SparrsätraochBred SVERIGES KYRKOR UPPLAND INGRID ROSELL Sparrsätra och Breds kyrkor Sparrsätra ochBreds kyrkor ÅSUNDA HÄRAD, UPPLAND BAND XI:3 Av INGRID ROSELL VOLYM 130 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL PÅ UPPDRAG AV KUNGL VITTERHETs HISTORIE OCH ANTIKVITETs AKADEMIEN UTGIVET AV STEN KARLING, ARMIN TUULSE OCH PER-OLOF WESTLUND Almqvist & Wiksell Stockholm 1969 UTGIVET MED ANSLAG FRÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD FOTO SÖREN HALLGREN GRAFISK FORMGIVNING VIDAR FORSBERG Beskrivningen av Sparrsätra och Breds kyrkor är påbö1jad 1965 samt avslutad i oktober 1968. Excerperingen har utförts av författaren, översättningen av bildtexter och sam- manfattning till engelska av Albert Read. Bildmaterial, anteckningar och excerpter för- varas i ATA. Omslagsbilden återger en silverplåt med en avbildning av Sparrsätra kyrka 1790. Tidi- gare fästad vid en kyrkvaktarrock, skänkt av sockenskräddaren Eric Löfgren. Höjd 8,5. På omstående sida: Åsunda härads sigill ( Riksens ständers beslut 1600. RA). ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI AB UPPSALA 1969 Innehåll SPARRSÄTRA KYRKA Inledning 275 Kyrkogården 276 Kyrkobyggnaden 278 Byggnadshistoria 285 Kalkmålningar 295 Glasmålning 296 Inredning och inventarier 297 NOTER 318 KÄLLOR OCH LITTERA TUR 319 FÖRKORTNINGAR 366 SUMMAR Y 320 BREDS KYRKA Inledning 323 Kyrkogården 325 DEN RIVNA MEDELTIDA KYRKAN 326 Kyrkobyggnaden 328 Inredning och inventarier 329 DEN NUVARANDE KYRKAN 331 Byggnadshistoria 334 Inredning och inventarier 339 NOTER 363 KÄLLOR OCH LITTERATUR 365 FÖRKORTNINGAR 366 SUMMAR Y 366 RÄTT E LSER OCH TILLÄGG TILL UPPLAND BAND XI 368 REGISTER TILL UPPLAND BAND XI 372 Fig 242. Träskulptur från Breds kyrka. Sannolikt a postel , 1300-talets andra fj ärdedel. I SHM. Foto ATA 1937. Wooden scu fpture from Bred Church. Probably an apost fe. Second quar/er of 14th century. SPARRSÄTRA KYRKA Uppland, Uppsala län, Åsunda härad, Åsunda storkommun, Uppsala ärkestift, Trögds och Åsunda kontrakt Sparrsätra kyrka är belägen på Enköpingsslätten ca en mil nordväst om En köping. På gränsen mellan Sparrsätra, Tillinge och Breds socknar upprinner Enköpingsåns huvudflöde. Ett fyrtiotal fornläm- ningar har kunnat kartläggas i socknen.1 Bland dessa märkes flera gravfält, bl a vid Lundby och Härvsta, fyra hällristningar med skeppsbilder, tre älvkvarnar samt en stensättning vid Lådö gård. Ett runstens- fragment, sannolikt ristat av Livsten, är fastmurat i kyrkans sydvägg. En runsten står vidare i en åker l km nordost om kyrkan. 2 Vid ett sumpvad i närheten av Sparrsätra kyrka utkämpades 1247 ett betydelsefullt slag, vid vilket folkungen Knut Långes son Holmger3 besegrades av Erik Eriksson. Holmger flydde enligt uppgift till Gästrikland, greps och avrättades. En tradition, nedtecknad 1672,4 förtäljer om detta slag : »Elliest går een gammall sägn, att fordom tijdh , hafwa twänne Adelsmän Fächtat på Åhrby Giärdet, som nu ligger under Sparrsättrabyn, den eene hafwer warit af Folckungarne, och den andre af Sparrarne, med ett Siööbladh under Sparre wapnet, FalckUngen hafwer blifwit dräpin , och den andre, sigh till plicht lätte Byggia widh kyrc- kian ett hwalf, då kallades kyrckian Åhrby, men sedan fick hon heeta Sparrsättra . Skrifftelig berät- telse härom, finnes ingen.» Enligt ovannämnda tradi- tion hade socknen tidigare namnet Åhrby. Denna uppgift gives även av Palmskiöld :5 Kyrkan »är for- dom kallad Åhrby». Namnet »Sparsaetir» före- kommer tidigast 1303, då kyrkan visiterades av ärke- biskopa rna Nils Allesson och Olof (SD nr 2218). Undersökning av kyrkans murverk ger vid han- den , att nuvarande kyrka har haft en föregångare av trä, som synes kunna dateras tillllOO-talets and- ra hälft. Till denna hörde en sakristia av sten, av vilken gaveln samt murpartier i öster och väster kvarstår. Till stensakristian fogades omkring 1300 nuvarande stenkyrka. Att kyrkan då ej tillhörde de obetydligaste i Åsunda härad , antydes av den s k sexårsgärden, då från Sparrsätra lämnades »XVIII or' denar» (jfr Svinnegarn och Teda IX or' denar, SD nr 1946). Under den följande medeltiden ge- nomgick kyrkobyggnaden flera förändringar. Dock bibehöll byggnaden den höga resning, som gör den till en företrädare för höggotikens uppländska Ja n d skyr koarki tektur. Kyrkans historia under nyare tid kan följas i arkivmaterialet, med diverse luckor bevarat från och med 1611. Vår äldsta avbildning av kyrkan är en avritning av Johan Hadorph 1681. Kyrkan är vidare avtecknad av Olof Grau 1748. En bricka av silver, som har varit fästad vid kyrkvaktarens rock, visar en bild av kyrkan 1790. Erik lhrfors återger kyrkans utseende 1890. Samtliga källor visar med vissa variationer i utförande och detaljrikedom, att kyrkan under nyare tid har bevarat sin arkitektur i det närmaste oförändrad. F ig 243. Kyrka och kyrkogård J748 enligt Olof Grau (UFT 8). Church and churchyard, 1748, according to Olof Grau. 275 SPARRSÄTRA KYRKA Kyrkogården Kyrkogården, vilkens oregelbundna plan framgår av fig 245, fick frånsett smärre justeringar sin nu- varande utsträckning 1881.6 En karta i LMS 1816 visar den tidigare kvadratiska kyrkogården närmast omkring kyrkan (fig 246). Olof Graus teckning från 1748 antyder, att kyrkogården redan då hade denna planform (fig 243). År 1821 flyttades kyrkogårds- gränsen 5-6 alnar åt väster. 7 Inhägnaden utgöres i söder och sydväst av bär- mispelhäck, i nordost och nordväst av granhäck. Före utvidgningen 1881 omgavs kyrkogården av stenmur. Rappad, vitlimmad mur med spåntäckt tak uppfördes enligt räk 1705-1712. Muren av- bildas å Olof Graus teckning 1748. Vid en repara- tion av kyrkogårdsmuren på 1760-talet borttogs dess spåntak (vis prot 1766). År 1834-35 reparera- des kyrkogårdsmuren ånyo, varvid ny mur uppfördes mellan kyrkogårdsingången i väster och klock- stapeln (räk). En avritning av Erik Ihrfors omkring 1890 visar en rest av stenmuren i söder.8 På 1600- talet hade Sparrsätra kyrka i likhet med de flesta upplandskyrkor spåntäckta bogårdsbalkar (räk Fig 244. Sparrsätra kyrka från sydväst. Foto 1967. Sparrsätra Church from SW. 1619, 1637). Spik till »boogården» omtalas tidigast 1612 (räk). Längs inhägnaden och på kyrkogården är löv- träd planterade. Ingångar Huvudingången i väster tillkom i samband med ut- vidgningen 1821 (st prot). Den omfattades 1826 med stenstol par, krönta av urnformade stenar (räk). En ingång i söder har liknande omfattning. Pe- larna bär fästen efter grindar. Smidda grindar för- varas i klockstapeln. Enligt beslut 1840 skulle bygg- mästaren Wikholm, Breds Qvarn, anmodas att upp- rätta ritning till kyrkogårdsgrindarna (st prot). Tidigare fanns grindar av trä (st prot 1821, 1832). Två murade stigluckor, en i öster och en i väster, omtalas under 1600- och 1700-talen. Deras utse- ende 1748 framgår av Graus teckning, fig 243. En- ligt räk »Upbygdes dhen wästra stigbluekan aff nijo» 1614, vartill bl a 40 tegel anskaffades. Den östra stigluckan omtalas tidigast i räk 1674. 276 KYRKOGÅRDEN Klockstapel Klockstapeln , som skär södra kyrkogårdsinhägna- den, är av kloekbockstyp (fig 247- 48). stapeln har rektangulär plan med strävor i väster och öster och är upp till klackvåningen inklädd med svarttjä- rade bräder. Den öppna klackvåningen är om- gärdad med trästaket, en mycket ovanlig konstruk- tion i Uppland. Den karnissvängda huven uppbär en lanternin med högt spetsigt tak, krönt av smidd spira med två klot. Huv och lanternin är täckta med svarttjärad, rundad spån med bårder och nederkant av spetsig spån (jfr Yttertak). Norra sidan av lanter- ninen bär spår efter klocka. En ingång med gavel- formad övertäckning är upptagen i norr. Sanno- likt uppförd vid 1700-talets slut. En tidigare klockstapel uppfördes 1707 av bygg- mästaren Johan Zachrisson, Simtuna (räk) . Denna var enligt teckningen 1748 belägen på kyrkogårdens norra sida. Stapeln markeras som en öppen klack- bock. En föregångare till denna stapel omtalas i räk 1630, då bräder inköptes till att »kläda klocke- stapelen med». År 1633 uppfördes »Ett hus om klockans stapelens fot» (st prot 1632- 33). Fig 245. situationsplan, l: 2 000. Uppm J Söderberg 1955. Ändrad 1967. General plan. Bodar Kyrkahärbärge i södra bogårdsmuren omtalas tidi- gast 1625 (räk 1668, anti L I 2). Nytt kyrkahär- bärge uppfördes 1834 på prästgårdens åker, då det gamla i bogårdsmuren revs (st prot 1833- 34). .· \ ., \ Fig 246. Kyrkan med omgivning 1816. Detalj av karta. LMS. Church and surroundings, 1816. 277 SPARRSÄTRA KYRKA Fig 247. Klockstapeln från nordväst. Foto .1967. Bell tower from NW. Kyrkobyggnaden Kyrkobyggnaden består av rekta ngulärt långhus med en smalare utvidgning åt väster, ursprung- ligen påbörjad som västtorn; sakristia i norr och vapenhus i söder (fig 249-51). De olika huvudde- larnas tillkomsthistoria är i korthet följande: Murpar- tier kvarstår av en äldre sakristia, från början fogad till en senromansk träkyrka, som föregick nuva- rande långhus från tiden omkring 1300. Under 1400-talets första hälft tillbyggdes vapenhuset i söder. Den ursprungligen långsmala sakristian ut- byggdes åt norr till sin nuvarande storlek under 1400-talets andra hälft. Torn påbörjades i väster under 1400-talets sista decennier. Det ofullbordade Pl.il.' A!' UOCKSTJPU 1) 1 ! j ·/ 5 10A: ... ~-'~·- · ~~-~-!::- Fig 248. Klockstapeln. Plan och sektion, l: 300. Uppm J Söderberg 1955. Bell to1ver, plan and section . byggn adsföretaget avsl utades vid 1500-talets bör- jan som en förlängning av långhuset, vilket med en vid och hög båge öppnades mot det utvidgade kyrkorummet. Murarna är uppförda av vald och kluven gråsten med inblandning av tegel. Tegel har använts i långhusets och vapenhusets gavel rösten. Det senare samt västra gavelröstet är uppfört i munkförband. Tegel förekommer vidare i östra delen av korets nordmur samt i valvsystem och omfattningar. En taklist av formtegel kröner långhusets västra del samt vapenhusets murar. Yttermurarna är sprit- putsade i l j u s grått med vita, slätputsade omfatt- 278 ningar, taklister och blinderingsbottnar. Sockel är ej markerad. I korets sydöstra hörn skjuter ett gråstensblock ut 30-50 cm från undergrunden. Även sydmurens bottenskikt har några utstickande stenar. Det från början oputsade gråstensmurverket med bredstrukna fogar kan studeras i sydmuren mot vapenhusvinden samt å långhusets nu inbyggda ursprungliga västgaveL Murarna rappades 1705 (räk; Domkap, vis prot 1705). Putsen har senare vid flera tillfällen lagats och förnyats, bl a 1767- 68 (räk). Röstena till långhusets öst- och västgavel samt vapenhusgaveln är ornerade med tegelblinderingar. I långhusets östra gavelröste är en spetsig trifolie- nisch lagd med tegel i ytskiktet ; omkring 1300 (fig 253 , ang dateringarna se Byggnadshistoria). Lång- husets västra gavelröste (fig 255), har i mittpartiet KYRKOBYGGNADEN kors med ändplattor samt en rakt avskuren nisch under vardera korsarmen. Röstet inramas av ett trappstegsvis stigande strömskift. Nedanför kors- blinderingen löper en horisontal fyrpassbård samt en fris med varandra skärande spetsbågar; omkring 1500. Vapenhusets gavelröste är ornerat med en rundel samt med en inramning av röstet, som består av en trappstegsvis stigande rundbågsfris. Å ömse sidor om portalnischens spets släta horisontalband (fig 263). 1400-talets början. Murarna har ankarslutar, bestående av två lod- räta järntenar. Korgaveln förstärktes 1660 med tre järnband (anti L I: J). Fönster Fönsteröppningarna fick sin nuvarande utformning 1753 i samband med andra arbeten vid kyrkan , ut- Fig 249. K yrkan från nordväst. Foto 1967. The Church from N W. 279 SPARRSÄTRA KYRKA Fig 250. Plan, längd- --' l l sektion mot norr, l : 300. r- Uppm J Söderberg1955. Ändrad 1967. l ~""' .__ ~ r- Plan and longitudinal l < ""' l seetian Iaoking N. l~ ~ 'r ' ' ~~o " '- ":J ~~ ,~r~ ,~,,~,~\ Fig 251 (t h). Tvär- sektion mot öster, l : 300. Uppm J Söder- berg 1955. ~ ~Fi~ - /mT~ III [!}'!l~e1t~~ l Cross-seetian Iaoking E. __... Right. sKÅRN/NG A 4 10 o l 1 4 5 10 Jnbnl LJ 1-::-1 =~- 1 A t_ PlAN - 4 ~B -C l!lll o ~E bifi' dF C] G förda av byggmästaren Biedric och klockaren Pet- utfördes med de äldre karmarna som förebild (nu rus Norström, Svinnegarn (räk; st prot). Därvid i boden söder om kyrkan). vidgades äldre fönsteröppningar samt upphöggs en Fönsteröppningarnas tidigare utformning kan ny fönsteröppning i nordmuren invid predikstolen . studeras på en avritning av kyrkan 1681 av Johan Fönsteröppningen i nordmurens västra del härrör Hadorph (fig 254). En fönsteröppning i västgaveln, från 1826 (räk 1825- 26). Vid en restaurering 1914- synlig på Graus avritning, omnämns tidigast 1654 15 minskades korfönstret till en smal, rundbågig (fig 243, ant i L 1:2). I anslutning till denna upp- öppning, i vilken en glasmålning insattes (ATA). höggs senare västportalen (se nedan). Några spår Äldre ritningar och fotos visar fönstrets tidigare efter en igensatt fönsteröppning i östgavelns spets- utseende (fig 270).9 trifolienisch kan nu ej iakttagas (fig 253). Denna N uvarande fönsterkarmar med spröjsverk i rutor typ av nisch innefattade eljest ofta ett högt Janeett- tillverkades 1965 av firma Mellbin, Orresta. De format fönster av samma form som i VendeJ.l0 280 KYRK OBYGGNADEN Östgaveln är emellertid så kraftigt o mbyggd, att eventuella spår efter ett dylikt fönster kan ha gått förlorade. Ingångar Kyrkan har två ingångar, i söder och väster. Huvud- ingången leder in till kyrkorummet genom vapen- h u set (f i g 263). Den har delvis ensprångig omfa ttning samt krönes av en hög spetsbågig nisch av samma typ som i Tun a kyrka i Uppland. Den ä r som nedan skall visas delvis ombyggd. Dörren av breda plan- kor ha r dörring med sex spetsar samt stort lågt placerat stocklås. Dörröppningen mot kyrkorummet är korgbå- gig, delvis med flersprångig omfattning. Ä ven denna portal är delvi s ombyggd (fig 252). Den synes ur- sprungligen ha varit tresprångig och spetsbågig. Spår efter den höga spetsbågens yttersta språng synes ovanför vapenhusets innertak (fig 256). Kyrkans västingång tillkom 1767- 68, då en port- öppning upphöggs nedanför västgavelns fönster (räk ; fig 249). Ingången har raks! u ten dubbeldörr, klädd med snedpaneL Yttertak Långhuset samt dess smalare utvidgning åt väster täckes av ett gemensamt sadeltak, klätt med spån av ålderdomliga typer. Takets norra sida har run- dade spån, dess södra sida rakavslutade spån ; bår- der och nederkant av spetsiga spån (fig 257). Spån- täckning av yttertaket omtalas tidigast 1616, då F ig 252. Portal i långhusets syd mur, delvis ombyggd. Ur- sprungligen tresprångig och spetsbågig, jfr fi g 256. Foto 1968. Doonvay ill S wall of nave, part/y reconstructed. Original/y 1vith trip/e quo ins and with point ed arch. Cf.fig 256. södra sidan av taket spåntäcktes. Norra sidan belades med ny spån 1628 (räk). E n omfattande ombyggnad av spåntaket omtalas även 1703 (Dom- kap, vis prot 1703). Takets nordsida omlades 1963 med spån, tillverkade i Stålboga med den äldre spåntypen som förebild.H På gavelnockarna upp- sattes därvid svarttjärade träkors, krönta av tup- par av svartmålad koppar. Korsarmarna avslu- tas av rundlar, bärande årtalet 1963. På vapen- husets vind förvaras två äldre träkors, det ena med årtalet 1819, sannolikt hänsyftande på takrepara- tion. G avelröstena har svarttjärade i nedre änden konturerade vindskidor av trä. Takfotens underkant är inklädd med svarttjärade bräder. Yttertaket ombyggdes 1747-48 av byggmästa ren Johan Hiort (räk) . Östra gavelröstet har i putsen inskrivet årtalet 1747, således hänsyftande på detta arbete. 281 F ig 253. Spetstrifolienisch östgavel n. Foto J968. Pointed, cusped niche in the E gable. F ig 254. Kyrkan 1681 enligt A fr itningar. The Church in 1681. 282 .. t blindenngar, . 1500. Foto 1967 . F avelrostes . omkrmg . 255. Västra g ·k ca 1500. Jg t l brickwOI ,w gable, W / 'th o rnamen .a 283 SPARRSÄ TRA KYRKA Interiör Kyrkorummet täckes av fyra stjärnvalv med hel- stensribbor i valvens hjässa, halvstensribbor i strå- larnas nedre del (fig 258- 59). Valven vilar på rund- bågiga sköldbågar och flersprångiga pilastrar samt åtskiljes av svagt spetsbågiga gördelbågar. Västra traven skiljes från långhuset av en lägre båge, från början avsedd som båge mellan långhus och torn, senare troligen vidgad. De två östligaste valven för- stärktes 1660 med järnklamrar (räk). Fig 257. Kyrkans spåntak. Detalj av ä ldre spåntäckning. Foto L Gezelius 1963. Upplandsmuseet. Shing/e roof of the church. Detail of o/der shingles. Fig 256. Spår efter sydporta lens yttersta språng ovanför vapenhusets innertak, jfr fig 252. Foto 1968. Traces of t/re outermost quoins of the S door111ay above t/re cei/ing of the p01·ch, cf fig 252. Å gavelröstenas insidor kan ej några spår iaktta- gas efter tidigare innertak. Som ovan antages har östgaveln och måhända även västgaveln delvis blivit ombyggd. Väggar och valv vitkalkades senast 1954 (st prot). Kyrkorummet har golv av sandstenskvadrar, i ko- ret av cement med inlagda gravhällar, i västtill- byggnaden samt i bänkkvarteren golv av trä. In- läggning av sandstensgolv ingick som en del av en reparation av kyrkan 1837 (st prot). Dessförinnan hade kyrkan golv av tegel, tidigast omnämnt 1637 (räk). Golvet i koret, stora gången samt i vapen- huset omlades 1749 med nytt tegel, anskaffat från Haga tegelbruk (st prot, räk) . Uppvärmning, belysning Elektrisk värmeledning installerades 1953 av El- bolaget Annerlind & Co, AB, Enköping (inv 1954-). Dessförinnan uppvärmdes kyrkan av två kaminer. Ett osignerat och odaterat ritningsförslag till kyr- kans tidigare uppvärmningssystem förvaras i ULA (O 9r). - En kakelugn uppmurades i sakristian 1799 av murmästaren Gillberg (räk). Elektrisk belysning ä r installerad i kyrkan enligt förslag, fastställt 1963 (BSt). 284 Byggnadshistoria Träkyrka med stensakristia Kyrkans nuvarande långhus har tillbyggts till en äldre sakristia av sten (fig 299 A). Den iakttagelse, som underbygger denna slutsats, är följande: i sak- ristians västmur skjuter en grundsten in i långhu- sets nord mur, vilken sålunda är senarefogad till sak- ristian. Läget kompliceras emellertid av den om- ständigheten att en motsvarande murskarv mellan sakristians östmur och långhusgaveln saknas, vil- ket argument talar i annan riktning. Vår slutsats, baserad på det första argumentet, stödes emel ler- tid av en karakteristisk detalj i sakristians södra ga- Fig 258. Interiör mot väster. Foto .1968. Interior Iaoking W . vel, vettande mot sakristievinden. Tvärs över gaveln sträcker sig en avlastningsbåge av tegel, tillkom- men med denna funktion: då gaveln in byggdes i långhusets nordmur, utjämnades skillnaden i mur- tjocklek mellan dessa båda byggnader (3 ,5 resp 2,5 m) medelst denna valvbåge, på vilken nordmu- ren uppbyggdes (fig 260- 61).12 Avsaknaden av skarv i öster mellan långhus och sakristia, som ta- lar emot denna slutsats, kan ha olika förklarings- grunder. Dels är skarvar i gråstensmurverk över- huvudtaget svåra att upptäcka. Dels kan man inte utesluta möjligheten att skarven har försvunnit vid 2 - 695482 Sparrsätra och Breds ky rkor 285 286 Fig 260 a - b, ovan och nedan t h. Avlastn ingsbåge av tegel tvä rs över sakri stians söd ra gavel mot sakrist ie- vinden . Uppförd då nu varande långhus fogades till träkyrkans stensak rist ia . Foto O Ehn .1961. Upplandsmuseet. Brick /oad-relieving arch over the south gable of the vestry abo ve the vaulting. Above and bollom right. Fig 259 (t v). I nte riör mot öster. Foto 1968. Interior Iaoking E. Lejt. 287 SPARRSÄTRA KYRKA Kyrkans nordöstra hörn 3m Fig 261. Avlastningsbågen fig 260, J :200. Uppm J, av O Ehn 1961. Upplandsmuseet. Load-re/ieving arch, fig 260. l , -- 1.----- --- --- - --! --~- ----- ~ -- -·· ombyggnader av östgaveln. Denna saknar sålunda som ovan nämnts spår av äldre takkonstruktioner och muröppningar. Ä ven arkivmaterialet avspeg- lar bekymmer med östgavelns beskaffenhet. Medel utkrävdes sålunda 1633 »till att öpräta den östra gaflen efter han begynner gifua sigh ifrån hualfuet» (st prot 1633). I murverket synes inga spår efter föregångaren till nuvarande långhus. Härav torde vi kunna sluta, att det äldre långhuset har varit byggt av trä. Ett stort gråstensblock, inlagt i korgrundens södra hörn, har enligt gammal tradition bevarats som minne eller symbol av träkyrkan (fig 262). Kyrkans dopfunt stammar från 1100-talets andra hälft. Se- nast vid denna tid har träkyrkan tillkommit. Av stensakristian, som enligt ovan nämnda spår var fogad till träkyrkan, återstår sydgaveln, in- byggd i långhusets nordmur. Eventuellt kvarstår även murverk från byggnaden i väster och öster. Ojämnheter i grunden till sakristians västmur kan sålunda iakttagas ca 2 m från dess norra hörn. På motsvarande ställe i östmuren (2,20 m från norra hörnet) synes oregelbundenheter i murverket, som tyder på en murskarv. Enligt ovan nämnda iakttagelser hade den äldsta sakristian måtten: 7 x 5,3 m. sakristior av denna långsmala typ är kända bl a från Hammarby och Össebygarns kyrkor i Uppland, den förra från bör- jan fogad till en träkyrka. Båda sakristiorna har kunnat dateras till 1200-talets förra del. (SvK, Up, V: l, s 8 f, 191 f, fig 6, 183.) En ovan i inledningen citerad tradition, nedteck- nad 1672, kan måhända sättas i samband med Sparr- sätra sakristias tillkomst. Här uppges sålunda att efter slaget vid Sparrsätra kyrka 1247 en adelsman av Sparreätten »sigh till plicht, lätte Byggia widh kyrckian ett hwalf». Detta »hwalf» kan antas åsyfta stensakristian, som fogats till träkyrkan och även använts som privatkapell av Sparreätten. Detta förfarande är inte ovanligt under medeltiden. Flera exempel är kända från Finland. En motsvarighet i Uppland utgör måhända en fristående stenbygg- nad invid Uppsala-Näs kyrka, den s k Lillkyrkan. A Tuulse nämner möjligheten, att denna bygg- nad från början kan ha uppförts som sakristia till en nu försvunnen träkyrka och samtidigt ha nytt- jats som privatkapell för medlemmar av Ängel- ätten.13 Problemet äldre träkyrkor med stensakristior har tidigast observerats i Finland . Motsvarigheter till de finska kyrkorna finner vi i det genomgångna upp- ländska kyrkamaterialet förutom i Sparrsätra, bl a i Lunda, Kårsta, Närtuna, Bladåker och Kniv- sta. Flera kyrkor, där sakristian skjuter in i lång- huset, kan misstänkas tillhöra samma kyrkotyp. De flesta av de uppländska kyrkorna torde kunna dateras till 1200-talet och tjänat som förebilder till de senare daterade finska kyrkorna. Uppland ger 288 de flesta exemplen på kyrkor, ägnade att belysa problemet äldre träkyrkor med stensakristia. Exem- pel på dylika byggnader utanför Uppland kan dock urskiljas, bl a i Småland och Östergötland.l4 Beträffande träkyrkornas plan har en dylik kunnat rekonstrueras i Sjösås i Småland (SvK, Sm II:l, fig I 9, s 19). Planen utgjordes här av ett rektangu- lärt långhus med ett smalare kor i öster. l det finska träkyrkamaterialet antages, att byggnaderna har haft enkel, rektangulär plan (Tuulse, a a, s 161). stenkyrkan Under den gotiska byggnadsaktiviteten ersattes vanligen träkyrkorna av byggnader av mera be- ständigt material (fig 299 B). Under detta skede fo- gades även Sparrsätra kyrkas långhus av sten med sin höga gotiska takresning till den gamla stensak- ristian (fig 249). Underlag för stenkyrkans date- ring ger förutom den branta takresningen öst- gavelns spetstrifolienisch och spåren efter kyrkans höga, spetsbågiga, tresprångiga sydportal ovanför vapenhusets innertak (fig 256). I det inre betonades kyrkornas höjdsträvan genom högt välvda trätunn- valv eller klöverbladsvalv. Några spår av äldre tak- konstruktioner i Sparrsätra kan dock ej iakttagas på gavelröstenas insidor. stenkyrkan tillhör sålunda det skede, då gotikens höjdsträvan utbredde sig inom den uppländska landskyrkoarkitekturen. Som förebild för våra go- tiska landskyrkor i Uppland torde Tensta kyrka ha spelat en betydande roll. Kyrkans datering är om- stridd .15 En fix främre gräns för dess tillkomst ger emellertid en av dess efterföljare, Vendels kyrka, invigd 1310, med bl a samma placering av sydpor- talen som Tensta kyrka.l6 Vendels kyrka torde ha påbörjats vid tiden omkring 1290, då alltså Tensta kyrkas uppförande var avslutat. Vid tiden omkring sekelskiftet 1300 bör enligt ovanstående Tensta och Vendel ha fått efterföljare bland mera anspråks- lösa landskyrkor. Lena kyrka hör sålunda samman med Vendel både vad tegelmaterialet och bygg- nadsformerna beträffarY Ett exempel på utbred- ningen åt väster blev Sala landskyrka, som hör till Tensta kyrkas efterföljare till plan, proportioner och portalplaceringY Bland församlingar med ringare medel nöjde man sig med att låta takets branta resning svara för höjdsträvan, ofta betonad BYGGNADSHISTORIA av en takryttare.l8 Långhusmurarna byggdes låga och materialet var gråsten blott med detaljer av tegel. Exempel ger Sparrsätra, Härkeberga och Börje kyrkor. Av Sparrsätra kyrkas tegeldetaljer återfinns spetstrifolienischen i Tensta kyrkas kor. Vendels kyrkas sakristia och kor har fönster med spetstrifolieprofil. Börje kyrka har i östgaveln en högt placerad fönsterspringa i en spetstrifolie- nisch.l9 Vapenhus Under nästa skede uppfördes ett vapenhus framför sydingången (fig 263, 299 C). Byggnadsmaterialet är gråsten med tegel i gavelröstet samt övre delen av murarna (ca 30 cm). Murarna krönes av en tak- list av formsten (fig 264) . Det höga gavelröstet är ornerat med tegelblinderingar (se ovan). Vapenhus- portalen med hög, spetsbågig nisch är ej centralt placerad i gavelmuren utan förskjuten åt väster. Vapenhusportalen fick ofta denna osymmetriska placering under medeltiden, då ett altare brukade uppställas i vapenhusrummets östra del. Porta- lens omfattning samt övre del är delvis ombyggd. Sannolikt skadades portalen 1680, då vapenhuset uppges ha rämnat (L l: 2, an t i slutet av vol). Mu- rarna förstärktes dä rvid med järnband. Byggnaden täckes av sadeltak med hög resning. Taket är be- Fig 262. Gråstensblock i korgrundens södra hörn. En ligt gammal tradition minne eller symbol av träkyrkan . Foto 1967. Block of granile in foundations of S earner of the chancel. According to old tradition arelic of or symbol for the wooden church. ;:'.~~:~dr·~~ ·· ,.,·. '....·: 289 lagt med på västra sidan rundade spån, på östra sidan rakavslutade spån ; vindskidor av svarttjärat trä. Gavelnocken krönes av svarttjärat träkors . Interiören har vitkalkade väggar. I västra väggen är upptagen en bred , stickbågig ni sch . Östra delen av rummet har ett utrymme, försatt med träpanel, vilket inrymmer bod samt trappa upp t ill vinden . Anordningen hä rrö r från 1829 (räk). Den korgbå- giga dörröppningen mot kyrkorummet har delvis flersprångig omfattning. Större delen av portalens o mfattning och övre del är ändrad, må hända i sam- band med arbeten efter att vapenhuset hade rämnat på 1680-talet (fig 252). Vapenhusets höga takres- ning tala r för att det från böljan har varit välvt. Man kan antaga, att valvet har nedtagits i sa mband med reparationsarbetena på 1680-talet. U nderlag för vapenhusets datering ger gavelns ornering med rundbågefris samt till rundel förenk- lad rosblindering liksom murarn as takli st av form- sten. Dessa detaljer är karakteristiska för en grupp kyrkor i västra Uppland , Västmanland och Da- la rna. Den närbel ägna kyrkan i Nysätra kan nämnas som en uppl ändsk representant för denna kyrka- grupp, av G Boethius benämnd Torsång-Nysät ra- gruppen. Typen förekommer framför allt i Da- larna , bl a Torsångs och Svä rdsjö kyrkor, vilket tyder på att kyrkorna har påverkan från detta om- råde.20 Den senmedeltida tegelorneringen torde hän- föra byggnaden till 1400-talets första hälft. Dess rundbågefriser ä r ett exempel på reromanisering, dvs man återgår till äldre former. Friserna erinrar sålund a om orner ingen på äldsta delen av Sigtuna Maria kyrkas gavlar från 1200-talets mitt (Boeth- i u s, s 71 f). Orneringen har motsvarigheter hos en grupp kyrkor i Satakunda i Finland med kyrkan i Lempälä som ledande byggnadsverk, fullbord at 1418 eller 1419.21 sakristia Som ovan konstaterats har sakristian tillkommit i två etapper: först en långsmal sakristia, fogad till Fig 263. Vapenhuset, 1400-talets första hälft. Röstets blinde- ringar återupptar ä ldre, romanska former. Foto 1967. Porch, first ha/f of 15th century. The brickwork of the gable inc/udes o/der, Romanesque patterns. BYGG N A DSH ISTORTA Fig 264. Vapenhusets taklist av formsten. Foto 1967. C01·nice moti/ding of porch. den senromanska träkyrkan , därefter en omfattande utbyggnad till nuvarande storlek under senmedel- tiden (fig 299 D). sakristian (fig 249) är uppförd av gråsten med tegel i sydgavelns röste, omfattningar och valvsys- tem . I södra sakri stiegaveln är anbragt en avlast- ningsbåge av tegel (se ovan, fig 260- 61). Östra muren har en rektangulär fönsteröppning, förstorad 1767- 68 (räk) . Nuvarande grönmålade träkarmar samt solbänk av kopparplåt har tillkommit 1965. Öst- fönstret är markerat på Hadorphs avritning, fig 254. Byggnaden täckes av valmat tak med två tak- fall. År 1753 utgick betalning till byggmästaren Biedric för »takets ånyo uppsättande» (100 dir, räk). Taket reparerades 1960-61, varvid det erhöll ny spåntäckning av samma rundade typ som tidigare spån. Ingången från koret är stickbågig med dörr av blåmålad plåt med pålödda blommor ; nyckel- skylt i form av en blomma. Ingången är minskad, sannolikt i samband med att en korläktare uppför- des ovanför dörren (an t i L I: l , se läktare). En nu igensatt tegelomfattad glugg har lett in till sakristie- vinden (fig 260). Inga anordningar eller putsspår på sakristievinden tyder emellertid på att vinden nytt- jats som rum för sångkören eller dylikt. Gluggen har sannolikt blott utgjort ett kryphål in till vinden, som har använts som förvaringsplats eller gömställe. 291 - ..... - . _.... 1", .. , , • ' . ' ,_ , r-~ - · ~ ..... ,. ~ 1 _.. L_ 292 Gluggens tegelomfattning torde vara sekundär, san- nolikt samtidig med avlastningsbågen. sakristians inre (fig 265) täckes av ett kryssvalv av tegel med halvstensribbor, som direkt utgår från rummets hörn och sålunda är samtidigt med ut- byggnaden. Väggar och valv är vitputsade. I inner- muren öster om ingången är upptagen en rektangu- lär nisch för förvaring av nattvardskärl. Golv av obehandlad furu. sakristians utvidgning tillhör de förändringar som kyrkan genomgick under 1400-talets andra hälft. Av valvtypen att döma ägde utbyggnaden rum några decennier före kyrkorummets valvslag- ning under 1400-talets sista decennier. Valvslagning. Västtorn påbörjas De tre valven i det ursprungliga långhuset ansluter sig till den uppländska stjärnvalvsarkitekturen un- der 1400-talets senare del (fig 299 E). De synes vara samtida med de rikare utformade valven i Enköp- ings-Näs kyrka, daterade tilll400-talets slut (s 110). Av inventarierna tyder sålunda en predella, som har tillhört ett altarskåp från 1492, på att ett större byggnadsföretag, sannolikt bl a valvslagningen, då hade avslutats. I ovannämnda byggnadsföretag ingick av allt att döma även påbörjandet av ett torn i väster. I likhet med det några decennier senare västtornet i Svinnegarn nådde Sparrsätratornet emellertid ej sin fullbordan (jfr s 35 ff). Långhuset utvidgas åt väster Det ofullbordade tornbygget avslutades vid tiden omkring sekelskiftet 1500 i form av en utvidgning av långhuset mot väster (fig 299 F). Tornets murar, som uppfördes i höjd med långhusmurarna, krön- tes av taklist. I väster byggdes en ornerad gavel av tegel i munkförband (fig 255). Röstets ornering visar påverkan från en annan arkitekturgrupp än Torsång-Nysätragruppen, till vilken vi har hänfört vapenhusblinderingen. Korsorneringen samt ga- velns inramning av trappstegsvis stigande ström- Fig 265. Sakristians interiör mot nordost. Foto 1968. Interior of vestry Iaoking NE. BYGGNADSHISTORIA skift har sålunda motsvarigheter i orneringen på Svinnegams kyrkas östgavel, daterad tilll400-talets sista decennier. Fyrpassbården tyder på samband med Uppsala domkyrkotorn. Bågfrisen återfinns i Enköpings Vårfrukyrka och Fittja kyrka. 22 Över den utvidgade delen av kyrkorummet slogs ett stjärnvalv. Valvtypen med dess rikare utformade föreningslänkar mellan strålarna ger ytterligare stöd för skedets datering till tiden omkring 1500. Karakteristiskt för valven vid det nya århundradets början är sålunda ornamentala sidoskott till strå- larna, breda punktplattor m m (jfr Teda, s 163 f). Senare förändringar Utom de ovan omtalade förändringarna genomgick kyrkans inre en reparation 1837, för vilken bygg- mästaren Carl Robert Palmer an litades (st prot). Denne, som vid samma tid ledde uppförandet av Breds kyrka (se nedan), kunde emellertid blott åtaga sig en del av arbetet. De viktigaste åtgärderna 1837 var följande: Korgolvet höjdes, bänkarna lagades, nytt golv inlades i bänkkvarteren, ny pre- dikstol byggdes, altarets kors och figurer förgylldes (räk 1837). Åren 1914-15 undergick kyrkan en mera omfat- tande restaurering enligt förslag av arkitekt Georg A Nilsson, Stockholm. 23 Restaureringen omfattade i huvudsak följande åtgärder: interiören vitkal- kades, varvid kalkmålningar i en sköldbåge frilades (se nedan), korfönstret minskades, dess omfattning ornerades med kalkmålningar, i fönsteröppningen insattes en glasmålning (se nedan), 1654 års predik- stol återuppsattes, läktaren ombyggdes, ny orgel anskaffades, bänkinredningen nybyggdes, inredning målades, innanfönster insattes. Arbetet leddes av byggmästaren E Eriksson, Storvreta. Målningen av inredningen utfördes av målarmästaren Liden, En- köping. Rengörning och kalkstrykning av interiören ägde rum en ligt beslut 1954 (skr 1954, ATA). De- lar av yttertaket belades som ovan nämnts 1960-63 med ny spån av äldre typ (se not Il ). I samband med lagning och spåntäckning av sakristians yttertak 1960- 61 förstärktes ovannämnda avlastningsbåge på sakristiegaveln. Arbetet utfördes med landsantik- varien Nils Sundquist som kulturhistorisk kont- rollant (skr 1961 , ATA). 293 Fi~ 266. Kalkmålningar av renässanstyp i sköldbåge i sydväggen. Enligt inskriften på väggpilastern frånl598. Foto 1968. Murals, Renaissance style, in wall arch on S wall. According to an inscription on the pilaster, executed in 1598. 294 KALKMÅLNINGAR Kalkmålningar Vid restaureringen 1914-15 påträffades och fri- lades kalkmålningar i sydmurens näst östligaste sköldbåge (handl ang rest i O: l, fig 266). Målning- arna består av en växtranka av renässanstyp, lö- pande i sköldbågen (fig 267) samt följande inskrift på pilastern väster om sköldbågen (fig 268): »IHS l BO l 9'8» (torde åsyfta årtalet 1598). Initialerna BO Fig 267- 68. Detaljer av kalkmålningarna fig 266. Foto 1968. Delails from murals fig 266. hänsyftar sannolikt på målningarnas donator. Bland ägarna till traktens gårdar vid denna tid återfinns ovannämnda initialer hos Brita Oxe, gift med Kristoffer Oxe till Skälby i Breds socken. Brita var dotter till Torsten Svensson Stålhandske, som stupade vid Stångebro 1598 (Bred not 12). Initia- lerna och årtalet tillåter oss förmoda att målning- 295 SPARRSÄTRA KYRKA arna har bekostats av dottern till minne av faderns död. En rik växtornamentik av samma typ åter- finns bl a i valven till H äggeby kyrka i Uppland. 24 Förebilderna för renässansens kyrkmåleri hämtades från denna tids stora slottsbyggen . I Åbo slott åter- finns sålunda motsvarande växtornamentik, da- terad till tiden omkring 1530.25 Ute på landsbygden levde stilen kvar ännu vid århundradets slut. I samband med resta ureringen minskades kor- fönstret, varvid den igensatta delen av fönstret samt fönsternischen dekorerades med målningar enligt förslag av Yngve Lundström,26 fastställt 1915 (BSt). Målningarna bestå r av två änglar, som flan- kerar n uvarande fönsteröppning, samt ett krönande Gudsöga. Nedanför fönsteröppningen står följande inskrift: »Jag är Uppståndelsen och Lifvet l Den som tror på mig han skall l Jefva om han än dör.» Målningen omfattas av en växtranka av samma ut- formning som sköldbågens renässansranka (fig 269). Glasmålning I korfönstret insattes i samband med ovannämnda restaurering en glasmålning, framställande den väl- signande Kristus, enligt förslag av Yngve Lund- ström, fastställt 1914 (BSt, fig 269). Fig 269 (ovan). Korfönstret med glasmålning och kalkmålningar av Yngve Lundström 1914- 15. Foto J968. Chancel window with stained glass and murals by Yngve Lundström 1914- 15. Abo ve. Fig 270. K yrkans interiör före restau- rering 1914- 15 med äldre predikstol från 1837. Foto ATA. Interior of church be/are restoration 1914- 15, with o/der pulpit. 1837. 296 Inredning och inventarier Altaranordning Altarbordet av sten, inklätt med blåmålat trä , till- verkades på 1760-talet samtidigt med läktare och bänkar av snickarmästaren Abraham Marin, Sala (st prat 1764- 65). Altarringen indelas i rektangu- lära fält ; blåmå lad med inramninga r i brungult. Knäfallspall och bröstvä rn kläddes 1968 med gult ylle; tidigare röd plysch. Ny altarring tillverkades 1700 av snickaren Anders Nyman, Enköping (räk). Möjligen identisk med den nuvara nde. I stället för altarprydnad är i korfönstret insatt en glasmålning, infattad i en nisch , smyckad med kalkmålningar (fig 269). Tillkom i samband med restaureringen 1914- 15. Fig 27 .1. Caritas (t v) och Temperantia (t h) . Gipsfigurer från 1754 års altarprydnad, jfr fig 270. Foto 1968. Caritas (lejt) and Temperantia (right). Plaster figuresjrom the 1754 re redos, ejfig 270. 297 Fig 272. P rede lla från a lta rskåp 1492. San no likt frå n Lars Germ undssons ve rkstad , Enköp ing. Foto 1968. Predella from triptych, 1492. Probab/y from the workshop of Lars Germundsson, Enköping. F ig 273 (nedan). Kristus so m smärtoman. Deta lj av predellans målningar fi g 272 . Foto 1968 . Christ as Man of Sorrows. Detail of painting on predel la , fig 272. Boll om . Fig 274-75. Franciskus stigmat iserad (t h) , biskop Nicolaus (nedan). De- ta ljer av predellans må lningar fig 272. Foto 1968 . St Francis stigmatized (right), Bishop Nicholas (bo/lom) . Delails of paintings on predel/a, .fig 272. 299 SPARRSÄTRA KYRKA Tidigare altarprydnad Altarprydnaden bestod före restaureringen 1914-15 av en pelarställning omkring korfönstret (fig 270). Krönande listverk med Jehovahsol , från vilket föl- jande figurer är bevarade; nu i sakristian: Två kvinnaskulpturer i friskulptur av förgylld gips på trästöd och träfot: - l. Med barn vid höger sida (Caritas, fig 271)- 2. Med kanna i höger hand , skål i vänster hand (Temperantia, fig 271). Båda höjd 48. Kors med sol av förgyllt trä. Höjd 77. Altarprydna- den förfärdigades 1754 av »modelleuren» J o han Hultman27 för 600: - dir kmt (st prot 1754; räk 1755; vis prot 1757). Som krön uppsattes 1799 en förgylld sol, tillverkad av snickaren Lönberg i sam- band med reparation av altarprydnaden (räk). skulpturerna förgylldes 1837 (räk). Predella från medeltida altarskåp2S Från ett medeltida altarskåp återstår predellan av trä med figural målning, delvis avflagnad (fig 272- 75). Mittpartiet framställer mot svart, stjärnbe- strödd bakgrund Kristus som smärtaman med gloria, ornerad med fyra treflikiga liljor. Två änglar, till vänster med lilja, till höger med svärd, uppbär hans mantel (sannolikt anspelning på Yttersta dom- en). Kristus flankeras av följandefigurerfrån vänster till höger: - l. Franciskus stigmatiserad, iförd or- densdräkt, på dräkten nedanför halsen bokstaven »V», möjligen hänsyftande på V(ranciscus) eller V(ictor), segrare över synden ; - 2. biskop Niko- laus med inskriften: »Nicklas»; - 3. Gregorius den store framställd som påve, på dräkten upp- till till höger bokstaven »g»; - 4. kyrkofadern Hieronymus med lejon; - 5. biskop Erasmus med tarmar, lindade om ett vindspel ; - 6. fragment av biskop med bokpåse, ej identifierbar. Färger: över- vägande rödbrunt, brunt samt förgyllning. Längd 215, höjd 42. Uppställd i sakristian. Framställ- ningssättet är stelt och detaljerat med noggrannt tecknade men föga naturalistiska anatomiska detal- jer, exempelvis Kristi kropp och händer. Detta, lik- som sammanblandningen av kyrkofäder, biskopar samt Franciskus, talar för att altarskåpet är ett lo- kalt uppländskt arbete. Medtagandet av en Francis- kusfigur i detta sammanhang tyder på att altarskåpet har utförts i Enköping, där ett franciskanerkloster var beläget. Sannolikt är altarskåpet utfört av Lars Germundssons verkstad i En köping (jfr Bred, s 244). En anteckning i en volym i kyrkoarkivet (fig 276) synes hänsyfta på ovannämnda altarskåp: »Ad parietem redium sacrarum huig Ecclesire, ubi ingreditur, versus orientem, hac verba inscripta 1492 visuntur. Anno Dn i M CDXCII, factum est hoc opus Dno Deo in honorem». ( = På muren till denna kyrkas kor, varest man inträder, vänd mot öster, ses dessa ord inskrivna. År 1492 är detta verk gjort Fig 276. Tidigare inskrift på korväggen , nedtecknad i en volym i kyrkoarkivet (L I: 2). Inskriften daterar altarskåpet, jfr fig 272, till 1492. Former inscription on IVall of chancel, reporled in a voltune in the church archives. The inscription dates the triptych, cffig 272, to 1492. 300 INREDNING OCH INVE NTA RI ER till Guds ära.) 29 Anteckningen, som har påträffats bland a nnotationer rörande olika arbeten under 1600-talet, kan antas vara överförd från en äldre volym. Krucifix På altarbordet kors av skulpterat och målat trä (fig 277). Korsarmarna avslutas av fyrpass; kors- mitten samt sockeln har rundlar med inskrivet kors. Längs korsstam och armar knoppar, symbolise- ra nde livsträdet. Färger: brunt, sniderier i rött och gult. Höjd med sockel 105, utan sockel 93. Unggo- tik , ca 1300. Korset, vid vilket enligt snabbinv har varit fä stat ett nu förlorat krucifix, har sannolikt ursprungligen utgjort ett processionskrucifix från medeltiden. Korset, som har påträffats Jiggande mellan valven, renoverades 1914- 15, då det komp- letterades med nuvara nde sockel (O: l , sk r rö- rande rest 1914- 15). Predikstol Pred ikstol av snidat och målat trä, bestående av ko rg med underrede, l j ud ta k sa mt trappa med bröst- värn (fig 278). Den polygonala ko rgens fält ha r nischer, omfattade av bågställningar med snidade akantusornament l nischerna är insatta skul pturer fra mställande: l. eva ngelisten Markus trampande på lejon, 2. evangelisten Matteus med änglaca rn (fig 279) , 3. välsignande K ri stus med jord klotet, 4. evangel isten L ukas n'.ed oxe. Samtliga av evange- li sterna bär bok . I korgens hörn sn idade figurer, f ra mstä llande: l. Andreas med sitt kors (fig 280), 2. evangel isten Jo hannes med kalk (f i g 28 1 ), 3. Paulus med svärd , 4. Tomas med sten och la ns. Neda nför figurerna druvklasar. Korgens yta in- delas av en rik snidad o rna men tik, företrädesvis akantusornament men även ansats till broskverk. Ned till avslutas korgen av fotlist med hängande druvklasar och harpor. Underredet uppbäres av sexs idig pelare. Det polygonala ljudtakets ram list krönes av kartuscher, av vilka en bär inskriften : »A nno 1654 l den 22 l may.» Runt nederkanten hängande genombrutna ornament. På väggen ba- kom predikstolen är målat ett draperi. T rappan , som från koret för upp till predikstolen, har bröst- värn med enkel fältindelning. Tillverkades 1762-63 i samband med att predikstolen flyttades från kyr- Fig 277. K o rs från processionskrucifix. Unggotik, ca 1300. Renoverat .1914- 15. Foto .1968. Cross from a processional crucifix , ca J300. Restared in 1914- 15. 3 - 695482 Sparrsätra och Bred s kyrkor 301 302 Fig 279. Evangelisten Matteus. Detalj av pred iksto lskorgen fig 278 . Foto 1968. St Mallhew, t/re Evangelist. Detail from the pulpit in fig 278. Fig 278 (t v) . Predikstol enligt inskrift på en av ljudtakets ka rtuscher från 1654. Av H ans Hebel. Foto 1968. Pulpit , daling, according to an inscription on one of the eartouches of the sounding- board, jiom 1654. By Hans Hebel. Lejt . F ig 280 (nedan t v). Andreas med kors. Snidad figur i predik stolskorgens hörn . Foto 1968 . St Andrew with cross. earved figure on earner of pulpit. Bottom lejt . Fig 28 1 (t h) . Evangelisten Johannes . Sn idad figur i predikstols- korgens hörn. Foto J968. St John the Evangelist. earved figureon earner of pulpit. Right. SPARRSÄTRA KYRKA kans södra till dess norra sida (räk, vis prot 1757, supplement). Bågfältet nr 4, med framställning av evangelisten Lukas, synes av figurstilen och orna- mentiken att döma ha tillkommit senare, förmod- ligen i samband med restaureringen 1414-15. Predikstolen förfärdigades enligt dateringskartu- schen 1654. Mästaren till densamma, »Mäster Hans», omnämns i räk 1656, då resterande utbetalning utgick för hans arbete med predikstolen. Allt som allt uppgick summan till 300 dir kmt. År 1657 in- löstes »beleten på predikstolen ifrån Stockholm» (räk). Mäster Hans synes vara identisk med Hans Hebel, en synnerligen produktiv predikstolssni- dare vid tiden omkring 1600-talets mitt. Inte mindre än elva predikstolar har tidigare kunnat tillskrivas honom. 30 Hela gruppen är lokalt begränsad till södra och västra Uppland med tyngdpunkten i Trögds härad med predikstolen i Veckholm som viktigaste monument. Predikstolarna visar sins- emellan stora likheter. Hörnfigurerna, ornamentiken med dess ansats till broskverk i Sparrsätra åter- finnes bl a på predikstolen i Västeråkers kyrka. Predikstolar av Hans Hebel är även bevarade från de närbelägna socknarna Långtora och Torstuna. 1654 års predikstol ersattes 1837 (räk) med en ny predikstol. Denna nyttjades fram till restaureringen 1914- 15, då den äldre återuppsattes . 1837 års predikstol avbildas å äldre fotos i ATA (fig 270). Den bestod av rund korg med snidade symboliska motiv, runt ljudtak, nedtill avslutat av baldakin, samt trappa med fältindelat bröstvärn. En tidigare predikstol nämnes 1626, då »himel» tillverkades till predikstolen (an t i L I: l). Timglas Timglas för fyra glas på ståndare av snidat och blå- målat trä i genombrutet arbete. Höjd 68. Enligt räk inköpt 1734. Inköp av två tidigare timglas upp- tages i räk respektive 1684 och 1708. Bänkinredning Öppen bänkinredning, blåmålad ; konturerade gav- lar med gulbrunt kors, inskrivet i rundel (f i g 258- 59). Jugendstil. Bänkinredningen tillkom i samband med restaureringen 1914-15. Väggarnas nederdel är inklädd med spegelin- delad träpanel, sannolikt från en tidigare bänkin- redning. Rörande tidigare bänkinredningar är en bänk- längd från 1628 nedtecknad i L I: l. Den upptar 19 manfolks- och 19 kvinnfolksbänkar. År 1677 tillverkades nya bänkar av Matthias Snickare i En- köping (L I: 2, ant i slutet av vol). Bänkarnas antal hade enligt en bänklängd från detta år utökats till 22 manfolks- och 23 kvinnfolksbänkar (i L I: 1). År 1700 tillverkade snickaren Anders Nyman, En- köping, ett antal bänkar i kyrkan, bl a »Bänk för Pastore och bookstool uti den gamblas rum i hög- koren» (räk). Föregångaren till nuvarande bänk- inredning tillverkades 1762- 64 av snickaren Abra- ham Morin, Sala.31 Läktare Läktaren i väster är uppställd på ett podium, in- klätt med fältindelad, blåmålad träpanel (fig 258). Läktarbarriär med framskjutande mittparti med enkla rektangulära fyllningar; blåmålad med om- ramningar i brungult. Upptill profilerat listverk. Läktaranordningen tillkom i samband med res- taureringen 1914- 15,32 varvid den äldre läktar- barriären utnyttjades (hand) ang rest i O: 1). Väst- läktare uppbyggdes i kyrkan 1764 av snickaren Abraham Morin, Sala, som hade uppgjort två rit- ningsförslag. A v dessa utvaldes ett av förslagen , kostnadsberäknat till 700 dir kmt (st prot). Till denna läktare flyttades 1772 orgelverket, som ti- digare var uppställt på en läktare ovanför sakristie- dörren (st prot 1772, vis prot 1778). Läktare i kyr- kan omnämns tidigast 1644, då »lecht» förfärdi- gades »med dörr och lås före». 33 Orgel Orgeln byggdes 1914- 15 av orgelbyggaren E A Setterqvist & son , Örebro. 34 Fasaden har piporna ordnade i fem fält; i mitten ett större fält inom båg- ställning. Ornerad med växtornament samt överst strålsol, flankerad av harpor. Orgelverket har 11 stämmor. Orgel omnämnes tidigast 1642, då man överlade att »bort Rifua d het G: orggvärcket» (st p rot). Man beslöt emellertid att reparera densamma. Repara- tionen ägde rum 1644. I samband härmed upp- sattes orgeln på en nybyggd läktare (an t i L I: 2). 304 INREDNING OCH INVENTARIER Fig 282. Dopfunt av sandsten , äldre mälardalstyp. l l 00-talets slut. Foto 1968. Sandstone fant, old Mälar-volley type. End of 12th cent ur y. Orgeln, som enl inv 1699 hade 5 stämmor, nytt- jades ända fram till 1779.35 Verket undergick en- ligt räk 1701 en större reparation av organisten Zacharias Karre. Ny orgel byggdes 1779 av orgel- byggaren Jonas Ekengren36 (st prot 1778-79, sk r 1911, ATA). Den såldes till skolsalen 1872, då ännu en ny orgel byggdes av Daniel Wallenström37 (st prot) . Nummertavlor Två nummertavlor, rektangulära med blåmålade träramar (fi g 259). Höjd 95, bredd 60. Uppställda 305 SPARRSÄTRA KYRKA Fig 283 . Dopskål av tenn , inköpt 1706. Foto 1968. Pewter baptisma/ bow/, purchased 1706. på ömse sidor om altaret. Tillkom i samband med restaureringen 1914- 15. Rörande tidigare nummertavlor inköptes en svart »furutavla» 1706.38 En nummertavla, skänkt av för- samlingen, nämnes som nyförvärv i vis prot 1757. År 1824 inköptes även nya nummertavlor (räk). Dopredskap Dopfunt av sandsten i två stycken (fig 282). Halv- klotformad cuppa med uttömningshål, vid kan- terna spår av borthuggen ornering. Rund, koniskt formad fot med repstavsvulst. Höjd 77, cuppans dia- 39meter 65. Äldre mälardalstyp, typ II. A v samma utförande som dopfunten från Salems kyrka i Sörmland. 40 Av typ II finns några ex i Uppland, bl a i Skäfthammar och möjligen Kalmar. I Väst- manland är denna typ mera vanlig. De första dop- funtarna av typ II bör ha tillkommit redan under 1100-talets tredje fjärdedel , men verksamheten har fortgått under så gott som hela århundradet. I stället för den medeltida dopfunten av sten nytt- jades under en lång period en dopfunt av ek, upp- tagen i inv mellan 1699 och 1814; i den senare inv nämnes den vara sprucken. I dess ställe upptas 1814 ett dopbord av pärlfärgat trä. Dopfat av silver. Brett brätte med drivet och cicelerat arbete . Graverad inskrift på brättet: »Gåva av prosten S. Westin o. hans maka, Edsbyn 1968.» Diameter 61. Anskaffad genom Libraria. Utförd av silversmed Lennart Samuelson, Täby. Dopskål av tenn, rund med handtag (fig283). Höjd 10, diameter 19,5. Anskaffades 1741 , varvid en äldre dopskål av tenn , inköpt 1706, lämnades i ut- byte (räk 1706, 1741). Inv 1656 upptar en »Kopparkettel i funten». I inv 1814 antecknas, att denna skulle försäljas. Nattvardskärl Kalk av förgyllt silver (fig 284).41 Stor rund cuppa, uppåt något vidgad, sexpassformad fot , ornerad med sex emaljerade figurmedaljonger och sex hel- gonbilder i relief, cylindriskt skaft med bred, platt nod med sex runda utsprång. Foten har plan, smal fotskiva och ståkant i fonn av genombrutet fyrpassgaller. sexpassets lober har vardera en cirkelrund medaljong med emaljerad framställning (fig 284- 85) . Medaljongen infattas av smal kantlist ; emaljen är translucent, figurerna infattas i smal fyrpasslist. Medaljongerna fram- ställer: - l. Matteusängeln i knästycke, stående i halvprofil, bärande språkband med text: »S Matha.» -2. Markuslejonet, stående i profil; språkband mel- lan tassarna med text: »S Marcvs.» - 3. Tvåbent fabeldjur i profil men människoansikte en face. -4. Lukasoxen stående i profil ; mellan frambenen språkband med text: »S Luc---hus.»- 5. Johannes- örnen i profil ; språkband mellan klorna med text: »S lo--ha--L.»- 6. Den ursprungliga medaljongen bortfallen och ersatt av en slät förgylld platta med graverad dekor med initialerna IHS. Medaljong- erna förenas av en spiralvriden silvertråd som i flack båge delvis förenar dem och ovan denna silvertråd mellan medaljongerna gjutna relieffigurer, räknade från IHS. Medaljongen till höger: l. Biskop i midjebild. 2. Petrus i midjebild. 3. Liten sittande figur en face. 4. Kvinnligt helgon i midjebild. 5. Helgon i midjebild. 6. Paulus i midjebild. Figu- rerna krönes av grovt graverade baldakiner, spets- bågiga med inre trepassbåge och avslutade upp- till med vulstformig knopp med tredelat blad ; fi- gurernas och medaljongernas grund grovt nät- sgrafferad. Nodens sex runda utsprång har runda medal- jonger med kälad kant och grovt skuren bokstav på nedsänkt grund och inramas av fyrpass . Bok- stäverna bildar: »1-H-E-S-Y-S.» Mellan utsprången sitter fastlödda druvklasknoppar och ovan och ne- dan dessa pålagda, gjutna vinblad. Skaftet i två cylindriska led, i senare tid utökat med slät, ringformig led. Skaftet ornerat med blad- mönster i relief. Cuppan slät med inskrift »Sparr- 306 Fig 284. Kalk av förgyllt silver. Sannolikt inhemskt arbete, 1300-talets senare del. Cuppan vidgad 1714. Foto 1952. ATA. Silver-g ill cha/ice, probably SIVedish IVOrk , /aller ha({ of lhe l41h cenlury. The cup IVOSen/argedin 1714. sätra kyrka». Kalkens höjd 21 (exkl cuppa 13). Sannolikt inhemskt arbete med importerade me- daljonger. 1300-talets senare del. Enligt räk till- kom den nuvarande cuppan 1714, varvid den äldre mindre cuppan nedsmältes . Paten av förgyllt silver, rund med graverad dekor (fig 287).41 På brättet inskrift i majuskler på grovt nätsgrafferad grund inom graverade ränder. »Expiat: omne-nefas: XPC: quem: contiet. hoc . vas» ( = Kristus, som denna kalk innehå ller, försonar all I N REDNI NG OCH INV ENTARIE R synd). I botten mittmedaljong med graverad fram- ställning av Agnus Dei inom tolv halvrunda pass med treflikiga vinblad på grovt nätsgraffe rad grund. Inskrift under botten: »Sparrsätra kyrka .» Dia- meter 15. Samtidig med kalken. Vinkannor: - l. Av silver, delvi s förgylld . Päron- formad med snås, handtag med tumgrepp samt lock med bladknopp. Rund , profilerad fot. Gra- verad inskrift vid kannans övre kant: »Sparrsetrae. Altare. Kanna J Ao 1715.» Stämplar vid kannans 307 Fig 285- 86. Detaljer av kalkens fot med emaljerade figurmedaljonger och helgon- bilder i relief. Foto ATA. Detail of foot of chalice with ename/led figures medallians and representations of saints in relief. 308 INR EDNING OCH INV ENTAR I ER övre kant: åldermansranka, krönt huvud IL ( = Johan Lund, f 1696, t 1720, Stockholm). På locket samt under botten åldermansranka. Höjd 30. Inköpt 1715 (räk).- 2. Av silver, delvisförgylld. Päronformad med snås, handtag med tumgrepp samt lock med liggande lamm. Rund fot med gju- ten växtornamentik. Runt locket vulst med gra- verad dekor. Vid snåsens nedre del graverad blom- ma. Stämplar vid kannans övre del: S 2 ( = 1800), tre kronor, Uppsala stadsstämpel, Yttreus ( = Olof Yttraeus, f 1748, t 1810, Uppsala). Graverad inskrift runt foten: »Denna kanna Till förende Om 31 Lod skänkt af Hustru Elisabet Mats Dotter i Benala. Om gjord ock Ökad Till 100 5 l 8 Lod På Sparrsätra Kyrkas Bekostnat år 1800. Pas- tore J L Weidman.»42 Höjd 36. Gåva 1715 (inv 1713, supplement; Domkap, skr 1716). Rörande tidigare kärl för vinet upptages en »Tän- flaska» och en »Tänkanna» i inv 1656. Tennflaskan, som enligt inv 1713 var åttkantig, fanns ännu 1814 (inv). Tennkannan utbyttes 1672 mot en ny dylik (räk). Ett tennstop inköptes 1702 (räk). Antecknas i inv 1814 vara sålt. Ciborium av förgylld koppar (fig 288-89). En- dast asken finns kvar. sexsidig med pyramidformat lock, krönt av knopp. Å askens sidor är fastlödda fö ljande sittande figurer av pressat bleck inom gra- verade, treklöverformade bågställningar : l. välsig- nande Kristus, 2. Maria med barnet, 3. S Petrus, 4. S Olof, 5. S Erik, 6. S Paulus. Inskrift under botten: »Sparrsätra l kyrka.» Å asken rutverk i graverat arbete. Höjd 12. Fot och skaft förlorade. 1300-talet (Upps utst nr 595). En oblatask av trä redovisas i vis prot 1757 vara inköpt för kyrkans medel. Fanns ännu 1814 (in v). Sockenbudstyg: Kalk av silver, inuti förgylld. Liten bägarformig cuppa, rund fot. Punsad in- skrift på cuppan: »Sparrsätra Kyrka.» Stämplar på foten: H 3 ( = 1814) OB ( = Olof Bergström, Upp- sala, 1810-1827). Höjd 15,5. - Paten, slät av si lver, ovan förgylld. U n der botten inskrift: »Sparr- sätra» samt samma stämplar som kalken. Dia- meter 7. - Oblatask av silver, rund, platt. Punsad inskrift på locket: »Sparrsätra.» Diameter 3,5. För- färdigades i Uppsala 1814 (inv 1814). Sockenbuds- tyget förvaras i brunt läderfodral.- Inköp av tidi- F ig 287. Paten av förgyllt si lver. 1300-talets senare del. Foto 1953. ATA. Silver-gift paten, latter ha/f of the 14th century. gare sockenbudstyg redovisas i räk 1664 och 1692. År 1611 reparerades en sockenbudskalk (räk). Sked av förgyllt silver. Skaft i form av en kvinno- figur. Å bladet graverad kvinnofigur. Längd 15. Gåva 1616 (räk 1616; Upps Utst nr 583). Vinsil av silver. Längd 14,5. Torde vara identisk med en vinsil, tillverkad av J P Hörling 1826 (räk). - En liten vinsil skänktes även 1794 av prosten J L Weidman42 (inv 1814). Nattvardskärlen förvaras i kopparbyttor inköpta 1855 (räk). Rökelsekar Rökelsekar av malm (fig 293), åttasidigt med högt, spetsigt genombrutet lock i tre avdelningar. Höjd 46. 1400-talets senare del. A v samma typ som ett rökelsekar i Alskogs kyrka, Gotland (SvK, Go V: 2, s 227, fig 253). I Enköpings museum. Inv 1656 upp- tar två gamla rökelsekar. Ett av rökelsekaren såldes enligt räk 1764. Brudkrona Brudkrona av förgyllt silver. Ringen krönes av åtta spetsar med gröna och vita stenar. Graverad 309 Fig 288. Ciborium av förgylld koppar. 1300-talet. Foto 1968. Ciborium of gi/ded copper, 14th century . Fig 289 (nedan). Detalj av ciboriet fig 288 med figurer av pressat bleck. Foto 1968. Detail of the ciborium in fig 288, with figures of pressed sheet meta!. Bollom. 310 Fig 290- 91. Ljuskrona av järn. Medeltida typ. I Enköpings Museum. Fig 292 (nedan). Lj uskrona av järn. Medeltida (Ovan deta lj .) Foto 1968. typ. I En köpings Museum. Foto 1968. Iron chandelier medieval type. Detail, abo ve. Iron chandelier, medieval type. Bortom. 311 SPARRSÄTRA KYRKA inskrift inuti ringen: »Sparrsätra kyrka.» Nedre diameter 6, övre diameter 11,5. Tillverkad av Lib- raria. Modern. Gåva av Sparrsätra kyrkliga syför- ening (inv 1954). Ljusredskap Ljuskronor av järn: - 1. Ursprungligen för fyra ljus, två ljushållare förlorade (fig 290, 291). Består av två kransar med rundlar i genombrutet arbete, för- enade av tre band. Vid kransar och band är fast- lödda fyrbladiga blommor. Från kransarna upp- stiger liljor samt nedhänger genombrutna blad- kläppar. Höjd ca 150. Medeltida typ, jfr ljuskronor i Edebo och Färentuna kyrkor (Sv K, Up, II :2, s 887, fig 741, Up, VI: l, s 142). I En köpings Museum. - 2. För ett ljus (fig 292). Består av en krans, deko- rerad med fastlödda rosor. Från kransen uppsti- ger liljor samt nedhänger genombrutna bladkläppar. Höjd 90. Medeltida typ. I En köpings Museum. - 3. För fyra ljus i en krans (fig 265). Enkelt utförande, 1800-talet? I sakristian. Ljuskronor av malm eller mässing: - l. Med åtta armar i en krans. Mittstammen krönes av dubbel- örn och avslutas nedtill av stor kula. S-formade ljusarmar, runda droppskålar. Inköpt 1663 för 100 dir kmt (räk). - 2. Med tolv ljusarmar i två kransar. Mittstammen krönes av en figur, ri- dande på en örn, och avslutas nedtill av stor kula. S-formade ljusarmar, runda droppskålar. Inköpt 1669 (räk). - 3. Med åtta ljusarmar i en krans. Mitt- stammen krönes av dubbelörn och avslutas nedtill av stor kula med graverat vapen för adliga ätten Cruus af Edeby nr 69. Å vapnet följande inskrift: »Soli Deo Gloria» ( = Ära åt Gud allena). s- formade ljusarmar, runda droppskålar. Gåva av ägarna till Strömsnäs i Breds socken till minne av Christina Cruus43 1702 (nyförvärv 1702-08 i L I: 3). - 4. Med åtta ljusarmar i en krans. Mitt- stammen avslutas nedtill av stor kula med följande inskrift: »Till l Guds Huses Prydnad är l denna Liuscrona förährad af l Johan Staphansson i Irsta l A: 1742.» Reflexblommor, S-formade ljusarmar, runda droppskålar. Ljusplåt för tre ljus av driven och punsad mäs- sing. Rektangulär, avrundad upptill och nedtill. Höjd 40, bredd 21. 1600-talstyp. Omnämnes i inv 1699, då den var placerad över bokstolen. Ljusarmar av mässing i drivet och punsat arbete: - l. För två ljus, rund väggplatta, vridet skaft, vilket skjuter upp i en spets mellan ljushållarna. Oval platta utan inskrift. Längd 42. Sannolikt iden- tisk med en ljus~rm med två pipor vid predikstolen, inköpt 1699 (inv 1699 ; räk).- 2. Ett par för ett ljus, rund väggplatta, vridet skaft med skaftring. Längd 28. - 3. För ett ljus, rund väggplatta, vridet skaft med skaftring, oval platta utan inskrift. Längd 26. - 4. A v samma utförande som nr 3 men med annan dekor. 2- 4 1600-talstyp.- 5. För ett ljus, rund vägg- platta, vridet skaft med skaftring. Oval platta med följande inskrift: »M:I:S l I:B:RÖ l Anno l 1731.» Längd 32. Ett par ljusarmar av malm (?) för tre ljus. Rund väggplatta med drivet arbete. Längd 35. Gåva av ungdomskretsen 1925 (inv 1954-). Ljusstakar av tenn: - l. Ett par för ett ljus. Rund, kupig fot, vridet skaft med skaftring. På foten stämplar med initialerna H M ( = Hans Moritz, 1652- 1688 l 89). På denenas fot inristat : 08. Höjd 31. Tidigast upptagna i inv 1699 (jfr inv 1733). - 2. Ett par för ett ljus. Åttasidig profilerad fot, runt skaft med åttasidig skaftring. Under den enas fot inristat: »Sparrsätra Kyrka 1808», förmodligen hänsyftande på en reparation. Höjd 30. Inköpta av rusthållaren Petter Ekegren, Wiggeby 1738 (räk, inv 1745). - 3. För ett ljus. Åttasidig fot, refflat skaft med åttasidig skaftring. Under foten inris- tat: »P L (8?)». Höjd 25. Tidigast upptagen i inv 1764. -4. Ett par för tre ljus. Rund fot. Underfoten stämplar med signaturen: A Karlström. Höjd 39. 1900-talet. Ljusstake av malm för två ljus. Rund fot med ståkant, profilerat skaft. Höjd 20. Sannolikt iden- tisk med en ljusstake av malm, inköpt 1706 (räk). Ett par ljusstakar av försilvrad pläter för två ljus. Rund fot, S-formade armar. Inskrift på foten: »Sparrsätra Kyrka.» Höjd 45. Gåva av kyrkliga sy- föreningen 1933 (in v 1954- ). Ett par ljusstakar av silver för ett ljus. Rund fot, nedre delen av skaftet i genombrutet arbete. På fo- ten stämplar med årsbokstaven G 9 ( = 1957) samt initialerna MG AB. Under foten inskrift: »Sparr- sätra Kyrka l till minne av l Eric Segerström l 1960.» Höjd 25. 312 Rörande tidigare ljusstakar uppta r inv 1656 en ga mmal kopparstake samt en »Messestake ny». Textilier Antependier: - l. Av röd sammet med guldrelief- broderi: på mitten kors med törnekrona, ankare och brinna nde hjärta, dä rneda nför korslagd oliv- och palmkvist Längd 184, bredd 103. Tillkommen 190 l (inv). - 2. A v vitt linne med broderi i guld och fä rgat silke: på mitten krönt kors, omgivet av elds- lågo r. Kantad med guldba nd . Längd 184, bredd 103. Utförd av Libraria 1955, gåva av kyrkliga syför- eningen (inv 1954-). - 3. Av grönt linne med app- likat io n och broderi : på mitten JHS i guld , vitt och blått. Inskrift på fodret: »S W ( = Sofi a Widen) 1959». Längd 184, bredd 103. Mässhakar: - l. Av svart mönstrad sammet, velo urs j a rdiniere (f i g 294, jfr Jakobs kyrka, Sv K , Sth! m TV, fi g 98, s 352). På ryggstycket kors av breda sil verga loner. På framstycket Jehovahsol i silverre- liefsö m. Kantad med silvergaloner. Synes vara iden- t isk med en mäss hake »med h alleha nda färger gyllen- sa mmet», sänd från Stettin 1662 av översten Jo han Nilsson Sparrfält (anti L l :2).44 Mässha ken beskri- ves i inv 1699 ha »gyldenduksbotten och sa metsblo- mor, kors med silfrduuk och silfwerspetsan> . Det torde vara ovannä mnda mäss hake, som J 825 repa- rerades och försågs med sol och nya ga lo ner (räk). Sannol ik t färgades mässhaken svart vid sa mma till - fälle. - 2. Av svart sa mmet. På ryggstycket kors av silve rgaloner. På framstycket Jehova hsol i si lve rre- li efsö m. Kantad med sil vergaloner. Inköpt 1789 (st prot 1789 ; inv 1814). - 3. Av svart sam met. På ryggstycket kors av sil ve rga lo ner med törnekro na sa mt korslagd oliv- och palmkvist i sil ver reliefsöm. På fra mstycket Jehovahsol i si lverreliefsöm. Kan - tad med sil ve rga lo ner. Tillkommen 1866 (i nv).- 4. A v vit sidenda mast med mönster, fra mstä ll a nde eva ngeli sterna med sina attri but. Applikations- broderi i guld och färger : på ryggstycket gaffel- kors med I HS i reliefbroderi på en rundel i kors- mi tten. På framstycket mindre kors. Inskrift på fodret: »Li braria l komp M.G. ( = Märtha G a hn) l 1951.»- 5. Av grönt ylle med applikationsbroderi i guld , svart och rött: på ryggstycket gaffelkors, va rs armar möts på framstycket. Tria ngel a nbragt på rundel i korsmitten. Inskrift på fodret: »Libraria l INR E D N I NG OC H I NVENTAR I ER F ig 293. Rökelsekar av malm, 1400-ta lets senare del. I En- köpings Museum. Foto 1958 . Bronze cencer, fell/er ha/f of 15th century. komp A-L 0-K ( = Anna-Lisa Odelqvist-Kruse) l 1966.»- 6. Av blått ylle. I nskrift på fodret: »Atelje Libraria l Stockholm l komp. MSA ( = Märta Swartling Andersson) l 1968.» Stolor: - 1- 3. Två av grönt linne, en av rött siden med kors i guldband och broderi. 1900-talet. Kalkkläden:-l.Avvittsiden med applikation och broderi i guldtråd och paljetter: i mitten tri angel med inskrift Jahwe, längs kanten växtranka. K an- 313 SPARRSÄTRA KYRKA Fig 294. Mässhake av stormönst rig svart sammet, tidigare i fl era fä rger. Gåva 1662. Foto .1 968. Clwsuble of farge-putterned black velvet, former/y in several co/ours. Gift, 1662. tad med bomullsfrans. 34 x 36. Sannolikt identisk med ett kalkkläde med guldbroderi , upptaget som nyförvärv i in v 1814. - 2. A v svart siden med broderi i guldtråd, pä rlor och paljetter: i mitten kors med törnekrona och JHS. Runt mittmotivet följ ande in skrift inom koncentriska cirklar: »0 Guds Jamb so m borttager werldens synder.» I hörnen växtmotiv. K antad med guldfrans. 40 x 42. Troligtvis 1800- talet. Av samma utförande som håv nr l. (se nedan). Predikstolskläden: - l. Av vitt linne med bro- deri i grått: i hörnen rundlar med Kri sti monogram. Inskrift på fodret: »19641 1912.» 61 x 61. - 2. Av grönt linne. Nedtill broderi i rött : tre cirkelbågar, som skär varandra. Kantad med guldband. In- skrift på fodret: »Atelje Libraria l Stockholm 1968.» 50 x 50. - 3. Av blått linne. Nedtill broderad inskrift i rött och guld : »Jesus Kristus», bildande ett kors. 49 x 49. 1960-talet. Håva r: - 1. A v svart sa mmet. Indelas av guldga lo- ner i fy ra fält med broderade växtrankor. Mäss ings- ring och -holk. Troligtvis 1800-talet. - 2. Av röd sammet. Vid kanten broderad bård i guldtråd. Av- slutas av boll , överbroderad med guldtråd . Mäs- singsring och -holk, den sena re med ingrave rat Guds- öga. Tillkommen 1930 (inv 1954-). Ryamatta med växtmotiv. Färger: övervägande rött, vitt och blått. I nskrift på baksidan: »På ini- tiativ av l Sparrsätra-Breds l Lotta-avdelning l förfärdigad vintern 1946- 47.» 175 x 175 (utan frans.) Kopia av en ryamatta från Gunsta (inv 1954- ). Försvunna textilier Av ä ldre textilier av större intresse upptar in v 1656 (med kompletteringar enligt inv 1699):- l. Kor- kåpa av grön sa mmet. Inv 1814 uppger, att den då va r söndermöglad och förstörd . - 2. Mässhake av grön sammet med broderat krucifix. - 3. M äss- hake av svart sidenkam Iot med rött kors . - 4. Mäss- hake av rosenkamlot. - 5. Mässhake av »blamerat siden och guldsnören i korswis». Fanns ännu 1814 (inv). - År 1662 sände Johan Nilsson Sparrfält44 från Stettin ett altartäcke »af rödt atlask» med silkesfransar och silkessnören samt ett handkläde, broderat med mångfä rgat silke (an t i L I: 2, jfr ovan mässhake nr J). Gravar i kyrkan Gravhällar i koret:- l. Av sandsten (fig 295). In- skrift på ett rektangulärt fält på hällens övre del : »Har ligger: begrafwen wordige l man n : H : N il s Olai :45 fordom: kyrl kioherde: i Sparsatra : och: Breldhen. hwilken affsomnade i l Herranom then 10 septeml bris Anno MDCXXIX och l begroffs den 24 septembris.» D ärunder kartuscher med ini- ti alerna NS (01) ( = N il s Ola i) SAD ( = Susanna Andersdotter) inom lage rkrans. Å ömse sidor om denna till vänster dödskalle till höger timglas; ne- danför båda re p, bundna kring korslagda benkn oto r. Inskrift på ett ovalt fält på hällens nedre del : »Phili p l : Ch ri stus a r: l mittliff och d odenniar min winningh .» Kring inskriftsfälten broskverksornament; i hörnen 314 rundlar med evangelistsymbolerna. Inskrift runt hällen : »lob: 12: Iagh: wet: att: min l forlossare lefwer och han skal pa sidstone wppwalckia migh : af iordenne och iagh l skall medh thesso mine hvvdh omkladd warda och skal (i) mitt kiot fa see Gvdh.» Längd 208, bredd 132. - 2. Av sandsten . På hällens övre del kartusch med timglas, inskrivet i lager- krans . På hällens nedre del rektangulärt fält med spår av inskrift, upptecknad av Ihrfors (s 653 f): »Her under ligge r begraffven Wyrdige och wällärd Her E rick Johannis46 fordom Kyrkioherde uthi Sparsätra och Breden , affsomnade i Herranom den 28 Aprilis Anno 1656, sampt hans kera Hustru Gudsfructig och Dygdesamma Matrona Ingeborg Nilsdotter hwilken affsomnade den ...» Runt in- skriftsfältet broskverksornament. I hörnen ru nd- lar överst med blommor, nederst med timglas och dödsskalle. Spår av inskrift runt hällen , uppteck- nad av Ihrfors: »Så elskade Gud werlden at han ut- gaff sin ende Son e e e e e.» Längd 188, bredd 128. - 3. A v kalksten. Inskrift på hällens övre del : »M atth: Arenius .'17 huius. ecclesiae. P et P l A.l673» ( = Matthias Arenius kyrkoherde och prost å r 1673). I hörnen rund lar med följ ande inskrift : »Christus l Vita l Mors l Lucrum» ( = Kristus Livet Döden Vinning) . Längd 209, bredd 150. - 4. Av sandsten . Inskrift på hällen : »2 Cor 6 v 9 l Sasom the ther doo och l sy wy lefwom l uthi detta sahl hopp. Hwilar har l M agnus Laur. Sandel l fodd i Stock- holm åhr 1664 den l l december kiorckioherde wid l Sparrzetra och Breds forsamlinlgar antagen 1711 dodde 1731 l den 18 maii och probst 1728 l med thes k maka hustro l Catharina Olai Chytnea l fodd 1675 dodde 17 . . l i am te t hes barn. Ch rists ar mit ]if doden ar min winning. Philip l v 21.» I hörnen rundlar utan ornament. Längd 200, bredd 133. Runsten Runstensfragment av grå granit (fig 296, U 796, Sv R 8). Inskrift: » ... rim r lät hugga ...» l 07 x 40. Runfö ljden rimr synes utgöra en del av ett namn Grimr eller ett tvådelat namn på grimr, Torgrimr, Vigrimr eller dylikt. Ristningen ä r tydlig med bre- da, rundade linjer. Av runformer och ornamentik framgår, att stenen sannolikt är ris tad av Livsten . Fastmurad i kyrkans sydvägg i pelaren närmast sö- INREDNING O C H I NVENTARIER Fig 295 . Gravhäll av sandsten över kyrkoherde Nils Olai, död 1629. Foto 1968. Sandstone grave s/ab in memory of Vicar Nils 0 /ai, t 1629. der om ingången. Stenen , som tidiga re har täckts av träpanel , fril ades 1946 genom RAÄ:s försorg. Oljemålning, tavlor Oljemålning på duk, framställande Kristus på kor- set. Bleka färger i övervägande ljusbrunt och blått. Förgylld träram. Höjd 89, bredd 69 . - Kopia av Olof Graus avritning 1748, blyerts på papper. Svart trä ram. Höjd 27, bredd 34. - Porträtt av Karl XIV Johan. Gravyr av C Forssell48 1822 efter målning av E Gerard . Brun träram. Höjd 78, bredd 58. - Porträtt, fem st fotografier, av följande av församlingens kyrkoherdar: J Nordmark 1854- 1868, J G Collinder 1869- 1879, A J Norberg 1880- 315 SPARRSÄTRA KYRKA r Fig 296. Runstens- fragment sannolikt ristat a v L i vsten. Inmurat i kyrkans syd vägg. Foto j 968. Fragment of rune- s/one, probably earved by Livs/en. Built in/o S wall of church. 1914, F W Carlsson 1915- 1937, A Blad h 1940- 1956. Rödbruna polerade ramar. Samtliga höjd 48, bredd 40. Fattigstock Fattigstock av trä med penningbössa av järn med ett utanlås, blåmålad (fig 297). Överst en trätavla med inristad och målad inskrift: »Barmhert(igt) hierta l giör en öppen pung och hand l ther får en torftig hielp. Ther l signas folk och land. l Almosan Tin ity for Gud tack/nemlig blifver l (then) vstra icke l vet. hvad högra handen gifver. Tillfälle har tu här, vis nu Titt l hiertelag l tänk på then usla , som är fattig , brecklig, svag l si här är intet tvång gifv hvad l Tu rår och Lyster l Tu gier åt ingen ann än Christi l bror och syster.»Målad inskrift på tav- lans baksida: »Anno 1760.» Höjd 120, bössan 20. Gåva av prosten O Törnboum49 (in v 1764). Uppställd i kyrkorummet väster om sydingången. - En tidi - gare fattigbössa förfärdigades 1679 (räk). Möbler Stol med svarvade ben och ramslåar. Brun läder- klädsel å rygg och sits. Inskrift (tusch) på ryggläd- rets baksida: »Denna Stol är l skjänkt till Sparr-/ sätra Sacristia l af Prosten och Kyrkioherden Ma- gister i Johan Lorents l Weidman42 l år 1810.» Ryg- gen höjd 112. Fig 297. Fattigstock enligt inskrift skänkt j 760. Foto 1968 . Poor box , presented, according to an inscriplion , in 1760. 316 Förvaringskistor: - l . A v trä helt beslagen med gråmålad plåt. Välvt lock, tre utanlås, bärkedjor vid sidorna. Höjd 60, längd 111, bredd 51.- 2. Av gråmålat trä med svarta järnbeslag. Plant lock med ett offerhåL Två utan- och ett innanlås. Höjd 37, längd lådan 80, locket 89, bredd lådan 42, locket 44. Sannolikt identisk med en kista för vin och peng- ar, inköpt 1751 (räk).- 3. Av blåmålat trä med svarta järnbeslag. Plant lock, två innanlås. Höjd 72, största längd 95, bredd 63. Upptages som ny- förvärv i inv 1814. Övriga inventarier Plåt av silver, tidigare anbragt på en kyrkvaktar- rock (fig 298). På plåten är graverad en avbildning av kyrkan 1790 samt följande inskrift: »Åhr 1790 l Spa Sätra l Kyrka. l Eric Löfgren.» Höjd 8,5, bredd 9. En kyrkvaktarrock med ovannämnda silverplåt skänktes 1790 av sockenskräddaren Eric Löfgren (inv 1787, supplement, se även omslags- bilden). Ett par vaser av tenn upptages i senaste inv som gåva av kyrkliga syföreningen. Enligt stämplar till- verkade av A Karlström, Spånga. - Ett par vaser av silver skänktes enligt inskrift 1960 av fru Tyra Segerström till minne av maken fabrikör Eric Se- gerström, Lådö. Klockor Klockorna hänger i klockstapeln. - l. Storklockan har runt hals och slagring växtornament På kloc- kans liv änglahuvuden och putti samt på ena sidan följande inskrift: »Af slag för åtta år mitt liud för- 1oradt går l Sen iag Sparrsätra tient mern' hund- ra tio år l Nu går iag härifrån med skiämder ton och röst , l Min syster fölie giör som ock har fåt tungt bröst l Af ålder och af bruk wår mun är öpp- nad worden, l Då stora stycken föll ifrån os ned på iorden, l Hälst wi rätt såta twå i så fast många år l Ha giordt wår syssla städs at kalla Christi får, l Som i Sparrsätra är och hörd t wårt rop: A ch kom! l Wänd tig från wärld och synd, men tänck på Herrans dom l Ty ha Sparrsätra män, ja, många andra wågat l På oss en ansenlig hielp at bättra, hwad ej dågat (sic) l Och om de fölie giör när wi dem kalla på l Till kyrka och andackt, rik lön igen de få, l Hwar dag när som wår sol på hwalwet up el. neder l Går, 4 - 695482 Sparrsätra och Breds kyrkor INREDNING OCH INVENTARIER Fig 298 . Silverplåt med avbildning av kyrkan 1790. Har varit fästad vid kyrkvaktarrock, skä nkt av sockenskräddaren Eric Löfgren . Foto 1968. Silver badge with representation of the church in 1790. Was former/y attached to sexton's coat. Presented by parish tailor Eric Löfgre11. sku wi ropa högt af hiertat sucker, beder, l Till Gud som stundlig Ehr så nådigt höra månd l Såstyr han lefnad Ehr och gier en salig stund .» Enligt inskrift på andra sidan omgjuten 1741 av Isaac Rockman. 50 Höjd 116, diameter 120. storklockan göts ursprung- ligen 1630 av »M: Jöran» (räk). En lista på bidrags- givare till den nya klockan är införd i vol L I: l (an t 1624). K Maj :t beviljade 1626 tre skeppund »klockekoppar tullfritt afföre ifrå Kopparbärg- het».51 - 2. Lillklockan har runt hals och slagring växtornament På klockans liv änglahuvuden och putti samt på ena sidan följande inskritft: »Nu går iag hän, som i catholska tider l Här för har stadt att låfwa Herran blider l Och får en annan kropp gestalt och bättre skrud l Sen syster min och iag wi mistat har wårt liud l Till Herrans låf och pris, I unga, gambla, alla l Med nyian röst och ton her- efter sammankalla l Att I med hierta mun uti SpalT- sätra kyrcka l må rätslig låfwa Gud och Honom tro- ligt dyrka.» Enligt inskrift på andra sidan omgjuten 1741 av Isaac Rockman. 50 Höjd 95, diameter 90. En- ligt ovan citerade inskrift härrörde lillklockan före omgjutningen från medeltiden. En nu försvunnen handklocka upptages tidigast i inv 1656. r 317 Noter l. Ekonomisk karta över Sverige. Inventeringsbok, Sparr- sätra socken, Fornminnesavd, RAÄ . 2. Sv R , S, s 392 f. 3. Holmger, t 124S. Begravd i Skoklosters kyrka, där klost- ret var en stiftelse av folkun garna m fl ätter. Ett grav- täcke med en bild av H olmger från 1400-talets slut har tillhört hans nu försvunna gravtumba. Holmger blev ef- ter sin död föremål för en särsk ild kult, framför allt kon- centrerad till Sko (N Ahnlund, Till frågan om den ä ldsta erikskulten i Sverige, Historisk tidskrift 194S, s 313. - S Karling, Gästriklands medeltidssigil l, Konsthisto risk tidskrift 1949, s 100. - C C Sjöden, Studier i Skoklosters godspolitik, Rig 1942, s S ff. - A Tuulse , Skoklosters kyrka, Upplands kyrkor, bd IX, s 202). 4. Rannsakningar efter antikviteter, bd l , häfte l , s 35. 5. UUB, Palmskiöld vol , 276, s 397 (699). 6. ULA, Karta över kyrkogården ISSJ , O 6k. 7. St pro t JS21 ; Karta över prästgårdens ägor JS60, O sk. S. E lhrfors, U plandia sac ra, I: 2, s 64S. 9. Ritn till kyrkans uppvärmningssystem, odat (1910-15 ?), O 9r, ULA. - Fönstret synligt å äldre foto i ATA. 10. N Sundquist, Trifolium och spetstrifolium i några kyrkor i Uppland, Årsboken Uppland 1961, s 64, fig 27. l l. Randi ang yttertakets spåntäckning, bl a fotos av äldre spån, i Upplandsmuseet samt ATA 1954- 63. 12. Vid en reparation av sakristians ytterta k 1960- 61 för- stärktes avlastningsbågen . l samband härmed uppmättes och fotograferades sakrist ia ns sydgavel av O Ehn. Ma- terialet förvaras i Upplandsmuseet. - Vid utarbetandet av detta avsnitt har förf haft förmånen att samråda med landsantikvarien N Sundquist, som var kulturhistorisk kontrollant vid restaureringen. 13. A Tuulse, Träkyrkor med stensakristia, Fornvännen 1951, s 171. 14. A a, s 159 - ISl. 15. P-0 Westlund, En upplandskyrkas gotiska trätunnvalv, Fornvännen 1944, s 19. - E Lundberg, Byggnadskons- ten i Sverige under medeltiden 1000- 1400, s 5S2. - F Nordström, Tensta kyrkas arkitektur, Årsboken Uppland 1951, s 33 f. 16. Nordström, a a. 17. Lundberg, a a , s 5SS. JS. Ä ven Tensta, Vendels och Sala landsförsamlings kyrka hade takryttare (N Sundquist, Gotiska kyrkor på norra mälarstranden med takryttare, Årsboken Uppland 1966, bild 4, 6, l l). 19. N Sundquist , Trifolium och spetstrifolium, bild 27- 29, 31 - 33. 20. G Boethius, De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand, s 121 ff. - N Sundquist, Rundbågsfris och spetsbågsfri s, s S ff. 21. Boethius, a a, s 133. 22. A a, s 4S, 140. - Sundquist , a a, s 2 f f. 23. Ritningsförsl till restaureringen av G A N ilsson i BSt (3 bl), i ULA (2 bl O 7r, O Sr), i ATA (l bl) ; handl ang restaureringen 19 1 O- l 5 i O: l. T id n. artiklar rör restau- reringen i Enköpings-Posten 9/S 1912, Enköpings Tid- ning 21/12 1914.- Georg A Nilsson, f JS7 l , ·j· 1949. Arki- tekt , tecknare, grafiker. Verksam som arkitekt i ÖIÄ. Va r 1922- 37 byggnadsråd och chef för intendentbyrån i samma institution. 24. B J Kihlström, Häggeby kyrka, Upplands kyrkor, bd IX, s 220. 25. C J Gardberg, Åbo slott under den ä ldre Vasat iden, s 166 ff. 26. Yngve Lundström, f 1SS5. Dekorat ionsmålare , målare, tecknare, teaterdekoratör. L ha r utfört dekor , restau- reringar eller glasmålningar till ett 150-tal kyrkor, bl a Börstil , Järfälla och Giresta i Uppland . 27. Johan (Jöns) Hultman, t 1763. Bildhuggare och »model- leur» i Stockholm . Gift 1756 med Greta Stina Burwik, t IS05, S4 år gammal. Dennas andre ma n var porträtt- må laren Anders Eklund, t JS02 . H tillv~rkade 1754 en al- tarprydnad samt skänkte en nummertavla till Breds kyr- ka . Från altarprydnaden återstår nu två oljemålningar (se neda n). För uppgifter om Johan Hultman tackas an- tikvarien fil lic Å N isbeth. 2S. Avsnittet utarbetat i sarnarbete med antikvarien, fil lic R Norberg. 29. L I : 2, an t i volymens mitt , före series pastorum. Jfr al- ta rskåpet i Lena kyrka enligt inskrift förfä rdigat 1491 av Lars Germundsson (R Norberg, Lena kyrka, Upplands kyrkor, bd IX, s 161). 30. H Raben, Träskulptur och snickarkonst i Uppsverige un- der renässans och barock , s 133 f. 31. Vis prot 1757 supplement. - St prot 1763- 64 - vis prot 1764. 32. Ritn ti ll altan för orgeln av G A Nilsson fastst 1914, BSt. Kopia även i ULA (O sr) . 33. An t 1644 i L I : 2. - St prot 1772. 34. Kontrakt 17 /S i O: l. - Den nybyggda orgeln besikti- gades 7/4 1915. 35. Besiktning av kyrkan i samband med visitation 1764, L 1:4. 36. Jonas Ekengren, f 1736, t 1793. Stolmakare och orgel- fabrikör i Stockholm. Vid 1700-talets senare del den mest anlitade orgelbyggaren i ärkestiftet. Troligen själv- lärd, oexaminerad. Har byggt orglar bl a i Yttergran 318 1776, Bred 1778, Björksta 1778, Harg 1779, Östra Ryd 1781. 37. Daniel Wal/enström, f 1815, t 1885. Orgelbyggare 1848. Ofta an litad för renoveringar och ombyggnader. 38. Räk 1706. - An t om nyförvärv i L I: 3. 39. R Norberg, Medeltida dopfuntar i Sörmland, Sörmländ- ska kyrkor 2, s 14. - Jfr även F Nordström, Romanska dopfuntar i Uppland, Upplands kyrkor, bd IX, s VIII f. 40. A a , bild l. 4j. Beskrivningen utförd på grundval av: A Andersson, Sil- berne Abendmalsgeräte in Schweden aus dem XIV. Jahr- hundert, s 40 f. - Beskrivning av kalk 1952 och paten, odat, av A Andersson även i A T A. 42. Johan Loren t z Weidman, f 1729, t 18j 2, kyrkoherde i Sparrsätra och Bred 1776- 1812 (Herdaminne). 43. Christina Cruus af Edeby, 'i' 1701. Gift med Erik Fleming af Lais, f 1616, t 1679. Riksråd , kommissarie i reduk- tionskollegium. Dotter till landshövdingen l esper Cruus af Edeby och Ingeborg Ryning. Källor och litteratur OTRYCKTA KÄLLOR ULA: Sparrsätra kyrkoarkiv, st prot 1622, 1629 (i L 1:1), 1632- 51 , 1664 (L 1:2), 1741 (K 1:1) , 1746- 1800 (K1:2), 1802- 1841, 1858- 92 (K 1:3); räk 1611 - 1858 (L 1:1 - 5, 8); inv 1656 (i L 1:2), 1699, 1713, med tillägg 1715, 1717 (i LI:3), 1735, 1746, 1764, 1787 (i L 1:4); visprot 1695- 1725 (i L 1:3), 1746, 1749, 1757 (i K 1:2), 1764-87 (i L 1:4), 1804 (N l), 1814 (N 2); bänklängd 1628, 1677 (i L J:j) ; ant ang kyrkan, byggnads- arbeten 1631-83 (i L 1:2); memorial ang familjegravar i Sparrsätra och Breds kyrkor (i Bred N :l) ; hand! ang kloc- kornas omgjutn 1741 , bänklängd 1754, handlang kyrkogården 1780, 1881 , 1883, ang rest 1910- j5 (O l) ; karta över präst- gårdens ägor 1816 (O 3k); över prästgårdens ägor 1860 (O 5k); över kyrkogården 1881 (O 6k); restaureringsförsl 1912, 1914 (O 7r, O sr); förs! till kyrkans uppvärmningssystem (1910- 15, O 9r). - Domkap, E Y, hand! ordnade efter pastorat, 120, Sparrsätra o Bred, vol l: 1671- 1800. Innehå ller bl a: visprot 1703; 1705 ; skr (1716) ang gåva av silverkanna: vis prot 1746, 1749.- PÄ, Sparrsätra: st prot 1863- ; räk j856; inv 1834-. UUB: Nordinska sam!, vol 39 (Nordin); Palmskiöldska sam!, vol 276 (Palmskiöld). VHAA : ATA, E Jhrfors, Uplandia sacra, 1:2, s 648 ff (med en laverad tuschteckn av kyrkan från söder); snabbinv 1917 (M Åmark) . - Sockenvis ordnade hand!, inv j829; skr ang äldre orgel1911; restaureringsförsl 1912 (l bl), uppm av kyr- kans urspr sydportal, odat, osign; skr ang kalkmåln, påträf- fade vid rest 1914; ang friläggn av runsten i kyrkans södra KÄLLOR OCH LITTERATUR 44. Johan Sparrfält, son till Nicolaus Olai, se not 45. 45. Nicolaus Olai, t 1629. Kyrkoherde 1611. Gift med Su- sanna Andersdotter. O blev stamfader för Sparrmanska släkten och adliga ätterna Palmcrona, Sparrfält och Sparrschiöld (Herdaminne). 46. Ericus Johannis Rungius, t 1655. Kyrkoherde i Sparr- sätra och Bred 1631 (Herdaminne). 47. Matthias Olai Arenius, f 1611, t 1684. Kyrkoherde i Sparrsätra och Bred 1656 (Herdaminne). 48. Christian Didrik Forssell, f 1777, t 1852. Kopparst ickare med porträttgravyrer som specialitet. F är mest känd för eftervärlden genom gravyrverket »Ett år i Sverige». 49. Olof Törnboum, f j 707, t 1762. Kyrkoherde i Sparrsätra och Bred 1748. 50. Jsaac Rockman, t 1760, verksam 1731 - 1759. Mästare ca 1740 (Holmbäck). - Hand! ang klockornas omgjutning, bl a kontrakt med J Rockman 1741 , i O: l. 51. Kungl brev 15/6 1621, kopia i L l : l . innermur 1942, 1946; ang renovering av medeltida kalk 1952; beskrivnav A Andersson av kalk 1952, paten, odat; ang värme- installation j 952; a ng renovering av kyrkans interiör 1954; a ng reparation av avlastningsbåge å sakristievinden 1961 ; ang el belysn 1963. RAÄ: BSt, Kulturhistoriska byråns arkiv, restaurerings- förs! av G A Nilsson fasist 1913 ; plan, fasad mot norr, förs! till bänkgavel , sektion mot öster och väster (3 bl); förs[ till altan för orgeln av G A Nilsson fasts! 1914 (1 /3 bl); till glasmåln av Y Lundström fastst j9j4 (1 /3 bl) ; till dekorering kring korfönstret av Y Lundström fastst 1915 (1 /3 bl) ; skr angel installation för orgel och klockringn 1945 ; förs) till värmelednav Älvkarleby kraftverk fastst 1952 (3 bl), sk r ang rengöm och kalkstrykn av interiören j 954; a ng be- läggn av ny takspån 1954- 63; försl till el belysn 1963 (l bl). LMS: Ägoutbyte och rågångsbestämn av F Edling 1816 (B 56 151). Upplandsmuseet: Hand) rörande Sparrsätra, avlastnings- båge i kyrkans norra vägg över sakristian, uppm av O Ehn 1961 ; fotos tagna i samband med rest av sakristians yttertak och avlastningsbåge av O Ehn 1961; handl rörande omlägg- ning av yttertakens spåntäckning 1963. KÄLLPUBLIKATIONER Olof Grau, Hushålds anmärkningar under resan igenom Up- sala och Stockholms län år 1748. Tillika med socknekyr- 319 SUMMAR Y kior uti Upsala och Stockholms läner, aftecknade wid deras förbiresa år 1748. Utgav T Kjellberg. UFT 8:bil. I. Uppsala J9J9. Johan Hadorphs resor: Afritningar af Kyrkor och Kyrkva- pen i Upland J676- J685. Utgav E Vennberg. Sthlm J917 (A/ritningar). Svenskt diplomatarium J- 6 (t o m år 1335) och (ny ser) J-4 (åren J40J -20). Sthlm J820- J946 (SD). Sveriges runinskrifter, 8. Utg av VHAA. Sthlm 1900- (SvR). BEARBETNINGAR Almlund N, Till frågan om den äldsta erikskulten i Sverige, Historisk tidskrift J948. Sthlm J948. Andersson A, Silberne Adendmahlsgeräte in Schweden aus dem XIV. Jahrhundert. Uppsala J956. Boiithius G, De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svea- land. Sthlm J 921. Ekonomisk karta över Sverige, Sparrsätra. Sthlm J963. Gardberg C J , Åbo slott under den äldre Vasatiden . En bygg- nadshistorisk undersökning. Helsingfors J 959. Henschen I & Tuulse A, Össebygarns kyrka, SvK, Up V:J. Sthlm 1953. Desamma, Hammarby kyrka, SvK, U p V: l. Sthlm J 953. Holmbäck L M, Klockor och klockringning. Malung 1951 (Holmbäck). Karting S, G ästriklands medeltidssigill - ett verk av Bernt Notke? Konsthistorisk tidskrift 1949. Sthlm J 949. Kilhström B I , Häggeby kyrka, Upplands kyrkor J 26. Upp- sala 1967. Käl/ström O, Medeltida kyrksilver från Sverige och Finland förlorat genom Gustav Vasas konfiskationer. Uppsala J939. Lagerlöf E, Alskogs kyrka, SvK Go V:2. Uppsala J968 . Lundberg E, Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden 1000- 1400. Sthlm J940. Norberg R , Lena kyrka, Upplands kyrkor, bd IX. Uppsala J967. Densamme, Medeltida dopfuntar i Sörmland, Sörmländska kyrkor 2. Esk ilsluna J 944. Densamme, Uppsala-Näs kyrka, Upplands kyrkor, bd IV. Uppsala 1953. Summary Sparrsätra Church is about six miles northwest of Enköping, in a region rich in prehistorie remains. Forty or so have been found in the parish . A hattie was fought not far from Sparr- sätra in J 247, in w h ich Knut Långe's son, Holmger, was de- feated by Erik Eriksson of the Sparre family. According to a tradition, recorded in J672, Eriksson eaused "a vault" to be erected by the church after the battle. According to the same source, the parish , which was previously caJled Åhrby, was Nordström F, Romanska dopfuntar i Uppland, Upplands kyrkor, bd IX. Uppsala J967. Densamme, Tensta kyrka, Upplands kyrkor, bd IV. Upp- sala J953. Densamme, Tensta kyrkas arkitektur. De medeltida om- och tillbyggnaderna och kyrkans ursprungliga proportione- ring. Årsboken Uppland J 951. Uppsala 1951. Raben H, Träskulptur och snickarkonst i Uppsverige under renässans och barock. Sthlm 1934. Rannsakningar efter antikviteter. På VHAA:s uppdrag utg under red av C l Ståhle. Bd J, häfte l. Uppsala J960. Sjöden C C, Studier i Skoklosters godspolitik, Rig J 942. Sthlm J942. Sundquist N, Trifolium och spetstrifolium i några kyrkor i Uppland, Årsboken Uppland 1961. Uppsala J96l. Densamme, Gotiska kyrkor på norra mälarstranden med takryttare. I. Landskyrkor och ordenskyrkor. Årsboken Uppland J966. Uppsala 1966. Densamme, Rundbågsfris och spetsbågsfris. Två dekorativa tegelmurningsmotiv i Upplands, Västmanlands och Dalar- nas gotiska landskyrkor. Byggnadsfirman Anders Diös AB Verksamhetsberättelse för å r J968. Uppsala J969. Tuulse A, Skoklosters kyrka, Upplands kyrkor, bd IX. Upp- sala 1967. Densamme, Träkyrkor med stensakristia. Fornvännen 195J :3. Sthlm 1951. Ullen M, Kyrkorna i Sjösås. SvK, Sm TT:I. Uppsala 1967. Upsala ärkestifts herdaminne J- 3. Upsala J 842-45; 4, 1893 (Herdaminne). Utställningen av äldre kyrklig konst i Uppsala J9J8. Katalog. Uppsala J9J8 (Upps Utst). Westlund P-O, En upplandskyrkas gotiska trätunnvalv, Forn- vännen 1944. Sthlm J 944. Tidningsartiklar a ng rest J 9 14- 15 i Enköpings-Posten 9/8 J912, Enköpings Tidning 21 /12 J9J4. Silverstämplar tydda enligt G Upmark, Guld- och silver- stämplar i Sverige J520-1850. Sthlm J925, samt Guld- och silverstämplar, Svenskt silversmide J 520- J850, IV. Sthlm J 963. Tennstämplar tydda enligt B Bruzelli, Tenngjutare i Sverige under kontrolltiden 1754- J912. Sthlm J967. given the name Sparrsätra, a name mentioned for the first time in a document dated 1303. HISTORY l. On the evidence of the late Romanesque baptismal font in the church , t here was a t i m ber church, dating from the seeond half of the J 2th century, on the site of the present church. A 320 c s t o n e v e s t r y w a s a t t a c h e d t o t h e t i m b e r c h u r c h . T h e s o u t h g a b l e o f t h e v e s t r y i s n o w p a r t o f t h e n o r t h w a l l o f t h e p r e s e n t n a v e . I r r e g u l a r i t i e s i n t h e m a s o n r y s u g g e s t t h a t p a r t s o f t h e w a l l s o f t h e f o r m e r v e s t r y r e m a i n i n t h e w e s t a n d e a s t , t o o ( f i g 2 5 0 ) . T h i s b u i l d i n g b e l o n g e d t o a t y p e w i t h a I o n g , n a r r o w c h a n c e l ( f i g 2 9 9 A ) , k n o w n f r o m , a m o n g o t h e r s , H a m m a r b y a n d Ö s s e b y g a r n c h u r c h e s i n U p p l a n d , o f w h i c h t h e v e s t r i e s o f b o t h d a t e f r o m t h e f i r s t h a l f o f t h e 1 3 t h c e n t u r y . T h e o r i g i n o f t h e v e s t r y a t S p a r r s ä t r a m a y p e r h a p s b e a s s o c i a - t e d w i t h t h e " v a u l t " w h i c h , a c c o r d i n g t o t r a d i t i o n , w a s b u i l t b y E r i k E r i k s s o n a t S p a r r s ä t r a C h u r c h . T h i s " v a u l t " m a y b e a s s u m e d t o r e f e r t o t h e s t o n e v e s t r y , w h i c h m a y a l s o h a v e b e e n u s e d a s a p r i v a t e c h a p e l b y m e m b e r s o f t h e S p a r r e f a m i l y , w h i c h w a s a c u s t o m d u r i n g t h e M i d d l e A g e s , a n d i s k n o w n m a i n l y f r o m F i n l a n d . I I . T h e p r e s e n t s t o n e n a v e w i t h i t s h i g h G o t h i c r o o f e r e c - t i o n w a s j o i n e d a b o u t 1 3 0 0 t o t h e s t o n e v e s t r y o f t h e t i m b e r c h u r c h ( f i g 2 9 9 B , 2 4 4 , 2 4 9 - 5 3 ) . W h e n t h e s o u t h g a b l e o f t h e l i : - . - . · - 1 1 ~------_j.S 2 1 A . _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ . . B D E F F i g 2 9 9 . K y r k a n s p l a n u t v e c k l i n g , l : J O 0 0 0 . J S ö d e r b e r g 1 9 6 9 . D e v e l o p m e n t o f p l a n o f c h u r c h . S U M M A R Y v e s t r y w a s b u i l t i n t o t h e n o r t h w a l l o f t h e n a v e , t h e d i f f e r e n c e i n t h i c k n e s s b e t w e e n t h e s e t w o w a l l s w a s e v e n e d o f f b y a b r i c k l o a d - r e l i e v i n g a r c h , o v e r t h e g a b l e a b o v e t h e v a u l t i n g o f t h e v e s t r y ( f i g 2 6 0 - 6 1 ) . R e m a i n s o f t h e p o i n t e d a r c h o f t h e S o u t h e n t r a n c e a b o v e t h e p o r c h c e i l i n g ( f i g 2 5 6 ) . I I I . D u r i n g t h e f i r s t h a l f o f t h e 1 4 t h c e n t u r y , a p o r c h w a s b u i l t i n t h e s o u t h - w e s t ( f i g 2 9 9 C , 2 6 3 ) . T h e o r n a m e n t a t i o n o f t h e g a b l e , a n d t h e c o p i n g o f t h e w a l l s ( f i g 2 6 3 ) , a r e t y p i c a l o f a g r o u p o f c h u r c h e s i n w e s t e r n U p p l a n d , V ä s t m a n - l a n d a n d D a l a r n a , t h e s o - c a l i e d T o r s å n g - N y s ä t r a g r o u p . T h e l a t e m e d i e v a l o r n a m e n t a t i o n w i t h r o u n d e l s a n d r o u n d - a r e h e d f r i e z e s a r e e x a m p l e s o f r e v i v e d , o l d e r f o r m s , i n t h i s c a s e d a t i n g f r o m t h e s e e o n d h a l f o f t h e 1 3 t h c e n t u r y ; c f S t M a r y ' s C h u r c h , S i g t u n a . T h e o r n a m e n t a t i o n h a s i t s e q u i v a - l e n t s i n a g r o u p o f c h u r c h e s i n S a t a k u n d a , F i n l a n d , w i t h L e m p ä l ä C h u r c h a s t h e f o r e m o s t b u i l d i n g , c o m p l e t e d i n 1 4 1 8 o r 1 4 1 9 . T h e p o r c h d o o r w a y h a s a t a l l , p o i n t e d - a r e h e d n i c h e ; c f T u n a C h u r c h , U p p l a n d . l Y . T h e v e s t r y w a s e n l a r g e d d u r i n g t h e s e e o n d h a l f o f t h e 1 5 t h c e n t u r y t o i t s p r e s e n t s i z e ( f i g 2 9 9 D , 2 4 9 ) , w h e n i t w a s e q u i p p e d w i t h a b r i c k c r o s s - v a u l l w i t h h a l f - b r i c k r i b s ( f i g 2 6 5 ) . V . T h r e e b r i c k w o r k s t e l l a r v a u l t s w e r e c o n s t r u c t e d a t t h e e n d o f t h e 1 5 t h c e n t u r y ( 2 9 9 E , 2 5 8 - 5 9 ) . D u r i n g t h e s a m e p e r i o d , t h e t o w e r w a s p r o b a b l y b e g u n a t t h e w e s t e n d o f t h e n a v e . T h e a c q u i s t i o n o f a t r i p t y c h i n 1 4 9 2 , t h e p r e d e i l a o f w h i c h i s p r e s e r v e d , p r o b a b l y e l o s e d t h i s p e r i o d . V I . T h e t o w e r w a s c o m p l e t e d a r o u n d t h e e n d o f t h e 1 5 t h c e n t u r y , w i t h t h e e x t e n s i o n o f t h e c h u r c h w e s t w a r d s ( f i g 2 9 9 F ) . T h e w a l l s o f t h e t o w e r w e r e b u i l t t o t h e s a m e h e i g h t a s t h e w a l l s o f t h e n a v e , a n d c r o w n e d w i t h a c o p i n g . T h e w e s t g a b l e w a s d e c o r a t e d w i t h b r i c k w o r k ( f i g 2 5 5 ) s h o w i n g i n f l u e n c e f r o m t h e e a s t g a b l e o f S v i n n e g a r n C h u r c h , d a t i n g f r o m t h e l a s t d e c a d e s o f t h e 1 5 t h c e n t u r y . T h e q u a t r e f o i l b o r d e r s u g g e s t s i n f l u e n c e f r o m t h e d e c o r a t i o n o f U p p s a l a C a t h e d r a ! . A b r i c k s t e l l a r v a u l t w a s c o n s t r u c t e d o v e r t h e e x t e n s i o n o f t h e n a v e , l o w e r t h a n t h e o t h e r t h r e e v a u l t s ( f i g 2 5 0 ) . I t s m o r e e l a b o r a t e s y s t e m o f r i b s c o n f i r m s t h e d a t i n g o f t h e p e r i o d t o a r o u n d 1 5 0 0 . V I I . T h e r o o f w a s r e b u i l t 1 7 4 7 - 4 8 . T h e w i n d o w s w e r e g i v e n t h e i r p r e s e n t s h a p e i n 1 7 5 3 , w h e n a n e w w i n d o w w a s o p e n e d i n t h e n o r t h w a l l . T h e w e s t e n t r a n c e w a s a d d e d i n 1 7 6 7 - 6 8 , b e l o w t h e w i n d o w i n t h e w e s t g a b l e ( f i g 2 4 9 ) . V I I I . A n e w w i n d o w w a s m a d e i n t h e n o r t h w a l l i n 1 8 2 6 . I n 1 8 3 9 t h e i n t e r i o r o f t h e c h u r c h w a s r e p a i r e d u n d e r t h e l e a d e r s h i p o f C a r l R o b e r t P a l m e r , t o w n m a s t e r b u i l d e r o f J ö n k ö p i n g . T h e c h a n c e l f l o o r w a s r a i s e d , t h e p e w s r e p a i r e d , a n e w f l o o r l a i d u n d e r t h e p e w s , a n e w p u l p i t b u i l t a n d t h e f u r n i s h i n g s r e p a i r e d . I X . I n 1 9 1 4 - 1 5 a m o r e e x t e n s i v e r e s t o r a t i o n w a s m a d e a c - c o r d i n g t o p l a n s b y G e o r g A N i l s s o n , a r c h i t e c t , S t o c k h o l m . T h e m a i n i t e m s o f t h i s r e s t o r a t i o n w e r e : i n t e r i o r l i m e - w a s h e d , a n d t h e m u r a l s i n o n e o f t h e w a l l a r e h e s u n c o v e r e d , t h e c h a n c e l w i n d o w r e d u c e d i n s i z e a n d t h e s u r r o u n d d e c o r a t e d w i t h p a i n t i n g s , t h e w i n d o w o p e n i n g g l a z e d w i t h s t a i n e d g l a s s , 3 2 1 SUMMAR Y a pulpit dating from I 654 installed, the gallery reconstructed , a new organ installed, pews rebuilt, furnishings painted and double-glazed windows installed. This work was supervised by E Eriksson , master builder of Storvreta. The interior was cleaned and lime-washed in 1954. Parts of the roof were recovered with newshingles of an old type in J 960-63. MURALS, STAINED GLASS During the restoration of J 914-J5, murals in the seeond most easter ly wall arch were uneovered: twining plants of Renais- sance type, and the legend IHS/B0/9'8 (fig 266-68), referring probably to Brita Oxe, the wife of Kristoffer Oxe of Skälby in the parish of Bred. The paintings were no doubt donated by Brita Oxe in memory of her father, Torsten Svensson Stå l- handske, who fell in the Battle of Stångebro in 1598. The prototype of the church murals of this period were found in the l arge palaces ; cf paintings in Åbo Castle, ca J 530. In conjunction with the restoration of 1914- 15, when the chancel window was reduced in size, the window surround was painted according to suggestions by Yngve Lundström, who also designed the stained glass window- a representation of Christ pronouncing a benediction (fig 269). FURNISHINGS I. Of the medieval furnishings the following items remain: Sandstone baptismal font with traces of obliterated orna- ment round the edge of the bowl (fig 282). Old Mälar-valley type, dating from the seeond half of the 12th century. Cross from a processional crucifix, on which was once a figure of Christ, now lost; 14th century (fig 277) . Chalice with paten, silver-gilt, dating from the latter half of the 14th century (fig 284-87). The chalice has a stem, and a hexafoil foot , decorated with six enamelled medallions and six reliefs of saints. Probably native work with imported medal- lions. The cup was remodelied in 1714. Case for ciborium, copper-gilt, 14th century (fig 288- 89). Bronze censer, in the form of a tower, latter half of the 15th century (fig 293). Predella of triptych, with figure paintings representing Christ as Man of Sorrows, flanked by fathers of the church , bishops and St Francis (fig 272- 75). According to an inscrip- tion, no longer extant but recorded in the 17th century (fig 276), the triptych was made in 1492, probably by Lars Ger- mundsson , a well-known joiner and maker of triptychs, of En köping. Two iron chandeliers with clipped lilies and iron tongues, with welded-on flowers (fig 290- 92), of medieval type. H. Of the post-reformation furnishings , the following may be mentioned: Pulpit (fig 278- 81), made in 1654 by Hans Hebel, a pro- duclive constructor of pulpits in the middle of the J 7th century, active in southern and western Uppland . Two brass chande- liers were purchased in J663 and 1669 respectively. A black velvet chasuble with palmette pattern is probably identical with one brought to Sweden from Stettin by Colonel Johan Nilsson Sparrfelt in 1662 (fig 294). Silver flagon, purchased in 1715; hour-glass, purchased in 1734. Thebells were recast in 1741 by Isaac Rock man. A poor- box, placed by the south entrance of the church , was pre- senled in 1760 (fig 297). A silver badge, to be worn by a parish officer, with a re- presentation of the church in 1790 (fig 298 and cover). Pews, gallery, organ and hymnboards were acquired in conjunction with the restoration of 1914-15. A new baptismal dish was donated in 1968. 322 BREDS KYRKA Uppland, Uppsala län, Åsunda härad, Åsunda storkommun, Uppsala ärkestift, Trögds och Åsunda kontrakt Breds kyrka ligger vid gränsen till Västmanland en dryg mil nordväst om Enköping. En väg ledde for- dom från Västmanland över Skarsvad och Boda in till Åsundabygden. stenåldersfynd vid Skarsvad vid Sagån, talar om detta vads betydelse.1 Vid Boda öster om Sagån antyder lämningar efter ett flätverks- hus, att en bronsåldersboplats har varit här be- lägen.2 Om tidig bebyggelse i socknen vittnar ett stort antal fornlämningar. Icke mindre än ett åttiotal har kunnat kartläggas. 3 Bland dessa märkes flera grav- fält samt en klipphäll vid Lundby, på vilken fem skeppsbilder är ristade. Sockennamnet »bred» omtalas tidigast 1291 (SD nr 1031). Kyrka i Bred nämnes i ett gåvobrev, av- fattat 1298 vid Breds kyrka (»Actum apud ecclesiam Bredh», SD nr 1222). Den nuvarande kyrkan, uppförd 1836-37 enligt ritningar 1824 av Fredrik Blom, är en företrädare för den enkla saklighet, som vid denna tid karak- teriserade nyklassicismen i Sverige. Tornets över- byggnad ändrades 1892. Kyrkan har eljest bibe- hållit sin arkitektur oförändrad sedan byggnads- tiden. Vid den nuvarande byggnadens uppförande rev man en på samma plats belägen medeltida sten- kyrka. Dess utformning är känd genom avritningar av Johan Hadorph på 1680-talet och Olof Grau 1748. Ytterligare upplysningar om byggnaden ges i arkivmaterialet, bevarat sedan 1600-talets början. Kyrkan tillhörde, så långt vi kan följa den, den enkla rektangulära kyrkatypen av gråsten med in- blandning av tegel, rikt företrädd i Uppland allt- sedan tiden omkring 1300. En tradition, nedtecknad i en skrivelse till Upp- sala domkapitel, 4 som kan tidfästas till drottning Kristinas regeringsår, förtäljer, att stenkyrkan har föregåtts av ett kapell av trä: »Förähn såsom Breeds kyrkia blef funderat, hafwer församblingen bygt sigh ett Capel af trädh, på een Steenbacka, straxt ofwan före, ther kyrkian nu bygd ähr: ther the inga Lijk kunde begrafwa för Stenar och Berg.» Traditionen var vid denna tid i större utsträckning än vad som nu är fallet en viktig berättande källa. I detta fall synes den därtill, som nedan skall visas, ha stöd i vid nämnda tid bevarade dokument. Nedan lämnas skilda beskrivningar av den medel- tida och den nuvarande kyrkobyggnaden med till- hörande inredning och inventarier. Fig 300. Situationsplan, l: 2 000. Uppm J Söderberg 1955. General plan. 323 ~8 ~~ :..,. Kyrkogården Kyrkogården (fig 300) utvidgades med ett område åt väster i samband med den nuvarande kyrkans uppförande 1836- 37 (st prot). Dess tidigare kva- dratiska planform framgår av en karta i LMS 1816.5 På kartor i LMS från 1704 (fig 302) och 17596 har kyrkogården oförändrad utsträckning. Inhägnaden består av gråstenskallmur med en uppkastad jordvall, sluttande in mot kyrkogården. Muren fick denna utformning i samband med kyrko- gårdens utvidgning åt väster (st prot 1836-39). Mu- rad inhägnad, täckt med grus och torv, uppfördes på 1740-talet (st prot 1745- 46, vis prot 1764). En träinhägnad på västra sidan ersattes först 1780 med stenmur (vis prot 1764, supplement). Före stenmurens tillkomst omgavs kyrkogården av spåntäckta bogårdsbalkar, tidigast omnämnda i st prot 1633. Bräder till bogårdstaket omtalas i räk 1707. På en avritning av kyrka och kyrkogård av Olof G ra u 1748 är vidare den taktäckta kyrkogårds- inhängnaden markerad (fig 303). Ingångar Huvudingången i söder omfattades 1838 med fyra segmentformigt avslutade stenpelare, de mellersta med Karl XIV Johans namnchiffer samt årtalet 1838. Från söder leder en ingång med två stenpe- lare av samma utformning in till kyrkogården. I ingångarna smidda grindar från 1838 (st prot). Kyrkogården hade tidigare två murade stig- luckor, en i söder och en i öster, markerade på Graus avritning 1748. De uppfördes enligt räk 1745- 46 av murmästaren Petrus Norström. 7 En tidigare stiglucka i söder tillkom 1631 : »631 upbyd- hes den södra stegelukan» (L I : J, s 52 verte). Klockstapel Till Breds gamla kyrka hörde en klockstapel, på ovannämnda karta 1816 markerad på kyrkogårdens södra del. Den uppfördes 1763 av byggmästaren Eric Strandberg, vilken förelade församlingen två Fig 301. Breds kyrka från sydväst. Foto 1967. Bred Church from S W. förslag till klockstapel (st prot, vis prot 1764). Soc- kenstämman beslöt att uppföra stapeln enligt det ena av förslagen, som visade likheter med Torstuna klockstapel, uppförd av samme byggmästare. En föregångare till denna stapel av öppen klock- bockstyp synes på Graus avritning 1748. Denna torde härröra från 1620, då klockstapeln »restes up aff nyio» samt spåntäcktes och tjärades de följande åren (ant i L I: 1). Bodar En materialbod av rödfärgat timmer är belägen vid kyrkogårdens sydvästra hörn. En bod, 1838 nytt- jad som sockenmagasin, flyttades till denna plats i samband med kyrkogårdens utvidgning åt väster (st prot). På Graus avritning 1748 är en bod mar- kerad väster om kyrkan (fig 303). »Kyrkiobodem> omnämns tidigast i räk 1658. Runsten Runsten av grå granit (U 795).8 Inskrift: »Ting- björn lät hugga stenen efter sina söner.» Stenen är avslagen nedtill samt i högra kanten, varigenom en del av ristningen gått förlorad. Höjd 128, bredd 117. Ornamentik, runformer, huggningsteknik m m ta- lar för att stenen är ristad av Livsten. Omstän- digheten att namnen på de båda sönerna saknas kan måhända få sin förklaring av att minnesmärket har bestått av två stenar, en nu förlorad , med sö- nernas namn. Motsvarande parstenar, sannolikt uppförda av samme ristare, finns vid Norrby (U 766 och 767). Stenen uppställdes 1945 genom RAÄ :s försorg på sin nuvarande plats söder om kyrkans västingång vid kyrkogångens östra kant . Uppges tidigare, bl a i Rannsakningar efter antikviteter (s 35) och inv 1829, vara inmurad i kyrkogårds- muren. Gravvårdar A v äldre gravvårdar på kyrkogården märks ett an- tal kors av smidesjärn från 1800-talet, bl a över kyrkoherden Johan Erik Molin, f 1792, t 1850, syd- väst om kyrkan . 325 BREDS MEDEL TIDA KYRKA Fig 302. Kyrkan med omgivning 1704. Detalj av karta LMS. Clturch and surroundings, 1704. Äldre kyrkogård En ovan omnämnd tradition,4 nedtecknad på 1630- 50-talet, förmäler, att en tidigare kyrkogård har vari t belägen på en backe strax ovanför kyrkan (fig 304). På grund av stenar och berg kunde emel- lertid gravar här ej upptagas. Församlingen be- gärde därför av »Espelunda och Ekelunda Byiar, at them kunde blifwa efterlåtit, instängia sigh een Lägerplass, nedan för baken på theras Egor, hwil- ket them blef tillåtit, och instängde samma Läger- stadh medh Giersgård». Sedermera donerade tre bröder jord »af samma Byiars Egor till Kyrkian , ther hon skulle byggias på». Samma tradition åter- ges i varierad version i inv 1829, där dessutom be- rättas, att grävning av grund till kyrkan hade på- börjats på icke mindre än tre olika platser. DEN RIVNA MEDELTIDA KYRKAN En medeltida kyrka, belägen på samma plats som den nuvarande, revs i samband med dennas upp- förande 1836- 37. N ågra spår av den äldre kyrkan kan nu ej iakttagas. Murarna revs, ny grund gräv- des. Material från den äldre byggnaden samt delar av dess inredning nyttjades emellertid till den nya kyrkan. Fig 303. K yrka och kyrkogård 1748 enligt Olof Grau (UFT 8). Church and churchyard, 1748, according to Olof Grau. 326 DEN RIVNA MEDELTIDA KYRKAN Fig 304. Tradition rörande tidigare träkapell i Bred samt förläning av nuvarande kyrkoplats. Ned- tecknad på J630- 50-talet (ULA, domkap). Tradition concerning an earlie r wooden chapel at Bred, and grant ofpresent sit e of church. Written do111n in the 1630's to 50's. Källmaterial E n av de viktigaste källgrupperna till vår kunskap lor ger oss en likartad bild av den medeltida kyrkan , om den medeltida kyrkan är ritningsförslagen till men den tidigare ritningens detaljrikedom och nog- den nya kyrkan, där det rivna långhusets plan är grannhet gör att vi här bäst kan studera kyrkan. De markerad (fig 307, 313-14). Vid en visitation 1764 iakttagelse r vi kan göra på dessa båda avritningar, samt inventering 1829 uppmättes vidare kyrkans inre kompletteras av uppgifter i ark ivmaterialet, fram- mått. Till vår kännedom om kyrkans närmare ut- för allt beskrivningar av kyrkan 1764 och 1829, den formning bidrar framför allt två avritningar av senare strax före kyrkans rivning. 9 Diverse föränd- kyrkobyggnaden : av Johan Hadorph 1681 (fig 305) ringar och reparationer kan vidare följas i räk och samt av Olof Grau 1748 (fig 303). Dessa båda käl- st prot. 327 Kyrkobyggnaden Plan och byggnadsmaterial Enligt ovannämnda ritningsförslag till den nya kyrkan, följer denna det medeltida långhusets mur- sträckning i väster, söder och norr. Mot öster sträck- te sig långhuset till en gräns ca l m från sydmurens östfönster (fig 308). Uppmätningarna av kyrkans inre mått 1764 och 1829: längd 31 1/2, bredd 14 1/2 (1829: 14 1/8) alnar, överensstämmer med den me- deltida kyrkans markering å ritningsförslagen. Till det rektangulära långhuset är på Hadorphs och Graus avritningar fogat ett vapenhus i söder. En- ligt arkivalierna hade kyrkan även en sakristia, som får antas ha haft den traditionella placeringen i norr. Byggnadsmaterialet bestod av gråsten med användande av tegel i gavelröstena (inv 1829), vilka enligt Hadorphs avritning hade blinderings- nischer i öst- och vapenhusgaveln. Rappning av yttermurarna omtalas 1705 (vis prot) och 1745- 46 (räk). Fönster, ingångar Hadorph markerar blott två rundbågiga fönster, ett högt placerat i sydmuren strax intill vapenhuset samt ett i östgaveln. Räk berättar om ytterligare fönsters tillkomst. Två fönster upphöggs sålunda 1754. 1764 års beskrivning anger fönstrens place- ring: »Fensterna, et på Östra gafvelen, och 2 på Södra Sidan, äro nya, för kyrkans medel förfärdi" gade och bak uti kyrkan et litet gamalt fenster.» Ingång till kyrkan ledde genom vapenhuset i sö- der med dess rundbågiga ytterportaL Enligt vis prot 1804 hade en ingång i väster då nyligen blivit upptagen. Yttertak Yttertaken hade fram till kyrkans rivning spån- täckning (st prot 1836), som enligt räk krävde oav- låtligt underhåll. En takryttare nedtogs 1659: »all- denstund det tornet som stodh mitt uppå kyrkian skakade och brekte hualfuet när storm wardem (LI: l, s 29, räk 1659). Yttertaket ombyggdes på 1740-talet av Anders Ersson i Ål i samband med en större reparation, då kyrkan rappades, bänkar och stigluckor byggdes m m. Valv Kyrkorummet täcktes av tegelvalv, som på grund av sprickbildningar krävde åtskilligt underhåll. År 1640 reparerades sålunda valvet (st prot 1639, supp- lement). År 1658 föll halva korvalvet ned och slog sönder delar av korets inredning och inventarier. Valvet reparerades 1659 av »Mäster Johan bygg- mästare» och kyrkan förstärktes med järnstänger (L I: l, s 28 verte f). Kyrkotyp, datering Den bild av Breds medeltida kyrka, som framgår av ovanstående material, kan sammanfattas sålunda: rektangulär gråstenskyrka med tegelornerat gavel- röste, vapenhus i söder samt sakristia i norr. Spån- klätt yttertak med takryttare, tegelvalv. Kyrkatypen är rikligt företrädd i Uppland allt- sedan tiden omkring 1300. Närmaste frände till kyrkan är Sparrsätra rektangulära stenkyrka, som omkring 1300 ersatte en äldre träkyrka. För sam- stämmigheten mellan dessa båda byggnader talar även det förhållandet, att Breds kyrka har haft en föregångare av trä. Som ovan i inledningen har nämnts, berättar en tradition,4 nedtecknad på 1630- 50-talet, att stenkyrkan har föregåtts av ett kapell av trä. Samma tradition förmäler, att »een Gammal Kyrkiones Book, then tidh kyrkian bygdes» då var bevarad. En betydligt senare uppgift ges i inv 1829: »H vad vidare är bekant om denna kyrka, är att den år 1330 war byggd.» Skäl talar för att uppgiften har stöd i tidigare befintligt arkivmaterial. Rann- sakningar efter antikviteter upptar sålunda »Een gammal kyrkiones Rächenskapsbook, skrifwen» (s 35). Av den nuvarande kyrkans inventarier har en träskulptur, framställande en apostel, sannolikt tillhört ett helgonskåp från 1300-talets andra fjärde- del, måhända anskaffats i samband med att sten- kyrkan uppfördes. 328 KYRKOBYGGNADEN Fig 305. Kyrkan 1681 enligt Afrit- ningar. The Church in 168 J. Utvidgnings- och restaureringsförslag Ett förslag till utvidgning av kyrkorummet å t väster, uppbärande ett västtorn , upptogs på sockenstäm- ma 1798 av prosten J L Weidman.l0 Denne fram- höll , att kyrkan började bli för liten för socknens växande folkmängd . Då emellertid kyrkan , bl a vid besiktning 1804, befanns till »hwalfwet vara bristfällig till murarne sprucken» uppsköts utvidg- ningsförslaget Kyrkan bes iktigades 1805 av mur- mästaren Körsner, Västerås, vilken även påpekade att östgaveln hade börjat luta och ge sig (st prot). Ma n övervägde vidare att ersätta det spruckna te- gelvalvet med ett gipsat valv av bräder. Denna åt- gä rd tillbakavisades emellertid av församlingen. Vid sockenstämma 1807 fra mfördes olika för- slag till den skadade byggnadens iståndsättande: Inredning och inventarier Den medeltida kyrkans inredning och inventarier beskrivs med utgångspunkt från föremålsbeståndet strax före kyrkans rivning, återgivet i inv 1829. De föremål, som har överförts till den nuvarande kyr- kan, behandlas närmare bland dennas inredning och inventarier. dels att byggnaden behölls oförändrad och blott genomgick en restaurering, dels att kyrkan res- taurerades, utvidgades åt väster samt försågs med västtorn. Kyrkan rives E n mera omfattande ombyggnad av kyrkan disku- terades under de fö lj ande å rtiondena. År 1824 upp- rättades sålunda ritningsförslag till såväl ombygg- nad som utvidgn ing av kyrkan (se nedan). »D å för- samlingens kyrka börjar blifva alt mera bri stfällig och vådlig för gudstjenstens hållande derstädes» kom man 1835 slutligen fram till beslutet om hela byggnadens rivning och en fullständig ombyggnad av kyrkan 1836 (st prot 25/ 1 1835). Rivningen verk- ställdes 1836 (se nedan). Altaranordning Murat altarbord. Altarprydnad bestående av två oljemålningar på duk inom gemensam ram, fram- ställande Nattvarden och Kristus i Getsemane (fig 346, överförda till nuvarande kyrkan). Mål- 329 BREDS MEDELTIDA KYRKA ningarna omgavs 1829 av »flera zirater och Engla- bilder fästade vid muren omkring fönstret». År 1754 utgick betalning (120 dir kmt) till »modelleuren» Johan Hultman11 för altartavlan och dess ramverk (räk). Då korvalvet, som ovan nämnts, nedföll 1658, sönderslogs en tidigare altartavla, måhända kyr- kans medeltida altarskåp (se nedan ; L I: l , s 28 verte). Några decennier senare synes en ny altarprydnad ha anskaffats att döma av en Kristusfigur från 1680- 90-talet i nuvarande kyrkan (fig 321-22). Medeltida träskulptur Skadade träskulpturer förvarades 1829 på vapen- husvinden (inv). I samband med den nuvarande kyrkans restaurering 1924- 25 framtogs och konser- verades följande skulpturer, vilka uppställdes i nu- varande kyrkan: en figur, sannolikt framställande en apostel, daterad till 1300-talets andra fjärdedel (fig 242), en madonna-figur, troligen från ett altar- skåp, daterad till 1400-talets si ut, (f i g 317- 18), ett triumfkrucifix från 1500-talets början (fig 319- 20). Predikstol Predikstolen beskrives i inv 1829 vara »af förträff- ligt bildhuggeriarbete» med skulpturer framstäl- lande de fyra evangelisterna samt två av apostlarna. Inskrift: »Salighe Äro The som Höra Gudz Ord och G ö maThet Luc XI». Inskrift på »yttre sidan av upp- gången»: »Den Edle och W. Fru Brita Stålhanske12 Haffwer Denne Predikesteol medh Sin Eghen Be- kåstnad Till Bredz Kyrkia Föräradh 1647.» Inskrift »på framsidan»: »Brita Stålhansce 1647.» I sam- band med nedrivandet av den medeltida kyrkan 1836 utgick betalning för predikstolens forslande från kyrkan till Skälby gård, som på 1600-talet innehades av Brita Stålhandske (räk). Rörande den tidigare predikstolen antecknas att Christopher Andersson Oxe12 till Skälby 1626 lät tillverka ett predikstolstak och måla detta samt predikstolen (L I: l, s 3). Timglas Till predikstolen förärades 1754 ett timglas, fästat vid nuvarande kyrkans predikstol (fig 323). Tim- glas omtalas tidigast i räk 1667. Ett timglas för två glas upptages i inv 1699, ett dylikt för fyra glas i inv 1733. Bänkinredning Kyrkans slutna bänkinredning, tillkommen 1747 (beskr 1764), är överflyttad till nuvarande kyrkan. En bänklängd från 1747 är införd i vol K I: l. Även en bänklängd från 1673 är bevarad (i L I: 1). Enligt denna innehades den främsta bänken av ägarna till Skälby gård. En inskriftsplatta av trä, uppsatt i nu- varande kyrkan, kan tänkas härröra från bänk- skärmen till denna bänk (fig 326). Läktare och orgel Läktare i väster omnämns i beskr 1764, då den var inredd med sex bänkar på vardera sidan. Läktaren ombyggdes 1778 i samband med att ett nytt orgel- verk anskaffades (vis prot). Såvälläktare som orgel överflyttades till nuvarande kyrkan. I likhet med Sparrsätra kyrka hade Breds kyrka en korläktare. »Läcktaren öfver Sacristian» omnämns sålunda 1835.13 Nummertavlor Två nummertavlor från 1778 är uppställda i nu- varande kyrkan (fig 325). En tidigare nummertavla antecknas i vis prot 1757 som nyförvärv samt gåva av »modelleuren» Johan Hultman11 (i Sparrsätra K I: 2). En nummertavla inköptes enligt räk 1708. Dopredskap En nu försvunnen dopfunt av sten omtalas 1764 (beskr). Ett till denna hörande dopfat av mässing från tiden omkring 1550 (fig 328), samt en dopskål av silver från 1800 förvaras i nuvarande kyrkan. Rörande tidigare dopredskap må nämnas att en dopskål av »Engelskt tenn» inköptes 1758 (beskr 1764). En kopparkittel i funten upptages i kyrkans äldsta inv (odat, 1615?); Denna omnämns ännu 1764 (inv). Ljusredskap Av nu försvunna ljusredskap ägde kyrkan 1829 två ljuskronor av järn »urgamla, väl arbetade». En ljusstake av järn med åtta pipor upptages i inv 1631. 330 KYRKOBYGGNADEN Försvunna textilier Ett antal värdefulla textilier från den medeltida kyrkan förvaras dels i nuvarande kyrkan, dels i Enköpings Museum (se nedan). Rörande nu för- svunna textilier av större intresse må följande nämnas: »Ett kostelighit täcke till kalken - medh rödt silke, wipporne medh pärlestikkit arbete», skänkt 1624 av fru Brita till Skälby (ant om gåvor i L I : l , s 3). In v 1631 upptar två antependier gåva från Skälby, tre mässhakar, två kalkkläden, en brudpäll gåva från Skälby. En ny mässhake »af SöWduk, med guldsnören omkring och med rödt gyllendoch infatat framom och baktill» har till- kommit i inv 1699. I samma inv beskrives vidare en mässhake »med oskuret swart samet af rosor, och siWsnören der uppå och omkringh», såld 1799 (inv 1764, supplement), en brudpäll gammal »af Turks Cartun» och ett hyende »af guldskin». Gravar Förutom de gravhällar, som har överförts till den nuvarande kyrkan, omnämns 1754 en familjegrav belägen i kyrkorummets norra del: »4 alnar lång och 3 alnar bred murad utan hwalf, åfwan grafwen har tilförene ståt et oansenligit skranck eller graf-chor af swarfwade pelare», vilket borttogs J747 (P Ä till domkap, F VI:4). Graven torde ha tillhört släk- tingar till Jöns Nilsson Örnklo, över vilken en minnestavla finns i den nuvarande kyrkan (se nedan). Klockor Kyrkan ägde förutom storklockan och lillklockan fram till 1631 fem handklockor, då fyra av dessa nedsmältes vid lillklockans omgjutning (inv). Den återstående klockan förvaras i nuvarande kyrkan. Vid kloekeuppbörden 1523 lämnades från Breds kyrka en klocka, vägande 3 skålpund och 5 lispund (Nordin , s 93 verte). DEN NUVARANDE KYRKAN Kyrkans huvudaxel är ej rakt förlagd i öst- västlig riktning utan något förskjuten åt nordost- sydväst (fig 300). Den långsträckta kyrkobyggnaden består av torn i väster, rektangulärt långhus utan kormar- kering samt smalare och lägre rektangulär sakristia i öster (fig 301, 306, 308). Materialet är gråsten, spritputsad i vitt med gråfärgad sockel, samt tegel i omfattningar och lister. Portalpartier, fönsterom- fattningar, hörnband och lister är slätputsade. Torn Tornets hörn markeras av pilastrar, överst avslutade med konsoler uppbärande ett profilerat listverk. Ett listverk löper även runt tornet ovanför botten- våningens fönster. Tornmurarna är på alla sidor uppdragna till segmentgavlar med runda nu för- satta öppningar, ursprungligen avsedda för tornur. Nedanför dessa är upptagna rundbågiga, kopplade ljudöppningar, indelade av kolonner samt stående på horisontalt ornamentband. I öppningarna är jalousiluckor insatta. Tornrummet belyses av föns- teröppningar i syd- och nordmuren, mindre men av samma utformning som långhusets fönsteröpp- ningar. Tornets andra plan har i samma väderstreck ett litet rundbågigt, kopplat fönster. Den rakslutna västportalen omfattas av två pilastrar, uppbärande ett listverk. Ovanför västportalen är insatt en sten- tavla med förgylld inskrift: »År 1837 l under ko- nung Carl XIV Johans regeringsår fullbordades denna kyrkobyggnad l hvartill grund hade blifvit lagd år 1836.» Den halvcirkelformade kopparklädda tornhuven uppbär en fyrsidig lanternin, ävenledes koppar- klädd samt genombruten av fyra rundbågiga öpp- ningar, försatta med jalousiluckor. Dess lökfor- made tak krönes av smidd spira med klot och kyrk- tupp. Den nuvarande tornhuven tillkom enligt förslag av arkitekt Gustaf Pettersson 189214 (fig 315). Torntakets tidigare utseende framgår av Fred- rik Bloms ritning 1824 (fig 307). Tornets bottenvåning, nyttjad som vapenhus, har vitputsade innerväggar och plant vitmålat brädtak. Golvet är belagt med tegel i medeltidsformat från gamla kyrkan samt med sandstenskvadrar. I rum- 331 .. .... .l, '· ' :"" ------:.~~~~~~P- Fig 306. Kyrkan frå n sydost . Foto J967. The Church from SE. Fig 307 (t h). Förslag ti ll ombyggnad och utvidgning av Breds kyrka av Fredrik Blom 1824, faststä ll t 1836. BSt. Proposal for the rebuilding and extension of Bred Church by Fredrik Blom, 1824; approved in 1836. Right . 332 l . ~T o o . /H! ,..'I i , 1 1 ~-1 5 - 695482 Sparrsätra och Bred s kyrkor 333 BREDS NUVARANDE KYRKA 10~1 2345 10 15 - -:::J ~--- : -_-- - · mets norra delleder en trätrappa upp tillläktaren samt tornets övre plan. Långhus Långhusets fasader domineras av de stora rund- bågiga fönsteröppningarna med träkarmar och träspröjsverk indelat i rutor. Kyrkans huvudin- gång i sydmurens mitt har samma pilasteromfatt- ning som västportalen men krönes här av en seg- mentgaveL Murarna avslutas upptill med taklist. Långhusets sadeltak är belagt med svartmålad plåt. Runt de vitputsade innerväggarna löper överst en profilerad taklist (fig 309- 10). Kyrkorummet täc- kes av ett segmentvalv av gipsat trä. Golvet är be- lagt med sandstenskvadrar, i bänkkvarteren med bräder. I koret och tvärgången är gravstenar in- Byggnadshistoria Ett förslag till ombyggnad av Breds kyrka upprät- tades redan 1824 av Fredrik Blom (fig 307). Ehuru detta antogs av församlingen , kunde denna omfat- tande ombyggnad då icke realiseras av brist på till- räckliga medel (st prot ; PÄ till Domkap 15/3 1836). Byggnadsprojektet återupptogs 1835, då man ge- nom annonsering lät infordra förslag och kostnads- 20 Z5 J1. __j__ -=l-- Fig 308. Plan, l : 300. Uppm J Söderberg 1955. Plan. lagda. Bakom altaret leder en raksluten portöpp- ning med plåtklädd dörr in till sakristian. sakristia sakristian i öster (fig 306) fogades till den nyupp- förda kyrkan 1836- 38 (se nedan). Fönsteröppning- arna i norr och söder har plåtbeslagna, svartmå- lade luckor av trä. I östmuren är upptagen en stick- bågig dörröppning med dubbla dörrar, den yttre av gråmålat trä, den inre av plåtbeslaget trä med år- talet 1734 inristat på dörrens övre del (fig 312). Den härrör sålunda från den äldre kyrkan. Valmat ytter- tak, belagt med svartmålad plåt. Interiören (fig 311) är vitputsad med plant innertak av trä och golv av fernissad furu. I rummets nordvästra hörn är murad en öppen spis. beräkningar till kyrkans ombyggnad (st prot 25/ 1 1835). Av de inkomna förslagen är två bevarade i ÖIÄ, av Robert Brauhn samt J A Haverman15 1836 (fig 313- 14). I arkivalierna omnämns även ett för- slag av byggmästaren Sjöström, vilket icke har på- träffats (st prot 1836). De båda förstnämnda arkitek- terna följer enligt församlingens önskan den äldre 334 Il ~.. III ~ Fig 309 (ovan). Interiör mot öster. Foto J 968 . Fig 31 O (nedan). Interiör mot väster. Foto J 968. Interior Iaoking E. Above. interior Iaoking W. Bol/om. 335 BREDS NUVARANDE KYRKA Fig 311. Sakristians interiör mot nord- väst. Foto 1968. Interior of vestry /ookir1g NE. kyrkans plan samt tillfogar torn i väster och sakris- tia i öster. Med sina släta murar är de två förslagen typiska företrädare för den enkelhet och saklighet, som präglade nyklassicismen i Sverige. Intet av pro- jekten godtogs emellertid av församlingen , som för- ordade Fredrik Bloms 1824 upprättade förslag . För- samlingen ingick 1836 med en ansökan till ÖIÄ för att få detta godkänt (st prot). Fredrik Bloms förslag fastställdes av K Maj:t 27/2 1836.16 Fredrik Bloms ritning till Breds kyrkas ombygg- nad präglas av den stränga formuppfattning, som är förhärskande i hans tidigare verk. Planen följer ovan nämnda bestämmelser enligt församlingens ön- skan , varvid sakristian inrymmes i en åt öster ut- vidgad del av byggnadskroppen. Långhusets mu- rar är enkla, massiva med den pilasteromfattade portalen som enda formade accent. Blott fönster- grupperingen kring den centralt placerade portalen indelar den utsträckta byggnadskroppen. I mot- sats till långhusmurarna upplivas tornfasaderna av flera detaljer såsom hörnpilastrar, listverk och väst- portal, omfattad av pilasterställning. Den tunga massiviteten uppluckras i tornets övre del av på alla sidor kopplade ljudöppningar, indelade av sirliga kolonner, samt av den krönande spröda lanter- ninen. Det ekonomiska läget och bestämmelserna för förslaget tillät icke arkitekten några större ut- svävningar. Som innertak fick man nöja sig med ett segmentvalv av gipsat trä. Av samtida verk i Fredrik Bloms produktion må nämnas förslaget till skeppsholmskyrkan 1823.1' Några större anknytningar till Breds kyrkas om- byggnad har icke detta centralkyrkoprojekt. Den sirliga lanterninen och de för skeppsholmskyrkan karakteristiska runda fönstren tillhör de detaljer, som upprepas i förslaget till Breds kyrka. Förutom det 1823 fastställda centralkyrkoprojektetet ut- formade emellertid Fredrik Blom för Skeppsholms- kyrkan även ett förslag i »parallellogram-form» med gipsat trätak invändigt. Detta förslag, som utlånats av Förvaltningen för sjöärenden till Krigsexpedi- tionen, har emellertid icke kunnat återfinnas.l8 336 BYGG NA DSH ISTORI A Bland de tre byggmästare, som anmälde sitt in- tresse för kyrkans uppförande, beslöt man 1835 att lämna uppdraget till stadsbyggmästaren i Jönkö- ping Carl Robert Palmer (st prot 15/ 11 1835). Denne hade stor erfarenhet av kyrkabyggande och hade sedan 1828 uppfört icke mindre än elva kyrkor i trakten omkring Jönköping, bl a i Rumsku lla och Ingatorp, från vilka kyrkor han företedde betyg.19 Palmer besiktigade i augusti 1835 den gamla kyr- kan, som befanns vara i så då ligt tillstånd att en ny byggnad från grunden måste uppföras . Den nya kyrkan kostnadsberäknades av Palmer till Il 673 riksdaler specie. 20 I denna summa ingick även er- sättning för rivning av den ä ldre kyrkan samt klock- stapeln, från vilka användbart material och inred- ning skulle utnyttjas. Församlingen slöt den 29 no- vember 1835 kontrakt med Palmer rörande kyr- kans uppförande. Arbetet planlades enligt kontrak- tet sålunda. Den äldre kyrkan rives och grund läg- ges till torn och kyrka. Kyrkan uppmuras och in- redes, så att den kan nyttjas för gudstjänst i slutet av augusti 1836. Tornet uppmuras och beräknas va- ra färdigt vid mitten av oktober 1836. Därefter ned- lägges arbetet fram till våren 1837, då yttermu- rarna rappas och återstående arbete göres färdigt till juni månads slut. Vid arbetets utförande kunde man i stort sett följa tidsschemat (räk 1836- 42). Den Il september 1836 förrättades sålunda den första gudstjänsten i den nya kyrkan (st prot). För att kyrkan icke skulle bliva för trång beslöt man i september 1836 att in- fö rliva även det för sakristia avsedda utrymmet med kyrkorummet (st prot). En särskild byggnad avsedd för sakri st ia fogades 1836-38 till kyrkans östmur (st prot) . Under de följande åren fram till invigningen 1842 färdigställde man succesivt kyr- kans inredning. Invigningen förrättades Kristi Himmelsfärdsdag 1842 av ä rkebiskop Carl Fredrik af Wingård (st prot, vis prot). Restaureringar Förutom ovan nämnda ombyggnad av tornhuven 1892 har kyrkan genomgått följande restaureringar. Ett förslag till inre restaurering av kyrkan upprät- tades 1907 av arkitekt Gustaf Pettersson21 menkom 1907- 08 blott delvis till utförande. Fast inredning ommålades i vitt med förgylld dekorering. Vidare Fig 312. Plåtbeslagen dörr från den medeltida kyrkan , insatt i östra ingå ngen till nuvarande sakristian. Foto J968. Plate-covered door from the medieval church, hung in the E doonvay inta the present vestry. ombyggdes läktaren i samband med att ett nytt orgelverk anskaffades. En mera genomgripande restaurering av kyrkans inre genomfördes 1924-25 enligt förslag av arkitekt Ärland Noreen. 22 Detta omfattade även några av de ej genomförda åtgärderna i Gustaf Petterssons pro- gram 1907. Tak och innervägga r rengjordes, varm- luftsanläggning installerades, bänkarna ombyggdes (se nedan), inredning ommålades enligt framtagna färgprov, äldre inventarier konserverades av kon- servator Alfred Nilson. Kostnaden för restaure- ringen uppgick till 16 509 kronor. 23 Å r 1948 avfärgades kyrkans interiör, varvid in- redning och äldre inventarier rengjordes av konser- vator Alfred Nilson .24 337 · ' -- __)f-<.. ©o. L.f-~/P..-J?.- o o o ~~--~--~~·~ ...................~ .. .. 338 - --- INREDNING OCH INVENTARIER Fig 313 (ovan t v). Ombyggnadsförslag av J A Haverman .1836. BSt . Proposaf for rebuifding of church by J A Haverman ,l836. Above left. Fig 314 (nedan t v). Ombyggnadsförslag av R Braulm 1836. BSt. Proposaf for rebuifding by R Braulm, 1836. Bottom feft. . · \~.-~ -· .. I.,I .. .Jl .-L -·rr- tr .17~ .l l l ~ . - .~ t~:. rr. ::~j ; ~ - J. tti~ ?:~F _;.;.._ ..... . . . .. ;; .: .. - r. ... - . :~;:<'· J~j-:?--~~ ·-· . " ' Fig 315. Förslag till ny tornöverbyggnad av G Pettersson, fastställt 1892. BSt. Proposed tower roof by Gustaf Pettersson, approved in 1892. Uppvärmning, belysning Elektrisk värmeledning installerades enligt förslag av Älvkarleby kraftverk, Västerås, fastställt 1953 (BSt). Den ersatte en varmluftsanläggning, levere- rad av Axel Johanssons mekaniska verkstad, Väster- ås, 1924. 25 Vid kyrkans norra sida uppfördes därvid en liten tillbyggnad med trappa ned till en värme- Inredning och inventarier Altaranordning Altarbordet av brunmarmorerat trä är fristående . Det är samtida med kyrkan. Den ovala altarringen från samma tid indelas av svarvade balusterdockor (fig 309). Marmorerad i grått och brunt. Knäfalls- pall och bröstvärn är klädda med röd plysch. kammare (fig 308). Kyrkan uppvärmdes dessför- innan av en järnkamin. Elektrisk anläggning för klockringning, orgel- fläkt, belysning vid orgeln m m installerades enligt förslag av Uppsala Elektri ska installations AB 1946 (BSt). Altaruppsatsen består av en oljemålning på duk framställande Korsnedtagningen (fig 316), infattad i ett ramverk av snidat, brungråmarmorerat och förgyllt trä. Måln ingen är i nedre vänstra hörnet signerad: »MDCCCXXXIX ( = 1839) /P Berg- gren.»26 Färger: övervägande gulbrunt och rött. 339 Fig 316 (ovan t v). Alta ruppsatsen med oljemålning av P Berggren 1839. Foto 1968 . Altarpieee with oilpainting by P Berggren, 1839. Above left . Fig 317- 18. Ovan t h, Maria med ba rnet. Träskulptur från altarskåp, sannoli kt av Lars Germundsson, Enköp ing. På motstående sida detalj . Foto 1968. The Virgin and Chi/d, 1vooden sculpture from triptych, p robab/y by Lars Germundsson, Enköping. Above. Right , detail. 340 342 Fig 319. På motstående sida, detalj av Kristusfiguren fig 320. Foto 1968. Detail of figure of Christ, fig 320. Fig 320. Triumfkrucifix med Krist usfigur från J500-talets början. Figurens armar, tå r samt korset härrör från konservering J925. Foto 1968. Rood IVith figure of Christ, beginning of 16th century. The arms, toes aud the cross are from the restoration in 1925. Kopia av altartavlan, i Klara kyrka, Stockholm, av Jonas Hoffman 1766. 27 Ramverket består av en pelarställn ing, uppbärande ett profilerat listverk med snidat överstycke. Anskaffat av P Berggren ; samtida med oljemålningen. Träskulptur28 Stående manligt helgon utan attrib ut (f i g 242). Kläd- naden samt huvudtypen och den nakna foten a n- tyder, att figuren framställer en apostel. Högra hälften av kroppen med högra armen, vänstra un- INREDNING OCH INVENTARIER derarmen sa mt näsan avslagna. Starkt maskstungen. Färgspår saknas. Figuren är skuren i al. Höjd 154. I SHM. Den eleganta svängn ingen hos figuren samt den mjuka veckbehandlingen och sti li seringen hårets och an letsdragens utformning ger underlag för en datering av skulpturen tilll300-talets andra fjärdedel. Aron Andersson hänför verket till Upp- salaskolan. 29 En annan uppfattning framföres av H Wentzel , som karakteriserar figuren som ett Li.i- beckerarbete,30 vilket är omöjl igt, eftersom den är skuren i lövträ. Svenskt arbete i nordtysk stil? Som i 343 BREDSNUVARANDE KYRKA F ig 321. Kristusfigur sannolikt från tidigare a ltarprydnad, 1680- 90-talet. Konserverad och uppsatt på kors J924. Foto 1968. Figure of Christ probah/y }i-om an earlier reredos, 1680- 90. Restared and p/aced on cross in 1924. jämförelse nämner Wentzel en madonna i kyrkan i Hansi.ihn. 31 Konserverad av Alfred Ni l son 1932 (ATA). Stående krönt madonnafigur, skuren i lövträ (fig 3l7- 18). Marias högra underarm, Jesusbarnets huvud samt en del av barnets vänstra kroppshalva med vänster arm och fot samt högra underarm av- slagna . Färgspår saknas. Figuren har sannolikt tillhört ett altarskåp från 1400-talets slut. Höjd 110 .. Figurstilen visar anknytningar med verk av La rs Germundsson, en känd snickare och altarskåps le- verantör i E nköping. Har bland an nat utfört ett altarskåp, daterat till 1491, för Lena kyrka i Upp- land. 32 skulpturen konserverades av Alfred Nilson, varvid den uppsattes på en konsol på nordväggen (ATA). Vid samma tillfälle kompletterades figuren med Marias vänstra fotspets , märkt 1925. Triumfkrucifix med Kristusfigur skuren i lövträ (fig 320). Uppsatt på kors av gråpatinerad furu med runda ändplattor, språkband med inskriften INRI samt förgylld gloria bakom Kristi huvud. Färgspår å figuren saknas. Höjd figuren 180, korset 392. Fi- gurens mjuka, ornamentala detaljer, bl a utformade i skägg och törnekrona (fig 319) samt det fina länd- klädet med sin sväng, talar för en datering av kruci- fixus till 1500-talets bö1jan. Krucifixet konservera- des av Alfred Nilson 1925 (ATA), varvid figuren kompletterades med armar (av J200-talstyp) samt tår, märkta 1925. Korset utfördes vid samma tillfälle. Kristusfigur, sk uren i lövträ , uppsatt på kors av furu (fig 321- 22). Båda armarna samt större delen av underbenen avslagna. Färgspår saknas. Höjd figuren 103, korset ca 250. Skulpturen, som sanno- likt har tillhört en a lta rprydnad, har av den rörliga stilen att döma tillkommit på 1680- 90-talet. Kon- serverades 1925 av Alfred Nilson , då den uppsa t- tes på ova nnämnda kors (ATA). Predikstol Predikstolen av snidat, målat och förgyllt trä be- står av sexsidig korg, trappa med bröstvärn samt ljudtak (fig 309). Korgens fe m fält är ornerade med snidade ornament: l) fackla , 2) kalk med sädesax, 3) uppslagen bibel med texten: »L u c. 11: 28 v», 4) kors, omslingrat av li vsträd, 5) lagens tavlor med palmkvist Trappans bröstvärn indelas i tre fält ; i fälten snidade rosetter med respektive kors, ankare 344 F ig 322. Detalj av Kristusfiguren fig 321. Foto .1968. Detail of figure of Christ, fig 321 . 345 Fig 323. Timglas. Gåva av major Paul Rudebeck, Ströms- berg, 1754. Foto 1927. ATA. Hourglass, presenled by Major Paul Rudebeck, Strömsberg, 1754. Fig 324 (nedan t v). Bänksitsa r med inristade bomärken frå n ä ldre bänkinredning J747. Foto 1968. Pew sea/s 1vith earved 0)111/ers' marks, from older pews, 1747. Bottom lejt. Fig 325. Nummertavla, enligt inskrift skänkt 1778. Foto 1968. Hymnboard, presented, according to an inscription, in 1778 . 346 INREDNING OCH INVENTARIER Fig 326. Träplatta med inskrift: »Brita Stå/ lhansce». Sannolikt från äldre herrskapsbä nk, 1600- ta let. Foto J968. Wooden board wilh !he inscription: "Brila Slå/lhansce" . Probah/y from an o/der genlly pew, 17th cenlury. och hjärta. Det runda predikstolstaket har snidade växtornament och avslutas av baldakin samt krö- nes av kors. Predikstolen förfärdigades i samband med den nuvarande kyrkans uppförande enligt förs lag av arkitekt J A Haverman15 1836 (ÖJÄ, fig 313). En tidigare ej fastställd ritning till predikstol inlämna- des till K Maj:t 1836, bifogad till Fredrik Bloms förslag till nuvarande kyrkan. Ritningsförslag och kostnadsberäkning till predikstolen upprättades även av arkitekt Robert Brauhn 1836 (ÖIÄ; kost- nadsförsl i L I: 5). Vid kyrkans uppförande placerades först pre- dikstolen ovanför altaret (st prot 1836). År 1837 beslöt man att flytta densamma till kyrkorummets norra sida (st prot). Timglas Timglas för fyra glas i trästativ på ståndare av för- gyllt trä med snidade växtornament (fig 323). Gåva 1754 av major Paul Rudebeck, Strömsberg, och häradshövding Johan Driessel, Strömsdal (inv 1764). Timglaset konserverades och kompletterades 1927 av konservator Alfred Nilson , varvid tim- glasställningen förstärktes och ny fot tillverkades enligt godkänd ritning (rapport i ATA). Bänkinredning Sluten bänkinredning, bildande fyra kvarter å ömse sidor om en mittgå ng samt en tvärgång (fig 309- 10). Gavlar och dörrar är brunmarmorerade med gråmar- morerade speglar. I övrigt gråmarmorerad. Bänkin- redningen förfärdigades ursprungligen 1747 för den Fig 327. Dopfunt av snidat trä , tillverkad J957 enligt förslag avIwar Anderson. Foto 1968. Wooden fon/ , cm·ved, made in 1957 according lo proposals by Jwar Anderson. 347 BREDS NUVARANDE KYRKA gamla kyrkan (rä k 1746- 47; vis pro t 1764). Vid restaureringen 1924 fick den sitt nuvara nde utseende då ryggstöden tillbakalutades och sätena breddades (BSt) . De vid restaureringen 1907 vitmålade bän- karna ommålades 1924 enligt framtaget färgprov. Av de äldre sitsarna är två bevarade, tillhörande de båda bänkarna invid västväggen. Sitsarna, som är smala och omålade, har inristade bomärken, mar- kerande sittplatserna (fig 324). En inskriftsplatta av trä, uppsatt på kyrkans västvägg, härrör sannolikt frå n en äldre bänkinredning (fig 326). På plattan är snidat vapen för adliga ätten stålhandske nr 66, om- givet av följande inskrift: »Brita Stå/lhansce.» (se ovan, den medeltida kyrkans bänkinredning). Läktare och orgel Läktaren i väster vilar på fyra pelare av trä (fig 310). Den spegelindelade barriären med framspringande mittparti härrör från den äldre kyrkan; marmore- Fig 328. Dopfat av mäss ing i drivet och stansat arbete. För- modligen Nurnbergerarbete ca 1550. Foto 1968. Baptismal dish in chased mid punched brass. Probab/y made in Ntlrnberg, ca 1550. rad i brunt och grått. Barriären uppsattes 1837 i nuvarande kyrkan (st prot). Orgelfasaden med tre ha lvrunda pipfält, krönta av urnor, är målad i grå- vitt med förgylld dekor. Fasaden byggdes 1778 av orgelbyggaren Jonas E kengren , 33 Stockholm (vis prot 1778). Orgelverket med 7 1/2 stämmor, byggt av orgel - bygga ren J Magnusson, Göteborg, anskaffades i samband med restaureringen 1907 (Ä Noreen , tjänstememorial 1924, BSt) . Föregående orgelverk, som hade 10 stämmor, byggdes av Jonas Ekengren 1779. Efter smärre reparationer uppsattes det i den nuvarande kyrkan 1836 (st prot). Nummertavlor Nummertavlor, två stycken, ovala med sn idade ra- mar av förgyllt trä (fig 325). Nedtill skriftband med följande inskrift: »Till Breds Kiörka Gifne af Frihn Fred r : j Ridderstolpe K. M ts Öfw:Kam:Herre 348 INREDNING OCH INVENTARIER Skatt Mäst : l af alla K. M ts Ordr och Comd: af K M ts Nordst:Ordn l samt thes Grefwinna Fru El eon: Lov:Ant:Dohna.» Uppsatta på träpelare, fästade vid bänkarna å ömse sidor om altaret. Gåva 1778 (inv 1814). Dopredskap Dopfunt av trä, dekorerad med inhuggna geomet- riska motiv, målade i blått och rött (fig 327). Höjd 80, diameter 50. Förslag till dopfunten upprättades 1955 av dåvarande assistenten vid RAÄ Iwar An- derson. 34 Utförd 1957 av Leonard Larsson, Backa (inv 1954- ). Dopfat av mässing i drivet och stansat arbete (fig 328). I botten framställes Marie bebådelse, om- given av två skriftbårder samt två bårder med små stämpelmärken. Den inre skriftbågen upprepar två gånger i minuskler: »Hilf Got aus Not.»35 Den yttre skriftbårdens inskrift i majuskler är svårtyd- bar och är möjligen blott avsedd som dekorering. 36 Brättet har två bårder med stämpelmärken, bestå- ende av respektive rosor och liljor. Stämpel på brättet: IVB. Diameter 48,5. Minuskelinskriftens bokstavsformer kan möjligen dateras till tiden om- kring 1500-talets mitt. Denna datering stödes även av majuskelinskriften, som återfinns på ett bäcken, vilket med ledning av dräkttyper kan da- Fig 330. Medaljonger i drivet och stansat arbete, fastlödda på kalkens fot , jfr fig 329. Foto 1968. Medal!ions in c/wsed and punched work, soIdered to the foot of the chalice, cf fig 329. Fig 329. Kalk av förgyllt sil ver, J500-talets slut. Foto 1968. Silver-gift cha/ice, end of 16th century. 6 - 695482 Sparrsätra och Breel s kyrkor 349 BREDS NUVARANDE KYRKA Fig 331. Vinkanna från 1766 av förgyllt silver med fastnitad ornering i o förgyllt silver i genombrutet arbete. Foto J 968. Silver-gilt flagan dating from 1766 Jllith ornament in ungilded silver rive/ed on it. teras till tiden omkring 1550.37 Förmodligen NUrn- bergerarbete. Stämpeln med initialerna IVB torde vara sekundär. Sannolikt identiskt med ett mäs- singsbäcken, upptaget i inv 1631. Dopskål av nysilver, inuti förgylld . Rund, på fyra fötter, två handtag. Under botten stämplar: »L Lundgren 65.» Inristat: 59 114. Höjd 16, längd 26, bredd 20,5. Inköpt 1800 (inv 1814). Nattvardskärl Kalk av förgyllt silver (fig 329-30). Bägarformig cuppa, sexpassformad fot, ornerad med sex medal- jonger i drivet och punsat arbete, sexsidigt skaft, nod med sex runda utsprång. Foten har smal fot- skiva samt ornerad ståkant. Å sexpassets lober är fastlödda ovala medaljonger med följande fram- ställningar: - l. Konungarnas tillbedjan. - 2. Kristus på korset, flankerad av sörjande Maria och Johannes. - 3. Maria med barnet, framställd som himladrottning. - 4. Törnekrönt Kristushuvud, omgivet av inskriften: »Ego sum via veritas et vita>~ ( = Jag är vägen, sanningen och livet). I ena hörnet med mindre bokstäver: »C. prio.» ( = cum privi- legio). Efter medalj av Valentin Maler 1588. - 5. Uppståndelsen. - 6. Halv dödsskalle, krönt av tre blommor. Runt medaljongen inskriften : »Hilf Christ zum seligen Ende» ( = Hjälp Kristus till den saliga hädanfärden). Under foten graverad inskrift: »Bre sokens kalk.» Nodens sex runda utsprång har gjutna änglahuvuden ; mellan utsprången blomkalkar. På skaftet ovanför samt nedanför noden ornering i form av gotiska arkitekturornament Cuppan slät; vid cuppans kant två stämplar, svårtydbara. Höjd 17,5. 1500-talets slut, enligt G Upmark av okänd mästare, verksam efter 1596. Paten av förgyllt silver. I botten samt på brättet graverat kors . Diameter 20. Troligtvis samtidig med kalken. Vinkannor: -1. Av delvis förgyllt si lver. Päron- formad med snås, handtag, tumgrepp samt profi- lerat lock, krönt av knopp. Rund, profilerad fot. På kannans liv graverad inskrift inom växtranka: »Bres s kiörias l altar kanna l den 12 september l Ano 1743.» Under botten inristat : » 115 314 Lo.» Stämp- lar vid kannans övre kant: IAB ( = Johan Ahlbom, Västerås, 1742- 1774). Höjd 36. - 2. Av delvis förgyllt silver, cylindrisk med handtag, tumgrepp och lock (fig 331). Runt kannans liv samt på locket gjuten och fastnitad ornering av oförgyllt silver i genombrutet arbete. På kannan framställes scener ur Hagars och Ismaels historia inom rik akantusornamentik (fig 332). På foten och locket akantusornament och äng- lahuvuden. Locket krönes av liggande lamm med se- gerfana. Handtag i form av en kvinnoherm. Under botten graverad inskrift: »Wäg: 175. 112 lod l in- köpt till Breds kiyrka l igenom kiyrkoherden l J. L. Weidman (se Sparrsätra not 42) ock kiyr-lkowär- darne L:E:S ( = Lars Ersson, Äsplunda) och l E :E:B ( = Eric Ersson, Backa) 1786.» Stämplar på foten AH H ( = 1766). Fot och lock delvis omarbetade 1786 av guldsmed Jonas Elg, Västerås (inv 1814). Höjd 31. Vinflaskor av tenn, två st (fi g 333). Åttasidiga med runt lock. Den ena bär inskriften: »Anno 1668 l ähr dhenne l teenflascka l Gudz nampn till ähra l och Bredz kyrcka l till tienst af hustru l Karin 350 INREDNING OCH INVENTARIER Fig 332. Scener ur Hagars och lsmaels historia . Ornering runt vinkannans liv, jfr fig 331. Foto 1968. Scenes from the story of Hagar and Jshmae/. Ornamenta- tian round the flagan, cf fig 331. Siulsdoter / fordom fatebuurs / hustru på Ströms/ nääs sigh till Testa/mente och christelig j åmin- nelse förährad.» Höjd 33. I Enköpings Museum. Oblatask av förgyllt silver. Rund med profilerat, toppigt lock. Runt asken graverade växtornament Under botten samma stämplar som på kalkens cuppa. Höjd 10, diameter 16. Sockenbudstyg: Kalk av silver. Bägarformig cuppa, rund fot, rund nod. Stämplar på foten: M 3 ( = 1818) OB ( = Olof Bergström, Uppsala, -1810- 1827). Höjd 15. - Oblatask av silver. Rund, slät. Samma stämplar som kalken. Diameter 3,5. - Glasflaska. Höjd 4. I brunt läderfodral. Brudkronor : - l. Av förgyllt silver (fig 334). Ring med sex genombrutna spetsar. På ringen och spetsarna 36 olikfärgade stenar. Mellan spetsarna en ring, vid vilken änglahuvuden är fästade. Löv- kläppar. Inskrift inuti ringen: »A B C D E F.» Inga stämplar. Diameter respektive 9 och 12. I koppar- bytta. Inköpt 1769 (räk). - 2. Av förgyllt silver. Ring med fem spetsar. Kläppar i form av blommor och droppar med violetta stenar. Inskrift inuti ringen: »Breds kyrka 1954.» Stämplar på ringen: PLS Z 8 ( = 1950). Diameter respektive 6 och 7,5. I etui av grönt getskinn. Utförd av Libraria. Gåva av kyrkliga syföreningen 1954 (inv 1954- ). Ljusredskap Ljuskronor av malm eller mässing. - l. Med tolv armar i två kransar (fig 335). Profilerad stam krönt av dubbelörn och avslutad av ansiktsmask, i munnen hållande en ring bestående av två fiskar. Vid ringen är fästad en sköldformad hängande platta med gra- verat arbete. På ena sidan initialerna: »B. T. D. S.» ( = Brita Torstens Dotter Stålhandske, se not 12): ovanför initialerna akantusblad, nedanför beväpnad arm hållande ett spjut (sköldemärke för adliga ät- ten Stålhandske nr 66) samt inskrift: »Anno 1640.» På andra sidan initialerna: »C. A. S. 0 .» ( = Chris- toffer Andersson Oxe) ; nedanför initialerna halv oxe (sköldemärke för adliga ätten Oxe nr 103) samt inskrift: »Anno 1640.» Runda droppskålar. Höjd 90. Gåva av Brita Stålhandske, Skälby, till minne av maken Christoffer Andersson Oxe (L I: l, s 351 BREDS NUVARANDE KYRKA Fig 333. Vinflaska av tenn, enligt inskrift skänkt 1668. I En- köpings Museum. Foto 1968. Pewter flagan, presentecl, according to an inscription, in 1668. 69). - 2. Med sex armar i en krans. Stammen krö- nes av en mässingsplatta , ena sidan bildande en sol med strålkrans, den andra en halvmåne. stammen avslutas av en stor kula. Reflexblommor, eldslågor samt droppskålar i form av blomkalkar. Höjd ca 70. Med graverad inskrift: »E. P. Wesman l 1692.» I testamente efter mjölnaren Eric Persson Wesman , Breds kvarn (inv 1735). - 3. Med åt ta armar i en krans. stammen krönes av dubbelörn och avslutas av stor kula. S-formade armar, runda droppskålar. Höjd 65. Torde vara identisk med en ljuskrona med åtta pipor tidigast upptagen i inv 1699. Enligt sena re inv gåva från Gunsta rusthåll (inv 1735, beskr 1764). - 4. Med sex armar i en krans. Stammen krönes av dubbelörn och avslutas av stor kula. S-f01·made armar, runda droppskålar. Höjd 60. Gåva 1967 av Eva Andersson, Pettersberg (inv 1960- ). Ljusarm av mässing för två ljus i drivet och punsat arbete. Rund väggplatta, vridet skaft med skaftring, s-formade ljusarmar med runda dropp- skålar. sköldformad platta med punsat änglahu- vud och graverad inskrift : »Mas Karlson l Bri- ta Hansdater l Anno l 1648.» Längd 53. Tidigast upptagen i inv 1652. Gåva av Matz Karlssons änka (L I: l , s 70). Renoverades och kompletterades av Alfred Nilson 1925 (ATA). Väggplattan so m var förlorad , komponerades därvid enligt godkänd rit- ning. Ena armen kompletterades vid samma till - fälle. De nytillkomna delarna markerades med pi- lar och årtalet 1925. Ljusplåtar, ett par av försilvrad koppar för två ljus vardera. Driven växtornamentik kring den ovala reflexskölden . Höjd 59. Upptages tidigast i 1699 års inv, då ljusplåtarna var placerade på övers- ten Anders Sparrfälts39 läktare. Renoverad 1936 (ATA). Ljusstakar: - l. Av järn för fem ljus (fig 336). På tre fötter, fästade vid en rund ring. Förgrenade armar, prydda med små runda ringar. Höjd 65. Fig 334. Brudkrona av förgyllt silver med kronbytta av koppar. Inköpt 1769. Foto 1968. Bridal crown, silver-gill, with capper case. Purchased in 1769. 352 'I N RED N I NG OCH I NVEN TARI ER Fig 335. Ljuskrona av malm, enligt inskrift skänkt av Brita Stålhandske, Skälby, 1640. Foto 1968. Brass chande/ier, according to an inscription presenled by Brita Stålhandske, Skälby, 1640. Medeltid a typ. Upptages i inv 1631. -2. Av malm, för tre l j u s. Rund fotplatta med ståkan t, profilerat skaft, förgrenade armar med stansad dekor, runda droppskålar. Höjd 38. Torde vara identisk med en ljusstake, skänkt av Peder Cruus 1654 (ant om gåvor i L I: l , son till Jesper Cruus not 41). - 3. Av tenn, ett par för ett ljus. Hög, svängd fot med rund fot- platta, äggformad ljushållare. Höjd 32. Tidigast upptagna i inv 1699. - 4. Av tenn, för ett ljus. Rund , kupig, veckad fot, profilerat skaft. 1600-tals- typ. Höjd 32,5. - 5. A v silver, ett par för ett ljus. Fyrsidig fotpl atta, refflat skaft, fyrsidig skaftring. På fo ten gj uten bladdekor samt kartusch med in- skrift: »Breds l kyrka l 1753.» Höjd 23. Inköpt 1753 (räk). - 6. A v förgylld pläter, ett par för tre ljus. Rikt utfo rmade med svängda ljusarmar i form av blad . Ljusarmarna uppbäres av putti. Höjd 66. Ny- rokoko . - 7. Av silver, ett par för tre ljus. S-for- made armar, klockformade ljushållare. Veckad fot och skaft. In skrift på foten: »Gåva till Breds kyrka av f.d. l kyrkavärden Ansh. Andersson l För. å Ytterby l 1935.» Stämplar på foten: GGH I 8 ( = 1935). Höjd 20. - 8. Av mässi ng, ett par för ett ljus. Rund fot, profilerat skaft. Stämplar under fo- ten: SB, samt den ena N° 14, den andra N° 36. Höjd 17. 1900-talet. Lyktor: - l. Av plåt i genombrutet arbete. Rund med pyramidformat tak. Höjd 32. Troligtvis 1800- talet. Hänger under läktaren , - 2. Av glas i plåt- ram. Fyrsidig med toppigt tak i genombrutet arbete. Höjd ca 80. Troligtvis 1800-talet. I vapenhuset. Textilier 10 Antependier: - l. Av grön mönstrad sammet, sa mmansatt av fem våder samt ett brun. Sammeten har symmetri skt mönster, uppbyggt av små granat- äpplen med blad och grenverk (fig 337). Mönstret står i skuren sammet mot oskuren botten. Våder Fig 336. Ljusstake av järn. Medeltida typ. Foto 1968. iron cand/estick, medieval type. 353 BREDS NUVARANDE KYRKA Fig 337. Antependium (nr J) av grön mönstrad sammet, Italien, ca J 600. Gåva till minne av Jesper Cruus, död 1647. Detalj av tyget. Foto 1968. Antependium (no I) of green, potterned velvet, Jtaly ca 1600. Presented in memory of lesper Cruus, t 1647. Detail of c/oth. ca 60 cm. Italien, omkring 1600. På mitten i silver- silverband. Antependiet, som tid igast upptages i trådsbroderi initialerna »l A C» ( = lesper An- inv 1699, synes vara skänkt till minne av Jesper dersson Cruus)41 »I P R» ( = Ingeborg Peders- Cruus och Ingeborg Ryning. Längd 280, bredd 120. dotter Ryning) samt årtalet 1647 (syftande på den - 2. Sammansatt av sj u våder växelvis röd sammet förres dödsår). På den övre bården två rader smala och vit sidenrips, åtski lda av smala guldband. Ned- Fig 338. Antependium (nr 3) av stormönstrig sidenbrokad, Italien ca 1600. Enligt inskrift och vapen- sköldar gåva av Erik Fleming och Christina Cruus 170J tillminne av Jesper Cruus, "j" .1647, och Ingeborg Ryning. Foto 1968. Antependium (no 3) of farge-potterned silk brocade, lta/y ca 1600. According to an inscription and coats- of-arms presenled by Erik Fleming and Christina Cruus in 1701 inmemory of l esper Cruus ( t 1647) and 1ngeborg Ryning. 354 till en bred bård av röd sammet. Längs antependiets övre del frans av guldtråd och röd bomullstråd. Längd 195, bredd 108. Sannolikt identiskt med ett antependium »med wåder af rödt samet och söW- dok» i inv 1699.- 3. Av stormönstrig sidenbrokad i gult och violett silke samt silver, sammansatt av tre våder (fig 338). Mönstret, tecknat i violett och s ilver, bestå r av blomsterurnor samt vridna kransar förenade av kronor (fig 339). Italien omkring 1600. På mittvådens övre del i förgylld silverplåt initia- lerna »l A C» ( = lesper Andersson Cruus)41 »l P R» ( = Ingeborg Pedersdotter Ryning), två vapen för respektive ätterna Cruus af Edeby nr 69 och Ryning nr 15, samt årtalet 1647. På mittvådens nedre hälft i si lvertrådsbroderi en vapensköld med vapen för ätterna Fleming af Lais nr 39 och Cruus af Edeby nr 69, samt inskrift, »HEFFCC ( = Herr Erik Flem- ing Fru Christina Cruus, Sparrsätra not 43) 1701». Antependiet indelas av breda silverspetsar. Upptill skarvat med röd sammet. Inskrift på fodret: »Renov. Libraria 1929». Längd 210, bredd 115. Uppgives i en förteckning över gåvor till kyrkan 1701- 08 (i L 1:2) vara skänkt av Kristina Fleming, Strömsnäs, till minne av föräldrarna. - 4. Av svart sammet, sam- mansatt av fyra våder. På mitten i silverbroderi: »A( o) 1790». Längs kanten silvergaloner, längs an- tependiets övre del två rader svart bomullsfrans. Längd 105, bredd 105. Trasigt. Inköpt 1790 (inv 1814). - 5. Av violett ylle-linne, av smala silver- band indelad i tre fält med broderier i guld och färgat silke. På mittfältet korskrönt krona, på sidofälten, till vänster Kristusmonogram omslingrat av orm, till höger brinnande oljelampa krönt av kors. Längd 220, bredd 118. G åva av kyrkliga syföreningen 1958 (in v 1954- ). Mässhakar: - l. Av sammetsbrokad med stort granatäpplemönster i grönt mot botten i guld. Ita- lien, senmedeltiden (fig 340). På ryggstycket brett, senare applicerat kors av röd sammet. Foder av handtryckt linne med symmetriskt blommönster i svart mot gråbrun botten . Torde vara identisk med en mässhake av gyllenduk från Tyskland, skänkt av Christoffer Johnson, Gammalbo (Pettersberg) 1637 (st prot). I inv 1699 beskrives mässhaken sålunda: »af Gyllendochs botten med gröna insömade bio- mor och Crucifix med Sölfworduks kors». Den tidi- gare besättningen är nu förlorad och ersatt av det INREDNING OCH INVENTARIER Fig 339. Detalj av antependiet fig 338. Foto 1969. Detail of antependium in fig 338. röda sammets korset. - 2. A v svart sammet. På ryggstycket kors av silvergaloner, på framstycket Jehovahsol i silverreliefsöm. Kantad med silverga- loner. Inköpt 1778 (inv 1764, supplement). - 3. A v röd sammet. På ryggstycket kors av guldgaloner, på framstycket guldreliefbroderi: Jehovahsol samt inskriften : »Ag, 1789». Kantad med guldgaloner. Inköpt 1789 (in v 1764, supplement). - 4. A v vitt mönstrat siden. På ryggstycket kors i smala guld- band samt broderi i guldtråd och gult si lke. Brode- rad inskrift på fodret: »SIW ( = Sofia Widen) l 1955». På framstycket Kristusmonogram i smala guldband. Runt halslinningen brett guldband.- 5. Av violett ylle. På ryggstycket gaffelkors i silverband samt lägg- söm i silvertråd. Ovanför korsmitten sol broderad i läggsöm i röd lintråd. Korsarmarna möts på fram- stycket. Broderad inskrift på fodret: »Libraria l A-L 0-K ( = Anna-Lisa Odelqvist-Kruse) 1965». Gåva av kyrkliga syföreningen (inv 1954-). Kalkkläden: - l. Av vit atlas med plattsöms- broderi i flerfärgat silke (f i g 341): ljusrött, gult, grönt, blått, brunt samt silver. Strömönster be- stående av kvistar, fåglar, insekter samt figurer med olika sysselsättningar: jagande, insektsfångande, 355 BREDS NUVARANDE KYRKA vilande vid ett träd. Ansikten och händer målade på sidenet, nu utplånade. I kanten en glest knypplad spets. Fodrad med vit taft. 57 x 53. I Enköpings Museum . Broderierna kines iserande eller möjligen utförda i Kina på 1700-talet (Upps Utst, nr 334). -2. Av svart sammet med guldreli efsöm: på mitten IHS inom törnekrans. K antat med guldspets. 59 x 59. Sannolikt identiskt med ett kalkkläde, skänkt av Maria Gustava Planting- Gyllenbåga42 1796 (inv 1764, supplement). - 3. Av vitt siden med broderi i guldtråd, paljetter samt flerfärgat silke: i mitten kvist, omgiven av växtranka. Vid ena kanten initialerna »G M H», samt på motstående sid a årtalet 1799 ; ytterst vid kanten smal bård. Kan- tat med vit spets.- 4. Av vitt linne med läggsöms- broderi i grått: IHS sammankomponerat med ett kors. 60 x 60. På fodret märkt: »Atelje Libraria j Stockholm». 1900-talet. H åvar: - l. A v svart sammet, av silverband in- Fig 341. Kalkkläde av vitt siden med broderi möjligen utfö rt i Kina, 1700-talet. I Enköpings Museum. Foto 1968. Chafice veif, white silk , with embroidery that may have been executed in. China in. the 18th century. Fig 340 (t v) . Mässhake (nr 1) av sammetsbrokad med stort granatäpplemönster, Italien, senmedeltiden. Gåva 1637. Foto ATA. Chasuble (no I) of brocade with !arge pomegranate pattern, !ta/y, late middle ages. Presented in. 1637. Lejt. delad i fyra fält. Frans och tofs i silver. Mässings- hylsa med två fästen efter klockor. Inköpt 1770 (inv 1745, supplement). - 2. Av röd sa mmet, av guldband indel ad i fyra fält. Frans och tofs i guld. Mässingshylsa med fäste efter klocka. Inköpt 1770 (inv 1745, supplement). Renoverad 1945 (inv 1954). Bokkuddar: - l. KJädd med tunt vitt gastyg med broderi j guldtråd, paljetter och vit lintråd. strö- mönster, bl a liljor samt infällda rundlar i spetssöm. Mönstret avtecknar sig mot på ena sidan ljusrött, på andra sidan vitt undertyg. I kanten knypplad gu lds pets. 32 x 28. Omkring 1700. Broderiet har för- modligen ursprungligen utgjort annat föremål, even- tuellt duk. U p ptages som nyförvä rv 1757 (v is prot). - 2. Av vitt siden med broderi i guldtråd samt nu blekt, tidigare färgat silke: i mitten årtalet 1796 inom växtranka, längs kanten bård av växtranka. Kantad med två rader guldband. Baksida, klädd med röd sammet. 28 x 28. Upptages som nyförvärv 1757 (vis 356 prot). - 3. Broderad framsida i petit point i färger: korsbärande Kristus samt sörjande Maria inom blad bård. I kanten smal guldspets. 40 x 30. Baksida, klädd med svart sammet. 1800-talet? Gåva av frö- ken Sophie Baudou43 (in v 1954- ). Renoverad av Libraria 1946 (ATA). Ryamattor: - l. Mittfält i rött med årtalet 1947, omgivet av bård med växt- och fågelmotiv i färger mot vit botten. 172 x 170. Gåva av Sparrsätra-Breds Lotta-avdelning. Kopia av en ryamatta från Gunsta (in v 1954- ). - 2. Med blommor och geometriska motiv i grönt, blått och grått. 200 x 140. Broderad inskrift på baksidan: 1952 l AS AB EA LJ l AT EO JR (enligt inv 1954 hänsyftar initialerna på kvinnor i socknen, som knutit ryamattan). Brudpäll av vitt mönstrat siden, sammansatt av fyra våder. Mönstret består av växtmotiv i guld, rött och blått. I kanten bred, knypplad guldspets. Foder av grönt siden. 188 x 142. Uppges 1745 vara inköpt av kyrkans medel (inv). Dopklänningar, tre stycken, inköpta 1955 (inv 1954- ). Skänkta av kyrkliga syföreningen. Gravhällar Gravhällar: - l. Av grå sandsten. Mittfältet upp- tages av en framställning i relief av en manlig och en kvinnlig figur i långa klädnader och med sam- manknäppta händer (fig 342-43). Inskrift nedanför figurerna: »Her under liger begrafven S: l Harr H lonsson i Vreta hvill ken afsomnade i Herranom den l 17 dag i Marsi anno 1610.» Nederst ett mono- gram bildat av A och T, första och sista bokstä- verna i det hebreiska alfabetet (symbol för den förste och den siste) samt initialerna H.I.S. K .I.D. In- skrift runt hällen: »Jagh wet at min forlossare l lefver och han skal på sidstonne upweckia migh af l iordenne och jagh skal l sedhan medh tesse mine hud h umkled varda och skal l i mit kött få se Gudh». I hörnen rundlar med evangelistsymbolerna. Längd 208, bredd 132. I norra delen a v tvärgången. - 2. Av grå kalksten. Inskrift på hällens övre del: »Här äro begrafne salige hoos Gud l år 1645 l Her Olof Nilsson Sparman44 fordom Caplan i Sparzätra och Bred och f förordnat kiörkioherde til Lyt l för- sambling i Jempteland l och 1669 l H. Kirstin lonsdotter Beck, hans k. l hustru med 5 sina barn». Längd 215, bredd 150. I koret. INREDNING OCH INVENTARIER Begravningsvapen Begravningsvapen av snidat och målat trä med om- givande akantusverk av plåt: - l. Vapen: i brunt fält halv oxe i rött (fig 344). Enligt inv 1829 har be- gravningsvapnet haft följande inskrift: »Hic re- quiescit nobilissimus vir dominus Andreas Oxe45 dominus vir de Skrelby Horntorp, qui pie ac placide in Domino obiit die aprillis Anno MDCXXXIX ( = Här vilar ädle mannen herr Andreas Oxe herre till Skälby, Horntorp, vilken med fromhet och lugn i Herran avsomnade den 30 april1639). Höjd ca 75. På östra väggen. - 2. Vapen: i ofärgat fält svart örnklo (fig 345). Enligt inv 1829 har begravnings- vapnet haft följande inskrift: »Välborne Jöns Nils- son Örnekloo46 til Lundby och Knaptible afsom- nade i Herranom den 11. Martii 1652». Höjd ca 75. På östra väggen. De båda begravningsvapnen kon- serverades 1925, varvid kompletterade delar märktes med årtalet 1925. Tavlor Oljemålningar på duk: -Framställande respektive Nattvarden och Kristus i Getsemane inom gemen- sam dubbelram av snidat och förgyllt trä (fig 346). Färger: övervägande gråbrunt, rött och blått. Höjd 100, bredd 210. Var tidigare jämte omgivande ram- verk altarprydnad i den medeltida kyrkan. Altar- prydnaden levererades 1754 av modelieuren Johan Hultman.11 Målningarna samtida av okänd konstnär. - Porträtt av följande konungar, samtliga i bröst- bild inom förgyllda träramar: Erik XIV, Johan III, Sigismund (fig 347), Karl IX, Gustaf II Adolf, Kristina, Karl XI, Karl XII, Ulrika Eleonora, Fredrik I (fig 348), Adolf Fredrik, Gustaf III. Mått : 23 x 29, porträtten av Adolf Fredrik och Gustaf III, mått: 25 x 33. På kyrkorummets norra vägg. Gåva av Paul Rudebeck47 1770 (inv 1745 supplement). - Framställande Kristus på korset. Färger: över- vägande brungult, mörkrött, grått. Förgylld snidad träram. Höjd ca 175, bredd 128. 1800-talskopia? I sakristian. Minnestavlor m m: - Av grå sandsten med föl- jande inskrift: »Jöns Nilsson Örneklo46 l Gav Backa kyrkohemman l Till Breds kyrka 1649». Höjd 32, bredd 59. Uppsatt på kyrkorummets norra vägg 1953 (ATA). Avskrifter av gåvobrevet på Backa 357 BREDSNUVARANDE KYRKA hemman förvaras i Domkap samt i L I: l (s 105 verte). Enligt gåvobrevet förlänade Örnklo Backa hemman i utbyte mot gravplats i kyrkan , där flera av hans släktingar var begravda (se ovan).- Gustaf III: s tal 1771 och 1772. Snidade förgyllda ramar med krönta överstycken. Höjd 83 (exklusive krona), bredd 58. - Karl XIII : s tal 1810 i förgylld, krönt träram. Höjd 57 (exklusive krona), bredd 47. - Porträtt av Karl XIV Johan . Gravyr av C Forssell 1822 efter målning av E Gerard. Snidad, förgylld Fig 342-43 (t v och t h). Gravhäll av sandsten med figur- reliefer över H Jons- son, Vreta, "j" 1610, och hans hustru. Detaljer av figu- rerna. Foto J968. Sandstone grave s/ab 1vith figure relief in memory of H Jons- s:m , Vreta , t 1610, end his w(fe. Delails of figures. Lejt and right. krönt ram. Höjd 80 (exklusive krona), bredd 57. - Fotos av präster och organister i Sparrsätra och Bred samt församlingarnas kyrkliga boställen. Polerad, snidad ram. Höjd 57, bredd 72. Konsttryck Malmö 1914. - Kopia av Olof Graus avritning av kyrkan 1748, blyerts. Svart träram. Höjd 27, bredd 34. Gåva av kyrkoherden F W Carlsson48 1932.- Kopia av Graus avritning, oljemålning på träpannå. Grå trä- ram. Höjd 21, bredd 26. Gåva av snickarmästaren Leonard Larsson, Backa, 1952 (inv 1954-). 358 INREDNING OCH INVENTARIER Möbler Två karmstolar av rödmålat trä, sits och armstöd stoppade samt klädda med svart vaxduk. Höjd 95 . Rokoko. Inköpta 1746 (räk). - Karmstol av svartmålat trä med stoppad sits och ryggbricka, klädda med rött ylle. Höjd 130. Barock. Förvaringskistor: - l. Av svartmålat trä med välvt lock med offerspringa (fig 349). Järnbeslag med konturerade avslutningar, på locket även blom- formade beslag. Ett innan- och två utanlås. Höjd 17, längd 30, bredd 22. Medeltida, torde vara iden- tisk med ett litet offerskrin , upptaget i kyrkans äldsta inv (1615?). - 2. Av plåtklätt trä, svart- målad. Plant lock, ett innan- och två utanlås. Bär- ringar. Höjd 61 , längd 109, bredd 60. Sannolikt identisk med en kista, inköpt 1746 (räk). - 3. Av brunmålat trä. Plant lock, järnbeslagen, ett innan- lås. På fyra kulfötter. Målad inskrift på framsidan: »Ano 1810 / ALS». Höjd 49, längd 97, bredd 56. 359 Fig 344. Begravningsvapen över Anders Oxe, "[ 1639. Fig 345. Begravningsvapen över Jöns Ni lsson Örnklo, "j" Foto 1968. 1652. Foto 1968. Hatchment in memory of Anders Oxe, t 1639. Hatchment in memory of Jöns Nilsson Örnklo , t 1652. Fig 346. Nattvarden och Kristus i Getsemane. Oljemålningar från tidigare altar- prydnad 1754. Foto 1968. The Last Supper and Christ in Gethsemane. Oilpaintings from an earlier a/tarpiece, 1754. 360 INREDNING OCH INVENTARIER Fig 347- 48. Porträtt av Sigismund (t v) och Fredrik I (t h). Gåva av major Paul Rudebeck 1770. Foto 1968. Porlrail of King S igismund (lejt) and Fredrik I (right) . Donated by Major Paul Rudebeck in 1770. Övriga inventarier Rökelsekar av malm (fig 350). Blott karet samt lockets övre fäste med en kedja bevarade. Runt kar med rund hög fot, fäste med gjutna djurhuvuden. Karet höjd 8. Enligt inv 1829 har rökelsekaret haft tornform. 1200-talet (?) , jfr rökelsekaret i En köpings- Näs kyrka (SvK, Up XI: l , s 120 f). Prestav av polerat trä med silverbeslag. J nskrift på silverplatta, fastsatt vid staven : » 1802 l J. L. W. l P. P. l l lod» ( = Johan Lorentz Weidman, prost och kyrkoherde, se Sparrsätra, not 42). Knopp av silver med graverad dekor samt inskrift: »Breds Sochn Kyrka tillhörig Waktare Staf». Stämplar på knoppen med årsbokstaven U 2 ( = 1802). Klockor Klockorna hänger j tornet. - storklockan har runt halsen lyror och växtornament, runt slagringen växtornament På södra sidan inom ram av blad- ranka, krönt av en relief av Oskar Il: s huvud i pro- fil , följande inskrift: »Denna klocka gjuten år 1446, l blef år 1889 l under konung Oscar Il" 18dde rege- ringsår l omgj uten i Stockholm av K G Bergholtz».49 På norra sidan inom ram av växtranka, krönt av Jehovahsol samt kors med vinranka och sädesax, följa nde inskrift: »Jag ropar öfver berg och dalar l församiens folk i templets famn! l och Lyssnen till det ord som talar l om fröjd och frid i Jesu namn!» Diameter 166. storklockan avritades före omgjutni ngen 1889 av O Särling (ATA, fig 351- 52). Den hade runthalsen följande inskr ift: » x gutin x arum x aefter + gudst bord h + tucande +fyrehundrade + faemti» ( = gj uten år 1450 efter Kristi födelse, fig 351). På klockans liv fanns fyra små figurer, av vi lka en synes ha varit ett gj utarmärke. 50 361 BREDS NUVARANDE KYRKA Fig 349. Medeltida offerskrin med flikiga och blomformade jä rnbeslag. Foto 1968. Medieval offertory c hest with flora! iromvork. Lillklockan har runt hals och slagring växtorna- ment På södra sidan reliefer framställande ett krucifix, krönt av Jehovah sol samt omgivet av ängla- huvuden inom ram av växtranka. Därunder in- skrift: »Besök Guds Helgedom l Lef tålig, vis och from l och tänk på död och dom.» På norra sidan följande inskrift inom ram av växtranka: »J o han Nordma rk phil Doct. contr. prost. l kyrkoherde i Spa rrsätra och Bred, samt l J o han Theodor E riksson i Gunsta och Johan l Erik Johansson i Edsbergakyr- kovärdar läto l på kyrkans bekostnad år 1866 denna klocka l af den äldre som var gjuten i Stockholm år l 1631 af Georg Putenson51, samt sedan om- gjuten l i Stockholm år 1672 af Johan Meijer52 , men nu remnad l och oduglig, omgjuten av N P Linder- berg53 i Sundsvall». Dia meter 96. Klockan s tidigare Fig 350. Rökelsekar av malm, locket förlorat. 1200-talet. Foto 1968. Bron z e censer, lid lost; 13th cen- tury. 362 NOTER Fig 351. Inskrift på storklockan fig 351. Teckning av O Sör- ling 1889. Foto 1952, ATA. Jnscription on great bel/, fig 351 . Fig 352 (t h) . Avritning av storklockan före omgjutning 1889. Enligt inskrift från 1450. Teckning av O Sörling. Foto 1952, ATA . Drmving of the great bel/ bef01·e i t was recast in 1889. According lo an inscriplion, dating from 1450. Right. inskrift är upptecknad av Klingspor. 54 Enligt in- skriften lät Jesper Andersson Cruus,55 Kristoffer Andersson Oxe56 och kyrkoherden Erik Johansson omgjuta klockan 1631. Omgjutningen 1672 be- kostades av Erik Flemming, 57 varvid klockan för- sågs med dennes namn och vapen (L I: l , s 83). Korklocka av malm. Diameter 15,5, höjd 20. Noter l. O Lundberg, Fornstig, väg och bygd, UFT 45, Bilagor, s 43 f. 2. O Almgren, En uppländsk bronsåldershydda , Fornvän- nen 1912, s 132- 151. - B Schönbeck , Bronsåldershus i Uppland , Tor 1949-1951 , s 23- 45. 3. Ekonomisk karta över Sverige. Inventeringsbok, Breds socken , Fornminnesavd , RAÄ. 4. »En kort Relation , huruledes Wretarna ähre komna un- der Breeds Sochne Kyrkia», odat (av innehållet kan slu- tas 1630- 50-talet; Domkap, E Y, 120:1, registret nr 5). l \ \J l ( ---·JM . Hänger i sakristian ovanför dörren till kyrkorum- met. 1631 års inv upptager 5 handklockor, av vilka 4 nedsmältes vid lillklockans omgjutning 1631 (L 1: l s 48 ff). Den återstående synes vara identisk med ovannämnda klocka. Vid kloekeuppbörden 1531 levererades från Bred en klocka, vägande » 111 Skp V lispd»58• 5. Ägoredovisn av J F Edling J816 (B 8 1' ). 6. Ägoredovisn av C Enbergh 1759 (B 8 22). 7. Petrus Norström, murmästare, klockare i Svinnegarn , anlitades vid ett flertal kyrkoreparationer i Åsunda hä- rad. N upphögg sålunda 1754 bl a fönsteröppningar i Sparrsätra (se ovan) och Teda kyrkor (SvK Up XI:l, s 154). 8. SvR 8, s 390 ff. 9. Beskrivning 1764, L I :4. - Inv 1829, N: l samt i ATA. 10. Johan L01·entz Weidman , se Sparrsätra not 42. 363 BREDS KYRKA 11. Johan H u l t man, se Sparrsätra, not 27. 12. Brita Stålhandske, gift före 1621 med Christoffer Anders- son Oxe, t 1639, ägare till Skälby i Breds socken. Levde änka 1656. Dotter till hövitsmannen Torsten S vensson Stålhandske till Ova i Västergötland , t 1598, och hans första hustru Märla Nilsdotter. 13. Kontrakt 29/11 1835 med C R Palmer i O: 2. 14. ÖIÄ, »Ritning till ny tornöfverbyggnad» av G Petterson 1892. - RA, ED 16/ 12 1892. - K Maj :t till PÄ 16/12 1892,0 :2. 15. Johan Adolf Harern1an, f 1812, t 1885, Arkitekt ; akva- rellist och tecknare. Verkade som lärare i arkitektur vid Konstakademien och som förste arkitekt i ÖIÄ . 16. RA, ÖIÄ till K Maj:t 1836.- K Maj :t till ÖIÄ 1836, avskrift i Domkap, E V, 120 :3 samt i O: 2. - Fredrik Blom anlitades även av Svinnegams församling, för vil- ken han 1826 upprättade en »dessein till kyrkotakels ombyggnad» (Sv K , Up, XI : l, s 38). 17. SvK, Stockholm, IX: l, fig 43. 18. A a, s 85 f. 19. St prot 28/6 1835. - Domkap, E Y, 120:3, skr 15/3 1836, bilaga. 20. Domkap, a a. - Kvittenserang Breds kyrkobygge 1835- 39, L I : 5. - A Blad h, Breds kyrka och skola 1842- 1942. 21 . PM ang dekorering av Breds kyrka av G Pettersson 1907, BSt. Kontrakt enligt not 13. 22. Restaureringsprogram och tjänstememorial av A Noreen 1924, BSt. - Tidningsartiklar rör restaureringen i: Upp- land 2/ 12 1924, Westmanlands läns tidn 8/6 1925. 23 . Restaureringsrapport av A Ni/son 1925, ATA. - West- manlands läns tidn 8/6 1925. 24. ATA, RAÄ till PÄ 1948. 25. Tidn Uppland 2/12 1924. - Tjänstememorial av Å. No- reen 1924, BSt. 26. Pehr Berggren, f 1792, t 1848, målare. Utförde altartav- lor för svenska landskyrkor, i viss mån påverkade av de tyska nasarenerna, såsom »Kristi uppståndelse» i Västra Emterviks kyrka, Värmland (1825) och »Kristus i Getse- mane» i Gårdeby kyrka, Östergötland (1841).- Kon- trakt med P Berggren 1839, O: 2. 27. SvK, Stockholm VI, s 240, fig 77. - Jonas Hoffman , f 1726, t 1780. Målare, professor vid Konstakademien, studerade i Paris och Rom 1750- 60-talet. Bland H:s ar- beten märkes Prometeus i Konstakademiens ägo samt ett porträtt av köpman Asmund Palm, t 1773, National- museum, Stockholm. 28. Avsnittet utarbetat i samarbete med antikvarien, fil lic R Norberg. 29. A Andersson, Romanesque and Gothic sculpture, s 134. 30. H Wentzel, Liibecker Plastik bis zum Mitte des 14. Jahr- hunderts, s 191, nr 85. 31. A a, fig 20. 32. R Norberg, Lena kyrka, Upplands kyrkor, Bd IX, s 161. 33. Jonas Ekengren, se Sparrsätra, not 36. 34. Inv 1954-; förs! (skiss) av I Anderson i BSt. - Skr ang dopfunten 1954- 56 i A T A. 35. H Kjellin, Ornerade mässingsfat och deras inskrifter, jfr fig 20. 36. A a, s 236, jfr fig 26. 37. A a, s 231, 238. 38. G Habich, Die deutschen Schaumiinzen des XVI. Jahr- hunderts. II: 2, s 554, nr 2470. 39. Anders Sparrfält, son till Nicolaus 0/ai, se Sparrsätra, not 45. 40. Textilbeskrivningen har granskats och kompletterats av förste antikvarien fil lic Anne Marie Franzb1. 41. l esper Cruus af Edeby, f J576, t 1647. Ägde Lundby i Breds socken. Landshövding i Kalmar län och på Öland. Gift med Ingeborg Ryning, f 1593, ·r J 671. Dotter till riks- rådet Peder Nilsson Ryning och Kerstin Gyllenstierna af Lundhol m. 42. Maria Gustava Planting-Gyllenbåga, t 1826. Gift med Vilhelm Fredrik Planting-Gyllenbåga, f 1762, 'l 1824. Löjtnant. Dotter till amiralitetskammarrådet Abraham Hedman och Maria Claussen. 43 . Inga Sophia Charlotta Baudou, f 1833. Dotter till Nils Baudou, komminister i Sparrsätra och Bred 1838. 44. Olaus Nicolai Sparrman, t 1645. Komminister i Sparr- sätra och Bred 1629 och 1643. 45. Anders Oxe, f 16(8)9. Fänrik vid överste Gordons rege- m~nte. Gift l med Helena Utter, f 1683, 2 med Maria Planting-Gyllenbåga. 46. Jöns Nilsson Örnklo tillhörde en uppländsk frälsesläkt, som ej förde samma vapen som den introducerade adliga ätten Örneklou (Eigenstierna) . 47. Paul Rudebeck, f 1717, t 1778. Ägde Strömsberg i Breds socken. Major. 48 . F W Carlsson. Kyrkoherde i Sparrsätra och Bred J915- 37. 49. K G Bergholtz, f 1839, t 1918. Verksam i Stockholm 1874- 92 (Holmbäck). 50. M Åmark, Sveriges medeltida kyrkklockor, s 24. 51. Jurgen Putensen, t 1660. Verksam i Stockholm 1631 - 58 (Holmbäck). 52. Johan M eyer, t 1679. Verksam i Stockholm 1660- 79 (Holmbäck). 53. Nils Petter Linderberg, f l8J J, t 1883. Verksam i Sunds- vall 1840- 83 (Holmbäck). 54. Bidrag till Upplands beskrifning, UFT II , s 333 f. 55. Se not 41. 56. Se not 12. 57. Se Sparrsätra not 43 . 58. Nordin, vol 39, s 93 verte, UUB. 364 Källor och litteratur OTRYCKTA KÄLLOR RA:ÖIÄ:s skr till K Maj:t 1836; ED, 16/12 1892. ULA:Breds kyrkoarkiv,st prot 1627- 52 (i L I:1), 1746- 1801 (K 1:1), 1801- 12, 1832, 1836 (K I :2), 1814-22, 1826-54 (K I:3- 4), 1849 (K 1:5), 1852- 91 strödda prot Sparrsätra o Bred (i Sparrsätra K 1:4-5); räk 1618-83 (L 1:1), 1699- 1900 (L 1:2-4, 6, 7, 10, 18), strödda räk 1748- 73, kvittenser angkyr- kobygge 1835- 39 (i L I:5); inv 1615- 52 (i L I:1), 1699, 1713 (i L I :2), nyförvärvsförteckn 1701- 08 (i L T: l), in v 1735, 1745, 1764 (i L 1:4), 1754, 1829 (N J), 1802 (i A 1:1), 1814 (i Sparr- särta N I); vis prot 1686 (i L I:1), 1746, 1757 (i Sparrsätra K 1:2), 1764 (i L I:4), 1790 (i K 1:1), 1804 (i Sparrsätra N l); bänklängd, odat (1600-talet, i L I:1), ant om arbeten på kyr- kan 1618- 31 (i L 1:1), om gåvor till kyrkan 1618- 54 (i L 1:1), memorial ang familjegravar i Sparrsätra o Breds kyrkor 1754 (i N I), beskrivn av Breds kyrka o dess inv 1764 (i L I:4), hand! ang kyrkans byggnad och inv 1836-92, kontrakt om kyrkobygge o altartavla 1835, 1839 (i 0:2), besiktn av kyrko- byggn 1838, 1868, av nytt orgelverk 1908 (i 0:5). - Domkap, E V, hand! ordnade efter pastorat, 120, Sparrsätra o Bred. Vol1 :1671- 1800. Innehåller bl a: En kort relation huru vre- tarna är komna under Breds kyrka, reg nr 5; gåvobrev på Backa hemman till Breds kyrka av Jöns Nilsson Örnklo 1649, reg nr 127; visprot 1705, reg nr 591. Vol2: 1776-1790. Innehåller bl a visprot och inv 1790. Vol 3: Innehåller bl a: kontraktsprost J Strangh till Domkap 1807 (ang ny kyrka) kyrkoherde J E Molin till Domkap 1836 (ang nya kyrkans byggnad jämte kostnadsförslag o kontrakt med C R Palmer); vis prot o inv 1842. Vol 4. Innehåller bl a: vis prot 1853, 1876, 1883 jämte inv, 1890 jämte inv; Domkap, F VI:4, för- teeko på adliga gravar i Uppsala ärkestifts kyrkor 1707- 1758, fol 38. - PÄ, Sparrsätra: Breds kyrkoarkiv , st prot 1892-; räk 1901-. UUB: Nordinska saml, vol39 (Nordin) Palmskiöldska saml, vol 274 (Palmskiöld). VHAA:ATA, E Ihrfors, Uplandia sacra, I:2, s 665 ff (med en laverad tuschteckn av kyrkan från söder); snabbinv 1917 (M Åmark). - Sockenvis ordnade hand!, inv 1829; skr ang storklockans omgjutn 1889; ang rest av arkitekt S Erandel 1924; konserveringsrapporter av A Ni/son 1925 (träskulptur, oljemåln, begravningsvapen, ljusarm), 1927 (timglas), 1931 (träskulptur) , konserveringsrapporter av Libraria 1931 (mäss- hakar, tennkanna, ljusredskap), 1946 (bokkudde), 1956 (kalkduk) ; skr ang flyttn av runsten 1941-45. RAÄ: BSt, Kulturhistoriska byråns arkiv, PM ang de- korering av Breds kyrka av G Pettersson 1907; tjänstememo- rial ang Breds kyrka av arkitekt Å. Noreen 1923, restaurerings- förs! av Å. Noreen 1924 (2 bl, sydfasad, plan ochbyggnav bänkinredn; förs! till nytt vindfång, kopior, jämte arbetsbe- skrivning); förs! till el belysning av Uppsala el installations AB 1946 (1 /4 bl); skr ang inre rep, avfärgn av innermurar o rengöring av äldre inv 1948; förs! till el värmelednav Älv- karleby kraftverk, Västerås 1953 (l bl); förs! (skiss) till dopfunt av trä av l Anderson 1955 (l bl). BSt: ÖIÄ:s arkiv, »Project till Tornbyggnad jemte utvid- gande af Breds kyrka» av Fredrik Blom 1824, fastst 1836 (l bl: sydfasad, plan, tvärsektion mot öster); »Project Ritning till Torn Byggnad och Kyrkans förbättrande» av J A Haver- man 1836, kopia (l bl sydfasad, plan, västfasad, tvärsektion mot öster, förs! till predikstol); Ombyggnadsförst (l bl, plan, sydvästfasad, tvärsektion mot öster, predikstol av R Brauhn 1836; »Ritning till ny tornöfverbyggnad» av G Petterson 1892, kopia (l bl, tornets sydfasad, 2 sektioner av tornöverbyggn). LMS: Ägoredovisn av C Enbergh 1704 (B 8 21); av C En- bergh 1759 (B 8 22); av J F Ed/ing 1816 (B 8 Jl). KÄLLPUBLIKATIONER Olof Grau, Hushålds anmärkningar under resan igenom Upsala och Stockholms län år 1748. Tillika med sockne- kyrkior uti Upsala och Stockholms läner, aftecknade wid deras förbiresa år 1748. Utgav S T Kjellberg. UFT 8: bill. Uppsala 1919. Johan Hadorphs resor: Afritningar af Kyrkor och Kyrkvapen i Upland 1676- 1685. Utgav E Vennberg. Sthlm 1917 (A/rit- ningar). Svenskt diplomatarium 1- 6 (t o m år 1335) och (ny ser) 1- 4 (åren 1401- 20). Sthlm 1820-1946 (SD). Sveriges runinskrifter. 8. Utgav VHAA. Sthlm 1900- (SvR). BEARBETNING AR Almgren O, En uppländsk bronsåldershydda. Fornvännen 1912. Sthlm 1913. Andersson A, Romanesque and Gothic sculpture. Medieval wooden sculpture in Sweden, vol Il. Sthlm 1966. Bidrag till Upplands beskrifning. Första afdelningen, UFT band II. Sthlm 1877-1890. Bladh A, Breds kyrka och skola 1842- 1942. En kort historik. Enköping 1942. Ekonomisk karta över Sverige. Bred. Sthlm 1962- 63. Habich G, Die deutschen SchaumUnzen des XVI. Jahrhun- derts. II: 2. MUnchen 1929 -. Holmbäck L M, Klockor och klockringning. Malung 1951 (Holmbäck). Kjellin H, Ornerade mässingsfat och deras inskrifter. J: Äldre kyrklig konst i Skåne. Studier utg med anledning av kyrk- liga utställningen i Malmö 1914 genom O Rydbeck och E Wrangel. Lund 1921. Lundberg O, Fornstig, väg och bygd, UFT 45. Uppsala 1935-37. Norberg R, Lena kyrka, Upplands kyrkor 123. Uppsala 1967. 7 - 695482 Sparrsätra och Breds k yrkor 365 BREDS KYRKA Rannsakningar efter antikviteter. På VHAA:s uppdrag, utg under red av C I Ståhle, bd I:l. Uppsala 1960. Schönbeck B , Bronsåldershus i Uppland. Tor 1949-1951. Uppsala 1952. Utstä/1/ningen av äldre kyrklig konst i Uppsala 1918. Kata- log. Uppsala 1918 (Upps Utst). Wentzel H, LC1becker Plastik bis zum Mitte des 14. Jahrhun- derts. Berlin 1938. Åmark M, Sveriges medeltida kyrkklockor. Sthlm 1960. Förkortningar ATA Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Stockholm . BSt K Byggnadsstyrelsens arkiv, Stockholm. Domkap Uppsala domkapitel och dess arkiv. ED K Eck lesiastikdepartementet, Stockholm. Inv Inventarieförteckning. LMS K Lantmäteristyrelsens arkiv, Stockholm . Prot Protokoll. PÄ Pastorsämbetet. RA Riksarkivet, Stockholm. RAÄ Riksantikvarieämbetet , Stockholm. Räk Räkenskaper. Snabbinv En preliminär inventering av de svenska kyrkornas föremålsbestånd av konst- och kulturhistoriskt värde, utförd under åren 1917- 1932. Samtliga snabbinventeringslistor förvaras i A T A. Ett ex har tillställts varje inventerad kyrka samt vederbörande domkapitel. St prot Sockenstämmoprotokoll Sv K Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium utg på uppdrag av VHAA. Sth lm och Uppsala 1912- . UFT Upplands Fornminnesförenings Tidskrift. 1871 --:. ULA Landsarkivet i Uppsala. Summary Bred Church is on the boundary of Västmanland, about six miles northwest of Enköping. Prehistorie remains-about eighty have been found- show that the parish has been inha- bitated for a very Iong time. Formerly, a highway ran from Västmanland by way of Skarsvad , an important ford , and Boda (where Bronze Age remains are to be found) to the Åsunda region . The name of the parish, Bred, is found in documents dating from 1291. Tidningsartiklar rör Breds kyrka i Enköpings-Posten 4/6 1924, Julnummer 1941 ; 20/5 1942.- Uppland 20/ 4 1923 ; 2/12 1924. - Westmanlands läns tidning 8/6 1925. Silverstämplar tydda enligt G Upmark, Guld- och si lverstämp- lar i Sverige 1520- 1850. Sthlm 1925, samt Guld- och silver- stämplar, Svenskt silversmide 1520- 1850, IV. Sthlm 1963 . UUB Uppsala Universitetsbibl iotek, Uppsala . VHAA K Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm. Vis prot Visitationsprotokoll. ÖIÄ Överintendents Ämbetet (efter 1918 BSt), Stock- holm. LANDSKAPSNAMNENS FÖRKORTNINGAR Bl Blekinge Nä Närke Bo Bohuslän Sk Skåne Dr Dalarna Sm Småland D s Dalsland Sö Södermanland Go Gotland Up Uppland G ä Gästrikland Y b Västerbotten Ha Halland V g Västergötland H s Hälsingland Yr Värmland Hr Härjedalen Vs Västmanland Jä Jämtland Ån Ångermanland La Lappland Ög Östergötland Me Medelpad Öl Öland Nb Norrbotten HISTORY l. According to tradition, recorded between 1630 and 1650 (fig 304), there was a timber chapel on a stony hill immedia- tely above the site of the present church, before the stone church was built. If. A rectangular, granite rubble church with gables in ornamental brickwork, a south porch and a vestry on the - ' 366 Fig 353. Den medeltida kyrkans plan, l: JO 000. Vapenhusets och sakristians mått ej kända. J Söderberg 1969. Plan of the medieval church. The measurements of the porch and the vestry are not known. north side occupied the site of the present building (fig 353). Demolished and replaced by the present church in 1836- 37. The appearance of the previous church is known from drawings made by Johan Hadorph during the 1680's (fig 305) and Olof G ra u, 1748 (fig 303). The nave of the old church is also marked on plans drawn for the present church (fig 307, 313- 14). The church roof was covered with shingles, and had a fleche, disman t led in 1659, and brick vaulting. According to a tradition, written down in 1829, possibly confirmed by surviving archives, this church was built in 1330. A wooden sculpture, representing an apostle, dating from the seeond quarter of the 14th century, may have been acquired in con- junction with the erection of the church (fig 242). III. The present church (fig 301, 306- 11) was erected 1836- 37, according to plans drawn by Fredrik Blom, 1824 (fig 307). The builder in charge of the work was Carl Robert Palmer, town builder of Jönköping. A vestry, not included in Blom's drawings, was attached to the east wall in 1836-38. The furnishings of the church were installed during the following years , and the church was consecrated in 1842. IV. The present cupolawas designed by Gustaf Pettersson in 1892 (fig 315). Proposals by the same architect for a restoration of the in- terior were only partly realized. The fixed furnishings were repainled and the gallery was rebuilt in conjunction with the installation of a new organ . A more thorough restoration of the interior was performed in 1924-25 under the supervision of Ärtand Noreen. The ceiling and the walls were cleaned , central heating was in- stalled, the pews were rebuilt, the furnishings painled accord- ing to a specimen of the original colours, and old furnishings were restered by Alfred Nilson. In 1948 the interior was decolourized, and the furnishings and old objects were cleaned by Alfred Nilson. Electric heating was installed according to plans by Älv- karleby Power Station, Västerås, in 1953. FURNISHINGS l. Most of the medieval objects were transferred from the former church to the present one. Among these are a number of wooden sculptures and communion vessels: SUMMAR Y Erect, mate saint, probably representing an apostle, seeond quarter of the 14th century (fig 242), now in Enköping Museum, and attributed by Aron Andersson to the Upp- sala School, and by H Wentzel to Liibeck. Erect, crowned figure of the Virgin, probably from a triptych, end of 15th century (fig 317- 18). The style is reminiscent of work by Lars Germundsson, Enköping; cf triptych dated 1491 in Lena Church, Uppland, and the predella in Sparrsätra Church , dated 1492 (fig 272- 75). Rood, with early 16th cen- tury figure of Christ (fig 319- 20). The cross was made in 1925, when the figure was complemented with arms, etc . Chalice (fig 329- 30) and paten of silver-gilt. The stem and hexafoil foot of the chalice is decorated with six medallians in chased and punched work. End of the 16th century. A silver wafer box was made, according to the date mark, in the same year as the chalice. II . The following post-reformation objects are worthy of notice: · Brass baptismal dish in chased and punched work, prob- ably made in Niirnberg ca 1550 (fig 328). A pomegranate-patterned chasuble of velvet brocade (the cloth dating from the Late Middle Ages, Italy) was presenled to the church in 1637 (fig 340) . Antependium of green pattemed velvet (ltaly, ca 1600) was acquired around the middle of the 17th century (fig 337). The church has three 17th century brass chandeliers dating from 1640 (fig 335), and 1699. A pewter flagan, now in the Enköping Museum, was, according to an inscription, presenled to the church in 1668 (fig 333). A figure of Christ, earved in hardwood , made, judging from the Iively Baroque style, during the 1670's or 80's, probably belonged to a triptych (fig 321-22). The figure, which is without arms and the lower parts of the legs, is now attached to a wooden cross. An antependium of large-patterned silk brocade (ltaly, ca lEOO) was, according to an inscription, presenled to the church in 1701 (fig 338- 39). A white silk chalice veil, em- broidered in Chinese style, possibly executed in China during the 18th century, is now in the Enköping Museum (fig 341). A book pillow, covered with thin, embroidered cloth, is probably from the same period; in the Enköping Museum. Two silver flagans were acquired in 1743 and 1766 (fig 331- 32) respectively. The pews were completed in 1747, and re- constructed during the restoration of 1924. Two older seats, with owners' marks earved in them, stand by the west wall (fig 324). The pulpit, designed by J A Haverman, architect, was completed in 1836 (fig 309). The altarpiece, an oilpainting by Pehr Berggren, 1839 (fig 316), is a copy of the altarpiece in St Clara Church, Stockholm. The two bells were recast in 1866 and 1889 respectively. The wooden font was made in 1957 (fig 327). 367 Rättelser och tillägg till Uppland band XI (rörande vapen och begravningsvapen på grundval av uppgifter av Christopher von Warnstedt) SVINNEGARNS KYRKA S 6, rad 15 nedifrån bör lyda: Kyrkogårdsmur är markerad på en teckning av Svinnegams kyrka och källa 167 1 till Suecia antiqua et hodierna (fig l) samt å ovannämnda 1600-talskarta. S 32, rad 10- 11 står: avritade i Afritningar, skall vara: jämte Uppsala ärkestifts vapen av ritade i Afritningar, fig 19. S 53 , rad 7. Dopfunten nu flyttad till korets södra sida. S 60, rad JO f nedifrån står: Henrik Georg Falkenberg, skall vara: Henrik Falkenberg. S 62 , rad 13 skall vara: Inskrift ovanför vapnen: I T ( = Jacob Tures- son). Däröver senare inhugget å rtalet 1747. S 64 ff, Begravningsvapen . I samband med restaureringen 1900 (s 38) renoverades kyrkans begravningsvapen. D ärvid blev flera av de ska- dade begravningsvapnens namn och färger fe laktigt framtagna. Delar av vapnen blev även felaktigt i hopsatta, t ex von DUckerska vapnet, som påsatts den von Rosenska hjälmprydnaden. S 64, rad 3 ff bör lyda: Vapen för friherrliga ätten nr 64 Duwall med bl a följ ande avvikelser: Hjärtsköld, huvudsköld och hjälmar krönes av skotsk markiskron a. På huvudsköldens krona stående fågel. Hjälmprydnad, skall vara: beväpnad arm, hållande ett dubbelkorsat kors. Vänstra hjälmprydnaden bortfallen. S 65, jig 52 c- j: N amnen är felaktigt restaurerade; avser ätterna von Bredow, nr 2 von Lehsten, von Rohr, von Arnim. S 66, rad 6 fl Fäderneanor: l. Duwall. Skotska ätten Duwalls vapen, vilket enligt detta anvapen torde ha följande avvikelser från svenska adliga ätten n_r 241 Du- walls vapen: fä lt 2 beväpnad arm, hållande ett kors, fält 4 två fiskar; simmande över ett undervattensberg. Fält 4 är möjligen felrestaurerat Något berg finnes nämligen ej i de skotska vapnen med två fi skar. 2. Ker, hästhuvuden, skall vara: enhörningshuvuden . 5. von Bredau, tillägges: ( = von Bredow). H alvt rött skepp, skall vara: röd stormhake (ett slags stormstege) med sex stegpinnar. 6. von Leisten (enl Elgenstierna v Plessen) , skall vara: von Leisten ( = von Lehsten) No 2. Två svarta vingar, skall vara: en stolpvis stä lld svart hästbroms (ett dressyrredskap), omgiven av två svarta vingar. 7. von Rohren, tillägges: ( = von Rohr, svenska ridderliga ätten nr 807). Fyra röda vågskuror, skall vara: fyra röda spetsar. Hjälm- prydnaden ä r felaktigt restaurerad, skall vara: sju omväxlande röda och vita rosor på långa stänglar, framför vilk a löper en röd räv. Framför denna riktiga hjälmprydnad, där yttersta rosen på vänster sida har fallit bort, har här felaktigt satts en annan hjälmprydnad: tre röda påfågelsfjädrar, vakom vilka löper en röd räv. 368 8. vn Arnheim, tillägges: ( = von Arnim). Vapnet bör beskrivas: I silverfält tre röda tvärbjälkar. Släkterna 1- 4 är skotska, 5, 7 och 8 brandenburgiska och 6 meck- lenburgisk. Möderneanor: l. v Berg til , tillägges: ( = von Berg til Saggat). Svart grip, skall vara: svart örn. 2. Hofsteen. Namnet felrestaurerat, vapnet h ar icke kunnat identifieras. 3. Lode v Ynde. Tre klor, skall vara: tre lejontassar. Hjä lmprydnad, beskrives: sex påfågelsfjädrar, flankerade av två lejontassar. 4. von Neckz, tillägges: ( = von Mecks). 5. von Rosen. Hjälmprydnaden till detta vapen har felaktigt påsatts det von Dlickerska vapnet, se nedan 7. 6. von Sthalen , tillägges: ( = von Stael). 7. Dycker, tillägges: ( = von Dlicker). Vapnet fel aktigt restaurerat, skall vara: i silverfä lt fem blå bjä lkar. Hjä lmprydnaden: sex påfågels- fjädrar, flankerade av två uppåtklättrande hermeliner, felaktigt an- bringad på ovannämnda vapen för ätten von Rosen. 8. Taube. Hjälmprydnad, beskrives: sex påfågelsfjädrar, f lankerade av två avhuggna trädgrenar. S 66, rad JO nedifrån , Axel Duwall. Skal/ vara: vapen för ointroducerade friherrli ga ätten Duwall af Leibus (fig 354). Denna ätts vapen, som hittills har varit okänt, ser enligt detta och nästfölj ande huvudbaner ut sålunda: l i blått fält krönt lejon med kluven svans (Mae Lean), 2 i rött fä lt beväpnad arm, hå llande dubbelkorsat kors (Mae Duugal ; korset fördes dock i Skottland blott enkelt korsat), 3 i gult fält tre- mastat rött skepp (Mae Donald), 4 i vitt fält svart berg, över vilket två fiskar simmar. På huvudskö lden gyllene krona (i Skottland marke- rande markisvärdighet), krönt av fågel. Hjälmarna krönes av samma krona (borde ha varit svenska s k friherrli ga kronor) . Hjä lmprydnaden bortfallen, torde ha varit samma som den introducerade friherrliga gre- nens. S 67, rad JO nedifrån står: riksäpple, skall vara: dubbelkorsat kors. S 67 rad 6 f/, skall vara: Vapen för ridderliga ätten nr 105 von Fal- kenberg af Bålby. Sköld schackrutad i rött och vitt. Hjälm krönt av heraldisk bl adkrona (utvisande ridderlig värdighet). Hjälmprydnad: röd fågelfot, hå llande vit vinge, belagd med sex schackrutor i rött och vitt. S 68, rad 6 ff Fäderneanor: 2. von Silow, tillägges: ( = Sydow). Vapnet beskrives: i gyllene fält svart sköld , belagd med tre i gaffelkors mot sköldmitten satta vita spikar med huvudena i sköldhörnorna. 3. v Blarefelt (torde vara felrestaurerat för Blankfelt = von Blanken- feld) . Nästföljande rad, spjut, skall vara: lans. 4. v Tisenhausen, tillägges: ( = Tiesenhausen). 5. v Wittinghoff, tillägges: ( = Vietinghof). 6. v Farrenbach, tillägges: ( = F ahrensbach). 7. v Daykull ( = Yxkull) . Vapnets färger torde ha framtagits felaktigt, l och 4 skall vara: i gult fält rött lejon , 2 och 3 i svart fält gul krona. 8. von Treiden . Vapnet beskrives: i silverfält ett smalt Andreaskors i alla fyra ändarna med klossliknande avslutningar (felrestaurerat för korslagda röda pilar med liljeliknande spetsar). Släkterna 1-2 ä r brandenburgiska, övriga tysk-baltiska. Samtliga anvapen är hopsatta två och två till alliansvapen, varje par överlagt med en gyllene heraldisk bladkrona, nämligen 1- 2, 3-4, 5-6 och 7-8. 369 -- Möderneanor: Huvudvapen, von Löben, tillägges: ( = von Loeben). Halvt manlig figur, skall vara: halv negress. l. von Löben. Samma som huvudvapnet. 2. von Raktaw, tillägges: ( = Raskow). Vapnet beskrives: rött fält uppspringande varg i silver. 4. von Haraw, tillägges: ( = von Harras). 5. Breitenbauch, vapnets färger är förväxlade, skall vara: i blått fält tre röda sparrar. 6. v Minckewitz. Vapnet beskrives: kvadrerad sköld, l och 4 i rött fält upprättstående gult lejon, 2 och 3 i gult fält upprättstående blå pegas. Vapnet är förbryllande, då den kända friherrliga ätten von Minckewitz för tre spetsar. 8. v Vleitsch (torde vara felrestaurerat för Neitsch = von Neitschiitz). Samtliga ätter är sachsiska. Vapnen är hopsatta två och två i likhet med anvapnen å s 66. S 68, rad 11 nedifrån , angående vapnets beskrivning, se rättelse s 67, rad 6 ff. S 69-70, Fäderneanor: 2. v Blarefe lt, skall vara: von Blankenfeld. Spjut ändras till lans. 3. v Tiesenhausen, skall vara: von Vietinghof. 4. Yx.kull. Färgerna förväxlade, se s 68, Fäderneanor 7. 5. von Löben, se s 68, Möderneanor, huvudvapnet. 6. Torde avse ätten von Kitscher med följande vapen: bl ått fält tre tvärbjälkar i silver. 7. Torde avse ätten von Breitenbauch. Möderneanor: 4. v Treiden. Färgerna förväxlade, skall vara: i silverfält tvenne kors- lagda röda pilar. 8. Torde avse ätten Gera. Färgerna omkastade, skall vara: i blått fält vit spets nedifrån. Släkt nr 4 tysk-baltisk, övriga svenska. Vapnen är hopsatta två och två i likhet med ovannämnda anvapen å s 66. S 71, rad 4, Hjälmprydnad se rättelse till s 67, rad 5 ff. S 71, rad 2 nedifrån. Efter Skytte af Sätra tillägges: vilka har den anmärkningsvärda olikheten gentemot hittills kända vapenbilder (i blått fält gul skytt med tre pilar i vänster hand samt båge i höger hand), att skytten fram ställes såsom antik gud med strå igloria (fig 355). De två begravningsvapnen över ätterna Skytte af Sätra möj- ligen över bröderna H åkan Skytte ( t omkring 1640/ 50) och Lars Skytte (t 1677). Bröderna ägde i Svinnegams socken Huseby gård, vilken efter dem ärvdes av Birgitta Skytte, g m Jacob Duwall, s 64. ENKöPINGS-NA.S KYRKA S 83, rad 5 står: klockaren Nordström, Enköpings-Näs, skall vara: kloc- karen Petrus Norström, Svinnegarn. S 89, rad 10: kantrubriken Torn flyttas till rad 3. TEDA KYRKA S 153, rad 2 skall vara: Senaste större reparation genomfördes J969, då stapeln bl a erhöll ny spånbeklädnad. S 182, rad 11 , tillägges: kantrubriken Nattvardskärl. S 186, rad 13 tillägges: kantrubriken Brudkrona. S 187, rad 14 nedifrån står: Nicaolaus, skall vara: Nicolaus. '. 370 Fig 354. Huvudbaner över Axel Duwall, "j" 1679, s 369, jfr s 66. Foto 1965. Funera/ coat-of-arms of Axel Duwa/1, f 1679. Fig 355. Huvudbaner för medlem av ätten Skytte af Sätra, ca 1660, s 370, jfr s 71 f. Foto 1965 Funeral coat-of-arms. Member of the Jami/y Skytte of Sätra, ca 1660. Register till Uppland band XI ORTREGISTER Kursiva siffror hänvisar till huvudbeskrivningen av en kyrka H åbo-Tibble (Up), kyrkan 161 Häggeby (Up), kyrkan 296 Härkeberga (Up), kyrkan 229, 289 Härnevi (Up), kyrkan 101 H ärvsta (Up) 275 Ingatorp (Sm), kyrkan 337 Ingeborg, se Huseby Irsta (Vs), kyrkan 175 Jumkil (Up), kyrkan 30 Järfäll a (Up), kyrkan 95 Kalm ar (Up), kyrkan 117, 306 Knivsta (Up), kyrkan 213 , 288 Knutby (Up), kyrkan 42 Kopparberget, Falu gruva (Dr), 317 Kurnia (Nä), kyrkan 50 Kungslena (Vg), kyrkan 30 Kungsåra (Vs), kyrkan 175 K u rö , gård, T eda s n 150, 151 , 172, 180, 191 , 196 Kårsta (Up), kyrkan 288 Kärrbo (Vs), kyrkan 175 Lagmansö, gård, Vadsbro sn (Sö) 32 Laitila, Finland , kyrkan 35 Leksand (Dr), kyrkan 102 Lempälä, Satakunda, Finland , kyr- kan 291 Lena (Up), kyrkan 229, 289, 344 Litselås, säteri , Tillinge sn 265 Litslena (Up), kyrkan 213 Lovö (Up). kyrkan 116, 220, 223 Lunda (Up), kyrkan 288 Lundby, gård, Tillinge sn 275, 323 Lycke (Bo), kyrkan 257 Lådö, gård, Sparrsätra sn 275, 317 Långtora (Up), kyrkan 304 Mariefred (Sö), kyrkan 264 Masku, Finland, kyrkan 35 Medåker (Vs), kyrkan 178 Norrby, by, Vårfrukyrka sn (Up) 324 Adelsö (Up), kyrkan 223 Alskog (Go), kyrkan 309 Arnö (U p), kyrkan 170 Aspö (Sö), kyrkan 144 Backa, kyrkohemman, Breds sn 357, 358 Berlin, S Marienkirche 144 Bladåker (Up), kyrkan 7, 288 Boda, by, Breds sn 323 Boglösa (Up), kyrkan 253 Borgå, Finland, kyrkan 35 Bred medeltida kyrkan 323 , 324, 326- 331 nya kyrkan 274, 293 , 323-326, 331-367 träkapell 323, 327, 328 sn 275, 323 kvarnen, Bredsdal 276, 352 Broby, gård, Björksta sn (Vs) 258, 259, 260, 261 Brunnsholm, gå rd, Enköpings-Näs sn 79, 104, 106, 119, 122, 131 , 141 , 146 Börje (Up), kyrkan 289 Dalarna 291 Ed (Up), .kyrkan 43 Edebo (Up), kyrkan 312 Eklunda (Ekelunda), by, Breds sn 326 Ekolsund, slott, Husby-Sjutolfts sn (Up) 116 Enköping Enköpings museum 239, 242, 244, 254, 259, 261, 309, 311, 312, 351, 352, 356 Franciskanerkyrkan o klostret 95, 300 staden 213, 344 Vårfrukyrk an 100, 163 Enköpings-Näs (tidigare Naes, Nes) kyrkan 5, 14, 78-148, 161 , 163, 227, 253 , 293, 361 Gyllenanckarska gravkoret 82, 104-106, 107 sn 79 Finland 288, 289 Finström, Aland, kyrkan 25, 34 Forsmark, gods, Forsmarks sn (Up) 138 Frösthult (Up), kyrkan 229 Fållnäs, säteri, Sorunda sn (Sö) 31 Färentuna (Up), kyrkan 312 Gamla Uppsala, kyrkan 72 Gammelin, Mecklenburg, Tyskland, kyrkan 35 Gataskog, Tillinge sn, slaget vid 213 Gimo, slott och bruk, Skäfthammars sn (Up) 138 Grensholm, Skrukeby sn (Ög) 62 Gressow, Mecklenburg, Tyskland, kyrkan 34 Gripsholms slott (Sö) 170 Gunsta, by, Breds sn 314, 352, 357, 362 Gusums bruk , Ringarums sn (Ög) 257 Giistow, Pommern, kyrkan 20 Gäddeholm, fideikommiss (Vs) 234 Hacksta, gård, Enköpings-Näs sn 79, 112, 113, 114, 115, 118, 124, 125, 126, 127, 128, 130, 132, 139, 140, 145 Haga, gård, Svinnegarnssn 5, 6, 8, 12, 31 , 56 tegelbruk 284 H ammarby (Up), kyrkan 239, 288 Hansiihn (Ostholstein), kyrkan 344 H araldshögen, Svinnegarnssn 5, 8, 181 Hilleshög (Up), kyrkan 94, 223 Hjulsta, gård, Enköpings-Näs sn 39, 79, 88, 104, 108, 115, 117, 142 Hohenkirchen, Mecklenburg, Tysk- land , kyrkan 34 Huseby (Ingeborg), gård, Svinne- garns sn 5, 6, 7, 8, 27, 32, 38 372 Nybyholm, gård , Enköpings-Näs sn 79, 114, 128, 186 Nysätra (Up), kyrkan 291 Nä rtuna (Up), kyrkan 288 Pettersberg (Gammalbo), gård, Breds sn 355 Piteå (Nb), kyrkan 264 Riala (Up), kyrkan 32 Rumskulla (Sm), kyrkan 337 Rusko, Finland, kyrkan 35 Rättvik (Dr), kyrkan 178, 264 Sala, landskyrka n 289 Salem (Sö), kyrkan 306 Salta, gård, Teda sn 150, 152, 158, 175, 180, I 90, 191 Satakunda, Finland, kyrkor 291 Sigtuna Mari akyrkan 291 S Olofs kyrka 94 S Pers kyrk a 94 Sjösås (Sm), kyrkan 264, 289 Skarsvad, gård, Breds sn 323 Skå (Up), kyrkan 95 , 97 Skäfthammar (Up), kyrkan 306 Skälby, gå rd, Breds sn 330, 331, 351, 353, 357 Småland, kyrkor 289 Sollentuna (Up), kyrkan 223 , 228 Sparrsätra (tidigare Sparsaetir, även Ahrby) kyrkan 275- 322, 328, 330, 357, 358, 362 sn 275 Spånga (Up), kyrkan 97 Steffenshagen, Mecklenburg, Tysk- land, kyrkan 35 Stettin, Tyskland 314 Stockholm Hjorthagskyrkan 264 Jakobs kyrk a 313 Klara kyrka 343 Libraria 58, 126, 190, 258, 306, 312, 3 13, 314, 351 , 355, 356, 357 Licium 258 Petersenska huset, Munkbron 225 Pietas 59, 124, 125, 127 Riddarholmskyrkan 30, Gusta- vianska gravkoret l 06 Rosendals slott 21 Skeppsholmen, Amiralitetshuset, kastellet 2 I skeppsholmskyrkan 21 , 336 Storkyrkan 163 Stockholms-Näs (Up), kyrkan 225 Stora Tuna (Dr), kyrkan 163 Strängnäs, domkyrkan 20, 28 Strömsberg, gård, Breds sn 346, 347 Strömsdal , gård, Breds sn 347 Strömsholms slott , Kolbäcks sn (Vs) 116 Strömsnäs, gård, Breds sn 312, 350, 355 Strömsta, gård, Teda sn 150, 156, 180, 183, 186, 188, 190, 191, 202, 203 Sturehovs slott, Botkyrka sn (Sö) 138 Stå lboga (Sö) 28 I Svinnegarn kyrkan 3- 77, 84, 100, 117, 161 , 178, 224, 228, 253 , 275, 293 Duwallska gravkammaren 38, 72 Falkenbergska gravkammaren 38, 62, 72 sn 5 Svinnegams källa l, 5, 6, 16, 17, 27, 32, 73, 47 Sånga (Up), kyrkan 94, 116, 234 Söderby-Karl (Up), kyrkan 42 Taxhuvud, gård, Tillinge sn 258, 259, 265 Teda kyrkan 5, 50, 116, 149-205, 228 , 275, 293 gravhus (Saltagravkoret, skalm- graven) 166, 167, 168, 169 stureska gravkoret 153, 165-166, 169, 186 8OIVSDUUHVNDgravmonumentet 169, 191- 195 sn 150 Tensta (Up), kyrkan 289 Tierp (Up), kyrkan 28 Tillinge kyrkan 213-268 sn 213 Torstuna (Up), kyrkan 304, 324 Torsång (Dr), kyrkan 7, 291 Tuna (Up), kyrk an 281 Ulunda vad, Tillinge sn 213 Uppsala domkyrkan 194, 293 hemslöjden 58 , 59 staden 309 Upplandsmuseet 243 Uppsala-Näs (Up), kyrkan 288 Vappa, säteri, Tillinge sn 259 Veckholm (Up), kyrkan 72, 213, 304 Vendel (Up), kyrkan 97, 229, 280, 289 Wildberg, Pommern, Tyskland, kyr- kan 34 Wismar, Mecklenburg, Tyskland, Nikolaikirche 34 Vreta, by, Breds sn 357, 358 WurzburgTyskland 125, 255 Vänge (Up), kyrkan 229 Västeråker (Up), kyrkan 304 Västerås, domkyrkan 28 Västmanland, kyrkor 291 Västra Ryd (Up), kyrk an 264 Vätö (Up), kyrkan 243 Yttergran (Up), kyrkan 43 Åbo slott, Finland 296 Ahrby, kyrkan , se Sparrsätra, kyrkan Ängsö slott, Ängsö sn (Vs) 32 kyrkan 213, 239, 245, 250, 252 Äsplunda (Esplunda, Espelunda), by, Breds sn 326 Örebro länsmuseum 50 össebygarn (Up), kyrkan 288 Östergötland, kyrkor 289 österåker (Up), kyrkan 264 övergran (Up), kyrkan 228 8 - 695482 Sparrsätraoch Breds k yrkor 373 PERSONREGISTER Kursiva siffror betecknar avbildning (sd - se denna eller denne) Abrahamsson, Erik, Bärby, kyrk- värd; inskrift på klocka 144 Adlermarck, Carl Magnus, friherre , lagman; donation 126; vapen 115 Carl Gustaf, friherre, kansliråd; g m Hedvig Elisabeth Posse (sd); donation 116, 128 Afzelius; donation 244 Ah/bom, Johan, guldsmed 350 Ahlin, Eric, guldsmed, mästare 55 , 118, 119 Ah/ström, Anna, Nybyholm; dona- tion 126 A/bertus Pictor, Albert målare, må- lare och pärlstickare 43 Albrekt av Mecklenburg, konung av Sverige 73, 213 Almgren, skollä rare, Bred 180 A/mgren, Johan, byggmästare; grav- häll 62 Anders Esbiomsson, Broby, g m Anna Erichsdotter (sd); gravhäll 259, 261 A n d ers 0/ufsson, fogde på Hjulsta ; donation 122 Anders Olufsson, murmästare, En- köping, 102 Andersson Anders, Wäppeby, kyrk- värd; inskrift på klocka 146 Andersson, Anders, Akerby, kyrk- värd; g m Anna 0/ofsdotter (sd); donation 54, 55 Andersson, Anshelm, kyrkvärd; do- nation 353 Andersson, Börje, Sjogsta, kyrk- vä rd ; inskrift på klocka 204 Andersson, Eric, Hjulsta, mjölnare 91 Andersson, Eric, Stockholm, kyrk- vaktare ; donation 61 Andersson, Eva, Pettersberg; dona- tion 352 Andersson, Gustaf, orgelbyggare 52 Andersson, !war, an tikvarie 347, 349, 364 Andersson, Marie von; donation 258 Andersson, Melker, kyrkvärd, Sjogsta; donation 190; inskrift 202 Andersson, Märla, se Swartling-An- dersson, Miirta Andersson, Sigrid, Sjogsta; donation 202 Anna Erichsdotter, g m Anders Esbiornsson (sd); gravhäll 259, 261 Anna Gustajsdotter; gravhäll 81 Anna 0/ofsdotter, g m Anders An- dersson (sd); donation 54 Anner/ind & Co, Elbolaget, Enkö- ping 284 A renius, Matthias Olai, kyrkoherde 319; gravhäll 315 Arnim (Arnheim), von, begravnings- vapen 65, 66, 368, 369 Arnlög, namn på runsten 82 Arosiander, Haraldus Erici, kyrko- herde 231 ; grav 259 Arp, vapen l 04, 107, 119 - Margareta skaringsdotter (Sche- ringsdotter), g m Gorgonius Rendriksson Gyllenunekar (sd) 104; donation 119; inskrift 105 Schering Eriksson, rikskamm ar- råd; g m Anna 0/ofsdotter Sten- gajvel (sd) l 04 Artedius, Mårten , guldsmed 257 A schaneus, M art in, kyrkoherde, fornforskare 21, 32, 48, 73 Bagge, Uno, kantor; inskrift på minnestavla 201 Baner, Peter; epitafium 194 Banke (Bagge), namn på runsten 61 Baudou, Inga Sophia Charlotta 364; donation 357 - Nils, komminister 364 Bauman, Anna Lovisa; donation 258 - C W, överstelöjtnant, T axhuvud 258 - Maria Wilhe/mina; don ation 258 Beck, Kirstin Jonsdotter, g m Olof N ilsson Sparman (sd) ; gravhäll 357 Beck, Melchior, kanngjutare 124 Beckman & Co, J A, klackgjuteri 263, 265 Bengt Espsson, Broby; gravhäll 259, 260 Berg, murmästare 232 Berg (Bergen) von, til Saggat, be- gravningsvapen 66, 369 Berggren, Pehr, konstnär 339, 340, 343, 364 Bergholtz, K G, klackgjutare 361, 364 Bergman, Carl Hampus, arkitekt 12, 40 Bergquist, Nils, byggmästare, råd- m an81 , 90 Bergström, Olof H , guldsmed 254, 309, 351 Beyersten, Christina, g m Petter Fröman (sd); donation 257 Biedric, byggmästare 280, 291 Bie/ke af Akerö, begravningsvapen 198, 199 - Catharina (Karin) , g l m Knut f öransson Ulfsparre (sd); g 2 m Carl Lillie af Aspenäs (sd); g 3 m Harald Stake (sd) 183 ; donation 183, 184, 187, 190; gravmonument 192; vapen 186, 187 Claes, ståthåll are; g m Elsa Bielke 183 Bi/feldt, Abraham, komminister g m Elisabeth Örnström (sd) ; dona- tion 56 Bi/le, vapen 142 Birgitta den heliga; inskrift på klocka 202 Björkman, Lars, klockgjutaremäs- tare, t omkr 1800; insk rift på klocka 204 Björckström, byggmästare, Enkö- ping 86 Bladh, A , kyrkoherde; porträtt 316 Blankenfeld (Blarefelt), von, be- gravningsvapen 68, 69, 369, 370 Blom , Fredrik, arkitekt 21 , 38 , 323, 331, 332, 333, 334, 336, 347, 364 Blomqvist, C A , trädgårdsmästa re 6 Boije, Anna Elisabeth, g m Carl Gustaf Adlermarck, (sd) 116 Bolander, Lars, dekorations- och stafflimålare 116 Bonde, begravningsvapen 140 Bonde aj Bjömö, Eleonora Gustava, g m Sten Gabriel Sture (sd) 156 - Tord Bernhard, greve, hov- marskalk, Nybyholm, g m Mar- gareta Sofia Sparre aj Rossvik (sd) 114; vapen 114 Ulrika Car/sdotter, g m Henrik Falkenberg (sd) 12, 71 374 Bose, von, begravningsvapen 70 Brahe, Lave (Brade, Lage), danska ätten, danskt riksråd ; g m Görvel Fadersdotter (Sparre) , (sd) ; inskrift på minnestavla 142; va- pen 142 Brandel, S ven Adolf, arkitekt 106, 116, 169 Brauhn, R obert , arkitekt 334, 338, 339, 347 Braunerhielm, Ferdinand, överhov- stallmästare; grav 72 Bredow (Bredau) , von, begravnings- vapen 65, 66, 368 Breitenbauch, begravningsvapen 68, 370 B reuman, N icolaus, guldsmed 118, 119, 187 Brita Eriksdotter, g m Olof H en- riksson Stengafvel (sd) 141 Brita Hansdotter, g m Matz Karlsson (sd) ; donation 352 Brita Håkansdotter, g m Lars Bengtsson Skytte af Sätra (sd) 158 Brita Magnusdotter till Fållnäs 31 Brita Persdotter, g m Bengt Espsson (sd); gravhä ll 259 B roman, Anna Catharina, g m Jo- han Almgren (sd); gravhäll 62, 63 Braman, Carl F, snickarmästare 116 Bruhn, befallningsm an vid H acksta och Äsplunda; g m Susanna Sparrman (sd) 132, 134 Brun , N ico/aus (Nils), guldsmed 182, 184, 187 Bureus, Johan, riksantikvarie 106 Burwik, Greta-Stina, g l m Johan Hultman (sd) ; g 2 m Anders Ek- lund (sd) 318 Bååt, begravningsvapen 199, 200 - Anna Björnsdotter, g m Arent Jonsson Gyllenhorn (sd) 130, 140 Anna A kesdotter, g m Axel Oxenstierna af Södermöre (sd) 88; vapen 114 Björn Pedersson, riksråd ; g m Brita N ilsdotter (Grip) , (sd) 130 Görvel Jönsdotter Snakenborg (sd), g m N ils Gyllenstierna (sd); donation 127 l öns Ulfsson Snakenborg, ståt- hållare; g m Christina Jaens- dotter G yllenhorn (sd) 127 Maria Elisabeth (friherrliga ät- ten), g m Anders Lilliehök af Fårdala (sd) 113 Carl Gregersson, Salta 150 Carlsson, Carl Gustaf Blom, arki- tekt 253 , 254 Carlsson, F W , kyrkoherde; dona- tion 358; porträtt 316 Catarina Andersdotter, Sättersviks H aga; gravhäll 63 Christin Matzdotter; donation 130 Christo ffer Johnson, Pettersberg (G ammalbo); donation 355, 356 Chytraea, Catharina Olai g m Magnus Laur Sandel (sd); grav- häll 315 Claussen, Maria, g m A braham H edman (sd) 364 Clerck , Hans (adl), amiralitetsråd ; g l m Brita Svan (sd) ; g 2 m Margareta Hartman (sd) 178 ; donation 178, 179 Ca/linder, J G, kyrkoherdeport- rätt 315 Crantstone (Crantstove), begrav- ningsvapen 65 , 66 Cruus af Edeby, Christina, g m Erik Fleming af Lais (sd) 319; vapen 312, 354, 355 l esper Andersson, landshövding; g m Ingeborg Pedersdotter R y- ning (sd) 319, 353, 354, 355, 364; inskrift på klocka 363 Peder Jespersson; donation 353 Dahlbäck , murmästare 154 Dahlman, organist 152 Dahlman, Pehr, kyrkoherde ; min- nestavla 142 Da/man, L , spegelfabrikör 175 Danckwardt, Carl Magnus von (adl) till Brunnsholm, friherre , rytt- mästare; g m Inga von H eijne (sd) 146; inskrift på klocka 146 de Geer, H edvig Ulrika, g m Fredrik Carl D ohna (sd) 115; donation 116; vapen 116 de Ja Gardie, begravningsvapen 201 - Jakob, greve, riksråd 142; port- rätt 142 - Sofia , g m Jöns Knutsson Kurck (sd) 190 Dohna, begravningsvapen 140 - Carl August, greve, generalma- jor; g m Hedvig Ulrika Christina Soop (sd) 145; inskrift på klocka 145 - Eleonora L ovisa Antoinette, gre- vinna, g m Fredrik Ridderstolpe (sd) ; donation 349 - Fredrik Carl, greve, generallöjt- nant; g l m Fredrika Ulrika Sture (sd) ; g 2 m H ed vig Ulrika de Geer (sd) 115 ; donation 116; vapen 115, 116 Hedvig Christina Ulrica Caro- lina, g m Johan Lagerhielm (sd) 104 Drufva, Peter Ture Gerhard, friherre , överste, landshövding; donation 215 Du wall, friherrliga ätten ; gravkam- mare 38, 72 - Axel, friherre ; begravningsvapen 66, 369 - Jacob Axel, friherre, ryttmästare ; g m Emerentia Vendela Sky tte (sd) 56; donation 56 Jacob Mack, till Huseby, fri - herre, överstelöjtnant, landshöv- ding; g l m M argareta Wrangel (sd) ; g 2 m Birgitta Sky tte (sd) 38; begravningsvapen 64, 65, 66; donation 50, 54, 57, 60, 368 - Jiirgen, friherre; begravningsva- pen 66 Duwall af L eibus, o introducerade svenska friherrli ga ätten, begrav- ningsvapen 369, 371 D yck, Anthonis van , flamlä ndsk må- lare 236 Diicker (D ycker), von, begravnings- vapen 66, 368, 369 Ekegren, Petter, rusthå llare; dona- tion 312 Ekengren, Jonas, orgelbyggare 305, 318, 348, 364 Eklund, Anders, konstnä r, porträtt- må lare ; g m G reta Stina Burwik (sd) 236, 31 8 Ekström, Saga, konstnär, konserva- tor; g m Torsten Hjelm (sd) 169, 195 ; inskrift på minnestavla 201 E/g, Jonas, guldsmed 350 Elinav bngsög m Fader Ulfsson Sparre (sd) 32 Elisabet Matsdotter, Benala ; dona- tion 309 Erickson, Eric, Tibble, kyrkvärd ; donation 256 375 Ericssons, Wiktor, fond; donation 258 Ericus, kyrkoherde, kontraktsprost 32 Ericus Magni Danmarchianus, kyr- koherde 122 Erik XIV, konung av Sverige; port- rätt 357 Erik Olofsson, g m Ingrid Lars- dotter (Lilje, sd) 141 Erik Pärsson, fogde på Nybyholm; don ation 114, 130 Eriksson, E, byggmästare 293 Eriksson, J, Boglösa, orgelbyggare 180 Eriksson, Johan Theodor, kyrkvä rd, Gunsta; inskrift på klocka 362 Erlandsson , Elvira Gunhi/d Char- lotta, g m Karl Ludvig Tiblin (sd) 180 Ersson, Anders, Al 328 Ersson, Anders, byggmästare, Åse 226 Ersson, Eric, kyrkvärd, Backa ; in- skrift 350 Ersson, Lars, kyrkvärd, Äsplunda; inskrift 350 Eschenburg, Berndt Johan, guldsmed 186 Eskil Hansson , boktryckare, Uppsala 142 Est, namn på runsten 61 Fahlcrantz, bildhuggare 253 , 254 Fahlsten, Johan, klockgjutare ; in- skrift på klocka 146 Fahrensbach (Farrenbach), von, be- gravningsvapen 68, 369 Falkenberg, von, aj Bålby, ridderliga ätten, begravningsvapen 68 , 69, 369; gravkammare 38, 72; vapen 51 Gustaviana Christina; donation 56, 59, 61; gravsten 62 Helena Ulrika, g m Carl Posse (sd) 6; donation 58 ; vapen 51 Henrik, till Haga, överste; g l m U /rika Bonde (sd); g 2 m Anna Maria Mörner (sd) 6, 12; dona- tion 21, 23, 43 , 45, 46, 49, 50, 56, 58, 59, 60, 61 ; begravnings- vapen 71; gravkammare 72; in- skrift och vapen på klocka 75 - Henrik Georg, vice president i Göta hovrätt, vice landshövding ; g m Christina Elisabeth Natt och Dag (sd) 22; begravnings- vapen 67; donation 60, 74; grav- kammare 72; inskrift och vapen på klocka 74, 75 Melker, överste 68; begravnings- vapen 68 , 69; gravkammare 72 Fleetwood, Anna Beata, g m Gustaf Fredrik Adam Sture (sd); dona- tion 186 Fleming, Helena, g m Hans M örner (sd) 12 - Sigrid Ebba, g m Per Sparre aj R ossvik 114 Fleming aj Lais, Erik, riksråd; g m Christina Cruus af Edeby (sd) 319; donation 354, 355; inskrift på klocka 363; vapen 354, 355, 363 Fo/cker, Gustaf Theodor, guldsmed 120, 256 (Folkungaätten), Holmger 275, 318 - Knut L ånge 275 Forsberg, Peter Nie/as, hovvaktmäs- tare, orgelbyggare 115, 116, 180, 181 Forsell, Christian Didrik, koppar- stickare 141 , 315, 319, 358 Fredrik I, konung av Sverige ; port- rätt 357, 361 Friden , E, stenhuggare 254 Frisk, snickarmästare, Brunnsholm 174 Frolander, Peter, hovförgy llare 239 Frunck, Eva J C; donation 59, 60 - Nimrodina M M ; donation 59, 60 Fröman, Petter, kronobefallnings- man; g m Christina Beyersten (sd) ; donat ion 257 Funck, Anna Christina, g m sek- reterare fäderberg (sd); dona- tion 258 Gahn, Märtha, textilkonstnä r 313 Gera, begravningsvapen 201, 370 Gerard, Edouard, fransk målare 141 , 315, 358 Ger/in , dekorationsmålare 22, 23, 38 Germundsson, Lars, träsnidare, En- köping, 298, 299, 300, 318, 340, 341, 344 Gestrin, Johan , komminister; grav- sten 7; donation 57, 58 Gillis, Louis, slottsbyggmästare 106 Grafström, N ils H e lmer Elias, arki- tekt 12 Gren & Stråle, orgelbyggeri 52 Grip, begravningsvapen 141 , 198, 199 Brita Nilsdotter, g m Björn Pe- dersson Bååt (sd) 130 Peder N ilsson, g m Görvet Fa- dersdotter Sparre (sd); inskrift på minnestavla 142 Gripensvärd, Charlotta Gustava; do- nation 188 Fredrik, Strömsta, g m Hi/da Gustava Spens (sd) 188 Hi/da Augusta, g m Johan Axel Gyllensvärd (sd); donation 188 Otto, Brunnsholm, kammarskri- vare; g m Gustava Viihelmina Charlotta Wiberg; don at ion 80 Grunden, Lars, kyrkoherde; dona- tion 236 Grönwall, Carl Fredrik, klock- gjutare 264, 265 Samuel Christojjer, klockgjutare 265; inskrift på klocka 144, 145, 263 Gudmund, namn på runsten 217 Gul/bergson , Per Olof, orgelbyggare 52 Gustaf Ill , konung av Sverige; port- rätt 202, 357; tal 72, 142, 201 Gustaf IV Adolf, konung av Sverige; tal 201 Gustaf Vasa, konung av Sverige 5, 48 , 54, 61, 74, 186, 213 , 256 Gustafson, Samuel, kyrkvärd, Wela; donation 256 Gustafsson, Mats, kyrkvä rd , Svinne- ga rnsby ; donation 53 Gyllenanckar, begravningsvapen 140; gravkor 82, 104 105, 106, 107 Axel, begravningsvapen 139, 140 Bengt, vice president; g m Chris- tina Magdalena Sack (sd) 44; do- nation 122 Gabriel, Brunnsholm, landshöv- ding; g m Maria Sparre; donation 122, 123 Gorgonius H enriksson, Brunns- holm, assessor; g l m Margareta Urne (sd); g 2 m Else Norby (sd); g 3 m Margareta Arp (sd) 104; donation 121 ; epitafium 135; inskrift 104, 105; vapen 104, 107 Gyllenborg, Virginia Charlotta, g m Anton Gabriel Svab (sd) 56 376 Gyllenhielm, begravningsvapen 20 l - Carl Carlsson, friherre, riksami- ral; porträtt 142 Gyl/enhorn, begravningsvapen 138, 139, 141, 200 Arent Jonsson, Hacksta, g m Anna Björnsdotter Bååt (sd) 140; vapen 130 Brita, g m Hans Claesson Mecks (sd) 132 Christina Joensdotter, g m löns Ulfsson Snakenborg Bååt (sd) 127 Olof Joensson , slottsfogde, hä- radshövding 139 Gyllenkrok, Maria, g m Jonas Wulf- venstierna (sd) 115, 124 Gyllenstierna, begravningsvapen 198, 200; gravkor 106 Gyllenstierna af Lundholm, Agneta; donation 259 - Kerstin, g m Peder Nilsson Ry- ning (sd) 364 - Nils, viceamiral; g m Görvet Jönsdotter Snakenborg Bååt (sd) 127 Gyllensvärd, Johan Axel, överste- löjtnant; g m Hi/da Augusla Gripensvärd (sd) 188 Gylta, begravningsvapen 198, 200, 201 Göransson, Viking, arkitekt 214, 215 Hagelin, Axel, byggmästare, Irsta 40, 169; inskrift på minnestavla 201 Hage/sten , Catharina, Vappa ; grav- häll 259 Hammarström, Eric, Kurö 151 Hans Hansson , amiral; g m Anna Skytte aj Sätra (sd) 158, 186 HansHebel (mäster Hans), trä- snidare 302, 303, 304 Haquinus lngemundi, kyrkoherde, Tillinge; gravsten 217 Harras (Haraw), von, begravnings- vapen 68, 370 Hartman, Margareta , g m Hans C lerck (sd) 178 Haverman, Johan Adolf, arkitekt, akvarellist 334, 338, 339, 347, 364 H edengran, Ambrosius, kopparstic- kare, tecknare, målare 142 Hedman, Abraham, amiralitetskam- marråd; g m Maria Claussen (sd) 364 Maria Gustava, g m Vilhelm Fredrik Planting-Gyllenbåga (sd) 364; donation 356 Hedman, Evald, byggmästare 106 Heijne, Inga von, g m Carl Magnus von Danckwardt (sd) 146 Henne, lost, tysk bildhuggare och arkitekt 194 flenning, Petter, guldsmed 119 Hernodius, 0/aus L, kyrkoherde; donation 239 Hik, Anders, se Höök, Andreas Hiort, Johan, byggmästare 281 Hjelm, Torsten Reginald Napoleon, konservator, konsthantverkare; g m Saga Ekström -(sd) 169, 170, 175, 195; inskrift på min- nestavla 201 Hjort, Ingrid, g m Peder Stråle (sd); donation 256 Hjort, J D, lantbrukare, Jords- berga; donation 190 Hojberg, Johannes, kyrkoherde; do- nation 256; grav 259 Hojjman, Jonas, professor, målare 340, 343, 364 Hojsteen, begravningsvapen 66, 369 Hogenskild, begravningsvapen 198 Holm, Amelie Ottilia; donation 128 Holm/äg, namn på runsten 61 Holmsten, namn på runsten 61 Horn af Marienborg, Marta, g m Anders Lilliehöök af Fårdala (sd) 113 Horner, Gerhard, klackgjutare 264 Hoyer, Petter, tenngjutare, Örebro 257 Hultman, Johan (Jöns), bildhuggare, •modelleur» g m Greta Stina Burwik (sd) 297, 300, 318, 330, 357, 364 Håkan Magnusson, konung av Norge och Sverige 213 Hörling, J P, guldsmed 309 Höök, Andreas (Hik, Anders), klock- gjutare 264 Ingeborg Nilsdotter, g m Erichus Johannis Rungius (sd); gravhäll 315 Jacob Ulfsson (Örnjot) , ärkebiskop 32, 34, 43; vapen 32 Jarl, namn på runsten 61 Jeschke, läran, tenngjutare 182 Joen Olsson till Hacksta, riksråd 127 Johan /Il , konung av Sverige; port- rätt 357 Johan, mäster, byggmästare 328 Johan Matzson (Johan snickare), snickare 178 Johan Matzson, snickare 178 Johan Zachrisson, byggmästare 277 Johansson, Carl Johan, kyrkvärd, Svinnegarnsby; g m Johanna Ma- tilda Johansson; donation 56 Johansson, Erik, kyrkvärd; inskrift på klocka 362 Jonsson , Axel, kyrkvärd, Ekeby ; in- skrift på minnestavla 201 Jonsson , H, Vreta ; gravhäll 357, 358, 359 Jiiderberg, sekreterare; g m Anna Christina Funck (sd); donation 258 Järund, namn på runsten 61 läran, mäster, klackgjutare 317 Jöransson, Johan, målare 239 Kantenitz, Hans, tysk konstsnickare 49, 50 Kantzow, begravningsvapen 140 Johan Albert, major; g m Lo- visa Aurora Eleonora Liljen- crantz (sd) 128; epitafium 136, 137 Thyra, g m Hugo Tamm (sd); epitafium 136, 137; inskrift 129 Karin Siulsdotter; donation 350, 352 Karl IX, konung av Sverige; port- rätt 357 Karl XI , konung av Sverige; port- rätt 357 Karl XII , konung av Sverige; Heden- granstavla 142; bibel 143 , 202; porträtt 357 Karl XIII, konung av Sverige; tal 72, 358 Karl XIV Johan, konung av Sverige; inskrift 144, 331; porträtt 72, 141, 315, 358 Karl Knutsson , konung av Sverige 31 Karlsson, A W L; donation 152 Karlsson, K J, byggmästare, Västerås 234 Kar/ström , A, tenngjutare 312, 317 Kar/ström, Arnold, ciselör 254 377 KarreZacharias, organist 305 K eller, G eorg Eberrein , präst i Wurtzburg 255 K err, begravningsvapen 66, 368 Kindberg, Erik, kyrkoherde; min- nestavla 142 Kiorling Per, kakelugnsmakare 73 , 74 Kitscher, von, begravningsvapen 68, 370 Klingspor, Carl Arvid, major, Nyby- holm; g m Hedvig Ulrika Viihel- mina Lil/iestråle (sd); donation 186 Knut Jonsson, drots 5 Kraemer, Robert Fredric von, lands- hövding, inskrift på klocka 144 Kraft, Anders, byggmästare 90 Kristina, regerande drottning av Sverige; porträtt 142 Krumme, begravningsvapen 198, 199 Kruse Anna-Lisa, se Ode/qvist- Kruse, A nna-Lisa Krämer, se Kraemer Kurckbegravningsvapen 200, 201 Jöns Knutsson, riksråd, president ; g 2 m Sofia de la Gardie (sd) 190 Märla, g m Arvid Ivarsson Natt och Dag (sd) 183, 184, 198; do- nation 189, 190, 191; inskrift på klocka 203 ; vapen 190, 191 , 203 K öndell, Ivar 141 K ände/l , Per Ake Östen, kyrko- herde; inskrift på minnestavla 201 K örsner, murmästare 329 Lagerhie/m, begravningsvapen 140 Henrik Johan, lagman; g m Hedvig Christina Ulrika Carolina Dohna (sd) 104; inskrift på al- ta rprydnad 108, 109 Lagers/am, Sven (G estrin adl) , hov- rättsråd, landshövding; gravhus 166, 167 Lang, Johan Ersson, tenngjutare 54 Lars Brynilsson, fogde på Hjulsta ; donation 117 Larsson, L eonard, snickarmästare 347, 349; donation 358 Laurentius Jonae, kyrkoherde; in- skrift på bokpärm 143 Lei1Sten (Leisten), von, begrav- ningsvapen 65 , 66, 368 L ennep, Karl Evert, komminister; inskrift på minnestavla 201 L everin, Magnus, kyrkoherde; in- skrift på minnestavla 201, på klocka 204 Liden, målarmästare, Enköping 293 Lilje, Ingrid Larsdoller, g m Erik Olofsson (sd) 141 Liljencrantz, begravningsvapen 140 - Lovisa Aurora Eleonora, g m Johan Albert Kantzow (sd); do- nation 128 ; epitafium 136, 137 Lillie af Aspenäs, begravningsvapen 198, 199 Carl, major; g m Karin (Catha- rina) Bie/ke aj Akerö (sd) 183 ; donation 186 ; gravmonument 192; vapen 186 Christina Beata, g m Carl Filip Sack (sd) ; donation 114; vapen 110, 112, JI3 Lilliehök af Fårdala, Anders, fri- herre, ambassadör; g l m Marta Horn af Marienborg (sd); g 2 m Maria Elisabet Bååt (sd); dona- tion 113 Lilliestrå/e, Hedvig Ulrika Vi/hel- mina, g m Carl Arvid Klingspor (sd) 186 Lindberg, Harald Carl, målare, tecknare 170, 174 Linderberg, Nils Petter klockgju- tare; inskrift på klocka 362, 364 Lindblom, byggmästare 152 Lindorm, Margareta, g m Johan Matsson Skalm (sd) 186, 197; donation 191 Linman, Jan F, målare 116 Linroth , C G, Kurö; donation 180 324 Livsten runristare 275, 315, 316, Lade von Ynde, begravningsvapen 66, 369 Loeben (Löb en), von, begravnings- vapen 68, 69, 370 Lucretia Magnusdoller, g m Chris- toffer von W ernstedt (sd) 132 Lund, se Akerman & Lund Lund, Johan , guldsmed 309 Lundel/, Johan A, kyrkoherde, musikdirektör 116, 180 Lundgren, snickare 252 Lundgren, l, guldsmed 350 Lundgren, Olof Gunnar, kyrko- herde; donation 244 Lundmark, Anders, målare, konser- vator 108; inskrift 108, 109 Lundström, Yngve, dekorationsmå- lare 296, 318 Luther, Martin , tysk reformator; porträtt 50, 252; bibel 262 Löjgren, Eric, sockenskräddare; do- nation 317 Löwen, Sofia, g m Sten Gabriel Sture (sd) !56 Magdalena Karlsdaller (Knutsson), g m Ivar Axelsson Tott (sd) 31 Magnus, hertig av Östergötland 132 Magnus Eriksson, konung av Sverige och Norge 213 Magnusson, J, orgelfirma, Göte- borg 253 , 348 Margareta Jacobsdoller, g m Henrik Olofsson Stengafvel (sd); grav- häll 131, 134 Mathias, kyrkoherde 79 Matsson, Mats, Walla 152, 160 Matthias, mäster, snickare 239, 304 MattssonP, nämndeman; grav- häll 62 Matz Karlsson , g m Brita Hansdot- ter (sd) 352 Mecks (Neckz), von, begravnings- vapen 66, 369 - Carin (Caren, Catharina) 145, g m Ottovon Sack (sd) M elanchton, Philip, tysk teolog och professor; porträtt 50 Meyer, Gerd!, kunglig styckgjutare 203 - Gerhard ( t 171 0), klockgjutare, mästare 74, 75 Johan ( t 1679), klockgjuta re, mästare 203 , 364; inskrift på klocka 362 Minkewilz, von, begravningsvapen 68, 370 Moberg, orgelbyggarfirma, Sandvi- ken 52, 180; inskrift på minnes- tavla 201 Marin, Abraham, snickarmästare 297, 304 Moritz, Hans, tenngjutare 312 M ynnan, Samuel, komminister; in- skrift på klocka 146 Märla Nilsdoller, g m Torsten Svensson Stålhandske (sd) 364 M örner, Anna Maria, g m H enrik Falkenberg (sd) 6, 12; donation 378 43 , 45, 49, 50, 52, 53; inskrift på epitafium 71 ; inskrift och vapen på klocka 75 Hans, överstelöjtnant; g 2m H e- lena Fleming (sd) 12 Naesman, E A & Co, Eskilstuna; stämpel på ljusstake 258 Natt och Dag, begravningsvapen 70, 195, 198, 199, 200 Arvid Ivarsson, friherre , vicepre- sident i Svea Hovrätt; g m Märla Kurck (sd) 183, 190; be- gravningsvapen 197, 198, 199; donation 189, 190, 191, 203; gravkor 164, 165, 166, 201; in- skrift och vapen på klocka 202, 203; Axel Arvidsson 198; begravnings- vapen 198; gravkor 201 Christina Elisabeth, g m Henrik Georg Falkenberg (sd) 22; in- skrift och vapen på klocka 74, 75 Gustaf Persson , kammarråd; g m Christina Ulfsparre (sd) 22 - Karl Gustaf Arvidsson, överste- löjtnant 183; donation 183, 186 Nauckhojj, Johan Fredrik, major; g m Hedvig Charlotta Axelina Printzensköld (sd); donation 122 Neitschätz (VIeitsch, Neitsch), von. begravningsvapen 68, 370 N e/lsing, kamm arjungfru, Brunns- holm; donation 128 Netselius, Johan , kyrkoherde; do- nation 129; minnestavla 142 Neuman & Vagel, glasmålerifirma 172, 174 Nicolaus (Nils) Olai, kyrkoherde; g m Susanna Andersdotter (sd) 319, 364; gravhäll 314, 315 Nils, kyrkoherde, Enköpingsnäs 32 Nils Allesson, ärkebiskop 5, 79, 150, 213, 275 Nils Björnsson; donation 48 Ni/son , Alfred, konservator 337, 344, 347, 352, 364 Nilsson, Georg A, arkitekt , grafiker, byggnadsråd 293, 318 Nilsson , Pehr, kyrkvärd, Wäppeby; inskrift på klocka 144 Nisbet, begravningsvapen 65, 66 Norberg, A J, kyrkoherde; porträtt 315 Norby, E/se, g m Gorgonius Hen- riksson Gylfenanekar (sd) 104 Laurids, landsdomare på Falster och Lolland; g m Margareta Normand (sd) 104 Nordmark, Johan, fil dr, kontrakts- prost ; inskrift på klocka 362; porträtt 315 Noreen, A'rfand, arkitekt 151 , 169, 337, 348, 364 Nor/in, Johan Fredrik, major, Strömsta; donation 202 Normand, Margareta, g m Laurids Norby (sd) 104 Norström, Petrus, klockare, Svinne- garn 83 , 154, 159, 162, 168, 280, 324, 3 71; inskrift på minnestavla 201 Nyberg, Mikael, mästare ·54 Nyblom, A E, textilkonstnär 258 Nyman, Anders, snickare 297, 304 Näsman , se Naesman Odelqvist-Kruse, Anna-Lisa, textil- konstnär 258, 313, 355 Olauskyrkoherde, Teda 32 OlausHernodius, kyrkoherde 46 ; inskrift på klocka 74, 75 Olauslsraelius Dalecar/us, kyrko- herde; grav 259 Olaus Johannes Salomon/anus, kyr- koherde; grav 259 OlausNicolai, kyrkoherde 32 Olof, ärkebiskop 5, 79, 150, 213 , 275 Olof Grelsson, ryttare; donation 130 Olof H an son, kyrkabyggare 231 Olsson, Lars, kyrkvärd, Swepnäs; inskrift på klocka 146 Onäv, namn på runsten 82 Oskar IIkonung av Sverige; port- rätt 361 Oxe, Andreas (Anders), fänrik; g l m Helena Utter (sd); g 2 m Maria Planting-Gyllenbåga (sd) 364; begravningsvapen 357, 360 Kristoffer Andersson, g m Brita Stålhandske (sd) 295, 364; do- nation 351, 353 Oxenstierna, begravningsvapen 70, 94, 102, 103, 104, 131, 140, 141, 200, 201 Kerstin (Christina) Nilsdotter, g m Nils Fadersson Sparre (sd) 32, 104, 131, 147 - Nils Jönsson , riksråd 104 Oxenstierna aj Croneborg, Eleonora Elisabeth, g m Karl Gustaf Soop (sd) 145 Gabriel, greve, guvernör; g m Christina Oxenstierna af Söder- möre (sd) 108 ; donation 108, 109 Gabriel Bengtsson, greve, guver- nör, riksamiral 142; porträtt 142 Oxenstierna af Södermöre, Axel, greve, rikskansler; g m Anna Akesdotter Bååt (sd) 88, 108, 115, 194; porträtt 142; vapen 108, 114 Christina, g m Gabriel Oxen- stierna af Graneborg (sd); dona- tion 108, 109 Palm , Asmund, köpman ; porträtt 364 Palmer, Carl Robert, stadsbyggmäs- tare 293, 337 Pasch d y, Lorens, professor, port- rättmålare, direktör för Konst- akademien 202 Pauli, Georg Wilhelm, målare, skulptör 172 Peter Rawa/son; inskrift 187 Petri, Henning, guldsmed 119 Pettersson, Carl Wilhelm, målare, tecknare, konservator 38 Pettersson, Elin, textilkonstnär 258 Pettersson, Gustaf, arkitekt 232, 234, 252, 331, 364, 337, 339 Peyron, Adolph, köpman, politiker; g m Anna Ingeborg Erica af Wetterstedt (sd) 128 Piper, Hedvig Maria, g m Sten Arvidsson Sture (sd) 188 ; dona- tion 191 Planting-Gyllenbåga, Maria , g m Andreas Oxe (sd) 364 - Vilhelm Fredrik, löjtnant; g m Maria Gustava Hedman (sd) 364 Posse, begravningsvapen 199 Carl Arvidsson, hovmarskalk; g m Helena Ulrika Falkenberg (sd) 6, 8; donation 52, 53, 58 ; vapen 51 Christina Christersdotter, g m Carl Filip von Sack (sd); dona- tion 118, 119, 126, 130; vapen 126 Hedvig Elisabeth, g m Gustaf Adlermarck (sd) 116 379 - Henrik, g m Anna Maria Svab (sd) 56; donation 73; grav 72 Printzensköld, Hedvig Charlotta Axelina, g m Johan Fredrik Nauckhojj (sd) 122 Putensen (Putenson), Georg, klock- gjutare 364; inskrift på klocka 362 Pärsson, Olof, kyrkvärd, Hjorts- berga; inskrift på klocka 204 Qvick, Ericus Erici (Qveck, Eric Eriksson), kyrkoherde, riksdags- man; inskrift på gravsten 134; minnestavla 142 Ramstedt, murmästare, Enköping 214 Raskow (Raktaw), von, begravnings- vapen 68, 370 Rehn, Jean Eric, hovintendent, pro- fessor, arkitekt, konsthantver- kare 137, 138 Ridderstolpe, Fredrik Vilhelm, fri- herre, kammarherre, g m Eleo- nora Lovisa A ntoinette Dohna (sd); donation 346, 348, 349 ....rimr, namn på runsten (Grimr, Torgrimr, Vigrimr el dyl) 315, 316 Ringström, N P, glasmästare 172 Rockman, Isaac, d ä, klockgjutare, mästare 56, 204, 317, 319 Rohr (Rohren), von, begravnings- vapen 65, 66, 368 Roos, Eric, murmästare, ålderman 224, 225, 226, 236 Rosen, von, begravningsvapen 66, 368, 369 Rosengren, vapen 62, 63, 131 - Elsa Jakobsdotter; gravsten 62, 63 - Jacob Turesson, riksråd, ståt- hållare; g m Metta Ryning (sd) 62, 131, 368 - Margareta Jakobsdotter, g m Henrik Olofsson Stengajvel (sd) 131 Rosenstein, Carl von, ärkebiskop; inskrift på klocka 144 Rudebeck, Paul, major 357, 364; donation 346, 347 Rungius, Ericus Johannis, kyrko- herde 319, g m Ingeborg Sparr- man (sd) 134; gravhäll315 R W, mästare i England (omkr 1669) 122 Ryning, vapen 62, 63 - Ingeborg Pedersdotter, g m lesper Cruus aj Edeby (sd) 319, 354, 364 - Metta, g m Jacob Turesson Ro- sengren (sd) 62, 131 - Peder Nilsson, riksråd ; g m Kerstin Gyllenstierna aj Lund- holm (sd) 364 Sack, Carl Filip von, landshövding; g m Christina Christersdotter Posse (sd) 44, 118; donation 118, 119, 125, 128; inskrift på grav- sten 132; vapen 118, 119, 126 Carl Filip, överstelöjtnant; g m Christina Beata Lillie (sd) 112; donation 112, 113; vapen 110, 113 Christina Magdalena, g m Bengt Gyllenanckar (sd) 44; donation 44, 130 Otto von, överste; g l m Carin Mecks (sd); g 2 m Christina von Wernstedt (sd) 132; begravnings- vapen 140, 141; donation 145; inskrift på gravsten 132; minnes- tavla 142 Salner, Bengt, kyrkoherde; donation 257 Samuelson, Lennart, silversmed 306 Sand, Erik, konstnär 254 Sandel, Magnus L, kyrkoherde; g m Catharina Olai Chytraea (sd); gravhäll 315 Schröder, snickarmästare 108, 115 Schröder, Caspar, skulptör 238, 239 Schultzberg, bygg- och murmästare, Västerås, 8, 37 Schultzenheim , David von, (Schultz adl), professor, arkiater; g m Catharina Eleonora Sveden- stierna (sd) 52; donation 52, 54; gravhäll 62; vapen 51 Schwab, Eigil, målare, grafiker 235, 261, 262, 263 Schwan, Olof, orgelbyggare 52 Segerström, Eric, fabrikör; g m Tyra Segerström 312, 317 Setterqvist, E A & son, orgelbyg- geri 304 Sigismund, konung av Sverige och Polen; porträtt 357, 361 Sillen, Elof Josef aj, godsägare, Salta; g m Gunhi/d Marie- Louise Tiblin (sd) 175; deposi- tion 175; donation 190; inskrift på minnestavla 201 Sjöström, byggmästare 334 Skalm aj Karelen, begravningsva- pen 201 -Anna Margareta; g m N N Gestrin; donation 186 - Hans; begravningsvapen 196 - Johan (t 1678); begravningsva- pen 196, 197 - Johan Matson (ad!; t 1669); ryttmästare 197; g m Margareta Lindorm (sd) 186; donation 187, 191; begravningsvapen 196, 197; gravhus 166, 167, 168, 169 Skogard, Carl Anshelm Johansson, g m Gerda Vilhelmina Johans- son skogard 56; donation 56, 57, 172, 174 Skytte (Skytt, Shiitt) aj Sätra, be- gravningsvapen 71, 3 70, 371 - Anna Larsdotter, g l m Sven Hansson Svan (sd); g 2m Hans Hansson (sd) 158; donation 182; vapen 182 Birgitta, g m Jacob Mark Duwali (sd) 38; donation 50, 54, 55, 57, 60, 371 Emerentia Vendela, g m Jacob Axel Duwall (sd) 56 Håkan, assessor; g m Elisabeth Yxkull (sd) 38, 371 Lars Bengtsson (ad!), ståthållare; g m Brita Råkansdotter (sd) 158, 371 Slaka, namn på runsten 82 Soilander, Ebba, g m Carl P Try- sen (sd); donation 120 Soop, Hedvig Ulrika Christina, g m Carl August Dohna (sd); inskrift på klocka 145 - Karl Gustaf, g m Eleonora Eli- sabet Oxenstierna aj Croneborg (sd) 145 (Sparre), vapen 32, 102, 103, 104, 131 - Birgitta Fadersdotter 32 - Fader Nilsson till Hjulsta, g m Boti/da Knutsdotter (Tre Rosor, sd) 142 Fader Ulfsson, riddare, riksråd; g m Elin av .ngsö(sd) 32 Görvel Fadersdotter, g l m Pe- 380 der N ilsson Grip (sd); g 2m Trued Gregerson Ulfstand (sd) ; g 3m Lave Brahe (sd) 142; in- skrift på minnestavla 142 N ils Fadersson till Hjulsta 104 Ulf Ulpho inskrift på gravsten 131 , 133 Ulf Bengtsson till Lagmansö (Sö) och Ängsö (Vs) 32 Sparre af R ossvik, begravningsvapen 140, 199 - Margareta Sofia , g m Thord Bernhard Bonde af Björnö (sd); inskrift på klocka 146; vapen 114 Maria, g m Gabriel Gyllen- anekar (sd) 122 Per, generaladjuntant , g m Sigrid Ebba Fleming (sd) 114; vapen 114 Sparre (ö ver blad) , ätten 275 - Erik Eriksson 275, 288 Sparrfä/t, Anders, överste 352, 364 - Johan Nilsson, överste 319; do- nation 313, 3 14 Sparrman , Ingeborg, g m Ericus Jo- hannis Rungius (sd) 134 - Susanna, g m befallningsman Bruhn (sd) 134 Sparrman (Sparman) , 0/aus N icolai (Olof Nilsson) komminister; g m Kirstin Jonsdotter Beck (sd) 364; grav häll 3 57 Spens, Hi/da Gustava, g m Fredrik Gripensvärd (sd) 188 Spångberg, Joseph, murmästare 90 Stael (Stha 1en), von, begravnings- vapen 66, 369 Stake, Harald, friherre, riksråd, ge- nerallöjtnant; g m Catharina (Karin ) Bielke aj A kerö (sd) 183 Staphansson, Johan , Irsta; dona- tion 312 Starin, Erik Bengtsson, guldsmed 120 Steinjort, Johan , guldsmed, mästa re 54 Stenbjörn, namn på runsten 61 stenbock, begravningsvapen 70 Stengafve/, begravningsvapen 141 - Anna 0/ofsdotter, g m Schering Eriksson Arp (sd) 104 H enrik Olofsson, g m Margareta Jacobsdotter 104, 131 ; begrav- ningsvapen 138, 139; gravhäll 134; vapen 131, 134 Olof H enriksson till Brunnsholm g m Brita Eriksdotter (sd) 141; begravningsvapen 141 Stenquist, Erik Gustaf, guldsmed 254 Steuch , A nna (Steuchia adl), g m Jonas Wulfvenstiema (sd) 124 Strand, Pehr Zacharias , orgelbyggare 52 Strandberg, Gabriel, konstnär, må- lare 141 Stråle, orgelbygga re, se Gren & Stråle Stråle, Peder, överstelöjtnant ; g m Ingrid Hjort; donation 256; be- gravningsvapen 259, 261, 265 Stråle af Sjöared, ätten; begra v- ningsvapen 259, 261 Sture, S ten, d ä, riddare, riksföre- stå ndare 100 Sture, va pen 180, 181 -gravkor 153, 169, 186, 195 ; in- skrift på minnestavla 201 - Fredrika Ulrika , g m Fredrik Carl Dohna (sd) 104, 115 ; va- pen 115 Gustaf Fredrik Adam, överste; g m A nna Beata Fleetwood (sd) 186 Sten Arvidsson, generalmajor, Strömsta; g m H edvig Maria Piper (sd) 188; donat ion 188, 189 Sten Gabriel, Strömsta, löjtnant ; g l m Sofia L öwen (sd); g 2 m Eleonora Gustava Bonde (sd) 156; donation 156, 180, 181 Styvjald, namn på runsten 82 Stålhandske, Brita Torstensdotter, g m Kristoffer A ndersson Oxe (sd) 364; donation 294, 295 330, 33 1, 351, 353; inskrift 347; vapen 347, 348, 351,353 Susanna Andersdotter, g m Nicolaus 0/ai (sd) 319; grav häll 314, 315 Torsten Svensson , g m Märta Nilsdotter (sd) 295 , 364 Svab, Anna Maria , g m H enrik Posse (sd) 56; donation 56 Anton Gabriel, kapten ; g m Virginia Charlotta Gyllenborg (sd) 56 Swahlberg, Matthias , orgelbyggare 52 Svan, Brita, g m Hans Clerck (sd) 178 Swan, Lars Andersson, bokhå llare 122; donation 122, 123 S van, Sven Hansson, rådman ; g m Anna Skytte af Sätra (sd) 158 Svanström, A nders, violinmakare, orgel byggare 52, 180 Swartling-Andersson , Märta, textil- konstnär 313 Svedenstierna, vapen 51 Catharina Eleonora, g m David von Schu/zenheim (sd) 51 , 52 ; gravhäll 62 Svensson, makarna, på Ingeborg; donation 58 Sydow (S ilow), von, begravnings- vapen 68 , 369 Sångfors, klockare 175; inskrift på minnestavla 201 Söderblom, Lars Olof Jonathan (Nat han), ärkebiskop 141 ; port- rätt 141 Söderholm , Eric, murmästare 116 Söder/ing, Johan N ikolaus (Niklas), orgelbyggare 52 Söderström, Eric, murmästare 83 Söderström, Nicolaus (Nils), orgel- byggare 52 Tal/ström , Karl, grosshandlare, Kurö ; donation 172 Tamm, Hugo, godsägare: g m Thyra Kantzow (sd); epitafium 136, 137 Taube, begravningsvapen 66, 369 Taube, Elisabeth von, g m Otto von Wrangel (sd) 38 Tegelborg, Mathias, guldsmed 121 , 188 T ibblin , A nna Långbacken; dona- tion 56 - Karl, Lå ngbacken ; donation 56 Tiblin, Gunhi/d Marie-Louise, g m E/of Josef af Sillen (sd) 175 Karl Ludvig, godsägare, Salta ; g m Elvira Gunhi/d Charlotta Erlandsson (sd) 180 Karl Ludvig H enning, med lic ; donation 180 Tiesenhausen , von, begravningsvapen 68, 69, 369, 370 Tjeder, Johan, kapten, Taxhuvud; epitafium 259, 265 Tjävle, namn på runsten 61 381 Tomas, kyrkoherde, Knivsta 213 Torstensson , Lennart, fältmarskalk; gravkor 106 Tott (Thott), vapen 32 - Erik Axelsson, riksföreståndare 32 - Ivar Axelsson, svenskt och danskt riksråd; g m Magdalena Karlsdotter (Knutsson, sd) 31 Trautzell, Abraham, guldsmed 119 Treiden, von, begravningsvapen 68, 70, 369, 370 (Tre Rosor) Boti/da Knutsdotter, g m Fader Nilsson Sparre (sd) 142 Trol/e, begravningsvapen 200 Trysen, Carl P, kyrkoherde, prost; g m Ebba Soi/ander (sd) 120; do- nation 120; inskrift på klocka 144 Törnboum, Olof, kyrkoherde, prost 319; donation 316 Ulfsparre af Broxvik, begravnings- vapen 70, 182; gravmonument 169, 191, 192, 193, 195 Anna; inskrift 182, 191 ; epita- fium 194; vapen 191 Christina, g m Gustaf Persson Natt och Dag (sd) 22 Elisabeth; epitafium 194 läran Knutsson; begravningsva- pen 196; donation 182, 184; epitafium 194 Knut Jöransson , hovstallmästare 183; gravmonument 194 - Maria; epitafium 194 Ulfstand, Trued Gregerson till Torup, danskt riksråd; g m Gör- ve/ Fadersdotter (Sparre) 142; inskrift på minnestavla 142; va- pen 142 Ulrika Eleonora, regerande drott- ning av Sverige; porträtt 357 SAKREGISTER Kursiva siffror betecknar avbildning Absid 26, 92, 228 Akvamanile 262 Altarbrun 58, 258 Urne, Margareta, g m Gorgonius Henriksson Gyllenanckar (sd) 104 Utter, Helena, g m A n d reas (An- ders) Oxe (sd) 364 Wackerbart, Frans Henrik; dona- tion 191 Wahlström, Mårten , guldsmed 54 Wallenström, Daniel, orgelbyggare 180, 253, 305, 319 Weidman, Johan Lorentz, kyrko- herde, prost 319, 350; donation 309, 316, 329; inskrift 361 Wengström, Jonas, orgelbyggare 52 Wernstedt , Christina von, g m Otto von Sack (sd) 132; inskrift på gravsten 132 Christoffer von, g m Lucretia Magnusdotter (sd) 132 W esman, Eric Persson, mjölnare ; donation 352 Westin , Sven, kyrkoherde, donation 306 Westman , ReginaRäfslösa; dona- tion 128 Wetterstedt , Anna Ingeborg Erica af, g m Adolph Peyron (sd) 128 ; donation 128, 129 Wiberg, Gustava Viihelmina Char- lotta, g m Otto Gripensvärd (sd) 80 Wiberg, Jonas, urmakare 102 Widen , Sofia, textilkonstnär 258 , 313, 355 Vietinghof (Wittinghofj), von, be- gravningsvapen 68, 369, 370 Vitast , namn på runsten 217 Wikholm , byggmästare 276 Willius , OlausPetri, kyrkoherde; donation 186 Wingård, Carl Fredrik af, ärke- biskop 337 Altare 43, 108, 174, 236, 237, 297, 329, 339 Altarprydnad (altaruppsats) 43, 44, Winstorp, begravningsvapen 199 Vogel se Neuman & Vogel Wrangel, Margareta , g m Jacob Mack Duwall (sd) 38 - Otto, lantråd 38 Wulf, mäster, målare 252 Wulfenstierna, vapen 137 - Anna Beata, g m Carl Magnus Adlermark (sd) 115; vapen 115 Gustaf 138; epitafium 137, 138 Jonas, friherre , kammarråd; g l m Maria Gyllenkrok (sd); g 2 m Anna Steuch (sd) 115, 124; donation 128 ; inskrift på klocka 146 Wulff, Johan , fänrik 194 - Sara Maria; donation 190 Wåhlström, Carl, orgelbyggare 52 YttraeusOlof, guldsmed 120, 309 Yxkull (Daykull), von, begravnings- vapen 68, 69, 369, 370 Elisabeth, g m Håkan Skytte (sd) 38 Abjömsson, Marianne; donation 258 ÅhlenI G, guldsmed 182 ÅhlenJ G, målare 175 Akerman & Lund, orgelbyggeri 116 .ngel ätten 288 .skilnamn på runsten 61 örnklo (Örneklou, Örnek/oo) , Jöns Nilsson 331 , 358, 364; begrav- ningsvapen 357, 360 Örnström, Maria Elisabeth, g m A bra ha m Bilfeldt (sd); donation 56 Öster/und, John, konservator 106 45 , 108, 109, 174, 175, 236, 237, 238 , 239, 297, 329, 330, 339, 340, 343 382 Altarring 43 , 108, 174, 236, 297, 339 Altarskåp 34, 48, 175, 231 , 234, 239, 240, 241 ' 242' 243' 244, 245 246, 247, 248, 249, 250, 298, 299, 300, 330, 331 , 340, 341 SAndreas 301, 303 Ansiktsm ask ( i valv) 88, 98, 100 Antependium 58, 60, 124, 125, 126, 188, 189, 258, 259, 313, 314, 353, 354, 355 Apostel 236, 239, 242, 243, 250, 328 , 343, 344 Applik 57 Avlastningsbåge 285, 287, 288, 293 Ax 186, 256 Basilisk (järnbeslag) l 02 Begravningsvapen 64, 65, 66, 67, 69-72 , 139, 140, 141 , 142, 166, 167, 169, 195, 196, 197, 198, 199, 201 , 259, 261 , 357,  368-370 Bibel se böcker Blindering 8, 9, 12, 27, 100, 106, 219, 279, 282, 283 , 290, 328 Bokdyna (bokkudde) 60, 129, 258 , 356, 357 Bokstol 262, 304 Bokstöd (bokställning) 130, 190 Bokstödstäcke 59, 60 Bomärke 35, 346, 347 Brevstä ll 73 , 74 Brudbänk 72, 143 Brudkrona 56, 121 , 186, 256, 309, 312, 351 , 352 Brudpäll 61 , 129, 190, 191 , 357 Brudstol 262 Bårhus 215 Bägare 202 Bänkinredning 50-52, 114, 115, 116, 180, 252, 253, 304, 330, 346, 347, 348 Böcker 142, 143, 202, 262 Caritas 297, 300 Ciborium 119, 120, 309, 310 Daniel , profeten 48 Dopfat 54, 117, JI8, 306, 330, 348, 349, 350 Dopfunt 26, 53, 55, 94, 117, 253 , 254, 255, 288, 305, 306, 330, 347, 349 Dopfuntsskaft 180, 181, 183 Dopklänning 129, 259, 357 Dopskål 54, 117, 182, 306,330 Dopskålsställ 180 Dörr 15, 29, 30, 35, 39, 84, 96, 101, 102, 103, 104, 163, 224, 281 , 334, 337 Dörring 30, 35, 39, 101, 163 Dörröppning (portöppning) 168, 219, 220, 223, 228 Epitafium 44, 135, 136, 137, 138, 194, 195, 259 S Erasmus 239, 242 S Erik 175, 177,239,241,243 Esaia (Jesaia), profeten 48 Evangelister (se även resp namn) 48, 50, 51 , 175, 178, 301 , 303 Fattigbössa (fattigstock) 74, 144, 316 Flöjel 86, 152, 153, 158 Fornlämningar 5, 181, 183, 213 , 275, 323 Fönster (öppningar) 12-15, 16, 17, 18, 19, 30, 33 , 35, 37, 41 , 42, 82-84, 89, 106, 154-157, 162, 165, 167, 168, 169, 170, 171 , 172, 173, 174, 220, 223, 224, 228, 229, 234, 279-281, 328, 331 , 336 Gavel 13, 19, 86, 89, 100, 223, 224, 225, 226, 228 , 229, 234, 279, 284, 288 G avelröste 8, 13, 14, 15, 24, 86, 87, 88, 89, 91 , 100, 153, 219, 226, 228 , 279, 28 J, 282, 283, 293 , 328 Glasmålning 32, 170, 172, 174, 235, 280, 296 Glugg 96, 220, 291 Golv 23 , 30, 35, 38 , 88, 89, 97, 160, 169, 223 , 229, 234, 284, 293 , 334 Gravhus 166, 167, 168, 169 Gravhäll (-sten) 7, 38, 62, 63, 81 , 131 , 132, 133, 134, 191 , 215, 217 259, 260, 261, 314, 315, 325, 357, 358, 359 Gravkammare 38, 72 Gravklot 181, 183, 217 Gravkor 95, 100, 104, 105, 106, 107, 153, 164, 165, 166, 169 Gravmonument 191, 192, 193, 194, 195 Gravskrank 72, 192, 193, 194, 331 Gregorius den store 300 Gårdskyrka (gårdskapell) 27, 30, 94, 95, 137, 161, 213, 228 S Göran 243, 244, 246, 248, 249, 250 Handklocka 264, 317, 363 Hedengranstavlor 261 Helgon (se även respektive namn) 46, 47, 48, 110, 111, 175, 176, 177, 239, 241, 242, 243 , 245, 246, 247, 248, 249, 250, 340, 341, 343, 344 Helgonskåp 110, 111 , 112, 274, 328, 330, 343 Hezekiel, profeten 48 Hoppet l 08, l 09 H åv 60, 61 , 128, 129, 130, 190, 191 258 , 314 Hängkors 74, 186 Ingång (se även Portal) 15-20, 23, 29, 30, 35 , 36, 84, 91 , 96, 101, 104, 162, 166, 168, 219, 220, 223, 224, 225, 229, 230, 281 ' 291 , 328, 331, 334, 337 Innertak (av trä) 22, 26, 34, 35, 90, 92, 158, 160, 223, 226, 228, 229, 234, 334, 336 S Jakob d y, apostel 242, 243 S Jakob d ä, apostel 239, 243 Jehovahsol 43 , 58 , 59, 112, 174, 180, 236, 237 J e rem i as, profeten 48 S Johannes, aposteln 47, 48, 236 S Johannes, evangelisten 175, 301 , 303 Josef från Arim atea 47, 48 Järnbeslag 15, 29, 30, 35, 39, 72, 73 , 96, 101 , 102, 103 104 Kakelugn 169, 234, 284 Kalk (nattvardskärl) 54, 118, 119, 182, 183, 184, 186, 254, 255, 306, 307, 308, 349, 350 Kalkkläde 59, 61, 128, 130, 190, 191,258, 313 , 314, 355,356 Kalkmålning 12, 14, 28 , 40, 41, 42, 43 , 88 , 98, 156, 168, 169, 170, 171 , 172, 173, 224, 231 , 233, 234, 293, 294, 295, 296 S Katarina 46, 48, 243, 244, 245, 246, 247, 248, 249 Kista (förvarings-) 73 , 143, 202, 262, 317, 359 Klocka (ring-) 74-75, 144, 145, 146, 202, 220, 263 , 317, 331, 339, 361-363 Klockstapel 8, 81 , 152, 153, 215, 277, 278 383 Kolerakyrkogård (pestkyrkogård) 8, 217 Kollektdyna 128 Konsekrationskors 230, 234 Kor 8, 26, 27, 82, 91 , 92, 95 , l 00, 153, 161 , 219, 228, 233, 234, 289 Korklocka 363 Korskrank 174, 229, 244 Korstol 70, 7J , 72 Kristus 175, 182 begråtes 48 döpes 182 gravläggningen 46, 47 himmelsfärden 45 i Getsemane 329, 360 korsbärandel 46, 48 korsfästelsen 342, 343, 344, 345 korsnedtagningen 239, 240, 241 , 339, 340, 343 nattvarden 235, 329, 360 som Salvator Mundi 48 som smärtaman 298 , 300 stående på regnbågen 234 uppståndelsen 43 , 44 välsignande 296, 30 l Krona (silver) 48, 186, 256 Krucifix 6, 48 , 175, 244, 301, 330, 344 Kungatal 72, 261 Kyrkogård 4, 6-8 , 80, 81, 82, 151- 153 , 214, 215, 216, 217, 276, 277, 323, 325, 326 Kyrkogårdsingång 6, 7, 80, 152, 215, 217, 276, 325 Kyrkogårdsmur 6, 80, 151 , 214, 215, 276, 325 Kyrkahärbärge (bod) 81, 215, 277, 325 Kyrkvaktarrock 61, 130 Lanternin 35, 90, 157, 165, 223 , 234, 331, 336 Liber cantus 142, 143 Ljudtak 49, 50, 110, 250, 251, 330 Ljudöppning (-glugg) 35, 89, 90, 92, 94, 220, 223 , 225,336 Ljusarm 56, 57, 122, 123, 187, 312, 352 Ljuskrona 56, 121 , 122, 123, 186, 256, 257 , 311, 312, 330, 351, 352, 353 Ljusplåt 57, 187, 312, 352 Ljusredskap (se även Applik, Ljus- arm, Ljuskrona, Ljusplåt, Ljus- stake, Lykta) 56, 57, 58, 121 , 122, 123, 124, 186- 188, 256, 257, 311, 312, 313, 330, 351-353 Ljusstake 57, 58 , 122, 123, 187, 188, 257, 312, 313, 330, 352, 353 S Lukas, evengelisten 48, 175, 301 Lykta 58, 257, 353 Läktare 52, 116, 180, 220, 223, 228 , 252, 253 , 348 Maria 244 kröning 40, 42, 43 med barnet 243 , 245, 330, 340, 341, 344 och Johannes 236 sörjande 239, 241 S Markus, evangelisten 48, 175, 30 l Matta 60, 190, 259, 314, 357 S Matteus, evangelisten 48, 175, 301 , 303 Maxentius, kejsare 243 , 246 S Mikael 96, 110, 111 Minnestavla 72, 201, 357, 358 Monstrans 186, 256 Mose, med lagens tavlor 48 Mässhake 58, 60, 61 , 127, 128, 188, 189, 190, 191, 258, 313, 314, 355, 356 Möbler 73, 143, 202, 316, 317, 359 N attvardskärl (se även Kalk, Paten, Oblatask, Vinkanna, Sockenbuds- tyg) 54-56, 118-121 , 182-186, 254-256, 306-309, 349, 350-353 Nicolaus, biskop 299, 300 N ikodemus, rådsherre 239, 241, 243 Nisch 8, 12, 35, 97, 219, 224, 225, 229, 231 , 280,282,293 Nummertavla 52, 53 , 116, 180, 253 , 254, 305, 306, 330 Oblatask 55, 120, 184, 185, 186, 254, 256, 309, 351 Offerkälla 3, 6, 16, 32 Offerskrin 362 Offerstock 6, 48 , 72, 73 Oljekar (oljekärl) 74, 186, 256 Oljemålning 43 , 45, 46, 108, 109, 236, 261 , 262, 263, 315, 329, 330, 357, 360, 361 Orgel 52, IJ5, 116, 180,181, 252, 253 , 265, 293, 305, 330, 348 Paten 54, 118, 182, 183, 184, 254, 255, 256, 307, 309, 350 S Paulus 301 Paxtavla 74, 256 S Petrus, aposteln 48 , 175 Pilgrimshärbärge 6, 16, 22, 23, 33, 34 Portal 15, 20, 29, 30, 35, 36, 96, 97, 101, 162, 224, 225, 229, 230, 281 ' 284, 289, 290, 328, 331, 336 Porträtt 72, 141 , 202, 357, 361 Predella 298, 299, 300 Predikstol 48, 49, 50, 110, 112, 113, 168, 169, 175, 178 179, 234, 239, 242, 243 , 244, 245, 246, 247, 248, 249, 250, 251 , 252, 293 , 301 , 302, 303, 304, 330 Predikstol, yttre 20 Predikstolskläde 59, 314 Prestav 361 Runsten 61 , 62, 82, 213, 217, 275, 315, 316 Rökelsekar 74, 120, 121 , 309, 361 , 362 sakristia 8, 29, 82, 95 , 96, 97, 100, 106, 153, 161 , 162, 163, 168, 219, 229, 230, 234, 275, 278, 285, 287, 288 , 291 , 292, 293, 328, 331 , 334, 336, 337 Series pastarum 142, 202, 261 Silverplåt (från kyrkvaktarrock) 275, 317 Sked 121 , 256 Sockenbudskalk se Sockenbudstyg Sockenbudstyg 55, 56, 120, 121 , 186, 255, 351 Solur 101 , 102, 220 Spetstrifolienisch 279, 280, 282, 289 Stiglucka 6, 7, 80, 276 Stol 143, 202, 316, 359 Stola 58, 128, 190, 258, 313 straffstock 7 4, 202 Tak se Innertak och Yttertak Taklist 278, 289, 291, 293 , 334 Takryttare 289, 318, 328 Takstol 21, 26, 92, 160, 168, 228 Temperantia 297, 300 Textilier 58-61 , 124-130, 188- 191, 258, 259, 313 , 314, 353-357 Timglas 50, 114, 178, 252, 304, 330, 346, 347 S Tomas, aposteln 242, 243 , 301 Torn 8, 35-38, 82, 89-91 , 92, 93, 213 , 219, 220, 224, 225, 228, 234, 278, 293 , 323, 329, 331 , 332 384 Tornhuv 35, 90, 223 , 331 Triumfbåge 92 Tron 108, 109 Träkyrka (träkapell) 275, 287, 288, 289, 323, 327, 328 Träskulptur 46, 47, 48 , 50, 51, 96, 108, 109, 110 111 , 169, 175, 176, 177, 178, 238, 239, 240, 241, 242 , 243, 244, 245 , 246, 247, 248, 249, 250, 252, 328, 330, 340, 341' 342, 343, 344, 345 Valv 24, 226, 227, 231 , 264, 291 , 328 kryssvalv 30, 96, 97, 226, 232, 292, 293 stjärnvalv 25, 86, 88, 98, 99, 100, 159, 163, 164, 165, 284, 293 sturevalv 100, 163 tunnvalv 25, 163 , 223 , 228 Vapen (se även begravningsvapen) 32, 51 , 75, 94, 102-104, 108, 110, 114, 115, 116, 118, 119, 167 170, 180, 182, 259, 347, 348, 351 , 354, 355, 363, 368 Vapenhus 35, 82, 101 , 164, 168, 219, 225, 229, 231 , 232,  278, 328 Vas 144, 317 Vindskida 20,30, 86, 101, 158, 162, 226 Vinflaska (av tenn) 55, 309, 350, 352 Vinkanna 54, 119, 120, 184, 185, 255 , 256, 307, 309, 351 Vinkällare 30, 99, 229 Vinsil 309 Väggur 73 Värja 201, 259 Yttersta domen 234 Yttertak 20, 21, 38, 86, !58, J62, 165, 223, 226, 231, 232, 234, 281, 289, 328, 334 Ängel 48 , l 08 , 236, 238, 239, 296, 300, 330 385 SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL PÅ UPPDRAG AV KUNGL VITTERHETs HISTORIE OCH ANTIKVITETs AKADEMIEN UTGIVET AV STEN KARLING, ARMIN TUULSE OCH PER-OLOF WESTLUND UPPLAND BAND XI ALMQVIST & WIKSELL STOCKHOLM 1969 UTGIVET MED ANSLAG FRÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI AB UPPSALA 1969 UPPLAND BAND XI ÅSUNDA HÄRAD SAMT R ÄTTELSER, TILLÄGG OCH REGISTER TILL BAND XI ' "' "' ÅSUNDA • Vappa tTaxhuvud / ,"'J - ,__ l 1'/ lås l /' - l , l l ,.- l ) u HÄRAD / ..... l ', l Teda 'l Haraldshögen l l • 1 HusebySalta" l ' ', l------ Enköpings-+ Vall by ,.--/ Näs + l ·Hjulsta+ By n Herrgård • Gård Fornminne --Länsgräns ----Häradsgräns --- Församlingsgräns ---'1-- Järnväg med station o 3 km Karta över det i band XI behandlade området Innehållsförteckning till band XI KARTA ÖVER ÅSUNDA HÄRAD IV FÖRORD TILL BAND XI VII ÅSUNDA HÄRAD av Ingrid Roseli SVINNEGARNS KYRKA 3 ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 78 TEDA KYRKA 149 TILLINGE KYRKA 207 SPARRSÄTRA KYRKA 269 BREDS KYRKA 323 FÖRKORTNINGAR Svinnegarns, Enköpings-Näs och Teda kyrkor. Ingår i häftestitelarket till vol l l l , i slutet av band XI Tillinge kyrka 266 Sparrsätra och Breds kyrkor 366 RÄTTELSER OCH TILLÄGG TILL BAND XI 368 REGISTER TILL BAND XI ORTREGISTER 372 PERSONREGISTER 374 SAKREGISTER 382 Förord till band XI Manuskripten till kyrkorna i detta band har utarbetats av antikvarie Ingrid Rosell och genomgåtts på platsen av undertecknad Tuulse. De har slutgranskats av under- tecknade Karling och Tuulse. Volym 111 av SVERIGES KYRKOR, som behandlar Svinnegarns, Enköpings-Näs och Teda kyrkor, utkom 1966. Volym 121 , Tillinge kyrka, utkom 1968 samt volym 130, Sparrsätra och Breds kyrkor, 1969. De både senare volymerna är utformade enligt den nya typografi av Vidar Forsberg, som inleddes med volym 114. Bandtitelark, rättelser och tillägg samt register till band XI har även denna senare utformning. I fältarbetet har stort tillmötesgående visats av församlingarnas präster, kyrko- herdarna Per Köndell och Carl Gustaf Bergmark samt komministern Filip Bernhard Annemark. Även övriga kyrkliga befattningshavare har beredvilligt lämnat bistånd vid arbetet i kyrkorna. Författarens genomgång av arkivalierna till samtliga kyrkor i bandet har i hög grad underlättats genom att landsarkivarien i Uppsala Birger Lundberg generöst låtit henne inlåna material till Krigsarkivet. Härför framföres ett djupt känt tack. Vid bearbetningen av det insamlade materialet har värdefullt bistånd lämnats av ett flertal specialister på olika områden. Textilbeskrivningarna har granskats av fil dr Agnes Geijer och antikvarie Anne Marie Franzen. Rörande träskulpturer har värdefulla uppgifter lämnats av docent Aron Andersson och antikvarie Rune Norberg. Avsnitten om träskulpturerna i Tillinge, Sparrsätra och Breds kyrkor har utarbetats i samarbete med antikvarie Rune Norberg. Författaren har vid utarbe- tandet av manuskripten till kyrkorna haft förmånen att samråda med f d landsan- tikvarien i Uppsala Nils Sundquist, som även beredvilligt utlånat material, fotogra- fier och upmätningar. Författaren har dessutom i olika sammanhang anlitat specia- lister, som närmare redovisas i noter till respektive avsnitt. För sålunda visad gene- rös hjälpsamhet framföres ett varmt tack. Några större förändringar av kyrkorna, deras omgivningar och inventarier har icke ägt rum efter respektive volymers tryckning (se rättelser och tillägg). Registren till band XI har utarbetats av fru Kerstin Holm och antikvarie Ingrid Rosell. Uppmätningsarbetet i kyrkorna har utförts av ingenjör John Söderberg 1955, 1962 och 1966. Fotografierna är där ej annat angives tagna av Sören Hallgren 1962-69. Stockholm i september 1969. Sten Karting Armin Tuulse Per-Olof Westlund FÖLJANDE KYRKOR I UPPLAND HAR UTKOMMIT I SERIEN SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT IN VENT ARJUM: Adelsö, band VI: l, volym 73, 82 Almunge, band III: 3, volym 69, 70 Alsike, band IV: l, volym l Angarn, band V: l, volym 71, 113 Ansgarskapellet, band VI: l, volym 73 Arholma kapell, band II: 2, volym 50 Björkö-Arholma, band II: 2, volym 50 Bladåker, band III: 4, volym 70 Blidö, band Il : 3, volym 58 Bo kyrka och kapell, band 1:3, volym 62 Bred, band XI: 3, volym 130 Bro, band VII: l, volym 76 Bromma se Stockholm Börstil, band II : 4, volym 74 Danderyd, band , l, volym 7, 64 Djurö, band I: 3, volym 62 Ed, band VI: 5, volym 82 Edebo, band Il: 5, volym 75 Edsbro, band III: 4, volym 70 Ekerö, band VI: l, volym 73, 82 Enköpings-Näs, band XI: l, volym 111 Esterna, band V: 4, volym 80 Estuna, band V: 6, volym 11 0 113 Faringe, band III: 3, volym 69 Fasta. band V: 4, volym 80 Fasterna, band V: 4, volym 80, 113 Forsmark, band II: 4, volym 74 Fresta, band V: 2, volym 72, 113 Frösunda, band IV: 2, volym 11 Frötuna, band II : 3, volym 58, 75 Färentuna, band VI: l, volym 73 Gillöga kapell, band II: 3, volym 58 Gottröra, band III: 2, volym 67, 70 Gräsö, band II: 4, volym 74 Gustavsberg, band I: 3, volym 62 Haga, band IV: l, volym l Hallstaviks bruks kapell , band II: 5, volym 75 Hammarby, band V: 2, volym 72, 113 Harg, band II: 5, volym 75 Hilleshög, band VI: 2, volym 77 Husby-Erlinghundra, band IV : l, volym l Husby-Långhundra, band III: l, volym 12, 70 Husby-Sjuhundra, band V: 5, volym 88, 113 Håbo-Tibble, band VII: 2, volym 94 Hårstens kapell, band I: 3, volym 62 Håtuna, band VII : 2, volym 94 Härkeberga, band IX: l, volym 123 Häverö, band II: l, volym 8, 75 Hökhuvud, band II : 5, volym 75 Ingarö, band 1:3, volym 62 Järfälla, band VI: 4, volym 81 Kalmar, band VII : 2, volym 94 Kapellen på Fiskeskären se Gillöga kapell och Sv Högarnas kapell Karls kyrkoruin, band V:7, volym 113 Knivsta, band IV: l, volym l Knutby, band III: 3, volym 69 Kummelby, band VI: 4, volym 81 Kårsta, band III: 2, volym 67 Lagga band Il l: l, volym 12, 70 Lidingö, S Annaekapell, band 1: l, volym 7, 64 Litslena, band IX: 2, volym 127 Ljusterö, band 1: 4, volym 64 Lohärad, band V: 5, volym 88, 113 Lovö, band VI: 3, volym 79 Lunda, band IV: 2, volym 11 Låssa, band VII: l, volym 76 Länna, band H: 3, volym 58, 75 Malsta, band V: 5, volym 88 Markim, band IV: 2, volym 11 Munsö, band VI: l, volym 73 Måsestens kapell, band II: 2, volym 50 Möja, band 1:3, volym 62, 64 Norrsunda, band IV: l, volym l Närtuna, band III: 2, volym 67 Oden sala, band I V: l , volym l Orkesta, band I V: 2, volym Il R i al a, band l: 4, volym 64 Rimbo, band V: 3, volym 78, 113 Roslags-Bro, band I I: 2, volym 50, 75 Roslagskulla, band I: 4, volym 64 Rådmansö, band Il: 3, volym 58 R ånäs kapell, band V: 4, volym 80, I 13 Rö, band V: 3, volym 78, 113 Sandhamns kapell, band I: 3, volym 62 S Eriks kyrka i Tureberg se Tureberg S Holmgers kapell , Valö sn, band II: 4, volym 74 Singö band II: l, volym 8, 75 Skederid, band V: 4, volym 80, 113 Skepptuna, band IV: 2, volym 11 Skå, band VI: 3, volym 79 Skånela, band IV: 2, volym 11 Sollentuna, band VI: 4, volym 81 Solna, band I: 2, volym 29, 64 Sparrsätra, band XI : 3, volym 130 stockholms-Näs, band VII: l, volym 76 Sv Högarnas kapell, band Il: 3, volym 58 Svinnegarn, band XI : 1, volym Il I Sånga, band VI: 2, volym 77 Söderby-Karl, band V: 6, volym l I 0 I 13 Teda, band XI: l, volym III Tillinge, band XI:2, volym 121 Tureberg, band VI: 4, volym 81 Täby, band l: l, volym 7, 64 Ununge, band 111:4, volym 70 Vada, band V: l, volym 71, 113 Vallentuna, band V: 2, volym 72, 113 Valö, band II: 4, volym 74, 75 Vassunda, band IV: l, volym l, l! Vidbo, band IV : 2, volym Il Väddö, band II: l, volym 8, 75 Värmdö, band l : 3, volym 62 Västra Ryd, band VII : l, volym 76 V ä tö, band Il: 2, volym 50, 75 Yttergran, band VII: 3, volym 98 Össeby kyrkoruin, band V: l, volym 71 Össebygarn, band V: l, volym 71, 113 Övergran, band VII: 3, volym 98 UNDER UTARBETANDE: Hjälsta, Husby-Sjutolft, Kulla, Veckholm. '• Sveriges Kyrkor KONSTHISTORISKT INVENTARIUM VOLYM 130 UPPLAND Band XI, häfte 3 Åsunda härad \ +Nora l \ VÅLA HD ' (? + ./ f Huddunge Enåker ·'!..--,/'"'.... SIMTUNA .$572*5$),6.$ ,167,787(7 Almqvist& Wiksell ·+ Kyrka, NDSHOO + Ödekyrka, kyrkoruin • Siörre ort, ofta med flera kyrkor . • Siad landskapsgröns Länsgröns Härad.sgräns = Störreväg . Pris40:-