ARMIN TUULSE KARLSHAMNS KYRKOR SVERIGES ~KOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM P.A. UPPDR..AVKYJIT.~ HISJ! O..MrP. AKA.D UTGIVET AV~IGURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL BLEKINGE BAND IV. H.AFTE 2.. KARLSHAMNS KYRKOR AV ARMIN TUULSE SVERIGES KYRKOR föreligger i följande delar 1960: h. 1. Danderyds skeppslag, mellersta delen. Pris 6: 60. h. 2. Danderyds skeppslag, östra och västra delen. Pris 13 kr. h. 3. Vlirmdii skeppslag. Pris 16: 50. h. 4. Akers skeppslag. Med register till Bd I. Pris 17: 50. h. 1. Hliverii och Vliddö skeppslag. Pris 4: 40. h. 2. Bro och Vlilö skeppslag. Pris 8 kr. h. 3. Fröluna och Llinna skeppslag. Pris 12 kr. h. 4. Frösåkers hlirad, norra delen. Pris 28 kr. h. 5. Frösilkers hlirad, södra delen. Med register till band II. Pris 32 kr. Register till band II. Pris 32 kr. (12) Band III, h. 1. Ldnghundra hlirad, norra delen. Pris 15 kr. (67) Band III, h. 2. Långhundra /!lirad, södra delen. Pris 12 kr. (69) Band III, h. 3. Nardinghundra hlirad, västra delen. Pris 20 kr. (70) Band III, h. 4. N lirdinghundra hlirad, östra delen. Med register till Bd III. Pris 20 kr. (1) Band IV, h . 1. Erlinghundra Mrad. Pris 4: 50. (11) Band IV, h . 2. Seminghundra härad. Med register till Bd IV. Pris 17 kr. (71) Band V, h. 1. Vallentuna hlirad, östra delen. Pris 15 kr. (72) Band V, h. 2. Vallenluna hlirad, västra delen. Pris 15 kr. (78) Band V, h. 3. Sjuhundra härad, sydvästra delen. Pris 18 kr. (80) Band V, h. 4. Sjuhundra hlirad, nordöstra delen. Pris 18: 50. (73) Band VI, h. 1. Plirenluna hlirad, västra delen. Pris 26 kr. (77) Band VI, h. 2. Plirenluna hlirad, mellersta delen. Pris 20 kr. (79) Band VI, h. 3. Pärenluna hlirad, östra delen. Pris 17 kr. (81) Band VI, h. 4. Sollentuna härad, södra delen. Pris 24 kr. (82) Band VI, h . 5. Sollentuna härad, norra delen. Med register till Bd VI. Pris 24 kr. (76) Band VII, h. 1. Bro härad. Pris 26 kr. GOTLAND. (3) Band l, h. 1. Lummelunda ting (utom Tingstäde). Pris 4 kr. (21) Band I, h. 2. Lummelunda ting (Tingstäde). Pris 5: 50. (31) Band I, h . 3. Bro ting. Pris 12 kr. (33) Band I, h. 4. Endre ting. Pris 12 kr. (35) Band l, h. 5. Dede ting. Med register till Bd l. Pris 10 kr. (42) Band II, Rute se/ting. Med register till Bd II. Pris 16 kr. (54) Band III, Hejde selling. Med register till Bd III. Pris 26 kr. (61) Band IV, h. 1. Lina ting. Pris 12 kr. (66) Band IV, h. 2. Ralla ting, norra delen. Pris 18 kr. (68) Band IV, h. 3. Hal/a ting, södra delen. Pris 20 kr. (84) Band IV, h. 4. Krliklinge ting, nordvästra delen. Pris 25 kr. VÄsTERGÖTLAND. (2) Band I, h. 1. Kdllands Mrad, norra delen. Pris 5: 40. (4) Band l, h. 2. Kållands Mrad, sydöstra delen. Pris 4: 50. (15) Band l, h. 3. Kdllands Mrad, sydvästra delen. l. Pris 10 kr. (16) Band I, h. 4. Kdllands Mrad, sydvästra delen. II. Med register till Bd I. Pris 10 kr. STOCKHOLM.(17) Band I, h. 1. Storkyrkan. 1. Församlingshistoria. Pris 11 kr. (24) Band I, h. 2. Storkyrkan. 2. Byggnadshistoria. Pris 15 kr. (25) Band I, h. 3. Storkyrkan. 3. Inredning och inventarier. Med register till Bd I. Pris 20 kr. (28) Band II, h. 1. Riddarholmskyrkan. 1. Byggnadshistoria. Pris 20 kr. (45) Band II, h. 2. Riddarholmskyrkan. 2. Fast inredning, inventarier och gravminnen. Med register till Bd II. Pris 38 kr. (5) Band III, h. 1. Kungsholms kyrka. Pris 4:50. (10) Band III, h . 2. Hedvig Eleonora kyrka. Med register till Bd III. Pris 14 kr. (26) Band IV, h. 1. Jakobs kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 13 kr. (32) Band IV, h. 2. Jakobs kyrka. 2. Konsthistoria. Pris 13 kr. (40) Band IV, h. 3. Johannes kapell och kyrka. S:t Stefans kapell. Med register till Bd IV. Pris 10 kr. (20) Band V, h. 1. Adolf Fredriks kyrka. Pris 12: 50. (55) Band V, h. 2. Gustav Vasa kyrka. Pris 5:50. (60) Band V, h. 3. Matteus kyrka. Pris 4 kr. (23) Band VI, h. 1. Klara kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 12 kr. (27) Band VI, h. 2. Klara kyrka. 2. Konsthistoria. Med reg. till Bd VI. Pris 12 kr. (41) Band VII, h. 1. Maria Magdalena kyrka. Pris 12 kr. (56) Band VII, h. 2. Katarina kyrka. Pris 16 kr. (49) Band VIII, h . 1. Bromma kyrka och Vilsterledskyrkan. Pris 6 kr. (83) Band VIII, h. 2. Spånga och Hässelby kyrkor. Pris 26 kr. (53) Band IX, h. 1. Skeppsholmskyrkan. Pris 10 kr. (Forts. d omslagets 3:e sida) UPPLAND. (7) Band I, (29) Band I, (62) Band I, (64) Band l, (8) Band Il, (50) Band Il, (58) Band II, (74) Band Il, (75) Band Il, KARLSHAMNS I(YRI(OR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM utarbetat av ÅRMIN TUULSE På uppdrag av KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT. AKADEMIEN utgivet av SIGURD CURMAN ocH JOHNNY ROOSVAL Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag STOCKHOLM 1960 UTGIVET MED BIDRAGAV HUMANISTISKA FONDE N FÖRORD till BAND IV. h. 2. Framläggandet i tryck av beskrivningarna över Blekinge stadskyrkor har av olika anledningar, såväl ekonomiska som personella svårigheter, blivit i hög grad för­ dröjt. Dessa svårigheter äro dock numera övervunna, och utgivarna se sig nu i stånd att utlova slutförandet av Blekingekyrkornas beskrivningar inom den allra närmaste fram­ tiden. Den här framlagda beskrivningen av KARLSHAMNS KYRKA skall inom kort följas av Sölvesborgs kyrkobeskrivning, den sista i serien om Blekinge kyrkor. Ungefär samtidigt kommer en sammanfattande översikt över den kyrkliga konsten i Blekinge att framläggas såsom en särskild volym, författad av professor ARMIN TuuLSE på grundval av det för SVERIGES KYRKOR insamlade och publicerade omfattande forsknings­ materialet. Med denna volym skall arbetet om BLEKINGE KYRKOR avslutas. Av Karlhamns kyrka utfördes redan på 1920-talet en förberedande beskrivning av den flitige Blekingeforskaren WILLIAM ANDERsoN. Efter hans bortgång 1939 komplet­ terades denna under 1940-talet av dåvarande amanuensen, numera museiintendenten i Hälsingborg LARs-GöRAN KINDSTRÖM och i viss mån även fil.lic. fru RAGNHILD BosTRÖM (gravstenar m.m.). Då möjligheten att publicera Blekingekyrkornas beskrivningar efter mitten av 1950-talet erbjöd sig, ansåg redaktionen det vara önskvärt att i vissa avseen­ den utvidga de viktiga stadskyrkornas beskrivningar, varför en nybearbetning av Karls­ hamns kyrka blev nödvändig. Då Kindströms nya museitjänst tog största delen av hans tid i anspråk uppdrog redaktionen åt professor ARMIN TuuLSE att utföra den nya be­ arbetningen. Under sommaren 1958 har Tuulse sålunda genomfört en grundlig nyundersökning av kyrkan, i vilket arbete mag.phil. LYDIA TuuLSE, hans hustru, deltagit. Även kyrkans arkivmaterial i Lunds Landsarkiv har ånyo genomgåtts i kompletterande syfte. Vid undersökningsarbetet i Karlshamn har författaren åtnjutit stor och välvillig hjälp av pastor loci, kyrkoherden FoLKE AxELssoN. Kyrkavärden ARviD HERTNER har vänligt bidragit med värdefulla upplysningar om ortens historia och kyrkavaktmästaren GEORG ERIKssoN har på olika sätt underlättat det praktiska arbetet i kyrkan. Utgivarna framför härmed sitt uppriktiga tack till dem för den välvilliga hjälpen, som lämnats författaren och därmed vårt kyrkoverk. Vid bearbetningen av det sålunda insamlade materialet har författaren fått åtnjuta värdefullt bistånd av ett flertal specialforskare på olika områder: fil. dr ARoN ANDERssoN, fil.lic. INGRID SwARTLING, fil. kand fru KERSTI HoLMQvisT och fil. lic. ÅKE NISBETH (silverföremål, barockinredningar m. m.), fil. lic. fru ANNE-MARIE FRANZEN (textilier), fil.dr NILs-LunviG RAsMussoN och stadsheraldikern GuNNAR ScHEFFER (heraldik), fil. dr BERTIL WEsTER (orglar o. övriga musikinstrument), pastor L. M. HoLMBÄCK (kyrkklockor). Dessutom har professor DAG NoRBERG godhetsfullt granskat förekom­ mande latinska inskrifter och deras översättning. För detta värdefulla bistånd ha ut­ givarna all anledning att uttrycka sin uppriktiga tacksamhet. Ett betydelsefullt bidrag till möjliggörande av kyrkabeskrivningens tryckning har lämnats av Karlshamns kyrkofullmäktige, som härtill beviljat ett anslag på 3 000 kronor, för vilket utgivarna uttrycka sin vördsamma tacksamhet. Stockholm i april 1960. SIGURD CuRMAN JoHNNY RoasvAL FÖRKORTNINGARANVÄNDA I DETTA HÄFTE Övriga förekommande förkortningar i överensstämmelse med förkortningsregistret i Nordisk Familjebok, 3: e upp!. ATA = Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Sthlm. BST = K. Byggnadsstyrelsens arkiv, Sthlm. CRONHOLM = C. L. Cronholm, Beskrifning om Blekinge från omkring 1750. Ms i KB. Dep. = deponerad, deposition. GYNTHER = S. W. Gynther, Blekings historia och beskrifvning I, Sthlm 1847. HDLPHERS = A. Hiilphers, Afhandling om Musik och Instrumenter . .. , Westerås 1773. INv. = inventarieförteckning. KA = Kammararkivet, Sthlm. KB = K. Biblioteket, Sthlm. KRA = K. Krigsarkivet, Sthlm. LLA = Lunds Landsarkiv. LST = K. Lantmäteristyrelsens arkiv, Sthlm. LU = Lunds Universitet. LUB = Lunds Universitetsbibliotek. MANDELGREN, SAML. = N. M. Mandelgrens i LU förvarade samlingar av teckningar m.m. Ms = manuskript. Nord. Mus. = Nordiska Museet, Sthlm. PROT. = protokoll. PÄ = Pastorsämbetet. RA = Riksarkivet, Sthlm. RÄK. = räkenskaper. SHM = statens Historiska Museum, Sthlm. SNABBINV. = en preliminär inventering av de svenska kyrkornas föremålsb estånd av konst- och kultur­ historiskt värde, utförd under åren 1917-1932. I Uppland genomfördes en viss snabbinventering i samband med förarbetena till Uppsalautställningen 1918. På grund av omständigheterna blev denna inventering ofullständigare än de senare genomförda snabbinventeringarna i övriga land­ skap. Samtliga snabbinventeringslistor förvaras i ATA. Ett ex. har tillställts varje inventerad kyrka samt vederbörande domkapitel. ST. PROT. = sockenstämmoprotokoll. SvK = Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium, utg. av S. Curman och J. Roosval, 1912. Sv. KoNsTNÄRsLEXIKON = Svenskt Konstnärslexikon, Malmö 1952-. UPMARK = Gustaf Upmark, Guld- och silversmeder i Sverige 1520-1850, Sthlm 1925. UUB = Uppsala Universitetsbibliotek. VHAA = K. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien, Sthlm. VIs. = visitation. ÖIÄ = Överintendents Ämbetet (efter 1918 BST), Sthlm, I FÖRENING MED MÅTTUPPGIFTER B = bredd, D = diameter, Dj = djup, H = höjd, L = längd. Sv. f. = svensk fot (29,7 cm). Samtliga mått äro, där ej annat angives, i cm. V åderstrecken förkortas: N S Ö V. Silverstämplar tydda enl. UPMARK. Tennstämplar tydda enl. LöFGREN. I(ARLSHAMN AV ARM IN TUULS E ESSELTE AB· STOCKHOLM REDAKTIONSSEKRETERARE: RAGNHILD BOSTRÖM FOTOGRAFIERNA ÄRO, DÄR EJ ANNAT ANGIVES, TAGNA AV NILS LAGERGREN 1958 UPPMÄTNINGARNA ÄRO UTFÖRDA AV JOHN SÖDERBERG 1947 ·KOMPLETTERADE 1959 BILDMATERIAL, ANTECKNINGAR OCH EXCERPTER FÖRVARAS IATA Å omstående sida: Karlshamns stads sigill1719. Ur Nordiska museets verk om silverstämplar (under utgivning). ESSELTE AKTIEBOLAG STOCKHOLM 1960 908318 Fig. 155. Kyrkan och kyrkogården från S. Foto 1904 i ATA. Kirche und Kirchhof von S 1904. Church and churchyard from S., 1904. I(ARLSHAMNS I(YRI(OR BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, LUNDS STIFT BRÄKNE OCH LISTERS KONTRAKT Beskrivningen avslutad i juli 1959 TRYCKTA KÄLLOR: H. RosENGREN, Karlshamns historia 1664-1914 I-II, Karlshamn 1918-28 (kyrkans beskrivning av E. V ENNBERG i del II, S. 133 f). - MATTHIAS F. HAMMAR, De Carlshamnia (diss.), Lund 1749. - R. JoNssoN- H. WrTZELL-N. SvENssoN, Karlshamn-Asarum, Karlshamn 1923. - N. H. SJÖBERG, Utkast til Blekings historia och beskrivning I- II, Lund 1792- 93. - FöRR ocH Nu 1875, H. 11 (utsikt från Karlshamn, tecknad av JoHN ERrcsoN).- NY ILLUsTRERAD TIDNING 1874, nr 16 (>>Skitz af torget i Karlshamn>>, teckning av A. T. GELLERSTEDT). - C. WESTDAHL, Bidrag till Blekingska Läroverkens Historia, Lund 1862. 178 KARLSHAMN HANDSKR. KÄLLOR OCH AVB.-SAML.: ATA: INV. 1830; SNABBINV. 1919 av W. ANDERSON~ brev och handlingar ang. kyrkans restaurering 1950-51; tidningsurklipp, fotos. - KB: CRONHOLM, s. 220 f; DAHLBERG H 12:18 (belägring av Karlshamns fästning i mars 1677); kyrkans S fasad, osignerad tuschteckning från 1700-talet (A. 36); •> Ichnographia urbis Carlshamniae, Ao 1748 exarata•> (träsnitt ur HAMMAR, a. a.); •>Chartor öfver Swerige med Dess Städer. Sa mmandragne och Författade Ar 1802 af CARL P. HAGsTRÖM•. - RA: ÖIÄ skr. till K. M:t 1791, med ritningar av kyrkan från S och klock­ tornet (nr 329). - KRA: Stadsplan från 1666, ritad av NILSS ERICHSON (nr 51); plan av kyrkan 1687 (nr 55); ritningar till en kyrka på Karlshamns kastell, 1742 (nr 22 a-b); plan av kyrkan omkr. 1740 med en planerad sakristia i Ö (nr 20). - BST: Ritningar till klocktorn 1791 (fasad, planer, lav. tusch­ teckn., t vå alternativ); kyrkan före restaurering 1879 (plan och S fasad, sektion av långhusets V del mot V); restaur.-ritn. av H. ZETTERVALL, gillade av K M:t 9/5 1879; förslag till ny orgelfasad 1881 av O. A. MANKELL; ritning till predikstolens ljudtak 1884 av O. A . MANKELL; plan av kyrkan samt ritn. t. korbänk arna 1901 av Am LINDEGREN; ritningar till begravningskapell på nya kyrko­ gården, sign. TH. WÅHLIN 1911; förslag till väggdekoration i begravningskapellet, sign. K. BERGMAN 1926; plan av kyrkan samt ritningar till förändring av bänkarna, sign. TH. BERGENTZ 1928; förslag till kyrkogårdens utvidgning 1930 av TH. BERGENTZ; restaureringsritningar av S. ULLEN 1947; byggnads­ ritningar till krematoriet, sign . MoGENs MoGENSEN 1936; ritningar till krematoriets utvidgning 1951 av M. MoGENSEN; brev och handlingar, tidningsurklipp. - LST: Vy av Karlshamn med kastellet fr ån V, på en karta över Blekinge upprättad av PETTER GEDDA 1684 (I 6); karta över Karlshamn av M. HEssELGREN 1720 (U. 47,1'); karta över Karlshamn 1748, kopierad 1785 av CASPAR M. EsPMAN (U. 47,1"); kartor av AND. W EsTERBERG 1805- 1806 (U. 47,!8). - UUB: S. W. GYNTH ER, Blekings historia och beskrivning VIII (Westin 1152); PALMSKIÖLD 304. - LUB: CoLL. RöNB . XXI, kyrkan S fasad en!. en tusch teckning från 1700-talet (jfr en liknande ritning i KB).- LuNDs UNIV. KoNsTMU­ sEUM: MANDELGRENsKA SAML.: Vy av kyrkan, plan och 3 st. ritningar av dopfunt (270: 908). KYRKANS ARKIVALIER: - 1. LLA: RÄK. från 1694- 1861 (L l), verifikationer till RÄK. 1849­ 1861 (L l: 6), ST.PROT. 1830- 1855 (K la), hand!. till ST.PROT. 1848- 55 (K l: 6), KR.PROT. 1771- 1855, VIS.PROT. OCh INV. 1795- 1865. 2. KA: Blekinge, stadskyrkoräk. 1680- 81 (bland 1692 års länsräk.); Karlshamns stads kyrkoräk. 1699-1709; verifikationer 1711. - PÄ 1 KARLsHAMN: Kyrkans S fasad, plan och sektioner, ritade av B. FISCHERSTRÖM, 1700-talets slutskede; plan över gravplatser i kyrkan 1703 av LARs HöFLIJN, med flera senare kompletteringar; byggnadsritningar till klocktornet 1791, jfr liknande ritningar i BST. I Sveriges Kyrkors arkiv förvaras ett manuskript av WILLIAM ANDERsoN från 1928, kompletterat av L. G. KINDSTRÖM, vilket delvis har använts vid denna beskrivnings utarbetande. FÖRSAMLINGSHISTORIA Karlshamns församlings och kyrkas historia är intimt förknippad med staden Karls­ hamns tillkomst och utveckling. Vid Mieåns utlopp i havet fanns sedan gammalt ett fiskeläge som kallades Bodekull och vars invånare tillhörde Asarums socken i Bräkne hd (Sv K, Bl Il, s. 50 f). Bodekull utmärkte sig särskilt genom en god hamn, vars betydelse växte i synnerhet under 1640-talet, då exporthandel drevs bl. a. med Amsterdam. Sedan Blekinge genom Roskildefreden 1658 tillfallit Sverige, tog man genast upp tanken, att förvandla Bodekull till en stad. Vid ett besök därstädes i april 1658 fick Eric Dahlbergh av konungen i uppdrag att >>afsticka någre skanser så och een stadh, som der byggias KARLSHAMNS KYRKOR 179 Fig. 156. Belägring av Karlshamns fästning i m ars 1677. Teckning av Eric Dahlbergh. KB. S. 180. Die Helagerung der Zitadelle von K a rlshamn im März 1677, Zeichnung von Eric Dahlbergh . Attack on Karlshamn for tress, March 1677. Drawing by Eric Dahlbergh. och anleggias skulle>>. 1 Med skansarna åsyftades fästningsverk på Frisholmen och Boön. På Frisholmen växte dessa under tidens lopp till en stark fästning - Kastellet - som har spelat en stor roll i Karlshamns försvar. Skansen på Boön var av enklare art och övergavs snart - redan under 1600-talets slutskede kallas den för Gamle Skans samt användes en längre tid som garnisonskyrkogård (s. 190). Bodekull fick genom en kgl. resolution 1664 stadsrättigheter, 1666 erhöll staden namnet Karlshamn. Samma år kallades på konungens befallning en lantmätare till Karlshamn, för att enligt nedsänd >>desseim> anlägga gator och avmäta tomter. Vem som svarade för den omtalade >>desseinem> (planritningen), därom har man inga direkta uppgifter; det synes emellertid ganska sannolikt, att stadsplanen utarbetades med den ovan omtalade skissen av Eric Dahlbergh som underlag. 1 Emc DAHLBERGHs DAGBOK (1625- 1699), utg. av Herman Lundström, Uppsala 1912, s. 121. 180 KARLSHAMN År 1667 fick Karlshamn rätt att få egen präst, som borgerskapet självt skulle under­ hålla och löna; 1668 kallades Hans Mattsson Abelin 1 till stadens kyrkoherde. Det är dock troligt, att staden redan tidigare haft en präst. I ett brev från borgmästaren Johan Mickelsson å stadens vägnar till generalguvernören Gustaf Baner 2 den 17 oktober 1667 med anhållan att staden måtte förses med en >>skickelig prädikandb>, nämnes också, att >>dhen förrige igönom döden afgången ähr». - År 1701 ägde samman­ slagning rum av Asarums och Karlshamns pastorat, då Asarum blev annex till Karls­ hamn. Detta annexförhållande upphörde på 1860-talet. FÖRSVUNNA KYRKOR TRÄKYRKAN Vid den tid, då Bodekull ännu hörde till Asarums församling, begagnade dess invånare nämnda församlings kyrka (Sv K, Bl II, s. 50 f). Men i samband med stadsrättigheternas beviljande upptogs redan 1664 frågan om egen kyrka. Sålunda bestämdes samma år, att en del av kyrkotiondena från Blekinge finge användas under tre år för uppförande av en träkyrka i Karlshamn. Innan denna kyrka blev färdig, uppgjorde magistraten den 7 oktober 1665 kontrakt med borgaren Pehr Persson, att denne för 12 daler per halvår skulle till staden uthyra sin >>stora stufwa>> till gudstjänstlokal. Hur länge detta kontrakt vidmakthölls, vet man ej. På en karta från 1666 (KRA) finns på Fisketorget vid hamnen en byggnad inritad, vilken i nedre våningen inrymde tull-, våg- och pack­ hus, medan en stor sal i övervåningen kunde användas som kyrka och även som provi­ sorisk rådhussaL Byggnaden i fråga kan knappast vara identisk med Pehr Perssons >>stora stufwa>>, utan torde närmast kunna uppfattas som en av de första nybyggnaderna i hamnstaden Karlshamn, avsedd att vara i hamnens tjänst. När sedan ett självständigt rådhus uppfördes och den planerade träkyrkan fullbordades, användes kanske den beskrivna byggnaden endast som tullhus. Om så är fallet, är byggnaden i fråga möjligen identisk med det tullhus som förekommer på en t eckning av Eric Dahlbergh 1677, där det visas som en tvåvåningsbyggnad av korsvirke med hörnrisaliter (fig. 156). Samma hus känner man även igen på en teckning från 1684 (fig. 160). Redan efter resolutionen 1664 torde man ha börjat med träkyrkans uppförande. Men som vanligt dröjde det flera år, innan kyrkan kunde tagas i bruk. Sålunda vet man, att staden år 1672 (RÄK.) fick tillstånd, att vid kyrkobygget begagna några soldater från Kronobergs regemente. År 1675 var kyrkan ännu icke helt färdig. Emellertid hade 1 HANs MATTssoN ABELIN, son av kh Mats H a nsson i Asarum. Var kapten vid armen, innan han blev präst. Pvg 1668, t 1686. - G. m . SoPHIA HYPHOFF, änka efter kh WANKIF i Asarum. 2 GusTAF BANER, f. 1618, t 1689. Blev friherre 1651, riksråd 1652, landshövding i Uppland 1654- 57. Deltog som krigare i Karl X Gustafs danska krig och uppnådde 1663 rangen av fältmarsk alk. Blev 1664 generalguvernör över Skåne, Halland och Blekinge, en vid denna tid synnerligen viktig post, som B. icke tycks ha fyllt till belåtenhet. Han återkallades 1669. KARLSHAMNS KYRKOR 181 Fig. 157. Plan av Karlshamn 1748 enl. HAMMAR. V = träkyrkan, X = hospitalet. Stadtplan von Karlshamn 1748 (V =die hölzerne Kirche, X = das Hospital). Plan of Karlshamn, 1748. V = the timber church. X = the hospital. man då börjat med kyrkans inredning. Altartavlan skänktes redan 1674 (s. 221), och från samma tid härrör även en av de sex gravstenar från 1600-talet, som sedan flyttades till den nuvarande kyrkan (s. 248). Av denna träkyrka finns numera inga spår kvar, dock lämna skriftliga källor en del uppgifter om dess läge och beskaffenhet. Sålunda finns på en karta av M. Hesselgren från 1720 (LST.) en korskyrka inritad på Fisketorget, med anmärkning: >>Den gamla numera förfallne Stadskyrkiam. Av ritningen att döma har denna kyrka varit mycket 182 KARLSHAMN mindre än den nuvarande och låg N om det ovan beskrivna tullhuset, ungefär på den plats, där på teckningen från 1684 en tornliknande byggnad sticker upp bland småhusen (fig. 160). Byggnaden revs 1722 (se nedan) men den upp­ tages ännu långt senare på Karlshamns kartor, t. ex. på ett träsnitt från 1748 (fig. 157). Dessa ritningar bekräfta sålunda uppgifterna hos GYNTHER (s. 71) och CRONHOLM (s. 291), att på Fisketorget legat en korskyrka av trä. Av allt att döma var kyrkan uppförd som en enkel provisorisk byggnad, en interimskyrka. Enligt CRONHOLM (s. 291) var träkyrkan >>så högt från jorden, att man hade under henne Sjöwågen och Tullpackhus>>. Huruvida denna uppgift stöder sig på verkligheten, är ovisst; det är icke omöj­ ligt, att Cronholm har förväxlat träkyrkan och den äldsta gudstjänstlokalen (se ovan). Under 1600-talets slutskede omnämnes kyr­ kan ofta i RÄK. i samband med reparation och inredning. Av dessa uppgifter kunna följande anföras: 1689 tjärades kyrkan av Lars i Näset, Fig. 158. Dörr från 1600-talet i Karlshamns samma år fick en snickare betalt för en stolpe museum, har möjligen tillhört träkyrkan. till >>taketz understödiande>> och 3 st. fönster­ Foto Atelje Olsson, Karlskrona 1948. S. 184. ramar i koret. 1690 köptes bräder till >>Winnel­ Turfiiigel aus d em Door, 17th cent., prob­ a blv from the wooden 17. Jh., vermutlieb aus trappan i kyrkan>> , 1691 betalades Isack Nilsson der hölzernen Kirche ciiurch. Karlshamn stammend, Karls­ Museun1. >>dörre träen på norre gafuell och foth för 2 st. hamns Museum. trä under winneltrappam. Var denna vindel­ trappa hade sin plats, är ovisst, men eftersom samtidigt utgifter upptagas för !äktar­ bygget, torde trappan höra samman med läktaren. 1691 betalades för >>een stege op till Kyrckian>>. De nämnda uppgifterna visa sålunda, att träkyrkan - som tydligen var byggd som ett provisorium - under tiden omkr. 1690 genomgick en renovering. De senaste reparationsåtgärderna företogos 1699, då bl. a. >>Torf til g!. kiörkotaket» köptes. Efter en ny kyrkas(= den nuvarandes) invigning 1702 övergavs träkyrkan. Bygg­ naden begagnades därefter som magasin och förföll efterha_ nd mer och mer, trots att påminnelser tid efter annan gjordes om behovet av reparation. 1714 klagar rådmannen Gislou Pijhlgard över att >>Kiulet» helt och hållet ramlade ned och stals bort, och han ber magistraten finna på något lämpligt medel att förhindra dylikt. År 1716 begär fästnings­ kommendanten Balzar von Drowes av staden en annan förvaringsplats för de 580 trummor, som voro instuvade i gamla kyrkan, emedan de därstädes skadades av snö KARLSHAMNS KYRKOR 183 ----·- - - -- -- - - -......... I I Fig. 159. Ritningar till en kyrka på Karlshamns kastell, 1742. KnA . S. 184. Entwlirfe flir eine Kirche in der Zitadelle von Karlshamn 1742. Drawing for church at Karlshamn c itadel, 1742. 184 KARLSHAMN och väta. Byggnaden köptes 1722 av kyrkoherden i Mjällby, som härav uppförde en prästgårdsbyggnad, vilken användes ännu vid mitten av 1700-talet. - En p ort med beslag av smidesjärn (fig. 158), som förvaras i Karlshamns fornminnesförenings sam­ lingar, lär enligt ortstraditionen hava tillhört den gamla kyrkan. Vem som utfört byggnadsritningarna till träkyrkan, är icke bekant, men eftersom Eric Dahlbergh troligen upprättat stadsplanen för Karlshamn (s. 178), är det icke ute­ slutet, att iden till en korskyrka på Fisketorget också härstammar från honom. Den korsformade kyrkan och stadsplanen med regelbunden, rätvinklig kvarterindelning höra samman under 1600-talet, varpå bl. a. Jönköpings stadsplan från 1612 är ett tidigt exempel.l Även där är kyrkan, liksom i Karlshamn, placerad i periferien, ett drag som vittnar om inflytanden från Holland. FAsT Om kyrkans fasta inredning finnas endast några få uppgifter. Altaruppsatsen INREDNING från 1674 och predikstolen från 1685 överfördes 1702 till den nuvarande kyrkan, men äro numera förkomna. INv. 1830 ger dock en tämligen god föreställning om dessa föremål (s. 220 f). Kyrkan hade ett s. k. positiv, som förbättrades 1689 av en orgel­ byggare i Växjö. Samtidigt byggdes en läktare till positivet, och sannolikt också den ovan omtalade vindeltrappan. Arbetet utfördes av Per Sunesson Timmerman och snickaren Wilhelm Rodhe (RÄK.). - Om träkyrkans ännu bevarade lösa inventarier, se nuvarande kyrka (s. 215 f). KLOcKTräkyrkan har haft två olika klockstaplar. Den första av dessa brann 1678, då STAPLAR danskarna anlade eldsvåda i staden. Även klockan förstördes. StraX därefter uppför­ des en ny stapel med en klocka, gjuten 1679 (s. 268). Stapeln var tydligen brädfodrad, ty i RÄK. 1681 upptages bräder till >>klochstapelell». Denna stapel är kanske identisk med ett torn N om Fisketorget, avbildat på en teckning 1684 (fig. 160). År 1690 genom­ gick stapeln en grundlig reparation, varvid bl. a. ekplankor tilllister omnämnas (RÄK.). Möjligen var även det >>Uhrwerck>>, som reparerades 1689, monterat i stapeln. HosPITALsVid N stadsporten uppfördes 1725 med hjälp av en donation av Ingeborg Richert KYRKAN (s. 221) ett hospital av trä, till vilket hörde en liten kyrka. Kyrksalen, som utvidgades på N sidan 1747, fick då även fast inredning. Troligen tillkom under denna tid en al ta r ta v la - olja på duk - som numera förvaras i stenkyrkan (s. 264, fig. 233). Enligt en karta av And. Westerberg 1805- 06 (LST) bestod hospitalets huvudbyggnad av en envåningslänga med brutet tak, krönt på mitten av en takryttare. A v dessa byggnader finns numera inga lämningar kvar. GARNISONS- År 1742 uppgjordes ritningar till en kyrka på Kastellet (fig. 159). Byggnaden var KYRKAN uppförd av timmer och bildade en rektangulär kyrkosal med ingång i V och två sym­ metriskt ställda fönsteröppningar i N och S. Rummet täcktes av plant innertak av trä. Trägolv. I ö delen - bakom altaret - fanns en sakristia, skild från kyrkorummet medelst en brädvägg. Över sakristian ledde en trappa upp till vinden, till vilken trappa l ERIK O. JoHANsoN, Några stadsplaneprojekt för Jönköping från 1600-talets början, i: Medde­ landen från Norra Smålands fornminnesförening X (1932), s. 5 f. KARLSHAMNS KYRKOR 185 • Fig. 160. Karlshamn från V. Teckning av Petter Gedda 1684. LSt. Karlshamn von W 1684. Karlshamn from W. in 1684. man kom genom en ingång i byggnadens SÖ hörn. Ritningarna visa i interiören en altaruppsats, en predikstol och sluten bänkinredning. Av denna inredning finns ingenting kvar. Själva byggnaden har numera helt förlorat sin ursprungliga karaktär och användes som lada. Ytterväggarna panelade med rödfärgade bräder, taket täckt med tegelpannor. KYRKOGÅRDAR Under tiden före Karlshamns stads grundläggning användes Asarums kyrkogård även av Bodekulls invånare, och detsamma var fallet under den nygrundade stadens första decennier. Endast några få personer fingo sina vilorum under träkyrkans golv, varifrån år 1706 sex gravstenar flyttades till den nuvarande kyrkan (s. 247). I samband med grundläggningen av den nuvarande kyrkan fick staden sin egen kyrkogård i kvar­ teret Lund, S om kyrkan (fig. 163). 1681 betalades det för att >>graffua up steen på kyrkogården», en utgift som förekommer senare flera gånger i RÄK. En rad gamla träd borttogs, bl. a. en ek. Kyrkogården (fig. 163) har fått sin nuvarande utsträckning successivt. En karta från 1720 i LST visar, att den nuvarande kyrkogårdens hela Ö sida var utlagd till privata tomter, delvis även de S och V. Dessa tomter inköptes av församlingen vid olika tid­ punkter ända till 1870, då det sista huset försvann i kvarteret Lund. År 1690 (RÄK.) omgärdades kyrkogården av ett trästaket- >>planckewärckeb>, men 1703 och åren därefter uppfördes en bogårdsmur med >>wakker zirat afsat i Rapp­ GAMLA KYRKO­ GÅRDEN 186 KARLSHAMN Fig. 161. Kyrkogårdens V ingång, 1741. Foto Atelje Olsson, Karlskrona 1948. Der W Eingang des Kirchhofs von 1741. W. entrance of churchyard, built 1741. ningem (RÄK.). Av denna äldsta mur finns numera ingenting kvar - muren har blivit kompletterad och lagad allt eftersom ny mark införlivats med kyrkogårdsområde. Mest omfattande voro dessa arbeten 1724, 1772, 1842 och 1852. Vid sistnämnda tillfälle fick den nyligen inköpta Ö delen sin begränsningsmur, som täcktes med järnplåt i likhet med den gamla (RÄK.). Numera omgärdas kyrkogården av en mur, byggd av gråsten och tegel, på inner­ sidan täckt av slät puts, på yttersidan spritputsad och gulfärgad. Pulpettak av tegel. KARLSHAMNS KYRKOR 187 Fig. 162. Kyrkogårdens S ingång, 1741. Foto A. Tuulse 1958. S. 188. Der S Eingang des Kirchhofs von 1741. S. entrance of churchyard, built 1741. Muren torde i sitt nuvarande skick huvudsakligen härröra från 1800-talet. På N sidan består dock inhägnaden numera av ett järnstaket, tillkommet 1908, då bogårdsmuren här borttogs i samband med gatans breddning. Vid samma tillfälle uppfördes en terrass­ mur av gråsten i NÖ delen. Kyrkogården har tre ingångar, i V, S och Ö. Av dessa har den V ingången (fig. 161) murade stolpar av gråsten och tegel, putsade och gulfärgade, putsen rusticerad på V sidan. stolparna flankeras av volutformade sidapartier av samma material, täckta med INGÅNGAR 188 KARLSHAMN kopparplåt. Präktiga grindar av smidesjärn, med namnet MATTHIAS CHR/ISTOFFER bildat av smidda spröjsar i övre delen. Ovanför GATAN grindarna en lykta av järn och grönaktigt glas. Den S ingången (fig. 162) har nästan samma utseende som ingången i V, dock finn as inga sidavoluter och på grindarnas övre del står namnet JACOB CHRI/sTOFFER. Nam­ nen åsyfta handlandena Jacob Christoffers och hans son Matthias, bördiga från Ronneby, se­ sw•oow, nare verksamma i Amsterdam (s. 134). År 1719 donerade de 4 000 caroliner till församlingen, ST 012 A TOe G ET vilka medel anslogos till kyrkogårdens inhäg­ SITUATIONSP LA W ?'(.Jr P 'P .. zp J e.. -J~ se nad. Grindarna voro färdiga 1741 och upp­ Fig. 163. situation splan, 1: 3000. Uppm . hängdes följ ande år. - Ö ingången har rusti­ J. Söderberg 1947. cerade stolpar avputsat tegel samt smidda järn­ Lageplan. P lan of churchya rd. grindar, tillkomna 1852. - Om kyrkogårdens äldsta ingångarvet man endast, att de lagades 1707 (RÄK.) för att hindra > Creaturens ingång>>. B E GRAVVid kyrkogårdens Ö ingång är uppfört ett b eg r a v n i n g s k a p ell av putsat t egel, :::::~ gult avfärgat. Hörnen och ingångens omfattning med putsrustik. Frontongavel åt V, tak av kopparplåt. Byggnaden uppfördes 1852 av murmästaren B. M. Rosenborg. När församlingen fick en ny kyrkogård och ett bisättningskapell därstädes 1912 (s. 189), förlorade det beskrivna kapellet sina urspr. funktioner och förvandlades till materialbod. - 1706 uppfördes ett b å r h u s, möjligen identiskt med det som 1796 betecknas som gammalt och förfallet och som revs samma år. GRAvvÅ RDAR De äldsta gravvårdarna på kyrkogården härröra från 1800-talets förra hälft och hava form av kors, stele eller kolonn, mest av marmor el. sandsten. Enligt INV. 1830 hade kyrkogårdens »inskränkta utrymme gjort till nödvändighet, att borttaga alla PLAN TERING därstädes öfver grafvarne förut anbragte stenar> >. - Kyrkogården är rikt planterad med lövträd, av vilka en del torde återgå på en plantering 1853. Men redan 1705 planterades 17 st. små lindträd från Liibeck. NYA Vid vrs. 1860 fästes uppmärksamheten på olämpligheten av att begrava de döda KYROGÅRDEN inom stadsområdet, varjämte framhölls, att det i stadens omnejd kunde finnas lämplig mark att använda till begravningsplats. Först vid 1870-talets slut träffades emellertid det slutgiltiga avgörandet om ny begravningsplats. Ett område strax N om staden inköptes och planterades med träd och häckar, i september 1879 invigdes den nya begravningsplat s en. Trettio år senare har till densamma lagts ett lika stort område som det ursprungliga; den senaste utvidgningen skedde under 1930-talet mot N. ­ Kyrkogården inhägnas i V av en gråstenskallmur, i övrigt av häck. Ingången i NV har granitstolpar och gjutna järngrindar. _ j I(VR.I(.Q • L___j l:-"'M C ~ R. I 5 T OP!1ff{· l l : r : , KARLSHAMNS KYRKOR 189 Fig. 164. Begravningskapell på nya kyrkogården, byggt 1912. Foto A. Tuulse 1958. Totenkapelle auf den neuen !Kirchhof, erbaut 1912. Burial chapel at new churchyard, built 1912. I kyrkogårdens mitt ligger ett begravningskapell (fig. 164), uppfört 1912 av fog­ struket rött tegel i pseudogotisk stil enligt ritningar av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin (s. 47, not 1). Kapellet består av ett långhus, ett smalare kor i Ö och ett förrum i V; i N ansluter sig ett förvaringsrum. Interiören är enkel, med öppen takstol, vit­ kalkade väggar och golv av plansten. På kor- och triumfbågsväggarna äro målningar: stjärnor, lie, timglas samt fackla med krans - allt efter konstnären Karl Bergmans1 förslag 1926. I korets fönster dekorativa glasmålningar (stiliserade blommor), i övrigt färgat glas i blyspröjsar. Av inredningen bör nämnas väggfasta bänkar med pseudo­ gotiska ryggstycken, tillkomna 1914. I kyrkogårdens Ö del uppfördes 1937-38 ett krematorium med urnmur enligt ritningar av arkitekten Mogens Mogensen. Granitsockel, ytterväggar av putsat tegel, tak av kopparplåt. Förrättningsrummet är utformat som ett litet kapell, med ett smalare kor i ö. Vitkalkade väggar, plant trätak, golv av plansten. Vid Ö väggen ett litet enkelt altare, därovanför en relief framställande den välsignande Kristus, utförd i marmorstuck mot förgylld botten av konstnären Gunnar Torhamn. Mellan koret och l KARL ALFRED BERGMAN, målare, f. 1891 i Karlshamn. studerade i Sthlm, Köpenhamn och Miinehen. Verksam i Öregrund, dit han kom första gängen 1908. BEGRAV­ NINGs­ KAPELL KREMA­ TORIUM 190 KARLSHAMN församlingsrummet finnas ett par stora sväng­ portar klädda med masonit. När koret är öppet under jordfästningarna, stå dessa portar in­ svängda mot korets väggar. På portarnas in­ nersidor ser man då förgyllda bilder i lågrelief, framställande ungdomen och ålderdomen. När portarna stängas efter ceremonien, ser man på deras yttersidor en målning framställande Kristi himmelsfärd. Målningen och relieferna äro utförda av Gunnar Torhamn. 1 Byggnaden utvidgades 1952 enligt förslag av ark. M. Mogensen. GARNISONS­ På Boöns N del finns en liten ödekyrko­ KYRKOGÅRD gård med kvadratisk grundplan (ca 20 x 20m), inhägnad med gråstenskallmur. I NV grind av smidesjärn mellan enkla granitstolpar. Inhäg­ naden tillkom 1814 genom Krigskollegiets för­ sorg (GYNTHER, s. 159); själva begravnings­ platsen är dock av äldre ursprung. Därom vitt­ nar bl. a. en gravhäll av kalksten t. h. om in­ gången, med inskrift: ALBRECHT HOLMER j ANNO Fig. 165. Klocktornet från 1793, uppfört enl. 1700. 2 Mått 350 x 150. T. v. om ingången en ritningen fig. 167. Foto Atelje Olsson, Karls­ fragmentarisk gravsten över kommendanten krona 1948. Glockenturm von 1793, Beii-tower, erected V. G. Gyllenskepp, t 1836. 3 I kyrkogårdens erbaut nach dem Ent­ 1793 from drawing in , wurf Abb. 167. tig. 167. mitt finnas 3 st. enkla steleformade grastenar, utan inskr. och årtal. I övrigt äro gravarna ut­ plånade, övervuxna med vilda träd och buskar. - Emellertid har icke endast området inom kyrkogårdsmuren använts som begravningsplats, utan gravar finnas även utan­ för kyrkogården på Boöns N del. Sålunda ligger V om kyrkogården en gravhäll av kalksten, med utplånad inskrift inom oval lagerkrans. Möjligen från 1700-talets början. Mått 220 x 140. Gravstenen är inhägnad med ett järnstaket från 1800-talet. En lik­ nande gravplats finns NÖ om kyrkogården. Inskrift på gravhällen (200 x 140) helt utplånad; av ett vapen överst synes en sexuddig stjärna (?) i runt fält, under detta en adlig krona. Omkr. 1700? Boön omtalas tidigast som garnisonskyrkogård i en kgl. resolution 1693 (GYNTHER, s. 159), där det bl. a. anföres, att eftersom stadens kyrkogård är för trång, skall soldaterna Närmare se !GNIS (Tidskrift för eldbegängelsespörsmål) 1938, s. 135 f. ALBRECHT HoLMER var köpman i Karlshamn; utnämndes 1658 till rådman. 8 VILHELM GusTAF GYLLENSKEPP, f. 1784, t 1836, premiärlöjtnant vid flottan, kommendant på Karlshamns kastell. 2 1 KARLSHAMNS KYRKOR begravas på Gamla skansen, såsom det har varit brukligt redan tidigare. Ä ven under den stora farsoten 1711 begrovos många på Gamla skansen. Eljest användes under de ödesdigra åren 1710-1711 som begravningsplats ett om­ råde ö om staden. Det invigdes till pest­ kyrkogård i februari 1711, en återinvig­ ning ägde rum 1834, då koleran härjade i Karlshamn. Nästa gång trakten fick känning av denna fara var 1857. - Kyrkogården är vackert belägen å en skogssluttning mellan två klippor; den inhägnas av en gråstensmur med enkla järngrindar åt V. Bland g ra v­ vårdarna på kyrkogården är den äldsta från 1834. På N klippväggen finns en min­ nestavla av svart granit med följande in­ skrift: STILLHET OCH HELGD j RÅDE PÅ DENNA 191 PEsT­ KYRKOGÅRD r 5 10 15 l HELGADE MARK l UNDER KOLERAEPIDEMI­ ERNA l ÅREN 1710, 1834, OCH 1857 VÄNDES DETTA OMRÅDE PLATS. - l AN­ l TILL BEGRAVNINGS­ Ä ven efter de nämnda åren har begravningar ägt rum på denna kyrkogård, nämligen av anhöriga till dem, som avledo 1857. Den yngsta gravvården bär årtalet 1891. zo A1 KLOCKTORN NÖ om nuvarande kyrka på en kulle Ö om Kungsgatan står ett klocktorn (fig. 165-166), byggt av gråsten och tegel, med ölandssten i omfattningarna. Yttermurarna putsade och vitkalkade, nedre delen grå­ målad, sockeln svarttjärad. Tornet är 8­ sidigt med varannan sida bredare, varannan smalare. Pet har en skrånande bottenvåning samt ett överkragat parti som murkrön, buret av konsoler av ölandssten. På detta ett altanräcke av grönmålat trä. Tornet av­ 3-908318 Jr -lPL AN Fig. 166. Klocktornet fig. 165, plan och sektion, 1 : 300. Uppm. J . Söderberg 1947. Der Glockenturm Abb. 165. Grundriss und Schnitt. Bell-tower in fig. 165, plan and section. 192 KARLSHAMN slutas av en lanternin av grönmålat trä, med runda fönsteröppningar och tak av kopparplåt. På taket ett förgyllt kors. Ingången i V är spetsbågig, med port av grönmålade ekplankor och järnbeslag. Tornet är med bjälklag indelat i flera våningar, bland vilka den första övervåningen har små rektan­ gulära ljusgluggar, omväxlande med avlånga, svartmålade insänkta fält. I klackvåningen 2-kopplade spetsbågiga ljudgluggar på bredare sidorna, omväxlande med blindfönster i samma form å smalsidorna. Ljudgluggarnas luckor klädda med grönmålad järnplåt. Ritningarna till tornet lämnades 1791 av ÖlÄ och äro tydligen utförda av >>kon­ duktörem därstädes Thure W ennberg. 1 Enligt hans förslag skulle tornet täckas av en hög huv, krönt av en lanternin med spetsig spira (fig. 167). Projektet kunde emellertid icke slutföras på grund av penningbrist. I stället försågs tornet med den nuvarande avslutningen enligt förslag av skeppsbyggmästaren Per Ekbom. Avslutningen blev färdig 1793 och uppfattades då som ett provisorium, vilket senare skulle ersättas med en ny huv enligt den ovannämnda ritningen. Detta blev emellertid icke av; i stället företogs flera kompletteringar av den provisoriska huven, vilken genom dessa åtgärder blev permanent. - Enligt I NV . 1830 förvaras i spetsen av klocktornets kors en skriven handling som upptager fakta om tornets tillkomst. Karlshamns klocktorn är ett vackert exempel på de romantiska strävanden, som vid sidan av klassicismen började göra sig gällande under den gustavianska tiden. Det mest kända exemplet på denna kategori är det Götiska tornet av Louis Jean Desprez i Drottningholms slottspark, 2 uppfört 1792-93. Ritningarna till Götiska tornet förelåga dock långt tidigare, och säkerligen kände man till dessa i Ö IÄ, då W ennberg fick i uppdrag att utarbeta ritningar till klocktornet i Karlshamn. - Ett första förslag till tornet i Karlshamn hade utarbetats hösten 1790 av murmästaren Jöns Lundström (fig. 174). Han har direkt anslutit sig till den traditionella riktningen under 1700-talets senare del; möjligen har han t. o. m. gått efter någon bestämd förlaga. Förslaget gillades visserligen av menigheten i Karlshamn, som emellertid författningsenligt vände sig till ÖIÄ med >>förmodan att deras önskan om en Prydelig och efter Tidens smak wacker. samt moderne Byggnad af Högbemelte Embete warder dem föresiagem (RA). ÄLDRE Det nuvarande klocktornet har haft en föregångare, belägen på samma plats. Redan KLocKTORN 1741 framkastades nämligen planen på att uppföra en särskild stapel för kyrkans klockor. Från början fanns det olika åsikter i frågan, om det var lämpligast att uppföra ett nytt torn på själva kyrkan, eller en särskild stapel. Den sistnämnda ståndpunkten vann och uppförandet av en klockstapel igångsattes år 1760 enligt en ritning, författad 1757 av murmästaren J. C. Braune från Karlskrona (jfr bd III, s. 243). Stapeln, som hade 8-kantig planform, byggdes av trä på grundmurar av gråsten. I övrigt har man om dess utseende inga närmare uppgifter. stapeln förstördes vid en eldsvåda den 21 augusti 1 THURE WENNBERG , f . 1759, t 1818, arkitekt, konduktör och sekreterare vid Ö lÄ samt amanuen& vid Konstakademien. 2 NILS G. WaLLIN, Drottningholms lustträdgård och p ark, Sthlm 1927, s. 188 f. KARLSHAMNS KYRKOR 193 Fig. 167. Ritning 1791 till klocktornet fig. 165. BST. E ntwurf zum Glockenturm Abb. 165 von Thure vVennberg 1791. Dra wing (1791) for bell-tower in fig. 165. 1790 och strax därefter tog man upp frågan om det nuvarande stentornets uppförande. Från början tradde man sig kunna använda den gamla stapelns grundmurar vid nybygget, men vid närmare granskning visade sig dessa vara alldeles fördärvade, varför de bortrevos. - Om klockstap eln vid träkyrkan, se ovan s. 184. 194 KARLSHAMN NUVARANDE KYRKOBYGGNAD BYGGNADSBESKRIVNING PLAN, MATERIAL Karlshamns nuvarande kyrka- uppkallad efter Karl X Gustav- är belägen i kvarteret Lund N om torget och intager en dominerande plats i stadsbilden (fig. 168­ 173). Kyrkan är korsformad med ett torn över korsmitten; i Ö en senare tillbyggd, absidformad sakristia. Själva kyrkan uppfördes under tiden 1680-1700-talets början, sakristian tillkom 1834. Om de olika etapperna i kyrkans byggnadshistoria, se nedan. Materialet är gråsten och tegel. Fasaderna äro spritputsade och gult avfärgade, med slätputsade hörn och omfattningar, gråmålad sockel och en i puts dragen, rikt profilerad taklist. På S korsarmens sydfasad bilda fyra ankarslutar årtalet 1693 (fig. 168). MITTORN Mittkvadratens tornmurar ha samma ytbehandling som fasaderna i övrigt. Det täckes av en karnissvängd huv, med små rundfönsterförsedda takkupor vid takfoten åt alla fyra väderstrecken. Tornhuven krönes av två 8-kantiga lanterniner, den ena ovanpå den andra; överst en åttkantig lök med spira, klot och tupp. Nedtill på den undre YTTERTAK lanterninen sitta tornurets 4 urtavlor, en i varje väderstreck. -Korsarmarna ha säteri­ tak, täckta av kopparplåt, liksom hela torntaket och dess avslutning. Om ändringar i takkonstruktionen, se nedan s. 206. INGÅNGAR Kyrkan har ingångar i S, V och N, dessutom en dörröppning bakom altaret i Ö, som leder till sakristian. A v ytterportalerna äro den S och N stickbågiga, den V rund­ bågig, alla omgivna av pilastrar med entablement, allt i puts. Dessa portalomfattningar ha tillkommit vid en restaurering 1879-81 (s. 211). Alla ytterportaler ha dörrar av furu från 1880, brunbetsade sedan 1958, utom N portalens dörrar, vilka äro gråmålade. Enkla rektangulära fyllningar, i V portalen försedda med två pålagda kors av trä i de mellersta fälten. V porten har dessutom på innersidan ett stort lås av smidesjärn med tillhörande beslag (akantus och bandverk) från omkr. 1700. Ä ven S och N portarna ha järnlås från samma tid som den V, dock enklare utförda. De tre beskrivna ingångarna ha vindfång med grågrönmålade innerdörrar, tillkomna l 928. -Dörröppningen mellan kor och sakristia täckes av en korgbåge och är mot sakristian försedd med en grön­ målad dörr. Innan den nuvarande sakristian kom till 1834, ledde den beskrivna dörr­ öppningen in från kyrkogården till en sakristia, som var anordnad i korets Ö del (s. 202). Dörröppningen upptogs 1738-39, om dess tillkomst berättar en inskrift på en häll av kalksten, inmurad i öppningens N omfattning. Hällen är utformad som en gravsten (185 x 115) med ett försänkt fält i mitten, omgivet av en lagerkrans. Inskrift: Ao l MDCCXXXIX, l HAS MYSTIS POPULl l SUMT(Us), l CONSULTA SENAT(us) l CONSULIS ATQVE ALMI l CURA DEDERE FORES l ITE SACERDOTES HAC! IN j PASTORIS HONOREM l SUPRE­ MI ET CURAS l QVAS GREGIS URGET OPUS. l POS(UIT) MAG. ERASMUS l TRÄGÅRD l P(ASTOR) ET P(RAEPOSITUS) ( = År 1739 skänkte församlingens medel, magistratens beslut och borgmästarens vänliga omsorg denna port åt prästerna. Träden in genom denna, o KARLSHAMNS KYRKOR 195 Fig. 168. Kyrkan från S. Foto 1958. Die Kirche von S. Church from S. präster, till den högste herdens ära och till det verk, som omsorgen om hjorden kräver. Kyrkoherden och prosten magister Erasmus Trägård 1 uppsatte denna sten). Kyrkorummets fönster äro stora och rundbågiga. Karmar och bågar av grönmålat smidesjärn, tillkomna 1831 (RÄK.). Innanfönster med antikglas i blyspröjsar insattes under 1930-talet. Över ingångarna i S, V och N finnas runda fönsteröppningar. Kyrkorummet är stort och ljust (fig. 180- 183). Dess arkitektur präglas nu av de betydande ändringar, som gjordes i samband med en hård restaurering åren 1879- 81 (se s. 211). Golvet i gångarna är av plansten; i tvärgången och i stora gångens Ö del gravstenar, inlagda där 1950, då golvet omlades. I bänkkvarteren trägolv. Korets golv av plansten, två steg högre än församlingsrummets. Före 1950 hade koret golv av bräder, tillkommet 1834 i samband med omändringar av kyrkans inredning och arkitektur (se s. 210). Väggarna äro slätputsade och sedan 1950 vitkalkade, då en kvadermålning (fig. 1 ERAsMus TRÄGÅRD, f. 1694, t 1767. Kh i Karlshamn 1734, prost 1735; var vid fyra riksdagar sitt stifts ombud, lämnade prosttjänsten 1753. - G. 1721 m. CECILIA QuiDING, f. 1700, t 1745. FöNsTER INTERiöR o 5 ID 15 l~ AQ NIN& ! -.4 . ---- Fig. 169. Sektion mot N och korets sektion mot ö, 1: 300. Uppm. J. Söderberg 1947. Schnitt nach N und Schnitt durch den Chor nach O. Section towards N. and section of chancel towards E. PLAN ~ B l Y:\ ) D o Grundriss. Plan. 5 ID 15 lDM Fig. 170. Plan, 1: 300. Uppm. J. Söderberg 1947, kompl. 1959. 198 KARLSHAMN SAKRISTIA 180-181) tillkommen 1902 avlägsnades. Korets Ö vägg smyckas på båda sidor om altaret av perspektivmålningar i grisaille (s. 218-19). Innertaket är brutet och består av vitmålade bräder med synliga bjälkar. Det av­ slutas nederst av en rikt profilerad taklist av trä. Taket tillkom vid en restaurering 1879-81, då kyrkans ursprungliga takkonstruktion avlägsnades (s. 211). Fyra runda ventilationshål med täcklocken dekorerade med akantusrosetter, skurna i trä. Rosetterna torde härröra från 1700-talet och ha möjligen tillhört kyrkans äldre innertak. - Kors­ mitten täckes av ett åttkantigt fält, indelat med radiella ribbor, och prydes med de­ korativa målningar, utförda av konservator Allan Norblad 1902. I mittfältet den Helige andes duva; i de åtta kilformiga fält, vari korsmitten är uppdelad, framställas de fyra evangelisternas symboler omväxlande med kors och törnekrona. Färger: blått, brunt, gult, grått. - Om målningsdekoren på det gamla innertaket se s. 205. sakristian i Ö (fig. 184) är absidformad OCh tillkom 1834, då den ursprungliga sakristian bakom altaret borttogs (s. 210). Ytterväggarna spritputsade och gult av­ färgade, yttertak av kopparplåt. Ingång i S med enkel brunbetsad dörr och vindfång. Granittrappa. Fönster med karmar och bågar av grönmålat trä. Innanfönster liksom i kyrkorummet. - Innerväggarna värmeisolerades med tretexplattor och vitkalkades 1950. Vid samma tillfälle avlägsnades en grönmålad panel, utom på väggen mot kyrko­ rummet. Taket omputsades, parkettgolv inlades (dessförinnan golv av bräder). Mot kyrkan har sakristian grönmålade väggskåp för textilier m. m., tillkomna 1950. Ä ven dörren mot koret grönmålad, krönt av voluter och kors. Därnederst står med förgyllda bokstäver: INTROI BO AD ALTARE DEl (= Jag skall gå in till Guds altare). Mot sakristians Ö vägg murades 1942 en djup nisch för ett s. k. bibelaltare (fig. 184). Nischen flankeras av pilastrar med snidade och förgyllda kapitäl samt har som över­ stycke akantusornament och en kartusch av snidat trä. På kartuschen inskrift: MÅSTE ICKE MENNISCHAN ALTIJD WARA I STRIJD PÅ EN DAGOKARLS l JORDENE OCH HENNES l DAGAR ÄRO SÅSOM l UPP- VÄRMNING Dessa delar härröra från tiden omkr. 1700 och lära från början hava tillhört kyrkan, möjligen som dörröverstycke el. dylikt. Skänktes 1942 till kyrkan av Karlshamns konsumförening. År 1950 fick kyrkan elektrisk uppvärmning. Vid detta tillfälle ändrades ett ångpannehus från 1908 NÖ om kyrkan till transformatorhus. Byggnaden i fråga är uppförd av putsat tegel, gulfärgad liksom kyrkobyggnaden. - 1880 anordnades änguppvärm­ ning med ett pannrum i hörnet mellan koret och N korsarmen (revs 1908). Innan dess hade sakristian en kakelugn, på samma plats, där numera det s. k. bibelaltaret står. JOH. CAP . l 7:6. - BYGGNADSHISTORIA GRUND­ LÄGGNING Karlshamns borgmästare Christopher Schröder (s. 250, not 2) hade den 13 december 1680 i rådhusrätten påyrkat uppförandet av en större kyrka - i nödfall av korsvirke - på den plats å kyrkogården, där den redan var >>afrijtat och utstucken>>. Samtidigt föreslog KARLSHAMNS KYRKOR 199 Fig. 171. Exteriör från SÖ. Foto Atelje Olsson, Karlskrona 1948. Die Kirche von SO. Exterior from S.E. han, att borgarna skulle sammanskjuta medel för ändamålet. Härtill samtyckte borger­ skapet och Kungl. Maj:t beviljade den 30 sept. 1681 en kollekt från alla församlingar i Skåne, Blekinge, Bohuslän och Kalmar län. Redan på våren 1681 börjar man med förberedelserna till byggnadsarbeten, och i april får murmästaren Anders Nilsson betalt för att »leggia och mura grond wallen wnder kiörchiam (RÄK.). Under de närmast följande månaderna fortsätta arbetena i jämn takt och Mr. Anders Muremester (=Anders Nilsson) får stora belopp utbetalda. Från maj till juli betalas lön även till en Carl Murernestare för murningsarbete. I augusti tycks man ha varit färdig med huvudparten av arbetet; under samma månad få tim­ mermännen betalt för att de täckte över kyrkomuren. Efter grundmurarnas färdigställande inträffade en större paus i byggnadsverksam- KONTAKT heten, tydligen förorsakad av penningbrist. Först 1686 tog man åter upp byggnads- o~!~B~~~cH frågan, och då gällde det att besluta, om kyrkan skulle uppföras av sten eller korsvirke. 200 KARLSHAMN ~' - 11"" . .l "~ . r p .• i··9 _,,._.,~.,, ·- .•... •.L. Fig. 172. Kyrkans S fasad en!. ritning från 1700-ta let. LUB. S Fassade der Kirche nach ein er Zeichnung aus dem 18. Jh . S. fa~ade of church as shown by an 18th century drawing. KARLSHAMNS KYRKOR 201 Fig. 173. Exteriör frå n V. Foto Atelj e Olsson, K a rlskrona 1948. Die Kirch e von W. Exterior from W. 202 KARLSHAMN Borgmästaren Schröder hade av estetiska skäl och till undvikande av eldfara låtit lägga grunden till en stenkyrka, medan borgerskapet trodde sig 1680 ha beslutat upp­ förandet av en korsvirkesbyggnad. Härvid segrade till sist borgmästarens mening, och på hans initiativ vände sig magistraten 1687 till den nyblivne landshövdingen i Jön­ köping, Eric Dahlbergh - skickande honom en plan av kyrkan för att höra hans mening i frågan. Planen förvaras numera i KRA (fig. 177), och på baksidan av densamma står skrivet med Dahlberghs hand: >>Grundwahlen af Carlshambns Nya Kiörkia som den ähr anlagdh. Lefwererat mig af Borgmästaren Schröder dersammastädes Anno 1687>>. Som svar på denna skrivelse med planritning sände Dahlbergh den 7 maj 1688 till landshövding E. Siöbladh i Karlskrona för vidare befordran till Karlshamns borgerskap en plan och en uppritning av kyrkan, sådan den enligt hans mening borde byggas. Kyrkan skulle få större >>regularitet och forderligheb>, vilket han ansåg synnerligen önskvärt vid offentliga nybyggnader på de platser, som ofta besöktes av utlänningar. 1 På landshövdingens tillstyrkan antogos Dahlberghs ritningar till utförande. Ritningarna i fråga finnas icke bevarade. Vad grundplanen beträffar, överensstämmer den till Dahlbergh skickade ritningen nästan helt med nuvarande kyrkas plan (fig. 170); den viktigaste skillnaden är, att man enligt 1687 års plan ämnade uppföra en absidformad sakristia på korets N sida. Vidare tänkte man placera altaret på traditionellt sätt mot korets ö vägg; koret och församlings­ rummet skulle skiljas genom ett korskrank. Portaler skulle finnas endast i S och N. ­ I dessa frågor ingrep tydligen Dahlbergh för att få större >>regularitet» på kyrkoarkitek­ turen: sakristian i N slopades och i stället ordnades en sakristia bakom altaret i korets Ö del, som avskildes från kyrkorummet med en brädvägg, vilken dock icke räckte ända upp till innertaket. Denna anordning fanns kvar ända till 1834, då den nuvarande sakristian uppfördes. Ä ven V-portalen torde återgå på Dahlberghs ändringsförslag. I grundplanen i övrigt gjorde Dahlbergh inga ingrepp, vilket ju även var praktiskt taget omöjligt, emedan kyrkan fått sina grundvalar murade redan 1681. Vem som utformat denna plan, vet man icke. Däremot är det ganska tydligt, att fasaderna, taken och tornet över korsmitten äro uppförda efter de ritningar som lämnades av Dahlbergh 1688, en fråga, som kommer att närmare dryftas i samband med kyrkans konsthistoriska ställning, s. 214. BYGGNADS­ Emellertid började man icke omedelbart efter byggnadsritningarnas mottagande ARBETEN 1688 att utföra kyrkobygget, tydligen även denna gång på grund av penningbrist. 1693- 96 Först sedan Kungl. Maj:t den l augusti 1692 beviljat kollekt från alla församlingar i riket, lättade de ekonomiska svårigheterna, och 1693 antogs Peter Rising 2 från Eksjö till kyrkobyggmästare. Redan under samma år uppfördes murarna (jfr årtalet på S sidan, fig. 168), 1695 hade man hunnit så långt, att huven och spiran å tornet kunde E. ERicssoN o. E. VEN NBERG, Erik Dahlberg, hans levnad och verksamhet. Uppsala 1925, s. 128. Hans namn stavas i Karlshamnslitteraturen Hising, vilket torde bero på felläsning av urkunderna. I RÄK. från 1693- 96 står namnet tydligt som Rising. 2 1 KARLSHAMNS KYRKOR 203 ) III · ••• ~ :t' ' .../~ ~ t..... .<"~ ., ..... ·- ...,. ..1 ,.'": ~ • Fig. 174. Kyrkans S fasad och projekt till ett klocktorn av Jöns Lundström 1790. RA. S. 192. S Fassade der Kirche und Ent wurf zu einem Glockenturm von Jöns Lundström 1790. S. fa~ade of church and project for a bell-tower, 1790. uppsättas. Samma år byggdes korsarmarnas )>sparreverk)>. För detta, liksom för tornets träkonstruktioner svarade snickaren Wilhelm Rode (RÄK.). Något senare fick tornet en ringklocka, gjuten till träkyrkan 1679 (jfr s. 268), samt ett )>segerwerk)> (= urverk) från 1668, senare iordningställt av mästaren Peter Swahn. År 1696 inköptes järnplåt till taket, om vars täckande kontrakterades med plåtslagaren Georg Tillig i Karlskrona. Att byggnadsarbetena kunde drivas i en sådan livlig takt, berodde dels på ett från Sölvesborg kommet danaarv av 1100 Dir efter kirurgen Friedrich Vogelstock, dels en gåva av 1000 Dir av konungen. Mitt under denna livliga verksamhet avled 1696 kyrkabyggmästaren Rising, vilket förorsakade, att arbetstempot under de näst följande åren minskades. Det viktigaste arbetet var taktäckningen under ledning av den ovannämnde mäster Georg Tillig. Det tog flera år i anspråk. Under åren 1699 och 1701 utförde murmästaren Anders Styre en del murningsarbeten, bl. a. rappningen. Därmed var kyrkobyggnadens stomme i huvudsak fullbordad. - År 1702 anställdes byggmästaren Lars Höfflin (Höfvelin) från Eksjö för att färdigställa kyrkobyggnadens inre. Arbetet omfattade förutom golv 204 KARLSHAMN .­ .- /: ..t ful• W#-· ····•·· · · .. .. l Fig. 175. Plan och sektioner, ritningar av B. Fischerström, 1700-talets slutskede. Pastors­ exp., Karlshamn. Grundriss und Schnitte, Zeichnungen vom Ende des 18. Jh. Plan and seetion s, late 18th cent. drawing. INVIGNING 1702 och innertak även uppsättande av den fasta inredningen såsom altare, predikstol. bänkar och läktare. Den 26 oktober 1702 var kyrkan så pass i ordning, att den kunde invigas. Därvid fick den namnet Karl Gustavs kyrka, sedan konung Karl XI redan den 26 december 1693 givit sin tillåtelse, att den finge uppkallas efter hans salige fader. KARLSHAMNS KYRKOR 205 . ;:~ ~ ... . . ':· . ·. r4 -·: ·~ .18 .. i • ,_.,, :1..,.. ' !t>afrijtning och Mode! som han up­ vijste>> (sT. PROT.). Enklare målningsarbeten sköttes av Jacob Warneke. Med dessa arbeten var kyrkans interiör omkr. 1706 nästan färdig, varefter man satte igång med exteriörens komplettering. År 1706 fick snickaren betalt för >>bislagell», varmed menas de små vapenhusliknande byggnader framför S, V och N portalerna, vilka finnas inritade bl. a. på B. Fischerströms1 uppmätningar från 1700-talets slutskede (fig. 175). Mycket bekymmer vållade taken och tornet. Ehuru man redan 1696 hade börjat med yttertaket, drog dock arbetet ut på tiden och under 1700-talets YTTERTAK början upptagas ofta utgifter för järnplåt och arbete på yttertaket. Såsom ritningar från 1700-talet visa (fig. 174-176), såg yttertaket då något annorlunda ut än nu: korsarmarnas gavlar voro försedda med halvrunda frontoner, säteritaket hade något svängda konturer och avsatsen mellan nedre och övre takfallen hade avlånga ljusöpp­ ningar. Enligt Fischerström hade man under 1700-talets slutskede till största delen ersatt den gamla järnplåten på yttertaket med kopparplåt. Om detta hade man redan 1745 uppgjort kontrakt med kopparslagarmästaren Risberg i Karlshamn. Täckningen med kopparplåt tog sålunda en mycket lång tid i anspråk. ToRN Att arbetena på tornet blevo långvariga, berodde delvis på tornets konstruktion, 3om från början icke var avsedd för att bära ringklockor. Sålunda måste redan 1703 en ny klackstol insättas och 1714 befanns korsmittens murar i behov av reparation. År 1738 hade arbetet med tornets avslutning kommit så långt, att klotet 2 och koppar­ hanen kunde uppsättas av skeppsbyggmästaren Erik Åhsberg. Under en av Åhsberg samtidigt företagen besiktning konstaterades, att järnkorset på kyrkatornet slingrade, när det ringde<;, vilket berodde på att klockorna hängde för högt och att tornets trä­ konstruktion var för svag. De under samma tid genomförda reparationsåtgärderna hjälpte emellertid inte mycket. År 1753 konstaterar byggmästaren Peter Åhsberg samma brister, vilket föranledde ett beslut att uppföra en fristående klockstapel. Såsom ovan (s. l 92) meddelats, blev denna första klockstapel färdig 1760. uRvERK Urverket el. >>segerwerket» 'i tornet har även genomgått vissa ändringar i samband med tornkonstruktionens reparation. Såsom framgått av beskrivningen s. 203, uppsattes på 1690-talet ett urverk från 1668, varvid mäster Peter Swahn fick betalt för sitt arbete med urverket. Bl. a. målades visarna 1699 (RÄK.); även 1705 betalades mäster P. Swahn för >>segerwerkeb>. Men redan 1712 uppsattes ett nytt urverk av mäster Oluf Wulff, möjligen det verk, som hade sina visartavlor å tornhuvens nedre del enligt en teckning från 1700-talet (fig. 172). Sin nuvarande placering fick tornuret 1772. Samtidigt företogs vissa ändringar i tornavslutningens nedre lanternin. Arbetet avslutades 1779, BALTZAR FrscH ERSTRÖM, f. 1753 i Kristianstad , t 1841 i Ronneby, son av handlanden Anders F. och Lucia Catharina Mesterton . Kapten vid fortifikationen, var senare under 47 är sinnessjuk. 2 Vid en reparation 1900 av tornspiran hittades i klotet fragment av ett skrivet dokument med ärtalet 1737 samt en del kopparmynt, de flesta präglade 1718. Dessa föremäl lades efter spirans rep. tillbaka i klotet. 1 KARLSHAMNS KYRKOR 207 r~- -·er-Jr ___ _j l ~~ '] . -----­ -. l l' : 1f1 l~ l l .· Fig. 177. Plan av kyrkan 1687. KRA. S. 202. Grundriss der Kirche 1687. Plan of church, 1687. 4- 908318 208 K AR LSHAMN Fig. 178. Interiör mot Ö 1870. Foto Ernst Ohlsson, Karlshamn. Kircheninneres nach O 1870. Interior towards E., 1870. KARLSHAMNS KYRKOR 209 Fig. 179. Interiör mot V omkr. 1870, med äldre orgel och orgelläktare från 1700-talets början. Foto Falk, Karlshamn. S. 223. Kircheninneres nach W um 1870 mit der frtiheren Orgel und der Orgelempore vom Anfang des 18. Jh. Interior towards W. circa 1870, with the earlier organ and organ-gallery (beginning of 18th cent.). 210 KARLSHAMN Fig. 180. Interiör mot Ö före restaureringen 1950. Foto Atelje Olsson, Karlskrona 1948. J{ircheninneres nach O vor der Restaurierung 1950. Interior towards E. before restorations of 1950. då nya urtavlor uppsattes av kopparslagarmästaren Rydberg. Från denna tid torde de gustavianska guidanderna under urtavlorna härröra (fig. 171). Nytt urverk 1862. ARBETEN Under 1800-talets förra hälft företogas en del ändringar i kyrkobyggnaden, vilka ~~~:LRETs emellertid icke allt för mycket ingrepo i den ursprungliga arkitekturen. Sålunda av­ 180 FÖRRA HÄLFT lägsnades 1814 de små vapenhusen (bislagen) av trä. Särskilt livliga voro arbetena under 1830-talet: 1831 gjordes nya fönster, 1832 reparerades golvet, 1833 igenmurades två fönsteröppningar åt Ö. Den sistnämnda åtgärden var en förberedelse för uppförandet av den nuvarande sakristian 1834 (s. 198). I samband med detta borttogs den gamla sakristian i korets Ö del, altaruppsatsen flyttades mot korets ö vägg och koret fick golv av bräder (s. 195). 1835 satte man igång med innertakets reparation, vilket bl. a. bestod i att taket överspändes med papp. I korsmittens åttkantiga fält utfördes av målaren Karl Strömberg (s. 220) en perspektivmålning framställande en kupol. Denna mål­ ning (fig. 178) fanns kvar ända till restaureringen 1879-81. 1843 utförde Strömberg en perspektivmålning på korets Ö vägg (fig. 185, s. 218-219). KARLSHAMNS KYRKOR 211 Fig. 181. Interiör mot V före restaureringen 1950. Foto Atelje Olsson, Karlskrona 1948. Kircheninneres nach W vor der Rcstaurierung 1950. Interior towa rds 'vV. before restorations of 1950. Under åren 1879-81 genomgick kyrkan en mycket hård restaurering under ledning av Helgo Zetterwall (SvK, Bl. III, s. 255, not 1). De hårdaste ingreppen gjordes i kyrkans innerarkitektur. Det gamla innertaket hade redan för länge sedan varit i dåligt skick, men man hade icke företagit några åtgärder för att rädda den ursprungliga konstruktio­ nen, utan i stället överspändes takbräderna 1835 med papp för att dölja sprickorna (se ovan). Åren 1879-81 beslöts emellertid att lösa problemet radikalt, men i stället för att restaurera det gamla innertaket, ersattes det av ett nytt tak - det nuvarande (fig. 182) - konstruerat enligt sin tids smak. Yttertaket förlorade sina gavelfrontoner och täcktes med järnplåt; även takets form ändrades något (jfr s. 206). Ytterväggarna försågos i fönsterbänkshöjd med en i puts dragen list, som löpte kring hela byggnaden (fig. 173). Portalerna i S, V och N fingo sina nuvarande omfattningar av puts och sina dörrar av målad furu. Den ursprungliga orgelläktaren med överflödande rika dekora­ tioner (fig. 179) vräktes ut och ersattes av den nuvarande, s. 223. Korets perspektiv­ målning överkalkades. Ångvärmeledning infördes med pannrum i hörnet mellan koret RESTAU­ RERING 1879-81 212 KARLSHAMN Fig. 182. Interiör mot ö. Foto Foto-Service, Karlshamn 1958. Interior towards E. I. Planen tycks således ha utarbetats i Stockholm, dock knappast av någon framstående bygg­ mästare. Kyrkan bildar icke ett liksidigt kors; de N och S korsarmarna äro betydligt kortare än de Ö och V. I denna longitudinala tendens yttrar sig en viss traditions­ bundenhet, liksom också i sättet, på vilket man från början ville placera sakristian N om koret (fig. 177). Ä ven kyrkans läge vid kvarterets N sida med kyrkogården placerad Som kyrkan (fig. 163) följer traditioner från äldre tid. Man har icke koordinerat kyrkans orientering med gatunätet, utan )>för mycket litat på Compassem (CRONHOLM, s. 293); 214 KARLSHAMN detta gör, att byggnaden med ena hörnet sticker ut över kvarteret, ett sakförhållande som förorsakade diskussion redan strax efter grundläggningen. Kyrkan utgör numera en dominerande accent vid torget i stadens centrum (fig. 155), vilket påminner om det högbarocka sättet att förena monumentalbyggnader med torg. Men detta var i Karlshamn icke från början avsett. Såsom ovan framhållits (s. 185), fanns ända till 1800-talets mitt privata tomter med bostadshus på nuvarande kyrkogårdens V och Ö del; kyrkans dominans vid torget är sålunda ett resultat av nyare tiders saneringsverksamheL Vad beträffar utformningen av byggnadens yttre och av själva kyrkorummet, så kan denna på goda grunder tillskrivas Eric Dahlbergh, som ju lämnat vissa ritningar till bygget 1688 och som därvid krävde att kyrkan skulle få större regularitet (s. 202). Som en följd av detta slopades sakristian i N och en sådan anordnades i korets Ö del, bakom altaret. En dylik framflyttning av altaruppställningen betydde med hänsyn tillliturgien en väsentlig förbättring, ty genom denna åtgärd fingo korsarmarna bättre kontakt med altaret. Iden har Dahlbergh troligen fått från Matthias Spieler (Sv K Bl III, s. 165, not 3), som skapade en analog lösning i Kungsholms kyrka i Sthlm1 - färdig 1688, samma år således som Dahlbergh avlämnade sina ritningar till Karlshamns kyrka. Kyrkans fasader, takarkitektur och centraltornet med dess vackra avslutning (fig. 168) leda också tankarna på Kungsholms kyrka. Men släktskap finns ävenledes med Finska kyrkan i Narva, ritad 1683 av Dahlbergh som en förminskad kopia av Kungs­ holmskyrkan.2 Dahlbergh har utan tvekan varit en av de byggnadskonstnärer under den svenska stormaktstiden, som främst bidragit till korskyrkans stora spridning såväl i Sverige som i Baltikum. Såsom ovan antytts (s. 184), torde Karlshamns äldsta kyrka gå tillbaka på en skiss av Dahlbergh, den 1685 invigda Amiralitetskyrkan i Karlskrona (SvK, Bl III, s. 131) är troligen också ritad av Dahlbergh under åren 1681­ 83. Bland de svenska landskyrkorna torde bl. a. Ramundeboda i Närke och Hakarp i Jönköpings län vara uppförda enl. ritningar av Dahlbergh. I synnerhet den förstnämnda kyrkan visar i sitt yttre tydliga släktdrag med Karlshamns kyrka. A v det baltiska materialet vet man, att Dahlbergh gjorde korrigeringar av de ritningar, som ekonomi­ ståthållaren Michael Strokirch (SvK, Up VII, s. 133, not 2) utförde för vissa nya trä­ kyrkor i Livland. 3 Även där blev korskyrkan under 1600-talets sista fjärdedel mycket omtyckt. P. G. HAMBERG, Tempelbygge för protestanter, Sthlm 1955, s. 208 f. S. KARLING, Narva. Eine baugeschichtliche Untersuchung, Tartu-Sthlm 1936, s. 303 f. 3 Jfr P. CAMPE, Baznicu celtnieciba Vidzeme zviedru valdibas pedejos piecdesmit gados, Riga 1937, med tysk sammanfattning: Die Eaugestaltung der Gotteshäuser in Vidzeme (im lettischen Teil Livlands) in den letzten fiinfzig Jahren schwedischer Herrschaft 1660-1710. 2 1 KARLSHAMNS KYRKOR 215 Fig. 184. sakristians interiör mot NÖ före restaureringen 1950. Foto Atelje Olsson, Karlskrona 1948. Das Innere der Sakristei nach NO vor der Restaurierung 1950. Interior of vestry towards N. E. prior to restorations of 1950. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Altaret av putsat tegel är vitkalkat och täckt av en träplatta- allt tillkommet 1834, då altaranordningen flyttades till sin nuvarande plats Qfr nedan). - Altaruppsatsen består av ett ramverk och en altartavla (fig. 185). Ramverket av målat, marmorerat och förgyllt trä är arkitektoniskt uppbyggt, med tvenne grågrönt mar­ morerade kolonner med förgyllda joniska kapitäl och höga, mörkgrönt marmorerade postament. Kolonnerna uppbära ett entablement sammansatt av vitmarmorerad arkitrav, blåmålad fris med förgylld ranka samt vitmarmorerad gesims med tandsnitt och konsoler. Detta krönes av ett Gudsöga med strålkrans av snidat och förgyllt trä. - Altartavlan (fig. 186) - olja på duk - framställer Kristi gravläggning och är ALTAR­ ANORDNING 216 KARLSHAMN Fig. 185. Altaranordningen, 1834. Foto 1958. Die Altanvand von 1834. Altar arrangements, 1834. utförd av Fredrik Westin 1832.1 Dagermått 445 x 263. Tavlan är inramad med en smal snidad och förgylld list och krönes av ett empireöverstycke av förgyllda slingor. Altaruppsatsens ramverk med dess skickligt snidade detaljer utfördes av bildsnida­ ren och spegelfabrikören Peter Lindh i Karlskrona (s. 228) efter en i Stockholm 1833 anskaffad ritning (KR. PROT.). Möjligen utfördes ritningen av konduktören Henrik Theodor Lundh, systerson till prof. Fredrik Westin (jfr SvK, Up V, s. 395, not 1). 1 FREDRIK WESTIN, f. 1782, t 1862. Målare, professor vid Konstakademien, senare även direktör för densamma. Han var som målare av porträtt och altartavlor samt mytologiska och allegoriska kompositioner synnerligen anlitad och uppburen av sin samtid. KARLSHAMNS KYRKOR 217 Fig. 186. Altartavla, målad av Fredrik Westin 1832. Foto Foto­ Service, Karlshamn 1959. Das Altarbild, gemalt von Fredrik Westin 1832. Altar painting by Fredrik Westin, 1832. Arbetet avslutades 1835. Det krönande Gudsögat - eller >>Gloriam som det kallades för under 1800-talet - bekostades av kommerserådet W. Schmidt.l Efter väggmålningens WILHELM ELIAs ScHMIDT, handlande i Karlshamn, kommerseråds titel, t 1852. SoFIA ÅMAN, t 1845. 1 G. m. SARA 218 KARLSHAMN Fig. 187. Kalkmålning från 1843 på Wandmalerei von Karl Strömberg 1843 an der O W and, N Hälfte. ö väggens N del. Foto 1958. Mural (1843) on N. section of E. wall. tillkomst 1843 (s. 220) vitmålades ramverket; de ~rsprungliga färgerna framtogas åter 1901-1902. Altarring med svarvade dockor av vit- och gråmålat trä tillkom samtidigt med altaruppsatsen 1834-35. KARLSHAMNS KYRKOR '219 Fig. 188. Kalkmålnin g frän 1843 p å Ö väggens S del. Foto 1958. W a ndmalerei von Karl Strömber g 18 43 a n der O Wand, S H ä lfte. Mural (1843) on S. section of E. wall. Korets Ö vägg smyckas på båda sidor om altaruppsatsen av kalkmålningar i KALK­ grisaille, framställande en klassicistisk tempelinteriör med mittkupol och kolonnader M:~=~~~ ~Å (fig. 187-188). På kupolens tambur äro framställda de 12 apostlarna, å pendentiven v ÄGG synas de fyra evangelisterna med sina symboler, nämligen (räknat från N) Mattheus 220 KARLSHAMN ALTAR­ ANORDNING FÖRE 1834 med ängeln, Markus med lejonet, Lukas med oxen och Johannes med örnen. På nedre delen av kupolens pelare finnas följande figurer (räknat från N): Luther, Melanchthon (?), en ung man med stav och väska samt en dödskalle hängande med ett snöre om halsen, och längst åt S en gammal man med korsstav samt ett litet kors hängande vid bältet. ­ Målningen utfördes 1843 (sT. PROT.) av målaren Karl Strömberg1 efter egen skiss. Vid utförandet av denna skiss har Strömberg troligen använt förlagor från 1800-talets början, samtidigt som han anpassat målningen till altaruppsatsens nyklassicistiska ram­ verk från 1835, se ovan. Målningen överkalkades 1880, men framtogs åter 1901- 1902. Såsom gamla fotos visa, sträckte sig dekoren intill de östligaste fönstren på nord- och sydväggen; dessa partier äro fortfarande dolda av överkalkning. Målningen rengjordes 1950 av konservator Sven Wahlgren, Kalmar. Om den tidigare altarprydnad, som avlägsnades 1834, lämnar INV. 1830 en detaljrik beskrivning: >>Altaret, i öster af Kyrkan, är af trä. Uppöfver sjelfva altarbordet å en hög upprest brädvägg, som afdelar Sakristigan, äro på hvit oljemålad botten med gamla förgyllda ornamenter, i basrelief utarbetade och genom ett slags löfverk samman­ bundne, 2ne små taflor uppöfver hvarandra. Den nedersta föreställer Nattvardens instiftelse. På hvardera stå Evangelisterna Matheus och Johannes: den förstnämnde, hvars sinnebild är borta, men som lär hafva varit en engel, synes skrifvande i en upp­ slagen bok; den andre har en sluten bok under vänstra armen och en örn vid sina fötter. Den öfversta föreställer Xsti Lidande på Korset, och på hvardera sidan om denna Tafla stå Marcus och Lucas, hafvande den förre ett Lejon, och den sednare en Oxe vid sidan. Inunder dessa, och uppöfver den nedre Taflans omnämnde bilder, stå Tron och Hoppet på hvar sin sida: Tron håller i ena handen en öppen bok och i den andra ett Kors: Hoppet i ena handen en dufva och i den andra ett ankare, hvarpå ena foten stödjer sig. Taflorna äro i öfrigt omgifne af allahanda anbragta prydnader, och uti en afdelning står, emellan dem: anno 1705. Uppöfver dem är en Sol, som har i sjelfva globen en trekant, deruti Jehova står skrifvit med Ebreiska bokstäfver, och aldraöfverst i taket eller hvalfvet en annan förgyld Sol, hvaruti synes ett öga. På båda sidor om denna äro Lagen och Evangelium bildade: Lagen föreställer en Engel i liggande ställning med Taflorna i ena handen och en staf i den andra: Evangelium en Engel, äfvenledes liggande, hållande i Korset och med en uppslagen bok och ett hvilande Lamm vid sidan. Å samma skilje­ vägg, på ömse sidor om altaret, äro anbragta allahanda upphöjda förgylda bilder, föreställande Esaia syn i dess Boks 5te Kapitel.>> Enligt den citerade beskrivningen var altaruppsatsen rikligt prydd med skulpturer och reliefer. Dess kompositionsschema påminner om en altaruppsats i Rödeby kyrka (SvK, Bl I, s. 169, fig. 181), utförd 1673 av bildhuggaren Åke Trutsson i Karlshamn (s. 249). Det är ju icke omöjligt, att samme bildhuggare förfärdigat även altaruppsatsen 1 KARL STRÖMBERG, f. 1798 i Örkeneds sn i Kristianstads län. Har varit flitigt verksam i V Blekinge som dekorationsmålare mellan 1830 och 1854, då han med sin familj utvandrade till Amerika. Jfr H. VILLGRUND & ESTER EHRENBERG-AGRELL, Blekingskt bygdemåleri och dess mästare, Lund 1951, S. 63 f. KARLSHAMNS KYRKOR 221 till sin hemstads kyrka. Enligt en inskrift på uppsatsen hade denna skänkts 1674 till Karlshamns träkyrka av Pehr Jönsson Ring och hans hustru Ingeborg Richert. När altaruppsatsen sedan flyttades till den nya kyrkan, blev den 1705 kompletterad med lövverk, ett arbete, som bekostades av den ena av ovannämnda donatorer, änkan Ingeborg Richert (CRONHOLM, s. 295). På grund av att uppsatsen var alldeles för liten för den nya kyrkan, företogs även andra åtgärder. Sålunda skänktes det i INV. 1830 omtalade Gudsögat något efter 1704 av Nils GrandelP; de sammastädes nämnda bilderna på väggen å bägge sidor om altaruppsatsen donerades 1752 av handelsmannen Olof Berg 2 och kallas då för >>bildhuggeri taflor och åtskilliga artiga Sinnebilden>. Genom dessa åtgärder utformades sakristiväggen bakom altaret som ett altarskrank, vilket det även kallas 1834, då relieferna och altaruppsatsen bortauktionerades. Numera finns ingenting kvar i kyrkan av den gamla altaranordningen och av de beskrivna bilderna. År 1942 anordnades i sakristian ett s. k. bibelaltare, se s. 198. Krucifix, 2 st., av omålat lövträ, korset brunbetsa t. Enl. stplr >>Heimatkunst Oberam- KRUCIFIX mergaw>. H 82, resp. 92. Stå på altaret, resp. bibelaltaret. Predikstolen av snidat, målat och förgyllt trä består av polygonal korg med trappa PREDIKsToL och ljudtak (fig. 189). På korgens fält följande snidade och förgyllda sinnebilder (räknat från N): bok, kors och lagens tavlor, kalk med strålande oblat, IHS inom stjärnor och palmkvistar, Helige andes duva, lans och isopsstängel, korslagda inom palmkvistar. På pilastrarna facklor, på trappräcket palmkvistar av snidat, målat och förgyllt trä. Bokbrädet uppbäres av ett snidat och förgyllt kerubhuvud. På korgens innersida finns målad följande inskrift: DENNA PREDIKSTOL ÄR SKÄNKT AF l HANDLANDEN A. HELL­ ERSTRÖM3 OCH HANDLANDEN SAMT KEJSERL: RYSKE l VICE CONSOLEN CARL w: SCHRÖDER. l ÅR 1837. Ljudtaket följer korgens form, även ornamenten äro besläktade. Taket krönes av ett kors, under taket inom ett försänkt runt fält ett Gudsöga. Bakom predikstolen på väggen ett målat draperi i blågrönt-brungult. Predikstolens färger äro grönblå och pärlgrå. - Korgen och trappan äro ett arbete av Peter Lindh, Karlskrona 1837. Ljudtaket tillkom 1884 enl. ritningar av ark. O. A. Mankell. Som närmaste förebild hade man predikstolen i Kristine kyrka, Jönköping, från 1825 (SvK, SM I, s. 49). Innan den nuvarande predikstolen kom till 1837 hade kyrkan en predikstol, som 1702 GAMLA ditförts från träkyrkan (s. 184). INv. 1830 lämnar även om den gamla predikstolen en PREDIK­ sTOLEN noggrann beskrivning: >>Predikstolen, i norra och östra hörnet av Kyrkan, är af Trä med hvit oljemålad botten, hvarpå äro flera förgyllda bilder och ornamenter i bas­ relief. De yttre sidorna formera en sexkant, hvars hörn äro prydda med vridna pelare, 1 NILs GRANDELL, t 1753. En av Karlshamns betydande affärsmän under denna tid. Verksam för tillkomsten av tegelbruket å Hunnemara, för stadens såpebruk och som tobaksfabrikör. Han var också ägare av Granefors kopparhammare. 2 OLoF GuMMEssoN BERG, t 1765. Han drev tobaksfabrikation och var stadens störste redare. 3 ABRAHAM HELLERSTRÖM, f. 1792 i Karlskrona, t 1862 i Karlshamn. Handlande i Söderköping, sedan i Karlshamn. 222 KARLSHAMN TIMGLAs BÄNKAR emellan hvilka, inuti sjelfva speglarna, Frälsa­ ren och Evangelisterne äro afbildade med äkta förgyllning. Himmelen uppöfver predikstolen är likaledes prydd med hvarjehanda gammal­ modiga, förgylda ornamenter, och har in­ skriften: Truls Givrdsson, Lucia Svensdotter anno 1685. Edela Thomae Nicolai pinxit 1704. Ofvanpå himmelen står öfverst Frälsaren, tram­ pande på en orm och hållande en fana i vänstra handen. Vid uppgången till predik­ stolen är Mooses afbildad, hållande i högra handen en staf och i den vänstra Lagens Taflor. På dörren och sidoväggen af Trappan äro Apost­ larne målade: Uppöfver sjelfa ingången läses på yttre sidan: Gör en Evangelisk Predikares verk: uträtta ditt Embete redeliga: 2:Tim. 4:5, och på den inre sidan: Herren bevare din in­ gång och utgång nu och till evig tid·>> Den citerade beskrivningen ger vid handen, att den gamla predikstolen var liksom den gamla altaruppsatsen ett barockarbete, rikt ut­ smyckat med skulpturer och målerier. Enligt inskriften skänktes predikstolen 1685, men mål­ ningen tillkom först 1704, i samband med pre­ dikstolens överflyttning till den nya kyrkan. Möjligen var även predikstolen ett arbete av den ovan omtalade Karlshamnsbildsnidaren Åke Trutsson (Trueds3on), som flitigt anlitats i Blekinge kyrkor. -År 1837 avlägsnades den gamla predikstolen och är numera spårlöst för­ svunnen. Fig. 189. Predikstol från 1837, ljudtak 1884. Foto Atelje Olsson, Karlskrona 1948. Timglas med fyra glas (fig. 190). Ståndaren Kanzel von 1837, Pulpit, 1837; sounding­ har tre volutfötter, dekorerade med akantus; Schalldeckel 1884. board, 1884. den krönes av en dödskalle över korslagda ben­ knotor, allt av snidat och förgyllt trä. 1700-talets förra hälft. H 89. - År 1830 (INv.) fanns ytterligare ett timglas, fästat vid en ställning av försilvrad mässing med utgående ljusarm. På ljusarmens fot en inskrift: JOHAN KRÖGER, CATHARINA WINGE ANNO 1723. Finns ej kvar. Bänkinredningen är sluten, dörrarna försedda med enkla fyllningar samt ut­ stående gångjärn. Numera målade i blågrön t, listerna förgyllda. Bänkarna torde till KARLSHAMNS KYRKOR 223 största delen vara förfärdigade 1702-1704, då bl. a. Pehr Snidkare gjorde stolar och åldermansmästaren Mattias Jönsson fick betalt för 31 »stoldörrar» (RÄK.). För målningen svarade Jacob Warneke. År 1928 gjordes bänkarna bekvämare, varvid ryggstöden, tidigare lodräta, lutades något och sitsarne breddades. - Långbänkar med höga ryggstycken vid korets S och N väggar tillkommo 1901 enligt ritningar av ark. Agi Lindegren. Förgyllda ornament, i övrigt grönmålade. Läktaren i V (fig. 183) vilar på fyrkantiga, vitmålade pelare. Bröstningen är försedd med balusterdockor liksom altarringen; den är målad i vitt och grågrönt, med förgyllda lister. I mitten ett rektangulärt blått fält med lyra och palmkvistar, målade i gult och vitt. Läktaren tillkom 1880, då en äldre orgelläktare jämte orgel borttogs, se nedan. - Nuvarande orgelfasad är komponerad enligt det under 1800-talet sedvanliga schemat, med ett portalartat mittparti, flankerat av mindre pipfält och toureller. Fasaden utfördes enligt ett av Kungl. Maj :t den 4 febr. 1881 gillat försl ag, som blivit utarbetat av ark. 0. A. Mankell (s. 66, not 1). Det då uppsatta orgelverket var förfärdigat av Åkerman & Lund i Stockholm och renovera des 1925. N uvarande orgelverk, som har 39 stämmor, tre manualer och pedal, är byggt 1940 av firman A. Mårtensson i Lund, varvid en stor del av föregående orgels pipverk kom till Fig. 190. Timglas från 1700-talets förra hälft. Foto 1958. användning. Förerestaurerinaen 1879-81 äadekyrkan Stundcnglas aus der I.I-I. Hour-glass, first half or ~ ~ des 18.Jh. 18th cent. ett orgelverk som var sammankomponerat med V-läktaren på ett enastående sätt (fig. 179). Enligt H i.iLPHERS bestod orgelverket av 24 stämmor och tvenne klaver, fördelade på manualverk (10 stämmor), ryggpositiv 5-908318 ORGELL .:\KTARE ;\LDRE ORGEL OCH ORGELL;\KTARE 224 KARLSHAMN Fig. 191. Fragment av dekorationen under ryggpositivet på gamla V-läktaren, fig. 179. Foto omkr. 1880. Nord. Mus. B ruchstiick der holzgeschnitzten Dekoration u n ter dem Riickpositiv der Orgel a uf der friiberen W Empore Abb. 179, die 1879 beseitigt wurde. Fragment of decoration under the 'R iick-positiu' of the old W. gallery, fig. 179. (6 stämmor) och pedal (8 stämmor). Av dessa delar var huvudverket placerat i fonden - mot V väggen - och hade ljudande pipfasad av Principal 8 fot. Ryggpositivet fanns framme på läktarbröstningens mitt, medljudande fasad av Principal4 fot, pedalen i tvenne flygeltorn med ljudande Principalpipor 8 fot i vardera tornpartiet. På ryggpositivets fasad hängde en s. k. cymbelstjärna med klingande klockor, en mera sällsynt barockdetalj. Såväl orgelverkets huvudfasad som de små fasaderna på läktarbröstningen voro rikt dekorerade med snidade och förgyllda figurer, akantus och blommor. Kompositionens kärna utgjordes av ryggpositivets fasad på läktarbröstningens mitt. Denna fasad kröntes av en änglafigur bärande på sitt huvud Karl XII:s namnchiffer, flankerat av musicerande änglar. Under ryggpositivet funnos akantusornament och blomstersnören samt två kvinnofigurer, hållande ett band med namnet CASPARUS ELLENBURG (fig. 191). På de övriga fasaderna musicerande änglabarn och akantus. - Läktaren uppbars av fyrkantiga pelare och hade en bröstning med rektangulära fyllningar och akantusornament vid nedre kanten. Frågan om orgel och V-läktare upptogs redan 1704, och nästa år fick J ohan snickare betalt för >>resverk till orgelläktare>>. 1706 har bildhuggaren Caspar Ellenburg1 börjat 1 CASPAR ELLENBURG var Karlshamns ende betydande bildhuggare under 1700-talets första fjärd e­ del; möjligen var han knuten till skeppsvarvet som bildsnidare. Bland hans arbeten utanför Karlshamn kan nämnas altaruppsatsen i Ivö kyrka i Villands hd, Skåne, utförd 1724. KARLSHAMNS KYRKOR 225 Fig. 192. Fragment av dekorationer från gamla orgeln och V-läktaren, numera i Karlshamns museum. Foto 1958. Bruchstiicke von holzgeschnitzten Dekorationen von der alten Orgel und d er W Empore, jetzt in Karlshamns museum. Fragments of d ecorations of old organ and W. gallery, now in Karlshamn Museum. med sniderier till läktaren, dock framgår det icke av RÄK., vilken del av dekoren, som tillverkades under denna tid. Det torde vara sannolikt,att man 1706 och tiden närmast därpå förfärdigade läktarens grundstomme samt eventuellt den akantusdekor, som var placerad vid bröstningens nedre kant (fig. 179). - Den 10 april 1709 öppnades under­ handlingar med orgelbyggaren Johan Nielas Cahman1 om byggande av en orgel och den 14 maj sänder Cahman en ritning till orgel, som antages till utförande. Orgelverket uppsattes 1710. Dess fasad påminner direkt om orgeln i Lövsta brukskapell (Up) byggd av Cahman 1725- 28. Emellertid är Karlshamnsorgelns struktur av betydligt äldre typ och kunde av orgeltekniska skäl dateras till tiden omkr. 1700. Måhända byggdes orgel­ verket långt innan det uppsattes i kyrkan år 1710 - en ganska vanlig företeelse i äldre svenskt orgelbyggeri på 1700-talet. 2 Till orgelns dekorering upprättades 1712 kontrakt med Caspar Ellenburg, innehållande, att denne efter egen ritning skulle snida bildverk med figurer att uppsättas å orgeln. 1 JoHAN NrcLAS CAHMAN, f. 1670, t 1736, var den mest betydande medlemmen av orgelbyggare­ släkten Cahman. Han har byggt orgelverk i ett flertal domkyrkor, däribland Uppsala domkyrka och anses som en orgelbyggeriets r eformator i Sverige. - Jfr HDLPHERS, a. a., s. 183. 2 Enligt benäget m eddelande av fil. dr BERTIL 'VESTER. 226 KARLSHAMN År 1714 är det mesta arbetet uträttat, men först 1717 kunde bildverket bäras upp på läktaren och fastspikas å orgeln. - Det som Ellenburg åstadkom tillläktaren och orgeln kan rubriceras som ett karakteristiskt prov på stormaktstidens dekorativa träsnideri. Mästaren har främst varit en skicklig ornamentsnidare, däremot äro hans figurer stela och hantverksmässigt utförda. Det hela präglas av profan pompa och för närmast tankarna till örlogsfartygens dekorationer och galjonsbilder. Möjligen var Ellenburg anknuten till skeppsvarvet i Karlshamn. Självmedvetet sätter han sin signatur på ryggpositivets mittstycke, som krönes av ängeln med konung Karl XII:s namnchiffer. Denna bild är, såsom sagts, kompositionens kärna- kring k ungasymbolen uppspelas en jublande orgelmusik vari de små änglabarnen med sina pukor och trumpeter instämma. Måhända är kompositionen i någon mån inspirerad av segerstämningen efter Karl XII:s framgångar 1700 och åren därefter, vilket bl. a. ger eko även på mellanklockans inskrift från 1706 (s. 268). 1 Då Ellenburg 1712 utarbetade förslaget till orgelfasaden, hade visserligen krigslyckan redan vänt sig från den unge konungen, men ännu så länge synes hans gloria ha levat kvar i Karlshamn, varifrån han började sin seglats österut den l oktober 1700. 2 Orgelverkets rent musikaliska kvalitet tycks ej varit alldeles oklanderlig. Redan 1713 reparerades stämmorna av organisten Ivar Boijer, nästa reparation ägde rum 1738. År 1781 anländer orgelbyggaren Olof Schwan från Stockholm till Karlshamn för att be­ siktiga orgeln. En omfattande reparation börjades 1845 av en vid denna tid ofta av kyrkan anlitad >>mekanikus>> Bäckström och avslutades 1847. År 1872 (vrs. PROT.) om­ nämnas emellertid ånyo brister å orgelverket. Denna omständighet torde ha bidragit till att denna enastående orgelbyggnad nedrevs 1880. Såsom redan ovan nämnts, genomfördes kyrkans restaurering 1879-81 mycket hänsynslöst. Orgeln och V-läktaren kasserades, dess virkeskonstruktion och dekora­ tioner samlades på gården till den fastighet, som ägdes av den byggmästare som hade hand om restaureringen. Meningen var, att allt skulle huggas upp till ved. Sju av skulpturerna räddades av en fru Östensson. De ägdes sedermera av hennes son järn­ handlaren Gustaf Östensson och äro numera deponerade i Karlshamns museum (fig. 192). Bland dem finns även mittfiguren med Karl XII:s namnchiffer (fig. 193). Dess­ utom förvaras i museet flera fragment av akantusdekoren m. m., samlade från skilda håll. Två änglafigurer finnas hos ordenssällskapet Odd Fellows i Karlshamn, som även använt fragment av akantus såsom dekor till ett bord och en stol (fig. 194). I kyrkan Jfr även predikstolen i Färentuna kyrka, med ljudtak, utformat som ett litet Narvamonument (SvK, Up VI, s. 132). -A. TuuLsE, Ett litet Narvamonument, i: Svio-Estonica 1954. 2 I samband med detta förtjänar även MAGNus STENBOCKS framträdande inför Karlshamns bOJ·ger­ skap den 21 augusti 1712 att nämnas. Fältmarskalken uppträdde då inför det på rådhuset samlade borgerskapet och påminde i vältaliga ordalag om, hur Karl XII för 12 år sedan avseglat från dess hamn. stenbocks vädjan om hjälp för konungens fortsatta kamp fick ett varmt mottagande hos borgarna (jfr KARLSHAMNS HISTORIA I, S. 121 f). 1 KARLSHAMN.S KYRKOR 227 Fig. 193. Detalj av fig. 192. Einzelstiicke aus Abb. 192. Detail of fig. 192. har en tavla (fig. 233) fått sin ram av akantus från läktarens dekor; bl. a. återfinnes på ramens nedre del blomstersnören' och akantus, som från början tillhört ryggpositivets dekoration. Den övre delen av samma parti fotograferades omkr. 1880 (fig. 191); dess senare öde är okänt. Enligt uppgift lär en figur finnas i privat ägo antingen i Mörrum eller Trensum; en del dekorationer förvarades i ett magasin i Karlshamn och förstördes vid en eldsvåda på l 920-talet. sidoläktarna i S och N korsarmarna vila på fyrkantiga pelare och äro försedda med rikt skulpterade bröstningar (fig. l 95). Dessa bestå av ett smalare nedre bjälklags­ parti med triglyfer, smala akantusfält och tandsnittsförsedd gesims samt ett bredare övre barriärparti, indelat i liggande avlånga fyllningar med akantusornament mellan SIDO­ LÄKTARE 228 KARLSHAMN Fig. 194. Akantus från gamla V-läktaren, sekundärt använd på ett bord i Odd-Fellows ordenshus, Karlshamn. Foto 1958. Akanthus von der friiberen W Empore an einem Tisch im Odd­ Fellows Ordenshans in Karlshamn. Acanthus from the old W. gal­ lery, subsequently used on a table at the premises of the Odd Fellows in Karlshamn. NUMMER­ TAVLOR stående förkroppade fält, dekorerade med förgylld krona över korslagda palmkvistar. I de avlånga fältens mitt en förgylld kartusch, framför vilken en stiliserad blomgrupp hänger ned från en guirland. Läktarbarriärerna i N och S äro varandra exakt lika. Den S läktaren började uppföras 1704 och fullbordades först 1716. År 1750 fattades beslut om N läktaren och redan 1751 var den så pass färdig, att stolrummen därstädes kunde indelas. Vem som har utfört de ovan beskrivna bröstningsdekorerna, vet man icke. Nummertavlor: - l . Av snidat, förgyllt och målat trä (fig. 196). Överst en kartusch med Karl XIII:s namnchiffer i blått fält, flankerat av voluter och blomslingor, krönt av en krona. Numren skrives med krita på den svarta tavlan. Ramen torde ursprung­ ligen ha tillhört ett numera förkommet Karl XIII:s tal från 1810 (s. 266). H 73. Hänger i sakristian.- 2 och 3. A v snidat och förgyllt trä (fig. 197). Krönes av en lyra, flankerad av två valdhorn samt palmkvistar; på ramen facklor och kerubhuvud, nederst: PSAL­ MEN 1°. Tillverkade av fabrikören Peter Lindh i Karlskrona (s. 216) och skänkta av honom på hans 55-årsdag den 18mars 1840. H 165.- 4 t. o. m. 7. Av snidat och förgyllt trä, fyra st. lika (fig. 198). Krönes av kerubhuvud och lagerkvistar. Tillverkade av Peter Lindh (se ovan), inköpta av församlingen 1840. H 135. - 8 och 9. A v snidat och förgyllt trä, ett par lika (fig. 199). Krönes av en lyra och palmkvistar. Tillverkade KARLSHAMNS KYRKOR 229 . .----~- .. -- •' . .· --4- JIII'----- ------ ~ -' t. - ..- . . ~....-... - --------- - - - -- o ..,-• • ,. ~ .. ... ·~ . . . . . . . . . . ~ ..... . - ~ ' "'f#' , ..,__/;_-~ ~-::..:.../ ........____) _. .. -------------• --~~--------· .. . .. .. ' Fig. 195. Detalj av N läktarens bröstning, 1700-talet. Foto 1958. Einzelheit von d er Brustun g der N Empore, 18. Jh. N. gallery, detail of front, 18th cent. 1902, antagligen enligt ritning av ark. Agi Lindegren. H 133. - 1830 (INv.) hade kyrkan 4 nummertavlor. Två av dessa voro skänkta 1720 av resp. Petronella König och Eva Catharina Örnfeldt (se not l); två andra voro försedda med följande inskrift: HANDELs­ MAN HERR NicOLAus LINDAHL ocH DESS HusTRU CHRisTINA LuNDBERG GIFVIT DENNA T AFLA TILL K YRKAN 1767. D o p f u n t av driven och punsad mässing (fig. 200-201), formad som ett medeltida DOPREDSKA.P ciborium i jätteformat. Cuppan och foten äro smyckade med drivna, punsade och graverade slingor med frukter. På cupparr två runda inramade fält med följande in­ skrifter: AGNETA CATAfRINA CHRISTOFFERS f ANNO 1717 resp. PETER SCHAEY f JUNIOR 1 j ANNO 1717. Därunder sekundärt ingraverat: >>Rengiord 26. 3. 1849 af O. M. Espelund, gördelmakare>>. Det trappvis uppåt avsmalnande locket smyckas med liknande ornament som cupparr och foten - delvis i genombrutet arbete - och avslutas uppåt med en kottliknande knopp och en ring. På en av avsatserna en graverad inskrift: GEHET HIN IN ALLE WELT VND PREDIGET DAS EVANGELIVM. ALLEN CREATVREN. WER DA GLAVBT VND GETAVFFT WIRD. DER WIRD SELIG WERDEN. MARCI 16. - Dopfunten har sina när­ maste motsvarigheter i Norrköpings Olaikyrka och flera andra östgötakyrkor, v ilkas 1 PETER ScHA.EIJ D. Y. (son av Peter Schaeij d. ä. från staden BommeJ i Geldern; inkom till Sverige och blev handlande och rådman i Arboga, t 1737), f. 1658, t 1737. Handelsman i Karlshamn, post­ mästare därstädes 1711-25, sedan politie- och handelsborgmästare. - G. 1681 m. ELisABET BROOME, f. 1661, t 1726, dotter av engelsmannen Tomas Broorne och Johanna Danielsdotter Lange. Deras dotter EvA CATHARINA (f. 1684, t 1767) g. 1:0 1701 m. råd- och handelsmannen TORE CHRISTOPHERS i hans 2:a gifte (jfr SvK, Bl IV, s. 134), 2:o med JoNAs FREDRIK ÖRNFELT, friherre, amiral, f. 1674, t 1733. 230 KARLSHAMN Fig. 196. Nummertavla (nr 1) med ram som urspr. tillhört ett kungatal från 1810. Foto 1958. Nummerntafel, deren Rahmen urspriinglich d en Druck einer könig!. Rede von 1810 einfasste. Hymn board, with a frame originally belonging to a Royal prodarnation of 1810. Fig. 197. Nummertavla (nr 2) från 1840. Foto 1958. s. 228. Nummerntafel von 1840. Hymn board, 1840 . funtar äro utförda vid Gusums bruk. 1 Funten i Karlshamn kan vara gjord i Sverige, eller också i Nederländerna, 2 varifrån typen tydligen införts till Sverige. Enligt INV. 1830 hade funten sin plats i koret )>inom ett 8kantigt hvitmåladt skrank ... uppöfver är hängande en himmel af utbruten mässing)>. Med )>himmel)> avses tydligen locket, som hängt i en höj- och sänkbar kedja, fäst i lockets ring. Skranket finns icke kvar. Antagligen avlägsnades det efter den nya altaruppsatsens tillkomst 1835, då även funten undanställdes. Men redan 1852 fick funten igen sin plats i koret på grund av dess )>er­ kända och antika konstvärde)>. Funtens nuvarande H 170, cuppans D 85. - En äldre dopfunt av trä med bildhuggeri omtalas 1788 (INV.) och torde vara den, som bygg­ mästaren Höfvelin 1706 flyttade in i kyrkan. Finns ej kvar. S. ERIXON, Mässing, Sthlm 1943, s. 277 f. Jfr dopfunt i Blitterswijk i N. Limburg, i: DE NEDERLANDSCHE MoNUMENTEN VAN GESCHIEDENIS EN KuNsT V, 'S-Gravenhage 1937, pi. 65. 1 2 KARLSHAMNS KYRKOR 231 Fig. 198. Nummertavla (nr 4) från 1840. Foto 1958. s. 228. Nummerntafel von 1840. Hymn board, 1840. Fig. 199. Nummertavla (nr 8) från 1902. Foto 1958. Nummerntafel von 1902. Hymn board, 1902. D o p f a t av driven och punsad mässing (fig. 202). I botten en dubbelörn med en krona överst och ett vapen. Vapnet är en fantasiskapelse, inspirerad av kejsar Karl V:s vapen. 1 Runt omkring mittfältet står med gotiska minuskler >>got.sei.mit.vns.>> - upprepat fyra gånger. Därutanför instansade rosetter. Ä ven på brättet stansade ornament, dessutom inristad sköld med ett bomärke (fig. 203). Kring skölden instansade initialerna E V B j A H D. Såväl skölden som initialerna tycks vara sekundärt anbragta, troligen under 1600-talets slutskede eller 1700-talets början. D 49. Vad själva fatet beträffar, så ger det i mitten avbildade >>tyska riksvapnet» en datering till tiden efter 1519, då Karl V blev kejsare efter sin farfar Maximilian. Kejsaren Karl var även hertig av Brabant, vilket möjligen kan ge en antydan om, att fatet är av 1 Enligt benäget meddelande av Dr M. TouRNEUR-NrcoDE:ME, Bruxelles. 232 KARLSHAMN Fig. 200. Dopfunt av mässing, skänkt 1717. Foto Atelje Olsson, Karlskrona 1948. s. 229. Taufkessel, aus Messing getrieben und ge­ punzt, gestiftet 1717. Vermutlich nieder­ ländischer Herkunft. Brass font, presented 1717. KARLSHAMNS KYRKOR 233 Fig. 201. Detalj av fig. 200. Foto Foto-Service, Karlshamn 1959. S. 229. Oberteil von Abb. 200. Dctail of fig. 200. 234 KARLSHAMN Fig. 202. Dopfat av mässing, 1500-talet. Foto Foto-Service, Karlshamn 1958. S. 231. Taufschale niederländischer Herkunft aus Messing, 16.Jh. Brass christening bowl, 16th cent. nederländskt ursprung. En annan möjlighet är, att fatet är tillverkat i Niirnberg. Ett alldeles likadant dopfat finns i Katslösa kyrka i Skåne, 1 dessutom förekommer ett dylikt vapen bl. a. på ett fat i Lummelunda kyrka, Gotland (SvK, Go I, s. 115). Fatet i Karlshamn användes i senare tid intill l 958 som sandfat vid begravningar, rengjordes sedan och sattes i dopfunten för att åter tjäna som dopfat. Det tycks vara ganska sannolikt, att dessa bägge föremål hört samman under 1700-talet, då dopfunten skänktes till kyrkan. H. KJELLIN, Ornerade mässingsfat och deras inskrifter, i: Äldre kyrklig konst 1921' s. 204. 1 Skäne. Lund KARLSHAMNS KYRKOR 235 Fig. 203. Detalj av fig. 202. Foto Foto-Service, Karlshamn 1959. Auf dem Rand der Taufschale Abb. 202 ein­ geritzte Hausmarke. Detai! of fig. 202. Dopskål av silver (fig. 204), godronnerad skål på en rikt profilerad fot. På skålens brätte äro 12 st. gjutna kerubhuvuden fastnitade. På skålens yttersida två ingraverade kartuscher, omgivna av blad och blommor samt med inskrifter: CARL l LORICH l 1754 ­ PETRONELLA l MÖLDENER l 1754.1 På brättet stplr: J. M. (=Johan Meyer, mästare 1739- 1758; UPMARK, s. 411), Karlshamns vapen, 13 118 L, tre kronor. H 20, skålens D 45,5. Dopskål av tenn, rund, med två handtag. Vid övre kanten ingraverat: c: G - ANNO 1796. Stplr: AB inom en sköld (=Anders Bering, verksam 1796-1810) Karlshamns stadsvapen, 02 (= 1796). Skålens H 9, D 25,5. Kalkar: - l. Av delvis förgyllt silver (fig. 205-206). På cuppans nedre del är pålagd en dekor av drivet och punsat silver i genombrutet arbete. Dekoren består av naturalistiska blommor och blad samt däri inkomponerade symboliska föremål: kors, flankerat t. v. av en tupp, t. h. av en pelikan med sina ungar; t. h. om pelikanen synes l CARL LoRICH, f. 1693, 1706, t 1762. NATTVARDs­ KÄRL t 1781, handlande i Karlshamn. - G. m. PETRONELLA MöLDENER, f. 236 KARLSHAMN Fig. 204. Dopskål av silver, skänkt 1754. Foto 1958. S. 235. Taufschale a usSilber, gestiftet 1754. Christening bowl, silver, presented 1754. bland blommor en lans, under korset slingrar en orm. Symboliken anknyter till äldre traditioner och skall här påminna om Kristi offerdöd, vaksamhet (tupp), offervilja (pelikan) samt den underkuvade synden (orm). Kalkens nod är uppdelad med punsad godronnering, i varj e fält med ingraverad och punsad akantus. Dessutom gjutna och fastnitade änglabarn med Kristi pinoredskap, omväxlande med korskrönta ängla­ huvud. På foten ett fastnitat gjutet krucifix, punsad akantus, årtalet 1690 och initialerna L M D j E T D (= Lucas Matzdorf, Edela Thomasdotter). 1 Vid kanten stplr H H inom ovaler(= Hans Olofsson Sturk mästare i Kalmar). 2 Kalkens H 27, cuppans D 13. -Tillhörande paten av förgyllt silver. På brättet fastnitat krucifix av gjutet silver, i mitten graverat J E S V S. På brättet stpl H, jfr kalken. D 18,5. - 2. Kalk av silver. Noden belagd med runda rödaktiga stenar, på cuppan fastnitat gjutet krucifix. Inskr. under botten: GÅVA TILL KARLSHAMNS KYRKA AV KARIN OCH OLLE SVENSSON. Enligt stplr utförd l 956 av guldsmeden Olle Svensson, Karlshamn. H 22. - Tillhörande paten av silver, med ett fastnitat krucifix i mitten. Stplr som på kalken. D l 9. 1 LucAs MATZDORF var handlande och deltog aktivt i kyrkolivet under den tid då den nuvarande k y rkan uppfördes. Han inneh a de bl. a . ett tobaksspinneri i Karlshamn, som 1699 ä gdes av änkan Edela Thomasdotter. Ho n bekostade 1704 den gamla predikstolens målning (s. 222). 2 Om honom se M. HoFREN, Guldsmeden Hans Olofsson Stm·k, i: Sancte Christophers Gilles Chroenica 1949, s. 19 f. KARLSHAMNS KYRKOR 237 Fig. 205. Kalk av silver (nr 1), skänkt 1690. Foto Atelje Olsson, Karlskrona 1948. S. 235. Silberner Kelch, gestiftet 1690. Silver chalice, presented 1690. Oblataskar av silver:- l. Oval, med drivna och punsade ornament, bestående av akantus och blommor (fig. 207-208). Å lockets mitt ett ovalt fält med ingraverad inskrift: TILL GUDZ NAMPNS l ÄHRA OCH CARLSHAMBNS l KIRKIAS NYTTA FÖRÄHRAS l DHETTA AF j HERMAN BRAM. l CATHARINA. BEIRGORT. Stpl i botten C K = Conrad Kampf, guldsmed i Kristianstad 1686-1711. Omkr. 1700. H 6,5, L 17,5, B 13,5. - 2. Oval, rikt profilerad (fig. 209). På locket Guds lamm med korsfana (numera böjd). Stplr i botten: Z M ( = Zacharias Meyer, mästare i Karlshamn 1714- 58), Karlshamns stadsstpl. H 6, L 10, B 6,5. 238 KARLSHAMN Nodus und untere Cuppa vom Kelch Abb. 205. Fig. 206. Detalj av fig. 205. Foto 1958. Detail of fig. 205. KARLSHAMNS KYRKOR 239 Fig. 207. Locket av oblatasken fig. 208. Foto 1958. S. 267. Deckel der Oblatendase Abb. 208. Lid of wafer-box in fig. 208. Fig. 208. Oblatask av silver (nr 1), omkr. 1700. Foto 1958. Oblatendase aus Silber von 1700. 6-908318 Silver wafer-box, circa 1700. 240 KARLSHAMN Vinkanu or av silver: - l. Päronfor­ mad, med handtag, lock och snås (fig. 210). På locket Guds lamm med korsfana; på handtaget och snåsen ornament i relief, bestående av änglahuvud, blommor och frukter. På livet ingraverad inskrift om­ given av palmkvistar: PAuL CALWAGEN (s. 252, not l) l MARIA VON DER HAGEN l 1690 VEREHRT AN DIE l KIRCHE IN l CARLS­ HAVEN. Stplr: Karlshamns vapen, ZM (= Zacharias Meyer, se oblatask 2). H 30 ­ 2. Päronformad, med handtag, lock och snås. Locket krönes av ett kors, på livet graverad Karlshamns kyrkas exteriör från S OCh inskr.: EGO SUM VITIS, l VOS PAL­ MITES, QUI MANET l lN ME, ET EGO lN EO, HIC FERT l FRUCTUM MULTUM, QVIA l SINE ME NIHIL l POTESTIS FACERE l JOH. xv (= Jag är vinträdet, I ären grenarna. Om någon förbliver i mig och jag i ho­ nom, så bär han mycken frukt; ty mig förutan kunnen I intet göra. Joh. 15:5). GÅVA TILL l KARLSHAMNS KYRKA 1926 l AV l FAMILJEN GUSTAF BLOMQVIST. Enl. stplr tillverkad 1926 av K. Nilsson, Karls­ hamn (1913-1930). H 32. Sked av silver. Stplr: kombinerade ini­ tialer H P = Hans Phallen d. ä, guld­ smed i Karlshamn 1712-1721 (UPMARK, s. 410). L 16,5. - Enl. INV. 1830 ägde kyrkan två skedar, varav den ena hade ini­ tialerna A S. V d. H(= Von der Hagen?). En silversked inköptes 1709 att begag­ nas vid nattvardsgångar. De sistnämnda föremålen finnas ej kvar. Sockenbudstyg av silver: - l . Består av kalk, paten och oblatask, enl. stplr Fig. 209. Oblatask av silver (nr 2) från 1700­ talets förra hälft. Foto 1958. S. 237. Oblatendose aus der l. H. Silver wafer-box, first half des 18. Jh. of 18th cent. Fig. 210. Vinkanna av silver (nr 1), skänkt 1690. tillverkade av M. Juhlin, mästare i Karls­ Foto Atelje Olsson, Karlskrona 1948. hamn 1836-1850. Förvaras i träfodraL­ Weinkanne aus Silber, ge- Silver wine ewer, present­ 2. Kalk med ingraverat pseudobarockarna­ stiftet 1690. ed 1690. KARLSHAMNS KYRKOR 241 ment på cuppan, omramande en nu­ mera nästan helt utnött inskrift. En­ dast DEN 15 AUGUSTI / 1875 kan läsas. Stplr: AFK (el. AFR), tre kronor, G 5 (?) = 1861. Kalkens H 13,5. Paten i form av en miniatyrskål med stansade slingor som ornament. Oval. L 12, B 6,5. Förvaras i ett skinnfodral. - Ett nu försvunnet sockenbudstyg, innehål­ lande kalk, paten och oblatask, skänk­ tes till kyrkan 1710. Oblatasken bar givarens initialer B. B. A. S. och år­ talet 1710. Vinflaska av tenn, halvrund, med skruvlock. Inköpt 1707 (RÄK.). Inga stplr. H 11,5, D 6,5. Brudkronor av förgyllt silver: ­ l. Med åtta spetsar, ringen dekorerad med stiliserade slingor i genombrutet arbete. Inskrift på ringens innersida: SKÄNKT TILL CARL GUSTAFS KYRKA 21 Fig. 211. Ljuskrona av malm (nr 1), skänkt 1704. NOVEMBER 1942 A V WICTOR SAMUEL­ Foto 1958. SON. Enligt stplr tillverkad 1940 av Kronleuchter aus Erz, geBronze chandelier, presented Guldvaruhuset AB, Sthlm. H 7, D stiftet 1704. 1704. 5,5. - 2. Med sex spetsar, krönta av pärlor; mellan spetsarna hängande hjärtan. På ringen rosetter i filigran, blå och röda stenar. Enl. stplr tillverkad 1951 av Joh. W. Bahlins eftr., Karlskrona. H 8,5, D 7,5. Förvaras, liksom den föregående i ett träfodraL Ljuskronor av malm: - l. Med 20 ljusarmar i två kransar (fig. 211). Reflex­ blommor, musselformade droppskålar. Staven krönes av en man ridande på en örn. Han håller i vänster hand en spira, i höger ett strålknippe. Stor kula med inskrift: PAUL KALW AG: UND MARIA VON DER HAGEN (s. 252, not l) VEREHREN DIESE KRON l ZUM AN­ DENCKEN DER NEUEN KIRCHEN IN CARLSHAVEN ANNO 1704. Kronans H ca 220. Hänger i kors­ mittens V del. - 2. Med 24 ljusarmar i tre kransar. Armarna prydda med maskaraner och reflexblommor. Staven balusterformad, krönt av en draperad kvinnofigur med ankare i vänster och palmkvist i höger hand (hoppets symbol). Stor kula med inskrift: HENRICK FRIES l LUCIA MESTERTON l ANNO 1706,1 Kronans H Ca 250. Hänger i korsl HENRIK FRIES var köpman i Karlshamn och kallas i början av 1700-talet grosshandlare. Han dog 1772 vid hög ålder. - Släkten MEsTERTON var av skotskt ursprung. BRUD­ KRONOR L.JUS­ REDSKAP 242 KARLSHAMN mittens Ö del. - 3 och 4. Ett par lika med 24 ljusarmar i tre kransar. Reflexblommor, musselformade droppskålar. Balusterformad stav, krönt av en kvinnofigur med svärd i höger och vågskål i vänster hand (rättvi­ san). Stor kula med inskrift, på den ena : CHRISTIAN WELSHUYSEN COMMISSARIUS l NEEDERLANDSE l MARIA BROOME l ANNO 1719,1 PETER SCHAEIJ OCh på den andra: l ELIZABET Fig. 212. Ljusstake av förgyllt silver, skänkt 1711. Foto William Anderson 1919. Leuchter aus vergoldetem Silber, geschenkt 1711. Silver-gilt candlestick, presented 171 1. BROOME l ANNO 1719 (s. 229, not 1). Kronornas H ca 270. Hänga i korsmittens S och N del. - 5 t. o. m. 8. Fyra st. lika, med tre ljus­ armar, reflexblommor och musselformade droppskålar. Modifierad 1600-talsmodell, nya. H 85. - 9 och 10. Ett par lika, med fyra ljusarmar, reflexblommor och mussel­ formade droppskålar. Samma modell som föregående. H 75. -11. Med tre ljusarmar. Profilerad stam avslutas med en kula. Mo­ difierad 1600-talsmodell, ny. H 95. Hänger i sakristian. L j u sarmar av malm, ett par lika, för två lj US. Framtill är fästad en kartuschformad plåt med följande ingraverade inskrift (lika på bägge): HANDill f HANS CHRISTOPHER GIFVIT THETTA TILL REVENTER ÄHRA l OCH l DES KIÄRA HUSTRU l CATHARINA BERG l 1ANO 1741. 2 Ljusarmens L 33. På orgelfasaden. l GUDS Ljusplåtar av hamrad mässing, musselformade med tre ljuspipor, 18 st. lika. Moderna. H 65. - INV. 1830 upptager >>åtta stycken af mässing drifne och försiltrade Lampetter, med allahanda mythologiska bilder i upphöjningar>>. Enl. GvNTHER (s. 81) från 1754. Finnas ej kvar. Ljusstakar:- l. Av delvis förgyllt silver, ett par lika (fig. 212). Rund fotplatta med graverade akantusrankar och godronnerad bård vid kanten. Skaftet balusterformat, med godronnering vid profilkanterna. Vid nedre kanten stplr: Z M ( = Zacharias Meyer, se oblatask 2), Karlshamns vapen. Inskrift i botten: KNAPMAKAREN: IOHAN: SCHULTS­ CHRisTIAN WELSHUYSEN var av holländsk härstamning. Handelsman i Karlshamn, kallas 1702 grosshandlare och innehade 1693 ett tobaksspinneri. Riksdagsman för Karlshamn 1697. MARIA BROOME var dotter till engelsmannen Tomas Broome, se s. 229, not 1. 2 HANS CHRisTOPHER KEVENTER var bördig frän Holstein och fader till fil. mag. Mathias Keventer i Uppsala, som var en känd oppositionsman vid 1786 års riksdag. 1 KARLSHAMNS KYRKOR 243 MARIA: LARS: DOTTER: ANNO: 1711. Ljusstakens H 38,5.- 2. Av mässing, två par med vridet skaft och 8-kantig fotplatta. Punsat och graverat fruktornament. Omkr. 1700. Stå på sakristialtaret. H 25. - 3. Av mässing, ett par lika, samma modell som före­ gående, dock med rund fotplatta. Omkr. 1700. H 22. Stå på altaret.- 4. Av mässing, ett par lika, med balusterformat skaft och stor rund fotplatta, ornerad med ingraverade Slingor. På droppskålen inskrift (lika på bägge): DESA TWENNE LIUSESTAKAR ÄRRO FÖRÄRADE AF ANDREAS BERGGREN OCH ANNA CHRISTINNA BUASIA (resp. BUSIA) I CHARLS­ HAMN D 31 DEASEMBER 1767 TIL CARLSHAMNS KIYRKIA. Berggren var mässingslagare, och stakarna torde vara tillverkade av honom själv. H 55. - 5. Ett par, av malm, för tre ljus (två armar + toppljus). Balusterformat skaft, rund fot, musselformade dropp­ skålar. 1800-talet. H 54. Kandelabrar av snidat, förgyllt och vitmarmorerat trä, ett par lika. Två ljus­ kransar med dekoration av förgylld plåt; under den övre kransen hänga glasprismor, 1800-talet. Skänkta av f. kyrkavaktaren Carl Skoog och doktorinnan Anna Toren, Hälsingborg. H 225. Antependier: - l. Av röd sammet, kantad med guldgaloner. I mitten ett applicerat kors med törnekrona och INRii strålkrans, allt i guld. Denna dekoration torde härröra från tiden omkr. 1800, omplacerad 1881 på ny sammet. 108 x 268. - 2. Av vit siden­ damast. I mitten ett applicerat kors med krucifix, broderat i flerfärgat silke; korset kantat med guldband och omgivet av strålar. Dessutom mindre kors och blommor i broderi. Sign. Ag da Österberg 1930, Libraria. - 3. A v grön sidendamast. I mitten i applikation Guds hand inom trekant, dessutom tre ringar, kors, fisk och eldslågor, kalk, palmkvistar, brinnande hjärtan OCh inskrift: HELIG HELIG HELIG HERRE GUD ALLSMÄKTIG l FULLA ÄRO HIMLARNA l OCH JORDEN AV DIN HÄRLIGHET. Tillverkat av Libraria, skänkt under 1930-talet av apotekaren Towe Berghs sterbhus. - 4. A v violett sidentyg. I mitten broderad kalk med oblat i guld, silver och flerfärgat silke. Dessutom sexuddiga stjärnor. Libraria 1939. - 5. A v gulbrunt tyg. I mitten inskrift i guld: VERITAS ET VITA l PEDIBUS LUCERNA l VERBA HAEC AETERNA j LECTA ET AUDITA. Libraria 1942. Den latinska inskriften författad av prof. Alb. Wifsstrand, Lund. På sakristialtaret. - Enl. INV. 1830 fanns ett antependium av röd sammet med två vapen och årtalet 1704, dessutom ett från 1723. Finnas ej kvar. Mässhakar:- l. Del av en mässhake, bestående av ett broderat kors, som förmod­ ligen har suttit på mässhakens ryggsida (fig. 213-214). Broderierna äro utförda med mångfärgat silke samt guld i läggsöm på lärftbotten och framställa följande scener och personer: i korsmitten ett runt fält med Marie bebådelse; på vänstra korsarmen S. Bartholomeus med kniv i vänster hand, på högra korsarmen ett kvinnligt helgon med bok i vänster och ett otydligt föremål i höger hand. På nedre korsarmen: S. Anna själv tredje, S. Petrus med nyckeln och S. Maria Magdalena med smörjelsekruka, (fig. 214), nederst S. Johannes med kalk (?) och S. Barbara med torn. Broderierna äro av neder­ ländsk art och förmodligen utförda i början av 1500-talet. De inköptes från Italien av TEXTILIER 244 KARLSHAMN Fig. 213. Broderier från en mässhake (nr 1), tro!. nederländskt arbete, 1500-talets början. Foto 1958. Besätze von einem Mess­ gewand, wahrscheinlich niederländischer Arbeit, Anfang des 16.•Jh.- Ge­ schenk 1952 Chasuble embroidery, probably Netherlands work, beginning of 16th cent. - Gift 1952 KARLSHAMNS KYRKOR 245 Fig. 214. Detalj av fig. 213. Foto Foto-Service Karlshamn 1959. S. 243. Detail of fig. 213. Zwei Heilige von dem Messgewand Abb. 213. 246 KARLSHAMN kyrkoherdeänkan Olga Wallin och skänktes till kyrkan 1952. Vid detta tillfälle appli­ cerades broderierna på ett rött tyg. Korsets H 124, B 52. Hänger ovanför bibelaltaret i sakristian se s. 198. - 2. A v svart sammet, kantad med silver band. På framsidan ett försilvrat spänne av vitmetall, dekorerat med blommor och blad i relief (fig. 215). Band och spänne tyda på slutet av 1600-talet. - 3 och 4. Av röd sammet, ett par lika. Kantade med guldhand, på framsidan Jehovahsol, på baksidan kors av guldband. Torde vara identiska med de två mässhakar, som enl. INV. anges som anskaffade 1704 och 1722. - 5 och 6. A v svart sammet, ett par lika. Kantade med silverban d, på fram­ sidan Jehovahsol, på baksidan kors med törnekrona och lagerkvistar. Anskaffade 1881 (INV.). - 7 och 8. Av röd plysch, ett par lika. Kantade med guldband, på framsidan stiliserade slingor med inkomponerad J ehovahsol och små dekorativa kors, på baksidan kors, kantat med guldband; i korsmitten IHS, dessutom liknande ornament som på framsidan. 1800-talet. - 9 och 10. Av violett, mönstrat sidentyg, med applicerat gult sidenband i sick-sackmönster. Ett par lika, skänkta omkr. 1930 av kyrkoherde Gunnar Herrlin (s. 264). - 11 och 12. A v vit sidendamast med gulaktig mittvåd och ornament i guldband samt paljetter. Ett par lika. På fodret: >>Textilier lAgda Österberg l 1930 A. Ö.>>- 13 och 14. Av grön sidendamast, ett par lika. Applicerat Antoniuskors av vitt siden, kantat med silverband. På framsidan »Jehovah>>, på baksidan Kristus­ monogram, dessutom malteserkors, allt i guld. Libraria 1932, gåva av apotekaren Towe Berghs sterbhus. Kalkdukar: - l. Av vit (nu gulnad) sidendamast, med silkesbroderier i grönt, blått, brunt, silver m. m. (fig. 216-217). I mitten en vasform samt blommor, i hörnen en fågel, en fjäril och två apliknande djur med dryckeshorn i kinesiserande stil. Kantad med guldfrans. 1700-talet. 50 x 45 (utan frans). En kalkduk med liknande mönster (ehuru mittmotivet är varierat) finns i J ansbergs kyrka, Ög. 1 - 2. Av vitt sidentyg, med broderier i flerfärgat silke. I mitten Guds lamm med korsfana och inskrift: si GUDs LAME, SOM BORTTAGER WERLDENS SYNDER. Nederst kronor OCh palmkvistar samt inskrift: JOHAN. UPPENB. 4. 10. 11. I hörnen Kristi pinoredskap samt symboliska föremål åtföljda av bibelspråk, nämligen: strålande kors och kalk - SI JAG ÄR NÄR EDER ALLA DAGAR INTIL WERLDENES ÄNDA. MATH: 28. 20; törnekrona samt lans, gissel OCh spikar korslagda - JESU CHRISTI GUDS SONS BLOD RENAR OSS AF ALLA SYNDER. l. JOH: l. 7.; kors Och bok OCh palmkvist - SÅ ÄLSKADE GUD WERLDEN AT HAN UTGAF SIN ENDE soN FÖR oss. JOH. 3. 16.; dödskalle och slingrande orm, genomborrade av ett SVärd - DU DÖD HVAR ÄR DIN UDD DU HELFVETE HVAR ÄR DIN SEGER. l. COR: 15.55. Det hela omgives av stiliserade slingor; vid nedre kanten en inskrift: DEN 24 DECEMBR. 1803. S. L. H. L. Vid kanten knypplad guldspets. 54 x 57. H å v a r, 8 st. moderna, av svart, rödbrun, violett och grön sammet, alla med mässings­ 1 Enligt benäget meddelande av fil. lic. beskrivningen. ANNE-MARIE FRANZEN, som även har granskat textil­ KARLSHAMNS KYRKOR 247 Fig. 215. Spänne på en mässhake, slutet av 1600-talet. Foto 1958. Schliesse von einem Messgewand, Ende des 17. J h. Buckle of a chasuble, end of 17th cent. holk och svart, resp. brunt, svarvat skaft. A v dessa skänktes 4 st. l 924 av medlemmar i kyrkliga ungdomskretsen, 4 st. l 943 av N. Kroon och C. J. Andersson. Bokdyna av rött kläde. I mitten kors och IHS broderade i guld. 1800-talet. Bönpall klädd med mönstrat tyg i grågrönt, gult, rött m. m. 1800-talet. H 25, B 35, L 66. K o r m a t t a av ylle, handvävd, med stiliserade blommor och rektangulära fält med kors. Färger: gråblått, rödbrunt och grågult. Signerad: >>Firma Hilda Olsson Hemslöjden Karlshamn l 928.>> Skänkt av K yrkl. ungdomsfören. Mått 595 x 395. Gravstenar finnas inlagda dels i korets golv, dels i mittgångens Ö del och i kors- GRAVSTENAR armarnas gångar. Sin nuvarande placering fingo dessa stenar l 950 i samband med kyrkans restaurering, då även golvet omlades och justerades (s. 212). 1 De gravstenar, som voro i dåligt skick och icke kunde användas i golvet, placerades i ett förvaringsrum i nya kyrkogårdens begravningskapell (s. 189). - En gravkarta från 1703 med senare tillägg (fig. 218) visar gravstenarnas dåvarande placering. Begravning i kyrkan av­ skaffades 1811. Enl. uppgifter i RÄK. flyttades 1706 sex gravstenar från träkyrkan till den nuvarande kyrkan. Antagligen rör det sig om stenarna nr 1-6. Numera finnas följande stenar bevarade (numren hänvisa till planen fig. 170): l. Av grå kalksten, med följande inskrift: HIER LEVT BEGRAEVEN l SCHIPPER POUWLVS CARSTENSZ HUYSVOOCHT l GEBOOREN TOT FLENS l BORCH IN HOLSTEYN l IN T. IAER 1 Vid detta tillfälle undersöktes och beskrevs gravstenarna av fil. lic. RAGNHILD BosTRÖM, som i egenskap av Riksantikvarieämbetets kontrollant besökte kyrkan och lämnade anvisningar till grav­ stenarnas placering. 248 KARLSHAMN Fig. 216. Kalkduk (nr 1) med silkesbroderier, 1700-talet. Foto 1959. S. 246. Kelchtuch mit Seidenstickerei, 18. Jh. Chalice cloth with silk embroidery, 18th cent. 1621 IS GODT OVDT SVNDE l SAALIGH IN DEN HEEREN j ON STLAPEN ANNO 1674 I. l DEN 18-EN MARTIO l 53 JAAREN EN 5 WEEKEN. Mått 170X95. 2. Av rödaktig kalksten: I mitten: IHS l AO 1680 l D. Mått 160 x 110. KARLSHAMNS KYRKOR 249 Fig. 217. Detalj av fig. 216. Foto 1959. Einzelheit a u s Abb. 216. Deta il of fig. 216. 3. Av gulaktig kalksten. I hörnen upptill rosetter, nedtill t. v. timglas, t. h. dödskalle. Inskrift: HÄR VNDER HVILAR ÄRLIG l OCH KONSTERIKE MÄSTER l HAKAN TRUTSON SNICKARE (s. 220 O. 222) l SOM SALIG l HERRANOM AFSOMNADE l DEN 31 DECEMBER ÅR 1687 PÅ SIT 43 l ALDERSÅR SAMT HANS KlARA H AFSOMNADE DEN TILSAM- l CRISTINA SORENSDOTTER SOM SA- l LIG l HERRANOM l MANS 31 l DECEMBER AO 1703 PA SIT 67 ALDERSAR l HVILKA HAFUA AFLAT 4 BARN 2 SÖNER OCH 2 DOT- l TRAR GUDH FORLANE DEM EN l FROGDEFUL I mitten ett nedsänkt runt fält med inskrift: s f K. s D • 1AO 1688 samt en hjärtformig nedsänkning med vinkelhake och passare avbildade i relief. Mått 166 x 115. Stenen förvaras i begravningska pellet. 4. A v grå kalksten, fragmentarisk. I mitten ett ovalt fält, omramat av lagerkrans. Av texten har endast följ ande kunnat läsas: [H ]ANS l s .... l .... s DOTTER l [K ]LARA HAN S l DOTTER 1689. Förvaras i begravningskapellet. 5. Av grå kalksten, fragmentarisk. I mitten runt fält, med inskr.: A c s l c N D l AO 1698. Förvaras i begravningskapellet. UPSTANDELSE PA HERRANS BASUNEDAGH. M. H. T. 250 KARLSHAMN 6. Av grå kalksten, i hörnen spår efter järnringar. Inskr. kring kanten: HACK PERSSON 1 l ANNO GRAFSTEL 16991 CHRISTUS IST MEIN LEBEN l STERBEN IST MEIN GEWINN. På mitt­ fältets Övre del: HÄRUNDER HWYLAN HAAR l EN MOOR MEDH FEM BAARN. Mått 222 X 165. 7. Av grå kalksten. Inskr. (fig. 238): HÄR UNDER HUILAR l BORGMÄSTAREN CHRIST~ SCHRÖDER l FÖDD l HAMBURG D~ 10 FEBRii 1628 l DÖD D~ 22 I MARTII 1699. 2 Mått 200 x 145. stenen placerades 1950 framför altaret, där den redan från början hade sin plats. Borgmästaren Schröder torde ha varit den förste, som begrovs i den nya kyrkan, redan innan denna var invigd (s. 204). 8. Av grå kalksten. I mitten ett insänkt fält med följande inskrift: AO (årtalet ute­ lämnat) l MARINA LA(N)GE l AO 1701 D 30 AUGUSTI l THE RÄTTFÄRDIGE WARDA BORT- f TAGNE FÖR OLYCKORNE OCK THE l SOM REDELIGA FÖR SIG WANDRAT l (H)AFWA KOMMA TILL FRID OCK l HWYLAS UTHI THERAS CAMRAR. Mått 163 X 152. 9. A v grå kalksten. I mitten runt fält, omgivet med lagerkrans. Inskriften bortnött, utom ANNO 1703. Mått 165 X 145. 10. Av grå kalksten, upptill avslagen ca 40 cm. I nedre hörnen änglahuvud inom cirklar. I mitten ett vapen inom en cirkel, nederst ANNO 1703. Upptill avslagen inskrift FRIEs (?), möjligen HENRIK FRIEs. Stenen var synlig 1950, men ligger nu i begravnings­ kapellet, dold av andra gravhällar. Mått 170 X 152. 11. A v rödaktig kalksten. I hörnen kerubhuvud, timglas och dödskalle, i mitten ovalt fält med följande inskrift: HAR UNDER HVILAR f FÖRNAME HANDELSMANEN f ARENDT BERGH l DÖD 11 MAY AO 1708 PA l SIT ALDERS 46 AHR l CATHARINA BERGH l AO 1703 D l OCTOBER. Mått 200 X 130. 12. Av grå kalksten, med inskrift: LARS ELDH l A 1703. 3 Mått 145 X 125. 13. A v grå kalksten. I hörnen rosetter, mittfältet delat i två avdelningar, med föl­ jande inskrifter. Överst: DENNA STEN l TILHÖRER l TOMAS MICHELSON l OCH HUST: BARBRÅ l CATHARINA KOCK. 1732. 4 - Nederst: MICHAEL l SVENSON l ELISABET TOMMAS l DOTTER l HUILKA HA j FUA AFLAT TILSAMMA- l NS 16 BARN 10 SONER OCH l 6 DOTTRAP, OCH HER l UNDER HUILAR MEDH l SIN K. MODER 6 SONER l OCH 3 DOTTRAR l AO 1705. Mått 195 x 123. Förvaras i begravningskapellet. 14. A v grå kalksten, i hörnen änglahuvud, timglas och dödskalle, i mitten ovalt 1 HACK PERssoN, handelsman, deltog aktivt i kyrkolivet under tiden då den nuvarande kyrkan uppfördes. Han var även bland de första, som inköpte gravplats i kyrkan. 2 CHRISTOPHER ScHRÖDER, f. 1628 i Hamburg, t 1699 i Karlshamn. Han trädde i svensk tjänst 1650 som regementsfältskär och erhöll för sin tjänst vid Kronobergs regemente 1652 kronohemmanet Tveta i Furuby sn, Kronobergs län. 1661 blev han amiralitetsfältskär vid Bodekulls skeppsvarv, sedan rådman i Karlshamn, tullnär och 1678-99 borgmästare i samma stad. Han representerade med fram­ gång staden vid riksdagarna 1664, 1668, och 1689 och deltog mycket aktivt i Karlshamns offentliga liv. - En!. CRONHOLM var S. gift fyra gånger, närmare uppgifter om hans hustrur saknas. Om hans son kungl. bildhuggaren Gaspar S. se s. 260, not l. 3 LARs ELDH var kontrollör. 4 TOMAS MICHELSON var skeppare. KARLSHAMNS KYRKOR 251 !... /' . . .,... d/.) .1 .1/f tt/t''/,~ ' Fig. 218. Detalj av plan över gravplatser i kyrkan 1703, med senare komplette­ ringar. Pastorsexp., Karlshamn. S. 247. Lageplan der Grabplätze in der Kirche 1703 mit späteren Ergänzungen. Plan of torobs in church, 1703, with later additions. 252 KARLSHAMN fält med följande inskrift: HÖRER SAL: ARFINGAR DENNA STEN f l SÖDER.BÄRG TIL l OCH HANS l AO 1707. Mått 215 X 143. 15. A v grå kalksten, mycket skadad, två delar. I hörnen akantusrosetter, i mitten ett insänkt fält i form av en vapen­ sköld. I sköldens mitt är avbildad en vagn, överst t. h. en stjärna(?). Till vänster Om vapnet: (PAU]L KALWA l (G]EN 1 l (GE­ BO:l.E'-1 l l (A:\f]NO 1640 l DEN 15 OCTOBRIS l GESTORBEN l ANO 17 (ej utfyllt). - T. h. Om vapnet: MAR YA VON l DER HAGEN l GEBOREN IN l (STOC ]K: HOLM l ... MART 17 (ej utfyllt).- Överst HABE ••• GESTORBEN ANO på stenen: HElDEN ICH l LUST ABZUSC l l U:-ID BEY l ::HRISTO ZU SEYN. Fig. 219. Detalj av gravsten (nr 18) över Henrich Klintorph. Foto 1958. Namenskartusche von einer Detail of gravestone, Grabplatte 1714. -Nederst: HIER LIEGEN UND SCHLAFEN WIR l GANTZ M[T FRIEDEN l DEN DU HERR HILFST Mått ca 249 X 165. Förvaras i begravningska pellet. 16. A v grå kalksten. I mitten ovalt fält med lagerkrans, krönt av timglas; nederst dödskalle OCh benknotor. Inskrift: HÄR UNDER j HUILAR I HERRANOM l SAL. HANDELSM'\N j NILS G ••• SON SOM l AFSOMNADE AO 1711 l OCH MED DES K. HVSTRV l ELISABET. TORS. D. l SOM AFSOMNADE AO 1713 l SAMT THERAS SON HANDELSMANNEN PETER .•• FÖDD D ••• NOVEMBER l A 1699. DÖDDE DEN ••• l DECEMBER AO 1746. Mått 200 X 145. 17. Av grå kalksten. Överst en krona, i mitten insänktfält med inskrift: wAR f TROFAsT UNS DAS WIR SICHER WOHNEN. IN TIL BER(G] j DÖDEN SÅ SKA l JAG GIFUA (DIG LIFETS] KRONO P. B. C. 2V I l N(ILS] SÖDER­ l 1712 l DÖD ••• GRYME l SALOMON l SÖDERB(ERG]. Mått 200 X 140. 18. Av grå kalksten (fig. 219). I mitten ett sänkt runt fält, med en kartusch i relief, krönt av en krona, omgiven av palmkvistar och stiliserade moln. På kartuschen in­ skrift: HENRICH l KLINTORPH l 1714. 2 Mått 214 X 148. 19. A v grå kalksten, skadad. Inskr.: o M s. M K D l ANNO 1714. Mått 130 x 88. Fanns 1950, obefintlig 1958. 20. Av grå kalksten. Överst: OLUF UNGER, 3 nederst: ANNO 1720. I mitten ett ovalt 1 PAUL KALWAGEN (CALWAGEN), f. 1640, t 1708, handelsman av tysk börd. Föreslagen till rådman 1688, medlem av kyrkorådet från år 1692.- G. m. MARIA voN DER HAGEN. Barn: Ernst, handelsman i Karlskrona, f. 1687; Fredrik, tullskrivare; Marja, g. m. rådman Gislo Pihlgard. - Uppgifterna lämnade av kh STURE FJELLANDER, Sölvesborg. 2 HENRICH KLINTORPH var köpman i Karlshamn och deltog mycket aktivt i kyrkobyggnadskom­ mitten. Han var bland stadens större grosshandlare och exportörer under 1700-talets början. 3 0LUF UNGER var en av stadens framstående handlande. KARLSHAMNS KYRKOR fält med inskrift: OCH DÖDEN ÄR CRISTUS 253 l MIN l ÄR MITT LIJF l WIN- l NING. Mått 207 x 140. 21. Av grå kalksten. I hörnen ängla­ huvud, överst en krona. I mitten ett ovalt fält med inskrift: MÅNS GRAAN l OCK lAG HÖRDE ENA l RÖST AF HIMMELEN SÄJA l TILL MIG SKRIF SALIGE I HERRA l ÄRO DE DÖDE SOM l NOM DÖ HÄREFTER JA AN l DAN SÄGER ATT THE SKO l LA HWILA SIG IFRÅN SITT ARBETE TY DERAS GÄR DEM l NINGAR FÖLJA j EFTER l 1721. Mått 217 X 137. 22. Av grå kalksten. I hörnen ängla­ huvud, överst timglas, nederst dödskalle. I mitten ovalt fält med inskrift: HÄR UNDER l HWILAR DEN ARI! AO SALIG 3 JUNI! AO l 701 l JONAS DAHLGREEN l FÖDD l DÖD DEN l l JANU­ 17 30. Mått 225 X 145. 23. Av grå kalksten. I mitten o:valt fält, krönt av en krona och försett med inskrift: JOAN l WAGENER 1 l ANNO l 1732. Mått Fig. 220. Gravsten (nr 26) över Gumme Berg, 238 x 155. t 1744. Foto 1958. 24. Av grå kalksten. I hörnen ängla­ Grabplatte, vor 1744. Gravestone, before 1744. huvud, timglas och dödskalle. I mitten OValt fält med inskrift: HAR l UNDER l HUILAR l A. WESTMAN. SAL l AFLIDEN D: 13 FEBR l 1733 l SAMT DES K : HUSTRU l C. SCHREJL l D: 2. MA Y 17402 l Mått 200 X 145. 25. Av grå kalksten. I hörneu spår efter järnringar, i mitten ovalt fält med inskrift: L BURMESTER l ANNO 1740. Mått 210 X 135. 26. A V rödaktig kalksten (fig. 220). I mittfältet inskrift: HANDELSMAN l GUMME : BERG: 3 HUSTRU l INGRID SUNESDOTER l HANDELSMAN (ej utfyllt). ESAI: 46: V: 4 l moss: 5: v: 26. Överst i ett rektangulärt fält med avrundade hörn tre träd stående på halvrunda kullar. Fältet krönes av en krona och flankeras av S-formade voluter samt två änglahuvud. På båda sidor om inskriftsfältet akantusvoluter; nederst t. v. en stork med klot i ena klon, stående på ett timglas; nederst t. h. dödskalle med benknotor, 1 JoHAN WAGENER, handelsman, hade å sin egendom Elieho/m anlagt stärkelsebruk, som på 1700­ talet ännu var i full drift. 2 CHRisTINA ScHREJL (SKREIL), f. på 1680-talet, t 1740. Dotter av kh i Fjälkestad Andreas Skreil och Margareta Jensdotter. - G. i Färlöv 1713 m . monsieur ANDREAs WEsTMAN på Araslöv, sedan i Karlshamn. - Uppgiften lämnad av varvsdirektören JoHAN ScHREIL, Karlskrona. 3 GUMME BERG, t 1744, importör och exportör, deltog aktivt i kyrkolivet och i stadens kommunala verksamhet; riksdagsman 1726/27. Fader till OLoF GuMMESSON BERG, s. 221, not 2. 254 KARLSHAMN däröver en sönderbruten kolonn. Stenen är ett intressant prov på folklig stenhuggar­ konst i Karlshamn och torde ha tillkommit före Gumme Bergs död 1744. Mått 206 x 139. 27. A v grå kalksten. Vid kanten akantus i relief, i mittfältets övre del inskrift: SvEN WIDINGH l 1748. 1 Mått 207 X 135. 28. A v grå kalksten. I mitten ovalt fält med inskrift: JOHAN l SPOLIN l AO 1714 f CATHARINA SPOLIN. DÖD l ÅHR 1753. DOROTHEA l ENGEL. DÖD ÅHR (ej utfyllt) l ENGEL ÅKASON DOD l ÅHR (ej utfyllt). Mått 170 x 147. Förvaras i begravningskapellet. 29. Av grå kalksten, mycket skadad. I mitten inskrift: HÄRUNDER HWI l LAR HAN­ DELsMANNEN l HERR JONAS SUNNESSON l FÖDD ÅHR 1686 DEN 24 AUG. l DÖD DEN 20 DEC. 1759 l OCH DESS KfÄRA HUSTRU BOITILLA CARLSTRÖM FÖDD l ÅHR 1688 DEN 7 APR. DÖD DEN 29 JUNIJ 1770. AFLADT l TILSAM l MA 10 BARN. - Stenen är i ÖVrigt mycket rikt skulpterad. Överst en kartusch buren av två flygande putti, på sidorna upptill frukt- och blomguirlander. Nederst sitta t. v. en manlig, t. h. en kvinnlig genie med timglas. Under textfältet blommor och akantus. Vid kanten bibelspråk. Mått 155 X 142. Förvaras i begravningskapellet, numera dold av andra gravstenar. 30. Av grå kalksten, fragmentarisk. I mitten ovalt fält med inskrift: SCIPS l BYGG­ MÄsTARN l ERICH ÅHSBERG 2 1FÖDD AO 1692 D 8 MAY l DÖD D. 24. JULI 1760 l HUSTRUN CHRISTINA l ... ERYD FÖDD D 4 l (MA]RTY AO 1696 l DÖD D 8 DECEB. 1751. Överst fram­ ställes under en krona Karlshamns skeppsvarvs sigill (en båt på slipen). Mått 215 X 148. Förvaras i begravningskapellet. 31. Av grå kalksten. I mitten ovalt fält med inskrift: DENNA l STEN TILL HÖRER l COUPWARDlESKlEPPAREN l MATHIAS WAHLSTRÖM l WAR UNDER WILAR DES l LIFS- l TIDEN KIÄRA HUSTRU HELENA l WAHLSTRÖM FÖD TÄRNSTRÖM l ÅR 1745 D. 11 MAY OCK DÖD l ÅR 1773 D. 30 AUGUSTl. Inom inskriftsfältet ÖVerst: WÅRT STOFT TIL DOMSENS I (HVlLO ]­ STAD SATES NED l M(ENNISK]AN LÅT DESS BEN FÅ HWILA HER I FRtD. Kring kanten bibel­ språk, fragmentariskt bibehållet; nederst två timglas. Mått 134 x 119. Förvaras i be­ gravningskapellet, numera dold av andra gravhällar. 32. A v grå kalksten. Inskrift: RÅD- ocH HANDELsMANNEN l JOH. c soN MALMSTRÖM 1 FÖDD D 26 APR 1733 DÖD D 22 JUNIJ 1790. l DESS HUSTRU l MARIA MAGD. SORBON l FÖDD D 22 AUG 1732 l DÖD (ej utfyllt). 207 X 140. 33. A V mörkgrå kalksten. Inskrift: PETER PRAHL l ELISABETH WELSHUYSEN. 1700­ talet. 215 x 155. 34. Av gulgrå kalksten, nedtill avhuggen. Inskr.: HÄRUNDER l HUILAR 1 HER-/RANOM SAL l TULLSKRIFUAREN l WELBETRODE l ZACHARIAS BENGT l SON MED DES KIÄRA l HUSTRU SAL. ELISA- l BET JOHANS DOTTER l DERAS SJÄLAR GUD l GIFUE THEM EN l FRÖGDEFUL l UPSTÅNDELSE l FÖR CHRISTI SKUL l FÖRLÄNE. Utmed kanten hög lagerkrans, i hörnen 1 2 SvEN WIDING, handelsman, drev på egen risk med god framgäng sill- och torskfiske. ERIK AHSBERG, f. 1692, t 1760. Fungerade som skeppsbyggmästare vid Karlshamns skeppsvarv, tillsammans med sin son PETER. KARLSHAMNS KYRKOR 255 Fig. 221. Epitafium över borgmästaren Christopher Schröder (t 1699), utfört av hans son Gaspar Schröder. Foto Atelje Olsson, Karlskrona 1948. S. 256. Epitaphium des Biirgermeisters Christopher Schröder (t 1699), in Holz geschnitzt von seinem Sohn, dem Hofbildbauer C. Schröder. 7-908318 Memorial to burgomaster Christ­ opher Schröder (d. 1699), exe­ cuted by his son Caspar, the farnous Swedish sculptor. 256 KARLSHAMN änglahuvud, upptill i mitten ett timglas. 168 X 152. Förvaras i begravningskapellet, numera delvis dold av andra gravhällar. 35. A V grå kalksten. I mitten ovalt fält med inskrift: ICH HABE l IN DEN WUNDEN l CHRISTI RUH l GEFUNDEN. Överst MATTHIAS SELDENER. 1700-talet. 215 X 155. 36. Av grå kalksten. I mitten ovalt fält med inskrift: SKIEPPS l BYGGEMÄsTAREN f PETER ÅHSBERG (s. 254, not 2) l FÖDD DEN 18 APR 1722 l DÖD DEN (ej utfyllt) l THESS KIÄRA HUSTRU l ELISABETH MENERAGER l FÖDD, DEN 15 JUNII 1723 l DÖD DEN (ej utfyllt). 213 x 145. 37. Av grå kalksten. I mitten ovalt fält med numera borthuggen inskrift. 1700-talet. 220 x 150. 38. A v grå kalksten. I mitten insänkt fält med numera bortnött inskrift; i hörnen rundlar och spår efter järnringar. 1700-talet. 220 x 175. 39. A v grå kalksten. Inskriften helt bortnött. 1700-talet. 215 x 155. 40. A v grå kalksten, inskriften bortnött. 155 x 115. 41. A v grå kalksten. I mitten initialerna H. P. s. B. l M. H. D. Torde härröra från 1700­ talet. 200 x 135. 4?.. A v grå kalksten m ed röda ådror. I mitten lagerkrans med nedsänkt fält, i vilket inskr.: SAL l J.E.S. l H.H.N. l M.P.D. 1700-talet. 208 X 126. 43. A v grå kalksten. I mitten nedsänkt ovalt fält med lagerkrans och numera bort­ nött inskrift. 1700-talet. 207 X 130. 44. A v blågrå kalksten, fragment. A v inskriften finns numera endast kvar ordet GRAFVEN. Torde vara identisk med den gravsten som 1950 hade inskr. OLSSONSKA GRAFVEN. Stenen var redan då spräckt. Nuvarande mått 130 x 80 (förr 132 x 145). 45. Av grå kalksten, fragment. Av inskriften finns kvar JONAs. 1700-talet. Nuvarande mått 90 x 80. 46-49. A v grå kalksten. Inskrifter helt bortnötta, inga dekorationer. Antagligen från 1700-talet. CHRISTOPHER Epitafium av skulpterat, målat och förgyllt trä över borgmästaren Christopher SCHRÖDERS Schröder (fig. 221-224). Nedre delen utgöres av ett inramat svartmålat inskriftsfält, EPITAFIUM flankerat av gråmålade voluter. Understycke med en dödskalle på en mussla, omramad av akantus. Inskriften lyder: ÖFWER l FORDOM BORGMÄSTAREN l ÄREBORNE OCH HÖG­ AKTADE l H~ CHRISTOPHER l SCHRÖDERS j I LIFSTIDEN l WÄL BESTÄLDTE HWILOKAM­ MARE j ÄR DETTA EPITAPHIUM UPPRÄTTADT. l SEDAN HAN CHRISTELIGEN LEFWADT l OCH SOM EN REDELIG DOMARE LÅTIT HJOBS l LÄRA WARA SIN LÄRA (EFTER ALL MÖIELIG­ HET l ATT BEWAKAf) CAP. 29. VERS 14. l BJUDANDE DE SINE ATT SKRIFWA PÅ l GRAFWEN DENNE ÄR MIN WÄRFDE GRIFT l OCH DEN SIDSTE BÖNESKRIFT: l UNNER KROPPEN RO l TILL DESS TIDEN HÄR FÖRSVINNER l OCH HAN EWIGT DÄR BEGYNNER l MED SIN SIÄL ATT SAMMANBO. f FÖDD 1628 l DÖD 1699. - Inskriftsfältet krönes av en arkivolt och över denna höjer sig en rikt profilerad sockel, uppbärande ett sarkofagartat överstycke, täckt av tvenne voluter. Detta parti flankeras av två sörjande änglabarn, det ena med KARLSHAMNS KYRKOR 257 Fig. 222. Övre delen av epitafiet fig. 221, med Christopher Schröders porträttrelief. Foto Foto-Service, Karlshamn 1959. Oberteil des Epitaphs Abb. 221 mit dem Porträtrelief Schrö­ d ers. 7*-908318 Upper part of memorial in fig. 221, with portrait relief of Christopher Schröder. 258 KARLSHAMN Fig. 223. Detalj av fig. 221. Foto Foto-Service, Karlshamn 1959. Putto vom Epitaph Abb. 221. Detail of fig. 221. KARLSHAMNS KYRKOR 259 Fig. 224. Detalj av fig. 221. Foto Foto-Service, Karlshamn 1959. Putto vom Epitaph Abb. 221. Detail of fig. 221. 260 KARLSHAMN Fig. 225. Porträtt (nr 1) av kyrkoherden Casparus Hammerus, t 1705. Foto Foto-Service, Karlshamn 1959. Bildnis des Pfarrers Casparus Hammerus, t 1705. PortraitofrectorCasparus Hammerus, d. 1705. Fig. 226. Porträtt (nr 2) av kyrkoherden Henric Sederberg, t 1733. Foto Foto-Service, Karlshamn 1959. Bildnis des Pfarrers Henric Sederberg, t 1733. Portrait of rector Henric Sederberg, d. 1733. timglas, det andra med basun och Iagerkvist (fig. 223- 224). Mitt emellan dem en kar­ tusch med inskrift: RECTE l FACIENDO j NEMINEM l TIMEAS l S(OLI]. D(EO]. G(LORIA]. (= Om du gör det rätta, må du frukta för ingen. Gud allena äran). Framför kartuschen hänger rättvisans våg, under densamma ligger lagens bok och dess straffande svärd. På voluterna vila ymnighetshorn med frukter och sädesax. Epitafiets översta del ut­ göres av en obelisk på kulfötter, på vars framsida hänger en palmbladsomgiven medaljong med Christopher Schröders porträttrelief i grått mot svart botten (fig. 222). Medaljongen krönes av en krona med stjärnor på flikarna. Det hela avslutas av en stor eldurna, behängd med guirlander. Enligt CRONHOLM (s. 297) är Christopher Schröders epitafium ett arbete av )>hans son kgl. Bildthuggarem. Det är sålunda Caspar Schröder, 1 som svarar för epitafiet med dess 1 CASPAR ScHRÖDER, f. tidigast 1652 på Tveta i Furuby sn i Kronobergs län, t 1710 i Stockholm. Bildhuggare, fick sin första utbildning i Karlshamn och Stockholm, sedan under en längre vistelse i Frankrike och möjligen även i Italien. Blev 1686 stadsbildhuggare i Sthlm och hovbildhuggare; har arbetat vid Ulriksdal, Drottningholm och på Stockholms slott. Hans förnämsta arbete är den 1695 ut­ förda marmorbysten av Karl XI i Uppsala. Han har även utfört altaruppsatser i Mariefreds, Hammarby KARLSHAMNS KYRKOR 261 Fig. 227. Porträtt 'av fru Hedwig Sederberg, f. Welshuys, ·t 1783. Foto 1958. Bildnis der Frau Hedwig Sederberg, geb. Welshuys, t 1783. Portrait of mrs Hedwig Sederberg, nee Welshuys, d. 1783. Fig. 228. Porträtt av kyrkoherden Johan Carl Morell, t 1818, målat av N. D. Hagelberg. Foto Atelje Olsson, Karlskrona 1948. Bildnis des Pfarrers Johan Carl Morell, t 1818, gemalt von N. D. Hagelberg. Portrait of rector J ohan Carl Morell, d. 1818, paint­ ed by N. D. Hagelberg. finskurna detaljer och dess senbarocka elegans, som i Sverige har sina närmaste mot­ svarigheter i Nicolas Millichs och Burchardt Prechts krets. Porträttmedaljongen överst påminner direkt om Caspar Schröders mest kända arbete, nämligen Karl XI:s porträtt­ byst i Uppsala. Epitafiets H ca 350. Hänger på korets S vägg, där det redan från början haft sin plats. En gammal med sorgflor överdragen värj a, hängande bredvid Schröders epitafium, upptages i INV. 1830. Finns ej kvar. I sakristian förvaras följande porträ t t, samtliga oljemålningar på duk inom för- PORTRÄTT gyllda ramar: - l . Magister Casparus Hammerus f. 1636, t 1705, kgl hovpredikant, kh i Karlshamn 1687-1705, häradsprost (fig. 225). Knäfigur, face till v; med högra handen å bröstet och den vänstra vilande å en . på ett bord lagd bibel. I bakgrunden synes Karlshamns kyrka; brun fond. Enl. en 1830 (INv.) synlig inskrift målat år 1700. Dager­ (SvK Up V, s. 197), Rättviks och Piteå kyrkor och påbörjade altaret i Kalmar domkyrka. I Kungs­ holms kyrka, Sthlm, skapade han ett praktfullt dopaltare (SvK, Sthlm III, s. 64). Jfr B. MEDIN, Något om Caspar Schröders härstamning och ungdomsår, i: Konsthistorisk tidskrift XXI (1952), s. 25 f. ­ A. TUULSE, Caspar schröders epitafium över sin fader, i: FoRNVÄNNEN 1960. 262 KARLSHAMN Fig. 229. Porträtt av kyrkoherden Carl Ludvig Wählin, i" 1864. Foto Atelje Olsson, Karlskrona 1948. Bildnis des Pfarrers Carl Ludvig Wåhlin, t 1864. Portrait of r ector Carl Ludwig Wåhlin, d . 1864. Fig. 230. Porträtt av kyrkoherden Christofer Isak Heurlin, t 1860. Målat av F. Högberg 1945 efter en litografi frän 1860. Foto 1958. Bildnis des Pfarrers Christ­ opher lsak Heurlin, t 1860. Gemalt von F. Högberg 1945 nach Lithographie von 1860. Portrait of rector Christ­ ofer Isak Heurlin,d. 1860. Painted by F. Högberg 1945, from a lithograph of 1860. mått 115 x 82. - 2. Magister Henric Sederberg, f. 1670, t 1733 (fig. 226). Präst vid livgardet, tillfångatagen vid Poltava. Kh i Karlshamn 1721- 33. Midjebild, face till v; högra handen lagd på bröstet, vänstra håller en bibel. Brunt draperi. Dagermått 95 x 74. - 3. Den föregåendes hustru Hedwig Sederberg, f. Welshuys, f. 1703, t 1783 (fig. 227). Face. Brun blommig sidendräkt, röd mantel; mörkt, i grått stötande hår. Målningen ansluter sig i förenklad form till den typ av senkarolinsk porträttkonst, som odlades främst av D. v. Krafft. Dagermått 105 x 90. Förvaras i prästgården. - 4. Dr Johan Carl Morell, f. 1754, t 1818 (fig. 228). Kh i Karlshamn 1793-1818, häradsprost. Face till v.; högra handen sträckt framför bröstet, den vänstra bär en käpp, på armen en kappa. I bakgrunden bokhylla och grönt draperi. Enl. INV. 1830 målat av Hagelberg.l Dagermått 101 x 83. - 5. Magister Carl Ludvig Wåhlin, f. 1787, t 1864 (fig. 229). Kgl hovpredikant, prost och kh i Karlshamn 1820-----44. Midjebild, face till h. Dagermått 58 x 48. - 6. Dr Christofer Isak Heurlin, f. 1786, t 1860 (fig. 230). Kh i Karlshamn NIKLAS DANIELSSON HAGELBERG, f. 1767, t 1818. Målare, miniatyrmålare. Studerade vid Konst­ akad. i Sthlm, men reste sedan till Köpenhamn, där han 1794 nämnes som elev vid danska konstakad. Under tiden 1800-1804 äter i hemlandet, sedan verksam i Köpenhamn och Skäne. - Sv. KoNST­ NÄRSLEXIKON. 1 KARLSHAMNS KYRKOR 263 Fig. 231. Porträtt a\" kyrkoherden Carl Magnus W estd a hl , i' 1865. Foto 1958. Bildnis d es Pfa rre rs Carl Magnus W es tdahl, t 1865. Portrait of rector Carl l\IagnusWestdahl, d . 1865. Fig. 232. Porträtt av ky rkoherden Nicolaus Jo­ hannes Cervin-Steenhoff, ·j· 1879. Målat av N. P. Holbech 1871. Foto Atelje Olsson, Karlskrona 1948. Bildnis des Pfa rrers Nieo­ lans J ohannes Cerv in­ Steenhofi, t 1879, gema lt von N.P. Holbech 1871. Portrait of rector Nicolaus Johannes Cervin-Steen­ hoff, d. 1879. Painted by N. P. I-Iolbech 1871. 1846-49, stadsråd och chef för ecklesiastikdepartementet, biskop över Växjö stift, överhovpredikant. Olja på pannå, målat av F. Högberg 1 1945 efter en litografi från 1860, framställande Heurlin på likbår. Dagermått 38 X 32. - 7. Dr Carl Magnus West­ dahl, f. 1798, t 1865 (fig. 231). Kungl. hovpredikant och kontraktprost, kh i Karls­ hamn 1848-65. Dagermått 63 x 52. - 8. Dr Nicolaus Johannes Cervin-Steenhoff, f. 1805, t 1879 (fig. 232). Kh i Karlshamn 1865, kontraktprost. Face, rödbrun fond. Sign. N. P. Holbech 1871.2 Dagermått 102 x 84. - 9. Dr Edvard Herman Rodhe, f. 1845, t 1932. Kh i Karlshamn 1881- 85, biskop över Göteborgs stift. Sign. Axel Smith 1925. Dagermått 99 x74. - 10. Anders A:son Hannerz, f. 1847, t 1900. Kh i Karlshamn 1885-1896, kungl. hovpredikant, kontraktprost. Sign. Ingrid Ehrenborg 1942. Dager­ mått 62 X 52. - 11. August Theodor Tretow, f. 1840, t 1924. Kh i Karlshamn 1896­ 1 FRITZ HöGBERG, målare, f. 1899, t 1956 . studier vid C. Wilhelmsons m ålarskola samt i Miinchen . Med anknytning bå de till l. Arosenius, hollä ndsk 1600-talsgenre och 1920-talets naivistiska och inti­ mistiska strömnin gar målade H. la ndskap, stilleben, interiörer och genrebilder. - Sv. KoNsTNÄRs­ LEXIKO N. 2 NIELS P ETE R HoLBECH, d a nsk m å la re, f. 1804 på ett skepp mellan Ostindien och Danmark, t 1889 i Karlsh amn. Elev till C. A. Lorentzen och C. W. Eckersberg i Köpenhamn. Var verksam huvud ­ sakligen som porträttmålare. - Sv. KoNSTNÄRSLEXIKON. 264 KARLSHAMN 1924. Sign. Thyra Stenberg. Dagermått 52 x 42. - 12. Gunnar Herrlin, f. 1885, t 1958, kh i Karlshamn 1925-1934. Sign. [Folke Valdemar] Ljung 1945. Dagermått 62 x48.­ 13. B. Th. Lindström, f. 1881, t 1952. Kh i Karlshamn 1936~1952, e. o. hovpredikant. Sign. "Owe Zerge. Dagermått 68 X 49. Av de beskrivna porträtten äro nr l, 2, 4, 5 och 7 skänkta 1872 av konsistorienotarien Dr Carl Westdahl, nr 8 bekostades av kyrkorådet 1872, nr 11 skänktes 1925 av kh Tretows arvingar. Enligt INV. 1830 hängde då i sakristian porträtten av förste pastorn på Kastellet samt kaplanen i staden Jöns Hansson Gullberg, målad 1701 och hans hustru Ingeborg Håkansdotter, t 1711 i pesten.! Dessa porträtt finnes numera icke kvar i kyrkan. TAvLoR Tavlor, oljemålningar på duk: - l. Kristus på korset (fig. 233). Korset krönes av en stortitulus med )>Jesus Nazarenus Rex Judaeorum)> (även på hebreiska och grekiska), på bägge sidor om Kristus äro anbragta bibelspråk i form av nedåtriktade strålar (t. h. Joh. l : 7, t. v. Matt. 11: 28-29). Vid korset knäböja en kvinna och tre män, var och en bärande ett kors. Vid Kristuskorsets fot ligger en krona. I fonden synes staden Jerusalem. Nederst inskrift: BORT THET, AT JAG AF NÅGON TING SKULLE BERÖMA MIG, l UTAN AF WÅRS HERRAS JESU CHRISTI KORS: l GENOM HWILKEN WERLDEN ÄR MIG KORSFÄST, l OCH JAG WERLDENE. GAL. 6:14. Nederst i högra hörnet står målarens signatur: JoHANNEs LUNDBERG PINXIT. 2 - Enligt traditionen skulle tavlan ha tillhört Hospitalskyrkan, vilket tycks vara sannolikt även ur innehållets synpunkt (de sörjande, bärande var och en sitt kors). Om så är fallet, kan tavlan vara målad strax efter 1746, då hospitalskyrkan vidgades och fick ny inredning (jfr s. 184). Dagermått 210 x 140. Tavlan infattades omkr. 1900 i en ram, förfärdigad av rester från gamla orgelläktarens dekorationer (s. 227). Akantus i rödbrunt, grått, guld och blått. Hänger numera på S korsarmens Ö vägg. - 2. Korsfästelsen (fig. 234). Framställd som en figurrik barock­ komposition, i förgrovad form efter någon grafisk förlaga från 1600-talet. Duken är tydligen beskuren vid vänstra sidan. Skänktes 1754 av skeppsbyggmästarna Erik och Peter Åhsberg (s. 254, not 2) och står i utförandet mycket nära tavlan nr l. Ramen av snidat och förgyllt trä tillkom 1803. Dagermått 420 X 298. Hänger numera på N kors­ armens V vägg. - 3. Uppståndelsen (fig. 235). Kompositionen återgår delvis på ett kopparstick av Matthäus Merian (t 1650). 3 Figurstilen och målningssättet påminner direkt om nr l och 2. Tavlan skänktes 1754 av samma donatorer som nr 2. Ramen av snidat och förgyllt trä från 1803. Dagermått 450 x 351. Hänger numera på S korsarmens l JöNs GuLLBERG, blev omkr. 1675 rektor vid Karlshamns skola, pvgd till kastellpredikant 1686, stadskomminister 1691. - G. m. INGEBORG HAMMER. Sonen HÅKAN var kastellpredikant i Karlshamn. Alla tre dogo av pest 1711. 2 JoHANNEs LuNDBERG, verksam vid mitten och under andra hälften av 1700-talet som kyrko­ rnålare och bildsnidare i Blekinge. Bland hans arbeten kunna nämnas en altartavla i Asarum, samt dekorativa målningar i Edestads och Rödeby kyrkor (SvK, Bl I, s. 169, 287, II, s. 57). Efter 1766 hade under någon tid PEHR HöRBERG anställning hos L. i Karlshamn. 3 H. ScHRADE, Die Auferstehung Christi, Berlin-Leipzig 1932, s. 356, fig. 197. KARLSHAMNS KYRKOR 265 Fig. 233. Altartavla (nr 1) från Hospitalskyrkan, målad under 1740-talet av Johannes Lundberg. Ramverkets dekor härrör från gamla orgelläk­ taren fig. 179. Foto 1958. Altargemälde aus der Hospitalkirche, in den 1740 er J ahre von J o hannes Lundberg gemalt. Das Rahmwerk gehörte zur friiberen Orgelempore Abb. 179. Altarpieee from the Hospital Church, painted during the 1740's by Johannes Lundberg. The frame decorations are from the old organ gallery, fig. 179. 266 KARLSHAMN BöcKER orvERSE V vägg.- Utöver de här beskrivna målningarna upptager INV. 1830 en tavla framställan­ de >>Christus lärande i Templet vid 12 ån>. Tavlan hängde vid predikstolstrappan och anges av CRONHOLM (s. 297) vara målad av den ovannämnde Lundberg. Finns ej kvar. Minnestavlor (s. k. Hedengranstavlor, jfr SvK, BI III, s. 180 ff) omtalas i INV. 1830, nämligen till åminnelse av 100-årsminnet 1693 av Uppsala möte, Karl XI:s be­ gravning 1697, tvåhundraårsminnet 1717 av reformationen samt 1721 av den rena evang. lärans predikande. Finnas ej kvar. - Vid samma tillfälle upptagna Gustav III:s tal 1772 och Karl XIII:s tal 1810 samt 1817 äro numera också bortkomna. Biblar:- l. Gustav II Adolfs-bibel 1618. I skinnband med pressningar och försedd med Karl XI:s spegelmonogram. Mycket väl bibehållen. Gåva 1938 av kassör Erik Smith, Stockholm. - 2. Gustav II Adolfs-bibel, ny upplaga, tryckt i Stockholm hos Henrich Keyser 1674. I skinnband med mässingsbeslag. På ett inneliggande blad står följande anteckning i avskrift från 1700-talet (?): >>Anno 1686 d 14 octobris på hwillken tijdh dhen l förste Marknadh war i Carlshambn, hafwer borgare, kiöp- l och Handels­ mann, Ehreborne och Wällachtadt Jsaak Nielsson l med sin Kjära Hustro. Ehreborna och Gudhfruchtig Hust. l Elin Jsaaks Dotter. Dhenne Sköne Bibel kiopt. för 12 Dr. smt og af itth Gudeligith Nijth till Carlshambns Kyrkia och predijkostool l förährat. och gijfvit för hvilket Gudh dhen alldrahögste dhem l timmeligen och ewinnerligen wällsigne: Han läte och Bibelen brukas sitt H. Nampn till. prydh och ähro, sin Försambling l till uppbygelse och dhess lemmar till timmelig och ewigh salighet. Amen. l Magnus Carlsiopherson (= Christopherson) Frostman Wexionensis l J. V. D. Minister Carlsh.>> 1 Vid övre högra hörnet står: >>ordagrann afskrifb>. - 3. Karl XII:s bibel, 1703. I skinn­ band med mässingsknäppen och Karl XII:s monogram. Väl bibehållen. - 4. Gustav Vasas bibel 1540---:-41, nytryck, Malmö 1938. - 5. Gustaf V:s bibel, 1907. Gåva av borgmästaren Johan Tengbom, Karlshamn. - En dito skänktes av kassören Erik Smith, Stockholm. - 6. Bibel med Rembrandts illustrationer (s. k. Familjebibel), Sthlm 1954. -Alla dessa biblar ligga på det s. k. bibelaltaret i sakristian (s. 198). Series pastorum i snidad, förgylld och målad ram. Ramen krönes av riksäpple, korslagda svärd och nyckel under en kunglig krona; dessutom rocailleornament. Series börjar med Hans Mattson Abelin 1668-86 och avslutas med Erik Folke Axelsson 1952 - . Själva ramen härrör från 1700-talet, textens äldre del från 1800-talet. Hänger i sakristian. Gustav V:s cirkulär den 14 dec. 1949, om allmänna tacksägelse-, faste-, bot­ och böndagar, samt att följande maningsord uppläsas i rikets kyrkor: >>Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring>>. Inom svartmålad ram med förgyllda lister, krönt av en kungl. krona med svärd och spira, allt målat på plåt. H 78. Hänger i V vindfånget. Kollekttallrikar av tenn, runda, 4 st. lika. I botten inskrivet >>Carlshamns kyrka>>. 1 MÅNS CHRISTOPHERSSON FROSTMAN blev stadskomminister i Karlshamn GuNILLA 0LSDOTTER OsANDER. 1682, t 1691. - G. m. KARLSHAMNS KYRKOR 267 Fig. 234. Korsfästelsen , olj a på duk, (nr 2), skänkt Atelje Olsson, Karlskrona 1948. S. 264. Die Kreuzigung, Ölgem ä lde auf Leinwand, 1754 gestiftet. 1754. Foto The Crucifixion, oil on ca nvas, presented 1754. På brättet stplr: Sveasköld, LGK inskrivna i en sköld, Karlshamns stadsvapen, LGK, U 3 (= 1826). Enl. rNv. 1830 skänkta 1827. D. 35. P u k o r, ett par, av mässing och järn (fig. 236). Anskaffades 1752 enl. ett förslag av organisten Christian Wenster. De skulle nyttjas vid >>högtidsdagarna och andra till­ fällen - el. Collationer utom kyrkans tjänst, att med tiden kunna betala sig>> (KR.-PROT. 1752). Stämskruvarna sekundära, ställningar av trä moderna. D 60, H ca 35. B a s u n av mässing, med röda sammetstofsar (fig. 237). Vid nedre kanten ingraverat: GIFNE TIL CARLSHAMNS KYRKA AF M. G. H. OGH A. G. L. 1798. - L 80. Av sakristians möbler märkes ett slagbord av ek med skivan målad med blomslingor i svart, rött och vitt. Omkr. 1700. L 123. - Stolar av svartmålad ek, 5 st. MöBLER 268 KARLSHAMN KLOCKOR lika, med fyra slåar, svarvade framben och enkel rektangulär ryggbricka. 1700-talet. - Förvaringskista av brunbetsad furu med enkla järnbeslag. L 149. Möjligen identisk med den kista, som förfärdigades 1707 av mäster Matthias Jönsson >>till kyrkians ornamenter att förvara>> (RÄK.). Klockorna hänga i klocktornet (s. 191). - l. storklockan har på N sidan Gustaf III:s spegelmonogram, därunder inskriften: ÅR 1765 l FÖRSTA GÅNGEN GUTEN l D. 21 AUG. 1790. l GENOM WÅDELD FÖRDERFWAD j BLEF lAG SAMMA ÅR OMGUTEN J AF/ IONAS MAGNUS FRIES l IÖNKÖPING. 1 På S sidan: lAG OM BÖNEN DlG PÅMINNER / BED MED ANDAGT TIL DIN GUD l NÄR DU DIG MED HOPEN FINNER l T!L AT HÖRA ORDETS LIUD l HÖR MED WÖRD­ NAD, DU DÅ STÄRKES l NÄR MAN OLYCKSKLÄMTNING GIÖR l OCH NÄR MIN DÖDSRINGNING MÄRKEs l TÄNK PÅ DÖDEN soM DU BÖR. - D 123, H 122 (med krona), 88 (utan krona). - 2. Mellanklockan har följande inskrifter: Runt halsen - GLORIA IN EXCELsrs DEO ME FECIT HOLMIAE GERHARDT MEYER. På N sidan - Karlshamns vapen, därunder - CARLSHAMN l CAROLUS ARCTOUS MAGNUS DUODECIMUS HEROS l SARMATICIS TERRIS ARMA SONARE FACIT l CUM CIVES LARGO FACIUNT RESONARE METALLO l COMMUNE HAEC SACRIS AERA SACRAETA MANU j ANNO MDCCVI (= Karl XII, Nordens store hjälte, låter sina vapen klinga i Sarmatien, medan hans undersåtar låta denna brons[klocka] med väldig malm klinga, på gemensam kostnad vigd åt gudstjänsterna. År 1706). På S sidan Karl XII:s namnchiffer. Runt slagringen: KOMMER LÅTER os GLÄDIAS HERRANOM OCH FRÖGDAS FÖR WÅR SALIGHETS TRÖST. PS: 95: V: 1. - D 109, H 106 (med krona), 78 (utan krona).- 3. Lillklockans inskriptioner äro: På N sidan- IFRÅN ÅR 1679 l WID STADENS GRUNDLÄGGNING l HAR lAG GORT TIENST l TIL DESS lAG l D. 21 AUGUSTI 1790 l GENOM WÅDELD FÖRSMÄLTES l SAMMA ÅR l BLEF lAGOMGUTEN l AF IONAS FRIES l JÖNKÖPING. På S sidan- MIT LIUD DIT ÖRA RÖR LÄT HIERTAT MERA RÖRAS l AT ICKE TOMA LIUD AF DIG l BÖNEN HÖRAS l LÅT ORDETS SKARPA LIUD HOS DIG TIL HIERTAT GÅ l BERED DIG ALT!D WÄL TIL WANDRING HÄR IFRÅ. - D 102, H 101 (med krona), 74 (utan krona). SAMMANFATTNING I. Sedan hamnplatsen Borlekull 1664 tilldelats stadsrättigheter och 1666 erhållit namnet Karlshamn, uppfördes under tiden 1665-66 !n offentlig byggnad av korsvirke, vilken i nedre våningen inrymde tull-, våg- och packhus, medan en stor sal i övervåningen kunde användas som kyrka och även som provisorisk rådhussaL Byggnaden är kanske identisk med den, som avbildas i Svecia Antiqua av Eric Dahlbergh 1677 såsom stadens tullhus (fig. 156).- Redan efter 1664 började man emellertid uppföra en träkyrka på Fisketorget vid hamnen. Denna kyrka var tänkt som ett provisorium och fick korsformad grundplan, möjligen efter en skiss utförd av Eric Dahlbergh 1658. Kyrkan var färdig under 1670-talet och användes ända till 1702, då den nuvarande stenkyrkan invigdes. Sedan användes träkyrkan som magasin och revs 1722. 1 JoNAs MAGNUs FRIEs, klackgjutare i Jönköping, f. 1761, mästare 1787, t 1820. KARLSHAMNS KYRKOR 269 Fig. 235. Uppståndelsen, olja på duk, skänkt 1754. Foto Foto-Service, Karlshamn 1959. s. 264. Die Auferstehung, Ölgemälde auf Leinwand, 1754 gestiftet. The Resurrection, oil on canvas, presented 1754. 270 KARLSHAMN Inventarier: Altaruppsats med träsniderier, skänktes 1674 och överfördes 1702 till den nya kyrkan. När kyrkans nuvarande altaruppsats tillkom 1834-35 (fig. 185), bortauktionerades den gamla altar­ uppsatsen och är numera spårlöst försvunnen. Predikstol skänktes 1685, flyttades 1702 till den nya kyrkan, bortauktionerades 1837 och är numera försvunnen . Från gamla kyrkans tid härrör en kalk och en vinkanna, skänkta 1690 (fig. 205, 210) samt gravstenarna nr 1-6. II. Grunden till nuvarande kyrka (fig. 168- 172) lades 1680-81 enligt en ritning som levererats från Stockholm (fig. 177). När man efter en större paus återupptager byggnadsfrågan 1687, sändes planritningen till Eric Dahlbergh, som rådfrågades om kyrkans blivande utseende. Som svar på denna fråga utarbetade Dahlbergh modifierade ritningar som synes ha blivit använda vid kyrkans uppförande. Den ursprungliga grundplanen bibehölls, dock med vissa korrigeringar: sakristian i N slopades och i stället anordnades en sådan bakom altaret, i ö korsarmen. Denna ide har Dahlbergh troligen fått från Kungsholms kyrka i Stockholm. Byggnadsarbetena i Karlshamn börjades på allvar 1693 under led­ ning av byggmästaren Peter Rising från Eksjö, och 1696 var kyrkans stomme i huvudsak färdig. Interi­ ören fullbordades under 1700-talets början under byggmästaren Lars Höfflins ledning. Redan innan kyrkan var helt färdig, invigdes den 1702 och fick därvid namnet Karl-Gustavs kyrka efter konung Karl X Gustav. - I sin arkitektur ansluter sig Karlshamns kyrka till korskyrkans allmänna utveckling i Sverige under stormaktstiden, och byggnaden kan jämföras med Kungsholms kyrka i Stockholm samt Finska kyrkan i Narva, ritad 1683 av Dahlbergh som en förminskad kopia av Kungsholms kyrka. Mindre kompletteringar gjordes under hela 1700-talet, bl. a. fick tornavslutningen sitt nuvarande ut­ seende under 1770-talet i samband med urverkets reparation. Kyrkogården S om kyrkan anlades 1680 och fick sin nuvarande utsträckning successivt. Bogårdsmur av gråsten och tegel härrör i huvudsak från 1800-talet; ingångar i V och S har vackra grindar av smides­ järn från 1741 (fig. 161-162). - Klocktorn NÖ om kyrkan (fig. 165) uppfördes enligt en ritning av Thure Wennberg 1791 (fig. 167); på grund av penningbrist kunde tornet icke förses med det på rit­ ningen avsedda höga taket. Inventarier: Bänkinredning från 1700-talets början, sidoläktare från 1716 och 1751 (fig. 195). Västra läktaren med orgelverk av J. N. Cahman (1710) och fasad med rika träsniderier av Caspar Ellenburg (1712-14; fig. 179, 191- 194). Dopfunt av mässing, skänkt 1717 (fig. 200- 201). Det tillhörande dop­ fatet med fantasivapen efter kejsar Karl V:s från tiden efter 1519 (fig. 202). Ljusredskap (fig. 211-212), gravstenar (fig. 219-220). Epitafium av snidat och målat trä över borgmästaren Christopher Schröder (t 1699), utfört av hovbildhuggaren Caspar Schröder (fig. 221-224). Porträtt (fig. 225-232), oljemålningar (fig. 233- 235). III. Kompletterande arbeten under 1800-talets förra hälft: sakristia uppföres 1834 Ö om koret, den gamla sakristian i korarmens ö del avlägsnas. Ny altaranordning (fig. 185), korets Ö vägg och mitt­ kvadratens plana tak dekoreras med perspektivmålningar av Karl Strömberg 1843 (fig. 178, 187- 188). Ny predikstol 1837 (fig. 189). IV. Restaureringar: - 1. Åren 1879- 81 företogs en mycket hårdhänt inre omgestaltning under led­ ning av ark. Helgo Zettervall. Kyrkorummets gamla välvda innertak (fig. 178) ersattes av det nuva­ rande (fig. 182), yttertaket förlorade sina gavelfrontoner (fig. 174). Den gamla orgelläktaren med sin rikt utformade orgel (fig. 179) vräktes ut. Målningen på korets Ö vägg överkalkades, målningen i mitt­ kvadratens tak avlägsnades. Värmeledning infördes. - 2. Åren 1902- 1903 partiell restaurering av interiören. Målningen på korets ö vägg framtages, väggarna och takets korsmitt förses med dekorativa målningar av Allan Norblad. Långbänkar i koret.- 3. År 1928 moderniserades bänkarna, vindfång an­ ordnades. - 4. Åren 1950-51 restaurerades interiören under ledning av ark. Sigge Ullen. Golven omlades, innertak och väggar nymålades. Elektrisk värmeledning. KARLSHAMNS KYRKOR 271 Fig. 236. Pukor av massmg och järn, 1752, ställningarna moderna. Foto 1958. S. 267. Kirchenpauken aus Messing und Eisen von 1752, die Gestene modern. Kettle-drums of brass and iron, 1752, stands modern. ZUSAMMENFASSUNG I. Nachdem der Hafen Bodekull 1664 Stadtrecht und 1666 den N amen Karlshamn erhalten hatte, wurde in den Jahren 1665-66 ein öffentliches Gebäude aus Fachwerk errichtet, in dessen Erdge­ schoss Zoll- und Packhans sowie die Waage untergebracht waren, während ein grosser Saal im Ober­ geschoss als Kirche und ebenso als provisorischer Ratssaal benutzt werden konnte . Dieses Gebäude ist wahrscheinlich identisch mit dem in Eric Dahlberghs Svecia antiqua et hodierna 1677 als städtisches Zollhaus abgebildeten (Abb. 156). - Doch schon nach 1664 begann man eine hölzerne Kirche am Fischmarkt beim Hafen aufzufiihren. Dieser Ban war als Provisorium gedacht und erhielt kreuzför­ migen Grundriss, möglicherweise nach einer Skizze Eric Dahlberghs von 1658. Die Kirche war in den 1670er Jahren fertig und wurde bis 1702 verwendet, wo die jetzige Stadtkirche geweiht wurde. Danach diente die hölzerne Kirche als Magazin und wurde 1722 abgebrochen. Ausstattung: Altaraufbau mit Holzschnitzereien, 1674 gestiftet und 1702 in die neue Kirche ii.berfii.hrt; bei der Ansehaftung des jetzigen Altars 1834- 35 (Abb. 185) wurde der alte versteigert und ist nun spurlos verschwunden. Auch die 1685 gestiftete Kanzel wurde 1702 ii.berfii.hrt, 1837 versteigert und ist ebenfalls unauffindbar. Ans der Zeit der alten Kirche rii.hren ein Kelch und eine Weinkanne her, die beide 1690 geschenkt wurden (Abb. 205, 210), sowie die Grabsteine Nr. 1-6. II. Der Anfang mit der jetzigen Kirche wurde 1680- 81 gemacht, als von Stockholm ein Riss ii.ber­ sandt worden war (Abb. 177). Als man nach längerer Pause die Baufrage 1687 wieder aufgriff, wurde diese Bauzeichnung an Eric Dahlbergh geschickt, von dem man sich Rat fii.r das Aussehen der zu banenden Kirche erbat. Daraufhin ii.berarbeitete Dahlbergh das Projekt in modifizierender Form, welche Entwii.rfe beim Bau der Kirche benutzt worden zu sein scheinen. Die ursprii.ngliche Grundrisstorm wurde mit gewissen Korrekturen beibehalten: Die Sakristei im N fiel fort und wurde stattdessen hinter den Altar in den ö Kreuzarm gelegt, eine Idee, die Dahlbergh wohl von Mathias Spielers Kungsholmskirche in Stockholm libernommen hat. Die Bauarbeiten in Karlshamn wurden 1693 unter der Leitung des Ban­ meisters Peter Rising aus Eksjö energisch gefördert und 1696 war der Eaukörper im wesentlichen 272 KARLSHAMN fertig. Der Innenausbau wurde zu Anfang des 18. Jh. unter Leitung des Baumeisters Lars Höfflin abgeschlossen. Schon ehe die Kirche fertig war, wurde sie 1702 geweiht und erhielt dabei den Namen Carl-Gustafs-Kirche nach König Carl X. Gustaf. - In ihrer Architektur schliesst sich die Kirche in Karlshamn an die allgemeine Entwicklung der kreuzförmigen Kirche in Schweden zur Zeit des 17. Jh. an und lässt sich mit der Kungs­ holmskirche in Stockholm sowie der Finnischen Kirche in Narva, die 1683 von Dahlbergh als verkleinerte Kopie der Kungsholmskirche entworfen wurde, vergleichen. Kleinere Ergänzungen wurden im Laufe des 18. Jh. vorgenommen, u.a. erhielt der Abschluss der Turmhaube sein jetziges Ans­ sehen in den 1770er Jahren anläO!ich der Reparation des Uhrwerks. Der Kirchhof S der Kirche wurde 1680 angelegt und wurde auf seine heutige Ausdehnung Schritt fiir Schritt erweitert. Die Kirchhofsmauern aus Findlingen und Backstein riihren hauptsächlich aus dem 19.Jh. her. Die Eingänge im W und S haben schöne schmiedeeiserne Gittertore von 1741 (Ab b. 161-162).- Der Glockenturm NO der Kirche (Abb. 165) wurde nach einem Entwurf von Thure Wennberg 1791 gebaut (Abb . 167), auf Grund von GeJdmangel konnte der Turm das im Entwurf vorgesehene hohe Dach nicht erhalten. Ausstattung: Gestiihl vom Anfang d. 18. Jh., Seitenempore von 1716 und 1751 (Abb. 195), Westempore mit Orgel von J. N. Cahman (1710) und Orgelprospekt mit reicher Holzschnitzerei von Gaspar Ellenburg (1712-14, Abb. 179, 191-194). Taufkessel aus Messing, gestiftet 1717 (Abb. 200- 201). Die dazu­ gehörige Taufschale mit Phantasiewappen Kaiser Karls V. aus der Zeit nach 1519 (Abb. 202). Kronleuchter (Abb. 211), Grabplatten (Abb. 219-220). Ein Epitaphium aus geschnitztem und bemaltem Holz fiir Burgermeister Christ­ opher Schröder (t 1699), ein Werk des Hofbildhauers Gaspar Schröder (Abb. 221-224). Bildnisse (Abb. 225-232), Ölgemälde (Abb. 233- 235). III. Ergänzungsarbeiten in der ersten Hälfte des 19.Jh.: 1834 wird eine Sakristei Ö des Chors errichtet und die alte Sakristei im O Teil des Kreuz­ arms beseitigt. Neue Altarwand (Abb. 185). Die O Wand des Chors und die flache Decke in der Vierung werden 1843 mit perspektivischer Illusions­ malerei von Karl Strömberg (Abb. 178, 187-188) versehen. Neue Kanzel 1837 (Abb. 189). Fig. 237. Basun, skänkt 1798. Foto 1958. S. 267. Posaune, ge- Bassoon, pre­ stiftet 1798. sented 1798. IV. Restaurierungen: 1. In den Jahren 1879-81 wurde eine sehr riicksichtslose innere Umgestaltung unter Leitung von Architekt Helgo Zettervall vorgenommen. Das alte Gewölbe (Abb. 178) wurde durch das jetzige er­ setzt (Abb. 182), das Dach verlor seine Giebelfrontons (Abb. 174). Die alte Orgelempore mit ihrem reich gestalteten Orgelprospekt (Abb. 179) wurde herausgerissen. Die Malerei auf der O Wand des Chores wurde iibertiincht, diejenige an der Decke der Vierung entfernt. Heizungsanlage. 2. Teilweise Restaurierung des Inneren 1902-03. Die Malerei an der O W and des Chors wird freige­ legt, die Wände sowie die Decke der Vierung werden mit dekorativen Malereien von Allan Norblad versehen. Gestiihl im Chor. 3. 1928 wird das Gestiihl modernisiert und ein Windfang angeordnet. 4. 1950-51 Restaurierung des Inneren unter Leitung von Architekt Sigge Ullen. Die Fussböden werden umgelegt, Decke und Wände neu gemalt. Elektroheizung. KARLSHAMNS KYRKOR 273 SUMMARY I. In 1664 the port of Bodekull acquired the status of a town, which in 1666 became known as Karls­ hamn. During 1665-1666 there was erection of a half-timber civic building, the ground floor of which embodied a customs, weights and warehousing establishment, whilst a large hall on the upper floor served as a church and sometimes as a provisional meeting place for the town council. Perhaps this is the building depicted in Eric Dahlbergh's Suecia Antiqua in 1677 and described as the city enstoms house (fig. 156). - Soon after 1664, nevertheless, a start was made on the erection of a timber church at Fisketorget, near the harbour. The church was intended as a temporary affair, was cruciform in plan and probably followed a sketch made by Eric Dahlbergh in 1658. This church was completed during the 1670's and was in use until1702, when the present stone church was consecrated. Subsequently the timber church was used as a storehouse and was demolished in 1722. Inventory: Altarpieee with woodcarvings, presented 1674 and removed to the new church in 1702. When the present altarpiece was installed, in 1834-35 (fig. 185), the older one was auctioned and its subsequent fate is unknown. The pulpit was presented in 1685, moved to the new church in 1702. and auctioned in 1837-and that too vanished without trace. Surviving from the time of the older church are a chalice, a wine ewer presented in 1690 (figs. 205, 210), and gravestones 1-6. II. The foundations of the present church (figs. 168- 172) were laid in 1680-81 from a drawing produced in Stockholm (fig. 177). In 1687, after a considerable pause, the matter of the new building was taken up again and the plan was sent to Eric Dahlbergh, tagether with questions concerning the possible future appearance of the church. By way of reply, Dahlbergh worked out some modifications which appear to have been adopted when the building work was carried out. The original ground plan was retained, although with certain changes. A vestry was built behind the altar in the E. transept, instead of to the N. as originally intended. It is clear that Dahlbergh acquired this idea from Kungs­ holm Church in Stockholm. Building work at Karlshamn began in real earnest in 1693, under the direc­ tion of master builder Peter Rising of Eksjö, and by 1696 the greater part of the shell of the church was completed. The interior work was finished during the beginning of the 18th century, under the direction of master builder Lars Höfflin. The church was consecrated in 1702- although work on it had not been quite completed- and received the name of Karl-Gustav's Church, after King Karl X Gustav. - Architecturally, Karlshamn Church is . in line with the general development of Swedish cruciform churches during the country's ' Great Power' period, and it is appropriate to compare it with Kungs­ holm Church in Stockholm and the Finnish Church at Narva, Esthonia, the latter building designed by Dahlbergh in 1683 as a smaller-seale copy of the former. Minor augmentatians were carried out during the whole of the 18th century- for exarupie the cupola acquired its present appearance durin g the 1770's, simultaneonsly with repairs to the tower-clock. The churchyard, S. of the church itself, was laid out in 1680 and by gradual degrees acquired its present dimensions. The greater part of the greystone and brick surrounding walls is 19th century; the entrances to W. and S. have beautiful wrought-iron gates made in 1741 (figs. 161-162).-The bell­ tower N. E. of the church (fig. 165) was erected in accordance with a drawing by Thure Wennberg (1791; fig. 167), although owing to shortage of money it was not possible to include, as provided by the drawing, a high-pitched roof. Inventory: Early 18th century pews, side galleries, 1716 and 1751 (fig. 195). Gallery on left with organ by J. N. Cahman (1710), the richly-carved front by Caspar Ellenburg (1712-14; figs 179, 191-194). Brass font, presented 1717 (fig. 200- 201). The christening bowl, after 1519, bears a fanciful coat-of-arms inspired by the one of the German emperor Charles V (fig. 202). Lighting equipment (figs. 211-212), gravestones (figs 219-220). earved and painted wooden panel 274 KARLSHAMN to the memory of burgomaster Christopher Schröder (d. 1699), the work of Court woodcarver Gaspar Schröder (figs. 221-224). Portraits (figs. 225-232), oil paintings (figs. 233-235). III. Remaining work carried out during first half of 19th century: in 1834, a vestry built to E. of chancel, and the old vestry in E . transept demolished. New altar arrangements (fig. 185), the E. wall of chancel and the flat ceiling of the intersection embellished with perspective paintings by Karl Ström­ berg (1843; figs. 178, 187-188). New pulpit (fig. 189). IV. Restorations: - l. In 1879-81 there were some very heavy-handed restorations under the direction of architect Helgo Zettervall. In the body of the church, the old vaulted ceiling (fig. 178) was replaced by the present one (fig. 181), and the roof was deprived of its gables (fig. 174). The old organ gallery and the beautiful organ (fig. 179) were demolished. The paintings on the E. wall of chancel were limewashed and those on the ceiling of the intersection were removed. Hot-water pipes installed. 2. In 1902- 1903 there were partial interior restorations. The paintings on E. wall of chancel were once more revealed, the walls and the ceiling-intersection were provided with decorative paintings by Allan Norblad. Long pews in chancel.- 3. In 1928 the pews were modernized, and an entrance wind­ shield was arranged. - 4. In 1950-51 the interior was restored under the direction of architect Sigge Ullen. Floors re-laid, ceiling and walls repainted. Electric heating installed. Fig. 238. Detalj av gravsten (nr 7) över borgmästaren Christopher Schröder, t 1699. Foto 1958. S. 250. Grabplatte des aus Hamburg stammenden Blirgermeisters Christopher Schröder t 1699. Detail of gravestone of burgomaster Christopher Schröder, d. 1699 (Forts. från omslagets Z:a sida) DALARNE. (6) (9) (37) (52) Band Band Band Band I, h. 1. Leksands och Gagnets tingslag. Pris 4: 50. I, h. 2. Falu domsagas norra tingslag. Pris 12 kr. I, h. 3. Falu domsagas södra tingslag. Med register till Bd I. Pris 16 kr. II, h. 1. Falun. Pris 12: 50. ÖSTERGÖTLAND. (13) Band I, h. 1. Rankekinds Mrad. l. (Askeby, Svinstad). Pris 14 kr. (14) Band I, h. 2. Rankekinds härad. 2. (Vårdsberg, Örtomta). Pris 13 kr. (43) Band II. Vreta klosters kyrka. Med register till Bd II. Pris 15 kr. VÄRMLAND. (18) Band I, h. 1. Grums Mrad, norra delen. Pris 9:50. (19) Band I, h. 2. Grums Mrad, södra delen. Pris 6:50. BLEKINGE. (22) Band I, h. 1. Ostra härad. Pris 13 kr. (36) Band I, h. 2. Medelsta härad. Med register till Bd I. Pris 14 kr. (51) Band II. Rräkne och Listers häraden. Med register till Bd II. Pris 13 kr. (59) Band III, h. 1. Fredrikskyrkan i Karlskrona. Pris 5 kr. (65) Band III, h. 2. Trefaldighetskyrkan eller Tyska kyrkan i Karlskrona. Pris 8 kr. (86) Band III, h. 3. Amiraliletskyrkan i Karlskrona. Med register till Bd III. Pris 25 kr. (85) Band IV, h. 1. Ronneby. Pris 25 kr. ~ (87) Band IV, h. 2. Karlshamn. Pris 17:50 kr. MEDELPAD. (30) H. 1. Njurunda och Sköns tingslag samt Sundsvalls stad. Pris lO kr. (47) H. 2. Indals, Ljustorps och Västra Domsagans tingslag. Med register. Pris 16 kr. DALSLAND. (34) Band I, h. l. Sundals härad. Pris 10 kr. SKÅNE. (38) Band I, h. 1. Kävlinge kyrkor i Harjagers härad. Pris 2: 50. GÄSTRIKLAND. (39) H. 1. Gävle stads kyrkor. Pris 10 kr. (44) H. 2. Landskyrkorna. Med register. Pris 17 kr. NÄRKE. (46) Band I, h. 1. Orebro stads kyrkor. Pris 12 kr. (63) Band l, h. 2. Orebro härad. Pris 20 kr. SMÅLAND. (48) Band I. Jönköpings och Buskvarna kyrkor. Med register till Bd I. Pris 8 kr. BOHUSLÄN. (57) Band I, h. 1. Västra Hisings härad. Pris 8 kr. SVERIGES I(YRI(OR utgives och försäljes häftesvis och kan erhållas i bok­ handeln eller direkt från GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALTS FÖRLAG Vasagatan 16, Stockholm 16. Tel. lokalsamtal 22 95 00, rikssamtal 22 95 40 SVERIGES KYRKOR BL~KINGL ,., j ..... i......._l ·.... \, ,,,: • AF BLE,KING~ J i / PUBLICERAT OMRÅDE UNDER UTARBET­ NING.VARANDE OMRAD.E BAND IV.HAFTE 2. ESSELTE, STilLM 60 SVERIGES KYRI(OR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM På uppdrag av Kgl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien utgivet av Sigurd Curman och Johnny Roosval Arbetet avser att giva i enhetlig form utförda, rikt illustrerade vetenskapliga beskrivningar över Sveriges kyrkliga konst- och kulturminnen, sådana dessa bevarats i våra kyrkobyggnader och deras inventarier. Dessa landets rikaste kon~t- och kultur­ historiska skattkammare äro ännu alltför litet kända. Verket SVERIGES KYRKOR vill i lättillgänglig form göra dessa skatter bekanta för allmänheten, som i denna publikation skall finna ett underhart rikt, intressant och mångsidigt mate­ rial framlagt i vetenskapligt vederhäftiga beskrivningar och i ett rikt och vackert avbildningsmateriaL SVERIGES KYRKOR utgives och försäljes häftesvis och kan erhållas i bokhandeln eller direkt från GENERALSTARENs LITOGRAFISKA ANSTALTS FÖRLAG V A S A G A T A N l 6, S T O C K H O L M 16 Tel. lokalsamtal 22 95 00, rikssamtal 22 95 40 Pris 17:50 tSSELTE , STHLM 60