: 'f : O. M. l D. XII APR. MDCCLIII. l DICA'l'AM EJUSDEM TUTELJI<: QIE GOM MENDAT . l .JUSTUS C. (= Det helga templet, som föröddes av en gruvlig elds­ våda d. 8 juni 1751, inom två år åter uppbyggdes samt d. 12 april 1753 invigdes åt den treenige Guden, det anförtros förtröstansfullt till Hans skydd av Justus C. HAUSWOL~'E D. T. ET PAS'l'OR». KLARA KYRKA 223 Fig. 59. Klara kyrka. 'l'värsektion mot öster. Cross section towards the east . Querschnitt gegen osten. Hauswolf, teol. doktor och kyrkoherde.) Denna tavla är numera uppsatt i tornvapenhuset på dess södra vägg. Den kopparklädda tornspiran (se fig. 57), vilken krönes av ett smidesjärnkors •roRNSPIRAN stående på en förgylld kopparkula, förskriver sig helt från år 1886 och är utförd enl. ritningar av Helgo Zettervall, efterbildande 1600-talets tornspira. Se nedan. Torn uppfördes samtidigt med kyrkan för övrigt år 1572-90. Dess höga, spetsiga TORNETs spira var upptill klädd med koppar och nedtill med spån. Troligen anslöt sig den ÄLDRE BYGG­ NADSHISTOovan nämnda yttre torntrappan till detta ursprungliga torn. - Redan år 1627 beslöts, mA sedan man i någon tid varit bekymrad över tornets svaghet, att nedriva detsamma och uppbygga ett annat, högre och fastare. Detta må dock icke fattas i den be­ märkelsen, att hela tornkroppen skulle rivits, det gällde endast spiran. Tornmurarna, som förut endast varit omkring 41 alnar höga, uppmurades därpå till 61 alnars höjd och en ny spira byggdes. Arbetet utfördes av murmästaren Franz Gelog och bygg­ mästaren Thomas Horn från Norrtälje samt tornbyggaren mäster Mårten Pels. Tornet fick då i huvudsak det utseende, sticket från år 1727 (fig. 63) visar. Spiran täcktes 1634 med koppar av kopparslagaren mäster Peter Mettler och härtill anslogs genom Kungl. brev av den 18 febr. 1632 »så mycket danaarw, som i Norre Stockholms För­ stad kunde opspanas och efter lagan dom förfalla». - År 1665 talas om tornets »starcka swigt, som hotade ett oförmodeligt nederfall». År 1669 besiktigas tornresningen, varvid 224 STOCKHOLM Fig. 60. Klara kyrka. Interiör mot oster. Das Innere gPgen Osten. rl'he interior looking east. KLARA KYRKA 225 Fig. 61. Klara kyrka. Interiör mot väster. The interiur loold ng west. Das Innere gegen 'Vesten. 226 STOCKHOLlVI befanns, att hjärtstocken var i mycket dåligt skick. Vid en häftig storm år 1717 nedstörtade tornspirans övre del, såsom man redan länge fruktat. Till ett minne av denna händelse avtecknades den nedfallna kyrktuppen i naturlig storlek på den översta norra läktaren och vid teckningen anbringades inskriften: »AF 30. MARKERS WIGT, SÅ STOR, SÅ LÅNG OCH BREDER FÖR EDER TECKNAD STÅR OCH STADSENS PRYDNAD, j SOM JAG, BÅD OP OCH NED, l DEN KOPPARTUPPEN WAR, SOM TILL SANCT CLARAlc HEDER / STOD I TRY OCH O'l'TIO-ÅR l PÅ TORNE'fS HÖGSTA SPI'l'Z, 'fiL DES EN GANSKA SWÅR j OCH OHÖRD WÄSTAN-WIND SLOG HONOM PLÖTSLIGT NEDER». ­ SAKRISTIOR År 1722 ombyggdes och reparerades tornspiran av byggmästaren Nils Olofsson Alm och kopparslagareåldermannen mäster Selcke efter ritning av arkitekten Göran Adel­ crantz1. I den nya tuppen inlades en liten kopparplåt med inskriften:>> Ar 1722 den 28 Julii Kyrkioherden Jöran A. Nordberg, Borgmästaren Jöran Adelcrantz, Kyrkio­ wärdar Jonas Nyman Och Eric lVIatsson. » - Denna tornspira förstördes vid eldsvådan 1751. Ar 1752 byggde slottsbyggmästaren Eliander en provisorisk tornhuv, i vilken nya klockor upphängdes. Ritning till tornets ombyggnad och till ny tornspira (fig. 64) uppgjordes av C. Hårleman. Denna spira kom icke till utförande. C. F. Adelcrantz 2 ritar förslag till ny spira, (fig. 66) i nåder gillad 1768. Då medel till spirans upp­ förande ännu icke kunde sammanbringas, fick församlingen tillstånd att bygga en provisorisk spira efter ritning av Adelcrantz (fig. 67), vilken i framtiden skulle er­ sättas av en spira byggd efter 1768 års ritning. Denna provisoriska tornavslutning fanns emellertid kvar ända till 1884-86 då den nuvarande spiran utfördes enl. rit­ ning av Zetterwall. Bakristian är på en sockel av olikfärgad granit uppförd av tegel i två våningar. Den nedre våningen, vilken uppfördes 1649-51, bär å nordfasaden smidda ankarslutar, vilka bilda årtalet 1651. Den övre våningen påbyggdes år 1835, vilket årtal med smidda bokstäver synes å fasaden under taklisten. . A såväl nord- som västfasaden finnes ett fönster i varje våning, de nedre rundbågiga, de övre rektangulära. Karmar och bågar av trä, järngaller. - Ingången till sakristian genom en dörr in till norra korsarmen. Bottenvåningen är välvd med ett kryssvalv av tegel, under det att över­ våningen har platt tak. Yttertaket är täckt med kopparplåt - 1651 års sakristia, vilken byggdes av mäster Hans Drissel, täcktes med kopparplåt år 1723 av mäster Johan Cassman. - År 1727 fanns under nordfönstret en tavla med inskriften: »AKKO l 6 54 DEN 7 JUNI DAGEN EFTER KONUNG CARL GUS'fAFS KRÖNING, SLOG ETT ÅSKESLAG I-IOHL I MUHREN. MEDAN DÖRREN OCH FÖNSTRET LYCKTA WORO, OCH UNDERHÄNGANDlc BLEFvVO DOCK MED ALT ANNAT I S.-\.KERSTIAN OSKADDA. » 1 Göran Josua Törnquist, nob. Adelcrantz, f. 1668, slotts-, stats- och stadsarkitekt. Medlem av kyrkorådet i S. Klara 1721- 1728, d. 1739. 2 Carl Fredric Adelcrantz, f. J 716, son till Göran Adelcrantz, arkitekt, överintendent, baron. Medlem av kyrkorådet i S. Klara efter 1757, d. 1796. KLARA KYRKA 22 7 Fig. 62 . Klara kyrka. Valvmålningar av Olle Hjortzberg 1907. Gewöl bemalereicn von O. Hjortzberg 1D07. VanH-paintings by O. Hj.ortzberg 1907.. 228 STOCKHOLM SÖDRA VA­ P E NH US ET NORRA VA­ PENH USET VIN DF'r\. ~ < + U TANFÖR SÖDRA KOll­ INGÅNGEN Ä LDRE VA­ PE NH US I östra vinkeln mellan långhuset och norra korsarmen finnes ytterligare en sakristia. Den är troligen byggd mellan 1751-53 och är uppförd av tegel på en sockel av sandsten. Dess murar äro ut- och invändigt putsade. Rummet täckes av ett kryssvalv . I dess sydvästra hörn leder en trappa genom kyrkans nordmur upp till predikstolen . Yttertaket är täckt med kopparplåt. Intill denna sakristia byggdes år 1906 en gång fram till koret, d. s. k. prästgången. Murar av tegel, ut- och invändigt putsade. Sockel av sandsten. En äldre sakristia . Ursprunglingen användes en del av södra korsarmen bakom västra pelaren i korsgångshörnet som sakristia, intill år 1651, då den nyss beskrivna byggdes. Invid södra korsarmens gavel finnes en lägre byggnad, inrymmande vapenhus och trappor till läktaren i denna korsarm. Byggnadens utseende framgår av fig. 58. Murarna äro uppförd a av tegel med sockel av sandsten, ut- och invändigt putsade. Gavelfältet prydes av sandstensornament: Ätterna Lilje och Wredes vapen under en gemensam krona, över vilken synes årtalet 1726, under vapnen p a m blad, på sidorna »A:J:L.» (=Axel Johan Lilje) samt :»A: W. » (= Agneta Wrede)l . Por­ talens omfattning och överstycke av sandsten. Kopparklädda dörrar. Å överstycket inskrift : »PSALM 122 . / JAG GLÄDES I 'l'HE'l' M IG SAGT ÄR ATT WI SKOLA GÅ IN UTI HERRANs HUUS». - Fönsteromfattningar av sandsten. Golv av kalksten. Trapporna av kalksten ombyggdes 1906. Det förutvarande av sandsten . Kopparklätt yttertak. År 1723 erbjöd sig grevinnan Agneta Wrede att på egen bekostnad låta borttaga den »trätrappa, som är wid Södra dörren in i kyrkan up till Södra läktaren och i dess Ställe upföra en trappa af Sten med uppgång på 2 sidor, der den utbygda Trä­ kubren nu är utan för dörren». - Byggnaden fullbordades år 1726. Troligen efter ritning av J . Adelcrantz. Intill norra korsarmens gavel ansluter sig likaså en trapp- och vapenhusbyggnad. Se fig. 57. Ut- och invändigt putsade tegelmurar på sockel av sandsten. Fönster­ oniramningar och dörrposter av sandsten. Koppartak. Golv och trappa av kalksten . År 1753 beslöts att »bygga norra dörren liksom den W redeska södra». - »Herr Stats­ secreteraren ÖfwerPostdirectören Och Commendören Leonard h Klinkowström » 2 gav här­ till 500 plåtar mot att han skulle erhålla en gravplats i byggnaden samt tvenne bänk­ rum på södra läktaren. Ritning till trapphuset uppgjordes först av C. H årleman (fig. 65). Densamma förändrades av C. F. Adelcrantz (se fig. 67). Slutligen finnes en vindfångsbyggnad utanför södra koringången. Ut- och invändigt putsade tegelmurar på sandstensockeL Kopparklädda dörrar inom ramar av sandsten . Koppartak. Vindfånget uppfördes mellan 1753 och 1764. Intill år 1649 voro vapenhus inredda i södra och norra korsarmarna. De hade »särskilda valv under stora valvet i Korskyrkan» och fingo nämnda år vika för de då uppförda syd- och nordläktarna. Se närmare sid. 251. Agneta Wrede, f . 1674, d. 1730, g. 1693 med överstelöjtn. greve Axel Johan Lilje, d. 1696. Leonard Klinkowström, f. 1685, överpostdirektör, friherre, d . 1759, begraven i S. Klara i norra vapenhuset. 1 2 KLARA KYRKA 229 BYGGNADSHISTORIA. Såsom ovan nämnts nedrev Gustav Vasa S. Klara kloster år 1527. Redan innan TILLKOMsT­ 50 år förflutit, lade Johan III grunden till S. Klara nuvarande kyrka. Enligt Nord- ·rm Fon KYHKAKS berg skulle kyrkan ha blivit färdig 1572. Messenius uppgiver årtalet 1576. Båda m·vuDPARTI uppgifterna äro felaktiga. Den tillförlitligaste källan är givetvis J ohan III:s bygg­ ningsbrev och diarium. I diariet för år 1577 (i Riksarkivet) angives: »att the öfriga timber som icke behöf:s till S. Clara kijrkia på Norremalm skall föres till Arnöön igen. Ther um Erick Biörsn tillschriff:s och att samme kyrkia motte snart blif:e uppsett». I byggningsbreven nämnes »S. Clare kyrkebyggning» först år 1584. Åren 1583- 86 levererades till S. Klara kyrka enligt uppgift från år 1588 (Acta eccl. Stock­ holm) ej mindre än 177 tusen tegel och 8 tusen pelartegel för en summa av 925 daler. I Horns tegelbruks räkenskaper för 1583, 85, 86, 88 uppgivas stora tegelle­ veranser till slottsfogden Eric Biörsson och »den nya kyrkan på norre malm vid S. Clara». År 1586 giver Johan order om »Klocher och Altaretaffle». Samma år be­ falles att »S. Clare Kyrkies Fönster Steen skole uthugges wed Wreta» och nämnes för första gången Henrik ver Ruffven som byggmästare å S. Klara kyrkobygge . I slottsräkenRkaperna för år 1587 omtalas Henrik ver Ruffven som byggmästare på S. Clara. År 1589 synes kyrkan vara i det närmaste fullbordad. Detta år bestämmer nämligen Johan III, att tornspetsen skall täckas med koppar. Detta arbete utfördes av Anders tornbyggare. Till detsamma åtgick 7 skeppund koppar. Sven Stenssons räkenskaper 1586-92 (Slottsark.). Grl. n:r 53, 55, 76, 88, 463 not. Av ovanstående framgår, att Klara kyrka var under byggnad åtminstone från år 1577 och att arbetena med livlighet bedrevos under alla år efter 1580 fram till 1590, då kyrkan var helt fullbordad att döma av en bevarad inventarieförteckning från detta år, se nedan s. 232. Säkerligen har dock kyrkan projekterats och grundlagts några år före 1577. Möjligt är, att det av Nordberg uppgivna år 1572 betecknar själva grundläggni ngsåret. BYGG­ Under förra delen av 1570-talet var Anders Larsson eller Anders Målare den bygg­ :MÄSTAHB mästare, som J ohan III anlitade för sina arbeten i Stockholm och trakten däromkring. Mäster Anders efterträddes 1576 av den berömde Willem Boy, 1 vilken ända till konun­ gens död är ledare för dennes viktigaste byggnadsföretag i denna del av landet. Boy Willem Boy, arkitekt, byggmästare, skulptör, verksam i Stockholm 1576-1592. Om honom HAHR: studier i Johan III:s Renässans. • Henrik ver Ruffven eller van Hmven, nederländare, omtalas som murmästare först 1573, ledare vid Klarabygget åtminstone efter 1586, blev 1603 »byggmästare på alla slott och hus öfver allt i Upland>. Om ver Ruffven se AuG. HAIIR: Johan III:s renässans, s. 101 och 115 samt Nouv. FAMU,JBBOK del 11, s. 1372. AUG. 16. Sveriges kyrkor. 1 se Slackholm III. 230 STOCKHOLM Fig. 63. Klara kyrka 1727. C. L. v. Schantz delin. I. v. d. Ayeelen x. J m fr tig. 46. The church 1727. Die Kirche 1127. KLARA KYRKA 231 Fig. 64. Klara kyrka. Hårlemans projekt till ombyggnad år 1752. Nat. Mus. Tessin Hårlemanska samlingen. Drawing by Hårleman 1752 for re building of the church. Hårlemans Umbauungsprojekt 1752. 23~ STOCKHOLJVI är sålunda verksam å Stockholms, Svartf'jö och Drottningholms slott samt å Gråmunke­ kyrkan och Tyska kyrkan. Det förefaller därför troligt, att Willem Boy även deltagit i projekterandet av Klara kyrka, ehuru ledarskapet vid bygget efter 1586 överlämnats ovannämnda ver Huffven, vilken varit Boys' biträde vid Riddarholmskyrkan. - Erik Björsson ombesörjde som slottsfogde leveranserna såväl till Klara som till det 1580 påbörjade Jakobs kyrkobygge. DE:-< enJohan III:s kyrka omfattade den nuvarande kyrkans väsentligaste delar: korskyrkan ~~~~~~~~~c;~- och tornet. Kyrkans yttre hade i huvudsak det utseende, som sticket från år 1727 BYGG~ADOCH (fig. 63) återgiver, med undantag av att tornet var lägre, spåntäckt med kopparklädd t;Tf:>EE::-;DE spets och kyrkans tak spåntäckta med blyplåt nedtill. lVIurarna voro utvändigt oputsade och invändigt putsade. Kyrkorummet täcktes av de ännu bestående kryssvalven. Bakristia och vapenhus voro förlagda till korsarmarna. Av den ursprungliga fasta inredningen är intet bevarat. Predikstolen stod på södra sidan, i östra hörnet mellan långhuset och korsarmen. Fatabursräkenskaperna för Stockholms slott 1590 i Blottsarkivet innehålla nedan­ stående inventarieförteckning: »Till S. Clara kyrkia opå Noremalm, som herr Råkans Bewijs lyder: l lVIässe Haken af Rött blomerat Sammet derpå Ett kors af Rödh gyllenduck - 1 l Anntepend af Samma slagz Sammet medh en Gyllenduckz 1-?-ista, och merlh fördeler Frannser af ymse Zölf och Rött Silke - l. l Altherduck af hollendz lerfs - l. l Röcklina - - l. l Altherljussestacker af mässing - 2. l Till lille Altaredh ther Sammestadz Mässehaken af Rött ? tafft medh Ett kors af hwijt Zölfwerduk - l. l Anntepend af samme slagh medh En lista av Zölfduk och medh Silkes Frannser - 1. l Altherduck af Hollandz lerft - 1. l Gamel altherduck af hollandz lerfft medh hwijt Söm och Silke - l. l Corporal af Zehyr - l. l Corporal af hollandz lerft - l. l Mässe särk - l. l Stola af Rött Samet - l. l Stycker till Mässe Särker ->>. 1•~-:~ unJohan III:s kyrkobyggnad hör till den grupp av efterreformatoriska svenska tempel, ;,;p~~~R G~~G s· A vilka trots renässansens intåg i landet i sin uppbyggnad fått behålla gotikens vikti­ 1'-Y ,~{ I .;.N KONSTHISTO- gaste element: spetsbågar, kontrefarter och strålvalv, ehuru kyrkorummets propor­ msK~~~~;\LL- tioner blivit något annorlunda än under medeltiden. En större bredd på såväl rum som öppningar i förhållande till höjden är kännetecknande för dessa kyrkor. Utom Jakobs kyrka i Stockholm, som i viss mån måste räknas som en systerkyrka till S. Klara, ha vi såsom typiska exempel på dylika övergångskyrkor Tyresö kyrka på Sö­ dertörn och den något senare Kristinekyrkan i Falun. - Det förefaller icke troligt, att några som helst rester av den raserade klosterkyrkan ingått i Johan III:s kyrka. Mu­ rarnas tegel ligga överallt i kryssförband. Inga stötfogar, spår av medeltida förband eller dylikt kunna på något ställe konstateras. Icke heller torde under golvet innan­ för kyrkans murar rester av klosterkyrkan kunna anträffas. Därest sådana funnits, ha de dock säkerligen blivit förstörda vid 16- och 1700-talets gravbyggande. BllA~DE~ 1751 Den 8 juni 1751 härjas en stor del av Norrmalm och därvid även Klara kyrka av KLARA KYRKA 233 Fig. 65. Klara kyrka. Hårlemans förslag omkr. 1752. Stick av J. E. Rehn. Stich von J. E . P roject by Hårleman about 1752. Print by J. E. Rehn. Hårlemans projekt um 1752. Behn. 234 STOCKHOLM ;f) l ,. ,, l l r~IJ. .-;[r/;1{ r . jn.'fttl l Fig. 66. Klara kyrka. Projekt av C. F. Adelcrantz, i nåd. gill at 18 maj 1768. Project by C. F. Adelcrantz 1768. Vorochlag von C. F. Adelcrantz 1768. c. H :\RLK\IAN AHKlTEK'l' KYRKA~S E~"r i;: R MEDLE)f AV KYHKOH1 \DET BRA~DEN, en eldsvåda, varvid kyrkans samtliga tak, taklister, fönster, all inredning förstördes. Till och med golven och därunder varande gravar ramponerades. Endast kyrkans murar och valv kvarstodo, varjämte kyrksilvret och en del handlingar räddades. Redan den 28 juni 1751 uppvisade överintendenten, baron Carl H årleman, som sedan år 1744 tillhörde kyrkorådet, ritningar till kyrkans reparerande. Jämför fig. 64 och 65. Arbetet vidtog omedelbart. Utom dåvarande kyrkoherden Samuel Troilius synas styckgjutaren, direktör G. Meijer 1 och handelsmannen Nils Nyman 2 , båda kyrko­ råd, ha varit de drivande krafterna vid kyrkobygget. 1 2 Se s. 276. Se s. 265. KLARA KYRKA 235 'A _f;. .y, (, A,?· 'l /.ll;m•t /rndlt .Zmifi'lnafl If ,_ / - /•-'M "~ pJ {r~ .. 'tnrtr Afrr.rn ;;. ... • l ...:;.,..,. ~ .~, t J ( i,;.Jt•""''. ~;.~.· - ,_,_, !,., ' / A..,. ,., ~-"-··" ,.,~.,.,., y ,/. Fig. 67. Klara kyrka. Adelcrantz projekt till provisorisk tornspira i nåd. gillat 14 sept. 1768. Adelcrantz' Vorschlag fUr einen vorläntigen Turmhelm 1768. Project by Adelcrantz for a temporary spire 1768. För att erhålla medel till kyrkans återuppförande anhölls hos K. Majt om tillstånd att få mynta den vid branden smälta kopparplåten från kyrkans tak och tornhuv samt att på en »stambob få insamla frivilliga gåvor, vilket även beviljades. I januari 1752 hade kyrkobygget, vilket åtminstone vad timmermansarbetet beträffar, utfördes av slottsbyggmästaren Eliander, fortskridit så långt, att man kunde börja tänka på anskaffandet av inredning. Härom berättas i ett nedan återgivet kyrkorådsproto­ koll från den 25 jan. sålunda: l. Beslöts at anmoda Styckgiutare Herr Meyer om de nya Klockornas förfärdigande, samt at den afbrände metallen skulle waskas och afwägas. 2. At tala med Herr Eliander om Klockstolerne hwartil Grefwinnan Gyllenstierna skiänkt twenne Ekar ifrå Brahelund. i\'lEDEL 'l'JLL KYRKANS REPAHATlOK 236 STO CKHOLM 3. At H err Åldermannen Kiörner med de andra af ämbetet noga pröfwar och be­ A sigtigar Kyrkiowalwen och därom lemnar sit skrifteliga intygande. 4. Til Kyrkiofönsterne accorderas med Hr Fristed om Steen och med Schmiclten om J ärnarbe tet. 5. Til Bänkarna begiärdes Ritning af Herr Öfwer. Int. Baron Hårleman, samt accor­ cleres med Eckstein om Arbetet. 6. Afwen så om läcktarna och begynnes m ed den södra. 7. Predikastoolen förfärdigar Herr Liung l efwen efter Baron och Öfwerintendenten H årlemans Ritning. (Jämför fig. 78. ) 8. Capelians Huset giöres färdigt, Kyr­ kioherde Huset begynnes sedan med. 9. Med· Koppartäckningen på taket fort­ ares så långt medlen tilsätta. Den 9 febr. 1753 avled överintendenten C. H årleman. På kyrkorådssammanträde ~ ­ ~ två dagar senare beklagar kyrkoherden han s frånfälle: Härom har i kyrkorådsprotokollet den 11 Fig. 68. Klara kyrka 1880. Ritn. i kyrkans arkiv. febr. 1753 antecknats: Die Kirche 1880. Zeichnung The· church l SSO. Drawin g im Kirchenarcbiv . in the arehivas of the church. »Därnäst uplästes och justerades Proto­ collet af elen 28 january som gaf Kyrkio­ råclet anledning bierteligen beklaga Öfwer Inten dentens H err B. Hårlemans alt för hastiga frånfälle, hwilket wäl Kyrkioråd et sig icke förestält, när han uti förra sam­ manträdet ännu war närwarande, och huru han sig och beklagade öfwer sin tiltagancle podager enclå tycktes wara rätt munter. Kyrkioherden sade, att Kyrkian härwid mera fö rlorade än mången trodde, ty elen sal. Mannen hade i höstas utlåtit sig för honom och han ärnade skaffa ifrå Slottet så mycken Prydna som möjeligt wore, förutan det att han då troclt kunna disponera Öfwerheten att wisa några Nåcletekn. Huru m ån han warit om denna Kyrkiobyggnad och att få Kyrkian istånd det kunde Kyrkioråclet sielf intyga. Han h ade wisat här wardse ömhet för detta förfallna Gs. Hus. Det skulle i wåra Minnesböcker stå honom til ewercleligit ärominne som desutom Sweriges tideböcker icke kunna undgå at t ekna en sådan stor Arkitects stora förtjänster. Ombad Kyrkioherclen H err Directeuren Meyer wara så god, och som han hittills giordt, sörja för Kyrkiobyggnaden. Nu, sedan C. Hårleman wore död, kastade han , - KLARA KYRKA 237 ~~ Gl(cnccs R]~~tt., Siot(;_!J.ofm~ P01'~~ CiU ~tlvi,~l\~ _o~~~l.111l~nn~ Fig. 69. Klara kyrka. H. Zetterwalls skiss till ombyggnad 1881. H. Zetterwall's project for rebuilding of the church 1881. H. Zetterwalls Skizz fiir Umbau der Kirche 1881. det ock Kyrkiorådet gjorde, alt sit bekymmer med fult förtroende på honom. Bad honom tillika icke glömma bort Påskedagen och Gudstiensten., Påskdagen 1753 togs kyrkan ånyo i bruk för gudstjänst. Den hade då i huvudsak KYRKAN Il\­ det utseende, som fig. 65 återgiver, med undantag av att tornet endast täc k . tes av en VIGES Ål\Y() 17 53 tillfällig huv, och att norra trapphuset ännu icke var uppfört. Fasaderna voro putsade, taket kopparklätt. Inredningen var, åtminstone vad altare och predikstol beträffar, provisorisk. (Hårleman hade gjort ritning till tillfälligt altare och predikstol.) Den av Hårleman ritade definitiva predikstolen blev färdig i slutet av 1753, då c. I<'. ADEL­ CRANTZ troligen även sakristian i hörnet mellan norra korsarmens östra fasad och kyrkan KYRKAl\ti fullbordades. Lösningen av återstående uppgifter såsom altaranordning m. m. lämnas AHKITEK'l' EFTER åt den nye överintendenten Carl Fred. Adelcrantz, vilken bliver kyrkobyggets arkitekt nAnLEMAX, efter Hårleman, och som år 1757 inväljes i kyrkorådet. Om de efter Adelcrantz' rit- MEDLE~~ Av - ven t anerna: .. tl"k mngar ut förd a m orge l , vas a tare, f" ar d'rg b ygg d a 1761 ; altare 1~90 f , se s. KYRKOHADET 250 och 239. Om projekt till ny tornspira, se ovan, s. 226. 238 STOCKHOLM Fig. 70. Förslag till ombyggnadavE.Jacobsson1876. Vorschlag flir Umbau 1876, von E. Jacobsson. Project for rebuilding of the church by E. Jacobsson 1876. År 1876 uppgör arkitekten E. Jacobsson förslag till R Klara kyrkas fullständiga om- och tillbyggnad (fig. 70). Detta kommer lyckligtvis ej till utförande. Detsamma gäller även ett dylikt förslag av Helgo Zetterwall, 1882 (fig. 69), vilket utfördes endast vad tornet beträffar. NY'l"r GRAV· Invid södra kyrkogårdsgränsen byggdes år 1889 ett nytt gravkapell enl. ritningar KAPELL 1889 av professor F. G. A. Dahl, se s. 208. INRE >REAren 1905-06 genomgick kyrkan en inre »restaurering,) enl. ritningar av arkitekten STAUREmNG » Agi Lindegren, varvid all äldre fast inredning med undantag av altare och väggarnas 1905-06 AV AGI LINnE- epitafier ersattes med den nuvarande. Nytt golv inlades överallt. - 1907 pryddes GREN väggar och valv med målningar av Olle Hjortsberg. KLARA KYRKA 239 INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER. Altarbord av brun och grön ölandsmarmor. Det utfördes mellan år 1787-1790 enl. ritning av C. F. Adelcrantz. Å altarbordets sidaplintar knäböja tvenne änglar av vit marmor huggna år 1904 efter modeller i gips, av J. T. Sergel (fig. 208). Modellerna förvaras i gravkapellet, se s. 71 och 72. De stodo på altarplintarna 1790 - 1904. Nationalmuseum äger små skisser i vax till dessa änglafigurer, vilka måste betecknas som Klara kyrkas förnämsta konstverk. Liknande änglar ha av Sergel ut­ förts för Karlstads domkyrka. Båda grupperna äro avbildade i Georg Göthes »Johan Tobias Sergels Skulpturverk», fig. 60, 61, 62 och 63. A l t a ruppställning (fig. 73). Halvkolonner och pilastrar av gråblå och gulfläckig marmor med förgyllda korintiska kapitäl uppbära en bruten arkitrav av något gulare m armor. Norra sidans kolonn krönes av en förgylld symbolisk grupp: Förbundsarken, lagens tavlor, ett rökelsekar = gamla testam entet. På södra sidan: En bibel, en kalk med oblater samt ett kors = nya testamentet. I fältet mellan och ovan dessa grupper kring ett cirkelrunt fönster en förgylld strålande krans av moln och änglahuvuden. De nämnda detaljerna äro utförda av förgyllt bly. I fönstret en glasmålning från år 1906-07. I bågen ovan fönstret finnes sedan år 1907 enl. förslag av Agi Lindegren en halvcirkel av elektriska lampor i form av stjärnor. - Uppställningen restaurerades år 1906-07, varvid nämnda glasmålning insattes istället för en ursprunglig med ordet »Gehova » inskri vet i en triangel. En av C. F . Adelcrantz uppgjord ritning till altaranordning godkändes av Kungl. :Yiaj:t den 19 dec. 1760 (se fig. 74). Fig. 76 återgiver ett projekt till altaranordning troligen av Johan Eric Rehn. 1 År 1775, sedan en del medel insamlats till nytt altare och sedan presidenten Johan Löwen 2 år 1774 testamenterat 12 000 dl. kpmynt till samma ändamål, 3 anhöll kyrkorådet hos överintendenten C. F. Adelcrantz om dessein (säkerligen ritning i större skala) till altare och altareuppställning. Först år 1778 av­ lämnade Adelcrantz den begärda ritningen. Härefter väntade man på att bildhug­ garen Sergel skulle komma hem från sin utländska resa. Marmor beställdes i Italien. Man fick emellertid vänta ända till 1787, innan marmorn blev hemforslad till Sverige. Enligt kontrakt detta år m ed »herrar artister» skulle arbetet med uppsatsen kosta l 350 Rdr Specie, fördelade sålunda: »Herr professor Sergel bekommer l 000 Rdr, hälften wid arbetets början och det öwriga wid dess slut; Formaren herrEdberg 200 Rdr Specie och bildhuggaren herr Ljung 4 150 Rdr Specie.» Själva stenhuggarearbetet Jean Erik Rehn, f. 1717, arkitekt, gravör, hovintendent, d. 1793, begravd i S. Klara. s. 283. 2 J ohan Löwen, f. 1697, friherre, president i Kammarrevisionen, d. 1775. 3 Jfr förs. hist. s. 74 not 1. 4 Se not s. 244. 1 ALT ARET ALTA R· UPPSA T S Se 240 STOCKHOLM Fig. 71. Klara kyrka. Ängel för altaret av 1'. Sergel. _Foto efter _gipsoriginalet i gravkapellet. Engel fiir den Altar, von T. Sergel. Nach dem Gipsmodell in der Grabkapelle_ Angel for the altar, by T. Sergel. After the plaster mode! in the mortuary chapel. synes ha utförts av stenhuggaren Göthe. 1 Altaruppställningen blev färdig år 1790. (Se kyrkorådsprotokoll för dessa år.) ALTAm'AVLA Altartavla (fig. 77), målad i olja på väv framställer Kristi nedtagande från korset, gråblå fond, dräkter i klart rött, grönt, blått, violett, ljusrött och brunt. - Tavlan är eignerad nederst till vänster: »Jon. Hoffman inven. et pinxit Roma 1766. 2 AVr'ARUPPDen äldre altaruppställningen beskrives av Nordberg sålunda: »Altartaflorna F;~I~L.t~r~~s äro i fyra afdelningar: Nedirst wid bordet äro tu wackra stycken, på h-vvilka före· ställes bägge de Högwärdiga Sacramenterna, nemligen på den ena: Christi Döpelse i Jordans flod och på den andra: Huru Christus åt Påskalammet med sina Lärjungar, och instiektade den Heliga nattwarden. Der ovanföre i andra afdelningen ser man en stor tafla Christi korsfestelse emellan bägge röfwarne med en stor myckenhet folck 1 2 Johan Adolf Göthe, kapten och slottsstenhuggare. Jonas Hoffman, historiemålare, f. 1731, t 1780. Se Hedv. Eleonora kyrka, s. 210. KLARA KYRKA 241 Fig. 72. Klara kyrka. Ängel för altaret av T. Sergel. Foto efter gipsoriginalet i gravkapellet. Angel for the altar, by T. Sergel. After the plaster mode! in the mortuary chapel. Engel fil r den Altar, von T. Sergel. Nach dem Gipsmodell in der Grabkapelle. och Jerusalems stad i Perspective målning. Ofwan och nedan omkring stå de 4 Evangelisternas bilder, i tämeligen storlek af trä uthugne och förgylde, hållande hwar­ dera sin bok i handen: Å sidan brede wid dem stå deras wanliga Symbola eller skiliemärken, som den äldsta Församlingen dem tillagt: Wid Mattheans en Ängel i mennisio gestalt: Wid Marcus ett Lejon: Wid Lucas en Oxe: Wid Johannes en Örn. l tredje afdelningen wisas Christi nedertagelRe af Korset; ståendes utan före på den ena sidan Moses med bägge lagsens taflor i wänstra handen, och sin staf i högra; på den andra sidan Christus såsom lagsens fullbordan, med en tillsluten bok u på hwilken ligger ett lamb, 1 altsammans äfwen förgyldt. I fjerde och öfwersta afdelningen är Christi uppståndelse och Krigsknektarne som höllo wård wid grafwen, utan före stå Petri och Pauli bilder förgylde, med sina bekanta Wartecken, at den förre har i wänstra handen en nyckel och i högra en öppen bok: den senare en öppen bok i wänstra 1 Här har NORDBERG misstagit sig: denna bild föreställde utan tvivel Johannes döparen. 242 STOCKHOLM Fig. 73. Der Altar. Klara kyrka. Altaret. The altar. KLARA KYRKA 243 7· (' --------~----~.---~------------------~.f~ .~' ''(i'iw.· • ~;,_ Fig. 74. Klara kyrka. Ritn. till altare av C. F. Adelcrantz i nåd. gill. 1760. Drawing for the altar by C. F. Adelcrantz. 1760. Zeichnung flir den Altar von C. F. Adelcrantz, 1760. 244 STOCKHOLM Fig. 75. Del av äldre altarring, omkr. 1780. Nu i övre 8akristian. Portion of an older altar rails, about 1780. Teil eines interen Altargitters, um 1780. och ett swäåd i högra handen>>. Denna uppsats, som uppställdes år 1658, förstördes vid branden 1751, den stod på ett murat altare och var skänkt av rådmannen Olof Larsson. 1 Dess anordning synes i stort sett ha liknat såväl storkyrkans silveraltare som Tyska kyrkans altaruppsats. ALTAnTAVLA Kyrkans ursprungliga altartavla nedtogs 1658 och skänktes år 1664 till Öre­ PÖilE 1 G58 grund, Jär den ersattes av en ny år 1763. AvrAnmNG Altarring (fig. 73) av brunröd, vitfläckig marmor. Den utfördes år 1906-07 enligt ritning av arkitekten Agi Lindegren. Den närmast föregående al tarringen var av trä, målad i pärlfärg med förgyllda ornament. En mindre del av denna för­ varas i sakristians övre våning (fig. 7 5 ). Predikstol (fig. 79) av trä- draperiet å muren av gips- helt förgylld, troligen ut­ PHEDIKS'l'OL förd 1753 av snickaren Knis och gesällen Conrad Heyn enl. ritn. av Carl Hårleman. Troligen äro ornamenten skurna av bildhuggaren Johan L. Ljung. 2 Tvenne av Hårlemans 1 Olof Larsson, f. 1592, rådman i Stockholm, d. 1675, begraven i S. Klara kyrka. Om honom se Stockholms Rådhus och Råd, II, s. 176. 2 Johan L. Ljung, f. 1717, hovbildhuggare, d. 1787, fader till bildhuggaren Peter Ljung. KLARA KYRKA 245 Fig. 76. Klara kyrka. Projekt till altaranordning, tro!. av Jean E. Rehn. N. M. Vorschlag flir Altarsch1nuck, wahrscheinlich von J . E. Hehn. Project for altar ornament, probably by J. E. Rehn. utkast till predikstolen bevaras i Nat. mus. i den Tessin-Hårlemanska samlingen. Se fig. 78. . År 17 52 beslöts, att Ljung skulle göra predikstolen enl. Hårlemans ritning. Den 28 / 4 1753 var predikstolen ännu ej påbörjad. Ett kyrkorådsprot. av detta datum, nedan återgivet, berättar den senare delen av dess tillkomsthistoria: »Herr Pastor sade: Jag har til hit giömdt för KyrkioRådet en underrättelse om Predikostolen, den iag nu, då resolwerat är, att han skall beställas, icke längre bör dölja, sammanhanget är detta. Snickare Knis har en Gesäll som heter Conrad Heyn, som giordt modeHet til Predikstolen och Altaret, såsom det sees. Den Karlen är en brav arbetare, och Knisen will gierna hielpa honom til Mä13tare. Wid et tillfälle uti Dec. Månad, då Knisen 17. Sveriges kyrko1·. Stockho lm III. 246 STOCKHOLM upwiste Modellen til Altaret för mig och Herr Dir. Meyer, och wi frågade honom om hans Ge­ säll Conrad giorclt den och swa­ rade han Ja., och undföllo honom bland andra detta Ord. Willia Herrarna hielpa honom til Mäs­ tare, så skiänker jag Preeliko­ stolen hwad Snickare Arbetet beträffar. Jag tog honom ptL Orden, bad honom gifwa mig det skrifteligen så wille iag och Dir. Meyer sörja där före, att han skulle blifwa Mästare. Han låfwade oss det skrifteliga, gaf Oss och dagen därefter sitt re­ versal. J ag addresserade mig så med min nya Mästare til hans Ex. och Riksrådet Präsid. fri­ herre Höpken, och bad honom wara so gunstig och tala med Herr Borgmästare Schening om detta Mästare stycket, Hans Ex­ cellens sade att han skulle giöra det med nöje. Hans Excellenz har ock wärkeligen fullbordat det löfte Det iag så wäl aff des egen Munn förnummit, såsom och af ByggningsBorgmästare Herr Schening, som wid ett mig giordt Besök rent ut sade mig deth och tycktes förtryta att iag gådh honom förbi och wändt mig till ofwannämnde. Korteligen att säga hwad som händh, så är deth att Borgmästaren haft Snikare Ämbetet ihop uti Bygg­ nings Collegio och förestäldtdem Conrad Heyns Ansökning och Snickare Knises tilbud. Mensom Fig. 77. Klara kyrka. Altartavla av J. Hoffman 1766. Altar piece by J. Hoffman. 1766. Altartafel von J. Hoffman , 1766. KLARA KYRKA Karlen är tysk och icke wil gå uti i deras Gewohnheit och taga en Mästares Dotter eller Äncka så är honom Mästerskapet af­ slagit. Men Herr Borgmästare har ändå ledt Saken til Kyrkians förmån så och Ämbetet betalar Knisen för predikastolen, när han blir ferdig giord och approperad, Ettusend fyrahundra Daler Kpmt. Detta besluth lät Herr Borgmästaren mig genom Assistenten Ekman weta. Jag gick genast til honom, tackade, och förklarade mig nöijd. Beddes likwäl tu ting af honom: l. At t få detta Ämbetets löfte skriftelogen pro extr. protoc. hwilket han mig låfwade och jämwäl till­ stäldt. 2. Att han wille hafwa Conrad Heyn uti gunstig åtanka och hielpa honom wid tilfälle til Mästare. Det han och låfwade ehuru icke positift. - -- » Den närmast föregående predik­ stolen uppsattes år 1658 och bekostades av rådmannen Olof Larsson. Nordberg be­ skriver den sålunda: »År 1658--- upbygdes den som wi nu hafwe alldeles ånyo, - --med åtskil­ liga wackra Sirater af Bildhugare arbete och förgyllning . At i synnerhet nämna et och annat, så är han Otta kantig : I medlersta rummet är Christi Bild, med Evangelisterna och Apostlarne, Mathreus, Marcus och Petrus på Wästra, men Lucas, Johannes, Paulus och Jacobus på Östra sidan. Taket ofwan­ före, eller Himmelen, som wi det allmänt kalle, har sitt häfte i sielfwa muren, och är äfwen distingveradt med lika sådant ar­ bete.- Öfwer Dörren til ingången står denne Skriften med förgylta bokstäfwer på swart: GUDHI TILL ÄRRA OCH S. CLARJE KYRKTA TILL PRYDNING HAFWER RÅDMANNEN HERR OLOF LARSSON DENNA AL'l'ARE'J'AFLAN OCH Zeichuun g fUr eiue Kanzel, wahrscheinlich von Hårle­ man. 247 ji.LDRE l'ltE­ DIKS'l'UL Fig. 78. Klara kyrka. Ritning till predikstol troligen av Hårleman. Nat.-Museum Tessin­ Hårlemanska samlingen. Design for a pulpit, prob· ably by Hårleman. PREDIKES'l'OLEN FÖRÄHRA'l' A:O l 6 58. 248 STOCKHOLM PRBDIKS'l'UL FÖRE 1658 TIMGLAS lJOPl•'\JN'l' DOPFAT Wid samma tillfälle at Kyrkan hwitmenades år 1723, wardt ock den Solen som är på l'reclikostob wäg­ gen å nyo gjord >> . - Den nyssnämnda predikstolen förstördes vid branden l 7 51. Om predik s tolen för e å r l 6 58 nämner N ordberg: »I första begynnelsen haf­ wer Predikastolen i S. Clara warit på Södra siclan wid Östra Pelaren, der som Sal. M:r Zach . Thedes Epita­ phium nu står: Och ekal han År 1632 wara utprydd med gull, silfwer och bl[t färga, af Målaren Mäster J ohan H åkansson på dess egen bekostnad». - År 1649 flyttades predikstol en till norra sidan. Timglas med förgylld ställning, snidad i trä samt 4 glas. På predikstolen. H. 71 cm. 1780-talet. Timglasställning (fig. 80) snidat i trä och förgyllt. Omkring 1750. Förvaras i sakristian. H. 7 cm. Bild­ Fig. 79. Klara kyrka. Predikstolen. huggaren J. Ljung skänkte Die Ka11Zel. The pulpet. år 1753 ett timglas, vilket skruvades fast vid predik­ stolen, troligen det ovanstående. Ett äldre t im glas skänktes år 1722 av rådmannen och preses vid »Staclsens Tämnersrätt» Herr Johan Lejel. Detta hade överst »en fin Christall blädra, som ligger i en mussla, hwilken hwilar på ett Klot med wingar, och under Timmeglaset en dödskalle». Dopfunt av vit gråådrig marmor i koret. Utförd 1907-08 enl. ritning av Thor Thoren. H . 100 cm. Dopfat till ovanstående av silver. A brättet ett Guds öga, ett änglahuvud och KLARA KYRKA tvenne par palmkvistar ingraverade. I brättets kant stämplarna: A. C. DuFVA , tre kronor. Å baksidan inskriften: »MINNE AF HANNA OCH KAlt L NORAWS 19 0 8 ». D. 62 cm. Den äldre dopfunt en var av vit, ådrad marmor och skänkt av amiralen Richard Clerck.l Den stod först vid dörren »bak i kyrkan» men flyttades år 1648 till koret, där den omgavs med ett skrank. Dopbäcken av driven mässing. Augsburgerfat. 1600-talet. Bänkarna (se fig. 60) äro öppna och målade i ekimitation. De utfördes år 1906-07 efter ritning nv arkitekten Agi Lindegren. Efter 1751 års brand uppdrogs år 1752 åt Carl Hårleman att göra ritning tillnya bänkar. I 1829 års inv. beskrivas bänkarna: »Kyrkan är med bänkar inredd, af hvilka i Choret, som är genom portar på stora gången skiljdt från den öfriga delen af kyrkan, finnas 2ne med galler försedda, en å vardera sidan om altaret, och 3 på högra och 7 på venstra sidan, samt­ liga utantill perlfärgade och benämnda: Nattvards­ bänkar.» Övriga bänkarvoro gulmålade. Fig. 86 t.orde giva en föreställning om de äldre bänkarnas utseende. Korskrank. Korets västra del, vars golv ligger 3 trappsteg högre än långhuset, avskiljes från detta medels en barriär av vit gråådrig marmor, utförd år 1906-07 enligt ritning av Agi Lindegren. Av upp­ giften ovan ur 1829 års inv. ang. bänkarna synes framgå, att ett korskrank fanns även före det nu­ varande. Nummertavla (fig. 81) med rikt snidad, förgylld ram. Själva tavlan vridbar inom ramen. Omkr. 17 50. Förvaras i arkivet. H. 95 cm. Nummertavlor, ett par med förgylld, sparsamt sirad ram. I koret. H. 136. B. 68 cm. 1700-talets förra hälft. Nummertavlor ett par med förgylld, sparsamt sirad ram. I långhuset. H. 160. B. 68 cm. 1700­ talets förra hälft. 1 249 DOPHÄC'KEX H:i.NKTXHlm­ X lNU n ;\XKAR AY 1752 Fig. 80. Klara kyrka. Ställning till timglas å predikstolen, tro!. efter ritning av Hårleman. stativ des stundan­ glases auf der Kanzel, um 1750. KORRKRANK stand of an hour-glass on the pulpet abou t 1750. NUN!MER­ 1.l'AVL0Tt Fig. 81. Klara kyrka. Nummertavla. Verstafel um 1750. Hymnboard about 1750. Richard Clerck, f.1604, Amiral, d. 1668, begraven i S. Klara. 250 STOCKHOLM l!'ig. 82. Klara kyrka. Projekt till orgel av Hårleman omkr. 1752. U. Un. Bibi. Orgel, Vorschlag Hårlemans um 17ö2. Organ, project by Härleman abont 1752. Orgelläkt-aren i väster (fig. 60) samt läktaren i vardera korsarmen hava snidade bröstvärn av ek utförda år 1906 enl. ritning av arkitekten Agi Lindegren. Å väst· läktarens stöd i ek skulpterade statyer av S. Petrus och S. Paulus. vÄsTLÄKTARE Den närmast föregående västläktaren var utförd enl. ritning av C. F. Adelcrantz FRÅN ÅR 1761 (se fig. 83) samt invigdes år 1761. Adelcrantz bekostade själv bröstvärnets utförande, ORGELJ,ÄKTARE KLARA KYRKA 251 Fig. 83. Klara kyrka. Projekt till orgel av Adelcrantz omkr. 1760. Organ, project by Adelcrantz about 1760. Orgel, Vorschlag Adelcrantz' um 1760. då församlingen ställde sig tveksam ang. detta på grund av dess dyrbarhet. Före 1761 funnos tvenne västläktare byggda efter Hårlemans ritning. Se fig. 82. Under 1700-talets senare del och intill 1906 funnos utom den nämnda läktaren i LÄK'l'ARE väster även tvenne läktare ovan varandra i vardera korsarmarna. Före branden 17 51 ~·öRE ÅR 1751 funnos tvenne läktare även i väster. »År 1649 den 10 Julii är å Kyrkans wägnar 252 STOCKHOLM Fig. 84, 85. Klara kyrka. Krönfigurer å 1761 års orgel. Crown tigurea of the organ 1761. Gipfelfiguren c l cr Orgel vom J ahre 1761. af Föreståndarena Contraherat med Åldermannen i Murmästare enibetet Mäster Han:; Drissel, at nederbryta Wåkenhuset som hade sitt särskildta hwalf, under stora hwalfwet i Korskyrkan, och i dess ställe inhugga Bielkar til Läcktare, der Församlingen, som årligen tillwäxte, måtte så wäl nu som i framtiden desto bättre och beqwämligare kunna rymmas. - Likaledes blef den 23 Julii med honom i Kyrko-rådet afgjordt om det andra ·w åkenhuset i Södra Korskyrkan, der då Sakerstian war, som ock nu skulle nederrifwas, och lofwade Herr Secreteraren Kempenschöld bestå all denna omkostna· den. >> Läktarna blevo färdiga först år 1650. Ar 1660 blevo på rådmannens Olof Larssons bekostnad läktarna i väster »med för­ gyllning och målningar utstofferade. Warande på undra Läcktaren, der Bänckerummen äro, dessa 20 stycken: SAMUEL, DAVID, ELIAS, ELIZ.li"WS , ESAIAS, J E RE MIAS , HEZECHIEL, DANIEL, HOSEAS, J OEL, AMOS, OBADIAS, JONAS , MI CHAS, NAHUM, HABACUC, ZFPHANIA S, På öfwersta läcktarena, å bägge sidor wid sielfwa Orgwärcket, äro ock 6 målningar, 3 å hwardera, men som de intet föreställa något särdeles, ' vil jag dem ei heller widare am·öra. » År 1664 lät rådmannen Olof Larsson på sin bekostnad förbättra och med målnin­ garne pryda även läktarna i korsarmarna. På översta södra läktarna bilder av »Noah, Abraham , I saac, Jacob, Moses, Aaron, Josua, Caleb, Othoniel, Ehud ». På nedre södra läktaren: >> Debor a, Barach, Gideon, Jefta, Thola, Jair, Ebzam, E lon, Abdon, Simson». HAGGJI<:US, ZAXH ARIAS, MALACHIAS . - KLARA KYRKA 253 Fig. 86. Klara kyrka ordnad för större begravning. Ritn. tro!. av J . E. Rehn. N. M. Das Innere der Kirche fUr eine Bestattung geordnet, wahrscheinlich von J. E. Rehn. 'l'he interior arranged for a funeral ceremony, probably by J . E. Rehn. På översta norra läktaren: »Josef, Hector Trojanus, Alexander Macedo, Julius Crosar, Josua Dux, David Rex, Judas Maccabeus, Carolus Magnus, Arthurus Rex, Salomon". På nedre norra läktaren: »S. Petrus, S. Andreas, S. Jacobus Major, S. Johannes, S. Bartholomrous, S. Matthams, S. Thomas, S. Jacobus Minor, S. Simon, S. Matthias.» Orgel (fig. 61) av rikt snidad ek, byggd år 1906 (Åkerman och Lund) enl. ritning av arkitekten Agi Lindegren. Den närmast föregående orgeln invigdes år 1761 och var byggd av direktörerna Gren och Stråle 1 enl. fasadritning av C. F. Adelcrantz. Den betalades med 32 000 dal. kop. mynt samt bekostades genom medel testementerade av bryggaren Sven Roos' 1 O!UJ EL ORGEL AV l7Gl SVERGES KYHKOR. Stockholm B. VI, H . l, s. 117, not 2. 254 .----~--~--~--- ---- ~ - STOCKHOLM änka, Elisabeth Rosina Höijer, t 1756. Adel­ crantz' orginalritning (tig. 83) förvaras i past. exped. Tvenne grupper genier med musik­ instrument hörande till denna orgel förvaras å övre sakristian. De äro utförda av papp· massa och förgyllda. - Angående orgelns till­ komst och placering berättar nedan återgivna kyrkostämmoprot. från den 29 / 4 1757: Anmälde Kyrkioherden at Herr Nym an såldth Rosiska fasta Ägendomen fådh för det­ samma 25 000 D. Kprmt och at lösöre pan­ terna efwen gådh genom auction. Han will gierna såsom executor testameuti at Orgel­ wärket skall beställas. Men förut lärer wäl församlingen skola höras, hwar det skall ställas an ting. på öfra eller nedra läcktare. Herr Öfwer­ Intendenten sade, at det aldrig får något anse­ ende, om det placeras på öfra läcktaren. Han tror intet at någon regering där får rum. Han hade wäl ännu icke talt med Orgelbyggarne, men wille det giöra på det församlingen måtte kunna blifwa underrättad i närmaste motto, i fall twekan blefwe at employera öfre läktarn. Fig. 87. BRANDEN l 7 51 Herr Dir. Meyer sade at frå Början och med framlidna Baron Hårlemans råd woro öfre lek­ tare där til adopterad (se tig. 82) och försam­ lingen förlorer för mycket i Bänkerumm om nedra läktare där til tages . Kyrkioherden önskade at Herr Öfwer-Intendentens tid kunde tillåta utgiöra eller låta giöra någon ritning til öfre wärket såwäl som nedre och ofwan däraf kunde döm as huru det will se ut. Skada är om Bänkerum skulle gå bort. Skada är, om et orgelwärk som kostar stora penningar icke skulle rätteligen blifwa stäldt kyrkian til prydno. Herr Öfwer-Intendenten låfwade tala m ed Orgelbyggarna samt giöra ritningar och Kyrkiorådet öfwerlemnade detta til Herr Öfwer-Intendenten och Herr Kyrkioherden som kunde passa lägligaste tilfälle at kalla ihop församlingen och giöra. dem föreställ­ ning samt låta församl. decidera å hwilken d era läcktaren wärket skall ställas.» År 1651 ombyggdes kyrkans gamla posetiv av orgelbyggaren »Mäster Filip Eisen­ menger». Denna orgel förstördes vid 1751 års brand. Före 1651 fann s endast nämnda »posetiv», skänkt 1628 av generalskeppsbyggmästaren Hindrich Hubertsson och kame­ remren Gerdt Didrichsson. Om kyrkans orglar, se även Klara församlingshistoria, s. 116 ff. Kelch von Silbor, 1668. Chalice of gilded silver lGGs. Klara kyrka. Kalk av förgyllt silver 1668. KLARA KYRKA 255 2 3 Fig. 88. Klara kyrka. l. Vinkanna 1658. 2. Vinkanna 1621. Cans 3. Vinkanna 1857. l. 1Gö8. Weinkanne l. Hi58. 2. 1621. 3. l 85i . or silver . 2. 1621. 3. 1857. Kalk (fig. 87) av förgyllt silver. Inskrift: »Gijvit till S. Clara Kyrka wedh S. h0gwelborn e Fru Beata Yxkulls begrafningh. S. Erich Gyllenstiernre Enkefrue af dheras effterlefwande bedröfwade baren. den 10 Juni Åhr 1668*. -Därunder äro de Gyllen­ stieruska och Yxkullska vapnen ingraverade och »E. G. S. - B. Y.» Å foten ett graverat krucifix. Stämpl.: l}! PI (= Michel Pohl d. ä.), en krona. H. 31 cm. Pate n av förgyllt silver. Inskrift: »l.H .S. » Inga stämpl. D. 19 cm. Vinsil av förgyllt silver. L. 15 cm. Vinkanna (fig. 88: 2) av förgyllt silver, cylindrisk. Innan och delvis utanpå förgylld. Graverad, rik ornering. Inskr. å locket: >I.H.S. s. c r,ARA. 1 G2 I. 191 L. » Stämpl. lr. T .l (= Jakob Thede). H. 33 cm. Vinkanna (fig. 88: 1) av silver, cylindrisk, innan och delvis utanpå förgylld. Å locket »l.H.S. » inom en graverad krans . Framtill Gyllenstiemas och Yxkulls vapen samt »E . G. S. - B. Y. 1658». I botten: »Tillhörig S. Clara kyrka. 145 L. Stämpl.: En krona och ~ ( = Michel Bech). H. 25 cm. Vinkanna (fig. 88: 3) av silver. Delvis förgylld. Stämpl.: ~FOLCKEul, tre kronor, S. Eriksbild. C. 5 ( = 1857). H. 33 cm. Stop av tenn, 1700-talet. H. 21 cm . O b l a task av silver, oval. Lamm på locket. Stämpl.: l MöLLENBORG l· Tre kronor. s. Eriksbild. Y. 3. ( = 1829). L. 14N2 . D. 10 1/ 2 . KYRKRTLVEn 256 STOCKHOLM Sockenbudskalk av silver, inuti förgylld . Inskrift: ~s. Clane Kiörka. >> Stämpl. :A, ( = 17 59). Tre kronor. S. Erlksbild. l P . LUND l· H. 17 11 2 cm. Paten till ovanstående, av silver, förgylld på översidan. Stämpl.: A, ( = 1759). Tre kronor. S. Eriksbild. lP. LUNDI. D. 10,7 cm. Oblatask av silver till ovanstående. Cy· lindrisk. Stämpl. som ovan. H. 2 11 D. 2, iFI2 cm. Sockenbudskalk av silver, helt förgylld . Åldermansranka. ji:O B.l ( = Petter Bernegau) W. (= 1733). H. 19 cm. Paten till ovanstående, helt förgylld utan stämpl. Oblatask av silver. Cylindrisk. Stämpl.: lG. F.l (= Gustaf R. L. Folcker). S. Eriks­ H. 3 cm. bild. I. 5 ( = 1863). D. 3 11 2. Flaskfoclral av silver, ett par cylindriska med kupigt lock. Inskr. : »Tillhörigt S. Clara Kyrka. Om Gjort År 1811». Stämpl.: E. 3 ( = 1809). Tre kronor. S. Eriks bild. Fig. 8~. Klara kyrka. Ljusstakar från 1600 talets slut. Candle·l~i~s~e~~.d of the Leuchter. Ende des 17. Jhds. L.mRREDSKAP Till det ena en fiaska av glas med silverbeslagen kork. Till elen andra enelast korken. Rörande försålt eller nedsmält äldre silver, se L. LaoSTRÖM i Meddelande från Svenska ~löjdför. 1884, s. 34. Ljuskronor, 4 st. (se fig. 60) av pressad mässingsplåt med vissa delar gjutna. Två rader ljusarmar. I nedre raden 6 stora armar, vardera bärande 6 ljusarmar, i övre raden 12 ljusarmar. Kronorna utfördes år 1887 av Wiklunds metallfabrik. Ljuskrona av malm, med 8 ljusarmar och mellan dessa armar med liljor. Snäck­ formiga manchetter. Inskrift: »GUDS NAMN TIL ÄRA l ÄR DENNA LJUSKRONA GIFVEN TIL S. CLARA l EFTER l HEDERSAMMA MATRONAN ANNA SIGELL l AF MAGDALENA CLAREN 1749, D. 18 DEC, JOH. UPP. 7, v: 14: 10.» Hänger i norra korsarmen. H. 66 cm. Ljuskrona som ovanstående med inskrift: »GUDS NAMN TILL ÄRA l ÄR DENNA LIUS­ KRONA GIFVEN TIL S:T CLARA l EFTER K. M. TRO TIENARE OCH CAMMERARE l UTI K: CAMM: COLLEG: l ÄDLE OCH HÖGAK'r: HR CARL CLAREN l ÅR l 7 4 9 D: 18 DEC. l AF MAGDALENA CLAREN. LUC. l, v. 68 : 70. IAC. EP. I: V. 12.» I södra korsarmen. Ljuskrona av mässingsplåt med vissa delar gjutna, 8 armar. Anskaffad 1907. Hänger under läktaren. H. 90 cm. Is. BLOMBERG!. H. 15112 . D. 8 112 cm. KLARA KYRKA 257 Ljuskrona av kristall med för­ gylld mässingsställning. 6 ljuspipor. l sakristian. H. 65 cm. 1700-talets slut. Ljuskrona av kristall med sex ljusarmar. Mässingsställning. 1700­ talets senare hälft. l gravkapellet. H. 90 cm. Ljusarmar, 2 st. av malm med 7 armar. 1700-talets senare hälft. L. 90 cm. Ljusarmar, 15 st. av punsad och driven mässingsplåt. 3 armar. Snäck­ formiga manchetter. Tidig 1700­ talstyp. Uppsatta å kyrkans vägg­ Fig. 90. Klara kyrka. Rokokoljusstakar av brons. Leuchter. Rococozeit . Candle·sticli:s. Uococo . pelare och väggar. Ljusstakar, ett par, av silver­ plåt, rikt drivna och punsade med blom· och bladrankor. En ljuspipa, 1600-talets slut. (Fig. 89.) 71 cm. Ljusstakar, ett par som ovanstående. H . 35 cm. Ljusstakar, ett par av silver med fem armar. Stämpl.: 1MöLLRNHOiwl . Y. R ( = 1829). S. Eriksbild. Tre kronor. H. 81 cm. Gjorda av gammalt försålt silver. Ljusstakar, ett par av silver trearmade. Rokoko. Stämpl.: b(= 1738). Tre kronor. S. Eriksbild. l RONANDER 1- H . 35 cm. Ljusstake av malm med 2 armar, vridbara kring mittståndaren. 1600-talet. H. 35 cm. Ljusstake av malm. Som ovanstående. H . 30 cm. Ljusstake av massmg. Trearmad. 1700-talsform H . 36 cm. Ljusstakar av brons, ett par med 3 armar. Rokoko. På predikstolen. Ljusstakar av brons, ett par med 3 armar. På altaret. H. 70 cm. Ljusstakar, ett par, (fig. 90) som närmast ovanstående. På altaret. H. 42 cm. Lampetter av spegelglas. En krönt vase inslipad. 1700-talet. H. 40. B. 18 cm. l gravkapellet. Gueridoner, snidade i trä och förgyllda. 1800-talets början. H. 170 cm. I grav­ kapellet. Om ljusredskapen före branden 1751 skriver Nordberg: »Den store Linse-st a ken ÄLDHE • H"" •• af 6 a lnars }. •• l 1 "fran go lf we t l oc h 6 . al nars b re dd LJUSHEDSKAl' som st ar f ramme 1 og- Ch ore t ar 10gc ofwan till med 7. armar och Linsplåtar: Läror wara giord År 1494 l efter det åre­ talet står med gammal Muncke-styl neder på foten. H warifrån han är l eller huru o 0 258 STOCKHOLM han kommit i Svenska händer l hafwer jag ingen underrättelse funnit; men i Proto­ collet Ar 1626 står, att Garnereraren Herr Gerdt Didrichsson låtit föra honom från Dantzig til Stockholm, och skänckt honom åt S. Clane Kyrka.» Peringskjöld upp­ giver dock att denna ljusstake tillhört S. Clara kloster. Se s. 201 och tig. 41. Om denna jättekandelabers utseende torde den samtida »Sju-staken» i Storkyrkan kunna giva en föreställning. Se SVEJHGES KYRKOR, Stockholms Kyrkor. Bd I . Den främsta Liu s -Cro n a n l öfwer ingången i Hög-Choret, hafwer 3. omgånger och 10. armar i hwardera. Är tilkommen År 1672 l såsom påskriften l i twänne Krantzar på nedersta stora Klotet utwisar sålunda: GUDI\!UND HA KAN SSON DYCK. CH RISTINA HANS UOT'l'ER Rll\IFRA NCK, A:O l 6 7 2 . Den andra Lius- Cr ona n hafwer ock 3. omgångar och 10. armar i hwardera: finn es i Protocollet antelmad l såsom skänckt af Wä.lborn e H err Hinric Wulfwenklou. Den Tredie l eller Stora Lius-Cronan mitt för Predikastolen hafwer 4. omgånger och 10. annar i hwardera. Är tilkommen Ar 1678 såsom påskriften nederst kring om stora Klotet utwisar: GUDS NAM N 'l'IL -~HRA, OCH S. CLARA K YRKIA TIL PHYDNAT HAl!'WEl~ HEDERSAMMA MATRONA H. CHRTS'. riNA HANS DOTTER RIMl!'RAN CK DENNA KRONA A:O 167 8. FÖR .~HRA T. Den fierde Liu s -Cr ona n hafwer 2. omgånger och 8. armar i hwardera. Ar till­ kommen År 16 20. Kring om nedersta Klotet står skrifwit: E CCLESI JE ORNAMENTO ET AMICI S DELECT AMEN 'fO RICHARDUS CLERCK SCO TUS E T 1\IONTUS ROSE NATUS ME l!'IERI FECIT, A: o 1620. n edan före på en hängande sköld står Clercks wapn med bokstäfwer R. C. Den femte Lius- Cron a n som hänger närmast til Org-Läcktaren hafwer 2. omgånger oc h 6. armar i hwardera. Den främ sta Lin sarmen l på södra sidan och första pelaren in wid Altaret l är l såsom Protocollet intygar l År 1674. köpt för Kyrkans penningar. L i u sa rmen på andra pelaren l finnes i Protocollet anteknad wara skänckt af Kongl. Styckgiutaren Mäster Johan Mejer, Ar 1675. Den 26 Julii. L i u s ar m e n på tredie pelaren l är tilkommen samma.år l och står på skölden under medlersta pipan skrifwit: 1\I. GUDMU N D DYK, H. CHRISTJNA HANS DO'l"fER RIMFRA KC K A:O 16 7 5. Lins a rmen på fierd e pelaren l är gifwen af dem som den tiden haft sina stole-rum i 4. närmaste bänckarne; ty på skölden stå deras ställen och namn sålunda anteknade: NU M. C. S. 1 2 H. A. NUM. s., O. K. s., J. A . S. , P . F. W , N. P . K. NUM . 1 3 . A. C. NUlVI. s., E . K S., M. G . S., 14. P. B . S , .T. B. S., .J. J . S., A­ P. s ., A . .T. S. A:O 1676 . 15 . P . I. s., 1!'. B. M ., J-[. ,J. B . JVI. , N . J . S. Linsarmen på femte pelaren är gifwen A:o 1700. AJ.' HANs KO NGL. JVIAY:S sTYCK ­ som skölden utwisar. Lin sa rmen på sjette pelaren är tilkomm en Ar 1693, och hafwer en sådan skrift på skölden: JACOB BIERMAN KLO CK OCH STYCKGIUTARES ALDERMAN ANNO 169 3 . L i usarmen under Orgläcktaren l är gifwen af min Sal. Swärfader. På skölden står skrifwit: J OHAN E. REI-IN. E LISABETH LORIN G, A :O 1692. GJUTARE HERR GERHARD MEJ ER , KLARA KYRKA 259 Den främste Linsar men på Norra sidan och första pelaren wid Altaret l är l såsom Protocollet intygar l Ar 1674 köpt för Kyrkans penningar. Linsarmen på andra pelaren l finnes i Protocollet anteknad wara skänckt af Kon g!. Styckgiutaren Mäster Johan Mejer l År 1675. den 26. Julii. Liasarmen på tredie pelaren l är efter Protocollets innehåld köpt Ar 1676. den G. Martii för Kyrkans penningar. Limarmen på fierde pelaren l eller inwid Predikastolen är tilkommen År 1640 l och lärer altså wara den Äldste; på skölden står skrifwit: zu GOTTEs El-IRE HA'l' Dm CRONA l\IEDARDUS GESUS STUCK GISER DEN AHRM VEREHRE'l' A:O 1649. Liasarmen p å femte pelaren h afwer på skölden en sådan skrift: DISSEN ARM VE ­ REHRT THRO KONIGL. MAYT. STUCK UND GLOCKEN GIESER HERR JOHAN l\• IE.TER. Liasarmen på siette p elaren är tilkommen år 1688 och hafwer en sådan skrift på skölden: DIESEN ARM HAT VEREHRET IHRO KONIGL. MA.T:T STUCK UND KLOCKENGTESER, HERR MICHAEL BADER, A:O 16 8 8. :Ciusarmen under Orgelläcktaren är gifwen År 1715. På skölden är skrifwit: .JOHAN ANDERSSON BROBY, CA'fHARINA MELCHERS DOTTER. A n tependi u m av röd sammet. Framtill ett litet kors samt I. H . S. i silver, därunder lagerkvistar i silver. Silvergaloner i kanten och guldfransar. 1800-talet. H. 80. L. 236 cm. Antependium av röd sammet med gula silkesfransar längs kanterna . Skänkt år 1886 av Fr. Grafström. H. 100. L. 240 cm. Alt ard uk till ovanstående av vitt lärft med bred bård i hardangersöm i gult och vitt. Broderad inskrift: »ÅMINNELSE AF FR. GRAFSTRÖM DEN 6 APRIL 1886. » Antependium av svart linneväv . I mitten ett kors broderat med vitt garn. I korsets centrum en kalk, broderad i guld, silver, rött och blått. På sidan om korset med vitt garn: »FÖR EDER» . Strödda stjärnor broderade med vitt garn över h ela an­ tependiet. Violett lärftfoder. Förfärdigat av Licium år 1922. H. 105. L. 256 cm. Antependium av vitt mönstrat siden. Rikt broderad med guld och silke, guld­ fransar. Förfärdigat av Licium år 1922. H. 102. L. 255 cm. Bred spets till altaret i två längder. Antependium av röd, småmönstrad sidendamast. I. H . S. i rikt guldbroderi. Utfört av Licium 1926. Komponerat av Oscar Bradtberg. L. 248. H. 106 cm. Kalkkläde av ljusblå kasmir med bred bård i k anten och buketter i hörnen broderat med guldtråd. Foder av blått tunt ylletyg. 1700-talets senare hälft. H. 88. L. 88 cm. Kalkkläd e av vit atlas. Guldspets i kanten och bård samt strålande Gudsöga i mitten, allt broderat i guld. 1700-talets m itt. Mycket vackert arbete. H . 56. L . 56 cm. Kalkkl ä de av vit atlas. I kanten guldfrans och i guld och silke broderad bård av blad, blommor och druvklasar. l mitten ett strålande Gudsöga. 1700-talets senare hälft. H. 55. L. 55 cm. 'I' F.XTTLmn 260 STOCKHOLM Fig. 91. Chormautel. Klara kyrka. 17. Jltd. Korkåpa från 1600-talet. Cop e . 1"/th cent. Kalkkläde av vit atlas. Guldfrans i kanten. I mitten ett Kristushuvud broderat silke. På baksidan märkt A. H . L. 1828 R H. 52. L. 52 cm. Kalkkläde av vit atlas. Guldfrans i kanten . I mitten Kristus i Getsemane om­ givet av en krans druvklasar och blad, allt i flerfärgat silke. Å baksidan: »Tilägnat Sanct Clara Kyrka af Johanna Elisabet Wästman. Stockholm 20 April 1805•. H. 58. L. 58 cm. Kalkkläd e av röd atlas Guldfrans i kanten. I mitten en strålande sol med I. H. S. i guld. 1800-talet. H. 51. L. 51 cm . Kalkkläde av vit atlas. Guldfrans i kanten samt bård av blommor och blad, broderad i silke. I mitten ett Guds Lamm i silke omgivet av gyllene strålar. 1800­ talet. H. 57. L. 57 cm. Kalkkläde av röd sam met med guldfrans, törnekrans i mitten, bård av ax och vindruvor, allt broderat i guld. 1800-talets förra del. H . 49. L. 49 cm. Kalkkläde av svart sammet, silverfrans i kanten, strålande Guds öga i mitten broderat i silver. 1800-talet. H. 49. L. 49 cm. Bokdyna av gulvit atlas, rikt broderad i silver och guld med stora stiliserade nej­ likor och liljor, vilka fylla hela ytan. Å baksidan med påsydda band: M. S. ­ 1600-talets senare del. H. 35. L. 51 cm. Korkåpa (fig. 91) av silverbrokad med gul botten. Längs kanterna 33 cm . bred KLARA KYRKA 261 Fig. 92, 93. J\fcssgewa.nfl . Ende dos l7. Jhds . Klara kyrka. Mässhake från 1600-talets slut. Cllasuble. End of tlle 17th cent. bård av guldtyg, broderat med olikfärgat silke. Clipens av guldtyg, broderad som bården. I 182fl års inv. säges att den tillhör pastor i Clara såsom v. preses i Stock­ holms stads konsistorium. 1600-talet. Ståtligt och värdefullt arbete. H. 140 cm . Mässhake av Yit atlas broderad med guld och silver och silke. I kanten en bred bård av röd sammet, broderad med guld och silver. Mässhake (fig. 92 och 93) av vitt siden, atlasvävnad med rikt broderat ytmönster av guld, silver och silke, något i relief. För guld och silver läggsöm i växlande botten­ mönster, för silke scholtm·söm i grönt, brunt och gulskärt. Broderiet från 1600-taletr:; slut. Kring mässhaken en bård av brunrött siden med orientaliskt broderi från 1600-talet. Båda broderierna ha ursprungligen haft annan användning, men på ett skickligt sätt sammanfogats till mässhake. - Foder av gulröd sidenrips. Framstycket H . 118, B. 78 cm., ryggstycket H, 131, B. 87 cm . Konserverad av föreningen Pietas 1926. Mässhake av röd sam met med breda guldgaloner i kanterna. Å bröstsidan en strålande sol broderad i guld och silver samt år 1752, :"1 ryggsidan ett i guld och 18. Sreriges kyrko r. 8/nck!tolm l/I. 262 STOCKHOLM silver brod erat krucifix samt initialerna: C. D. P. C. L. ( = Carl D. Ehren· 1 preus - Catharina Linroth). H. 118, B. 70 cm. Mässhakar ett par av svart sammet med breda guldgaloner längs kanterna. Guld­ broderat Guds öga å bröstsidan och kors av guldgaloner å ryggsidan. Å den ena ned­ till på ryggsidan årtalet 1800, broderat i svart, å den andra årtalet 1844. H. 128, B. 63 cm. Mässhakar, ett par av röd sammet med breda guldgaloner längs kanterna. Strå­ lande guldbroderat Guds öga å bröstsidan, kors av guldgaloner å ryggsidan. Anskaff. 1R03. H. 120, B. GO cm. Mässhakar, ett par av röd sammet med smala guldgaloner längs kanterna. Å bröstsidan en guldbroderad stolpe och å ryggsidan ett guldbroderat kors. Modernt arbete. H. 132, B. 75 cm. Mässhake av guldbrokad i rikt mönster med olikfärgade blommor och fåglar. Smala guldgaloner längs kanterna. Foder av rött siden. Modernt arbete. H. 112, B. 64 cm. Mässhakar, ett par av röd, småmönstrad sidendamast. Å ryggsidan ett kors av blått siden med guldbroderier; framtill broderi i guld och blått. Licium 1926. Komp. av O. Brandtberg. H. 130, B. 108 cm. År 1753 skänkte »Hofbrodeuren Herr Sergel» en svart mässhake och ett kalkkläde. Hå v ar, 6 st. av violett linne, moderna. TAYLOR Smärtemannen, oljemålning på väv. Gulaktig karnation, blont hår och skägg, röd mantel. Bröstbild. 1700-talet. I sakristian. Förgylld ram. H. 94, B. R1 cm. Smärte m ann en helfigur, oljemålning på väv. Gulröd karnation; mörk grönbrun fond. Krist u s på korset. Oljemålning på väv. Gulgrå karnation, vitt ländkläde, mörkt bruna färgtoner. Guldram, 1700-talet. I församl. huset. Korsnedtagningen (fig. 94), oljemålning på väv. Brunvit karnation, brunaktig fond, dräkter i dunkelt brunt och grönt. Kopia efter 1600-tals mästare. Skänkt av änkefru Gladberg. I kyrkan på nordväggen . H. 200, B. 130 cm. Korsned tagningen, oljemålning på väv. Ljusa färger. Blekrött. Ljusgrönt blått. Blågrå himmel. Guldram. 1600-talet. I gravkapellet. H. 110, B. 58 cm. Kristus bär sitt kors (fig. 95), oljemålning på väv. Djupa färger. Dräkter i mörk­ blått, rött, cinoberrött, gult, violett och brunt. 1600-talets slut. Guldram. Skänkt av fröken Ulrica Fredenstjärna. H. 128, B. 17 8 cm. I prästgången. Kristi fött e r smörjas av Maria Magdalena (fig. 96). Oljemålning på väv. Ljusa färger. Arkitekturen i grått, draperi i grågrönt. Dräkter i ljusrött, ljusblått, ljusgrönt och gult. Å baksidan inskr.: >> A. G. W. född d. 28 sept. 1701. Anno 1758». Omkr. 1700. Guldram. H. 92, B. 118 Cm. roRTRÄTT Porträtt av Helena, Konung Magnus Ladulås dotter (fig. 97) se även s. 193. Oljemål­ ning på väv. Fonden mycket mörknad. Till höger en kolonnuppställning, överskuren av ett draperi. Prinsessan är iförd en livdräkt, vars högra sida är vit och vänstra svart. ' Carl Diedric Ehrenprens, f. 1692, hovrättsråd, greve, t 1760, g. m. C. Linroth t 1775. KLARA KYRK A 263 Fig. 94. Klara kyrka. Ölgemälde. Nedtagningen från korset. 17. Jhd. The Oljemålning på väv. OH-painting. Krcuzabnahme. descent off the cross. 17th cent. 264 STOCKHOLM Fig. 95. l{reuztragung. Klara kyrka. Kristus bär sitt kors. Oljemålning på väv, 1600-talets slut. Christ boaring his cross . Oil·painting. 17th cent. End of the Ölgemälde aus dem Ende des 17. Jhds . CHaren ~!ofier gegeben 12lo 1288 l ba fie nod) nid)t i~r 7 ja~r errcid)et. l ifi gc~091St@:mu@:iist: 1299." 1600-talet, återgår säkerligen på en äldre målning. Prinsessans dräkt är av en typ - d . s. k. cotte hardi - vilken förekommer på 1300-talet. Enkel guldram . H. 77, B. 55 cm. Porträtt av Helena, replik av närmast föregående. Oljemålning på väv. Färger som detta. Inskrift å duken: ,@:!na bes ~önigesiJJ1agni l 9abulås todjter, au Sorben, l if)r S)err uattcr, ~att fie in ®a. ~!ara ~!ofter gcgcben, l 12lo 1288 ba fie nodj nid) t/ i~r 7 ia{Jr mid)ct. ift l gc~OIJ1:t@:~1u@ih: \)lo 1299." I pastorsexpeditionen. Guldram, snidad med kungl. kronor i hörnen, omkr. 1700. H. 71, B. 93 cm. Om övriga repliker, se s. 199. Porträtt av äldre man, läsande i en bok (fig. 98). Oljemålning på väv. Grått hår och skägg, rödlett karnation. Hänger i västra sakristian. Guldram. H. 81, B. 72 cm. 1)11)(1)10 Över axlarna en röd krage med svart foder. Röda skor. Observera den gyllene hals­ kedjan samt radbandet. Jmfr. fig. 39, se även s. 200. Inskr. å duken över huvudet: ,~flena bes ~~önige!l 1))1agni 9ablå!l l SDodJ!cr, 0u ®oebcn, i~r Sjm fatter lJott l ]ie in 15. KLARA KYI-~KA 265 Fig. 96. Klara kyrka. lVIaria Magdalena smörjer Kristi fötter. Maria Magdalena im Hnuse Simons, Ölgemälde um 1700. Oljemålning på väv, c. 1700. Oil~painting Mary l\fagdalene in Simon's house. abont 1700. I pastorsexpeditionen, Klara Östra Kyrkogata, hängande prästporträtt äro beskrivna under rubriken series pastorium i S. Klara församlingshistoria. Nils Nyman. (Kyrkoråd i S. Klara, Fig. 99.) Grått hår, rödlett karnation, mörk dräkt. Inskr. å ramen: »HANDELSMANNEN OCH KYRKORÅDE'l' VID ST. CLARJE OCH OLAl FÖRSAMLINGAR HERR NTLS NYMAN JONASSON FÖDD D. MAJI 2 0 OCTOBER 17 0 9 AFMÅLAD D. l!) ocn DÖD D. 2 JUN I 1 i 6 2 . » Förgylld ram med förgylld rosett och guirland. Hänger i sakristian. H. 90, B. 75 cm. Om N. Nymans grav se s. 210. Porträtt av okärid dam (möjligen hustru till Johan Björk), fig. 100. Gulgrå fond, ljust rödlett karnation, svartgrå dräkt med ljusblå rosetter och schal, vit hätta m ed blå band. - Hänger i sakristian. Förgylld ram och krönande rosett. H. 78, B. 61 cm. Johan Björk (f. 1747 d. 1784. Fig. 101). Grågul fond, vit peruk. Inskrift p:l baksidan av duken: »l\IAGIST: JO II: BJÖRCK. NAT IIOJ, l\UlEjD . 24 OCT. 1747. CIV. ACAD. 1765. FROM. P HILOSOPH(IY!AG. UP. 1770. SACR. SUSCEP. ORD. 1771. COLLEGAII : / SCJIOLA TRIV. IIOLJ\1: 18* 1771. UX DUX 1772. CO" /C TONAT. EXT. ORD. AD COHOH'l'. T'R1ETOR. f'IARA 266 STOCKHOLM Fig. 97. Klara kyrka. Porträtt av prinsessan Helena, Magnus tadulås' dotter. 1.600 talet. Portrait of the princess Helena, the daughter of Magnus Ladnlås. End of the 17th con t. Bildnis der Prinsessin Helena, der 'l'ochter Magnus Laduläs'. Ende des 17. Jhds KLAEA KYEKA 267 Fig. 98. Klara kyrka. Porträtt av okänd man. Portl·ait of an unknown. Bildnis oines Unbekannten. M(TAS'!) 1773. j SERENISS. PRINC. AC. SUDERM. DUCI. CAROLO. A. SACRIS E. ORD. 1774. l APO ­ LOGISTA SCHOL. 'l'HIV . HOLM. 1777. l UNANIJ\11 VOCATIONE PAS'l'OR WADSUND: E'l;. HAG: 1778. PR.MPOSITUS HO:s'OH 1784. DENAT. DIE 13 DECEMB. 1784.» (= J. B., född i Stockholm el. 24 okt. 1747, student 1765, fil. mag. i Uppsala 1770, prästvigd 1771, kollega vid trivialskolan i Stockholm 1771, gift 1772, e. o. predikant vid kungl. livgardet 1773, e. o. hovpredikant hos den lysande fursten och Söderman­ lands h ertig Karl 1774, apologist (räknelärare) vid trivialskolan i Stockholm 1777, en­ hälligt vald till kyrkoherde i Vadsunda och Haga 1778, heclersofficer(?) 1784, död d. 13 dec. 1784). Hänger i nordvästra sakristian. Förgylld ram och krönande rosett. H. 78, B 61 cm . Hedengrans stick; Åminnelseskrift över religionsfriheten i Schlesien, 1707. l guldram. I västra sakristian. 268 ::)TO CKHOLM Fig. 99. Klara kyrka. Porträtt av kyrkoråds· ledamoten Nils Nyman . P ortrait o! the member of the selcct vestry N. Nyman, t 1762. llihluis d es Kirch enraths Nils Nyman, t 1762. Gustav III: s tal till ständerna 1772. Snidad förgylld ram. Överst en krönt sköld med tre kronor omgiven av lagerkvistar. Inskr. å ramen: » DEN 21 AUGUSTI 177 2. » I västra sakristian. Ritning till tornbyggnad (jfr fig. 66), utförd av C. F . Aclelcrantz. Påskrift: >>Approberas till efterföljd i framtiden, när församlingens förmögenhet en sådan byggnad tillstäder. Stockholm i Råd Cammaren den 18 maji 1768. Adolph :F'reclrich - C. :F'. A.delcrantz. » I glas och förgyild ram. Pastorsexpeditionen. Ritning till altaruppställning (fig. 74), i nåder gillad d. 19 dec. 1760, utförd av C. F. Adelcrantz och av honom insatt i förgylld, snidad ram och skänkt till kyrkan. I Pastorsexpeditionen. KLARA KYRKA 269 F ig. 100. Klara kyrka. Porträtt av okänd dam. Portra.it of un unknown woman. Bildnis ciuer Unbekanntcn. Plan av S. Klara k yrka, anmäld för Öf. Intendentsämb. 1880 o<.:h 1881. I glas och ekram. Hänger i Past. Exp. Enl. Nordberg funnos före branden 1751 följande tavlor: Porträtt av Mar tin L u t her i olj a på väv med inskrift, vilken återgives av Nord· PURTl~ii:rr "]at ar 1 o ~65 ~'OHS'l'ORDA ••tt et var ma berg, som medd el ar, a tt por t ra . av L ucas cranac h »sasom h ans vm BRA)(DE.:\ vanliga märke utvisar». Förgylld snidad ram. Stod 17 23 på norra sidan om altaret. 1751 Porträtt av Philip Me l anchton i olja på väv. Inskriften återgiven av Nordberg, som meddelar, att även detta porträtt, som 17 23 stod på södra sidan av altaret, var målat av Lucas Cranach och liksom Luthm·s porträtt omkr. 1680 skänkt av lands­ hövding Balthasar Gyllenhof, och då troligen utbytt mot tvenne porträtt av samma personer, omnämnda i 1639 års inv. Epitafi u m (fig. 102) över Gustaf, död 1750, och Clas Gustaf Rålamb, död 1765, av EPI'l'AFIER o o 270 STOCKHOLM Fig. 101. Klara kyrka. Porträtt av Magister Johan Björk. Bildnis des Magisters Johan Björk. Portrait of the doctor Johan Björk. ljusgrön kolmårdsmarmor m ed bronserade ornament av tenn. Ritning (fig. 103) till det­ sarruna av C. Hårleman i K. Bsts. Arkiv. Förgylld inskrift: »ILLUSTR. BAR. RÅLAMBI PA TER ET FIL lUS j U'l'ERQ . SUPERIORIS SUBSELLI EQUES EX ORDINE S'l'ELL.lE POLAIUS l E'l' MAG NA l IN PRINCIPEM FIDE SINGULl COLLEGII PR.lESES lILLE GUS'l'AVUS R EM PAR'l'I.lE CURAVI'l' ME'l 'AL­ LICAM l NA'l'US D. 5 OC'l'. 1675 OBIL'l' D. 23 IULII A: 1750 ./HIC CLADIUS GUSTAVUS TABU­ UNO STATUS PR.lEFUIT l Vl'J'AQ ( FUN CTUS D. 22 MAR'l'II l 7 6 5 SEXAGENARIUS E'l' BIMESTRIS. At högvälborna friherrarn a Rålamb, fader och son, båda riddare av Nordstjärneordens första klass och med stor trohet mot konungen var för sig president för ett collegium. Den äldre, Gustaf, förestod bergskollegium, född den 5 oktober 1675, död den 23 juli 1750. Den yngre, Clas Gustaf, var president i stats­ kontoret, avled den 22 mars 1765 i en ålder av 60 år och 2 månader. lVIå de vila i frid!) REQUISC AN'J' IN PACE.» = KLARA KYRKA 271 Epitafium (fig. 104) över Rutger Fuchs, död 1753, av ljusgrön kolmårdsmarmor med ornament av bronserat tenn. Ritning (fig. 104 b) till detsamma av C. Hårleman förvaras i K. Bsts. Arkiv. Inskrift: »D. o. M. RU'l'GERO. LIB. BAR. DE FUCHs. DOM. RE G. E'l' URB. PRIM. SUMMO PRJEFEC'l'O. NAT. DIE 12 APR ANN. MDCLXXXII PlWLE. DIE l 0 E. M. ANNN. MD CLIII. P. l lE'l'ERNUM. l DENA'l'. SINE. AMORIS. SUI. SIMUL. ET. MOmORIS. l M. l VIDUA . SUPERS'l'ES. SIGRIDA. MARGARETHA. MÖRNER l VIRTUTEM. POS'l'ERI IMITAN'l'UR. » (= Åt Gud den allgode och allsmäktige. Åt friherre Rutger Fuchs, kungl. slottets och stadens överståthållare, född den 12 april 1682, död utan avkomma den 10 i samma månad 1753. Hans efterlevande maka Sigrid Margareta Mörner reste vården till evig hågkomst av kärlek och samtidigt saknad. De efterkommande uppställa hans dygd som mönster. ) Epitafium (fig. 105) över Carl Hårleman, död 1753. Inskriftstavlan av brunröd marmor, omramningen av grågrön kolmårdsmarmor, vapenkartusch och ornament av förgylld metall. Skisser (fig. 106), troligen uppgjorda av Jean Erik Rehn, förvaras i Nat. Museum. Förgylld inskrift: »VIRO. IMMORTALI. j L. B. CAROLO. HÅRLEMAN. l SVPR. JEDIF. R. PRA<:FECTOIN. D. 27 AVG. 1700 DEN. D. IX. FEBR. 1753.1ET CONIVIGIPIISSIME/ COlifET HINRIClE. IVL. LIEVEN . /N. D. HÖPKEN. 16. FEBR. 1709. DEN. D. 26. AVG. 1779. l AND. I. (=Åt den odödlige mannen friherre Carl Hårleman, kunglig överintendent, född den 27 augusti 1700, död den 9 februari 1753, och hans mycket fromma maka, grevinnan Henrika Juliana von Liewen, född den 16 februari 1709, död den 26 augusti 1779 . Anders J . Höpken, greve, riksråd lät resa vården.) Ep i ta f i u m (fig. 107) över medlemmar av släkten Meyer, uppsatt år 1761. Ram och överstycke av grön kolmårdsmarmor. Den övre inskriftstavlan av röd marmor, den nedre av svart. Den krönande medaljongen och ornamenten kring densamma samt uppställningen vid övre inskriftstavlans fot av brons. Förgylld inskrift: »GERHARD R. R. SENATOR. CVRAVI'l'.» MEYER. PRO'AVO CANDIS. BELLI. l COMES l ERIGI MEYERS EPITAFIUM l ORIGINE. MACHINIS. GERMAN O. ADOP'l'IONE. SVECO INDUSTRIAM. l DOMI. l QUINE. CUM. QUAM. IN. FABRI­ FORISQ.: PROBASSET. IISTEM. PREFIC!TUR. A:O 16 4 l / PA'l'ER. EX. MARIA. V. DER. LINDE . VIII. LIBEROROM. OBII1'. AO. 16 6 4. MEYER. AVO. j JOHANNI. l PATERNA<:. l ITIDEM. ART! S. lE MULO . ET. SUCCESSORI. AO. 16 6 6. MORTUO. 16 79. FELIX. SEP'l'ENA . PROLE. CO~NUBIUM. CUM. MARIA. KÖPKEN. YlLNA. LI'l'IiUAN. l .r.;UBEN'l'I. DEIN. MICELI. BADER. l l POST. FUSORI. REGIO. 16 8 4. DENATO 16 9 3. / GERHA RDO. MEYER. P A TRI. 16 9 5 . SED. PROPERAN'l'IBUS. EREPTO. l 71 O. AVITI. MUNERIS. HJEREDI. RABILL CA'l'H. l NISI. COLLAPSJE. DOMUS. DPcPLORA'l'A. VOTA. SUS'l'INUISSE'l'. KAMMECKER. UNDECIES. MATER. TUTRIX. l XVIII. MEYER l VIRILIS. ANIJIH. Fy Hårleman for the taph ftg. 101. epi~ Zeichnung von Hårleman fUr das Epitaph ll'ig. 101. 274 STOCKHOLM FEB. DÖD l 7 6 6 D. 6 l\ OV. / INRIKES. UTRTKES. TIL SIÖSS. TIL LANDS. I KHIG. I FRID. 'l'IEN'l' MED HEDEH FEM SVEA KONUNGAH j 78 ÅHR WANDRA'l' REDELIGEN. j HON WAR j ÄLSKAD. MAKAHULD. MODElL PltYDDE. SIT KÖN l MED BÄGGES NAMN ÄR DERAS ÅJVIINNJ> Södra s idan vid fjärde pel aren. Epitafium av trä med bildhuggarearbete på sidorna över sekreterar e n grens hustru, 1 SEX'l'US , Med inskrift: J onas P a lm ­ »PHOEBUS IN HOC SECLO CUM QUINQUANGESIMUS IRE'f l E'l' EXORIENS CULMINA SUMMA POL!/ STRINGE HET , EXAC'l'IS POS'l' SEQUI- MILLE GRADATIM AULA l QUADRIJUGIS CENTUM A Pl~OGENIE J>OJ\UNI l J ONAS IN AUGUS'l 'A QUI SECRETARIUS l SUB CA LAMO BELL! PONDERA FA'l'AQUE HABET / PALMGRENIUS, SANC'l'UM UXORJJF, PIE'l'A'l'IS HONOREM NA'l'ISQ; UNUM ET TUMULUS 1 1 l JETERN UM , l<'RAGILEM 'l'HANSTULI'l' IN TABULAM l CONJ UGIBUS SACRAM , SIMUL, QUIBUS UNUS l SEilfPER AMOR, SECUMQ; I NVIOLATA FUlT : UNA FIDES, COR INDIVISA VOLUN'l'A S l PLU RA SED UNIUS PIGNOitA COitDA EitANT: l SI ILLA P ERI'l' , QUO VUVl' ItEQUI .3CERE Al\iOH., l SEMPER INEX'l'I NC'l'I CANDIDA FIGNA GERE'r » Jonas Palmgren, f . 1614, sekreterare i Krigskollegium, krigsråd, dotter, 2:o med Carin Eriksdotter, 3:o med Catharina Utterklou . 10. Sveriges ky•·kor. ·r 1687, g. m. Carin Olofs­ Stocklwlm III. 278 STOCKHOLM Fig. 109. Klara kyrka. b'ig. 108. J. E. Hehn, ritning till Carl Hidderstolpes Epitafium. N.-M. J. E. Hehn, drawing for the epitaph fig. !OS. J. E. Rehn, Zeicbnung för das Epitaph KLARA KYRKA 279 (= Då Phrebus (solen) i detta sekel gick sin femtisjätte omgång och vid sin uppstig­ ning berörde polens högsta höjder, sedan fyrspannets färd småningom fullbordats tusen gånger efter det sjätte hundradet efter Herrens födelse, överflyttade Jonas Palmgren, vilken som hovsekreterare haver krigets viktiga händelser och öden under pennan, sin makas trofasthet, denna heliga och eviga heder, till en bräckli g tavla, helig för make och barn. H an närde på en gång enh etlig kärlek för dem och bar inom sig okränkt, •;tJtU<..• u!: .. f' (:'tu(. .{yr: ,;L. ljlfu."t.t.1"~1 ' Fig. 110. Klara kyrka. Epitafium över .T. E. Rehns hustru, "f 1766. E pitaph der Gattin des Arehitelden Uehn, t 17öG. Epitaph of th e wife of the architect Uehn, t 1166. F ig. 111. .T. E. Hehn, ritning till epitafium över hans hustru. J . }~. Rehn, Zcichnun g fUr das Epitaph Fig. 110. J. E. Rehn, drawin g for the epitaph tig . 110. en trohet, ett hjärta, en odelad vilja. Mångavoro barnen, men en endas kärlekspanter. O grav, om han förgås, var skall då kärleken bo? Alltid skall han bära den osläckta eldens glänsande tecken. ) - H ängde på södra sidan vid femte pelaren i västra hömet a v korsarmen. Epitafium av svart och vit marmor över Brod er Andersson Rålamb, död 1647, med inskrift: »HOC 'l'UMU LO CON DI'l'UR GE NEROSI SSIMUS ATQ; NOBILISSI JVIUS DOMINUS BRO­ DERUs AND RA<; RÅLAMB: l\1AGNI DUCA'l'US F I NLANDIM NEC NON .-\.LANDIM GUBERNA'l'OB. & PRA<;SES P ARLAMENT! IBIDEM: CU M U'l'RA QUE SUA CO NJ UGE, PinOR!, NOBILISSIMA & GENE­ ROSISSIMA DOMINA AN NA OXEN S'l'IERNA, ERIC! F'ILIA, EX QUL LIBEIWS SEX SUS'l'ULI'l' 1 MAS CULI SEXUS QUA'l'UOR & FA<;MININI DUOS: POSTEHIORI: GENEIWSISSIMA & NOBILISSIMA DOMINA 280 STOCKHOLM Fig. 112. Klara kyrka. Epitafium över Hans Ankarcrantz, i" Epitaph Hans Ankarerantx' , t 1767. Epitaph of Hans Ankarcrantz, 1768. t 1768, AN NA IBIQUE JUNIL TOTT, CLAUDII FILTA. CUlVI HAC DUO IPSI FILII ERANT . NATUS IN BlWO A:O 15 6 9 ETATIS 79. SALUTI'J' REPARATE 1647 DIE 3 MOH'J'ALI'l'A'l'E INTERCEPTUS ANNO PRMSENS MONUMENTU:i\I IN l\IEMORIAM DILECTISSilVIORUlVI P ARENTUM POSUEHUN'l' RE­ - LIC'l'I HEREDES.» I en oval därunder: »NATUS HUMO, DESOSSUS HUMI, CMLES'l'E SE ­ PUI~CHRUJ\f INTUS NON l QUMRO. AMAVI, l HOC HEQUIRJ~NTIS JAM MISERERE Dl~US! VE'l'US INDUXI'J' REP'l'ILE VETUS HOMO: l SI LBVI'l'ER COLUI TE, AUT SBGNITER l AN'J'E DIEM HAPIOR: RAPTUM ( DESERIS, IMlVIO f ERIPIS, EREPTO TU MIHI VlmA SALUS. » = l denna grav vilar den mycket berömde och högädle herr Broder Andersson Rålamb, guvernör för storhertig­ dömet Finland och på Åland, president i Åbo hovrätt, tillsammans med båda sina hustrur, den högädla och dygdiga fru Anna Erikselotter Oxenstierna, med vi!J,en han KLARA KYRKA hade sex barn, fyra söner och två döttrar, den högädla och dygdiga fru Anna Clasdotter Tott, som skänkte honom två söner. Född i Bro år 1569, död därstädes i sin ålders 79:e år den 3 juni i den återvunna nådens år 1647. De efterlevande arvingarna reste denna minnes· vård till minne av de mycket älskade föräld­ rarna. Född av stoft, åter vorden stoft, söker jag en himmelsk grav. Förbarma dig Gud över den bedjande! Om jag trögt har dyrkat dig eller i mitt hjärta slappt har älskat dig, så har jag förmåtts därtill av min gamla män­ niska, den gamla reptilen. I förtid rövas jag bort. Du skall ej överge den bortrövade, nej, du skall själv rycka mig bort, du, som är den sanna frälsningen för mig.) Norra sidan, väster om andra pelaren. Epitafium av trä över Andr e as Lorents, målarmästare, och h ans tre hustrur. Å epi­ tafiet funnos samtligas porträtt. Inskrift: , Il!nno 1679 ben 24 maji l janetre clarce ft)tfio til ~eber l 281 ~änder efter urminne~ feber l Iii en Vrl}bnab i mår ftab l tt) ®ub iil~ar gijmaren glob l ll!nbrea~ ~orenta blir {Jan nämnber l conterfejare rätt mäl fänber l ~minen i medben ~afroer gjort fin flit l fonften att Fig. 113. Klara kyrka. Epitafium över 1786 · lära meb t)tterfta nit l 'f.emma få wiil fom i 'riim= Johan Westin, -J"J l J ~ pitaph Johan \Vc13tins, E pitapl1 of Johan 'Vesti n , 1786 · manbe lan b l farit od) reft öfroer fiöar od) lanb 1 t i 17Sö. öfroer fiu år blanb lefman od) liirb l öjmat od) brufat fin fonft utan jlärb l ®ub ~ar ou änbtelig lönat ~an~ mölla l gifmit i fällerne~lanbet fin föba l ~on om miilfignat uti fil fall: l ~ägnat od) frögbat meb mälferb aU l trenne ~uftrur bl}gbiga od) fromma l ~afmer ~an ~aft l famt barn od) blomma l ~milfa roiigen i finom tib l~ola ~är ~mila i gollan ftib l fro~varne neber i jorbene giömma~ l ~ola ~å bomebag ide förglömma~ l föra~ mcb fililarna uti ftor frögb l gliibia~ od) ~ugna~ i ~immel~ ~ögb." - På norra sidan vid tredje pe­ laren från koret. Epitafium över J ohan Köpke med inskrift: LOFL. ÄMBETS WÄLBR'l'RODDE ÅLDERMAN, »'riL GUDS NAMPNS ÄHRA, S. CLARA KYRCKIOS PRYDNING, HAFWER HANS KONGL. MAJ:'l'S BILT OCH S'J'ENHUGGARE, SÅ OCH THET SAMT OCH TYSKE KY RKIANS WÄLFÖRORDNADE OCH WÄLACHTAD MESTER JOHAN FÖRESTÅNDARE HÄR UTI STOCKHOLM KÖPKE DEN EHREBORNE DETTA EPITAPHIUM SIGH OCH SIN SALIGA HUSTRU FORDOM DYGDESAMMA MATRONA HEDEWIG HARMELS'l'EEN: SAM'l' OCH SIN NU WARARDE KIÄRA MAK A, EHREBORNE OCH DYGDE • 1n• ~82 8TOCKHOLM SAMMA MATHONA HUSTRU MARIA HAHTMANS TILL ÅMIN· Norra sidan, på västra NELSF.C LÅTIT OPRÄ'L'T A. l G7 6. >> sidan om tredj e pelaren. Epitafium över Hans Kirckho f, död inskrift: ,~:o 1672, med 1647. 'iD. 2 julii ift be!l ~odjwoglgebogrnen S)mn Sjerr mnnarbt ~otjten~jons, @rafen!l ijU Orrebala l ~rt)= {)err 0u !ffiierefla l S)err 0u ~orftena l @ebf!a unb ~(ataigf l igr fönigl. maj:t unb ~ron 6c{)meben reid)!lml!l l ®eneral!l unb ~elbt I)Jlarfcf)aU!l l aUllJ ®eneral ®ouuerneur in ~omcren j strompeter l ber erbare unb funftreidj e S)ans ~irctf)of uon IJlqrnberg gebiirtig l unbt feines alter!~ 26. ~agr l in @ott fciigiidj entfd)laffen l unbt tJon biejer Welt abgejdjiebm. besfen tiörper in bie~cr .fi'ird)en bet)gefet 0t morben bem @ott cine frö!id)e ~uferfte~ung geben unb uetleigen moUe , Norra sidan vid fjärde pelaren. Epitafium av trä över Jonas Hammarin, död Fig. 114. Kl a ra kyrka. Epitafium över J. E. Rehn, 1793. ,still @ub!l iif)ro l 6. ~larre fqrlio!l prljbnab od) fin fal. man ~onre !Benggjon Sjamarino 1il åmin= nege l j om war S):!l 9)(aj:l!l rejerenbarius uti frigs coUcgio, odj afsomnabe ben 10. maji ~:o 1648. tvib 39. år!l ålber l gafwcr gubfr. matr- >GRAF = SKHIFT. l WID DENNA MUR I OMBYGD GRTF'l' Epitaph J. E. Rehns, Epitaph of J. E. Rehn, t 1793. t 17U3. l JOEN BENGTSSON MON HÅRD T SOFWA, l DEN DÖDEN SUR MED SITT FÖRGIFT l HAS'l 'IG'l' HAR FÖRDT I DOFWA, l DOCK ÄR HAN S SIÄL I HIMMELSHÖGD WIS'l'E l HWILKET HANS 'l'RO UT ­ l OCH GÖMES WÄL MED MYCKEN FRÖGD l HIELP OS DIIT J ESU CHRISTI. l Dolens appo­ nebat Sam. B. H ammarinus. >> - Norra sidan vid femte pelaren. Epitafium av s ten över Didrich Mein, med in s krift: »DETTA EPITAPHIUM ANHÖRER FORDOM DEN ÄHREBORNE OCH HÖGACHTAD DIDRICH MEIN H. K. !VI. F ÖR DET'l'A WARANDE KÖ GEMÄS'l'ARE. HANS ÅLDER W AH 7 3. ÅH HWILKET HA!\S EFTEHLÅTNE ÄNKIA DY GDE­ SAMMA MATHONA H. ANNA VON DEH LINDEN HAR FÖHÄHAT 'l'ILL S. CLARA KYRKIOS BE­ PRYDNING OCH H . S. MANS ÅMINNELSE . OCH UPSATTES A:O 1G70.>> Å själva tavlan en Norra målning framställand e Kristus bunden och omgiven av judar och knektar. s idan vid sjätte p e l aren. Epitafium a v sten över Peter Wiborg med inskrift: 1 G4 9. > > Norra s idan, vid sjätte pelaren. »PETEit PETE RSON WIBORG l l Epitafium över Petrus Cobb på svart tavla m e d inskrift: >MEMOHIA EXEQUIALIS SIVE HIAM l EPIATAP HIU!VI l QUOD l VITJE HUJUS FHAGILITATIS MEMOH l IN DET O!VINIPOTENTIS GLO­ l TEMPLI S. CLARJE ELE GAN'l'IA!VI l SUI & SUORUJ\f MEMORIAM l HO C I N LO CO J UXTA j VIVUS ADHUC POSUI'r LAPIDEJ\f SEPULCHllALEM l PETRUS PACHIUS COLB. CON-R. l HOLMilE KLARA KYRKA 283 Fig. 115. Klara kyrka. J. E . Rehns projekt till sin egen gravvård. Drawing by J. E. Rehn for his own epitaph. Zeichnung J. E. Rehns fUr sein eigenes Epitaph. SVEO NUM A:O 1641. 20. FEBR. GAZAS l .MTATIS SUM 62 . CORRADANT MAGNAS ALU CUM FMNOHE j VIUJ QU.MHAN'J' PAPHIM 'J'URPIA CASTHA DEM l PECTORE VICINUM BLASPHEMO L.A•: ­ l HIS EGO POSTHABITIS, QUI NIL TEHRESTRIA CUIW HOC UNUM TOTO PEC'l 'ORE & ORE PRE COR: l POSTREMUS QUANDO VIT.A·: JAM TERMINUS INSTAT l ET TACITE ET PLACIDE, DA MIHI CHHIS'l'E MOlU . l MOHTI TUM 'l'AM AMAR.M l GRATES AGO JESU CHARE, l QUI ES CLEMENS PrE DEUS l FAC QUOD PETIT 'J'UUS REUS: l CUM ME MORI EST NECESSE j NOLl MIHI TUNC DEESSE ! l IN EXTHEMA MORTIS HORA, YENI JESU ABSQUI~ lV!ORA, / vrvrr rosT FUNERA YIRTUS . l (= Petrus Paschius Colb, conr, DERE PEHGANT, ALIAS PRM SE CORDA SUPEHBA GERANT: l AUT 284 STOCKHOLM i Stockholm, reste, då han levde, den 20 februari 1641 i sin ålders 62:a år detta likbegängelsetecken eller epitafium, som är en erinran om detta livs förgänglighet, till den allsmäktige Gudens ära, till S:a Klaras kyrkas prydnad och till sitt och de sinas minne på denna plats intill gravstenen. Andra hopskrapa med ocker stora skatter eller uppsöka den pafiska gudinnans skändliga läger eller hålla på med att såra omgivningen med sitt hädiska sinnelag eller ådagalägga på annat sätt sitt högmod. Jag, som försmår allt detta och som ej eftersträvar något jordiskt, ber med själ och mun om detta enda: då en gång livets sista stund är inne, giv mig då, Kristus, att få dö lugnt och fridfullt! l För din så bittra död l tackar jag dig Jesus käre. l Nådige Gud, du som är barmhärtig, l gör det, som syndaren beder om: l Då det är oundvikligt, att jag skall dö, l låt mig då ej behöva sakna dig! l I livets sista timma kom, Jesus, utan dröjsmål. l Dygden lever efter begravningen. Under orgeln på kvinnosidan. Enl. Nordberg hängde år 1723 å kyrkans väggar ett stort antal träskulpterade och målade begrav­ ningsvapen, vilka förstördes vid branden 1723. Nordberg beskriver vapnens heraldiska innehåll och färger. Inskrifterna återgivas nedan . Södra sidan. Begravningsvapen över Olof Strömskiöld, -j- 1664, med inskriften: »HÄn LIGGEE BEGEAFWEN DEN EDLE OCH WÄLBOHDIGE VlD llRANDEN 1751 FÖR­ STÖRDA m;­ GRAVNINGS­ VAPEN Fig. 116. Epitafium över Eric Segercrona, ., 1795. Epitaph Eric Scger­ cronas, t 1795. Epitaph of Eric Seger­ crona, t 179ö. OLOF ANDEHSSON S'l'EÖMSCHÖLD, TILL JUHBY OCH KAHESTAD, FOitDOM CAMEHEHAHE HOOS GREFWE CLAS TOT'l': ÄH FÖDD ÅH 16 O l. DEN 2 9 JULII OCH SALIG I 1-IANS EXCELLENCE HEEHANOM AFSOMNAD DEN 21 MAJI ÅHR 16 6 4. » - Hängde på södra sidan på pelaren närmast altaret. Begravningsvapen över Theophilus Ehrenstierna, -j- 1689. Inskrift: »KONGL. ÄR FÖDD Ån 16 3 !l. DEN 9 NOVEMB. OCH I HERRANOM AF­ 1689.» - MATJ:TS THO TIENAEE OCH JUS'l'I'l'IAHIUS WID DET KONGL, AMJ\IIIR.ALI'l'E'l'E'l', WÄLBOHNE HERH THEOPHILUS EHR.ENSTIEENA, SOMNAD PÅ AMMIRAL SKEPPET SWERJE WID YS'l'AD REDD, DEN 31 AUG. På södra sidan å pelaren närmast altaret under det Strömskiöldska vapnet. Begravningsvapen över Magnus Palmcrantz, -j- 1703. Inskrift: »KONGL. J\!IAJ:Ts 'l'RO TIENARE OCH SECRETERAHE WID DEN KONGL. LAG, COJ\!IJ\IIISSION OCH AUDI'l'EUR WID KLARA KYRKA 285 KONGL. HOFWET, DEN WÄLBORNR HEREEN HERR MAGNUS PALMCRANTZ. FÖDD PÅ ÖHLAND 1653 DEN 31 OK'l' OCH DÖD I södra STOCKHOLM DEN sidan å pelaren l 9 JANUARII l 7 0 3. ~ På närmast a ltaret, under det Ehrenstie rnska vapnet. Begravning s vapen schiö ld, över Anders Ström­ t 1687. Inskrift: »FORDOM SECRETERAREN EDLE OCH \·VÄLBORNE HERR ANDERS STRÖMSKÖLDH TIL .TUH.BY OCH KOH.ESTAD, ÄR FÖDD ÅHR EFTER CHRISTI BÖRD 1 639 DEN 8 NOV I UPLAND PÅ GÅRDEN EDSBERG, OCH SAHL. I HERRANOM AFSOMNAD I STOCKHOLM DEN 5 APRILIS ANN NO l 6 8 7. » På södra sidan i koret. Begravningsvapen över Sam uel Åker hielm, ·j· 1702. Inskrift: »KONGL:. MAJ:TS FORDOM TRO MAN CANGELLIE RÅD OCH SECRETERARE AF S'l'ATEN SAM'l' ÖFWER POST DIREC'fEUR ÖFWER SWERJE OCH ALLA DES UNDETtLIGGANDE PROVINCIEH., DEN WÄLBORNE, NU HOS GUD EWINNERLIGEN SAL. HERREN HERR SAMUEL ÅKER· HIELilf, ÄR FÖDD 'l'ILL WERDEN U'ri ÅKERS PltÄSTEGÅRD D. 2!J AUGUSTI 1639. OCH I HERRANOi\f AFSOMNAD I På södra sidan STOCKHOLM DEN l 6 . J UNII l 7 0 2. » - i koret under Anders Strömskölds vapen. Begravningsvapen över Pehr Liedeman, t 1694, Fig. 117. Klara kyrka. Epitafium över J. Odeiii maka och barn (1767 ). Epitaph der G attin Epitaph of the vife und d er Kinder J. and of the children of Odelius' (1767) . ,T. Odelins (1767). Inskrift : » KONGL. MAJ:TS TRO MANN OCH HOFRÅD, EDLE OCH WÄLB. HERR PEHR LIEDEMAN; FÖDD U'l'I I. IDKÖPING ÅR 16 4 0 D . l 7 DECEMBR. OCH I HERRANOM AFSOMNAD I STOCKHOLM A:O 16 9 4 D. 2 1 JANUARII. » p e laren på södra sidan. B e gravningsvapen över Lars lVIörling, ALLERNÅDIGSTE KONUNGs OCH Vid andra t 1689. Ins krift: »KONGL. MAJ:Ts wÅE HERRES 'l'RO TIENARE OCH REVISIONS SE CRE'l'ERARE, DEN WÄLBORNE HERREN HERR LARS MÖRLIN G, ÄR FÖDD DEN l 4 SEPTElVIBR 1 6 3 0 OCH DÖD DEN 21 SEPTEMB. 1680."- På södra s idan. å andra pelaren. Begravningsvapen »lHRBR KRJEGS KONIGLICHEN ZAI-ILMEISTER över Me lchior von Sch langenf e l dt, t 1682. Inskrift : GENEl~AL MAJESTE'l' ZU SVEDEN GETitEUER UND WOI-ILBESTAL'l'EH. DER WÄHLGEBORNE FREYHERR MELCHIOR VON SCHLANGENFELD'l'. IS'f GEBOHREN IN DORTMUND'l' GENANOT DEGINGK. HERZU AL'l' UND NEUEN WALDR E 'l'C, - A:O l 61 6. UND GES'l'ORBEN IN STOCKHOLM A :O 16 8 2 DEN l l APlULIS SEINES AL'l'ERS SECH S UND SE CH SIG JAI-IR. » På s ödra sidan, väster om andra pelaren. Begravningsvapen över Johan von Öller1, 1 t 29 maj 1609. Inskrift: »KONGL:. Se Bromma kyrka. ~86 STOCKHOLM MAJTS TRO TIENARE OCH SECRETERARE UTI DET KONGL. 'L'YSKA CONCELLIET, DEN EDLE OCH WÄLBORNE HERR JOHAN VON ÖLLER, ÄR FÖDD I SÖDERTELJE DEN l 7 lVIAJI l 6 3 9, OCH DÖD I STOCKHOLJ\1 DEN 2 9 MAJ I l 6 9 9. >> På södra sidan väster om andra pelaren, under Schlangenfeldtska vapnet. Begravningsvapen över Julius Richard de la Chapelle, TIENARE ÖFWER OCH t 1672. Inskrift: »KONGL. MAJTS TRO WÄLBESTÅLTE ÖFWERSTE LEUTNAMPT INFANTERI DEN EDJ.E OCH WÄLB. SKÅNSKA HERR JULIUS RICHARD DE LA CHAPELLE .~R FÖDD I LITAVEN ÅR 16 2 5 OCH AFSOMNADE I STOCKHOLM ANNO 16 7 2. » --­ På södra sidan vid tredje pelaren från koret räknat. Be gravningsvapen över J oh an Silfwercran t z, -j­ 1717, Fig. 118. Klara kyrka. Epitafium över G. A. von Siegroth, t 1802. Epitaph G. A. von Siegroths, 'l' 1802. Epitaph of G. A. von Siegroth, t 1802. över med inskrift: »KONGL. MAJ:TS TRO MAN OCH GAMMAR RÅD DEN WÄLBORNE HERREN HERR JOHAN SILFWERCRANTZ ÄR FÖDD DEN 2 6 JUNI! ÅR 16 4 5. DÖD DEN J. FEBRUARII ÅR l 717. » På södra sidan, vid tredje pelaren under de la Chapeles vapen. Begravningsvapen Zacharias Gamotski, död MAJ:TS 'fiL SVERIGE 1679, och hans son, död 1676 EDLE med OCH inskrift: WÄLB. »KONGL. TRO MAN OCH ÖFWERSTE LIEUT:T HERRE ZACHARIAS GAMOTSKI TIL RISZLOWA OCH ÅRBY l ÄR FÖDD I PROVINCIJm PODOLIEN I KONUNGARIKE PORLEN l PÅ SIN FÄDERNES GÅRD RISI,OVA A:O 1620. DEN 2 6. APRILIS; AFSOMNADE SAL. I HERRANOJ\1 UTI STOCKHOLM DEN 2 4. MAJI 16 7 9. OCH BE GROFS DERSA MMASTÄDES D. 14. FEBR. 1682. SÅ OCK HANS SON EDLE OCH WÄLB. HERR CARL PHILIP GAMOTSKI, HWILKEN ÄR FÖDD I STOCKHOLJ\1 DEN 8. FEBR. 16 61. OCH AFSOMNADE I HERRA NOM DEN 28. JANUARII 1676. BESK.Ä.RE B.~GGES LEKAMEN GUD EN FRÖGDEFULL OPSTÅNDELSE l P .t HERRANS STORA TILKOM!VIELSE DAG.>> - På södra sidan, å tredje pelaren . med inskrift: »KONGL. MAY:s Begravningsvapen över Eric Råfeldt, död 1724, TRO 'l'IENARE OCH RÄNTMÄsTARE WID KONGL . RÄNTE CAMMAREN I STOCKHOLM, DEN EDLE OCH WÄLBORNE. HERREN ERIC RÅFELDT, FÖDD DE N UJ. SEPTEMB. ÅR 1662, OCH I HERHA­ NOM AFSOMNAD DEN 3 0. JANUARII ÅH l 7 2 4. » Gamatskis vapen. Begravningsvapen över David Reimer von Rosenfeldt, död »IHR KÖNIGL. IM . FURSTEN'l'. Södra sidan, å tredje pelaren, under 1666, med inskrift: MAY:T ZU SVEDEN WAYLANTBESTALTER LANDT UND KHIEGS-COMMISSAHIUS ESTHLAND, DER WOLEDLER GESTg VEST. UND MANNHAFTEH HERR DAVID REIMEH V. ROSENFELDT AUF MUN'l'ENHOF. U. PUJAHT, IST GEBORN DEN 4. MAY A:O 1633 UND IN GOTT SEI-ILIG EN'l'SCHLAFFEN IN STOCKHOLM DEN 11. DECE!V!BHIS .A:O 16 6 6. >> Södra sidan, vid femte pelaren. ­ KLARA KYRKA 21:;7 Fig. 119. Klara kyrka. Epitafium över Gustaf Fredrik Gyllenborg, 1808. EpHapb des Grafen G. F. Gyllenborg, 1808. Epi taph of the count G. F. Gyllen borg, 1808. Begravningsvapen över Eric Palmgren, död 1656, med inskrift: 2 4. MAR'!'II ÅHR 16 56.)) >JEDEL ocH WÄJ.B . ERICH PALMGREN ÄR FÖDD ÅR 1654. DEN 8. F'EBRUARII OCH AFSOMNADE I HERRANOM DEN Södra sidan, vid femte pelaren, under Rosenfeldts vapen. Begravningsvapen över J o han stråle, död 1667, med inskrift: >lE DLE OCH WÄLB. S'l'RÅLE 'l' ILL ÅSEBO HOLM OCH BO ÄR FÖDD A:O 15. JUN . A: o 1 6 6 7. » 16 4 6. DEN 2. DJl>e man / råD od) prre\il>ent l>en gögroätli. gerren gerr ~{re~ ffiålam~, frigme od) {)me 1 är föl>l> til werl>en n:o 1622. l>en 8. mnji. böb ben 14 mnrtii a:o 1698" - Norra sidan, vid altaret. Begravningsvapen över Richard Clerok, död 1668, med inskrift: >JSACRlE REGIJE MAJES'rA'l'IS ADMIRALIS RICKARDUs CLERCK NOBILIS, NA'l'US IN HAPPINGHVOR'rH D. 15 DE­ 288 STO CK HOLM CEMBR. A:O l 6 0 4. DENATUS HOLMilE D. 6. APRILIS A.:O 16 6 8. » ( = Hans kungl. majestäts amiral Richard Clerck, adelsman, född i Happinghvorth den 12 december 1604, död i Stockholm den 6 april 1668.) - Norra sidan vid andra pelaren. Begravningsvapen över Johan Rosenflyckt, död 1672, med inskrift: ,'iDen eble ocf) mälb. numera falige 'f.lerr ~o'f)an !Ho~en~tJcljt til m3äfi=5ttjbble ocf) IJ1olinge l är fiibb uti 6tocf, 'f)olm ben 8. julii år 1650. ocf) i 'f)erranom fnlige~ aHomnab ben 26. febr. 1672. " - Norra sidan vid andra pelaren under Richard Clercks vapen. Begravningsvapen öve:r Richard Cl e rck, med inskrift: »RICHARDUS CLERCK An­ M IRAL. l A.:O 1625.» Begravningsvapen över Johan Sparfeldt, död 1674, med inskrift: »HANs KONGL. MAJ:TS FORDOM 'rRO MAN OCH KRIGS RÅD DEN EDLE OCH WÄLBE. HERR JOHAN SP A RFEI~DT TIL SKÖNFELDT OCH SOPBIEN-HOF j ÄR A:O 1611 . DEN 16 . DECEMBR. TIL DENNA WERDEN FÖDD: OCH AFSOMNADE SALIG I HERBANOM DEN 2 l. JULI! 16 7 4 » Norra sidan vid andra pelaren. B eg ravningsv a p en över Ch ristian Brodersson Rålamb, död 1651, med in­ skrift: »HENNES KONGL. MAJ:'rS WÅR A.LLERNÅDIGS'l'E DRO'l'TNINGS TRO M AN OCH FORDOM ÖFWERSTE LEUTENANT ÖFWER UPLHNDS REGEMENTET TIL HÄST, WÄLBORNE HERR CH.RIS'riAN BROORSON RÅLAJVIB TIL BROO, FÖDD A.:O 1611. DEN 6. JANUARII, AFSOMNADE I HEHRANOM U'riu STOCKHOLM DEN 24. MAJI. A:o 1 6 51.>> -- Norra sidan, väster om andra pelaren . B e gravningsvapen över Broor Andersson Rålamb, död 1647, med inskrift: >>BROOR ANDERSSON RÅLA.lliB 'l'IL BRO OCH LENNA, FORDOM PBJESIDENT UTI DEN KONGI.. HOFRE'r1'EN I STORFURS'rENDÖME'r FINLAND OCH SEDERMERA GOUBERNA.TOR DERSAMnfA.­ STÄDES, FÖDD A:O. lli68. AFSOMNADE I HERHANOM PÅ BRO DEN ---JUNI! A.:o 1647 . » ­ Norra sidan, väster om andra pelaren. Begravningsvapen över Håkan Fegerstierna, död 1693, med inskrift: ,S1'ongL !lnai:g forbom tro man ocf) lnnM'f)öfbing öfmer ö;ter• ®öt'f)lanb l 1t11ilborne 'f) m S)åfan ~egerftierna ör föbb uti ~ägreM prä;tegårb i m.\iifter,®öt'f)lanb ben 8. becembri~ 1635, ocf) faligen i S)manom afiomnnb i IJ1orrföping ben 6. aug. 1693." - Norra sidan på tredje pelaren. Begravningsvapen över Mår ten Månsson Lindeström, död 1666, med inskrift: ,~ongf. !J.naj:ts til 6roerje forbom trotienare ocf) feereterare uti be~ berg~ collegio ebe! ocf) 1t11il• börbig !J.nårten !J.nån!lfon mnbefiröm til Vlöninge Ol~ Sl'noppla l är föbb uti IJ1tjlÖ!la ftab år 1602. ben 12. jnnunrii ocf) i ffiettanom af~omnab på fin gårb ffiöninge ben 11. feptember år 1666." - Norra sidan, vid tredj e pelaren. Begravningsvapen över Martin Can terhielm, död 1678, m ed inskrift: ,S)nn~ C6cellence rif!lmnr!lcgnll'fen~ grej ~of)nn 6ten6oct~ f)of'junctare mälborne IJJ1nrtinu~ a:anter'f)ielm, är föbb til benne ltlerben - - - år 1656. - - - oct genom en oförmobelig böb 'f.läban= ftilb i 6toctgolm år 1678. ben 4. augufti." - Norra sidan, vid tredje pelaren. Begra vningsvapen över Nils Ca nt e rhielm, död 1689, med inskrift: ,S1'ongl. !J.naj:g mår allernåbigfie fonung!l oct gerres tro tienare ocf) n!lfe~for i bes fongl. berg~ collegio, ben eble ocf) mälborne gerrett f)m IJ1il~ a:anter'f)ielm, är föbb i IJ1erife i !J.nallö!la präftegårb n:o 1615. KLARA KYRKA 289 !Stod~orm i ~manom aj~omnab ben 16. martii a:o 1689." Norra sidan, vid tredje pelaren, underst. Begravningsvapen över Carl Lagerquist, död 1663, med inskrift: ,'iDen ebre od) wä!6örbige ~arr 5.logerquift ä~r föbbcr ~Ht ti1 werbm å~r 1662. ben 22. feptembti~, od) af= fomnabe i ~erranom år 1663. ben 16. nouembtil!." - Norra sidan, vid femte pelaren, överst. Begravningsvapen över Carl Lagerquist, död 1674, med inskrift: ,,&)är unber ligger 6egrafwen ben eb!e od) wälbörbigc Q:ad 5.lagerquift föbb år 1665. ben l. augufti, od) af= fomnabe i ~erranom år 1674. ben 25. nouem6ri~." - Norra sidan, vid femte pelaren. Begravningsvapen över Elof Lagerquist, död 1666, med inskrift: »HgNNEs KONGL. MAJ. RIKS·ÄNKEDROTTNINGENS FORDOM TRO TrÄNARE OCH HOFJUNCKER DEN EDLE OCH WÄLBORNE ELOF LAGERQUIS'l.' 'l"ILL HALLUNDA, ÄR FÖDD I STOCKHOLM A:O 16 4 6. D. 15. MARTII. OCH SAHL. I HERR. AFSOMNAD UTHI CARL GUSTAF STAD A:O 1666 D. 24 . AUGUS'rr. » - Norra sidan, vid femte pelaren. Begravningsvapen över Eric Ericsson Lagerquist, död 1692, med inskrift: bm 16. oct. od) uti ,&)an~ .fi'ongi. 9J1aj:B3 lagman / ben eble od) wälbörbige ~men ~m IJ:naj:t~ GOLV 290 STOCKHOLM A St.>r4 Kgritd;tt•t .. tJr.,.:..,..,.wtJ<,,J..·.u.,.... •• '+:......... ~,... h.---. r J'#P'NI ~"A.,,.C'" ./ ~....,_,... Wl-.U.J,.;_ ,~olfi.J.Ao.~,..., ./J..,.i.. tJ.t---jW~/.,J...f f /.J/., .t._..,..,,_,. . _.,."'r..,.,.,, ,...,_.~,~, ·~· ·' Nr.-•~--'~/1 ..• • GL.J. ~~,., Jt'" l u• wx,~-­ r l t . J .a::. •-•'~~"'.,""~ .... _...--+-...,..·+~ "lllf-•-~~-t~­ ·"-"'~H.t. .. ,.,._r<- t+­ lt._ ,_,..,. ....... ~--~-~-"'~ .......... Fig. 120. Klara kyrka. Plan och gravkarta 1764. Pian of the church showing the site of the graves 1764. Grablrarte 1764. KLARA KYRKA 291 FOBTECKNING ÖVEH GRAVAR l KYRKAN. UTDRAG UR 1842 ARS GRAVBOK. NRIS HiiNVISA TILL 1764 ARs GI~AVBOK. 1:sta öppningen. N:o 7. 1826. Nov. 16. Aflidne Commissarien Erik Lindgrens Arfwingar. 2 :d ra öppningen. N:o N:o N:o N:o 9. 11. 12. 13. 1760. 1842. 1760. 1760. Sept. l. Oct. 17. Aug. 18. Sept. l. Afiidne Kammar Rådet Samuel Braunerhjelms Arfwingar. Afiidne Directeuren E. M. Hedmanssons Arfwingar. Friherrinnan Ulrica Montgommerij född Cederhjelm. AHidne Bryggaren Karlbrechts Arfwingar. 3:dje öppningen. Dec. l. Kryddkramhandlaren Janke Tunelii Arfwingar. Oct. 18. Vice Presidenten och Riddaren Benjamin Sandels Arfwingar. Oct. 18. Casseuren Gustaf Wilhelm Fahlcrantz. Oct. 18. Enkefru Friherrinnan Maria Fredrika Leijonhufvud född von Spången. N:o 26. 1842. Oct. 18. Directeuren Gerhard Meijers Arfwingar. N:o N:o N:o N:o 14. 1760. 1'7. 1842. 21. 1842. 25. 1842. 4 :de öppningen. N:o N:o N:o N:o N:o N:o N:o N:o N:o 27. 1760. 28. 1842. 31. 1842. 33. 1780. 34. 37. 38. 39. 40. 18-!2. 1842. 1842. 1760. 1760. Sept. Hl. Oct. 18. Oct. 18. Aug. 7. Oct. 18. Oct. 18. Oct. 18. Sept.1R. Sept. l. Grosshandlaren Lunds Enka. Kongl. Secreteraren Edvard Kindblad. Vice Presidenten och Riddaren B. C. Qviding. Medailleuren C. G. Febrmans Enka född Hegina Elisabeth Hofwe. Rädmannen Morströms Arfwingar. Enkefru Grefwinnan Anna Taube född von Strokirck. Demoiselle Sophia Elisabeth Lang. Ofver Ceremoniernästaren L. von Hauswolffs Arfwingar. Guld och Silfver Arbetare Åldermannen Peter Adolf Sjöberg. 5: te öppningen. N:o N:o N:o N:o N:o 43. 43. 49. 50. 53. 1842. 1760. 1842. 1842. 1768. Oct. 18. Aug. 7. Oct. 18. Oct. 18. Mars 28. Justiti::e Rådet och Gommendeuren C. J. Orboms Arfwingar. Bryggaren Sjölins Enka och Arfwingar. Hof Predikanten och Kyrkoherden Wikanders Arfwingar. Enkefru Grefwinnan Anna Taube född von Strokirch. Kamrererskan M. C. Lind född Malmberg. 292 STOCKHOLM N:o 56. 1842. Oct. 18. Enkefru Grefwinnan Margaretha Falkenberg född Gyllen borg. N:o 58. 1825. Nov. 15. Presidenten Grefve Carl Johan Gyllenborgs Arfwingar. 6:te öppning en . N:o N:o N:o N:o N:o 62. 63. 67. 70. 72. 1842. 1842. 1842. 1760. 1842. Oct. 18. Oct. 18. Oct. 18. Sept.18. Oct. 18. Kamreraren H. F. Spak. Advocat Fiscalen Mårten Ekmans Arfwingar. Enkefru Sm::erlings Arfwingar. Hof Jägmästaren Clas Samuel Jonas Gyllenadler. Häradshöfdingen Blixts Enka Carolina Regina Ekenbergs Arfwingar. Bruks Patronen Bengt Mag. Björkmans Arfwingar. Krigs Rådet och Riddaren Salomon. Förste Landtmätaren Anton Ulric Berndes . Professorn Doctor Gistren. Hofslagaren Christoffer Tideman. Enkefru Doctorinnan Borg född Nenzt'm. Bryggaren Fredrik Lundbergs Arfwingar. 7 :d e öppningen. N:o N:o N:o N:o N:o N: o N:o 76. 77. 78. 82 . 83. 84. 85. 1798. 1842. 1842. 1761. 1760. 1760. 1769. Jan. 15. Oct. 18. Oct. 18. April15. Nov. 10. Oct. 16. Aug. 14. S :de öppning en. N:o 93. 1760. Oct. 16 . sadelmakare Enkan Anna Marg: Rosenlind. Un der org e lläktar e n. N:o 94. 1842. Oct. 18. Enkefru Commerce Rådinnan Galeen. KLARA KYRKA 293 GRAVSTENAR I KYRKAN FÖRSTÖRDA AV BRANDEN ÅR 1751. NEDAN BESKRIVNA EFTER NORDBERG. Gravsten över assessorn i K . Kammarrevisionen Georg Lybecker med inskrift: >>GIÖR BÄ'l''l'HING WANDRINGSMAN I TID, OCH MOTGÅNG STADIGT LID l MOT SATAN, WERDEN, KÖTTET STmD: l ALT KORS l s..\ FÅR TU OCH EN EWIG FHID. » - Å graven n:r 17 i hög­ koret. Gravsten över kommissarien Lorentz Springer med inskrift: »AF HIEHTA'r JA G MIG GL.~i.DEH MED l ATT JAG TILL MINA FÄDER GUDS lUKE SÖTA l F •.\H SAMLAS I DESS GHAF DEM UTI l FINNA S PÅ DOMEDA.G. SYSKON KÄlt j DER F.ht JAG DÅ WIST MÖTA l GUD UNNE MIG TILLIKA l l I HIM­ l WILL MELSIC GL .~DIE JAG l FÖHÄLDRATt l 1\iED HUSTHU, BARN OCH BLOMMA n..\ 'l'ILL DEM KOMMA l OCH BLI MIN JESUS N.~H » - Å graven n:r 27 å stora gången »w id Hög-Chorsdörren » . Gravsten över kyrkoherde Johan Nordbergs svärföräldrar Johan Andersson Broby och Catharina Melchersdotter. Inskrift: »WÅRA srÄLAlt r 'l'IN GÖ!IfA l o JESU GRANT BE­ WATt l BIUD UNDAN GHAFWEN DENNA l w..\H BEN E l NÅGON DUAR: l SOM DU OSS I ET'!' KÖT'l' l I LIFWET PAHAT SAMMA N l SÅ L ÅT OSS I EN MULL l FÅ SAMMANBLANDAs: AMEN.» - Å graven 138 »wid stora dören>>. Il JOHAN AUCUST SANDF.LS CfU::f'Vf: [ C" Af RIH:n Hl'.lli\1\R t'ÄL T M·IRSk.Al J.. R ·o·C·Ark·\I • ORDf~'\1 fÖDDo\X\l>\l: CI'S"ll\IOCCI.\1\' DÖD o \\liJ-\'1'.\Jll \IOCCC XX \1 !l\'\ A\t"ORDE S\TJilC.l:S K!ll[..\/11'. l SJ:GII.\R\f \lD PLUIL-\ IDt_:.;S·\1.\11 o ROSI.·\l' OC.H S\l::RlCf.S RIDDI:RSKA .P I,'IIDf.R Rlli.SDAC,[:\ Nu:.\' ,\IOCCC\,11 o .\1DCCC \\III IIIU·STÅ1llÅLLARSII.APET OCH 01\tRBLf.\L[ll :'>OR.RIG[ ~ Fig. 121. Klara kyrka. J. A. Sandels', Grabdenkmal des Grafen J. A. Sandels, i' 1831. l VOI>Denna graf tillhörer Skornakaren Mester Joachim Hofvensch y l t, dess kära maka Anna Maria Hedman och Bröstadvingar åhr 1768.» - N:r 15. Gravhäll av kalksten, på sockel av sandsten. l hällens vardera övre hörn ett ängla­ huvud, i de nedre ett timglas och en dödskalle. Inskrift: »No 26» [76]. Enl. 1842 års gravbok tillhör graven. ••Bryggaren Simon Wires Enkas Arfvingan: Kyrkan har år 1773 förbundit sig att för alla tider underhålla graven. N:r 16. Gravhäll av kalksten. Inskrift: »L W. M. C. S: 1783 -nr 590" . - [65] Till­ hör enl. gravboken: »Majoren Mechanicus J. W. Gehrs». N:r 17. Gravtumba. Häll av kalksten med lägerhuggen ram. Sockel av sandsten. In­ skrift : "H ~\ll HWILAR GAHFWARE ÅLDERMANNEN HERR JOHAN WESTIN FÖDD D. 7 JU~ II 1722 DÖD n. 2L ocT. 1786.- NO 26~ NO 69.»- J. Westins epitafium häng8r i kyrkan. Se s. 274. - [69] N:r 18. G r avhäll av kalksten, i två delar. Lägerhuggen ram inom en cirkel, i relief en hammare och två korslagda nycklar. Utnött inskrift vilken enl. 1829 års inv. lyder: »Aldermannen Slottssmeden Herr Anders Nordgren har köpt och reparerat denna graf år 1780. Så Jesu död oss livet ger, ej kan oss döden skada mer. Ps. 117, Y. 5». N:r 19. Om Nordgrens graf se även s. 297 . N:r 27. N. ombyggde en kyrko­ gårdsport 1780. Se s. 207. G r a v häll av kalksten med lägerhuggen ram, utan inskrift. Enl. gravboken har den n:r 68 och tillhör: »Wagnmakaren Mårten Sporrangs Ar f vingan. Inskrift enl. 1830· års inv.: »vVAGNi\IAKAREN l\L~H'l'EN SPORRONG SAMT. DESS K.:.;.HA HUSTHU A.N NA REGINA LIND­ '}[AN OCH nnösTARF\'ING ,\lt. 1796 . " N:r 20 . KLARA KYRKA 295 Fig. 122. Der sUdliche 'l'eil des Kirchhofs. Klara kyrka. Södra delen av kyrkogården. south part of the churchyard . Gravhäll a v kalksten med inskr. : 16 APRIL D. l i 3 4 DÖD D. » HÄHUK DlcH .~HO BEGRAFNE E RIC NOEH FÖDl> D. 12 J U:\'II l 7 9 7 OCH DERS K i~ RA i\IAKA EWA MAHIA ÖMAN FÖJJJ) (81] N:r 21. G r avtu m b a (jfr fig. 122) med häll av kalksten i 2 delar. lågm·huggen ram, 8 järn· ringar. Sockel av sandsten. På hällen står en urna av järn. Inskrift: » D(EKN) A GHAlo' 19 APRIL 1752 DÖD D . 13 I<'EBl{. 178 3 NO 108 .» ( TIL)HÖR l NHD - -- - - AR - - - CHRISTOPHEJ{ - (EL)MS'l'ED'r. l-- - - ­ ss - - - l MA. - - - - HÖM . NO 263>>. - (71 ]. EnL gravboken tillhör den: »Parmmätaren Christoffer Elmstedt. » N:r 22. Gravhäll av kalksten . Inskrift: >> No 208 >> . - (73]. Tillhör enL gravboken 1842: »Demoiselle Catharina Stenström . >> N:r 23. Gravhäll av kalksten i två delar, med sex järnringar på sockel av sandsten. In· skrift: »No 603. » - (77]. Tillhör enL grnsboken: >> Pehr Abrah. Uothers Arfvingar». N:r 24. Gravhäll av kalksten. En urna av järn stående på densamma. •Tillhör l Fram­ lidne Lagmannen l I. H. Hochschild l och dess Arfvingar n: 16 ». - N:r 25. 296 STOCKHOLM Gravhäll av kalksten med lågerhuggen ram, 4 järnringar. Inskrift: »HÄR HWILAlt GULDsLAGAREÅLDERMANNEN JACOB FREDRIC FEYCHTING /OCH/ JERNKRAMHANDLAHEN GUSTAF JWBEH'J' FEYCHTING SAMT DERAS i\IAKAR. - KO 70. » - [70] N: r 26. Gravhäll av kalksten med lågerhuggen ram. Sockel av sandsten. Utan inskrift. Enl. gravboken skulle den ha »n:r 66 = gamla 285 • och tillhöra Klensmeden Anders Norclgren. - N:r 19. Nordgrens gravhäll ligger emellertid å annan plats, se s. 295 N:r 27 . Gravhäll av kalksten med lågerhuggen ram utan inskrift. N:r 28. Gravtumba. Häll av kalksten med lågerhuggen ram av sandsten. Inskrift: »ULRIC ADOLF SAHLSTEDT OCH DESS HUSTRU OCH BAHN - NO 286». - [67] N:r 29. Gravhäll av kalksten med inskrift: »GENEHA L NILS MANNERSKANTS 1 /OCH/ ÖVERS'l'E­ LÖJTNANT J. A. TORNERHIEL111S l<'Ai\IIL.JEGHAF. - NO 72>>. - [72] N:r 30. G ra v vård av röd kalksten, stående, omgiven av smidesjärnsstaket å sandstens­ sockel. Inskrift: »EHIC SCH(HÖD)EH (SECHETEHAHE I H. ST) BANK / IUDD. K. NORDST. O. /(FÖDD) l 7 2 7 DÖD l 7 9 7 / GIFT MED MAHTA PHIN'l'ZENSKIÖLD /(SOM SÖRJANDE H0::\0111 ÖVERLEVDE) HAN FÖHEl\ADE /KLOKHET, DYGD, MOD, TIENADE F;~DERl\ESLAKDET ÖMKADE 1\IEDMÄNNISKOH (sÖKTE ALDRIG PRIS OCH BELÖNING).» - N:r 31. Gravvård. Inskriftstavla av röd kalksten, ram av grå kalksten. Nedtill å ramen en eklövskrans av förgyllt gjutjärn. Uppsatt å södra korsarmens Yästra ytter­ vägg. Inskrift: »ERIC. SAMUEL. WENNBERN. / COMJVIISSAJHE. I. IUKS. STÄNDERS. BANK. / FÖDD 17 20. DÖD 18 0 l. SEDAN HAN SAKNAT /SIN -~LSKADE 1\IAKA l CATHAIUNA ELISAB. CHRIS'l'IERNIN /FÖDD l 731. GIFT. l 7 53. DÖD 179!). THEHAS. NAMN. LEFWER. FOLKET. TALAR OM. 'l'HEHAS. VJSHET. SYR 4 4. C. l 314 BA.itNEN RESTE J\UNNESVÅlHlEN. » - N:r 32. Gravvård (fig. 123) av grågul marmor, omgiven av smidesjärnsstaket på sockel av gråsten. Inskrift: »ÅT CAHL MICHAEL BELLMAK AF SVEKSKA AKADEMIEN». - N:r 33. Gravvård av grönådrig, grå marmor. Porträttmedaljong av järn. Smidesjärnsstaket på gråstenssockeL Inskrift: '-ÅT/ A:'< NA J\IARJA LENNGREN /AF l SVEN SKA AJ{ADE:WIEK.» K:r 34. Gravvård (fig. 124) av grå kolmårdsmarmor. Porträttmedaljongen och stjärnorna å överstycket av gjutjärn liksom även en grupp å sockeln: Lyra, fackla, skriftrulle och lagerkrans. Gjutjärnsstaket. Inskrift: »1 '1' LEOPOLD AF SVENSIL~ AKADEMIEN» . - N:r 35. Gravvård av röd kalksten, stående. Inskrift; »HEH.R GUST. FEYCH'l'ING. /NO 94 >> . - [94] N:r 36. Häll av kalksten. Inskrift: »G. H. l\L H. NR 92». Tillhör: >>Instrumentmakaren Gustaf Hasselström». - [92] N:r 37. Gravhäll av kalksten med lägerhuggen ram. Inskrift : »X. B. D. NH 30.» (Född d. 17 sept. 1725 död d. 19 febr. 1801.) - N:r 38. Gravhäll av kalksten med änglahuvud i övre hörnen. Inskrift: »NO 62. » - [84]. 1 N. Manuerskants f. 29 nov. 1738, d. 16 juli 1809. KLAHA KYHKA Tillhör enl. gravboken: »Handelsmannen och Bryg­ garen Elia~ Åberg.» N:r 297 40 . Inskrift: »LARs G r avvård av röd kalksten, stående, omgiven av gjutjärnsstaket på sandstenssockeL AF SEGERS'l'RÖM 18 0 7 DÖD 180S.» Gravhäll av j KAMMAHRÅD M. l\1. N:r l i\fED SIN MAKA j l FÖDD l 7 4 l DÖD CHARLOTTA RYDING l FÖDD l 7 5 G Inskrift: 41. kalksten med änglahuvud i övre hörnen, timglas samt dödskalle i n edre. »H} i.R HVILAH EFTEH J<'ULLÄNDAD WANDHIKG COJ\IMIS­ SAHIEN VID STOCKHOLMS STADS AUCTIONSIVERK HERR MAGXUS F'REDRIC SMERLING. FÖDD D. fJ OCT l 7 40 DÖD D. 3 0 JULII l S l 0 SAMT DESS KÄHA i\IAKA FHU BJU'l'A CHHISTINA BRUSELL FÖDD D. 2 3 AUGUSTI l 7 54 DÖD. D. 3 JULI l 8 2 S V }i.LSIGNELSJ<; OCH FRlD ÖFVER DERAS STOFT». S\'U\.!1<.·\ ,.,!V\DE:v'E'II b Fig. 123: Klara kyrka. Carl Michael Bellmans gravvård. Grabstein des Dichters Gravestone of the poet [83] N:r 42. Gravvård av röd kalksten, stående. Inskrift: »HÄR HVILAR G: A: LEI.JONMARCK. V. PRESIDENT I. IL BERGS­ COLLEGIO. HIDDARE AF IL NOHDS'l'IEHNE j OHDEN FÖDD DEN G SEP'l'. l 7 3 4 AFSOMNAD D. 5 MAJ 18 15 . l SOM OCH och REDELIG ÄMBETSMAN PÅLITLIG VÄN.» - l ÖM l SAKNAD MAI{A l GOD FADEH l C. M. Bellman. c. M. Bellman. l N:r svärd. 43. Överst en strålande förgylld stjärna » ERNST VON VEGESACK Gravvård (ftg. tvenne 126) av svart polerad granit. korslagda Inskrift å framsidan: * 1 7 6 i3 "f 1818. ELGÖ. PARDAKOSKI. KARNAKOSKI. SOVITAIPAL». Å baksidan: »LEMO . LAPPFJ) \HD . ORAVAIS. SVENSKA KHIGSMAN HESTE VÅHDEK 18 8 3 ». ONSTASUND, N :r Å sidorna: RETSCHOW: ){ACKESTA ll TRÖGSUND, FHANKJ;;NFHONT, HOHENGRABEN, J"UDERSHAGEN, FEHDINANDSHOF. >> Inskrift: »SOPHIA MARG. BOBERG FÖDD 1792 N:r 45. av gjutjärnsstaket. Inskrift: 44. Gravvård, stående, av grå kalksten. GIFT 1820 MED V. ADVOKAT. FISCALEN FRED. WIDEGHEN DÖD 1822. DENNA GRAF FÖH­ VARAH DESS STOFT, EFTERLEFVANDE DESS MINNE.» Gravvård av gråröd marmor, stående, omgiven N:r 46. Sockel av sandsten . Omgiven »CASPER EliRENBORG; RIKSEKS STÄNDERS JUSTITIE O~IBUDSMAN FÖDD DEN l 7 NOV l 7 8 S DÖD DEN 16 SEPT. 1823. PS. DAY KO 15. » av gjutjärnsstaket. G ra v tu m b a, häll av kalksten med fyra järnringar. FÖDD 28 NOVEMBER 1778 DÖD D. 2 MARTI 1826.» Gravhäll av kalksten utan inskr . Carl berg, som tillbyte sig denna grav år 20* Inskrift: »HÄR HVILAR HANDELSMANNEN OCH BRYGGAREN A. F . I.UND (l j N:r N:r 47. Tillhör enl. gravbok: »Hof Arehitelden Johan 1849. » [2] 48. Inskrift: >>JACOB FAGEH· G ra v häll på sandstenssockel omgiven av smidesjärnsstaket 298 STOCKHOL.M BEHG j ÅLDERMAN j UTI j SADEU'!AKARE EMBETET/FÖDD 1769 /DÖD 1830 /REDBAR I LIFVE'l' j VÄLGÖRANDE EFTER DÖDEN.»­ [48] N:r 49. Gravvård, stående, av grågrön mar­ mor med inskrift: »FRIHERRE j CAHL ADOLF ~lUNCH/FÖDD DEN JB OCTOBR 1793 j DÖD DEN 12 DECEMBH l 8 3 3 / ÄLSKAD I LIFVE'l' SAKNAD I DÖDEN /AF j EFTERLE­ VANDE VÄNNER & N:r 50. Ålf Gravhäll av kalksten i två delar, liEOIPOILIOl lägerhuggen ram. Sockel av sandsten. Inskrift: >>DENNA GRAF TILLHÖRER ÅL­ DERJVIANC\TEN I SEJLARE EMBE'l'ET JOHAC\1 FREDRIC LIEBEHT FÖDD l 7 6 9 DÖD 1834 (?).» - [62] N :r 51. Gravhäll av kalksten i 2 delar med 4 järnringar och lägerhuggen ram. In­ skrift: »'l'ILLHÖR BAGAIm I. H. PIEHL. » - [60] N:r 52. Gravtumba med häll av kalksten i 2 delar och sockel av sandsten. Insluift: »C.L. H>>. Tillhör enl. gravboken: >>Carl L . Hasselis Arfvingar. » - [57] N:r 53. Gravhäll av kalksten på sandsten s­ sockel utan inskrift. - [64.] Tillhör: Fig. 124. Klara kyrka. Leopolds gravvård. »Daniel Georg N eschers Arfvingar. » --­ Grabstein des Dichters Gravestene of the poet N:r 54. Leopold . Leopold. G ra v häll av kalksten. lnskr.: >>N . 2 53.» -[55] . Tillhör en l. gravboken: » Consuln och skeppsredaren J o el Otto Hellsten . • -N:r 55 . Gravtumba. Häll av kalksten i två delar; lågerhuggen ram . Sockel av sandsten. Inskrift: >>TI(L)LHÖlt / CAPI'l'AINEN. V. STOCKH. BORGERSKAP / KRYDDKRAMH. J . J. BARTELB­ SON F. 1786 t 1840/0CH DESS ÄLSICADE JVIA.KA (FRU S. L. LAGERSTRÖM) /F . 1787 . -j' 1828 NO 197 = 74 .» - [74] N:r 56. Gravvård. Kolonn av gröngrå marmor, bärande en urna av marmor. Inskrift å ena sidan: ».\T j MINNET j AF / u2\.DMA:\'NEN / I / S'J'OCKHOLM HENRIK CARL PFEIFFER j FÖDD 1756 DÖD 1821 / 0CH/ HANS K. MAKA /lVIARIA M. SMEHLING FÖD 1774 DÖD 1843 / DE HULDASTE FÖRÄLDRAR HVILKAS S'J'OF'J' H~\RUNDJm HVILAH j AF j BAHNSLIG KÄHLEK j OCH/ TACKSAiVIHlo'J' . » Å andra sidan: »HOFH;~'l"l'SRÅDE 'J' CARL HE NRIK PFEIFFER F . l 8 0 l D. 1876.» N:r 57. KLARA KYRKA 299 Fig. 125. Klara kyrka. Leopolds gravvård, profilbild. I.. eopolcl's gravcstone, profile . Grabstein Leopolds , P rotilbil> I SWEA LAND lE CI~E· »KÄR SOM KUN G FH.EDRIKS DÖD BEGRETS l OCH MAN MITT SORGELJUD KRING NORHA MALMEN HÖRDE; :HIN TJ1~NST FÖRTÄRD A l<' HÄFTIG BRAND, FÖRDE l W.ht l DOCK l BLEF J AG UTI SEDAN HIMLEN S NÅD PÅ THRONEN ÅTEH­ ADOLPH FRIDERICH TIL ALl\iÄN GLÄDJES HOPP, P å d en l HAR .TAG UTAF MITT BRUS FÅD'l' DENNA NYA KROPP. >> QUOD l l ANNO l\W CCL. I l DJRO. DCENDIO, CONFLAGRAVIT. l ANNO. AU'J'EM. P ROXIME. I NSEQU:EN'l 'E l AUSPICIO. CLEMEN'l'ISSi i\U . REGIS l ADOLPH FHIDERICH l E. CINERIRUS. SUIS. PAULA'l'Ii\I. RESUHREXIT l CAPESTENTE . EODEM. ANNO. CURAi\1. ECCLESI A': l S. S. THEOL. DOCTORK D:NO JUSTO CHHTSTOPHORO. HAUSWOLFP l MENSE . • JUNIO . PASTORE. E J USDEM . CONSTITUTO l CAMPANUi\1. H OC. h: RAJVIENTUJVI. l REFE CI'l' l G. i\mYER l S. CLÄRA':. K YRKA. TIL. TJ.:i.NS'l' l SOM. l TILLIKA. MED . EN. S'l'OR. DEL. AF. NOIWA. N;i.LM l ÅR l 7 51 l GENOM. EN. HÄFTIG . vVÅDELD. AFBRAN. l ME N. EFTEH. H AND. RE STE. siG. UTU R . SI'l'. STOF'l'. ÅRET. DEHPÅ. l DÅ. DEN. NÅDIGE. KONUKGEN. l ADOLPH. FRIEDRICH . l ANTRÄDDE . REGERINGEN l OCH l DEN. H. SKHTFTS DOCTOR. HERH J US'l'US ClUSTOPH ER HA US· WOLFF l AN'l'PV. FÖRSAMLINGENs WÅim. l SE DAN HAN. I. J UN II MÅNAD. SAMMA . ÅR. BLEF . FÖRORDNAD. l 'l'IL. KYRKOHERDE l .ii.R. DEN ' A. KL.:I.CKA. Oi\IGJU'l'EN l AF l GERHARD. MEYER l GUDS. WREDES . E LD. NEDSMÄL'l'E. MIG . l MEN l GUDS. KRAFT. GENOM. M.Ä$TAREN S. ELD. FÖRNYADE. MIG. l HÖR. MIG. MED. GL;i.D.TE. l TY. DU. FÅR GÅ. MED. HOPEN. I. GUDS . H US. l MEN. J,lKNA . MIG. ICKE. l WAR. EJ. s}, SOM. J AG. ALLENA. EN. LJ UDANDE. JVIALJVI. l i\1;i.mc m indr e k l oc k an: » I N USUM. TEMPLT. CLARENSIS l UNA. CUM . MAGNA . P ARTE. SUBURBIJ . BOREALIS 3 02 STOCKHOLM MIG . MED. AKTSAMHE'l'. l TY. JAG. BÅDAR NÅ])J.;NES. 'l'ID. l MEN. LITA. EJ. J>k MIG. / TY. DU. ;\n. LIKA. OWISS. SO:VI. JAG. l N;~R. SL> t R. DET. SIDSTA. KLAi'\GE'l' l ?>ÄH. DU. F~\H.. HÖRA . MIG. DERAF. AT. JAG. RÖHES . l L.:tT. DIT. HJEHTA. RÖRAS. AT . DIN. GUJ). MÅ. RÖUA . DIG l MIT. LJUD. FÖHSWJNNER . l HIMJVIEL. OCH . JORD. SKOLA. FÖHGÅS j MEl\ . ALDRIG. HEH­ HANS. OHD . >> På pr äst kl oc k a n : »VIn FYH A 'l'TLLFÄL ­ LEX RÖHES JAG : l VID NÅDEN ATT GUD KAL ­ Ih".lt DIG, l VID NÖDEN ATT GUD 'l'UKTAH IHG, l VID TIDEN AT'l' DEN GÅH IFH>\N DIG, j VIJJ DÖDEN ATT DEN FÖHESTÅJI DIG. l Lkl' DITT HJElU'A !<ÖRAS l AF N.~D EN ATT DEN M.:t BE ­ VAKA DIG, l AV NÖDEN ATT JJEN FÖlm ÄTT­ HAR DIG, l AF TIDEN ATT DU y;i.L SKÖTEH HONOM j AF DÖDEN A'l''l' DU BEREDEH DI G EMOT HONOM.» Väger 3 skp, 4 lp, 7 m. Fig. 128. Klara kyrka. storklockan. Om klockorna före å r 1727 berättar Die grosse Glocke. 'The big bell. Nord berg : KLOCKOR);A »Den så kallade Stora-Klockan f som nu ~'ÖRE 1 727 brukas l är t.il S. Clane Kyrcka förärd af glortwördigs i åminnelse K. Gustaf Adolph , men sedermera p å Församlingens bekostnad omguten och förökt til större wigt l Är 1632 a f Kongl. Styckgiutaren Merdardus Gessius. Hon wäger 17. Skep. 6. Lp. 17. marcker. Ar beprydd med Christi Crucifix, Bibliska språk l P astaris Petri Roslagii och samtelige då wa rande Magistratens namn i Stockholm, samt andra anständiga zierater. Den Andra k allas Ny-Klockan; men om henne gifwa wåra Inventarier ingen efter­ rättelse l uta n på henne sielf finner jag l at hon uti Pastaris Mag. Samuel Brasks tid År 1665, är omguten af Peter Elireson . I öfwersta Krantzen står af Apoca l. 22. d en 20. versen: Ja l jag kommer snart l amen. .J a kom HErre JEsu! men på nedersta randen stå desse verser: Sacras campame clangore vocamur ad mdes Indicant adven­ tum sic tuba, Chriete, tuum. A v klockans klang kallas vi till helgedomen . Må dombasunen så förkunna Din ankomst, o Kristus! Den Tredie eller Hwardags-Klockan med hwilken ringes til Bönestunderna om morgon och afton l wäger 8. Skp. 12. Lp . Är guten År l 633, af ofwannämnde Mäster Gessius, i J ulii månad l med allahanda namn l bilder och löfwärck utzierad. Den fierde l eller Präste-klockan lärer utan all twifwel wara ett gammalt Krigsbyte. Är nästan öfwer alt guten med Ryska Characterer, m en när hon hitkommit l eller h warifrån l och genom hwilkens tilskynda n j finnes ingen antekning. » KLAI~A KYRKA 303 SAMMANFATTNING. l. Klosterkyrkan. Mellan år 1282 och 1290 lät konung Magnus Laclulås uppföra S. Klara kloster och klosterkyrka. Kyrkan stod sannolikt ungefär på samma plats som S. Klara nuvarande kyrka. Såväl kloster som kyrka voro byggda av sten. Kyrkan hade ett högt spetsigt torn. För övrigt är så gott som intet känt om dessa byggnaders uppbyggnad och utseende. - Under 1300-talet och 1400-talets förra hälft hade klostret sin blomstringsperiod. - År 1446 härjades klostret av eld. Obekant är, om därvid även kyrkan brann. - Bevarade inventarier från 1400-talet: Altarskåpsdörrar, fig. 34-37, kalk (fig. 38), halskedja (fig. 39), radband (fig. 40). År 1527 lät Gustaf Vasa nedriva kloster och kyrka. 2. J o han III:s k yr ko bygge. Mellan år 1572-1590 lät Johan III uppföra den nuvarande korskyrkan med dess torn i väster ungefär på platsen för klosterkyrkan. Vapenhus i korsarmarna. Murar av tegel, enelast invändigt putsade. Kryssvalv av tegel. Stora spetsbågiga fönster med små blyinfattade rutor. Det höga yttertaket var spåntäckt med blyplåt nedomkring. Den höga, spetsiga tornspiran upptill kopparklädel och för övrigt spånklädd, Byggmästare var H. v. Huwen, möjligen även Vilhelm Boij. 3. Tornets förhöjning m. m. i början av 1600-talet: År 1627 nedtogs torn­ spiran, som ansågs vara för svag, tornmurarna höjdes 20 alnar och en hög spira byggdes, vilken 1633-34 koppartäcktes. Arbetet utfördes av murmästaren Franz Gelog och tornbyggarna Thomas Horn från Norrtälje och Mårten Pels samt kopparslagaren Peter Mettler. 1634- 1647 kopparklädeles kyrkotaken av mäster Samuel Sebold, här­ till gav drottning Kristina 600 daler silv.mynt. Se fig. 46. 1628 erhöll kyrkan ett posetiv, vilket 1648 utbyggdes till orgel. 1648 uppsattes kyrkans första tornur, utfört av mäster Lorent7. Meijer Åbo. 4. Nyinredning m e d läktare, altare, predikstol, ljusredskap m. m. i 1600­ talets mitt och senare hälft. 1649 nedrevas vapenhusen i korsarmarna och upp­ fördes nord- och sydläktarna. Arbetet utfördes av murmästaren Hans Drissel och be­ kostades av sekreteraren Samuel Kempenschölcl. 1651 uppfördes en sakristia i hörnet mellan norra korsarmens västra fasad och kyrkans nordmur samt en likbod invid tornets norra fasad . 1658 skänkte rådmannen Olof Larsson, en ny predikstol och altaruppställning. 1660 utfördes tvenne läktare i väster, prydda med målningar och bekostade av Olof Larsson, vilken 1664 lät med målningar pryda även läktarna i korsarmarna. Under 1600-talet skänktes ett stort antal ljusredskap till kyrkan; epitafier och begravnings­ vapen upphängas i stort antal. 5. l 7 OO- t a l e t s förr a hälft: n y a f ö n s t e r s a m t d i v e r s e r e p a r a t i o n e r. År 1717 nedblåste övre delen av tornspiran, varvid hela spiran skadades. l 722 insättas nya fönster i kyrkan. 1722 och 1723 byggdes kopparklädd ny spira av byggmästaren 304 STOCKHOLM Nils Alm och Joachim Selcke efter ritning av Jöran Josua Adelcrantz. Se fig. 63. Ar l 726 fullbord ades det södra trapphuset (fig. 58), vilket bekostades av grevinnan Agneta Wrede. Troligen efter J. Adelcrantz ritn . - Omkring 1728 ersattes trälisten vid takfoten med en list av tegel. Kyrkans br and och återställelse 1751-53: Hårlemans period: Ar 1751 härjades kyrkan av brand, varvid tornspiran, samtliga tak, taklister, fönster, all in· red ning förstördes, klockorna smälte. Kyrkans murar och valv kvarstodo, silvret och e\1 del handlingar räddades. Sommaren 1751 börjades kyrkans återuppbyggande i enlighet med ritningar av över­ intendenten Carl Hårleman. Se fig. 66. - Den nya t akresningen var bruten och väsentligt lägre än den föregående. Jfr fig. 63 och fig. 64. 1752 byggdes en pro ­ visorisk tornhuv, i vilken nya klockor upphängdes. Nya fö nster och dörrar. Fasaderna putsades. Ritnin gar till altare och predikstol, vilka skulle göras »förlorade» utfördes av Hårleman. Vidare beställdes av densamm a ritn. till framtida predikstol (fig. 78), till bänkar och läktare (fig. 82). - 1753 blev predikstolen färdig samt troligen även den östra sakristian. Samma år lades grund till trapphus vid norra korsarmen. Påsk dagen 1753 togs kyrkan ånyo i bruk för gudstjänst. 7. C. F . Adelcrantz' period. H årlem an avled 1753, ledningen av kyrkorepara. tionen övergick till C. F. Adelcrantz, vilken gjorde ritn. till orgel och orgelläktare (fig. 83), färdigbyggda 1761, till ny tornspira (fig. 67) utförd år 1768- 70, till altar­ uppställning (fig. 74), invigd 1790 och utförd av bildhuggama Sergel och Ljung samt formaren Edberg. 8. Zetterwalls period. Aren 1884-86 ombyggdes tornets yttre, varvid dess murar bekläddes med maskinslaget t egel, vid tornets bas tillbyggdes å norra sidan ett pannrum, å södra ett arkivrum. Den nuvarande tornspiran utfördes, Ritningarna (se fig. 69) uppgjordes av H . Zettenvall. 9. Agi Linel eg rens period. Åren 1906 - 07 genomgick kyrkan en inre restau­ rering enl. ritn . av Agi Lindegren. Altaruppställningen restaurerades, golv av marmor inlades, nya trappor i korsarmarna, nya bänkar, nya läktare, ny orgel. Värmeledning infördes. Val v och väggar dekorerades med m ålningar av Olle Hjortsberg. 10. Sista åtgärder. 1922 renhöggs kyrkans sockel från cementputsning. Nytt fasadtegel bragtes genom reffling att bättre sammangå med det gamla. Trapphusen om putsades. KLARA KYRKA ZUSAMMENF ASSUNG. 305 l. Die Klosterkirche. Zwischen den Jahren 1282 und 1290 liess König Magnus Ladulits das St. Klara Kloster und die Klosterkirche errichten. Die Kirche stand wahrscheinlich unge­ fähr an derselben Stelle wie die heutige St. Klara Kirche. Sowohl Kloster wie Kirche waren von Stein gebaut. Die Kirche hatte einen hohen spitzen Turm. Im ubrigen ist so gut wie nichts bekannt von dem Aufbau und Aussehen dieser Gebäude. - Im 14:ten Jahrhunderts und in der ersten Hälfte des 15:ten hatte das Kloster seine BHitezeit. - Im Jahre 1446 wurde das Kloster durch eine Feuersbrunst verwlistet. Ob dabei auch die Kirche brannte, ist nicht be· kannt. - Aus dem 15:ten Jahrhundert erhalten gebliebene Inventarienstiicke: Altarschranktiiren, F ig. 34-36, Kelch (Fig. 38), Halskette (Fig. 39), Rosenkranz (Fig. 40). Im .Tahre 1527 liess Gustaf Wasa Kloster und Kirche abbrechen. 2. Kirchenbau Johans III. Zwischen den Jahren 1572-1589 liess Johan III. die jet­ zige Kreuzkirche mit ihrem Turm im vVesten ungefähr an der Stelle der Klosterkirche auf· fiihren . Vorhallen in den Kreuzarmen. Mauern von Ziegelstein, nur inwendig verputzt. Kreuz· gewölbe von Ziegelsteinen . Grosse spitzbogige Fenster mit kleinen mit Blei eingefassten Schei­ ben. Das hohe Aussendach war mit Schindeln gedeckt mit Bleiblech unten herum . Die hohe, spitze TurmspitzA oben mit Kupfer bekleidet und im tibrigen mit Schindeln gedeckt. Baumei·· ster war v. HuPWEN, möglicherweise auch WILHELM BoiJ. 3. Erhöhung des Turmes etc. zu Anfang des 17:ten Jahrhunderts: im Jahre 1627 wurde die 'furmspitze, die flir zu schwach gehalten wurde, heruntergenommen, die Turmmauern wurden 20 Ellen erhöht und eine hohe Spitze gebaut, die 1633- 34 mit Kupfer gedeckt wurde. Die Arbeit wurde von dem Maurermeister FnANZ GELOG und den Turmbauern THOMAS HORN ans Norrtälje und M,\wrEN PELS und dem Kupferschmied PETER MET'l'Lim ausgefi.ihrt. 1637­ 1647 wm·den die Kirchendächer von Meister SAMUEL SEHOLD mit Kupfer bekleidet, hierzu schenkte Königin Kristina 600 Daler Silbermtinze. 1628 erhielt die Kirche eine Handorgel, die 1648 zur Orgel ausgebaut wurde. 1648 wurde die erste Turmuhr der Kirche aufgestellt, von MEIS'l'ER LORE:\T"' MEIJJm in Åbo ausgefuhrt. 4. Neueinr ichtung mit Emporen, Altar, Kanzel, Lichtgeräten etc. um die Mitte und in der letzten Hälfte des 17:ten .Tahrhunderts. 1649 wurden die Vorhallen in den Kreuz· armen abgebrochen und die Norder- und Si.idempore aufgefi.ihrt. Die Arbeit wurde von dem Maurermeister HANS Dmssm. ausgefi.ihrt auf K.osten des Sekretärs Samuel Kempenschöld. ­ 1651 wurde in der Ecl;e zwischen der \Vestfassade des nörellichen Kreuzarmes und der Nord­ mauer der Kirche eine Sakristei und eine Grabkapelle neben der Nordfassade des Turmes er· richtet. 1658 schenkte der Ratsherr Olof Larsson eine neue Kanzel und einen Altaraufsatz. 1660 wurden im Westen zwei Emporen ausgefuhrt, verziert mit Malereien und gestiftet von Olof Larsson, der 1664 auch die Emporen in den Kreuzarmen mit Malereien verzieren liess. Im 17:ten Jahrhundert wurden der Kirche eine grosse Anzahl Lichtgeräte geschenkt; Epitha­ phien und Begräbniswappen werden in grosser Anzahl aufgehängt. 5. Erste Hälfte des 18:ten Jahrhunderts: neue Fenster und diverse Reparatu· r en. Im J ah re 1717 wehte der obere 'feil der Turmspitze ab, wobei die ganze Spitze beschä­ digt wurde. 1722 werden neue Fenster in der Kirche eingesetzt. 1722 und 1723 wurde von den Baumeistern Nn.s Aur und JoACHIM SELCKE nach einer Zeichnung von JöRAN .TosuA ADEL· CHANTZ eine kupferbekleidete neue Spitze gebaut. (Siehe Fig. 63.) Im Jahre 1726 wurde das siidliche Treppenhaus (Fig. 58) vollendet, das von der Gräfin Agneta Wrede gestiftet wurde. - Um 1728 wurde die Holzleiste an der 'l'raufkante durch eine Leiste von Ziegelsteinen ersetzt. 306 STOCKHOLJ\1 6. Der Brand un d die Wiederherstellung der Kil·che 1751-5 3: Hårlemans P e r i o d e. Im J al1re 1751 wurde die Kirche durch ei ne Feuersbrunst verwitstet, wobei die Turmspitze, sämtliche Däcber, Dachleisten, Fenster, alle Einricbtung vernichtet wurde, die Gloe­ ken schmolzen. lVIauern und Gewölbe der Kirche blieben stehen, das Silber und einige Ur­ kunden wm·den gerettet. Im Sommer 1751 wurde m it dem Wiederaufbau der Kirche begonnen nach Zeichnungen vom Oberintendanten CARL H AnLE~!AN, siehe Fig. 64, 65. - Das neue Dachgeriist war gebrochen und wesentlich niedriger als das vorhergehende. Vgl. Fig. 63 und Fig. 65. 1752 wurde eine provisorische Turmhanbe gebaut in der neue Gloeken aufgehängt wurden. Neue Fenster und Turen. Die Fassaden wurden verputzt. Zeichnungen zu Altar und Kanzel, die >verloren> ge­ macht werden sollten, wurden von Hårleman ausgefi.ihrt. Ferner wurden von dem selben Zeich­ nungen zu einer kunftigen Kanzel (Fig. 78), zu Gesti.ihlen und Empore (Fig. 82) bestellt. ­ 1753 wurde die Kanzel vollendet und wahrscheinlich auch die östliche Sakristei. In demselben ;rahre wurde der Grund zu einem Treppenhaus am nördlichen Kreuzarm gelegt. Am Ostertag l 753 wurde die Kirche von neuem w m Gottesdien st in Gebrauch genommen. 7. C. F. Adelcrantz' Periode. Hårleman starb 1753, die Leitung der Kirchenreparationen ging auf C. F. ADELCRANTZ iiber, welcher Zeichnungen zu Orgel und Orgelempore (Fig. 83) machte, fertiggebaut 1761, zu einer neuen Turmspitze (Fig. 66, 67) ausgefiihrt in den Jahren 1768-70, zu einem Altaraufsatz (Fig. 74), eingeweiht 1790 und ausgefi.ihrt von den Bildhauern SERGEL und LJUNG nebst dem Former EDBHRG. 8. Zetterw a ll s Periode. In den Jahren 1884-86 wurde das Äussere des Turmes um ge­ baut, wobei die Mauern desselben mit maschinengeschlagenen Ziegeln bekleidet wurden, am Fuss des Turmes wurde a n der Norderseite ein Kesselraum, an der Siidseite ein Archivraum angebaut. Die jetzige Turmspitze wurde ausgehihrt. Die Zeichnungeu (siehe Fig. 69) wurden von H. ZET'l'ERWALJ, ausgearbeitet. 9. Agi Lindegrens Peri o de. In den Jahren 1906- 07 wurde die Kirche einer inneren Wiederherstellung nach Zeichn. von Am LINDEGREN unterzogen. Der Altaraufsatz wurde re­ stauriert, Fussboden von Marmor wurde gelegt, neue Treppen in den Kreuzarmen, neue Gestiible, neue Emporen, neue Orgel. Zentralheizung wurde eingefiihrt. Gewölbe und Wände wurden mit Malereien von OLLE HJORTZBERG dekoriert. 10. Letzte Massnahmen. 1922 wurde der Sockel der Kirche von Zementputz reingehackt. Neue Fassadenziegel wm·den durch Riefelung dazu gebracht, besser mit den alten zusammen­ zugehen. Die Treppenhäuser wm·den neu verputzt. SUMMAR Y. l. Between 1282 and 1290 King Magnus (Ladulås) eaused the convent and church dedicated to St. Clara to be erected. Probably the chnrch then stood on about the same site as the present St. Clara Church. Both convent and church were built of stone, the church havin g a high, pointed steeple. Otherwise little is known concerning the construction and appearan ce of these buildings. - During the XIV. century and the first balf of the XV., the convent enjoyed its most flourisbing period. In 1446 the convent was rabaged by fire, but it is not known whether the church was al ~o burnt down. - Still r emaining from inventories of XV. century are: Doors to a reredos (Fig. 34-37), Chalice (Fig 38), Chain (Fig. 39), and Ro sary (Fig. 40). In the year 1527 Gustavus Vasa eaused the convent and church to be demolished. 2. King John III. 's Building. Between 1572- 1589 King John III had the present cross­ aisled church erected, with its spire to the west approximately on the same spot as the convent church. The pronaos was in the transept. The walls were of brick, dressed only in the in­ KLARA KYRK A 307 terior of the church. Cross-vaultage of brick. Large Gothic windows with small panes encased in lead. The high roof was shingled, with leads at lower portion. The high, pointed steeple was clad with copper at the top, otherwise with sbingles. The master-builder was VAN H UFWEN, possibly W. BoiJ, too. 3. The Heightenin g of the Steeple. At the beginning of the XVI. century, in 1627, the Steeple, being considered too fragile, was taken down, the walls of the tower were raised 40 ft, and a high spire erected, that in 1633-34 was covered with copper. The work was carried out hy the master-mason, FRANS GELOG, the tower built hy THOMAS HORN from Norrtelge, and MAlt'l'E)f PELS; while PETER MET'l'LER was the copper·smith. In 1634-47 the roof of the church was sheathed with copper by SAMUEL SEBOLD, Queen Christina donating 600 dollars (swedish) in silver for the purpose. In 1628 a portable organ was presented to the ehureh, wieh in 1648 was enlarged to form a proper organ. In 1648 the first eburch clock was set up in the tower, and was constructed by LOREN'l'Z MEIJER of Åbo. 4. New furni sh ing with galleries, altar, pulpit and lighting apparatus in the middle and at elose of XVI. eentury. In 1649 the pronaos was pulled down in the transept, and the north and south galleries were erected. This work was carried out by HANS DmsSEL, master-mason, and at the expense of Samuel Kempenschöld. In the year 1651 a vestry was built in the corner between the west fa<;ade of the north transept and the northern wall of the chureh, and a mortuary close to the north fa<;ade of the tower. In 1658 Olof Larsson , alderman, donated a new pulpit and furnishing for the Altar. In 1660 two galleries were ereeted in the west portion of the church, ornamented with pain­ tin~?S all at the expense of Olof Larsson, who, in 1664, also eaused the galleries in the transepts to be adorned with paintings. During XVI. eentury a great number of lighting apparatus were presented to the ehureh, as also epitaphs and funereal escuteheons to be hung up in the ehureh . 5. The first hal f of XVIII. e en tury. New windows and various re pairs. In the year 1717 the upper portion of the spire was blown down, by which the entire steeple was damaged. In 1722 new windows were put into the chureh. In 1722 & 1723 a new spire sheathed in eopper, was eonstrueted by the master-builders NILS ALM and Jo ACHIM SELCKE aecording to designs by GönAN JosHuA AnELCRANTZ (vide Fig. 63) . During the year 1726 the southern stairease-poreh was eompleted (Fig. 58) whieh was exeeuted at the expense of Coun­ tess Agneta vVrede. - About 1728 the wooden list at the base of the roofing was supereecled by one of briek. 6. The eonflagration of the chureh & its restoration 1751- 53. Hårleman s period. In 1751 the ehureh was ravaged by fire, Ly which the spire all the roofs, corniees, windows, and all filtings were destroyed and bells melted. The walls and vaultage of the chureh \vere still standing, and the ehureh silver and a portion of the reeords were resened from the fire. During the summer of 1751 the rebuilding of the ehureh was commenced aecording to the designs of CARL HARLEMA N, surveyor general of Public Buildings (vide Fig. 64, 65). - - The new framework of the roof was broken and eonsiderably lower than the preceding eonstruction (eom­ pare Figs 63 and 65). In 1752 a provisional belfry was ereeted on the tower, in which the new bells were hung. New windows and doors were put in and the fa<;ades dressed . The designs for the altar and pulpit that were to be made >posthaRte>> were exeeuted by HARLE ~tAN. Further­ more he reeeived the commission to design the future pulpit (Fig. 78) the pews, and gallery (Fig. 82). In 17ii3 the ;mlpit \YRS finished as also probably the east vestry . In the same year 308 STOCKHOLM the foundations were laid for the staircase-porch at the north transept. On Easter Day in 1753 the church was again opened for divine service. 7. C. F. Adelcrant7.' Period. Hårleman diedin 1753, when the snperintendance of the restoration of the church passed to C. F. ADELCRAKTZ, who made designs for the organ and its loft (Fig. 83), bnilt and ready in 1761, for the new spire (Fig. 66, 67) erected 1768-70, for th e arrangement of the altar (Fig. 74}, consecrated in 1790, scnlptured by SERGEL and LJUNG and carried out by EDBERG. 8. Zettervall's Period. During 1884-86 the exterior of the tower was rebuilt when its walls were encased with rnachinemade brick, and at the base of the tower on the north side a room for heating apparatus was built, and on the south side a chamber for the archives was erected. The present spire was set up, the designs (vide Figs 69) being by H. ZETTERVALL. 9. Agi Lindegren ' s Period. During the years 1906--7 the interior of the church was restored in aceordance with the designs of Am LINDEGmm. The entire altar was renovated, the floor inlaid with marble, new staircases placed at the transepts, new seating, new galleries, new organ. Central heating was introduced . Arehin and walls were decorated with paintings executed by OLLE HJOR'rZBEIW. 10. Recent Steps Taken. In 1922 the socle of the church was freed from cement dres ­ sing. The new bricking of the facade, by grooving, has been made to accord better with the old. The porches of the s taircases have been redressed. KLARA KYRKA 309 ORTSREGISTER. Adelunda, Uppland, s. 154. Alunda socken, s. 36. Ansås, Skåne, s. 174. Assisi, s. 10. klostret San Damiano, s. 10, 201. Attundaland, s. 24. Avesta, s. 161. bruk, s. 110. Garn socken, s. 18. Gävle, s. 134, 155. Göteborg, K. Vetenskaps- och Vitterhetssamhäl­ let, s. 174. » Trivialskola, s. 174. Hallunda, s. 289. Helmstedt, Tyskland, s. 158. Horns tegelbruk, s. 229. Hussarviken, invid Stockholm, s. 27. Husby-Långhundra, klostergods, s. 18. Husby Sjutolft, Uppland, s. 131. Härnösand, s. 174. Björkö, Bohus!., s. 174. Bo, Uppland, s. 176. Bredvik, s. 15. Bromma, annex till Klara 1613, s. 45, 83 . annex till Riddarholmskyrkan, s. 47. egen församling, s. 47. ' församling, s. 46, 48, 155, 161, 165, 168. 1 Jerusalem, s. 212. förslag om dess skiljande från Klara, l Julita kloster, s. 14. ; Järla, klostergods i Södermanland, s. 25. s. 47. i torp i Solna socken, s. 25. klostergods, s. 18. l prästgård, s. 69, 80. l Brunnsviken, s. 42. Karlaby, klostergods, s. 17. Brännkyrka, klostergods, s. 18. Karlberg, s. 12, 175. Karlskrona, s. 165, 167. Danderyd, klostergods, s. Hl. Karlstad, s. 72, 161. Daretorp, s. 1 U. KonstantinopeL s. 169, 212. Drottningholms Slott, s. 232. Koppar!Jerget, s. 70. Kumla, .Närke, s. 174. Edsberg, Uppland, s. 285. Ek, Västergötland, s. 174. Leksand, s. 157, 158. Ekeby, s. 156. Lidköping, s. 285. gård, s. 12. Linköping, skola, s. 156. Elbingen, s. 155. stift, s. 70, 158. Erlinghundra härad, klostergocls, s. 18. Linta, s. 48. London, s. 175. Falun, Kristine kyrka, s. 232. Lovö församling, s. 45. Folkärna socken, s. 161. Lund, s. 159. Friclinbo, ö, klostergods, s. 19. S. Peders klosterförsamling, s. 173. li'rötuna skeppslag, klostergods, s. 18. Lydby, klostergods, s. 17. Fulclabru klostergods, s. 19. Lyhundra härad, klostergods, s. 18. Färingsö, s. 24. Långhundra härad, klostergods, s. 18. 21. Sveriges kyrkor. Stocklwlm liT. 310 Mariestad, s. 174. l\'Iarkim, Upp land, s. 35. l\Torkarla, Uppland, s. 154. Munsö, Uppland, s. 171). Mälaren, s. 24. S TOCKHOLlYI Stockholm, Adolf Fredriks församling, fordran hos S. Klara för­ samling, s. 60- 62. kapell, s. 120. kyrka, s. 40, 114. tvisten med S. Klara Non·bo härad, klostergods, s. 18. uppgjord, s. 63 . Norrköping, s. 174. Badstugatan, s. 104. Nomnda härad, klostergods, s. 18. Barnhuset, s. 35, 4.3. BlaEieholmen, s. 12, 16. Orkesta socken, s. 35. Brunkeberg, s. 12, 16, 20, 35, 41, Ovansjö, Gästrikland, s. 70, 155. 51, 189. församlingen, s. 51; 52. Paris, s. 175. kapell, s. 50, 52. Pernar (Finland}, s. 174. Brunkebergskyrkogården, s. 49, 50, Prag, Klarakloster, s. 11, 13. 103. P ultava, s. 162. Bryggaregränd, s. 13R. Bykyrka, s. 21. Ramsele, Ångermanland, s. 154. Danviks Hospital, s. 139. Ramsta, gods, s. 17. kapell, altarskåpsdörrar, Rasbo-Kil, s. 173. s. 191. Rasbo socken, s. 172. Dj urgårclen, "· 12. Riksby, s. 48. Finska församlingen, s. 31, 141. Rinne, s. 15G. kyrkan, s. 29, 31, 79. Rom, s. 13, 15, 20. Gamla Kungsholmsbrogatan, s. 138. Roskilde, Klarisinnkloster, s. 11, 13, 14. Gråmunkeholmen, s. 12, 31, 190, 191. Runmarö, s. 12. Gråmunkeklostret, s. 21. Rönö härad, Södermanland, klostergods, s. 18. Gråm unkekyrkan, s. 31, 232. Rörstrand, s. 43, 59. Gustav Adolfs torg, s. 12. klos tergods, s. 12. »Gustafs inrättning », s. 147. Gymnasium, s. 134, 174. Sandarne, <'. l76.. Hedvig Eleonora församling, s. 75. Sandön, s. 12. Helgeandsholmen, s. 43. Siende hämd, klostergod s, s. 18. Helgeandshuset, s. 27. Skara, s. l 74. Helgeanclsliderna, s. 27. Skog, Hälsingland, s. 176. Jakobs församling, s. 25, 35, 41, 43, Skuttunge ting, s. 15. 49, 50, 57 , 103, 140--143, 152,174. Skå, klostergods, s. 18. Jakobs kapell, s. 24, 25. Snottestad, gård, s. 12, 18. kyrka, s. 21, 31, 32, 40, 80, Solna socken, s. 24, 25, 36, 40, 59. 127, 232, 240. » kyrka, s. 25. Jakobs skola, s. 170. Sorunda socken, klostergods, s. 19. Johannes församling, s. 57, 104, Spånga, klostergods, s. 18. 141- 143. Stallmästaregården, s. 42. Johannes kapell, s. 49, 101. Stockholm, Adolf Fredriks församling, s. 59, 60, kyrka, s. 21. 114, 145, 152. Kammakaregatan, s. 43, 52. församling, fattighus, Karlbergsvägen, s. 42. s. 61, 62. Kastellholmen, s. 12. KLARA KYRKA 311 Stockholm, Katarina församlin)!, s. 141-143. Stockholm, S. Olofs barnkrubba, s. 56. » S. Olofs församling, s. 53-55, 57, kyrka, s. 108. » orgel, s. 117. 58, 73, 141-144, 162. S. Olofs församling, föreslagen skils­ Klara Norra Kyrkogata, s. 203, 207. mässa från Klara, s. 58, 59. » sjö, s. 12, 42. S. Olofs kapell, s. 43, 45, 49, 51, 52, Södra 1\:yrkogata, s. 202, 207. Västra s. 201, 205. 54, 55, 58, 95, 103, 109, 110- 113, Östra s. 202, 265. 124. S. Olofs kapell, ombyggnad, s. 57. Kungsbacken, s. 42. Riddarholmen, s. 12. Kungsbacksförsamlingen, s. 42, 43, Franciskanerkloster, 50, 52. s. 47, 49, 143, 161, 165, 168. Kungsholmen, s. 42, 117, 143. Riddarholmsförsamlingen, s. 14, 21, kvarteret Adleren, s. 59. 22, 43. Grönland, s . 59. Hiddarholmskyrkan, s. 33, 47, 70, Islandet, s. 59. 102, 158, 159, 191, 193. Kungsten, s. 59. Sabbatsbergs fattighus, s. 145, 147. Lindbacken, s. 59. Skeppsbron, s. 141. Olof, s. 59. Skeppsholmen, s. 12, 16. Oxhuvudet, s. 5!1. Skvalbänken, s . 43, 57, 59. Piparen, s. 59. Slott, s. 20, 2G, 27. Plåtslagaren, s. 59. slottskyrkan, s. 35. Sjörån, s. 144. » orgel, s. 117. Tranhalsen, s. 59. Statens Historiska Museum, s. 193 Träsket, s. 59. Storkyrkan, s. 21, 25, 26, 29, 33­ Vargen, s. 5~J. 36, 38, 40, 41, 78, 83, 92, 98, 101, Väderkvarnen, s. 59. 119, 122, 133, 173, 175, 189, 193. Ladugårdslandet, s. 40, 41, 103, 143. Storkyrkan, orgel, s . 116. Ladugårdslands församling, s. 141. silveraltaret, s. 244. Ladugårdslandskyrkan, orgel, s. 117· ljusstaken, s. 258. Laduviken, s. 27, 40. Storkyrkoförsamlingen, s. 30, 65, 73, Latinläroverket å Norrmalm, s. 135. 104, 138, 141-143, 145, 147, 152. l\Ialmskillnadsga tan, s. 41. Svartbrödraklostret, s. 21, 25. Maria församling, s. 75, 141 - 143. Södermalm, s. 12, 20, 24, 27, 32, 103. kyrka, s. 140, 141. 'Irivialskola, s. 130, 131, 134. kyrkogård, s. 208. •runnelgatan, s. 43. Munkelägret, s. 41, 42, 152. Tyska församlingen, s. 141. Norra begravningsplatsen, s . 104. » kyrkan, s. 102, 232. hälsobrunnen, s. 52. altare, s. 244. Norrbro, s. 12, 188. VasastadEn, s. 12. Norrmalm, s. 11, 12, 14, lG, 20, 23 -33, 35-39, 40, 42 - 44, 46, 65, stora Skedvi, Dalarne, s. 164. 92, 93, 97, 103, 105, 107, 140, 147, Strängnäs, s. 15, 161. stift, s. 24, 43, 48. 152, 232. utställning av äldre kyrklig konst Norrmalm, församlingsdelning, s. 41, 1910, s. 191. 49-51, 59. Svartsjö slott, s. 232. Norrström, s. 12, 36, 37. Säby, gård i Garns socken, s. 18. Non-tull, s. 33, 52. Södertälje, s. 286. Nybroviken, s. 40. 21* 312 Thorn, s. 162. Trögels härad, klostergods, s. 18. Tyresö kyrka, s. 232. STOCKHOLM Vilna, s. 272. Vindelsön, klostergods, s. 12. Våla härad, Västmanland, klostergods, s. 18. VädJa gård, s. 17. Värmdö, klostergods. s. 18. skeppslag, s. 12. Västerås domkyrka, s. 158, 165. gymnasium, s. 158, 159. riksdag 1527, s. 21. Västl·a Ny (Kykyrka), Östergötland, s. 156. Y stad, s. 163. Ytter-Enhörna, kronogods, s. 12. Åbo, s. 174. akademi, s. 158. gymnasium, s. 155. .As härad, Västergötland, klostergods, s . 18. Örebro riksdag, s. 531. Över-Enhörna, s. 12. Uggleviken, s. 27 . Uleåborg, s . 174. Ullerva, Västergötland, s. 17 4. U l vsundasjön, s. 155. Uppsala, s. 12, 15, 18, 66, 69, 70, 159, 161. domkapitel, s. 33. konsistorium, s. 79. möte 1593, s. 153, 154. universitet, s. 158, 171. Valdemarsön, klostergods, s. 12, 18. Vallby socken, klostergods, s. 18. Vallentuna härad, klostergods, s. 18. Vendels församling, Uppland , s. 70, 176. Veta, Östergötland, s. 156. Viby, s. 156. Vikby gård, s. 12. PERSONREGISTER. ADELCJUXTZ, C. F ., arkitekt, överintendent, l A GNES, böhmisk prinsessa, s. 11. s. 57, 208, 209. ' AI.BREKT, konung, s. 15, 16, 19. ALiY!, NILS 0LOFSSOX, byggmästare, s. 226. altare, s. 239. ombyggnadsförslag, s. 237, ANANDER, DA:'.iJEL, kaplan, s. 83, 84. fig. 66,67. ANDERS :'.'iålare, s. 229 . Tornbyggare, s. 229. till tornspiran, s. 226. ANDEilSSOX, liiXDRICJI, kyrkovärd, s. 92. JOHAX, grav, s. 294. ombyggnadsprojekt, s. 237. gåva av ljusredskap, s. 259. ritning till altaruppsats, kyrkorådsledamot, s. 91. s. 239, 268, fig. LAns, klockare, s. 86. 73. kyrkovärd, s. 93. " läktare, s. 250, ANDltEAS BENEDICT! LYNCOPENSIS, gråbroder, fig. 83. s. 14. orgel, s. 254. ANKARCRANTS, CARL JOACHD!, epitafium, s. 274. " orgelfasad, s. 274. K.USA-GRETA, s. 253. HAXS WILHEL~l, s. 274. tornbyggnad, HAXS, amiral, s. 274. s. 268. LisA, s. 274. trapphus för ANNA MATTSDOTTER, piga, s. 46 . norra vapenhuset, s. 228. ANNA 1{EI:'> I PEllSSO~, s. 29. tornets ombyggnad, ERICIs. 238. ERICH p_'\. ::\lALLME='i ( = Erik Erici). DALIN, OLOl", historieskrivare, s. 11. Emcus ERIC! HELSI~Gus, kyrkoherde, s. 154. D'ANTIVAJU, THEODOR, kejsar Frans I:s kammar· OL.-\1, s. 11. ERIK XIV, s. 26. herre, grav, s. 210. BröRssox, (se Bröussox EmK). DE J,.-\ CHAPELLE, JULICS RI CHARD, överstelöjt· nant, begravningsvapen, s. 286. CARLSSON, riddare, s. 17. DE LA GARDIE, JOIL\N, s. 39. Emcr, kyrkoherde, s. 36, 65. lVIAGNUS GABRIEL, greve, s. 87; lVIAGXUSSOX, konung, s. 16. skrivelse till ärkebiskopen ang. kyrkoherde· ERIKSSO='i, MARCUS, hovman, s. 38. valet 1647, s. 68, 69. lVIÅNS, klockare, s. 46. DIDRICHSSON, GERD'!', kamrerare, R, 116, 254, 258. :i\LhtTE"', kyrkovärd, s. 107. D.lWEL, LUDVIG, fortifikationskapten, s. 149. FAGERBERG, JACOB, sadelmakareålderman, grav, D'OGIER, Cu.\RLES, franskt sändebud i Stock· s. 298, 299. holm, s. 102, 103. FAHLCRANTZ, G. vV., kassör, grav, s. 292. DmSSEL, HANS, byggmästare, murmästare, s. 226, F .-\LKENBEIW, MAHGARE'l'HA, grevinna, grav, S. 293. 252. FEGERSTIERNA, HÅKAN, landshö1·ding, begrav­ DJWSt~)(, P. S., kyrkoherde i Adolf Fredrik, s. 60. ningsvapen, s. 288. DunEN, CAllL GusTAF VON, grav, s. 215. FmrmrAN, C. G., medaljör, s. 292. EBBA Cr-r. L. VO)(, grav, s. 215. FEYCIITI~G, GuSTAF, grav, s. 297. DUFVA, A. C., guldsmed, s. 249, GusTAF ROBERT, järnhandlare, grav, DYCK, GUD}[UND H1K.\XSSON, s. 258. s. 297. DYK, G umiUND, remsnidare, s. 205, 206_; epita­ JACOB FnEDRIC, guldslagareålder­ fium, s. 277. man, grav, s. 297. FrLIPSSON, En.v.um, testamente, s. 13, 25. EnEllHAIWT, orgelbyggare, 8. 118. FLDDliXG, HEmiAN, generalguvernör, s. 159. EGGERS, HENRIK, tysk borgare, s. 32. KLAS, överståthållare, s. 39, 41, 43, EHRE='IBOllG, C.\SPER, justitieombudsman, grav, 49, 103. s. 298. FOLCKEH, Gus•rAP R. L., guldsmed, s. 256. ErmENPREUS, CARL Dn::nmc, ·hovrättsråd, s. 262. 0., guldsmed, s. 255. EHRENS'l'IEU)(A, THEOPHILUS, begravningsvapen, FOHSBERG, JOHAN, bruk8patron, s. 128. s. 284. FRAC\'Crscus Av Assrsr, s. 10, 191, 192. EISEN)IENGER, PHILIP, orgelbyggare, s. 116, 254. FRANKE; tysk pietist, s. 162. EKE)(BERG, CAROLI)(A REGINA , häradshövdingen, FlL\.)(S I, kejsare, s. 210. Blixts änka, s. 293. ANDERSSO)(, sexman, s. 29. EK}L\.)1, M.lR'l'EN, advokatfiskal, grav, s. 293. 0LOFSS0)1, sexman, S. ~ 29. EKSTRÖM, grosshandlare, s. 138; donation till FRANSISKUS (se Francisens av Assisi). fattigvården, s. 148. FR-\NZI~N, FlL\.)(S ::\iiCHAEI,, kyrkoherde, skald, ELI"ESON, PETER, styckgjutare, s. 303. biskop, s. 78, 88, 174; porträtt fig. 22. CLÖFVERSKÖLD, J., assessor i Bergskollegium, kyrkorådsledamot, s. 91. Conn, PETRUs, conrektor, s. 282-284. COLLIANDER, ERLAND, komminister i Klara, s.78. CJUNACH, Luc.\S, tysk målare, Luthers porträtt, s. 269. CJW='!IHELM, GusTAF, friherre, s. 87. KLARA KYRKA 315 FRA!\ZEN, ZACHARIAS, handlande, s. 174. GYLLENBOltG, GusTAF FREDRIK, greve, s. 111; FREDENSTJXRKA, ULRICA, s. 262. epitafium, s. 276. FREDRIK I, konung, s. 127, 128. GYLLEKHOF, BALTHASAR, landshövding, s. 2G9. FucHs, RcTGER, överståthållare, epitafium , GYLLENKIWK, MARGARETHA, Carl Ridderstolpes s. 271. gemål, s. 273. GöRANSSON, NILS, i Riksby, s. 48. GAMO'l'SKI, ZACHAIUAS, överstelöjtnant, begrav· GöTHE, JoHAN ADOL~' , slottstenhuggare, s. 240. ningsvapen, s. 286. GANGIAS, HELENA, Samuel Troilius moder, HAGBERG, CARL PETTER, professor, kyrkoherde, s. 164. s. 78, 150, 172- 174; porträtt, fig; 21. GALLIUS, STEFAK, kyrkoherde, s. 33, 34, 45, 6G, HALLMAN, J. G., kyrkoherde i Hedvig Eleonora, 155. s. 75 . GEHRS, J. W., major, grav, s. 295. HALLSTUÖM, CARL, mjölnare, C. P. Hagbergs fader, s. 172. GELOG, FRANS, murmästare, f'. 2:33. GEREKIK, BEKEKINI, präst i Solna och Jacob, H A}UVIARIN, JONAs, epitafium, s. 282. s. 25. HAl\'llHARINUS, SAM UEL, kyrkoherde, s. 44, 46, 47, 50, 66-70, 79, l-lO, 87,108, 130, 131, 133, 153, 155, GEJUNGIUS, C. A., vy av gråmunkeklostret på Riddarholmen, fig. 33. 156. GESTRINIUS, CAROLUS, kyrkoherde, s. 70. HANS, konung, s. 20. GERTIWD, abedissa vid S. Klara kloster, s. 14. fiA NSSOK, ANDERS, Olaus 13ergius fader, S. 159. GESSIUS, MEDARDUS, styckgjutare, A. 303. HENDIUCH, kyrkovärd, s. 92. GLYSIKG, HENlUK, s. 18. HAQUINUS OLAI, kyrkoherde, s. 153, 154. GOTIIER, PEHR ABRAHAM, grav, s. 296. HARRMUS, ERIK MARTIN!, kaplan,. s. 32. GRAFSTHÖM, AKDERS ABl.tAHAlH, skald, präst, HAW!'MAN, lVIARIA, Johan Köpkes hustru, s. 281, s. 175. 282. HASENKAMI', lagman, s. 76. FR., textilgåva, s. 259. THOR FRITHIO~', kyrkoherde, s. 175, HASSEL, CARL L., grav, s, 299. 176, porträtt fig. 25. HASSELSTRÖM, GusTAV, instrumentmakare, grav, GRANATENPLYCH'l', GUS'l'AF, kapten, begravnings· s. 297. vapen, s. 290. HAUSSWOLFF, JUSTUS CmnSTPHER, kyrkoherde, 73 - 76, 111, 128, 129, 167- 169, GREGEHS, snickare, s. 38. 222, 223, 300; porträtt fig. 18. GREGOHIUS IX, påve, s. 10. L.VON,överceremonimästare, s.292. GREK, JoxAs, orgelbyggare, s. 117, 253. HEDENGRAN, Hedengrans tavla över religions­ GRILL, grosshandlare, s. 7G. freden i Stockholm 1707, s. 268. GRUNNEIWS, JonAK, prost på Aland, s. 76. HEDii1AN, ANNA MARIA, Joachim Hofvenschylts GcsTAV VAsA, s. 23-27, 101, 139, 198. hustru, s. 295. klostrets rivning, s. 21, 190, 229. KLAUDIUS, kaplan, s. 83. tronbestigning, s. 21. liEDli1ANSSON, E. M., direktör, grav, s. 292. Gl:S'J\W II ADOLP, s. 92, 105, lOG, 154. förordnande om barnhus, HELENA, Magnus Ladulås dotter, s. 193, 262, 264, fig. 97. s. 43. privilegier för Korrmalm HELLS'l'EN, JOEL OTTO, konsul, grav, s. 299. 1G24, s. 37, 64, G5, 92, 93. HENRICI, CHRISTIERNUS, rektor, s. 131. GCSTAY III, s. 77, 125. HEKlUK, gråbroder, s. 14. HANSSON, sexman, s. 29. GusTAV IV ADOLF, s. 172. LARSSON, sexman, s. 29. GYLLEXADLEU, CLAs SAMUEL JOKAS, hovjäg­ mästare, grav, '293. HERJV!ONIUS, MrcHAEI,, kyrkoherde i Maria, s. 75. GYLLENDOIW, CARL JOHAi>, grav, s. 293. HESSELGJtE:K, fabrikör, s. 138. 21 *:j; 316 STOCKHOLM HESSELGREN, BRYNOLF, kyrkoherde, S. 78. HAGG, GusTAF, organist, s. 123. HE YN, CONHAD, gesäll, s. 244-247. H ji.NSINGEN, M. NICOLAUS, vagnmakare, grav, HILDEBRAND, B. E., riksantikvarie, s. 198, 201. s. 295. HJOR'l'SBERG, OLLE, konstnär, professor, inner- Höi.JER, ELISABETH ROSINA, bryggaren 8. Roos' änka, s. 254. dekorering, s. 218, 227. HÖPKEN, ANDEHS J., riksråd, s. 271. valvmålningar, s. 238. HOCHSCHIJ.D, I. II., lagman, grav, s. 2~6. HÖÖK, .JOEL MARCUSSON, s. 52. HOP~'MAN, kyrkovärd, s. 138. JoNAs, målare, altartavla, s. 240, I NGEBORG, abedissa i S. Klara kloster, s. 14. fig. 77. hGER, änkegrevinna, s. 11. HOPVENSCHYLT, JOACI-IBI, skomakare, grav, s.295. INGRill, I~asse Buddes änka, s. 25. HOPWE, REGDIA ELISABETH, C. G. Febrmans TonSTENSDOTTER, Thure vVensjoes mo­ änka, grav, s. 292. der, s. 174. HOLST, GREGORIUS, borgmästare i Stockholm, lNNOCENTIUS III, påve, s. 10. s. 198, 199. IV, s. 10. HoLS'l'E, Gomus, dansk befälhavare, s. 22. ISOGEUS, SBION, kyrkoherde i Klara, s. 52, 53, HoRN, GuSTAE', fältmarskalk, s. 66. 55, 71, 72, 98, 159, 160; porträtt, fig. 14. THOMAS, byggmästare, s. 223. lvAm, JONAS, kyrkoherde i Vendel , s. 70. HORNEJ US, KONRAD, professor i Helmstedt, s.158. RUBERTSSON, HINDlUCH, generalskeppsbygg­ JACOBSSON, E., ombyggnadsförslag, s. 238. mästare, s. 116, 254. JAKOBSSON, BALTZAR, s. 101. JIUE'FVE>f, HENRIK VAN (vmt), byggmästare, Jor:N, klockare, s. 39. s. 229, 232. JOHAN III, Konung, s. 22, 23, 26-28, 101, 102, HuGOLINO, kardinal, s. 10. 153, 154. H ussrus, NICOLAUS, kyrkoherde i Bromma, s. 46. >> kyrkans grundläggning, s . 229. HDLPHER, kyrkovärd, donation till flickskola, J OHANNES MA'l"l'fiijJC, drottning Kristinas lärare, s. 136. s. 155, 158. HÅKAN OLAI, kyrkoherde i Klara, s. 29, 64, 65. föreståndare, för Gustaf IL\.KA>rSSON, JOHAN, målare, s. 248. Adolfs barnhus, s. 43. IH.RLEMAN, KAnL, arkitekt, s. 220, 221, 236, 237; SIGFRIDI, kyrkoherde i Riddarholmen, epitafium, s. 271. s. 33. läktare, s. 254. JonA::\SSON, EmK, kyrkovärd, s. 108. ombyggnad av gravarna, s. 290. LAns, s. 94. J OHNSEN, PHILIP H EN InK, organist, s. 117, 120, ombyggnadsförslag, s. 234. 121. ombyggnadsförslag till torn­ spira, s. 226. JONAS AnnOGENSIS, gråbroder, s. 14. projekt till ombyggnad 1752, » MAGNI, professor, s. 158. fig. 64. UPSALIENSIS, gråbroder, s. 14. ritning till bänkar, s. 249. JONASSON, NILS NYMAN, handelsman och bryg­ gare, gravskrift, s. 210. " Gustaf och Klas Rålambs epitafi­ JoP, Bmur:n, s . 18. um, s. 270. JAGER, Sn!ON, bleckslagarålderman, s. 212. '' predikstol, s. 244, JÖNS BENG'fSSON, ärkebiskop, s. 20. fig. 78. " trapphusförnorra KA)!MECKER, KATARINA, Gerhard Meyers hustru, vapenhuset, s. 228. s. 272, 273, " orgelläktare, s.251, » LisA, Hans Ankarcrants' gemål, fig. 82. s. 274. KLARA KYRKA KANTERHIELM, NILs, assessor i Bergskollegium, kyrkorådsledamot, s. 91. KAPMAN, JOIIAN, kyrkorådsledamot, s. 91. KARL IX, s. 27, 154. KARL X GusTAF, s. 156, 159; kröning, s. 226. KARL XI, s. 158, 206; begravning, s. 109; pri­ vilegier för prästerskapet 1675, s. 71. KARL XII, s. 72, 163; kröning, 8. 109. KAm., hertig, ( = Karl IX), s. 153. KNUTSSON, Konung, s. 18, 20; privilegier, s. 16. ULFSSON TILL TOE'TA, marsk, s. 16. KARLBRECH'l', bryggare, grav, S. 292. KEMPE, SAMUEJ~, sekreterare, s. 107, 108. KEMPENSCHIÖLD (KEMPENSKÖLD), SA~rm:r., sekre­ terare i krigskollegium, s. 66, 221, 252. KERSTIN H ANSDO'l"l'ER, se Rimfrank. » MÅm.'ENSDO'l"l'ER, borgaränka, s . 141. KEYSJm, ABHAHAM, kyrkovärd, s. 95, 96, 114, 121, 123, 147. KIELLIN, greve Wredes huspräst, kaplan, s. 84. KnmnLAD, . EDVARD, sekreterare, grav, s. 292. KmciUIOP, HANS, trumpetare, s. 282. KIÖHLEn, PEHR, målare, s. 17 4. KLARA, den heliga, s. 9, 10, 11. KLINGIUS, ZACHARIAS, kyrkoherde, s. 46-48, 66, 67, 68, 69. KLINKOWSTRÖM, .LEONAIW , överpostdirektör, s. 228. K NIS, snickare, s. 244-246. KNUT JONSSON, drots, donation till klostret, s. 18. KORTHOLTEN, Cr-miSTIAN, tysk teolog, s. 160. KnEY, FmmmcA BI·~ATA, änka efter Simon Jä­ ger, grav, s. 212. KRisTIAN I, Konung, s. 17, 20. KRIS'l'IAN II, Konung, s. 190. KIUSTIXA, Drottning, s. 107, 155, 158. donation till Klara skola, s. 130. donationsbrev 1644, s. 42. privilegier för Klara kyrka 1649, s. 131, 132, 133. privilegier för prästerska­ pet, s. 73. KURCK, KNUT, riksråd, s . 47. KöKEmTz, kansliråd, s. 118. KöPKE, JOHAN, bildhuggare, s. 281. KöPKEN, MARIA, Johan Meyers hustru, s. 272. 317 LAGERBRING, SVEN, historieskrivare, s. 11. LAGERSTRÖM, S. L., J. J. Bartelssons hustru, s. 299. LAGERQUIST, CARL, begravningsvapen, s. 289. ELOF, hovjunkare, begravningsva­ pen, s. 289. » Ernc EmcssoN, lagman, begrav­ ningsvapen, s. 289. LAMBY, HENRIK och IVAN, grav, s. 209. LANG, SOPHIA ELISABETH, grav, s. 292. LANGENBERG, ELIAS VON, direktör, s. 210. LARSSOK, ANDEHS, byggmästare, (Anders Tornbyggare), s. 229. O r~OE', kyrkovärd, s. 95. Ouw, rådman, s. 51, 141 , 244, 252; gåva till predikstol, s. 247. LAUHELIUS, 0LAUS, preses i konsistoriet, 8. 34. LAURENTIUS, pastor på Söder, s . 79 . LEIJONIIm'VUD, MARIA FREDRIKA, friherrinna, grav, s. 292. LEIJONMARCK, G. A., president, grav, s. 298. LEJEr., JOIIAK, rådman, s. 248. LENKGREN, ANNA MAmA, grav, s . 297. LEOPOLD, skald, grav, s. 297. LEUHUSEN, ANNA REINHOLDSDO'l''l'ER, abbedissa, s. 18, 198, 201. REINHOLD, kyrkovärd i Storkyrkan . s. 18. LIEBim'l', JOHAN FJWDmK, ålderman, grav, s. 299. LIEWEN, HgNJUKA J ULIAN A VON, Karl Hårlemans gemål, s. 271. LILJE, AXEL JOHAN, greve, överstelöjtnant, s. 228. LILJgFOUS, orgelbyggare, s. 118. Lnm, M. C., kamrerska, grav, s. 293. LIK DE, ANNA VON DER, Didrich Meins hustru, s. 282. MARIA VON DER, Gerhard Meyers hustru, s. 272. LINDEGHEK, A<:T, arkitekt, s. 218. altarring, s. 244. » kyrkans restaurering, s. 238. ritning till bänkar, s. 249. ritning till korskrank, s. 249. orgel, s. 253. orgelläktare, s. 250. 318 STOCKHOLM MANKELr.,. GusTAF, organist, i Jakobs kyrka, s. 127. MANNERSKANTZ, NILS, general, familjegrav, s. 297. MAmA THERESIA, Drottning av Ungern och Böhmen, s. 210. MARTI::l·:n., Em c, sekreterare, grav, s. 297. Sc11C cK, ADOLF, historiker, s. 24. SCHliLJJ\, I-11-:LF:l\A, Fr. ~1, Franzens moder, s. 174. Scn uvrz, GABRIEL, kyrkorådsledamot, å lderman, s. 91, 188. S c rn; ~IAN, SAMCEL, kyrkovärd, s . 301. SEGJ-: RCRONA, Enw, statssekreterare, s. ljO; epi· tafium, s. 275, 276. JOIIAJ\ li'mmiUC, s. 276. SEGE~RSSON, överstelöjt­ nant, begravningsvapen, s. 288. CLAES, president, begravningsvapen, s. 2117. Cr.AES, riksråd, s. 159. » G usTAF & Kr.As, epitafium, s. 269. 8AHLSTED'l', ULRIC ADOI,F, grav, s. 297. SALVIVS, JOHAN ADLEH, s. 39. KLARA KYRKA STEGE:-1, 0ATHARINA, Zacharias Thedes hustru, grav, s. 277. STENBOCK, JOHAN, riksmarskalk, s. 283. STr-;NO, kaplan, 1590-talet, s. 82. HOLGERI, kapellan, s. 29. ElTENSS0:-1, SVEN, s. 229. STENSTHÖM, CATHAJUNA, grav, s. 296. STmGLER, JAKOB, handelsman, s. 57, 109. STomr, Enm, rektor, s. 130. STORll!FEI.DT, Bm'l'A, gravsten, s. 295. HANS, s. 295. STHAND, orgelbyggare, s. 118. JOIIA:'-11\ES CLALJJJII, kyrkoherde i 11am­ sele, s. 154. SntANDELL, KAHL ERIK Axu., kyrkoherde, s. 176, porträtt fig. 27. STJUCKER, J. c., s. 74, 76. 8TR1LE, JoHAN, begravningsvapen, s. 287. Fr-;'!"l'Ell, direktör, orgelbyggare, s. 117, 253. S•rRÖMSCHIÖLn, ANDERS', sekreterare, begrav­ ningsvapen, s. 285. OLOF, kamrerare, begravnings­ vapen, s. 284. STUHE, NILS, härförare, s. 20 S'l'EN, s. 25. D. )i.., S. 20. STYlWJÖHN, biskop i Strängnäs, s. 15. SUND, ERIK PETTEHSSON, klockare, s. iH. SWAHN, orgeliJyggare, s. 117, 118, 120. SvALBEIW, s. 117. SVENSSON, ANDEHS, hökare, Göran Nordbergs fader, s. 162. GCS'J'Al·', gård, s. 105. SvEDELIUS, OrAus, ärkebiskop, s. 72. SvrxnUFVUD, ANNA, Johannes Terserus moder, s. 157. SYLVANDER, GUSTAVA, Gustaf Bokanders moder, s. 176. SöDERLIND, rektor, s. 138. SöDEHLUND, JoHAN, målare, s. 155, 157, 159, 162, 164, 167, 169, 170, 172, 174. Sömm~IARK , P., målare, s. 171-174, 176. 'l'ALA TIDHBfANSDOTTER, nunna, S. 193. TAUBE, ANNA, grevinna, grav, s. 292, 293. T!"GEL, EmK GöRANSSON, krönikör, s. 21, 22. 'fEliiPELMA:'-1, notarie, s. 138. 321 TERSERUS, JOJ-LDiNES, kyrkoherde, S. 42, 48, 50, 70, 71, 81, 82, 134, 157, 158. Er•.\US ENGELBEHTI, kyrkoherde i Lek­ sand, s. 157. TIJ EDE, J ACOB, guldsmed, s. 255. ZACKAlUAS, borgare, epitafium, s. 277. THENSTEDT, NATII., hovpredikant, s. 76, 77. THEORELL, H UGO, ingenjör, s. 220. THOMAS, finsk predikant i Stockholm, s. 32. Tl!Oll~::'-1, THOR, ritning till dopfunt, s. 248. THOIULD, skald, s. 171. 'l'IDEMAN, CHRIS'l'OFFER, hovslagare, grav, s. 293. " P E'l"l'En, skrivare, s. 87. TrLAS, DAxmL, kyrkorådsledamot, s. 85, 112; dagbok, s. 85. TrALLi\!A:-<, NILS, kaplan, komminister i Olofs församling, s. 55, 56, Hi2. TOLFSTA DIUS, ANDEHS, hjälppräst, s. 82. TOLSTADIUS, kyrkoherde, s. 79. TommrmmL)l, J . A., överstelöjtnant, familje­ grav, s. 297. TORS'l'I·:NSSON, J,ENNAln', greve, s. 47, 66. ANDEHS, rådman, s. 94. TOTT, Ax:- STIN, kyrkovärd, s. 88. » CtmiSTINA, Nils Nymaa Jonassons ZACHAJ\IAS, finsk kyrkoherde i Stock h olm, s. 29, hustru, s. 210. 31. " F., målare, s. 169, 174. ZETTEH\VALL, HELC:O, arkitekt, s. 218, 220, 221. JOHAN, garvareålderman, s. 59; epita­ om byggnadsförslag, s. 238, fium, s. 274; grav, s. 295. fig. 1)9. WEST~fAK, bryggare, s. 60. tornspira, s. 226 . ERIK, kyrkoskrivare, s. 88. IVESTIUNG, PJ:TlWS, rektor vid Klara barnskola, ÅnEu G, EuAS, bryggare, grav, s. 298. s. 162. ÅKERJ~LOM, h andelsman, s. 60. IVETTERGREK, E nm:, intendent, s. 191, 198. ÅKEHI-IIET.M, E~IEREN'l'IA, grav, s. 21G. vYIBORG, PETI::R, epitafi um, s. 282. G. F. , friherre. överste general­ vVIDBOM, FREDJUC, stadsmajor, grav, s. 213. direk tör, statsråd, s. 213, fig. 53. WIDEGREN, 0ATHAR!NA, s. 276. SAMUEL, överpostdirektör, begray­ ELrs, s. 276. ningsvapen, s. 285. FR., advokatfiskal, s. 298. WmE, ANi'iA, änkefru, tes tamente till fattigvård, ÖFVI-:tmi-:UG, JosEF, kak elu gnsmakareålderman, s. 145. grav, s. 209. SmoN, bryggare, ~- 295. ÖLLEB, .TOHAN YOX, sekreterare, begravningsva­ \VoD, ANxA Pi\mmSDOT'l'BH, P.Biörnbergshustru, pen, s. 285, 286. s. 276. ÖMAN, EYA MAHIA, E rik Naers hustru, grav, s.296. VOGEL, SIGIS~LU!\D VOX, stockho]msvy 1647, ÖRBOM, C. J., justitieråd, s. 292. s. 205, fig. 29. ÖRKSTI·:DT, ho\"l;:ansler, s. 48. SAKREGISTER. Akademien, Musikaliska, s. 119. Svenska, s. 174. Allmosor, s. 140, 141, 148. Altarbord, s. 239. Altarring, s. 244. Altarskåpsdörrar, s. 191 - 193, fig. 34-37. Altartavla, s. 240. äldre, s. 240, 244. Altaruppsats, s. 239. Armbössor (Fattigbössa), s. 140, 144. Arkivbyggnad, s. 221. Barnhus, s. 43. Barnskola, s. 131, 132, 134, 136, 155, 162. Begravningskapell , s . 202. Begravningsplats, s. 90. Begravningsvapen, Martin Cant erhi elms, s. 288. Nils Canterhielms, s. 288,289. J. R. de la Chapelles, s. 286. Richard Clerks, s. 288. Theophilus Ehrenstiernas, s. 284. H. Fegerstiernas, s. 288. '/; . Gamotskis, s. 286. Gustaf Granatenflychts, s. 290. KLARA KYRKA Begmvningsvapen, Carl Lagerquists, s. 289. Elof s. 289. Eric s. 289. Pehr Liedemans, s. 285. Mårten Lindeströms, s. 288. Lars Märlings, s. 285. » Magnus Palmcrantz', s. 284. Eric Palmgrens, s. 287. D. R. von Rosenfeldts, s. 286. Johan Rosenflyckts, s. 288. Eric Råfeldts, s. 286. Bror A:son Rålambs, s. 288. Chr. Brodersson Rålambs, s. 288. Claes Rålambs, s. 287. Melchior von Schlangenfeldts, s. 285. J. Silfvercrantz', s. 286. Johan Sparfeldts, s. 288. J. Strål es, s. 287. Olof Strömskiölds, s. 284. Samuel ÅkeThielms, s. 285. Johan von Öllers, s. 285,286 . Benhus, s. 215. Brandvakt, s. 143. Bronsplakett, s. 301. Bårkläde, s. 105, 106, 108, 109. BänkaT, s. 96, 97, 99, 106, 249. Bänkbok, 1756, s. 99. 1777, s. 99. Bänkböcker, s. 95, 98. Bänkhyror, s. 88, 99, 114, 115. » deras borttagande, s. 100. Bänkindelning, s. 98. Bänkköp, s. 98. Bänkrannsakan, s. 97. » 175~ s. 98. i Storkyrkan 1668, s. 98. Bänkrum, s. 90, 95, 97-100, 114. »Cavaillersbänken•, s. 100. »Collegium Claroemontanum•, s. 134. Illustre», s. 134, 158. Dopbäcken, s. 249. Dopfat, s. 248, 269. Dopfunt, s. 248. » äldre, s. 249. DödgrävaTe, s. 88, 89, 100. 323 Eldsvåda, 1446, s. 19. Eldsvåda, 1502, s. 20. 1751, s. 98, 104, 106, 110, 117' 128. E lementarskolan, s. 135. Epitafier, s. 269. Epitafium , Hans AnkarcTantz', s. 274, fig. 112. P. Biörnsson BiöTnbergs, s. 276. PetTus Cobbs, s. 282. Gudmund Dyks, s. 277. Rutger Fuchs', s. 271. Gustaf Fr. Gyllenborgs, s. 276, fig. 119. Jonas Hammarins, s. 282. Carl Hårlemans, s. 271, fig. 105, 106. Hans Kirckhofs, s. 282. Johan Köpkes, s. 281. Andreas Lorents', s. 281. Didrich Meins, s. 282. >> Meyerska, s. 221, 271, fig. 107. J. Odeiii makas, s. 276, fig. 117. Jonas Palmgrens hustrus, s. 277. J. E. Rehns, s. 274, fig. 114, 115. hustrus (Se Anna Run­ grens). C. H.idderstolpes, s. 273, fig. 108, 109. Anna Rungren, s. 274, fig. 110, 111. B. Andersson Rålambs, s. 279. Gustaf & Klas Gustafs Rålambs, s. 269 , 270, fig. 102, 103. J. A. Sandels', s. 276. Eric Segercronas, s. 275, fig. 116. G. A. von Siegroths, s. 276, fig. 118. Anders Strömschölds, s. 285. Z. Thedes, s. 277. Johan Westins, s. 274, 295, fig. 113 . » Peter Wiborgs, s. 282. Fattigflickskolan, s. 136- 138. Fattighus, s. 137, 141, 143-145. Fattigvård, s. 130, 139- 150. Fester, s. 128. F laskfodral, s. 256 . Flickskolan, för fattiga flickor, s. 171. » Hiilpherska, s. 136, 137. Folkmängd, s. 152. Folkskola, s. 138, 187, 190. » den nuvarande, s. 137, fig. 9. • vid Vasagatan, s. 135, fig. 8. Fönster, s. 216. 324 Församlingsgränser, s. 40-43, 58, 59. Församlingshuset, tig. 5. STOCKHOLM Kyrkogårdsmurar, s. 207. Kyrkogårdsportaler, s. 48-51, 205, 207, 208. Kyrkoherdehuset, s. 205. Kyrkokör, s. 126. Kyrkolag, 1686, s. 71. Kyrkoordning av 1571, s. 64. Kyrkorevisionskontor, s. 96. Kyrkoråd , s. ~0 - 92, 99, 149. Kyrkoskrivare, s. 88, 96. Kyrktupp, s. 226. Kyrkvaktare, s. 88. Kyrkvärdar, s. 90, 92- 97, 112, 113. Ladugården, gamla, s. 36. vid Vädla, s. 27. nya, s. 27, 35- 37. Licium, textilatelier, s. 259. Likbod, s. 208. äldre, s. 221. Likvagnsbod, s. 208, 213. Liksedlar, s. 95. Ljusredskap, s. 256-259. Ljusstake, 1494, s. 201, fig. 41. Läktare, s . 251. södra, s. 99. Gatubelysning, s. 150. Glasmålningar, s. 216. Golv, s. 220. Gravar, s. 102. i kyrkan, s. 292, 293. Gravbrev, s. 95, 100. Gravkapell på kyrkogården, il. 208, fig. 52. Gravkor, s. 202, 203. på kyrkogården, s. 208- 213. Gravköp, s. 95. Gravplatser, s. 100. Gravrannsakan, s. 104. Gravvårdar, s. 204, 295. G.lngen, lilla norra, s. 99. södra, s. 99. stora, s. 99. Halskedja från klostertiden, s. 193, fig. 39. Helga Lekamens gille, s. 21. Håvgång, s. 140. Högaltaret, s. 208. Ingångar, s. 21B. Interimsreglemente för prästval 1730, s. 72, 73. Musik, s. 116. Månadskollekter, s. 144. J ubelfesten 1817, s. 128. Möbler, s. 300. Kalk, 1668, s. 255, fig. 254. stammande från klostret, s. 193, fig. 38. Kantorer, s. 116. Kaplansämbetet, s. 82, 83. Klara gärde, s. 22, 27. Klockare, s. 88, 105. ämbetet, s. 85- 87. Klockor, s. 301- 303. Konkordieformeln, strid om , s. 158. Konserter, s. 124- 128. Korkåpa, 1600·talet, s. 260. Korskrank, s. ::l49. Kyrkobyggnader, s. 216. Kyrkodisciplin, s. 90, 92. Kyrkodräng, s. 89, 100. Kyrkogubbe, s. 88. Kyrkogård, s. 88, 101-103, 187, 202-205, 295. plantering, s. 171. Nattvarclsbänkar, s. 249. Nummertavlor, s. 249. Oblatask, s. 255, 256. Organister, s. 116. Orgel, s. 116, 117, 253, fig. G, 82, 83. reparation, s. 117, 118. äldre, s. 253, 254. Orgelläktare, s. 250. Orglar, före 1751, s. 254, 255. Paten, s. 255. Pestkyrkogård, s. 104. Pietas, föreningen, s. 261. Predikstol, s. 106, 244-247, fig. 78, 79. äldre, s. 247, 248. Privilegier för prästerskapet 1650, s. 71. KLARA KYRKA Prästgården, gamla, fig. 4. Prästvalsordning 1739, s. 72, 73. Påskpenningar, s. 33. Radband, s. 198, fig. 40. Rasp- och spinnhus, s. 143. Riksrådsbänk, s. 99, 100. Ringare, s. 85. Ringning, s. 106. Sakristia, äldre, s. 228. sakristior, s. 226. Sexmän, s. 90, 92, 97. Sigill, s. 198. Sjukvård, s. 150. Skola, s. 131-133. gamla, s. 202, fig. 7. Skolvård, s. 130. Skrivelse från ärkebiskopen ang. kyrkoherde­ valet 1647, s. 66- 68. Skulder till Adolf Fredriks församling, s. 114. Sockenbudskalk, s. 256. Sockenstämma, s. 90, 92, 130, 148-151. Sockenstämmoförordning 1817, s. 92. Spögubbe, s. 88. stadsgräns, s. 40. Stadsmusikanter, s. 119. Stolar, s. 100. Söndagsskola, s. 138. för hantverksgesäller, s. 136. 325 Tal, Gustav III:s, till ständerna 1772, s. 268. Tavlor, s. 262. Tennstop, s. 255. Textilier, s. 259- 262. Tillrei karta, s. 40. Timglas, s. 248, fi g. 80. Tionde, s. 36. Torn, s. 105, 220, 221, 223. Tornportal, s. 221. 'fornspira, s. 226. Tornur, s. 221. Tornväktare, s. 89. Tukthus, s. 43. Tullgräns, s. 40. Vakthållning på Brunkeberg, s. 89. Valvmålningar, s. 218, fig. 62. Vapenhus, s. 221, 223, 228. Vattenkaraffer, s. 301. Vindfång, s. 228. Vinkanna, 1621, s. 255, fi g. 88. 1658, s. 255, fig. 88. 1857, s. 255, fig. 88. Vinsil, s. 255. Värmeledning, s. 220. Västläktare, s. 250. Yttertak, s. 220. • Öfver-skolan >, s. 134. PLANSCHER PLANSCH I. 157!?- 1590~ 1651 W!!ll!HIIJJ!Ii!llliiiiiiiiiiii ~M1i:&mtt4 n9-• /88&:. :-= ·===· = ··=· ·= ··';: ·.::: ·..::··:: '/906 . ====== Klara kyrka. GrundJ:iss. Plan. Plan, PLANSCH II. Klara kyrka. Sydfasaden. Stidfassade. South faQade. PLANSCH III. Klara kyrka. Lllngsschnitt gegen Norden . Längdsektion mot norr. Longitudinal section towards the north. PLANSCH IV. Klara kyrka. Tvärsektion åt väster med tornets östra fasad. Querschnitt gegen Westen, mit der Ostfassade des Turmes. Oross-section towards the west with the east fa9ade of the tower. STOCKHOLMS KYRKOR BAND VI S. KLARA KYRKA STOCKHOLMS K Y R K O R UTGIVAS MED BIDRAG A V SAMFUNDET S:T ERIK SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT I~NTARIUM MED 3TÖD AVKYI1T." HISI! O. AN~ AKAD. UTGIVET AVSIGURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL STOCKHOLM BAND VI S v e n s k a B o k h a n el e l s c e n t r a l e n A. -B. STOCKHOLM CEN'l'RAL'l'RYCKERIET, STO C K H OL!VI l 9 2 8 INNEHÅLL Sic !. Utgivarnas föro rd ... ..... ...... .... .. ... . I. Sitl. 3 Försam lin gshis toria av fil. ma g. N ils Staf .:\.n vända förk ortningar ... Kä ll or Kap. l. Klara klosters historia Kap. II. Den nuyarande försam lingen s uppk omst, Stockh olm s äldsta k yrkliga indelning, Korrmalms stiillnin g till kro­ nan e fter Gustav Yasas tronbesti gnin g, Johan liT:s in itiativ till kyrkobygget, den nya församlingsbi ldningen på Norrmalm , kyrk oh erd ens förhållande till de linska, tyska och svenska prästerna i huvu d­ staden , kronans och magi stratens in fl y­ tan de på elen nya församlin ge n, uefo lk· nin gens sammansättnin g, församlingens gränser, fö rhålland et till barnh usförsam­ lingen, Bromma som annex till K lara församlin g ..... G 7 9 23 Ka p. III. Olofs kapell och fö rsamling under föreningen med Klara församl ing, föreningens uppl ösning, sk ulclfordrin gs­ målet... ...... .. .. .......... .. Kap. n ·. Kyrk oh erdar och kyrkohercleval, kyrkoherdens s tällnin g till konsistoriet, k ommi nistrar och komministerval, övriga kyrkans betjänte Kap. V. K.nkorå d, kyrkYärdar, sexmän, uänkru m, begravningsplatser, kyrkan s ekonomi Kap. \'I. Orge ln, organister, kantorer, k yrkomusik, kyrk liga fester ... . K ap. YII. Skolvånl, fattigvå rd, socken­ stämman, församlingens ytinnehåll ocl1 befolknin gens numerär, ayslutnin g Kap. YIII. Seri es p as to~mn .. . Znsammenfass un g ... Summary . 49 64 90 l Hi 130 153 177 17D II. och inventarie r av arkitekt Sven Erandel Am·äncla Wrkortningar......... K ä llor S. Klam klos ter och klosterkyrka ... Inventarier härstammande från k loster­ kyrkan och klostret . K yrkogård, begramingskapell och gravkor Kyrkobyggnad en Byggnadshistori