SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVEN'TAI2IUM MED3TÖDAVKYJ1T.~HISJ! O..ANP.AKAD UTGIVET AVSJGURD CUR'MAN OCH JOHNNYROOSVAL STOCKHOLMS ~KOR \TI'GIVNA MED BIDRAG AV .SAMF. ..s:T ERIK/ BAND V. HÄFTE 2 GU.STAV VA5A KYRKA AV SAMUEL HEDLUND ~ GUSTAV VASA KYRKA I STOCKHOLM KONSTHISTORiSKT I N VENTARIUM AV SAMUEL HEDLUND Med stöd av KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT. AKADEMIEN utgivet av SIGURD CURMAN ocH JOHNNY ROOSVAL Generalstabens Litografiska anstalts Förlag STOCKHOLM UTGIVEN MED BIDRAG A V HUMANISTISKA FONDEN Centraltryckenet Esselte ab. Stockholm 1943 FÖRORD Föreliggande beskrivning över Gustav Vasa kyrka ingår som häfte 2 i band V av Stockholms kyrkor.' Häfte l utgöres av Adolf Fredriks kyrka. Som tredje och sista häfte av band V kommer beskrivningen av Mattens' kyrka att utgivas. Det är oss en kär plikt, att vid utgivandet av föreliggande beskrivning betyga vår tacksamhet mot Gustav Vasa församling, som genom ett anslag av l 000 kronor verksamt befrämjat arbetets tillkomst. Kyrkoherden Gustaf Ankar och klockaren Arvid W~rner ha vidare personligen på olika sätt visat stort intresse och välvilligt understött författaren i hans arbete. Vi få med anledning härav till dem rikta ett varmt tack. Vi tacka även kyrkoherde Tord Ström i Adolf Fredriks församling för välvilligt bistånd och utlåning av rit­ ningar. Slutligen önska vi framföra ett tack till kyrkavaktmästarna i såväl Gustav Vasa som Adolf Fredriks församlingar för visad hjälpsamhet. De i denna volym reproducerade uppmätningsritningarna av Gustav Vasa kyrka äro utförda för Sveriges Kyrkors räkning av ingenjören Ragnar Andersson. Ett stort antal fotografier av altaruppsatsen, tagna av L. af Petersens, tillhöra kyrkans arkiv och ha välvilligt utlånats för klichering. Övervägande antalet fotografier i övrigt äro tagna speciellt för detta arbete av fotografen Nils Åzelius. Stockholm i januari 1943. SIGURD CuRMAN JoHNNY RoasvAL FÖRKORTNINGAR ANVÄNDA I DETTA HÄFTE B. St. =Kungl. Byggnadsstyrelsen, Stockholm .. Inskr. =inskrift. INV. PROT. = inventarium. =protokoll. = räkenskaper. RÄK. Ö. LÄ.= Överintendentsämbetet, efter 1918 K. Byggnadsstyrelsen. n.=norr s. = söder ö. = öster v.=väster L. = längd B. =bredd H. = höjd Diam. =diameter. Måttuppgifter i cm. GUSTAV VASA KYRKA AV SAMUEL HEDLUND 10. Svcri ycs J(y : kor. S locklwlm V . A FÖREG AENDE BLAD ÄTSID AN AV M INNEs­ PENNINGEN PRÄGL.4D KYRKAS I NVIG N I NG 1 9o6 TILL GUSLIV VASA AV ERIK LINDBE RG . 1941 . F.>t<> N. l.agergrm Fig. 93. Kyrkan från ö. Foto N. Azclius 1935. Die Kirchc von O . The church from the east. GUSTAV VASA KYRKA I STOCKHOLM TRYCKTA K.:\LLon: Teknisk Tidskrift, Arkitektur, 1906, s. 117 (artikel av Torben Grut.) ­ B . O. AuRELIUs och H. SECHER, Stockholms kyrkor i ord och bild, Sthlm 1914, s. 98 ff. - A. J. HoLM­ B.>.cK, Något om Gustav Vasa församling (i En Julbok till församlingarna från Stockholms Präst­ sällskap 1914, s. 70- 82). - Samfundet Sankt Eriks Årsbok: 1903, s. 137; 1904, s. 127, 132; 1908, s. 98 ff; 1909, s. 129. (Johan Unmans och rådshusarkivarien Nils Östmans kronologiska översikter. Dessa notiser behandla såväl nyheter i arkitektur som inredningsdetaljer.) -- ,V. DAHLGREN, i Bygg­ nadsvärlden 1941. ANGÅENDE REPARATIONER: Aftontidningen 6/2 1911. - Dagens Nyheter 21 /5 1911. ­ Aftontidningen 14 /10 1911. - Aftontidningen 22 /5 1914. - Stockho lm s Dagblad 23 /10 1915. - Svenska Morgonbladet 8 /11 1915, 12/2 1916. - Svenska Dagbladet 8 /4 1915. 138 STOCKHOLM ANGÅENDE COLUMBARIET: Dagens Nyheter 27/6 1923, 19/31924. - Svenska Morgonbla­ det 18/31924.- Socialdemokraten 19/31924.- stockholms-Tidningen 22/21924.- stock­ holms-Tidningen 19/3 1924. ANGÅENDE NYA KYRKOSKRUDAR: Svenska Dagbiadet 7/6 1925. HANDSKRIVN A KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAML.:1 I B. ST. förvaras kopior av Agi Lindegrens originalritningar till kyrkan 1901 (originalen äro förstörda vid en eldsvåda) samt förslag till altar­ uppsats, predikstol, bänkar, orgel samt portaler av Agi Lindegren 1906. - Ritn. till grundlägg­ ning och takanordning av F. Söderbergh 1901. - Förslag till om- och tillbyggnader av orgeln (1914) och till columbarium (1923) av G. Lindgren. - Förslag till utvidgning av columbariet av G. Sällström 1927 och 1930 och av R. Berghagen 1937. - Ritn. till värmeledning av R. Berg­ hagen, Larsson och Ström 1937. - Förslag till insättande av patinerat glas (1933) och till skär­ mar i koret (1937) av K. Nordenskjöld. - I B. St. förvaras även G. Lindgrens samling med 17 ritn. från Gustav Vasa kyrka, huvudsakligen av gravkapellet, columbariet och bisättningsrummeL Ritn. till altare i kryptan, kyrkoherde Hallbergs familjegrav 1923. - I kyrkans arkiv: Gustav Vasa kyrkans byggnadskommittes prot. och räk. 1901- 1906. - Synehandlingar. Arkivnummer O 8.- INV. 1938 (och föreg.). - I Adolf Fredriks kyrkas arkiv: Prot. 1895-1906 (viktiga även för församlingshistorien). - •Div. handlingar ang. Adolf Fredriks församlings fastigheter samt Gustav Vasa .kyrkan•, fascikel innehållande bl. a. MeJanders och Eckerts •P. M.•- MeJanders förslag till kyrka i kvarteret Syrenen. - Eckerts förslag till kyrka i kvarteret Syrenen. - Eckerts omarbetade förslag till kyrka i Sabbatsbergsparken.- Agi Lindegrens skiss till centralkyrka i kvarteret Syrenen. FORSAMLINGSHISTORIA OCH KYRKOBYGGANDETS FORHISTORIA Gustav Vasa församling är tillkommen genom den tredelning av Adolf Fredriks för­ samling, som på kyrkostämma den 6 mars 1905 efter 6 timmars överläggning blev be­ slutad. Adolf Fredrik var vid nämnda tid Stockholms vidsträcktaste och folkrikaste försam­ ling med 59 000 invånare och med en folkökning av 3 674 personer under närmast föregående år. Församlingens herde, hovpredikanten Heiiman 2 hade också tid efter annan i kyrkoråd och kyrkostämma påpekat svårigheten att med de ringa prästerliga krafter som stodo till buds utöva en fruktbärande församlingsvård. Även var tillgången på predikolokaler otillräcklig, varför söndagligen predikan måste hållas i gymnastik­ salen i skolan vid Karlbergsvägen 34 och i Missionshyddan vid Hagagatan.3 Frågan om de stora församlingarnas delning var ingalunda inskränkt till Adolf Fredrik, utan hade sedan omkr. mitten av 1800-t. varit, om icke aktuell, så dock disku­ 1 Konsistorieprot., Stockholms Överståthållareämbetes skrivelser m. fl . äro här icke upptagna , då de i tryckta ex. äro bifogade vederbörande kyrkoråds-, resp. stämmoprot. 2 ELis DANIEL HEtiMAN, f. 185~, d. 1908, hovpredikant, kyrkoherde i Adolf Fredriks församling 1892-1906. - Ett porträtt av honom finnes avbildat i Sv. K. Stockholms kyrkor. Bd V, h. l, Adolf Fredriks kyrka, fig. 79. 3 Numera försvunnen; tillhörde Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. GUSTA V V ASA KYRKA 139 Fig. 94. Förslag till kyrka kvarteret Syrenen av Fritz Eckert 1897. I Adolf Fredriks kyrkas arkiv. Foto N. Lagergren. Design for a church by Fritz Eckert in 1897. Entwurf einer Kirche von Fritz Eckert 1897. 10* 140 STOCKHOLM . terad i kyrkligt intresserade kretsar på grund av huvudstadens snabba utveckling. Tanken synes först ha framförts av landsortspräster och för församlingsarbetet in­ och kyrkoråd länge ställde tresserade lekmän, under det att prästerskap, kyrkvärdar . sig avvisande, ofta av ekonomiska skäl. Det vore sålunda orätt att avskilja de så gott som uteslutande av arbetare bebodda ytterdelarna av församlingarna och lägga ekono­ miska bördor på dessa. Man hade även tänkt sig frågans åtminstone provisoriska lösning så, att själavården inom församlingarna uppdelades distriktsvis, något som på lek­ mannainitiativ prövades i Kungsholms församling. 1 År 1892 hade frågan drivits så långt, att inom alla Stockholms territorialförsamlingar kyrkostämma hölls den 10 okt., varvid ett kommittebetänkande angående förändringar i huvudstadens kyrkaväsen behandlades. Kommitten ifråga hade tillsatts året förut och bestod av två medlemmar från varje församling. Betänkandet gick ut på tudelning av de sex största församlingarna, Östermalms, Kungsholms, Katarina, Maria, Jakobs och Adolf Fredriks, med nya kyrkor och till dem hörande präster, tre i varje, kyrkoherde, pastoratsadjunkt och pastorsadjunkt, alltså 18 nya befattningar, under det att de nya kyrkornas antal bleve fem, då Johannes kyrka redan var byggd som annex till Jakobs. Därjämte innebar betänkandet förslag om inrättande av kyrkofullmäktige, som skulle väljas av kyrkostämman och som skulle äga att besluta i kyrkans ekonomiska frågor. 2 Förslaget förkastades emellertid, i Hedvig Eleonora församling så gott som enhälligt. För Adolf Fredriks vidkommande menade en stämmoledamot, att en dylik förändring i församlingarnas beslutanderätt skulle innebära församlingens upplösning såsom sådan. Det funn es f. ö. tillräckligt utrymme för församlingsmedlemmarna i de redan före­ fintliga kyr!>för­ gården» eller ock till staden betala 8 900 kr. för samma ändamål. I kyrkorådssammanträde den 16 nov. 1897 kunde ordf. meddela, att Kungl. Maj:t godkänt markbytet, men att officiell bekräftelse ännu ej kommit. Emellertid hade ordf. för influtna medel låtit utföra ritningar till kyrka i kvarteret Syrenen, som han före­ tedde kyrkorådet. Kyrkobyggnadsfrågan har därmed tagit fast form, även om den föll vid första framförandet i kyrkostämman. Sedan Kungl. Maj:ts fastställande av mark­ bytet kommit kyrkorådet till handa, och ännu en förslagsritning (av arkitekt A. E. Melander) inkommit, började motståndet i kyrkorådet att svikta, och den 5 okt. 1898 beslöts att tillkalla sakkunniga för ritningarnas bedömande. Dessa voro professorn Frans Dahl!, hovintendenten Axel Kumlien 2 samt arkitekten Agi Lindegren 3 • Av de insända förslagen var det ena uppgjort av Fritz Eckert, det andra av A. E. Melander. 1 FRANs DAHL, f. 1835, d. 1927, arkitekt och intendent vid ö. l. Ä., har bl. a. rita~ Kungl. Biblio­ teket i Stockholm. 2 AxEL KuMLI EN , f. 1833, d. 1913, arkitekt vid statens Järnvägar och senare i Medicinalstyrelsen, har bl. a. ritat Grand Hotell och Järnkontorets hus i Stockholm. 3 AuausT (AGI) LINDEGREN, f. 1858, d. 1927, slottsarkitekt, har i stor utsträckning ägnat sig åt restaureringar, bl. a. av Västerås domkyrka och Mariakyrkan i Sigtuna. I Uppsala domkyrka med­ verkade han vid den inre dekoreringen (1890- 93). Kyrkainteriörerna i Johannes , Jakobs och Katarina kyrkor i Stockholm har han även dekorerat. Se vidare s. 175 ff. GCSTAV VASA KYRKA 145 F ig. 97. Odaterat förslag till centralky rka i kvarteret Syrenen av Agi Lindegren. I Adolf Fredriks kyrkas arkiv. Foto N. Lagergren. U ndalierler E ntwurf einer Zentralkirchc von A g i Lindegren. U ndated design for a centra l church b y Agi Lindeg ren . 146 STOCKHOLM Eckerts1 förslag (fig. 94) visar en centralkyrka med högt, spetsigt torn n. om hu­ vudingången samt takryttare. Exteriörens många utbyggnader erinra icke så litet om Riddarholmskyrkans gravkapell. Den skulle kosta 315 000 kr. utom grunden, upp­ föras av tegel på grovhuggen granitsockel och putsas med kalkbruk utan och innan . Listverk, omfattningar, krön och murband skulle vara av sandsten; valv av tegel på granitkolonner, tak av svart järnplåt och tornbeklädnad av koppar. Inredningen skulle vara av laserad furu. Koret måste på grund av tomtens form ligga i s. v. (mot Väst­ mannagatan), huvudingången vid Upplandsgatan. Därjämte skulle kyrkan få två in­ gångar från Karlbergsvägen, två från Odengatan samt två till sakristia och arkiv vid Västmannagatan. Den skulle ha 1576 sittplatser nere i kyrkan samt 478 på läktarna, exklusive orgelläktaren. Melanders 2 förslag (fig. 95, 96) 1898 till kyrka i kvarteret Syrenen visar en enkel, tre­ skeppig långhuskyrka i romansk stil med rundbågefriser och rundbågiga öppningar samt rosettfönster i huvudfronten (eller enl. en annan skiss tre >>staplade>> fönster). I absiden skulle beredas plats för arkiv, sakristia och >>förstuga>>. Kyrkan skulle kosta 240 000 kr. förutom grunden, vara byggd av tegel på sockel av grovhuggen granit, vara putsad med kalkbruk utan och innan. Listverk etc. skulle vara av sandsten, lisener, >>fönstervalv>> m. m. av formtegel, korvalv av tegel, mittskeppets övre murdelar uppbäras av gjutna järnkolonner, innertak av pärlade bräder med listverk och synlig tak­ stol; yttertak av svart järnplåt, å båda tornen kopparplåt. Kyrkan skulle ha 2 300 sitt­ platser och huvudingång vid Upplandsgatan. Emellertid funno de sakkunniga intetdera förslaget tillfredsställande, i det de ansägo platsens belägenhet fordra en mera monumental byggnad; en >>korskyrka med hög överbyggnad», så som var brukligt under 1600- och 1700-talen, vore. lämpligare. I nov. 1898 vidtalades därför arkitekten l. G. Clason 3 , men då denne på grund av andra upp­ drag vore förhindrad, hade han hos kyrkorådet förordat Agi Lindegren, som vid an­ modan även åtog sig uppdraget och redan den 8 dec. s. å. kunde inlämna en skiss. Detta är förmodligen den i Adolf Fredriks arkiv förvarade skissen fig. 97, en centralkyrka, ~om i sina avrundat plastiska former erinrar om Michel Angelos första förslag till S. Peters­ kyrkan i Rom. Lindegren fick därpå kyrkorådets uppdrag att närmare utarbeta sitt förslag och inkomma med fullständiga ritningar och kostnadsförslag. Lindegrens förslag skulle emellertid draga en kostnad av l 000 000 kronor, vilket såväl kyrkoråd som 1 FRITZ H. W. EcKERT, f. 1852, d . 1920, arkitekt och intendent vid ö. I. Ä, lärare vid Tekniska skolan, har bl. a. ritat den Curmanska villan vid Floragatan, Nya Hovstallet samt K. F. U. K:s byggnad. 2 ADOLF EMIL MELANDER, f. 1845, d. 1933, arkitekt, studerade huvudsakligen i England och Amerika. Har bl. a. byggt Nya kyrkan i Helsingfors, Luleå domkyrka, Västerviks nya kyrka samt Åtvids nya kyrka, Östergötland. Han arbetad e företrädesvis m ed historiska stilar, romanik och gotik. Atvids kyrka, t. ex., i engelsk gotik. 2 IsAK GusTAF CLASON, f. 1856, d. 1930, professor, intendent i Ö. I. Ä., preses i Konstakademien, det slutande 1800-talets ledande svenske arkitekt. Har bl. a. ritat Nordiska Museet, samt Biinsowska huset (1886- 88) och Hallwylska palatset (1891) i Stoekholm. GUSTAV VASA KYRKA 147 kyrkostämma funno alldeles för dyrt. Man måste därför söka en annan tomt - som icke fordrade samma monumentalitet- t. ex. i Sabbatsbergsparken (numera Vasa parken) där berget gick i dagen. Det hade nämligen vid provborrningar i kv. Syrenen visat sig, att marken till betydande djup bestod av flytsand med ymnigt grundvatten, varför en betryggande grund skulle draga enorma kostnader. Det föreslogs därför i kyrkorådet (15/1 1900), att en kommitteskulle tillsättas för underhandlingar med drätselnämnden om markbyte. Eckert skulle samtidigt anmodas att omarbeta sina skisser för den nya byggnadstomten.l Om Lindegrens förslag yttrar Heiiman i en skrivelse till kyrkorådet i april 1900, att >>mera än monumentalitet är prisbillighet». Lindegrens förslag ställde sig alldeles för dyrt. Dessutom var akustiken dålig, sittplatserna voro illa disponerade, så att församlingen icke kunde se prästen vid altaret. Han fann kupolen mera likna en >>rådhuskupol än ett kyrktorn>>. >>Den är alltför lik de här vanliga kupolkyrkorna, men tarvligare.>> Heiiman förordar Eckerts förslag, som även vunnit Helgo Zettervalls gillande. Det var enkelt och praktiskt och avbröt mot den vanliga >>kupolstilem. I kyrkorådets förslag till stämman heter det: >>Inom en mansålder har församlingen avhänt sig icke blott gamla prästgården med alla dess värdefulla tomter i Vasastaden utan även fastigheter omkring kyrkan, så att församlingen äger ingenting i tomtväg att undvara för att tillbyta sig tomter för framtida behov. Det är alltså den nuvarande generationens skyldighet att ordna de kyrkliga förhållandena med sådan beräkning, att en kommande generation ej får med höga summor tillhandla sig behövliga tomter för de kyrkliga behov, som då kunna ifrågakomma>>. Därför föreslog kyrkorådet försam­ lingen att genom utbyte mot kvarteret Syrenen skaffa sig kyrktomt i Sabbatsbergs­ parken, varjämte rådet tänkt sig, att en blivande tredje kyrka, kanske utan tomtkostnad för nära efterkommande, skulle kunna uppföras på av staden då upplåten plats i Obser­ vatorielunden, då den en gång utlagts till park. Kyrkorådet ansåg icke ))att parken stördes av att 1/ 100 därav upptogs av ett prydligt tempel, som gäve helgd åt parken, så att promenerande icke behövde störas av grova uppträdanden som i Vimadis- och Tanto­ lunderna>>. Kyrkorådet föreslog därför, att staden skulle med full äganderätt återfå kvarteret Syrenen, som icke fullt lämplig för en kyrka, mot tomt i Sabbatsbergsparken mitt emot Uppsalagatan. Där skulle kyrkan uppföras enl. Eckerts nu omarbetade förslag (fig. 99) för 450 000 kr. med 2 000 sittplatser. Förutsättningen var, att stadsfullmäktige godkände förslaget. Kyrkostämman var dock tveksam om den nya platsens lämplighet, då kyrkan kom att ligga i en utkant. Då vore platsen i Syrenen lämpligare, men Sabbatsbergs­ 1 Det omarbetade förslaget, som med •P. M. • förvaras i Adolf Fredriks arkiv, avviker från det förra däruti, att tornet, sakristian och predikstolen flyttats över till motsatt sida. Kyrkan skulle ligga mitt för Uppsalagatan, 28m från Odengatan med huvudfasad mot denna och 3 m över gatans nivå. Sluttande vägar skulle föra upp till kyrkan i st. f. dyrbara trappor. 148 STOCKHOLM Ri-rNiNG. J TlL-1- Nv K'n'.KA rö'l'l . Al3oLr l'P.ICDI'UK.S . ~:e.A:r.:o.rn:.RC:.S - ?A R K E N ' .SITUATIOH.SPUU'f• .. ~ ....... . ' " -------------------­-­· Fig. 98. Situationsplan till kyrka i Sabbatsbergsparken av Fritz Eckert 1900. I Adolf Fredriks kyrkas arkiv. Foto N. Lagergren. Grundriss einer Kirche mit L a geplan in dem Park Sabbatsberg von Fritz Eckert 1900. Plan of situation of a church in the park of Sabbatsberg by Fritz Eckert in 1900. GUSTAV VASA KYRKA !"1trurNa ":"'tt....l... 149 FR=RTKS Fo~L.lN" l iJ Fig. 99. Fritz Eckerts förslag av å r 1900. I Adolf Fredriks k y rka s ark iv. Fot o N. Lagergren. E ntwurr de•· l{irche von 1900. Fritz Eckert D esign ror the church by F ritz Ecke rt in 1900. 150 STOCKHOLM förslaget vann icke desto mindre stämmans majoritet. Förslaget förkastades emellertid av stadsfullmäktige, och församlingen måste återgå till den urspr. planen att bygga kyrka i Syrenen enl. Agi Lindegrens förslag. Beslut härom fattades i kyrkostämma den 19 nov. 1900. Lindegrens slutgiltiga ritningar jämte de sakkunnigas utlåtande förelades kyrkorådet den 27 april 1901. >>Själva platsen i kvarteret är sådan, att den knappast lämnar rum för annat val än en centralkyrka, i synnerhet då stadens föreskrift om den i tomten djupt inskäraode förgården skall iakttagas>>, hete_r det i detta utlåtande. Därmed var frågan avgjord, och kyrkorådet enades om att den nya kyrkan skulle heta Gustav Vasa kyrka. Beslut härom fattades i kyrkostämma den 6 maj 1901, och en kommitte till­ sattes att handhava kyrkobyggnadsärendena. Dess ordf. blev kyrkoherde Heiiman. Övriga ledamöter voro fil. dr J. A. Norblad (kassaförvaltare), fabrikören F. Klint, rådmannen R. Öhnell samt grosshandlaren H. Lundberg. Som kommittens sekreterare fungerade häradshövdingen Albin Strahl. Kommittens första åtgärder voro att teckna kontrakt med arkitekten samt att till Kungl. Maj:t insända ritningarna med underdånig ansökan om stadfästelse. Angående sitt arvode påpekade arkitekten, att kyrkan vore av den karaktär, att de högsta anspråk borde ställas därpå >Grunder för arki­ tektarvodens bestämmande>> av den 8 maj 1899. Kommitterade genmälde häremot, att då kyrkan skulle uppföras för 750 000 kr., varav endast för grunden åtginge minst 200 000, man icke kunde giva den en sådan utstyrsel, att därå kunde ställas de >>högsta anspråk>>. Arkitektarvodet borde alltså utgå en!. annan klass, t. ex. den 3:e. Man erbjöd sålunda arkitekten ett arvode av 17 000 kronor fOr den konstnärliga översynen av bygg­ nadsarbetet, vilket han även antog. Han meddelade dessutom kommitterade, att han räknade med en arbetstid av minst 4 år och att han behövde ritkontor med 2 biträden till en kostnad av 3 000 a 4 000 kr., vilket beviljades. Som kontrollant och arbetsledare anställdes på arkitekten Carl Möllers förord civilingenjören Fritz Söderbergh. Den 6 nov. 1901 hade ö. l. Ä:s yttrande om Lindegrens ritningar ankommit. Enl. detta hade byggnaden fått form och mått, som i första hand tillgodosågo anspråken på monumentalitet, först i andra fordringarna på ett gott åhörarrum. >>Kyrkans innandöme saknar symmetri på det ogynnsamma sätt, att hennes huvudaxel är den kortare, hennes tväraxel den längre.>> Den saknade vidare markerat utrymme för altarets uppställning, tillträdet till klackrummet var otillräckligt och konstruktionssättet var mindre gynn­ samt. Detta senare måste alltså enl. ö. l. Ä. förstärkas, huvudaxeln förlängas med mar­ kerat kor å ena sidan samt fördjupning för läktaren å den andra, varigenom denna icke komme så nära murpelarna som i det första förslaget. Den 29 nov. 1901 meddelades slutligen Kungl. Maj:ts nådiga fastställande av Lindegrens ritningar efter fullgjorda ändringar en!. föreskrift. En!. dessa blev genomsnittsytan av de bärande murpelarna en m 2 större än förut och kyrkans kubikmassa minskade med c. 2 000 m 3 • Till följd av markens beskaffenhet kom grundgjutningen att draga betydande kostna­ GUSTAV VASA KYRKA 151 z <( /­ <( z z <( ~ /­ <( (J) /­ ~ 0 (J) o z :<( <( _J > ATAN 10 l Q_ Q_ ~ 20 l 80 l Fig. 100. Situationsplan. U ppmätt av R. Andersson 1935. Lageplan. Plan of situation. der. Den göts helt i betong och utfördes av Aktien-Gesellschaft fiir Betonbau Diss & Co. i Diisseldorf. Byggets tekniske kontrollant, civilingenjören Söderbergh, klagade hos byggnadskommitten över att firman emellertid bedrev sitt arbete så lamt, att ännu 2 år efter det arbetet i Syrenen tagit sin början, ej mycket kunnat göras åt själva kyrkans uppförande1 , först den 23 j uli 1903 kund e den bli färdig till avsyning, sedan firman fått anstånd först till den 1, sedan till den 27 juni. Som byggmästare hade antagits O. Eriksson, vilken förbundit sig att uppföra ky rkan med undantag av grund, terrasser och dekorativa detaljer, för en kostnad av 557675 kr. Häri ingick dessutom uppförande av inhägnad kring arbetsplatsen. En!. Erikssons ar­ betsbeskrivning skulle sockeln utföras av enfärgad, finkornig granit; t eglet i b yggnads­ kroppen skulle mäta 297 x 143 x 74 mm m ed undantag av de 4 pelare, som bära kupolen, vilka skulle v ara av skrombergategel eller därmed likvärdigt fabrikat och mäta 250 x 120 x 65 mm. Kryssförband skulle användas, och fogarna vara 1, 2 cm för ligg- och 1 cm för stötfogar. Arkitekten Lindegren önskade, att exteriören skulle beklädas med naturlig ste n, icke blott ur estetisk utan lika mycket ur ekonomisk synpunkt, under det att Ö. l. Ä. synes ha föredragit oputsat tegel, även å sådana ytor, som mycket snart kunde väntas bli utsatta för förfall. A v kostnadsskäl måste man dock inskränka sig till mycket begrän­ 1 Protokollen berätta även om besvärligheter av ekonomisk art, som kommitten hade m ed firman . 11. Sveriges Kyrkor. S tocklzolm V . 152 STOCKHOLJ\1 sad användning av natursten. Alla större lister götos sålunda i cement, endast portaler och kapitäl utfördes i savonniersten, resp. gotländsk ljusgrå kalksten , det senare en!. Carl lVIii llers i Visby anbud . I dec. 1903 hade murningsarbetet fortskridit så lå ngt, att värmeledning kunde börja inledas, för vilket arbete A.-B. CaJors anbud antogs. I början av nov. 1904 firades taklagsöl, och i samband därmed skänkte grosshandlaren J ohan Unman och hans hustru 4 000 kr. till en klocka. A. S. E. A. utförd e i samma månad belysningssystem och firman P. A. Sjögren vatten- och avloppsanläggning våren 1905. Kommitten började nu skrida till överläggningar om interiörens smyckande. Arkitekten Lindegren företedde ritning till orgelfasad, altaranordning, bänkinredning m. m. Redan 1901, alltså vid kyrkobyggets igångsättande hade arkitekten föreslagit, att byggnadskommittens ordf., kyrkoherde Heiiman, och han själv skulle företaga en studieresa på kontinenten för att studera kyrkor av liknande art som Gustav Vasa. Resan företogs först 190f,l. De båda resenärerna foro skilda vägar till Italien, där de sam­ manträffade i Genua. Heiimans reseberättelse förvara s i Gustav Vasa kyrkas arkiv. Förutom uppräknandet av de kyrkor han besökt, ger den ej många upplysningar. l Berlin studerade han ingående och uteslutande den då tämligen nya Kaiser-Wilhelm­ Gedächtnisskirche av Franz Schwechtens (färdig 1895). Han fäster över huvud stor vikt vid alla inredningsdetaljer, såsom bänkarnas bekvämlighet, mattor, golvmaterial, predikstolens placering och ljudtakets form m. m. Angående den senare detaljen före­ drar han det platta taket, vilket ock kom till utförand e i Gustav Vasa. Agi Lindegrens reseberättelse har ej kunnat anträffas. Då resan emellertid företogs, sedan kyrkans byggnadskropp var utformad, kan den icke ge några upplysningar om arkitektens konstnärliga intentioner vid kyrkans planering och uppbyggnad. Såsom senare i korthet skall angivas, torde dessa i huvudsak bestå i kompilation. Resans huvudsyfte var att finna riktlinjer för kyrkans prydande, och det är sannolikt, att vissa dekorativa an­ ordningar ha denna resa att tacka för sin tillkomst. I detta sammanhang kommer först och främst altaruppsatsen i våra tankar. Den 10 febr. 1'905 företer Lindegren skiss till altaruppsats, men meddelar senare, att det förefunnes vissa möjligheter att för Gustav Vasa kyrka förvärva Burchardt Prechts för l Jppsala domkyrka skapade altare. Detta är som Roosval visat uppbyggt med Andrea Pozzos Ignazius-altare i Geslikyrkan i Rom som förebild, och nämnda kyrka hörde till dem, som Lindegren och Heiiman gemensamt besökte. Att ovanst . var Lindegrens rent privata tanke framgår därav, att i kyrkorådssam­ manträde den 4 april s. å. meddelas, att skulptörerna Alfr. Ohl son, Gustaf Malmqvist och Sigrid Blomberg anmodats att inlämna förslag till altaruppsats. Om dessa förslag (Lindegrens ej undantaget) talas sedermera ej vidare, men Alfr. Oh lson levererade dock en gipsmodell, som ännu förvaras på kyrkvinden. Den 18 juli 1905 omnämnes Kungl. Maj:ts nådiga tillstånd att övertaga den Prechtska altaruppsatsen . Köpesumman var 5 000 kronor, en affär, som utan allt tvivel var t ill båtnad för barockkyrkans interiör. GUSTAV VASA KYRKA 153 Fig. 101. Kyrkan från Di 0 Kirche Yon :\i\V. Il.V. Foto N. Azelius 1935. The church from the norlh-west. 154 STOCKHOLM Beskrivningen av alta ruppsatsen återfinnes nedan s. 179 ff. Här meddelas blott, att den före uppsättandet >>tvättad es>>, så att man må nde utröna, i vad mån den urspr. färgen kunde bibehållas. Restauratörer voro snickaren Carl Eriksson och bildhuggaren Alfred Ohlson. Konservatorn Allan Norblad hade enl. PROT. själv begärt att få deltaga, snarare själv »rengöra >> uppsat sen. Enl. PROT. ser det ut som om hans ansökan godtagits, men enl. uppgift av klockaren Arvid Waerner deltog han ej i arbetet, som alltså handhades av de två ovannämnda. Det bestod huvudsakligen av hopsättande och komplettering av de trasiga gipsfigurerna och ornamenten, under det att de arkitektoniska huvud­ delarna uppgivas ha varit i gott stånd. (Syneinstrument 1905 undertecknat Agi Linde­ gren.) Det bör observeras, att snickaren Eriksson funnit uppsatsen för hög för kyrkan och därför gjort den något lägre än ursprungligen ( PROT. 19. 10. 1906.) Vid kyrkobyggandets planering hade kostnaderna uppskattats till 750 000 kr., men då balansen den 22 nov. 1906 föret eddes, visade den följande status: Anslag från församlingen . . . . . . 975 000: - kr. Brist.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 167: 87 >> Summa l 009 167: 87 kr. Agi Lindegrens förmodan, att k yrka n icke kunde fullbordas under en kostnad av l 000 000 kr. var alltså riktig. Sedan kyrkan avsynats av arkitek.t en Fritz Eckert, byggmästaren Nils Kilsson och a rkitekten Gustaf H ermansson1 , ägde invigningen rum den 10 juni 1906. Akten för­ rättades av ärkebiskopen J. A. E kman, assisterad av kyrkoherdarna Strandell, Land­ quist, Lagerström, Sterzel, Eklund, Montell, Larsson samt komministern Ring. Liturger voro pastorerna Rogberg och Montan. Predikan hölls av den odelade församlingens herde, E. H eiiman. Högtidlighet en bevistades av kronprins Gustaf (sedermera konung Gusta'f V) prins Gustaf Adolf (sedermera kronprins Gustaf Adolf) samt hertiginnan av Dalarna. Till högtidligheten hade av myntgravören professor Erik Lindberg präglats en minnespenning, vartill stampen f.örvaras i Kungl. Myntet, (se titelvinjetterna). KYRKOBYGGNADEN L.:O.r.E G u s tav Vasa k y rk a upptager med sitt kyrkogårdsområde kvarteret Syre n e n, vilket bildar en stympad tria ngel mellan Odengatan, Västmannagatan och Karlbergs­ vägen (fig. 100). Huvudfasaden är den ö., mot Odenplan vettande. I det ovan omtalade markbyt et med staden forba nd sig den senare att reservera det framför kyrkan liggande området för plantering och att förhindra dess framtida bebyggande. Kyrkogårdsom­ rådet, som med en granitsockel höj er sig över omgivande gatunivå och omgives aY ' GusTAF H EHMANSSON, f. 1864, d. 193 1, h ar bl. a . r itat Oska rsky rkan och Sofiaky rkan i Stockholm samt k yrkor i Sundsvall och H ä lsin gborg. SEKTION A- B Fig. 102. Tvärsnitt mot v . U ppmält av R. Ande rsson 1935. Ska la 1: 300. Querschnitt gegen W. Section towards the wcs t. 11* li:ll D i i JJ l / Dl llll l l.., 11'1 \ \ \ Fig. 103. P la n. Uppmätt av R. Andersson 1935, kompletterad 1941. Skala l : 300. Grundriss. P lan. Fig. 104. Plan av kryptväningen med begravningskapell och columbarium. Uppmätt av R. Andersson 1935, kom­ pletterad 1941. Skala 1 : 300. Grundriss der Krypta mit Totenkapelle und Kolumbarium. Plan of the crypt of the church with a mortuary chapel and a columbarium. 158 STOCKHOLM F ig. 105 . Huv udportalen (i ö.). Fo t o N. Åzelius 1935. Das H a uptporta l (im 0. ). T he m a in po rt a l (in the eas t.\. GUSTAV VASA KYRKA 159 Fig. 106. Västportalen. Foto N. Åzelius 1935 . Das WestportaL The western porta l. 160 STOCKHOLM F ig. 107. Interiör mot n. Foto N. Åzelius 1935. Inneres gegen N . Interior towards the north. P LAN M ATERIAL E xTE Ri ö R järnstaket, planterades 1907 med lindar och häckar. Det har aldrig använts som begrav­ ningsplats. I den mån planteringen på >>förgården>> växte till kom den att alltför mycket dölja arkitekturen. I stället för att utgöra en värdig förgård och monumental upp­ gång till kyrkans huvudfasad och huvudingång, utgjorde den en skärm av diffusa lövmassor. Nyligen har därför en mindre rensning företagits, och planer synas vara å bane till en genomgripande reform i medvetet arkitektonisk anda. Kyrkans plan är, i anslutning till italienska barockkyrkor, formad som ett grekiskt kors med kvadrater i de yttre vinklarna. Under kyrkorummet är bl. a. gravkapell och columbarium.- Ma te r i a I e t är tegel med grågul puts, grunden är betong, socklarna granit, de doriska hörnpilastrarnas kapitäl och baser kalksten. Korsarmarna täckas av låga sadeltak. Från gavelkrönens spets och fot resa sig urnor med eldslågor - efterbildningar av de i barockarkitekturen så vanliga p ots-a u-f e u ­ klädda med förgylld koppar. Svickelkvadraterna täckas av kamisade tälttak, krönta av låga, åttkantiga lanterniner med tryckta, kamisade kupoltak. Allt behärskas av den GUSTAV VASA KYRK A 161 Fig. 108. Interiör mot v. Foto Almberg och Preinitz 1930. Inneres gegen W. Inte rior towards the west. stora huvudkupolen med dess höga tambur, vilken genom kopplade romerskt-doriska kolonnetter med förkroppningar delas i åtta fält, varj e med rundbågigt fönster. Från de med > >eldurnor» krönta förkroppningarna löpa lister upp mot kupolens krön. På vart och ett av de sålunda bildade åtta fälten ett större och ett mindre rundfönster. U pp ur kupolen växer en åttasidig lanternin i två vå ningar, krönt av kors med mässingsstrålar. Alla yttertak klädas av kopparplåt. Förutom av de r edan nämnda överljusfönstren i tamburen upplyses kyrkan av 8 rundbågiga huvudfön s t e r , placerade 2 på varj e hörnkvadrat. Över varj e huvud­ fönster ett mindre i form av en liggande oval. I samtliga fön st er (utom kupolens) är in­ satt patinerat och bränt a ntikglas en!. förslag av K. Nordenskj öld 1933. V.-fasaden har d essutom 8 rektangulära fönst er i tre vå ningar, samt trappfönst er, samtliga rektangu­ lära. Av de 4 in gå ngarna är den ö. huvudportal (fig. 105), flankerad av två joniska halv­ kolonnetter med förkroppningar, prydda med kerubhuv uden. Kolonnetterna uppbära ett e~ta bl eme nt med bruten gavel, på vars sida v ila >>Tron >> och >>Hoppet > >, under det att 162 STOCKHOL.M l:ig. 109. E van gelist eN Johannes. Freskomå ln ing i s. v. valvs\'ickeln av V. Andrchn HJ05. Foto :--1. .-\zelius 1935. Der E Yan ~r li s t .Johannes. Frc:scogeJnä ldc in detn slidw. Gcw ö lhczwick e l Yon V. Andre hn 1!105 . .Jo hn, the Evangelis t. Frescopainting in the south­ w cst e m spandrel by V . And rehn in 1!105 . GUSTAV VASA KYRKA l. Fig. 110. Kristi förklaring. Förslag till kupolmålning av Olle Hjortzberg 1905. Foto N. Åzelius. Chrisli Verklärung. E ntwurf eines Kuppelgemiildes von O . Hjortzberg 1905. The glorificn tion of Christ. Design for a pa inting in the c upol::t by O . Hjortzbcrg in 1905. >>Kärleken >> bildar krön. Gavellinjerna bilda ram för en relieftavla framställande Gustav Vasa mottagande bibeln. Ovanför portalen står på en marmortavla följande inskrift i g uld: I N GLOIHAM OMNIPOTENTIS DEl HOC: TEMPLO M NOMINI GUSTAV I VASA REGNANTE TR I C:ESIM UM QUARTUM ANNUM OSC:ARE 11. I N A U G U RATOM EST A . o. MC:MVI (= Till Guds den Allsmäktiges ära är detta tempel med Gustav Vasas namn i Oscar II: s 34:e regeringsår invigt år 1906.) Hela portalen - liksom övriga portaler -- med prydnader utförd av savonniersten efter modell av bildhuggaren Alfr. Ohlson1 . Själva stenhuggararbetet (även figurerna) är levererat av A. B. Anderssons Mekaniska stenhuggeri, Stockholm. 1 KARL ALFRED 0HLSON, f. 1868, d . 1940, börj ade som yrkesbildhuggare i trä och sten, har utfört fi gurer för Skara domkyrkas portal (1904) och kopierat storkyrkans S: t Göransgrupp (1912). Bland hans s törre arbeten märkes K arl X I\" J oha n i Örebro (granit, 19 19) och •Smålandsr yttaren• i E ksjö (1929). 164 STOCKHOLM I~TERlÖH N .- och s.-portalerna äro varandra lika. En­ tablementen uppbäras av doriska pilastrar. Kar­ tuscher omgivna av blad- och musselornament bära inskrifter (Gustav Vasas valspråk): den n. : OMNIS POTESTAS A DEO ( = All kraft av Gud) , elen S.: BEATUS QUI TIMET DOMINUM (= Säll den S0111 fruktar H erran) . Det lilla gavelfältet ovanför vardera portalen prydes av en kartusch omgiven av blad och palmkvistar. V.-portalen (fig. 106) för ick e in i kyrkan utan till >>kryptam (se nedan s. 170). Överstycket prydes av dödsemblem i relief samt inskriften: SALVATOR MUNDI ADIUVA NOs (=Världens Frälsare, hjälp oss). Samtliga dörrar äro av ek, delvis med in­ läggningar. Interiören motsvarar den yttre form en -- ett ansenligt kupoltäckt mittrum, samt fyra kors­ armar, av vilka den v. bildar koret . Dessutom vidgas rumm et genom de fyra svickelkvadraterna. Dessa ha icke överljus. Ljuset i kyrkan är alltså starkt koncentrerat i mittparti et. Pelarna, som bära kupolen, äro åttasidiga, mot korsarmarna avtrappade i sex språng. Korsarmarna täckas av tunnvalv, mittrummet av huvudkupolen, byggd på pendentiv (fig. 107) . Tamburens inre motsvarar det yttre. De med låga kupolvalv övertäckta hörnkvadrat erna öppna sig mot korsarmarn a genom låga bågar, vilande på pelarna samt väggpilastrarna. Mittrummet öppnar F ig. 111. Abrahams offer och Jakobs sig mot korsarmarna med vida bågar, vilkas hjässa kamp . Förslag till dekoration i korsarm av pryd es av en inskriftstavla, krönt av en mussla och Olle Hjortzberg 1905. Foto N . Azelius. ,\bra h a m s Opfer und The immolation of buren av fJ ygande änglar, den ena blåsande i bas un. Jalwbs Kampf. E nt­ Isaac a nd Jacob's wurf ein es Decken­ fight. Design for a Över v. bågen: >>Detta · gören · till · min · åmin­ gemäld es von O. vaultpaintin g by O. Hjortzberg 1905. Hjortzberg in 1905. nelse>>, över n .: >> l· skolen· vara· helige, ty· jag ·är· helig >>, över ö.: »Den· där· tror· och· blifver · döpt · skall · varda · salig>> och över s.: >>Se · Guds · Lamm ·som · borttager · världens· synd>>. D en nämnda ornamentala och figurliga dekoren är utförd i stuck. Runt hela interiören löper en låg panel, liksom pelarnas baser utförd av vit marmor. GUST A V V ASA KYRKA 165 Fig. 112. Evangelisten Johannes. Förslag till svickeldekora tion av Olle Hjortzberg 1905. Foto N. Azelius. Der Evangelist Johannes. E nlwurf eines Zwickelgemäldes von O. Hjortzberg 1905. St. J ohn, the Evangelist. Design for d ecora tion in a spandrel b y O. Hjortzberg in 1905. G olv et i gångar och hörnkvadrater bildar schackbrädsmönst er av grön och vit marmor, i koret geometrisk mosaik av samma material; i bänkkvadraterna brunmålat brädgolv. I n n e r v ä g garn a äro målade i gulgrå marmorering, pelare, pilastrar, bågar och fönsteromfattningar i vit marmorering. Längs takra nden en list, målad i rödaktig marmorering. Den urspr. målningen utfördes av målarmästaren Edvard Bergh. Kartuschliknande tavlor finnas även i hjässan av bågarna mellan korsarmar och h örnkvadrater. De äro omgivna av guirlander och palmkvistar men sakna inskriptioner. Samtliga kartuscher utförda efter modeller av Alfred Ohlson. Huvudkupolen, svicklarna mellan mittkvadratens fyra bågar,- korsarmarnas och hörn­ kvadraternas tak fyllas av m å lnin ga r a l fres co, utförda 1905 av A. V. Andrehn.1 1 ANDERs VIKTOR (VICKE) ANDREHN, m åla re och t ecknare, f. 1856, d. 1930, var mycket anlitad som plafondm ålare för r est a uranter och t eatra r. Ut om Gustav Vasa-kyrkan h ar h an dekorerat Sofiak yrkan i Stockholm och Hörnefors ky rka i Västerbotten. Var dessutom produktiv tecknare i skä mtpressen sa mt bokilluslrat ör. PLAFOND­ MÅL­ K INGAR 166 STOCKHOLM Fig. 113. Valvmålning i v. korsarmen av V. Andrehn 1905. ·Foto N . Azelius. Dcckcnmalerei in d em westlichen Kreuzarm von V. .-\ndrehn 1905. :Mura l painting in the western vault by V. A ndre hn in 1905. Motivet för huvudkupolens målning är Förklaringen. Figurgruppen, Kristus, Moses, Elias och lärjungarna, är målad i kupolens v. del, resten upptages av himmel och moln­ skyar. I mittkvadratens svicklar de fyra evangelisterna. ~amnet på varje evangelist står under respektive scen i en i gips modellerad kartusch, omgiven av molnskyar OCh änglabarn. Under huvudscenen står: SE · DENNE • ÄR · MIN · ÄLSKADE · SON · I· HVILKEN ·JAG· HAFVER ·ETT· GODT ·BEHAG · HONOM· HÖRE N . Korsarmarnas målningar framställa vardera två änglar i molnskyar med resp. kalk, kors, lagens tavlor och duva, hörnkvadraternas putti med resp . törnekrona, blomsterkrans, palmkvist och rosenbukett. Målningarna äro utförda i tämligen stora och mot varandra avgränsade färgfält, gult, rött, brunt, violett och blått. Färgskalan är dock övervägande kall och i detta avseende väl stämd till väggarnas kyliga ton. Figurgrupperna äro genomgående mycket små i förhållande till de omgivande stora molnmassorna. (Fig. 113). Förslag till plafondmålningar inlämnades även av Olle Hjortzberg1 och Nils Asplund 2 • 1 GusTAF OLOF (OLLE) HJORTZBERG, f. 1872, m å lare, professor vid Konstakademi en , lärare därstädes i dekorativ m ålning, har bl. a . utfört dekorationer i Uppenbarel sek y rkan i Saltsjöbaden , sam t i Stock­ holm; Klara, Engelbrekts, Matteus och Immanuelsky rkan, (vid Tulegatan), tillhörig SYenska Missions­ förbundet. • NILs AsPLUND, f. 1874, figur- och porträttmålare. Har bl. a. dekorerat i Göt eborgs Högskola, Landskrona rådhus och Hallwylska palatset i Stockholm. GUSTAV VASA KYRKA 167 Fig. 114. Skapelsen. F örslag till dekoration i kupolen av N ils Asplund 1905. Foto N. Åzelius. Die Schöpfung. Entwurf fiir die Ausschmiickungdes Kuppelgewölbes von N. Asplund 1905. The creation. Design for decoration in the cupoJa by N. Asplund in 1905. Skisser till dessa, utförda i t empera och inramade i förgyllda t räramar, förvaras n. sakristian. Hjortzbergs förslag till målning i kupolen framställer Kristi förklaring, (fig. 110). Kristus klädd i vitt och omgiven av strålar och svävande bland moln, nedanför och till höger och vänster omgiven av lärjungar, änglagrupper samt Moses och Elias. Mellan molnbankarna öppnar sig en utsikt ned mot jorden. Det hela hållet i gult, blått, violett och rött. - F örslag till dekoration av tunnvalv i en korsarm (1905): kompositionen har två motiv, Abrahams offer och Jakobs brottning, (fig. 111). Båda dessa behandla ' tron. Huvudfigurerna ha blå rockar, de omgivande molnen grågula, ängeln i Jakobs­ kampen rödvioletta vingar. L. 75, B. 35. -Förslag till dekoration av en av svicklarna 12. S veriges Kyrkor. Slackholm V. 168 STOCI\:HOLM Fig. 115. Interiör av bcgrav ningskapellet. Foto N. Åzelius 1935. Inne res d e r Totenkapclle. Inte rior of the morlu a r~· chapeL (fig. 112): evangelisten Johannes, tempera, klädd i blå mantel, sittande bland rödgula moln. Utförd 1905. H. 70, G, B. 60,6. Nils Asplund har även förslag till svickeldekoration. - Evangelisten Johannes, klädd i röd mantel och gul livklädnad ; framför honom synes i ett rosafärgat moln örnen . Utförd i september 1905. L. 73, B. ;):2, 5. - - Förslag till målning i kupolen: >>Skapelsen>>, (fig. 114). Målningen är delad i ett ljust och ett mörkt parti. I det senare framställes vattnets och jordens skiljande, fästets resa nde, himlakropparnas skapelse. l det ljusa partiet intager människans skapelse centrum. Scenerna sammanföras till ett helt genom svävande molnmassor. Hållet i blått, gult, rödgult, brunt, v iolett och andra färger. 75 x 75. Aspl unds program lyder i sammandrag : l) Kupol med lanternin: Skapel­ sen . 2) I valvsvicklarna: de fyra evangelisterna; 3) i de fyra huvudtunnvalven åtta framställningar ur Kristi liv i grisaille och relief. Det senare emedan ytorna komma att ses i stark förkortning, utom i valven, där de a lltså böra framträda så diskret som möjligt. De tre konstnärernas förslag fö ra nleddes icke av någon utlyst tävlan. Med undantag av vanliga entreprenader förekomma inga tävlingar vid Gustav Vasa kyrkas byggande och smyckande. Konstnärerna inlä mnade snarare å eget initiativ sina förslag. För ett GUSTAV VASA J.::YRKA 169 Fig. 116. Interiörparti av columbariet. Foto N. Azelius 1934. Das Innerc des Kolumbariums. Detail. Part of the interior of the columbarium . modernt öga ter sig kanske Hjortzbergs förslag som det konstnärligt mera betydande, men till Agi Lindegrens barockkyrka passar tvivelsutan Andrehns i Tiepolos maner utförda fresker bättre. Av protokollen att döma har över­ huvudtaget ingen diskussion om förslagen förekommit. De två, målaren och arkitekten, tillhörde samma konst­ historiska generation, första hälften av den nationella ro­ mantiken, och ha fått en stor del av sin fostran vid restau­ reringarna av Drottningholms och Gripsholms slott - Agi Lindegren var slottsarkitekt -- under det att Hjortzbergs byzantinskt-medeltida maner tillhör nästa generation. Dock äro hans skisser för Gustav Vasa kyrka egentligen ej by­ zantiniserande utan anpassade till kyrkans barockkaraktär, livliga och nästan klatschiga i linjeföringen. Det Asplundska förslaget åter är i skisserna utfört i Kronberg-lVIackart-stil, (fig. 114). Änglabarnen i kupoltoppen erinra något om lVIan­ tegnas änglar i lVIantua. Sannolikt skulle den i skissen poin­ terade skillnaden mellan ljus och dunkel - ehuru den är Fig. 117. Plan av ettparti av columbariets entresolvåning. Uppmätt 1941. Skala l : 300. Grundriss eines Teils vom Zwi­ schengeschoss des Kolumbariums. Plan of a part of the entresol or the coluntbnriunt. 170 STOCKHOLM konstnärligt riktigt tänkt - ej kommit till sin rätt i utförandet i kupolen med dess täm­ ligen likformiga ljusfördelning. Andrehus fresker äro bättre anpassade till kyrkans belysningsförhållanden, utan markerade målade skuggpartier. Det må dock antecknas, att icke heller dessa komma fullt till sin rätt i ·dags ljusbelysning utan snarare synas vara avpassade till den jämnare artificiella. Sålunda fordrade konstnären, att belys­ ningen i kupolen skulle ombesörjas av glödlampor i st. för det urspr. systemet med bågljuslampor. sAKRisT l on Kyrkan har tvenne sakristior på sidorna av nedgången till gravkoret eller >>kryptan •> (se neda n). Ingångar från kyrkogården samt inifrån kyrkan på ömse sidor om altaret. I den s. finnes vid sydväggen ett litet altare av trä, f. ö. inredning i båda med bruna väggskåp. Denna användes huvudsakligen av prästerna. I den n. förvaras silver och textilier. Ovanför sakristiorna befinna sig två rum för konfirmandundervisningen i två våningar. Dessa äro inredda med bruna bänkar och en kateder och varandra alldeles lika. u PPv .\mi:--:I"G Kyrkan uppvärmdes först av en lågtrycksanläggning. 1938 utbyttes denna mot oc '~n ~~:,,~n A - en ny värmeledning m ed varmvattenssystem. Kyrkan reparerades l 914- 15. l 939 beslöts en yttre allmän avputsning och vattrivning av murarna. Natursten lagades, och nytt koppartak pålades utom å kupolen och hörntornen (firma Gustaf Karlbom & Co.). Alla eldsurnor på taket samt den stora tornprydnaden omförgylldes (för­ gyllare Paul Magnusson). Kostnaden för denna reparation uppgick till närmare 150 000 kr. GnAvKorrET Från kyrkans v. ingång leder en bred trappa ned till det i kyrkans jordvåning belägna g ra v koret (se planen fig. 104), som har karaktären av en krypta. Rummet, vars längd­ axel sammanfaller med kyrkans ö.-v. axel, är treskeppigt och täckt av låga kryssvalv på sex par korta kolonner. Väggar och valv vita, golvet lagt av svart och vit marmor. Längst fram (i ö.) ett marmoraltare, prytt med en grupp i marmor, > >Kristus och de bedrövade>> (fig.118) av Edvard Brambeck 1906\bekostad av direktören Melcher Lindholm och Hamburgerbryggeriets styrelse. Framför altaret en katafalk av vit marmor. - Enkla vita bänkar.-- Belysningen är elektrisk, därjämte sju ljusstakar av förgylld mässing på altaret. - Jordfäst­ ningslåda, rund, på fot av mässing. coLuMa..nrET Gravkorets förhall står med dörrar i förbindelse med columbariet för askurnor, som upptager hela området s. om kryptan och en del av utrymmena n. därom. Det består av flera , med varandra korresponderande kamrar (plan, fig. 104) medels en läktarlik anordning delat i två våningar. Tillträdet sker dels genom en vindeltrappa från södra förhallen, dels som nämnts från begravningskapellets vestibul. Arbetet med anläggningen begynte l 923 på initiativ av kyrkavärden ingenjören Gustaf Sällström, vilken till­ 1 AXEL EDVARD BRAMBECK, f. 22 sept. 1843 i Hälsingborg, d. 29 sept. 1919 i Fjälkinge, har utfört skulpturer för flera kyrkor. Bland dessa märkas •Kristi frestelse•> i Mariak yrkan i Hälsingborg, dopfunt för Jakobs kyrka och tympanonreliefen över Klara kyrkas huvudingå n g, båda i Stockholm. GUSTAV VASA KYRKA 171 Fig. 118. Kristus Consolator, marmorgrupp på gravkapellets altare av Edv. Brambeck 1906. Foto N. Åzelius 1935. Christus Consolator, Marmorgruppe au[ d em Altar d er Totenkapelle von Edv. Brambeck 1906. Christ Consolator. Marble group on the altar of the mortuary chapel by Edv. Brambeck in 1906. sa mmans med hovintendenten Gustaf Lindgren1 uppgjort ritningarna. "Invigning lörda­ gen den 20/3 1924 av Pastor Primarius N. Widner. Columbariet omfattade då l 105 nischer, varav 833 slutna, belägna i det stora huvudrummet, 102 förd elade på två mindre sidorum och 170 öppna, placerade i två andra sidorum. Allt betongarbete är utfört av A.-B. Arcus och den elektriska belysningen av A. S. E. A. Järnstaketen levererade av A.-B. Bröderna Hedlunds mekaniska verkstad. Rummen äro hållna i ljusa färger. Golvet är lagt med mosaik i geometriskt mönster av vit och grön marmor. Väggarna äro vitputsade. De slutna nischernas rektangulära dörrar äro tillverkade av mattslipad carraramarmor. I dörrarna finnas mässingskrokar för upphängning av kransar och vaser för blommor till de dödas minne. Nischerna växla i storlek. De flesta rymma 6 a 7 urnor, en del ända till 17 st. Den östligaste delen av columbariet bildar ett kapell med ett litet marmoraltare, prytt med ett enkelt kors med duva och strålar efter ritn. avingeniören Gustaf Sällström. 1 GusTAF AXEL HERMAN LINDGREN, f. 1863, d. 1930, arkitekt, hovintendent, har bl. a. byggt krema­ toriet på n. kyrkogården i Stockholm och Karesuando kyrka samt restaurerat Riddarholmskyrkan. 12* 172 STOCKHOLM Fig. 119. Altaruppsats av Burchardt Precht 1725-31. Foto Almberg och Preinitz 1930. Altaraufsatz von Burcha rdt Precht 1725-31. Altarpieee by Burchardt Precht 1725-31. GUSTAV VASA KYRKA 173 Fig. 120. Prechts altaruppsats i Uppsala domkyrka. Foto före restaureringen 1885-92. Der Altnraufsatz Prechts in Dom zu Uppsala vor der Restaurierung 1885- 92. Precht's altarpiece in Uppsa la cathedra! before the restora tion in 1885- 92. 174 STOCKHOLM Fig. 121. Altaret av · Burchardt Precht 1725- 31. Foto Almberg och Preinitz 1930. Der Altar von Burchardt Precht 1725- 31. Th e altar by Burcha rdt Precht 1725- 31 . Övre avdelningen står genom en brunnslik öppning i förbindelse med den nedre (fig. 116 f). Längst fram vid dennas ö. vägg står ett altare, vars nisch är avsedd att rymma askan av församlingens förste kyrkoherde. Detta ritades av G. Lindgren 1923. Columbariet utvidgades åt v. 1927, likaledes på förslag av ingeniör Sällström, och omfattade då l 400 nischer. 1930 beslöts ytterligare en utvidgning av columbariet, även denna gång efter ritning av Sällström. 1937 uppgjorde slutligen arkitekten R. Berghagen ett nytt utvidgningsförslag. Efter dess genomförande är antalet nischer nu 3 400. B i s ä t t n i n g s r u m n. om kryptan inrättades i samband med kyrkobygget i övrigt. 1940 inreddes detta såsom skyddsrum för 50 personer och rum för kyrkans arkiva­ lier. För närvarande är ett bisättningsrum provisoriskt anordnat vid sidan av det första (se fig. 104). GUSTAV VASA KYRKA 175 Fig. 122. Förgyllda kompositakapitäl på altaruppsatsPn. Foto L . af Petersens 1940. Vergoldete Kompositenkapitelle am Altaraufsatz. Gilded composite capitals of the altarpiece. KYRKOBYGGNADENs KARAKTÄR Agi (August) Lindegren tillhörde från början den grupp svenska arkiteJ;<.ter, vilka omkr. 1870-1900 och i viss mån vid 1900-t:s början företräda en eklektisk-romantisk riktning av internationell typ. Italiensk, fransk och spansk renässans- och barock· 176 STOCKHOLM Fig. 123. Putto och ornament p å altaruppsatsen. Foto L . af Petersens 1940. Putto und Ornament. Altardetails. Putto anrl ornament. Details of the altar dccoration. GUSTAV VASA KYRKA 177 Fig. 124. Gudssymbol, en sol med den Helige Andes duva, högst upp på altaruppsatsen. Foto L. af Petersens 1940. Gottsymbol, eine Sonne mit der Ta ube des H eiligen Geist es, hoch oben a u f d em Alta raufsat z. S~'mbol of God, a sun with the dove o! t h e H oly Gh ost, at the top of the a ltarpiece. 178 STOCKHOLM arkitektur tages till förebild av några (Isreus1 , Clason, Lindegren 2 , stundom även Helgo Zetterwall) 3 , under det att andra föredraga medeltida stilar (Hermansson romantik och gotik, Zetterwall och Möller 4 gotik). Lindegren, som 1893 byggde Biologiska museet på Djurgården i gammalnordisk hallstil med en ornering, kopierande norsk träornamen­ tik under 1100-t:s senare hälft och sedermera huvudsakligen var sysselsatt med restau­ rering av medeltida kyrkor, bl. a. Västerås' domkyrka (1898), blev 1894 slottsarkitekt vid Drottningholm. Detta hans arbete med skandinaviskt historiskt material och fram­ förallt med Drottningholm synes starkt ha inverkat på hans formgivning. Han glider härigenom in i den allmänna 90-t:s-strömningen i svensk litterär och konstnärlig kultur; en ny nationell romantik föddes på 90-t. Den egna svenska arkitekturen från 1500- och 1600-talen, särskilt Gripsholms och Drottningholms slott, gjorde sin inverkan gällande i hela det svenska konstlivet under loppet av 90-t. och långt in i nästa sekel. Man har betecknat 1897 som ett genombrottsår med sin Stockholmsutställning, där det speciellt svenskt historiska spelade en betydande roll. Det är alltså helt naturligt, att slottsarkitekten vid det tessinska Drottningholm följde den tessinska traditionen i valet av typ för den nya kyrkan - han ritar en centralanläggning med kupol. Men den internationella läggning, som var Lindegrens från begynnelsen, gör sig dock gällande. Han ansluter sig icke till de svenska verken ­ man skulle tänka på Kalmar domkyrka - utan rådfrågar närmast de berömda urbil­ derna för centralkyrkaarkitekturen - den italienska barocken. l detta syfte skedde hans ovan omtalade studieresa till Södern. Alltså kom Gustav-Vasa-kyrkan att ritas, visserligen icke som en slavisk kopia av någon viss italiensk barockkyrka, men mycket nära ansluten till t. ex. La Superga vid Turin av Filippo Juvara 1717- 1731 (kupolen och tamburen). Byggnaden f. ö. är måhända komponerad med utgå ngspunkt frå n Michel Angelos planförslag till S. Peter i Rom, ehuru dennas absider här ersatts med avtrappningar i korsarmarna. Huvudentren kan ävenledes förklaras som en reducering av ett italienskt mönster, kyrkan La Supergas klassicistiska portik. Som klassicerande barock torde överhuvud Gustav Vasa kyrkas arkitektur kunna karakteriseras. l PER MAGNUs REINHOLD IsJEus, f. 1841, d. 1890, professor vid Tekniska Högskol an. Som a rkitekt utövade han en livlig och m ångsidig verksamhet. H ar bl. a. byggt Norstedt & Söners hus p å Ridda r­ holmen, sturebadet och Skandias hus. Jämte I. G. Ciason ha r h an uppgjort förslag till Nordiska Museet. Han restaurerade och dekorerade i Tyska kyrkan i Stockholm. 2 An gående Clason, Lindegren och Hermansson se s. 144, 146 och 154. 3 HELGO NIKOLAUs ZETTERWALL, f. 1831, d. 1907, överintendent. Bland hans restaureringar märkas Lunds domkyrka (1868- 80) och Uppsala domkyrka (1885- 92). Bland nya kyrkor, som uppfördes av honom, m å nämnas Allh elgonakyrkan i Lund, Mattenskyrkan i Norrköping och Oskar Fredriks ky rk a i Göteborg (alla på 1890-t.) • CARL OscAR M. MöLLER, f. 1857, d. 1933, överintendent. Hans förnämsta verk anses vara Johannes kyrka, Stockholm (1890). GUSTAV VASA KYRKA 179 INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Kyrkans förnämsta prydnad är altaruppsatsen (fig. 119- 132). Den är ursprung­ ligen tillverkad av hovbildhuggaren Burchardt Precht för Uppsala domkyrka mellan å ren 1725--173P. Dess historia lyder i korthet. Under den stora eldsvådan, som övergick Uppsala 1702, förlorade domkyrkan sitt altarskåp.. Medel saknades att omedelbart ersätta detsamma. Först 1725 var domkapitlet i stånd att anskaffa ett nytt, och man vände sig då tilllan­ dets mest berömde bildhuggare Burchardt Precht, som även inlämnade förslag med beskrivning. Vid Helgo Zetterwalls s. k. stilenliga restaurering av domkyrkan utgallrades emellertid det stora barockaltaret och ersattes av ett nytt i goticerande stil. Prechts verk hamnade då som deposition i Nordiska Museet. Sedan Agi Lindegren d. 12 nov. 1904 av Byggnadskommitten anmodats att inlämna förslag till allmän dekorering av kyrkointeriören, uppvisade han vid kommittens sam­ manträde den 10 f!ebr. 1905 bl a. skiss till altarprydnad, och den 14 mars s. å. meddelade han, att det förelåge möjligheter att för kyrkan förvärva Uppsala domkyrkas gamla altarprydnad, köpet har berättats ovan s. 152. Altaruppsatsen var vid förvärvandet i ganska miserabelt skick (jfr ovan s. 154). Sålunda saknade nästan varje gipsfigur åtmins­ tone en hand, under det att elj est armar och huvud liksom arkitekturens ornaments­ delar voro lösa. Färg och förgyllning synas i huvudsak vara urspr., ehuru naturligt vis med åtskilliga kompletteringar. Hopsättning och komplettering av figurerna synas i stort sätt vara riktigt utförd, men genom nymålning ha de att döma av äldre avbildningar synbarligen förlorat i uttrycksfullhet. Själva altaret - som tillhör Prechts skapelse - har formen av en med förgyllda palm­ kvistar och änglahuvuden sirad sarkofag - Kristi grav - liksom altarprydnadens arkitektoniska uppbyggnad utförd i trä (fig. 121). En huvudpelare på vardera sidan, målad i grågrön marmorering och på tre sidor försedd med släta, grönmarmorerade pilastrar med förgyllda kompositakapitäl, upphär jämte två räfflade, grönmarmorerade kolonner med förgyllda kompositakapitäl och baser ett entablement, där huvuddelen är gulaktigt marmorerad. P å varje pelares entablement står en fjärdedels rundbåge. Man tänkte sig, i denna för romerska altaren vanliga form, en av en rundbågig gavel krönt pelareställning med gaveln kluven i två hälfter. Precht själv använde uttrycket >>bomberad >> d. v. s. bombsprängd fronton. Det är en slags inkonsekvens, när Precht komponerat ytterligare en rundbåge mellan entablementen. Bakom kvartsbågarna resa . I dennas sprängöppning ses sig två pelare, som uppbära en ny >>bomberad fronton>> 1 BuncHARDT PnECHT, f. i Brem en 1651, d. i Stockholm 1738, h a r av professor J oHN NY RoosvAL ägna ts en monogra fi , Hofbildhuggaren Burch a rdt Precht, Sveriges a llmä nn a k onstförenings publika­ tion X IV, Stockholm 1905. Beskrivningen av nämnda altare å t erfinn es d är s. 53 ff, vartill h än visas. D en åt ergi\'CS här end as t i sa mm a n drag. ALTARE OCH ALTAR­ l"PPS!\TS 180 STOCKHOLM Fig. 125. Nattvarden. Relief på altarets predella. Vänstra delen. Foto L. af Petersens 1940. Das Abendmahl. Relief der Predella. Linker Teil. The communion. Relief on the predella or the altar. The Iert part. själva orsaken till sprängningen - en Gudssymbol, en sol med den H elige Andes duva, från vilken gyllene strålar skjuta ut som genomträngande eldkra'ft åt alla håll och moln av stuck knyta sig i krutröklika bollar. Det är denna ljuskraft som tänkes spränga det mäktiga portalbygget och tränga ned över Kristi kors. Denna ljussymbolik över Golgata var Prechts ide, i någon mån förberedd genom en solframställning i Gesu-altarets >>sprängda>> gavel. De båda pelarkomplexen skråna starkt inåt, hela uppsatsen bildar sålunda en nisch. GUSTAV VASA KYRKA 181 Fig. 126. Nattvarden. Högra delen. Foto L. af Petersens 1940. Das Abendmahl. Rechter Teil. The communion. The right part. Arkaturens sockel är delad i två våningar, grönmarmorerad med bruna eller gulbruna lister. l dess mittparti framställes Nattvarden i stuckrelief. Huvudframställningen mellan pelarna är som sagt en calvariegrupp i friskulptur. Kristus-bilden liksom all figurskulp­ tur och inskriftstavlan på korset är tillverkad av stuck, korset med trifolieformade arm­ ändar av trä. Under korset stå Maria och Johannes. Krucifixframställningens fond utgöres av en stuckrelief, framställande en stad med höga murar. Därovanför molnskyar med änglar. Denna detalj tillhör dock ursprungligen ej Prechts arbete utan är utförd av Alfred Ohlson. 182 STOCKHOLM Precht hade själv bestämt, att bakom krucifixet skulle placeras en målad fond föreställande Jerusalem; detta motiv är alltså i den nya placeringen upprepat, ehuru i relief. Den av Precht fordrad e fondmålningen utfördes av ritmästaren vid Uppsala universitet, .Jan Klopperl, och blev färdig 1732, alltså efter altarets invigning . . Den avlägsnades 1752 och är nu försvun­ . nen. Altaruppsatsen kom sålunda att bilda en prakt'full, öppen arkad mot det bakom altaret liggande Vasakoret. Här är en av huvudskillnaderna mellan altarets ur­ sprungliga plats (fig. 120) och den nya . Här i Gustav Vasa kyrka är det placerat intill en sluten vägg. Prechts förebild har varit lgnati usaltaret i Chiesa del Gesu i Rom, komponerat av Andrea Pozzo och försett med skulpturer av de franska skulptörerna Pierre Legros d. y. och Jean-Baptiste Theodon (sidogrup­ perna) samt Bernardina Ludovisi och Lo­ renzo Otton e (Treenighetsgruppen). Upp­ salaaltarets uppbyggnad spränges emeller­ tid upptill, därigenom att Precht placerat bågen ovanför kämpelisten. Genom att kröna det hela med en gloria, inspirerad av S. Peters Catedra i Petersdomen i Rom (av Bernini) har han dessutom givit sitt altare proportioner, vilka äro skenbart väl­ digare än Ignatiusaltaret. I fråga om · figurutsmyckningen följer Fig. 127. Maria. Detalj av altaruppsatsen. Foto Precht så långt han kan sin förebild, d. v. s. L. af Petersens 1940. Maria. Detail des AltarMary. Detail or the altari anordningen, men innehållet är lutherskt. aufsatzcs. piece. Ignatius' av Loyala bild är ersatt av den Korsfäste med Johannes och Maria. Sidogrupperna, som stå på egna fristående socklar, prydda av voluter och guirlander, framställa hos Precht t. v. Tron, (fig. 131) i gestalt av 1 JAN KLOPPER, m ålare av holländsk börd (d. 1734), var verksam i Sverige från 1700-t:s början. Från 1713 som ritmästare vid Uppsala universitet. Målat porträtt av bl. a. Johan Peringskiöld (1706, Nationalmuseum) och H. Wallenius (Uppsala universitet). G USTA V V ASA K YRKA 183 Fig. 128. Johannes. Det a lj aY altaruppsatsen. Foto L . af Petersens 19-10. Joh:mncs. D e lail des Altnrn ufsa tzcs. John . Dctnil of the nltnrpiccc. 13. Sveriaes 1\:yr/;or. Slnd;holm 1·. 184 STOCKHOLM Fig. 129. Den K orsfäste. Detalj av altaruppsatsen. Foto L. af Petersens 1940. Christus a m Kreuze. Detnit d es Al­ taraufsatzes. The Crucified Onc. Detail o[ the nltarpicce. GUSTAV VASA KYRKA 185 Fig. 130. Ängel. Detalj av altaruppsatsen. Foto L. af Petersens 1940. Engel. Detail des Altaraufsatzes. Angel. Detail of the altarpiece. 186 STOCKHOL)I Fig. 13 1. Tron. Sidogrupp till Yän st er om a lta ret. Fo to i kyrkan s a rkiY. Der Gin u b e. Scitcn gruppc !inks vom ." \!tar. The Ch r is tian faith. Sicte-group t o the le ft or the a ltar. GUSTAV VASA KYRKA 187 Fig. 132. Nya testamentet. Sidogrupp till höger om altaret. Foto i kyrkans arkiv. · Das neue Teslament. Scitcngruppe r eellts vom Altar. New Testamen t . Sicte-group lo the right of the altar . 188 STOCKHOLM Fig. 133. \larmornes Dopfunt av marmor av Sigrid Blomberg 1906. Foto N. Åzelius 1935. Taufbecken von Blomberg 1906. Sigrid Baptismal (ont in marble by Sigrid Blomberg 1906. GUSTAV VASA KYRKA 189 Fig. 134. Kalk och vinkanna från hovjuvelerare G. G. Hallberg 1906. Foto N. Åzelius 1935. Silberner Kelch und Kanne. Juwelier C. G. Hallberg 1906. Chalice and jug of silver from the jeweller C. G. Hallberg in 1906. en kvinna med en strålkrans med Gudsöga i ena handen och korsstav i den andra. Vid hennes fot en knäböjande konung, som kysser hennes kjortelfåll. En annan kvinnlig figur, Olydnaden, söker hindra honom, vilket Precht meddelar i sin beskrivning. Denna grupp ser ut som en fri kopia av motsvarande i Ignatiusaltaret, som där betyder Religionen dyrkad av en konung, som hindras av Ondskan, alltså ungefär detsamma som hos Precht. Den högra gruppens huvudfigur är också en kvinna, Nya Testamentet, med eldslåga i högra handen och korsstav i den vänstra, (fig. 132), framför och nedan­ för henne Syndens och Otrons personifikationer. I den romerska förebilden motsvaras 190 STOCKHOLM Fig. 135. Antependium av vit sidendamast, komponerat av Sofia Gisberg, Licium 1906. Antependium ans weissem Seidendammast, gezeichuet von Sofia Gisberg 1906, vom Textilatelier Licium gestick t. Antependium of while silk-damask, composed by Sofia Gisberg in 1906, made by the textile firm Licium. gruppen av Den Rätta Tron nedslående Kätteriet, personifierat av två manliga figu­ rer, stödda av kätterska skrifter >>Luther, Calvin, Zwingli>>. Genom en mycket enkel omändring ha de jesuitiska bilderna givits för den protestantiska kyrkan passande innehåll, allt under det den nya versionen i huvudsak upprepar den gamla. Det var utan tvivel en mycket god ide av Agi Lindegren att placera ett originalverk från den svenska barocken i sin barockbetonade kyrka . Detta var emellertid komponera t för ett betydligt högre rum än kornischen i Gustav-Vasa-kyrkan; dess höjd måste därför minskas något; tydligen består denna minskning i att krönsolens strålar, som urspr. voro långt utskjutande, förkortats. Man märker dock alltjämt disproportionen. Altar­ uppsatsens Guds-sol, som borde stråla vit ovan den mörka marmoreringen, ligger nu i dunkel eller halvdunkel, då kupolfönstrens ljus aldrig kan nå kornischens tak. Däremot har nischens bredd medfört en förbättring, i det att sidagrupperna framträda helt och dessutom friare, så att förhållandet mera motsvarar Prechts förebild i Horn. I U ppsala doldes de delvis av korpelarna. På sidorna om altaret är numera en skärmanordning prydd med vasakärvar och grekiska kors. Den är ritad av K. Nordenskjöld l 938 (se fig. 102). A ltarring e n, som tillhör den prechtska uppsatsen, är av trä, målad i brun och gul­ brun marmorering. Balustrarna målade i granitmönster med blad och kransar i guld. GUSTAV VASA KYRKA 191 Predikstolen (fig. 108) har sin plats vid s. v. pelaren. Den är byggd av trä, utvän- PnEDIKST o L digt klädd med vit carrara- och brun Rouge-Royale marmor, den senare polerad och sirad med blomsterornament i relief. Arbetet utfört av Mekaniska stenhuggeriet, Smedsudden. Ljudtaket plant en!. kommitteordföranden Hetimans anvisningar. Predikstols­ trappans räcke är tillverkat av järn med ledstång av polerad mässing. Bänkinredningen (se fig. 107) består av öppna, numrerade bänkar, ritade av Agi nÄ:-;K .-\Il Lindegren, och sedan 1916 målad e i brun och gulbrun marmorering. Två bänkar å s. korsarmen äro försedda med telefoner för lomhörda. Kyrkan har läk ta r e i n., s. och ö., bågformigt framskjutand e i kyrkorummet. Trappor LXKTAnE till var och en leda från två håll från förhallarna. Barriärerna bildas av balustrar, målade i grå marmorering. Rikt ornerade kartuscher (fig. 107) uppe vid taket över samtliga läktare. På den n. läses: JESUS · CRISTUS · DENSAMME · l · GÅR · OCH· l · DAG· DESSLIKES · 1 · EVIGHET. Inskr. på den s. lyd er: JA G · KOMMER· SNART· A MEJ\"· KOM· HERRE· JEs us . Den ö. läktarens kartusch prydes av en lyra i st. för inskr. På den östra läktaren har o r g e l n sin plats. Fasaden, ritad av Ag i Lindegren 1906, är uppbyggd i två våningar, den övre indragen, och prydes av guirlander och änglar samt kartuscher med vasar, ornamenten förgyllda. Den om- och tillbyggdes 1914 efter ritningar av G. Lindgren. Den av Åkerman och Lund i Stockholm 1906 byggda orgeln om 40 stämmor ombyggdes och utvidgad es med ytterligare 23 stämmor av E . A. Setter­ quist & Son i Örebro 1915 samt sedermera ytterligare förbättrad 1928, 1936--38 av A. Holmberg, Stockholm. På den n. v. pelarens in mot mittrummet vända sida är ett dopbäck e n av marmor DOPDÄCK E:-; infattat, (fig. 133) modellerat av Sigrid Blomberg1 . Det består av musselformad skål, ovanför vilken sitta två änglabarn, omgivna av upptornad e moln. Överst en flygand e duva, omgiven av strålar. l}nd er skålen draperi. Nattvardssilver från C. G. Hallberg, Stockholm, 1906. 2 kalkar (fig.134), 2 vin­ l'ATT VAHDS· SILYER kannor (fig. 134), paten, oblatask och sked. 1939 beslöts inköp av ett hundratal indivi­ du ella nattvardskalkar av silver, numera genom flera inköp 140 st. Brudkrona av förgyllt silver med färgad e stenar, skänkt av kyrkoh erde och fru Hallberg. Ljuskronor av mässing, en i varje hörnkvadrat för 18 ljus i 3 kran sar, elektriskt ljus. LJ U S· Armarna uppåtböjda. Vid varje lampa en musselformad skärm. - Vidare en krona HEDSI<.-\1' över varje läktare. Armarna nedåtböjda, elj est i huvudsak lik föregående. - V ägga rm a r av mässing, en på varje pelare, för tolv ljus i två kransar. Stor konvex r eflex­ plåt. Över varje lampa musselformad skärm. Arm en spiralvirad . .:_ Kandelabrar, ett p::tr, av mässing, vilande på ma rmorsockel, en å vardera sidan på altarestraden (se fig. 108). Formen är tresidig, och foten utgöres av tre på lejontassar sittande sfinxer. I 1 EMMA EM ILIA Swnw BLoMnEnG, f. i F liseryd , Sm å land, 1863. Viktigaste a rb ete n: alta rgrupp i Oskarsh a mn s ky rka (1898), Bebådelsen (inköpt av staten 1899) U ppståndelsen (Aug. Röhss' gravkapell i Göteborg 1905), marmorsarkofag för Viktor Ry db erg 1908, madonna del Fuoco, statyett av trä. 192 STOCKHOLM TEXTILIER avdelningen ovanför foten sitta i var sin nisch Caritas, Fides och Spes. I hörnen sit­ tande änglar. Ovanför varje allegorisk figur en kartusch med vase. Lampan uppbäres av tre karyatider. Tillverkade av Gusums bruk efter modell av Sigrid Blomberg. Gåva till kyrkan av godsägaren Petrus Feght och fru Mathilda Wickholm f. Feght. - Ljusstakar, 6 st., av förgylld mässing på altaret. Tresidig fot på djurtassar, rund balusterform, prydd med vasar. Levererade 1906 av Gusum. H. 101. Största B. 30.­ Ljusstakar, ett par, av mässing på al­ taret i s. sakristian. På foten punsade och drivna växtornament, vridna skaft. H. 19, 1. Antependium (fig. 135) av vit siden­ damast. I mitten broderad framställning av herdarnas tillbedjan, broderad ram i rött, gult och guld med strålar. - Antepen­ dium av röd sidendamast. I mitten kar­ tuschlik sköld med flygande duva (broderi och applikation i ljusgul och blågrå siden­ brokad) inom broderad ram av gult siden och guldsnodder. På sidorna av mittpartiet står broderat med gult siden: VENI SANCTE SPIRITUS j REPLE CORD A FIDELIV M (=Kom Helige Ande, uppfyll de trognas hjärtan). - Antependium av svart kläde, mitt­ partiet upptages av silverkors med brode­ rier i vitt och violett siden, varöver läsas Fig. 136. Mässhake av vit sidendamast. Från orden: DET ÄR FULLKOMNADT. Dessa tre Ersta Diakonissanstalts paramentavdelning 1906. Messgewand aus weissem Chasuble of white silk­ antependier äro utförda av Licium1 1906. Seidendammast. Von der damask, made by the Paramentenabteilung der Deaconess establishment Numera användas de emellertid e~, utan •Ersta• Diakonissenanof tErstat in 1906. stalt 1906 ausgefilhrt. altarets framsida är bar. Till denna uppsättning av antependier höra: mässhake (fig. 136) av vit sidenbrokad med guldbård. På framsidan Guds lamm samt växtornament, broderade på sidenatlas. På ryggen kors med guldbård och IHS i en sköld, broderi på sidenatlas. Två exemplar lika. Från Ersta Diakonissanstalts 1 Se G. UPMARK, Textilanstalten Licium och dess verksamhet. I Svenska slöjdföreningens Tid­ skrift. Arg. II (1906) H. III, s. 1-11. GUSTAV VASA KYRKA 193 Fig. 137. Mässhake av rött siden med blått kors. Licium 1925. Foto N. Åzelius 1935. Messgewand ans rotem Seidenbrokat mit bianem Kreuz, 1925 vom Textilatel.i er Licium gestickt. Chasuble of red silk brocade with a blue cross, made by the textile firm Licium in 1925. paramentavdelning 1906. - -Beklädnad till altarets bokdynor av vit sidenbrokad, med guldbård och gul frans. Två av svart kläde med silverbård och grå frans.- Be­ klädnad till predikstolens bokdyna av vit sidenbrokad. På framsidan broderat: HERRE, VÅR HERRE, HURU HÄRLIGT ÄR ICKE DITT NAMN ÖFVER HELA JORDEN. Guldbård samt gul sidenfrans. En av svart kläde med silverbård. På framsidan broderat i vitt siden: VI PREDIKA DEN KORSFÄSTE KRISTUS.- Beklädnad till altarets bokställ (2 st.) av röd sidenbrokad, med strålkrans i hörnen, broderade i gult silke. -Be­ 194 STOCKHOLM KOLLEKT­ B.~CKEN KLOCKOR klädnad till predikstolens bokställ av röd sidenbrokad med guldbård och gul silkesfrans. På framsidan broderat i gult silke: HERREN ÄR MIN HERDE. Samtliga beklädnader till altarets och predikstolens bokdynor och bokställ äro till­ verkade av Licium 1906. Även ett kalkkläde av krämfärgad sidenatlas med brode­ rier. I mitten violett törnekrona omgiven av violetta och gula strålar samt liljor i violett, lj u s rosa, gröna blad. Hå var, 10 st., av mönstrat, violett ylle, med silverbårder och silverkors. Håvarna numrerade 1- 10, siffror i silver. Tofs av silver och violett silke. Två små handtag av trä. Den nya uppsättningen skrudar består av: Två st. mässhakar (fig. 137) av röd siden­ brokad med i guld broderade eldslågor samt kors av blå sidenbrokad med bård av guld. ­ Beklädnad till altarets b ok dynor 2 st., i sammafärg och material som mässhakarna, bård i guld och violett samt guldfrans. - Dito för predikstolens bokdyna, prydd med eldslågor i guld. Likadan bård som altarets bokdynor, frans av rött silke och guld. Mässhakar, 2 st., av grönt siden, på ryggsidan kors av guld och violett siden, om­ givet av stjärnor samt en bård av en enkel guldtråd. På bröstet IHS. - Beklädnad till altarets bokställ av samma färg och material, med bård av guld och violett siden samt guldfrans. - Dito till pr ed ikstolens bokställ. På framsidan stjärnor och kors i guld och violett siden. Bård i samma färger. Frans av guld och grönt siden. Mässhakar, 2 st., av violett siden. På ryggen prydd med kors av silvergrått siden med broderier i brunt, rött och violett silke samt silver, omgivet av små silverkors. På bröstet likarmat kors med bokstäverna IHS omgivet av små silverkors. - Därtill beklädnad för altarets bok stä ll med silverbård och silverfrans samt till pre dik­ stolens bokstälL Framsidan prydd med IHS omgivet av små silverkors. Bård av silver, frans av guld och violett silke. - Beklädnad till altarets bokställ av svart sidenbrokad, med svart silkesfrans och bård av guldtråd. - Dito till predikstol e ns bokställ av samma materiaL Guldbård och svart silkesfrans. På framsidan IHS i guld. Även denna uppsättning är tillverkad hos Licium och invigd pingstdagen 1925. Altarbrun av ljus blommig brokad utan broderier samt flera altardukar från Licium 1930. Kollektbä c k.e n , 3 st., av mässing, runda, på svängda fötter av järn. Inskr. : FÖR­ GÄTEN ICKE ATT GÖRA GOTT OCH DELA MED EDER. H. 89. Av kyrkans tre klockor väger den största 2 260 k g och är enl. inskr. skänkt av gross­ handlaren Johan August Unman och hans maka fru Ida Maria Unman, f. Ingstrup­ ~öller, gjuten 1905 av K. G. Bergholtz & C:o i Stockholm. Inskr. nämner även namnen på byggnadskommitterade samt följande verser: UT UR MIN SKÄLFVANDE KOPPARUARM, MANANDE RÖSTER LJUDA: STILLHET ÅT EDER BJUDA, SABBATSSTILLHET I STADENS LARM, HYlLA ÅT .J.ii.KTANDE TRÄLAR, GUSTAV VASA KYHKA NÅD ÅT FÖRKROSSAD E SJÄLAR, GRAFVENS STILLH ET ÅT RIK OCH ARM, JORDEN DEM ALLA GÖMMER, HERREN ALLE:"<'A DÖMER. 195 Den a ndra klockan väger l 219 kg . Inskr. nämner samma gjutningsår och verkstad sa mt: FRUKTEN GUD, )\RE N KONUNGEN, ÄLSKEN BRÖDEH:-