·Kalmar slotts kyrkor SVERIGEs KYRKOR SMÅLAND MARTIN OLSSON Kalmar slotts kyrkor Kalmar slotts kyrkor SMÅLAND BAND III: l Av MARTIN OLSSON VOLYM 117 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL PÅ UPPDRAG AV KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETs AKADEMIEN UTGIVET AV STEN KARLING, ARMJN TUULSE OCH PER-OLOF WESTLUND Almqvist & Wiksell Stockhohn 1968 UTGIVET MED ANSLAG FRÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD Beskrivningen av Kalmar slotts kyrkor avslutades i december 1967. Arkiv­ excerperingen har utförts av författaren, översättningen till engelska av bild­ texter och sammanfattning av Albert R ead. Fotografierna är tagna av Nils Lagergren och Sören Hallgren. Uppmätningarna, som i allmänhet är reprodu­ cerade i skala 1:300, utfördes 1929- 1937 av Harald Akerlund. Grafisk formgivning Vida r Forsberg. Omslagsbilden återger slottskyrkans interiör mot öster. Foto S ören Hallgren 1966. På omstående sida: Kalmar stadsinnevånares sigill, 1200-talets mitt, Liibecki­ sches Vrkundenbuch II nr J 26. ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI AB UPPSALA 196 8 Förord Med föreliggande volym om Kalmar slotts kyrkor, författad av f riksantikvarien Martin Olsson, påbörjas publiceringen av kyrkorna i Kalmar stad. Författaren be­ höver ingen närmare presentation, men som utgivare av SVERIGEs KYRKOR vill vi framhålla, att han tillhör verkets första stamtrupp. Det är med stor tillfreds­ ställelse som vi nu lägger fram hans volym om slottskyrkorna, ingen känner bättre än han Kalmar slott och dess historia. Vid utarbetandet av beskrivningen av silver och textilier har råd och anvisningar med stor beredvillighet lämnats av tjänstemännen vid Statens historiska museum och Nordiska museet. Vid arbetet i Kalmar har välvillig hjälp lämnats av lands­ antikvarien Dagmar Selling, museivaktmästaren Emil Höglund och den övriga personalen vid Kalmar läns museum, liksom av fil dr Manne Hofren, kontrakts­ prosten Pehr Edwall och kastellanen Erik Gamberg. Samtidigt med pressläggningen av denna volym pågår utarbetandet av förslag till slottskyrkans restaurering genom slottsarkitekten Sten Lindegren på grundval av ett tidigare program, uppgjort av arkitekten Ingeborg Waern-Bugge. Vad den fortsatta utgivningen av Kalmar kyrkor beträffar, förbereder Martin Olsson dels en volym om gamla stadens kyrkor (Storkyrkan, Dominikanerkyrkan och Lilla kyrkan eller Sankta Birgittas kyrka), dels en volym om nya stadens kyrka, dvs domkyrkan. Den förra beräknas föreligga under år 1969. Stockholm i jan 1968 Sten Karling Per-Olof Westlund Armin Tuulse Innehåll FÖRORD TILL SMÅLAND BAND III HÄFT E l 5 KALMAR SLOTTS KYRKOR Slottet KONUNGSKAPELLET GAMLASLOTTSKYRKAN 9 10 12 26 Byggnaden Inredning och inventarier JOHAN III:S KATOLSKA KAP E LL Byggnaden Inredning och inventarier YNGR E SLOTTSKYRKAN 28 33 34 56 58 64 101 102 Byggnaden Förslag till ny slottskyrka i "Förbrända salen" 1877 Restaureringen 1882 Inredning och inventarier TILLÄGG KÄLLOR OCH LITTERATUR FÖRKORTNINGAR SUMMARY 103 104 Fig l. Kalm a r slott och omgivande fästni ngsve rk sedd a f rån sydväst Ka lmar Castle and surrounding ramparts from SW KALMARSLOTTSKYRKOR Småland, Kalmar län, Växjö stift, norra Möre kontrakt Slottet Det nuvarande Kalmar slott är en befästnings­ anläggning från 1200-talets slut. Tolvhundratals­ borgen bestod av en fyrsidig borggård omsluten av tinnade murar med ett runt torn i vardera hörnet samt med två fyrsidiga porttorn, Kure­ tornet i västra och Vattentornet i norra muren (fig l, 2). Det förra var samtidigt borgens star­ kaste försvarsverk . I nvid norra murens insida lågo två bostadsbyggnader, av vilka den västra, Sals­ byggnaden, var ansluten till norra hörntornet som kallades Kungsmakstornet; det hade sitt namn efter ett i dess andra våning beläget bostads­ rum, Kungsmaket. öster om Salsbyggnaden låg ett annat representativt bostadshus, »Frustugu­ byggnaden» . Intill ringmurens övriga sidor upp­ fördes tid efter annan nya byggnader så att borg­ gården vid medeltidens slut var helt omsluten av byggnadslängor. I den västra, söder om Kure­ tornet, fanns under 1500-talet Gamla slottskyr­ kan. På 1500-talet revos de medeltida bygg­ naderna vid borggårdens norra sida och ersattes med andra hus med nya kungliga bostadsvåningar på samma platser; de inreddes under Erik XIV:s och J ohan III:s tid. J ohan III lät även 1568 riva den medeltida byggnaden vid borggårdens södra sida och ersätta den med en ny; den byggdes och kom under tak år 1569. I dess översta våning inreddes sedan en ny slottskyrka under slutet av Johan ITI:s regeringstid. Medeltidsborgen var omsluten av en yttre ring­ mur. Denna ersattes 1545-53 av Gustav Vasa med en mycket kraftig vallanläggning framför slottets västra front. Den var försedd med ett runt eller nära runt lågt kanontorn, en postej, i vardera ändan. Denna anläggning utbyggdes under 1500-talets lopp med vallar även på norra och södra sidorna av slottet och full­ bordades under Karl IX:s tid åren 1600-1609 med vall på östra sidan och med pastejer även i nordöstra och södra hörnen (fig 1). 9 KONUNGSKAPELLET Borgen, som föregåtts av en mera pnm1t1v för­ svarsanläggning från 1100-talet, började byggas av konung Magnus Ladulås och var tid efter annan kungligt residens .1 Man kan förutsätta att där redan från början funnits ett kapell vilket var vanligt åtminstone i de större medeltida borgarna. På konungens anhållan hade påven år 1284 be­ viljat honom rätt att fira gudstjänst efter romer­ ska kyrkans ordning »in capeila tua » (D S I nr 785) . Konungens kapell blev härigenom en själv­ ständig enhet inom kyrkan 2 vilket den sedan fort­ for att vara hela medeltiden igenom. Beträffande kapellet i Kalmar slott framgår detta tydligt av uppgifterna s J 6 och 26 om konungskapellet och dess bestånd och kultföremål 1520 och 1529. Slottets »capella regis» omtalas första gången i ett den 12 juli 1351 i Kalmar dagtecknat ratifika­ tionsbrev. Genom detta godkände konung Mag­ nus Eriksson en den 13 mars samma år i Jön­ köping gjord överenskommelse om ett lån av 1200 mark svenska penningar av påvliga upp­ bördsmedel som insamlats av den apostoliske nuntien Johannes Guilaberti . Handlingen under­ tecknades i konungens kapell i kungliga slottet i Kalmar. 2 " Kapellet hade vid denna tid dubbel funktion som kyrka och som kungligt kansli. Det var i det senare avseendet det togs i bruk vid den nämnda ratifikationen. Någon närmare uppgift om kapellets läge finnes icke men sannolikt har det varit beläget i Kungsmakstornets tredje vå­ ning omedelbart över det medeltid a kungsmaket (fig 2 tornet längst t h). Tornets murverk visar att dess övre delar, från och med tredje våningen, till största delen blivit förstört vilket måste ha skett någon gång mot slutet av medeltiden. Där­ vid har även kapellet, om det funnits i detta torn , blivit förstört. Tornets förstörda delar återupp­ byggdes med ett murverk som är mycket mera oregelbundet och sämre än det ursprungliga, vil­ ket är av huggen kalksten. Vid återställandet äg­ nades den nya tredje våningen helt åt försvaret och ungefär samtidigt inreddes ett nytt konungs­ kapell i slottets västra länga. Aven det medeltida kungsmaket blev skadat vid samma tillfälle som tornets övre delar, men väggarna blevo icke ra­ serade. Rummet är ännu till sina nedre delar be­ varat från och med golvbjälklaget och uppåt till ungefär 2 m höjd. På dess innerväggar finnas rester av kalkm ålningar från omkring 1500 vilka böra ha tillkommit i samband med rummets åter­ ställande efter förstörelsen. Rummets övre delar förstördes icke förrän under 1550-talets slut då det nuvarande kungsmaket inreddes. Aven då be­ varades emellertid väggarnas ursprungliga mur­ verk. (K SIs 155 ff, K S II s 94). För vidare upplysningar om slottet och dess bygg­ nadshistoria hänvisas till Martin Olsson, Kalm a r slotts historia I- IV, Stockholm 1944- 1965 . Citeras K S I-IV. ' Herman Schi.ick, K ansler och capeila reg is under folkun gatiden. Historisk tid skr. 1963 s. 155. ' " > >• • • infra eastrum regium Joci Kalma rnensis dioce­ sis Lincopensi s, et in capeila dicti domini reg is infra dietum eastrum regium situ ata . . . » (D S, Acta cam er a fia l s 442). 1 lO KONUNGSKAPELLET Fig 2. Rekonstruktioner av Kalmar slott omkring år 1300. överst från nordost efter modell i Kalmar slott. Längst t h Kungsm a kstornet, vars översta del från och med skyttegången av trä i denna form är från 1400-talets senare hälft. - Underst från norr efter ritning i Kalmar slotts historia IV R econstructions of the medieval castle ca 1300. Top: from NE after a m odet in Kalmar Castle . Far right th e King's Chamb er Tow er, the top of which (including th e firnber archers· passage) in this shape dates from late 15th century . - Bottom from the north after a drawing in Kalmar slotts historia IV .. 11 GAMLASLOTTSKYRKAN Byggnaden Under 1500-talet fanns i slottet ett kapell, eller en kyrka, som dock icke kan vara samma rum som det 13 51 omtalade kungliga kapellet. D et omtalas åtskilliga gånger i brev och räkenskaper - varom mera i det följande - men endast en gång, 1590, med tydligt angivande av läget. Sagda år utl ämnades 200 st takspik »till att slå fast bräde på Kijrckian wt medh Kurtornett sampt wdi R akietett som Storm haffuer slagidt om kull»Y Ar 1590 låg omedelbart norr om Kure­ tornet, i övre våningen Gyllene salen (rum nr 59) och i bottenvåningen portgången till borggården (rum nr 15). Framför tornets östra fasad fanns sedan 1555 slottets ena huvudtrappa (nr 13 och 55). I tornets västra fasad mot Smedjegården hade borgens medeltida huvudingång varit belägen, och den hade murats igen samtidigt som trappan byggdes. Genom grävningsundersökningar h ar konstaterats att någon byggnad aldrig funnits invid tornet på denna sida. Intill dess södra sida fanns sedan 1585 i tredje våningen Gröna salen (nr 87). Om de två unelerliggande våningarna finnas däremot under 1500-talet inga uppgifter om användningen, och det bör därför vara i en eller i båda som kyrkan varit av dem belägen. Senmedeltida kalkmålningar av kyrklig karaktär på väggarna i andra våningens norra del talar även för att så varit fallet {s 16). Efter kyrkorummet har västra längan söder om Kure­ tornet fått benämningen Gamla kyrkobyggnaden. Fig 3 och 4 visar planer av dess nuvarande bottenvåning och andra våning och fig 5 och 6 längd- och tvärsektion genom byggnaden i dess nuvarande tillstånd. Huset är invändigt ungefär 27 m långt och 12 bredden är ca 11 m i nordligaste delen, där den är störst. Västra väggen utgöres av den påbyggda västra ringmuren. D ennas ursprungliga delar, liksom också Kuretornet äro byggda av öländsk kalksten, husets övriga ytterväggar av gråsten med sparsam inblandning av kalk- och sandsten. Murhålen ha o mfattningar av tegel och Små! 1590 nr 8 B Dom Pahrs räkensk 1590 f 14. ­ >>Rakiettet>>, bollhuset, var beläget i slottets södra för­ borg. 3 Fig 3. Gamla kyrkobyggnaden och a ngränsande bygg­ n adspa rtier. Plan av nu va rande bottenvån ing. Rum nr 10, fo rd om kallat Sven Skaffares kä llare; rum nr 11 , medel­ tidsborgens brunnsrum; rum nr 54, G amla slottskyrkans vapenhus. Uppmätning H Åkerlund 1930-talet The old church building and parts of the adjacent build­ ings. Plan of present ground fluor. R oom no. JO, former/y called Sven Skaffares [Victua/ler's] Cellar; room no. l J, the we/l room of the medieval castle; room no. 54, the p01·ch of the Old Castle Church. I: 13th century. ­ TT: latter part of 15th century. - III: 1555 and ca 1570. - IV: 17th century. - V : 17th century or late r Fig 4. Gamla kyrkobyggnaden. Plan av nuvarande andra våningen jämte angränsande delar av slottet. Rum nr 53, å r 1643 kallat »Stora kornhuset under Gröna salen »; nr 11 , det medel tida brunnsrummets övre del; 54 .,/ " övre delen av Gamla slottskyrkans vapenhus. Uppmätning H Åkerlund 1930-talet The Old Church. Plan of the present first f luor and adjacent parts of the Castle. R oom no. 53, in 1643 called the G reat Granw·y under the Green Hall; no. 11, the upper part of the medieval weil room; 54' f, the upper part of the porch of the Old Castle Church D .. 1200-TAL 14 00 - TALETS SENARE DEL m ~ Dl fu\,i?l 1555 OCI-1 OM KR. 1570 (g; 'id) 1Ö 00 - TAL 1600-TAL >Sven Skaffares källare»; andra våningen »Stora korn huset» ; tredje våningen Gröna salen. Up pmätning H Åkerlund 1930-talet. Skala l : 300 F ig 7. Sektion öster-väster mot söder genom Gamla kyrkobyggnadens vapenhus och västra trapphusbyggna­ den i nuvarande skick. Uppmätning H Åkerlund 1930­ talet. Skala l : 300 Cross seetian (looking N) of Old Chureh in its present eondition. On bottom floar, Sven Skaffares Cellar, first floar Great Granary, seeond floar Green Hall E- W seetian (looking S) of poreh and W stairc·ase of Old Chureh in present condition. I: 13th century. ­ II: latter part of 15th century. - III: 1555 and ca 1570. - IV: 17th century. V: 17th century or later rnarna slott».11 Uppgifterna från åren 1520, 1529 och 1530 måste gälla ett och samma kapell, ty det är på grund av de politiska förhållandena helt uteslutet att Gusta Vasa skulle ha anordnat ett nytt kapell i slottet under 1520-talet. Som redan omtalats låg slottets kyrka år 1590 »Wt medh Kurtornett» vilket som redan nämnts i detta fall måste betyda »intill södra väggen av Kuretornet». Förekomsten av medeltida kalkmålningar av kyrklig karaktär i andra våningen i denna del av byggnaden invid Kuretornet bestyrker, som redan framhållits, att kyrkan varit belägen där; de göra även troligt att det på 1520-talet omnämnda ka­ pellet legat i samma del av byggnaden och varit identiskt med gamla kyrkan eller en del av den­ samma. Före år 1553 gjordes nämligen endast de mest nödvändiga reparationsarbetena på slottsn K A. Räntekammarbok 1529. Oloff Laressons Re­ kenscap f 12.- lbid f 76.- G V R 7 s 18. byggnaden; nästan allt intresse ägnades då de nya fästningsverken. Ar 1553 påbörjades ombygg­ naden av slottets bostadsbyggnader och från denna tid till år 1590 finnas talrika brev och ganska utförliga räkenskaper, men i dem finnes icke någon antydan om att någon ny kyrka skulle ha anordnats. Det gäller då att söka utreda, hur stor del av Gamla kyrkobyggnaden som varit kyrka. Vad först kyrkorummets höjd beträffar kan man tänka sig två alternativ. Antingen har kyrkan utgjorts av ungefär byggnadens nuvarande andra våning, där målningsresterna finnas, eller av denna våning jämte motsvarande del av den nuvarande källarvåningen. Om det förra alterna­ tivet är det rätta, måste kyrkan ha haft ett golvbjälklag mellan de ursprungliga stickbågiga fönsterhålen (b, c, d, e fig 8 och 10) och det likaledes ursprungliga porthålet i norra väggen 17 2 - 671547 Kalmar slo t t s kyrk or GAMLA SLOTTSKYRKAN G~6NA SALE.N~ TAK t u. // 0 /r ! LGJ ;:~~~ ~ ... ..... t YASHA •rBJ• trill . . . LGJ ~ : . i ~/j /7C7777LJ~L~~=2~122722~~~G2~7~ri72(LLz?~ · :GRÖNA SALE.NS . zzz==V /j :~~-~~-H~\S~~~~ c;~b~A SA~~;..s· ~~~v . .. r - - - - ~ l ; "i ~' -/ / ' / ' ,----; . .. 1 l i _j :k ; l L ___ ,-----­ n:m 1 i- ---~ Il l l l l l l :. r l .v:::=-=~ l Il : [_G]­ -::=--., (( :: // 1 --­ ~ _j L__ l l //~ ,m l l i: f / \Q // l l 1 n : : ' / //// /%/~ // / GAMLA SL011SKYRKAN DEN UTVIDGADE GAMLA SL011SKYRKAN __L__ _ _ _ _ _J___ _ _ _ __ te;> 5 Q 4 ~--~--__j__L___l___j_ \5 (.. __L__ _ _ _ _ _._4 -- ~· ~--~0-:.-s-- - /// l l :: /// \VI ~~~~~~~[ SE.KTION E.-F ±0 Fig 8. Rekonstruerad längdsektion norr-söder mot öster genom Gamla kyrko­ byggnaden under 1500-talet. Snedstreckade väggar och bjälklag samt detaljer med heldragna konturer tillhöra tiden intill år 1540; st reckad e konturer tiden omkr 1569; prickade konturer tiden omkr 1585. Ritning av förf 1966. Jfr fig 10 Reconstruction of longitudinal seetian (looking E) of Old Church during 16th century. Halehed walls and joists and delails with solid contours betong to the period er1ding 1540; broken contours ca 1569; dotted contours ca 1585. Cf fig JO (a fig 10). Som i det föregående visats, ha fönsterhålens undre kanter legat på + 7,2 och dörrhålets överdel på ungefär + 6,8. skillnaden i höjd är sålunda endast ungefär 40 cm, och inom detta utrymme måste det tänkta bjälk­ laget ha varit beläget. Ett rum med så stor bredd som det ifrågavarande kan under medeltiden knappast ha haft ett bjälklag som varit tunnare än 30 cm. Om man antager, att dess undre yta satt an mot väggen i jämnhöjd med norra dörr­ hålets översta del, har dess golv varit beläget 30 cm högre, dvs på + 7,1, och fönster­ hålens undre kanter ha följaktligen befunnit sig endast ca l O cm över golvet. En anordning med så lågt sittande fönster i ett kyrkorum är icke trolig i synnerhet som inga försvarstekniska skäl härför kunna ha funnits på denna plats. 18 Det andra alternativet, enligt vilket de nuvarande två nedre våningarna tillsammans utgjort kyrkan, måste därför vara det rätta, vilket även den följande utvecklingen bestyrker. Fönstren i källar­ våningen utgöra intet hinder, ty de ha som redan nämnts tillkommit först år 1776. Kyrkorummets takbjälklag har som nyss meddelats, före inredan­ det av Gröna salen 1585 vilat på västra ringmu­ rens skyttegång på ca + 11,6. Läget för kyrkans golv kan bestämmas med ledning av tröskeln i dörrhålet (a) i norra väggen och översta delen av västra väggens grund i norra delen av rummet. Den förra ligger på + 4,2 och den senare på + 3,9. Det är mest antagligt att rummet haft sten­ golv som vilat direkt på jorden, och det kan då ha legat på vilken höjd som helst mellan + 3,9 och 4,2, men den sistnämnda höjden i nivå med BYGGNADEN l_ _ __ _ _ __ _ _ ____j KYRKAN Ii !l l! i ii l KURE. TORNE.l ~----------------r------------- Jlh i l ~ , ~~--------------------/ o lO M Fig 9. Försla g till rekonstruerad pl an av G amla kyrkobyggnadens bottenvåning och av dess vapenhus 1555. öster uppåt. Ritnin g av förf 1966 Pro posed reconstructed plan of ground fl oar o f th e Old Church and its p01·ch, 1555 . East up wards dörrhålets tröskel eller någon decimeter lägre förefaller mest trolig. 1 ~ Kyrkan har då varit något mera än 7 m hög, och dess ursprungliga stickbågiga fönster ha befunnit sig ca 3 m över golvet. Kyrkan har endast upptagit norra delen av byggnaden; den södra har använts för profant " I K S I l s 11 h ar författaren förutsatt att rummet haft bjälklag och golv av trä vilket skull e ha medfört ett ca 30 cm högre läge för golvet. Det är dock natur­ liga re att tänka sig att kyrkan haft stengolv direkt på jorden. '' Om anordning arna i byggnadens profana södra del se Martin Olsson, Gamla kyrkoby gg naden i Kalm ar slott (Antikvari skt arkiv 30) U ppsala 1966. bruk och genom dess bottenvåning gick vägen till borgens brunn i Rödkullatornet (rum nr 11 på fig 3 och 9) _13 Kyrkan kan antingen ha sträckt sig i östvästlig riktning genom bygg­ nadens hela bredd eller varit smalare. Det se­ nare alternativet förutsätter att ett mörkt rum funnits väster om kyrkan, ty inga fönsterhål ha funnits i västra väggen. Mörka rum äro visserligen icke ovanliga under 1500-talet men det förra alternativet är dock mera antagligt. Mot söder måste kyrkan ha begränsats av en tvärvägg som avgränsade den från den profana delen av byggnaden. Av tvärväggen kunna dock inga spår iakttagas i murverket, varför den antagligen varit av korsvirke såsom varit fallet 19 GAMLA SLOTTSKYRKAN h [Q] kyrkorumme/s ungc(ar-~ l!Ja .golvnivå. - - G l _j ­ .--­ - - --­ - ­ - '[_-=-._ -!NUVARAN DE GOLV l'/L -::u--:r;;;dc golvr1/1/(~ SE.KTlON ~~~~- -~~~- ~~~~- - - -___iQ C-D - - - - - - - .!_Sl___ - -- - - -- Fig 10. Rekonstruerad tvärsektion A-B mot norr genom Gamla Kyrkobyggnadens norra del vid tiden före 1569. [ bottenvåningen Gamla slottskyrkan , i andra våningen >>Stora västra sa len». Ritning av förf 1966. Skala l : 200. Jfr fig 9 Reconstruction of cross seetian A - B Iaoking N of N part of Old Church prior to 1569. Bottom floar , Old Castle Church, first floar, the Great West Hall. Cf fig 9 Fig 11. Rekonstruerad tvärsektion C-D genom Gamla kyrkobyggnadens södra del vid tiden före 1569. Ritning av förf 1966. Skala l : 200. Jfr fig 9 Reconstructed cross seetian C-D of S part of Old Church prior to 1569. Cf fig 9 på flera andra ställen i slottet. Väggens grund måste ha borttagits senast i samband med brän­ neriets inrättande på 1770-talet, då golvet i bot­ tenvåningen sänktes. De medeltida målningsres­ terna visa, att det stickbågiga fönstret i norra väggen och de två nordligaste i östra väggen böra ha tillhört kyrkan. Då östra väggens tre nordliga stickbågiga fönster sitta på samma höjd, men det 20 fjärde sitter 60 cm lägre, är det möjligt att alla dessa tre fönster tillhört kyrkan. Dess södra vägg måste dock ha varit belägen omedelbart söder om det tredje fönstret; ett sydligare läge har icke kunnat komma ifråga, emedan mellan­ väggen måste ha satt an mot västra väggen norr om det tidigare omtalade dörrhål i västra väggen som på fig 11 är betecknat h. Dock är det även BYGGNADEN möjligt att kyrkan ursprungligen endast haft två fönster i östra väggen och detta är kanske det mest troliga. A v murverket i byggnadens gavelrösten finnas så stora delar bevarade, att man kan sluta sig till att huset har haft sadeltak. Dock kan varken röstenas höjd eller lutning fastställas. Den ut­ formning av yttertaket som fig l O och 11 visar är därför endast ungefärlig. Norra gaveln har haft en rund blindering av vilken rester finnas bevarade. Både gamla kyrkobyggnadens ursprungliga stickbågiga fönster och dörr, den cirkelrunda blinderingen på norra gaveln och väggarnas kalkmålningar samt formen på den i dem in­ gående vapenskölden tala för att byggnaden uppförts mot medeltidens slut. Då i skölden finnes Sten Sture d ä:s vapen »tre sjöblad», måste man förutsätta att målningarna tillkommit under den del av hans regeringstid som riks­ föreståndare, då slottet befann sig i svenska händer. Efter slaget vid Brunkeberg 1471 gav sig Kalmar slott till herr Sten den 30 mars 1472, 14 och det var sedan i svensk ägo till den 22 juli 1497, då det överlämnades till konung Hans (Styffe a a 4 s. 230). Under hans lydno befann det sig sedan under återstoden av Sten Stures livstid och ända till omkring den 20 augusti 1510 (Styffe a a 4 s 230). Under hans lydno befann Kalmar slott, stad och län på livstid till riddaren H ans Åkesson (Tott) som var svåger till Sten Sture d ä. Hans Åkesson erhöll förläningen »for troskap och weluiliogh tieniste » som »han Swe­ riges rikae troligae giort oc beuist haffuer ... FöP[nämnlde her Hans hauffuer oc loffuit oc sacht at han wil och skal byggiae forrörde Cal­ marna slot epther thij han findher behoff görs» (Styffe a a 4 s 101 f). Hans Åkesson frånträdde förläningen 1487. Den anförtroddes då åt Kristiern Johansson (Vase) som likaledes var anhängare till Sten Sture och stod honom nära. 15 Kristiem Jo­ "' C G Styffe, Bidrag till Skandin aviens historia 4, S XXVIII. bansson nämnes i urkunderna som levande sista gången den 3 maj 1494, då han i Kalmar jämte utvalde biskopen i Växjö m fl beseglar en full­ makt. Dateringsorten tyder på att han då ännu var hövitsman på Kalmar. Han var död i december 1497 då hans hustru nämner sig hans »effter­ Jeffwe » .1° Han synes ha varit ståthållare på Kalmar till sin död eller till i juli 1497 då slottet över­ lämnades till danskarna. Huset och kapellet-kyr­ kan har antagligen uppförts någon gång mellan åren 1483 och 1497, den tid då Hans Åkesson och Kristie m Joh ansson hade slottet i förläning, och då har även kyrkan inretts och målats. Det är tro­ ligt att Kungsmaktstornets övre delar där det 1351 omtalade kungliga slottskapellet antagits ha varit beläget blivit återuppförda och Kungsmaket re­ parerat under samma byggnadsperiod ty de i det föregående omtalade kalkmålningarna på Kungs­ rnakets väggar äro från ungefär samma tid som de i Gamla kyrkobyggnaden. Gamla slottskyrkan har då ersatt det förstörda, 1351 omtalade kung­ liga kapellet. Vapenhus I samband med uppförandet av den redan om­ nämnda nya kungstrappa som byggdes år 1555 uppfördes ett vapenhus (rum nr 54) framför kyrkans ursprungliga norra dörr (K S II s 86 ff) . Fig 3 och 9 visar plan av rummet och fig 7 en sektion genom vapenhuset och den över det­ samma belägna delen av kungens övre förstuga i trapphuset i nuvarande skick. Vapenhuset är ungefär 5,3 m långt och 3,2 m brett samt tunnvälvt Höjden till valvhjässan från det ur­ sprungliga golvet i rummet har varit 6,20 m; det nuvarande golvet ligger ungefär 60 cm högre än det ursprungliga. Valvhjässans översida är be­ lägen 11 m över nollplanet och ungefär en meter över den nuvarande Gröna salens golv. Valvets östra hälft är bevarad; den västra revs 1585 då Gröna salen inreddes (s 25). Ombyggnad 1569 " Salomon Kraft, Sveriges historia till våra dagar 3: 2, Stockholm 1944 s 216. 0 ' Hans Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa un­ der medeltiden, Stockholm 1952 s 685 ff. Den första förändring av själva kyrkorummet som nu kan iakttagas gjordes då de ursprungliga, stickbågiga fönstren murades igen och ersattes 21 GAMLA SLOTTSKYRKAN med de tre i det föregående beskrivna 2,5 m höga och 1,65 m breda rektangulära fönstren i östra väggen (i, k, l på fig 8). Det sydligaste stick­ bågiga fönstret (g) och ett ursprungligt, likaledes stickbågigt, dörrhål (f) i södra delen av östra väggen murades igen år 1569 i samband med uppförandet av slottets nuvarande södra länga, och murverket visar att det sydligaste rektangu­ lära fönstret (l) tillkommit vid samma tillfälle. Södra sidan i detta fönsterhål ligger nämligen som planen fig 4 visar i förband med murverket i södra längans år 1569 byggda norra vägg. Av allt att döma upptogos även de två andra rektangulära fönstren vid samma tillfälle och följaktligen bör även förändringen av kyrkan och ombyggnaden av Gamla kyrkobyggnadens södra del ha skett då. Ett skäl till förändringen har säkert varit att Johan III ogillade de stick­ bågiga fönstren. Han har själv betygat att »oss icke behager dhe fenster som med hwalff bygde äre»; därför skulle fönstren på Stockholms slott förändras »så att the bliffwe afflångh fyrkantt»Y Detsamma förordnar han 1574 om de stickbågiga Fig 12. Ett av Gamla slottskyrkans ursprungliga fönster­ hål (d) sedan igenmurningen bortbrutits i inre vägglivet. Jfr fig 8. Foto N Lagergren 1957 One of the original window openings of the Old Church (d) after the removal of masonry from the interior wall. Fig 13. Gamla kyrkans ursprungliga delvis sönderbrutna och numera igenmurade dörrhål (a) i norra väggen sett från utsidan. Jfr fig 8 och 9. Foto H Åkerlund 1937 Original doorway of Old Church (a) in N wall seen from outside, part/y demolished and now closed. Cf figs 8 and 9 Cf fig 8 fönstren på Kalmar slott. De skulle alla göras »fyrhörniga» och »efter Architectiskt maneer» (K S II s 219). Ett annat skäl kan ha varit att kyrkan var för liten för besättningen och den vid tiden mycket stora arbetsstyrkan och där­ för behövde utvidgas. Både år 1569 och under den följande delen av Johan III:s regering upp­ gick besättningen och arbetsstyrkan på slottet till många hundra personer. Predikan utgjorde vid denna tid en långt viktigare del av gudstjäns­ Viktor Gran/und, Johan III:s byggnads- och befäst­ ningsföretag, brev nr 2 15.1.1572. 17 22 Fig 14. Detalj av Gamla kyrkobyggnadens fasad mot borggården med ristad och målad puts­ dekor från 1500-talet. överst tre av Gröna salens fönster; under dem fönstren k och i i nu­ varande andra våningen; de streckade linjerna under dessa fönster markera stötfogar som ange deras ursprungliga storlek; t v om fönstret k (jfr fig 8) med streckade linjer de bevarade delarna av det stickbågiga fönstret e; underst tre av källarvåningens fönster från 1776 och dörr, ursprungligen till Gamla slottskyrkan, troligen frå n omkr 1569, och senare till ,sven Skaffares källare>> , Uppmätning H Åkerlund 1930-talet Detail of front of Old Church facing courtyard, with earved and painted plasterwork decoration dating from the 1580's. Top: Three of the windows of the Green Hall; below them windows k and i in the present first floar; the broken Iines under these windows mark joints indicating the original size of these windows; left, shown by broken Iines, the preserved parts of the ~egmental-arched window e. Bottom: Windows in cellar, dating from 1776, and door leading urigina/ly inta the Old Church, dating probah/y from ca 1569, and later leading inta Sven Skaffare's Cellar 23 GAM LA SLOTTSKYRKA N Fig J 5. Fragment av se nmedeltid a kalkm å lning kring fönstret b i Gamla slottskyrkans norra vägg. Foto N Lagergren 1957 F ig 16. Fragment av se nmedeltida kalkm å lning på G amla slottskyrkans norra vägg väster om fö nstret b. Foto N Lagergren 1957 Fragment of late m edieval mural rou nd window b in N wall of the Old Castle Church Fragment of late m edieval mural on N wa ll of Old Church , W of window b ten än under medeltiden, och det krävdes därför större utrymme. Vid utvidgningen har kyrkans södra vägg rivits och ersatts med en ny, uppsatt någonstädes söder om det sydligaste nyupp­ tagna fönstret. A ven denna vägg har antagligen liksom sin föregångare varit av korsvirke. Om dess läge är intet känt. På sektionsritningen fig 8 har väggen förslagsvis placerats på samma 24 avstånd från det sydligaste rektangulära fönstret som det nordligaste befinner sig från norra väggen i rummet, detta med hänsyn till Johan III:s kända krav på symmetri. sydligaste delen av byggnaden behölls alltjämt för profant bruk och genom densamma gick som nämnts förbindelsen med brunnsrummet, nr 11 i Rödkullatornet. Slottet hade 1560 fått en ny brunn mitt på borg­ BYGGNADE N Fi g 17. Senmed eltida kalkmålning med sturevapen på Gamla slotts­ kyrkans östra vägg mellan fön stren c och d. F oto N Lagergren 1957 L ate m edieval mural, with th e Sture coat-of -arms, on E wall be­ tween windows c and d gården. I det gamla brunnsrummet anordnades en »iskula», dvs en iskällare år 1569 i samband med den beskrivna ombyggnaden. 18 Ombyggnad 1585 Den sista förändringen av Gamla slottskyrkan skedde 1585, då den omkring år 1540 inredda Stora västra salen över kyrkan förändrades till Ar 1569 förbrukades , 1/ 2 hundrat tuebrett spiich til l !skula i Rödkulla tornedt». (K A Småland 1569, Mattz Mickilsonns Reckenskap 1569). ' 8 Gröna salen. Den förra salens golv som sam­ tidigt var kyrkans tak sänktes därvid, så att kyrkan blev ungefär 1,5 m lägre än tidigare. Samtidigt upptogs en dörr mellan Gröna salen och konungens övre förstuga angiven på de båda sektionerna fig 6 och 7. För att detta skulle bli möjligt, måste den västra delen av vapen­ husets valv rivas och ersättas med ett trätak i jämnhöjd med förstugans stengolv. Trätaket utgör ännu golv i södra delen av förstugan nr 55 (fig 5 och 7). Vid tiden för denna ombyggnad 25 GAMLASLOTTSKYRKAN hade Johan III redan beslutat att ersätta den gamla kyrkan med en ny, i slottets huvudvåning med direkt förbindelse med de kungliga bostads­ rummen genom Gröna salen. Den nya kyrkan som inreddes i slottets södra länga och som be- skrives i det följande s 34 blev färdig 1592. Den gamla kyrkan togs därefter i bruk som magasin och uppdelades då i de två ännu befintliga vå­ ningarna. Inredning och inventarier Av Gamla slottskyrkans inredning och inventarier finnes veterligt intet bevarat. Däremot lämna handlingarna vissa uppgifter om dem. Altare och Mariabild I det föregående s 16 har omtalats en donation omkring år 1520 »till Jungfru Marias beläte i Kalmar slottskapell». I 1533 års prebenderäken­ skap för stadskyrkan i Kalmar är upptaget en oförgylld krona, vägande 5 lödiga mark 3 lod för Stora Vårfru altaret i denna kyrka, men med un­ derrubriken »slottskapellet». Det är därför troligt att denna krona tillhört slottskyrkan och burits av dess Mariabild. 19 Ingen uppgift finnes om hur det altare bilden tillhört varit placerat. Monstrans och kalk Gustav Vasa gav den 24 augusti 1529 ståthålla­ ren på slottet Jöns Olsson befallning att »thet silff tu rörer j Cappeledh är må tw latha komma hiit wp til oss så at ther intit rycte eller taal wtaff kommer. Men monstrantzet och en kalk må tw lathe ther bliffue för Inuentarium» (G V R 6 s 277). Ar 1571 är av slottets medel »giffuit Matz gulsmed for l Kalck Kupa han giorde, Malt 6 spenn». 20 Troligen var det den medeltida kalken, som icke konfiskerades 1529, som nu på under reformationstiden vanligt sätt försågs med ny större cuppa vilket var behövligt då även lekmän­ nen fingo vin vid nattvarden. Säkerligen var det samma kalk som sedan användes i den nya slotts­ kyrkan och som är upptagen i inv 1639-1660 (jfr s 83). Till nattvardssilvret har även hört en kommunionssked som omnämnes i ett nedan om­ talat kvitto till ståthållaren Jöns Olsson. 26 Övriga silverföremål Ar 1529 »anamades vtaff Jöns Olsson på Kal­ marna några Bråssor och annat sylff som war anamat i konnx kapellet i Kalmarna» och som vägde 12 lödiga mark 2 lod. 21 Silvret är specifise­ rat i ett kvitto på »sijlff och peninga» som Jöns Olsson »vth tagit hade aff konungx Cappeledt på Kalrnarna slott» (G V R 7 s 18). Det utgjordes av följande föremål: Ett »Sijlffkors med en ked­ hia» och ett »litit korss med en kedhia» samt »en skedh» [jfr ovan], 12 st »förgylta bråsser», 2 st »lilla bråsser» samt en »förgylt örn» och en »för­ gylt ringh». Bråsserna voro spännen som använts på liturgiska kläder, särskilt på korkåpor. De kunna dock även ha prytt helgonbilder. Skrudar Det stora antalet konfiskerade »bråsser» talar för att slottets medeltida kyrka bör ha haft en ganska rik uppsättning av kyrkliga kläder. 22 19 I Små! 1541 nr l, Kalmar slott, är kronan först upptagen bland uppbörden och därefter bland ut­ gifterna såsom levererad på Stockholms slott. O. Källstrjjm, Medeltida kyrksilver. Uppsala 1939, s. 198 och 201. '" Små! 1571 nr 13. Kalmar slott o ladug (Räkensk). " Räntekammarb 1529 s 12. Opbyrd i Sylff Anoo XXIX. '" I slottsräkenskaperna för år 1541 finns följande för­ teckning på >>Messe Cläde vdii fateburen» i Kalmar slott: >>Item en Corkåpa aff Halff giillene st[yck]e - Item eth Helt giillene st:e vm 3 alinn - En messe Hakeli met röth och grönth dammask Messe Hakeli aff röth dammask - Messe Hakeli aff Atlask en - Messe Ha­ kell aff röth arnesk en - Messe Hakeli aff röth och grönt arnesk en - Messe Hakeli aff prente werk: en - Messe Hakeli aff Siilke 3 st:r - Dalmatica aff Halff INREDNING O C H INVENTARIER Radband Jöns Olsson hade även anammat »någor korele­ band » men dem sände konungen tillbaka emedan de hade obetydligt värde. De »woghe med merke­ stenarna»23 2 lödiga mark, 3 lod. Korelebanden voro antagligen radband med avemariepä rlorna av korall eller bärnsten2"- och p aternosterpärlorna, »märkesstenarna » av silver. Orgel »J acop orgemestare» fick 1558 31 mark i be­ talning för 12 skeppund 8 lisspund takbly som »han gutit haffuer till bij gnin ge n » . ~·• H an kan ha varit antingen organist eller orgelbyggare. Ar det förra det r ätta kan han ha varit orgelmästare an­ tingen i slottskyrkan eller i stadskyrkan. Den 30 mars 1586 avgick kungligt brev till fogden Nils Joennsson på Linköpings hus att han skulle skynda »H er ]ören Orgenist der är, hitt till Cal­ mar och förfärdige Orgew~irkett » (R R 1586 f 229). Enligt tidens språkbruk är uttrycket »för­ färd ige» dubbeltydigt. Det kan betyda både re­ parera och tillverka. Om den förra betydelsen är den riktiga bör den gamla slottskyrkan ha h aft en orgel som behövde repareras 1586; är den se­ nare betydelsen den rätta bör den nya orgeln som skulle tillverkas ha varit avsedd för den nya slotts­ kyrka som konungen beslutat anordna och om vars utförande han gav Dominicus Pahr skriftlig order den 19 oktober J 586 (jfr s 34). Den tyske resenären Samuel Kiechel, som våren 1586 be­ sökte Kalm ar meddelar att han på påskdagens efterm iddag den 3 april besökte slottet vid vesper­ gudstj änsten då man »uppförde skön musik» .2 G Detta kan möjligen tala för att den fö rra tolk­ ningen är den rätta. I räkenskaperna och inven­ tarieförteckningarna från 1500- till 1700-talen finnes dock icke någon uppgift om att orgel fun­ nits varken i den gam la eller den nya slottskyrkan (jfr s 80) . gii llene st:e en - D a lmatica aff röth och grönth arnesk: en - Altare C läde aff gijllene st:e eth - Altare C lede wäffuit met Siilke eth - Altare C lede meth röth A llask elh - A ltare C lede aff arnesk eth - A ltare C lede aff Siilke meth Hu it Brunth och grönt eth st:e - Altare Liista Senckte meth gu ll Skioller: eth st:e - Altare Liista meth giillene st:e l st:e- Gammulpe lle 2 st: r - Messe Serckier 5 st: r». (Små l 1541 nr l. Ka lma r slotts räkensk). Det är troligt att en del av dessa texti lföremål som be­ slagtagits tillhört slottskyrkan och stadskyrkan och över­ förts till fatburen sedan de berövats si na prydnader av äk ta metall. Av senare ha ndlingar framgår att skrudarna och a lta rkl ädena efter hand användes till olika profana ända mi\1 , bl a till väggbonader. Det a ltarebrun som var • Senckt meth gull Skioller• var broderat i guld med va­ pensköldar, antagligen a ngivande bru nels donator. "' S D ominicus ... •gaff h onom eth psaltara bandh, som ha ffde el [ 150] smaa sten a oc XV stora markestena oppa hwilko m han skulle läsa pater noster•. (Jungfru Marie Psalta re utg av R Geete s 41 J; Söderwall suppl s 536). '' • Item gifwe wi wå r k. son karl karlson ... wå rt kå rlba nd, som äro på några hwita rafstenar • . K onun g Ka rl Knutssons testamente (1470). (Söderwall suppl s 4 16.) Raf = bärnsten. '" Smål 1558 nr 8. Germund Suensons Rekenskap .. . 1558f24 v. "' D ie Reise n des Samuel Kiechel , Bibliothek des littera rischen Vereins in Stuttgart, 86 s 79 f. Stuttgart 1866. Svensk övers av de de lar som beröra Sverige i Hist tidskr 1892 s 349 f. 27 JOHAN III:s KATOLSKA KAPELL Byggnaden Under senare delen av 1550-talet uppfördes och inreddes ett s k lusthus, en sommarbostad för ko­ nungen, på slottets västra vall innanför Västra porttornet Detta torn kallas flera gånger i hand­ lingarna »Tornet wtför Lusthusetth opå wallen». Lusthuset var vid denna tid ganska litet men Jo­ han III utvidgade anläggningen så att den kom att bestå av ett komplex av byggnader kring en fyr­ sidig gård (fig 18). På vardera sidan om porttor­ net uppfördes en salsbyggnad i väst-östlig rikt­ ning med praktgavlar av huggen sten . På östra sidan fa nns mellan salsbyggnaderna en lägre länga som avgränsade gården mot öster. J samband med denna anläggning lät Johan III påbygga västra porttornet och där inreda ett kapell för sin ka­ tolska drottning Katarina Jagellonica. Bilden fig 19 som återger en medalj präglad till åminnelse av Kristian IV erövring av slottet 1611 ger ­ vilket byggnadsräkenskaperna tydligt visa - en ganska riktig bild av slottet och det framför detta belägna lusthuskomplexet i slutfört skick. Unge­ fär mitt i bilden reser sig Kuretornets höga spira sådan den utformats av Dominicus Pahr och byggts åren 1590-92. Snett t v framför Kuretor­ net synes västra porttornet och på sidorna därom de båda salsbyggnadernas praktgavlar. Västra porttornet har fyra våningar och rikt artikulerad arkitektur med kolonner eller pilastrar vilka enligt räken skaperna varit utförda av huggen sten. Tor­ nets huv är byggd i tre avdelningar med fall åt all a fyra sidorna och med mellanliggande »italia­ ner». Kapellet som i räkenskaperna bl a kallas »CapeJJet offuer Slotz portenn » var beläget i tor­ nets översta våning. Tornet förstördes under Kal­ markriget 1611 och endast dess understa våning är nu delvis bevarad. A v kapellet återstår intet an nat än möjligen en eller annan hu ggstensdetalj i slottet stensamling. Räkenskaperna lämna dock så många uppgifter om detsamma att man får ett visst begrepp om hur det varit inrättat. Första gången kapellet omtalas är 1577. D å användes 546 dagsverken för »att draga wthugen sten aff forborgen till Cappellett och Brunnen [på borggården ]» .27 Arbetet med stenens huggning måste då ha pågått en tämligen lång tid ty Ro­ land Mackle so m huggit stenen fick samma år en mängd livsmedel »på en betalning» dvs i av­ räkning, »för thett Capeli han vpsatt haffuer på Slotz wallen sampt och Brunnen på Bot·går­ denn ».~·s D å mäser Roland had e »uppsatt » den huggna stenen är det möjligt att stenarbetet på tornets fasad påbörjats redan 1577. Nästföljande år 1578 gjordes 59 dagsverken med »nogen Stenn som wtkiortt ähr ifrå Rolandz gård, som er kom­ men tiill Capillitt». »Till CapeHitt på wallenn » utlämnad es samma år 19 u stångjärn och 3 u gam­ malt takbly som antagligen användes till järn­ krampor med vilka de huggna stenarna samman­ fogades och till krampornas fastgjutning. Roland Mackle fick den 8 augusti 1578 för arbeten »på th ett Cappellett och en Brun på Bårgårdenn hann vpsatt haffr: samptt med Semiskett [ ;:> gesimsen ] om Kring Slottz murenn » l 00 st dalermynt. 2n Föl­ " Små! 1576 nr 4. Dominicus Pahrs räkensk 15 77. " »Råg l pund 2 spe n, M iöl! 4 spe n, Malt 4 pund 4 spen, Humble 1 '/, 'iE, Smör 6'iE, Ost 5 '/,'iE, Nöte Kiött 3 notzfal, Flesk 7, Fåre kiött 5 kropp » (lbid .). "" Samt! uppg Små! 1576 nr 4 Dom Pahrs r~ikensk 1578. 28 BYGGNADEN 61 59 l J J l Il Il Il Ii Ii Ii HEMLIGA VARNET Il HEMLIGA VÄRNET VALtGRAVEN o 10 20 30 Fig 18. Plan av Johan III lusthusanläggning på västra vallen. Nederst västra porttornet i vars översta våning det katolska kapellet var beläget. Principrekonstruktion av förf 1958 Plan of Johan lll"s summer residence on W ramparts. (Reconstruction.) Bottom: W gateway tower in the top floor of which the Catholic Chapel was situated jande år blev Roland stenhuggare »förstrecht» di­ verse livsmedel »på sitt arbethe» bl a »för Cap­ pelledt». 30 Aven 15 80 fick han »fetalie», dock Små! 1576 nr 4. Dom Pahrs räkensk 1579. '" Små! 1580 nr 8 B. Dom Pahrs räkensk 1580 f 4 och 12 v. " 0 endast 1 1 / 2 pund malt 3u; humle, »på enn Betalningh för Cappellett hann wpsatt haffwer wed Slottz wallenn». Under året omtala räken­ skaperna i övrigt endast 6 tolfter sågebräder och 30 packar näver som använts till kapellet. 31 Det är troligt att bräderna och nävern användes till provisorisk täckning under vintern av det redan 29 JOHAN ILI :S KAPELL utförda arbetet. Ar 1581 dog Roland Mackle och hans arbete vid slottet övertogs av stenhuggaren Håkan Biörnsson. Denne blev samma år »för­ strechtt» malt fläsk och torsk »för någonn Stenn hann huggedtt haffuer till Capelledtt på Slottz wallen». 32 Det vill synas som om allt stenarbete som hittills utförts gällt västra porttornets fasa­ der med deras kolonner och listverk och icke själva kapellet. Ar 1581 levererades även »till Ca­ pelledtt på Slottz wallen» 30 st balkar och 324 st stockar.:;:J De ha knappast kunnat användas till bjälklag eller till stommen i tornhuven ty tornets påbyggnad hade ännu icke påbörjats (jfr nedan) . Möjligen arbetade man på tillhuggning och hop­ sättning av den komplicerade takkonstruktionen och använde virket till densamma (jfr fig 19). Un­ der året utlämnades nämligen även 3'\1 takkroppar »till 3 Kåpar knappar på Capelledtt». 34 Knap­ parna utfördes av kopparslagaren Bengt Nilsson som fick 3 mark penningar »för 3 st:r Knappar hann giordtt haffuer på Capelledtt på Slottz wal­ len».35 Aven dessa knappar kunna ha lagts i för­ råd. Ar 1582 verkställdes den påbyggnad på tor­ net i vilken kapellet skulle inredas. Då »er kom­ mitt till att bära Mursten till CapeHett på Slottz­ wallen, Daxttercker 1496» och till att »bära Mur­ kalck och huggen Stenn till CapeHett på Slottz wallen» användes 745 dagsverken. Vidare fick Håkan Biörnsson den 18 september diverse livs­ medel »för någon Stenn hann huggitt haffuer till Capeliett på Slottz w allen». Tre skeppund 7 lis­ pund stångjärn förbrukades »till CapeHett på Slottz wallen vnder trapestenar och till Cramper» varjämte 7tt17 mark »frist blij er komitt till att fästa någre Jern Kramp medh som förbinda thenn hugne Stenen i Cappellett på Slottzwallen». Dessa uppgifter göra det troligt att tornet detta år mu­ rades högre och att även de då nybyggda delarna kläddes med huggen sten varvid blocken liksom tidigare sammanfogades med järnkrampor vilka gjötos fast med bly. Då den förbrukade blymäng­ den vägde ungefär 64 kg är det tydligt att det var ganska många krampor som fästades. Likaså bör man ha arbetat på tornets stentrappor som förde upp till kapellet. Tornhuven som utgjorde kapellets tak uppsat­ 30 tes likaledes 1682 och täcktes med koppar. Un­ der året levererades till kapellet 179 st furubalk­ kar, 17 st stockar, 14 st ekbalkar, 122 tolfter sågebräder och 66 packar näver. Då blev även »wpslagett på Capeliett på Slottzwallen» 22 skep­ pund takkoppar, 5 st »förmålet Kop [par l» om 10 mark, 2 st kopparknappar om 16 mark och 5 st kopparflögar. Till dessa och övriga arbeten på kapellet användes även 5 st »Flöge Stackar», »3 tusend 4 hundratt.» [ = 4 080 ] Tuebrett Spiick», 4 920 st båtspik samt 31 O st halvvrecklingar. Det är möjligt att en del av flögarna, trots räkenska­ pens uppgift, uppsattes på Justhuset och icke på själva tornet. »Slottz portten sampt medh någre Kåp [ar l Knap och fl ö ger på Capelet och inne på Slottedh Nordan och östan om Boregårdenn» målades och förgylldes vartill användes 600 blad målarguld, 25 blad målarsilver, 2 pund »Spens­ grönt», 4 pund mönja, 2 pund blyvitt, 3 pund »Blåferga» och 9 fat kimrök. »Till Snickare Ar­ hette samptt till någer Målning offuer Slottz port­ ten och på Cappellett» förbrukades slutligen l 1 l 2 fat fernissa, l 2 /;3 fat 14 pund linolja, 3'\1 14 mark lim samt 5 skålpund stenlim. 3 G Den omtalade slottsporten var troligen icke Västra porttornets portal, ty den målades och förgylldes 1585 (s 32) utan någon av slottets övriga por­ taler. Ar 15 8 3 fortsattes murnings- och stenarbetet både på kapellet o::h på trapporna i tornet upp till detsamma och likaså taktäckningsarbetet Då »ähr kommitt till att bära Mur Stenn, hugen Stenn och Murkalck til Capeilet på Slothz wall» 2 264 dagsverken Y »2 Murmestare som hafua Murat vp:l Capellett» fingo i betalning 56 mark pen­ ningar och Håkan Biörnsson fick» för nogenn Stenn hann huggitt haffuer till Capeliett på Slottz wallen vthann någenn Spannemåll, Smör, Sallt fisk, Sildh, der opå hanns quits:e dat:m 11 Sep­ "' Smål 1581 nr 9 B. Dom Pahrs räkensk f 6 v. ""Tbidf15. ,,, Jbid f 9. '" Ibid f 5 v. "" Samt] uppg Smftl 1582 nr 19. Dom Pahrs räkensk 1582. (Opaginerat). "' Små! 1586 nr 10 A. Dom Pahrs räkensk 1583 f 11. Fig 19. Medalj präglad till åminnelse av Kristian IV:s erövring av Kalmar slott 1611, tro­ ligen av Nicolaus Schwalbe. I mitten Kuretornet med mycket hög spira; framför detta mel­ lan de två gavelhusen västra porttornet i vars översta våning det katolska kapellet var beläget. Original i K Myntkabinettet Medal struck to commemorale Christian IV's capture of Kalmar Castle in 1611; probably by Nicolaus Schwalbe. In the middle the Guard Tower with a tall spire; in front of that, between the two gabled buildings, the W gateway tower on th e top floar of which the Catholic Chapel was situated 31 JOHAN III :s KAPELL ternbris A:o 82, 19 Octobris A:o 83, pen ing[ ar h 156 mark. 38 En del av detta utgjorde sålunda be­ talning för arbete utfört 1582. Han fick även i be­ talnin g 10 lispund stångjärn och l lispund stål. 39 Till Per Trulsson betaldes 12 mark »vdi Frackt för han war till Rolandz [Mackle ] gårdh [på Öland J effther huggenn Stenn ». 40 Sju skeppund 8 lispund stångjärn förbrukades »till CapeHet på Slotzwallenn vnder trappe Stennerna och til kramper att förbinda thenn vthugne Stennenn och till Muranckarna »41 samt ett skeppund 12 lispund friskt bly »till att fästa nogra Jämn krampur medh , Att förbinda the hugna Stennerne vdi Ca­ pellett ». '1~ »Till Capellet» användes vidare år 1583 130 st furubalkar, 24 st stockar, 84 st sparrar, 136 tolf­ ter sågebräder, 2 tolfter furubräder och 33 packar näver 43 antagligen bl a till bjälklag. Till Geroni­ mus Kopparslagare utbetalades slutligen 213 1 / 2 mark penningar »för kop [ar] han haffuer vpslagit vp Capellett».H Detta var säkerligen betalning för år 1582 utfört arbete ty ingen uppgift finnes om någon leverans av koppar till kapellet 1583. Ar 1584 gjordes 2 160 dagsverken »till att bära Murstenn, Tegell, Huggisteon och Murkalch till Cappellet» 4 " och två murmästare fingo 16 mark penningar i lön »för thet the haffue arbetet på Cappellet wtij 4 vik or». 46 »Till Cappellet öffuer Slotz Porttenn til Tråsningh» användes 68 tolfter furuba lkar, 165 tolfter sågebräder, 9 tolfter furu­ bräder och 160 packar näverY Själva kapellrum­ met bör sålunda ha fått bjälklag och golv detta år. Arbetet på stentrapporna fortsattes. Till arbeten av olika slag bl a »Vnder trapper vdi Cappellet till Cramper och annor Jernn» förbrukades näm­ ligen stora mängder järn och spik 48 men hur myc­ ket därav som användes till kapellet kan icke av­ göras. Geronimus Kopparslagare fick 112 mark penningar »för nogen kopper hann wpslagit haf­ fuer wpå Cappelledt», 4 v troligen även detta för ti­ digare utfört arbete, ty någon takkoppar är icke redovisad i räkenskapen. »Ti ll att fästa en n flog­ stungh på Cappellet» användes l lispund 5 mar­ ker »Koppartinnar»." 0 Slutligen förbrukades »till Presentningh vtij Cappellet» 300 alnar biagarn och fem stycken segel, nämligen l Stor sköneuall, l Focka skoneuall, l Märs Segell, l blinda» och »l Fockbonett» .» 1 Presentniogen var en isole­ ringsåtgärd. Tyget impregnerades med beck eller tjära. Under året förbrukades 9 tunnor tjära »till Presentningh vtj Capellet».52 Presentning kunde utföras både ut- och invändigt. Tyget kan tänkas ha lagts under koppartaket, men detta är knap­ past troligt emedan koppartäckningen redan var i huvudsak färdig. Räkenskapen uppger dessutom att presentniogen skedde uti kapellet och det är därför troligare att den utfördes invändigt, för­ slagsvis under taket eller på väggarna. I räkenskapen för 1585 finnes endast en enda uppgift som gäller byggnadarbete på kapellet. Då »ehr kommett till at bära Murstenn, huggen Stenn och Kalch till Capellett», l 636 dagsverken. 53 Det yttre stenarbetet på kapellet pågick tydligen ännu detta år men det måste ha blivit färdigt till den kungliga familjens ankomst till Kalmar på senhös­ ten 1585 ty något byggnadsarbete på kapellet om­ talas sedan icke vidare under Johan IJI:s tid. Som avslutning av arbetet på tornfasaden oljemålades och förgylldes dess portomfattning och vapentavla 1585. Räkenskapen meddelar att »till 2 leioner öffuer Slottzportenn» användes »l hundratt 20 [ = 140 l blad Målergull» samt 8 lod »Watneblå» och 5 skålpund linolja. Lejonen voro de ännu be­ varade sköldhållande djuren på vapentavlan över porttornets portal. ~ 4 Till portomfattningen använ­ des 5 skålpund mönja och lika mycket blyvitt samt 4 1/2 skålpund linolja. Dörrarna i porten Båda uppg ibid f 7. lbid f 17. 40 Tbid. H lbid f 17. " lbid f 14. 43 lbid f 20. "' lbid f 7 . ., Små l 1586 nr 10 A. Dom Pahrs räkensk för 1584 och ha lva å r 1585 (1584) f 5. •III Tbid f 2. " lbidfl6v. '" lbid f 12. 10 lbid f 2 V, GO (bid f 8 V. "' Jbid f 9. ''' Tbid f 17 v. '''· ' Små l 1586 nr 10 A. Dom Pahrs räkn för 1584 och halva å ret 1585 (1585) f 5. "' Bild i K SUs 117. 30 38 32 INREDNING OCH INV ENTARIER beslogos med »49 1/2 Dubbeli Jernnplåther» och »l tusend h Porttspiich med rund huff:tt». i.iu Några uppgifter om fö nster i kapellet finnas icke i rä­ kenskaperna men däremot omtalas betydande fönsterarbeten utan angivande av platsen, och i dessa måste även kapellets fönster ingå. Enligt fig 19 har tornet haft stående rektangulära föns­ ter i översta våningen där kapellet var beläget. D å kapellet var färdigt 1585 var drottning Ka­ tarina J agellonica död . Det blev därför hertig Sigismund som fick taga det i bruk då han hösten samma år kom till Kalmar samtidi gt med Johan III. I hans följe voro flera katolska präster vilka då förrättade gudstj änst där. Kapellet på slottsvallen omtalas sedan icke i handlingarna förrän möjligen 1597. ståthållaren hade då förfrågat sig hos hertig Karl om vissa saker och bl a fått till svar att »Om th en Steen som behöffwes till Trappen wed CapeHett . . . skall handl as medh Mårthen stenhuggare på ölandh effter Styckie taal_5G Det kan icke avgöras om denn a uppgift gäller det katolska kapellet eller den nya i det följ ande beskrivna slottskyrkan. D å hertig Karl erövrade slottet från konung Sigis­ munds anhängare 1599 blev porttornet skadat, bl a av eld, då vindbryggan omedelbart framför tornet sattes i brand. Fasadens arkitektur blev i­ ståndsatt förs t 1608. Då fick »Mårthen [Vathe] Stenhuggere vidh Dellie Stenbergh » på Öland 40 daler »fö r 3 Stenpellere medh albehör han haf­ fuer till huggit ö f uer Slottz porthen». "7 De tre »stenpelarna » bör ha ersatt brandskadade kolon­ ner närmast över porten (jfr fig 19). Under Kal­ markriget blev västra porttornet med kapellet och hel a Johan III:s lusthusanläggning svårt skadade. I samband med slottets iståndsättande efter freden 1613 nedbröts både lusthuset och tornets övre "" Små! 1586 nr 10 A. Dom P ahrs räkensk 1585 f 10, f 11 och f 21 v. 06 R R 1597 juli- dec f 223 . - Mårt en Va th e h ade efte rträtt H å ka n Biörnsson vid Dälie stenbrott på Öland. 7 '' Små! 1607 n r l. Kalmar slott o lad ug. Kungl brev, kvittenser m m . r.s Små! 1614 nr 18. Kalmar slott o ladug. R äke nsk '" Små! 1616 nr 13 . Gudmund G udmunssons räk ensk. 00 Sm å! 1586 nr J O A. Dom Pahrs räke nsk 1586 f 4. Ol lbid f 13. " Små! 1586 nr 10 A. Dom Pahrs räkensk 1585 f 11. 3 - 67 1547 K alma r slo tts k y rkor delar jämte restern a av kapellet. 1614 års räken­ skaper meddela att västra porttornet då var »half nederrefuen» ! •8 Dess övre delar demolerades och end ast de ned re delarna iståndsattes till ett be­ tydligt lägre torn. Vid rivningen tillvaratogs be­ tydande mängder järn och koppar som utbrutits »vtur den gamble Muren öffuer Porten»."n R äkenskapernas notiser ge tills amm ans med fig 19 en tämli gen åskådlig bild av porttornets och kapellets exteriör men ifråga om interiören äro uppgiftern a obetydliga. Det ligger närmast till hands att antaga att den lärft och de segel som användes till »presentining» brukats till att isolera ett inre trätale Man kan tänka sig att kapellet antingen haft ett trävalv av något slag i torn­ huven, eller att denna varit öppen i vilket fall rummet jämte fönster i väggarna kan ha haft överljus genom mindre ljusöppnin gar i italianen. Inredning och inventarier Uppgifterna om inredningen äro mycket fåtaliga och det är möjligt att den aldrig blev fullbordad. »Till hertig Siggismundi Capelltiener» Anders Jönsson utbetalades 1586 3 mark »Som h ann Ladt förferdige H [ans ] N [ådes ] allter före ».co Samma år mottog Anders Jönsson 4 skålpund bressilia »till wår N . Herres och Förstes Altar som förfärdigas ».Gl Bressilia användes vid denna tid bl a till betsning av trä och det är därför möj­ ligt att altaret var gjort av sådant material. Redan föregående år utlämnades 6 1 l 2 lod »Indieblå» 3 skålpund blyvitt och 3 skålpund linolj a till må­ laren Baptista v. Uther som »målett ett krusi­ fisk .. . till Konung Ma:ttz behoff» .6 2 Det är möj­ ligt att denna målning var avsedd till altartavla i kapellet. Samma år användes även »24 blad Målergull, 2 hundrett blad Målersölff» och »2 lod h ofin nt lack till ett Englehuss ått hertigen ». Angl ahuset var säkerligen ett altarskåp av något slag avsett för ett altare i kapellet. Om inred­ ningen i övrigt lämn a handlingarna in ga uppgifter. 33 YNGRESLOTTSKYRKAN Byggnaden Den yngre slottskyrkan är belägen i slottets södra länga där den upptager största delen av översta våningen. Södra längan, som ersatte en äldre på samma plats belägen korsvirkesbyggnad , uppför­ des i sin helhet 1569 och kom även under tak samma år (K S II s 159). Under 1570-talet hade i längans översta våning inretts en stor sal som kaLLades Långa södra salen (K S II s 205, 249). På dess plats anordnades sedan under slutet av Johan JTI:s regering den nuvarande slottskyrkan sedan den gamla blivit åtminstone delvis förstörd 1585 då dess tak sänktes i samband med nyin­ redningen av Gröna salen (jfr s 25). Johan III bodde på slottet vintern 1585-86 och sedan han sett den gamla kyrkans tillstånd mognade hos ho­ nom beslutet att bygga en helt ny kyrka. Den 19 oktober 1586 skrev han till slottets byggmäs­ tare Dominicus Pahr om bl a »Capellet der på CaJmer slott Såsom och Kyrkien på Borgholms Slott huilke han medh thett förste skall förfärdige » (R R 1586 f 266). Det är troligt att denna befall­ ning gällde den nya slottskyrkan och icke det i det föregående beskrivna katolska kapellet på slotts­ vallen. Det blev också Dominicus Pahr som kom att giva den nya kyrkan dess arkitektoniska form. Materialleveranser till »thenn Nijia Kijrkann » omtalas i räkenskaperna 1588, och 1590 var ar­ betet i full gång med utrivning av skorstensstoc­ kar och övrig inredning i Långa södra salen. Då utfördes bl a »290 Dagzverker som giorde ähre wthi Södra wåningenn på Slottet ther kijrckiann skall bli ffva», och »till stälning wtij nija kijrckian Söder på Slottet» förbrukades »2 h undrat» tak­ spik. »Till att slå igenn ett hol effter en Skorsten 34 på Södra tegeltaket» användes spik, samt »till stelningh wdi Södra wåningerna på Slottet ther kijrckiann skall bliffva, att neder brijta panell sampt och uälta St.enn opå» ställningsstänger, ställningstiljor och tåt. Tåt användes även »till enn Bastare att wijna Stenn wthur Södra wåning­ hen ther kijrkiann skall bliffwa »; »nogot folch aff Stadenn som haffua burit grus och Stenn vtur Södra Våningarnar och offuer Schiriffuare [stu­ gen l ther kyrkian skall bliffua» betalades för 290 dagsverken med 2 öre om dagen. G:l Ar 1591 ombyggdes »Södra winnstenen » dvs kyrktrappan som då fick sin nuvarande form. I samband därmed revs Långa södra salens östra vägg och ersattes med kyrkans nuvarande östvägg som uppfördes ungefär 2 m längre öster ut, vilket medförde att kyrkans längd ökades och förstugan förminskades lika mycket (K S II s 475). Kyrkan välvdes 1591- 1592 och själva byggnadsarbetet i övrigt fullbordades sistnämnda år. Den försågs med altare och predikstol, som troligen överflyt­ tades från den gamla kyrkan, samt provisorisk bänkinredning. Fullt inredd blev den först J 613 och de närmast därefter följande åren. Plan och material Kyrkan har rektangulär plan med kor i östligaste delen (fig 21) . Nedersta delen av södra väggen till i jämnhöjd med fönstrens underkant utgöres av 1200-talsborgens södra ringmur vars tinnar av­ teckna sig p å södra ytterfasaden (fig 24). Denna "' Små! 1590 nr 8 B. Dom Pahrs räkensk 1950 f 5, 13, 13, 18, 20 och 40. BYGGNADEN del av väggen är byggd av öländsk kalksten, kyr­ kans väggar i övrigt av kalksten blandad med gråsten. M urh å lens omfattningar äro av tegel. Södra väggens övre delar samt norra väggen äro uppförda 1569 och östra väggen, som nämnts J 59 1. Västra väggen, som är gemensam med Gamla kyrkobyggnaden är från slutet av 1400­ talet. Golv Golvet i mittgå ngen och i koret är av kalksten och korgolvet ligger två steg högre än kyrkans golv. I bänkkvarteren är golvet av trä. Stengol­ vet är från 1500-talet. Det var i användning ännu under förra delen av 1800-talet (Löfgren I s 203 och fig 26) . P å 1920-talet var det täckt av ett mycket slitet trägolv med tiljorn a li gga nde vinkel­ rätt mot gångens längdriktning (fig 29). D et bort­ togs i början av l 930-talet i samband med slottets då pågående restaurering så att stengolvet åter kom i dagen. Valv Kyrkan är täckt med ett tunnvalv med fyra stora stickkupor p å vardera sidan. Valvytorna äro upp­ del ade med bandformade lister av stuck med or­ namental må lning (fig 20, 21 och 29). Valven överenstämma mycket nära med dem som före­ komm a i portvalvet i Giistrow i Mecklenburg, byggt av Dominicus Pahrs broder Franciscus Pahr (155 8- 1565). 0-l Välvningen av slottskyrkan på­ b örjades 1591. D å användes 20 tolfter sågebräder »till Stora hualfbogar der Kijrkiann skall blifue». Vidare blev samma år »opslagitt till hualffbogar till nya Kijrkiann sampt och till hau lffuenn vdj Södre Vinstenenn [ = kyrktrappa n ] Takspik, l Tu­ send l 1 / 1 hundrat 40 s t:n» . 0 ~ Valvbågarna skulle uppbä ra de träformar p å vilka valven mu­ rades. Nästföljande år 1592 förbrukades ytterli­ gare 18 to lfter sågebräder »till Hualffbogar och Stälninger vd i nij Kijrkan p å Slottet», »Tååth till "' Jfr A ug Hal! r, Studier i Joh a n liT: s renässa ns s 122. Bild ibid s. 75 . ,_-, Små l 1591 nr 2. Kalm a r slotts byggnin g 1591 f 21 f. 0 " Smål 1592 nr 9. Dominicus Pahrs rä ken sk 1592 f 21 , 23 , 21 , 37. •• Pl a ne r K S. lY pi 60, 63 och 61 . 2 Bastare att winda Sågebräder op . . . i Nija Kirkian» samt bl a 3 600 st murtegel »till Nija kijrkan ». Välvningen blev färdig 1592. Den 16 augusti detta år »er giffuit en Tijsk muremestare N [ ä mli gen ] mäster Bärn för Kijrkiann han hualffde p å sinn äien bekostning penig:er 30 dal:r ».00 D enna summa utgjorde arbetslön . Alla materi aler tillh a nd ahöJlos av slottet. Uttrycket att mäster Bärn gjorde välvningen p å sin egen bekost­ nad betyd er därför antagligen, att h an själv be­ talade si n med hj ä lp a re vid murningen . Ingångar Kyrkan har tv å ingå ngar, en i väster och en i öster. D en förra , som i rummets mittaxel öppnar sig mot Gröna salen, var ursprungligen huvud­ ing1ng. Genom den kom den kungli ga familjen in i kyrk an frå n bostadsvåningarna i slottets norra länga. D enna ingång är 1,4 m bred. D en har nu en enkel dö rr av furu (fig 34) utförd vid restau­ reringen l 882 »iställ et för den förutvarande myc­ ket vanprydliga » (K III a: 2). Den andra ingå ngen belägen i östra väggens södra del , för till kyrk­ trappan , som förmedlar förbindelsen med borg­ gården. Denna ingå ng har nu en bredd av 1,45 m och har döbatangdörrar från 1882. P å 1700­ talet var den endast 60 cm bred , dvs icke ens hälften så bred som den västra, vilket bl a planer från 1728, 1754, l 788 °7 och 1780 visa (fig 25). B åde genom sin dåvarande ringa bredd och ge­ nom läget i ett hörn är den östra ingången beteck­ nad såsom av underordnad betydelse. Enl inv 1722 hade den östra ingången »en Eeke dör, med st.oor inbij gder låås, Nijckel och Krampa ». Västra ingången hade samtidigt två enkeldörrar, den ena innanför den andra; den ena hade lås, men nyckel saknades, den andra var utan lås. Ar 1776, d å kronabränneri inrättades i slottet, igenmurades västra in gången så att den smal a östra dörren blev kyrkans enda ingång. Något senare bredda­ des den östra dörren ty enligt Löfgrens plan från år 181 7 (fig 2'6) och enligt uppmätningsritning av J A Hawerman 1847 (KS IV p! 69) hade den samma bredd som nu. Troligen ha r breddningen skett 1803 . D å betalades till smeden Joh: Jaens­ son Stå hlströ m 40 skilling för »4 st H aka r till D ö rrkarmens fäs tande i Muren ». (L I a: 2 (2) 35 SNITT EfTER LI NJEN G- H Fig 20. Längdsektion öster-väster mot söder genom slottets södra länga. I översta våningen slottskyrkan . Uppmätning H Åkerlund 1930-talet E- W longitudinal seetian of S suite of Castle, Iaokin g S . Th e Castle Church is on the top floar /[) !\%11iim 1200-TAL o 10 20 30 40M 1400-TALETS SENARE DEL UJ ]][ ~ ~~ 1555 OCH OM KR •1570 1000 - TAL 1000-TAL E LLER SENARE v D Fig 21. Plan av översta vån in ge n i Kalmar slotts södra länga med yngre slottskyrkan . Rum nr 86 slottskyrkan; nr 85 kyrktrappan ; nr 84 rum i södra tornet; nr 87 Gröna salen; nr 88 rum i Rödkullatornet. Uppmätning H Å kerlund 1930-talet Plan of top floar of Kalmar Castle with the new Castle Church. R oom no. 86, Castle Church , no. 85, staircase to Church, no. 84 room in S tower, no. 87, Green Hall, no. 88, room in th e Rödkulla Tow er . I: 13th century. - II: latter part of 15th century. - III: 1555 and ca 1570. - IV: 17th centw·y or later YNGRESLOTTSKYRKAN .o förefallande behof kunde från nedre delen af kyr­ kan tränga sig fram till [östra l dörren vilket . . . kunde medföra fara för livet». (K III a: 2, 10.4. 74). Under en diskussion som föregick 1882 års restaurering yrkade landskamrer O Södermark i ett memorial den 15 november 1879 »att ingångs­ dörren i söder vid altaret finge en ny omfattning med halfrundt fönster ofvan, om ej sjelfa dörren, i sådant fall delad i två, slutades i denna form upptill». Södermarks motiv för den yrkade för­ ändringen var antagligen att den rundbågiga dör­ ren skulle ha mera »kyrklig» karaktär. Den rek­ tangulära formen behölls dock i både den västra och den östra dörren. Fig 34 återger den förra. Båda blevo vid nämnda restaurering, oljemålade och dekorerade med moreskornament i 1600-tals­ former, imitationer av orneringen på de bevarade delarna av kyrkans bänkinredning från 1600­ talets början (jfr fig 62-64) . Fönster I norra väggen har kyrkan sex och i den södra fyra fönster av stående rektangulär form. De äro alla lika stora med undantag för det östligaste i norra väggen vilket är både smalare och lägre än de övriga. Orsaken är att en sakristia har fun­ nits och ännu finnes innanför detta fönster. Ur­ U p pgift i osignerad och odat redogörelse för slotts­ kyrkan fr[m 1800-talets förra del i A T A. - Vid kyrko­ sUimman den 17 sept 1815 beklagade sig församlingens ledamöter över »det oupphörliga skrik och Tiggeri>> varmed de besv~irades av fångarna. Det beslöts därför att allt tiggeri av fångarna skulle vara förbjudet »ifrån förstegångsringningen intill dess Församlingen åtskilts». Vidare skulle på församlingens bekostnad en sparbössa inköpas och uppsättas vid ing[lllgen i vilken de som så önskade kunde » liimna en sbirf åt de olyckligaste av våra Medmenniskjor». (K l a: l f 68). 1816 anförde sockenstämman, som stöd för si n begiiran att få öppna kyrkans viistra ingång, den svårighet som uppkom genom att »hiirvarande Arre3tan­ ter då de vilja besöka Guds Hus måste passera igenom hela Kyrkan ... förrän de kunna framkomma till sina Bänkrum , hvarigenom för dem uppkommer den olägen­ het at se sig vara ett föremål för en hel Församlings uppmärksamhet och nyfikna blickar, och för För­ samlingen att även i Herrens Hus besväras av desse olyckliges Bojor och se sin andagt störd på ett den känslofulles hjerta mäst smärtande sätt» (K I a: l f 73). 08 Fig 22. Tvärsektion söder-norr mot väster genom slottets södra länga. I översta våningen slottskyrkan. Uppmätning H Åkerlund 1930-talet. Skala l : 300. Periodbeteckning se fig 21 S-N cross seetian of S suite of Castle, Iaoking W . The Castle Church is on the top floar. Legend, see fig 21 verif 5). Västra dörren var igenmurad både 1816 och 1825. Vid båda dessa tidpunkter beslöt soc­ kenstämman att hos Kungl Maj:t anhålla att få öppna dörren emedan panik kunde uppstå vid eldsvåda e dyl. Vid det förra tillfället begärde församlingen även att få disponera så stor del av Unionssalen »som svarar mot Kyrkan» varmed troligen menades så stor del av salen som svarar mot kyrkans bredd (K l a :1 f 73 och 99). Ar 184 7 var den västra ingången åter öppnad enligt vad Hawermans ovan nämnda uppmätningsrit­ ning visar. Dörren hölls dock låst och öppnades endast för »fångarne uti slottshäktet som sönda­ garna skulle bevista Gudstjänsten». De »fördes då genom Unionssalen [Gröna salen J och vestra dörren inom hvilken närmaste bänkar voro dem anviste». 08 Därefter låstes dörren efter dem. Ar 1874 beslöt kyrkorådet att göra framställning till landshövdingen om att få ha den västra dörren öppen under gudstjänsttid emedan trängseln i kyrkan då »var så stor att näppeligen någon vid 38 BYGGNADEN sprungligen har det varit ännu lägre vilket fasa­ dens ristade och målade omfattning från 1500­ talets slut tydligt visar (fig 23) . Samtliga fönster ha karmar, bågar och spröjsar av trä. De äro in­ delade, det mindre i sex och de övriga i åtta fack. Fönstren glasades med små blyinfattade rutor 1592. Då användes 39 skoff glas, 7% bly och 9 marker tenn »till Slotzens fönster inne på Båre­ gården och vdi Nija bijgningen på wallen, Item att löda 540 långiärn till fönstren ock till rutor» .GD Långjärnen styvade upp fönstrens mjuka blyin­ fattningar. Under de oroliga tiderna efter Johan III:s död försummades underhållet, varför ganska stora reparationer måste utföras åren 1606-1609. Ar 1606 insattes »i Slottzens kyrckia» 4 st »Föns­ ter» och 97 »Ruther», 1607 ett fönster och 342 rutor, 1608 3 st »Nije Fönster» och 157 st ru­ tor samt 1609 10 st »Nije Fönster och 4 1/2 hundratt Ruth er» .70 De här omtalade fönstren vo ro icke fönster i vår tids mening utan s k »tav­ lor» som var och en fyllde ett »fack» i fönster­ hålet. Sedan danskarna återlämnat slottet 1613 efter Kalmarkriget måste fönstren åter repareras med l O st tavlor, 880 st rutor, 11 O st »Fenster Stöffter» och 12 st »Fenster iernn». 71 Under föl­ jande tider gjordes sedan nästan årligen repara­ tioner på motsvarande sätt. Enligt 1643 års in­ ventarium hade kyrkan då »3 Nije Fönster Ram­ mer [d vs fö nsterkarmar ], 7 gambia Fönster Ram­ mer» samt 96 st »Fönster» och samma uppgifter lämnas i samtliga inv till och med 1722. Detta betyder att de nio stora fönstren hade vart och ett l O »tavlor» och det mindre sex sådana. Ar l 734 voro fönstren i så dåligt skick, att de måste förses med fönsterluckor för 89 daler 8 öre (Landsbok 1734 s 1197). Luckorna voro nöd­ "" Smål 1592 nr 9. Dominicus Pahrs räkensk 1592 f 7. - Det enda arbete av någon betydelse som 1592 pågick »inne på borggården» gällde slottskyrkan. Nya bygg­ ningen på vallen var Johan JII:s lusthusbyggnad på västra vallen i vilken det s 28 ff beskrivna katolska kapellet var beläget. 70 Sm å! 1606 nr 2, Små! 1607 nr l, Små! 1608 nr 5 och Smål 1609 nr 3 A . " Sm å! 1613 nr 15. Kalmar slott o ladug. Mantals­ m fl längder, kvittenser m m. " Kalmar läns verif 1635: 2 f 2902, 2903 , 2908. 7 ' Ibid 1756 f 1943. vändiga därför att de mjuka blyade fönstren pres­ sades in av stormarna; särskilt södra väggens fönster voro hårt utsatta. Redan nästa år gjordes åter omfattande reparationer, och då utfördes även » 15 nya fenster med glas och blij» för 22 daler 16 öre smt. 72 Vid denna tid måste även vissa förändringar ha gjorts i fönstrens indelning, ty enligt in v 1739 hade kyrkan »l O fenster l uffter med 76 st nya fenster» vilket måste betyda, att de nio stora fönstren hade vart och ett åtta »tavlor», samma indelning som fönstren nu ha; det mindre fönstret i norra väggens östligaste del hade följ­ aktligen fyra »tavlor» och var sålunda ännu icke utvidgat. Det är nu indelat i sex »fack». Efter en brand 1755, dår kyrkans nordöstra del skadades, ersattes två förstörda fönster med »stora Kitt Fen­ ster» som kostade 2 dlr 16 öre smt stycket. Dessa fönster hade träspröjsar och stora »kittrutor». öv­ riga skadade fönster reparerades med »blyfen­ ster» .' 3 Någon förändring av indelningen gjordes dock icke, men efter hand ersattes »blyfönstren» med »kittrutor». Inv 1807 meddelar endast att kyrkans »l O st: fönsterlufter har behållna fönster» och därav framgår icke om sakristians fönster då var utvidgat. Samma år gjordes »ny mellan Påst och 5 st. nya Bågar i de förruttnades ställe till fönstret inom Kyrko Dörren för 2: 29: - rd rgld». Därigenom besparades kostnaden för »de Half Luckor» som enligt kyrkostämmans beslut skulle utföras. (L I a: 2 (6) f 20). Fönstret var tyd­ ligen det östligaste på södra sidan. Det försågs samma år med glas »i nytt bly » (ibid f 25). De nuvarande fönstren ha tillkommit successivt under 1800-talets mitt. Bl a gjordes 1843 7 st nya fön­ sterbågar för 4: 32 rdr b:o och för deras glas­ ning betalades 12: 26 rdr. Under följande år gjor­ des ett flertal utbetalningar för fönstren bl a 1851 8 st nya fönsterbågar med rutor för 8 rdr b:o samt för stormhakar, hakar och märlor till dem l: 40 rdr (L I a: 3 s 325 och 334). Valv- och väggdekorationer Kyrkans valv och väggar äro putsade och deko­ rerade med målning i kalkfärg. Valvytorna som ha gråvit puts äro med breda band, begränsade av enkla lister, uppdelade i fält på det sätt som interiörbilderna fig 27-29 visa. Likartade former 39 - ~ .--J ___, ___, __. ,___, __, _._..! ~ _J ,_j --' ___J _J - " ; _J __J _J __J __J _.J­ ___J __J -' _J ...J \ l __J...J_.j...J__J...J_ Jrr!;"";'ll"":~ ...J _ J ...J "-"·-m'-'-<~1 _.J __J r...: l ..J - - l ___J ...J _J ...J ...J ...J .........J ..J __J ..J l .........J ...J _J J l ~ • _.J ~J J/ ___J _J J ___J ~ J __] ~.. ~!=~§~ J __J ...J J ­ ...J ...J ...J _.J .J ___J ...J J~ J J ___J __J l ...J __J __J ....:....J J ~L ~~~J~~~~~~~J~~~J~~ J_.J J _ . J J _ J J __j...J_J J _ J ...J_j.J ___J _.J ...J - J ___J ..J -J \ l l ·. Fig 23. K alm ar slott. Södra lä nga ns fasad mot borggården. Den översta fönste rraden tillhör kyrkan; längst t v portalen till kyrktrappan med årtalet 1568. Uppmätning H Å kerlund 1930­ talet K almar Castle. Front of S suite faci ng th e courtyard. The top row of windows betongs to the Church; far left, doorway leading to th e Church staircase, dated 1568 o 10 20 30 40/'A Fig 24. Kalmar slott. Södra längans södra fasad . Uppmätning H Åkerlund 1930-ta let Kalmar Castle. S front of S suite YNGRESLOTTSKYRKAN finnas, som redan nämnts, i slottet i Gustrow byggt av Dominicus Pahrs broder, Franciscus Pahr. Banden äro dekorerade med enkla beslags­ ornament, sammansatta av cirklar och rektanglar med konturer i gråsvart färg (fig 35 till 37); de cirkelrunda ytorna äro blekt rödgrå. Fig 40 åter­ ger en av Mandelgren utförd skiss av valvbandens dekorering före restaureringen 1882. Det nuva­ rande utseendet är i överensstämmelse med denna skiss. Väggarna, både i rummet och i dess föns­ terni scher, äro täckta med ornamental målning. Ungefär 2,40 m ovan golvet delas väggarna hori­ sontalt av en stucklist. Ovanför denna utgöres målningen av ett mönster av band och rosetter i brunrött på gråvit botten. Närmast under listen finnes ett »lambrequinrr:önster» i ljust grårött och blått; därunder stora schablonerade cirkelrunda ornament samt rosetter m m utförda i olivgrönt (fig 35 och 36). Skisser av N M Mandelgren ut­ förda före restaureringen 1882 visa tämligen god överensstämmelse (fig 39, 41 och 42). På var­ dera av fönsternischernas sidor finnes en rund­ b ågig inskriftstavla med ultramarinblå botten och på denna bibelspråk. Tavlorna ha ramar av mur­ bruk eller stuck, målade i ljust gråröd färg. Lik­ artade inskriftstavlor av varierande form finnas även på väggarna. P å tavlorna finnas bibelspråk; på västra och norra väggarna och i den senares fönsternisch er äro de på svenska och utförda med frakturbokstäver (fig 35). På södra sid an äro de på latin med kapitäler (fig 36) . Texterna finnas i sin helhet återgivna s 49 f. Bokstävern a äro ut­ förd a, dels med ett material som ser ut att vara oäkta guld, dels med vit färg. Den senare är en komplettering, till en del från restaureringen 1882. Kompletteringar med vit färg hade dock utförts redan före 1875, vilket man finner bl a av anteckningar av N M Mandelgren från nämnda år. Han meddelar att i fönstersmygarna mot södra sidan funnos bibelspråk på latin »med vit skrift på blå botten». Där de blå fälten p å ett par ställen varit fö r små för att lämna plats för bibelspråk, ha ytorna i stället fyllts med blad­ slingor i vitt (fig 35 och 37). En teckning av Man­ delgren från år 1857 visar att även dessa slingor funnits före restaureringen 1882 (fig 39) . Om målningarnas restaurering meddelar en inskrift i västligaste fönsternischens norra sida följande: »Kyrkan i sin helhet omrestaurerad i sitt ur­ sprungliga skick af C. O. Christiernin Ar 1882 dervid biträdd af Ynglingarne Carl Lindquist och Axel Th. Nyquist». I en promemoria av lands­ kamreraren J A Södermark den 15 november 1879, i vilken h an anger principerna för restaure­ ringen, säges att väggarnas målningar skola åter­ ställas med schablon »efter ännu synliga figurer ». I fråga om valvens målningar däremot »erfordras endast på några få och obetydliga fläckar färgar­ nas uppfriskning, och bör i öfrigt ej på minsta sätt vidgöras, hvilket äfven gäller de hvalfkåpor, som från hufvudhvalfvet utvika sig till fönster­ beteckningar», 73 varmed Södermark menat föns­ ternischernas valvbågar. (Jfr s 35 .) Skisser av M andelgren fig 39, 40 och 42, utförda dels 1857 dels 1875 överensstämma, utom beträffande de stora runda orn amenten på väggarnas nedre de­ lar, noga med de nuvarande målningarna. 76 Det är därför troligt att dessa, vad formerna beträffar, icke blivit förvanskade. T fråga om färgernas ny­ anser kan däremot intet omdöme givas, emedan inga helt orörda målningar synas vara bevarade. De latinska texterna på väggarna och i fönster­ nischerna äro alla hämtade ur Psaltaren och följ a Vulgata med endast ett par obetydliga avvikelser. De svenska texterna överensstämma till lydelsen såväl med bibelöversättningen av 1541 (G ustav Vasas bibel) som med editionen av år 1618 (Gus­ tav II Adolfs bibel) men i fråga om stavningen finn as vissa mindre avvikelser från båda ; den st f 1r dock närmast Gustav Il Adolfs bibel. D å vers­ num mer äro a ngivna för alla citat och sådana fi nnas i elen sistnämnda editionen men saknas i den av år 1541 , bör det vara Gustav II Adolfs bibel som utgjort förl agan. M åln ingarna böra där­ för vara utförda tidigast 1618 . Ingen uppgift om deras tillkomst har kunnat påvisas i räkenska­ '' Aug Hahr, Studi er j Johan III:s renässans I s 67 ff. Uppsala 1907 . " Avgjord a må l 1880. '" D et är anledning att misstä nk a att Mandelgrens ski ss fig 41 j detta fa ll är mindre nöjaktig och att m å laren Christernin återgivit formen noggrannare än Mandelgren. 42 Fig 25. Pl an av slottskyrkan 1780. Original i Kra Plan of Castle Church, 1780 Fig 26. Pl an av slottsky rka n 1817. Uppm ätnin g N I Löfgren . Original ATA Plan of Cast le Church, 1817. M easurem ents by N l Löfgren IJ l f ,. • ~ ., 8 • ID n l .f 43 YNGRESLOTTSKYRKAN -·­ . ~ . - ~~ Al-· Ii Fig 27. Slottskyrkan , interiör mot öster. Foto S H a llgren 1966 Castle Church, interior Iaoking E perna, men de starkt framträdande inslagen av ultramarinblå färg talar för att de utförts av samma person, målaren Petter Bundi, som 1638 målade kansliet och kanslivalvet (rum nr 50 och 51) i våningen närmast under kyrkan (K S III s 345 och 360). Målningarna i dessa rum ha näm­ ligen ganska likartad färghållning med starkt framträdande inslag av ultramarinblått som dock nu blivit tämligen blekt. Petter Bundi förekom­ mer första gången i slottets räkenskaper 1638 och sista gången 1649 77 och det är därför troligt att målningarna tillkommit någon gång mot mitten av 1600-talet, kanske 1638 samtidigt med mål­ ningarna i kanslivåningen, vilka utförts detta år (K S III s 343). 44 I en av kyrkorådet lämnad redogörelse för res­ taureringen daterad oktober 1882, författad och egenhändigt utskriven av domprosten R War­ holm78 (K HI a: 2) säges bl a » Väggarne voro i allmänhet mycket skadade till murningen, ram­ styckena till stor del bortfallne, bibelspråken till större delen dels utplånade, dels oläslige . . . Af färger och schablon fanns på väggens nedra del 77 Petter Bundi var dock verksam i Kalmar ända till 1675 då han uppsade sitt burskap på grund av hög å lder. (Gunnar Håkansson , Kalmar och Kalmarbor under 1600­ talet s 68. Göteborg 1944.) 8 ' David Rikard War/w/m, f 1827, fil magister (fil dr) 1850, teol kand 1855, prästvigd samma år, domprost i Kalmar 1877, teol dr 1893, d 1900. BYGGNADEN Fig 28. Slottskyrkan, interiör mot väster. Foto S Hallgren 1966 Castle Church, interior looking W en figur att aftekna; på öfra delen mera. Nu hafva väggame blifvit nymålade, till färg, schablon och inskrifter alltdeles liknande det förut befintliga; erforderliga bibelspråk hafva valts af undertek­ '" Enligt kyrkorådets redogörelse för restaureringen voro följande av de på s 49 ff återgivna bibelcitaten på kyrkans väggar läs li ga före restaureringen 1882; (sve nska): nr 7, 9, 10, 12, 13, 14, 16 och 17; (latinska): nr 22- 27, 29 och 30. - Mandelgren lämnar följande uppgifter om samma inskrifter J 875; (svenska): nr 2- 5 oläsliga, 6 ?, 7-9 oläsliga, 10 läslig, 11 ?, 12 läslig, 13-15 oläsliga, 16, 17 läsli ga, 18, 19 ingen uppgift, 20 oläslig; (latinska): nr 21 •utpl å nat all skrift•, 22-27 läsliga, 28 »bo rta>>, 29, 30 läs liga, 32 , 33 >> utpl ånat•. - I fråga om de latinsk a inskrifte rn a äro W arholm s och Mandelgrens uppgifter helt samstämmiga. nad, pastor [Warholm]; den vestra väggen, på hvilken intet spår till äldre dekoration var syn­ ligt, har anordnats af målaren, och ett bibelspråk ditsatts. . . . Rundt omkring Kyrkan hafva väg­ game blifvit oljedränkta till ungefer 8 fots höjd ». I valven ha »de hvita fälten kalkats men färgen icke förnyats utom på få ställen, der murningen måst lagas eller fläckar förefunnits. Detsamma gäller hvalfkuporna som från hufvudhvalfvet ut­ veckla sig till fensterbeteckningar». Uppgift läm­ nas även om vilka av de gamla bibelspråken som voro läsliga, nämligen åtta på svenska och åtta på latin. 711 Endast 16 av de 33 inskrifterna skulle, om detta är riktigt, vara original och de övriga vara kompletteringar med citat ur Gustav II 45 Fig 29. Slottskyrk an, interiör mot öster 1890-ta let. Foto i NordM Castle Church, interior Iaoking E, 1890's 46 BYGGNADEN F ig 30. slottskyrkan, interiö'r mot öster, teckning av N I Löfgren omkr 1820. ATA Castle Church, interior Iaoking E, drawing by N l Löfgren, ca 1820 Adolfs bibel gjorda av domprosten Warholm . Dessa kompletteringar måste i sådant fall sägas vara gjorda med betydande skicklighet och stor inlevelse. Citatserien är som helhet ett betydande Ette r ~irt konstverk. Mandelgren skiljer i sina anteckningar från 1875 på inskrifter som voro utplånade och så­ dana som voro oläsliga. Bland de senare var den på västligaste fönsternischens västra vägg på norra sidan där det enligt uppgift nya citatet nr 2 nu fin nes (s 49). Där kan man se att en äldre inskrift finnes bevarad under den nuvarande. Kyrkorådets ovan citerade uppgift om bibelsprå­ ken är ganska oklar och det är icke uteslutet att en del av de inskrifter som skulle vara utvalda av Warholm i verkligheten kunna vara rekonstruk­ tioner. Med sin stora bibelkännedom och sina kunskaper i latin bör han, då en del ord voro läsliga, ha kunnat identifiera bibelstället. Vid en blivande restaurering är det möjligt att man skall kunna tyda denna och eventuellt andra, ur­ sprungliga, texter och säkert fastställa vilka som tillkommit 1882. östra väggen har blå bottenfärg och på denna äro strödda »Vasar» och »Tre kronor » målade i gult (fig 29). Denna målning har tillkommit ef­ ter det restaureringen 1882 blivit avslutad . (Jfr s 63.) Den av fig 30 återgivna interiörbilden från om­ kring år 1820 visar, att den östra väggen då en­ dast hade ett målat vapentält som omgav altar­ tavlan. Denna målning har tillkommit 1812. Soc­ kenstämmoprot d 12 maj meddelar att en leda­ mot i församlingen Daniel Hemmingsson boende i Gamla staden »på egen bekostnad låtit Reno­ vera Altare Taflan, förgylla Ramarna [p å denna 47 YNGRE SLOTTSKYRKAN Fig 31. Interiör av koret med altare, predikstol, »prestbänb och kungsstolar. Foto S Hallgren 1966 Interior of chancel with altar, pulpit, "priest's bertch" and royal pews och på nummertavlorna? J samt måla en mantel som omgiver denna Tafla, hvilket gifver en skön prydnad åt Kyrkan, ty blef han af Pastor och Församlingen betackad» (K I a: l f 53. Jfr s 65). I fälten med blå botten i fönsternischernas valv och på väggarna, där de lister som omrama stick­ kuporna löpa samman, äro fästade vita »kerub­ huvuden», gjutna i gips (fig 35 och 38) . I vart­ dera av fönsternischernas valv finnes ett »kerub­ huvud» omgivet av fyra mindre änglahuvuden (fig 35). Ar 1879 fanns enligt Södermarks nyss nämnda promemoria endast ett av vardera slaget bevarat och detta bestyrkes av kyrkorådets redo­ 48 görelse för restaureringen 1882; där säges »af cherubansigtena funnos qvar ett större jemte bitar af ett mindre, allt af papper, och hafva tjenat till modell för de nya af gips» (K III a: 2). Ori­ ginalen från 1600-talet voro sålunda av papier­ mache. Ar 1857 då Mandelgren gjorde sina av fig 39 och 43 återgivna skisser synes betydligt mycket mera ha varit bevarat både av änglahu­ vudena och av den målade dekorationen. Den se­ nare bilden anger de dekorativa anordningarna i en av fönsternischerna med ett större och fyra mindre änglahuvuden . Mandelgren har samtidigt även gjort detaljskisser av dessa huvuden. BYGGNADEN Fig 32. Detalj av a ltarri ngens dekor. Foto Rolf Lind 1967 Detail of decoration of altar rail Inskrifter Textern a i fö nsternischerna och på väggarna äro fö ljande: ett cirkelrunt fält över l . P å västra väggen huvudingången: »Luc. 2 C 14 v. Aera ware Gudh i högdene, O ch p å jordenne fridh , Och menni­ skiomen en god h wilie». 2 . P å vänstra (norra) sidan: Första (västligaste) fö nsternischens västra vägg: »Joh . 4 C. 23 v. Then tijd kommer, och är nu a lla redho, at rette tilbidhiare skola tilbidhia Fadhren j Andanom och sanningen, thy Fadhren wil och sådana haf­ fua, som hono m tilbidhi a skola ». 3. Första fönsternischens östra vägg: »Eph. 5 C . 18 v. Vpfyllens medh them helga Anda, Talandes emellan idor j Psalmer och lofsonger, och andeliga wisor, siungandes och spelandes Heranom uthi idor hierta, Altidjdh tacksäyandes G udi och Padrenom för hwar man uthi wårs HERras JEsu Christi na mpn ». 4. o rra väggen under valvet, mell an första och andra fönsternische rna: »Eph. 2 C. 19 v. Så ären icke nu gäster och fremmande, vthan helga ·o Större delen är utesluten u r 1917 å rs bibelöve r­ sättning emedan den ~ir ett sent inskott. Jfr Viktor R ydberg, Bibelns lära om Kristus. Sjette upp!. Stockholm 1897s l 7ff. m anna m edhborgare, och Gudz hwsfolck, Vp­ bygde på Apostlarnas och Propheternas grund, ther Jesus Christus öfwerste hörnestenen är. P å hwilken hel a bygningen tilhopa fogat wäxer til itt T empel i Herranom. P å hwilkom ock j medh upbygde wa rden, Gudi till itt heman genom An­ dan ». 5. Norra väggen under föregående: »Rom. 6 C. 3, 4 v. Weten j icke brödhe r, at alle wij som äre döpte til C hristum Jesum, wij äre döpte j h ans dödh : Så äre wij jw begraffne medh honom genom dopet j dödhen, at såsom Christus ä r up­ weckt ifrå the dödha genom Fadhrens herligheet, så skole och wij wandra j itt nytt leffurne ». 6. Andra fönsternischens västra vägg: »2 Pet. l C. 19 v. Wij haffuom itt fast Prophetiskt ord, O ch j gören wel at j achten the r p å, lijka som p å itt liws som skijn uthi itt mörkt rwm, så lenge thet daghas och morgonstiem an vpgåå r j idhor hierta». 7. A ndra fönsternischens östra vägg: »l Joh _ 5 C. 7 v. T ree äro som witna j Himmelen, Fadh­ ren, Ordet, och then helghe Ande, och the tree äro itt. Och try ä ro the som witna på Jordenne, Anden , Watnet, och Blodhet, och the try äro itt».8 0 8. Norra väggen väster om tredje fönster­ nischen: »l Tim. 2 C. 4 v. Gudh wil at alla men­ 49 4 - 071547 Kal m a r s lotts ky rkor YNGRESLOTTSKYRKAN F ig 33. Predikstolen med dess »sol». Foto N Lagergren 1962 Pulpit with ils "Sun" niskior skola freista warda, och til sanningennes kundskap komma». 9. Tredje fönsternischens västra vägg: »l Pet. l C. 18 v. Weter, at j icke medh förgengelighit silff eller guld igen löste äre jfrå idhert fåfenga leffuerne effter fädhernas sett, Uthan medh Christi dyra blodh såsom medh itt meenlöst och obesmit­ tat lambs ». l O. Tredje fönsternischens östra vägg: »l Pet. 2 C. 12 v. Förer itt gott umgengelse jbland hedh­ ninganar, på thet the som plägha förtala idher såsom ilgerningesmän, mågha see idhra godha gerningar, och prisa Gudh, när thet j dagsljuset kommer». 1 1. Norra väggen mellan tredje och fjärde fön sternischerna: »Jac. l K. 22 v. Görer ordet, och icke allenast hörer thet, bedraghandes idhor sielffua». 12. Fjärde fönsternischens västra vägg: »Tit. 3 C. 8 v. Thetta wil iagh at tu lärer såsom thet ther wist är, at the som Gudhi troodt haffua, win­ leggia sigh j godha gerningar föregå. Ty sådant är menniskiomen gott och nyttigt». 13. Fjärde fönsternischens östra vägg: »Tit. 2 C. 8 v. 81 Vthi all ting stell tigh sielff för een eff­ tersyyn til godha gerningar, medh oförfalskat lär­ dom, medh ärligheet, medh helsosam och ostraf­ feligh ord, på thet han som emoot ståår må blyias, intet ond t haffuandes, the t han om oss s äya kan». 14. Norra väggen mellan fjärde och femte fönsternischerna: »2 Tim. 3 C v. 15. Effter thu aff barndom haffuer kunnet then helgha Scrifft, kan hon tigh vnderwisa til saligheet genom trona på Christum Jesum . Ty all Scrifft aff Gudhi uthgif­ fuin, är nyttigh til lärdom, til straff, til bättring, til tuchtan j retferdigheet». 15. Norra väggen under föregående: »Ap. G. 4 C. 12 v. I ingom androm är saligheet, Ty thet är icke heller någhot annat nampn vnder himelen menniskiomen giffuit j hwilko wi skole salighe warda». 16. Femte fönsternischens västra vägg: »l Cor. 9 C. [16, 17] v. At iagh förkunnar Euangelium, thes torff iagh icke beröma migh, Ty iagh moste thet göra, Och wee migh om iagh thet icke för­ kunnar. Gör iagh thet gerna, så warder migh lönt, Men gör iagh thet nödigt så är migh doch thet embetet befalt». 17. Femte fönsternischens östra vägg: »l Cor. 3 C. 11 v. En annan grund kan ingen Jeggia, än then som lagder är, hwilken är Jesus Christus. Hwar nu någhor bygger på thenna grund, guld, silffuer, ädhla stenar, trää, höö, stråå, så warder hwars och eens werck uppenbart». 18. Norra väggen väster om sjätte fönster­ nischen invid predikstolen: »Marc. 16 K. 15, 16 v. Prediker Ewangelium allom Creaturom. Then ther troor och bliffuer döpt, han skal warda sa­ ligh Men then icke troor, han skal warda för­ dömd ». 19. Sjätte fönsternischens västra vägg vid »prästestolen», nu »sakristian»: »l Tim. 4 Cap. 16 v. Haff acht på thig sielffuan, och på lärdo­ "' I Gustav H Adolfs bibel, liksom i 1917 års bibel­ översättning är detta verserna 7 och 8. 50 BYGGNADEN men, bliff j thessa stycker. Ty om tu så gör, frei­ sar tu thig sielffuan och them som thig höra». 20. Sjätte fönsternischens östra vägg: »l Pet. 5 C. 18, 19 v. 82 Presterna som äro j bland idher, förmanar iagh, som är ock en Prest och witne til Christi pino, och declachtig i thcn herligheet som vppenbaras skal. Födher Christi Hiord [som är j bland idher, och ] haffuer [acht på honoml». Enligt Mandelgren var denna inskrift »oläslig» 18 7 5. Sista delen av texten är fortfarande kor­ rumperad och oläslig; den är ovan kompletterad efter Gustav II Adolfs bibel. Det måste ifråga­ sättas om icke denna text funnits på platsen re­ dan före 1882 års restaurering. På högra (södra) sidan: 21. Väster om första (västligaste) fönsternischen: »Pz PSAL V. V. VII8" EGO AVTEM IN MVLTITVDINE MISERTCORDIJE TVJE lNTROlBO IN DOM VM TVAM: ADORABO AD TEMPLVM SANCTVM TVVM IN TJMORE TVO. DOMINE DEDVC ME IN JVSTITIA TV A: PROPTER lNIMICOS MEOS DI­ RlGE IN CONSPECTV TVO VIAM MEAM. DO­ MINE: NE IN FVRORE TYO ARGYAS ME: NEQVE IN IRA TYA CORRlPIAS ME. MISERERE MEI DO­ MINE, QVONIAM INFIRMVS SVM, SANA ME DO­ MINE, QVONIAM CONTVRBATA SYNT OSSA MEA. ET ANIMA MEA TVRBATA EST VALDE.» 22. Första fönstern ischens västra vägg: >>Pz PSAL. XXXI[ 1- 3]. BEATI QVORVM REMISSJE SYNT JN­ IQVITATES ET QVORVM TECTA SYNT PECCATA. BEATVS VIR, CVI NON IMPVTAVIT DOMINVS PECCATVM, NEC EST IN SPIRITV EJVS DOLVS. QVVM [ ~ QVONTAM] TACVI INVETERAVERVNT OSSA MEA, DVM CLAMAREM TOTA DIE>>. 23. Första fönsternischens östra vägg: »Pz PSAL. XXXVU[2- 4]. DOMINE, NE IN FVRORE TVO ARG­ VAS ME. NEQVE IN IRA TYA CORRIPIAS ME. QVONIAM SAGITTtE TVtE INFIXJE SYNT MIHI ET CONFIRMASTI SVPER ME MANVM TVAM. NON EST SANITAS IN CARNE MEA A FACIE IRtE TVtE, NON EST PAX OSSIBVS MEIS A FACIE PECCATORVM MEORVM». 24. Andra fönsternischens västra vägg: >>Pz PSAL. CI[2, 3]. DOMINE, EXAVDI DRATIONEM MEAM, ET CLAMOR MEVS AD TE VENIAT. NON AYER­ TAS FACIEM TVAM A ME: IN QVACVMQVE DIE TRIBVLOR INCLINA AD ME AVREM TVAM. IN QVACVMQVE DIE INVOCAVERO TE, VELOCITER EXAVDI ME>>. 25. Andra fönsternischens östra vägg: ,pz PSAL. L[3, 4]. MISERERE MEI DEVS SECVNDVM MAG­ NAM MISER[l]CORDIAM TVAM. ET SECYNDVM MVLTITVDINEM MISERATIONVM TYARYM DELE TNIQVITATEM MEAM. AMPLIVS LAVA ME AB INIQVITATE MEA ET A PECCATO MEO MYNDA ME>> . 26. Södra väggen öster om andra fönsternischen: ,pz PSAL. CXXIX [1- 4]. DE PROFVNDIS CLAMAVI AD TE, DOMINE, DOMINE EXAVDI VOCEM MEAM. FJANT AVRES TVtE lNTENDENTES IN VOCEM DEPRECATIONIS ME!E. Sl JNIQVITATES OBSER­ VAVERIS DOMINE, DOMlNE QVIS SVSTINEFig 34. Västra dörren (till Gröna salen). Foto N Lager­ gren 1962 W door (leading inta th e Green Hall) " De angivna versnumren äro felaktiga. Inskriften återger l . Pet. 5: 1- 2. 83 De latinska inskrifterna ha jämfört med följande editioner av Vulgata: Biblia ad vetustissima exemplaria nunc recens c1st:gata. Antverpi> . 27 . Södra väggen väster om tredj·e fönsternischen: »Pz PSAL. CXXXIIP' ECCE NVNC BENEDICITE DO­ MINVO[!]OMNES SERVI DOMINI. QVI STATIS IN DOMO DOMINI, IN ATRIIS DOMVS DEl NOSTRI. IN NOCTIBVS EXTOLLITE MANVS VESTRAS IN SANCTA, ET BENEDICITE DOMINO [!] BENEDI­ CAT TE DEVS EX SION, QVI FECIT CCELVM ET TERRAM» . 28. Tredje fönstrets västra vägg : »Pz PSAL. CXX[1-4]. LEVAVI OCVLOS MEOS IN MONTES, VNDE VENJET A VXILIVM MIHI. AVXILIVM MEVM A DOMINI, QVI FECIT COELVM ET TER­ RAM. NON DET IN COMMOTIONEM PEDEM TVVM, NEQVE DORMITET QVI CVSTODIT TE. ECCE NON DORMITABIT NEQVE DORMIET QVI CVSTODIT ISRAEL.» 29. Tredje fönstrets östra vägg: »Pz PSAL. LXVI[2-5]. DEVS MISEREATVR NOSTRI ET BE­ NEDICAT NOBIS, ILLVMINET VVLTVM SVVM SVPER NOS, ET MISEREATVR NOSTRI. VT COG­ NOSCAMVS IN TERRA VIAM TVAM, IN OMNIBVS GENTIBVS SALVTARE TVVM. CONFITEANTVR TIBI POPVLI DEVS, CONFITEANTVR TIBI POPVLI OMNES. LtETENTVR ET EXVLTENT GENTES QVVM [ ~ QVONIAM] IVDICAS POPVLOS IN EQVI­ TATE ET GENTES IN TERRA DIRIGIS». 8 ' Ps 133 v 1- 3 i Vulgata, men ps 134 i de svenska bibeleditionerna av år 1541, 1618 och 1917. Där inskriften i sista versen har »DEVS» har Vulgata »DOMINVS». 30. Södra väggen öster om tredje fönsternischen: »Pz PSAL. CIIII[1- 4]. CONFITEMINI DOMINO ET IN­ VOCATE NOMEN EJVS ANNVNTIATE INTER 54 BYGGNADEN GENTES OPERA EJVS. CANTATE El ET PSALLITE EI: NARRATE OMNIA MIRABILIA EJVS LAVDA­ MINI IN NOMINE SANCTO EJVS, LIETETVR COR QV!ERENTIVM DOMINVM QV!ERITE DOMINVM ET CONFIRMAMINh . 31. Södra väggen väster om fjärde fönsternischen: »Pz PSAL. CXVII[14- 16]. FORTITVDO MEA ET LAVS MEA DOMINVS, ET FACTVS EST MTHI IN SALV­ TEM. VOX EXVLTATIONJS ET SALVTIS IN TA­ BERNACULIS JVSTORVM. DEXTERA DOMINI FE­ CIT VTRTVTEM, DEXTERA DOMINI EXALTAVIT ME, DEXTERA DOMINI FECIT VIRTVTEM». 32. Fjärde (östligaste) fö nsternischens västra vägg: >>Pz PSAL. CXLTX[ l - 4]. CANTATE DOMINO CAN ­ TICVM NOV VM: LAVS EJUS IN ECCLESIA SANC­ TORVM. LIETETVR ISRAEL IN E O QVI FECIT EVM, ET FILII SION EXVLTENT IN REGE SVO. LAVDENT NOMEN EJVS IN CHORO: IN TYM­ PANO ET PSALTERlO PSALLANT El: QVIA BE­ NEPLACITVM EST DOMINO IN POPVLO SVO ET EXALTAV lT MANSVETOS IN SALVTEM». 33. F järde fönstrets östra vägg: »P z PSAL. CL[ l - 3, 6]. LAVDATE DOMINVM IN SANCTTS EJVS: LAVDATE EVM IN F IRMAMENTO VIRTV­ TTS EJVS: LAVDATE EVM IN VIRTVTIBVS EJVS: LAVDATE DOMLNVM IN SANCTIS EJVS: LAV­ DATE EVM SECVNDVM MVLTlTVDTNEM MAG­ NLTVDTNIS EJVS. LAVDATE EVM IN SONO TVBIE: OMNIS SPIRlTVS LAVDET DOMINVM. HALLELVJA». nas men anordningen framgår fullt tydligt av hans perspektivbild fig 45 och av en kroki i ett av hans memorial i ärendet. Gröna salen skulle gö­ ras treskeppig genom insättande av två rader ko­ lonner ungefär så som den rekonstruerade planen fig 44 anger. D essa kolonner skulle ersätta den rad av stöttor som uppbar salens bjälkar alltse­ dan dessa till stor del blivit avsågade då brän­ neri år 1776 inrättades i slottet. Salen skulle in­ redas och väggarna målas i gotiska former på sätt fig 45 visar. Altare och predikstol skulle upp­ ställas, det förra vid Gröna salens vägg mot Röd­ kullatornet och predikstolen i gränsen mellan de båda rummen. Därvid skulle bådadera vara väl synliga från den utvidgade kyrkans alla delar. Kyrkan skulle få ingång både från kyrktrappan och från kungstrappan i slottets västra länga. För­ slaget tillstyrktes av landshövdingeämbetet och överintendentsämbetet men avstyrktes på det be­ stämdaste av riksantikvarien och vitterhets- his­ torie- och antikvitetskademien, varefter det fick förfalla. s5 Fig 38. »Kerubhuvud » av gi ps, på norra väggen där två av valvbanden sammanstöta; avgjutning 1882 efter origi­ nal av papiermache från 1600-talet. Foto S Hallgren 1966 Plaster "c/ierub's /iead" on N wall where two vault ribs meet, east made in 1882 from the 17th century papier-macheoriginal Förslag till utvidgning av kyrkan 1858 Domkyrkorådet i Kalmar anhöll 185 8 hos kungl. maj:t att få utvidga slottskyrkan genom att för­ ena den med den väster om kyrkan belägna Gröna salen, vilken vid olika tillfällen allt sedan J 600-talet använts av de kyrkobesökare som icke fingo rum i själva kyrkan. De fingo åhöra guds­ tjänsten genom den öppna dörren mellan de båda rummen. Långbänkar voro då uppställda i Gröna salen till sittplatser för dessa besökare (jfr s 79). Ideen till utvidgningen gavs av arkitekten F W Scholander, och han fick även i uppdrag att ut­ arbeta projektet. Hans förslag innebar att kyr­ kans västra vägg mot Gröna salen i sin helhet skulle rivas varefter kyrkan skulle komma att bestå av två i vinkel mot varandra belägna delar. Scholanders planritning har icke kunnat återfin­ s.> För de niimnda myndigheternas och Scholanders argumenteringar, vi lka ii ro av stort intresse ur bygg­ nadsminnesvårdens sy npunkt, är utförligt redogjort i K S ITI s 214-218. 55 Förslag till ny slottskyrka i »Förbrända salen» 1877 Man inriktade sig istället på att inreda en ny större slottskyrka i den s k Förbrända salen (rum nr 74 och 76) i östra längans övre våning för att den äldre kyrkan skulle kunna bevaras i sin gamla form . Det var främst landskamrerar·en J A Sö­ dermark som ivrade för en sådan lösning. Rum­ men nr 74 och 76 hade under 1500-talet till­ sammans utgjort en festsal kallad Stora östra sa­ len. Efter en brand 1642 hade den uppdelats i två rum av vilka det norra (nr 74) kallades »För­ brända salen» och den södra (nr 74) »Rustkam­ maren». Båda rummen blevo under 1700-talet entresolerade och inredda till spannmålsmagasin i två våningar. Denna inredning fanns kvar på 1870-talet, men rummen stodo då oanvända och voro mycket förfallna. Kyrkostämman utsåg den 29 juni 1874 en kommitte bestående av lands­ hövding G J Edelstam, landskamrerare J A Sö­ dermark, grosshandlaren J Jeansson, handlanden Boreli samt stämmans ordförande domkyrkavice­ pastorn I M Lindstedt86 med uppdrag »att in­ komma med förslag till restaurerande af Brända salen till en kyrka eller till uppförande af en ny kyrka ». De kommitterade skulle ha rätt »att med sig adjungera sakkunnige män » (K II a). Kom­ mitten uppdrog åt arkitekten J F Abom att upp­ rätta förslag enligt det förra alternativet. Aboms ritningar äro daterade 1877. Fig 4 7 visar hans orienterande översiktsplan av slottets östra länga. Ingången skulle anordnas från kyrktrappan (rum '" Om Lindstedt se Bror Olsson , K alm a r st ift s herda­ minne 3 s 199 ff. l ;t_ t l- "- .. ,' l 1­ /'t tFig 39. Krokier av N M M andelgren 1857 visande detaljer i slottskyrkan. LUKI Rough sketches by N M Mandelgre n, 1857, of de­ tails in th e Castle C/iurch 56 FÖRSLAG TILL NY SLOTTSKYRKA . Fig 40--42. Skisser av N M Mandelgren 1857 eller 1875. Nederst t v dekor p å kyrkans valv­ band. överst t v och t h detaljer av väggarnas dekorering Sketches by N M Mandelgren, 1857 or 1875. Botlom lejt: decoration on vau/t ribs. Top right and lejt: delails of wall decoration nr 85) genom den befinliga tämligen smala dör­ ren till nr 83. Dörren mellan detta rum och nr 82, som är av ungefär samma bredd som den nyss nämnda, skulle av icke angivet skäl breddas till 3,6 m. Rum nr 82 skulle tjäna som vapenhus. Den befintliga dörren därifrån till Brända salen (nr 84, 86) skulle breddas endast obetydligt till l ,80 och dörren i salens norra vägg till rum nr 72 skulle muras igen. Sakristia skulle anordnas i rum nr 75 i nordöstra tornet. Den skulle stå i förbindelse med kyrkan genom en befintlig dörr och ha en särskild ingång för prästen genom en likaledes befintlig dörr från rum nr 72, som står i förbindelse med Drottningtrappan i slottets Nö hörn. Rum nr 77 i sydöstra tornet skulle dispone­ ras av kyrkan, troligen som förvaringsrum. Fig 46 vis.ar plan av och längdsektion genom kyrkan. Altaret skulle ställas mot norra väggen och ha halvrund altarring och korpartiets golv skulle ligga tre steg högre än kyrkans. Predik­ stolen skulle placeras vid östra väggen med upp­ gång från koret. r kyrkans södra del skulle an­ ordnas en läktare med trappor åt båda sidor. Den skulle vila på fyra kolonner. På vardera sidan om mittgången finnes 23 bänkar och dessutom tre kortare invid västra väggen mitt emot predik­ stolen, tydligen för kyrkvärdar m fl. sektionerna fig 46 och 48 ange närmare kyr­ kans arkitektoniska utformning. Det plana taket skulle ha en ganska rikt profilerad taklist upp­ buren av kraftiga konsoler; därunder en fris med femuddiga stjärnor i guld. Rummets rektangulära fönster skulle förhöjas något och förändras till rundbågig form och dörröppningen till rum nr 77 i sydöstra tornet skulle utvidgas till samma storlek och form som fönstren. Hålets övre del skulle ha glas och den nedre delen förses med dörrar av form som fig 46 anger. Murytorna mel­ lan fönstren skulle med listverk uppdelas i rek­ tangulära, i rödgult marmorerade fält omgivna 57 YNGRESLOTTSKYRKAN .. --· ·• ..t- Fig 43. Fönstern isch och dess dekorering, skiss av N M Mandelgren 1857. LUKI Window niche and its decoration; sketch by N M Man­ de/gren, 1857 av vita ramar; varje fält en trearmad ljuslam­ pett. Altaruppställningen i empireformer har två refflade korintiska pilastrar som uppbära en tri­ angulär fronton; mellan pilastrarna ett rundbågigt fält i vilket ett förgyllt kors med törnekrona och vit svetteduk tecknar sig mot blå botten; på kor­ sets fot I H S. I frontonen ett strålande gudsöga i guld och därunder i frisen inskriften D E O S A C R U M. I svickelfälten palmkvistar. Altar­ ringen med balustrar i vitt och guld har röd kläd­ sel överst och på knäfallspallen. På vardera sidan om altaret en nummertavla i empireformer med kolonnetter och överst ett änglahuvud. Predikstolen har likartade former. I korgens tre på ritningen synliga fält visas lagens båda tavlor, kalk och palmkvistar samt ett strålande kors, allt i guld mot blå botten. Predikstolens ljudtak är utfört i en blandning av empire- och gotiska former. Förslaget skulle om det blivit utfört ha givit för­ samlingen ett efter dåvarande förhållanden vär­ digt och praktiskt inrättat kyrkorum. Det är över­ lägset Scholanders förslag till utvidgning av slotts­ kyrkan, främst i det avseendet att det ger kyrkan en rymlig sakristia med dubbla ingångar. Det be­ handlar även den historiska byggnaden på ett skonsammare sätt. För ritningarna betingade sig Abom ett arvode av 200 kr och landskamrer Södermark begärde på kommittens vägnar att kyrkorådet skulle ut­ anordna denna summa. Vid extra sammanträde den 4 juni 1877 beslöt kyrkorådet emellertid att vägra utanordning emedan i kyrkostämmans be­ slut om tillsättande av kommitten »icke ingick bemyndigande att utanordna några penningar». Det ankom därför på kommitten att själv göra utbetalningen (K II b: 5). Förslaget att inreda kyrka i salen kom aldrig till utförande. Man fick nöja sig med att restaurera den gamla. Restaureringen 1882 Under 1870-talet gjorde sig kravet på värme slottskyrkan allt starkare hört i församlingen . Landskamrer J A Södermark - som var den som främst ivrade för slottets iståndsättande ­ motsatte sig dock detta med hänsyn till eldfaran. Han ansåg att då staden nyss fått en ny, stor och modäro skolbyggnad som låg närmare till för gudstjänstbesökarna och som hade en samlingssal vilken rymde betydligt flera personer än slotts­ kyrkan, borde denna sal förses med altare för en ringa kostnad och användas som gudstjänst­ lokal under den kalla årstiden. slottskyrkan som - liksom slottet i sin helhet - var ett histo­ riskt minnesmärke borde restaureras som ett så­ dant och användas endast under de varma års­ tiderna. 58 RESTA URERINGEN 1882 l _j---­ l -~=- ~-_-~lt~~-11. __! l -­ ~- -­ - 57 l --­ ' --:-__ 55 r- - DM10 50 1 '234-S 10 15M ~J.illw > Väggarna rundt omkring kyrk an ningar ». oljemålas till circa 8 fots höjd 01 och iståndsättas efte r den gamla läktarens borttagande » - »äfven oljemålas alla bänkar utvändigt, likasom altare, altarring, predikstol och sakristia och iståndsät­ tes snickare arbetet der så erfordras ». - »Trap­ pan utanför dörren vid altaret omlägges och till­ ökas med ett steg hvarjemte hela trappgången sk rapas, vattrifves och affä rgas». - Kostnaden för istå ndsättningen inkl »en gurneysk ugn af er­ forderlig storlek med tillhöraode pl åtrör, under­ murning och skärmar på sidorna af blank pl åt» beräknades uppgå till 3 800 kronor, va rav om ­ kring 3 000 kronor till målning, gipsarbeten och förgyllning . ö ve rintendentsämbetet förklarade sig den 9 november 1880 intet ha att erinra mot detta för­ slag (K H b: 5) . Vid kyrkostämm a den 20 decem­ ber 1880 delgavs församlingen det fastställda re­ staure rin gsfö rslaget varefter stämman beslöt att låta res taurera kyrkan i enlighet med detsamma. Besvär över beslutet anfördes hos konungens be­ fallningshavande emedan det .icke ansågs vara fat­ tat i laga ordning. Dels hade »andre än till slotts­ församlingen hörande personer deltagit i ärendets behandling vid kyrkostämman » - varmed åsyfta­ des landshövding Edelstam - dels hade stämman "' Avgjo rd a m å l 1880 . utförande. Uppg iften a tt en del av insk rifte rn a sk ulle vara på tyska ~i r felaktig. D en är avsk ri ve n ef>kungsstolarna, se vidare s 68 f. "' Vid utföra ndet blev endast vägga rn as nedersta de-l neda nfö r m å lnin ge n •oljedränkta". 80 ~' D et halv rund a fönstret ko m a ldrig till 60 RESTAURERINGEN 1882 Fig 45. »Projekt till dekorering af Rikssalen [Gröna sa len] i Ca·lmar Slott och utsee ndet af densamma om före nin g med kyrkan göres, medelst väggens genombrytande. '' Sign F W Scholander 1861. Bst "Project f or th e decoration of the Hall of State [Th e Green H all] in Ca/mar Castle, and th e appearance of the Hall if it is united with th e Church by piercing the wall ." Signed F W Sc!JOiander, 1861 sammanträtt i domkyrkan, dvs utanför slottsför­ samlingens område». Konungens befallningsha­ vande fattade beslut över besvären den 20 april 1881 . Landshövdingen hade deltagit i stämman som representant för staten som äger slottet och kyrkan och stämman hade ägt rum i domkyrkan därför att också andra ärenden behandlats vilka voro gemensamma för domkyrkoförsamlingen och slottsförsamlingen. Besvären ogillades därför (K II b: 5). Vid kyrkorådets sammanträde den 25 april er­ höll ordföranden, domprosten R. Warholm, upp­ drag att skaffa anbud på utförandet av erforder­ lige »murare- och målare-arbeten för återstäl­ lande av slottskyrkan i dess ursprungliga skick». Vid rådets sammanträde den 26 maj förelågo de begärda anbuden båda daterade l maj 1882 (K II b: 5). Murmästaren O Pettersson framhöll i sitt anbud att all puts på väggarna var antingen nedfallen eller mer eller mindre lös samt att »vid alla befintliga ramstycken såväl uti fönsterhvalf­ ven som på väggarna är listerna nerfallne ». Han erbjöd sig att utföra arbetet »samt materiaher af kalk och sand samt ställningsvirke till ungefär 61 YNGRESLOTTSKYRKAN ... ": .. .. Fig 46. Förslag till inredning av ny kyrka i »Förbrända salen» i Kalmar slott, av J F Åbom 1877. Kyrkans plan och längdsektion. Kalmar domkyrkoarkiv Proposal for the establishment of a church in the "Burnt Hall" in Kalmar Castle, by J F Abom, 1877. The plan and longitudinal seetian of the church 900 kr.» Anbud på målning hade lämnats av må­ laren C O Christiernin som framhöll att »man ej med säkerhet kunde bestämma huru mycket som behövde göras förrän Muraren bortknackadt det som är förfallet och löst; så får jag härmed endast uppgifva en obestämd summa, men, som detta ar­ bete fordrar tid och noggranhet både till arbete och färgen och det ej på något vis får vara af­ vikande ifrån det förutvarande så att det får ut­ seende af lappverk antager jag att summan härför kommer att ställa sig omkring 500 kronor. Olje­ färgen å Bänkar, Pallar, Prädikstol, Altare, Altar­ ring, Sakristiga, prydnader å Kungsstolarne, nya dörren samt gallret omkring orgeln, samt fönstren och undre delen af murväggame beräknat till un­ derkant av fönstren 240 kr. Akta förgyllning af allt som förut varit förgylldt 200 kr.» eller till­ sammans 940 kr. Om ornamenten i stället önska­ des förgyllda »med Metall eller så kallad oäkta Guld» skulle priset härför utgöra 100 kronor. Rå­ 62 RESTAURERINGEN 1882 : ........ ..... ,, •• ~ If j " • , .. , . , Fig 47. J F Aboms förslag till inredande av ny kyrka i »Förbrända salen>> i Kalmar slott. Orienteringsplan. Kalmar domkyrkoarkiv J F Abom's proposal for a church in the "Burnt Hall" in Kalmar Castle. General plan det ansåg enhälligt att kostnaden för murarear­ betet var överdrivet högt tilltaget varför man be­ slöt att infordra förslag från andra murare i sta­ den. Frågan om målningen skulle under tiden vila (K III a: 2) . Vid rådets sammanträde den 22 juni 1882 an­ tecknades till protokollet »att muraren Samuels­ son ... inkommit med anbud att afhjelpa de syn­ bara bristerna å murningen i slottskyrkan under tillsläppande af all materiel samt ställningar; allt för en kostnad af tvåhundrasjuttio kronor» och att kyrkorådet antagit detta anbud. Arbetet var nu färdigt och i närvaro av konkurrenten, »mu­ raren Pettersson som var tillkallad i egenskap af sakkunnig, företogs afsyning å murarna och taket i slottskyrkan, och blef Samuelssons arbete, som befanns vara väl och försvarligt utfört godkänt av Kyrkorådet». »Enär Samuelsson icke haft i uppdrag att jemväl kalka taket» avtalades nu med honom att utföra detta arbete för 70 kr. »Sedan murarearbetet i kyrkan verkställts hade målaren Christiernin uppgjort detaljerat kost­ nadsförslag för kyrkans renovering i afseende på målning ; och aftalades med honom att verkställa all målning inom kyrkan» för 795 kr i enlighet med ett nytt kostnadsförslag, i vilket förgyllnings­ arbetet var uteslutet. Rådet beslöt även att an­ moda sin medlem snickaren C G Malmquist, att före målningen låta verkställa »erforderlig lagning af träarbetet i kyrkan». Något beslut om priset för detta arbete fattades icke. Den 29 augusti an­ tecknades till protokollet »att kyrkan blivit ren­ gjord efter murningsarbetet för 20 kr. Att för­ stugan blivit putsad och kalkad för 15 kr samt »att fondväggens i Kyrkan dekorering kostat 25 kr; h vilket allt gillades». Hur fondväggens de­ korering var beskaffad nämnes icke. Den nuva­ rande dekorationen med Tre kronor och vasar tillkom nämligen först senare (jfr nedan). Antag­ ligen har en ommålning eller komplettering verk­ ställts av det av fig 30 återgivna vapentältet kring altartavlan. Rådet beslöt även att »antaga ett af Spegelfabrikör Gerdes gjordt anbud om förgyll­ ningen i kyrkan af hvad som förut varit förgylldt, så att allt blankt får äkta och allt matt oäkta förgyllning». Kostnaden för detta arbete skulle vara 100 kr. Vidare beslöts att »Kyrkans väggar medanoro målningen» skulle oljedränkas för 40 kr (K III a: 2). Vid kyrkorådets sammanträde den 6 oktober antecknades att »Slottskyrkans målning var färdig». Den avsynades och arbetet »befanns vara utfördt med synnerlig omsorg», varför det av kyrkorådet »med nöje godkändes» . Beträffande kyrkans östra vägg beslöts att tills vidare endast upphänga altartavlan »som blifvit rengjord» samt »att låta anstå med väggens de­ 63 YNGR E SLOTTSKYRKAN F ig 48. J F A bo ms förslag till inredande av kyrka i > >Förbrä nd a salen > > i Kalma r slott. K yrka ns n o rra vägg med a ltare, predikstol och nu m mertavlo r. Ka lmar do m ky rkoarkiv J F Abom's proposal for a church in th e "Burnt Hall" in Kalmar Castle. N wall of church with altar, pulpit and hymnboards korering, tills möjligen framdeles något förslag kan inkomm a från ö fve rintendents embetet i Stockho1m ». Aven förgyllningsarbetet var nu fä r­ digt och godkändes. E fter slutfö rd restaurering samm anfattade kyrkorådet resultatet i en kort be­ skrivning införd i dess protokollbok (K III a: 2). Uppgifte rna äro inarbetade i det fö regående. D et bö r endast tilläggas att restaureringen påbö rj a­ des l 2 juni 1882 och var fullbordat så att kyrkan kunde återinvigas söndagen den 8 oktober samm a år. Uppvärmningsanordning Kyrkan har varmvattenvä rmeledning införd om­ kring 1930, värmep annan är uppställd i källaren nr 9 ..:~nde r slottets södra länga. D enna värmeled­ ning ersatte en omkring 191O gjord varmlufts­ värmeledning vil ken hade värmekammare och eldningsrum i Kanslivalvet, rum nr 51, i östligaste delen av våningen under kyrkan. Den fö rsta upp­ värmningsanordningen, en s k Gurneijsk ugn av gj utj ärn insattes i samband med restaureringen 1882 (jfr s 59). Inredning och inventarier Altareanordning Altaret invid östra väggen är av trä, h ar rektangu­ lär planform och är helt slätt, utan listverk eller ornering och vitmålat. D et har i nuvarande form tillkommit l 873 (K III a: 2 25 j l O 73); dessför­ innan voro kortsidorna rundade (fig 25 och 26). Altarringen består av ramstycken och fyll­ ningar, de förra med ljust blågrå marmorering, de I REDNING OCH INVENTARIER senare ljusare blå med skulpterade och förgyllda rokokokartuscher (fig 32). Den är utförd 1773 av snickaren och bildhuggaren Jonas Berggren.o 2 Första gången altaret omnämnes är 1614; då blev ett »Altar med Pall förbetrat » av Nils Snickare.o:; I in v 1643 omtalas endast » 1 Alltare », men 1650 var »l Gallerij wärk [dvs en altar­ ring] giordt om A ltaret vthj Kiörckian» (G Rä­ kensk A 1652 f l O v) och detta besiyrkes av inv 1660. Enligt inv 1694 fanns »l Altare med trä­ gallerverk omkringh [och] l Pall kring Disken », alltså en altarring med knMallspall. lnv 1780 om­ talar »ett nytt altare med ny krantsoval och Mar­ mor målning samt bildhuggeri förgylt» av vilka »krantsovalen » är den nuvarande altarringen. Ar 1840 utbetalades 16 sk »för Messingskrakar till A ltardiskens decoration» (L I a: 3 s 322). Altartavlan (fig 27 och 49) är en på väggen hängande oljemålning på duk, föreställande Kris­ tus på korset, målad av akademiritmästaren i Lund Alexander Kastman. T v om korset fyra sittande kvinnor och ovanför den två svävande änglar; t h en stående man (Johannes). Tavlan har skulpterad förgylld ram i rokokoformer, över­ stycket är sammansatt av vingade änglahuvuden , understycket ornerat med Kristi pinoredskap: törnekrona, gissel, hammare, spjut, handklove, kanna med handtag, rör med ättikssvamp samt en palmkvist Tavlan skall ha uppsatts omkring år 1775 ,0"1 men finns icke upptagen varken i inv 1780 eller inv 1786. Den 13 september 1783 be­ talades 4 rdr till »Slotts Byggmästaren för Altar­ taflans lagande » (L I a : l s 161). Inv 1803: »1 Altar Tafla, förrnadeligen af Kastman i Lund må­ lad på väf, föreställande Christi Korsfästelse Teckning, kolorit och Träarbete sammantaget, tycks icke vara af synnerligt värde ». Under 1800­ talets början var tavlan omgiven av ett, redan '" Mann e H ofren, Kyrk a bildhuggare n Jonas Berggren . Meddelande frå n Kalm a r läns fornminn esfö re ning 24, K a lmar 1936 s 24. "" Små l .l 614 nr 18. Lönings- förtärings- och m a ntals­ registe r. "' E nligt uppgift i Uppfostrin gssällskapets tidning 1782. - Alexander Kastman f 1723, son a v handl a nden i Kalmar Erik Kastman, stud i Uppsala (Kalma r nation) 1743, akademiritmästare i Lund 1754, ·j· 1782. 5- tl71 547 K a lmar slotts ky rkor omtalat, på väggen målat vapentält på vilket hängde fem små tavlor med kyrkans »privilegier» (fig 30). Om dessa tavlor se s 97 f. lnv 1861 omtalar »5 st Taflor till altarprydnader». Vapen­ tältet borttogs och östra väggen fick sin nuva­ rande målade dekoration av »Vasar» och »tre kronor» först efter avslutningen av 1882 års restaurering. Jfr s 63. Altartavlan restaurerades 1961 av konservator Sven Wahlgren och över­ fördes då på ny duk. På den gamla dukens bak­ sida befanns vara skrivet med blyerts: »Denna Altartafia nedföll från sin plats under pågående Gundstjänst söndagen den 20 januari 1885, då l :e Komministern R. Hoflund stod för altaret. Lagad och i sin helhet renoverad af D ekorations­ målaren C O Christernin». (ATA.) En äldre altartavla, oljemålning på trä (fig 50), framställer N attvarden. I mitten Kristus i vit dräkt med stråtgloria som avtecknar sig mot ett på väg­ gen hängande brunt vapentält De tolv lär­ jungarna i blå, röda eller gröna dräkter med vita mantlar. Judas i brun dräkt och med blå pung i vänstra handen är på väg att gå. Han pekar mot sitt bröst med utsträckt, överdrivet långt pek­ finger. B (inom ramen) 34, H 23,5 cm. Oornerad, profilerad och förgylld ram. Mått: B 48 cm, H 39 cm. Enkel folklig kvalitet. Hänger 1966 i sak­ ristian. Inv 1746 upptager »l liten målad tafla wid altaret», troligen denna. lnv 1755: » 1 liten grön målad Tafla med målning om nattwarden förärad af förra Regements Qwartermästaren P ah l». Inv 1803 : »l liten Tafl a med oljofärg må­ lad på Träd: Jesus instiftar den heliga Nattvar­ den». Den satt då på östra väggen under den nu­ varande altartavlan. Inv 1861: »l st målad tafia» . Inv 1886 »l mindre oljefärgstafla». Troligen har den tjänat som altartavla före den nuvarande. Predikstol och prästbänk (sakristia) Predikstolen invid norra väggens östra del har kvadratisk plan med förhoppade och rundade hö rn . Med den är sammanbygd en vägg som avskärmar ett mycket sm alt rum invid östligaste delen av kyrkans norra vägg. Det tjänar som sa­ kristia (fig 27 och 31). Under 1600- och 1700­ talen benämnes denna anordning »preststolen». 65 YNGRESLOTTSKYRKAN Både predikstolen och präststolen ha likartad skulpterad och förgylld dekoration som altar­ ringen och äro målade i samma färger som denna. De ~iro även utförda av samma konstnär, Jonas Fig 49 . Altartavla, oljemålning på duk a v Alexander K astm a n, omkr 1775. Foto S H a ll gren 1966 A /tarp.'ece, oi/-pain.ting on. canvas by A /exander Kast­ man , ca 1775 Berggren år 1773 (Hofren a a s 24). lov 1830: »l Predikstol, vacker, inköpt 1768 för Försam­ lingens egna penningar samt kostar emellan 3 och 400 Rdr ». Ar 1809 inköptes för 24 skilling »en grön Chalong ... till Gardin för Predikstols Fön­ stret i den gamles och söndreges ställe ». (L I a: 2 (8) verif 23) . På väggen ovanför predikstolen finnes en i trä snidad förgylld strålande sol och i denna en för­ silvrad duva (fig 33). E n predikstol är i handlingarna omtalad första gången i ett »Bijgning Bohagz och Archlj Regis­ ter » för å r 1606 som bland slottets övriga möbler upptager » l Predicke Stoll».nr; I räkenskaperna för de år i slutet av Johan Ill:s regering då kyrkan uppfördes omtalas ingen predikstol och ej heller i de, dock mycket ofullständiga, räkenskaperna därefter fram till Kalmarkriget 161 l . Det är tro­ ligt att den gamla kyrkans predikstol överflyttats till den nya kyrkan som i övrigt under l 500­ talet fick endast provisorisk inredning. I 1613 års »Jnwentarium effter Juthen », som anger slottets bestånd av inventarier då det återlämnades av danskarna, är upptaget »l Predikestol l» vilken med säkerhet är densamma som nyss nämnda. Den reparerades nästföljande år, då Nils Snickare erhöll betalning för att han »Förbetret en Pre­ dikstol» .96 Samma års inventarium upptager »en Predikestoll förmål t» .07 In v l 639 omtalar både »1 predickestoll» och »l präste Stoll ». Den se­ nare hade tillverkats av Nils Snickare 1614.nR Samma uppgifter förekommer sedan i alla föl­ jande inventarier t o m 1739 med den skillnaden att prästsolen från och med Inv l 694 kallas »Kijrckioherdestohl». lov 1755 omtalar »l Ny Prädikstohl med förgylt Billtwärck, och blå må­ lad, inkiöpt år 1751 för Kyrckians medel. l Ny Sohl öfwer Prädikstohlen med en dufwa, förgyld och Silfwererad, äfwen inköpt för Kyrckians me­ "' Små! 1606 nr 2. Kalmar slott o ladu g (Kungl brev mm). "" Små! 1614 nr 18. Lönings- förtärings- mantals­ reg ... m m. '" Sm å! 1615 nr 12. Kalmar slott o ladug Knut Michelsons räkensk »Tnwentariu111 till Anno etc 1616». ns Små! 1614 nr 18. Lönings- förtärings o 111antals­ reg 111 111. 66 INREDNING OCH INVENTARIER Fig 50. Nattvarden, oljemålning på trä, 1700-talets mitt. Foto S Hallgren 1966 The Last Supp er, oil-painting on wood, mid-18th centw·y del år 1751. l Gammal Söndrig Prädikstohl ne­ dertagen. J Kyrckoherdestohl förändrat, och till en dehl lika målad som Prädikstohlen . Den nya predikstolen var, liksom den nuvarande, gjord av Jonas Berggren som 1751 därför erhöll 53: 25 dir smt av kyrkans medel. (L I a: l s 21). Både den och präststolen tyckas ha varit anordnade ungefär som de nuvarande. Den blå färg med vilken de voro målade är ännu förhärskande i interiören och har tydligen gammal tradition. Den nya pre­ dikstolen liksom präststolen och altarringen m m förstördes vid en eldsvåda i östra delen av slottets södra länga den 23 november 1755 (K S II s 188). Den nuvarande solen över predikstolen tycks ha gjorts alldeles lika den 1755 förstörda, ty den ovan återgivna beskrivningen i inv 1755 överens­ stämmer alldeles med det nuvarande utseendet (fig 33). Efter eldsvådan fick församlingen reda sig med provisorisk predikstol - - troligen den äldre utrangerade - till år 1773, då nuvarande predikstol och präststol anskaffades. I inv 1780 beskrivas de på följande sätt: »En Predikestohl med förgylt bilthuggeri och Marmor målning. En nij sol öfwer Predikstohlen med en förgylt dufwa. Ett nytt skrank ikring Kyrkioherde-stolen med förgylt bilthuggeri. » 1807 års inventarium läm­ nar samma uppgifter med tilläggen att skranket kring präststolen är »af 5 1 l 4 alns längd och 2 1 l 2 d:o bred» samt att predikstolen och skran­ ket »underhållas af församlingen». Ar 18 J5 om­ förgylldes solen och försilvrades duvan av Ulrica Octavia Wetterberg. (L I a: 2 (14) verif 17). Den 67 YNGRESLOTTSKYRKAN men det ena var då »aldeles odugeligit» och det andra »ofärdigt». Båda finnas kvar i inv 1755 men »aldeles odugelige». 1755 fanns dock även ett nytt timglas »inkiöpt för Kyrckans penningar». Det hade köpts 1744 och kostade 4 dir smt (L la: l s 7). I inv 1786 redovisas endast »l Timm glas ». Det beskrives av inv 1803: » 1 Timmeglas å Predikstolen med quart afdelningar och Ställ­ ning af Mässing». Den 21 febr 1818 fick Mag: E. Grönquist 36 skilling för att han »reparerat Ett halftimeglas» samt för »Ny sand och ny plåt» (L l a: 2 (16) verif 17). I inv 1861 och senare äro inga timglas upptagna, men kyrkan måste åt­ minstone det fö rra året ha haft ett sådant, ty landskamrer Söderm ark uppger i ett memorial den 15 november 1879 att »å timglasställningen vid predikstolen » fin nes årtalet 1663 (A vgjorda mål 1880). Av årtalet att döma bör det h a varit det äldsta av de i inv 1694 upptagna timglasen som var bevarat 1879. Det finnes dock icke i inv 1878 och senare inv och är nu fö rsvunnet. Bänkinredning Fig 51. N ummertavla utförd av bild hu ggaren Jonas Berggren, ink öpt 1773. Foto S Hallgren 1966 H ymnboard executed pw·chased 1773 by Jonas Berggren, sculpwr, Kyrkans bän kinredning utgöres av två kungssto­ lar längst fram i kyrkan, en för konungen på södra sidan om gången och en för drottningen på den norra samt 20 vanliga bänkar på södra och 17 på norra sidan. D e äro all a slutna och försedda med dörrar. Förr h ar funnits 20 bänkar även på norra sidan , men tre av dem ha bort­ tagits för att lämna plats för orgeln. Norra b änk­ skärmen går dock fortfarande obruten fram till västra väggen. Kungsstolar gamla predikstolen från 1500-talet såldes på auk­ tion den 17 februari 1777 för 2 skilling och in­ ropades av slottsfogden Hadders.no Dess vidare öden äro okända. Timglas l inv 1694 är upptaget »l lijtet Timmeglaas », värderat till en dir smt samt »l Nijtt dito med 4 dehlningar, 3: 24: - » dir samt. I inv 1722 an­ märkes om det senare att sanden uti dess ena glas stannar. Inv 1739 redovisar båda timglasen , Kungsstolarna ha båda varit utformade på samma sätt. De ha 128 cm höga väggar - något högre än övriga bänkar. Drottningstolens invändiga L 253, B 132 cm (fig 53). Konungens stol har samm a bredd men är nu endast 154 cm lång. Den har efter 1780 men före 1817 blivit för­ kortad i sin södra ända för att ge pl ats för en vanlig bänk i öst- västlig riktning (fig 25 och 26). Väggarna äro sammansatta av ramstycken och fyllningar och försedda med kraftiga, i genom­ no Ve rif 1777:2 f 2800. (K S III s 403). 68 INREDNING OCH I NVENTARIER skärning kvadratiska hörnstolpar. På var och en av de senare står en 97 cm hög, svarvad och rikt profilerad ljusstake av trä, utformad som en spira (fig 3 J och 53). Nedtill har var och en av dem åtta i ring ställda, stående voluter och ungefär mitt på skaftet en stor genombruten vulst. Upptill avslutas de med en öppen krona som tjänar som ljusmanschett. Kronorna bära på konungsstolens spiror dc förgyllda initialerna G[ustavus] A[dol­ phus] R[ex] S[ueciae] och på drottningstolens M[aria] E[l eonora] R[egina] S[ueciae]. Väggar­ nas socklar äro utvändigt målade med »diamant­ stenar » i brunrött; ramstyckena ha i mitten ett smalt insänkt fält målat i ljusblått och vitt; under denna färg finnes en äldre marmorering i grå­ grönt. Ram styckena i övrigt och fyllningarna ha både på utsidan och insidan tunn rödbrun lasering och däröver moreskornament målade i svart (fig 55-58) . Ornamenten äro symmetriska i för­ hållande till två mot varandra vinkelräta axlar; de äro icke schablonerade utan målade på fri hand och därför något varierande i detaljfor­ merna. Väggarna avslutas med ett entablement med fris och kornisch, den förra målad med »over» i vitt och grått; kornischen har en utskuren bandslinga målad rödbrun mot ljusblå botten . Moreskerna tillhöra den ursprungliga dekoratio­ nen från 1600-talets början, målningen i övrigt i sitt nuvarande skick från kyrkans restaurering 1882. Unde r ] 800-talets början voro kungssto­ larna »brunmålade, alla öfriga bänkar, liksom läktaren blå målad » (Löfgren I s 203). Anteck­ ningar på skisser av N M Mandelgren från 1875 (fig 54) visa att färgerna nu äro de samma som före restaureringen 1882 då stolarna, med undan­ tag för de moreskdekorerade delarna, blevo om­ målade. Framtagna prov av den underliggande färgen ha dock visat att den nytillkomna färgen ~ir betydligt råare än originalfärgen. Stolarnas dör­ rar ha lås av järn på insidan och nyckelskylt på utsidan (fig 59). De äro troligen samtidiga med stolarna. Nycklarna saknas nu. Ovanför korni­ scherna ha båda stolarna varit försedda med gal­ lerverk av trä med kvadratiska rutor, bevarade på kungsstolens södra och på drottningsstolens östra sida, i båda fallen med ljusblå målning. H 32,5 , resp 41 ,5 cm (fig 27 och 53). Båda sto- F ig 52. Dopfunt. Kuppan av gröngrå kalksten 1600­ talets senare del. Den provisoriska underdelen är en sol­ visarefot av röd kalksten som tillhör Kalm ar museum . Foto N Lagergren 1962 Fant. Th e bowl is of greenish-grey limestone, latter part of 17th century . The temporary foots is th e base of a sundicil of red lim estone, and betongs to Kalmar Museum larna ha sittbänkar av omålade bräder vid båda långväggarna. Sittbänkarnas H 53 cm i kungs­ stolen, 44 cm i drottningstolen. Den senares bän­ kar ha vid framkanten en låg upphöjd list, som visar att de varit försedda med dynor. Ar l 780 stodo kungsstolarna nedanför trapp­ stegen till koret och fria från dem (fig 25) . I sam­ 69 YNGRESLOTTSKYRKAN band med en kort därefter, före 1817, gjord för­ ändring av bänkinredningen i dess helhet ha kungstolarna flyttats öster ut, så att deras fram­ sidor nu vila på första trappsteget till koret (fig 26). Därvid ha oskickligt utförda urtagningar gjorts i sockelpartierna (fig 56). Ursprungligen ha stolarna stått helt fria från den övriga bänkin­ redningen. Deras västra väggar som nu utgöra framsidor i de första bänkarna ha nämligen samma arkitektoniska utformning wm de övriga väggarna, vilket de icke skulle ha fått, om me- Fig. 53. Drottningsstolen tillverkad 1614 av snickaren Nils Nilsson, med moreskmålning av Per Matsson 1615 . F oto Kalmar läns museum 1966 The Queen's pew, made in 1614 by Nils Nilsson, joiner, and with A rab esque paintings executed by Per Matsson in 1615 Fig 54. En av kungsstolarnas spiror med uppgifter om mått och färg. Skiss av N M Mandelgren 1875. LUKI One of the sceptres on the royal pews, with information on measurements and colour. Sketch by N M Mandel­ gren, 1875 ningen varit att bygga in dem i bänkkvarteren. Fig 58 visar kungsstolens västra fasad, nu in­ byggd i första bänken söder om mittgången. Kungsstolarna äro tillverkade 1614 av snicka­ ren Nils Nilsson och målade nästföljande år av Per Matsson. Förstnämnda år blev »tillarbetet hoos Nils Snickare S: 3. [sj älv tredje]» bl a »vthi Kijrckien l Konungzstoll, l Drotningzstoll, 8 Suarfuade stolper till Konungz och Drotningh Sto­ len», samt » 8 Cronor» .100 De svarvade stolparna och kronorna voro kungsstolarnas åtta spiror. År 1615 »ähr gifvit Peder Målare för hann hafuer förmålt vthi Slotts Kijrckian etc. Peninger 16 1 /z 100 Smål täringsreg. 1614 nr 18 . Lönings- mantal s- och för­ 70 Fig 55. Drottningsstolens dörr med moreskornering av Per Matsso n 1615 . Foto S Hallgren 1966 Door of Queen's pew with Arabesque ornament by Per Matsson, 16 l 5 71 YNGRESLOTTSKYRKAN Fig 56. Kungsstolens gavel. Foto N Lager­ gren 1962 End of King's pew dall:r. En Penn:r 11 1 / 4 dalr:».lUl En del av mål­ ningsarbetet bör ha utförts på kungsstolarna, ty i inventariet till år 1616 uppgivas de då vara »för­ målt».l0~ Moreskmålningen är det enda som nu är synligt av denna Per Matssons målning. Till drott­ ning Maria Eleonoras besök i Kalmar 1628 »ähr gifuet till förgijlning till 4 Spiror på Drottning Stolen i Slåtz Kijrkian, Penningar 8 Daler». 103 Spirornas kronor försågos säkerligen vid detta till­ fälle med drottningens förgyllda initialer men summan är så stor att det är troligt att spirorna blevo i sin helhet förgyllda. Då spirorna tillverka­ des 1614 hade Gustav II Adolf ingen drottning, varför kronorna på drottningstolen då icke kunde erhålla några initialer. Då ingen förgyllning om­ talas på kungsstolens spiror 1628, är det troligt att de fått sådan redan 1615 i samband med mål­ ningen. »Spirorna på båda Kong!. Stolarne» laga­ des 1805 för 24 skilling (L I a: 2 (4) verif 39). Enligt räkning d 27 sept 1817 har »Daniel Berg­ man Bildhuggare» för 4 rdr b:o »reparerat 2 styc­ 72 ken spiror til Kongl: Stolarne, gort nya globar til fyra stycken samt 2:ne Kroner. Målat ock för­ gylt dem alla.» (L I a: 2 (16) verif 11.) På planen fig 25 från 1780 äro båda kungssto­ larna betecknade »Commendantsstol», och drott­ ningsstolen var tydligen då reserverad för kom­ 0 ' ' Små! mantals- o 10 Små! " 1616. 10 " Små! 1615 nr 12. Kalmar slott o ladug. Lönings­ förtäringsreg. 1615 nr 12. Knut Michelssons räkensk Inv till 1628 nr 10. Kalmar slott o ladug f 18 v. Fig 57. Interiör av kungsstolen sedd mot norr. Foto N Lagergren J 962 Interior of King's pew Iaoking N Fig 58. Kungsstolens västra långsida, inbyggd i första kyrkbänken söder om gången. Foto N Lagergren J 962 W Iong side of King's pew, built inta the first pew in the church YNGRESLOTTSKYRKAN F ig 59. Drottningsstolens lås, omk r 1614. Foto S Hall­ gren 1966 Lock of Queen's pew, ca 7614 Fig 60. Lås till bänk nr 5 på kvinnfolkssidan (no rr), repa­ rerat och därvid komplette rat med en mässingsb ricka över det ursprungliga n ycke lh ålet. Foto S H all gren 1966 Lcck from the church pews no . 5 on th e women's side (N), repail·ed and complemented with a brass plate over the origi1 w l k eyho/e mendantens fru. E nligt en den 16 augusti 1803 fastställd »fördelning af Stolsrummen» var kungs­ stolen då uthyrd till »Murmästar Löfbergs Anka», »Skeppar Dahlbergs » och fem andra skeppares 74 änkor samt till »major Sabelschölds piga». Drott­ ningstolen innehades samtidigt av åtta namngivna änkor samt av pigan Stina Jönsdotter (K I a: 1 s 5 f). Stolarna voro sålunda vid denna tid inga rangplatser. Bänkhyran utgjorde 4 skilling pr per­ son och år, hälften mot hyran i de närmaste bakom belägna bänkarna. 1817 hade priset stigit till 12 skilling. Man höll strängt på indelningen i mans- och kvinnosida, men gjorde ett undantag för kungsstolen, som fick disponeras av kvinnor ehuru den var belägen på m anssidan. Orsaken var säkerligen att fö rsamlingen hade betydligt kvinnoöverskott (jfr s 77). A r 187 4 beslöt kyrko­ rådet »på förslag af grosshandlanden J. Jaens­ son att den s k Kungsbänken skulle från och med l maj upplåtas åt Herr Landshötdingen Edelstam och att de nuvarande bänkägarna skulle anvisas andra pl atser i kyrkan» (K III a: 2 10/ 4 74) . Till de båda kungsstolarna hörde ursprungligen stolskläden och vid kungliga dödsfall kläddes både kungsstolar, altare och predikstol med svart kläde. Så skedde bl a år 1632. D å blev »efter W:ne Stådtholl arens Befallningh optagett till att Kläda A ltaredh, Predikstoolenn och några andra Stoolar i Kijrckian på Slottett för H. K. M:tz (nu hoos G udhj höglofflig i åminnelse) Sorgelige alt fall skull 33 1 / 1 al. Klädhe » ( Landsbok 1632 f 180). Jnv 1660 meddelar att »8 Alnar Rödt Kläd he till Stolerna» inköpts för kyrkans medel. Detta kläde användes till kungsstolarna. Vid drottning U lri ka Eleono ra d ä:s frånfälle 1693 blcvo dessa »2 g!. röda stoh iskläde 8 al:r Jängdt tillsammans» svärtade och använda till att be­ kläda altaret med. Samtidigt fanns då även två nya röda stolskläden för kungsstolarna och de blevo li kaledes svärtade för att användas till pre­ dikstolens beklädande »för Hennes Maij:tz Hö­ getst beklagel. dödzfall skull» (inv 1694). Vid Karl XJ:s död 1697 beslöt kungl maj:t efter fram­ ställning från kommendanten på slottet att 97 ~ / " dlr smt skulle bestås »till Kongzbänckarnes sampt Predijkstolens och Altarets Sorge beklädningl1» (R R 1697 sept-nov f 31 v). För dessa medel inköptes 54 1 /.1 alnar svart kläde som utom till nyss angivna ändamål även användes »till Crono­ nes öfwerdragande på Kongz Stohlarne» (i nv J 722) . Enligt samma inv fanns då åter två styc­ INREDNING OCH INVENTARIER Fig 61. Detalj av ryggstyckets utsida i bänk nr 7 på kvinnfolkssidan med moreskornering av Per Matsson 1615. Foto N Lagergren 1962 Detail of outside of back of pew no. 7 on th e women's side with A rabesque ornament by Per Matsson, J 615 Fig 63. Skiss av delar av bänkryggar N M Mandelgren 1875. LUKI slottskyrkan av Sketch of parts of pew backs in the Castle Church, by N M Mandelgren, 1875 gamla Täcken af Rödt Kläde til de Kong!. Sto­ larne 6 1 l 2 aln långa och 2 al. breda. - 8 st. Svarta Klädes St:n till nyssnämnde Stolars samt Predikstolens beklädande under Kongs Sorg, för­ störde af Mal och obrukbare, kunde icke mätas» . Bänkar Fig 62. Detalj av ryggstyckets insida på samma bänk med moreskornering av Per Matsso n 1615. Foto S Ha ll­ gren J 966 De ta il of back of pew, with A rabesques by Per Matsson, ca 1615 k en »röda Stohlskläden» 6 1 / 2 aln långa och vär­ derade till 8 dir s mt. De 54 1 l 4 alnarna svart kläde fanns kvar ännu 1755 men det var då »ganska söndrigt och till al de les intet dugeligt» se­ dan det under bortåt 60 år använts vid olika sor­ gehögtidlighet.er. Både de svarta och de röda stolskläderna återfinnes i inv J 803: »2:ne St:n övriga bänkar i kyrkan ha enkla oornerade dör­ rar och helt släta mellanstycken. Dörrar, mellan­ stycken och bokbräden samt ryggstyckenas övre lister äro målade ljust blå. Inredningen i övrigt, även dörrarnas insidor, är av ganska grovt hyvlad, omålad furu . Dörrarna äro på utsidan numrerade med svarta siffror från l till 20 på södra sidan och från l till 18 på den norra. De med nummer 13 sakna gångjärn och kunna icke öppnas. För att komma in i dem får man gå genom dörrarna till nr 14 och därifrån in i nr 13 , sedan man lyft den närmst bänkskärmen belägna delen av nr 13:s sittbänk vilken är försedd med gångjärn. De flesta bänkdörrarna ha lås på insidan; de tolv östligaste låsen på vardera sidan äro av äldre typ och av samma slag som på kungsstolarna . Fig 60 visar ett av dessa lås i bänk nr 5 på norra sidan. Det har blivit reparerat och då försett med en rund mässingsbricka över nyckelhålet. Jfr fig 59. Det är troligt att de med dessa lås försedda dörrarna ha tillhört den ursprungliga bänkinredningen jämngammal med kungsstolarna. Ryggstyckena i en stor del av de nuvarande bänkarna, nämligen 75 YNGRESLOTTSKYRKAN Fig 64. Detalj av bänkryggstycke med moreskornering av Per Matsson från omkr 1615. Foto S Hallgren Detail of pew back with Arabesques by Per Matsson , ca 1615 nr l, 3, 6 och 12 på södra sidan samt nr 2, 5, 6, 7, 1O och 12 på norra sidan ha tillhört denna äldre bänkinredning. De äro sammansatta av ramstycken och fyllningar, de senare med likartad moreskornering i svart som den som finnes på kungsstolarna. Orneringen är i de flesta fall icke schablonerad och visar icke oväsentliga varia­ tioner (fig 61 till 66). Ramstyckena i dessa äldre bänkryggar ha likartad utforrEning som motsva­ rande delar på kungsstolarna, men äro något enk­ lare. I bänkarna nr 4, 5 och 7 på södra sidan är dekoreringen gjord med schablon och troligen se­ nare gjord (fig 65). Det är tydligt att de förra ryggstyckena utgöra delar av en äldre bänkin­ redning från 1600-talets början, jämngammal med kungsstolarna, och detta bestyrk!es av rä­ kenskaperna. Under 1590-talet fick kyrkan endast proviso­ riska bänkar, men 1613, sedan slottet återlämnats av danskarna »ähr komitt till Slotzkiörkan 16 langa stolar, 5 FotapaHer och 2 Smellelås» .1'14 Nästföljande år 1614 blev »tillarbetet hoos Nils ' Sm å! 1613. Kalmar slott o ladug. Mantals- m fl Hingder, kvittenser m m. 10 76 INREDNING OCH INVENTARIER [Nilsson] Snickare» bl a »35 st:r Kijrkie bänc­ kiar» och »55 knoppar till Kijrckie bänckerne» .1° 5 Knopparna ha antagligen suttit som prydnader på bänkskärmarnas mellanstycken och utgjort enk­ lare motsvarigheter till kungsstolarnas spiror. På spridda ställen i bänkarna sitta nu svarvade ljus­ stavar som möjligen återgå på de här omtalade knopparna fig 27 och 35, jfr s 88). Ar 1615 erhöll »Peder [Matsson] Målare» 27 :; l 4 daler i betalning »för hann hafuer förmålt vthi Slotz Kijrckian» .1°6 Inventariet till år 1616 upptager bl a de båda kungsstolarna, 32 st. »Kijrkieben­ kier» en »Predikestoll» och en »Dieknestoll » vilka alla voro »förmålte», varför det bör ha varit dem som Per Matson målade 1615 .1° 7 Det bör därför också vara han som utfört »moreskmål­ ningen» på de i den nuvarande bänkinredningen ingående ornerade ryggstyckena. Under åren närmast efter 1615 omtalas en del kompletteringar av lås och beslag m m på bän­ karna. Inv 1643 upptager 32 »Kijrckio Benker» och inv 1694 »32 Ordinarie stohlar, dhe sembste dörar föruthan» samt »l Dieknestohl». Den se­ nare var en annan än den 1616 omtalade. Den hade tillkommit 1671, då bräder och spik utläm­ nades »till Slotz Snickaren Oluf till att giöra Tuenn e Stycke Jäcknne bäncka wthj Slåtz kiörkan vthj fönstre» (G. Räkensk 1671 s 245). Det om­ talade fö nstret bör ha varit det östligaste på södra sidan. Där finnes också nu en bänk i fönstersmy­ gen . Den saknas dock på planen fig 25 från 1780. E nli gt in v 1722 hade kyrkan » 30 ordinarie Stoh­ lar, 20 med dörar dhe andra uthan dörar>>, samt »2 st Pallar wid Konungz Stohlarna, åth gemeena fålket att sittia på» jämte »2 st sämbre wid qvin­ folckz Fönstren». Förhållandet var likartat enligt inv 1739 och inv 1755, men i det sistnämnda är antecknat att bänkarna äro »mycket söndrige». Efter eldsvådan den 23 november 1755 som ska­ dade östra delen av kyrkan blevo bänkarna »för­ bättrade» med 1 1 l 2 tolft bräder samt en del 105 spik. 10 8 Enligt inv 1780 hade kyrkan då 30 st »ordinaira Stohlar med dörrar, de öfriga utan dörrar och söndriga». Detta överensstämmer med den av fig 25 återgivna planen från samma år som på vardera sidan har tio bänkar med och fem utan dörrar. Under 1800-talets första år­ tionde reparerades bänkarna vid flera tillfällen och försågos med dörrar. A ven gjordes helt nya dörrar; bl a betalades den 26 februari 1 807 l rd rgd »för 2n:e Stohlars inredning med Dörrar och Tillbehör i N:o 15» (L I a: 2 (5) verif 27). Inv 1807 uppger » 16 stängda Bänkar och 5 öpna på hwar sida, utan i Choret hvarest finnes 4 st:n .. . alt blå målat». På 1820-talet fanns enligt uppgift av Löfgren 21 bänkar på mansidan 20 på kvinno­ sidan och uppgiften stämmer med hans plan från 1817 fig 26). Vid restaureringen 1882 blevo bän­ karna delvis ommålade i blå färg. Det hölls strängt på uppdelningen i manssida och kvinnosida även under större delen av 1800­ talet. Vid sockenstämma den 2 maj 1814 anmäl­ des att »det icke sällan skall hända att vid all­ männa Gudstjenster Fruntimmer skola intränga i Bänkrummen å Manfolkssidan och begagna den rättighet som endast tillhöra deras Män och FäFig 65. Detalj av bänkryggstycke med schablonerad or­ nering. 1600-talet Detail of pew back with stencil ornament. 17th centw·y . ~------ Smål 1614 nr 18. Lönings- förtärings- och mantals­ reg. '!)(' Smål 1615 nr 12. Lönings- mantals och förtiirings­ reg. 1 07 108 Smål 1615 nr 12. Knut Michelssons riikensk. Verif 1756 f 1943 , 1948, 1967, 1968. 77 Fig 66. Detalj av ryggstyckets insida i bänk nr 7 på kvinnfolkssidan (norr) med moresk­ orneri ng av Per Matsson från omkr 1615. Foto N Lagergren 1962 Det a il o f inside of back of pew no. 7 on. the women.'s side (N) with A rabesques by Per Matsson , ca 1615 78 INREDNING OCH INVENTARIER der, hvilket Församlingen ansåg stridande mot en god ordning och skick». Det beslöts därför att den som beträddes härmed skulle böta, första re­ san 8 skilling till kyrkokassan, andra resan dub­ belt; skedde det tredje resan ålåg det kyrkorådet att efter omständigheterna med plikt belägga för­ seelsen (K J a: l f 57 v). Bänkhyran var 1803 för bänkarna i kyrkan 8 skilling per person, för platser i kungs- och drottningstolarna 4 sk och för pallarna 2 sk. Hela inkomsten av bänkhyra utgjorde 21 rdr 6 sk (L I a: 1 (2) f 6 och 7). 1817 betalades 24 sk i de sex främsta bänkarna samt i nr 23 och 24; 18 sk i bänkarna 7-12, 12 sk i nr 13-22 och 12 sk i kungs- och drottningstolarna. Plats på »långpal­ len» mitt i gången fig 29 och 30) kostade 4 sk per person och år (L I a: 2 (16) f 3-6). Redan på 1600-talet var kyrkan för liten för församlingen , varför man anordnade sittplatser i Gröna salen intill kyrkan så att de som icke fingo plats där kunde följa gudstjänsten genom den öppna västra dörren. Ar 1667 tillverkades fyra »Långa kiörcke bäncka» att användas »i Lands­ hötdingens Matsall [nr 87] dher fåiickett skuile sitia på wnder Prädicken». 109 De förnyades 1746 (Landsbok 1746 f 1596). På Elias Klints plan av slottet 1754 uppges att folket i »Gröna eller Rycks Sahlen kallad ... brukar sittia för trängsel skuii i kyrckian». (KS IV pl 63). Då kronabrän­ neri 1776 anordnades i slottet togs Gröna salen i anspråk för bränneriet och dörren till kyrkan murades igen, varför salen icke längre kunde an­ vändas av kyrkobesökarna (jfr s 38) . Bänkarna i salen flyttades då in i kyrkan och ställdes mitt i gången där de funnos kvar ännu på 1930-talet. De kallas som nyss nämnts i 1800-talets hand­ l inga r »långpallen» . I koret framför kungsstolen står en bänk åter­ given av fig 67. Den har ljusblå målning och kal­ las »klockarstolen». En sådan omtalas flerstädes i handlingarna. I förteckningarna över »stolsrum­ men» från 1800-talets förra del är den dock icke 100 G 1671 s 151 (Simon Olofssons spikräkn 1667). - Landshövdingens matsal var under mitten av 1600­ talet den intill kyrkan belägna sydligaste delen av Gröna salen rum 87 (KS Hl s 380 f). upptagen . Däremot finnes då en »Cantorsstol» på första bänken på läktaren. - Se tillägg s 101. Läktare För att skaffa nya platser för dem som åhört gudstjänsten från Gröna salen anordnades en läk­ tare i kyrkans västra del, ungefär samtidigt som dörren mellan kyrkan och Gröna salen murades igen 1776 (s 35 f). Läktaren slutade invid östra hörnet av andra fönsternischen i norra väggen från väster räknat och understöddes i sin östli­ gaste del av fyra smala stolpar. Uppgången var en brant och smal vindeltrappa i norra väggens västligaste fönsternisch. Planen fig 26 daterad 1817 visar anordningar. l 803 betalades på läkta­ ren bänkhyra, 4 skilling, för en enstaka plats. Övriga platser voro fria. Ordningen tycks ha varit dålig ty samma år beslöt kyrkorådet att 12 skil­ ling skulle ådömas dem i böter »som beträdes ifrån Läktaren, antingen med Spottning eller Böc­ kers nedfällande oroa och störa dem som sitta nerunder». (K l a: l, s. 6). Klagomålen återkom mo ofta och föranledde förnyade beslut om böter. En­ ligt anmärkningar till inv 1807 fanns då på läk­ taren 9 st öppna bänkar som voro blåmålade. Ar 181 O erhöll timmermannen Jaen Persson 6 rdr »i arbetslön för ombyggande af Stolar på Läkta­ ren, inredd att nyttjas af Män och Fruntimmer». Fig 67. »Klockarestoh eller »djäknestoh. Foto S Hall­ gren 1966 "Parish clerk's pew" or "scho lar's pew" 79 YNGRESLOTTSKYRKAN (L l a: l 2 (9) ve r if 11 och 13 .) Troligen skedde icke endast ombyggnad utan även utbyggnad ty ett årtionde senare funnas där enligt Löfgren 16 st bänkar vilka även d å voro blåmålade. Även läk­ tarbarriären hade samma färg. I en promemoria den J 5 november 1879 framhöll landskamreraren J A Södermark, »att läktaren som icke allenast sakn ar hvarje tillstymmelse till stil utan dessutom vaggar fram och åter när många vistas på den­ samm a » borde nedtagas. (Avgjorda mål 1880.) Så skedde även år 1881.- Se tillägg s 101. Orgel Nummertavlor l nvid västra väggen i det norra bänkkvarteret står orgeln (fig 28). Den är utförd 1954 av A Mår­ tenssons orgelfabrik AB , Lund och har 7 stäm­ mor fördelade på 2 manualer och pedal, fasaden efter 1953 daterad ritning av arkitekten Einar Lundberg. Kyrkan fick sin första orgel 1867. Kyrkostäm­ m an beslöt 1865 att anslå 2 500 rdr rmt till en orgel och tillsatte en kommitte som skulle an­ skaffa ritning och kostnadsförslag. D å det på stämman anmärktes att för orgeln skulle erfordras avlöning av en organist förklarade kyrkans kan­ tor Karl Johansson »det han vore villig att utan kostnad spela orgeln emedan han s möda vid så ngens ledning genom orgeln betydligt skulle un­ derlättas » (K II a: l, 25.5.1865). Vid kyrko­ tämma den 3 mars 1867 förelåg antud frå n J Dann ström i Stockholm på ett o rgelh armonium beståe nde av »6 hela stäm mor fördelade på två manualer och en pedal», vilket anbud antogs av stämman. Handlanden Johan Jeansson som redan don erat 300 rdr till orgelfonden utläste sig att bidraga med ytterligare lika stor summa (K II, a: J, 3.3. J 867). Orgeln uppsattes på läktaren. I en promemoria den 15 november 1879 föreslog landskamreraren J A Södermark att detta orgel­ harmo nium som var »allt för swagt att befinna sig i höjden förflyttades till en fullt tillräcklig plats under predikstolen närmast intill norra bänkra­ den då derifrån borttages en hörnvis ordnad sitt­ pl ats för en person» (Avgjorda mål 1880-1900; 1880). Orgeln flyttades 1881. D en uppställdes då mot västra väggen i norra bänkkvarteret och er­ sattes 1954 av den nuvarande. l . Två lika på östra vägge n, en på vardera sid an om altartavlan; svarta med förgyllda ramar i rika rokokoformer (fig 51). N resp S tavlan. H 136 och 130 cm, B 76 och 77 cm. Tavlorna äro utförda av bildhuggaren Jonas Berggren och inköpta för församlingens medel 1773 (Hofren a a s. 24). Tavlorna äro upptagn a första gången i inv 1803: »2:ne Nummer Taflor, Svarta, med för­ gy lda Ramar, väl arbetade ». - 2. Enkel brun­ målad ram. H 66, B 43 cm; i kyrktrappan. Inv 1722: »l st Swart Trätafi a med 21 N:o af Bleck, förärat af Sahl: Capit [Daniel] Schmitt», upp­ tagen utan värde. Inv 1739 sa mm a uppgift jämte till ägg: »Och 23 St [siffror] af Sahl Slåttz wackt­ mästaren Boberg förärade till Kyrckian ». Dopredskap Dopfunt av gröngrå kalksten , rund och sku lpterad med flikiga festoner, vilka sluta i två motställda gapande lejonmasker och två ävenledes motställda ringar ge nom vilka festonernas änd ar äro trädda. D 56, H 30, djup 19,5 cm (fig 52). Av formerna att döma är den från 1600-talets mitt eller senare del. Foten saknas. Som provisorisk fot tjänar en solvi sarefot av röd kalksten vilken tillhör Kalmar museum. Den har kvadrati ska fot- och överstyc­ ken och åttakantigt balusterformat mell anstycke . H 71 cm, över- och understycken 23 x 23 cm. De båda delarna sammanställdes tillfälligt 1942, då funten återfördes till kyrkan från domkyrkan där den befunnit sig sedan 1897. D en uppställdes då i nordvästra delen av koret neda nför predikstolen på samma plats där den stod år 1780 (fig 25) . Funten omtalas första gången i inv 1694 som » l funt med 2:ne steenar », värderad till 8 dir smt. Då fanns även » l lock till funten [som] med h måhlningen kåsta r l: 26: 16 dir sm t». Båda äro upptagna i följand e inventarieförteckningar t o m 1786. Där benämn as de » l gammal Funt m..d 2:ne stena r och Trä lock». Jnv 1803: »! Döp lse Funt af Marmor, Svensk, välarbetad. ­ l Låck til ofvannämnde Funt. » En li gt uppgift av N ] Löfgren hade kyrkan i början av 1800-talet »en gammal dopfunt af sten med trälock, varpå årtal 1602 (ATA). Locket är nu försvunnet. Om 80 INREDNING OCH I NVENTA RI E R Fig 68. K alk av silver, ut- och invänd igt förgy lld , av guldsmeden Hans Ol ofsson Sturk i K a lma r 1685. Foto S H allgren 1966 Chalice, sil ver gill, by G oldsmith Hans Olofsson Sturk, 1685 Fig 69. P aten av förgy llt silver av Hans Ol ofsso n Sturk 1685. Foto S Hallgren 1966 Paten of sil ver gift, by Hans Olofsso n Slurk , 1685 det uppgivna årtalet är riktigt, måste locket ha va­ rit betydligt äldre än den beskrivna funten. En­ ligt kyrkorådets protokoll den 15 okt 1890 har funten stått nedanför predikstolen »där kyrkvak­ taren brukade sitta». Den flyttades då till »Unionssalen i slottet » dvs till Gröna salen. Däri­ från har den enligt uppgift i ATA år 1897 över­ förts till domkyrkan och där försetts med ny fot. Denna behölls i domkyrkan då skålen återflytta­ des till slottskyrkan. Till funten hör ett cirkelrunt oornerat bäcken av silver, D 44 cm. Inskr på undersidan: »Till Kalmar Slottskyrka av hovjuveleraren Gunnar Svensson och hans familj». Stämpl: G Svensson - K ( = Kalmar stads stämpel) - Tre kronor ­ S inom fyrkantig ram ( = silverstämpel påbjuden 1912, se GSstplr s 27). -H 9 ( = 1958)- Sterling. Dopskål jämte fat och tallrik av tenn. Före6-67 154 7 Kalmar s lotts k y rkor målen förekomma första gången i inv 1803 : »Tenn, l skål, l mindre Fat, l Tallrik». I in v 1878 : »l Dopskål af tenn, 2 tallrikar ». Inv 1886: »l dopskål med tillhörande fat och tallrik». De beskrivas i Snabbinv 1933 : »Skål r und utan öron. D 19, H 8 cm . Stämplar E- NI [ = Nils J ustelius, Eksjö 1785?] - C 2. - Fat. D 26,5 cm. Stämpl: D E [ = Daniel Eklund, mästare i Kalmar 1846­ 1858]. - Fat. D 22 cm. Stämpl: LWB [ = Lars Wassberg, mästare i Kalmar 1773- 1800] ». Dessa tre föremål saknas 1966. Enligt uppgift av kyrk­ vaktmästaren skall de ha blivit stulna på 1940­ talet. Nattvardstyg Kalk (l) av silver, ut- och invändigt förgylld (fig 68). Rund fot med sex vertikala åsar som vid fotens nedersta del och vid början av skaftet av­ 81 YNGRE SLOT TSKYRKAN slutas • . med ett litet akantusblad. P å foten kruci­ fix med gjuten bild. Noden med sex åsar och mellan dem omväxlande ett kerubhuvud och en svävande ängel i gjutet arbete. Cuppan slät. H 22,7, D 15 cm . Stämpel på foten: H inom en ring ( = bokstaven O) upprepad 2 ggr ( = Hans Olofsson Sturk).U ~ Inskr runt foten: »Bibite ex eo omnes. Hoc est sanguis meus. Anno 1685 ». - I bottnen: »Tillhör Kalmar Slottskyrka. Wigt 525 gr ». P aten av förgyllt silver; till föreg . D 17 cm (fig 69) . Stämplar H inom en ring 2 ggr upprepad ( = Hans Olofsson Sturk). Inskr runt kanten: »Ac­ cipite Comedite Hoc Est Corpus Meum 1685 ». - På undersidan: »Tillhör Kalmar Slottskyrka. Wigt 140 gr ». - Inv 1694: »Silfwerkalck innan och uthan till förgijlt wäger 50 3 l 4 lod a 1 1 l 3 d. lodet giör tillsammans 84: 18: 16 dlr smt». Samma uppg i inv 1722, 1739 och 1746. - Inv 17 55: »l Silfwer kallek med Paten innan och utan förgyld , wäger 50 lod, kostat 1 1 l 3 dal:r Lodet 84 : 18 : 16». - Inv 1878: »l kalk med oblattall­ rik förgyld ». - Inv 1886: »l kalk förgylld inuti och utan med crucifix af silfver samt änglahufvu­ den rund t kring handtaget, vigt obekant». - »l paten, förgylld, vigt obekant». 1 Fig 71. Obl atask av trä, 1600-ta lets senare del. Foto S H allgren 1966 W ooden wafer case, late 17th centw·y Fig 70. Obl atas k av förgyllt silver av H ans Olofsson Sturk 1685. Foto S Hallgren 1966 Wafer case, silver gill, by Hans Olofsson Sturk, 1685 Oblataskar: - l. Av förgyllt silver, rund, med kulfötter och gjutet krucifix på locket (fig 70) . H 8,5, lockets D 8,5 cm. Stämpel: H inom en ring ( = Hans Olofsson Sturk). Inskr på undersi­ dan: »Tillhör Kalmar slottskyrka. Wigt 183 gr ». Krucifixets bild är gjuten i samma form som mot­ svarande på kalken (l) ovan. - Inv 1694: »l Nij innantill förgijlt Silfwerask med lock och Knappar, wäger 13 1 /3 lod a 1 1 1 3 lod[et] , 18 » dir smt. - Inv 1722: »l Sölfwerask med lock och 3 små knappar under, innan förgijlt », samma vikt och värde. - Samma uppg i inv 1739 och 1755 . - Inv 1886: »l oblatask med förgyllda ränder och crucifix på locket, vigten obekant». ­ 2. Rund svarvad träask med lock, rödmålad med svarta horisontala ränder; knopp på locket (fig 71). 1600-tal. H 14, D 12 cm. Inv 1694: »l dito 110 Mann e H ofr en, Guldsmeden Hans Ol ofs son Sturk. (S. Christophers Gilles Chroenica 22 s 19 ff. Kalmar 1949.) - GSstplr s 337. 82 INREDNING O C H INVENTARIER [ablete ask] af rödfärgat trä» 8 öre smt. Samma uppg i inv 1722, 1739 och 1755. - Inv 1803: »l Oblats Ask Rödmålad och något förgylld ». - Inv 1861 och inv 1878: »l obblatask af träd ». - Inv 1886 »l oblatask af trä». Samma uppg i alla följande inv. Vinkannor: - l. Av silver, bukig, inuti och delvis utvändigt förgylld; på locket knopp i form av uppåtvänd druvklase (fig 72). H 26 cm. Stämp­ Stående lejon (=Kalmar lar: P. Lindbomll 1 stadsstämpel)- G ( = 1765)- Tre kronor. Inskr: »Giord för medel som fru lieutenantskan Anna Maria Forslund nee Redberg testamenterat till Calmare Slottskyrka 1758 ». I bottnen: »73 1 / 2 lod». - Den 16 december 1758 fick »Guldsme­ den mäster Lindbom » 63 : 19 dir smt i betalning för en ny sockenbudskalk (se nedan under »ej bevarat sockenbudstyg») samt för förfärdigande av »en ny Kyrko Canna om 73 1 l 2 lod af kyr­ kans silfwer; var förgylt innan och utan» (L l a: l s 31). Kannan är första gången upptagen i inv 1878: »l kanna af siliver 73 1 / 2 lod». Se kalk (2) nedan. - 2. Vinkanna av silver, pendang till och kopia av föregående. H 26 cm. Stämplar: G. HENDTZELL- Tre kronor- K - C 6 ( = 1881). Inskr runt fotens översida: »Tillhör Kal­ mar slottsförsamling 18 27 /s 8 h. På undersidan: »Tillhör Kalmar slottskyrka. Wigt 1017 gr.» ­ »Wäger 241 ort». - Enligt in v 1886 hade kyr­ kan två »skänkkannor av silver, den ena skänkt av Maria Forslund» (se ovan) samt »en dito, vä­ ger 241 ort. Utan ,inskription ». Inskriptionen runt foten på den andra kannan bör därför vara till­ kommen efter 1886. Ej bevarat nattvardstyg Kalk (2). I inv 1639 är upptagen »l Kalck medh Pateen ». Inv 1643. »l Kalck med Patheen weger 47 lod ». Samma uppg i inv 1647, 1653 och 1660. Detta är antagligen samma kalk som den Gustav Vasa lät slottskapellet behålla år 1529 (s 26). Ingen säker uppgift finnes om densamma efter 1 660. Troligen togs den i användning som soc­ kenbudskalk och dess silver fick sedan ingå i en ny sådan kalk och en ny vinkanna? Den 16 dec 111 Petter Lindbom f 1725, mästare i Kalma r 1754­ 1770 (1776), GSstplr s 340. F ig 72. Vinkann a av si lver gjord av Petter Lindbom i Kalmar 1769. Foto S Hallgren 1966 Sil ver wine f lagan, by Petter Lindbom of Kalmar, 1769 1758 fick nämligen guldsmeden mäster Lindbom 63: 19 dlr samt i betalning »för en ny Sockenbuds Kaleks förfärdigande af Kyrkans Silfwer om 19 lod » samt för en ny Kyrke Canna om 73 1 /2 lod. (L I a: s 31). Jfr vinkaona (l) ovan. Oblat­ ask (3). Inv 1694: »l odugel: ablate ask af bleck» utan värde; saknas i inv 1722 och följande inv. -Vinflaskor. Inv 1660: »l Thenflaska at hafwa wijn uthi», inköpt för kyrkans medel. - Inv 1694: »3 [st] stop glaasflaskor med teenskruf [lock] »tillsammans värda en dlr smt. - »l Dito med blij skruf» värd 4 öre smt. - Inv 1722 » 1 Stoopflaska af glass med Thenskruf» 4 öre. - »l Kanne rums Thenflaska» 4 dlr smt. Samma uppgifter i inv 1739 och 1755. - Vinkanna (3). Inv 1755: »l Nij Teen kanna af Engelskt Teen förärad af artillerie Capitainen herr Robert Qvill­ fellt». Samma uppgift i inv 1786 men med an­ märkning »fins ej 1802». Saknas i inv 1803. 83 6* - 671547 YNGRE SLOTTSKYRKAN Fig 73 . Ljusstakar och blomvas av silver av guldsmeden Gunnar Svensson i Kalmar 1942. Foto S H all gren 1966 Silver candiesticks and vase, by Gunnar Svensson. Kalm ar, 1942 Sockenbudstyg Sockenbudstyg med låda av mahogny. L ådans L 26, B J 4, H 20 cm, indelad i fack för nedan beskrivna föremål. Ar 1828 utbetalades 20 sk till »Herr Almquist för 2:ne gånggärn och haspar till Sockenbuds Kalkens foderal» (L I a: 3 s 312). »Ett Voudral till Sockenbuds Artirailen» utfördes 1848 för 4 rdr b:o, troligen det nuvarande. ­ Kalk av silver, oornerad, förgylld invändigt och på noden. Inskrift invändigt i cuppan: »Detta är min blod ». H 11,8, fotens 8,3 cm. Stämplar: P. LINDSTRÖM Tre kronor. Inskr i bottnen: »Tillhör Kalmar Slottskyrka. Wigt 202 gr». ­ Anders Petter Lindström var mästare i Kalmar 1827-1842. (GSstplr s 343). - Paten, oorne­ rad, förgylld på båda sidor. D 8,8 cm. Graverad 84 inskr på övre sidan: »Detta är min lekamen»; på undersidan: »Tillhör Kalmar Slottskyrka. Wigt 48 gr ». Saknar stämplar men tillhör samma gar­ nityr som kalken och är antagligen av samme mästare. - Oblatask av vit metall rund, på locket grekiskt kors. D 5,3, H 2,5 cm. Saknar stämplar. 1900-tal. Ej bevarat sockenbudstyg Kalk, paten och oblatask. Inv 1694: »l gl. Silf­ werkalck med paten wäger 43 lod ». - Inv 1722: >> l gl. Kalck med Pateen, som Prästen har hos sig och brukar i Sockn bud, wäger 43 lod ». Samma uppg i inv 1739, 1746 och 1755. Detta är tro­ ligen den i inv 1639-1660 upptagna medeltida kalken som tagits i bruk som sockenbudstyg se­ INREDNING OCH INVENTARIER Fig 74. Brudkrona av förgyllt silver av guld­ smeden C A Serander, Sundsvall , 1896. F o-to S H allgren 1966 Silver gift bridal crown, by C A Serander, Sunds vall, 1896 dan kyrkan fått en ny kalk. Uppgifterna om vik­ ten överensstämma dock icke helt, i ena fallet 4 7 i det andra fallet 43 lod. - Kyrkan fick omkr 1760 (jfr s 83) ett nytt sockenbudstyg: »Den 16 december 1758 är betalt . . . till Guldsmeden Mäster Lindbom för en ny Sockenbuds Kaleks förfärdigande af Kyrkans Silfwer om 19 lod, samt en ny Kyrke Canna om 73 1 / 2 lod», 63: 19 dlr smt (L I a: l s 31). I det av kyrkan utlämnade silvret ingick antagligen den medeltida kalken. Både den nya kalken och patenen äro upptagna i inv 1786 och 1803. Det senare beskriver: »l Mindre Sockenbuds Kalk äfven Paten inuti för­ gyld, gjord 1759 af Lindbom i CaJmar samt med m C A Serander, verksam i Sundsvall. fyrkant = kontrollst ämpel, jfr s 81. hans namn och stämpel märkte, väger 19 lod. »l Liten O blate Ask inuti Ocontrollerade». förgyld, väger 15 1 j 2 lod, utan märke och Cont­ roll ». - Vinflaska. Inv 1722: »l lijten Teen­ flaska som Prästen brukar i Sochnbud ». Samma uppgift i inv 1739 och 1755. Brudkrona Brudkrona av förgyllt silver; cirkelrund botten­ ring och kring denna en liggande lagerstam med blad och bär. Från ringen utgå sex stammar av samma slag, upptill sammanfogade så att kronan blir sluten; mellan varje stam ett uppstående stort flikigt blad (palmkvist?). Stämplar: 3 kronor ­ C A S112 - 3 kronor - S (i fyrkantig ram) ­ S 6 = 1896. Ringens D 6,4, H 8,6, största B 8,1 cm S inom 85 YNGRE SLOTTSKYRKAN (fig 74). Brudkronan är icke upptagen i något av kyrkans inv ej heller i snabbinv 1933. Krucifix Kristusbilden gjuten av silver eller vit metall (?) , korset av mahogny. H 14, B 11,2 cm. Bildens H 8,7 cm. Inga stämplar. På korsets baksida V[iktor] R[ydberg]. Rydberg var kyrkvaktare i slottskyrkan till sin död 1955. Han har tillverkat korset och skänkt krucifixet som 1966 hänger på väggen i sakristian. Ljusredskap Ljuskronor: - l . A v kristall med 8 armar; ba­ rockform . H 118, D 90 cm (fig 75). Enl inv 1861 hade kyrkan »l st. Ljus Krona af glas». Den är även upptagen i inv 1878 men saknas i inv 1886. Den återfinnes sedan i inv 1902 och följande inv. - 2. Av mässing med en rad ljuspipor, 1600-tals­ typ. Armarna ha bladformade ljusmanschetter. Dess ljuspipor äro exakt lika de fasta ljuspiporna på kyrkbänkarna (nedan). Dessa delar äro ytbe­ handlade på annat sätt än globen och övriga delar och ha möjligen tillhört en annan äldre ljuskrona. H 56, D 71 cm. Kronan förekommer första gången i inv 1878. Den saknas i inv 1886 men är upptagen i inv 1902 och följande. - 3. Av mäs­ sing med två rader ljuspipor, 10 i vardera raden. H l 00, D ca 80 cm. Graverad inskrift på globen: från Sällskapet A. M. på dess l 00-årsdag 5.12.1937» .113 Modärn efterbildning i 1600-tals­ former. Upptagen första gången i snabbinv 1933 . Ljusstakar: - l. Av silver 7 st av samma form; rund kannelerad fot, nod med punsade akantus­ blad och änglahuvuden i relief (fig 73). H 38,5, foten D 8,8 cm. Stämplar: G. SVENSSON - K -Tre kronor- S - N 8 ( = 1939). Inskr: »Gud till ära och Kalmar Slottskyrka till prydnad en gåva av Hovjuveleraren Gunnar Svensson och hans maka Ingrid f. Söderbergh». Samma inskr på alla stakarna. - 2. Av mässing, tvåar­ mad med 3 pipor, rund fot med punsad ornering av stjärnor m m . H 53 , B 64 cm (fig 76) . 1600­ talstyp. - 3. Av mässing, tvåarmact med 3 pipor; rund fot ornerad med drivna blommor och fruk­ ter. H 45, B 42 cm. 1600-talstyp. Enligt inv 1861 fanns »2 st. messingsljusstakar med 3 armar» tyd­ 86 !igen de båda ovanstående som ha 3 pipor var­ dera. Inv 1886: »l tvåarmact ljusstake stående på altaret; l d:o på predikstolen ». - 4. Av mäs­ sing, 2 st med rund fot, enpipiga. H 22, D 17 cm. 1600-talstyp; modärna efterbildningar. Försvunna ljusstakar: Ar 1743 fick kyrkan i gåva »2 st. Liusstakar af porcellain till Altaret » (L I a: l s 8) . De äro upptagna i inv 1746 och J 786 men i det senare med anteckningen »fins blott en» . SakJ1as i inv 1803. Kyrkan hade enligt inv 1643 »2 Swarfude Liusse Staker aff trää». De äro upptagna i alla följande inv t o m 1755 . I inv 1694 och 1722 värderas de till l dir smt men uppges samtidigt i det senare inv vara »obrukelige». 1755 voro de »aldeles obrukelige». Kandelabrar, 2 st gjutna av mässing, sexarmade med 7 pipor, rund fot. H 64, fotens D 17,5 cm. 1800-talets senare del. De förvaras 1966 i en kista i Kanslivalvet under kyrkan. Inv 1878 »2 armljus­ stakar av messing ». lov 1886: »2:ne ljusstakar å altarbordet », antagligen dessa båda kandelabrar. Ljusarm av mässing med två pipor. B 25,5 cm. 1600-talsform. Förr på predikstolen, nu magasi­ nerad. Inv 1861: »l st. d:o [lampett af messing] mindre». Inv 1886 : »l lampett [af Messing] med pipor förvaras i brända salen». Troligen avse dessa uppgifter den ifrågavarande ljusarmen. Ljuspipor: - l. 6 st av mässing utan fot, var­ dera med två manschetter av mässing, den undre fast , den övre lös. H 17 cm. Sitta i borrade hål på prästbänkens krön. Ar 1849 inköptes för kyr­ kans medel »6 st. Mässings Ljuspipor» för l rdr b:o troligen de ifrågavarande (L I a: 3 s 332). - 2. 36 st dels av järn dels av mässing ca 3 cm höga, infällda, en i varje bänk och två i vardera kungsstolen och drottningstolen. De äro ornerade med två dubbla linjer runt pipan. Inv 1755 upp­ tager »23 stycken Lins Pipor af Järn giorde 1741 »; 1849 inköptes 8 st nya »ljus pipor» för l O skilling 8 rundstycken (L I a: 3 s 332) . Ljuslampetter: - l. Av mässing med högt dri­ ven ornering, hjärta och ett runt fält. Fäste för 113 Sällskapet Å M i Kalmar har kulturella och hu­ manitära syftemål. Initialernas betydelse är okänd. En­ ligt några medlemmars mening skulle de hänsyfta på de första orden i sällskapets stadgar »Åtskilliga med­ borgare ... >> (meddelat av fil dr Mann e Hofren). INREDNING OCH INV ENTA RIER Fig 75. Ljuskrona av kristall. 1700-tal. Foto S H allgren 1966 C!-ystal chandelier, 18th centw·y ljushållare i form av en knuten hand. Nygjord ljusarm för 2 ljus (fig 77). H 84, B 46 cm. Ljus­ hållaren saknades vid 1933 års snabbinventering. Lampetten är upptagen i Kalmar museums hu­ vudliggare (inv nr 6449) med anteckn »Funnen år 1900 i en skrubb bredvid stottskyrkan och har sannolikt tillhört denna ». lnv 1746: »l mäs­ sing Liuseplåt med 2 pipor». - Inv 1755: »l mässings liusplåt med 2 Pipor förärad af Sahl:e herr Lieutenanten Forsslunds Enkefru ». Inv 1803: »l Större Lampett». Inv 1861 : »l st. Lam­ pett af Messing, l st. d:o mindre», den senare = ljusarmen s 86. - Inv 1886: »En lampett [af Messing] med pipor, förvaras i brända salen [rum 87 YNGRESLOTTSKYRKAN Fig 76. Ljusstake av mässing 1600-talstyp. Foto S H all­ gren 1966 Brass candlestick, 17th century ty pe nr 7 4 i slottets östra länga] ». - 2 25 st av bronserad bleckplåt, tvådelade med en nedre rek­ tangulär del med avsneddade hörn och en övre rund del; två ljuspipor och mellan dem en konisk pigg (fig 35). H ca 64, B 30,8 cm. Hänga på väggarna och i fönsternischerna. Jfr ljuslampetter (3). - 3. 2 st av bronserad järnplåt, rektangulära med uppåt stickbågig avslutning; 2 ljuspipor. H 47, B 23 cm. Hänga i kyrktrappan.- I inv 1886 upptages »29 st. lampetter af jernbleck, förvaras i brända salen ». Ljusstavar av trä, 8 st svarvade, blåmålade, varelera med en ljuspipa av mässing och med lös manschett av samma material. Trädelens H 39 cm, med pipa och manschett 44 cm (fig 27). sta­ varna äro planlöst placerade här och var på bän­ karna. Det är möjligt att dessa ljusstavar (eller de äldre av vilka de nuvarande kunna vara kopior) utgjort lägre och enklare motsvarigheter till kungsstolarnar spiror. Räkenskaperna omtala 1613 »55 st Knoppar till Kirckie benckerne»; jfr s 77. Textilier Altarduk av linne nedhängande till golvet på al­ tarets båda kortsidor; utefter långsidan enkel hål­ söm och på vardera kortsidan broderade kors med palmkvistar i vitt. L 355, B 89 cm. 1900­ talet. Ej bevarade altardukar: i in v 1643 »l hand­ kläde af dräll 4 allnner». Samma uppg i inv 1647, 1653 och 1660. Klädet var av längden att döma antingen en altarduk eller en duk som lades på altarringen vid nattvardsgång. - I inv 1660 upptages »l handkläde af slissing p å duken 8 al­ nar långt» inköpt för kyrkans medel. Inv 1694 »l gl. och sundrigt duukkläde af s lissing 8 alnar Iångclt», värderat till l dir smt. Inv 1722 »Sles­ singz duuk Kläde, 8 alnar långt 2: 16: -» dir smt. Inv 1739 »l Slissings altare duk Kläde 8 al: r». Inv 1755 »l Slissings gammalt altar duk Kläde 8 alnar». Inv 1803 »l Altar Duk af Slis­ sing 5 1 / 2 aln lång, oduglig». - Inv 1694 »2 gl bordkläden» värderade till 2 dir smt, 2 [dito] gl förslijtne och odugel: » utan värde. - Inv 1722 »l altare duuk Kläde förärat af öfverste [Ernst von ] Lode».114 Samma uppg i inv 1755. - Inv 1739 »3:ne St. gl Knyttningar som warit brukade kring altare duken »; samma upp g i inv l 7 55. Den 17 maj 1821 beslöt sockenstämman att »SOm Altarduken är alldeles försliten en ny af kambrick» skulle inköpas. Ar 1848 inköptes för kyrkans medel » 1 ny al­ tarduk» för 4: 8:- rdr b:o (L I a: 3 s 331) . Inv 1 878: »l Altarbordsduk med öfverdrag af ylle­ tyg». Antependier: - l. A v röd sammet, mönstrad med rankor av nejlikeblommor och »rosor» i vitt och silver (eller mycket blekt guld). över mittpar­ tiet är fästat ett rektangulärt fält av brungult si­ den, broderat med ett strålande gudsöga och där­ under en blomsterkorg samt årtalet 1824, allt i guld och silver. L 145, H 113 cm (fig 78). Sam­ meten utgöres av 4 vertikala, delvis mycket smala våder, hopfogade så att mönstret i delarna ställvis icke passar tillsammans. Det är därför troligt att detta tyg tidigare haft annan användning. Inv 1861 omtalar: »l st. Röd Bordduk» och inv 1878: »l Antependium af sammet med brode­ rier». Antagligen avses i båda fallen det beskrivna antependiet. Det saknas i inv 1886 men finnes n• Kommendant på Kalm ar slott 1691- 1700. 88 INREDNING OCH INVENTARIER inv 1902 och följande. I 1830 års inv av forntida minnesmärken uppges att det ifrågavarande ante­ pendiet år 1824 förfärdigats av »2:ne gamla messhakar» (avskr i ATA). Bland i inventarieför­ teckningarna omnämnda föremål av vilka detta antependium kan vara gjort är det nedan i inv 1722 upptagna »altartäcket» och den s 92 om­ talade röda »Samheetz mässhake med gull och hwijta blommer» som omnämnes i inv 1694. - 2. A v grågult siden, mönstrat med kors och rom­ ber; i samma stycke ett brun broderat i mitten med ett Kristusmonogram. Stjälkstygnsbroderi. L 140, H 105 cm; brunets H 27 cm. Broderat på baksidan: »Libraria 1942. Komp GBG» [ =Bror Geijer GötheJ, samt »Gåva till Kalmar slottska­ pell år 1942 av L. och H. Huss». - 3. Av svart kläde; på mitten strålande kors broderat med sil­ ver och rött silke. B 141, H 103 cm. 1900-talet. Ej bevarade antependier. I inv 1639 är upp­ taget »l Altare klädhe» och »l lista», sanno­ likt ett antependium med brun; - l inv 1694 är förtecknat »l gl. och sundrigt Altare Kläde af blommerat sijdentijgh, med gull och silfwer spetz­ sar öfwer och på sijderne» värderat till 6 dir smt. Det är beskrivet på samma sätt och upptaget till samma värde i inv 1722 samt i inv 1739 och 1755, men i dessa senare fall utan angivet värde. Det har antagligen varit ett antependium . - I in v 1722 omtalas ett »altartäcke» beskrivet på följ ande sätt: »l st. altar Täcke, Sahl: H: r öfwers­ ten [Ernst Johan v. J Lode gifwit, med Silkes Bottn och Gull och si]k,es Blommer, bestående i 3 heela och 2 halfwa wåder l 7 l 8 aln högt och tillsammans 7 1 / 2 aln [långt ] a 20 D:r 150» dir smt. Samma beskrivning men utan angivet värde i inv 1739 och 1755. Inv 1830: »l Altar Täcke af Sidentyg broderat med Silfver och tecknat med Bokstäfvorne A. M. L. samt A[nnol 93, nästan obrukbart». E. J . von Lode som dog i Kalmar 1700 hade en dotter Anna Maria om vilken El­ genstierna icke har någon annan uppgift än att hon »kristnades omkring 1690». A. M. L. är troligen hennes initialer. »Altartäcket» kan ha va­ rit en votivgåva med avseende på henne. »Altar­ täcket » finnes icke i inv 1861 eller senare inv varför det bör ha varit försvunnet eller omgjort mellan åren 1803 och 1861. Antependiet (1) kan Fig 77. Ljuslampett av driven mässing 1600-ta ls typ. Foto S Hallgren 1966 Sconce of chased brass, 17th century type möjligen vara gjort av detta. Höjdmåtten överens­ stämma ungefär (jfr s 88). »Brudtäcke» (fig 79) av gråvitt siden broderat med änglar, kronor, kors och blomkvistar; vid än­ darna bårder med änglar; på baksidan: »S S K T [ = Södra Sveriges Kyrkliga Textil] - 1952 ­ S B S = [Sigrid Birgitta Synnergren]». L 138, H 80 cm. - Användes vid bröllop till att hängas vid altarringen framför brudparet. Det skänktes 1952 av ryttmästare Birger Jeansson till hans dot­ ters bröllop. 89 YNGRESLOTTSKYRKAN Fig 78. Antependium av röd sammet, 1600-tal, i nuvarande form daterad 1824. Fransarna till­ höra ej antependiet. Foto N Lagergren 1962 Antependium of red velvet, 17th century, in its present form dated 1824. The fringe does not helong to the antependium Kalkdukar: -- l. A v nu gulgrått, ursprungligen vitt, siden med kantspets och broderier av mycket blek guldtråd (fig 80) . I mitten ordet »lehova» i oval ram hållen av två svävande änglar. över och under ovalen långsträckta ornament; det övre har i mitten ett spegelmonogram F [ lorentina J C [oncordiaJ R[avensberg J, det undre på mot­ svarande plats årtalet 1738; i hörnen kerubhuvu­ den. Runt dukens kant inskrift: »Kommer til mig j alla som arbeten oh [ ! J l ären betunggade oh iag wil wederqweckia eder l oh j skolen finna roo til edra siälar Matt. K. XII Smaker oh seer huru liuflig herren är. Psalm 34. v. 9.» Duken, nu under glas, i enkel profilerad och förgylld ram. Dukens mått. L 59 cm. B 55,5 cm. Hänger 1966 på södra väggen i sakristian. - Inv 1739: »l Nytt Kaleke Kläde af hwit damask med hwitt taffts foder utsydt med guld trå och en guld Spetz omkring, förährat af Sahl. Tullförwaltaren Engellholms fruu Florentina Coneardia von Ra­ vensberg». Inv 1746, 1755, 1786 och 1803 samma uppgifter men utan donatorsnamn. Inv 1861 »l Kalk kläde»; inv 1886 »l kalkduk af siden, broderad, mycket sliten, behövde ersättas med en ny».- 2. Av gult siden 50 x 50 cm med tillhörande väska av samma material 19 >< 19 cm. Sign på dukens baksida: »Libraria 1961» . Ej bevarade kalkdukar: Inv 1643 upptager »l 90 INREDNING OCH INVENTARIER Fig 79. Brudtäcke av gråv itt siden med broderier av Sigrid Birgitta Synnergren 1952 . Foto S Hallgren 1966 Bridal canopy of greyish-white silk, embroidered by Sigrid Birgitta Synnergren, 1952 gammalt armruekläde Silckesstickat»; in v 164 7 samma uppg. Inv 1653: »l Gammalt Armekläde silkestickat». Inv 1660: »l Gammalt Arme Kläde Silkesstickat». Inv 1694: »l gl. Handtkläde med sileke stickat» 8 öre smt. Inv 1722: »l g!: sönd­ rigt dito [Kalckkläde] med Silke stickadt» 8 öre smt. Inv 1739: »l gl:t söndrigt Dito [Kalck Kläde] med Silcke Stickat» utan värde. Dessa uppgifter gälla otvivelaktigt ett och samma före ­ mål varför armekläde, handkläde och kalkkläde i detta fall böra vara synonymer.l 1 '' - lnv 1694: »l g! Handtkläde med Silf:r spetzar omkring» 8 öre s mt. I n v l 722: »l gl: söndrigt Kalckkläde med Sölf:r Spetzar omkring» 8 öre smt. Inv 1739 samma lydelse som inv 1722. Jfr »handkläde » i beskrivningen av altardukar (s 88). - Inv 1694: »l g!. och fleckat [handtklädel af randigt Car­ tek» 16 öre smt. Inv 1722: »l gl. fläckat [kalk­ 110 Jfr Hilding P.'eijel, Det liturgiska handk lädet i folktraditionen och i verkligheten. Lunds universitets årsskr. Band 45 (1949) s 59 ff. kläde ] med randigt Cartek, som Prästen ha hoos sig med Socken budz Tygen » 16 öre smt. Inv 1739: »l gl:t fläckat dito [Kalck Kläde l af Ran­ digt Cartek som brukas i Socknebod». - Ar 1722 hade kyrkan »l Kalck Kläde af hwit Sijden­ tijg » som värderades till 5 dir smt. Enl inv 1739 var det då »söndrigt och fläckat » och upptaget utan värde. Inv 1755 uppger att det är »gammalt söndrigt och fläckat och brukas wid Socknebod­ stugen». Mässhakar: - l . A v svart sammet med ga­ loner och broderier av silver. På fram sidan guds­ namnet i hebreiska bokstäver, på baksidan kors med törnekrona samt palmkvistar. L 120, B 67 cm. 1800-talets mitt. I inv 1861 är upptagen »l Mässhake med Skjorta», troligen denna. Inv 1878: »En Messhake af svart sammet med silf­ verornering ». - 2. Av röd sidendamast, broderad på framsidan med vertikal bård, IHS, kors , an­ kare, hjärta, liljestängel och krona; på baksidan kortare bård med strålande sol och därunder upp­ 91 YNGRESLOTTSKYRKAN Fig 80. Kalkduk av vitt siden med broderier av guldtråd daterad 1738. Foto S Hallgren 1966 White silk chalice veil, with embroidery in gold thread, dated 1738 slagen bok med texten »Mina ord äro ande och liv». L 120, B 85 cm. 1900-talet. - 3. Av vit sidendamast; på framsidan duva i strålkrans, på baksidan kors och fyra liljor. Broderad inskr på insidan: »Kalmar Slottskyrka till prydning skänkt till minne av slottskyrkaorganisten Linnea J O­ hansson av tacksamma vänner 1937». L 120, B 90 cm. - 4. Av ljusgrått ylletyg. Sign på in­ 92 sidan: »Libraria. Komp. A L O K [ = Anna-Lisa Odelqvist-Kruse] 1963». L 118, B 110 cm. Ej bevarade mässhakar: - I inv. 1639 är upp­ tagen »l M esse haake». Därefter förekommer ingen sådan i inventarieförteckningarna förrän i inv 1694. - Enligt sistnämnda inv hade kyrkan » l Röd Samheetz mässhake med gull och hwijta blommer», värderad till 33: 10: 16 dlr smt. Inv JNREDNING OCH INVENTARIER l 722: »l Röd Sameetz mäss hake med gull Blom­ mer 33: l O~ l x dir smt». Samma beskr men utan angivet värde i inv 1739, 1746 och 1755. Inv 1786: »l Röd Mässe hake af Sammet med Guld blommor ». Inv l 803: »l gammal [Mässhake ] af Sidentyg, med inväfna blommor af Gull». Trots skillnaden i beskrivningen är det troligen fråga om en och samma mässhake. Den har icke kunnat identifieras i någon senare handling. Möjligen kan antependium (l) vara gjort av denna mäss­ hake. D en 9 nov 1761 betalades 299 dir smt »för en ifrå Stockholm förskritven röd Sam­ mets Mässehake ». För transport och » recommen­ dation» betalades resp 6 och l dir smt (L I a: l s 39). Inv 1 803: »l Mässhake af Rödh Sam­ met med Gu!Jgaloner, Korss på ryggen af dito och på bröstet broderat JEHOVAH, samt därunder Artalet 1762 ». Den omnämnes även i visitations­ protokoll den 9 april 1828 och uppges där vara av »rödt sammet med guldfransar », 11 G samt i 1830 års inv av forntida minnesmärken och säges där vara »ny » (ATA). Den finnes icke i något senare inv. Mässkjortor, två helvita i sakristia. l 900-tal. - I de äldre inv finnes ingen mässkjorta upp­ tagen förrän 1694; då ägde kyrkan »l Mässesärck af slissing och rödfärgat tafft till upslagh på Er­ merne » värderad till 3 dlr smt, samt »l Rött tafftzband kring mässesärcken» värt 24 öre smt. De återfinnas sedan i alla inv t o m inv 1755 ehuru plagget från och med inv 1722 kallas »Mässe Skiorta ». I inv 1755 är vidare upptaget »l Ny M ässe Skiorta af fin Slissing inköpt år 1741 för Kyrckians medel». Inv 1803 : »2:ne Mäss Skiortor af Slissing». Ar 1861 hade kyrkan en mässkjorta och i inv 1886 uppges den vara »tunn och sliten » med anmärkningen att »en ny messkjorta behöves». Matta av flossa med mörkbrun bård; i mitt­ partiet kandelaberornament i rött, brunt, grått och gult. L 185, B l 40 cm. 1900-talet. Ligger framför altaret innanför altarringen. Ej bevarade mattor: - Ar 1816 inköptes för kyrkans medel »et Täcke til Sakristian at nyttjas på Golfvet» (L I a: 2 (14) verif 31). »En Golf "" Originalh andlin gen saknas ; avskr i Löfgren I s 204. 7 - 67 1547 Ka lmar s lotts ky rk o r Matta till Sakristian » inköptes 1838 för 1: 32 rdr (L I a: 3 s 32 L). Enligt inv 1886 hade kyrkan »l golfmatta framför altarbordet [skänkt] af af­ lidna Enkefru Marie Torpadie ». Enligt inv 1902 fanns » l golfmatta framför altaret », enligt inv 1916 »2 mattor att läggas framför altaret». Kollekthåvar: 1. Av brun (urspr röd?) sammet, rund , skinnfodrad, med skaft av svart­ betsat trä (fig 82). Inuti håven är årtalet 1740 nyligen (efter snabbinventeringen 1933) målat med vit färg. D 13,7, H 16 cm, skaftets L 127 Fig 81. K a rl X Gustavs bibel från år 1655. Bandet från 1800-talet med hörnbeslag och knäppen fr ån 1600-ta let. Foto S H a llgren 1966 Karl X Gustav's Bible, 1655. The binding is 19th cen­ tury, with earner m ountings and huckles datin g from the 17th centw·y 93 YNGRESLOTTSKYRKAN Fig 82 . Kollekthåv av brun sammet. Foto S Hallgren 1966 Collection bag, brown velvet cm. Håven är gammal, skaftet nytt efter 1933 . - 2. Modärn kopia av den förra, med samma mått. Inuti håven årtalet 1940 målat med vitt. E j bevarade kollekthåvar: Ar 1613 saknade kyrkan både kollekthåv och offerkista. Den 17 augusti detta år blev »Opbåret aff thet Ofret, som war giffuit i hatten i Slotz Kyrckan [till Kalm ar stads lilla kyrkas återställande J förrän ther kom offer kista, efter ståthållarens befal­ nig . .. Penningar 4 Daler 28 öre» noa - Kyr­ kan hade enligt in v 1639 »l Kiö[r ]ckepungh»; inv 1643: »2 Ofer pungar »; inv 1647» »l ofver­ pungh» samt enligt inv 1653 och 1660 »l Ofwer­ pungh ». - Inv 1694 upptar »l liten pung kl åeka wäger 3 1 l 4 lod» värderad till 2: 22 : 16 dir smt samt »l offerpung som klåekan är tillhö[rig] » värd l daler l öre smt. Den beskrives av inv 1726 »l Pung med Sölfer Klåeka och Järn Kläpp. Sölfret wäger 3 1 l 4 lod a 26 1 l ~ » . Inv 1739 och 1755 ge samma uppgifter och meddela att kyrkan dessutom ägde två gamla håvar. 1755 hade kyrkan även en ny »Pung af rött sammet med en Gull dofs , och en Silfwererad mässinas b klåcka» skänkt av artillerikaptenen Robert Qvill­ 94 feldt år 1743 (L la: l s 8) samt en »Pung af hwit Sictensars med Gull utsydt och en Silfwer Klåeka samt Silfwer till skaftet med åretahl år l 7 45 » given av »Tullförvaltaren Engelholms änkefru Florentina Coneardia von Ravensberg» . Den skänktes enl räkensk år 1743 (L la: l s 8). Inv. 1786 upptar pungen av sidensars med silver­ klocka . I in v 1803 omtalas däremot »1 håf af brunt Sammet» och »l håf af Hvitt Sictentyg bro­ derad med Silfver samt Silfver Kl åeka och be­ slag» . Ar 1828 betalades 16 skilling »för en h åf som är lagad » (L la: 3 s 311) . Den 27 maj l 821 beslöt sockenstämman att »nya Hofvar af Svart M anchester » skulle anskaffas i de gaml a odug­ ligas ställe (K la: l f 89) . Handlingarna ge ingen uppgift om inköp. Troligen har kyrkan fått nya håvar som gåva, ty 1830 års inv av forntida min­ nesmärken redovisar »2:ne nya hofvar af svart sammet broderade, 1822 gifne af en fru Eng­ ström,l17 den ena har klocka af sil f ver». Detta inv redovisar även »2:ne andra hofvar, urgamla ». 61 fanns »2 st Hofvar»; de sakn as Enligt in v 18< i inv 1878 och följande . Håven nr l är antagligen en av de två som voro »urgamla» 1830. Den bör vara densamma som 1803 säges vara av »brunt sammet». Böcker Biblar: - l. Tryckt hos Ignatius Meurer 1655 . Folio (fig 81). Svart skinnband från 1800-talet med förgyllda spännen och hörnbeslag av mässing från 1600-talet troligen överflyttade från ett äldre band. l sakristian. Enligt inv 1660 hade då för kyrkans egna medel inköpts bl a »l Bibel l». Den är upptagen i alla inv från 1694 till 1861. I inv 1886: »l bibel (Carl X) tryckt 1655 ligger på predikstolen ». - 2. Tryckt i Stockholm 1917: (Gustaf V:s bibel). Gulbrunt skinnband. Ligger 1966 på predikstolen. - 3. Biblia på Swensko. Uppsala 1541 (Gustav Vasas bibel) . Faksimilupp­ laga tryckt i Malmö 1938. Brunt originalskinn­ band. l sakristian. " Landsark i V adstena. Kalmar domk:a s räkensk bun t l , häft l s 3. m Hon var säkerligen hustru till > >Coopha rdie Cap: Pet: Engström» som åren 1818 och 1819 betalade högsta bänkavgifter, 24 sk per person, för sig i bänken nr 2 och för sin fru i fruntimmersbänken nr J. (L la : 2). ' 10 INREDNING OCH INVENTARIER Fig 83. Offerkista av ek. 1600-talets mitt. Foto S Hall­ gren 1966 Gak offertory-chest, mid-17th centw·y Enligt inv 1643 utgjordes bokbeståndet då en­ dast av »l gammal psalm Book». Den finnes i inv t o m 1694 men var då »Sundrig» och värderades till 8 öre smt. En inv 1660 hade för kyrkans egna medel inköpts den första av de ovan be­ skrivna biblarna samt en ny psalmbok och en handbok. De funnos alla kvar 1755. I inv 1694 ha tillkommit »l Kyrckio böneboob värderad till 8 öre smt »l Luthers Cathies» , till l dlr smt. En sådan har tydligen funnits redan tidigare ty inv l 722 upptar »l st. Doctor Lutheri Catic: den större som sedan förra lnventario är igenfunnen». l in v 1722 ha även tillkommit »l förgijlt Hand­ book, förährat af högst sahl. Kongl. Maj:t konung Carl XI, l dlr smt, l förgylt Confessia Fidei sammal[edes] l dlr smt, l förgylt Kijrkioordning 2 dlr smt», dessa tre böcker skänkta av Karl XI efter l 694. Ar 1722 hade även tillkommit »l gl. Skrefwen Sångboob som värderades till 2 dlr smt. Samtliga dessa böcker finnas kvar i inv 1755 . Inv 1780 och 1807 omnämner inga böcker. Enl inv 1861 ägde kyrkan då »l st. Bibel från 1655 tryckt i Stockholm, 2 st. Psalmböcker af 1695 (l d:o af 1819), Kyrkohandbok af år l 809» samt »Sammandrag af de Kong!. Förordnanden». Ar 1886 utgjordes bokbeståndet av bibeln från 1655, »en d:o inköpt 1880, förvaras i sakristian, l ex. nya testamentet, l normalupplaga af d:o, 2:ne nya och 3 gamla handböcker, l ex. 1697 års psalmbok, l d:o 1819, l d:o psalm- och evange­ liebok tryckt 1824, 2 d: o nya predikotexterna». Kistor och skrin Offerskrin. »Till Kijrkian» utlämnades 1614 från slottets förråd »till l åfferskrin», hörnjärn, ett par gångjärn och ett »Skrinlås». (Smål 1614 nr 18. »Förseglade lengden . . . 1614».) Skrinet förekommer icke i någon av inventarieförteck­ ningarna och är icke bevarat. Jfr ej bevarade kol­ lekthåvar; 1613 s 94. Offerkista av ek med järnbeslag och dubbla 95 YNGRE SLOTTSKYRKAN Fig 84. Kista av furu för skruden; från år 1660. Foto S Hallgren 1966 Pine-wood chest fm vestments, from 1660 hänglås samt med två hål för nedläggning av mynt. L 90, B 31, H 36,5 cm (fig 83). Angående da­ tering se nedan. Står 1966 framför »klockarsto­ len» vid östligaste fönstret på södra sidan. Kista av furu, målad rödbrun, med järnbeslag och ett invändigt lås med nyckel. L 130, B 62, H 50 cm (fig 84). Förvaras 1966 i Kanslivalvet under kyrkan. - Den 26 mars 1660 utlämnades en halv tolft »sågebräder till en Kista uthi Slotz­ kijrkian» (G. 1660 Räkensk s 92). Inv 1660 omtalar »l Offerkista Järnbeslagen medh 2 lås ar» (jfr ovan och fig 83) samt »l nij Kijrkkista lärn­ beslagen medh lååss» . Dessa båda kistor äro en­ ligt inventariet »opkiöpte för Kijrkiones egne me­ dell , som Colligeras medh offerpungen» vilket dock icke är helt riktigt då slottet släppt till brä­ derna till furukistan. I inv 1694 värderas den förra kistan till 3 och den senare till 4 dlr smt. In v l 722: »l Järnbeslagen Offer Kista med 3 låås» 3 dir smt »l st. dito, med Jåås och Nijc­ kell» 4 dir smt. Samma uppgifter i inv 1739 och 1755 med tillägg i det sistnämnda att kyrkans skrud ligger i furu kistan. Inv 1803: »l Kista till Mässklädemes förvarande med Lås och gång­ jern uti godt Stånd, l Cassa Kista liten med 3:ne Lås och fastshufvad i Golfvet». Ar 1848 utför96 des »Målning å en Kyrkans kista» för 40 skilling (L la: 3 s 330). lnv 1861: »En Cassakista» och » 1 st. Kista h varuti förvaras . . . Kong!. förord­ ningar»; inv 1878: »l Kassakista» ; båda saknas i inv 1886. Väggskåp Ar 1615 utfördes »till Kijrckian» ett »beslaget skååp». 11 8 lnv 1694 omnämner »l Skåp wed alta­ ret med låss och nijckel». Inv 1722: »l Skåp wid altaret, med gl. Jåhs och Nijckell». Inv 1803: »l Litet skåp fastskrufvat i golfvet». Inv 1861: » 1 Skåp». I n v 1886: »l mindre väggskåp [i sa­ kristian]». Det finnes numera icke. Möbler Bord i sakristian . l snabbinv 1933 är upp­ taget ett »fällbord i sakristian». Det saknades 1966. Efter sockenstämmobeslut den 14 juni l 807 inköptes »Et Omålat furu Bord att upslå på en sida l: 24: -» (L la: 2 (6) f 20). Stol av l 600-talstyp med hög ryggbricka. Grå­ målad. l sakristian. - Stol med pinnar i ryggen. l 800-talstyp. l sakristian. Den l oktober 1812 ns oppå Små! 1615 nr 12. Kalmar slott o ladug. »Utgiften tilsmiding·~n ... 1615». INREDNING OCH INVENTARIER Fig 85. Kungl resolution den 3 maj 1803 med förgylld ram från 1806. Foto S Hallgren 1966 Royal resolution of 3 May 1803, with gilt frame dating from 1806 Fig 86. Extrakt av kungl brev 21 dec 1804 med förgylld ram från 1810. Foto S Hallgren Extract from Royal letter of 21 December 1804, in gilt frame dating from 1810 »upphandlades 2:ne omålade stolar» för l rdr av Carl Rosengren (L la: 2 (l l) f 20 och verif 9). Kungliga tal och resolutioner Inramade kungliga tal och resolutioner: - l. Av­ skrift av Kungl Maj:ts nådiga resolution den 3 n1aj 1803 »uppå Cal mare Församlings underdå­ niga ansökning, att hädanefter som hittills få hålla sin Gudstjänst i Slottskyrkan». Förgylld profile­ rad ram med stor ögla på ramens övre kant. B 37,5, H 44,5. öglans H 8,5 cm (fig 85). Hänger 1966 på kyrkans västra vägg söder om gången. Den 21 nov 1806 betalades till Ulrica Octavia Wetterberg l rdr 8 sk rgd för »en med äckta guld förgyld Ram som om gifver Kongl Resolution uppå Calmare Slotts församlings underdon: ansö­ kan at hädan efter som förr få förrätta sin guds­ tienst där städes» samt 24 sk. till »Vitt Glas til denne Ram». Den skänktes av »en Försam­ lingens Ledamot». (L la: 2 (5) verif 23). - 2. »Extract af Kong!. Majt:z Nådiga Bref til Con­ sistorium i CaJmar dat. Stralsund den 21 Decem­ ber 1804» att slottsförsamlingen icke skulle läggas samman med stadsförsamlingen. Ram som föreg B 37, H 44 cm, öglans H 7,5 cm (fig 86) . På västra väggen som föregående. »Bilthuggaren Da­ niel Bergman fick 181 O för ramen till denna tavla 24 sk, för dess förgyllning med äkta guld l: 24 rdr, för vitt Glas til Taflan» l rdr och »för ap­ målning med Krona och guhl List omkring å Papperet>> 24 sk (L la: 2 (9) f 24 och verif 17). 97 YNGRE SLOTTSKYRKAN Fig 87 . Votivskepp av målat trä. Foto S Hallgren 1966 Votive ship of painled wo o d - 3. Avskr av kungl brev den 27 juli 1814 an­ gående gränsen emellan slotts- och stadsförsam­ lingarna. Smal profilerad förgylld ram med kung­ lig krona och två lagerqvistar. H 51, B 62 cm, kronans H J 5 cm. Hänger 1966 mellan de båda föregående. - 4. Gustav III:s tal till ständerna den 25 juni 1771. Tryck. I smal profilerad för­ gylld ram. B 38, H 50,5 cm. Hänger 1966 på södra väggen väster om västligaste fönstret. - 5. Gustav III:s tal den 21 augusti 1772. Tryck. I förgylld gustaviansk ram med bandrosett. B 42, H 62 cm. Hänger 1966 i kyrktrappan. - Bild­ huggaren Daniel Bergman och Ulrica Octavia Wetterberg erhöllo 1815 betalning för två för­ gyllda ramar »til Gustaf III:s Tal» (L la: 2 (14) f 35 och verif 15 och 17). Dessa fem tavlor hängde omkr 1820 på det 98 målade vapentält som omgav altartavlan på ö väggen (fig 30). Inv 1861: »5 st. Taflor till al­ tarprydnaden». Denna uppgift talar för att den anordning kring altartavlan som fig 30 återger fanns kvar 1861. Antagligen förändrades den icke förrän i samband med restaureringen 1882. Votivskepp Votivskepp av trä, tvåmastat (fig 87). Skrovet över vattenlinjen är svart med ett brett brons­ färgat horisontalt band på vardera långsidan. Un­ der vattenlinjen är färgen grön. Riggens virke till största delen vitmålat. På vardera långsidan 8 och i aktern 2 kanoner. I fören ett ankare på var­ dera sidan. På styrbords sida en vit livbåt. Skro­ vets L (utan bogspröt) 81 cm, B 18 cm. Bog­ sprötets L utanför skrovet 32 cm, H (med master) I R ED I G OC H l VENTA RI E R 90 cm. Hänge r i kyrktrappan framfö r dö rren till ~y r ka n . Blan d in ve ntari cpcrse dl ar som å r 174 3 utra nge rades såsom :. aldeles till intet dugc li gc:. \ ar ~ E tt ga mbl: käpp i Kyrcki an, aldeles sö nder­ f a llit ~ (ve ri f 1743: 2 f 39 14). Skeppe t finn es icke i nago n av kyrk ans in ve nt ari efö rtec knin ga r. s traffstock Enligt r ~i knin g av Jonas l. ö . öm an den 7 maj me d till shipt Vcrk c, efter co rd » 2 rdr b: o. Pit med till shipt Verk e, efte r Aco rd » 2 rdr b:o. På rii kningc n ~i r antec kn at med r ~i k c n s k a p s fö r a rc n s ha nd stil: »För dem som fö rtjena tockstraff». (L la: 2 ( 17) f 17 oc h vc rif 3). Vid soc k c n s t ~imm a de n 3 maj sa mm a <"tr hade anm älts att stoc ken var fii rdig oc h att »upsy nin gs man öm an» bc­ giirdc 3 rdr i betalnin g. Summ a n bev ilj ades på vi llk o r att han o m fr amdeles »någo n fö rbättrin g skulle anses nödi g » skulle vc r ks t ~i ll a denn a fö r samma betalni ng (K l a: l f 82 v), men i s t ~ill c t fö r att gå med på dett a villk o r sii nkt c han priset till 2 rdr . Örriga lösa invent arier Bl onwasc r: l . 2 st a sil ve r; tillhö ra samm a ga rnit yr som sil ve rstaka rn a ( l ) s 86 (fi g 73). H 34 .3, fotens D 5,6 cm. St ~i mpl a r : G . S. - Tre kro no r - K - A 8 ( 1927) res p 8 ( 1939) ln skr: »Gud till ~ir a oc h Kalm a r Slottskyrk a till prydn ad. En gåva 1942 av Hovju ve le raren Gunn ar Svensso n oc h ha ns maka Ingrid f Södc rbc rgln . ­ 2 . 2 st av ten n, b ~iga rfo rm a dc . oo rnc radc. H 20 öv re D 13.8 cm. Stämpl ar: l skö ld brös tbild av S. Erik oc h öve r hans hu vud S & O - 37. Ny­ gjo rda i ~i ldre fo rm . Inge n uppgift o m hur oc h när dc kommit i ky rk ans ägo. Finn as icke upptagna i n< 'tgot in v oc h ej i snabbin v 1933. pegel med fö rgy lld ram i rokokoform er; 1800­ ta l. H 42. B 38 cm. l sa kri sti an. - lnv 1878: '" Soldatcn Priiste An d er~ finnes omta lad som fade r till ,J..ar p r i ittarcn~ tioll e r M argareta' barn 165 1. 1\1 annc ' H ofrcn ]. Skar prii ttare ns dot ter e tt dygde­ mömter . ( K r i ~toffcr' krö nika 2-1-25 ( 1955) s 42 f.) '"' A lt ut giften finnes i 1652 ftrs riikcnska p behöve r icke be tyda all kopparen levererades 1652. De t iir m ydc t vanligt a tt utgi ft erna redovi~as fl era ftr efter "edan dc blivit gjord a . » l Spege l:. . l nv 1886: :. en spege l [i sa kri sti an] ». Sva rvad as k av bjö rk fö r bl äckh o rn , rund , på loc ket en cx uddi g stjä rn a av metall. H l O, D 12,5 cm. ln v 1878: » l BWc kh o rn ». lnv 1886: » l ställ af td att fö rva ra bl iickh ornct uti ». andd osa. rund . sva rvad av trä. Loc ket sakn as 1966. H l l ,5, D Il cm. l nv 180 3: » l Sandd osa uti s akristi an». - l nv 1878: » l Sanddosa af trä ». Lju ssax av mäss ing. L 16. B 6,3 cm. l sa k­ risti an. T viitt s t ~ill med fat. l nv 164 3 omtalar , l trind Bcc kcnstohl >. inv 1647 :. 1 Trindh Bäc ki astoo l». in v 1653 » l Trindh Biickenstool». l nv 1660 har sa mm a uppg amt :. l h a ndb ~ic k c n af Th ee n» köpt fö r kyrk ans egna medel »So m olli geras medh offc rpun gen>. l nv 1694: :. 1 Handbec knc af tce tn vii rd erat till 24 öre smt. Samm a uppgifter i all a in v t o m 1755. Däreft er sa kn as uppgifter om fö rc m ~li e n so m nu iiro fö rsv unn a. l nv 1878: » l Biic kcn af blecb. Mull skål av kop par, ova l, in vä ndi gt fö rtenn ad. 4 fö tt er av m ~iss in g o rnerade med akantusbl ad. L 38,5 . B 30 cm. - Mull skove L Sk aft av sva rt ­ målat trä, skove l av jiirn . må lad med alumini um­ färg. L 82 cm. Kyrkklocka Kl oc ka av malm med initi ale rn a C l R l T IN l RI EG I ' Al SIV E IA EI, Vasava pn et sa mt årt a­ let 1649 i re lief. H (med kro nan) 60, D 48 cm. Hiin gc r i Kureto rnets lante rnin . Kl oc kan ha r ur­ sprun glige n tillhö rt slottets »scge rve rb, d vs dess to rnur. i Kuretornet. Scge rvc rk et hade en äldre kl ock a vilk en bli vit fö rstö rd va rom d ike n k med­ de la r: >Efft e r s ~1sso m en So ld at vndcr Cap: C ra­ nd crs' 1n bc: d, slogh Slotz­ fc rtz Comp : Preste kl oc kan sönder aff ofö rståndh , han bleff derfö re ef"ft: r Feltm arsc hal i Kagz l Lars Kaggl Exce ltz: bcfa lnin g straffade r, Kl ockan o mgötz her i Staden af"f M: Nill s il son, de rtill togz her aff Slottct aff ga mm al Kopp :r ett lispund e lva ma rb (G . 1652, Riikn B f 307). ~" Mate ria let i den ga ml a kl oc­ kan utö kades så lund a vid omgj utnin ge n med den angivna mängden koppar. l n v 1803, upprättat vid prostvisitati on sa mm a å r. up pge r att ~ Kl oc k o r finn as här icke utan r ~i t ­ tar sig Fö rsa mlinge n efter Domk yrk ans, oc h be­ 1 99 YNGRESLOTTSKYRKAN Fig 88. Klocka av malm gjuten i Kalmar av Nils Nilsson 1649. Foto S Hallgren 1966 Bell, east in Kalmar in J 649 by Nils Nilsson Fig 89. Detaljer av läktarstöd fr ån 1700-talet. Foto Dagmar Selling 1968 Delails of organ-lo ft pilasters, 1770's gagnar sig äfven af dem vid sina Liks begrafvande som och skier på Domkyrka Församlingens Kyr­ kogård». I en under 1800-talets förra del författad osig­ nerad beskrivning av slottet i Kalmar museums arkiv meddelas att »en liten klocka af malm, for­ dom begagnad vid det nu raserade tornuret i västra tornet [Kuretornet] har i senare tider med sin lilla stapel blifvit flyttad i stället efter den kolossala väderkvarn som upprests öfverst på tor­ net för Kronabränneriets räkning». el Kyrkorådet meddelade i en kungörelse den 18 augusti 1805 att en för klockans uppsättande på­ lyst kollekt blivit uppskjuten men att rådet be­ slutat att förskottera kostnaden för uppsättningen . Klockan uppsattes i Kuretornet 1805. D en 17 aug detta år betalades 2: 32 rdr rgld »För Ring Klockans flyttning och uphissning i Store Tornet på öf re Altanen» (L I a: 2 (4) ve rif 4 7). Den myc­ ket korta klangen talar för att klockan icke är gjord för at tjäna som kyrkklocka. Årligen under 1800-talets förra del och mitt betalades för en jungfru bomolja till klockans smörjande. Ar 1834 reparerades »klockstapeln» fö r 26: 32 rdr (L Ia:3s317). 100 Den 7 juli 1886 då Kuretornet påbyggts, och arbetena på dess nya tornhuv pågick efter Helga Zetterwalls ritning upprättade församlingen kon­ trakt med byggmästaren A M Svensson 122 om att »den i nuvarande torn hängande kyrkakloc­ kan [skulle ] uppsättas i lanterninen och genom taktäckningen .eller golfvet ledes vattentätt ett tlg ned till ställe som anvisas» (Avgjorda mål. Ny­ byggnader l. l 0.1886) . Den 4 oktober 1886 an­ höll Kalmar stadsförsamling hos ölA om till­ stånd att i Kuretornet få uppsätta »en ringklo:ka af sex centners vigt», i stället för »den mindre, antagligen slottet tillhöriga klocka som hittills be­ gagnats».12a Ämbetet gav den 9 november 1886 det begärda tillståndet på villkor bl a att den nya klockan icke uppsattes i tornets lanternin utan »på särskild gjord tillräckligt stark och i övrigt lämplig Klockstol, som ställes på tornets öfversta dubbelbjelklag, börande den äldre, mindre kloc­ '" Om denna väderkvarn se K S III s 196- 198. ' " Byggmästaren A M Svensson från Stockholm var huvudentreprenör för restaureringsarbetena på slottet 1886- 87 (K S III s 225 f). 1 "' Utdrag ur kyrkostämmoprot i Avgj orda mål. N y­ byggnader 8.10.1886. INREDNING OCH INVENTARI E R kan ... uppsättas i tornets lanternin» (K II b: 5, 8.1.086). Församlingen begagnade aldrig tillstån­ det utan nöjde sig med den gamla klockan. Den tillhör slottet. Någon handling som visar att den skänkts till eller förvärvats av församlingen har nämligen icke påträffats. Den är icke upptagen i någon inventaridörteckning förrän i snabbinv 1933 som verkställdes genom Riksantikvarieäm­ betets försorg. Tillägg till s 65, 79 och 80 I Kalmar museums magasinerade samlingar fin­ nas följande rester av slottskyrkans inredning, kas­ serade vid restaureringen 1882 (utan inv nr): Knäfallspall av omålad furu (fig 90). L 67, B 1 3, H 12 cm. Bänkdörrar och delar av bänkinred­ ningens ryggstycken (fig 90-91 ) . H 103 cm. Dör­ rarna på utsidan oljemålade ljusblå med något ljusare speglar. I ryggstyckena ingår delar av en äldre bänkinredning med schablonerad svart mo­ reskmålning på om ålad botten. Den schablone­ rade målningen efterbildar Per Matssons 1615 ut­ förda målningar på den bänkinredning som till­ kom efter Kalmarkriget 1611-1613. Fragmenten ha tillhört bänkar som tillkommit senare under 1600-talet. I en av dörrarna finnes inskurna år­ tal 1681 , 1732, 1739 jämte initialer och andra okynnesristningar (fig n). En bänkdel har rest av galler liksom på fig 53. En annan har på rygg­ styckets baksida en på konsoler vil ande, lågt sit­ tande bräda tydligen avsedd som sittplats för små Fig 90. Del av bänkinredning med barnbänk samt (nedtill) knäfallspall av omå lad furu . F oto Dagmar Selling 1968 Part of church pew with chi/d pew and (b ottom) kneeler Fig 91. Del av bänkdörr från 1600-:a let med okynnesri stnin ga r. Foto Dagmar Selling 1968 Part o f pew do or, 17th century , with scribbling 101 TILLÄGG barn. Ovanför sittbrädan finnes nämligen en madrassering i lagom höjd som stöd för huvudet (fig 90). Stöttor för läktaren (fig 89), fyra stycken kon­ tursågade virken, L 404 cm, 23 x 17 cm i tvär­ snitt. 1 770-talet. Källor och litteratur OTRYCKTA KÄLLOR OCH AVB!LDNINGS­ SA MLINGAR Löf­ gren, Kalmar stift I-V. - Vitterhetsakad. prot. och re­ gistratur. Snabbinventeringen av Sveriges kyrkor 191~-32 (1933). Uppmätningsritningar av Kalmar slott. BSt: överintendentsämbetet Kronans hus i landsorten. Kalmar län. Avgjorda må l 1812- 1917.- Avgjorda mål. N ybyggnader vartill särskilda anslag beviljats. K almar slott 1885-93. - Förslag av F. W. Scholander till sa m­ manslagning av slottsky rkan och Gröna salen. - Per­ s pektivritn. KA: Kalmar läns Jandsbok. - Kalmar läns verifikatio­ Smålands handlingar. - Slott och gårdar. ner. Räntekammarbok 1529. K ra: Kri gskollegium. Serien »Krigskollegium. - Forti­ fikationsdepartementet G. Räkenskaper.» - Krigskolle­ giets brevböcker. - Diverse ritningar. Kalmar museums arkiv: Diverse hand!. rör. slottskyrkan. Lunds universitets konstmuseum: Mandelgrenska sam­ lingen. Kalma r slott. RA: Riksregistratu ret. ATA: Aktarkivet, lådorna Kalmar slott l och 2. - räkenska per 1743-1803, 1795-1819, 1803-1853, 1825­ 1884 (L I a). Verifikationer 1803-1819, spridda år 1852­ 1884 (L I a). - Visitationsprotokoll 1803 24 / 4, 1878 (N I). Kalmar stads försam lings arkiv. Inventarium för slotts­ kyrkan 1886 (N Ill b: 1). - Ha ndl ingar a ng. reparation av slottskyrkan 1882 (O I a). - Tvenne ritningar med förslag av J. F . Åbom till inredande av Brända salen i slottet till kyrka. TRYCKTA KÄLLOR OCH LITTERATUR KYRKANS ARKIVALIER Landsarkivet i Vadstena. För beskrivningen värdefulla uppgifter finnas i följande: Sockenstämmans protokoll och ha ndlingar 1804-1826, 1829, 1833, 1839, 1812 (K I a: l). - Kyrkorådets protokoll och hand!. Protokoll 1803 (K III a). - Räkenskaper för kyrkan 1743- 1793, 1801- 1803 15 / 6 (L I a: l). 1795-1819 (L I a: 2). 1803­ 1853 (L I a: 3). - Verifikationer 1803-1819 (i L I a : 2). - Inventarieförteckningar 1746, 1786, 1830 (i L l a: 1). Pastorsämbetets arkiv i Kalmar: Diarier 1836- 1874 (J. IV a). - Brevböcker 1863- 75 (J. IV b). - Socken­ stämmoprot. 1804-1826 29 fl O, 1804, 1805, 1829, 1827­ 1862. Gemensam ma stämmor [med domkyrkoförsam­ lingen] spridda år 1843-59, 1860- 62 (K I a). - Spridda handlingar 1803-1862, 1842-52 (K I b). - Kyrkostäm­ ma ns protokoll 1863-64; gemensa mm a stämmor 1863­ 1874, H:65- 1880, 1874- 1884 (K II a). - Kyrkostäm­ mans handlingar 1870- 73 , 1875, 1880, 1881 (K II b). ­ Kyrkorådets protokoll 1803 16/ 8, spridda år 1825­ 1883, 1866, 1873, 1875, 1878- 1884 (K III a). Kyrko­ rådets hand!. 1862, 1872, 1873 (K III b). - Kyrkans Diplomatarium svecanum, Appendix. Acta p ontificum Svecica l. Acta cameralia Vol. l. Fasc. 2 Edidit L. M. Bååth. Stockholm 1942. Gillingstam, Hans, Atterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden, Stockholm 1952. Gran/und, Viktor, Johan III:s byggnads- och befästnings­ företag. Brev ur riksregistraturet 1568-1592. (Historiskt bibliotek J-II.) Stockholm 1875- 76. Konung Gustaf den förstes registratur utgivet av Riks­ arkivet. Stockholm 1861-1916. Hall r, Aug., Studier i Johan III:s renässans l , Uppsala 1907. Hojren, Manne, Kyrkab ildhuggaren Jonas Berggren (Med­ dela nden frå n Kalmar läns fornminnesförening 24.) Kal­ mar 1936. H ofren, Manne, Gu ldsmeden Hans Olofsson Sturk (S. Kristoffers G illes Krönika 22.) Kalmar 1949. Hofren, Manne, ska rprättarens dotter (S. Kristoffers Gi l­ les Krönika 24-25.) Kalmar 1955. Håkansson, Gunnar, KaJmar och kalmarbor under 1600­ talet. Göteborg 1944. Kiechel, Samuel, Die Reisen des Samuel Kiechel. (Bib­ liotek des littera rischens Vereins in Stuttgart, 86.) Stutt­ gart 1866. Kraft, Salomon, Sveriges historia till våra dagar, 3: 2. Stockholm 1944. Käl/ström, 0., Medeltida kyrksilve r från Sverige och Finland förlorat genom Gustav Vasas konfiskationer. Uppsala 1939. Löfgren, N. J., Kalmar och dess stift i Småland l - IT. Kalmar 1828-30. Marie Psaltare, utg. av R. Geete. 1903- 25. Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne 3, Lund 1948. Olsson, Martin, Gamla kyrkobyggnaden i Kalmar slott. (Antikvariskt arkiv 30.) Uppsala 1966. 102 KÄLLOR OCH L! fTERATUR Olsson, .Martin, Kalmar slotts historia I-IV. Stockholm 1944-65. Pleijel, Hilding, Det liturgiska handklädet i folktraditio­ nen och i verkligheten. (Lunds universitets årsskrift B. 45.) Lund 1949. Rydberg, Viktor, Bibelns lära om Kristus, 6:e uppl. Stockholm 1897. Sc!tiick, Herman, Kansler och capeila regis under folk­ ungatiden . (Historisk tidskr. 1963.) Sjödin, Lars, Kalmarunionens slutskede. Gustav Vasas befrielsekrig 1, Uppsala 1943. Styffe, C. G., Bidrag till Skandinaviens historia 4, Stock­ holm 19. Svenskt silversmide 1520-1850. Guld- och silverstämplar av Erik Andren, Brynolf Hellner, Carl Hernmark och Kersti Holmquist. Stockholm 1963. Sylvander, G. Volm., Kalmar slotts och stads historia T: 1. Kalmar 1864. Upmark, Gustaf d. y., Guld- och silversmeder i Sverige 1520-1850. Stockholm 1925. Uppfostringssiillskapets tidning 1782. Förkortningar ATA ~ Vitterhets- , Historie- och Antikvitetsakademiens antikvariskt-topografiska arkiv. Avgjorda mål ~ överintendentsämbetet Kronans hus i landsorten . Kalmar län. Avgjorda mål 1812-1917 (Bstn ark.). Avgjorda mål. Nybyggnader ~ överintendentsämbetet Av­ gjorda mål. Nybyggnader och reparationer hvartill sär­ skilda anslag beviljats. Kalmar slott 1885-1893. (Bstn ark, D. II b 3.) Bstn ark. = Kungl. byggnadsstyrelsens arkiv. Stockholm. G (jämte årtal) ~ Serien >>Krigskollegium. Fortifikations­ departementet. G . Räkenskaper» . (Kra.) GSstplr ~ Svenskt silversmide 1520- 1850. Guld- och sil­ versrämplar (av E. Andren, B. Hellner, C. Hernmarck och K. Holmqvist), Sthlm 1963. GVR ~ Gustaf I: s registratur utg. av Riksarkivet. Inv 1613 ~ Jnwentarium effter Juthen a: o 13 . (Smål. 1613 nr 15. Kalmar slott och ladugård. Räkenskap.) In v 1639 ~ Räkningh för Calmare Slottz Inventariumm med Befaldningz mannen Börge Päderzonn Anno: 1639 etc. (KA Slott och gårdar, Slott i Småland m. m. 1639. »Smålandz Slåtz Kyrckiors och Hospitals Räkninger» s 53 ff.) Jnv 1643 ~ Ca! mar Slåtz Inventarium pro Anno 1643. (KA Slott och gårdar. Kalmar. Räkenskap 1644 s 1 ff.) In v 1647 ~ Inventarium wedh Calmare Slotz Befästningh i från den 1. Januarij 1646 till Dito 1647 etc. (Kra Kalmar slotts- och fortifikationsräkning 1647. Forti­ fikationsdepartementet G. Räkenskaper. Kassaräkn. från fästningar s 8 ff.) Jnv 1653 ~ Behållet Inventarium på Calmare Slått till den l. Ianuarij A:o 1653. (Kra Krigskollegium , Forti­ fikationsdepartementet G. Räkenskaper 1652 f. l ff.) In v 1660 ~ Behållit Inventarium oppå Calm are Slått Anno 1660 den l Maij. (Kra Krigskollegium , Forti­ f ikationsdepartementet G Räkenskaper 1660.) Jnv 1694 ~ Anno 1694 Ahrs Tnvent:~rium wed Ca lm ar Slått uppå alt hwad som finnes af Huusgeråd och andra nijttigheter i löst och fast wara behållit och Slåttet tillhörigt .. . (KA Kalmar läns landsbok och verifikationer 1693 - 1698. Calmar 1694 V, f, 1271 ff.) In v 1722 ~ Inventario upprättat A: o 1722, widh Callmare Slått, uppå alla dhe Perzedlar som finnas så uthi löst, som fast, Slåttet tillhörig . _ . (KA Kalmar läns veri­ fikationer 1726 f, 1277 ff.) In v 1739 ~ 1739 d. 14 och Fölliande dagar i Februarij Månad äro Callmare Slottz Inventarie Pertzedlar In­ venterade och öfwersedde ... (KA Kalmar läns veri­ fikationer 173 8: 2, f, 2997 ff.) Inv 1746 ~ 1746 d. 2 Maji befants fölljande, som är dels gammalt och obrukeligit, dels bräckeligitt ... (L I a: 1, s 192 ff.) Inv 1755 ~ År 1755 Uti Februarii Månad äro Calmare Slotts Inventarie Perlsedlar öfwersedde . . . (KA Kal­ mar läns verifikationer 1756 f, 1792 ff.) In v 1780 ~ General Beskritning öfver de Behåldne Krono Rummens beskaffenhet på Calmare slott sedan erano­ bränneriet therifrån intagit de rum och lägenheter som till samma Bränneri wärks bedrifwande ärfordrades .. . (Kra Fortifikationsarkivet IV H 64.) In v 1786 ~ 1786 Ars Calmare Slotts Kijrko Inventarier som de vid Maij Månad befinnas och till Nådårs Pre­ dikanten Herr Magister Josepsson blifwit Jefererade. (L I a: l, s 74 f .) Inv 1803 ~ Protocoll hållet vid Prostvisitationen uti Kongl. Slotts Kyrckan i Calmar den 20 April 1803. (K I a: l, f, 8- 12.) Inv 1807 ~ Ar 1807 den 14 april och följande dagar intill den 5 maj företogs Besigtning och beskrifvning öfwer alla befinteliga Rum i Calmare Slott . . . (Kra Forti­ fikationsarkivet IV G 50 1/ 2.) Inv 1830 ~ Inv. av forntida minnesmärken . ATA . Inv 1861 ~ Inventarier vid Slottet 1861. (N III a: 1.) In v 1878 ~ Inventarieförteckning upprättad för biskops­ visitationen . .. 29 och 30 juni 1878. (N 1: 1.) In v 1886 ~ Inventarielista öfver Kalmar Slottskyrkas till­ hörigheter upprättad i April 1886. (N III b: 1.) 103 YNGRESLOTTSKYRKAN In v 1902 ~Inventarieförteckning vid biskopsvisitationen . . . den 4 och 5 oktober 1902. (N 1: 1.) In v 1916 ~Inventarieförteckning vid biskopsvisitation den 29 maj till l juni 1916. (N 1: 1.) In v 1936 ~Inventarieförteckning vid biskopsvisitation 16 febr. 1936. (N 1: 1.) KA ~ Kammararkivet, Stockholm. KM (jämte inv. nummer) ~ Föremål tillhörande Kalmar museum. Kra ~Kungl. krigsarkivet, Stockholm. KS l-IV ~ Martin Olsson, Kalmar slotts historia l-IV, Uppsala 1944-1965. KVHAA ~ Kungl. vitterhets-, historie- och antikvitets­ akademien. Landsbok ~ KaJmar läns landsbok, KA. LUKI ~ Lunds Universitets Konsthistoriska Institution . Löfgren ~ Löfgren, Kalmar stift I-V m s i ATA. Mandelgren ~ Mandelgrenska samlingen i LUKI. RA~ Riksarkivet, Stockholm. RR ~ Riksregistraturet, RA. Små!. jämte årtal ~ Smålands handlingar. KA . Snabbinv 1933 ~ Snabbinventering av Sveriges kyrkor 1918- 1933. ATA Småland III s 1067-1072 (1933). Verif ~ Kalmar läns verifikationer. KA . öiÄ ~ Kungl. överintendentsämbetet (nu Byggnadsstyrel­ sen), Stockholm. Summary Kalmar Castle is a fortress dating from the end of the 13th century . The castle consisled of a courtyard sur­ rounded by crenelated walls with a round tower at each earner and two square gate towers, the Guard Tower in the west wall and the Water Gate Tower in the north wall (Figs l, 2). The former was the strongest defence of the castle. On the inside of the north wall were two buildings, of which the west one, the Hall building, was attached to the north earner tower, caJled the King's Chamber Tower. East of the Hall building was another representative building called the Women's Apartments. By the other sides of the walls new buildings were erected Successively so that, by the end of the Middle Ages, the court was completely surrounded by buildings. During the 16th century, the medieval buildings at the north side of the court were demolished and replaced by other buildings with new Royal apartments on the same sites ; they were furnished during the reigns of Eric XIV (1560-1568) and Johan III (1568-1592). In 1568 Johan eaused the medieval building at the south side of the court to be demolished, and replaced by a new one; it was built and roofed in 1569. On the top storey the present Castle Chapel was built towards the end of the reign of J o han III. The medieval castle was surrounded by a wall, which was replaced in 1545-53 by Gustavus Vasa by a power­ ful rampart before the west front of the castle. It was equipped with a round or almost round canon tower or bastion at each end. The fortifications were extended during the 16th century with ramparts on the north and south sides of the castle, and completed during the reign of Charles IX in the years 1600-09 with ramparts on the east side and bastions at the north-east and south corners, too (Fig 1). I. The Royal Chapel. A document dated 12 July 1351 mentians "the King's Chapel in the Royal Castle of Kalmar". The Chapel was probably much older than that date , no doubt as old as the castle itself, which was built by King Magnus Ladulås, a king, interesled in the church, and with a passion for church building. No information is given about the situation of the Chapel, but it may have been in the third storey of the King's Chamber Tower, i.e. the floar above the King's Apartment (Fig 2). II. The Old Castle Church. 1480's. The upper parts of the King's Chamber Tower and the Royal Chapel were demolished during the latter part of the 15th century and the latter was replaced shortly afterwards by a new chapel on the ground floar of the west suite south of the Guard Tower. Figs 9 and 8 give the plan and a reconstructed longitudinal seetian of the west suite ; the Chapel occupied the northern part of the building. To the south it should have been bounded by a half-limber wall, approximately as shown in Figs 8 and 9. The exact position of the wall is not known. The entrance was in the north gable wall (a in Figs 8- 10). lt still re mains, although partly demolished and closed (Fig 13). The room , which was about 7 m high, had segmental arehed windows in the north and east walls, with sills about 3 m above the floor {b, c, d, e in Figs 9, 8, 10 and 12). The walls had murals of a late medieval type, of which considerable fragments have been preserved (Figs 15- 17). One of these is a shield with the coat-of-arms of Regent Sten Sture the EJder, three water-lily Jeaves (Fig 17). The paintings must have been execu ted during that period of his reign when the castle was in Swedish hands, i.e. between 30' March 1472 and 22 July 1497. The building, and consequently the murals, can ne­ vertheless be dated rather nearer to the peri od im­ mediately after 1483, when Hans Åkesson (Tott) re­ ceived the castle in fee on condition that be pe rfo rm ed the necessary work of building. During the Middle Ages, the Chapel was richly fur­ 104 SUMMAR Y nished with silver and textiles. Among other things, it bad a figure of the Virgin, to which a special donation was made about the year 1620. Gustavus Vasa "ap­ propriated" the silver in 1529, except for a monstrance and a chalice and paten, which the Chapel was allowed to keep. III. New porch, 1555. In 1555, Gustavus Vasa had the monumental King's Staircase constructed-by Jakob Richter, the Royal builder- at the court side of the Guard Tower to serve as an entrance to the King's Apartments. In conjunction with this a porch was con­ strueled in the bottom storey of the staircase, before the Chapel entrance in the north gable wall (Fig 9). The porch was about 6 m high and barrel-vaulted; parts of the vaulting are still preserved (Fig 7). IV. Rebuilding and extension of the Old Castle Church around 1569. Johan III allered and extended the Chapel, which at that time was called the Castle Church. It was extended southwards as shown by broken Jines in Fig 8. The south wall, here, too, was probably a half-limber wall. The original segmental arehed windows were closed, and larger, rectangular windows were made (i, k, l in Fig 8). The dating is based on the fact that the masom·y on the south side of the new window at l is in bond with the north wall of the south suite (Fig 4), and the whole of this suite was erected in 1669. The reasom for the alterations were probably that the church was too small for the garrison and the !arge staff of artisans and workers in the castle, and that J o han III di d not favour arehed windows; he preferred upright rectangular ones. V. The ceiling of the Old Castle Church was lowered in 1586, when a !arge new hall , called the Green Hall , was made in 1585 on the storey above the Chapel, and in conjunction with this the ceiling of the Chapel was Jowered about 1.5 m. Johan III wanted all the floors of the upper storey of the castle to be on the same leve! as the floors of the King's Apartments. He also wanted direct communication with the Green Hall , so a door was made between the new hall and the King's upper lobby to the north. To make this alteration possible, the west half of the barre! vault of the porch had to be demolished a nd replaced by a flat ceiling leve! with the floar of the lobby. At this time the King had decided to build a new Castle Chapel, which was completed in 1592 (see period VII). The old chapel was then turned into a sto rehouse. VI. Johan III's Catholic Chapel, 1580's. A summer palace had been built for the King during the 1550's on the west rampart of the castle within the West Gate Tower. The Summer Palace was quite small, but Johan extended it until it comprised a group of buildings round a square court (Fig 18). On each side of the Gate Tower a hall building was erected in a west-easterly direction, with elaborate gables of earved stone. On the east side, between the halls, was a suite of lower buildings bound- ing the court to the east. In conjunction with this, Johan III built a new storey on the Gate Tower in which be made a chapel for his Catholic Queen, Katerina Jagel­ lonica. The picture in Fig 19, of a medal struck to com­ memorale Christian IV's capture of the castle in 1611 , gives-as the accounts for the building show clem·1y­ a rather exact picture of the castle and the finished Summer Palace in front of it. Almost in the middle of the pictlll·e is the tall spire of the Guard Tower, designed by Dominicus Pahr and erected during 1590-92. Below and left of the Guard Tower can be seen the West Gate Tower between the gables of the two halls. The West Gate Tower has four storeys and eJaborale architecture with columns or pilasters which, according to the ac­ counts, were made of earved stone. The cover of the tower is in three parts, sloping to all four sides. The Chapel, refen·ed to in the accounts as "the Chapel above the Castle Gate", was in the top storey of the tower. The tower was destroyed during the Kalmar War in 1611 and only the ground floar remains today. The Chapel was mentioned first in 1577, when Roland Mackle, master mason, was paid for earved stone. After that he delivered stone every year until 1581 , when be died and was succeeded by Master Mason Håkan Biörns­ son. All work charged to the Chapel up to and includ­ ing 1581 was really cancerned with the gate tower and the fronts of the hall buildings. lt was not until 1582 that the new storey of the gate tower, in which the Chapel was built, was added . The tower cover was erected the same year and roofed with copper. Building was continued the following years and the Chapel-except for the furnishings-was finished in the autumn of 1585, when Johan III and the Royal family arrived and sta yed for the w in ter. Queen Katerina Ja­ gellonica, for whom the Chapel was intended, was then dead, and it was used by her son, the Catholic Duke Sigismund. Under his and his CathoEc priests' super­ vision, the furnishing was completed in 1586. A picture of Christ on the Cross, painled by Baptista van Uther in 1585, probably became the altarpiece of the Chapel. The altar was a wooden one, stained a dark colour. In 1586, an "Angle House", no doubt a triptych , for which gold and silver leaf were used, was mad e for the Duke. VII. New Castle Chapel built 1588-92. During the 1570's a ]arge hall, called the Long South Hall, bad been set in order with , among other things, rich wain­ scoting. In this hall Johan 111 deoided to iostal a new, more representative Castle Chapel than the previous one. In a letter of 19 October 1586, the King entrusted M aster Masan Dominicus P ahr with the task of building this Chapel. Deliveries of materials are mentioned from 1588. The vaulting of the Chapel was begun in 1591 and completed the following year by a German master mason called "Master Bärn", and building was concluded in 1592. The architect was Dominiens Pahr. The plan is rectangular, with the chancel in the east (Fig 21). The 105 SUMMAR Y m ain e ntra nce was originally in the west, a nd through it ca me th e R oyal family from their a partments in the north su ite of the castle. There wa s also a sma ll er e n­ tra nce in the east wall sou th of th e alt a r, lead in g to t he courtyard. 1t has been widened and n ow serves as main entra nce . North of the altar there is, a nd a lways h as been, a very n a rrow vestry by the n orth wall. T he C hape l is covered with a barre! vault w ith fo ur ]arge ' egmc nta l domes o n eac h side. The surfaces o.f t he vau lt­ in g a re el ivieled by st ucco bands (Figs 20, 27 and 29). T he windows, six in the sout h wall and four in the norlh , are recta ngular. One of them , that fart hest t o th e norlh- east a nd li ghtin g the vestry, is sma ll er th a n the olhers. The win clows were glazed wit h sma ll Jeade d p a nes in 1592. The floor is limestone. T he Chapel was fi ni shed at a bo ut the time of the death of J o ha n nr, a nd du ring t he subsequent years of politi cal unrest there was no mo ney to purchase f urnish ings. T he pulpi t a nd p oss ib1y th e a lta r from the old Chapel were moved into th e new one, but ot herwise all the furnishings were temporary. VIll. Fu rni shing completed 16 13- 16. Durin g the K al­ mar War, 1611-13, the Chapel, like the rest of the castle, was da maged. lt was re pa ired a nd equ ipped wit h Royal pews-o ne fo r the Kin g a nd one for the Queen (Fig 53)-a "cle rgy ma n's pew" by th e n orth wa ll of the cha ncel, a nd d osed pews for the congregatio n in 1613­ 15. The Royal pews have each four ca ndl estic ks, in the fo rm of ta ll spires, one at eac h co rner, wi th the initia ls of G ustavus Adolphus and Maria Eleo nora respectively . All the pews were m ade in 1614 by Nils Ni lsson . They were painled the following year, black arabesques on a reddish-brown background, by Per Matsson. The ormt­ m ent is sy mm etrica l in re lation to two axes at right a ngles to eac h ot her, n ot stencill ed but pa inled free -ha nd, a nd t herefore va ryin g somew hat in delails (Figs 55 to 58) . T he Roya l pews are full y preserved, a nd !a rge pa rts of th e other pews, in the backs of the prese nt pews, for example, sti ll remain (Figs 64 and 66). IX. Around the middle o r latt er part of t he 17t h century the walls a nd va ult s were painted. The st ucco lists dividing the surfa ces of the va ults a re decorated with strap o rn ame nt in brownish-red a nd with !arge stencilled circu lar ornamen ts in olive-green (Figs 35 and 36). In the window niehes an d on th e wa lls in fie lds sur­ rouneled by st ucco lists are texts on a n ultra marine background, on the north wall in Swedish a nd on the south wa ll. in Latin. It is pro bable th at the vau lts a nd the intersection p o in ts of the vau lts in the window niehes were deco rated with "cherubi m heads" of papier mäche, for which plaster copies were substit uted at a restoration in J 882 (Figs 35 a nd 38). At abo ut the same time, a new sto ne fon ! was in­ stall ed (Fig 52), new sil ver communion vessels, by Gold­ smith Hans Olofsson Sturk (Figs 68 to 70), were ac­ q ui red a nd a new alt ar front (Fig 78) a nd several. do na­ tions of textile s were m ade to the C hapel. X. 1750-75. In 1751 , a new pulpit, by Jon as Be rg­ gre n, sc ulptor a nd jo ine r, was installed, but destroyed in 1755 in a fire th at damaged the eastern parts of the Chapel. lt was rep laced in 1773 by a new pulpit w ith a cle rgyma n's pew a ttached , abo ut the sa me as the prev iou s one a nd executed by the same m aste r (Fig 3 1). The sa me yea r, Jonas Berggren made new a ltar rail s a nd hymnboards, a ll in ri·ch Rococo style (F igs 32 and 5 I). At about the same time, a n ew a ltarpiece, pa in led by Academy Draw in g Master Alexa nder Ka st­ man, Lu nd, was iostalled (Fig 49). X I. In 1776 a Royal Distillery was establ ished in the cast le. T he Green Hall was taken over by t he disti llery, and the doo r between the Hall a nd the C hap el was closed. To make room in th e Chapel for the wo rship­ pers who, whe n un a ble to ge t into the C ha pel, had sat in th e Hall, a ga ll ery was erected by the north wa ll of th e C ha pe l. XII . ln 1858 the congregation askecl to be all owed to extend the C ha pel by combinin g it with the Gree n H a ll accord in g to pla ns drawn by Arch itect F W scho­ la nd er (F igs 44 a nd 45). Sanction was refu sed by t he Kin g's Custodia n of Historical Monuments a nd the Royal Academy of Letters. XIII. The f irst organ, built by J Dannström , Slack­ holm , was installed in 1867. XIV. In 1877 proposals were made to estab lish a new , lar ge r chapel in the upper storey of th e east suit e of the castle. Pl a ns were drawn by Architect J F Abom (Figs 46 to 48), but the pla ns were not executed. XV. In 1882 the church was restored accordi ng to plans by J F Åbom, but the person actually responsible was the K a lm ar Co unty Treasurer, J A Södermark. The ga ll ery was removed, and the plaster on the walls a nd va ult s re paired; th e murals we re resta red by C O C hri s­ tern in. Pews a nd ot her fixed furni shin gs were repaired a nd repainled in the sa me colours as before. Heating stoves were installed. XVI. 1930-50. During thi s period )arge donations of silver a nd textiles were made to the C hape l. Amo ng these were seve n silver candlesticks, two sil ver vases fo r the a ltar (F ig 73) a nd a si lver baptismal bowl, all pre­ se nled by Gu nn ar Svensson, Goldsmilh to the C ourt, and his fa mil y. Furt her a si lve r gilt brida l cro·wn (Fig 74) . During the sa me period three new chasubles and an e mbro id ered cover for the alt ar rails, to be used at wedd in gs, were presenled to t he C hape l (Fig 79). 106 FÖLJANDE KYRKOR I SMÅLAND HAR UTKOMMIT I SERIEN SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM: Jönköpings och Ruskvarna kyrkor, Sm band I, volym 48. UPPVIDINGE HÄRAD: Kyrkorna i Sjösås, Sm band II: l, volym 114. Under utgivning: Drev och Hornaryd, Sm band II: 2 (1968). Dädesjö 'Och Eke, Sm band II: 3 (1968). Granhult och Nottebäck, Sm band II: 3 (1969). Under utarbetande: Åseda, Lenhovda, Älghult, Herråkra, Ekeberga, Hälleberga. KALMAR STAD: Kalmar slotts kyrkor, Sm band II: l, volym 117. Under utarbetande: Kyrkorna i Kalmar stad. Kalmar domkyrka. Sveriges Kyrkor VOLYM 117 KONSTHISTORISKT INVENTARIUM SMÅLAND Band III, häfte l Kalmar slotts kyrkor Kyrka, kape ll Ödekyrka, kyrkoru rn ;;;, ~.- Storre vag l andskapsgrans - -... lansgrans ----· Horadsgra ns + + / 1 K J mlaby;i) ~---1~0--~2~0--~JO km V"'"g l>' ö 1!1 +\ .Fab~ / l 17' g !J ,_efcDum l~ N . +L '· redo VEDBO In nnnaryd ecas .. f !.Oimstqd+ HD +F V n:\\.vn\. Il l + 1 ( d • y1 l / !T'" /l ~ V/ STA if Gacdse~ + , Bcoddebo+ , f' GRÄNNA · +Ade lov ,tTRANÅS t \ "j "- f" N TJ USTS Tcysecum "\­ ' Ö.Ed· ff '\ Bottna cyd + JÖNKÖPI~G M u rse ry d ~ ~+ J ~ · JiJ~or p~ ~ Bankeryd ~ 1+. + lommaryd Skarslad ;:-A...,.. Haund a + Marbock s'' 11 rTVETA; Aneby+B redesta~ Y~O[ or p+ B~lo ry~ -+.. . - --. + ., HUSKVARNA 1 "'~ Mansa r p_/ '--....,. ,, , ,_ -~Y " - -=- '-»._,-;J;_, \. _,,,.,.=-+. }... . . . . . N Unnary{ MO \ ........... _/;,:;- + ödestugu-- Kulla kaP...+ l +. +Hu lt Il D Hoss lebr+&. . Pcla rne +H ,orted ' l +Boid storp{ r, -----~" Horeda Bel lo,... '\ Hartannelund l + \ .) 1;-;,••J.Sd::}il/ _Jitengård shult l \ Mo!_mbacl< +Al åk' ' \ , llby+ +Ed + h Il l + Kråk..l!!u lt lonneberga '" Tu no\ \y \.._-.. T l l )V.ASTRA mes ' ~ -;s ~ ...J '\. T " +. '..... ,...____, , , ~ HD Byarum+ 1 Bodafor ""~+a ~rko"-----.....~grlstorp+ ' ~~ Vena '-, TUNACANS ') ho~r + \ta,~~~se cu m+ HD"+~or::'o Angecdshestco+----z-+. , ' P,.~ NA ..SSJO .. a;: 'r , Ltu nga cum+ :'5;t•'Y'lJ + +J acsö"as +Fhs~z_ / =~"-So ndseryd+ lj Rog- Tt~rgPes· +Ba rk~ryd + N s 1; -.. Nor • berga-" ergo _/ , l Askecyd 0 ban[· +Skede + + '\ ~ ~, .&.EKSJO S VED BO • +Rumsku lla~ ,' hod ,~ge _ _.Jn ga tocp .f' H -.D VIMMERBY 'EVEDE':fs v. l \\~, L~ knev!J. +.+-.-~ + '\, ~' ~("t Dt u cs~a ta+ ' 'f"~~STERVIK 7 Blackstad 'l Lofta ( 'i :.to ~~ + LoftaOd ensv+ ho'm mar ~ Gamleby'-' -.... Hollmgeberg t:J / T nsf ttl\ \J Dolhemv.- . . . . ""'-'::' ~~e'" S::+ + Uknal' + f._ V Ed.f-r ~,,.,!' :1r-., Vaderskars kap.+ 1!1)\._'--bil + '..... + ~ \' d ~ \ + \ """/A nkarsrum+ fl D .fS TJ US TS --- ' re ,M,~ 1 \ + vatdsh ult' . ~'{ggg ~S.l! ~ +N 5andsJO 't / .Oreryd ; OSTBO 1 +r: venorum Åsen}killingm.!!,:J" \ + + r--l. ~ ~ +""'mm Vastcum ~ ~~ G lad ho mar [\.~--n J ( l\l . \ t> ÖSTRA Hultsfred0, Fndhems kap+ ~ , N Hesy"+ Y1 °a + St Hultsro Froderyd ~ ++ ,_ _,- __ ' ~ +....-OSKARSHAMN 1 If Virserum Il D,_'Frye le Jalmseryd ~ 0 Ckaryd +a k ' b 1 l em n+N ash =.:.L _::.-::.-~ ""'""" .... + J'H" + ac a Y , hull ~ ~ --~-- , ,- Bocka ca -ISTR1 NDA HD ; ,......~ Solbergo + (;r. .,..._, .t l Fåge lfor~ *. -\ 1 1 ' O sb ruk-t; ;., ~ "\.. +. "1 "-.; ~~.._,~ .... / '.J _; Berga Pås ka l'h! v.k + + Sandv' k Reftet_e~=.+~~--1'~+-~YÄRNAMO ' NO RR-As"+ \ Ra/-kv,jl q +Åseda Hog§by+ Fl '~t\0 7 S Hestf~..- =''"" T:r~~s~e~a+ l Ka~dp" \ + Gall~ry< ~ ViD!NGE '""'L 0 rnary:d F;ger'hult 1 .. '~ + + eryd// \ ~ G + d il HD g+ \ Voxtocp , + !Anebodat \ +Tolg +'0+ -f'Notteback \. H ND BORDS' I[D 1 f -...,. 1 rytery 4' K6Herstad Å Hånger f+. ~ ' s ' :+. + 1 l ; / . . +~ 5 ) Londer d+ Jalluntofta s J+ \ 1Tån no 1 J e rg + HD Drev:t+ Sjos ås Granhult Langemala ' r-' • ('~ \ y / +L . + ('\f\.;t"o~nMS$""1 \ [Siatthog Tluceda + S~caby '( 'Alg hull '\. + Kcåksmåla ~HD sierås Hyltebruf .i angaryd # o lmsN,_ Lrunga+ Vo llsJo +. My resl~c se a Jaredo Måldia \ Åker ~ Vt•gstad +\ ortlani~ -ts ke X.g~~g~ked7,_ Ny~ H D Stenbergo Tveta++-0orlunda l ' Bnngetoft"+SAVSJ~ Nasby+~ETLA~DA +Ök~~"\.'-,ASPEI A'N D<;'~~, (' + + ++ ', ..; Mr ste rhult , + j -, J + +. H '-\ . . . + Knstda la f/D ,:r ..._ • C'i'J J----.J' Frgeholm+ Hagshu ll N !/ d l++ -{ + + ':l; , +Kocsbecga + (,j + '-.. \ ~/-Dodechu lt ( + 1 l ' ++Facg acyd +"emsto :+ T N1 o nJ1 '1 ' å k f('!""" "'-\ t" '"" •• , Halleber o+ '' J \ I""~OdensJo + _.... \)o\ H\Pn.J Bl odm ge+ f +ö ra ,/4-Berg_fu ru by Ek g ,, \ Krrstvolla l / ltd hu lt+ f'-' / !~al!'~=~ ~, , ) und o HemmeS JO 1..--, -+' ebergo ") +R yssby A ~g ?lstad !t UUNGBY \v "' r d D_inr;ungelanda+ r+T "-+Hovmantorp Flemmrngelond Åby + )' ) Ä f, ,.,--~+ l IS a n 0 .\l: Veder r <;. egnoby t '~ ' j' rV Anner ta_ d,±... ,rf' - Känna + lo~- + +Tav~lsås ~':.+le~sebo ModeSJO.i:-'a.NYBRO +For loso 1 <' +_,....== Nottro S LJ~nga + Skatelov +O.Torsås ~ -~..t _,_,..,......,"' ~~ KlaCk e berga ,......,Vrå :+ + Agunnaryd .,P.f/ Kalvsv •k + \ ; KONG A Algutsbodo + P' Trekanten + \ ~ ) 1 Torpo j T Hamneda / ,JI L&~O 6 J ~~[~~+'! + No bbele + Lru'dc r Örsro S ~~gfnd+ D~rbY~ S Unn oryd rJ -~ 1,(!; ?1\_ hf 1i Becga+1 Ryssby ·\,,' J j/( ' 'J + eft: +VJttoryd 1 l ,!;Doca cp. \ + HallsJ o \H 'le. ± .""\ \+M lå+Mo+ h'j!,a ~ rn ~esbec~a + ~ ''! lenhavda Fcoscke+ \ 0 adesro 1se s ur + ~ r t'b Lek +acyd++Ha i'ipv'\ Gåcds~! + UPPV( DINGE HD/--- N-' 1 1 /\.F'-< 7 1 • --- + + '- / JOr s erg ..,. j A f •· (0-+" ves "" ( 'ti ~ Y. •• /.. " tY""!!t'VAXJO , ö''' b' 4 / --.. + , 1 Herråkra 1:---, MO .. I'E'' ,' T/ em ' ..... , 1 l +Bockebo ' r' HD ' 1 , ''"- ' + Ar \ + . 4 + ,; ;y+. + + i ' + ', + l\ \ SUNNER BO !.' Pt alle cyd+ .. ' Trorvd +.i' --~~ -~ / .f l Hmnery 4 HDG·· StenbrohultLL/ ;/f': + olecyd J';;J Almhult +-- (/11 . a c+s l'KlNN E..,I++ 1 +\\\ J J'J:, ,.. , '-, +. . V1restod \ " '- 'J/tL:D\r'( ~. .a . cke lsång \\. \+ 'i} ) ( Urshult T +Lmnecyd .. .- f HD Hörlundo !:' Hallary~ + --~~