SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM MED STÖD AV K. VITT. HIST. O.ANT. AKAD. UTGIVET AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL UPPLAND FRÖTUNA BAND II. HÄFTE 3. SKEPPSLAG AV OCH LÄNNA INGEBORG \JILCKE LINDQVIST KYRKOR I FRÖTUNA OCH LÄN NA SKEPPSLAG UTARBETAT AV KONSTHISTORISKT INVENTARIUM INGEBORG WILCKE LINDQVIST MED STÖD AV KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT. AKADEMIEN UTGIVET AV S. CURMAN OCH J. ROOSVAL GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALTS FÖRLAG STOCKHOLM UTGIVET MED BIDRAG AV HUMANISTISKA FONDEN Essel t e ak ti ebo l ag Stockholm 1945 Förord Redan omkring 1915 blevo kyrkorna i Frötuna-Länna skeppslag föremål för en preliminär undersökning för verket SvERIGES KYRKORS räkning av arkitekten Sven Brandel och dåvarande fil. kand. Erik Wennberg. Deras arbete resulterade i en serie uppmätningsritningar av Länna kyrka (av Brandel) och ett manuskript till Blidö kyrkas beskrivning (av Wennberg), vilket lagts till grund för den här meddelade beskrivningen. Vidare anskaffades ett större antal fotografier. Av olika anledningar blev företaget emellertid ej omedelbart fullföljt. Arbetet lades ned och återupptogs först 1937 - efter Brandels och Wennbergs frånfälle - av fil. kand. fru Ingeborg WilckeLindqvist, som i allt väsentligt utfört ett fullständigt nytt inventerings- och forskningsarbete. Sedan kapitlen om kyrkorna i Frötuna och Länna uppsatts i korrektur, erhöll författaren genom kyrkoherdarna A. H. Andersson, Frötuna, och S. J. I. Solen, Länna, viktiga notiser, hämtade ur Penningby- och Bergshammararkiven (det sistnämnda i Riksarkivet) och överlämnade till kyrkoherdarne av civilingenjören Fritz Nordström, Pepningby. Bland dessa må särskilt nämnas en samling anteckningar av W. Schiirer v. Waldheim från c. 1870 till in på 1900talet. Ingenjör Nordström har även haft vänligheten att till vårt förfogande ställa några äldre avbildningar av Frötuna kyrka för reproduktion. Under korrekturläsningen har ytterligare en källskrift för samtliga socknar i skeppslaget blivit i kontrollsyfte genomgången, nämligen Sign. W 1116 i Uppsala Universitetsbibliotek (G. P. Westerling, Samlingar till Stockholms och Uppsala läns beskrivning VI). Kyrkobeskrivningarna därstädes befunnos emellertid återgå i huvudsak _ styckevis ordagrant - på Radloff 2 (se s. V, Förkortningar använda i detta häfte.). Vid utgivandet av denna bok vilja vi rikta ett varmt tack till alla som medverkat i dess tillkomst, framför allt till fru Ingeborg Lindqvist, som bär det vetenskapliga ansvaret för arbetet, vilket i ovanligt hög grad ställt anspråk på sin författares tålamod och samvetsgrannhet, IV Vi tacka även tjänstemännen vid Statens historiska museum, särskilt antikvarien friherre C. R. af Ugglas, antikvarien 0 . .Källström och fil. dr Agnes Geijer; vid Nordiska museet, särskilt fru Gunnel Hazelius-Berg, ävensom tjänstemännen vid Uppsala Universitetsbibliotek och landsarkiv. Vi tacka vidare överstelöjtnant Th. Jakobsson (Armemuseum), kapten N. Belfrage (Krigsarkivet), fil. dr Ingrid Odelstierna, fil. dr Mats Åmark, docent Bengt Hildebrand, fil. lie. Rune Norberg, fil. dr Toni Schmid, docenten C. A. Moberg, professorerna G. Gunnarsson, Henrik Cornell, Gregor Paulsson, Andreas Lindblom, Sune Lindqvist samt landsfiskal G. Holmberg för lämnat bistånd. En mycket uppskattad hjälp har, såsom ovan nämnts, lämnats av civilingenjören Fritz Nordström, Penningby, av kyrkoherdarna Andersson i Frötuna och Solen i Länna samt av komministern Pihlqvist i Blidö, ävensom av organisterna Joh~nsson i Frötuna och Segelson i R ådmansö. För denna hjälp, liksom för älskvärt tillmötesgående och gästfrihet, som kommit »SVERIGES KYRKORS» medarbetare till del under deras arbete ute vid kyrkorna, vilja vi uttrycka vår uppriktiga tacksamhet. Stockholm i april 1945. SIGURD CuRMAN JOHNNY ROOSVAL Innehåll Frötuna kyrka Rådmansö kyrka Länna kyrka ...... . ...... .. . ... ... .. .......... .. .. . ... Blidö kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kapellen p å fiskeskären Sid. 239 311 341 392 415 Förkortningar använda i detta häfte Tryckta källor ANREP = Svenska adelns ättar-tavlor, utg. av G. Anrep, Sthlm 185864. BRANTING-LINDBLOM = A. Branting o. A. Lindblom, Medeltida vävnader och broderier. i Sverige, I-Il, Sthlm 1928- 29. ELGENSTIERNA = Den introducerade svenska adelns ättartavlor, utg. av G. Elgenstierna, Sthlm 1925- 36. GRAU = Olof Grau, Hushålds anmärkningar under resan igenom Upsala och Stockholms län år 1748. Tillika med socknekyrkior uti Upsala och Stockholms läner, aftecknade wid deras förbiresa år 1748 . Utg. av Sven T. Kjellberg. UFT 8: bil. 1. 1919. I-IERDAM. = Upsala ärkestifls herd.aminne., utg, af J. E. Fant och A. Th . Låstbom. Ups. 1842-45. Ny följd, utg. af L. Nyström. Ups. 1893. KLINGSPOR = C. A. Klingspor, Anteckningar under resor i Uppland. UFT 1: 2, 5. 1872, 1876. RADLOFF 2 = F. V . Radloff, Beskrifning öfver norra delen af Stockholms län, 2, Ups. 1805. SD = Svenskt diplomatarium 1-6 (t . o. m. år 1355) och [ny ser.] 1-4 (åren 1401-20). Sthlm 1829-1904. STYFFE = C. G. Styffe. Skandinavien under unionstiden. 3. uppl. Sthlm 1911. Sv. ARKITEKTUR= Svensk arkitektur. Uppmätningar af äldre svenska byggnadsverk jämte fotografi-reproduktioner och beskrifvande text utg. af Arkitekturminnesföreningen, K. Konsthögskolan. Sv. K. = Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium. VI SYLWAN-GEIJER = V. Sylwan o. A . Geijer, Siden och brokader. Sthlm 1931. TExT.KAT. 1929 = Kyrklig textilkonst i Sverige under 8 århundraden. Katalog [vid] Statens historiska museums utställning 1929. Sthlm 1929. UPPS. STUD. = Utställningen av äldre kyrklig konst i Uppsala 1918. Studier i Upplands kyrkliga konst. 1. Upps . 1918. UPPS. UTST.KAT. = Utställningen av äldre kyrklig konst i Uppsala 1918. Katalog. Upps. 1918. Handskrivna källor HILDEBRAND ö. Uppl. = H . Hildebrand, Berättelse om en resa i östra Uppland. Ms inlämnat till VHAA 1868. IHRFORS = E. Ihrfors, Uplandia sacra, Il: 2. (Frötuna-Länna Skeppslag färdigt 1898?) Ms i VHAA. PER. MoN. III = J . Peringskiöld, Monumenta sueo-gothorum antiqua et recentia. Monumenta per Attundiam . U . å . Ms i KB sign. F h 3. Övriga förkortningar ATA = Antikvariskt-topografiska arkivet, en sockenvis ordnad samling i VHAA. ATS = Antikvarisk tidskrift för Sverige, utg. av VHAA . B. ST. = K. Byggnadsstyrelsens arkiv, Stockholm. Dep. = Deponerad, deposition. Domkap. = Uppsala domkapitel och dess arkiv. E. D. Handl. = Ecklesiastikdepartementets handlingar, R. A . Exk. prot. = Exkursionsprotokoll. Fornv. = Fornvännen . Meddelanden från VHAA. Gr. f. = Grekiska fot . INv. = Inventarium. KB = Kungl. Biblioteket, Stockholm. Kkh = Kyrkoherde. KKR. PROT. = Kyrkorådsprotokoll. L. ST. = K. Lantmäteristyre.Isens arkiv, Stockholm. Nord. mus. = Nordiska museet, Stockholm. Norrt. tidn. = Norrtälje tidning. RA = Riksarkivet, Stockholm. Rig = Rig. Föreningens för svensk kulturhistoria tidskrift; Stockholm . RÄK. = Räkenskaper. Sn = Socken. VII Snabbinv. 1917 = Den för utställningen av kyrkl. konst i Uppsala 1918 utförda summariska inventeringen av landskapets kyrkor. SsT. PROT. = Sockenstämmoprotokoll. ST. H. M. = Statens historiska museum, Stockholm. Stplr (-d) = Stämplar (-d) . Sv. D. = Svenska dagbladet. UB = Uppsala universitetsbibliotek. UFT = Upplands fornminnesförenings tidskrift, Uppsala. ULA = Uppsala landsarkiv . UNT = Uppsala nya tidning. VHAA = K. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien , Stockholm VIS. PROT. = Visitationsprotokoll. ÖIÄ. = K. Överintendentsämbetet (numera K. Byggnadsstyrelsen), Stockholm . H. = Höjd. B. =Bredd . L. = Längd. Diam. = Diameter. Dj. =Djup. Alla mått i centimeter där ej annat angives. N. = norr (norra, nordlig etc.). NÖ. = nordöst. NV. = nordväst. S. =söder. SÖ . = sydöst. SV. = sydväst. V. väster. ö. =öster. TV. = till vänster. TH. = till höger. Silverstämplar tydda enligt G, Upmark, Guld- och silversmeder Sverige 1520- 1850, Sthlm. 1925. FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG AV INGEBORG WILCKE LINDQVIST 2-113669. Sveriges Kyrkor. Uppland 11. D ie Kirche z u Frötuna und die Ki rchhofsmauer von Osten. In der Mauer eine mittelalterliche Kirchhofspforte und L eichenhalle von 1770. Fig. 201. F rötuna kyrka och bogårdsmur från ö. I muren en möjl. medeltida stiglucka samt gravk apell från 1770. Foto N. Å zelius 1938. Frötuna Church and the churchyard wall fro m the east. In the w all medieva I gateway and mortuary chapel from 1770. FRÖTUNA KYRKA UPPLAND, STOCKHOLMS LÄN, FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG, UPPSALA ÄRKESTIFT, SJUHUNDRA KONTRAKT Tryckta källor: GRAU s. 39 (innehåller en skiss av kyrkans exteriör, men lämnar inga upplysningar i texten). RADLOFF 2, s. 14. - KLINGSPOR 2, s. 21; 5, s. 104. - Sv. ARKITEKTUR 1909: 2, s. 9, pi. 11-1 6. - NoRRT. TIDN.1899: nr 52, 57. Handskr. källor och avb.saml.: KB: Per. Mon. llI, ant eckning å de i slutet av volymen inbundna opag. 8: o-bladen. -ATA: HrLDEBRANn, ö. Uppi. s. 15, 73 . - IHRFORS s. 1415 (med 5 akvareller). - Två odat. tuschteckningar av kyrkans exteriör, sign. K. ARoSENius; en osign. och odat. blyertsteckning (exteriör); två d:o (väggmålningar: lyckohjulet - med underskrift »SO HLMANS SAML.» - och S. Kristoffer); INV. 1829; p. m. av E. EcKHOFF vi d besök i kyrkan 1883; haridl. rör. bl. a. ky rkans senaste restaureringar, överlåtelsen av helgonb ilderna samt r enoverin g av diverse föremål. - B. ST.: »Ritning till Torn-Byggnad ... af Kongl. Öfwerintendentscontoir den 10 maij 1811 »; •Ritnin g till orgelverk .. . 1839» (tusch- 240 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG lavering); uppmätn. r itn. av vapenhuset och förslag till dess restaurering 18991900; S. CRONSTEDTS besiktning av kyrkan och restaureringsförslag 1908; handl. rörand e restaureringar 1914 och 1932 m. m. - RA: ö. I. Ä . skrivelser till K . Mt 1811 10/5 (med bl. a . planskiss av kyrkan med den d å ännu bevarade gamla sakristian), 1829 20 /11. - L. ST.: A 8, s. 190 (karta från 1639 av lantmätaren SvEN MÅNssoN över kyrkans n ärmaste omgivningar). - UB: PALMSKIÖLDSKA SAMI.. 274, s. 81, 1309 ff (de u ppgifter samt cit at ur äldre litteratur, som här återfinnas, torde emellertid till största delen röra Frötuna gård i Rasbo sn); NoRDINSKA SAML. vol. 1910: vis. prot. 1641; vol. 39 fol.: Upbörden 1531,1 bl. 24; S. 139 (greve Gustaf Bondes berättelse om Frötuna kyrkas märkvärdigheter, nära ordagrann avskrift eft er en av kyrkans böcker, sign. 0 1); S. 140 (antecknin gar av F. Th. NoREUS 1832), s. 5; två blyertsteckningar sign. A. F. CEDERHOLM 181 4 (kyrkan sedd frå n v ., resp. från s. ), topogr. planschsaml. Uppland 475 13-14. - Uppsala universitets konsthistoriska institut: exk. prot. 1910 (en avskrift förvaras i Stockholms Högskolas konsthist. inst.). - I privatägo: en osign. pennt ecknin g, sannolikt frå n 1800-ts förra del (kyrkan och kyrkogården från s.) och en oljemålning fr ån omkr. 1840 av C. A. Fahlgren (samma motiv frå n sjösidan), båda å Penningby slott. E n replik av den förra, en!. upp gift utförd omkr. 1848, tillhör fröken A. Rydberg, Ro, Lidingö. - Jfr även företalet! Av till Domkap. inkomna h an dl. förvaras de äldre (fr. o. m. 1640) i U LA. Kyrkans arkivalier: RAK. 1652-57, 1660-61, 1678- 1739 samt fr . 1754, SST. PROT. fr . 1738, KKR. PROT. fr. 1818, VIS. PROT. fr. 1700, INV. fr. 1621, »Ähr förbätrat kyrckiones inventarium .. . » 1621 ?- 1660 (L I 1 2 ) , gåvor och inköp, samt för· b ättringar i kyrkan 1719-32 (L I 1: »Förtäkning... »), »Försålde kyrkans saker af hwarjehanda slag» 1766-86 (L I 3), »Afdelning på Bogårdsmur och t ak . .. 1688» (avskrift fr. omkr. 1740 i K I 1), bänkdelning 1724 (L I 1), ». . . Frötuna kyrkas m ärkwärdigheter» efter muntlig berättelse av greve Gustaf Bonde n edskrivna - i två olika versioner - sannolikt av prosten VASELrus 3 (0 1), SVEN J\1.%1.NSSONS karta av 1639 (dubblett av det i L. ST. förvarade exemplaret). Vid kyrkan förv aras en h andskriven »Beskrifning öfver Frötuna socken» av C. E. MARKSTRÖM (1852). I vad rör kyrkan är d enna huv udsakligen en kompilation ur äldre källor. En avskrift finnes i A TA. Kyrkan är belägen vid n. ändan av Frötuna kyrksj ö, som numera endast genom en smal, knappt farbar passage sammanhänger m ed Lommaren, men som under äldre medeltiden utgjorde ett led i ett system av vattenvägar. Här är ännu ett viktigt landsvägsskäl, där stora landsvägen från Norrtälje inåt Uppland viker av Härvid lämn a des från Frötuna: »En klocka VII Skpd IX lispd penningar för tionde X marc pc. Il mk V örtug penningar för affrad X marc. » 2 Signum i ULA. 3 ANDERS VASELIUS, f. 1695, kyrkoherde i Frötuna 1738, kontraktspro st 1750, ·i· 1759. - GusTAF BONDE till Bjömö, f. 1682, riksråd, U ppsala univer sitets kansler, ·i· 1764. B. var en av de sista rudb eckianerna och som sådan varmt intresserad för forntid a minnesmärken, ett intresse, som han tycks ha delat med prosten Vaselins. 1 FRÖTUNA KYRKA 241 Kirche und Pfarrhaus in Frötuna 1639. Nach einer Karte in L. ST. von Sven Månsson. Fig. 202. Frötuna kyrka och prästgård 1639. Efter karta i L. ST. av Sven Månsson. Frötuna Church and parsonage 1639. AHer a mctp in L. ST. by Sven Månsson. från kustvägen till Stockholm. Namnet antyder en hednisk kultplats. Vid Frötuna har varit tingsplats under medeltiden1 . Socknen, som nämnes tidigast år 1300 2 , var under medeltiden väsentligt större än nu - hela Rådmansö sn och nuv. Norrtälje hörde dit - och den var också en av kontraktets rikaste. I sexårsgärden 1314 t. ex. deltog Frötuna jämte Roslags-Bro med det högsta beloppet inom kontraktet, 3 samma var förhållandet vid lösen av ärkebiskop Hemmings pallium 1343. 4 Frötuna hade under medeltiden ett annex5 (Malsta?). Kyrkogård och klockstapel Den nuv. bogårdsmuren, i ssT. PROT. kallad »dalkarlsmuren», är uppförd 1805. 6 I sina nedre partier innehåller den säkerligen här och 1488. STYFFE S. 381. SD nr 1312. • SD nr 1946. 4 SD nr 3754. 5 SD nr 1946. 6 Att muren då fick behålla sin gamla sträckning och endast på sina ställen obetydligt riktades framgår av fig. 203, jämförd med fig. 202, 207. 1 2 MUR 2*-113669 242 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG STIGLUCKOH var rester av en äldre mur, om vilken 1747 (ssT. PROT.) säges, att den »af det uråldriga sättet at byggas, med gråsten på sina yttre sidor och med bruk och klapur-sten kastad ther emellan» - alltså medeltida skalmur - »synes >~ara snart så gammal som sielfwa kyrkan». I ö. ligger murens fot i förband med en gammal stiglucka Fig. 203. Situationsplan. Uppmätt på dess n. sida, varest man även av ett av J . Söderberg 1939. Vägskälet är beläget strax n. om kyrkan. tydligt spår ser, hur hög den ursprungSituationsplan.Vermessen 1939 von J. Söderberg. Die Wegscheide liegt dicht liga muren varit (c. 215 cm). Att den nördlich der Kirche. Plan of the site. Measurements by J. sistnämnda varit försedd med tak, Söderberg 1939. The road fork is situated immediately to the north of the som borttogs i slutet av 1700-t., framchurch. går av flera SST. PROT. År 1700 funnos fyra stigluckor »med Portar och stängzel före» (inv.). D en ö., ännu kvarstående stigluckan 1 är uppförd av gråsten, som varit rappad, med t egel i de fyrsidiga portöppningarna, samt i lappning av murverket. På s. sidan gå de grova stockar, som bära taklaget, tvärs genom muren och vila där på ett tegelskift (löpare). Sannolikt var bogårdsmuren s. om stigluckan äldre. Spåntäckt sadeltak (omkr. 1880). Inre tak saknas. Stigluckan härrör möj l. från 1400el. 1500-t., kanske är den uppförd för prästgårdens räkning. Den n., likaledes kvarstående stigluckan är helt uppförd av tegel i medeltidsförband. Små, rundbågiga portalöppningar. Sittnischer med stickbågig betäckning. Tunnvalv av tegel. Spånklätt sadeltak. Dörren och dess beslag torde vara från sen tid (jfr vapenhusdörren s. 263) . Stigluckans ovanligt lilla format beror måhända på att denna ingång huvudsakligen användes av den strax n . om kyrko204. Frötuna kyrka efter teckning gården belägna klockargårdens Fig. av 0. Grau 1748. Felaktig vad befolk. träffar stigluckorna. Efter UFT. Die Kirche von Frötuna nach Zeiclmung von 0. Grau, 1748. Hinsichtlich der Kirchhofspforten fehlerhaft. 1 U ppmätningsritning i Sv. ARKITEK- Frötuna Church after a drawing by 0. Grau 1748 . Incorrect as regards the 1909: 2, pi. 16. gateways. TUR FRÖTUNA KYRKA 243 • F ig. 205. Der Glock enturm von 18 12 . Klockst a pel frå n 1812. Bra ndel (? ) 1915. Foto S. B e!fry from 18 12. V. stigluckan (begagnad av de sjöledes kommande sockenborna, senast Nordronaborna) fanns ännu 1814 (fig. 207). Den s. (Ösbyholms stiglucka) är liksom den v. numera riven. Denna stiglucka (fig. 208) synes ha varit av samma typ som den n., men större, sannolikt minst så stor som den ö. I början av 1800-t. användes den en tid till sockenmagasin. Liksom den n. var den välvd (ssT. PROT. 1771) och ovanför valvet fanns ett rum. 1 Troligen var den belägen, där muren nu gör en till synes omotiverad knyck. Infogat i ö. bogårdsmuren ligger ett fordom familj en Bonde på Björnö tillhörigt gravk a pell, uppfört 1770 (årtalet i ankarjärn å ö. muren), nu använt som bårhus. Vitrappat tegel med svarttjärat plåttak . Bokstäverna T B i ankarjärn över ingången åsyfta byggherren, hovmarskalken greve Tord Bonde.2 Klockst a peln (fig. 205), högt belägen på andra sidan sänkans. om kyrkan, byggdes 1812 av kyrkvaktaren W esterberg, som synes 1 2 GRA V KAPELL KLocK sTAPE L \V. Schiirer v. \Valdheims anteckn. i Pcnningby-ar kivet. F. 1711, · 1 1785. 244 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG NUVARANDE KYRK AN Den salformade kyrkan består av ett romanskt kärnparti, ett härmed jämnbrett kor i ö. (tillbyggt omkr. 1250-80), en förhöjning i tegel av dessa delar (1300-t.), samt ett tillbygge i v. (1400-ts slut), anlagt som torn, men aldrig uppfört till större höjd än den redan existerande kyrkan. I n. ansluter sig till koret en sannolikt urspr. sakristia, is. har ett vapenhus tillbyggts i slutet av 1400-t., samt vid mitten av 1600-t. ett gravkor, vanligen kallat det Löwenska 2 MATERIAL eller Ösbyholms. Det sistnämnda är uppfört av tegel; i övrigt är kyrkan i huvudsak byggd av vald och kluven gråsten med enstaka sandstensblock, i allmänhet tillhörande äldre fönsteromfattningar och murhörn. Obs. skillnaden mellan murverket i kärnkyrkan och i det v. tillbygget (fig. 220). Tegel förekommer i senare omfattningar, i valvsystemet, i v. röstet (helt av tegel från något över takfots höjd), i 1 Sannolikt är det hans initialer (C W), som äro inskurna i en av strävorna, samt å tvärträet, som storklockan hänger på (på senare stället C W[ester] B[erg) 1791). 2 Då Peringskiöld kallar Frötuna »en stor kyrkia medh torn på• (PER. MoN. III, anteckning å de i slutet av vol. inbundna opag. 8:0 bladen) avser han antagligen gravkorets spetsiga huv, som i hög grad bidrager till kyrkans karakteristiska silhuett. - 1811 var förslag å bane att bygga torn på kyrkans v . del (i stället för att reparera klockstapeln), och ritning erhölls från ö. I. Ä., men förslaget förkastades lyckligtvis. Mittelalterliche Kirchhofspforte in der nördlichen Kirchhofsmaner. Fig. 206. Medeltida stiglucka i n. bogårdsmuren. Foto ATA. ha varit en mångkunnig och händig man. 1 Uppgiften i ~ST. PROT. 1812, att virket från gamla klockstapeln skulle läggas åsido för att eventuellt användas i någon annan kyrkans byggnad, tyder på, att i varje fall endast en del virke från den äldre stapelA kommit till användning i den nuv. Stenfoten fanns tidigare, men ombyggdes helt. Den föregående stapeln, som var högre än den nuv. och brädklädd, nämnes tidigast 1655. Å 1639 års lantmätarkarta finnes ingen stapel utmärkt. Medieval gateway in north churchyard wall. Kyrkobyggnaden FRÖTUNA KYRKA 245 Fig. 207. Frötuna kyrka och kyrkogård 1814. S. och v. stigluckorna synas, och man skymta1· även den n. Efter teckning i UB av A. F. Cederholm. Kirche und Kirchhof von Frötuna 1814. Siidlich und westlich sind die Kirchhofspforten zu sehen, und auch die nördlich e ist erkennba r. Nach Zeichnung in UB von A. F. Cederholm . Frötuna Church and churchyard 1814. The gateways are to be seen south and west, and a glimpse is a lso caught of the north one. After a drawingin UBby A. F. Cederholm. Fig. 208. Frötuna kyrka efter en pennteckning fr ån Penningby slott. omkr. 1848 å Kirche zu Frötuna nach einer Zeichnung von etwa 1848 auf dem Schloss Penningby. Frötuna Church after a drawing from c. 1848 in Penningby Castle. N """ °' lv - w mrrm:m Q: 1100-1'5 5ENARE HÄLFT OMKR.1250-80 OMKR 1440 1400-r5 SENARE HÄLFT \...:' c:: z > 0 ;i: "' ..., n >rj ;i-: OMKR. 1490 OMKR 1500 1650-T. z z > 'rj 'rj i-< D [/J R tI1 ~ [/J Q > i-< 10 0 5KALA 1 '2 "3 4 5 10 15 ")fJ '25M Grunclriss. Aufmessung von J. Söderberg 1939. Fig. 209. Plan. Uppmätt av J . Söclerberg 1939. Plan. Mcasurcmcnts hy J. Söclcrhcrg 1939. '· ::0 >rj c >-l Q: ;» z ><: ::0 :>1 :>1 ;» SKÄRN ING A - A SKALA ro o 1 '1. !I 4 'i 10 15 w Oöt.\ Längsschnitt gegen Sliden . Aufmessung von J. Söderherg 1939. Fig. 210. Längdsnitt mot s. Uppmätt av J. Söderberg 1939. tv '1 Longitudinal section towards the south . Measurcments by J. Söclerbcrg 1939. "'"" t-.:1 00 ..,. o: >-3 ::0 >Tj c:: z > 0 :i: C"l >: t-< > Vl z z ;;i:: i I FASAD MOT NOQ.R. 1'.)01 ri -~ 'tl 'tl t-< t'1 Vl c;i > SKA.LA h11111111 'l I )45 I I I 10 15 '20 -------=t~ ~-------:===t Fassade gegen Norden. Aufgemessen von J. Söderberg 1939. Fig. 2 11. Fasad mot n. Uppm ätt av J. Söderberg 1939. Fa~ade towa rds the n orth. Measurements by J. Söderberg 1939. j! o: >-l ::0 "'1 z c:: > D~oc~,FAsM MOT SÖDER SKALA 10 0 1 r.(iJI: 1 llJ I ,, 5 ~ Il D D ~ = SANDSTEN ::0 ~ > ;i; 'l ~ 4 10 15 10 1.5,1\ Fig. 212. Fassade gegen Sliden. Aufgemessen von J. Söderberg 1939. Der Sandstein mit dem runden Loch westlich der Grabkapelle ist vielleicht ein Stlick des Tritts von dem mittelalterlichen Taufbecken. Fas[d mot s. Uppmätt av J. Söderberg 1939. Sandstenen med det runda hålet t. v. om gravkoret är kanske ett stycke av den medeltida dopfuntens podium. Fa.;ade towards the south. Measurements by J . Söderberg 1939. The sandstone with the round hole to the left of the crypt is perhaps a piece of the base of the medieval baptisrnal font. *"" '° t..:l 250 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Querschnitt gegen Osten. Aufmessung 1909 von E . Karlstrand. Transverse section towards the east. Measurements 1909 b y E. Karlstrand. Fig. 213. Tvärsnitt mot ö. Uppmä tt 1909 av E . K arlstrand. Efter Sv. Arkitektur. Querschnitt der Vorhalle gegen Norden. Vermessung 1909 von E . Karlstrand. Transverse section of church porch to thenorth. M easurements 1909 b y E. Karlstrand. Fig. 214. T vär snitt av vapenhuset mot n. Uppmätt 1909 av E . Karlstrand. Efter Sv . Arkitektur. Exrnmön Fö :\'sTEn den 9- 12 skift höga förhöjningen av murarna samt i det medeltida partiet av korets fönsteranordning. Murarna äro skolade och fogstrukna.1 De ha sannolikt aldrig varit rappade, ehuru saken var på tal vid mitten av 1700-t. (ssT. PROT. 1756). Sockel saknas, men undergrunden är synlig under v. delen av kyrkan. I ö. finnas hörnkedjor av ganska väl tillhuggna sandstensblock (tydligen flyttade från den romanska kärnkyrkan); endast något enstaka block är gråsten. Aven i v. hörnen enstaka sandstensblock. Av fönstr e n på n. sidan tillkom det östligaste (vid predikstolen) 1756, de båda andra vid olika tillfällen på 1800-t. Fönstren i v. och s. ommurades 1756 (ssT. PROT. och RÄK.) och 1856-58 (vis. PROT.), tydligen dock med undantag för det västligaste av sydfönstren, som, smalare än de övriga och spetsbågigt samt försett med små, blyinfattade rutor, synes ha behållit sin urspr. form (omkr. 1500). Korets s. fönster har på sidorna block av huggen sandsten, sannolikt delar av en äldre fönsteromfattning (jfr s. 258). Fönstret mellan vapenhuset och gravkoret bär spår av att ha omgjorts flera gånger. Den nedre bågen av ljusare t egel härrör sannolikt från reparationen på 1700-t., 1 Jfr S. Cronstedts besiktning och restaureringsförslag av 1908 i B . St. FRÖTUNA KY RKA 251 I den övre, dubbla bågen är utI "' förd i samma mörkare tegel som I I långhusets förhöjning och torde I I vara samtidig därmed. - På I korgaveln fanns urspr. en grupp - - ' - - - - - - - - - - - --av tre smala, rundbågiga fönsI ter, på utsidan utan omfatt- L. ningsbåge, på insidan försedd I med en rundbågig sådan med I ' I I två rätvinkliga språng. Mellan- I ~__ ___ _ L _ __ _ ~ fönstret igensattes 1788 och har DEL AV KYRKANS 50Dk: A FASAD. REKONSTk:UKTION A därigenom till våra dagar be- SKAL 0 1 'l ~ 5 "'°'°"' - 1 varat ursprunglig form. Dess Fig. 215. D en romanska kyrk ans fasad. yttre liv framtogs 1914. Teglet Rekonstruktion. J . Söderberg del. 1939. är av förhållandevis litet format Die Fassade der ro- Fac;ade of the Romanischen Kirche. man church. Recon(27-28 x 8-9 cm) och har en Rekonstruktion. J. struction. J. SöderSöderberg 1939. b erg d el. 1939. ljus, gulaktig färgton . · Ett av konsolteglen visar prismaformer erinrande om kapitällisten å Sigtuna Mariakyrkas västportal (vanli gen daterad till c. 1250), det andra påminner om de konsoler, som bära rundbågefrisen å den äldsta Västeråsdomen. D e två yttre fönstren utvidgades 1788 på så sätt, att smygen gjordes mindre starkt skrånande och nedre kanten sänktes; de nya omfattningarna äro av sandsten. Urspr. fanns gemensam solbänk av natursten. In gå ng e n från vapenhuset till långhuset (fig. 219) är den romanska kärnkyrkans urspr. Omfattningen, i murens ytterliv, nu överputsad, tör i analogi med de urspr. fönsteromfattningarna (jfr s. 256) vara av huggen sandsten. P å grund av att golvet i senare tid höjts och ny tröskel inlagts är dörröppningen nu lägre än från början. Även dörr e n, som är den urspr., 1932 åter insatt på sin plats, är förkortad nedtill: såväl gångjärn som nyckelhål och portklapp sitta ovanligt lågt. Svarttj ärad furu med flera bomärken inskurna i träet ; över de smidda beslagen är på högra sidan spikad en tätlist av ek, skodd med järn och fäst med handsmidd spik. Beslagen äro ej alla ursprungliga. Sålunda äro gångjärnsbeslagen skarvade och den vackra portklappen (fig. 231) tillkommen i gotisk tid.1 P6rtalformen har motsvarigheter på a ndra håll i Uppland . Jfr t. ex. Markim (Sv. K. Uppl., bd IV, fig. 317). I I I < ; ; / I : il ; I ; : I 11 : i l(J 4. ~ ..=r=:E~~ ==r ~ I NGÅN G A R 1 Det iir tänkbart att portalen urspr. varit ej blott h ögr e utan även n ågot trängre. 252 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG INTERIÖR VALV Den v. ingången vidgades 1932. På dess s. sida är ett bomhål bevarat, antydande att här under medeltiden fanns en ingång, avsedd att kunna stängas med bom. Ett djupt hål fanns enligt uppgift1 även på motsatta sidan, men dess exakta läge och form har ej kunnat utrönas. Dörren är ny, men de gamla, mycket enkla beslagen ha skarvats och använts. Den urspr. dörröppningen var c:a 1 m bred och 2,5 m hög. 2 Dörrhandtaget nytt, dörrklappen - en enkel, slät ring gammal. Golv av trä i bänkkvarteren, under orgelläktaren och i sakristian; plansten i gången och koret samt i Löwenska gravkoret och i en del av vapenhuset. Före 1757 fanns tegelgolv (ssT. PROT.); gammalt sådant finnes nu egentligen blott i ett litet parti av vapenhuset. Av långhusets valv (fig. 209 och 222) torde nr 1-4 ha inslagits vid mitten av 1400-t. 3 Nr 4 är visserligen anlagt som stjärnvalv på flersprångiga murpelare och sedan utfört som ett enkelt fyrdelat ribbvalv, men denna obetydliga förändring av byggnadsplanen behöver ej betyda något egentligt uppehåll i arbetet. 4 Dessa fyra valv ha alla helstensribbor, det fjärde har tämligen kraftigt bomberade valvkupor. Samtidigt byggdes ett trapphus helt av tegel - i trappvindeln formtegel - i kyrkans nv. hörn. Ingången till trappan, som var stickbågig, igensattes vid obestämd tid. Det västligaste valvet, nr 5 (fig. 223), ett tämligen flackt valv med halvstensribbor, inslags sedan Lämnad av organisten Johansson. Se uppmätning av v. fasaden samt plan, i Sv. ARKITEKTUR 1909: 2. Av samma uppmätning framgår, att nischen över dörröppningen är ursprunglig. Jfr portalen å Vidbo vapenhus (Sv, K. Uppi., bd IV, fig. 388). 3 Jfr G. BoE:THrus, De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand, Sthlm 1921, s. 38. - År 1440 är ett av ärkebiskop Nils Ragvaldsson i Frötuna kyrka utfärdat brev daterat (jfr noten s. 266). Möjligen var ärkebiskopens besök i kyrkan föranlett av en återinvigning efter valvslagningen. 4 De båda östligaste valven ha att döma av ssT. PROT. 1747 och 1756 sistnämnda år genomgått en grundlig reparation. SsT. PROT. 1747 säger, att valvet - sannolikt menas de båda östligaste - vore »efter gammal architecture» för tungt och väggarna för svaga; Löwenska graven, som borde stödja någon del av kyrkan, vore illa medfaren av takdropp, dess mur hade sjunkit undan och dragit kyrkväggen med sig »och på hwalfwet åfwanföre den öppningen orsakat». Det säge; även, att »de stenband [ = ribbor], som under hwalfwet ther blifwit korswis satta», begynt här och där sjunka undan själva valvet. Ribborna i de båda östligaste valven äro fästa med ankarjärn. Man torde få antaga, att det också var vid detta tillfälle, som murkrönet såväl n. som s. om de två östligaste valven delvis ombyggdes och förstärktes med gråsten på insidan, varvid även ett på s. kormuren beläget fönster omgjordes och dess sandstensspröjsar inlades i röstets s. hörn (jfr nedan s. 258). 1 2 FRÖTUNA KYRKA 253 man avstått från tanken på att bygga torn (jfr nedan s. 264). Alla tak ära klädda med svarttjärad spån. På den v. av långhusets flöjlar står 1721 (1729?, jfr RÄK. 1729-30), på den ö. 1871. 1800- 1801 nedtogs en tredjedel av yttertaket1 och nya bräder och spån uppsat­ 11 Il FONSTER DA FASADEN MOT SODER. tes. Vid besiktningen före den­ (SYNLIGT DÅ VINDEN) na reparation förklarade den tillkallade byggmästaren, att taket »i anseende til Takstolar, ännu vore i det behåll at det utan någon nybyggnad kunde i längre tid äga bestånd, alle­ nast de Takstolar, som vora PR.OFILER.t::..0 SAND ­ STEN INMURAD förruttnade, blefve skarfvade l'"'A.51:>.DEN l.t\OT ÖSTER. och lagade» (ssT. PROT. 1799). SKALA Taklaget består också tydligt­ 0 vis av äldre och nyare mate­ rial; även det nyare synes Fig. 216. Romanskt fönster, vettande mot vapenhusvinden. - Snitt av profilerad sand­ ~mellertid vara av olika ålder. sten (ur fönsterspröjsverk) inmurad i ö. ga­ veln. Uppmätt av J. Söderberg 1939. Vi bortse från takresningen Roman windo'v Iook­ Romanisches Fenster 'iver v. tillhygget, som förefal­ ing out on the porch gegen das Dachge­ attic. Profiled sand­ schoss der Vorhalle. ler att vara homogen och Profilierter stone (part of window Sandstein framework) built into (Teil eines Fenster­ ;ann olikt är urspr. (omkr. masswerkes) in den öst­ eastern gable. Mea­ surements by J. Söder­ lichen Giebel einge­ 1500). Remstyckena i resten mauert. berg 1939. V ermessung iv kyrkan ära hopskarvade av von J. Söderberg 1939. flera kraftiga stockar, av vilka ltminstone några torde härröra från samma tid som tegel'.Krönet. 2 [nre och yttre remstyckena ha varit sammanhållna av bindare, av rilka några finnas kvar in situ, några ligga lösa, halvt uppruttnade, ie flesta ära helt försvunna . De nuv. takstolsfötterna stå i flertalet 0 TAK t Memorial 12 okt. l 815 i Domkap:s hand!. i ULA. Den lägre, romanska muren, som synes i tegeltrappans mynning, saknar nre remstycke. Tvärbjälkarna ha varit förankrade i själva murkrönet (se s. 257). lfr Orkesta, Sv. K., Uppi. bd IV, s. 302. I det tillbyggda koret ligger det urspr. emstycket kvar under murförhöjningen (synligt i kyrkans sö. hörn). 2 1 -11 3 669. Sveriges Kyrkor. Uppland 11. 254 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Fig. 217. Gekuppelte F enster a us d em 13. Jh. Die beiden ä usse r en 1788 erweitert. Kopplade fönster från 1200-t. .De b åda y ttre vidgade 1788 . N. Å zelius 1938. Foto Coupled windows from 13th century . The two outer ones enlarged 1788. fall ovanpå remstycket och ha jämns med dettas kant avsågade stockändar. Men längst i ö. finnas på s. sida n 8, på den n. 6 takstolsfötter, där stockändarna nå ut över remstyckets kant och äro kapade, i flera fall avhuggna, sannolikt dock ej för valven. Snarare äro de FRÖTUNA KYRKA 255 0 2M CA ?.40 111. T ILL MARX r Il FONSTER PA FASADEN MOT OSTER . 0 A Il J \ SKÄRNINGA-A. J:JL"'~J Die Fenster von Abb. 217 vermessen 1939 von J. Söcle rberg. Fig. 218. Fönstren fig . 217 uppmätta av J. Söderberg 1939. Th e windows in fig. 217. Measurements by J. Söderberg 1939. »skarfvade och lagade» 1800- 1801. Dessa takstolsfötter ligga i urtagningar i remstycket, som icke passa för dem (antagligen från början avsedda för de ovannämnda bindarna). Sammanhörande m ed remstyckena äro däremot de synnerligen kraftiga tvärbjälkar av ungefär kvadratiskt genomsnitt, som gå: 1) v. om valv 4, d. v. s. utmed gamla v. gavelmuren, 2) mellan valv 4 och 3 (urfasad för gördelbågen), 3) mellan valv 2 och 1 (skarvad, och därigenom förhöjd, på såväl s. som n. sidan, men likväl urfasad för gördelbågen). En fjärde ligger kapad på gravkorets vind. På s. sidan är åtminstone en av dessa tvärbjälkar inlaxad i ett gammalt remstycke, i övrigt ligga de mellan två remstyckeändar, ibland något nedsänkta i murkrönet. Dessa kraftiga tvärbjälkar, som äro glättade på undersidan, få väl anses 256 FRÖTuNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG ÄLDSTA KYRKAN som rester av kyrkans betäckning under 1300-t. Tegelkrönet är i v. delen av 1300talskyrkan tämligen noga lagt och förbandet - två löpare och en bindare omväxlande - regelmäs:sigt. Åt ö. blir tegelkrönet slarvigare lagt, längst åt ö. har krönet på insidan en skoning av gråsten, synnerligen rå. Den östligaste takstolen är från nyare tid och röstets s. kant lagad med nytt tegel, gråstensblock samt sex huggna sandstenar, delar av fönsterspröjsverk (fig. 216) . Här ha vi tydligen spår efter reparationen 1756, som ovan omtalats i noten s. 252. Från samma reparation Fig. 219. Den romanska portalen, torde härröra det ej i remstycket insedd inifrån kyrkan. Obs! Tröslaxade, utan endast i murkrönet slarkeln är höjd i senare tid. Foto Ä . Noreen 1932. vigt inbakade kryss, som utgör ett Das romanische Portal, gesehen vom slags försträvning närmast ö. gavelKircheninnern . Die Schwelle ist in späterer Zeit erhöht. muren. The Roman porta l seen from interior of the church. N. B . The door-sill was Kyrkans äldsta del återfinnes raiscd in more recent times . som nämnt i långhusets mellanparti. Dess begränsning åt v. synes tydligt å n. murens yttersida (fig. 220). Ojämnheter i murverket på insidan av samma mur (t. v. om fönstret vid predikstolen) markera, var den gamla östmuren brutits bort. Planen var rektangulär och koret måste anses inrymt i rektangelns ö. del, eftersom spåret av en ursprunglig sakristia tydligt synes på n . muren nära dess ö. hörn. Denna »gamla sakristia» nämnes flera gånger i 1600- och 1700-talshandlingarna och revs först på 1800-t. Den var ett långsmalt rum (fig. 224), täckt av ett tunnvalv av gråsten, som hade sitt fäste i kyrkmuren och var parallellt med den. Möjligen anslöt sig en halvrund absid direkt till det rektangulära kyrkorummet (jfr Ed, Uppl., undersökt 1918 av S. Curman).1 Utan absid kan den romanska kyrkans längd beräknas till omkr. 19 m . På s. muren finnas tre sandstensomfattade romanska fönster, mer eller mindre fullständigt bevarade (fig. 215). Bäst bevarat är det från vapenhusvinden 1 Detta antagande torde dock även med hjälp av grävningar vara svårt att bevisa, enär golvet i det nuv. koret flera gånger omlagts, senast 1932, då spår av korutsprång eller absid borde ha iakttagits, om sådana funnits. FRÖTUNA KYRKA 257 synliga(fig. 216), som visar en synnerligen fint huggen omfattning med fals för fönster-karmen samt i smygen fin vit puts (utan spår av målad dekor). Av det östligaste fönstret återstår blott ett par stenar av omfattningen, men dessa antagligen på urspr. plats. Vid gravkorets tillbyggande har tydligen kyrkmuren rivits ända hit. Portal och dörr se ovan! Denna kyrka hade kanske platt trätak; en hanbjälke synes avhuggen i Fig. 220. Murverk i kyrkans 11. mur mynningen till n. vindstrappan; med skarven mellan den romanska putslagret på gråstensmuren under kärnkyrkan och v. tillhygget. Obs. att och omkring denna bjälke är flera små, tillhuggna stenar från den gamla västmuren använts i den nya dubbelt, likaså till motsvarande muren. Foto N. Åzelius 1938. höjd å den angränsande gavel- Mauerwerk in der nördlichen Maner der Kirche mit der Fuge zwischen der romanischen Urkirche und d em westlichen Anmuren (varav en klack kvarstår); bau. Man beachte, dass mehrere kleine, högre upp på sistnämnda mur behauene Steine aus der alten Westmauer in der neuen :Maner verwandt wurden. är putslagret enkelt. ByggnadsMasonry in the north wall of the church showing the join between the original Rotiden kan - även frånsett fonman church and the west extension. Note that several small hewn stones from t he tens datering (s. 294) - beräk- old west wa ll were used in the new wall. nas till 1100-ts senare del. Då kyrkan utvidgades åt ö., rev man dess ö. mur och lät de U TVIDGNING nya kormurarna gå i flykt med de gamla. Fönsteranordningen på den AT ÖSTER nya östgaveln tillhör samma byggnadsriktning som Sigtuna Mariakyrka och klosterkyrkan i Sko och daterar därigenom bygget till c. 1250-80 (triumfkrucifixet, som rimligen kan antagas tillverkat i samband med det nya koret, pekar hän på 1260- 70-t.). Spår av puts på insidan av båda röstena antyda, att dessa i 1200-talskyrkan voro synliga nedifrån. Putsen går (i varje fall i v.) in bakom sträckmurarnas tegelförhöjning och visar därigenom att det platta taket - om ett sådant fanns - revs bort redan vid 1200-talsombyggnaden. I samband med det nya koret byggdes ny sakristia = den nuv., SAKRISTIA ehuru med lägre tak. 1 Muren mellan kor och sakristia är något tunnare än långhusmuren v. om sakristian. Att takanordningen varit avsevärt lägre kan misstänkas bl. a. på den grund, att det från 1 Exk. prot. 1910. 3*-113669 . 258 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG KYRKAN HÖJES sakristivinden synliga partiet av långhusets gråstensmur är omsorgsfullt lagt, som om det skulle varit avsett till godsida. 1 Det nuv. vattentaket, som skär 1300-talets tegelförhöjning, härrör från 1793, då även taklaget helt ·nygjordes. Ingången är spetsbågig med två rätvinkliga språng. 2 Omfattningen var före restaureringen 1932 helt vitputsad; nu är vartannat tegel i bågen vitslammat, vartannat oputsat. H. 192 cm. Tegelmått 28, 5X15 x 7, 5 cm. Dörrens horn och kolvlås från 1737. Det stickbågiga fönstret sannolikt från 1793. År 1337 utfärdade kyrkoherde Sven i Frötuna sitt testamente, i vilket han valde sin grav hos predikarebröderna i Sigtuna - han var kanske alltså dominikanermunk - och bland andra rika gåvor till kyrkor och kloster gav sin sockenkyrka Frötuna »de 46 penningmark, för vilka den rätteligen sätter sig i skuld hos mig på grund av sin byggenskap, av vilka den är skyldig att betala 10 pennningmark till Malstads kyrka, såsom testamente efter mig, sedan två år gått efter min begravning». 3 Talet om dessa år 1337 pågående eller nyss avslutade byggnadsarbeten kan knappast åsyfta något annat än tegelförhöjningen runt 1200-talskyrkan, som är utförd i ett annat, mörkare tegel än det i korets mittfönster använda. Gavelröstena gåvos genom tegelförhöjningen en brantare, mer gotisk resning. Syftet med ombyggnaden var givetvis att åstadkomma ett högre och luftigare kyrkorum, vars höga takresning stöddes av de ovan omtalade kraftiga bjälkarna tvärs över kyrkan. I ö. röstet äro som ovan nämnt inlagda 6 huggna sandstenar (fig. 216), sannolikt spröjsar till ett gotiskt fönster, i så fall väl sammanhörande med de fönsterposter av sandsten, som omgiva det s. korfönstret. På dess plats skulle alltså ett (sedermera förstört) fönster med spröjsverk av sandsten ha funnits, snarast upptaget i 1 Stenarnas mittparti är fritt, men över fogarna är rikligt med jämnstruket bruk. Däremot är tegelförhöjningen slarvig och ojämnt avgränsad - delvis ersatt av ett gråstenskrön - men detta betyder mindre, då vi här säkerligen se spår av reparationen 1756. 2 Åtminstone i Sko växla ävenledes spetsbågiga former med rundbågiga. a »Item ecclesie mee Frotunum do et lego XLVI marchas denar. in quibus michi racione edificii sui michi veraciter obligatur, e quibus ecclesie malstadhum biennio peracto a sepultura mea X marchas denar. nomine testamenti mei solvere teneatur» (SD nr 3331). - Verbet obligare har aldrig vare sig i klassiskt eller medeltidslatin betydelsen 'vara skuldsatt', utan alltid 'sätta sig i skuld' (HAMMARSTRÖM, Glossarium till Finlands och Sveriges latinska rnedeltidsurkunder, Hfors 1925: obligare = pantsätta. förskriva), varför pågående eller nyss avslutade byggnadsarbeten måste avses. Upprepningen av 'michi' i den latinska texten är oförklarlig, såvida den ej beror på skrivfel eller tryckfel. FRÖTUNA KYRKA 259 Fig. 221. Al te Kirchentur, jetzt wieder an ihre Stelle gebracht. Kyrkans gamla dörr, nu åter insatt på sin plats. Foto Ä. Noreen 1932. The old door of the church, now replaced in its original position. samband med byggnadsarbetena omkr. 1337. Dessutom upptogs ett högt, tegelomfattat fön~ter längre åt v. på s. fasaden (jfr s. 250 f.). Vapenhuset sluter stumt mot kyrkans gamlas. mur. Det företer vAPENHus 260 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Inneres gegen Osten. Fig. 222. Interiör mot ö. Foto N. Åzelius 1938. Interior towa rds the east. en intressant egendomlighet, i det att det tydligen ?-nlagts med tanke på att även inrymma ett kapell. Det är ovanligt stort och belyses av ett fönster (senare utvidgat), vilket ju sällan brukar vara fallet med vapenhusen. Märk även ingångens osymmetriska läge. I ö. muren är en altarnisch, därframför grunden till ett altare (fig. 228). Den förra döljes nu av altartavlan på ett litet nyuppfört altare, den senare av det 1932 inl~gda tegelgolvet. T. v. om nischen finnes i muren ett litet hålrum och tvenn e andra, rätt djupgående sådana i de båda murpelare, FRÖTUNA KYRKA 261 Inneres gegen Westen. Fig. 223. Interiör mot v. Interior towards the west. Foto ATA. som i nö. och nv. hörnen uppbära valvet. Deras ·funktion är oviss. Möjligen ha reliker varit inmurade där. 1 Kapellet skiljes från vapenhusets v. del av en c. 270 cm hög vägg, som vid restaureringen 1932 i görligaste mån återställdes i ursprungligt skick. Den är ungefär till brösthöjd uppförd i tegel: på n. sidan om ingången i axmurning, på den s. i ett enkelt förband av endast löpare. Ovanför tegelmuren ett trägaller i ramverk av kraftiga bjälkar. Före restaureringen var en träpanel sekundärt spikad på detta ramverk och tegelmuren var överputsad. Runda hål i den övre horisontella bjälkens undersida, 1 Jfr Y. HrnN, Det heliga skrinet, Sthlm 1909, s. 50; S. GARDELL, Gravmonument från Sveriges medeltid, Gbg 1937, s. 20; BoETHIUs o. Roi\IDAHL, Uppsala domkyrka 1258-1435, Upps. 1935, s. 20. 262 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Grundrisskizze der Kirche, im Zusammenhang mit den Plänen färdas Turmgcbäude 1811 ausgeföhrt. Nach dem Original in RA. Fig. 224. Planskiss av kyrkan, utförd i samband med planerna på tombyggnad 1811. Efter original i RA. Sketch plan of the church made in connection with the plans for the erection of a tower 1811. After the original in RA. liksom motsvarande hål i den nedres ovansida, antydde' emellertid, hur skiljeVä~gen: urspr: varit beskaffad. Undersökningen (se berätt else i B. ST.. 1931) gav också vid handen, att på v. sidaq av den övre bjälken fuimos fyrkantiga inskärningar, som ävenl~des a ngåvos för sekundära. Dörren, gjord av en enda planka, var före restaureringen breddad, men åt erställdes då till sitt ursprungliga format. Med kyrkan har kapellet stått i förbindelse genom en järngallrad glugg, som vid okänd tidpunkt slarvigt igenmurats. Över hela vapenhuset är slaget ett tegelvalv, vilande på halvrunda hörnpelare och tunna sköldbågar, med halvstensribbor, som bilda ett stjärnmönster. I valvet dekorativa målningar, som förmodligen ge förklaringen till kapellet, i det de innehålla Sten Sture d . ä :s och hans makas, Ingeborg Totts, vapen. Målningarnas heliga karaktär - de innehålla även evangelistsymbolerna, ett högheligt motiv - ge vid handen, att de tillkommit i samband med kapellets inredande, ty ett vapenhus är icke i och för sig något heligt rum. Sannolikt är alltså kapellet inrett för Sten Stures räkning vid något av de tillfällen, då han var lyst i bann, och i så fall snarast den första gången (1488-91 ?), eftersom även ärkebiskop Jakob Ulfssons vapen finnes bland målningarna. 1 Under dessa år, då riksföreståndaren på grund av kriget med RyssDenna förklaring av kapellet i vapenhuset är utförligare framlagd av förf . i en uppsats i UNT 24 / 12 1938. Jfr ang. Sten Stures bannlysning G. CARLSSON i Hist. tidskr. 1911, s. 238 ff., samt G. KELLERMAN, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan, I, Ale avh. Ups. 1935, s. 157 ff. 1 FRÖTUNA KYRKA 263 land var nödgad att tidvis vistas i Finland, torde han haft anledning att passera Frötuna. 1 Vid den järngallrade gluggen kunde han då få åhöra mässan, ehuru han såsom bannlyst enligt lagen var förbjuden attinträda i själva kyrkan. 2 Utmed vapenhusets v. vägg löper en murad sittbänk. Ingången är orent spetsbågig, dörren ny; bokstäverna A W å nyckelskylten avse kyrkoherde A. J. Wallin. 3 Spetsbågig är även en stor grund nisch i gavelröstet, delvis tegelomfattad, med underliggare av gråsten. Nischen bär spår Fig. 225. N. kyrkomuren med spåret av puts. I röstets spets, av tegel efter den nedbrutna gamla sakristian. Foto S. Brandel (?) 1915. i munkförband, är en liten träNorth wall of the Die nördliche Kirställning, som möjligen burit en chenmauer church with trace mit Spuof the old ruined ren der niedergerissklocka. Vapenhuset är med säker- enen vestry. alten Sakristei. het byggt efter tegelförhöjningen (som går fram bakom detsamma) och torde, som visats, från början varit avsett att inrymma ett kapell. 4 Kanske ha dock murarna först täckts provisoriskt, och valvet, som ju vilar på sköldbågar, slagits in senare. Långhusets v. tillhygge, vars murar äro betydligt tjockare än kyrkans i övrigt, var tydligen anlagt som ett torn, ehuru det aldrig kom att uppföras högre än till takfots höjd. Gavelröstet är alltigenom av tegel i munl{förband och försett med en tegelornering, som måste sägas snarare komponerad för en gavel än för en tornmur: horisontal trappstegsfris, en stor spetsbågig nisch (numera fylld med tegel i renässansförband), kring denna tre i fyrkanter inskrivna vapensköldar. '.Tidigare befintlig puts - orneringen bör ju ha stått Av gammalt gick vägen till Finland över denna del av Roslagen. Se Upplandslagens kyrkobalk (Svenska landskapslagar tolkade och förkl arade av Holmbäck o. 'Vessen, Upplandslagen, s. 24). Denna var gällande lag ännu på Sten Sture d . ä:s tid, emedan såväl Magnus Erikssons so m Kristoffers allmänna landslag sakna kyrkobalk. 3 Kyrkoherde i Frötuna 1896, -1- 1913. 4 Ett vapenhus med kapell finnes även i det närbelägna Riala (se E. LUND BERG, Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden, 1000-1400, Sthlm 1940, s. 597) och altarnischer i vapenhus förekomma på fl era h åll. 1 2 LÅNG H USETS YÄST!l A TILLDY GGE 264 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Fig. 226. Frötuna k y rka frå n s. Die Kirche von F rötuna von Siiden. Foto N . Åzelius 1938. F rötuna Church from the south. vit mot det röda - är nu borta. En rad grova, fyrsidiga, genomgående hål ett stycke under tegelorneringen torde ha varit avsedda att bära en väktargång av trä . Tillhygget skulle i så fall ha varit anlagt som försvarstorn. Över bomhålen är en liten stickbågig glugg (yttre H. c. 45, B . c. 40 cm; inre H. c. 80, B. c. 82 cm). Torntrappan är inbyggd i själva muren intill vapenhuset och upplyses endast av smala ljusspringor. Ingången till densamma är visserligen numera tämligen bred, men är ommurad i sen tid. Den v. ingången har varit förs edd med bom (se s. 252). Då tornet skulle byggas, bibehölls till en början den gamla v. gavelmuren - med en mindre tornbåge eller utan öppning - som skilj ovägg. mellan långhus och torn. Därpå tyda bl. a . de två vindstrapporna. När den sedan revs bort - stumparna synas som murklackar på vinden - kvarstod valvställningen av t egel i långhuset, och dess kraftiga sköldbåge mot v. fick nu bilda tornbåge. Mot denna stöder i sin tur tillhyggets valv, vilket på övriga sidor vilar på tunna sköldbågar. Valvet, som företer en förenklad form av Stockholms storkyrkas mittskeppsvalv,1 kan alltså ej ha inslagits förrän gamla v. gavelmuren 1 Av J. RoosvAL daterade till c. 1483-96. Se Sv. K. , Stockholms kyrkor, bd I, 1927, s. 342. FRÖTUNA KYRKA 265 Fig. 227. Glugg i muren mellan vapenhuset och kyrkan. Foto ATA. Small loop-light in the w all b etwcen the porch and the church. Luke in der Mauer zwischen Vorhalle und Kirche. brutits bort. Sannolikt upptogs vid samma tillfälle det s., ännu i relativt ursprungligt skick bevarade fönstret (ersättande ett äldre, mindre på samma plats?). Det nya utrymmet inreddes till kapell. Där har stått ett altare, som borttogs först 1698. Denna del av kyrkan 266 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG .-\lta rnische und-unterbau in der Vorhalle. Fig. 228. Altarnisch och altargrund i vapenhu se t. A ltar niche a nd a lta r base in the porch. Foto ATA. har ännu i mannaminn e kallats 'S. Olof',1 och det är väl därför troligt, att helgonbilden på altaret var den utmärkta S. Olofsbild, som kyrkan 1 Enligt ScHURER v. 'VALDHEIM (?) i Norrt. tidn. 30 juni 1899. Samma beteckning ('S. Olof') på kyrkans västligaste del möter även i vis. PROT. 1916 samt å ett foto från 1908 i B. St. - Ett Olofsgille i Frötuna stadfästes av ärkebiskopen 1440 (»anno Domini MCDXL quinta die b eati Sigfridi episcopi»; stadfästelsebrevet avtryckt i L. SEPELIUs, Diss . Roslagiam delineans; 1721, s. 32- 34), men var att döma av ordalydelsen antagligen äldre. Jfr 0. JANSE, Olofskult i Uppland (Studier FRÖTUNA KYRKA 267 Inneres d er Vorhallc. F ig. 229. Interiör av vapenhuset. Foto I. Anderson 1942. Interior of the porch. ägde (jfr s. 284). Målningarna på den yta, som de båda bågarna tillsammans bilda, höra samman med trapphusets målningar, vilka genom inskrift äro daterade till 1503. Man kan därför datera v. tillbyggets inredning till kapell till kort före detta år . Tombygget kan ha planerats under Karl-Knutssons-tidens stridigheter, då ju det närbelägna Penningby brä ndes av ärkebiskop Jöns Bengtssons folk, men det kan också möjligen vara så sent som från omkr. 1497, året för Sten Stures häftiga strider med rådspartiet och J akob Ulfsson. 1 tillägn. 0. Montelius, Sthlm 1903) s. 161; N . AHNLUND, Medeltida gillen i Uppla nd (Rig 1923), s. 12 f. Kan ske detta gille upptog det avbrutna bygget och inredde ett kapell åt sitt sky ddshelgon där? Har måhända S. Olofs bild varit målad i den stora gavelnischen '? 1 Se h ärom G. KELLERMAN, a. a. s. 257 ff. 268 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG \Vestgiebel der Kirche. LÖ,VENSKA Fig. 230. Kyrkans västgavel. Foto R. Hjorth 1933. West gable of the church. GRAVKORET Det s. k. Lö\venska gravkoret byggdes, sannolikt först på 1650-t., av Casper Otto Sperling, 1 ägare till Rådmansö och Osbyholm, vilken själv ligger begraven där, jämte flera av sina ättlingar. Saknas på avb. av kyrkan å lantmäterikartan av 1639. Det är uppfört av täm1 F. 1596 i Mecklenburg, naturaliserad 1632, frih. 1653, deltog i preussiska och tyska krigen, överste för livgardet, guvernör i Halland 1645- 51, "j" 1655. G. m. Elin Ulfsparre af Broxvik, f. 1596, ·j· 1684. FRÖTUNA KYRKA 269 'i gen smått tegel (28- 29 x c. 7 cm) på sockel av huggen sandsten. Teg­ let har varit putsat, och putsen, som endast fläckvis är bevarad ­ bäst under fönstren - har varit rödfärgad med målade vita fogar, imiterande t egel. Hörnkedjor, lister och konsoler under taklisten av gråvit puts, imiterande sandsten, likaledes till större delen bortfallen. Kraftigt profilerad taklist av putsat tegel. Fönstren ha solbänkar av sa ndsten och små blyinfattade rutor med gammalt glas. Invändigt putsat tegelvalv och golv av plansten, några trappsteg högre än kyr­ kans golv. Gravkoret med dess spånklädda huv ansluter sig i stilen - om än i förenklad form - till fältherregravarna invid Riddarholms­ kyrkan: Torstenssonska gravkoret (1651), Lewenhauptska och Wacht­ meisterska gravkoren (1654). 1 Jfr bl. a . huvens form å Wacht­ meisterska graven. Icke blott formen, utan även materialet, är emel­ lertid enklare i Frötuna, i det att Riddarholmskyrkans gravkor an­ vända sandsten till hörnkedjor m. m. - - Reparerat 1915. Först 1895 erhöll kyrkan uppvärmning (kamin). 1924 infördes elektrisk uppvärmning, som 1932 ytterligare förbättrades. uPPvÄRMNrN c Fig. 231. Gotisk portklapp. Noreen 1932. Foto Ä . Gotischer Tlirklopfer. Gothic door-knocker. Muralmålningar Sådana finnas från två perioder. 1) De i vapenhuset äro utförda av en särskilt i nö. Uppland och Finland under 1400-talets senare 1 Sv. K. , Stockholms kyrkor, bd Il, Sveriges Kyrkor. Upp land I I. ~ig. 102 m. fl., s. 190 ff. '1-118669. 270 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG del flitigt verksam målarskola. 1 De ha aldrig varit överkalkade. Restaurerade 1932 under ledning av J. Österlund, varvid den ornamentala utsmyckningen drogs något längre ned än förut. Nuv. färger - rödbrunt, grönt, svart, grått, något klarblått - motsvara i huvudsak uppgifter av H. Hildebrand, vilken besökte kyrkan 1868. 2 2) De målningar, som täcka trapphusets väggar, jämte angränsande del av bågen mot v . tillhygget, äro av en annan typ och genom inskrift daterade till 1503. Av dessa ha de i bågen och på trapphusets s. siJa, som befinna sig ovanför läktaren, ej heller någonsin varit överkalkade, vilket däremot åtminstone sedan 1700-t. varit fallet med målningarna under läktaren, samt med den stora S. Kristoffersbilden på trapphusets ö. sida. 3 Den senare framknackades av W. Schiirer v. Waldheim på 1890-t. Samtliga målningar restaurerades 1932. Därvid påträffades inga andra målningsrester, 4 varför man måste antaga, att arbetet med kyrkans dekorering efter kort tid avbrutits. Att inskriftens svenska språk antyder en svensk målare framhålles av Hildebrand, som även påpekar dennes svaghet i rättstavning. »Det van· liga sättet att skriva Christus med grekiska bokstäfver Xps har han icke förstått, utan efter X och p insatt ytterligare ett minuskel -r». Hildebrand gör f. ö. ingen tidsskillnad mellan vapenhusets och långhusets målningar. De likväl sannolikt något yngre målningarna i långhuset innehålla ovanligt mycket rödbrunt, grått i flera nyanser och en matt grågrön färg. Av ikonografiskt intresse är i synnerhet det på trapphusets s: mur behandlade motivet »Marias sju smärtor», framställda inom sju medaljonger, som omgiva ett kors. Ämnet var särskilt kärt för det flandriska och nederländska fromhetsiivet och flera nederländska andaktsböcker med träsnitt över detta motiv finnas, de äldsta från 1490-t. 5 Sannolikt ha sådana träsnitt tjänat som förlaga. Närmast motsvara nde är kanske den s. k . Uusikirkko (Nykyrko)-gruppen, t. ex. Letala (1483). Se L. WENN ERVIRTA, Goottilaista monumentaalimaalausta (Finska fornm. fören. tidskr. XXXVIII: 1), Hfors 1930, s. 250 ff. - Historiskt anser sig förf. med tämli g säkerhet kunna datera målnin garna i Frötuna vapenhus till c. 1490 (jfr ovan s. 262). 2 Ö. Uppi. s. 73. Jfr ATS 2, s. 386. 3 Klingspors uppgift, att målningarn a skulle ' h a överstrukits 1791 verifieras ej av bevarade prot. och räk. • Enligt bestämd uppgift av organisten Johansson , som deltog i det av konstnären J. Lindqvist skötta framknackningsarbetet. 5 Se Analecta Bollandiana t. XII, 1893, s. 341. .En särskild orden, ägnad dyrkan av »Notre Dame des sept douleurs» erhöll påvlig bekräftelse 1495. Jfr även E. MÅLE, L'art religieux de la fin du moyen äge en France, Paris 1925 s. 122 ff. 1 FRÖTUNA KYRKA 271 · Der heilige Christophorus. Gemälde von 1503 a ur der Ostwand des Treppenhauses. Fig. 232. S. Kristoffer. Målning från 1503 p å trapphusets ö. mur. Foto N. Åzelius 1938. St. Christopher. Painting from 1503 on the eastern wall o"f the staircase. · 272 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Fig. 233. Målningar fr å n 1503 i kyrkans v. d el. I medaljongerna fyra av 11Marias sju smärtor». Foto N. Åzelius 1938. Paintings from 1503 in the west part of the church . In the medallions four of •The seven pains of l\fary-9 , Gemälde von 1503 im vVestteil der Kirche. In den Medaillons vier von •Marias sieben Schmerzen l) , FRÖTUNA KYRKA 273 Ge m alle Inschrift auf der Ostwa nd d es Treppenhauses . F ig. 234. Må lad inskrift å trapphuse ts ö. mur. Pai nted inscription on the eastern wall ot" the s taircase. Foto S. Brandel (?) 1915. Förteckning över målningarna V ape nhusvalvet: 1. Ärkebiskop Jakob Ulfssons vapen (svart och vit' örnfot i blått fä lt). 2. Ärkestiftets vapen (svart kors på vit botten). 3. Markus' symbol, lejonet. (S. markws). 4. Mattens' symbol, ängeln. (S. matthewes). 5. Sten Sture d. ä:s vapen (tre grå 2 sjöblad på rödbrun botten). G. Hans makas, Ingeborg Totts, vapen (fyrdelad sköld i rödbrunt och svart). 7. Joha nnes' symbol, örnen. (S. johannes). 8. Luk as ' symbol, oxen. (S. lukkas.) Inskrifterna utförda med minuskler. Bokstavsformerna måhända n ågot förvanskade vid restaureringen, men stavn in gen av evangelisternas namn sådan även Hildebrand återger den. Trapphusets mot ö. vända sida: S. Kristoffer med Kristusbarnet på skuldran (fig. 232). I Yattnet, som han vadar i, simma fiskar. Tvärs över hans ben dels en fyrkantig lappning med tegel (en igensatt ljusöppning till trappan), dels därunder i putsen markerade fyrsidiga bjälkändar (märken efter läktarstöd). T. h. om Kristoffers armbåge syns ett litet manshuvud i munkhätta: eremiten, som omvände Kristoffer. Hela detta parti har blivit mycket fördärvat, medan läktaren under 1800-t. var belägen h är, av ditklottrade namn, initialer o. dyl. L ängst ned inskr. (fig. 234): Sanct 5 : [cri"] stofe [rus?]: martir: xpri 4 [ • • • 5] Aar: epther: Gudz: byrdh: tusendhe: femhundradhe: paa: thz: [tri 3 ]dhie [ . .. 5] 1 Så även enligt GusT. BONDE (0 1; jfr notens. 240). HILDEBRAND beskriver den 1868 som svart. Jakob Ulfssons vapen på S. Eriks tavla i Uppsala domkyrka var gyllne örnfot i blått fält. 2 Gröna, enligt HILDEBRAND; •hwita löf i swart fält> enligt GusT. BONDE (0 1). 3 L äst av HILDEBRAND. ' Eller kanske Xprsti. 5 Här följa möjligen ytterligare ett å två oläsliga ord. 4*-113669 0 274 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Gcmälde in der \Völbung der Vorhalle. Fig. 235. Målningar i vapenhusets valv. Foto ATA. Paintings on the vaulting of the porch. På bågens n. s ida: Överst: lyckoh julet, med inskr. 'regnabo', 'regno', 'regnavi' och 'sum sine regno ' jag skall regera, regerar, har regerat, är utan makt). Sistnämnda, som är till stor del utplånad, ans ågs av Hildebrand höra samman m ed nedanförstående inskrift. Om m an ger akt på det svepta liket ovanför, gissar man emellertid lättare ordens innebörd. Därunder: ett kors med ett bleknat rankmönster i rödbrunt. Under vänstra korsarmen konturen av ett huvud med gloria (Maria?). Korset omgives av sju runda medaljonger, av vilka fyra med tämligen väl bibehållet bildinnehåll. Motivet är Marias sju smärtor: 1. Kristus bär sitt kors. Bakom synes Maria och en pådrivare. 2. Kristus på korset mellan Maria och Johannes. Marias bröst genomstinges av ett svärd. Longinus sticker lansen i Kristi sida. A skriftbandet däröver: [hoc est] / corpus / xpri / natus / ex / maric: virgine ( = detta är Kristi lekamen, föd\} av jungfrun Maria). 3. Gisslingen. Däröver: sic[utj: lilium / int[er] : spinas / s[ic] amica : mea / [inter fili]a[s] : amen ( = som en lilja ibland törnen, så är min älskade bland andra jungfrur, Salomos höga visa 2,2 1 ). (= 1 Denna sent ens förekommer smärtor (a. a. s. 348). flera fall framställningar av Marias sju FRÖTUNA KYRKA / 275 Das Vasa-,Vappen 11nd das \Vappen der ä ltcren SturcFainilic. F ig. 236 a. Vasa-vapnet och äldre Sture-ättens vapen. Efter teckning i 0 1. The Vasa coat-ofarms and the coatof-arms of the family of Sture thc Eld er. Fig. 236 b. Okänt vapen och Hammerstaättens vapen. Efter teckning Unbekanntes Wappen und das Wappen der Fa1nilie zu Ham1ncrsla. i 0 l. Unknow;n cout-of -arms and the coa t -of-arms o[ thc Hammersta fatnily. 4. Kristus undervisar i templet som tolvårig gosse. T. v. skriftlärda med böcker, t. h. Josef och Maria. De tre övriga medaljongerna äro utplånade så när som på delar av konturen. Nederst (under läktaren): Här äro målningarna lämpade efter den nu igensatta (i putsen markerade) ingången till vinclstrappan. T. v. om densamma två delvis utplånade helgon i mörka kåpor, clominikanermunkar. På elen ene ser man tydligt tonsuren och elen i nacken neddragna munkhättan. T. h. om dörren ett kvinnligt, krönt helgon, till dels utplånat, möjligen S. Katarina med svärd (svagt synligt; hjulet alldeles försvunnet) . Därunder en rankbårcl i rödbrunt, som fortsätter om hörnet och löper under inskriften på trapphusets mot ö. vettancle sida. · Målade glasfönster Korets fönster erhöllo 1698 nytt glas (RÄK.). Dessförinnan funnos där (nu förkomna) rutor med glasmålningar: Vasa- och Sturevapnen, ett icke identifierat vapen samt Hammerstaättens vapen (kluven sköld). 1 De två förstnämnda ha i allmänhet ansetts åsyfta Johan Christiernsson Vasa, vars far och brorsdotter, om också icke han själv, varit ägare till Björnö, och hans första hustru, Birgitta »I Choret innan fönstren blefwo förbättrade i kyrkoh. herr Magist. Hagbergs tid [1696-1715], funnos fölliancle wapn med sina färgor inbräncle i glasen» (ritning ss. fig. 236 a). - »På et annat fönster i Choret woro fölliancle wapn inbräncle» (ritning ss. fig. 236 b). (Berättelse i 0 1 om Frötuna kyrkas märkvärdigheter, sannolikt nedskriven av prosten Vaselins efter greve Gustaf Bondes upp gifter, se noten s. 240.) 1 276 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG så fall ha Gustafsdotter, Sten Sture d. ä:s syster. Rutorna skulle stammat från ungefär 1400-talets mitt. Inredning och lösa inventarier ALTARBORD ALTARRING A ltarbord och altarring förfärdigade 1773 av snickaren Dahl­ ström i Norrtälj e; målade och förgyllda 1788. Sedan 1932 grönmarmo­ rerade (med ledning av rester av ursprunglig färg), därförut vitmå­ lade. De äro ett smakfullt arbete, väl sammankomponerade med bänk­ skärmarna på präst- och klockarbänkarna å ömse sidor om altaret, vilka utförts 1768 av samme snickare. Altartavlan skänktes av familjen Löwen på Ösbyholm någon gång mellan 1757 och 1779 (ssT. PROT.), sannolikt 1759, då kyrkvaktaren betalas för rappning och vitlimning på muren vid altartavlan. 1 Den utgöres av en vid mitten av 1700-t. utförd oljemålning på duk, föreställande den Korsfäste. Ramen av snidat och förgyllt trä i typisk rokokostil skänktes säker­ ligen samtidigt, då den ej nämnes i kyrkans RÄK. och stilistiskt skiljer sig från mäster Dahlströms arbeten . Den äldre altaranordningen beskrives i INV. 1700: »Altaret utaf Steen hade neder före ett behållit Altare-Skranck, och ofwanuppå en Altaretafla af gammalt Bildtsnidarewärck, med några bilder uti». Säkerligen avses ett medeltida altarskåp, men ej det nedan beskrivna Elisabetskåpet, utan troligen ett annat, som man kan spåra i kyrk­ böckerna. Bland »Försålde kyrkans saker af hwarjehanda slag» (L I 3) upptages 1771: »En bonde från Husby för en bild. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -: 12 Inspectorn för bilderna till Björnö ..................... 18: 28 Probsten för låren til Bilderna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4: ­ Med »låren till bilderna » måste avses själva skåpet, vari bilderna stått. 1698 borttogos »2 gambla altare» (RÄK.). Sannolikt stod det ena i sakristian, det andra »bak i kyrkiogången», emedan vid samma till­ 1 Exc. Bonde (Gustaf B. till Björnö, se noten s. 240) hade 1757 uttalat en önskan att få bygga gravkor bakom koret och i samband därmed ställt i utsikt att skänka en ny altartavla. Då han 1763 formellt anhöll om nämnda plats för gravkoret, erbjöd han i stället 100 daler - alltså fanns väl sannolikt då den nuv. altartavlan. FRÖTUNA KYRKA 277 Fig. 237. Altaranordning från 1773. Altartavlan sannolikt uppsatt 1759. Foto N. Åzelius 1938. The altar arrangement from 1773. The altar-piece probably put up in 1759. Altaranordning von 1773. Das Altarbild wa hrscheinlich 1759 a ufgestellt. fälle golvet omlades på just dessa båda ställen. Dessutom fanns under medeltiden det s. 260 omtalade altaret i vapenhuset.» Randugt förehängsell på Lille altarett» upptages i inv. 1621, »Ett Brundt Klädh~ 278 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Fig. 238. Triumfkrncifix. Omkr. 1275. Foto ATA. Trit1mphkrnzifix. Um 1275. Trinmphn l crncifix. Abont 1275. FRÖT UNA KYRKA 279 Fig. 239. Procession skrucifix. Omkr. 1440. Foto I. Anderson 1942. Prozessionskruzifix. Um 1440. Processional crucil'ix. Ahout 1 440. på Lille altaret» likaså. En altarskiva (?) av kalksten, profilhuggen på en lång- och en kortsida, alltså stympad (nu 95x158 cm) och så sliten, att korsmärkena ej kunna iakttagas, ligger framför ingången till vapenhuset. Trappsteget närmast under är en gravsten med årtalet 16 ... Triumfkrucifix (fig. 238) av krederad och målad ek (korset sannolikt lind eller björk). Färg och förgyllning tämligen väl bibehållna. Höftklädet är mönstrat i rött på vit botten med bred gyllne bård. Karnation med målade blodspår. Korsstammen profilerad och målad i rött och grönt med svart schablonmönster på det röda. Utfört för det nya koret, tro!. omkr. 1275. Korset är möjligen senare, i varje fall gäller detta dess polykromi, sannolikt från omkr. 1425, med KRuciFrx 280 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Fig. 240. Altarskåp med den hel. Elisabet. Triptych Omkr. 1490. with Foto A TA. About Altarschrein mit der heiligen Elisabeth. Um 1490. St. Elizabeth. 1490. ändplattornas minuskelinskrifter. 1 Dep. 1869 i St. H. M. (inv. nr 4173). Korsets H. 330 cm, bildens H. 137 cm. Processionskrucifix av ek, stympat och utan kors (fig. 239). 1 Antikvarien af Ugglas, vars anteckningar om krucifixet förf. haft tillfälle använda, kommer att senare· behandla detsamma i ett större sammanhang. FRÖTUNA KYRKA 281 Fig. 241. S. Anna-själv-lredje. Kristusbarn et, som suttit p å h ennes hö gra arm, saknas. Omkr. 1300. Foto ATA. Die heilige Anna selbstdritt. Christus, der auf ihrem rech­ ten Arm sass, fehlt. Um 1300. St. Anne-seH-third. Tlw Christ-child, who sat on h e r right arm, is inissing. About 1300. 282 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Kredering och färg delvis bevarade; karnation med målade blodspår, som särskilt i pannan, under törnekronan, utformats dekorativt, nästan som gotiska blad. Ögon, hår och skägg bruna . Spår av förgyllning på höftklädet. Fint och uttrycksfullt skuret arbete från 1400-talets mitt. Nuv. H. 37 cm. 1 Krucifix av silver, gåva 1732 av baron Axel Löwen på Ösbyholm. 2 Det svarta träkorset har tidigare haft en karnissvängd sockel, som förkom vid restaureringen 1932 och ersattes med den nuv. Bildens H. 30 cm. MEDELTIDA TR.:;,.SKULPTUR H elgonsk å p (fig. 240) . Krederad och målad ek. Skåpet var, när det 1869 överflyttades till St. H. M., i ett tämligen dåligt skick. Dörrarna saknades redan då, likaså en av de smärre figurerna. De tre övriga förvarades lösa. Mittfiguren föreställer den 1 St. H. i\I:s inv. (nr 4173) uppta r bland föremål frå n Frötuna •Ett litet krucifix 2 fot 4 tum högt». Detta h a r ej kunnat igenfinnas i museets samlingar, och det ä r troligt, att det är identiskt m ed det i Frötuna ännu bevara de, ovan beskrivna processionskrucifixet. HILDEBRAND (Ö. Uppl.) omnämner endast el/ litet krucifix. Att måtten ej överensstämma k an bero på att bilden vid Hildebrands besök ännu var oskada d. INv. 1822 upptager blott två »Crucifix af träd » ( = triumfkrucifixet och det i kyrk an b evar ade). 2 Riksrådet frih. , sedermera greve A XEL LÖWE N, f. 1686, t 1772. Fig. 242. S. Olof. 1200- t: s slut. Foto ATA . D er h eilige Olof. E nde d es 13. Jhs. St. Olof. E nd of 13th century. FRÖ1' UNA !)ett bärpäll aff gott fijnt swart damesk mädh hwitt atlask korss och ett rundt insäncht mädh Silcke och Guld Socielalis Ma insign e uppå, mädh fin e swarte fransar på rundt om kring» (LI 1). Nu förkommet. H å var. 1. Svart sammet och urspr. vitt(?) siden med broderi i m et alltråd, palj etter, vitt, grönt och blått silke. Sannohkt = den »swarta Bourderade nya håfwem, som 1724 skänktes av »Camereraren Martin Grundel, tåförtiden ägare til Nåsta [Nottssta] Ru sthåld ». 2. Svart sammet. Skänkt av P . E[ngmark] 4 1789 (inskr.). - 3. Röd sammet. Skänkt av Nils Persian 5 1820 (inskr.). Meddelat av fil. dr Agnes Geijer . Dotter till prosten Chr. Humble. 3 F. 1829, r esp . 1832. Döttrar till prosten Abr. Nordstr öm. 4 Inspektor å Björnö säteri. De följande bokst ävern a M A torde åsyfta hans hustru. 5 Det säregna namnet P ersian, som i yngre inv. är för vrän gt till P ers-Jan eller Persson, är flera gånger belagt i äldre kyrkböcker. 1 2 FRÖTUNA KYRKA 299 Fig. 253. Die Dornenkrönnng. Stickerei von etwa 14 75- 1525. Törnekröningen. Broderi från c:a 14751525. Foto ATA. The crowning with thorns. Embroidery from c, 14751525. 300 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Fig. 254. Deta il eines Kelchtuches von etwa 1600. Die gestickten Buchstaben wahrscheinlich später. Detalj av kalkkläde från omkr. 1600. De broderade bokstävern a sannolikt senare tillagda. Foto L Anderson 1942. Detail of a chalice cloth from c. 1600. The embroidered letters probably added later. GRAvirnNsT Runstenar se utkommande del av SverigesruninskrifterVI, Upplands runinskrifter granskade och tolkade av ELIAS WESSEN. Gravstenar från 1600-t . se KLINGSPOR 2, s. 22. Prästepitafier. 1. Enligt KLINGSPOR över kyrkoherden Magnus Petri Gestricius. 1 Målning på trä i renässansinramning. Av inskriften, som redan på Klingspors tid var nästan oläslig, synes nu blott: »Gest[ricius pa]storis .. ecclesi[ae] ... eiusque ... » H. c. 215, B. c 138 cm. 2. Att döma av dräkterna från 1600-t:s förra del, kanske över kyrkoherden Johannes Turdinus, t 1642. Målning på trä i enkelt profilerad, rektangulär ram. H. 122, B. 69 cm. E nligt Herdam . även kallad Magnus Petri Grubb och nämnd i bevara de hand!. 1573- 1616 (jfr Personhist. tidskr. 1943 , s. 30 ). 1 FRÖTUNA KYtl.KA 301 Fig. 255. Stoff i en mässhake. Stoff fiir ein Messgewand. Brokatseide (Lucca-Arbeit) von etwa 1475. Brokadsiden (Lucctillverkning) frå n c:a 1475. Foto ATA. Material from a chasuble. Brocaded silk (Lucca manufacture) from c. 1475. Begravningsvapen av skulpterat, målat och · förgyllt trä: 1 1. Generalmajoren frih. Casper Otto Sperling till Rådmansö och Ösbyholm, f. 1596, t 1655, g. m. Elin Ulfsparre af Broxvik. H. c. 125 cm. 1 Jfr KLINGSPOR 2, s. 22, 23, och UPPS. UTST. KAT. 1918, nr 909-10, 913-14, 916. G- t 13660. Sveriges Kyrkor. Uppland 11. 302 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG . 3. Assessorn i bergskollegium Axel Tott af Skedebo, f. 1620, t 16691, g. m. Helena Christina Sperling, dotter till Casper Otto S., och genom henne ägare till Ösbyholm. H. c. 125 cm. 4. Hovmarskalken Joachim Wilhelm Liitzow, f. 1636, t 1699, g. m. Ebba Sperling, dotter till Casper Otto S. Till detta begravningsvapen höra utom huvudbaneret två anträd med hovmarskalken Liitzows fäderne- och möderneanor, burna av Tiden (med lie) och Ryktet (med stjärndiadem och basun). Huvudbanerets H. c. 240, anvapnens H. c. 230 cm. 5. Otto Wilhelm Liitzow, son till föreg., f. 1676, t 1694. Skölden omgives av putti samt av fäderne och möderneanor (en av de förra bortfallen). Vapentältets draperi visar släktskap med den TessinPrechtska dekorationsstilen (UPPS. UTST. KAT. s. 286). H. c. 255 cm. V o t i v skepp. Örlogsskepp med årtalet 1748 och bokstäverna PPS å akterstäven. Gallionsb1ld delfin med hästhuvud. H. c. 90, L. c. 100 cm. Några föremål, som, ehuru de ej tillhöra kyrkan, likväl äro av intresse i detta sammanhang, emedan de länge stått uppställda i Löwenska gravkoret, förvaras sedan 1887 i Artillerimuseum i Stockholm: 1. Två 3 'ii<-iga, obrukade metallkanoner, liggande på lavetter av säregen konstruktion, jämte två små mörsare. Kanonerna hava å kammarstycket ingjuten följande inskrift: Axelio Löwen 2 senatoriae dignitatis pignus amoris ordines Sueciae 1741 (= åt riksrådet A. L. såsom ett tillgivenhetsbevis från Sveriges ständer); 3 å kammarbandet läses: Gerhard Meyer fecit (= G. M. var tillverkaren). 4 Överfördes till Frötuna kyrka vid riksrådet Löwens gravsättning där omkr. 1774. 1 Dödsäret 1659 hos Elgenstierna torde vara tryckfel, då all annan litteratur, även Elgenstierna i annat sammanhang, uppge 1669. 2 Se noten s. 282. 3 Tydligen en av de partibelöningar, som hattpartiet utdelade vid riksdagen 1740-41, då kriget mot Ryssland beslöts. 4 Utförlig beskrivning i Artillerimuseets katalog (utarb. av F. A. SPAK) 1888, s. 10-11; jfr 2:dra uppi. 1914, s. 28. Se även ScHtiRER v. WALDHEIM i UFT, hft 16, 1894, s. 40 ff., där bl. a. kanonernas öden relateras. De erbjödos vid krigsutbrottet 1808 av kapten C. A. Löwen till rikets försvar och fördes till Stockholm, men blevo stående där på artillerigärden. Först efter åtskilliga skriverier äterkommo de 1825 till kyrkan. 2. De föreg:s son, amirallöjtnanten frih. Gustaf Sperling till Rådmansö, f. 1630, t 1660, g. m. Märta Posse. H. c. 160 cm. FRÖTUNA KYRKA 303 Fig. 256. Kruzifix mit Heiligen. Stickerei aus dem Anfang des 16. Jhs. Krucifix med helgon. Broderi från 1500-t:s början. Foto ATA. Crucifix with saints. Embroidery from beginning of the 16th century. 304 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Fig. 257. Axel Totts Begräbniswappen (t 1669). Axel Totts (t 1669) begravningsvapen. Foto ATA. Axel Tott's (t 1669) funeral coat-of-arms. 2. Brännspegel av metall, huvudsakligen bestående av koppar med ringa tillsats av järn, arsenik och antimon, jämte tillhörande ställning med rullar och block för dess förflyttande. 1 Enligt prosten Humbles p. m. 11 nov. 1815 (Domkap. handl. i ULA) insatt i Löwenska 1 Artillerimuseets katalog, 2:dra uppl. 1914, s. 96. Jfr även l:sta uppi., 1888, s, l64, samt w. SCHURER v. WALDHEIM, a. a. FRÖTUNA KYRKA 305 Fig. 258. J. W. I.iitzows (t 1699) möderneanor. Foto ATA. J. W. Lutzows (t 1699) Ahnen J. W. Liitzow's (t 1699) m aternal mutterlicherseits. lineage. gravkoret samtidigt med kanonerna. C. M. KJELLBERG ger i UFT hft 17, 1895, s. 164 ff., vissa skäl för att brännspegeln skulle ha tillhört kejsar Rudolfs konstkammare och tagits som krigsbyte vid stormningen av Prag 1648. Diam. 176 cm. Av äldre möbler i sakristian märkas den stora, helt järnbeslagna U *1 t3669 MÖBLER 306 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG kyrkkistan, en karmstol av mörkbetsat trä, samt en låg bänk. Två stora ekskåp äro ritade av Agi Lindegren. På orgelläktaren ett brunmålat skåp med profilerade fyllningar, sannolikt det, som anskaffades 1793. I vapenhusets kapell ett litet fyrkantigt skrin av ek med järnbeslag, av nyckelskyltens form att döma härrörande från 1500-t. Fodrat med skrivet papper, av vilket dock endast några remsor återstå . 2 st. s. k. Hedengranstavlor, den ena »Frögde Qwäde» från jubelfesten 1693, den andra till minne av den av Carl XII åt protestanterna i Schlesien meddelade trosfriheten 1707. Gustaf III:s tal 1772 i urspr. ram av förgyllt trä. KLocKoR Straffstock, förvarad i Nord. mus. Klockorna hänga i stapeln. Den mindre är gjuten 1699 hos Gerhard Meyer i Stockholm och bär bl. a. en inskr. i två leonmska verser: LAUDO DEUM VERUM PLEBEM VOCO CONGREGO CLERUM DEFUNCTOS jag prisar den sanne Guden, kallar menigheten, samlar prästerskapet, begråter de döda, vill friden . smyckar högtiden). Den större omgöts hos Meyers änka 1715. - INV. 1621 upptager blott två små klockor: »Handklocka» och »Lijten klocka sitter i Prestegårdem (båda ännu i INV. 1700). Den stora klockan, som vägde 7 skeppund och 9 lispund, hade lämnats vid uppbörden 1531. 1 1655 anskaffades genom sammanskott en ny storklocka, densamma som omgöts 1715. PLORO PACEM VOLO FESTA DECORO (= 1 I ssT. PROT . 1774 berättas om en klock a , vilken »fallit genom isen ned» i Kyrksjön, då den skulle föras bort för Kronans räknin g. Detta hade sockenborna hört förtäljas »af sina fäder och förfäder». Fig. 259. Träsnideri från 1757. Foto Ä. Noreen 1932. Holzschnitzerei von 1757. Wood carving from 1757. FRÖTUNA KYRKA 307 Sammanfattning Per. I. Rektangulär, orappad, tornlös gråstenskyrka, motsvarande ung. traveerna 3-4 i nuvarande kyrkan. I s. ingång och tre fönster med rundbågig sandstensomfattning (fig. 215). En bevarad fönstersmyg är fint vitputsad. Kanske Period I. platt trätak. Sakristia med tunnvalv av gråsten, vederlag i n. och s. Senare hälften av 1100-t. Inventarium: sannolikt den nuv. dopfunten i Vätö. Denna bär vittne om cisterciensiskt inflytande (jfr s. 294), något som möjligen också gäller den äldsta kyrkan. Per. Il. Kyrkan utvidgas åt ö. (utvidgningen = traveerna 1- 2, ungefär, i nuv. kyrkan). I ö. gaveln ett trekopplat, tegelomfattat fönster. Period Il. Öppen takstol i hela kyrkan. Sakristia invid det nya koret = den nuv., men lägre. C. 1250-80. Inventarier: Triumfkrucifix, dopfunt. Från 1200-talets slut bilder av S. Anna och S. Olof. Per. III. Tegelförhöjning runt hela kyrkan. Gavlarna göras mer högspetsiga. Öppen takstol; murarna sammanhållas av enstaka kraftiga tvärbjälkar. Ett fönster med spröjsverk av sandsten upptages på s. sidan av koret, ett tegelomfattat, högt (och smalt?) fönster längre åt v. på s. muren. Omkr. 1337. Under 1200-t. el. 1300-t. uppföres murad bogårdsmur med stigluckor, varav den n. ännu kvarstår (den ö. är sannolikt yngre). Per. IV. Valv av tegel inslås. Fönsterglas med inbrända vapen i koret. 1400-t:s mitt (invigning 1440?). - Inventarier: Altarskåp (endast ett par bilder bevarade), processionskrucifix, pietabild. Triumfkrucifixets kors? Per. Va. Vapenhus tillhygges. Dess ö. del, som är försedd med fönster och som stått i förbindelse med kyrkan genom en järngallrad glugg, inredes till kapell. Anordningen möjligen utförd för Sten Sture d. ä:s räkning, då han vintern 1488- 89 återvände från Finland såsom bannlyst. Valvet som har m ålningar med Sten Stures, hans gemål Ingeborg Totts och ärkebiskop Jakob Ulfssons vapen, är kanske något senare än själva byggnaden. Per. V b. Tombyggnad med försvarskaraktär planeras i v. 1400-t:s senare hälft. Emellertid avbrytes bygget och det tilltänkta tornet lägges under gemensamt tak med kyrkan i övrigt. Tillhyggets bottenvåning välves, förses med fönster och inredes till kapell (helgat åt S. Olof?). Omkr. 1500. - Målningar från 1503 i kyrkans v. del. Till per. V a-b höra följande inventarier: helgonskåp med den hel. Elisabet, bild av S. Anna, korkåpa och mässhake. Per. VI. Det s. k. Löwenska gravkoret tillhygges i tegel efter mönster Period V. 308 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG av fältherregravarna vid Riddarholmskyrkan i Stockholm. 1650-t. Per. VII. 1756 stor reparation. De två östligaste valven förstärkas. Murkrönen såväl n. som s. om dem ombyggas delvis och förstärkas med gråsten. I samband härmed ommuras 1300-talsfönstret på korets s. sida och dess sandstensspröjsverk inlägges i förstärkningen på ö. röstets kant. Period VI. Även övriga fönster ändras och ett nytt upptages på n. sidan. Korets m edeltida fönsteranordning ändras 1788. Kyrkans fasta inredning är i huvudsak tillkommen under 1700-t., predikstolens korg och tak dock redan vid 1600-t:s mitt. Per. VIII. Gamla sakristian rives. Fönster upptagas och ändras. 1800-t. Per. IX. Restaureri~g under ledning av arkitekten Ärland Noreen 1932, varvid även målningarna konserveras. Zusammenfassung I. Rechteckige, unverputzte Feldsteinkirche, die ungefähr den Jochen 3- 4 der jetzigen Kirche entspricht. Im S. der Eingang und 3 Fenster mit rundbogiger Sandsteineinfassung. Eine erhaltene Ausschrägung (Abb. 21 6 )ist gut weiss verputzt. Vielleicht flaches Holzdach. Die Sakristei mit Tonnengewölbe aus Feldstein. 2. Hälfte des 12. Jhs. - Inventar: vielleicht das jetzige Taufbecken in Vätö. Il. Erweiterung der Kirche nach 0. (Die Erweiterung = ungefähr den Jochen 1- 2 der jetzigen Kirche.) Im 0. Giebel eine Gruppe von drei schmalen, ziegeleingefassten Fenstern (fig. 217). Offener Dachstuhl in der ganzen Kirche. Neugebaute Sakristei = die heutige, aber niedriger. Etwa 1250/80. - Inventar: Triumphkruzifix, Taufbecken (fig. 238, 250). Vom Ende des 13. Jhs. Bilder der hl. Anna und Olof. III. Ziegelerhöhung der ganzen Kirche. Die Giebel werden mehr hochspitzig gemacht. Offener Dachstuhl; die Mauern werden durch einzelne kräftige Querbalken zusammengehalten. Ein Fenster mit Masswerk aus Sandstein wird an der S. seite des Chors eingesetzt, ein ziegeleingefasstes, hohes (und schmales?) Fenster mehr nach W. auf der S. Mauer. Etwa 1337. - Im 13. oder 14. Jh. ist wahrscheinlich die Kirchhofsmauer mit Eingänge gemauert, von denen die nördliche noch vorhanden ist. IV. Gewölbe aus Ziegel werden eingelassen. Chorfenstern mit aufgem alten Wappen. Mitte des 15. Jh. (Einweihung 1440?). - Inventar: Altarschrein (nur einige Bilder erhalten), Prozessionskruzifix, Pietabild. V a . Die Kirchenvorhalle wird angebaut. Ihr öst!. Teil, der mit einem Fenster versehen ist und durch eine eisenvergitterte Öffnung mit der Kirche in Verbindung steht, wird zu einer Kapelle eingerichtet. Möglicherweise fiir Rechnung von Sten Sture d. Ä. ausgefiihrt, als dieser im Winter 1488/89 in den Bann getan aus Finnland zuriickkehrte. Das Gewölbe mit 'Vappen des Sten Sture, seiner Gemahlin FRÖTUNA KYRKA 309 Ingeborg Tott und des Erzbischofs Jakob Ulfsson ist vielleicht etwas später eingelassen. V b. Ein Turmgebäude zu Verteidigungszwecken wird im W. zweite Hälfte des 15. Jhs angelegt. Der Bau wird jedoch abgebrochen und der geplante Turm unter ein gemeinsames Dach mit der Kirche gebracht. Die Erdgeschosswohnung des Anbaus wird gewölbt, mit Fenster versehen und zur Kapelle eingerichtet (St. Olof geweiht?). Etwa 1500. - Gemälde von 1503 im W. Teil der Kirche. Zu V a- b gehört folgendes Inventar: Heiligenschrein mit der hl. Elisabeth, Bild der hl. Anna, Chormantel und Kase!. VI. Die sogen. Löwensche Grabkapelle wird angebaut, in Ziegeln, nach dem Muster der Feldherrngräber in der Riddarholmskirche in Stockholm. 1650 er Jahre. VII. Grosse Renovierung 1756. Die zwei östlichsten Gewölbe werden verstärkt. Die obere Teil der Maner sowohl nördlich wie siidlich von diesen wird teilweise umgebaut und mit Feldstein verstärkt. Im Zusammenhang damit wird das Fenster auf der Siidseite des Chors aus dem 14. Jh. umgebaut und sein Sandsteinmasswerk in dieVerstärkung auf den öst!. Rand des Giebels gelegt. Auch die iibrigen Fenster werden verändert und ein neues auf der N. Seite angebracht. 1788 wird die mittelalterliche Fensteranordnung des Chors geändert. - Die feste Einrichtung der Kirche ist in der Hauptsache im 18. Jh. hinzugekommen, Becher und Himmel der Kanzel jedoch bereits in der Mitte des 17. Jh. VIII. Die alte Sakristei wird niedergerissen. F enster werden eingesetzt und geändert. 19. Jh. IX. Restaurierung unter Leitung von Architekt Ärland Noreen im Jahre 1932, wobei auch die Gemälde restauriert werden. Summary Per. I. Rectangular, unplastered grey-stone church, corresponding approximately to the bays 3-4 in the present church. In S. entrance and three windows with round-arched sandstone frames. One preserved embrasure (fig. 216) is beautifully plastered. Possibly flat wooden roof. The vestry with barrel-vault of grey stone, abutments in N. and S. Later half of the 12th century. Fixtures: possibly the present font at Vätö. Per. Il. The church is extended to the east (the extension = the bays 1-2, approximately, in the present church). In the east gable a triple bricksurrounded window (f~ g. 217). Open roof-truss in the whole church. A new vestry = the present one, but lower. C. 1250-80. Fixtures: Triumphal crucifix, font. From the end of the 13th century statues of St. Anna and St. Olof. Per. III. Brick elevation round the whole church. The gables are given Ionger points. Op~n roof-trusses; the walls are held together by a few strong transoms. A window with framework of sandstone is put in on the S. side of the chancel, a brick-surrounded, high (and narrow?) window farther to the W. on the S. wall. About 1337. During the 13th or 14th century a churchyard wall with porches, one of which still remains, is erected (the other porch seems to be later). Per. IV. Brick vaults are put in. 'Vindow-glass with burnt-in armorial hearings in the chancel. Middle of the 15th century (consecration 1440?). Fixtures: Triptych (only a couple of statues preserved), processional crucifix, Pietf\, 310 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Per. Va. The porch is added. The E. portion, which is provided with window and was connected with the church by an aperture covered with an iron grating, is equipped as a chapel. The arrangement possibly carried out for Sten Sture, when he returned from Finland as a banished man in the winter of 1488-89. The vault, which has paintings of the arms of Sten Sture, his consort, Ingeborg Tott, and Archbishop Jakob Ulfsson, was perhaps put in somewhat later. Per. V b. A tower structure of a defensive character was planned on the W. Later half of the 15th century. The building was interrupted, however, and the proposed tower put under a common roof with the rest of the church. The ground floor of the added part is vaulted, provided with window and equipped as a chapel (dedicated to St. Olof?). About 1500. P aintings from 1503 in the W. part of the church . The following belong to Per. V a- b: Triptych with St. Elisabeth, statue of St. Anna, cope and chasuble. Per. VI. The so-called Löwen chapel built on in brick after the pattern of the mortuary chapels in Riddarholm Church in Stockholm. 1650- 1660. Per. VII. Great restoration in 1756. The two most easterly vaults are strengthened, the mura! crowns both N. and S. of them partly rebuilt and strengthened with grey-stone. In connection with this the 14th century window on the S. side of the chancel is re-bricked and its sandstone framework is inserted in the reinforcement on the edge of the E. pediment. Other windows are also changed and a new one put in on the N. side. The medieval arrangement of the windows of the chancel is changed in 1788. The fixtures in the church were mainly added during the 18th century, but the body and roof of the pulpit already at the middle of the 17th century. Per. VIII. The old vestry is demolished . Windows are put in and changed. 19th century. Per. IX. Restoration under the direction of Ärland Noreen (architect) in 1932, when the paintings were also preserved. Tillägg Då detta häfte förelåg i ombrutet korr. inkom till St. H. M. en anmälan av överste W. Kleen rörande några helgonbilder i privat ägo, som enligt traditionen härröra från Frötuna kyrka. Grevinnan '. Eva Hamilton, ägarinna till några av bilderna, uppger, att de i hennes barndom förvarades i ett lusthus på Björnö. Det är alltså tydligen frågan om de 1771 till inspektorn på Björnö försålda bilderna (jfr s. 276). Av bilderna, vilka äro inalles minst 17, ha ett tiotal inlånats till St. H. M. De visade sig där vara av två olika typer. Vissa bilder, däribland S. Erik (fig. 285 a), S. Jakob och ännu en apostel härröra med fullständig säkerhet ur samma altarskåp, som de äldre bilderna i Elisabetskåpet (jfr s. 284). Rådmansö J{irche von Siide n . Fig. 260. R ådman sö kyrka fr ån s. Foto S. Brandel 1915. Rådma nsö Church from the south . RÅDMANSÖ KYRKA UPPLAND , STOCKHOLMS LÄN, FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG UPPSALA ÄRKESTIFT, SJUHUNDRA KONTRAKT Tryckta källor: RADLOFF 2, s. 26. - S. Segelson i Norrt. tidn. aug. 1944- . Handskrivna källor och avbildningssamlingar: ATA: IHRFORS s. 1460. - l Nv. 1829; hand!. rör. vissa inventariers översändande till Nord. mus. 1883 samt rör. kyrkans restaurering 1906; teckning och avklappning av klockinskrift. - B . Sr.: Synehandling 15 juli 1795, »Ritning till Rådmansö Kyrkobyggnad . .. » av A. Nyström 1816; »Orgel till Rådmansö kyrka ... », av Alb. Törnquist 1843; olika försla g till restaurering av kyrkan, sign. S. Cronstedt 1905 (3 bl.). - RA: ö.I.Ä. skrivelser till K. Mt 1795 10/12, 1816 23 /4. - UB: Palmskiöldska sam!. 275, s. 467. Av till Domkap. inkomna hand!. förvaras de äldre (sammanförda med Frötunas) i ULA. Däribland märkas ansökan om rätt att anlägga kyrkogård (p å- 312 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG skriven 1739), synehandling från 1740, brev från prosten Humble d. ä. 1 1745 rör. kapellet på Svenska högarne med bifogat extract av Sst.-prot. 1745. Kyrkans arkivalier: RÄK. fr. 1697, ssT.PROT. fr. 1738 (före 1770 i Frötunas kyrkoarkiv, där även en del senare protokoll återfinnas), KKR.PROT. fr. 1816, vxs.PROT. fr. 1749, INV. fr. 1700-t:s början, 2 ökning av inventariet 1799- 1820? (L I 13), hand!. rör. kyrkogårdens anläggning 1761-70 (avskrifter i L I 4), rör. ny kyrkobyggna d 1816 (0 3), kyrkogårdsinvigning 1828 (L I 1), m. m., dubbletter av de i B. ST. förvarade exemplaren av A. Nyströms ritning till ny kyrka 1816 och Alb. Törnquists ritning till orgelfasad 1843. Rådmansölandet eller Rudhma tillhörde under medeltiden Frötuna sn.4 År 1599 beklagade sig kyrkoherden i Frötuna, Magnus Petri Grubb, 5 hos Domkapitlet »öfver sine socknemän uppå Rådmansö, att de ändteligen vilja hafva tjenst i Capellet, som de der bygga låtit, hvilket Dominus Magnus icke göra kan, med mindre han dertill bekommer tillstånd af Capitlet. Blef fördenskull beslutadt, att saken skulle uppskjutas emot Pingesdagarne, d å Dominus ÄrkeBiskopen, eller någon annan af Capitularibus kunde komma dit. Och derom skall skrifvas till bönderne, att de emedlertid skulle gifva sig tillfreds. »6 Sedan dess har Rådmansö varit först k apellförsamling, sedan annex till Frötuna, slutligen genom kungl. brev 1872 särskilt pastorat. Deµ nuv. kyrkan är byggd på R å dmansö kungsgårds mark på krönet av en backe, som t ä mligen brant sluttar ned mot ett smalt sund, vilket förbinder Infjärden med en vik av Ålandshav. Kyrkogård Församlingen erhöll rätt att begrava sina döda på egen kyrkogård först långt efter kapellets byggande. Det berättas (Frötuna ssT.PROT. 1742), att greve Sperling, 7 som vid mitten av 1600-t. lät uppföra gravkoret vid moderkyrkan i Frötuna, egentligen haft för avsikt att bygga grav åt sig i Rådmansö, men måst avstå därifrån på grund av Frötunabornas motstånd. Senare tilläts kapten Ridderstad 8 på Riddersholm att bygga grav vid Rådmansö kapell, men först 1770 fick församlingen rätt att anlägga en kyrkogård. 9 Kring den nyanlagda CHRISTOPHER HUMBLE, f. 1692, kyrkoherde i Länna 1734, 'i" 1773. Det äldsta, som är odaterat och ofullständigt (ett halvt blad bortrivet), torde vara något äldre än 1711. 3 Signum i ULA. • »lnsula rudhina parochia frotunum» omtalas 1331 (SD nr 2862). 5 Se noten s. 300. • Citerat efter Herdam. I s. 414. 7 Se noten s. 268. 8 PETTER JOHAN RIDDERSTAD, f. 1699, ryttmästares avsked 1739, i' 1748. • Inlagorna till konsistorium med begäran härom - avskrivna i L I 4, utom den första, som återfinnes i Domkap. hand!. ge en gripande skildring av de svåra förhållanden, som bristen på kyrkogård i Rådmansö förde med sig 1 2 RÅDMANSÖ KYRKA 313 Fig. 261. Situationsplan. Uppmätt av J. Söderberg 1939. Kungsgården är belägen strax v. om kyrkogården. Här inritade med en pil betecknade väg mynnar i stora landsvägen. Situationsskizze. Vermessung von J. Söderberg 1939. Kungsgården liegt unmittelbar westlich vom Friedhof. Der mit einem Pfeil bezeichnete Weg miindet in die Landstrasse. General plan. Measurements by J. Söderberg 1939. Kungsgå rden is situated immediately west of the churchyard. A roa d, indicated by an arrow, runs into the main road. RÅOt1AN.5Ö GAf1LA KYh'KA OCH KY;;>KOGÅRO r~ft., 1782! Plan des alten Friedhofes (nach 1782) mit Kapelle. Rekonstruiert vom Verf. Vor 1 782 streckte sich der Friedhof nicht so weit nach Siiden. Fig. 262. Plan av den gamla kyrkogården (efter 1782) med kapellet. Rekonstruktion av förf. Före 1782 sträckte sig kyrkogården ej så långt åt s. Plan of the old churchyard (after 1782) with the chapel. Reconstructed by the author. Before 1782 the churchyard did not extend so far to the south. för den vidsträckta församlingen. Avståndet från kapellet till moderkyrkan var 1 % (gammal) mil och många församlingsbor måste föra sina döda till begravning 4 mil över land och vatten, hur svårt än vädret var och om isen bar eller brast. »Oss trycker en saknad, hwars like knapt någon Församling i Christenheten twingar. » 314 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG kyrkogården, som var betydligt mindre än den nuv., se fig. 262, lades av dalkarlar en »kall gråstensmur utan tak, enl. nyaste Kongl. Förordning», 1 sedan träINHÄGNAD planket,2 som tidigare inhägnat kyrkplatsen, borttagits. 1782 vidgades kyrkogården åt s.; hägnadsmurarna drogos då ända ned till sjön. Sin nuv. form erhöll den på 1820-t. och hägnas nu av kallmur. En rest av den gamla bogårdsmuren finnes kring stigluckan i v., en annan rest sannolikt i haket i s. muren. Här har muren tydligen fortsatt åt n. Fig. 263. Knuttimrad stiglucka från 1770. fram till Riddersholms gravkapell Foto I. Anderson 1942. Log-timbered gateHölzerne Kirchhofsoch därifrån ytterligare c. 24 m. way from 1770. porte von 1770. åt n. (jfr skissen fig. 262). En ännu kvarstående stigSTIGLUCKA lucka i v. (fig. 263) uppfördes 1770 med avsikt att även tjäna till bårhus. Den är knuttimrad och rödfärgad - »8 alnar i fyrkant» med »ordinaire knuthugg»; knutarna dock nu brädklädda. Det pyramidformade taket är sedan 1856 tegeltäckt. En liten utbyggnad i plank på s. sidan är uppenbarligen senare tillfogad och bryter stilen. Portarna äro klädda med spåntade och svarttjärade bräder. Stigluckan vetter mot Kungsgården, men någon väg leder ej längre dit. - Till kyrkogårdens nyare del finnas två ingångar på n. sidan. En numera raserad ingång har även funnits i s., åt sjösidan. Vid stranden därnedanför låg tidigare en socknen tillhörig brygga, där kyrkbåtarna landade. GRAVKAPELL På kyrkogården ligger ett före mitten av 1700-t. av kapten P. J. Ridderstad 3 uppfört gravkapell, en liten vitrappad stenbyggnad med spånklätt sadeltak. KLocKsTAPEL En liten, tydligen provisorisk klockstapel fanns under en kort Av 1764. Jfr Sv. K., Uppland, band IV, s. 207. Tillkom 1747 (ssT.PROT.). Vid samma tillfälle åtog sig Kungsgården att uppföra »stora porten» i planket. 3 Se noten s. 312. 1 2 RÅDMANSÖ KYRKA 315 Fig. 264. Schloss der Kapellentiir, jetzt am Stideingang der heutigen Kirche. Kapellets lås, överflyttat till nuv. kyrkans s. ingång. Foto I. Anderson 1942. The lock of the chapel, removed to the south entrance of the present church. tid (från 1797, då kapellets tomkropp togs ned, till den nya kyrkans uppförande) på krönet av backen, där nu den nya kyrkan står. Rådmansö gamla., nu rivna kyrka (Ca pellet) Kapellets byggherre var Caspar Otto Sperling, 1 ägare av Rådmansö Kungsgård sedan 1626.I ett syneprot. från 1795 (iB. ST.) säges kyrkan vara omkr. 160 år gammal, INV. 1759 omtalar, att orgeln, klockorna och altartavlan skänkts av Sperling och hans maka 1631. Om dessa uppgifter äro riktiga, 2 torde den gamla kyrkan ha uppförts i början av 1630-t. Denna kyrka var likväl icke socknens äldsta. Enligt en »af församlingens äldste» inhämtad berättelse, förekommande dels i SST. Se noten s. 268. Tämligen samstämmande med dem äro även uppgifterna i ssT.PROT. 1745 (»för hundrade år sedan») och i en synehandling från 1740 bland Domkap. hand!. i ULA (»för något mer än hundrade år sedan»). Beträffande orgeln är dock det uppgivna datum för gåvan oriktigt. Jfr s. 328. Radloffs uppgift, att byggnadsåret skulle vara 1630 har jag ej funnit något äldre belägg för. 1 2 316 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEi>PSLAG PllOT. 1745, dels i en inlaga till Domkap., hade en kyrka dessförinnan »ståt på Åkerö backe i Rådmansö Sochm, men sedan Sperling låtit uppbygga »deras nu warande rumrikare kyrka» hade »denna gamla Rådmansökyrkan blifwit af Rådmånsö- och Frötunaboer flyttad och bygd uppå detta fiskelägret [Svenskhögarne])>. Även denna var alltså tydligen en träkyrka. Den var antagligen uppförd i slutet av 1500-t. (jfr församlingshistorien s. 312). Enligt synehandlingen från 1795, jämförd med uttalanden i ssT. PROT. och RÄK. byggde Sperling en knuttimrad korskyrka på murad och rappad stenfot, som på grund av terrängförhållandena bör ha varit högst åt v. och s. 1 Ö. svillen .säges ha varit »anlagd jemt med jordytan». Under sakristian, som var inrymd i n. korsarmen, fanns murad källare. Denna kyrka mätte knappt 2/3 av den nuvarandes längd eller sannolikt c. 40 alnar. Timret var på utsidan klätt med bräder på förvandring. Åtminstone sedan 1785 var kyrkan rödfärgad. Taket var spånklätt. Spanarna voro synliga inifrån kyrkan. Ett centraltorn eller huv vilade på fyra ekstolpar, vilka gingo tvärs igenom byggnaden, och inrymde klockor och urverk (se nedan s. 338). Ljudöppningarna försågos med luckor först 1740. Tornet kröntes urspr. av en hög spira, som togs ned 1785. 1797 nedtogs även själva tomkroppen. Hela denna överbyggnad var spånklädd. Fönstren voro alltför få och små »at tilräckligen uplysa kyrkan». Ingångar funnos i s. och v. och framför endera av dessa ett vapenhus. Framför båda ingångarna voro stentrappor. Lås (fig. 264) och nyckel äro överflyttade till nuv. kyrkans s. ingång. Inv ändigt var kyrkan panelad. 2 Den hade trägolv, utom koret, som var lagt med plansten. Byggnadsformen ansluter sig bl. a. genom sin plan - det grekiska korset - till en liten grupp små träkapell, som under 1600-t. uppfördes i Stockholm. Särskilt närastående är det 1673/74 uppförda, redan på 1700-t. rivna S. Olofs kapell, 3 som liksom kapellet i Rådmansö hade centraltorn och takets mittparti stöttat av fyra pelare. 1 En utförligare beskrivning av kapellet med belägg ur kyrkans h and!. finnes införd i Fornv. 1942, s. 206 ff. 2 Enligt ssT. PROT.1816 beslötsdåattpanelningen-den inre brädbeklädnadeni gamla kyrkan skulle användas i den nya. Man kan därför misstänka, att några på nya kyrkans tomvind bevarade bräder härröra från depna panel. De äro målade på framsidan: nedre partiet är rödbrunt,-det övre tunt vitslammat med rester av konturlinjer i svart samt av en graciös rankornamentik i rött av 1700-tals karaktär(?). 3 Sv. K., Stockholms kyrkor V, s. 34 ff., fig. 15. RÅDMANSÖ KYRKA 317 / Die heutige R å dmansö l{irche von S. 0. Fig. 265. Rådm ansö nuv. kyrka från so. Foto I. Anderson 1942. The present church at Rådmansö from S. E . Huruvida dessa pelare i likhet med dem i Rådmansö också huro tornet är dock ovisst. Sedermera ha träkyrkor av likartad typ ända in på 1800-t. byggts i Sverige (t. ex. i Roslags-Kulla, grannsocken till Rådmansö) och mycket allmänt särskilt i Finland. 1 Altartavla och predikstol i gamla kyrkan voro desamma som nu. Bänkinredningen var sluten (bänkarna numera använda som panel) . Vissa uttryck i kyrkböckerna tyda på, att den var anordnad ungefär som i Roslags-Kulla med först 3, senare 4 kvinnfolksbänkar »framför predikstolen», som alltså stod på n. sidan; »fram i Choret» stodo Kungsgårdens bänkar (ssT.PROT. 1742); Riddersholms bänkar hade sin plats under korets fönster, av vilka det 11. 1774 upptogs på hovjunkaren Per Ridderstads bekostnad (jfr SST.PROT. 1818). Korskrank nämn es ej i kyrkböckerna och har antagligen icke funnits. Orgelläktaren var belägen över sakristian, i vilken trappan dit upp var inbyggd. Då denna läktare jämväl vilade på pelare, måste den ha skjutit fram över skiljeväggen mellan kyrkan och sakristian. Orgeln, som ännu är bevarad (se nedan s. 326), var där placerad inom 1 / - Jfr Fornv. 1942, s. 210, och där anförd litteratur. Sveriges Kyrkor. Upp land I I . 11 366 9 . 318 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG ,~ ... Fig. 266. Zeichnung d er n e uen R å dma nsö Kirche 1816, von A . Nystr öm. Ritning till n y k y rka i Rådmansö 1816 av A. Nyström. E fter origin al i B. ST. Plan for a n ew church at Råclmansö 1816, b y A . Nyström. ett särskilt skrank. I v. korsarmen byggdes 1774 en läktare, enligt uppgift i ssT.PROT. lik den i Frötuna, »panelad inunder, med twenne trappor». Sedan allt flyttbart borttagits för att så vitt möjligt användas i den nya kyrkan, såldes det gamla kapellet i dec. 1818 på auktion och inropades av bonden Anders Persson i Åkerö. RÅDMANSÖ KYRKA 319 IO 0 SKAL/I. l 'l ~ 4 ~ Il '201' . J fr fig. 266, som visar den 1906 igensatta predikstolsGrundriss. Vermessung von J. Söderber g 1939. F ig. 267. Plan. Uppmätt av J . Söderber g 1939. P lan . Measurements bv J . Söd crbcr g 1939, ·· gån gen och ingå ngen till sakristian . 320. FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Inneres gegen Osten. F ig. 268 . Interiör mot ö. Foto I. Anderson 1942. I nteri01· towa rds the east . Rådmansö nya kyrka Den nya kyrkan är 1816-19 uppförd av gråsten, sandsten och tegel (vitrappad) strax nö. om den gamla, efter ritning av A. Nyström, gillad av K. M:t 1816.1 Byggmästare var Jonas Ålström från Hedesunda. Den består av rektangulärt långhus med torn i v. och ett gravkapell (urspr. sakristia) i n. Sedan 1906 äro ny sakristia samt kassavalv och värmekammare med kolrum inrymda i kyrka ns ö. del, som genom en nyuppförd mur skilj es frå n resten av långhuset (ritning av S. Cronstedt). Samma år ändrades fönstren i ky rkans ö. del och öppningen mellan långhuset och n. utbygget (f. d. sakristian) igensattes. Skiffertak (sedan 1862, urspr. tegel). Torn1 Kostnadsförsl ag till den nya kyrkan ha de erhållits redan 1806 och r it nin g från »Öfwer Intendents Contoiret» ytterligare tio år tidigare (ssT . P ROT . 1816), men församlin gen tveka de att uppföra den i sten, »häldst en svår och dyr tid synes nu hota vårt Fädernesland». Kriget 1808 bröt ju också ut ej lån gt därefter. Den ritning, som korn att följ as, n är b ygget äntligen sattes i gång, utgjorde en omarbetning av d en ursprungliga med förminskade proportioner. Den t idi gare ritnin11en synes yaril förl)qmm•m. RÅDMANSÖ KYRKA 321 Inneres gegen 'Vesten. Fig. 269. Interiör mot v. Foto I. Anderson 1942. Interior towards the west. huven plåtklädd. Ang. tornuret se nedan. Invändigt är kyrkan slätputsad med panel av äldre bänkdörrar. 1906 försågs den med nytt innertak av trä samt enkel målad dekor. Brädgolv; i tornet sandstensplattor; i gravkapellet tegelgolv. Centraluppvärmning. Inredning och inventarier Kyrkans inre har fått sin prägel av restaureringen 1906- 07. En del inredningsföremål, som nödtorftigt reparerade fått följa med från den gamla kyrkan eller som tillkommit under 1800-t:s förra del, ersattes då av nya. Med undantag av den gamla altaruppsatsen och predikstolen målades därvid all träinredning i ljust blågrönt. Altarbordet är timrat av trä; altarring från 1907. Altaruppsatsen utgöres av ett skulpterat ramverk av trä med starkt framspringande postament och baldakin. Ramen omfattar en oljemålning på duk: den Korsfäste med Magdalena knäböjande vid korsets fot; i bakgrunden Jerusalem. Renoverad av målaren Jacob Köhler omkr. 1820. På baldakinens främre kant är i hög relief framställd förbundsarken, buren av judiska präster, företrädd av harpspelare 7* 113660 ALTARE FRÖTUNA OCH LÄNNA SK~PPSLAG Fig. 270. Abraham und Melchisedek. Detail des Altaraufsatzes Abb. 271. Abraham och Melchisedek. Detalj av nltarprydnaden fi g. 271. Foto I. Anderson 1942. Abra ham and Melchisedec. Detail of the altar-piece. fig. 271. och säckpipblåsare1, efterföljd av soldater. Å postamentet, likaledes i hög relief: (å det högre och något indragna mittpartiet) nattvarden, (t.v.) måltiden i Emaus, (t. h.) mötet mellan Abraham och Melchisedek, framställda som en romersk hövitsman och en överstepräst med följen. Bilder och ornamentik äro numera - efter restaureringar 1820 och 1906 - förgyllda och försilvrade mot i huvudsak grå- eller svartmålad bakgrund. Postament och baldakin skjuta fram på ett sätt, som förefaller omotiverat, då det gäller omramningen av en tavla. Snarare skulle man tro att en friskulptur urspr. varit uppställd på detta kraftiga podium - kanske en pietabild eller en Ecce homo, med hänsyn till omramningens reliefer. Altarprydnaden har tydligen alldeles särskilt avsett att leda tankarna till nådemedlen. Melchisedeks möte med Abraham är i senmedeltidens föreställningsliv en förebild till nattvarden.2 - Altaruppsatsen uppgives i INV. 1759 vara en gåva 1631 av 1 Instrumentet kan ej gärna tydas som annat än som en säckpipa, ehuru rätt godtyckligt återgiven. 2 ATS bd 14, s. 193. RÅDMANSÖ KYRKA 323 - - ~---- · -- Fig. 271. Altarprydnad skänkt 1631. Sannolikt krigsbyte från Polen eller Preussen. Foto I. Anderson 1942. Altaraufsatz, gcschenkt 1631. 'VahrscheinJich Kriegsbente von Polen oder Preussen . Altarpiece prescnted in 1631. Probably spoils of war from Poland or Prussia. - 324 FRÖTUNA OCH LÄNNA S~EPPSLAG kyrkans byggherre, Casper Otto Sperling. Det kan tagas för givet, att den är ett krigsbyte, snarast från Polen eller Preussen1 att döma av ramverkets stil, som är den polskt färgade italienska renässansen. 1500-t:s senare del eller 1600-t:s början. H . 260, B. 180. PREDIKSTOL Predikstol e n, bruten i fem fält, marmorerad i grått och rött med blek förgyllning, är starkt restaurerad och kompletterad 1906. Underdelen är icke urspr.; en arbetsritning från 1906, förvarad vid kyrkan, visar att den då nygjordes. Från början stod predikstolen direkt på golvet eller kanske snarare på ett murat underlag, dit ett par trappsteg ledde. På 1700-t. var den likväl försedd med en verklig trappa och var väl då snarast fäst vid en pelare.2 Predikstolen är ett arbete i Carl IX:s renässans, 3 alltså snarast äldre än det av Sperling byggda kapellet. Den kan tänkas ha stått i kapellet på Åkerö backe. En sol av förgyllt trä med Guds namn i hebreiska bokstäver, nu placerad över altarprydnaden, har hört till predikstolen (INv. 1792) och antagligen suttit i fonden mellan taket och korgen (jfr Frötuna). 1700-t. Timglas (fig. 274) av målat, förgyllt och skulpterat trä. Inköpt 1767. H . 86 . BÄNKAR De öppna bänkarna härröra, liksom numm ertavlorn a , från 1906- 07. Till dess fanns den slutna bänkinredning kvar, som överflyttats från kapellet och ett par gånger under 1800-t. nödtorftigt 1 Jfr RAB EN, a . a. s. 2 15 f., där den inrangeras bland verk, som »stilistiskt sett äro fr ämlingar». Sperling deltog under 1620-t . i striderna i Balticum och Preussen, därifrån h an synes ha åt erkommit till Sverige på våren 1629. H an var sedermera också under någon tid med i 30-åriga kriget, m en svenska plundringar där synas ha förekommit egentligen först på hösten 1631. Säckpip an var ett under 15001700-t. vanligt instrument i hela det polska området. 2 1767 betalades för »gjordt arbete til Predikstolens lagning och prydnad », liksom för dess m ålande och predikstolstrappans lagande. Om denn a trappas utseende veta vi intet, då den blev obehövlig och förkom i och m ed det att predikstolen i den nya kyrkan försågs med en trappa genom muren (fig. 266). Att underredet nygjordes 1906 berodde an tingen på att sådant saknades eller att det befintliga ej p assade i stilen. 3 Jfr RABEN, a. a., s. 54, 62, fig. 16, där dess konsthistoriska ställning klarlägges och stilens sammanhang med Weserrenässansen framhålles. Uppgiften att den skulle vara skänkt 1620 av C. 0. Sperling (som först 1626 k öpte Kun gsgården från Kronan) har j ag dock in genstädes funnit belägg för. Däremot är Rabens förmodan, att den om predikstolen i R ådm ansö starkt påminnande predikstolen i Vada (Uppi.) ej kan v ara så sen som 1668 (Sv. K., Uppi., ms.), sannolikt riktig. Ordalagen i Vada kyrk as r äk. 1668 äro ej fullt klara, men uppgiften att verket blev »Wäll fulbord at medh nya trappor» pekar i den riktningen . - Jfr även predikstol en i Letala (Finlands k yrkor IT, Hfors 1930, s. 55 ff). RÅDMANSÖ KYRI' z z t"' > :i:: ~ > ~ 0 -5 10 r"S" a 295. Längdsektion mot N. Uppmätt av S. Brandel 1915. Längsschnitt gegen N. Aufmessung 1915 von S. Brandel. Longitudinal section towards N. Measurements by S. Brandel, 1915. <:.D .... "" 350 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Querschnitt gegen 0. Aufmessung 1915 von S. Brandel. Fig. 296. Tvärsektion mot Ö, uppmätt av S. Brandel 1915. Transverse section towards E. Measurements by S. Brandel, 1915. INGÅNGAR YTTERTAK GOLV VALV ÄLDRE INNERTAK Den s. ingången till långhuset har en orent spetsbågig, tresprångig tegelomfattning, som skäres av vapenhusets valv. Ingången ligger ovanligt långt från kyrkans v. hörn. På grund av att vapenhuset i senare tid lagts därframför och den branta backsluttningen därvid måst grävas ur, leder numera en hög trappa upp till porten. Dörr från 1800-t. Ännu en antagligen urspr. ingång har funnits på s. sidan, ledande till koret, numera omgjord till fönster (synlig å fig. 286). Den v. ingången synes vara upptagen 1712 (RÄK.). Handtag och klinka på dörren från 1783. Alla tak äro numera klädda med skiffer (tidigare spån). Golvet i koret och stora gången till stor del lagt med gravhällar (se s. 386), i bänkkvarteren trägolv. Sakristian är sedan 1847 lagd med plansten; vapenhuset är cementerat. Tidigare fanns t egelgolv (såsom nu åter i det v. vindfånget). Va 1ven torde vara slagna eller åtminstone anlagda samtidigt, i förra delen eller mitten av 1400-t. Sköldbågar och murpelare äro lika i alla tre traveerna. Korvalvet har smala, spetsprofilerade ribbor (utom i skärningspunkternas ringar, där tegel av fyrsidigt snitt är använt), medan de båda övriga valven ha helstensribbor. Trappa till vinden i nv. hörnet. Före tegelvalvens tid täcktes kyrkan av ett trätunnvalv. Rester LÄNNA KYRKA 351 F ig. 29.7. Tvärsektion mot V, uppm ätt av S. Bran del 1915. Querschnitt gegen W. Aufmessun g 1915 von S. Bra ndel. Transverse section towards W/ . Mea surements by S. Brandel, 1915 . av stommen till detta finnas ännu kvar på kyrkvinden. På n. sidan äro en del av de urspr. takstolsfötterna bevarade - det är alla de, där högbenen bilda rät vinkel mot murkrönet (jfr de nu med sten ifyllda takstolsrännorna på gavlarnas utsida). När t egelvalven inslogos, måste av utrymmesskäl högbenen mitt för valvhjässorna flyttas längre in på murkrönet och givas en framåtlutand e ställning. På s. sidan torde flera takstolsfötter vara omgjorda i nyare tid (1806 ?, RÄK .). Sparrarna och de försträvande kryssen äro väl i huvudsak urspr., men ha 1930 förstärkts med nytt material. På två - - eller rättare en och en halv - t akstolar närmast v. röstet, liksom på takstolen närmast ö. röst et , äro med spik och dymlingar smäckra träbågar fastgjorda (fig. 299). P å bågarnas undersida tunna spikhål, märken efter de spikar, som fästat trätunnvalvets bräder. Bågarna äro dels tillböjda, dels hoplaxade av flera stycken på ett sätt, som påminner om spanten i en båt. Trävalvet bildade en tämligen regelmässig rundbåge, obetydligt högre än de nuv. valven - häri finner man anledningen till att samtliga bågar, utom de närmast röstena belägna, borttagits. Kyrkan var under trävalvets tid invändigt fint vitputsad, såsom framgår av bevarade putsrester (synliga i vindstrappan) . Mellan sakristian och salkyrkan är muren i sitt nedre parti något sAKR1sT1A 352 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG URSPRUNGLIGT FÖNSTER. PÅ NORRA FASADEN FASAD PLAN Ursprlingliches Fenster in der N. Fassade. Aufmessung 1939 von J. Söderberg. Fig. 298. Urspr. fönster på N fasaden. Uppmätt av J. Söderberg 1939. Original windowin N. fac;ade. Measurements b y J. Söderberg, 1939. förtunnad. Den del, som synes från sakristians vind, är fullkomligt rå. Sakristian tillhör alltså tydligen den urspr. byggnaden. I ö. är ett litet stickbågigt fönster, sannolikt vidgat i slutet av 1700-t. Låg, rundbågig ingång, mot kyrkan omfattad av tre rätvinkliga språng. Dörren järnbeslogs 1800 efter ett inbrott. I n. väggen en liggande, långsmal nisch (H. 30, L. 122, Dj. 27 cm), inklädd med bräder och försedd med nedfällbart lock (1700-t.?). I ö. väggen även en nisch, likaledes JJrii.dfodrad och försedd med dörr med medeltida beslag. LÄNNA KYRKA 353 U r sprlinglicher Dachstuhl. Aufm essung 1939 von J. Söderberg. Fig. 299. Urspr. takstol, uppm ätt av J. Söderberg 1939. Original roof-truss, m easurem ents b y J . Söderberg, 1939. Sakristian har nu platt trätak, men var urspr. täckt med ett gråstensvalv, vilket synes ha lagats med tegel 1697 (ssT.PROT. och RÄK.), och som fanns kvar ännu 1778, då det het er i ett ssT.PROT.: »At bygga et tegelhvalf på de bofrelliga Sacristie murarna rer onödigt och kostsamt. Brettre rer at taga ned gråstens Valvet (sic!), och lregga bielkar i strellet samt gipstak.»1 Valvansatserna, som ännu finnas kvar i sakristians nö., nv. och sv. hörn, antyda ett ribblöst kryssvalv. - Aven takstolar och yttertak äro omgjorda i nyare tid. Ehuru enligt ortstraditionen en äldre kyrka skall ha funnits på annan plats (se ovan s. 343), får det anses troligt, att den nuv. var sockenkyrka, då kyrkoherde Ragnar i Länna (dominus presbiter ragnerus de lennum) bevittnade ett köpebrev år 1303. 2 Som vittne vid samma tillfälle nämnes även kyrkotimmermannen Peter från Vagn3 (petrus de vagn carpentarius ecclesiarum). Var det månne 1 Att murarna varit bofälliga, därom vittnar det järnband, som nu omger hela sakristian. 2 SD nr 1400. 3 Sannolikt Vagn i Edsbro sn , Uppl. (ev. nuv. Vagnsunda på Blidö). DATEm N o 9 *-113669 354 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Inneres der Kirche gegen 0. F ig. 300. Interiör av kyrkan mot ö. Foto I. Anderson 1942. Interim· of the church towards E. han, som timrade takstol och trävalv över kyrkan? Såväl dessa som övriga helt eller delvis bevarade urspr. byggnadsdetaljer häntyda ju snarast på tiden omkr. 1300. Dateringen styrkes i viss mån av det ännu bevarade triumfkrucifixet. I övrigt är det påfallande i hur hög grad kyrkan ger intryck av att ha byggts av bönderna själva genom gångled. Tegel, som omkr. 1300 ej längre var någon lyxvara, LÄNNA KYRKA 355 Fig. 301. Interiör av kyrkan mot V. Foto I. Anderson 1942. lnneres der Kirche gegen \V: lnte ri01· of thc church towa rds vV. är visserligen använt i alla omfattningar, men ej i sakristians valv, och de romanskt smala fönstren, som här äro en avgjort retarderad form, täckas med snedställda tegelstenar. Formsten har man tydligen ej haft att tillgå. Tegelornamentik förekommer ej. Vid vapenhusets byggande måste man, som ovan nämnt, gräva sig ned i backsluttningen för att få en plan golvyta och lägga en vAPENHusET 356 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG tämligen hög trappa (omgjord på 1800-t.) framför ingången till långhuset. T. h. om vapenhusingången är en grund, tegelomfattad nisch (fig. 302), som väl sannolikt varit putsad och försedd med målning (jfr L. WENNERVIRTA i Finska fornm.-fören:s tidskr. XXXVIII, 1930, fig. 71).1 Valvet - ett tämligen högt, kupolliknande kryssvalv med helstensribbor - vilar på fyra sköldbågar. I vapenhusets inre i ö. muren två .nischer, av vilka den högra skäres av valvet. H. c. 150, B. c. 79 cm. Den vänstra har utåt skrånande väggar. H. 138, yttre B. 62 cm. Under den högra en framskjutande sten, möjligen en rest av grunden till ett altare. Även på v. väggen finnes en nisch. Då valvet med sina för 1400-t:s mitt karakteristiska ribbor är senare inslaget (den överskurna nischen!), torde vapenhuset få antagas vara byggt åtminstone något före denna tid. »Nytt tak och resvirke» erhöll det 1739-40 (ssT.PROT. och RÄK.). Kyrkan är sedan 1933 försedd med varmvattenvärmeledning (tidigare värmeugn). Pannhuset ligger utanför den s. ingången till kyrkogården. MEDELTIDA KALKMÅL- NINGAR Medeltida kalkmålningar i korvalvet, ornamentalt bladverk i brunt och grönt av på 1400-t. vanlig typ (se fig. 300), frilades från puts och renoverades i senare delen av 1890-t. 1895 dekorerades de övriga valvens ribbor, sköld- och gördelbågar med målade bårder och kyrkans innerväggar strökos med gul oljefärg (vilket sedan utgjort en starkt bidragande orsak till fukt i kyrkan). När de medeltida målningarna övertäcktes är osäkert, delvis kanske redan 1702, då kyrkan vitlimmades »endeles innan uti» (RÄK.); vid Tidströms besök i kyrkan 1762 2 funnos dock ännu målningar kvar. Äldre än valvmålningarna är en målning på korets s. mur, framställande ett manshuvud med gloria (fig. 303) inom en cirkelrund svart begränsningslinje (den senare antagligen tillkommen vid restaureringen). Mannen håller en korsstav, aposteln Filippus' attribut. I de handlingar, som röra restaureringen, talas blott om denna bild. Ä. Noreen omnämner dock i ett tjänstemomerial 1926 (B. ST.) >mnder den befintliga oljefärgen på väggarna ... spår av äldre målning». Jfr även Tidströms uttalande: »Kyrkan . . . tyckes fordom warit af målning rätt präktig af en liusröd enlätt3 färg lik morgonrodnadens Angående målad fasaddekorering under medeltiden se M. stud. s. 63 ff., där ett flertal svenska exempel anföras. 2 Ms i UB, sign. S 33, s. 74. 3 Dialektord med betydelsen 'enfärgad'. 1 OLSSON i Uppl. LÄNNA KYRKA 357 eller eldfärg.» Man kan gissa, att apostlaräckan avbildats runt kyrkans väggar. 1 Det bevarade målningsfragmentet tillhör samma höggotiska riktning som målningarna i S. Råda och Björsäter, 2 där ju också a postlasviter förekomma. Själva ansiktet har vid restaureringen genom pålagda skuggor erhållit en mer plastisk karaktär än det sannolikt urspr. haft. Den röda färgton, som enligt Tidström en gång kännetecknat kyrkan, kan jämföras med S. Råda. 3 Det är tydligt, att Länna kyrka målats tämligen snart efter det den byggts färdig, trol. framemot mitten av 1300-t. Fig. 302. Parti av vapenhuset samt s. kyrkmuren med urspr. fönster. Foto S. Brandel 1915. Teil der Vorhalle sowie siidl. Kirchenmauer mit dem urspriinglichen Fenster. Part of the porch and the south wall of the church with thc original window. Inredning och lösa inventarier Altarbord och a It ar ring från 1895. Det urspr. »Stenbordet» (INv. 1749) synes ha borttagits redan 1817. 4 En altarring av snickaren Forsman i Norrtälje uppsattes 1792. Den mittersta spegeln till denna, i gustaviansk stil, prydd av en skulpterad törnekrans mot rutad bakgrund, är bevarad. Altaruppsatsen (fig. 304) utgöres av ett rikt snidat ramverk av trä, omfattande tvenne oljemålningar, av vilka den övre (på trä) 1 Jfr Schiirer v. Waldheims anteckn. i P enningby-arkivet (1895), där det tillägges, sedan det målade manshuvudet å s. korväggen omnämnts: »kanske ännu ett sådant.i> 2 Se A. LINDBLOM i Fornv. 1911, s. 78 ff, 1914, s. 253 ff.; samme förf., La peinture gothique en Suede et en Norvege, Sthlm 1916 (VHAA:s monografiserie). Fragmentet i Länna är det enda spår av detta slags målningar, som hittills är känt från Uppland. 3 Se försättsplanschen i A. LrNDBLOM, La peinture gothique. 4 Möjligen har urspr. ett gravvalv funnits under altaret. RÄK. 1681 meddela: i>N. B. Hafr Kyrckioherden Hr. Lithovius med sin K. hustru Maria Lindbohm låtit (hägna?) med giern dhet Gallerwärcket kring om altaret med den hwälfda kiällaren under altaret.• Schiirer v. Waldheims anteckn. i Penningby-arkivet (1875): i>af gamla altaret synes någon del finnas qvar, på norra sidan leder ditin en dörr till ett öppet rum, möjligen källare under». ALTARE ALTARUPPSATS 358 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Bild von der Chorsiidwand. Fig. 303. Målning på korets s. mur. Foto I. Anderson 1942. Painting on the south wall of the choir. framställer Kristus med världsklotet i handen, den nedre (på duk) Kristus på korset med Maria, Johannes och Maria Magdalena. Båda målningarna härröra från omkr. 1600 och torde vara krigsbyte, kanske från Polen. Den nedre har urspr. suttit i en mindre ram. Krönfiguren är en Kristusbild med segerfana, omgiven av två liggande keruber, vilka liksom de stående keruberna i registret nedanför bära pinoredskapen. Ramverket är förgyllt och försilvrat med figurskulpturen polykromt behandlad och de förkroppade kolonnerna gråmarmorerade. Färg och förgyllning grovt renoverade 1859. Å flyglarna två målade donatorsvapen: Torstensons och De la Gardies1 (ej Stenbocks!). Å en 1 Åtminstone det Torstensonska vapnet har vid renoveringen förvanskats. Hjärtvapnet är nu ett Sparrevapen i stället för Forstenasläktens, dit Torstensönerna hörde, en förväxling, som är lätt gjord. Det De la Gardieska vapnet är Anders Torstensons möderne. LÄNNA KYRKA 359 Pig. 304. Altaruppsats från 1661. Foto I. Anderson 1942. Altaraufsatz von 1661. Retable from 1661. 360 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Fig. 305. Altartavla. Sannolikt polskt arbete från 1500-t. Foto I. Anderson 1942. Altarbild. Wahrscheinlich polnische Arbeit vom 16. Jh. Altar-piece. Probably Polish work from 16th century. Stenbock. Inköpte 1657 Penningby säteri, som var beläget inom hans grevskap, och avyttrade det åter 1678. inskrifttavla längst ned följande inskrift: 'Gifven af Grefve And: Torstenson1 1661. Renoverad 1859.' Sannolikt återgår inskriften på en 1 Riksrådet greve Anders Torstenson, f. 1641, t 1686, g. m. Christina Catharina LÄNNA KYRKA 361 Teil des Altaraufsatzes Abb. 304 mit dem eingefassten älteren Gemälde. Fig. 306. Parti av altaruppsatsen fig. 304 med infattad äldre målning. Foto I. Anderson 1942. Part of the retable in fig. 304 with framed, older, painting. äldre sådan, ehuru ordalydelsen är modern. 1 Altaruppsatsen nämnes kyrkans handlingar tidigast 1680 (INv.), där det dock blott upp1 Enligt en annan uppgift (ANREP) skänktes altartavlan 1665: »Han och hans son skänkte 1665 till Lännäs kyrka en gammalmodig altartafla med namn och 362 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Altarschrein . Zwe ite Hä!fte des 15. Jhs. Fig. 307. Altarskåp fr ån 1400-t:s senare del. Foto ATA. Triptych from the latter part of 15th century. MEDELTIDA ALTARSKÅP gives, att den är en gåva av »Greff Anders Torstenson», men ej året, när den givits, ej heller mästarens namn, som utfört den. Raben har av stilistiska skäl antagit, att den är ett v erk av Stockholmsmästaren Marcus H ebhel.1 Länna kyrka har ägt två m e d e ltida a ltar s k åp , av vilka det nedan först beskrivna säkerligen stått på högaltaret. Båda sedan 1879 i St.H.M. (INv. nr 6304). 2 1. Ek. Rester av färg och förgyllning på kritgrund. Bakgrunden har varit blekröd bakom baldakinerna, av vilka nu endast två finnas kvar, i övrigt gyllene med prickade glorior bakom helgongestalterna. vapen.• Äldste sonen föddes emellertid först 1672 (ELGENSTIERNA) . »Lännäs » torde få anses som ett misstag (tryckfel?) för Länna . Elgenstierna, som upprepar uppgiften, identifierar det dock med L ännäs i Örebro län. Även årtalet 1665 är mindre trovärdigt. Den omständigheten, att vapnen äro Ander s Torstensons fäderne och möderne, ej hans och h a ns hustrus, m ed vilken han gifte sig io; 10 1665, talar för att 1661 är det riktiga året. Detta år uppger även Radloff (1805). 1 A. a. s. 159 f. Antagandet h ar do ck icke blivit obestritt. Kansk e är Hebbels gesäll Hans J erling i stället mästaren. Jfr G. Axel-Nilssons rec. i Rig 1935, s. 57 ff. 2 Altar skåpen äro numera överlämnade som gåva till mu seet. Se brev i A TA från k yrkoherde Silver dat. 23 okt. 1919. LÄNNA KYRKA 363 Dessas gyllene mantlar ha ett stormönstrigt granatäpplemönster inpressat i kritgrunden. Några kvinnor bära turbaner med nedfallande vita slöjor. I corpus framställes nedtagningen från korset. I flyglarna: 1. Diakon med bok, säkerligen S. Lars - den tomma handen tycks ha hållit · ett halster. Gyllene dalmatica, kantad av rödvit-blå frans; vit underklädnad; röda skor. 2. S. Kristoffer, bärande Kristusbarnet på axeln. 3. H el. biskop med tre stenar (S. Eskil eller S. Nicolaus). 4. H el. biskop m ed bok i ena handen, den andra välsignande lyftad, avbruten. 5. Den hel. Katarina av Siena 1 i nunnedräkt, gyllene med blåfodrad mantel och vitt dok. På huvudet törnekrona, i ena handen ett hjärta; den andra, nu tomma handen har antagligen hållit ett krucifix. 6. S. Antonius eremiten med fackla i handen. Den andra handen synes ha omfattat en stav. 2 -Å flygel1 ·f· 1380, helgonförklarad 146 1. Dominikanernunna. Enligt legenden skall Kristusbarnet en gång ha bytt hjärta med henne. En annan gång visade sig Kristus för henne och bad henne välja m ellan en guldkrona och en törnekrona; hon v alde törnekronan. Förekommer sällan i konsten n. om Alperna, eg. blott i dominikanerkloster. (K UNSTLE, Iconographie (Länna kyrkoarkiv, 0 1). 5 En liggande gravhäll utanför kyrkans s. ~avel med årtalet 16~6 tord1; vara överflyttad från I,äqna, 394 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG KLOCKSTAPEL Fig. 333. Der Glockenturm. Klockstapeln. Foto C. Alm 1915. Detached belfry. ningsplats uppfördes kring denna en stenmur. Kyrkogården har sedermera vidgats och muren omlagts (1818, 1861, 1882).1 De tegelmurade grindpelarne restes troligen 1862. Klockstapeln (fig. 333), en klockbock av vanlig typ, byggdes 1744 av mjölnaren Eric Bärk från Lo kvarnar i RoslagsKulla för en summa av 382 dlr. 16 öre kmt. 2 Den brädkläddes delvis 1749, men fullständigt först 1815 efter ritning av byggmästaren Johan Carlberg. Samma år täcktes huven med tjärad järnplåt; årtalet 1815 står att läsa på den djurhuvudformade flöjeln. Stapeln är rödfärgad och tjärad. BLIDÖ GAMLA KYRKA ("Capellet") Gamla kyrkan uppfördes, som nämnt, 1656-60 (se församlingshistorien). Den förnämsta källan för vår kännedom om densamma är ingenjör J. Carlbergs uppmätningsritning till den syn, som företogs 6 / 10 1854 (varvid man beslöt riva den gamla kyrkan och ersätta den med en ny), samt det vid detta tillfälle upprättade syneprotokollet. Planen (= fig. 334 utan koret) visar ett rektangulärt långhus med vapenhus mitt på ö. sidan och sakristia på den v. Härigenom får den en viss likhet med en korskyrkoplan med tvenne c. 31 alnar långa längdaxlar. 3 i Ytterligare utvidgning mot v. ned emot sjön - beslöts 1939. Ritning i B. ST. 1940. - En rest av den äldsta bogårdsmuren finnes sannolikt i terrasseringen framför ö. ingången till kyrkan. 2 Några stockar ersatta av nya vid reparation 1783. 3 Detta är de yttre måtten. Inre längdutsträckningen är c. 30 alnar, d. v. s. 60 fot, vilket är ett hävdvunnet gammalt längdmått för kyrkor ända sedan missionstiden. Se J. RoosvAL, Paralleller, Prästmötets förhand!. i Visby 1941, samt separat, BLIDÖ KYRKA 395 )I tfl i 1 ,_..,, ~- • a • , .,,/. . '" P4­ Fig. 334~ Uppmätningsritning av gamla kyrkan av. J. Carlberg 1854. Bil. till syneinstrument. Efter original iJ,JLA. Plan of the old church by J. Carlberg, 1854. Appended, to an inspection re~ port. Vermessungszeichnung der alten Kirche von J. Carlberg 1854. Beilage der Besichtigungsurkunde. :396 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Die B lidökirche in d en 1850er Jahren. Aquarell von Lindeb erg. F ig. 335. Blidö kyrka på 1850-t. Akvarell av Lindeberg. Foto ATA. Blidö Church in the 1850's. W a t e r -colour dra wing by Lindeberg. Sannolikt bestod den urspr. byggnaden av dessa partier, i alla händelser funnos vapenhus och sakristia under följande halvsekel, då de i förbigående nämnas i de äldsta bevarade räk. Först år 1796 tillbyggdes i n. det å ritningen synliga koret. Denna kyrka låg liksom den nuv. med koret ej mot ö., utan mot n. Enligt syneprotokollet av 1854 var kyrkan jämte sakristia och vapenhus >mpförd af timrade wäggar under spåntak». Väggarna voro panelade, sannolikt sedan omkr. 1736, samt rappade. Rappningen å kyrkans yttre väggar var 1816 »dels aldeles bortfallen, dels betydeligen lossnad» och reparerades följande år. Ursprungligen voro väggarna tjärade (räk. 1727). 1854 var timret till stor del ruttnat och hade imurats med tegel. Kyrkans fasad, ö. långsidan, låg vänd mot den gent emot liggande herrgården. Här fanns utanför ingången till vapenhuset en dubbeltrappa av sten, murad av dalkarlar 1724, omlagd 1817. Is. även en ingång. Fönster och dörrar voro små. Golv av bräder i hela kyrkan till 1758, då i bänkkvarteren inlades tegel. 1759 erhöll även vapenhuset tegelgolv. Innertaket utgjordes av ett segmentvalv av trä; som stöd för detta byggdes på 1830-t. fyra träpelare, stående på sidorna om stora gången. 1 - 1796 uppfördes koret på bekostnad av presi1 Det är sannolikt dessa, som nu stå vid kvisten till en byggnad p å prästgårdens tomt och som uppges härröra från gamla ky rkan. Se foto i ATA. BLIDÖ KYRKA 397 denten Carl Lagerheim1 på Blidö gård . Väggarna, av samma höjd som kyrkans, voro byggda av tegel i korsvirke och endast 6 tum tjocka. De rappades utantill liksom den övriga kyrkan. I exteriören anslöt sig koret till långhuset även därigenom att dettas stenfot och taklist fortsattes å korets sträckmurar. Innertaket var ett trävalv, vars hjässlinje låg 16 tum lägre än långhusvalvets . - Yttertaken voro spåntäckta. 2 Den gamla kyrkan revs i mars 1857 och materialet såldes på auktion. 3 Enligt uppgift4 har kyrkvärden Hellberg på sin gård i Glyxnäs en logbyggnad, uppförd av timmer från . densamma; ett par gamla kyrkportar skola nu vara stalldörrar hos Otto Tenggren i Sigmarö. Av den gamla kyrkans inredning återstå numera endast rester. Altarprydnaden, sannolikt skänkt av Eric Leijonhufvud, då kapellet byggdes, utgjordes av ett skulpterat, i blått och grönt marmorerat samt förgyllt ramverk av ek, som omfattade en ännu bevarad oljemålning på duk, föreställande Nattvarden. Denna, som är osignerad och grovt utförd, synes återgå på en italiensk 1500-t. komposition. KonFig. 336. Kolonn, höserverad 1938. H. 151, B. 113 cm (dagermått). rande till gamla altarNuv. ram från 1773? Av det urspr. ramver- prydnaden. Foto ATA. Säule, zu der alten Altarket återstå flera delar med väl skuren broskausschmiickung. part of the old ornamentik, delvis med bevarad färg, dessutom Column, a ltar decoration. två st. kolonner med skulpterade vinrankor och druvklasar, som nu flankera dopaltaret, krönta av två urnor med frukter. Kolonner och urnor renoverade 1937. Ett lurblåsande 1 CARL ERIK BERGQYIST, f. 1742, adlad LAGERHEIM 1777, president i statskontoret, frih. 1807' t 1813. G. m. ANNA CHRISTINA GERDES, f. 1752, t 1812. 2 Enligt syneprot. 1854. RADLOFFS uppgift (1805), att kyrkan nyligen erhållit tegeltak, måste bero på ett misstag. 3 Utförliga auktionsprotokoll med uppgift om vart olika inredningsföremål m. m. försålts, finnas från åren 1856--57 (0 1). 4 Lämnad 1940 av komminister Pihlström. 12·-113669. INREDNING OCH INVENTARIER Sveriges kyrkor. Upp land I I. 398 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLA G Hornblasender Engel aus v ergoldetem Holz. Von dem Altarschmuck oder K a n zel der alten Kirche. Trumpet-blowing a n ge! of gilded wood, part of the a ltar decoration or pulpit of the old church . Fig. 337. Lurblåsande ängel av förgyllt trä, hörande till gamla kyrkans altarprydnad eller predikstol. Foto S. Lindqvist 1941. Hermenpilaster a ns vergoldetem Holz, vermntlich zum Becher der alten Kanzel gehörend. Gilded w ood Herma column, probably b elongingto the body of the old p nlpit. Fig. 338. Herrnpilaster a v förgyllt trä, troligen hörande till gamla predikstolens korg. Foto S. Lindqvist 1941. änglabarn (fig. 337) och en pelikan med ungar av förgyllt trä, uppställda på nuv. altaruppsats, kunna tänkas ha tillhört antingen den gamla altarprydnaden eller predikstolstaket.1 Då koret byggdes 1796 ersattes denna altarprydnad av ett på altaret uppställt kors med linkläde och törnekrona (står nu i ett fönster). H. c. 125 cm. Törnekronan har av spikhål att döma urspr. ej varit placerad som nu (kanske på altarbordets framsida?). Fonden utgjordes av en tavla, »föreställande tvenne i moln sväfvande englar med blickarna rigtade mot höjden» (vrs. PROT. 1859). Två få glar av skulpterat och förgyllt trä, som nu ägas av privatpersoner (kronolotsen G. Vikander, Yxlö, och mjölnarförmannen Karlsson, Blidö gård), anges av traditionen härröra från Blidö gamla kyrka. - Det är t änkbart, att ramverket urspr. tillverkats för ett epitafium - i så fall väl över Eric Leijonhufvud - eftersom delarna knappast gå att sammanpassa så att det kan ställas p å ett altare. 1 BLIDÖ KYRKA 399 Fig. 339. Gamla predikstolens tak. Skulpturdetaljerna nederst på bilden äro prydnadsgavlar till taket, som även smyckats av voluter och kanske figurer. Foto S. Dalen 1938. Himmel der alten Kanzel. Die Skulpturen unten auf dem Bild sind Schmuckgiebel för den Kanzelhimmel, der gleichfalls mit Voluten und vielleicht auch Figuren verziert war. Roof of the pulpit of the old church. The sculptured details at the bottom of the picture are decorative gables of the roof, which was also ornamented with scrolls and perhaps with figures. Av gamla predikstolen, utförd i ek, blåmarmorerad med förgyllning, en gåva av kyrkans byggherre, återstår taket (fig. 339 ), konserverat 1937, 1 m. fl. delar, bland vilka särskilt märkas tre herrnpilastrar av skulpterat och förgyllt trä 2 (fig. 338, H. c. 60 cm), som antagligen varit placerade i korgens hörn. De senare konserverades även 1937; två av dem äro fästa på nuv. altaruppsats. - Ny dörr till 1 Det hade dessförinnan av en enskild person hopsatts av i stapeln sammanletade spillror. I vad män hörnkonsolerna med fruktknippen och änglahuvuden urspr. höra dit må lämnas osagt. Tandsnittet i övre kanten verifieras av en bit bevarat dylikt. Taket har emellertid förr varit mycket rikare utstyrt än nu. Dit höra antagligen en volut, krönstyckena på nuv. nummertavlor, pelikanen och kanske även andra av de ovannämnda skulpturerna samt säkert (jfr INV 1776) två vapensköldar med Leijonhufvudska och Banerska va:pnen, 2 Upps. utst. kat. nr 804, 400 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Fig. 340. H crrschaftsbank. Vor der Konservierung. Herrskapsbänk. Före konserveringen. Alm 1915. Foto C. Pew for the gentry . Before preservation \VOrk. predikstolen betalades 1760; 1764 betalades en smed för »Predikstolens uphöijande och lagande». Från predikstolstrappan härröra sannolikt några bevarade romboida fyllningar med enkelt profilerad ram. Bättre bevarade än predikstolen äro två herrskapsbänkar (fig. 340) av furu (i vissa ornament ek?). Lasyr i brunt och svart, ursprunglig, frarrltagen 1937 under 4 färglager. Beslagsornamentik. Ornamenten äro delvis skurna, delvis limmade på en underliggande slät yta. Gott arbete från 1600-t:s mitt, säkerligen utfört för Eric Leijonhufvud och hans gemål. L.208, H.98 cm. Om kyrkans äldsta bänkinredning i övrigt är endast bekant, att 16 bänkar funnos på vardera sidan om stora gången, var och en med plats för 8 matlag (bänkdeln. 1726). Ny bänkinredning förfärdigades 1758 av snickarmästaren Eric Öberg. Till densamma hörde ett par i de främsta bänkhörnen placerade, ännu bevarade pyramider1 med lövsågad ornering (fig. 345), tillverkade av mäster Öberg med undantag av de krönande urnorna, som inköptes 1759 för 36 dlr kmt. Sockellistverket nytt. En sida av en urspr., rikare profilerad sockellist, i Upps. utst, kat. nr 838, BLIDÖ KYRKA 401 Fig. 341. Äusseres der Kirche von 0. Exteriör av kyrkan från ö. Foto P. 0. Westlund 1936. Exterior of the church from the east. blåmarmorerad med förgylld hålkäl, bevaras i kyrkan. Plintarna, på vilka pyramiderna urspr. stått, finnas även bevarade, den ena intakt, med en vacker, kvadratisk fyllning, den andra delvis nygjord, båda i sen tid övermålade med preussiskt blått. 1 BLIDÖ NYA KYRKA Sedan den gamla kyrkan vid anställd syn befunnits omöjlig att reparera, lades 1856 grunden till en ny runt omkring den gamla, »hvilken ännu medan de nya murarna började resa sig derutomkring, hade begagnats» (vis.prot. 1859) och som kvarstod till 1857. Den nya kyrkan var färdig 1859. Dess utseende är sedan dess i huvudsak oförändrat: en åt n. orienterad salkyrka med sakristia i form av en polygon utbyggnad vid n. gaveln. Den är uppförd av tegel och natursten (putsad i gråvitt) efter ritning av arkitekten Ludvig Hedin (stad1 Jfr Mrom Norrt. tidn. 28 /§ 1937, 402 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Äusseres der Kirche von S. Fig. 342. Exteriör av kyrkan från s. Foto P. 0. Westlund 1936. Exterior of the church from the south. fäst genom kungl. brev 22 / 9 1855), dock utan det från början avsedda tornet. Av de urspr. tre portalerna är nu den v. igensatt, så att inne i kyrkan en nisch bildats, där ett dopaltare är placerat. Ovanför detta - i nischen - ett smalt rundbågigt fönster med glasmålning efter kartong av konstnären G. Torhamn (utfört 1938 av a.-b. N. P. Ringström, Stockholm) över motivet 'Låten barnen komma till mig!' (fig. 347). Kopparklädseln å dörrarna i s. och ö. härrör från restaureringen 1937. Vid samma tillfälle inbyggdes vindfång. Sakristian har egen ingång från n. med rektangulär omfattning av huggen sandsten. Långhusets vatten tak klädes av grå skiffer, sakristians av zinkplåt. Numera golv av tegel i såväl kor som gångar. Innertaket ett lågt valv av gipsat trä. Centraluppvärmning sedan 1937. Inredning och lösa inventarier Nuv. inredning stammar i huvudsak dels från 1858-59, dels från 1937. Vid sistnämnda tillfälle bestämdes färghållningen - milda gula, grå och bl;l toner med några kraftigare mörka inslag - under med- BLIDÖ KYRKA 403 SKALA 10011~45 1 0 15 Fig. 343. Plan.· Uppmätt av J. Söderberg 1939. Grundriss. Vermessung von J. Söderberg 1939. P lan. Measurements by J. 1939. Söderberg, Fig. 344. Sektion mot n. Uppmätt av J. Söderberg 1939. Querschnitt gegen N. Vermessung von ,T. Söderberg 1939. Section towards the north. Measure­ ments by J. Söder­ berg, 1939. SKÄRNING 404 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Inneres gegen den Altar. F ig. 345 . Interiör mot altaret. Foto P. 0. Westlund 1936. Interi01· look in g towards the altar. ALTARTAVLA PREDIKSTOL NUMMERTAVLOR BÄNKAR verkan av konstnären G. Torhamn. Förut var inredningen hållen i vitt och guld, utom bänkarna, som voro gulmålade. Altartavla med ämne 'Jesus stillar stormen', utförd av G. Torhamn 1937. Omramningen ritad 1858 av konduktör1 Andersson, som · övervakade byggnadsarbetet vid nya kyrkans uppförande. Å densamma äro några detaljer ur 1600-t:sinredningen placerade (se ovan). Predikstol efter ritning av konduktör Andersson 1858. Duvan härrör från gamla predikstolen. - Timglas från 1746 i vackert skuret träställ på ståndare av metallplåt. Renoverat 1937. På ett par nummertavlor från 1885 härröra krönstyckena från gamla predikstolen. - Ett par nummertavlor från 1810 med rektangulära ramar av förgyllt trä förvaras i klockstapeln. Sluten bänkinredning från 1937. - Vid nybyggnaden 18561 H ade förr betydelsen 'arkitekt' som tjänstebenämning (E. HELLQUIST, Sv. etymologisk ordbok). BLIDÖ KYRKA 405 Inneres gegen die Orgelempore. Pig. 346. Interiör mot orgelläktaren. Foto P. 0. Westlund 1936. Interior Iooking towards the organ gallery. 59 slopades åtminstone delvis den gamla kyrkans bänkinredning. Av 1859 års inredning finnes en dörr bevarad. 1858 reparerades den då tämligen nyss anskaffade orgeln, som 1893 ersattes av en ny (ombyggd 1941). Dops tä 11 av skulpterat, förgyllt och i blågrönt marmorerat trä (fig. 348). Upptaget i in v. 1776 såsom skänkt av fru Reenstierna.1 Skålen med dess lock bäres av två barn i halvfigur, uppväxande ur bladkransar, med kuddar på huvudet, sannolikt urspr. karyatider i ett bord eller ett par gueridoner från slutet av 1600-t. eller omkr. 1700. H. c. 110 cm. - I inv. 1717 omnämnda »Messing bäcken på funten» är ännu bevarat (fig. 349). 2 Mörkoxiderat. Driven och punsad ornering. I bottnen framställes en kvinna med aeskulapstav och tupp, enligt 1600-t:s sinnebildslära Läkekonsten. Fatet har således tillverkats för profant ändamål. Troligen tyskt arbete från 1600-t:s förra hälft. Diam. 41,5 cm. 1 2 ORGEL ooPsTÄLL ooPFAT Ägarinna till Blidö gärd sedan 1762. Upps. utst. kat. nr 54. 11 3 669. 13- S veri ges kyrkor. U ppland 11 . 406 NATTVARDS KÄRL FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG 1813 blev kyrkans nattvardss i 1ve r stulet. Samma år inköptes nu brukade kalk m. m., enligt stplr av Stockholmsmästaren J. P. Grönwall. Sockenbudstyg inköptes 1811, enligt stplr av Hellberg, Norrtälje. Kanna av silver skänktes 1860. De äldsta nattvardskärlen - kalk och paten lämnades 1660 från moderkyrkan Länna. Kanna av tenn i rokoko. Flera stplr, bl. a. Stockholm, IB, IBN, samt .troligen årsbokstaven B [= 1760]. H. 27 cm. Ljuskrona av mässing. 8 + 8 ljusarmar. Musselformade ljusmanschetter . Staven krönt av en dubbelörn. Upptagen i kyrkans äldsta in v. (1717) och var då »ofärdig» varför den kan anses vara åtskilligt äldre. »Omgjord och tilökt» före 1776 (anteckn. i inv. 1749). H. 128 cm. S. k. venetian ska lj uskronor. 1. (fig. 354). Gjutet och (å mittstaven) slipat glas. 6 S-formiga armar i en rad. En sönderslagen arm, snarlik denna kronas, förvaras lös. Inga prismor. H. Fig. 347. Kyrkfönster i »dopkapellet. 53 cm. - 2. (fig. 350 a). Gjutet av G. Torhamn. Efter akvarell i B. St. Kirchenfenster in d er T a ufkapelle von G. och slipat glas. 6 ljusarmar, ett Torha mn. Nach einem Aqua rell in der K gl. Bauverwalt ung. flertal prydnadsarmar, instuckna Church window in the •b a ptistery>. By G . i klotsar av förgyllt trä, som vila Torha mn. After a w a ter-colour drawing at the Royal Boa rd of Works. i glasskålar. Dels romboida, dels eklövs- eller druvklasformade prismor. H. 65 cm. - Endera av dessa båda kronor, som båda härröra från 1700-ts början, 1 hittades kort före 1749 i sjön av bonden Olof Nilsson i Söderöra och skänk1 LJUSREDSKAP Godhetsfullt meddelat av Dr H ernmarck, Nationalmuseum. BLIDÖ KYRKA 407 tes till kyrkan, »Då söndrig, men nu satt i godt stånd» (inv. 1776) ;1 den andra är en gåva av bonden Olof Olsson i Svartlöga 1827. Ljuskronor av slipat glas på mässingsställning. 1. (fig. 350 b ). 6 ljuspipor. Glasstavar; stjärnoch. eklövsformade prismor. Synnerligen vacker barockkrona, skänkt av presidenten Lagerheim 1795. H. 88 cm. - 2. (fig. 350 c). 6 ljuspipor å den yttre ringen, en inuti kronan. Gustaviansk. Skänkt av Svartlögabor 185665 och kallad Svartlögakronan. H. 90 cm. - Samtliga kronor hänga i kedjor av järnlänkar med svarvade träkulor (som varit röda) emellan. I sakristian ampel av mörk brons med förgyllda ornament. Griphuvuden bära de tre ljuspiporna, av vilka blott en är urspr. Empire. Fig. 348. Dopställ. Foto P. 0. W estLj usarmar av driven mäslund 1936. sing. Barockform. 1. En, med Taufgestell. Christening-stand. stor väggplåt. Å skaftet äro (före 1937) fästade två ej urspr. enkla ljusarmar. Ljusmanschetterna gamla. - 2. Ett par, med nygjorda väggplåtar (märkta 1937). Armarna till dessa ha urspr. jämte skaftet till föreg. utgjort en större, tvåarmad ljusarm, omtalad ännu i inv. 1835. - 3. Ytterligare ett par samt en enstaka. - Den stora tvåarmade ljusarmen kom antagligen till kyrkan först efter 1776; några av de övriga funnos redan på 1600-t; »1 st. Messingsarm blef anno 1719 af ryssen borttagen» (L 111 1). - Lj us armar, ett par trearmade av gjuten och ciselerad brons, förgyllda . Rokoko. Gåva av komminister Sundling2 (inv. 1829). 1 2 Sannolikt hade den sänkts i sjön vid ryssens härjningar 1719, Komminister i Blidö 1805, t 1830. 408 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Fig. 349. Dopfat. Foto ATA. Taufbecken. Christening-bowl. TEXTILIER Ovanstående ljusredskap, utom mässingskronan, renoverade 1937. Vidare märkas två par armljusstakar av pläter, skänkta 1856-65, 4 st. ljusstakar av pläter med godronnering å fot och skaft, inköpta 1834, 4 st. ljusstakar av tenn med åttkantig planform och skaft, första gången upptagna i in v. 1749, men säkerligen aldre (stplr: RW; dessutom är HL inristat i bottnen på alla 4), samt ett par av tenn i empire (stplr: kontroll, 2(3 [ = 1807], samt ängel med sköld, innehållande bokstäverna CB; manschetterna nya). Altarduk1 (fig. 351) av vitt linne med broderi i rött (nu blekt) silke (kontursöm, glesa fyllningar, sparsam plattsöm). Det består av två våder med samma mönster, som sytts ihop horisontalt, så att mönstret på den övre våden vänder sig nedåt, på den nedre uppåt, det hela uppfodrat på grövre vitt linne. 1600-t. Sannolikt urspr. en profan sak (bordduk? kjortel?), som apterats till kyrkligt bruk. Den l Upps. utst. kat. nr 289. BLIDÖ KYRKA 409 a b Fig. 350 a-c. Ljuskronor. Foto"ATA. Kronleuchter. 1 3*- 11 3669 c Chandellers. 410 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG Fig. 351. Altarduk. Foto ATA. Altardecke. Altar-cloth . svarta, knutna fransen nedtill är senare. Dep. i St. H. M. 1926 (inv. nr 18213). 157 x 59 cm. Mässhakar. 1. Numera brunsvart sidendamast med smala knypplade silverspetsar. Säges i inv. 1776 vara »violettfärgad ... omfärgad. 1749 uti lhventario opförd röd blomerad». Dep. i St. H. M. 1926 (inv. nr 18213). 2.1 Brokadsiden (huvudfärgen urspr. 1 Upps. utst. kat. nr 268. BLIDÖ KYRKA 411 röd med brocheringar i guld, silver och något grönt), kantad med smal guldspets. På ryggsidan kors, på framsidan vertikal bård av knypplad silverspets, underfodrad med vit atlas. Brokaden är sannolikt fransk eller spansk från omkr. 1700.1 Flera oregelbundna skarvar tyda på en äldre användning av sidenet, sannolikt till något profant ändamål. När det syddes om till mässhake, fodrades denna med hemvävt, rödoch vitrandigt bomullslärft. Skänkt kort före 1736 (vis. PROT .) av greve Horn 2 och hans maka. Dep. i St. H. M. 1926 (inv. nr 18213). Konserverad av Pietas. H. (främre) 90, (bakre) 123 cm. Broderad b å rd till korkåpa (fig. 352), sedan antagligen använd till altarbrun. Rester av silkesfrans i rött, b_lått, gult utmed ena långsidan. Mellan broderiet och fodret blåviolett sidendamast i granatäpplemönster med detaljer brocherade i rött och guld, tydligen en rest av tyget i korkåpan. Urspr. foder av mörkbrunt lärft. Broderiet är utfört i läggsöm med silke, fastsytt med guldtråd, och framställer Petrus med nyckel, Andreas med snedkors och Jacob med pilgrimshatt, snäcka och stav. Figurerna äro kraftigt uppstoppade, ansiktena klädda med atlas, fint modellerade på hårt underlag. Hår och skägg av metalltråd. Huvuden~ äro antagligen ett arbete för sig, betydligt mer raffinerade än de ganska primitivt utförda kropparna. Sannolikt östtyskt arbete från omkr. 1500; även fransen medeltida, 1 mantel. Enligt fil. dr Agnes Geijer (bil. 1928 till St. H. Border of a cope. M:s inv.). Som jämförelsematerial anför hon Falke, Kunstgeschichte. der Seidenweberei, nr 578-579. 2 JURGEN RUDOLF HORN AF RANTZIEN, kapten vid holsteinska livgardet, ·j· 1746. Ägde Blidö gård. G. 1726 m. SOFIA CHRISTINA HoR'<, f. 1705, t 1754. Einfassnng fiir einen Chor- Fig. 352. Bård till korkåpa. Foto ATA. FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG säkert tagen från korkåpan. Gåva till St. H. M. 1886 (inv. nr 8034). - Enligt in v. 1829 funnos två sådana »listor». Korkåpan, från vilken de tagits , torde ha tillhört Länna kyrka (jfr s. 382). I kyrkan förvaras ännu den mässhake av röd sammet och det kalkkläde av ljusrött (nu brunaktigt) siden, som efter kyrkstölden 1813 skänktes av medlemmar av familjen Lagerheim, 2 st. håvar av blått siden med skaft i mässingsholk, skänkta 1805 av presidenten Lagerheim, samt en äldre håv av röd sammet, upptagen redan i inv. 1749, nu mycket sliten. 1 Ny skrud från Libraria tillkom 1937. Votivskepp. 1. Fregatt (fig. 353). Gallionsbilden är ett fyrfotadjur (räv?) på ryggen av en fågel. Synnerligen värdefullt arbete från 1600- 1650 (senare ommålat). L. c. 95, H. c. 105 cm. - 2. Fregatt. 1700-t. (ej i inv. 1776). Mycket ramponerad och t.v. undanlagd. L. 59, H. 64 cm. (måtten tagna 1913). - 3. 1800-t:sbark, förfärdigad omkr. 191 5 av en gammal Blidö-sjöman. L. c. 122, H. c. 90 cm. 1--2 hängde 1806 i vapenhuset (inv .). 1 och 3 konserverade 1937 av sjökapten Sam Svensson, Stockholm. 2 Bland möbler märkas ett par bruds t o 1ar, förfärdigade 1755. Den urspr. målningen i blått med ornament i gult, rött och vitt framtogs 1937. L. 98, H. 105 cm. - Bord med refflade ben, sannolikt urspr. svartmålat och bronserat (så ännu 1913; antikbonat l 937). Skänkt till dopbord 1805 av löjtnant Christiernin på Blidö gård. H. 79 cm. - Av två stolar från 1600-t. har åtminstone den ena nygjord rygg. Straffstock från 1811 ligger i stapeln. Gustaf III:s tal 1772. Akvarell, föreställande Blidö gamla berg'3 (fig. 335). 19,5 x 11,5 cm. ky~ka från ö., sign. 'Linde- Klockorna hänga i stapeln. Den större är gjuten av Gerhard Meijer i Stockholm 1744 (året för stapelns byggande). Lillklockan, som sprack vid mobiliseringsringningen 1914, omgöts 1917; den var urspr. gjuten 1786 av Joh . Zach. Mårtenson i Stockholm. - Före Kalkklädet och den röda h åven, se Upps. utst. kat. nr 340, resp. 368. ' U tförli g berättelse av kapten Sven sson över konserverin gen och skeppens tidigare tillstånd förvaras i ATA. 3 Klockare i socknen på 1850-t. 1 BLIDÖ KYRKA 413 Votivschiff. 1600-1650. Fig. 353. Votivskepp fr. 1600-1650. Foto ATA. Votive ship from 1600-1650. klockstapelns byggande hade kyrkan en liten malmklocka om endast »någre marker, hwarmed tekn gifwes til gudztiensten» (vis. PROT. 1736). Sammanfattning I. Redan före mitten av 1600-talet fanns ute i skärgården, sannolikt på Blidö, ett kapell, hörande under Länna moderkyrka. II. 1656-60 lät herr Eric Leijonhufvud på sin sätesgård, Blidö gård, uppföra en liten timmerkyrka med rektangulär plan. Sakristia och vapenhus lågo mitt emot varandra på båda långsidorna. Rester av inredningen i denna kyrka äro bevarade (fig. 336-340). Det medeltida broderiet fig. 352 härrör från en försliten korkåpa, sannolikt överlämnad från moderkyrkan Länna. III. Omkr. 1736 panelades och rappades kyrkan. 1796 försågs den med ett smalare kor, uppfört av tegel i korsvirke (se fig. 334). Bland bevarade inventarier från 414 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG 1700-t. märkas särskilt dopstället fig. 348 och de utmärkt vackra kristallkronorna fig. 350, 354 (av vilka dock några skänkts till kyrkan först under 1800-t.) IV. 1856-59 byggdes nuv. kyrka av tegel och natursten. Ritad av L. Hedin. Inredningen härrör till största delen dels från tiden för nybyggnaden, dels från kyrkans sista större restaurering år 1937, vilken skedde under ledning av arkitekten Einar Lundberg under medverkan av konstnären G. Torhamn. Zusammenfassung I. Bereits vor der Mitte des 17. Jhs. b efand sich draussen in den Schären, wahrscheinlich auf Blidö, eine Kapelle, die zur Mutterkirche Länna gehörte. Il. In den Jahren 1656/60 liess Herr Eric Leijonhufvud auf seinem Rittergut Blidöhof, eine kleine Bohlenkirche mit rechteckiger Anlage auffiihren. Sakristei und Vorhalle lagen einander gegeniiber an beiden Längsseiten. Reste der Einrichtung sind erhalten (Abb. 336--340). Die mittelalterliche Stickerei Abb. 352 stammt von einer abgetragenen, wahrscheinlich von der Mutterkirche Länna iiberlassenen Kutte. III. Um 1736 wurde die Kirche ge täfelt und verputzt. Im Jahr 1796 wurde sie mit einem schmaleren aus Ziegel-Fachwerk aufgefiihrten Chor versehen (s. Abb. 334). Unter den erhaltenen Inventarstu cken des 18. Jhs. sind besonders das Gesten fiir das Taufbecken, Abb. 348, und die besonders schönen Kristallkronen, Abb. 350, zu beachten, von letzteren j edoch erst im 19. Jh. einige der Kirche geschenkt. IV. In den Jahren 1856/59 wurde >Under thenna långwariga tiden äro både kyrka och klåckstapel så förfallne, at the til widare bruk äro aldeles oduglige».4 Det förefaller av de ovan citerade handlingarna från 1745 som om fisket efter rysshärj ningarna 1719 gått starkt tillbaka, »serdeles sedan engelska Esquadren kriitzade på de swenska stränder», och av naturliga skäl fick kapellet då förfalla. RADLOFF nämner det ej. Nu återstår blott den nedrasade kyrkogårdsmuren; en på ett stenkummel uppsatt väderflöjel säges även härröra från kapellet. Gillöga kapell fanns 1691, då direktören för lantmäteriet Carl Gripenhjelm besökte ögruppen. Det omnämnes 1744 i Humbles avhandling, men ett halvt århundrade senare hade det skattat åt förgängelsen, ty RADLOFF (1805) omtalar: »Vid Gillöga har fordom varit en kyrka; men den har ej blifvit underhållen». Sannolikt såldes kapellet på auktion 1795- 96, då Blidö kyrkas RÄK. upptaga bland inkomster en post »För Gillöga kyrka 11,24». Att Lännaborna redan på 1500-t. haft ett kapell ute i skären framgår av ett par notiser i INv. 1597, där det säges om sockenbudstygen: »ähre till Capellet tagne» och i INv. 1635: >mtgamble handböker, som finnas wid Capellet». Dessa uppgifter åsyfta emellertid troligen icke 1 Se särskilt ssT.PROT. samt hand!. i domkap. (Frötuna-Rådmansö) av år 1745. • Jfr härom ovan s. 316. 3 CHRISTINA FLEMING, presidenten Tord Ulfsson Bondes (t1683) tredje maka. Levde som änka 1705. Uppgiften om gåvan hämtad ur ssT. PROT. 1745. ' Anfört efter E . JoNSoN, a. a. s. 96. KAPELLEN PÅ FISKESKÄREN 417 · något av de ovan omtalade kapellen i Gillöga eller på Svenska Högarne, utan snarare det, som funnits på Blidö eller någon av de angränsande öarna före kyrkbygget 1656. Däremot torde en uppgift om ett par gamla nummertavlor, som efter det att Länna kyrka 1762 erhållit nya sådana skänktes den ena till Blidö och den andra till »kyrkan på fiskeskäret» (INv. 1776), sannolikt åsyfta Gillöga kapell (el. möjligen Hårstens kapell i Värmdö sn). Till det yttre torde dessa små byggnader ha varit mycket oansenliga. Det av Sperling byggda kapellet i Rådmansö, som antagligen mätte c. 40 alnar, säges ju ha varit »rumrikare» än kapellet på Svenska Högarne. Kanske påminde de om det lilla gudstjänsthus på Putsaari holme i finska skärgården, som avbildas i Finlands kyrkor I, Helsingfors 1912, s. 6 eller Ulvö kapell i ångermanländska skärgården. 1 HuMBLE ger (s. 26) en allmän beskrivning av dem (nämligen Svenska Högarnes, Gillöga och Hårstens kapell): »De äro alla byggda av trä och täckta med lattor, samt utrustade med altare, predikstolar .:ich bänkar, rrien icke därutöver försedda med prydnader. Endast 2 Svenska Högens kyrka äger en vacker klocka . . . » • I brist på klocka hissade Gillöga kapell ett segel på taket, när gudstjänsten skulle börja 3 • Troligen var det ganska sällan, som någon präst kom ditut. Man fick nöja .sig med att läsa högt ur en postilla. En sådan hade före 1745 inköpts av skärlaget till Svenska Högarnes kapell. Sammanfattning Redan under medeltiden funnos antagligen i den yttre skärgården små träkapell för fiskare och sjöfarande. I varje fall flyttades omkr. 1630 ett sådant litet gudstjänsthus fr ån fastlandet ut till Svenska Högarna. Ett annat fanns under 1600och 1700-talet vid Gillöga. De begagnades blott under somrarna, då befolkningen under n ågra månader låg på fiske därute. Efter mitten av 1700-talet användes de allt mindre och lämnades att förfalla. Zusammenfassung Die Kapellen in den Fischerschären Bereits im Mittelalter befanden sich vermutlich in den äusseren Schären kleine Holzkapellen för Fischer und Seefahrende. Um das Jahr 1630 wurde jedenfalls 1 Sörmlandsbygden 1943, fig. s. 105. Jfr även C. 0. NoRDMAN, Medeltidskyrkogården i Hitis, Finskt museum XLVI, 1939, s. 12 ff. 2 Efter E. JoNsoNs övers., a. a. s. 94 f. 3 Enligt E. JoNsoN, a.a. s. 108. HuMBLE använder uttrycket »suspensis aplustribus ... multitudo, Divinum cultum celebratura, convocatur». 418 FRÖTUNA OCH LÄNNA SKEPPSLAG solch ein kleines Gotteshaus vom Fcstland nach Svenska Högarna herausverlegt. Ein anderes war im 17. und 18 . .Jh. bei Gillö ga. Man bediente sich dieser Kirchen nur im Sommer, wenn die Bevölkerung einige Monate draussen dem Fischfang oblag. Nach der Mitte des 18 . .Jhs. wurden sie immer weniger benutzt und dem Verfall iiberlassen. Summary The Chapels in the outer skerries There were probably small wooden chapels for fishermen and seafarers in the outer skerries already during the Middle Ages. In any case in c. 1630 one of these small places for divine service was moved from the mainland out to Svenska Högarna. There was another at Gillöga during the seventeenth and eighteenth centuries. They were only used during the summer , when the people were out there fishing for some months. After the middle of the eighteenth century they were used less and less, and were left to fall into decay. Fig. 354. Kronleuchter. Blidö kyrka . Ljuskrona. Foto ATA. Chandelier. Av SVERIGES KYRKOR föreligga följande delar: Band I, h. 1. Danderyds skepps/ag, m ellersta delen. Pris 6: 60. Band I, h. 2. Danderyds skepps/ag, östra och västra delen. Pris 13 kr. Band Il, h. 1. Häverö och Väddö skepps/ag, Pris 4: 40. Band IT, h. 2. Bro och Vlilö skepps/ag. Pris 8 kr. Band III, h. 1. Långhundra härad, norra delen. Pris 15 kr. (1) Band IV, h. 1. Erlinghundra härad. Pris 4: 50. (11) Band IV, h . 2. Seminghundra härad. Med register till Bd IV. 17 kr. ~ (58) Band Il, h . 3. Fröluna och Länna skepps/ag. Pris 12 kr. GOTLAND. (3) Band I, h. 1. Lummelunda ting (utom Tingstäde). Pris 4 kr. (21) Band I, h. 2. Lummelunda ting, (Tingstäde). Pris 5: 50. (31) Band l, h . 3. Bro ting. Pris 12 kr. (33) Band I, h. 4. Endre ting. Pris 12 kr. (35) Band I, h. 5. Dede ting. Med register till Bd I. Pris 10 kr. (42) Band Il. Rute setting. Med register till Bd Il. Pris 16 kr. • (54) Band III. Hejde setting. Med register till Bd 111. Pris 26 kr. V ÄSTERGÖTLAND. (2) Band I, h. 1. Kdllands M.rad, norra delen. Pris 5: 40. (4) Band I, h. 2. Kdllands härad, sydöstra delen. Pris 4 : 50. (15) Band I, h. 3. Kdllands M.rad, sydvästra delen. I. Pris 10 kr. (16) Band I, h. 4. Kdllands M.rad, sydvästra delen. Il. Med register till Bd I. Pris 10 kr. STOCKHOLMS KYRKOR. (17) Band I, h. 1. Storkyrkan. 1. Församlingshistoria. Pris 11 kr. (24) Band I, h. 2. Storkyrkan. 2. Byggnadshistoria. Pris 15 kr. (25) B and I, h. 3. Storkyrkan . 3. Inredning och inventarier. Med register till Bd I. Pris 20 kr. (28) Band Il, h . 1. Riddarholmskyrkan. 1. Byggnadshistoria. Pris 20 kr. (45) Band Il, h. 2. Riddarholmskyrkan. 1. Fast inredning, inventarier och gravminnen. Med register till Bd Il . Pris 38 kr. (5) Band III, h. 1. Kungsholms kyrka. Pris 4: 50. (10) Band III, h . 2. Hedvig Eleonora kyrka. Med register till Bd [Il. Pris 14 kr. (26) Band IV, h . 1. Jakobs kyrka. 1. Församlingshlstoria. Pris 13 kr. (32) Band IV, h . 2. Jakobs kyrka . 2. Konsthistoria. Pris 13 kr. (40) Band IV, h. 3. Johannes kapell och kyrka, S:t Stefans kapell. Med re­ gister till Bd IV. Pris 10 kr. (20) Band V, h. 1. Adolf Fredriks kyrka. Pris 12: 50. (55) Band V, h. 2. Gustav Vasa kyrka. Pris 5: 50. (23) Band VI, h . 1. Klara kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 12 kr. (27) Band VI, h. 2. Klara kyrka. 2. Konsthistoria. Med register till Bd VI. Pris 12 kr. (41) Band VII, h. 1. Maria Magdalena kyrka. Pris 12 kr. (56) Band VII, h . 2. Katarina kyrka. Pris 16 kr. (49) Band VIII, h. 1. Bromma kyrka och Vdsterledskyrkan. Pris 6 kr. (53) Band IX, h . 1. Skeppsholmskyrkan. Pris 10 kr. DALARNE. (6) Band I, h . 1. L eksands och Gagnefs tingslag. Pris 4: 50. (9) Band I, h. 2. Falu domsagas norra tingslag. Pris 12 kr. (37) Band I, h . 3. Falu domsagas södra tings/ag. Med register till Bd 1. Pri1 16 kr. • (52) Band II, h . 1. Falun. Pris 12: 50. ÖSTERGÖTLAND. (13) Band I, h. 1. Bankekinds härad. 1. (Askeby, Svinstad). Pris 14 kr. (14) Band I, h. 2. Bankekinds härad. 2. (Vårdsberg, Örtomta). Pris 13 kr. • (43) Band Il. Vreta klosters kyrka. Med register till Bd Il. Pris 15 kr. VÄRMLAND. (18) Band I, h. 1. Grums härad, norra delen. Pris 9: 50. (19) Band I , h. 2. Grums härad, södra delen. Pris 6: 50. BLEKINGE. (22) Band I, h. 1. Östra härad. Pris 13 kr. (36) Band I, h . 2. Medelsta härad. Med register till Bd I. Pris 14 kr. (51) Band Il. Bräkne och Listers häraden. Med register till Bd Il. Pris 13 kr. MEDELPAD. (30) Band I, h. 1. Njurunda och Sköns tin,qslag samt Sundsvalls stad. Pris 10 kr. (47) Band I, h. 2. lndals, Ljustorps och Västra Domsagans tings/ag. Pris 16 kr. DALSLAND. (34) Band I, h. 1. Sundals härad. Pris 10 kr. SKÅNE (38) Band I, h . 1. ]{dv/inge kyrkor i Harjagers härad. Pris 2: 50. GÄSTRIKLAND. (39) H. 1. Gä11le stads kyrkor. Pris 10 kr. • (44) H. 2. Landskyrkorna. Med register. P ris 17 kr. NÄRKE. (46) Band I, h. 1. Örebro stads kyrkor. Pris 12 kr. SMÅLAND. (48) Band I. Jönköpings och Huskvarna kyrkor. Pris 12 kr. BOH U SLÄN. (57) Band I, h. 1. Västra Hisings härad. Pris 8 kr. UPPLAND. (7) (29) (8) (50) (12) Cc nt ra ltr., E1t1te lt~ . Sth lm '1 5