Litslena SVERIGES KYRKOR ·UPPLAND BENGT INGMAR KILSTRÖM Litslena kyrka Litslena kyrka TRÖGDS HÄRAD, UPPLAND BAND IX:2 Av BENGT INGMAR KILSTRÖM VOLYM 127 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL PÅ UPPDRAG AV KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN UTGIVET AV STEN KARLING, ARMIN TUULSE OCH PER-OLOF WESTLUND Almqvist & Wiksell Stockholm 1969 UTGIVET MED ANSLAG FRÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD FOTO SÖREN HALLGREN GRAFISK FORMGIVNING VIDAR FORSBERG Beskrivningen av Litslena kyrka avslutades i september 1968. Excerperingen i ULA har utförts dels av för! dels av fil stud Carin Olsson. Översättningen till engelska av bildtexter och sammanfattning har utförts av Albert Read. Bildmaterial, anteckningar och excerpter förvaras i ATA. Omslagsbilden framställer Johannes Döparen. Detalj av kalkmdlning i koret, 1400- ta!ets tredje fjärdedel. Foto N Lagergren 1948. Pd omstdende sida Trögds härads sigill (Ofrälse ... till Elfsborgs lösen 1571, S 3, RA). ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI AB UPPSALA 1969 Förord Föreliggande beskrivning över Litslena kyrka i verket Sveriges Kyrkor har växt fram under många års förberedelser och studier. Förf, docenten teol dr Bengt Ingmar Kilström, deltog 1948 i arbetet med framtagandet av kyrkans målningar. Han hade redan året förut i serien Upplands kyrkor publicerat ett häfte om Litslena kyrka. I samband med restaureringen 1948 föreslog professor Roosval författaren att göra ett manuskript över kyrkan för Sveriges Kyrkors räkning. Färdigställandet av detta kom att dröja, bl a på grund av licentiatstudier och avhandlingsarbete. Kilströms doktorsavhandling, »Den kateketiska undervisningen i Sverige under medeltiden» (1958), kan sägas vara en direkt följd av arbetet med tolkningen av målningarna i Litslena och de vidare sammanhang, som detta arbete kom att leda till. Vid utarbetandet av denna beskrivning har antikvarien fil lie Rune Norberg lämnat värdefull hjälp med tolkning av målningarnas och altarskåpets inskriptioner, tids- bestämningar av altarskåp och vissa andra inventarier. Riksantikvarieämbetets tex- tilavdelning och intendent Kersti Holmqvist, Nordiska museet, har ävenså bistått med granskning av textil- respektive silverföremål. Till alla dessa, liksom till för- samlingens pastor, komminister Lars Sundelius, kyrkovärdar och kyrkovaktare fram- föres ett varmt tack. Teol lic Ragnar Norrman, Uppsala, har haft vänligheten att lämna värdefull hjälp, bl a i samband med kontrolleringen av arkivuppgifterna. Stockholm i november 1968. Sten Karling Armin Tuulse Per-Olof West!und Innehåll LITSLENA KYRKA Inledning 85 Kyrkogården 85 Kyrkobyggnaden 90 Byggnadshistoria 93 Kalkmålningar 104 G lasmålningar 124 Inredning och inventarier 124 NOTER 152 KÄLLOR OCH LITTERATUR 153 FÖRKORTNINGAR 154 SUMMARY 155 .~· . ' .'f,b~,~ ; · .. ~ LITSLENA KYRKA Uppland, Uppsala län, Trögds härad, Uppsala ärkestift, Trögds och Åsunda kontrakt Litslena kyrka är belägen vid östra kanten av en småkullig slätt, som genomflytes av ett mindre i Målaren utmynnande vattendrag. Omedelbart ös- ter om kyrkogården börjar terrängen stiga till en av de många åsar, som kännetecknar landskapet. Klockstapeln ligger just på sluttningen av denna ås. Kyrkan befinner sig nära ett vägskäl med gamla anor. Strax invid kyrkan finns en vägkorsning, där man från stora landsvägen Enköping-Stockholm tar av norrut till Uppsala. Söderut går vägen från detta vägskäl ned mot Trögds sydligare partier: Grillby, Veckholm, Torsvi etc. Sockennamnet nämnes lit/ene eller litleni i äldre handlingar (»litlene» bl a i pergamentsbrev från 1300 samt i den sk sexårsgärden 1314: »de litlene», SD nr 1946). Namnet anses sammanhänga med platsens gamla karaktär av ett vägmöte. I detsam- Kyrkogården Kyrkogården (tig 98) har oförändrad planform på en karta i LMS 1704 (fig 99). 3 Kyrkans läge på kyrkogårdens norra del antyder, att denna har ut- vidgats åt söder. Eventuellt har en utvidgning åt öster även ägt rum. Kyrkogården synes ha utvid- gats till sin nuvarande storlek redan vid 1600-talets slut. Johan Peringskiöld, som vid denna tid besökte Litslena, noterade sålunda, att kyrkan hade en »stor och skiön kyrkogårdh» (Per Mon III). Detta påpekande antyder, att en utvidgning av kyrko- gården till dess nuvarande storlek då redan hade ma ingår dels adjektivet litil, liten, dels substan- tivet ene, vägknut, föreningspunkt. Litslena skulle sålunda betyda »lilla vägmötet» och korrespondera med Enköping, »Enecopia», »det stora vägmötet» (0 von Friesen).1 Litslena socken är belägen i en gammal kultur- bygd med talrika gravhögar från järnåldern, flera hällristningar från bronsåldern samt sex runstenar. Socknen, som till ytinnehållet är störst i Trögds härad, hade redan under den gamla folklandsin- delningen den mesta jorden i folklandet Trögd. 2 Folkmängden och kyrkans läge vid en central vägknut, som även varit marknadsplats, förklarar byggnadens storlek och rikedom på konstskatter. Följande i texten nämnda gårdar och byar ligger i Litslena socken: Djurby, Graneberg, Hällby, Skol- sta, Skäggesta, Vällinge, Ullstämma och Östersta. ägt rum. För detta talar även den omständigheten, att en av stigluckorna, som nedan skall visas, har tillkommit under 1600-talets senare del, måhända som krönet på kyrkogårdsutvidgningen. Inhägnaden består av gråstenskallmur. Muren täcktes fram till 1760-talet av trätak, avlägsnat till följd av Kungl cirkulärskrivelsen 1764.4 Det synes på Graus avritning 1748, tig 100. Kyrkogårdens sydvästra del är mycket sank, vilket vid flera tillfällen vållat problem. Åren 1849- 1853 skedde påfyllning med grus å »kyrkogårdens Fig 96. Altarskåp, dubbeltriptyk av nordtysk typ. 1480-talet eller omkring 1490. Detalj av högra flygeldörrens målningar (bildschemat, s 126 nr 41). Foto 1968. Pentaptych of North Germany type. 1480's or around 1490. Detail ofthe paintings on right panel of pentaptych (identification of sculptures and paintings, p 126 no 41). 85 LIT S LENA KYRKA södra och mera låglänta sida» och ett dike upp- grävdes (st prot). Numera är området täckdikat men likväl icke helt utnyttjat om begravning - plats. I samband med arbetena på kyrkogå rden k ring 1800-talets mitt avhjälptes också »flerfaldige brister» på bogårdsmuren. Troligt är, att stenmu- ren i det sydvästra hörnet sjunkit på grund av mar- N ~T- S ITUATI ONSPLAN 10 0 10 20 30 40 50 100M -· ... ::::d 86 Fig 97. Litslena kyrka frå n sydost. Foto 1959. Litsle11a Church from SE. kens karaktär. Även f n märkes en viss svacka i muren vid detta parti av kyrkogården. På kyrkogården är utmed stenm urarna plante- rade lövträd , av vilka å tskilliga härrör frå n 1800- talets början. En utgallring av gamla träd har ny- ligen (bl a 1965) verkställts. På den västra murens framsida, d v s vid planen 1 KYRKA 2 STAPEL 3 TI OIGARE PLATS FÖR STAPEL Fig 98. Situationsplan, I :2000. Uppm J Söderberg 1953. Kompletterad och nyritad 1968. Plan of churchyard. Fig 99. Kyrkan med omgivning 1704. D etalj av ka rta, LMS. The church 111i1h s11rro1111di11gs, 1704. l fra mför kyrka n, ä r placerade ett antal i ma rken nedslagna smala stenar med järnringar, avsedda fö r tj udrandet av hästa rna under gudstjänsten. Några av stenarna har inhuggna in itia ler. J närheten av västra stiglucka n, på dess no rra sida, ligger en sto r fla t sten, som a nvänts som podi um fö r ta la re på kyrkbacken. Trad itionen vet berätta, a tt hemvän- dande solda ter i gamla tider hä rifrå n berä ttat ny- heter från fronterna . Stigluckor Kyrkogården har ingångar i väster och öster med välvda stigluckor av vitputsat tegel. Stigluckan, som o mfattar . huvudingången i väs- ter, ha r tunnvalv och täckes av plåtbelagt sadeltak med tjä rade vindskido r av trä (fi g I 04). D ess västra gavel ä r ornerad med ett strö mskift samt ett hori- Fig I 00. Kyrka och kyrkog rd 1748. Teckning av Olof Grau (UFT 34). Church a11d church- yard, 1748. KYRKOGÅRDEN ~~~I ~ /I " ,, ' I sontalband , detaljer som tyder på att portbyggna- den tillkommit senast under 1400-ta let. Stigluckan o mbyggdes på 1760-talet. 176 1 beslöt man sålunda att Olof Tyresson, Gryta, skulle» nedrifwa och å nyo upsätta westya steglucks porten» (st prot). I sam- band härmed synes gavelröstet ha sänkts, jfr G ra us teck ning, fig 100. Stigluckan i ö ter har tryckt valvbåge och täcks av lågt ka rnissvängt tak, belagt med plåt (fig 101- 02). På östra gaveln ä r a nbragta ett antal i sena re tid bronserade sandstensskulpturer (fi g 101 ). I mitten en större skul pturgru pp: två ä nglabarn med var sin sköld , fl ankerande en fruktskål (symbol fö r Cari ta , kärleken), som uppbäres av ett ä nglahu- vud. Inskrift på skölden till vänster : »Från / J urby / gård»; t ill höger »Åhr / 1680 / A S».5 Vänster o m mittgruppen a llegorisk figur : F ides (tron) med 87 88 Fig JOJ. Öst ra stigluckan från 1680, sena re ombyggd. Foto 1965. Nedan, deta ljer av stigluckans sk ulpturer frå n Djurby gå rd , 1600-talets mitt . Foto 1968. E licltgate, 1680, later rebuilt . Bo/tom, detail of scu/ptures on licltgate, from Djurby Manar, middle of 17th ce/1/ury . Fig I 02. Västra och östra stig- luckorna, I : 150. Uppm J Söder- berg 1968. W and E lichgates. FASAD MOT V. ---------~ --------- 0< --------- --------- PLAN VÄSTRA ST IGLUCKA N FASAD MOT V. ~--~~--::_~ mu __ _______ PLA N ÖSTRA STIGLUCKAN DM1 0 0 1 2 3 4 6 +M :l1111l111il --=l--1-=-l___:=J= =!==!===t: -!.- - .i; SE KTI O N ~ --+-i> F ig 103. Klocksta- I ., peln, uppförd 1773, " på en höjd nordost om kyrkogården. Gl Foto 1959. Till väns- ter uppm av J Söder- "' " :? berg 1968. Bell to wer, erected 1773, 0 11 a hi/I NE PL A N of the churchyard. KLO CK STAP E l Left, scale dra wing 10 0 1 2 3 4 5 10 M of bel/ tower. •r--rH• - 89 LITSLENA KYRKA kors och bok, höger därom Justitia med svärd och vågskål. På västra gaveln amorin på delfin (symbol för hoppet om evigt liv). Skulpturerna, som enligt inskriften har ~~llhört Djurby gård och synbarligen . utförts på 16SO-talet, är sekundärt använda på stigluckan. Inskriftens årtal, 1680, synes hänsyfta på skulpturernas anbringande och stigluckans till- komsttid. Stigluckans resning samt tryckta valv- båge antyder, att en ombyggnad ägt rum, måhända samtidigt med västra stigluckan 1761 (se ovan). Båda ingångarna har smidda grindar. Fyra äldre tjärade träportar till stigluckorna förvaras i klock- stapeln. Klockstapel Klockstapeln (fig 103), belägen på en höjd öster om kyrkogården, är helt inklädd med bräder och tjärad. Kyrkobyggnaden Kyrkobyggnaden är salformad utan yttre kormar- kering (fig 97, 104-107). Denna planform erhöll byggnaden under 1300-talets förra hälft, då en äldre romansk kyrka utvidgades och delvis revs. Av denna ursprungliga kyrka har delar bevarats i långhusets nordvästra parti. Ruinen efter ett väst- torn, som varit fogat till den romanska kyrkan, kvarstår invid långhusets västgavel. I norr ansluter sig till koret en sakristia, sannolikt uppförd sam- tidigt med kyrkans utvidgning på 1300-talet. Va- penhuset i söder har tillkommit under 1400-talets senare hälft. Kyrkan är byggd av gråsten men med användan- de av tegel i fönster- och portalomfattningar samt valvsystem. Sockel är ej särskilt markerad. Ytter- murarna putsades senast 1881. Dessförinnan rappa- des yttermurarna 1743 av murmäst.are.p Daniel Forsberg (kontrakt i 0 I). På norra långhusväggen är putsen delvis avflagnad, så att gråstensmurverket träder i dagen. Även gavelröstena är uppförda av gråsten - tegel saknas helt och följaktligen blin- deringar. Yttermurarna till långhuset höjdes vid ombyggnad 1881 med ca 10 skift tegel, varigenom taket kom att förlora sin ursprungliga, höga, spet- siga resning; jfr Graus teckning, fig 100. De nu- varande takstolarna och plåttaket härrör från sagda 90 Byggnaden täckes av en karnissvängd . huv, som uppbär en fyrsidig lanternin med likaledes karnis- svängt tak. Taket avslutas upptill av en förgylld kula; vindflöjeln, som haft sin plats ovanpå denna kula, är förkommen. Stapelns nederdel och huvarna är täckta med spån. Klockstapeln är uppförd 1773 (räk). Grunden till en tidigare klockstapel kvarstår nordost om kyrkan. Denna stapel var enligt Graus avritning, fig 100, av öppen klockbockstyp. Redan 1640 omtalas klockstapel i räk. Bårhus Ett bårhus nära kyrkogårdsmurens nordvästra hörn uppfördes 1954 enligt ritning av arkitekt KM Wes- terberg, fastst 1948, 1954 (BSt, fig 98). Yttermu- rarna är klädda med granit, taket täckt av grästorv. årtal, vilket för övrigt också återfinns på takets vindflöjel. Fönster Samtliga fönster i söder och norr fick sin nuvarande form vid kyrkans återställande efter en brand 1880. Korfönstret hade en liknande utformning fram till restaureringen 1948, då nedre delen av en omfatt- ning av kalksten blottades, vilken gjorde det möj- ligt att rekonstruera ett trekopplat, spetsbågigt fönster (fig 105). Flera mursömmar efter igensatta fönster framkom och markerades vid restaurering- en. Särskilt intresse tilldrar sig spåren efter ett kopp- lat fönster på södra långhusväggen (se nedan). År 1743 slöts kontrakt med murmästare Daniel Fors- berg (i 0 I) om upphuggande av nya fönsteröpp- ningar ovanför den samtidigt upptagna ingången i väster, i »norra Gafwelen» samt förstoring av »fenst- ret på södra sidan näst Kyrkiodören». Enligt st prot 1755 skulle två fönsteröppningar även upp- huggas i kyrkans nordmur. Ingångar Kyrkans huvudingång i långhusets sydmyr leder genom vapenhuset i sydväst in till långhuset. Por- Fig 104. Kyrka n frå n sydväs t. Foto 1959. The church from S W. Fig 105. K yrkan frå n öster. Foto J 959. The church from E. . ~----- -- -- -~~-----~ 91 SKAl/,N/NG A-A Fig 106. Längdsektion mot söder. Plan, 1 : 300. Uppm J Söderberg 1953. Planen kompletterad 1968. Longitudinal section looking S. Plan. 10 D I 4 5 10 92 f i5 Fig 107. Tvärsektion mot öster och väster, 1 : 300. Uppm J Söderberg 1953. Cross section looking E and W. 25 JOJ! sKi!lNJNG B- s 1U07 l345" 10 15/l talen är tresprångig. Det yttre språnget bildar ovan- för portalöppningen ett fält (fig 108). I ingången in- sattes 1952 två gråmålade furudörrar med smidda järnhandtag. Mellan 1881 och 1951 fanns här enkla trädörrar med glas. I SHM förvaras en dörr av hopnitade plåtlameller (fig 109), vilken troligen haft sin plats här. Dörren är 295 cm hög och 178 cm bred samt har tre gångjärnsbeslag. Gångjärn till en sådan dörr finns bevarade på portalens in- sida, och dörrens mått överensstämmer med an- ordningen i övrigt. Ingången i väster upphöggs en- ligt kontrakt 1743 (se ovan). I ingången dörr av trä, tillkommen 1881. Interiör Kyrkorummet täckes av fyra stjärnvalv med halv- stensribbor (fig 110-11). Valven uppbärs av fler- Byggnadshistoria Den äldsta kyrkan Omedelbart öster om det västligast belägna fönst- ret på norra långhusväggen anger en mursöm samt en utskjutande murklack det romanska långhusets utsträckning mot öster (fig 106, fig 178 A). Det har haft en längd av omkring 16 m. På västgavelns 2 - 685384 Litslena kyrka KYRKOBYGGNADEN ··~rJ' · ... ( , ·· · '\ ,// '\ ... . I ~ /!IVANDIG F,f5.4D .iV v15TU GAVrLVJGM!/. språngiga pilastrar och sköldbågar (ang valvens datering, se nedan). Golvet är i kor och mittgång belagt med kalk- sten. Korgolvet höjer sig ett trappsteg ovan lång- husgolvets nivå. I bänkkvarteren golv av trä. Golv- anordningen härrör från en restaurering 1838. Gol- vet har tidigare legat lägre, vilket omvittnas av den trappa, som vid restaureringen byggdes mellan kyr- korummets och vapenhusets golv. Som trappsteg nyttjades gravhällar (fig 112). Vapenhuset har tegel- golv. Även långhuset har tidigare haft golv av tegel (38 cm under det nuvarande). Yttertak Kyrkans samtliga yttertak är klädda med svartmå- lad plåt. Dessa liksom takstolarna ombyggdes 1880-81 efter den eldsvåda, som 1880 ödelade hela yttertaket och takstolarna. innermur ser man på motsvarande sätt söder om gavelfönstret ojämnheter i muren, som markerar långhusets utsträckning mot söder (fig 106). Även tydligt skönjbara sprickbildningar i muren antyder, var gränsen mellan de båda byggnadsperioderna går. Västgaveln har varit omkring 10 m lång. I 93 analogi med planutvecklingen hos flertalet upp- landskyrkor under medeltiden har kyrka n sanno- likt haft ett sma lare, a bsidförsett kor. Av detta ha r inga spå r iakttagits, men det är tro ligt, att gru nd- rester finn under lå nghuset:; go lv. Sannolikt hade kyrkan plant innertak av trä. Den romanska kyrk an ha r haft ett troligen ursprungligt västtorn . Ruinen efter detta kvarstå r invid västra gavelmuren (fig I 13). Av den plan, som har ku nnat rekonstrueras med hjälp av dessa läm ningar, framgår, a tt tornet ha r haft litet format (fig 178 A). Såvä l murresterna som Hadorphs avritning 1684 (fig 114) visar, a tt tornet ej ha r varit centra lt beläget på den nu varande vä tgaveln uta n förskjutet å t norr, d v s stå tt täm- ligen mitt på den ursprungliga gave ln. Dess mått ha r varit ungefär 7 x 7 m. Det har liksom lå nghuset va rit uppfört av gråsten och synes ha ha ft en ganska ansenlig höjd . Hado rphs avritning visa r en kraftig tornspira av senmedeltida typ. M åttet 10 x 16 meter är normalt för ett ro ma nskt lå nghus lik o m proportione ringen 5:8. Av beva- rade romanska kyrkor li gge r en jämförelse med Balingsta kyrka närmast till hands. Också Ytter- gran är ett intressant exempel på en liten romansk kyrka med västtorn , men i detta fall har korpartiet i sena re tid förändrats. D en sannolika tidpunkten för den ä ldsta stenk yr kans uppförande i Litslena är 11 00-talets sf ut. Kyrkans belägenhet vid ett ga m- malt vägmöte liksom o mständigheten, a tt en för- kristen kultpla ts torde ha funnits i kyrkans närhet, gö r det troligt, att Litslena kyrka uppförts som häradskyrka ell er ha lvhä radskyrka .6 Men det är heller icke uteslutet, a tt den först kan ha varit gå rds kyrka . Kyrkan utvidgas Under nästa byggnadsskede utvidgades kyrkan åt söder och öster till nu varande salkyrkotyp (fig 178 B). Som ovan beskrivna murska rva r visa r, bred- dades lå nghuset å t söder, så att to rnet icke längre blev centra lt placera t uta n förskjutet å t norr (jfr H å tuna och E nköpings-Näs kyrkor, SvK Up VII: 2, s 304, XI: I, s I 00). Kring det roma nska koret bygg- BYGGNA DSH ISTORIA Fig I 09. D örr av plå tl ameller, sa nnolik t från kyrkans syd- portal. l SHM. Foto ATA. Door wilh sheet-111etal /amella, probably fro m S porla! oj church. National Museum oj Allliquities. des ett rakt avslutat kor av sa mma bredd som lå ng- huset. Som brukligt var vid dylika kyrkoutvidg- ninga r under medeltiden har troligtvi s det roman- ska koret få tt stå kvar under byggnadst iden. För att bättre passa till den så lunda förstorade kyrkan torde tornet vä entligt ha höjts under detta skede. Det synes därvid ha ornerats med tegelbl indering- a r, synliga å Hadorphs konceptteck ning, fig 11 5. Tornet ha r vidare å denna teckning en hög, goti sk spira , erinrande o m Yaksa la kyr kas. I övrigt fick kyrkan under denna period sin nu varande plan med sydingång och sak ri sti a i no rr ; vapenhuse t i söder tillfogades sena re. Korgave ln ha r söder o m a lta ret en ursprunglig ni sch. I denna hade under medeltiden de tillbehör, som behövdes vid nat tva r- den sin plats under mässan, d v s ni schen skulle med a ndra ord vara ett exempel på en s k kredens. 7 Fig 108. Vapenhusets interiör mot nordos t med spår efter pilaster till stenva lv. Fo to 1965. /l/lerior oj porch !ooking NE, with traces oj pilaster to the stone va11!1i11g. 95 96 F ig 11 0- 11. Interiör mot öster och väster. Foto 1968- 69 . /11teri01· looking E and W. 97 LITSLE A KYRKA Fig 112. Trappa av gravhällar mellan lå nghuset och vapen- huset. Foto 1965. Steps ofgrave stabs be1111ee11 nave and porch. 98 Beträffande fönstrens ursprungliga utseende var korfönstret försett med masverk av kalksten . I södra lå nghusväggen fanns vidare ett stort, gotiskt fön ter med rikt masverk (fig 114). Spår av detta kan iakttagas på båda idor om sydmurens meller- sta fönster och ger vid ha nden , att detta haft den ansenliga bredden av 2,8 m. Liknande gotiska föns- ter ha r funnits i syd muren i tex Rasbo och Tensta kyrkor. Typen tillhör 1300-talets början. Förutom detta fönster har södra lå nghusväggen haft ytter- ligare två samt norra väggen två fönster, samtliga spetsbågiga och högt ittande. Deras läge har vid senaste restaureringen markerats i putsen. Bl a fönstrens typ och placering gör det tyd ligt, att den sålunda utvidgade kyrkan haft ett tunnvalv av trä. N ågra spå r härefte r finns emellertid inte kvar, då kyrkans hela yttertak i sena re tid avbrunnit. Kyrko- rummet har sålunda haft en ansenlig höjd och rymd, väl korrespondernade med dess stora golv- yta. De nämnda ia kttagel erna pekar på en date- ring av kyrkans utvidgning till tiden omkring 1300 eller något därefter. Fig 113. Ruin efter torn invid väst ra gavel- muren. Troligen från äldsta kyrkan. Foto 1965 . Ruin of 10111e1" ar W 111al/ of gable. Probably be/011gi11g to the olclest church. BYGGNA DSH ISTO RI A ,. Fig 11 4-15. Kyrkan I 684. Efter Aji-itningar. The church in 1684. Sakristia Till den ova n beskrivna byggnadsperioden hör san- nolikt sak ri sti a n i norr med sitt direkt på gråstens- murarna vil a nde tegelvalv (fig 116). Valvets diago- nal- och transversalribbor är av ha lvstensbredd , vilket icke föreko mmer o mkring 1300. Valvet är så lunda sek undärt inslaget, måhända samtidigt med lå nghusets välvning (se nedan). Sydväggen har en djup, rundbågig ni sch, sanno- likt avsedd som förvarin gsskåp. Från koret leder en ingång med tresprångig, svagt spetsbågig po rta l in till sak ri stia n. l ingången dörr av järnbeslagen furu med små rosettformade beslag (fig 117). Be- slagen sannolikt frå n medeltiden . Årta let 18 19 på nycke lskylten synes hänsyfta på en repara tio n av låset. Kyrkan välves Kyrkorummets fyra stjä rnva lv med ha lvste nsribbor tillhör nästa byggnadsskede omkring 1400-ta lets mitt (fig 178 C). Underlag för valvens date ring ger dessas må lnings utsmyck ning, daterad till 1400- talets tredje fjärdedel (se neda n). Valvslagningen bör ha ägt rum någo t decennium tidigare. Vapenhus Vapenhuset, so m icke li gger i förband med kyrkan, ä r byggt av gråsten men med a nvändande av tegel i gavelröstet (fig I 04, 178 D ). Av H adorphs avrit- ning fra mgår, att gave lröstet haft tegelblinderingar, men dessa ä r nu icke synliga (fig 114). Byggnaden är utvä ndigt sp ritputsad so m kyrkan i övrigt. Por- talen ä r tresprångig och upptill svagt spetsbågig. I denna satt ä nnu 1877 en medeltida dörr, av ritad detta å r av konstnären 0 Sörling (fig 11 8) men tro- ligen förstörd vid branden 1880. Nuvarande dörr hä rrör frå n 188 1. I vapenhuset förvaras lås till en ä ldre kyrkdörr, vars nyckel också bevarats och hä nger i sakristi an. 99 LITSLENA KYRKA • Sedan 1881 har interiören öppen takstol , fodrad med spontade bräder (fig 108). Vid den brand , som härjade kyrkan 1880, förstördes nämligen det trä- valv frå n senmedeltiden eller 1500-talet, vars mål- ningar är kända genom avritningar, se nedan . Möj- ligt är, att vapenhuset före detta haft ett tegelvalv, som spolierats. I varje hörn finns nämligen mur- klackar till pilastrar för ett valv bevarade (fig 108). Men det är också möjligt, att ett planerat uppfö- 100 Fig 116. Sakristians interiör mot nordost. Foto 1965. lnterior of vestry /ooking NE . rande av tegelvalv i vapenhuset aldrig kommit till stå nd . Ovan gjorda iakttagelser ger icke hå llpunkter för vapenhusets exakta datering. Vapenhus av sten till- fogades emellertid van ligen våra upplandskyrkor under 1400-talet. Byggnaden uppfördes måhända i samband med va lvslagningen omkr 1400-talets mitt ell er kyrkans målningsutsmyckning några decennier senare. F ig J 17. D örr i ingången till sak ristian med rosettformade beslag, troligen medeltida. D eta lj . Foto J 965. Door leading in fo vestry, 111ith rosette-shaped iromvork, prob- ably medieval. F ig J 18. Medeltida kyrkport frå n vapenhusporta len. För- störd troligen vid brand 1880. Avri tad av 0 Sörling 1877. Foto N Lagergren 1965. Medieval door of church fro m porch. Probably destroyed in the fire of 1880. Dra111ing 1877. Restaureringar De mest geno mgripande förändringa rna under 1600- och 1700-ta len hä nför sig till tornet. År 1690 nedblåste den höga to rnspi ran och d rog tydligen med sig en del av själva to rnkroppen i fa ll et. För- samlingen »beko m å r 169 1 d. 4 M aji K. M tz bref på en kollect uti hela stiftet till reparati o n aff dess torn , so m hastigt och oförmodligen war o mk ull fallit» (U U 8 , Pa lmskiöldska sa mlingen, s 497). Men det så lunda uppbyggda to rnet fi ck ingen lå ng va r- aktighet. År 1741 - enligt uppgift på sjä lva jul- mo rgonen7b - vrä kte en stark osta nvind ned torn- spi ran och skadade eventuellt to rnet, vilket sedan icke vidare uppbyggdes. Jfr G ra us av ritning, fi g 100, där to rn saknas . M a n nöjde sig bara med att återställa gavelröstet. År 1743 slöts sålunda ko n- ' \ .. ! . I \' J I I \ •• _ .. - · It I ~: l I I I I ~ i /. 1, i 1'r. BYGGNA DS Hl STO RI A ' I I '. '! 0 ' ' ). ~[ "· I - I I I ooo , I : .. ' 1-· ! : , 1 i I • I; 1 ·, 1 ' . '! O.J'.;..-e.:..., ·'l?. t rak t med murmäs ta re D aniel Forsberg, enligt vil ket ha n skull e »upd raga Wästra Gafwelen med tak» (i 01). Sa mtidigt fylldes to rn bågen igen. Denna ma rkerades tydligt vid kyrkans senaste resta ure ring. K o ntra ktet o mfa ttade även upphuggning och fö r- storing av fönsterö ppningar, ny ingång i väster, ra ppning och lagning av ytte rmu ra rna, som skulle avs lutas med ta klist, lagning av valv m m. Räk 1743 upptar inköp av tegel, ka lk, spå n, bräder, sp ik, ta kstolar m m, avseende detta arbete. År 1838 fö retogs en omfa ttande reparation, bl a till följd av sprickbildninga r i va lven. J samband härmed överkalkades målningarna, och fl era me- deltida föremå l avlägsnades från kyrkan. Vida re inlades nuvarande go lv av pla nsten i gånga rna och koret sa mt brädgolv inna nfö r altarringen och i 101 102 ., ....... ,. ,. ~!-< glrc;11:111;cpc;1;i;i11i::1 ===±' ==;;;J::' ===lo·~~:;;;;;.;t+-.--· .. -- ·~ Fig 119. Restaureringsförslag av arkitekt Hjalmar Törnquist, fastst 1881. Tvärsektion, plan. Ovan till höger, sydfasad. BSt. Proposa/for restoration of church, 1881. Cross section, plan. Above right, southfront. BYGGNADSHISTORIA . ---··--- - ·····-· ...:.=.-.=.==::: ·:-~-=- ~~-- - ------:-_-:·-··--:· ·--- ---·-·----:-:-:-:-:----~------'--------···-······· bänkkvarteren - hela golvnivån i kyrkan höjdes härvid väsentligt. Interiören ommålades i färger efter tidens smak. Den största omvälvningen i kyrkans historia kom- mer emellertid i början av 1880-talet. Den 7 augusti 1880 hemsöktes kyrkan av en brand till följd av åsknedslag. Hela yttertaket avbrändes på långhus och sakristia, och vapenhuset miste även sitt inner- tak. I samband med branden, som ägde rum mitt på dagen, utbröt panik, och försöken att rädda kyrkans inventarier ledde till att bl a bänkinred- ningen spolierades. Kyrkans återställande efter branden kom därför också att medföra en inre res- taurering. I skrivelse till RAÄ den 8 september redogör församlingens kyrkoherde för branden och meddelar tilltänkta åtgärder: »Altare och predik- stol och orgelverk komma vid restaurationen att bibehållas i sitt förra skick, men konstruktionen af bänkarne blifva annorlunda. Kyrkans åldriga altar- prydnad, ett s k altarskåp, är dock i det närmaste oskatt qvar». Skrivelsen berör också överkalkning- en av målningarna 1838 och konstaterar: »Någon fråga om dessa målningars återställande kommer ej att från församlingens sida göras, och, hvad wapenhuset beträffar, blefvo de alldeles förstörda genom den timade branden, alldenstund hvalfvet var av trä och detta nedbrann, hvarvid rappningen å väggarna också bortbrändes.» Från visst håll väcktes dock tanken på att låta återställa målning- arna på VHAA:s bekostnad, men något sådant skedde icke. I I Redan den 2 september förelåg ett restaurerings- förslag, upprättat av arkitekt Hjalmar Törnquist, Stockholm, vilket godkändes av Kungl Maj :t den 4 mars följande år (tig 119). Församlingens kyrko- stämma fattade för sin del beslut i ärendet den 5 september (st prot). Man önskade blott vanlig järn- plåt på taket i stället för den föreslagna korrugerade plåten. Vidare ville man utesluta panelningen kring väggarna. I övrigt gillades förslaget, vilket den 7 september insändes till ÖIÄ. Redan den 14 sep- tember godkände detta ritningarna. Sedan lands- hövdingen i Uppsala även yttrat sig i ärendet, fast- ställde Kungl Maj:t ritningarna den 4 mars 1881 (ED nr 190/1881). Förändringarna kom att i hög grad omdana exte- riören genom att taket förlorade sin ursprungliga resning och fönstren gjordes större. I det inre blev åtgärderna icke så vittgående som ritningarna utvi- sar: man finner där en ny altarprydnad och möj- ligen också en ny predikstol. Men såväl det me- deltida altarskåpet som predikstolen blev kvar. Helt ny bänkinredning - öppna bänkar i nygotisk stil - tillkom emellertid, liksom nya både inre och yttre dörrar. Vapenhuset fick sitt ännu befintliga innertak av spontade bräder. Bänkinredning, dör- rar m m målades i för tiden typisk brun färg. Åt- gärderna framgår av tig 120. Efter en visitation av ärkebiskop Nathan Söder- blom 1916 började tanken på en ny restaurering omsider att ta gestalt, och en förfrågan från PÄ till BSt resulterade i ett program härför. Det 1924 av 103 LITSLENA KYRKA ark itekt Sven Brandel upprättade programmet upp- tog som första punkt installation av elektrisk vär- meledning och som andra framtagning av målning- a rna. Vidare borde innanfönster sättas in och kor- fönstret muras igen, så att ett cirkelrunt fönster, försett med dämpat glas erhölls. 1880-talets kyrk- dörrar borde ersätta med nya. Konservering av a lta rskåpet, framtagning av ä ldre färg på predik- stol och läkta rbarriä r ingick ytterl igare i program- met, liksom också nya bänkgavlar samt ommå lning av a ltarring och bänkinredning. Vapenhusets öppna takstol föreslogs ersatt med »ett tunnvalv av lämp- lig form », och vad det yttre beträffar borde breda, Kalk målningar Kalk må lningar, blottade vid restaurering l 948, före- kommer i hela kyrkorummet, d v si fyra traveer, men är bitvis tyvärr rätt skadade. D e bestå r av figu- rala framställningar, dels ensk ilda gestalter - ofta i mycket stort utförande - dels didaktiska serier. Figurerna är omgivna av en vacker och luftig orna- mentik, som på valvribbor och pilastrar givits en egen utformning av dekorativt mycket tilltalande a rt (fig 122). Nedåt avslutas väggens må lningar med draperier på stänger i ljusbrun färg. D e tomma 104 Fig 120. Interiör mot nordost före restaure- ringen 1948. Foto Gestbloms bokhandel AB, Enköping. Odat. /11/erior looki11g NE before the restor01io11 of 1948. tjärade vindskidor uppsättas på gavelröstena, sedan det a lltför långt utskjutande taket avsk urits något (Sven Brandel, tjänstememorial dec 1924). Program- met godkändes av RAÄ den 18 december samma å r och överlämnades därefter till fö rsamlingen. Förslag till elektrisk uppvärmning och belysning införskaffades l 926, vilket efter omarbetn ing och vederbörande myndigheters prövning fastställdes av BSt 1929. Installation av värmeledningen skedde härefter 1930, och 1936 elektrifierades belysningen i ljuskrono r m m. D en inre restaureringen full- bordades genom åtgärder 1948 och 1951, se nedan. Till det yttre har inga åtgärder företagits sedan 1881 . ytorna utfylls av stiliserade stjärnor. Färgerna ä r ovanligt väl bibehållna. D etta gäller särsk ilt den scharlakansröda, den himmelsblå och den ljusgula färgen. I a llt förekommer följande färger: cinnober- rött, citrongult, blågrönt, grönblått, caputmortuum och ljusockra. Målningarna , som härstammar frå n 1400-talets tredje fj ärdedel, tillhör den stora grupp av kalk- målningar i Mälardalen, som arbetar vidare med äldre traditioner - trädframställningar av ren Fig 121. Målningsschema. J Söderberg 1968. Jdentification oj paintings. N Q N °' ~ "' (l ~ ~ Il 0 15 V 16 17 18 s .... 'i.J ~ _... N co _... -" l.O N N N 0 105 ·------ -- - - ------- ----- Fig 125- 26 (ovan). Figurer i va lvsv ick la r i trave 11 (4) och 111 ( 12). Foto 1968. Figures 011 spra11dels in bay Il ( 4) and I Il (/ 2). Above. Fig 122. Ka lkmå lningar, troligen av svensk mästa re omkring 1470. Ovan s 106 längst till vänster, deta lj av o rnamentiken. Foto N Lagergren 1948. Murats, probably by S wedish mas1er, ca 1470. Re/a1ed 10 1/ie Å·re1111111a murats. Above p 106 far le/1, delail of oma111el//alio11. Fig .123 (ova n s 106 till höger). S Markus' symbol, lejonet. M, lning i korva lvet (I :4). Foto N Lager- gren 1948. Lion, symbol of St Mark . Pain1ing in chance/ vau/ting (/:4 ). Above p 106 right . Fig J 24 (nedan til l vänster). S Katarina av Alexandria. M· lning i trave I ( 16). Foto Lagergren 1948. St Catheri11e of Alexandria. Pail//i11g i11 bay I (16) . Bo110111 lejt. Fig 127. S Barba ra. Målning i trave 111 (15). Foto N Lagergren 1948. St Barbara. Painting in bay Il/ (15). 107 108 Fig J 28. Maria med enhörni ngen. Må lning i trave 111 (8). Foto 1968. The Virgin with unicorn. Pai111ing in bay I Il (8). Fig J 30 (s I 09). Till vä nster, Maria få r bebådelsen om sin förestående död. Till höger, Apostlarna sam- lade kring Marias dödsläger. Målningar i trave lll ( 11 - .12). Foto 1968. (P 109). Lefr, Mary teams of her impending death. Right, 1/1e Apost- les assembled round Mary's death- bed Pai111i11gs in bay fil (/ 1- 12). Fig 129. Till vä nster, Maria fö res som flicka till templet. Till höger, Maria spinnande be- sökes av en ä ngel. Målningar i trave m (9- 10). Fo to 1968 . Lefi , Mary taken as a gir/ ro the temple. Right , Mary, spi1111i11g, is visited by an ange/. Pai111i11gs in bay I I I (9-10) . 1300-talstyp återfinns sålunda i Litslena - och som är helt oberoende av det måleri , som representeras av måla rna Peter och Albert med deras a nknytn ing till Biblia Pa uperum. Sina närmaste förvanter ha r L itslena-målningarna i Ärentuna kyrka men in- tage r likväl en så självstä ndig hå llning gentemot dessa, a tt det icke kan vara fråga om samme mästa- re. Möjligen har dä remot Litslena mästaren va rit lä rjunge till Ärentuna mästaren. D etta kan också stä mma rätt vä l med dateringen. Ärentuna kyrka har enligt Peringskiöld (Per M on JU) få tt sina må lninga r under ä rkebiskop Jöns Bengtsson Oxenstiernas tid 1448- 68 .8 D e ha r med anledning därav av Cornell- Wallin tidsbestä mts t ill 1448 eller kort därefter, a lltså omkring 1450.9 Litslena-målningarna ha r en- ligt uppgifter av både Ascha neus och Peringskiöld (se neda n) tillkomm it under ärkebiskop Jacob Ulfs- sons t id , men måste i så fa ll förutsättas ha va ri t färdiga alldeles i begynnelsen av ha ns ä rkebiskops- 3 - 685384 Li tslen a kyrka K AL KM ÅLN ! NGA R tid , d vs omkring 1470.10 D en okä nde mästaren till må lningarna i Litslena har varit en i kyrklig under- visning och i fro mhetsli vet väl bevand rad person. D et är icke uteslutet, att han kan ha varit ordens- man. D et teologiska programmet i må lninga rna är nä mligen sta rkt fra mträdande. M a n få r rä kna me::I a tt Litslena mästa ren haft en eller fl era medhjä lpare. H os Ascha neus å terfinnes följ ande uppgift : »uthi Lillena kyrkia äre må lade under ta ket hualfuett, signum Ecclae . +. förgyllt ; och Örnefo ten Bischop jacobz vapn. ofua n högh Alta res fönstret.»11 Pe- ringskiöld meddela r : »Lislena kyrkia .. . ä r väl må- lat i E rchibiskops Ja kobz tijdh .»12 Platsen för de eventuella vapnen i korvalvet ovanför a ltaret hö r till de pa rti er, där målningen helt av lägsnats. Så till vida ka n Aschaneus' uppgift in te veri fieras. E meller- tid uppger Aschaneus även, at t kyrka n ä r »Con- secreradt till S. Johanne(m) Ba ptista m»,13 d v s in- vigd till Joha nnes Döparens ära. E n sto r bild av 109 110 Fig 131. Maria Magdalena. Målning i trave 111 (13). Foto N Lagergren 1948. Mary Magdalene. Pai111ing in bay Il/ (13). Fig 132. Aposteln Joha nnes. Må lning i trave ll (10). Foto 1968. The Apostle John. Painting in bay Il (10). 111 112 Fig 133 (till vänster). Profet. Målning på gördelbågen mellan trave llI och IV. F oto J 968. Prophet (left ). Painting 0 11 the arch bet ween bays fil and I V. Fig 135- 36 (ova n s 113). Profeter. Målningar på gördelbåge, jfr fig 133. Prophets. Paintings on the arch, cffig 133. (Above p JI 3). Fig 137 (nedan s 113). Till höger, de två ä ldstes fa lska anklagelser mot Kyska Susanna . F ramstä ller å ttonde budet. Till vä nster, sjä tte budet. Målningar i trave l V (6). Foto N Lagergren I 948. Two elders fa /se/y accuse S usanna. Representation of the eight com- mandment. (Bollom right ). Le/I, six th commandmenl. Painling in bay I V (6). Fig 134 (neda n). Man som plockar upp dyrgripar ur kassa kista . Framstä ller sjä tte budet (= sjunde budet). Målning i trave lY (4). Foto N Lagergren 1948. Man taking treasures }i-om a chest. Representation of the six th ( = sevenlh) commandmenl. Painling in bay I V (4). 8 0 110 111 . l 13 LITSLENA KYRKA denne återfinnes till vänster om korfönstret (omsl bild). Denna omständighet bestyrker trovärdighe- ten av Aschaneus' uppgifter. Redan vid en visitation 1790 föreslog ärkebiskop Uno von Troil, att målningarna borde överkalkas (vis prot). Det skulle dröja ända till 1838, innan detta skedde; dock hade i samband med lagning av sprickor och putsskador en del partier redan tidigare överkalkats. Vissa uppgifter tyder på att väggarna i sin helhet rappats vid ett tidigare tillfälle: när detta skedde gjordes f ö ytorna jämna, så att putslagret på sina håll blev mycket tjockt. Vid inventeringen 1829 hade kontraktsprosten Stephan Soilander, Husby-Sjutolft, uppmanat församlingen att begära tillstånd »för desse målningars öfverstrykande». Sådant tillstånd införskaffades också från såväl Uppsala Domkapitel som ÖIÄ. Likväl avgav VHAA en protest mot överkalkningen, medan denna ännu pågick. Den enda åtgärden med an- ledning härav blev att vapenhusets då ännu icke överstrukna målningar, vilka nu är förkomna, hann avbildas (se nedan). Dessa avritningar förvaras nu i A TA, där för övrigt också en hel dossier återfin- nes med korrespondens rörande överkalkningen. Det heter där, att målningarna var »ömkeliga och vederstyggliga, fasaväckande och andaktsstörande», och att »deras råa och oanständiga föreställningar syntes mindre förenliga med närvarande tids reli- gionsbegrepp och templets helgd.» Omdömena torde snarast avse djävulsbilderna i vapenhuset, om vilka prosten Stephan Soilander 1829 skriver: »några av dem mindre anständiga» (jfr nedan). Det sägs vidare, att målningarna inte var utförda al fresco, utan av lim- eller vattenfärg, så att de kunde tvättas bort. Tydligen har också målningen bitvis förstörts genom borttvättning, vilket bl a kan för- klara de stora lakunerna i de två främre valven. lhrfors meddelar följande uppgift: »Och för att för all framtid grundligt utplåna dem påstås att man blandat såpa i kalklimningen, som skulle absorbera färgerna, enligt hvad de gamle berätta» (Ihrfors I: 4, s 1706 f). Man gick alltså grundligt tillväga vid försöken att avlägsna kyrkans kalkmålningar. När dessa 1948 ånyo framtogs, kunde man konstatera, att stora partier av målningarna i de två främre valven var borta eller mycket starkt förbleknade, likaså att ornamentiken på de främre pilastrarna var mycket skadad. I gengäld befanns västvalvet nästan intakt, så att där inga som helst retusche- ringar behövdes. I de övriga valven däremot måste omfattande kompletteringar av ornamentiken före- tas. Framtagningen av målningarna ombesörjdes av konservator Sven Dalen. FÖRTECKNING ÖVER MÅLNINGARNA (fig 121) Koret (trave I) Valvet: l. Gregorii mässa. En av de äldsta kända framställ- ningarna av detta motiv i svenskt kalkmåleri. Kris- tus visar sig på altaret. Påven knäböjer t h om detta, och på v sida avbildas en ängel med kalk. Bakom Gregorius mässdjäkne med biosstake samt knä- böjande tillbedjare. - Texten i det närmaste helt utplånad. Placeringen av Gregorii mässa mitt ovan- för altaret belyser motivets kultiska funktion. 14 - 2. Utplånad. Här har funnits evangelisten Matteus' symbol. - 3. S Laurentius med halstret. Laurentius står t v i en f ö starkt skadad scen. Texter saknas. - 4. S Markus' symbol, lejonet (fig 123). Text (skadad): [sanct]us m[arcu]s. - 5. Veronicas svet- 114 teduk. - 6. S Lukas' symbol, oxen. Text utplånad. - 7. S Johannes' symbol, örnen. Texten nästan helt borta: [sanctu]s kan läsas. - 8. Marie förhär- ligande: Kristus och Maria, halvt knäböjande. Scenen omges av ett rikt ramverk med gotiska bå- gar. - 9-10. Änglar med Kristi pinoredskap. T v om Marie förhärligande en ängel med korset, tör- nekronan och spikarna; t h en ängel, som i ena handen håller gisselpålen och i den andra gisslet. I svicklarna t v pekande gestalt i mantel, som i v hand håller den bladstängel, som uppfyller svickeln, t h kvinnofigur i bröstbild inskriven i bladranka. - l l. S Ambrosius. Text: [sanctus] ambrosius. - 12. S Gregorius. Text. [sanctus] gregor[ius]. - 13. S Augustinus. Texten i det närmaste utplånad. 14. S Hieronymus. Texten helt utplånad. Östra väggen 15. S Johannes Döparen, kyrkans huvudpatron, hål- lande bok i v hand samt lammet med segerfanan ( omsl bild). - 16. S Catharina av Alexandria, kyrkans andra skyddspatron, med svärd och hjul som attri- but (fig 124). - 17. Profeten Jeremia med språk- band. Text: [P]atre(m) invocabitis qui terra(m) fecit et celos condidit (Jer 3: 19 och 32: 17 = Åkallen Fadern, som har skapat jorden och grundat him- larna). Detta inleder en runt kyrkans väggar löpan- de framställning av den apostoliska trosbekännel- sen, där profeter och apostlar korresponderar med varandra.15 - 18. Aposteln Petrus med första tros- artikelns text (nu till stor del utplånad) på sin ban- deroll: [Credo in] de(um) patre(m) ... (Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.) Södra väggen 19. Profetgestalt, i detta fall kung David, vilken på det nu utplånade textbandet torde ha haft ordet ur Ps. 2: 7: Dominus dixit ad me: filius meus es tu (Herren sade till mig: du är min son). Under pro- fetgestalten: [Daui]d p(ro)ph(eta). - 20. Aposteln Andreas med ingressen till andra artikeln: Et in iesum christum jilium eius unicum dominum nostrum (Och på Jesus Kristus, hans enfödde son, vår Herre). Texten nu svårt skadad. - 21. Profeten Jesaja med texten ur Jes 7: 14: [Ecce virgo concip]iet et pariet ji!ium (Se, jungfrun skall varda havande och föda en son). - 22. Aposteln Jacob d ä med texten: [Q]ui (con)ceptus est de spiritu s(an)cto na[tus ex maria virgine] (Vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria). Under bilden: Jacobus maior. Norra väggen De två sista paren i credo-serien: 23. Profeten He- sekiel med texten ur Hes 37: 12: Ducam vos de sepulcris vestris popule meus (Jag skall föra Eder upp ur Edra gravar, mitt folk). Texten nu mycket svagt framträdande: sepu/c[ris] kan läsas. - 24. Aposteln Judas Thaddeus med nu nästan helt för- svunnen inskription: Remissionem peccatorum (Syn- dernas förlåtelse). Under bilden [ .... . . ]deus. - 25. Profeten Daniel med helt utplånat textband, vilket KALKMÅLNINGAR dock torde ha innehållit Dan 4: 10: Vigil et sanctus de celo descendit c/amavit (En helig ängel steg ned från himmelen och ropade). - 26. Aposteln Matthias med credo-seriens slutord, nu borta: Et vitam eternam amen (Och på ett evigt liv. Amen). Trave Il Valvet Målningarna i denna del av kyrkan är mycket ska- dade och delvis omöjliga att i sitt fragmentariska skick identifiera. - 1. Pelikanen, starkt förblek- nad; därunder två fragmentariska figurer. - 2. Huvudbilden helt borta. I svicklarna t v harpospe- lare, t h lekare (?). - 3. Helt borta. - 4. Fragment av stor fågel - troligen fågel Fenix. Därunder starkt defekt fyrdelad serie med bl a en måltidsscen. Icke möjlig att tolka i sitt skadade skick. - I svick- larna t v gestalt med ludna ben, på vilken jägaren (t h) siktar med pilbåge (fig 126). - 5. S Erik med ciborium och liljestängel. - 6. S Olov med riks- äpple. Text: .. . o ... - 7. S Henrik, starkt förblek- nad. På textbandet svagt framträdande: [sanctus] henricus. - 8. S Sigfrid, likaledes starkt förblek- nad. Text: s(an)ctus sigfridus. Södra väggen 9. Profeten Sakarja med texten: Aspicia(n)t ad me q(ue)m [c01ifixerunt] (Sak 12: 10, De skola se upp till mig, som de hava stungit). - 10. Aposteln Jo- hannes med följande led av trosbekännelsen (tig 132, texten mycket skadad): Pas[sus sub poncio pilato crucifixus mortuus et sepultus] ( = pinad under Pon- tius Pilatus, korsfäst, död och begraven). Norra väggen Så gott som all målning utplånad. I övre registret torde emellertid ha funnits slutfasen i passions- och påskserien, troligen med uppståndelsen, himmels- färden och ev pingstundret. I nedre registret kan det tionde paret i credoserien ha haft sin plats, i så fall troligen profeten Malaki och aposteln Simon. Trave ID Valvet 1. Syndafallet. Ormen slingrar i trädet, omgiven av Adam och Eva. - 2. Utdrivandet ur paradiset, 115 116 Fig 138. Marias födelse. Målning i trave IV (12). Foto N Lagergren 1948. Birth of Mary . Painting in bay I V (12). Fig 139. Till vänster, Joak im tar emot uppen barelsen ute bland herdarna. Till höger, Joakims och Annas möte i Gyllene porten. Målningar i trave IV (10- 11 ). Foto N Lagergren 1948. Left , Joachim receiving rhe Revelarion among rhe shepherds. Right, Meeting of Joachim and Anna ar rhe Golden Gate. Paintings in bay I V (10- 11). fra mställt som en bo rglikna nde byggnad. - 3. Första budet. Ytterst skadat. Här in ledes en bud- ordsseri e, som ha r motsvarighet i två andra upp- lä ndska kyrkor, nä mligen Ärentuna och Yendel. Ingendera se rien är komplett bevarad, men genom sammanställning av bilderna i de tre kyrko rna och genom studium av deras förl ago r kan en full stä n- dig serie rekonstrueras .16 Buden fra mställ s genom mä nniskor, som frestas av en djäv ul och va rnas av en ä ngel. Till scenerna hör budordsverse r med forn- svensk text, tyvärr mycket skadade, där ängelns och djävulens rekommendati oner till människorna innehå ll s. Av första budet i Li tslena ka n ma n nu- mera egentligen bara skönja en ä ngel och en djäv ul. - 4. Andra budet. Edsavläggelsescen. Ängeln be- skydda r ma nnen, som svär eden genom att sträcka fra m sin ha nd mot ett föremå l (bok på pulpet?). Ovanför detta föremål djäv ulen med utsträckt ha nd . T v domaren med barett och sto r bok (lagbok?). - 5. Tredje budet (möjligen fj ä rde budet). Vuxen person och barn kring ett bord . Bilden på minner om framställningen av fj ä rde budet i Ärentuna. D ock finn s i L itslena ingen mat på bordet. - 6. Fjä rde (ev t redje) budet. Av fra mställningen endast kva r djäv ulen längst t h. Bud ordsverserna ä r koncen- trerade till svickla rna och mycket skadade. I högra sv ickeln ka n man dock skönja orden f ader och ev gudhi, som hör t ill fj ärde budet, samt dagha, som ka n ha samba nd med söndag eller helgdag. - 7. S Mikael och d ra ken. Scenen defekt. - 8. Jungfru Ma ria med enhörningen (fig 128). Ma ria hå ller dess horn i sin ha nd. - Därunder (9- 12) scener ur M a- rias hi stori a (fortsättning på se rien i västvalvet) : 9. Ma ria föres som fli cka till Jerusalems tempel (fi g 129). Under scenen följ ande na mn: anna, .Joachim, maria, Jsachar. - 10. D en heliga fa miljen. M a ria, spinnande, besökes av en ä nge l (fi g 128). Josef vid snickarbänken. Jesusba rnet läsande i en bok. U n- der cenen na mnet : Joseph . - 11 . Ma ria få r bebå- delsen om sin förestående död (fi g 130) - liksom föregående scen ett ytterst ovanligt motiv i svenskt kyrko måleri .17 På textba ndet: fi /i(us) ... , d v s en hälsning om att hennes kära son vänta r henne och snart ska ll hä mta M aria till sig. - 12. Apostla rna försa mlade kring M a rias dödsläger (fi g 130). - I svicklarna t v siren (?), t h ivrigt skynda nde ma n med föremål i ha nden (fig 125, vinka r till sirenen?). K AL K MÅ L N I NGA R F ig 140. Djävulsfigur. Målning i va lvsv ickel i trave IV ( 12). Foto 1968. Devil. Pai11ti11g 011 spandrel in bay I V (12). - 13. S M a ria Magdalena med ett smörjkärl i ena ha nden och i den a nd ra förm odligen en bo k (tro- ligen felresta urerad - likna r f n ett runt föremå l, fig 131). På textbandet: maria mag [da/e]na. - 14. S Birgitta med bok och penna som attribut. Text: s(an)cta birgitta. - 15. S Ba rba ra med to rn i v ha nd och bok i h ha nd (fi g J 27). Text : s(an)cta barbara . - 16. S Anna med M aria och Jesusba r- net. På textba ndet: s(an)cta anna. Södra väggen 17. Profeten H osea med tex ten: Ero [mors lua] tercia die s(us)citabo (Jag ska ll bliva din död , o död ; på tredje dagen skall jag uppstå; jfr H osea 6:2, 13: 14) . U nder gestalten: Osee p(ro)ph(et )a. - D en mot profeten svarande a posteln , Tomas helt förstörd genom fönstrets utvidgning. Ha n ha r haft följ ande led av t ros bekännelsen : descendit ad in- ferno tercia die resurrexit a monuis (nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstå nden frå n de döda) . Norra väggen 18. K orsbärandet. - 19. Kalva riegrupp (nästan helt förstörd genom fön strets upptagande). - 20. 117 118 Fig 141. S Franciscus. Må lning i trave IV (13). Foto N Lagergren 1948. St Francis. Painting in bay I V (/ J). Fig 142. S Dominicus. Målning i trave LV (14). Foto N Lagergren 1948. St Dominic. Pai11ti11g in bay I V (14). 119 LITSLENA KYRKA Fig 143. Proreten Amos. Ej överkalkad målning, nu dold av läktaren (trave lY: 21). Foto N Lagergren 1948. The prophet Amos. Not limewashed pai111i11g, 110111 hidde11 by the gal/ery (bay I V:2! ). Jesu gravläggelse. D etta är lä mninga r av den pas- sionsserie, som synes ha börjat i lå nghusets nord- västra hörn och följt no rdväggen fram till koret. D enna serie är till större delen spolierad av läkta- ren samt av fönsterupptagningar. - Mellan 19 och 20 torde f ö ha funnits en scen, föreställande kors- nedtagningen. Seriens fortsättning (uppståndelsen, himmel färden , pingstundret) finnes om ovan a n- tytts i starkt skadat sk ick i trave J I. - 2 1. Krönt kvinnligt helgon med bo k och pil (?), i så fall S Ur- sula. - 22. S Chri stoffer med Jesusba rnet. Gördelbågen mellan trave ID och IV 1- 6 samt 8- 13 profeter i bröstbild samt i mitten (7) Kristus (fig 133- 36). Profeterna ha r tomma prå k- ba nd. D e hä nsyfta r troligen på skilda profetior o m Me ias. 120 Trave IV Valvet J. Adam och Eva få r kläder och redskap (spade respektive slända) av ängel från himmelen. - 2. Nionde budet (D u skall icke hava begärelse till din nästas hustru), illustrerat av hur en ung ma n med bjällror vid bältet söker locka bort hustrun från hennes äldre ma n. Ängelns vers har följa nde lydelse: Åstunda ikke annans qwinna / om thu vi/ lön af gudhi finna. Djävu lens vers är sämre bevarad men synes sluta : ... likarna tregha. - 3. Femte budet. Man som riktar sitt svärd mot en annan man. Texten tarkt skadad , men man kan se, att den börja r med o rden: eij skal th[u]. - 4. Sjätte budet ( = sjunde budet i Luthers lilla katekes. Indelningen av budorden under medeltiden var delvis en a nna n än den nu tillämpade, fig 134). Man som plockar upp dyrgripar ur kassakista och samtidigt griper efter kläder, som hänger på en stång i taket. Texten i det närmaste utplånad. - 5. Sjunde budet ( = sjätte budet i Lilla kateke en). Två ungdomar ne- danför ett litet träd. Texten svårt skadad , men man kan bl a skönja ordet alsk[oga]. - 6. Åttonde budet, illustrerat av de två äldstes fa lska ankla- gelser mot K yska Su a nna (fig 137, jfr tillägg till D a niels bok, kap I i GT:s apokryfiska böcker). Texten starkt förbleknad dock skönjes ordet: bak- tal. - 7. Tionde budet, åskådliggjort geno m bilden av Jacobs och Labans tvist om boskapen ( I Mos 30- 31 ). Inga texter i behåll. - 8. Adam gräver och Eva spinner. Texter saknas. - 9. Joakim avvisa i templet. - I 0. Joakim tar emot uppenba relsen ute bland herda rna (fig 139). - 11. Joakims och Annas möte i G yllene Porten (fig 139). - 12. Marias fö- del e (fig J 38). Anna ligger i sängen och hå ller M aria i a rmarna. Joakim står vid sängens kortsida. 1 mitten ba rnmorska med dryckeskärl. - I svick- la rna t v grimaserande djävul , t h narr (fig 140). - 13. S Franciscus, stigmatiserad och med krucifix i h hand samt rep med fem knutar. Text: [san]ct(us) fra(n)ciscus (fig 141 ). - 14. S D o minicus med kyrkomodell - eller i varje fall byggnad som hä n- syfta r på ha ns klostergrundande - i h ha nd. Text: [san]ct(us) dominic(us) (fig 142). - 15. S Margareta med liten drake i h ha nd och korsstav i v hand. Text: [san]cta margareth[a]. - 16. S Gertrud med kyrkomodell i v hand och bok i h hand. Text: [sanc]ta gertrud. KALKMÅLNINGAR Fig 144. Yttersta domen . Målning på västra väggen (trave IV: 23). Foto J 968. The Last Judgment. Detai/ oj pai111i11g 011 W 1110// (bay I V: 23). Södra väggen 17. Marie bebådelse. Scenen mycket defekt. - 18. Marias och Eli sa bets möte. - 19. Jesu födelse. - 20. Heliga tre Konungars tillbedjan. 2 1. Profeten Amos, till stö rre delen dold av läktaren (fig 143). U nder ha ns fötter: A [mos]. Torde ha ha ft följande text: Qui edificat ascensionem suam in ce/o (som bygger sin sa l i himmelen. Amos 9:6). - 22. Apos- teln Jacob d y dold av läktaren. H a n har troligen följande del av trosbekännelsen: Ascendit ad ce/um sedel ad dexteram dei patris omnipotentis (Upp- stigen till himmelen, sitta nde på a ll smäktig Gud Faders högra sida). Västra väggen 23. Yttersta domen (fig l 44). Stor scen, som sträc- ker sig över hela väggytan. T h om Kristus, frå n vars mun utgår svärdet och liljan, Johannes Döpa- ren knäböjande och t v om Kristus Jungfru Maria. Bakom Johannes rygg öppnar sig helvetesgapet i en tornbyggnad, medan bakom Maria avbi ldas D et himmelska Jerusa lem i form av en byggnad 121 LITSLENA KYRK A ~ .... ) •-' ..;1.4_,~~-- med trappgavel, i vars port a posteln Petrus stå r. Från Kristi mun utgå r språ kba nd med nu sta rkt skadad tex t, troligen av följande lydelse: (tv) Ven ite benedicti patris mei (Kommen, f min Faders väl- signade, M att 25: 34) och (t h )Discedite a me ma/e- dicti in ignem eterm11n (Gå n bort frå n mig, 1 för- bannade, till den eviga elden, Matt 25:41). Ordet: [eternum] kan läsas. Ur gravar uppstige r döda. - Snett därnedanför t h fragment frå n den begynna n- de passionsserien, ev intåget i Jerusa lem. - 24. Profeten Sefanja, dold av läkta ren , vilken torde ha haft följande text på sitt språ kband: Ascendam ad vos in iudico (Jag ska ll komma till Eder för att hä ll a do m, Malaki 3: 5). U nder gestalten, va rs föt- ter ä r synliga under läkta ren, läses: Sephonias. - 25. Aposteln Filippus, även han till större delen gömd av läkta ren. Filippus vanliga del av trosbe- kännelsen är denna: lnde venturus est iudicare vivos et mortuos (Därifrån igen kommande till att döma levande och döda). Under apostelns fötter står att läsa: Philippus a[postolus]. Norra väggen Upptill nu utplå nade scener ur pass ionshistorien. Nedtill på väggen: 26. Profet (Joel?), do ld av läk- ta ren. - 27. Aposteln Bartholomeus (dold av läk- taren). - 28. Profet (nästan helt utplå nad , kan ha varit M ika). - 29. Apostel (nästan helt utplå nad, bör ha varit Matteus). VAPENHUSETS FÖRKOMNA MÅLNINGAR Vid branden 1880 förstördes vapenhusets målning- a r, vilka va r a nbragta dels på dess innertak av trä, dels på väggarna. På grund av den hetta, som ut- veck lades, när taket brann , släppte putsen på väg- ga rna. Vi äger emellertid rätt god kännedom om 122 dessa målninga r dels geno m skriftliga dok ument, dels geno m de 1838 gjo rda avbildningar, som för- varas i A TA. T inv 1829 lä mnas följande notiser o m vapenhusmälningarna: »Öfver hela taket finnes målninga r, uta n synbar betydelse; men några af Fig 146. Må lningar i vapenhuset , förstörda vid branden 1880. Avrit ning 1838, A TA. Painlings in porch, deslroyed in the fire o/ 1880. Drawing made in 1838. F ig 145. T ill vänster, kalkmålningar i vapenhuset, jfr fig 146. Lejt, pai111i11gs in porch, cf jig 146. dem mindre anständiga , der Hin Hå le, till exempel, är en käring behjelplig att kärna smör, med ftere af ä nnu värre beskaffenhet. Ti ll stånd för desse må l- ningars öfverstrykande borde begäras och erhå ll as.» Som ovan a ntytts, skedde övermå lning av bilderna i vapenhustaket 1838, men något sena re ä n över- kalkningen av kalkmålningarna i kyrkan och - troligen - på va penhusväggarna . Avritningarna är uppgjorda på två blad: - I. Framställande dels en käring i fyra djävul sscener, dels två ma nsfigurer (fig J 45). - 2. F ra mställ ande ytterliga re en käring i en djävul sscen samt ett aristo- kratiskt par (fi g J 46). Teckningarna åte rger så- lunda två olika typer, dels groteska figurer: kä ring- arna i djävulsscenerna, dels elegant klädda figurer: drabanterna samt det aristokratiska paret. Man kan förmoda , att de förra ha r varit placerade i val- vet, de sena re på vapenhusets väggar. Av fram- ställningssättet att döma har de båda bladen ut- förts av olika hä nder. De groteska figurerna framställs i fem olika sce- ner, möjligen illustre rande synder och laste r. - I. En kvinna med utsträckta arma r, bakom denna en djävu l med ormsvans. H ar av folkskollärare P Hedlund , Bergv ik, som ha r framfört ett tolknings- förslag beträffande va penhusmå lninga rna, tolkats som en framstä llning av av unden. 18 - 2. Kvinna med knölpåk i slagsmål med bevingad djävul. Av samme författare tolkad so m en bild av vreden. - 3. En kvinna kärnar stul et smör, ass isterad av djävlar. E n s k trollhare spyr upp den stulna varan. (Girigheten enl Hedlund.) - 4. En kvinna upp- blåses av en djävul. K vinnan i si n tur blåser upp en gri s. (Vällusten eller otukten enl Hedlund.) - 5. En kvinna i strid med ett o hyggligt djur, ur vilket maskar krälar. De båda stridande ä r sa mma n- bundna, mell a n dem ett föremål , so m ser ut som ,.µ _ .. : ...... (, j_ j KALK MÅLNINGAR ~ . '!:-~ . ..;. \ ' 't\ ~ .· \ \. \ \ I ~ . '\i. ,; :.. V \ \ . en eldgaffel. Enl ovannä mnde författare illustre- ra nde människans kamp mot synden. Själva strids- sättet på minner o m den medeltida leken att d raga gränja. Kanske ä r eldgaffeln en ersättning för elden , som på bilder av gränjaleken brukar å ter- finnas mellan de kämpande. Av de elegant k lädda figurerna avbilda r må hä nda det aristok ratiska paret några av kyrkans donato rer (fig 146). De båda av ritninga rna visar, att va penhusmål- ninga rna ha r va rit av en helt annan art samt varit betydligt yngre än kyrkans övriga må lninga r. Av de avbildade dräkte rna att döma synes de hä r- stamma från 1500-ta lets slut. Jfr de något yngre målninga rna i Vadstena slott (på borgstugans vägg) sa mt i Dra ba ntsalen på Läckö slott. 19 123 Glasmålningar Vid restaureringen I 948 påträffades omedelbart nedanför korfönstret ett antal glasbitar, vi lka nu ä r förvarade i SHM. Glasbitarna är endast or- nerade med bladornament samt rutade mönster. De företer intet närmare samband med det got- ländska glasmåleriet, utan det troliga är, att såväl fönster som glasmålningar tillverkats i Uppsala Inredning och inventarier Altaranordning Alta rbordet är av vitputsat tegel , täckt med en ek- sk iva frå n 1941 (st prot). - Närmast halvcirkel- 124 domkyrkas byggnadshytta (muntlig uppgift av John ny Roosval I 948). Glasmå lningarnas stil med- ger en datering till I 300-talets förra hälft, men möj- ligen kan de dock vara av något sena re datum : de stilelement, som fragmenten innehå ller, levde kvar ännu framemot I 400-talet (Aron Andersson). formig altarring, indelad i rektangulära fält , å t- sk ilda av kannelerade pilastrar. Grå må lad och för- gylld. På mittfältet målat i gult: kalk, kors, vin- Fig 148. Altarskå pet helt slutet med målningar, till väns ter framstä llande korsfäs telsen, till höger Gregorii mässa . Foto 1968. The pentaptych c/osed cornpletely, sho1vi11g the paintings. Left , the Cruci- fixion , right, St Gregory's Mass. Fig 147 (s 124). Altarskåp, dubbeltriptyk av nordtysk typ. 1480-talet eller omk ring 1490. Detalj av vä nstra flygeld örrens målningar (bildschemat, s J 26 nr 30-32). Foto 1968 . Pe111aptych of North German type, 1480's or aro1111d 1490. Detail of left panel of pen- taptych (ide11tificatio11 of sculptures and paintings, p /26 I/OS 30-32). druvor och sädesax, syfta nde på nattva rden. Knä- fallspall och bröstvärn klädda med grått ylle. Alta r- ringen har tillkomit i sa mband med resta ureringen ] 882. Medeltida altarskåp Altaret prydes av ett stort, väl bevarat enmedeltida altarskå p av trä, som ä nda sedan sin tillkomst ut- gjort kyrkans a lta rprydnad (fi g 147- 59). Det bestå r av corpus med skulpturer och dubbla fl ygeldörrar med målade scener sa mt målad predella. Mittpa r- tiets figurer är målade och förgyllda samt omgivna av ett fint masve rk , också detta förgyllt. Färgerna är väl bevarade. Altarskå pet domineras av en Ma riabild i corpus ' mittparti , vilken bild sträcker sig över båda regist- ren (fig 149, 151 ). Dessutom ha r denna del av skå pet större djup ä n övriga dela r. M adonnan omges i mittfältet av musicerande ä ngla r, för övrigt av hel- gon och apostla r i två registe r (fig 153). När skå pet 4 - 68ö384 Li tslona kyrka I N R EDN I G OCH I NVENTA RI ER slutes, fra mträder på vänstra skåpha lvan en julserie och på den högra en pass ionsserie (fig 147, 150, 154-55). Motivens nä rma re detalj er framgå r av schemat, fig 149, och neda nstående översikt. När skå pet är helt stängt, d v s på Lå ngfredagen, fra m- träder t v en korsfästelsescen och t h Gregorii mässa (fi g 148, 156- 157). M ålningen är här - särsk ilt vad den vänstra scenen beträffar - rätt illa skadad. Bildförteckning Madonnan med barnet i corpus' mitt ( 1). Omgiven av åtta musicerande ä nglar. T v om madonna n i övre registret a postlarna Pa ulus (2) och Petrus (3); t h om madonna n a postl arna Andreas (4) och Ba r- tholomeus (5) . I corpus nedre register t v om ma- donnan Johannes Döpa ren (14) och S Anna själv tredje (15) ; t h om madonnan S Erik ( 16) och S Ol ov ( 17). Vänstra flygeln ha r i övre registret apost- larna Judas Taddeu (6), Joha nnes (7), Jacob d ä 125 H E D 4 6 ITT rn [;[,~ rn 126 B b lJ I""'° ,, I g Fig 149. Altarskåpet öppet. Foto 1968. Neda n bildschema . J Söderberg 1968. The pentaptych open. Bottom, identification of sculptures and paintings. A c F G j 1 [J 101112131 g 12WZ4'51 [.J [.[,~ 47 rn [] I 48 49 50 51 52 I FA SAD A P L A N I N R E D N I NG O C H I NVENTAR I ER F ig 150. Alta rskåpet slutet med må lninga r, till vänster framställande en julse rie till höger en pas- sionsserie. Foto 1968 . The pentaptych c/osed to shoiv the painrings. Lefr a Nativity series, right a Passion series. (8) , To mas (9), i nedre registret S Botvid ( 18), S Eskil ( 19), S K atarina av Alexandria (20) samt S La urentius (21 ). Högra fl ygeln å terge r i övre regist- ret apostl arna F ilippus ( 10), Matteus (11 ), Simo n ( 12) och M athias ( 13); det nedre registret innehåller följ ande helgon : S Sigfrid (22), S Mari a M agdalena (23), S Henri k (24) samt S Birgitta (25) . Den vänst ra fl ygeldörren har må lningar ur kyrkoårets julkrets, i övre registret: Josefs och M a ri as tro lovning (26), Ma ri e bebådelse (27). J nskripti on på änge lns språk- ba nd : A ue maria gracia plena dominus tecu(m) (Var hä lsad Mari a, full av nåd , Herren är med dig) samt på Ma ri as språk band: Ecce ancilla d(omi )ni fiat michi secu(n)du(m) verbu(m) tuum (Se, jag är Herrens tj ä na rinna, ske mig efter ditt o rd); M a ri as och E li sa bets möte (28) sa mt Jesu födelse (29); i nedre registret : Jesu o mskärelse (30), Heliga tre konungars tillbedjan (31 ), Mari e kyrkogång (32) samt Ma ri as död (33). D en högra fl yge ld örren har följ a nde å tta moti v ur pass ionshistorien, uppti ll : N attva rdens instifta nde (34), Jesus i Getsema ne (35), Judaskyssen (36) samt Jes us kindpustas (37); nedtill Jes us giss las (38), tö rnekrö ningen med fö l- ja nde text : aue rex iude. o[rum ] (Va r hälsad , judar- nas konung) (39) ; Pila tus två r sina händer (40) sa mt Jesus bä r ko rset (4 1). I rundla r inom ra mbår- 127 128 Fig 151 . Altarskåpets corpus. - På s 129, detalj av Anna självtredje(bildschemat, s 126 nr 15). Foto 1968. Ce111ral panel of pentaptych. P 129, St Anna, Virgin and Chile/ (identification of sculptures and paintings, p 126 no 15). dernas kä rning punkter är små profetgesta lter in- kri vna , en i va rdera dörrha lva n, längst t v pro- feten Jesaja med texten Ysahias propheta ( 42), dä r- näst pro feten Jeremia med tex ten : ierymias pro- pheta (43). På högra fl ygeln t v profeten Ha ba kuk (44) med texten : abbecuk propheta samt t h pro- feten Daniel med texten: daniel propheta ( 45). - När skå pet är stängt, framträder på vänstra dörr- gaveln G olgatagruppen (46) och på den högra Gre- go rii mässa (47). På Golgatagruppen å terfinns ska- I N R E D N ING O C I-1 I VE T ARI E R dad tex t på språ kband , dä ribl and orde n : uter fi lius dei (om denna ä r Guds Son .. . ). På predell a n Kri stus som smärtorna ma n, o m- give n av kyrkofäderna (fi g 158). En ä ngel på va rdera sidan o m Kri stus, hå ll a nde ha n ma ntel. Pa ion - redska pen och plågarna ansikten är ink o mpo ne- rade bl and kyrkofäderna och in kripti o nsbanden (fig 158). Lä ngst till vänster S Ambrosiu (48) med följ a nde tex t : S(anctus) ambrosi(us) · dicit · noli · [tantum amitte]re · beneficiu(m) (S Ambros ius 129 LITSLE A KYRKA 130 säger: avstå icke från en så sto r nådebevisning). - S Gregorius (49) med texten : S(anctus) gre- goriu(s) · dicit · passio · xpi ( = Christi) · ad · me- moria(m) · reuoce[tur] (S Gregorius säger: må Kri sti lidande å terkallas i minnet). - Kri stus, om- given av änglar, om hå ller svä rdet och lilj an (50). - S Hieronymus (51) med följ a nde text: S(anctus) ieronimu(s) · dicit · passio · tua · d(omi)ne · si(n)- gu/are · est · remedium (S Hieronymus säger : Ditt lidande, H erre, är ett enastående läkemedel). - S Augu tinus (52) med texten: S(anctus) aug [ustinus] dicit · in · spise · vu/nera · redemptoris (S A ugu - tinu säger: Skåda in i återlösa rens så r) . - På predella ns h gavel en lucka, I 0 >< 12 cm, med konst- smidesbeslag och ursprungligt lås (fig 159). Alta r kå pet i Litslena är ett av de vackraste exemplen i vå rt land på praktfulla dubbeltrip- Fig 152. S Olov. Deta lj av altarsk pets corpus. Foto 1968. St Olaf Detail from central panel of pentaptych. Fig 153. Deta lj av altarskåpets högra fly- geldörr (bildschemat s 126 nr 22- 25). Foto 1968. Detail of right panel of pentap/ych (ide111ifica- 1io11 of sc11/pt11res and pai111i11gs, p 126 nos 22- 25). INREDNING OCH I NVENTAR I ER Fig 154-55. Nattvardens instiftande. Jesu födelse. Detaljer av a ltarskåpet (bildschemat, s 126 nr 34, 29) . Foto 1968. The institution of the Holy Commu11io11. The Birth of Christ . Detai/s from penlaptych (identificat ion of sculptures an paintings, p i 26 110 34, 29) . tyker av no rdtysk typ. Det ha r säkerligen från bör- jan tillhört Litslena kyrka, vilket bl a understrykes av helgonvalet. D et är tillverkat p å 1480-ta let, troligen i Uibeck. 20 Altarskåpet restaurerades 1940- 1941 av konservator John Österlund , Uppsa la, va rvid bl a på målning från 1882 avlägsnades. Senare har flyglarnas må lnin g konserverats av konservator Sven Dalen 19 51. 21 Triumfkrucifix Kyrkan har haft två triumfkrucifix , vilka båda - jämte å tskilliga övriga inventarier - 1879 över- lä mnades till Nordiska Museet (st prot 1878) och därifrå n senare överförts till SHM . Det mindre av k rucifi xen deponerades 195 1 i kyrkan och hänger nu på sin gamla plats i triumfbågen. I . Det i kyrkan befintliga krucifixet har sta rk lida n- des prägel: kroppen hä nger med böjt huvud samt korslagda fötter (fig 160) . Blodspår över hela krop- pen. Ländklädet är brett med en på vardera sidan ned hä ngande flik. Korset avs lutas med fyrkantiga ändplattor, av vilka den nedersta icke är ursprung- lig. Dessa har varit prydda med evangeli stsymbo- ler, tecknade i svart på förgylld botten. Fragment 131 132 Fig 156 ( 133). D etalj av altarski pet, fig 148. Högra dörren framställande Gregorii mässa (bi ldschemat, s 126 nr 47). Foto 1968. De1ail from penraplycll fig 148. Riglll door wi1'1 SI Gregory's Mass. (p 133, idenlificalion of sculplures and painlings, p 126 110 47). Fig I 56a (ti ll vänster) . Deta lj av Judskyssen (bi ld- chemat, s 126 nr 36). Foto M Bratt 1952. Dela/j of !lie Judas k iss (ide111ificalio11 of sc11/p111res and pai11li11gs , p 126 110 36). Fig 157. Detalj av altarsk pet, fig 148. Vä nstra dörren framstä ll ande myll ret kring Jesu kors. Foto 1968. Delai/ from pelllaplycll fig 148. Lefl door willl !lie Crowd aro1111d !lie cross of Chris/. 133 134 INREDNING OCH INVENTA RIER Fig 158. Altarskåpets predella med målningar framställande Kristus som smärtornas man, omgiven av de fyra kyrkofäderna (ovan s 134). Detaljer, framställa nde S H iero- nymus, Kristus och S Ambrosius (ovan och s 134). Foto .1 968. Tlte predel/a af tlte penlaptyclt witlt paintings af Cltrist as Man af Sorrows, flanked by 1he Jour Fall1ers af tlte Clturclt (above le/1). De1ails: St Jerome, Cltrisl and St Ambrose (above and leji ). Fig 159. Lucka i predellans högra gavel. Foto J 968. Cupboard in rigltt gab/e af tlte predella. av färg finns f ö på såväl kroppen som korset. Bl a har ländklädet varit förgyllt på utsidan. Kru- cifixet konserverades 1951 av konservator Sven Da- len och kompletterades då med bl a den nämnda ändplattan (A TA, restaureringsrapport). Höjd figu- ren 137 cm, korset 200 cm. Krucifixet har av C A Nordman satts i samband med Korpokrucifixet i Åbolands skärgård samt därvid daterats till tiden 1400- 141 5.22 Det härrör å lunda från tiden före valv- slagningen och har hört till ett korskrank, som det krönt. 2. Det större krucifixet i SHM har Kri tusfigur med starkt lutat huvud (fig 163). Korset har änd- plattor i form av snedställda kvadrater med skulp- terade evangeli tsymboler och kor blommor. Kor- sets a rmar orneras av repstavar. Rester finns efter en ursprunglig kantning med korsblommor. Svaga 135 136 Fig J 60. Triumfkrucifix frå n 1400-ta lets början . Foto 1952, ATA. Rood dating from begi1111i11g oj 15th century. Fig 16 1 (nedan till vä nster). Kristus med korsgloria. Valvbricka uppsatt på norra korväggen . Foto 1968. Christ with cross nimbus. Woode11 boss, now 011 N wall o/ the c/1a11cel (bollom lejt). Fig l 62 (neda n). Madonnan med barnet. Valvbricka, nu i SHM. Foto ATA. Virgin and Child, wooden boss, 110111 in the Museum oj National Antiquities (bo /tom). Fig 163 (till höger). Trium[krucifix från 1400- ta lets slut. l SHM. Foto 1968. Rood dati11g from end o/ 15th ce11t11ry (righl ). 137 L I TSLENA K YRKA fä rgspå r, bl a blå tt på ländklädets insida samt ko rs- stammen. Höjd fi guren 200 cm , korset 535 cm. Krucifi xet, so m kan dateras till 1400-ta lets slut, to rde ha a nskaffats ungefär sa mtidigt med alta r- skåpet som krö n på det stora byggnadsföretaget under 1400-talets tredje fj ä rdedel (va lvslagning, ka lkmå lninga r). 3. Oberammergau-k rucifix , skänkt 196 1 av ko m- ministe r och fr u Lars Sundelius (inv 1966) . På alta- ret i sak ri sti a n. 138 F ig 165. Mellanväggar från korbänk, go tiskt arbete. I SH M. Foto ATA. Parlilions bel ween chance/ pews, Go1hic work, now i11 lhe Museum of Nalio11a/ Anliquilies. F ig 166. Predi ks tol till verkad av Magnus Granlund 1763 . Foto 1968. Pu/pil , made by Magnus Granlund, 1763. F ig 164. Sa kramentsskåp, go tisk t a rbete. I SHM. Foto 1968 . Sacramenl cupboard, Golhic work. Valvbrickor Alla fyra valven ha r haft hjäss pla tto r av trä, s k va lvbricko r. Av dessa ä r tre bevarade. - I . (fi g 161). Fra mstä ll ande Kri sti huvud med ko rsgloria. Inga färgspå r. Dia mete r 55 cm. På norra ko rväg- gen. - 2. (fig 162) . Framställ ande Ma ri a med bar- net. Pla tta av furu med ka nte rna utfo rmade so m en stili serad moln kra ns. På denna bakgrund ä r fi gurerna av ek i hög reli ef p lacerade. Dia meter 55 cm. I SH M. Att denna reliefpl a tta haft sin p lats i 139 LITSLENA KYRKA valv 11 l antydes av detta valvs må lade Mariasvit. - 3. Framställande en stili serad ros. Svart samt förgylld . Restaurerad 1948. I valv IV. Hjäs pla ttorna kan dateras till 1400-talets tredje fjärdedel , d v s tiden för må lningarnas tillkomst. Aschaneus omnämner i sina noti se r om kyrkan: »Ca put Salvatoris jtem Johannis hufvud a fhugget» (Tnvestigatio Antiqvitatis). Sannolikt avser han här- med valvens hjässplatta nr 1 sa mt det förkomna Johannesfatet, som torde ha suttit i valv IL Sakramentsskå p Sakramentsskå p av ek, rektangulärt, gavelformigt avslutat med stående bräder och sadeltak (fig 164). Det har två dörröppningar och ha r invändigt haft tre rum . Av dörrarna saknas nu den nedre helt, och av den övre är två tredjedelar borta. Skå pet sam- manhå lles av sex par järnband, fästade med pla tta nitar. Järnbanden är på fram sidan utvidgade till rosettformade plattor med hål för nitar - under en del av plattorna finn s spå r av det röda tyg, med 140 Fig 168. Bä nkskärm från J 642 års bänk inredning. Detalj. Foto 1965 . Pew screen, dating from 1642. Detail. Fig 167. Bänkdörr fr, n J 642 års bänkinredning. D eta lj. Foto 1965. Pew door be/011gi11g 10 !lie pews ins1al/ed in 1642. Delai/. vilket skåpet en gång varit överdraget. Taket sa m- manhå lles av två par järnband samt av ett vinkel- rätt mot dessa fästat band , för vilket en förtagning gjorts i den ås, som upptill kröner skåpet. - Höjd 208 cm, bredd 71 cm. Den övre dörröppningen 90 x 44 cm, den nedre 70,5 x 44 cm. Skå pet är av samma typ som sakra mentsskåpen i Lagga, Rimbo och Yillberga kyrkor. 23 Gotiskt arbete. I SHM. Korbänkar I SHM förvaras ett par mellanväggar från en me- deltida korbänk, båda av ek (fig 165). D en ena mellanväggen, som är hel , är 103 cm hög och den andra, som är avsågad, i sitt nuvarande sk ick 62 cm hög. Framsidans profilering utgöres av en i mit- ten utsvängd båge omgiven av mindre kälar: i den nedre av dessa en ha lvcirkelformad vulst, i den övre en liknande vulst, omgi_ven av två mindre. 1 sin helhet är framsidan tresidigt fasad. På rygg- sidans nederdel en I 0- 12 cm bred förtagning. På båda sidor kring och ovanför mitten en oregelbun- F ig 169. Dopfunt av sandsten, J JOD-talets slut. Foto J 965. Sa11dsto11e font, end of 121'1 ce11111ry. den försänkning med snett avfasad överkant. Go- tiskt a rbete. På den defekta mella nväggen finns en sekundär inristning: »N: AE: ii : Anno 1610 4 jvni AEE» - [ inv 1829 omnämns »en munkstol av Ek för flere personer och dylik för en Person», stående på korets sydsida. Predikstol Predikstol av snidat, grå målat och förgyllt trä (fig 166). Består av fältindelad korg med rygg- stycke, ljudtak samt trappa med dörr. Korgens mittfält har snidade ornament: kors med törne- 5 - 685384 Litslena kyrka I N R EDN I NG OCH INVENTARIER krona, kalk, sädeskärvar m m. Under bokbräda n samt på korgens nedre del snidade änglahuvuden. Å ljudtaket lambrekinornament samt skulpterade ä nglahuvuden. Krönes av glob med liggande lamm med segerfana. Trappa ns barriär ha r spegelindel- ning med snidade ornament. Inskrift på dörrens framsida »Är förfärdigad uti / kyrckioherden Joha n I Holmens och Comminister / And: Ternströms tid, / Anno 1763». Inskrift p å dörrens baksida: »Kyrkiowärderne / Nämdeman Matz Matson, / Matz M atson i Wällinge By».24 Predikstolen är ett verk av den i U ppla nd verk- 141 LITSLENA KYRKA Fig 170. Dopfunten. Uppm J Söderberg 1968. Scale drawing of font. 2?"' 83 samme bildhuggaren Magnus Granlund (räk, st prot 1753, 1762). 25 Den uppges 1829 vara »mar- morfärgad med förgyllning» (inv). Efter branden 1880 blev predikstolen ommålad i vitt och omför- gylld (vis prot). 1951-52 erhöll den sin nuvarande grå färgton (st prot). Räk 1640 upptar arbeten på en då befintlig äldre predikstol. Timglas Timglas för fyra glas i träställning. På trästativ, krönt av dödskalle. Inskrift under stativet: »Leute- nant / Petter Lindroth / .. . » Förgylld och målad. Höjd 85 cm. På predikstolen. Möjligen samtidig med predikstolen. Petter Lindroth, f 1682, t 1771, var ägare till Skäggesta gård. Bänkinredning Bänkinredningen (fig 110) är sluten och fick sin nu- varande karaktär 1951-52 (st prot), då den öppna bänkinredningen från 1881 omgjordes. Från denna behölls säten och ryggstöd. Fram till branden 1880 hade kyrkan en sluten bänkinredning från 1642. Av denna har bevarats en bänk dörr, som f n finns i vapenhuset (fig 167). Dörren har snidad ringfläte- ornerad bågställning med kannelerade pilastrar. Övre listverk med tandsnitt. - Av st prot 17 53 142 framgår, att vissa justeringar av 1642 års bänkin- redning företagits detta år. Bakom den nuvarande korbänken är på södra sidan insatt en bänkskärm med ornering av samma utformning som ovannämnda dörr (fig 168). Den härrör från 1642 års bänkinredning. Överst följande inskrift, delvis avlägsnad, då skärmen avkortats för att passa in bakom korbänken: »(V)åra ·förfäder· hafva · bygt · os · til · froma · så · bygge · vii · åt · them · som · efte[rkomma och betale så] godt · medh · godt · thet · vy · af · våra · förfäder · hafve · fåt · anno · 1642 · I · Z · Z.» Ett par furubräder med liknande inskription har bevarats i den när- belägna Yttergrans kyrka.26 Längd 630 cm. Inskrif- ten supplerad efter Yttergran. Läktare Läktaren i väster uppbäres av fyra fyrsidiga, grå- marmorerade pelare (fig 111 ). Barriär med fram- springande mittparti och spegelindelning. Gråmå- lad med förgyllda lister samt gulmålade musikin- strument å mittpartiets tre fält. Läktaren uppfördes 1755 av snickaren vid Ekholmsund (Ekolsund) Jo- han Sahlström (st prot 1754-55). År 1755 utbe- talades enligt räk 457:12 dlr kmt »för Bräder och Biälkar till Lägtaren». I samband med anskaffan- det av ett nytt orgelverk 1779 (se nedan) ombygg- des delvis läktaren. År 1779 utgick betalning (36 mphöijning» samt till kyrkvärden Matts Mattsson i Vällinge (18 dlr kmt) för »2ne ståc- kar till pelare under Orgeläktaren» (räk). Läk- taren tillhör den inredning, som ej blev allvarligt skadad vid branden 1880. Den erhöll vid restaure- ringen efter denna brand sin nuvarande dekoration. Orgel Orgelfasad med tre pipfält; gråmålad med förgyllda ornament. Orgelverk med sjutton stämmor, fördelade på två manualer. Det anskaffades 1881-82 från E A Set- terquist i Örebro och omfattade då 10 stämmor (inv). Orgelverket justerades 1914 (räk) samt om- byggdes 1948 (st prot) av firma Åkerman & Lund. Det är troligt att kyrkan har haft en medeltida kororgel. Norr om altaret saknas målning på kor- väggen, och en bräda i muren, ca 2 m över golvet, Fig 17 J. Detaljer av dopfuntscuppans figurer i arkadbågar {a- d). Foto 1965. Details of the figures in arcades 011 bowl of fo11t (a-d). visar, att här funnits ett föremå l. fnv 1634 upptager »Orge Pipor 7 Stora, Liten I, Orge Belger 2», tyd- ligen rester frå n en medeltida orgel. 1643 utbetala- des 230 daler till orgelbyggaren, och följande å r göres sluträkning: »Ähr förfärdigat Et Orgawärk och derföre, effter slutit acord medh Orgebyggie- ren, gifuit Penningar 215» (räk). Redan 1686 be- nämnes orgeln: » I st o rgwärck gammalt doch brukeligit» (inv), ett omdöme som upprepas 1719 (inv). Detta orgelverk repareras partiellt 1741 och omnämnes ännu 1774 som gammalt men brukligt (inv). 1779 erhåller kyrkan en ny orgel, ti llverkad av »Directeur Nils Söderström» och omfattande l 4 stämmor (räk: inv l 829). Detta orgelverk reno- verade 1841 av den kände orgelbyggaren Gull- bergsson, varvid bl a två stämmor utbyttes (vis prot; syneinstrument), men fördärvades vid bran- den 1880, då det på ett omilt sätt evakuerades av tillskyndande sockenbor. N ummertavlor Nummertavla, rektangulär med förgylld träram med snidat överstycke: ha rpa, omgiven av blad- ornament (fig 110). Placerad på en träpyramid i koret. Höjd I 03 cm, bredd 72,5 cm. Sedan l 840 (inv) en äldre nummertavla kasserat , uppsattes två nya nummertavlor, enl inv 1886 skänkta av »Quar- termästaren Abr Lindroth». En av nummertavlorna torde vara identisk med nuvarande nummertavla i I N R E D N I NG OCH I NVENTAR I ER 143 LITSL ENA KYRKA kyrkan. D en andra nummertavlan jämte en pyra- mid förvaras i klockstapeln . Pyramiderna anskaffa- des efter branden 1881 . Dopredskap Dopfunt av sandsten , bestående av två delar, fot och cuppa med uttömningshål (fig 169- 71). Runt cuppan arkadbågar med svickelornament och re- liefer; arkadfälten har parvis ställda figurer: a, två sittande figurer med herdestavar. Den högra figu- ren har ovanför vänster hand ett runt föremå l. b, två antitetiskt placerade manliga figurer med lilje- stavar. c, två figurer, vända å t höger, bärande ett offerdjur (?). d , två änglar. e, två mot varandra vända kvinnliga (?) figurer. f, två manliga figurer i orantpose. - Närmare tolkning av scenerna omöj- lig, bl a på grund av figurernas delvis starka för- vittring. - På foten fyra huvuden: a, odjurshuvud, uppåtvänt (mycket slitet). b, människohuvud. c, odjurshuvud, uppåtvänt - biter i vulsten. d , odjurs- huvud med mustaschprytt människohuvud i gapet. Dopfunten torde ha tillverkats i en verkstad i Mälardalen med viss anknytning till Gotland under 144 Fig 172. Paten av förgyllt silver till- verkad av guldsmeden Lasse Torsson, 1500-talets början. Foto 1965. Silver-gill paten, made by Lasse Torsson, begi1111i11g of 16th ce11111ry . 11 00-talet lutskede. Till samma grupp hör funta rna i Bro, Järfälla, Så nga (Uppland), Ytterselö (Söder- manla nd) och Heliga Trefaldighet i Gävle, ehuru Litslenafunten härvidlag intar en särställning.27 Dopfat av silver. Graverad inskrift runt brättet: »Jag döper eder med vatten ha n skall döpa eder med helig ande.» Under botten: »Gåva/ av Litslena H usmodersförening / Anno 1952. / Första dopet / den 30 nov 1952 / Margareta Afzelius fr. Viggeby. / Litslena kyrka.» Enligt stämplar tillverkat av A E Lagerströms guldsmedsaffär, Enköping, och kom- ponerat av H Josephson. Diameter 57 cm. Nattvardskärl Kalk av förgyll t silver med bägarformig cuppa, rund profilerad fot. Vid foten ett fastlött krucifix, under vilket finns denna inskrift: »Omgjord: år 1772». Stämpel med mästarnamnet LAX och å rs- bokstaven 0. Anders Lax var en vid denna tid i Enköping verksam mästare. Under foten är ingra- verat: »W. 56 2/4 lod» samt i senare tid »Litslena kyrka». Höjd 25 cm. - Paten av förgyllt silver, försedd med graverade bilder och text (fig 172). F ig 173. Mässhake (nr J) av blågrön sammet. Polskt a rbete, 1500-talets början. Foto J 939-40 Libraria, ATA . Chasuble (na 1) af b/11ish-gree11 ve/vet , Palish wark , begi1111ing af 16th century. Över hela patenen en gravyr, framställa nde S Anna med Jungfru M a ria och Jesusba rnet och med ti ll- höra nde bön : »hyelp sancta anna syelf trydhie». Vi har hä r exempel på att uttrycket Anna själv tredje a nvändes reda n under senmedeltiden. På brättet i gravyr ett K ristushuvud , Kristi genomborrade hä n- der och föt te r samt följ a nde inskription : »lasse torsson gåldsmed godh hans syel nadhe gaf tena kalk til sancte anne prebe(n)de». T illve rkad av den ca 1504-- J 51 9 i Stockholm verksamme guldsmeden Lasse Torsson. 27b Texten ger vid handen, a tt ti ll pa- tenen har hört en ka lk. D enna fa nns kva r fra m till 1772. Äldre inv, t ex 1686, uppger, a tt den va r »heel förgyld på knappen [med] sto re boo k stäfwer I. E. S. U . S.» samt ett litet krucifix på foten. 1772 I N R E D I NG OC H I NVENTA RI E R omgjordes den då befintli ga ka lke n, och den nu- varande tillkom i dess stä lle. Vinka nna av sil ve r, invändigt förgylld . På locket stående la mm med segerfa na. Tillverkad 1826 av den i Enköping bosatte mästa ren Joha n Petter H ör- ling, va rs na mn å terfi nnes upptill på ka nnan, där följande ä r ingraverat: » U3 l P Hörling», fra nsk lilja och sil ve rstä mpel. På bu ke n i yvig text: »Till- hörig Litslena Kyrka för fä rdigad Anno 1826 af Joh. P. Hörling / Genom Proste n Edenlöfs och Pasto ren Bergs Försörg».28 Höjd 51 cm. Oblatask av silve r, invändigt förgylld , med bl om- och bladorna ment i drivet arbete. M ä rkt »C V E» samt med två M och å rta let 1664. Under botten in- graverat viktuppgiften: 23! (lod). D iameter 14 cm, 145 LITSLE A KYRKA höjd 6 cm. Enl inv 1686 och senare »gifwen i Tes- tamente effter en Jungfru på Gra nberg». Vinsi l av förgyllt silver, märkt Q3 ( = 1822). Stä mpel: » I P Hörling». Sockenbudstyg: - Kalk av silver, cuppan invän- digt förgy lld 1840. Höjd 15 cm. - Paten av sil ver. Diameter 71 mm. - Oblatask av sil ve r. Höjd 12 mm . Dia meter 35 mm. Allt enligt stämplarna till- verkat i Upp ala 1833 av A F Hellman. - Tratt av silver. Höjd 50 mm . Diameter 65 mm. Tillverkad 146 i Enköping 1836 av Johan Sundström enligt stämp- larna. Förvaras i brunt läderfodral. Brudkrona av förgyllt silver med inläggningar och hängen av färgat glas, inköpt 1835 (inv). Märkt: »M:E :S: C:A:D 27 lo(d).» Glasprydnaderna är sekundärt ditsatta, kanske i samband med förvär- vet till kyrkan 1835. Saknar stämplar. 1700-tals- arbete. Försvunna nattvardskärl: En kalk med paten samt två monstranser - allt av förgyllt silver - Fig 174 (t ill vä nster och ovan). Detaljer av mässhaken , fig 173. Foto 1968 . Details of chasubfe, fig 173 (feji and above). konfiskerades J/7 I 545 av Gustaf Yasa: de vägde tillsammans med ett förgyllt spänne och en knapp till en kor kå pa J 6 lmk 6t I. Vid samma tillfälle be- slagtogs också tre stycken oljekar och ett kors av oförgyllt silver, vägande tillsammans 2 lmk 2 1. 29 lnv 1654 upptar också en »hwijth söllfwerkallk», vilken emellertid saknas redan i inv 1686. Ljusredskap Ljuskronor av malm eller mässing: - 1. Tjugo armar i två kransar ; klot nedtill och dubbelörn upptill på mittstammen . Omkring I 700. Om nämnes första gången i inv 1719. - 2. Åtta armar i en krans; klot nedtill , upptill på mittstammen sol med ansikte (Jahvesymbol). Skänkt till kyrka n av kamrer Jo- han Torstensson (inv 1734). 1700-talets början. - 3. Tolv armar, sex större och sex mindre armar i kransar ; nedtill på mittstammen kula. I ett tillägg - - -~-----------~----~~~-- I REDNING O C H I NVENTAR I ER till inv 1719 omnämnes en ljuskrona »med 2n• pip- rader a 12 rum , skänkt av fru Wattrang på Grane- berg». Torde vara identi sk med nr 3. Ljuskrona av bergkristall med sex armar. Mitt- stam av förgylld metall med spiror och hängande glasprismor. Omnämnd första gången i vis prot 19 16. 1800-talstyp. Lykta av meta ll och glas, skänkt av bo nden A Lundin i Hällby och tillfallen kyrkan efter hustruns död 1839. l vapenhuset. Ljusplåtar, två stycken av ciselerad och driven mäss ing. Insk rift på överstycket: »Litslena / kyrka / 1947». Höjd 78 cm. Tillverkade och skänkta av överlärare Algot Hed lund och kantor John R a m- ström. Ljusarmar. - 1. Ett par av driven och punsad mässing för ett ljus. Stora väggbrickor och dropp- skålar, vridet skaft. Längd 41 cm. 1654 å rs inv o m- nämner två mäss ingsljusarma r, och uppgiften åter- kommer 1719 (inv). Troligen dessa. - 2. Tre styc- ken för ett ljus av punsad mäss ing med stora vägg- brickor och droppskålar. Vridet skaft. En av dem märkt: »M R CP D ». Längd 32 cm. Två ljusa rmar skänktes 1758 av Petter Lindberg och en av Eric Ersson i Hällby (inv 1774). Ljusstakar: - I. Av mässing, en stycken för tre ljus. Stor, rund fotplatta, profilerat skaft , två S- svängda armar nedtill avslutade med ormgap. ]n- skrift under botten: »HEL. N 1 S.» Höjd 36 cm. Upptages första gången i inv 1654. - 2. Av mäs- sing, ett par för ett ljus. Höjd 45 cm. G åva av G er- hard Meyer (inv 1719) troligen i sa mband med omgjutningen av storklockan 1701. - 3. Av mäs- sing, ett par med tre ljushålla re. Märkta »Skultuna bruk N/ 44». Höjd 37 cm. Anskaffade i samband med renoveringen 1881 (inv). - 4. Av nysilver, ett par, märkta: »Minne af nattvardsbarn 13/5 91 (1891)». Höjd 25 cm. - 5. Av nysilver, ett par för fem ljus vardera. Inskrift på foten: »Kantorn J. E. Löwgren för 25 å rs plikttrogen verksamhet i Lits- lena 1880- 1905». Senare tillagt: »Skänkta till Lits- lena kyrka 1914». Höjd 56 cm. - 6. Av mässing, ett par för tre ljus. Märkta: NMB N 27». Höjd 39 cm. - 7. Av mässing, en stycken för två ljus i form av en bricka i drivet arbete. - 8. Av försilvrad metall , ett par för fem ljus. S-svängda armar med gjutna bladornament. Inskrift på foten: »Till Alma 147 LITSLENA KYRKA Fig 175. Kalkkläde av rött siden (nr I). Polskt arbete, 1600- talet. Foto 1965. Cha!ice veil, red silk ( 110 / ), Polis/i 111ork. 17rh century . Fig 176. Kompanifana av rött siden med Karl XV:s mono- gram. Foto 1965. Company banner ofred silk wilh monogram of Charles X V. 148 Ekström / f. Sandbergs / minne / fr Gusta f Ek- ström». Insk rift på skaftet: » Litslena kyrka». Höjd 58 cm. - 9. Av mässing, sex stycken för ett ljus vardera. Gjutna av V Fong, Gränna, 1960 (inv 1966). Höjd 35 cm. Textilier Altarbrun med broderat motiv i gu ld, gul t och grått. Inskrift på fodret: »S/W ( = Sofia Widen) / 1955». Antependier: - I. Av grönt linne, mönstrat med kor . På mitten Kristusmonogram, omgivet av två bå rder i applikation och broderi. Nedtill guldfra ns. G åva 194 1 av K yrkliga syföreningen (inv). - 2. Av vitt linne. - 3. Av violett linne. 2- 3 tillhör ovannämnda a lta rbrun. Mässhakar: - I. Av grön sammet i granatäpple- mönster av ita lienskt ursprung (fig 173- 74). På ryggstycket kor med broderier framställande Kristus på korset, omgiven av Petrus och Pa ulus; ovan Gud Fader. Figurerna ä r starkt överbro- derade i senare tid. Vid korsets fot Johannes och Ma ria jämte ytterligare ett kvinnligt helgon; längst ned två stående apostla r, Bartolomeus och Jakob d ä . På framstycket kors av smalt band. Broderad insk rift på fodret: » Renoverad / 1940 / Libraria.» Polskt a rbete från 1500-ta lets början. Av samma typ som ett Krakowbroderi , avbildat i »Textilskat- ter från Polen» (SHM, Katalog, Sthlm 1967, nr 37). - 2. Av vit, kinesisk sidendamast mönstrat med glest strödda blo mbuketter. Smala guldba nd. G åva 1739 av assessor S H edengran, Djurby (vis prot 1752). Renoverad 1949 å Atelje Pietas (Pnr 2673). - 3. Av svart (brun) sammet med silver- galo ner samt si lver- och guldreliefsöm: på rygg- stycket kor med törnekrona; nedtill dödskalle. På fra mstycket Jahvesol. G åva 1754 »af Hökaren Lindberg i Stockholm» (inv 1774). - 4. Av svart sammet med si lvergaloner och silverreliefsöm. På ryggstycket kors med törnekrona, på fra mstycket Jahvesol. En! inv inköpt 1823. - 5. Av vitt linne med applikatio ner och broderier. Broderad in- skrift på fodret : »S/ W ( = Sofia Widen) / 1955». Stolor : 1- 3. Av vit, grön respektive violett linne med broderade kors. Inköpta 1963 av Kyrkliga syföreningen och broderade av fru Wa nda Sunde- lius. Kalkkläden: - 1. Av rött siden med guldbroderi: växtornament samt på mitten IHS (fig 175). Mått: 56 x 55 cm. Polskt arbete från 1600-talet. - 2. Av röd sammet med guldbroderi. Förfärdigad och skänkt 1851 av fröken Caroline Riben (inv). Håvar: - I. Omklädd med grått ylle med guld- band 1964. Var tidigare »klädd med rödt silkes- sammet med fransar, tofsar och galoner av äkta guld». Gåva av prosten A G Berg 1851 (inv). - 2. Av grönt mönstrat siden med guldfrans, guldtofs och broderade kors. Gåva av Litslena kyrkliga sy- förening 1935 (inv). Brudpäll av rött siden i två våder. I kanten guld- spets; i hörnen gula sidenrosetter samt röda bom- ullstofsar (en saknas). Längd 176 cm, bredd 140 cm. Omkring 1750 (vis 1752). Spetsarna uppges då vara överflyttade från en äldre grön päll (upptagen i inv 1634). Mattor: - 1. Ryamatta med rutbård i flerfärgat ylle. Mått: 330 x 220 cm. Knuten i socknen 1947 efter äldre förebilder. Gåva av Litslena Husmo- dersförening (inv 1949). I sakristian. - 2. Mindre ryamatta i grönt, gult, vitt och brunt. Broderad in- skrift på baksidan: » 12/12 1948». I sakristian. - 3. Röllakansmatta i rött och grått. Märkt B R ( = Britta Rendahl). Mått: 265 x 176 cm. Utförd av Hemslöjden, Uppsala. Gåva 25/3 1962 av Kyrkliga syföreningen (inv 1966). I koret. Kompanifana (fig 176) av rött siden med Carl XV :s monogram i hörnen och krönt mittsköld, med tre sädesax, två stjärnor och en på marken liggande blomma. Ovan skölden inskrift: »Konung och Fosterland». Mått: 123 x 112 cm. Hänger i vapenhuset. Försvunna textilier lnv 1634 upptager 5 »Messehackar» 2 korkåpor, 5 antependier och 3 kalkkläden. Av detta återstår endast en mässhake (=nr I ovan). 1654 års inv upptager 7 mässhakar, 4 antependier och 2 gamla korkåpor. De 7 mässhakarna beskrivs närmare i inv 1686: »7 st Messhakar af hwilka 1. af rödt atlask med hwita sydde rosor uppå och blått tafft till foder. 2. blommeradt gyllenduuk med Christi Crucifix af broderadt guldarbete. 3. hwitt Damsk (damast) med gula snören foder rödt dwelsk. 4. af grönt och hwitt tafft på både sijdor brukelig. 5. INREDNING OCH INVENTARIER grönt blommeradt sammet med Christi Crucifix, hwitt lärfftzfoder. 6. hwitt tafft och medh Christi Crucifix, fodret af gult lärfft. 7. blommeradt sam- met med åthskillige bilder borderadt. 8. woro 2°e uhrgamble som i förre Inventario kallas Curkåpor.» - 1686 lämnas följande uppgift om antependier: »4 st. Antependier på kyrkioaltaret. I. af randigt tafft 6. wåder bredt med silwerbandh besatt. 2. gammalt med fyrkantige ruthor af åtskillig färg. 3. uthnött. 4. äfwen så odugeligit». Epitafium Epitafium över kyrkoherden Ericus Olai Krum, kyrkoherde i Litslena 1654-1668 (fig 177). 30 Epi- tafiet utgöres av en fyrkantig på trä målad tavla med träram, som upptill avslutas med triangelfor- mat krön, på vilket en ängel är målad. Själva tavlan upptages av en bild av Kristus på korset som cen- tralmotiv. Till vänster om korset avbildas den av- lidne kyrkoherden, knäböjande tillsammans med sina åtta söner. Till höger kyrkoherdens maka jämte fyra döttrar. Nedtill inskrift: »Anno 1669». ' Höjd 163 cm, bredd 131 cm. I vapenhuset. Har tidigare hängt i koret och omnämnes i inv 1829 »En oljefärgad Tafla förärad 1669 af okänd». Prestav Prestav av svartmålat trä med silverknopp och silverbeslag. Saknar text och stämplar. Höjd 165 cm. Gravhällar Grav hällar: - 1. Av brungrå kalksten. I mitten ängel. Runt denna inskrift: »lhesus Christus ahr min forlossare.» I hörnen änglahuvud, timglas och benknotor. Inskrift överst på hällen å ett rektangu- lärt fält: »Esa · L · VII · The ratfardighe · / warda · bort · tagne · för · / olyckane · och · the · som · ree- / deliga · for · sig · hwandratt · / hafwa · kom- ma · till · friid · och / hvilas · uthi · deras · camrar.» Därunder inskrift: »Her · vnder · ligger · begraf- wen · H · K · May · / tro · man · och · fordom · kammarer · den · / ehrborne · hogactad · och · wal- betrodd · / Iohan · Ottesson · Clöfverblad · Hol- steen · / hvilken i Herranom · afsomandhe · den / ... :Å: 16 .. när· han· var· på· sit ... åhr · / Gudh · forlane · honom · een · frogdeful · / upstandelse · 149 L ITSL ENA KYRKA på · then · yterste · dagen. 31 Inskrift runt hällen: »P sa l 32. The · ratfä rdighe · maste · / myk it · lida · men H erren hi elper · hono m · utur · ty a ll o / ha n · bewara r · ho nom · all · hans · ben / a tt · icke · ett · sönderbrvtit · warder.» Längd 215 cm, bredd 150 cm. I korgolvet fra mför a lta ret. - 2. Av grå kalk- sten. I hörnen upptill rosor, nedtill timglas och dödska ll e. På mitten en i sena re tid med cement ifylld mittrelief, o mgi ve n av lage rkran . lnskri ft : »D enna · Graf · hörer / sa lig: H · befalnings / man: Anders Olofson / (och ha ns hustru Margareta Eriksdotter ok) a rfvingar · vt hi / Ö stersta / til A I 681.» Texten inom parantes supplerad efter J hr- fors. Insk rift runt hällen: »Herren ska ll · stiga · ned · a f / himmelen · medh · herrsk ry · och · öfver- rengels · röst / och · medh · Guds · basun och the / döde · i Christo · skola · upstå. i · Thes · 4 · cap · 150 Fig 177. Epitafium av målat trä från J 669. Över kyrkoherden Ericus Olai Krum . Foto 1968. Memorial tab/et of paillled wood, 1669, in memory of Vicar Ericus Olai Krum. 37. / Thet · warder · sådt · ett · natur / li git · lekam- men · och ska · upsta · et a ndeligit · lekamen. i Cor 15. T å · kom · a nde · uth y · them och the / wordo lefwande · igen och reste sig uppa · s ina · fötter. H e 3.» Längd 170 cm, bredd 120 cm. Använd som trappsteg i trappan mellan vapenhuset och lång- huset, i likhet med följande gravstena r. - 3. Av grå kalksten. Å den synliga delen av gravstenen änglaansikte i övre högra hörnet och en dödskalle i nedre. Siffran » ... .4» även synlig. - 4. Av grå kalksten , slät. Möjligen gravsten. - 5. Av grå kalksten , nederst i det ursprungliga golvets nivå; frå n 1667. Ca en tredjedel do ld av den ovanliggande hällen. Spå r av text, uppteckn ad av lhrfors: »Denna sten och lägerstad hörer Päär Biornson i Skiegge- sta hans hustru C hri stina Andersdotter och Arf- vingar til. » Möbler Altare, bord och stolar (moderna av 1700-talstyp) samt förvaringsskåp anskaffades till sakristian i samband med dennas renovering 1961 (inv 1966). Altaret är en gåva av kyrkvärden Kurt Johansson, Skäggesta. Förvaringski stor: - 1. Liten järnbeslagen kista enligt inskrift under locket härrörande från 1685. Längd 64 cm, bredd 39 cm. - 2. Med järnplåt överdragen kista. Längd 88 cm, bredd 57 cm. Torde vara identisk med en liten penningkista , enligt räk inköpt 1739. - 3. Av smitt järn med tre lås . Längd 88 cm, bredd 52 cm. Inköpt 1854 (räk). Minnestavlor m m Minnestavla över 100-årsminnet av Uppsala möte, tryckt på siden. Höjd 97 cm, bredd 62 cm. I sak- ristian ; hängde enl inv 1829 fordom i koret jämte två Hedengranstavlor: över Karl Xl:s begravning samt segern vid Narva 1700. Ytterligare några minnestavlor omnämns i inv 1829. Porträtt: - 1. Av A C M Fröderberg, kyrko- herde i Litslena 1933-55, död 1958. Mått : 66 x 55 (med ram). Oljemålning av G Berg. - 2. Av ärke- biskop Nathan Söderblom. Mått: 64 x 53 (med ram). Litografi av Gabriel Strandberg 1924. Böcker Bland äldre böcker må nämnas: - 1. Gustaf Il Adolfs bibel, tryckt av Oloff Oloffson 1618 ; brunt läderband. - 2. Karl XII:s bibel 1703. Svart läder- band med guldpressning och Karl XIl:s namn- skiffer. 1-2 i en monter med äldre böcker och tryck i sakristian. Klockor Klockorna hänger i klockstapeln. - I. Storklockan har på västra sidan följande inskrift: »Cura pas- toris Litslenensis / Dni Erici Wasselii / artifice Gerhardo Meyero / svm refusa Holmire A ~ 170 l.» ( = Genom försorg av kyrkoherden i Litslena Herr INRED N I N G OCH INVENTARIER Eric Wasselius avgöts jag i Stockholm år 1701 av mästaren Gerhard Meyer. 32 Inskrift runt klockans hals : »Kommer här och låter oss Herren Gud prisa.» På slagringen : »En ego campana nunqvam denuntio vana dvm trahor venite voco vos ad gavdia vitre.» ( = Månne jag klocka någonsin kallar fåfängt. Kom- men då jag ringer: jag kallar eder till livets glädje.) Diameter 130 cm, höjd 110 cm. - 2. Lillklockan har på södra sidan följande inskrift : »Kom Lisslena boer alle / när T hören ljudet mitt / såsom syndare nedfalle / söken nåden som gifs fritt / uti Jesu sår och död / som kan hielpa i all nöd / Omguten med Guds hielp / af / Isaac Rockman åhr 1745.»33 In- skrift på norra sidan: »Kommer låter oss glädias (i) / Herranom och frögdas för / wår salighets tröst. Ps 95 v l.» Därunder en liten krona samt nedanför denna följande inskrift: »Probst uti Trögd / och kyrkioherde uti Lisslena / war tå Petter Dahlman / Eric Ersson i Ulfstämma och / Eric Olofsson Iur- man i Skolsta / kyrckowärdar.» Inskrift runt kloc- kans hals: »Gudi allena ärona.» Diameter 100 cm, höjd 98 cm. Genom Gustaf Vasas konfiskationer fick kyrkan år 1531 lämna ifrån sig en klocka om 6 lisspund 5 skålpund (UUB, Nordinska saml), varefter kyr- kan hade endast en klocka . Aschaneus talar så- lunda 1614 om »Lillena Klocka», varmed avses storklockan.3~ År 1633 inköptes emellertid för 1368 daler en lillklocka (räk), och senare talas vid flera tillfällen om »lilla klåckan», t ex i räk 1644 och 1665. Inv 1686 säger klart ifrån, att kyrkan har två klockor, »en stoor och en lijten». - Storklockan, va rs inskription Aschaneus återger, göts ursprung- ligen i Västerås av Petrus Andre, troligen 1527. In- skriptionen hade enligt Aschaneus följande lydelse: »Anno dom. m.d. 2° vii tempore Dom Laurens hemichss oc Petr Anderss klockegjutare.» I svensk tolkning enligt Åmark:35 »Herrens år 1527 (?)(göts denna klocka) på herr Laurens Hemichssons tid av Petrus Andersson klockgjuta re». - En »liten klocka», en hand- eller korklocka såldes omkring 1800. 151 Noter 1. Se närmare härom G Ekholm, Betselkedjan från Örsunda, s 154, samt Upsala Nya Tidning, Julnummer 1932, 1934. 2. G Ha/ström, Ledung och marklandsindelning, s 96 ff. 3. Ägodeln av C Enbergh 1704, LMS. 4. SvK, Up VI, s 694 f. 5. Dvs AS (strecket på A är icke uthugget), vilket beteck- nar initialerna på skulpturernas och eventuellt hela stig- luckans donator, Anders Strömsköld, vilken 1664 till 1693 innehade Djurby säteri. Strömsköld var dotterson till Johan OttossonKlöfverblad (se nedan, not 31), som år 1600 inköpte Djurby (Jurby) gård från dittillsvarande skatte- bönder. Efter dennes död 1641 innehades Djurby av hans måg, Olof Andersson, som 1653 adlades med namnet Strömsköld och som följande år byggde säteri. Anders Strömsköld ärvde detta efter faderns död 1664. Han drabbades visserligen av reduktionen 1683 men fick 1691 livstidsbesittning, en förmån som i dec 1693 överfördes på änkan. - Se vidare J A Almquist, Frälsegodsen Sverige under storhetstiden, 1: 2, s 583 6. G Ha/ström, Sockenindelning i Uppland, s XVII ff. 7. E Moltke, Kredens, Kulturhistoriskt lexikon, IX, 1964, sp 250 f. 7 b. J H Söderlund, Litslena kyrka - en helgedom i Trög- den, Enköpingsposten 9/12 1936. 8. Per Mon 111. 9. H Cornell & S Wallin, Uppsvenska målarskolor på 1400- talet, s 13. - B Söderberg hänför Litslenamålningarna till den s k Strängnässkolan (Svenska kyrkomålningar från medeltiden, s 227). Frånsett att själva den nämnda gruppbeteckningen är mycket diskutabel, synes mål- ningarna i Litslena ha föga att göra med de i samman- hanget presenterade målningarna. 10. För dateringen av målningarna kan också det av Hadorph avritade Bielke-vapnet ha sin betydelse. Om detta funnits med bland målningarna synes det närmast peka på den politiskt aktive, unionsvänlige Ture Turesson Bielke, som ägde jord i Uppland och bevisligen vistades i trakterna på 1470-talet. Beträffande hans ev jordinnehav i Litslena, kan endast anföras, att hans sonson i förteckningen av år 1562 är registrerad som ägare av mark i Häll by i Litslena. Givetvis kan denna mark ha varit farfaderns egendom. 11. M Aschaneus, Investigatio Antiqvitatis, s 48. 12. Per Mon 111. 13. Aschaneus, a a. 14. Jfr BI Kilström, Senmedeltidens mässfromhet i ikono- grafisk belysning, s 46 f. 15. Se närmare härom: BI Kilström, Den apostoliska tros- bekännelsen i vår medeltida kyrkokonst, s 129 ff, samt 152 Densamme, Den kateketiska undervisningen i Sverige under medeltiden, s 163 ff. 16. Se BI Kilström, Om Tio Guds bud i medeltida bildtradi- tionen, s 310 ff. - Densamme, Den kateketiska undervis- ningen, s 235 ff. - Densamme, Nyframtagna målningar i Ärentuna kyrka, s 155 ff. 17. Om den ikonografiska bakgrunden till motiven i bl a denna valvkappa se B I Kilström, Mariasviten i Litslena kyrka, s 7 ff. 18. Hedlund har observerat den även i 1800-talsteckningarna märkbara stilskillnaden mellan djävulsscener och elegant klädda figurer. Han har velat tolka den elegant klädde mannen med fjäder i hatten och stav som en superbia- symbol och drabanten (svärdet) som en irasymbol. 19. I sin beskrivning över Skäfthammars kyrka (s 214) upp- tar R Stenberg Litslena vapenhusmålningar till jäm- förande diskussion och stannar där för Erik XIV: s tid. - R Norberg har emellertid daterat dräktskicket till Johan III :s tid. - Rörande målningarna i Vadstena och Läckö slott se Vadstena slott, En bilderbok tillägnad Gerda Boethius, s 97, samt August Hahr, Läckö slott och andra de la Gardieska monumentalbyggnader i Västergötland, s 73 ff. 20. Enligt en äldre uppfattning skulle altarskåpet vara svenskt och tillverkat av Bertil Målare (se J Roosval, Bertil Målare aus Liibeck und seine Stockholmer Werkstatt). R Norberg har i sin uppsats Problemet Bertil Målare i Stockholm gjort gällande att Litslenaskåpet utförts i Liibeck (s 296 f). 21. Restaureringsrapporter i A TA. 22. C A Nordman, Medeltida skulptur i Finland, s 358 f. 23. Se Svk, Up 111:1, s 43f och V:3, s 269. Laggaskåpet är 216 cm och Rimboskåpet 217 cm högt. Betr Villberga, se B I Kilström, Villberga kyrka, s 13, 16. 24. Johan Holmen, f ca 1700, t 1772, kyrkoherde i Litslena 1751. Anders Tärnström, f ca 1705, t 1772, komminister i Litslena 1752. 25. C af Ugglas, som i en uppsats »Mäster Magnus Gran- lund» (s 75 ff) behandlat Granlunds predikstolar, har för- bisett att predikstolen i Litslena är ett verk av denne. af Ugglas uppger sålunda, att predikstolen i Ärentuna av år 1761 är »den sista av hans hand jag känner» (a a, s 93). Predikstolen i Litslena är emellertid ett senare verk i genren av Granlund. Enligt räk utbetalades medel till bildhuggaren Granlund från Litslena kyrkokass:t i tre poster åren 1762-1764 för predikstolen med sammanlagt 2450 daler kopparmynt. 26. Se Svk, Up VII: 3, s 486 f. Samma vers har funnits också i Husby-Sjutolfts kyrka. Inskriptionen i dess helhet finns också återgiven hos Palmskiöld. 27. F Nordström, Romanska dopfuntar i Uppland, s XIII f. 27b. Stockholm som medeltida konstcentrum. SHM ut- ställning 1933, Katalog, nr 57. 28. Olof Edenlöf, f 1752, t 1833, kyrkoherde i Litslena 1795, prost 1814. - Eric Gustaf Berg, f 1772, t 1832, kommi- nister i Litslena 1821. 29. 0 Källström, Medeltida kyrksilver, s 215. 30. Ericus Olai Krum, f ca 1600, t troligen 1668. Kyrkoherde i Litslena 1654. 31. Kamrer Johan Ottosson Kleeblatt (Klöfverblad) köpte år 1600 Djurby gård av skattebönder och avled där 19/2 Källor och litteratur HANDSKRIVNA KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLINGAR KA: Gustaf Vasas kopieböcker, silver 1545, s 79, 80. - ULA: räk 1633-1668 (L 1:1), 1669-1734(L1:2), 1735-1801 (Ll:3); inv 1634, 1654, 1686(1698), 1719(i Ll:l), 1790-1925 (i A 1:2); vis prot 1719, 1741(iL1:1), 1790, 1810, 1851, 1878, 1886, 1899, 1916 (i AI:2); st prot 1747-1849(K1:1-5); gåvor till kyrkan 1610-1633 (i L 1:1), series pastorum 1647-1921 (i A 1:2). KB: M Aschaneus, lnvestigatio Antiquitatis (F b 12, s 48); J Peringskiöld, Monumenta Sueo-gothorum antiqua et re- centia 111 (F h 3, Per Mon). - UUB, Nordinska sam/, vol 39:5, fol 9; Palmskiöldska sam/, vol 275, fol 497, 499. BSt: ÖIÄ:s arkiv, försl till rest 1881 av arkitekt A Törnqvist (2 bl). VHAA: ATA, E lhrfors, Uplandia sacra, 1:2, s 465 f (med en laverad tuschteckn av kyrkan från söder, lhrfors); inv 1829, skr ang överkalkande av måln i kyrkan och vapen- huset 1838, ang rest 1880, snabbinv 1917 (M Ämark), skr ang renovering av mässhake, altarskåp 1940, ang ombyggn av orgeln 1948, konserveringsrapport av S Dalen 1948 (kalk- måln, hjässplatta), skr ang konservering av mässhake 1949, ang grävningsundersökn av tomruinen 1949, ang ändring av bänkinredn 1950, ang konservering av krucifix, altarskåps- dörrar samt predella (konserveringsrapport av S Dalen 1953); BSt, restaureringsprogram av arkitekt S Brandel 1924, 1/2 bl förslag till el uppvärrnn 1929 med el belysn inritad 1936, 7 bl förslag till likkällare av arkitekt K W Westergren 1948, stadf 1954, 1 bl förslag till ändring av bänkar av arkitekt B Ähman 1950; LMS: Ägodeln av C Enbergh 1704 (B 42 166). - PÅ, Litslena, räk 1851-, st prot 1850-. KÄLLOR OCH LITTERATUR 1642. Hans svärson Olof Andersson adlades 1653 med namnet Strömsköld och gjorde Djurby till säteri följande år. Att Johan Ottosson på gravstenen kallas Klöfverblad - Holsteen beror på hans börd från Holstein. Han be- nämns »en förrymd dansk häradshövding», då han vid riksdagen i Linköping 1600 uppträder och där författar det sedan av ständerna antagna förslaget till dödsdomen över rådsherrarna. 32. Gerhard Meyer d ä, klockgjutare i Stockholm, f 1667, t 1710. Mästare 1695 (Holmbäck). 33. Isaac Rockman d ä, klockgjutare i Sala, t 1760 (Holm- bäck). 34. Aschaneus, a a, s 48. 35. M Ämark, Sveriges medeltida kyrkklockor, s 35 KÄLLPUBLIKA TIO NER Grau 0, »Hushålls:mmärkningar under resor igenom Uppsala och Stockholms län år 1748», i UFT 34, bil, Uppsala 1919. Johan Hadorphs resor: Afritningar af Kyrkor och Kyrk- vapen i Upland 1676-1685. Utgav E Vennberg . Sthlm 1917. Svenskt diplomatarium 1-6 (tom år 1335) och (ny ser) 1-4 (åren 1401-20). Sthlm 1820-1946 (SD). BEARBETNINGAR Almqvist, JA, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, I, Sthlm 1931. Cornell, H, & Wallin, S, Uppsvenska målarskolor på 1400- talet, Sthlm 1933. Ekholm, G, Betselkedjan från Örsunda. Ett uppländskt fynd från äldre järnåldern, i: UFT 34, Sthlm 1919. Hafström, G Ledung och marklandsindelning, Akad avh, Uppsala 1949. - Sockenindelningen i Uppland, Upplands kyrkor, band 111, Uppsala 1951. Hahr, A, Läckö slott och andra de la Gardieska monumen- talbyggnader i Västergötland, Göteborg 1923. Hedlund, P, De sju bilderna från Litslena. Stencil, odat (1965). Holmbäck, L M, Klockor och klockringning, Malung 1951. Kilström, B I, Den apostoliska trosbekännelsen i vår medel- tida kyrkokonst, i: Fornvännen 1952:3, Sthlm 1952. - Den kateketiska undervisningen i Sverige under medel- tiden. Akad avh, Uppsala 1958. - Litslena kyrka, Upplands kyrkor 14, Uppsala 1947, 3:e omarb uppi 1964. 153 LITSLENA KYRKA - Mariasviten i Litslena kyrka, i: Uppland 1951, Uppsala 1951. - Nyframtagna målningar i Ärentuna kyrka, i: Fornvännen 1967:3, Sthlm 1967. - Om tio Guds bud i medeltida bildtradition, i: Fornvännen 1949:5-6, Sthlm 1949. - Senmedeltidens mässfromhet i ikonografisk belysning, i: Kyrkohistorisk årsskrift 1966, s 42 ff. - Villberga kyrka, Upplands kyrkor 86, Uppsala 1957. Klingspor, CA, Anteckningar under resor i Uppland som- maren 1869, i: UFT, band 1:1, Uppsala 1871. Rättelser och tillägg i band 1:5, Uppsala 1876. Källström, 0, Medeltida kyrksilver från Sverige och Finland förlorat genom Gustaf Vasas Konfiskation, Sthlm 1939. Moltke, E, Kredens, artikel i Kulturhistoriskt Lexikon för Nordisk medeltid, band IX, Sthlm 1964. Norberg, R, Problemet Bertil Målare i Stockholm, i: Forn- vännen 1961:5-6, Sthlm 1961. Nordman, CA, Medeltida skulptur i Finland. (Finska forn- minnesföreningens tidskrift 62). Helsingfors 1964. Nordström, F, Romanska dopfuntar i Uppland, Upplands kyrkor band IX, Uppsala 1967. Förkortningar ATA BSt inv inv 1829 KA KB LMS PÅ RAÄ räk SHM Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Sthlm. K Byggnadsstyrelsens Kulturhistoriska byrås ar- kiv, Sthlm. inventarieförteckning. en på grund av en kgl förordning 17 /4 1828 företagen inventering av forntida minnes- märken i kyrkor och på kyrkogårdar. Protokollen, som fördes av prästerna, ut- skrevs i flera exemplar, varav en serie för- varas i respektive kyrkoarkiv, en serie i ATA. Kammararkivet, Sthlm. Kungliga Biblioteket, Sthlm. K Lantmäteristyrelsens arkiv. Sthlm. pastorsämbetet. Riksantikvarieämbetet, Sthlm. räkenskaper. Statens Historiska Museum, Sthlm. snabbinv en preliminär inventering av de svenska kyrkornas föremålsbestånd av konst och kulturhistoriskt värde, utförd under åren 1917-1932. Samtliga snabbinventeringslistor förvaras i ATA. Ett ex har tillställts varje inventerad kyrka samt vederbörande domkapitel. 154 Roosval, J, Bertil Målare aus Liibeck und seine Stockholmer Werkstatt, I: Nordelbingen band 12, Heide 1936. Stenberg, R, Skäfthammars kyrka, Upplands kyrkor band Ill, Uppsala 1950. Stockholm som medeltida konstcentrum. SHM utställning 1953, Katalog, Stockholm 1953. Söderberg, B, Svenska kyrkomålningar från medeltiden, Sthlm 1951. Söderlund, J H, Litslena kyrka - en helgedom i Trögden, Enköpings-Posten 9/12 1936. Sveriges Kyrkor, Konsthistoriskt inventarium utg på uppdrag av VHAA, Sthlm 1912-, (SvK). af Ugglas, C R, Mäster Magnus Granlund, i: Kult och Konst, I, 1905. Utställningen av äldre kyrklig konst i Uppsala 1918, Katalog, Uppsala 1918. Vadstena slott. En bilderbok tillägnad Gerda Boethius. Sthlm 1940. Åmark, M, Sveriges medeltida kyrkklockor, Uppsala 1960. Silverstämplar tydda enligt G Upmark, Guld- och silver- smeder i Sverige 1520-1850, Stockholm 1925, och Guld- och silverstämplar, Stockholm 1963, Svenskt silversmide 1520-1850,IV. sockenstämmoprotokoll. st prot UFT ULA UUB Upplands Fornminnesförenings Tidskrift. 1871-. Landsarkivet i Uppsala. VHAA Uppsala Universitetsbibliotek. K Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Sthlm. vis prot visitationsprotokoll. ÖIÄ Överintendents Ämbetet (efter 1918 BSt), Sthlm. LANDSKAPSNAMNENS FÖRKORTNINGAR Bl Blekinge Nä Närke Bo Bohuslän Sk Skåne Dr Dalarna Sm Småland Ds Dalsland Sö Södermanland Go Gotland Up Uppland Gä Gästrikland Vb Västerbotten Ha Halland Vg Västergötland Hr Härjedalen Vr Värmland Hs Hälsingland Vs Västmanland Jä Jämtland Ån Ångermanland La Lappland Ög Östergötand Me Medelpad Öl Öland Nb Norrbotten Surnrnary Litslena Church is at the junction of the main highways from Stockholm to Enköping and from Uppsala to Grillby, Veck- holm and other places in the Hundred of Trögd. The name of the parish is said to be associated with the ancient charac- ter of the place at the meeting of two roads. The name con- tains the adjective /itil, small, and the noun ene, road junc- tion. Thus, Litslena means the "small road junction", in contrast to Enköping, Enecopia, "the !arge road junction". HISTORY I. The north wall and west gable of the present building contain parts of the walls of an originally Romanesque church (fig 178 A). In parts, the church is similar to the churches of Balingsta and Yttergran, which can be dated to the end of the twelfth century. Like these churches, it is probable that the Romanesque church at Litslena originally had a west tower. The ruin of this tower now stands by the wall of the west gable (fig 113). The church probably had a narrower chancel with an apse, and a flat wooden ceiling. Il. About 1300 the church was extended southwards and eastwards to make the present hall church type (fig 178 B). The tower, which after the enlargement was no Ionger in the centre but more to the north, was probably made consider- ably higher