Granhult ochNottebäck SVERIGES KYRKOR SMÅLAND MARIAN ULLEN SMÅLAND BAND Il KYRKOR I UPPVIDINGE HÄRAD 1 SAMT REGISTER TILL BAND Il SVERIGES OR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIG URD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL PÅ U PPDRAG AV KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN UTGIVET AV STEN KARLING, ARMIN TUULSE OCH PER-OLOF WESTLUND SMÅLAND BAND Il ALMQVIST & WIKSELL STOCKHOLM 1967-72 UTGIVET MED ANSLAG FRÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD ALMQVIST & WIKSELL INFORMATIONSINDUSTRI AB UPPSALA 1972 Innehållsförteckning till band Il FÖRORD TILL BAND Il IV KYRKOR I UPPVIDINGE HÄRAD 1 av Marian Ullen SJÖSÅS GAMLA KYRKA 10 SJÖSÅS NYA KYRKA 49 DREVS GAMLA KYRKA 83 HORNARYDS GAMLA KYRKA 117 DREV-HOR ARYDS KYRKA 127 DÄDESJÖ GAMLA KYRKA 166 EKE KYRKA 221 DÄDESJÖ NYA KYRKA 226 GRANHULTS KYRKA 277 NOTTEBÄCKS GAMLA KYRKA 318 NOTTEBÄCKS NYA KYRKA 337 REGISTER TILL BA D Il ORTREGISTER 375 PERSONREGISTER 377 SAKREG IST ER 381 Förord till Småland band Il Det nu avslutade bandet av Smålands kyrkor, som täcker den nordvästra delen av Uppvidinge härad, påbörjades av författaren, antikvarien fil lie Marian Ullen år 1965. Med den första volymen i bandet, volym 114 av SVERIGES KYRKOR, vilken ut­ kom 1967, inleddes något av en ny epok genom att denna volym är den första i den nya typografiska dräkt som utformats av grafikern Vidar For berg. Det område som beskrivs i de i bandet ingående volymerna (114, 120, 126 och 149) är av speciellt intres e genom att vi här finner fyra stycken av de märkligaste medel­ tidskyrkorna inom det gamla växjöstiftet, där nybyggnadsivern under slutet av 1700­ talet och under hela 1800-talet oftast resulterade i rivning av de gamla byggnaderna. Samtliga dessa fyra kyrkor, Sjösås gamla kyrka, Drevs gamla kyrka, Dädesjö gamla kyrka och Granhults träkyrka, har överlevt som ödekyrkor. Vid utarbetandet av beskrivningarna har som alltid olika specialister medverkat som granskare och vi framför till dem alla ett varmt tack. För si lver har anlitats intendenten fil lie Kersti Holmqvist, Nordiska Museet, för textilier raä: s textilav­ delning, för orglar antikvarien fil dr R Axel Unnerbäck, raä, för medeltida in­ ventarier antikvarierna docent Aron Andersson och fil lie Rune Norberg, SHM, samt för klockor domkyrkosyssloman Lars M Holmbäck, Visby. Problem med an­ knytning till bygdens historia och struktur har diskuterats med docent Lar -Olof Larsson, Växjö. Registret till bandet, utarbetat av fru Kerstin Holm, har granskats av fil mag Hilda Kauri och fil lie Robert Bennett. Ett speciellt tack riktas till fil dr lwar Anderson, som varit författaren till stor hjälp vid den byggnadshistoriska undersökningen av Granhults kyrka, samt till landsantikvarie Jan Erik Anderbjörk, fil kand Anita Liepe och övrig per onal vid Smålands Museum i Växjö. Församlingarnas prästerskap och kyrkovaktmästare har med stort intresse och välvilja följt författarens arbete. Kyrkoråden i Drev-Hornaryds, Dädesjö och Notte­ bäcks församlingar har även frikostigt bidragit med anslag till volymernas färg­ bilder, så även direktör Artur Alexandersson i Granhults kyrkonämnd. Stockholm i september 1972 Sten Karling Armin Tuu/se Per-Olof Westlund Granhults och Nottebäcks kyrkor Granhults ochNottebäckskyrkor UPPVIDINGE HÄRAD, SMÅLAND BAND Il: 4 Av MARIAN ULLEN VOLYM 149 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL PÅ UPPDRAG AV KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN UTGIVET AV STEN KARLING, ARMIN TUULSE OCH PER-OLOF WESTLUND Almqvist & Wiksell Stockholm 1972 UTGlVET MED ANSLAG FRÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD FOTO SÖRE HALLGREN (där ej annat angives) GRAFISK FORMGIV I G VIDAR FORSBERG Beskrivningen av Gran/111/ts och Nottebäcks kyrkor är avslutad i maj 1972. Excerperingen i VLA har lllförts av Karin Jngvarson. Översättning av bildtexter och sammanfattning till engelska av Robert Bennett , granskade av Albert Read. Bildmateria/, anteckningar och excerpter f örvaras i ATA. Omslagsbilden dterger Gra11hults kyrka. Foto 1972. Omslagets färgbild har bekostats av Nottebäck s f örsamling, färgbilden jig 273 av dir Artur Alexandersson. Pd omstdende sida: Uppvidinge härads sigill (trohetseder 1568 till hertig Johan och Carl, s 56. RA). ALMQVIST & WIKS E LL JNFORMATIONSINDUSTRI AB UPPSALA 1972 ISBN 91 -7 192-042-0 Granhults och Nottebäcks kyrkor Av MAR I AN ULLEN Innehåll GRANH ULTS O C H NOTTEBÄCKS KYRKOR Inledning 275 GRANHULTS KYRKA Kyrkogården 277 Kyrkobyggnaden 280 Byggnads/Jistoria 290 Målningar 297 Inredning och inventarier 304 NOTTEBÄCKS GAM LA KYRKA Kyrkogården 318 Kyrkobyggnaden 322 Inredning och inventarier 326 NOTTEBÄCKS NYA KYRKA Kyrkogården 337 Kyrkobyggnaden 339 Byggnadshistoria 342 Inredning och inventarier 347 OTER 366 BILAGA 368 KÄLLOR OCH LITT E RATU R 369 FÖRKORT I GAR 371 SUMM ARY 372 REGISTER TILL SMÅLAND BAND Il ORTREGISTER 375 SAK R EG ISTE R P ERSO R EGIST ER 377 381 -- -· GRANHULTS OCH NOTTEBÄCKS KYRKOR Småland, Kronobergs län, Uppvidinge härad, Växjö stift, Uppvidinge kontrakt, Nottebäcks pastorat Granhults och Nottebäcks socknar förenades 1915 till en kommun och benämns sedan 1952 Notte­ bäck. Redan 1837 hade emellertid de båda sock­ narna förenats ecklesiastikt. Detta år invigdes den nya, gemensamma kyrkan i Nottebäck. Granhults­ borna hade då i många år kämpat för att få behålla sin egen kyrka. Fram till den 1 maj 1846 hölls vissa gudstjänster i Granhults kyrka, en rättighet som på nytt beviljades 1879 (se nedan). Nottebäcks kyrkby är belägen ca 4 mil nordost om Växjö. Till kommunen hör brukssamhällena Klavreström och Norrhult. Ett flertal industrier, däribland Lindshammars glasbruk, är verksamma i området. 1 Den gamla socknen omgavs av i norr Granhult och Korsberga, i nordost Åseda, i öster Lenhovda och i väster Sjösås och RamkviUa. Trakten är mycket sjörik och en stor areal upptages av moss- och skogsmarker. Samuel Rogberg ger 1770 följande beskrivning:2 »Af de största Siöar märkas 1. Matkroken, som är t m. 1. och 3/8 dito br. deruti fås i synnerhet stor och fet Braxen. 2. Norr och 3. Enghults siöar, i hwilka sednare tages någon järnmalm. Utom desse äro här åt­ skillige mindre, wäl 20 til antalet. Klafweröströms Å förtjenar här att märkas: den går genom wästra delen av denna S. och drifwer, utom åtskillige Mjöl : och Såg: qwarnar, Klafweröströms Järn:bruk, som här är belägit och består af en Masugn, en stångjärnshammar med 2:ne härdar, jämte en Kniv: eller Manufactur- Smedja, och drifwes med god fördel af Ammir. File. Brocks (von Blochs) arfwingar. - En Marknadsplats, belägen på Nottebäcks bys enskylte ägor, är Eksiö Stads Borgerskap enskylt tilhörig. Der hållas marknad 3. gånger om året neml. d. 3. Jul. 12. Aug. och 10. October. då allmogen i synnerhet samman kommer, at köpslaga med oxar. Skogar af Ek finns här wäl icke, dock af Gran och Furu, som med Löf-trän äro blandade . . . Kyrkan . . . är bygd af sten på Krono = grund och är nu i godt stånd ... Präste­ gården beräknas til 3/4 h. och ligger ett litet stycke från Kyrkan . . . Annexan Granhult gränsar i N. til Notebäck, i 0 til Lenhofda, i S och W til Däde­ siö Socknar. Siöar äro några små med vanlig fisk. Kyrkan är bygd af träd, eljest föga märkwärdig.» Namnet Nottebäck är känt sedan 1363 och skrevs 1384 i Nutabax socken, 1404 i Nutabekz socken. Förleden är genitiv pluralis av fornsvenska nut, nöt, efterleden är bäck.3 Namnet Gran hult innehåller trädnamnet gran samt hult, dunge, liten Fig 273. S Olov, sengotisk träskulptur från 1400-talets mitt Ufr fig 315), uppsatt p den västra I ng­ husväggen i Granhults kyrka. De omgivande väggdekorationerna är utförda l 753 av J C Zschotz­ scher, som även påbättrade skulpturens m lning. Foto H Danielsson 1972. St Olov, wooden scufpture on W wall of the nave. Mid-15th century . Partfy re-painted by J C Z schotz­ scher who executed the decoration on the wall in 1753. 2 - 725 161 Granhul ts och Nottebiicks kyrkor 275 skog. Granhults socken är känd från 1300-talets senare hälft, då den omnämns i ett odaterat brev. Sockenbildningarna har dock existerat långt innan de är skriftligt belagda. Att Nottebäck tidigt varit bebyggt visas av de talrika lämningarna från järn­ åldern.4 Om ägandeförhållandena under medeltiden finns endast få uppgifter.5 Häradshövdingen i Upp­ vidinge på 1370- och 1380-talen Arvid Bengtsson (Lejonansikte), bosatt på Lidhult i Sjösås, var bl a ägare till Kyrketorp i Granhult. Genom dottern Ingeborgs giftermål med Birger Trolle kom troligen denna gård i Trollesläktens ägo. I riks­ rådet Arvid Trolles jordebok6 från slutet av 1490­ talet uppges under rubriken Nottebäck en gård i Granhult. Sannolikt är denna Kyrketorp. I övrigt är inga stormän kända i Granhults socken, som genomgående bebotts av självägande bönder. Vid 1500-talets mitt var ägandeförhållandena följande: 7 11 skattegårdar (alltså självägande bönder), l gård under sockenkyrkan och 1 utjord (kanske en gammal ödegård), l gård under biskopen i Växjö och 1 frälsegård , ägd av Lydert Slatte. Av gårdarna i socknen låg 3 samt utjorden i Gran­ hults by, 4 i Vitthult, 2 i Elmeshult, 2 i Glosäng samt I i Mo och 2 i Merhult. Sockenkyrkans gård var Kyrketorp, som under lång tid var bostad för komministern i Granhult (se nedan). I Nottebäck omnämns godsinnehav av Vadstena kloster. Fogden över Viborgs slott och län Peter Jonssons dotter Katar.ina ägde vid sin död 1404 ett 20-tal gårdar i Älghult, Åseda och Notte­ bäck, vilka åtminstone delvis bör ha varit ett arv efter fadern . Katarina var gift tre gånger, sista gången med Birger Knutsson Trolle. 1485 köper domkyrkan Nottebäck av Ingegärd Magnusdotter, änka efter Nils Larsson i Äpplaholm. Gårdarna redovisas på 1540-talet återigen som frälsegods. Heda omnämns 1480, då domkyrkan bortbyter en fjärdedel i denna egendom till riksrådet Arvid Trolle på Bergkvara. Ägandeförhållandena var vid 1500-talets mitt följande i Nottebäck:8 17 skattegårdar, 2 gårdar under sockenkyrkan, 1 under Linköpings domkyrka, 3 som prebende till Växjö domkyrka, 4 under bis­ kopen samt 13 frälsegårdar. Som herrgårdar under nyare tid har gårdarna Libbhult, Änghult, Kolshult och Heda fungerat. 9 Denna olikartade struktur av socknarna åter­ speglas även i kyrkobyggnaderna och deras in­ ventarier. Granhults kyrka är alltigenom en all­ mogekyrka medan Nottebäcks kyrka delvis präglats av de till socknen knutna högreståndsfamiljernas donationer och minnesmärken. I det följande ägnas särskilda avsnitt åt Gran­ hults kyrka, Nottebäcks gamla kyrka samt Notte­ bäcks nya kyrka. 276 GRANHULTS KYRKA Kyrkogården Granhults kyrka med omgivande kyrkogård ligger numera mycket ensligt vid en smal byväg som leder ut till den ca 1 km avlägsna landsvägen mot Len- hovda och Vetlanda. Den i det närmaste kvadra- tiska kyrkogården inhägnas av gråstensmurar. Huvudingången är belägen i väster och överbyggd med en timrad stiglucka (se nedan). Ytterligare en ingång, stängd med en trägrind , finns i öster in mot det gamla komministerbostället. Denna försågs med grind 1804, då »til befordran af fred om denna Boning, de aflednas tysta lägerställen, war beslutat, att jämte det luckan i wäster hålles i godt stånd, låst och tillstängd, skall en Port mot Stomen i Öster så upprättas, at fred och stängd blir om kyrko- gården alltid förwarad». Fig 274. Granhults kyrka och kyrko- gård från öster. I förgrunden det gamla komministerbostället Kyrke- torp, numera hembygdsgård. Foto 1968. Granhult church and churchyard from E. In the foreground the old vicarage, at present local museum. Kyrkogårdsmarken är utjämnad och gräsbe- vuxen samt planterad med enstaka lövträd. De äldre gravminnena utgörs av resta, valda markste- nar utan inskription eller med inhuggna initialer (fig 277 a). Tidigare fanns även enkla träkors på de genom kullar markerade gravplatserna (fig 295). 1808 fattades beslut att dessa sk likträ inte längre skulle användas (se nedan Nottebäcks gamla kyrka). I det sydvästra hörnet av kyrkogården reser sig en hög klockstapel (se nedan), i det nordvästra finns en skyddad plats för den fridlysta ulvlaven (Evernia vulpina),10 som förut växte på kyrkans spåntäckning. Vid restaureringen 1936 tillvaratogs en del av de lavbevuxna spånen och uppsattes på ett särskilt plank. 277 GRANHULTS KYRKA ~ 1 KYRKA 2 5TAPf:L 3 +i-EMB.GÅRD Fig 275. Situationsplan, 1: 2 000. Uppm J Söderberg 1966, komp! 1972. General plan. Fig 276. Kyrkogå rden med omgivande byggnader 1820. Detalj av karta över Granhults by av A Tengblad. LMS. Granhult churchyard and surrounding buildings in 1820. Detail from a map by A Tengb/ad. Någon utvidgning av kyrkogården omtalas ej i arkivalierna. På den i fig 276 avbildade kartan från 1820 ses kyrkogården med då omgivande byggnader. Stiglucka Stigluckan (fig 277 a) är uppförd av liggande, plan- bilat, hakknutat timmer. Den är utvändigt klädd med stående lockpanel och tjärad. Långväggarna är lutande, en i Småland ovanlig form för timmer- byggnader.11 Taktäckningen utgörs av bräder. Den västra öppningen stängs av en tjärad dörr, den östra saknar stängningsanordning. Invändigt finns golv av furubräder samt längs långväggarna smala sittbräden. Stigluckan uppfördes 1731 då lön betalades »till Byggningzmänerna på Kiyrckio luckans Timrande och Spännande och Snickande» (räk). Den har ursprungligen ej varit panelklädd, vilket framgår av att det underliggande timret är rödtjärat. Smärre reparationer samt rödtjärning omtalas vid flera tillfällen. En ny port med lås förfärdigades 1793. Stigluckan reparerades 1936 i samband med den 278 utvändiga restaureringen av kyrkan, varvid panelen utbyttes. Byte av panelen skedde även 1971. Klockstapel Klockstapeln (fig 277) är av klockbockstyp och har två resta master med tillhörande syllar och sex snedsträvor. Huven, som stöttas av bågformiga strävor, utgörs av två korsade sadeltak med hög mittspira krönt av en tupp. Gavlarna kröns av små spiror med flöjlar . I gavelröstena finns runda ljud- gluggar. Masterna och huven med spira är helt spåntäckta, strävorna är inklädda med bräder och spåntäckta endast på yttersidan. I stapeln hänger två klockor av vi lka den ena är medeltida (se nedan, Klockor). På en av bjälkarna i klockvåningen finns inristat »Anno 1703.» Troligen är stapeln rest detta år. I ett syneprotokoll från 1742 anges dock att »klock- stapeln är för 30 år sedan å nyo uppbyggd». Till sin typ är den emellertid äldre och hör samman med de högresta gotiska klockstaplarna.12 Smärre reparationer på klockstapeln omtalas Fig 277 a. Klockstapel, rest 1703. I bakgrunden ses den timrade stig- Juckan, uppförd 1731. Foto 1968. Bell-tower, erected in 1703. In the background is the timber lich-gate, erected in 1731. Fig 277b. Uppmätning av klock- stapeln, 1: 300. J Söder berg 1966. Bell-tower; scale drawing. -i- 0::1~===~==;='?!i~===GJJ-=r I ~ H PLAN FASAD ll SKARNING 279 GRA HULTS KYRKA 1761 och 1771. År 1774 skedde mera omfattande arbeten (räk). 1823 uppges att »Som klockstapeln är bristfällig, måste säker stenfot läggas under Långbenen, hwilka på yttre sidan i Sommar skola Spån beklädas, och de öfrige äfwenledes brädfodras; stegen Jagas med nya stegpinnar, och benen bräd­ slås i Sommar. Klockhuset och Spiran måste jämwäl repareras der de synes wara förfallne, på det alla olyckshändelser på framtiden må före­ byggas» (st prot). Stapeln reparerades i samband med restaureringen 1936 då borttagning eller för­ stärkning och impregnering av rötskadade delar företogs. Syllarna inkläddes på insidorna med bräder och avtäcktes likaså med bräder. Klädseln av spån och bräder reparerades och stapeln tjä­ rades. En ny reparation utfördes 1960. Tjärstrykning och rödfärgning av klocksta­ peln omtalas vid flera tillfällen i arkivalierna. 1811 utfördes rödfärgningen av inhysesmannen Kyrkobyggnaden Granhults kyrka är en av de få medeltida träkyrkor som bevarats i Sverige. Kyrkorummet har, frånsett triumfbågens storlek, behållit sin ursprungliga form. Byggnaden består av ett relativt kort och brett långhus, 9,75 m x 7,25 m, och ett lägre och smalare, rakt avslutat kor i öster med tillfogad sakristia i norr (fig 279, 280). Ett vapenhus är till­ byggt framför den södra långhusportalen. En till­ byggnad har även funnits framför korportalen, av märkena efter takfallet att döma av ungefär samma bredd som det nuvarande vapenhuset (fig 281 a). Denna reducerades efter det nuvarande korfönst­ rets tillkomst till det vindfång som ses i fig 295. De olika byggnadsdelarnas ålder diskuteras nedan i kapitlet Byggnadshistoria. Material och teknik Väggarna är uppförda av liggande timmer med syllarna vilande på en låg stengrund utan murbruk. Stockarna, som är av furu , är planbilade så att släta väggytor erhållits. Långhusets mått har hållits inom den för en stock normala maxilängden, dvs ca 10 m, varigenom skarvar undvikits. Knu- Peter Sjöblom, som »till rödfärgens beredning fordrade l skeppa fint rågmjöl l dito malet linfrö, en Kanna Salt och ett lisp harts till de på stället warande 2 tunnor rödfärg och 4 pund wictriol» (st prot). Kyrketorp Öster om kyrkogården med direkt ingång till denna ligger såsom nämnts det gamla komministerbo­ stället Kyrketorp (fig 274). Det nuvarande bonings­ huset, som är uppfört på 1700-talet, var bostad åt komministern i Granhult till 1825. Det är nu inrättat till hembygdsgård. Pestkyrkogård 1831 utsågs »Till begrafningsplats för dem som i Choleran aflida .. . ett ställe på Granhult Norre­ gårds ägor 1/8 mil nord ost från kyrkan, hvilken kommer att rödjas och inhägnas» (st prot). tarna är släta, vilket ger byggnaden rätvinkliga hörn, och i de medeltida delarna Jaxade (fig 282a).13 Sakristian har hakknutar (fig 282b), och samma teknik återkommer i vapenhuset. Långhusets och korets höga och spetsiga gavelrösten är byggda av liggande panel , på insidan stagade av vertikalt virke fäst med trädymlingar (fig 280, 285). Väg­ garna har för att bättre kunna ta upp takets be­ lastning med tanke på de upptagna fönstren senare förstärkts med två kraftiga fyrkantsvirken på vardera södra och norra sidan av långhuset, i interiören motsvarade av tunnare virken och hop­ dragna med järnbultar (fig 280, 281). Förstyv­ ningsvirken förekommer likaså i korets västra hörn och i sakristian mot korväggen. Ett dragjärn är även insatt i koret vid triumfbågen. Långhusets sammanhuggna, dubbelkryssade tak­ stol av romansk typ (Lundberg, typ C) är ursprung­ lig liksom korets, och endast enstaka strävor har utbytts i senare tid (fig 280, 284). Långhusets gavel­ rösten har försträvats genom långa snedstöttor (fig 280). Sakristians takstol är av enkel konstruktion utan strävor. Vapenhusets takstol är ej tillgänglig. 280 KYRKOBYGGNADEN F ig 278. Kyrkan och kyrkogå rden sedda från söder. Foto 1968 . The church and churchyard from S. Såväl takfall som ytterväggar är klädda med spån och tjärade. Spånen är av furu, men även enstaka äldre ekspån förekommer. Mönstersättning med trappstegsformade och spetsiga spån har använts i en fris under takfoten på såväl långhuset som koret, medan korets östgavel är dekorerad med rombformade partier av spetsiga spån (fig 281, 286b). Under frisen på korets nordvägg kvar- sitter ett antal äldre spån med underfasad kant (fig 287). Övrig äldre väggspån är rakskuren. Kyr- 281 GRA HULTS KYRKA kaos väggar omtäcktes delvis vid restaureringen 1936 med snedfasad, kluven spån. Den gamla mönstersättningen, som är av okänd ålder (se nedan), bibehölls. Nuvarande taktäckning utfördes 1972. Långhustaket har som gavelprydnader enkla kors av smidesjärn, medan koret pryds av ett ringkors med vimpel (fig 279), sannolikt från 1700­ talet.1" Fönster och ingångar Kyrkorummets rektangulära fönsteröppningar, två på sydsidan, ett på nordsidan och ett i korets syd­ vägg, har karmar och enkla bågar av trä med ofärgat glas i blyspröjsar. De har på insidan järn­ galler och omålade fönsterfoder. Det norra fönstret återupptogs 1949 på platsen för 1753 års fönster (se den omgivande dekoren som utfördes detta år). Samtidigt igensattes ett längre mot väster beläget fönster från 1795 och ett litet predikstolsfönster från 1823. Sydväggens och korets fönster fick sin nuva­ rande storlek 1795. Vid restaureringen 1949- 50 igensattes östra korfönstret (fig 296). Ilagningarna efter dessa igensatta fönster syns tydligt i väggytan (fig 280, 292). Sakristian har endast ett fönster i nordväggen, vilket fick sin nuvarande storlek 1820. Kyrkans ursprungliga fönster utgörs av fyra stycken mycket små och högt sittande rundbågiga öppningar. Dessa döljs numera på insidan av in­ falsade rektangulära ilagningar i väggytan (fig 280, 286a), men är samtliga sedan 1936 synliga i ytterlivet, där de stängs av träluckor (fig 281, 286b). Av de tre fönstergluggarna i långhuset är en pla­ cerad i västväggens rnittaxel strax under gavel­ röstet. Motsvarande placering har även öppningen i den östra korväggen. Öppningen i långhusets sydvägg respektive nordvägg är placerad något mer än 1 m öster om väggens mittaxel och två stockvarv under takfoten (fig 280). Gluggarna är urbilade direkt i stockarna och har ett dager­ mått av endast 40 cm x 23 cm. Den inåt skränande smygen saknar fals för stängningsanordning (fig 286a). I långhusets västra gavelröste finns två rektangu­ lära gluggar (fig 280), nu täckta med spån på utsidan, samt något högre upp ytterligare en igen­ satt glugg, som fungerat som ljusinsläpp till vinden. Ingångarna utgörs av en huvudingång i söder genom vapenhuset och en separat ingång till koret, likaså i söder. Ursprungligen har långhuset även haft en motställd ingång i norr, vilken senare igensatts (fig 280). Båda långhusportalerna är rundbågiga och något avsmalnande uppåt. Syd­ portalen (höjd 180 cm, bredd 78- 84 cm) är något vidgad och försedd med dörrposter medan den igensatta nordportalen (höjd 160 cm från golvet, bredd 70-75 cm) är oförändrad (fig 289). Syd­ portalens nuvarande låsbjälke (höjd 218 cm), som är fästad med kraftiga trädymlingar, har som märken i väggytan visar föregåtts av en äldre bjälke. Även öster om nordportalen ses märken efter en låsbjälke. Sydportalen stängs av en kraftig ekdörr försedd med stocklås och järnbeslag. Dörren är kapad nedtill och bredden ökad genom en kantlist (höjd 187 cm, bredd 87 cm). Beslagen härrör från olika tider. Ett stort dörringsbeslag av gotisk typ kvarsitter bredvid ett mindre, senare dörringsbe­ slag med vriden dragring (fig 288). Runt nyckel­ skylten ses märken efter nu försvunna beslag. Dörren är sedan 1753 på båda sidor målad i rött och blått med druvkJasliknande marmorering i grått. Korportalen är rundbågig och liksom syd­ portalen senare något vidgad och försedd med dörrposter (höjd 170 cm, bredd 65- 71 cm). Dörren av furu har bandbeslag av samma typ som syd­ portalens dörr samt enkel, vriden dörring. Nyckel­ skylten är borttagen och nyckelhålet igenpluggat. Som stängningsanordning används klinka och låsbom. Låsbjälken är profilerad. Dörren är sedan 1753 målad på samma sätt som sydportalens dörr. Den nuvarande yttre, tjärade furudörren insattes 1950 som skydd då vindfånget revs. Den stickbågiga sakristieportalen (fig 292) är upptagen i samband med sakristians tillkomst (höjd 172 cm, bredd 74-78 cm). Den stängs av en enkel furudörr med stocklås och handbeslag av samma typ som de båda andra dörrarna. Målad och marmorerad 1753. Vapenhusets ytterdörr utgöres av en tjärad furudörr. Hagioskop I korets södra innervägg finns strax öster om por­ talen och ca 1 m över golvet en urtagning i fog­ 282 Fig 279. Kyrkan från öster. Foto l 972. - Granhults kyrka är en av landets få bevarade medeltida träkyrkor. Den hör samman med den stora romanska kyrkobyggnadsperioden i området och har sannolikt uppförts senast omkring l 200­ talets mitt. Även de ursprungliga, mycket små och högt sittande fönstergluggarna är bevarade liksom portalerna och takstolen. Sakristian och vapenhuset är senare till­ byggnader. De nuvarande stora, rektangulära fönsteröpp­ ningarna upptogs l 795. Thechurchfrom E. - Granhult Church is one of thefew medieval wooden churches extant in Sweden. It belongs to a period of intense Romanesque church building in Småland and was probably erected before the /atter part of the l 3th century. The very small original windows, the original portals and roof trusses can still be seen. The vestry and the porch are secondary. The big rectangu/ar windows date from 1795. 3- 725161 Granhults och Nottebäcks kyrkor 283 GRANHULTS KYRKA OM.10 0 10 13M.... ""i11'1W11hwml'--"-+--'--+-,__-1---1-____..>--'---l------l-1_.1--1-=t-I ningen mellan två stockar {fig 290-291). Den stängs nu av en planka fästad med trädymlingar (längd 89 cm). Urholkningen, som i ytterväggen mynnar i en smal, rektangulär springa (7 cm x 37 cm), har på insidan delvis kolade ytor. Om öppningen är ursprunglig eller senare upp­ tagen går ej att avgöra. Den tycks från början ha varit något smalare i ytterlivet samt haft inå t fasade kanter. Den invändiga smygen är även förstorad. Stängningsanordningen har sannolikt utgjorts av en skjutlucka. Genom ytterväggens springa har man kunnat se in i koret mot altaret och anordningen bör vara avsedd som ett s k hagioskop, dvs en öppning genom vilken de av den katolska kyrkan från kom­ munionen utestängda kunde åhöra mässan och förrätta sina böner med blicken riktad mot altaret. Hagioskop förekommer redan under tidig medel­ tid, tex i Vreta klosterkyrka och i S Olof i Sigtuna. Även i de norska stavkyrkorna förekommer dylika öppningar.16 Någon anordning motsvarande den i Granhult är emellertid ej känd från de övriga beva­ rade timmerkyrkorna i landet. SEKTION A A Fig 280 a- b. Plan och längdsektion mot norr, I: 200. Uppm J Söderberg 1970. Plan and longitudina/ section, /ooking N. Interiör Kyrkorummets interiör (fig 292, 293) präglas fram­ för allt av den rika målningsdekor, som utfördes J753 av J C Zschotzscher på såväl väggarna som de plana innertaken (se nedan). Under dessa mål­ ningar skymtar på flera ställen en medeltida mål­ ningsutsmyckning. Både bänkinredning och predik­ stol härrör från slutet av 1600-talet varigenom rummet får en enhetlig barock utformning. De senaste åren har några moderna inslag tillkommit i form av en ljuskrona i koret, nummertavla samt orgel. Sakristian är även helt dekorerad med målningar (fig 301). Väggarnas målningar är av stilen att döma utförda under 1600-talets förra hälft, takmål­ ningarna troligen av H Brachwagen i början av 1700-talet (se nedan). Inredningen utgörs av vägg­ fasta kistbänkar. Vapenhuset dekorerades 1753 av Zschotzscher (se nedan). Golven är lagda med breda furuplankor. Vid behov av uppvärmning används sedan 1967 elek­ triska element. Elektrisk belysning är installerad i koret. 284 o'o1 , ll .J\111::--l!-== Jr 1~ !J'-'11 ;:: .- --· l'-T'"1--­ _ F .... r101J 11 B FASAD MOT S0DER ON-10 o i L _I K1 tflr, I ~IT ST[~' Fig 280c- d. Tvärsektioner, I : 200. Uppm J Söder­ Fig 281 a- b. Södra och östra fasaderna , I: 200. Uppm J Söder­ berg 1970. berg 1970. Cross sections. Scale drawings of Sand E fronts . 285 Fig 282 a- b. Detaljer av byggnadens knutning. Jfr fig 283. - a (tv). Det medeltida långhusets nord- västra hörn med s k laxknutning. - b (t h). Den senare tillbyggda sakristians nordväs tra hörn med hakknutning. Foto 1972. Detai/s of corner timbering. - a (lejt). NW corner of the mediecal nai;e vith doi:e-tail joints. - b (right). NW corner of the vestry slrowing a variant of the method of creating the "stone corner effect''. Fig 283 a- b. Uppm av långhusets och sak rist ians knutning, I: 15. Jfr fig 282. I Anderson 1972. ), z- Sca/e drawings of corner timbering in the nave a:1d the vcstry. i~ ·:,..-~ ' _ _ -=- ~F?r~:·:::- · l a'_,. /. ~/&_ ,. t(<~.:U . ..-#i~~ tt.\.IV' .... 4~ 286 ' ' c I '- • \ ,..,,. ., .. _..._,.,,... , .. /,_.-y?1 ~ ' \ ...... 11 I - _: - ( --_.;_,,,., I l SKARNING B -B Fig 284a. Tvärsektion mot väster visande långhusets dubbel- kryssade takstol av romansk typ, l : 200. Uppm J Söderberg 1966. Cross section looking W sho1vi11g the Romanesque roof trusses. Fig 284 b. Detalj av takstolens strävsystem. Foto 1972. Detail of the roof trusses with Jour struts. F ig 285. Det västra gavelröstets panelvägg. Foto 1972. Panel-wa/I on the W gable. F ig 284c. Detalj av takstolen. Foto 1972. Detail of the roof lrusses. 287 Fig 286 a- b. Korets ursprungliga, östra fönsterglugg. - a. Uppm av fönstergluggen efter det igensättningsluckan i väggens innerliv borttagits, 1: 15 . I Anderson 1972. - b. Öppningen i exteriören. Foto 1968. a- b. Original E window hole of the chancel, scale drawing and photo. Fig 287. Detalj av spåntäckningen på korets norra vägg under takfoten. Foto 1972. Detail of shingle covering 011 the N wall of the chance/, below the eaves. 288 Fig 288 . Deta lj av den södra lå nghusportalens ekdörr med delvis medeltida beslag. Foto 1968. Detail of oak door in the S portal of the nave. The iromvork is par/ly medieval. Fig 289. Den igensatta norra långhuspo rtalen. Foto l 968. The blocked-up N portal oj the nave. Fig 291. Det öppnade hagioskopet sett från koret. Smygen, som är något utvidgad, tycks även ursp rungligen ha varit försedd med stä ngningsanord- ning, troligen en skjutlucka. Foto 1972. The hagioscope re-opened, seen from the chance/. The embrasure has evident ly been equipped 1vith same kind oj c/osure, probably a sliding-door. F ig 290. Södra korväggens hagioskop, sett utifrån med nu- varande sekundära igensättning sedan väggens spåntäckning avlägsnats. Foto 1972. Hagioscope in S wall oj the chancel. The hagioscope is seen from the outside and the shingle covering oj the wall has been removed. The hagioscope is blocked up secondarily. 289 GRANHULTS KYRKA Fig 292. Interiör mot öster. Foto 1968. Interior looking E. Byggnadshistoria Kyrkan under medeltiden Kyrkobyggnadens ursprungliga utseende kan såsom nämnts utan större svårighet rekonstrueras i sina huvuddrag. Långhusets och korets grundplan är oförändrad liksom väggarnas höjd och takfallens vinkel. De smala, svagt konande, rundbågiga portalerna till långhuset och koret är obetydligt vidgade. Man bör lägga märke till att långhuset haft två motstående portaler i den västra delen (fig 280). Av speciellt intresse är fönstergluggarna, som bevarats i exteriören. Dessa fyra rundbågiga gluggar, två motställda i långhuset, en i den västra väggen och en i korets östvägg, är som framgår av 290 Fig 293. Interiör mot väster. Foto 1968. lnterior /ooking W. beskrivningen ovan mycket små och högt sittande och har endast släppt in ytterst litet dagsljus i kyrkorummet. De har ej varit glasade och tydligen ej heller kunnat stängas på annat sätt. De slätbi lade stockarna har från början ej varit spåntäckta utvändigt. Såväl den blottade knuten i fig 282a som korväggen mot den tillbyggd a sakri- stian och väggytan runt hagioskopet visar nämligen väderbitna ytor med spår av rödtjärning. Däremot bör yttertaken ha varit spåntäckta. Koret har ursprungligen förbundits med lång- huset genom en smal triumfbåge, vilken man beslöt att utvidga först 1819. I ett stämmoprotokoll från 4 - 725 161 Grnnh ul ts och Nottebäcks ky r:rnr 291 GRANHULTS KYRKA ' =H DM10 o 2 4 10 AL. ~llllllHll=J=i=I =l=::!==t==l=::!==I detta år fastslås, »att Skiljowäggen emellan Kyrkan och Choret skall, efter nedersta bredden af Wäggen i rak linea uppskäras, mot samma bredd i slut- ningen af taket.» Tydligen var öppningen rund- bågig och något avsmalnande uppåt. De nuvarande innertaken härrör senast från högmedeltiden, då de underliggande dekorationerna utfördes (se nedan). Högaltaret har stått på samma plats som det 292 Fig 294. Den medeltida, ej spånklädda, byggnaden med ursprungligt fön ster och dörröppningar, J : 200. M Ullen 1972, ritad av J Söderberg. The medieval building without shingle-covering and with original openings for window and doors . nuvarande och ej varit fristående, vilket framgår av den omålade väggytan bakom altaret. Det tycks ej ha varit murat, eftersom något fundament ej finns bevarat under det nuvarande korgolvet. Altarskivan bör emellertid ha varit av sten. Den märkliga tittgluggen, det s k hagioskopet i korets sydvägg, är möjligen ursprunglig, men kan även ha upptagits senare under medeltiden (jfr ovan). Fig 295. Kyrkan och kyrkogården år 1906. Foto J Johansson, Liatorp. The church and the churchyard in 1906. Av de många medeltida träkyrkor som funnits i landet återstår endast ett knappt tiotal, därav fyra i Småland, samt ett par som i sitt nuvarande skick är delvis medeltida.16 Bland de a är Hedareds kyrka (Vg) den enda stavbyggnaden. Trä tycks ha varit ett normalt byggnadsmaterial för de små­ ländska sockenkyrkorna under äldre medeltid, och ännu när Tiohäradslagens kyrkobalk uppteck­ nades, vilket skedde omkring 1300, syftar man på träkyrkan då man fastslår att: »Nu är kyrkan satt på syllar / och lyktad upptill med tak», då skall man lägga skötningsjord till kyrkan.17 I de ekonomiskt svaga områdena kvarstod dessa träkyrkor ända fram till den stora nybyggnadsperioden, som tog sin början vid slutet av 1700-talet, och ersattes sedan undan för undan av stenkyrkor eller ibland större byggnader i trä. I det medeltida växjöstiftets område var då fortfarande närmare hälften av kyrkorna uppförda av trä och i Uppvidinge härad fanns för­ utom Granhults kyrka ytterligare sex träkyrkor.18 Träkyrkorna uppfördes sannolikt i stor utsträck­ ning av bygdens eget folk och man måste därför räkna med en viss konservatism i fråga om tradi­ tionella former samt även med påverkan från den profana timmerarkitekturen. Genom att de beva­ rade byggnaderna är så få går det emellertid inte att få en allmängiltig bild av de medeltida timmer­ kyrkornas utseende och dateringen blir därigenom osäker. Stavkyrkan anses som grupp vara äldre än timmerkyrkan och den sistnämnda har i allmänhet förlagts tidigast till 1200-talet eller omkring 1300.19 En granskning visar dock att flera av timmerkyr­ korna i avgörande detaljer är klart romanska och även om man tar hänsyn till retarderingar bör ha uppförts relativt tidigt. Så Södra Råda kyrka, som av Erik Bohrn dateras till omkring 1260.20 I Pelarne kyrka med dess av stenarkitekturen influerade trefönstergrupp visar bl a de senromanska mål­ ningarna att den uppförts senast under denna stil­ period.21 De båda här nämnda kyrkorna är genom sina stenimiterande former arkitektoniskt mera väl­ utvecklade än Granhults kyrka, vars smala, rund­ bågiga portaler och små och mycket högt placerade ljusgluggar ger den en så pass ålderdomlig prägel, att den av Erik Lundberg nyligen omnämnts som en 1100-talskyrka.22 Lundberg ger ingen motive- BYGG ADSHISTORIA ring för sin tidiga datering av byggnaden, vi lken genom si n enkla utformning ger få hållpunkter för en tidsbestämning. Att ljusgluggarna gjorts så påfallande små tyder dock på en anknytning till den träarkitektur, som vi känner genom stavkyrkorna. Själva placeringen av fönstren har emellertid en motsvarighet i bl a den romanska stenkyrkan i Dädesjö (se ovan fig 174), där man även möter de motställda långhus­ portalerna liksom även i grannsocknen Drev (ovan fig 93). I fråga om gavelröstenas proportionering avviker kyrkan dock från de romanska stenkyr­ korna, som har flackare takvinkel. Just de höga och spetsiga gavelröstena med antydan till gotisk höjdsträvan har gjort att Granhults kyrka vanligen daterats till omkring 1300. 23 I Hedareds stavkyrka återfinns motsvarande höga gavelrösten av liggande panel , vilka dock av Ekhoff ej anses vara ur­ sprungliga.24 Det högspetsiga taket är emellertid karaktäristiskt för de norska stavkyrkorna trots att det inte förekommer hos de kontinentala sten­ byggnaderna före gotiken. Det branta takfallet är likaså utmärkande för flera typer av profana trä­ byggnader. 25 Det är mycket möjligt att timmer­ kyrkan övertog denna form. De spetsiga taken på Granhults kyrka behöver därför inte höra samman med gotikens stilideal, i synnerhet som byggnaden i övrigt inte anknyter till gotiken. Den till sin typ romanska takstolen motsäger inte heller detta. Trots möjligheten av en viss stilmässig retardering är det troligt att byggnaden hör samman med den stora romanska kyrkobyggnadsperioden i området som pågår fram till omkring 1200-talets mitt. Under medeltidens senare del har byggnaden sannolikt fått mera ordinärt utformade fönster, åtminstone på sydsidan. Då inga igensättningar finns i väggarna måste de ha varit placerade på några av de nuvarande fönstrens platser. Under högmedeltiden utsmyckas såsom nämnts interiö­ ren med figurmålningar på tak och väggar (se nedan). Den konstnärligt högtstående madonna­ bilden (fig 314) liksom bilden av S Olov (fig 315) till­ hör mitten eller senare delen av 1400-talet. Båda dessa skulpturer bör ha varit placerade på sidoaltaren i norr respektive söder Ufr Dädesjö). Några spår av sidoaltaren återstår dock ej. Från medeltiden här­ stammar också primklockan i koret samt en av kloc­ 293 GRA HULTS KYRKA Fig 296. Tvärsektion mot öster före korfönstrets igen ä ttning och rivningen av vapenhuset framför korportalen, 1: 200. Uppm P Boberg 1940. ATA. Cross section /ooking E before the b/ocking up of the chance/ window and before the porch in front of the chance/ portal was pul/ed down. korna i stapeln. En täckskiva, eventuellt ett s k rese­ altare, har även bevarats (se nedan) liksom ett rökel ekar från 1200-talet (fig 316). Senare förändringar och tillbyggnader Kyrkans bevarade räkenskaper går tillbaka till 1713, och från detta år kan man från ett vissa smärre luckor följa församlingens åtgärder beträffande kyrkan. Dessförinnan hade emellertid kyrkan ut­ byggts med den nuvarande sakristian i norr. Kor­ väggen mot sakristian har såsom nämnts kraftigt väderbitna ytor samt även märken efter spånspik, vilket visar att tillbyggnaden uppförts ganska sent, möjligen först under första hälften av 1600-talet, från vilken tid de invändiga dekorationsmål­ ningarna härstammar. Det är tänkbart att till­ byggnaden framför korportalen i söder funnits tidigare och fungerat som sakristia. 1723 omtalas material till vapenhuset samt arbetslön. Om man avser det nuvarande vapenhuset framför sydingången eller det i det närmaste lika stora som funnits framför koringången framgår inte. Det förstnämnda fanns år 1753, då Zschotzscher dekorerade det invändigt med målningar, det sistnämnda måste ha varit rivet vid denna tid av korfönstrets placering att döma {fig 281 a). 1768 omtalas på nytt material etc till vapenhuset, vilket måste avse den lilla utbyggnad framför korin­ gången som fanns kvar ännu 1950 (fig 295). 1786 beslutades att nya dörrar och lås skulle förfärdigas till kyrkans »stora och lilla Förhus» (st prot). I övrigt har inga förändringar skett i kyrkans grund­ plan. En omfattande reparation av kyrkobyggnaden sker etappvis under åren 1745- 1754. Det först­ nämnda året upptages utgifter för »Kyrkotakets och halfwa Chorets Spåning samt wäggarnas reparerande». Väggarna förstyvas tydligen detta år med de nuvarande hopdragna fyrkantsvirkena, till vilka man inköpte »12 store . .. Jern Naglar med Saxor och skålar». Tjärning och rödfärgning omta­ las 1747. 1750 lagas en del av kyrkans »stolar» och 1752- 54 omtalas målningen i kyrkan, som utfördes av mäster Zschotzscher från Växjö (se nedan). 1793 anser man att »til mera Lius och prydnad för Kyrkan, måste nya fönster förfärdigas» (st prot). Då Zschotzscher 1753 utför dekorationerna runt fönsteröppningarna finns ett litet fönster i korets östvägg, ett likaså smalt och litet fönster i korets sydvägg samt i långhuset ett ganska stort sydfönster vid predikstolen, ett smalare längre mot väster och ett stort fönster i norr. 1795 betalas nya fönster samt snickarens och glasmästarens arbetslön och de gamla »med sina galler» försåldes på auktion (st prot). 1819 beslutas den ovan omtalade vidg­ ningen av triumfbågen, nytt golv i hela kyrkan och akristiefönstrets förstoring. Arbetena verkställs följande år. 1823, då diverse underhållsarbeten pågick, beslutar man att »till kyrkans bättre upp­ lysning, skall ett nytt Fönster, närmare Predikstolen in ättas som i allt proportioneras efter the öfriga och i likhet med dem, med galler förses» (st prot) . Predikstolen hade vid denna tid flyttats till den norra väggen. Samtidigt med att detta fönster upptogs flyttades tydligen nordväggens tidigare fönster något åt väster (fig 280b). Lagning och omläggning bitvis av spåntäck­ ningen liksom bestrykning med tjära och rödfärg omnämns vid ett flertal tillfällen. Till rödtjär­ ningen av kyrkan och klockstapeln beräknade man 7 tunnor tjära och 3 tunnor rödfärg (räk 1747, st prot 1824). Även före spåntäckningen har byggna­ 294 den varit rödtjärad. 1794 omtalas reparationer på spånhuset, som var uppfört för förvaring av spånen (st prot). Enligt stämmoprotokollen levererade församlingsborna vid denna tid årligen 20 alnar spån per helt hemman till kyrkans behov. När kyrkan första gången erhåller spånklädsel är okänt. Det sker dock som väggen mot sakristian visar före 1600-talet, men först efter det att en lång tid förflutit sedan byggnaden uppfördes. Mönster­ läggningen är likaså av okänd ålder. Föreningen mellan Granhult och Nottebäck År 1829 beslutades om sammanslagning av Gran­ hults och Nottebäcks församlingar, som gemensamt skulle uppföra en ny kyrkobyggnad i Nottebäck. Därmed inleddes en lång strid från granhults­ bornas sida för att få behålla den egna kyrkan. Fejden mellan de båda socknarna, i vilken även biskopen i Växjö, Esaias Tegner,26 tog aktiv del finns utförligt behandlad i en tidningsartikel samt i en uppsats om Granhults kyrka,27 varför den här endast återges i korthet. Förslaget om sammanbyggnad var ett initiativ från moderförsamlingen Nottebäck och hade huvudsakligen ekonomiska orsaker. Redan 1742 skrev dåvarande kyrkoherden i pastoratet, Sven Malmerus, i en skrivelse till domkapitlet med an­ hållan om kollektmedel, att det skulle vara för­ månligt om en gemensam kyrka uppfördes då granhultsborna var för få för att underhålla sin kyrka. Vid häradssynen protesterade granhults­ borna »mot att taga gemenskap med moderkyrkan Nottebäck» och genomförde med stöd från be­ viljade kollekter den omfattande reparation av byggnaden som ski ldrats ovan. I samband med att nybyggnadsplanerna för Nottebäcks kyrka aktuali­ serades på nytt 1824 tillfrågades Granhults för­ samling åter om en eventuell sammanbyggnad men avböjde. Den 3 oktober 1828 besökte biskop Tegner Granhult och höll därefter möte med för­ samlingarnas röstberättigade ledamöter i Notte­ bäcks kyrka för att övertyga granhultsborna om fördelarna med en sammanbyggnad. Trots att »Granhults Anexförsamling, om allenast 9 1/8 dels förmedlade Hemman med 211 Personer, oaktadt anmärkte betydeliga brestfälligheter å dess gamla Trädkyrka, icke kunnat förenas vid den hållna BYGG ADSHISTORIA Biskopsvisitationen den 3 oktober 1828, att ingå uti ett Samfäldt förslag om uppförande af en gemensam kyrkobyggnad för Nottebäcks och Granhults Socknar» så anbefallde K Majt i en resolution den 21 november 1829 en sådan med motivering att det för Granhults församling innebar många fördelar eftersom kyrkans bristfälliga skick förr eller senare skulle framtvinga en kost am nybygg­ nad. Om för amlingen så ville skulle däremot den gamla begravningsplatsen och klockstapeln kunna bibehållas. Resolutionen överklagades av gran­ hultsborna. En förlikningsstämma hölls så små­ ningom den 4 oktober 1830. Vid sammanträdet med Tegner hade Granhults församling förbundit sig att bidraga till nybygget i Nottebäck med 1 000 riksdaler banko. Då Nottebäck senare dessutom krävde dagsverksskyldighet vägrade granhults­ borna detta. Vid förlikningen åtog man sig i stället att bidraga med 2 000 riksdaler men undandrog sig all annan skyldighet. Så länge gudstjänst hölls i Granhults kyrka skulle vidare ingen underhålls­ skyldighet finnas gentemot den nya kyrkan. Kyrkan i Nottebäck invigdes den 20 augusti 1837 av Tegner, som i sitt invigningstal åter hårt kritiserade granhultsborna för deras motstånd (se Bilaga). Den I 0 september hölls på biskopens be­ fallning en sockenstämma med församlingens leda­ möter »för att med dem i godo öfwerenskomma om Gudstjenstens framtida hållande vid Gran­ hults kyrka, hvarvid följande beslut fattades § I. Gudstjensten hålles vid Granhults kyrka regel­ bundet hver 3dje Söndag och bör begynnas vid förut bestämd tid. Dessutom firas Gudstjenst derstädes på följande Högtidsdagar. Jul- och Ny­ års. och Trettondagen, Wårfrudagen och Lång­ fredagen , Påsk, Pingst, Midsommar och Christi­ himmelsfärdsdag, den 2dra och 4de . . . Böne­ dagarna samt 2ne Passions Predikningar under Fastelagen ... § 2. Församl. förbehåller sig att deras barn skola confirmeras vid Granhults Kyrka, så länge någon särskilt Gudstjenst derstädes blifver hållen. § 3. Lik jordas af Församlingens Presterskap, då de derom blifva anmodade och Personalia öfver de döde hålles utaf den tjenstförrättande Predi­ 295 GRA HULTS KYRKA kanten uti Kyrkan äfven på de dagar, då någon annan Gudstjenst derstädes icke firas . § 4. Om barndop skulle vara af nöden under den tid då Gudstjenst i Granhult icke hålles, så skola barnen föras till Nottebäcks kyrka för att döpas. § 5. Lysningen för Brudfolk afkunnas i Granhults kyrka, men för dem, hvilka det dröjsmål, som derigenom förorsakas med Lysningens afkunnande, skulle falla obeqvämt, står fritt, att, sedan den en gång bLifvit afkunnad vid Granhult, de tvenne öfriga ggr .. . i Nottebäck.» § 6. Församl. önskar, att äfven framdeles få sig tillsända Kungl. Majts och dess Collegiers ... kungörelser för att vid sin kyrka uppläsas och förvaras. § 7. Denna ingångne förening kommer på intet sätt att ändra, hvad uti Kongl. Majts Nådiga Resolu­ tion af den 21 Nov. 1829 och församLingens in­ gångna förening om sammanbyggnad med Notte­ bäck, föreskrifver. § 8. Ofvanstående beslut skall taga sin början uppå nästinstundande Nyårsdag 1838 och skall dess förinnan understäJlas H. H. Doctorns och Bisko­ pens pröfning och stadfästelse.» Detta beslut god­ kändes frånsett§ 5 av konsistoriet. 1845 upphävdes emellertid genom en resolution på Nottebäcks församlings begäran rätten till gudstjänst. År 1848 begärde Granhults sockenmän hos myndigheterna tillstånd att få använda sin öde­ kyrka som sädesmagasin . Från Nottebäcks sida förordades att kyrkan skulle säljas på allmän auk­ tion och köpesumman tillfalla den nya kyrkan . Granhults kyrka var dock att anse som socknens egen tillhörighet och därmed fick byggnaden kvar­ stå som magasin. 1876 påbörjade granhultsborna en insamling för reparation av kyrkan och två år senare anhöll man hos K Majt om att på nytt få rätt till gudstjänst, vilket beviljades i skrivelse av den 25 april 1879. Nottebäcks prästerskap fick härigenom tillåtelse att »när sådant finnes vara tjenligt, förrätta offent­ lig gudstjenst samt skriftermål och nattvardsgång i Granhults gamla kyrka, dock å tid då gudstjenst icke hålles i Nottebäcks och Granhults gemen­ samma kyrka samt under villkor, att Granhults sockenmän sätta sin gamla kyrka i brukbart skick och så länge hon för ändamålet användes, den­ samma underhålla ...». Denna resolution är fort­ farande giltig. Kyrkan restaureras Under de följande decennierna sker diverse under­ hållsarbeten. En utvändig restaurering av byggna­ den utförs först 1934-1936 efter ett förslag av arkitekt Paul Boberg, Växjö. TakfaJlen erhåller ny spåntäckning och nya vindskidor. Väggarna nyspånas delvis med kluven furuspån och även vapenhuset, som tidigare var klätt med panel (fig 295), får spånklädsel. Den gamla mönstersätt­ ningen bibehålls. De ursprungliga fönsteröpp­ ningarna friläggs i ytterlivet och den igensatta nordportalen markeras. Vidare görs omfattande reparationer på stigluckan och klockstapeln (se ovan). 1949- 1950 fullföljs restaureringen med en in­ vändig reparation efter ett preliminärt förslag av lwar Anderson, Raä, 1948. I samband med denna igensätts det östra korfönstret och predikstols­ fönstret medan nordväggens fönster flyttas till ursprunglig plats. Triumfbågens sänks något så att korets dragjärn döljs. Vidare utförs en full­ ständig konservering av de fuktskadade vägg- och takmålningarna av konservator Sven Wahlgren. Den lilla utbyggnaden framför koringången rivs även och en ny ytterdörr insätts. Kyrkan återinvigs den 20 augusti 1950. 1967 installeras elvärme och 1970 anskaffas ett orgelpositiv. 1972 omtäcks samtliga yttertak. 296 Målningar Medeltida målningar Vid restaureringen I 949- 1950, då interiörmål­ ningarna konserverades av konservator Sven Wahl­ gren, påtalades att vissa partier av tak och väggar hade en underliggande medeltida dekorations­ målning. De plana kor- och långhustaken utgörs av mycket jämnt bilade furuplankor, som är spikade direkt på takbjälkarna. I kortaket (fig 306) ses under 1700-talsdekoren konturerna av fyra runda medaljonger med inskrivna fyrpass . Medaljongerna bör liksom i dädesjötaket (ovan fig 205 ff) ha innehållit figurscener medan svicklarna mellan dem varit utfyllda med ornamentik. I långhus­ takets östligaste parti närmast triumfbågen finns likaså spår av en underliggande dekoration. Hur denna varit utformad kan ej urskiljas. På korets östvägg har på ett smalt parti ovanför det nu igensatta fönstret bevarats fragment av den medeltida utsmyckningen, vilka varit dolda av fönstrets foder (fig 297). Här ses ett par sned­ ställda rektangulära fält i vitt samt några gråa linjer och mittpartiet av en gloria. Det repliknande, svartkonturerade fragmentet i glorian bör vara personens hårt rullade pannlockar. Mitt på öst­ väggen ovanför altaret har alltså funnits en stor­ figurig scen. Av väggens dekoration i övrigt kan endast urskiljas vissa fragment nedanför den nu­ varande draperimålningen. I det södra hörnet skymtar en inskrift som dock är för svag för att kunna tydas. Även på den norra väggen skymtar på vissa ställen den medeltida utsmyckningen. Tro­ ligen har hela koret varit dekorerat. I långhuset finns klart urskiljbara fragment på triumfbågsväggen, som tycks ha varit dekorerad enligt det under romansk tid utbildade schemat med två horisontala figurfriser inramade av breda orna­ mentbårder samt nedtill en avslutande draperi­ målning Ufr ovan Dädesjö fig I 79). På båda vägg­ halvorna framträder mellanbården tydligt. Den har utgjorts av palmetter inom cirkelbågar med utstickande, hoprullade bladflikar (fig 298, 299). Av figurfrisen nedanför denna syns på södra vägg­ halvan enstaka detaljer medan draperimålningen framträder mycket tydligt (fig 292). På den norra vägghalvan tycks den övre frisen ha visat en procession av heliga personer. Flera mörka fötter och nederdelen av en klädnad framträder tyd­ ligt. Det är möjligt att yttersta-domsmotivet an­ vänts här liksom i de unggotiska utsmyckningarna på triumfbågsväggarna i Dädesjö och Bringetofta. I den nedre frisen skymtar bl a två huvuden . Det större tillhör en kvinna i dok som håller något i fam­ nen. Scenen är placerad rakt ovanför den traditio­ nella platsen för ett Mariaaltare och bar sannolikt visat Maria med Jesusbarnet. Det mindre huvudet med gloria snett ovanför Maria kan ha tillhört en uppvaktande ängel (fig 298).2 De fyrpassformade medaljongerna m m antyder att utsmyckningen tillkommit tidigast omkring 1300. Sakristians målningar Sakristians väggar är helt dekorerade med mål­ ningar i limtempera. Bakgrundsfärgen är vitt, i övrigt förekommer rött, gult, grått och svart. Väggarna är indelade i rektangulära bildfält om­ givna av rik ornamentik. På den västra väggen ses en i det närmaste helt utplånad scen (1), nu dold av ett skåp, samt en framställning av bur Gud fader varnar Adam och Eva för kunskapens träd (2, fig 300). På den norra väggen ses (3) Syndafallet samt Utdrivandet ur paradiset (4, fig 301). På den östra väggen visas Abrahams offer (5, fig 302). Ornamentiken utgörs av blad- och akantusrankor med insatta röda bär, tistelliknande blommor, druvklasar och fåglar (fig 303). Figurscenerna är gjorda i en enkel, naivistisk stil, sannolikt efter olika tryckta förlagor. 29 Ornamen­ tikens blommor, bär och fåglar har tydlig renässans­ karaktär. Utsmyckningen hör som helhet samman 297 Fig 297. Återstående fragment av den östra korväggens medeltida målningsut- smyckning. Foto 1972. Fragments of medieval painted decoration on the E wall of the chancel. 298 Fig 298. Medeltida målningsfragment på triumfbågsväggens norra del. Utsmyckningen har bestått av två figurfriser åtskilda av en bård med palmetter inom cirkelbågar. Fram- ställningen i den nedre frisen tycks ha visat Maria med Jesusbarnet. Omkring 1300(?). Foto Tekniska röntgencentralen, Jönköping och J Ahlstedt-Yrlid 1969. Fragment of medieval wall-painting on the N part of the road arch. The decoration was composed of two figure-friezes separated by a decorative barder. The representation in the lower frieze seems to have shown the Virgin and the Child. Ca 1300(?). Fig 299. Medeltida målningsfragment på triurnfbågsväggens södra del (jfr fig 298). Foto 1972. Fragment oj wall-painting on the S part oj the rood arch. Fig 301. Interiör av sakristian mot norr. Väggmålningarna visar tv Synda- fallet, t h Ut- drivandet ur Paradiset. Jfr fig 300. Foto 1968. Interior of the vestry looking N. The wall-paintings represent the Fall oj Man (lejt) and the Expulsion from the Garden of Eden. Fig 300. Gud fader varnar Adam och Eva för kunskapens träd. Detalj av sakristians väggmålningar från 1600-talets förra hälft. Foto 1968. God warning Adam and Eve of the Tree oj Knowledge. Detail of ear/y J 7th century wall-painting in the vestry. 299 GRANHULTS KYRKA 300 Fig 302. Abrahams offer. Detalj av sakristians vägg- målningar. Foto 1968. Abraham's sacrifice . Detail af wall- painting in the vestry . Fig 303. Detalj av sakristians vägg- målningar. Foto 1968. Detail af wall- paintings in the vestry. med Vasatidens profana och kyrkliga måleri (jfr ovan Drev s 101), och har sannolikt utförts under 1600-talets förra hälft. Det plana trätaket har dekorerats senare. I mitten ses en bild av Kristus som Salvator mundi inom en rund medaljong (fig 304), i de fyra sidofälten basunblåsande änglar med palmkvistar (fig 305). Stilen tyder på att den målare som utfört dekora- tionen är frimästaren Hans Brachwagen i Växjö (not 50), vilken bl a utförde läktarmålningarna i Nottebäcks kyrka 1713 (se fig 341- 342). Mål- ningen finns ej omnämnd i de from 1719 utförliga räkenskaperna och bör alltså ha tillkommit före detta år. Sakristians målningar konserverades 1950 av konservator Sven Wahlgren. De kompletterade delarna är märkta med årtalet 1950. Fig 304. Kristus som Sa lvator mundi. D etalj av sakristians takmålningar, tro- li gen utförda av Hans Brachwagen i början av 1700- talet. Foto 1968. »Sa/valor mundi». Detail of cei/ing painting in the vestry, probably executed by Hans Braclnvagen; early 18th century. 1753 års dekorationer Kyrkorummets interiör präglas i hög grad av den omfattande dekorationsmålning som utfördes av den mycket anlitade växjömålaren Johan Christian Zschotzscher30 1753. Målningarna är utförda med limtempera huvudsakligen i vitt, svart, grått, rött och gult. Som bakgrundsfärg har använts vitt. I kortaket framställs tillbedjan av Lammet (fig 306). I mitten ses Agnus dei med korsfana stående framför solen på en kulle omgiven av till- bedjande. Scenen omges av en molnkrans med änglahuvuden och orden »Helig, Helig, Helig». Den återstående takytan är utfylld med molnfor- mationer och i vardera hörnet en flygande ängel. Under denna dekoration skymtar såsom ovan nämnts en medeltida utsmyckning med medal- jonger. MÅLNINGAR Motivet för långhustakets målningar är liksom kortakets hämtat ur Johannes Uppenbarelse ka- pitel 4-5 och visar Guds tron i himmelen. I det cirkelrunda mittfältet ses Gud sittande på sin tron omgiven av de fyra väsendena ( = evangelistsym- bolerna), den strålande regnbågen, ljungeldar och de sju eldblossen (fig 307-308). Framför Gud står Lammet berett att ta boken med de sju inseglen och bryta dem. Medaljongen omges av de 24 äldste som lämnat sina troner och fallit ner i tillbedjan inför Lammet. Bredvid dem ligger deras gyllene kronor och harpor och i händerna håller de gyllene skålar med brinnande rökelse. Nedanför medal- jongen knäböjer Johannes i andehänryckning och en ängel pekar upp mot Guds tron. I de östra och västra delarna av taket finns i vardera hörnet en flygande ängel med språkband (fig 309). I öster är texterna hämtade ur »Uppen:4 301 GRANH UL TS KYRKA (C)ap V.8», »Esa(ia:C)ap:6.V:3 .» samt »(Up)pen:5 Ca(p) V:9.», i väster ur »2 Petri 3.V.9» samt »1 Timoth:4 Cap.V 14, 16». Väggarna är vitmålade. I långhusets och korets hörn har mot gul bakgrund målats ståtliga kolonner med rödvioletta, vridna skaft och korintiska kapi- täl (fig 312). Under taket löper en bred akantus- bård, som mitt på varje sida i långhuset avbryts av en musselformad kartusch innehållande ett land- skap (fig 310). I långhuset finns även nedtill på väggarna en fris av rektangulära fält med akantus. Runt fönster- och dörröppningar och även runt den på västväggen placerade Olovsbilden är deko- rerat med den karolinska akantusrankan, upptill sammanhållen av en bandslinga med brutna bågar. Från rankorna växer ut tunna och graciöst tecknade naturalistiska blad och blommor (fig 273). Genom att fönstren förstorades 1795 är målningarna här något stympade. Av utsmyckningen runt triumf- bågen återstår efter dennas vidgning 1819 endast några bladspetsar. Runt korets östfönster, som nu är igensatt, är 302 F ig 305. En av sakristietakets basun- blåsande änglar. Jfr fig 304. Foto 1968. Ange[ blowing a trumpet. Ceiling painting in the vestry. Cf Jig 304. Fig 306. Tillbedjan av Lammet. Tak- målning i koret av Johan Christian Zschotzscher 1753 . Under denna målning skymtar en medeltida ut- smyckning med fyra fyrpassformade meda ljonger inskrivna i cirklar. Foto 1968 . The adoration af t/ie Lamb. Ceiling painting by Johan Christian Zschotzscher in the chancel. Executed in 1753. Under it isa medieval decoration, with Jour quatrefoil medallions in- scribed in circ/es. målat ett barockdraperi i vitt och rött med gula fransar och tofsar. På den norra korväggen står inom en kartusch (fig 312): »Til then store Gudens Ähra / och kYrkian til prydnad är thenna / Mål- ning öfwer allt Zirad under / HögärwYrdige Herr Magistrens / och Probstens Sven Malmerij 31 tid / åhr 17 53, och då warande Comminister / Herr Daniel Sigonius.32 / Johan Christian Zschotzscher Pincit, / af Vexiö A:26 Agusti 1753.» Även vapenhuset dekorerades av Zschotzscher. Väggarna är vitmålade med ramar i rött och akantusrankor i rött och gult runt dörröppningarna. Taket har molnformationer och en inskrift omgiven av palmkvistar: »Ho tu äst som här in går / se kYrkian för tig öppen står. / gack härlig in fall Gud til fot / med hiertans tro sann bön och bot: / som Publican skal tu då / rättfärdig i titt hus hem gå.» Av Zschotzscher har bevarats fem takkomposi- tioner, av vilka de i Granhult är de sist utförda. Utsmyckningen av interiören i Granhult får genom det kraftiga draperiet på altarväggen, de stora hörnkolonnerna och den yviga akantusrankan en barock tyngd . De instuckna, naturalistiskt tecknade bladen och blommorna och landskapen i sina mus- selkartuscher är dock stildrag som visar mot roko- kon. Likaså har i takmålningarna barocktakens stränga komposition upplösts. Zschotzscher var vid denna tid verksam i flera av grannkyrkorna: 1750 utfördes läktarmålningarna i Sjösås, 1751 målades tak och läktare i Drev, 1756 läktaren i Hornaryd MÅLNINGAR och samma år även vapenhuset i Sjösås (se ovan respektive kyrkor). Efter 1759 utför han inte längre några kyrkomålningar. För den stora utsmyck- ningen i Gran hult erhöll Zschotzscher 180 riksdaler (räk 1754). Målningarna konserverades i samband med restaureringen 1949-1950 av konservator Sven Wahlgren. 303 Inredning och inventarier Altaranordning Altaret, som är av trä, är placerat mot den östra korväggen. Framsidan har två enkla, rektangulära fyllningar av samma slag som altarringen och målade som denna. Altarskivan är omålad. I södra 304 delen av altaret inryms ett förvaringsskåp. På båda sidor om altaret har inbyggts slutna bänkar. Från det medeltida altaret har bevarats en liten, rektangulär täckskiva av polerad brunröd kalksten med gröna fläckar (22 cm x 18,5 cm). Den har möjligen använts som ett s k resealtare. 33 Fig 308. Detalj av tak- målningen fig 307. Foto 1968. Detail oj ceiling painting in Jig 307. Fig 307. Tv. Guds tron i himmelen. Illustration till Johannes uppen- barelse kapitel 4- 5. Takmålning i lång- huset av J C Zschotz- scher 1753. Foto 1968. Opposite. The Throne oj God. Illustration oj the Apocalypse (chapters IV- V). Cei/ing painting in the nave by J C Z schotzscher, 1753. Den brutna altarringens ramverk är målat i ockra, de rektangulära fyllningarna i blått med vitt listverk. Överliggaren är klädd med röd sammet. I räkenskaperna för 1741- 42 uppges att »ny disk och altare bord» tillverkats av klockaren Nils Håkansson . Altaret ansågs behöva repareras och altarsockeln sänkas 1797 (st prot). Ovanför altaret är sedan 1950 ett skulpterat kruci- fix med tillhörande tavla från 1699 uppsatt (se ne- dan). Någon altarprydnad omnämns ej i de beva- rade arkivalierna. 1829 uppges att ingen altartavla finns i kyrkan (inv) . Krucifix Krucifix av skulpterat, krederat och målat trä mot målad bakgrund på oval trätavla (fig 313). Kristusbildens karnation är målad i vitgult med INREDNI NG OCH INVE NTARIER röda blodsdroppar, ländklädet förgyllt. Korset har snedställda, kvadratiska ändplattor med diamant- kvadrar. Tavlans målning är en illustration till Matteus skildring av Jesu död (Matt 27: 51- 53), och visar det ögonblick då jorden skalv, klipporna brast, förlåten i templet rämnade och gravarna öppnades. Ovanför korsarmarna har målats sol och måne som förmörkas. På tavlans baksida återges Kristi sju ord på korset: »Fader förlåt them thet, the weeta / 2. icke hwad the giöra / Quinna, sij tin Son, sedan sade han: Sij tin Moder./ 3. I dag skalt tu wara med mig i paradijs. Lvc.23.V.43. / 4. Iesus Roopade med Höga röst, Eli Eli Lama / ASABTANI. / 5. Migh Törstar. Ioh.19 / 6. Thet är Fulkomnat. Ioh.19. / 7. Fader, lag Befaler mina Anda i tina Händer. LV.23. / PASTORE RD. DN. ANDREA FORNANDER.34 305 GRANHUL TS KYRKA / HANC TABVLAM PINXIT TORBERNVS RÖDINGH. / ANNO 1699.» - Höjd ca 140 cm. Tavlan är alltså enligt inskriften målad av Torbern Röding,35 målare och bildhuggare från Växjö. Krucifixet är av stilen att döma även ett verk av honom. Samma år utförde Röding predik- stolen i Nottebäcks kyrka och tre år senare den nya altaruppsatsen (fig 339, 355). Enligt st prot 1819 var krucifixet placerat på väggen ovanför triumfbågen. Var det placerades efter vidgningen av denna omtalas ej. Före restaure- ringen 1949- 1950 hängde det ovanför korets öst- fönster (fig 296). Medeltida träskulpturer Av kyrkans medeltida skulpturutsmyckning har såsom nämnts bevarats en madonnabild och en S Olovsbild, båda från senmedeltiden. 306 Fig 309. Ängel med språkband. Detalj av takmålningen fig 307. Foto 1968. Ange/ with scroll. Detail oj ceiling painting in Jig 307. Madonnabilden (fig 314) är skuren i ek. Endast rester av kredering och färg återstå r. Maria är återgiven som en mycket ung och vacker kvinna med långt, utslaget hår och en stor krona på huvu- det. Hon är placerad frontalt på en bänk utan ut- smyckning och håller i sitt knä det nakna Jesus- barnet. Barnet är även placerat frontalt med blicken riktad mot åskådaren. I vänstra handen håller det ett litet äpple, en symbol för frälsningen genom Jesus, den andre Adam. Marias hår har varit gult, manteln blå med rött foder, klänningen gul, skorna röda. Kronans spetsar samt barnets högra arm och ben saknas. Höjd 88 cm. Skulpturen är nu uppsatt på väggen i långhusets nordvästra del. Madonnabilden är ett högklassigt arbete i sen- gotisk stil från tiden omkring 1475 med tyd lig an- knytning till den llibeckska träskulpturen.36 Bilden av S Olov (fig 315) är skulpterad i trä Fig 3JO. Detalj av väggmålningarnas krönbård. Jfr fig 273 . Foto J 968. Detail oj crowning barder oj the wall- paint ings. Fig 312. Nedan t h. Långhusets nord- västra hörn. Detalj av J C Zschotz- schers vägg- dekorationer från 1753. Bo/lom right . NW corner oj the nave. Detail oj painted wall decoration by J C Zschotzscher, 1753. Fig 31 J . Jnskriftskartusch på korets norra vägg med upp- gifter om den omfattande målningsutsmyckningen J 753 . Foto 1968. Cartouche with inscription 011 N wall oj the nave with in- formation about the extensive painted decoration from 1753. 5- 725 161 Granhul ts och Nottebäcks k y L'kOL' 307 GRANHULTS KYRKA samt krederad och målad. Olov sitter på en tron- stol med höga, snidade gavlar. Han är iförd herme- linsbrämad dräkt och har på huvudet en stor kungakrona. I händerna håller han attributen yxan och ciboriet. Fötterna trampar på den besegrade fienden , traditionellt benämnd trollet Skalle, som på senmedeltida sätt är utformad som en drake med människohuvud och krona. Draken åsyftar troligen rivalen om Norges krona, Olovs hedniske broder Harald.37 Skulpturen är placerad i ett skåp med rikt snidad baldakin. Dörrar saknas. Den nuvarande 308 Fig 313. Kristi död på korset (illustration till Matt 27 : 51 - 53). Skulptur och målning av Torbern Röding 1699. Foto 1968. The Death of Christ (Matt XX V/I: 51- 53). Sculpture and painting by Torbern Röding, 1699. Fig 314. Madonnabild , skuren i ek. Sengotiskt arbete från omkring 14 75 med tydlig anknytning till den llibeckska träskulpturen. Foto l 968 . The Virgin . Wooden scu/pture c 1475. Clearly influenced by Liibeck sculpture. målningen härrör till största delen från 1753, då Zschotzscher utförde dekorationerna i kyrkorum- met, däribland även runt den på västväggen upp- satta Olovsbilden (fig 273). Figurens höjd 102 cm, skåpets 151 cm. Skulpturen är ett provinsiell t arbete i sengotisk stil från 1400-talets mitt. Den omnämns på flera ställen i inventarieförteckningarna som S Göran, ett helgon som fortsatte att vara populärt och avbi ldas även efter reformationen (jfr Drevs gamla kyrka, s 101). Denna missuppfattning av -- ---- 309 GRANHULTS KYRKA identiteten av det i helgonlegenderna föga be- vandrade prästerskapet under 1700-talet förklarar varför bilden fick en så framträdande plats och inramning 1753. Både madonnabilden och Olovsbilden bör ur- sprungligen ha varit placerade på sidoaltaren norr, respektive söder om triumfbågen (jfr Dädesjö, fig 179). Rökelsekar Rökelsekar av brons (fig 316). Rund skål på fot, locket indelat i tre våningar med rektangulära öppningar. Den översta våningen formad som en lanternin. Dekor av streck och våglinjer. En kedja saknas. 1200-talet. Höjd 16,5 cm. I inv 1880 uppges 310 Fig 315. S Olov, träskulptur från 1400-talets mitt. Provinsiellt arbete. Jfr färgbilden fig 273 . Foto 1968. St Olov. Wooden sculpture. Mid-15th century. Probably local work. Cf Jig 273. att »Rökelsekaret af Malm lärer öfverlemnats till Biskop H. G. Hultman, trol. för att förvaras ibland Museets i Wexiö samlingar.» (Smål Mus D 38). Predikstol Predikstolen är placerad i långhusets nordöstra hörn (fig 317). Den rikt snidade och bemålade korgen har sexsidig plan. Fyllningarna har båg- ställningar med slingor i plattskärning. Den rek- tangulära mittplattans ornament är utfört i intarsia. Fyllningsfälten åtskiljs av runda kolonnetter, på sockel och entablement av voluter. Även den breda sockeln har intarsia i form av stjärnor i fyllningarna. Korgen är målad i blått, rött, grönt, gult, vitt, Fig 317. Predikstol från 1669, utförd av snickaren Olof Torson och Måns Ionson i Elm. Ljudtaket enligt inskri ption utfört 1650. Foto 1968. Pulpit, rnade in 1669 by Olof Torson and Mäns Ionson. The sounding-board was rnade in 1650 according ta an i11scription. Fig 316. Tv. Rökelsekar av brons, 1200-talstyp. Nu i Smålands Museum. Foto A Frisck 1972. Opposite. Bronze censer. JJth century type. Now in the Småland Museum. guld och silver. Underredet är marmorerat i brun- rött och brungult. Inskriften på entablementet är in skuren samt målad i svart: »HVNC SVGGESTVM CONSTRUI / FECIT ZACHARIAS SCHEDER / PASTOR I. NOTHE BEK ANNO 1669 / OLVF TORSON SNIK / MÅNS ION SON: I: ELM/ DOMINE LABIA MEA APERIES / ET OS MEVM AN NVNCIABIT / LA V dEM TV AM PS:5l:V:l7:» ( = denna har Zacharias Scheder38 pastor i Nottebäck låtit bygga och uppsätta år 1669 Olof Torson snickare Mäns Ionson i Elm - INREDNING OCH I NVENTARIER Herre upplåt mina läppar så att min mun kan för- kunna ditt lov Ps 51: 17). Det tillhörande sexkantiga Jjudtaket kröns av kartuschformade gavelstycken och svarvade pinak- ler. Undersidan är indelad i åtta fält med skuren ornamentik. Ljudtaket bär inskriften: »ANNO 1650. S.P.S.», och har alltså tillhört en äldre predikstol. Möjligen härstammar det från Notte- bäck (se nedan). Predikstolen har ursprungligen varit placerad vid den södra väggen. Ett av korgens fält är nu 311 GRANHULTS KYRKA vänt mot väggen och även kontureringen i mål- ningen i långhusets sydöstra hörn visar att den varit placerad här. Den nuvarande trappan och portalen är ej heller ursprungliga. Sannolikt flyt- tades predikstolen då fönstret vidgades 1795. På predikstolen är fästat ett timglas med stativ av smidesjärn och tre glas. Ställningen, som är av kopparplåt, har punsad och driven dekor. Höjd med stativ 61,5 cm. Stället har ursprungligen haft fyra mindre glas. Upptaget i den äldsta bevarade inventarieförteckningen från 1732. Bänkinredning Bänkinredningen, som är helt sluten, är indelad i två kvarter (fig 318). Dörrarnas fyllningsfält har enkla bågställningar med diamantkvadrar och tandsnitt. Mellanstyckenas pilastrar är refflade. Ramverket är målat i ockragult, pilastrarna i blått, rött, vitt, fyllningarna blå. En sluten bänk är även placerad på vardera sidan om altaret. Bänkinredningen är av 1600-talstyp. En likartad men något rikare utformning har läktarbarriären i Dädesjö från 1639 (ovan fig 253). 17 50 omtalas 312 Fig 318. Detalj av kyrkans bänk- inredning av l 600-talstyp. Foto 1968. Detail of 17th century pews. reparation av stolarna i kyrkan (räk) och sannolikt målades de 1753 av Zschotzscher i samband med kyrkans övriga målning. Fyra bänkdörrar används som dörrar i det skåp som uppsattes 1967 i vapenhuset för att dölja elanläggningen. Dessa har enkla rektangulära fyllningar med målade nr, No 6, 15, 16 och 17. De höga numren visar att de ej kan ha ingått i en äldre bänkinredning i kyrkan utan sannolikt härrör från Nottebäcks kyrka. I långhuset ses igenpluggade hål efter en äldre inredning. Även i koret ses märken efter bänkar. Orgel Ett orgelpositiv anskaffades 1970 och uppställdes i långhusets sydöstra hörn. Orgelverket har byggts av Olof Hammarberg, som även utformat fasaden. Färgsättningen har utförts av konservator Sven Wahlgren. Nummertavlor 1. Rektangulär med trekantigt överstycke, ramen försilvrad. På överstycket bokstäverna P.S.W. F ig 319. Kalk av sil ver, t ill verkad J 744. Skaftet och noden övertagna från en äldre ka lk (jfr fig 320) . Den ti llhö rande patenen med förgylld ovansida och graverad dekor kan dateras till ca 1600. Foto J 968 . S ilver cha/ice, made in 1744. Shaft and knop f rom an ear/ier chalice (cf Jig 320). The paten dates from c 1600, the Jace gift and engraved. Fig 320. Kalkens skaft och sexkantiga nod av fö rgyllt sil ver. I de runda medaljongfälten huvuden mot röd emaljbak- grund. Noden kan dateras ti ll 1300-talets mitt, skaftet om- kring J 600. Foto 1968. Silver-gift shaft and hexagonal knob of the clra/ice. In the round medallions are human heads with red enamel back- ground. The knob is mid-14th century, the shaft c 1600. 313 GRANHULTS KYRKA Fig 321. Sockenbudskalk av silver med oblatgömma i noden. Tillverkad 1825 av G H Åkerberg, Växjö. Foto 1968. Silver viaticum chalice with room for wafers in the knob. Made by G H Åkerberg, Växjö, 1825. Troligen anskaffad 1735 då »Nils Håkansson i Granhult wid sin hust. kyrkogång gifwit Nummer- taflan till kyrkan för ... 1 Dr» och »Com: Bergdahl givit wid sin K.hust. Kyrkogång Malm till Nummer och tafla för ... 1 Dr. 16» (räk). - 2. Rektangulär med träram. Krönt av klot och kors i smide, nedtill en oval skylt med inskriften: »Lovsjungen Herren» samt »Gåva av Ruth & Artur Alexandersson den 6.11.1970». Formgiven av Per Arne Terrs Lundahl. Dopredskap Någon dopfunt har ej bevarats och finns ej heller omnämnd i inventarieförteckningarna. I vapen- 314 huset förvaras emellertid ett par mycket vittrade sandstensfragment som kan härröra från mellan- stycket och foten till en dopfunt. I inventarieförteckningen 1735 står upptaget under rubriken mässing » 1 st. font-becken och font». Den dopskål av mässing som har bevarats är en enkel, djup skål med smalt brätte. Diameter 29 cm, höjd 10 cm. Nattvardskärl Kalk av silver (fig 319), saknar stämplar. Foten har kvadratisk grundform med inskurna, profilerade hörn, förgyllt skaft med medeltida nod samt klock- formad cuppa, invändigt förgylld. Höjd 17 cm. Noden, som är placerad upp och ned, har sex utskjutande, runda medaljongfält med huvuden mot röd emaljbakgrund (fig 320). På nodens över- och undersida fastlödda vinlöv. På skaftet graverad ranka. Den till sin typ höggotiska noden kan dateras till 1300-talets mitt39 och har alltså övertagits från en äldre kalk. Detsamma gäller skaftet, som tycks vara utfört omkring 1600. Till kalken hör en paten av silver med förgylld ovansida. På brättet fyra graverade kors inom rundlar. I skålens mitt medaljong med graverad bild av Agnus Dei. Stämplar saknas. Diameter 13,5 cm. Kan liksom kalkens skaft dateras till omkring 1600. I inventarieförteckningen år 1732 omtalas » 1 st. kalck förgylt, wäl behållen» och » 1 st. paten förgylt. » Kalken renoveras 1744 för 27,5 dr (räk) . Vid detta tillfälle bör den nuvarande foten och cuppan ha tillkommit. Orsaken till denna omarbetning var sannolikt att man ansåg sig behöva en kalk med större cuppa. En tidigare omarbetning av den me- deltida kalken tycks ha skett omkring 1600. Sockenbudstyg av silver. Kalken (fig 321) har rund, profilerad fot med bladstav, oblatgömma i noden och klockformad cuppa, invändigt förgylld. Höjd 12,5 cm. Enligt stämplarna tillverkad av Georg H Åkerberg i Växjö 1825 (mästare 1819- 1868). Den tillhörande patenen är helt slät med förgylld ovansida. Samma stämplar som kalken . Till kalken finns ett läderklätt träfodral. Socken- budstyget bar kompletterats med en modern oblatask av silver, tillverkad av Borgila. Kalken med paten är upptagen i inv 1829. - I st prot 1822 har antecknats: »Som i anledning af ... Biskopen . . . Doctor Mörners påminnelse till Stiftets för- samlade Prästerskap på Synodal Mötet i Vexiö 1817; att Socknebuds Kalken med paten böra af Silfwer wara förskaffade. Och Församlingens Socknebudskalk är af blott mässing, på flera ställen lödt med Bly, och sålunda både otjenlig och skad- lig, ... så beslöt församlingen att inköpa en Ny, af förgyllt silfver hyggelig kalk med Paten, om- kring 8 lods wigt med tjenligt fouteral.» Av nattvardskärl omtalas i övrigt 1732 en tenn- kanna och en stor tennflaska. Tennflaskan uppges i tillägg till inv 1753 vara försåld. Kannan är ej bevarad. 1758 inköps en liten ask att förvara obla- terna i (räk). Kyrkan äger en spånask, prydd med ristad ornamentik och fernissad, som möjligen varit avsedd för förvaring av oblater. Höjd med lock 11 cm, diameter 19,5 cm. INREDNING OCH INV ENTARIER Fig 323. Minnestavla av tenn med graverad dekor över S Granhäck, död 1809. Foto 1968. Pewter tablet with engraved decoration in memory of S Gran- bäck, t 1809. Fig 322. Väggplåt av mässing, inköpt 1769. Foto 1968. Brass sconce, purchased in 1769. Ljusredskap Ljuskronor av mässing: I. Krona av barocktyp för åtta ljus. Kraftig, profilerad mittstång med stor ändkula med knopp. S-formade ljusarmar med drakornament och musselformade droppskålar. Reflexornament i form av blommor. Runt stam- mens övre del en krans av fyra (nu tre) volutfor- made ornament. Krönt av dubbelörn. Höjd 80 cm. Inköpt den 22 februari 1728 av David Werner för 32 Dr silvermynt (räk). Hänger närmast koret (fig 293). - 2. Liten krona för sex ljus. Profilerad mittstång med rund ändkula med profilerad knopp. S-formade ljusarmar med runda droppskålar, blad- formade reflexornament med punsad dekor. Höjd 39 cm. Hänger längst i väster (fig 293). Anskaffad 1770 (räk). »Arbetslön för lilla kronan» uppgick till »10: -», »Materien skänkt af Almark». - 3. Modern ljuskrona av s k rödmetall. För elektriskt 315 GRANHULTS KYRKA ljus. Formgiven av Per Arne Terrs Lundahl. Skänkt av Ruth och Artur Alexandersson 1971. Hänger i koret. Ljusstakar av mässing: 1. Ett par för tre ljus. Rund fot, skaftet utformat som en lyra. Höjd 42 cm. Moderna. Skänkta 1955 av f skeppsskolläraren Knut Svenssons efterlevande. - 2. Ett par för ett ljus. Rund, profilerad fot, högt, koniskt skaft. Höjd 39 cm. Moderna. - E n äldre ljusstake med tre armar, som omnämns from 1732 års inv, har ej bevarats. Väggplåtar av mässing: 1. 13 st för ett ljus. Ovalt huvudstycke, trekantigt överstycke. Driven och punsad dekor (fig 322). Inköpta 1769 för »2 Dr. 24 öre styck» (räk). - 2. Ett par för två ljus . Ått- kantigt huvudstycke med runt överstycke. Rikt driven och punsad dekor i form av bucklor, blom- mor och frukter. Höjd 66 cm. Moderna, efter- bildar barockplåtar. Uppsatta på östra korväggen. Gåva 1955 till sammans med ljusstakarna nr 1. - »4 st. små liusplåtar» är upptagna i inv 1753. Ett par inköps 1751 (räk). Ej bevarade. 316 Fig 325. Tecknat av- tryck av den medeltida storklockans yx li knande ornament, 1: 1. J Söderberg J 972. Drawing oj the axe- shaped ornament on tlie medieval church be/I. F ig 324. Gustav Vasas bibel, tryckt i Uppsala J 541, inköpt J 55 1. Foto .1968. Swedish bible, printed in Uppsala in 1541. Purc!wsed in 1551 . Textilier Av äldre textilier återstår endast en mässhake samt delar av en kollekthåv. Antependier: 1. Av naturfärgat linne. Tillhörande vävt altarbrun med veteax, kors och druvor mot blå botten. Signerad »TC 1970». Utfört av Tekla Carlsson, Lyretorp, Granhult. - 2. Av grönt linne med broderat kors . Utfört av Odlaug Stenvall, 1940- talet. - 3. Vävt av ylle och linne, randat i gröna och blågröna nyanser. Broderat kors i silke, nedtill smal guldspets . Anskaffat 1970. Mässhake av svart sammet, kantad med vitt, vävt ylleband med frans. På framsidan en applicerad sol i vitt, mönstrat siden med texten Jahve. På ryggsidan applicerat kors av mönstrat siden . Enligt inv 1829 fanns då även årtalet 1768. Knäppe av silver. Foder av grov röd linnelärft. Inköpt 1768 tillsammans med »ett rödt Altaretäcke» för 88,8 - (räk). I inv 1732 omnämns en mässhake av svart sam- met »täm melig behå llen», » 1 st. Altare kläde, röt, nytt, 1 st. dito af grönt plis, gammalt. 1 st. font- kläde» samt två kalkdukar och en håv. 1753 om- talas i tillägg till inv en ny håv. Denna håv erhöll 1941 en ny pung av sämskskinn med guldbroderier, utförd av Södra Sveriges Kyrkliga textil , Lund. Det svarvade träskaftet är försett med en liten bjällra av mässing. Gravminnen Två stycken minnestavlor, utformade som kist- plåtar, är uppsatta på väggen norr om altaret. De omtalas på denna plats redan 1828 (inv). Båda är av tenn med graverad dekor. Den övre, höjd 19 cm, har i mittfältet en dödskalle med korslagda ben- knotor, den undre (fig 323), höjd 28,5 cm, är försedd med en minnesskrift över handlanden Samuel Granbäck i Karlskrona, född 1742, död 1809. Plåten är nedtill signerad: »Gr. af Nd1 I.C:Kr:» Övriga inventarier Bland kyrkans böcker märks Gustav Vasas bibel, tryckt i Uppsala 1541. Något defekt. Pärmen i svart läder med tryckt ornamentik och beslag och lås (fig 324). I bibeln finns en inskrift på latin som i översättning lyder: »Herr Kyrkoherden i Nottebäck köpte (denna bibel) av Nicolowus Stephani från Kalmar för 22 danska mark, under pastor Lau- rentius Spegi ll s tid 155 l.» 1732, då inventarie- förteckn ingen upptar en ny bibel anges att den gamla är bortlånad till Johan Nilsson i Morhult. 1747 säljs den för 2 riksdaler. I en inskrift uppges den vara renoverad 1930 av T Djurberg, Karls- krona. 1940 förvärvades den åter till Granhult. 40 Den nya bibeln, Karl XII:s bibel, såldes 1870. I vapenhuset förvaras en järnbeslagen kista. I sakristians inredning ingår två omålade skåp samt ett bord . Ett nytt bord i sakristian beslutades att anskaffas 1819 (st prot). Klockor I klockstapeln hänger två klockor. Storklockan, som saknar inskrift, har runt halsen fyra rund- stavar samt en rundstav utanpå slagringen . På kroppen ses två yxliknande ornament (fig 325), en på vardera sidan samt något längre ned fem myntav- tryck uppsatta i korsform. Avtrycken är dock i INREDNING OCH INVENTARIER Fig 326. Senmedeltida primklocka med tillhörande trägalge, uppsatt på korets sydvägg. Foto J 968. Late medieval Sanctus be/I with wooden rack on S wall of the chance/. gjutningen så otydliga att ingen prägel syns. Dia- meter 73 cm, höjd 77 cm, 63 cm. Ton Diss. Klockan är medeltida, sannolikt 1300- eller 1400-tal.41 En gammal klocka med »S Olovs yxa» fanns även i Nottebäcks klockstapel (se nedan). - Lillklockan har runt halsen en dubbel palmettranka och runt brämet en enkel palmettbård samt en kartusch med inskriften »OMGIUTEN AF JONAS M. FRIES42 I JÖNKÖPING ÅR 1818». Diameter 54 cm, höjd 50 cm. Den gamla lillklockan hade fallit ned vid vårdslös ringning och spräckts (st prot). Uppgifter om denna klockas ålder och utseende saknas. På korets sydvägg hänger i en trägalge en liten, senmedeltida primklocka (fig 326). Gjutarmärke saknas. Diameter 11 cm, höjd 15 cm. I inv 1829 uppges att den brukade användas vid barndop (jfr nedan Nottebäcks gamla kyrka). 317 N OTTEBÄCK S GAMLA KYRKA Nottebäcks gamla kyrka, som var belägen på den södra delen av den nuvarande kyrkogården, ned revs 1831 i samband med den nya kyrkobyggnadens uppförande. Någon avbildning av kyrkan är inte känd, men genom diverse uppgifter i räkenskaper Kyrkogården Kyrkogården, som omgav kyrkan , utgjordes av en oregelbunden månghörning (fig 327, 348) inhägnad av gråstensmurar och försedd med två timrade stigluckor, en i öster och en i väster. Dessa två stigluckor omtalas 1626 (räk) och förnyades 1693, då det »bewilliades i Sommar byggia 2 st Lucker och att folket är samfälligt att köra fram Syllar dher till nu i winter. Luckorna giöras lijka stoora och dheless Socknen ther till mitt itu. Östre dehlen köra till östre Lukan och Wästra lukan Norre Sochnen tillhörig» (st prot). I kyrkogårdens östra hörn låg ett kornhus, dvs ett sockenmagasin, som reparerades 1736 (räk). 1788 »Anmältes af Kyrko­ herden at den på Kyrkogården stående gamla korn­ bod, finnes efter Snickaren Wibergz besiktning, så bristfällig at om hon skall blifwa brukbar och till sitt ändamål gagnelig, tarfwar samma byggnad skyndsam reparation, . . . så framt ej nogra be­ synnerliga hinder yppa sig skall Boden nästa Sommar repareras» (st prot). Dessa reparationer ägde dock rum först 1797- 98. Magasinet fanns kvar på samma plats ännu 1939, då det på grund av den nya vägens sträckning måste flyttas. I samband med denna flyttning till planen söder om kyrkogårds­ muren (fig 347) gjordes omfattande reparationer och protokoll , som går tillbaka till 1607, går det att få en ganska god bild av byggnaden och dess inredning och inventarier. De värdefullare inred­ ningsföremålen och inventarierna överfördes till den nya kyrkan och har på så sätt bevarats. på byggnaden efter förslag av arkitekt P Boberg, Växjö. Strax intill kyrkobyggnadens ena gavel , enligt kartan i fig 327 den östra, låg den timrade klock­ stapeln. En ny klockstapel uppfördes 1607 (räk) och 1786 uppges den på nytt vara nyligen uppbyggd (räk). 1693 omtalas att »På Klockstaplen ähro 5 flögar och twenne Koppar Knappar. Vthj ofreds­ tijden Anno 1678 Haffwer een dragon medh sin byssa skuthet till den öfwerste flögen , och slagit hål igenom henne, som än synes» (inv). I stapeln hängde tre klockor, »den ena stor och ovanligt välljudande, de andre mycket små» (inv 1829, se nedan Klockor). Klockstapeln var i bruk tills klockorna kunde upphängas i den nya kyrkans torn 1837. I den utförliga inventarieförteckningen från 1829 omtalas fö ljande gravminnen på kyrkogården: »§ 10. Endast trenne GrafhäUar finnas på kyrko­ gården neml . . . 1° / Öfver Prosten Strandmark: 'Under denna vård hvilar den store och högt ä lskade Läraren, Prosten och kyrkoherden her i Nottebäck Magister Magnus Strandmark född 1726 död 1784.' (Ett epitafium över denne har bevarats och är uppsatt i nya kyrkan.) - 2° / 318 KYRKOGÅRDE N Fig 327. Kyrkogårdens utsträckning runt Nottebäcks gamla kyrka J 779. Detalj av karta över Notte- bäcks by av P Biörkrnan. LMS. Nottebäck churchyard in 1779. Detail from a map by P Biörkman. Öfver Kyrkoherde Bergenholts. Inskriften derå är denna : 'Vandringsman stanna litet och beskåda ditt öde, när du ser Kyrkoherden Mr Jonae Bergen- holtz grift, som efter 70 års vandel vid Öfverherdens fötter nedlade sin herdastaf den 2 Mars 1777. Min Gud tänk uppå mig till det bästa.' - 3°/ Öfver Fru Aschan med inskrift: 'Under denna vård hvi lar Fabrikören Nils Martin Aschanius i lifs- tiden kära maka Fru Christina Margaretha född 17 3/4 79, död i Kolshult 18 19/4 20. Älskad och saknad af sörjande make och tre barn. Christus är mitt lif och döden är min vinning.' Det öfriga till det mesta oläsligt. - 4°/ Likaledes finnes på kyrkogården fyra Jernkors. På det ena står: Carl Lindquist från Klafreström 1784. På ett annat: Carl Magnus Lindquist. På det tredje läsligt namnet Holmquist i Väderhanen 1779. Det fjerde är öfver Masmästare Söderberg född 1750, död 1813. Endast någre få enkla trädkors med inscrip- tioner finnas vid några grifter, som aflidit bland allmogen; men som dessa af tidens tand uppfrätas och icke äro af särskilld märkvärdighet har man trott sig icke behöfva specificera dem.» Sex äldre gravminnen av smidesjärn, tillverkade på Klavreströms bruk, har bevarats och är upp- satta på kyrkogården, dock ej på sina ursprungliga platser: 1. Över Karl Magnus Lindström, 1784 (fig 328). I inv 1829 ovan felaktigt omnämnd som Lindquist. - 2. Över Magnus Lindström (fig 329). Jfr ovan . - 3. Nu utan inskrift. På flöjeln årtalet 1799 (fig 330). Jfr ovan. - 4. Över Hans Söder- berg, född 1750, död 1813 (fig 331). Jfr ovan. - 5-6. Utan inskriptioner (fig 332a- b). - På kyrko- gården finns även en rest sten över byggmästaren Petter Wiberg,43 »föd 1747 den 7 ag död 1831 den 2 nov på Åqwarn». På sockenstämman i maj 1808 frågade prosten, »om icke Församlingens invånare wille afstå med den seden at upresa bräden med eller utan på- skrifter wid de dödas grafwar hwilka minnes- märken wore så mägta wanskeliga, att de efter några års förlopp wore om intet, men genom 319 320 Fig 328. Ovan t v. Gravminne av smidesjärn över K M Lindström 1784, tillverkat på Klavreströms bruk. Foto I 968. Wrought-iron grave monument in memory of KM Lindström, 1784. Made at Klavreström works. Fig 329. Ovan t h. Gravminne av smidesjärn över M Lind- ström. Foto 1968. Wrought-iron grave monument in memory of M Lindström. Fig 330. Gravminne av smidesjärn från 1799. Foto 1968. Wrought-iron grave monument, dating from 1799. Fig 331. Gravrninne av smidesjärn över H Söderberg 1SJ3 . Foto 1968 . Wrought-iron grave monument in memory oj H Söderberg, 1813. F ig 332 a- b. Gravrninnen av smidesjärn. Inskriptioner saknas. Foto 1968. Wrought-iron grave monuments. No inscriptions. 321 OTTEBÄCKS GAMLA KYRKA myckenheten deraf wan prydde en wäl belägen kyrkogård och wore till serdeles hinder wid Be­ grafningar? Derpå swarade Resp. Församlingarne: At så wäl likträ, som åminnelse Stenar skola hädanefter icke mera brukas, utan förklarade samt. Sochnemän sig nögda, efter hwad öfweligt är i andra Pastoraten inrätta grafställen i ordning den ena intill den andra. Hwarmed hädanefter göres början på södra sidan af Kyrkogården och utsatt märke wid östra luckan. De hinderlige likbräden borttages och de dödas lägerställen planeras och jämnas bäst ske kan.» Sådana likträn44 fanns kvar Kyrkobyggnaden Kyrkobyggnaden, som var uppförd i sten, tycks till sin typ nära ha överensstämt med den ännu stående medeltida stenkyrkan i Sjösås (ovan fig 6). Kyrkans salkyrkoform och dess längd och bredd framgår av de båda förslag till tillbyggnad som ut­ arbetades 179 l och 1792 (fig 334, 336). Kyrkan var liksom i Sjösås i norr försedd med en sakristia av sten samt i väster ett vapenhus av trä (fig 333). I öster var ett gravkor tillbyggt. Fönstren var små och oregelbundet placerade. Byggnaden var såväl utvändigt som invändigt putsad och vitkalkad, vapenhuset var klätt med panel och rödtjärat, de spåntäckta taken var likaså rödtjärade. Den medeltida kyrkan Om kyrkans ursprungliga utseende kan man endast göra gissningar. Den romanska dopfunten visar att här bör ha funnits en kyrka senast omkring år 1200. Det är möjligt att denna var en träkyrka, som liksom i Sjösås under senmedeltiden ersattes av en salkyrka i sten. Den kan också ursprungligen ha varit uppförd i sten och haft en romansk plan­ form med rektangulärt långhus och smalare kor men utvidgats i öster senare under medeltiden. Från kyrkobyggnaden har bevarats en dörr till en hög, rundbågig portal (höjd 253 cm, bredd ännu 1906 på Granhults kyrkogård liksom grav­ kullarna och de resta stenarna utan inskriptioner (fig 295). Då kyrkogården låg utmed stora landsvägen mellan Nöbbeled och Lenhovda, fick man 1723 anmodan från K Majt att uppsätta vägbommar som kunde låsas under gudstjänsten . Så skulle ske vid alla kyrkor utmed landsvägarna »till att hindra Gudz ordz förachtares upsåt, som mehr låta ange­ lägit wara att fortsättia sin timme) reese och wand­ ring än sin himmelska» (st prot). 84 cm). Den är gjord av två breda ekplankor och har ursprungligen varit rikt järnbeslagen. Inget av dessa beslag återstår, men mönstret har be­ varats i relief mot den i övrigt kraftigt väderbitna ytan (fig 335). Karaktäristiskt för beslagen är de höga liljeornamenten och virvelornamenten, som tyder på att dörrens beslag tillkommit under 1200­ talets mitt eller senare del. 45 Kyrkan tycks ha varit rik på förnämliga inven­ tarier under medeltiden. Av dess utsmyckning under denna tid återstår den romanska dopfunten (fig 343), ett likaså romanskt triumfkrucifix (fig 363) och ett processionskrucifix (fig 337), en skulptur av S Olov från 1300-talets början (fig 360), ett ciborium (fig 344), foten till en monstrans (fig 372) samt ett rökelsekar (fig 338). Senare förändringar Förändringar och reparationer på kyrkobyggnaden kan såsom nämnts följas i arkivalierna fr o m 1600-talet, så 1696-1702, då under Andreas For­ nanders (not 34) tid som pastor loci en omfattande upprustning skedde och bl a följande åtgärder vidtogs: »l) Späntes Sacrarium på båda sidor för - 10 Dr; 2) Reformerades fönsterholen (dvs för­ storades), kyrkian kalkströks uthantill och gjordes 322 Fig 333. Gamla kyrkans plan, l: 300. Jfr ritningen till till- byggnad i fig 336. Till byggnaden hörde en murad sakristia i norr, ett likaså murat gravkor i öster samt ett vapenhus av trä i väster. M Ullen 1972. Plan of the demolished medieval church (cf the drawing in Jig 336). The church had a s/one vestry in the N, a burial chapel in the E anda wooden porch in the W. ~-----n .I. T I L--·••• DM10 0 1 2 3 4 5 - 10 15 r------., r----, I 20 ~------- .. i------- ... I I I I I I I I I I "9 ______ ... "" _______ .. 25 M.. Fig 334. Förslag till utbyggnad av kyrkan av församlingens kyrkoherde, S J Arell, 1791. RA. Proposal for an enlargement of the church, made in 1791 by Vicar SJ Arell. ~ I I I __ J I I ' 6 - 725161 Granhults och Nottebäcks kyrkor I A / . I _,"""~-., ;:_/ •/,./.,~ ..... ,,,., ~. , I . • · ~ .. ,, .. / ~/ ~/, ,,,.,/ I I _I 323 OTTEBÄCKS GAMLA KYRKA Ny fönster - 36 Dr; 3) Satt ny foot under Klåcke­ stapeln - 6 Dr; 4) Giordes en ny Predikstohl och kostar - 126 Dr; 5) Beslagit axlarna på klockorna - 9 Dr 16; 6) Omgutit den lilla klåckan i kyrkian , förbättrat henne, att hon nu wäger 1 lisp. och 15 mkr för - 10 Dr 27 ; 7) Giordt ett nytt Cronokar af koppar - 2 Dr 16; 8) Kalkstrukit kyrkian innantill för - 3 Dr; 9) Är upsat en Altare-tafla som Wälb. fru Öfwerstinnan på Libbhult till kyrkan förährat för - 150 Dr; 10) Kornhustaket spänt på söra sidan - 5 Dr; 11) Kyrkan målat sådan hon står för - 34 Dr; 12) Fattigstocken giord och upsatt för - 2 Dr 8; 13) Kiöpt det röde klädet på disktaflan - 2 Dr 8» (reparatim). Före den nämnda utvidgningen av fön stren om­ nämns dessa som »Twenne Stora Kyrkiofönster och ett mindre på läcktaren, ett litet i Sacherstigen» (inv 1693). 1696 hade man också förnyat ett tidi­ gare beslut om att »then södra kyrkiodörren skall igenmuras, och öfwer henne itt nytt fönster göras, och i stället för dhen gambla dörren en ny kyrkio­ dörr i Coret öpnas och det under itt arbete och betalning» (st prot). På detta sätt skulle bänkut­ rymmet i kyrkan ökas. Kordörren tycks dock inte ha kommit till stånd. Några år tidigare hade man även av detta skäl uppfört en ny läktare (se nedan). Vid prostvisitationen 1786 uppges att ingen repara­ tion på kyrkan var nödvändig. Det ökande be­ folkningstalet gjorde dock att man några år senare ansåg sig vara tvingad att överväga en utbyggnad av kyrkan. 1791 i maj beslutades om syn på kyrkan och upprättande av förslag till iståndsättning av byggnaden (st prot). Därvid påpekades även att den lilla murade gravkammaren vid kyrkans östra gavel dels var förfallen beträffande taktäckningen och dels vanprydde kyrkan samt hindrade en eventuell utbyggnad åt öster, och då »ingen an- Fig 335. Medeltida dörr, ursprungligen rikt jä rnbeslagen. Ornamenten har ej bevarats men återspeglas i relief mot den i övrigt kraftigt väderbitna ytan. 1200-talets mitt eller senare del. Uppm J Söderberg 1972, I: 12. Medieval door, origi11al/y witli ric/1 iron-work. The oma111e11ts are 1101 preserved but can be made out as a raised pattem 011 tlre weatlrerbeate11 surface. Midd/e of or /alter part of tlre 13th ce11tury . 324 I Il i ~ I ~11) I ~· -----·~~~ / / :' /.- 7 /./ (;_ 1. ):1 /;"'~~ :I- --~-- Fig 336 a- b. Förslag till utbyggnad och modernisering av kyrkan av 0 Tempelman, stadsfäst av K Majt 1792. RA. Proposal for an enfargement and modernization of the church by 0 Tempelman. Approved in 1792. I : ~-- I_'._ 325 OTTEBÄCKS GAMLA KYRKA ledning finnes, at samma Grafställe blifvit från kyrkan försåld, äfven som Kyrkan ej har derföre den ringaste inkomst, så såg församlingen gerna at Ägaren BancoCommissarien Wälborne Herr Smiedeberg i Stockholm täcktes föranstalta , at de i Grafwen förwarade liken blefvo i jorden nedgrafna och grafven borttagen». 1829 uppges att i denna familjegrav förvarades åtta kistor och att ytter­ ligare medlemmar av ätterna Wrangel och Schmie­ deberg där blivit begravna. Gravkoret hade upp­ förts för fältmarskalken och guvernören Gustav Wrangel46 1688, ägare till Kolshult i Nottebäck, och övergick 1731 till ätten Schmiedeberg som övertog godset.47 På hösten 1791 väckte majoren Johan Axel Stedt, »såsom delägare och Disponent öfver Klafre­ ströms Bruk och underliggande Hemman», ett förslag om tillbyggnad av kyrkan i väster. För­ samlingen bestred emellertid att en utbyggnad var nödvändig. I stället antog man senare ett förslag om att på samma sätt som i Sjösås kyrka låta välva taket för att få plats till ytterligare en läktare i väster. Vidare skulle två fönster uthuggas i den östra gaveln och de övriga fönstren förstoras . Detta förslag underställdes myndigheterna av kyrkoherde Arell , som även insände en ritning med förslag till utbyggnad av kyrkan åt öster (fig 334). En ny ritning, signerad av Olof Tempelman,48 utarbetades vid ÖIÄ och stadfästes av K Majt 1792 (fig 336). Ombyggnaden skulle innebära att kyrkan försågs Inredning och inventarier Kyrkans interiör var då byggnaden revs oförändrad sedan början av 1700-talet och präglades av den rika barockinredningen i kraftiga färger. Till skillnad från allmogekyrkan i Granhult fanns här även ett flertal framträdande minnesmärken över den till socknen knutna adeln samt prästerskapet. Några takmålningar omtalas ej, däremot var väst­ läktarens barriär prydd med figurmålningar av Hans Brachwagen (se nedan). Relativt många inrednings- med kor och sakristia i öster samt torn i väster. Exteriören skulle vidare bli i enhetlig nyantik stil. Exteriörens utformning med den kraftiga beto­ ningen av tornets lanternin visar släktskap med den ritning till nybyggnad av Dädesjö kyrka som Tempelman utarbetat samma år (ovan Dädesjö fig 240). Vid diskussionen om ritningen påpekade lag­ mannen J Stocken berg på Libbhu1t för församlingen att den gamla kyrkans murar knappast skulle tåla den förhöjning som fordrades samt att vinsten ifråga om bänkutrymme blev mycket liten i för­ hållande till den dryga kostnad som ombyggnaden skulle föra med sig. Då sockenmännen dessutom överlag var tveksamma inför en dyrbar ombyggnad uppsköts planerna. 1797 önskade församlingen få den gällande ritningen upphävd och i stället få tillstånd att endast reparera kyrkan (st prot). Under de följande åren företogs endast underhållsarbeten. 1828, då ritning till nybyggnad av kyrkan förelåg men grundläggningen ännu inte kunnat påbörjas genom tvisten med Granhults församling (se ovan), beslöt man för att undvika trängsel öppna en ny dörr på den södra sidan under det första fönstret samt att öppna det nedersta fönstret mot läktaren. På våren tre år senare beslöt församlingen, »att i början af nästa Sommar nedtaga den gamla kyrkan och deraf begagna all användbar sten» (st prot). detaljer och inventarier har såsom nämnts be­ varats. De inventarier som nu används i nya kyrkan är endast omnämnda nedan och behandlas i anslut­ ning till beskrivningen av denna. Altaranordning Uppgifter om altaret saknas. 1643 anskaffades en ny altartavla, som 1702 ersattes av den stora altar­ 326 uppsats, utförd av Torbern Röding, som skänktes av Margaretha KJingspor på Libbhult (fig 355). Altaruppsatsen överfördes till den nya kyrkan, där den uppsattes i samband med restaureringen 1893 (se nedan). På altaret stod en femarmad ljusstake (fig 370), skänkt av Johan Drake på Libbhult. Även denna är överförd till nya kyrkan. På ante­ pendiet fanns likaså ätterna Drakes och Klingspors vapen (se nedan). Träskulptur Ett stort romanskt triumfkrucifix (fig 363), som ursprungligen bör ha varit uppsatt i triumfbågen, är bevarat och uppges 1829 hänga på den norra väggen i kyrkan (inv). Nu i nya kyrkan. Av medel­ tida träskulptur återstår vidare en stor bild av S Olov (fig 360), som likaså nu är uppsatt i den nya kyrkan. Skulpturen omnämns ej i inv 1829 och var då troligen undanställd sedan länge. Under medel­ tiden bör den ha varit placerad på ett sidoaltare i kyrkan. I nya kyrkan förvaras även en Kristusbild, möjligen senmedeltida (fig 364) samt en sörjande Maria, ett bygdearbete från 1600-talet (fig 365), tro­ ligen från den äldre altaruppsatsen. Processionskrucifix Processionskrucifix av kopparbeslaget trä med fastnitade bilder av koppar och emalj (fig 337 a- b). På den ena sidan den korsfäste Kristus iförd kungakrona och långt ländkläde. Kroppen är för­ gylld, ländklädet har emaljinläggningar i blått och turkos. Ögonen är utförda av blå glasfluss. Hår, skägg, bröstkorg m fl detaljer är angivna i gravyr. Kronan smyckas av enkel linjegravyr. På tre av korsets ändplattor fastnitade evangelistsymboler, graverade och förgyllda samt med emaljinlägg­ ningar i blått, turkos och vitt. På korsets andra sida två gjutna figurer, Maria och Johannes, framställda i halvfigur. Nedtill ett rombformat ornament med en stjärna. Övriga bilder saknas. Korsets höjd med förlängning 39,7 cm, Kristus bildens 17 cm. Korset har varit fästat vid en lång, svarvad trästång. Det nuvarande korset, som är mycket grovt utfört och beslaget, är sekundärt. Det ursprungliga korset har, som framgår av ändplattornas evange­ listbilder, varit utformat på ett helt annat sätt. De fastnitade bilderna visar att krucifixet utförts i INREDNING OCH INVE TARIER Limoges i Frankrike vid 1200-talets mitt. Ett fåtal sådana processionskrucifix har bevarats i Sverige. Korsen till dessa är vanligen klädda med förgylld kopparplåt med rik ornamentik och infattade ste­ nar.49 Så bör även ha varit fallet med Nottebäcks­ krucifixet. Det beskrivs 1693 (inv), då det tydligen fortfarande var mera intakt på följande sätt: »Ett Crucifix beklät med Koppar, på den eena sidan ähr Christi belethe kors fäster och på hörnen the 4. Ewangelisternas dntr Engelen Leionet oxen och örnen förgylthe och amelerade, på den andra sijdan Christi belethe mitt Vthj amelerat och förgylt rithat i een Koppar plåth fyrkantig och på hörnen 4 Helgons belethe guthne och ameleradt, detta sitter fäst wedh een lång stake röömålat.» Krucifixet försåldes 1878 till SHM (inv nr 6158). 1693 omnämns »noc Ett Koppar Crucifix medh Cristi belethe på amelerat och förgylt på den ena sijdan ähr fest på aJthertaflan», som dock ej be­ varats. Rökelsekar Rökelsekar av brons (fig 338). Sexkantig fot, locket helt genombrutet, trekantiga, gavelformade sidor med krabbor och krönande liljor. Kedjorna är ej bevarade. Höjd 23 cm. Höggotiskt arbete från 1300- eller 1400-talet. Förvaras i PÄ:s arkiv. Predikstol Den predikstol som anskaffades år 1699 förvaras nu nedmonterad och i delvis förändrat skick i den nya kyrkans torn (fig 339, 340). Predikstolen och dess nu nästan utplånade inskrifter får en utförlig beskrivning 1829 (inv) : »Denna är också (liksom altaruppsatsen) i gammalt Bildthuggeri arbete. På öfversta kransen läses: Ropa trösteliga och spar icke, Upphäf dine röst, såsom en Basun Es: 58 vidare: Jag hafver satt Dig till en vächtare öfver allt mitt hus. Thu skallt höra Ordet af minom mun och göra them ena förvarning å mina vägna ... Å ena sidan äro två större insänkningar. I den ena läses: Then ther hafver öron till att höra, han höre Luc: 8 v: 8 Salige äro the, som höra Guds ord, och gömma thet Luc: 11 v: 28 J den andra : Hunc suggestum fuit Turbernus Röding (not 35). Guds helige Namn till ära, _och hans Hus till prydnat hafver Ädla och Välborne Fru Öfverstinnan Mar­ 327 Fig 337 a- b. Processionskrucifix av kopparbeslaget trä med fastnitade bilder av koppar och emalj . Limogesarbete från J 200-talets mitt. Det nuvarande korset dock sekundärt. Nu i SHM. Foto SHM 1972. a- b. Copper-plated wooden processional crucifix with copper and enamel orna- ments riveted to the cross. The present cross is however secondary . Mid-13th century Limoges work. garetha Klingspor till Libbohult och Enghult (not 58) thenne Predikstol beställt för kyrkiones medel. Thå varande Pastor Ärevördig och Vällärde Herr Andreas Fornander Anno 1699. Öfver Predikstolen är en Himmel med en Dufva i mitthen. Inscriptionen deröfver: Helig, Helig, Helig är Herren Gud Ze- baoth. Man ser och der fyra Englar med Basuner, och Carl den Xntes namn med Riksvapenet i. Nedersta kransen har denna inskrift: Låfver Herran alle Hans Englar, som ståår i hans hus Ps: 134. Lyfter Edra händer upp i höjdene, och låfver Herran. I Speglarne af Predikstolen stå de fyra Evangelister med sina vanlige sinnebilder.» INREDNING OCH INVENTARIER '•. För predikstolen utgav kyrkan 126 dr till mäster Röding. - I samband med restaureringen 1893 ihopsattes predikstolskorgens fyllningar, hörn- kolonnetter och sockelornament med ljudtakets akantuskartuscher till två »tavlor» som målades i guld och kraftiga pastellfärger samt uppsattes över sakristiedörrarna (fig 339, 354). Dessa nedtogs 1932 . . År 1650 gjordes enligt räkenskaperna en ny krona till den dåvarande predikstolen. Det är möjligt att det är detta ljudtak som nu tillhör pre- dikstolen i Granhult (jfr ovan). Den predikstols- duva som snidas och målas 1686 hänger nu under ljudtaket till den nya kyrkans predikstol. 329 NOTTEBÄ C KS GAMLA KYRKA Fig 338. Rökelsekar av brons. Höggotisk typ, 1300-tal eller 1400-tal. Foto 1968. Bronze censer. 14th or 15th century. Bänkinredning I bänklängden år 1635 omtalas 15 bänkar i man- folksraden , dvs på den södra sidan, och 14 i kvinn- folksraden på den norra. Senare utökades bänk- raderna till 19 bänkar. 1791 , i samband med ut- byggnadsplanerna, påpekas att kyrkan var »i anseende till hemmantalet och folkmängden allt för liten och därjämte med de besvärligheter för- knippas, at 5 a 6 första Bänkarna ingalunda kunde få Presten i sikte, då han war på Prädikstolen, . .. äfwen wäl at ifrån Altaredisken til första bänken knappast äro twenne alnar, hwarigenom nödvändigt wid Nattwardzgång, Barndop och flere Publique 330 Ceremonier mycken trängsel! måste upstå» (st prot). Bänkinredningen mm målades 1713 av Hans Brachwagen.50 De fyra bänkdörrar som används i ett skåp i vapenhuset i Granhults kyrka bör härröra från denna bänkinredning (se ovan). Fyllningarna är enkla, rektangulära med målade nummer. Läktare »Detta åhr 1687 d. 27 octob: begynte Snickarne Olof Torson i Hult 51 och Erland i Wysinge på Lecktare arbetet och kåstades därpå som följer: . .. i Arbetslön för Lecktare arbetet bekom Lens- mannen Olof Torson i Hult 10 Dr Smt. Ehrland Snickare för benke arbetet på Lecktaren och det Vtskurne snickare arbetet på Lecktare framstycket, det han mestadels giorde på sitt eget kosthåll be- kom han först 11 Dr Smt noc 4 Dr Smt noc 3 Dr Sij: My:» (räk). 1713 målades läktaren samt bänk- inredningen av Hans Brachwagen (not 50), som erhöll 50 dr. Läktaren var placerad i väster och prydd med målningar av »Apostlarne och några andra helgon. Under detta står åretalet 1690, med vapnet en fläckt Örn» (inv 1829). 52 Läktarens bröstning har bevarats i tre delar. Två av dessa om vardera fyra fyllningsfält hänger nu i den nya kyrkan under dennas läktare (fig 341- 342), den tredje om två fyllningsfält används som ante- mensale på sakristians altare (fig 359). Barriären är rikt snidad och indelas genom pilastrar och båg- ställningar. Ornamenten är utförda i plattskärning. Målad i blått, svart, rött, grönt och gult. Central- gestalt har varit Kristus som Salvator mundi. Till höger om honom står Mose med lagens tavlor, Petrus med nycklar och bok samt en skrivande evangelist. Till vänster Aron i översteprästdräkt, evangelisten Johannes samt de två återstående evangelisterna utan särskiljande attribut. De båda apostlar som framställs på det nuvarande ante- mensalet är Tomas och Andreas. Målningarna är mycket lika de dekorationer som Brachwagen vid ungefär samma tid utförde på läktaren i Dädesjö kyrka (ovan fig 253-254). Nummertavlor De två nummertavlor i empirestil, som på 1790- talet skänktes till kyrkan av bruksinspektorn på Fig 339. Bevarade delar av kyrkans predikstol, mon- terade som »tavlor» 1893. Predikstolen utfördes 1699 av Torbern Röding. Foto 1968. Remaining parts oj a pulpit, made in 1699 by Torbern Röding. Fig 340. Två av Jjudtakets putto- figurer. Har tillhört den av Torbern Röding år 1699 ut- förda predikstolen. Jfr fig 339. Foto 1968. Two oj the putt i from the sounding-board oj the pulpit made in 1699 by Torbern Röding. Cf Jig 339. 1-~~ ~ - · 331 332 Fig 341- 342. Bevarade delar av läktarens bröstning. Läktaren utfördes 1687 av snickarna Olof Torson i Hult och Erland i Wysinge. Figurmålningarna, som visar Kristus som Salvator mundi, Mose, Aron, aposteln Petrus samt de fyra evangelisterna, är utförda 1713 av Hans Brachwagen. Se även fig 359. Foto 1968. Remaining parts af the gallery barrier. The gallery was built in 1687 by Olof Torson af Hult and Erland af Wysinge. The figure-paintings represent "Salvator mundi", Mose, Aaron, St Peter, and the Jour evangelists. The paintings were executed in 1713 by Hans Brachwagen. Fig 343. Dopfunt av sandsten. Tillhör den i Småland vanliga fabeldjursgruppen. Omkring 1200. Nu i SHM. Foto SHM 1972. Sandstone baptismal font, c 1200. The font betongs ta a group, common in Små- land, which is decorated with fabulous beasts. Klavre, är nu uppsatta i nya kyrkan (fig 366). De äldre nummertavlorna är ej bevarade. Dopredskap Den gamla dopfunten förvarades i magasinskällaren fram till 1878, då den såldes till SHM (inv nr 6158). Dopfunten (fig 343) är av sandsten med skulpterad ornering. Cuppan är cylindrisk med centralt uttömningshål, den koniskt uppbyggda foten är indelad i två våningar. Cuppan indelas genom en rundbågsfris i sju bildfält prydda med fabeldjur samt i ett av fälten en man med sköld och höjt svärd. Ett av fyrfotadjuren håller en korsstav. Upptill begränsas frisen av en flätbård, nedtill av ett sicksackband. Foten består nederst av en tunn, fyrkantig skråkantsockel, som av- smalnar uppåt och övergår i en kraftig, cirkelrund repstav ur vilken det sticker fram huvuden och framben av lejonliknande odjur med lockiga manar. Ovanför repstaven tillkommer en motsvarande sektion med utskjutande odjur. Ytorna mellan dessa utfylls av fabeldjur i relief. Funtens höjd 87 cm, cuppans diameter 70 cm. Cuppan har nu en genomgående, horisontal spricka och även nedre delen av foten är något skadad. Nottebäcksfunten tillhör den i Småland vanliga sk fabeldjursgruppen och överensstämmer till största delen med de tidigare behandlade funtarna i grannkyrkorna Sjösås, Drev och Dädesjö (se ovan resp kyrkor). Omkring 1200. INREDNING OCH INVENTARIER 1693 omtalas »Ett Messingz Mulööga Wtj funthen förährat till Kyrkian af then gamla jupe sleckten i Hårshaga nempligh Olof Jupe Anno 1597» samt »Ett messingz becken i funthen för- ährat Kyrkian af Gamble Lensmannen Mons Skalle och Hans Hustru Segre Carlsdåtter i Nyb- belle Anno 1685» (inv). Ännu 1829 upptages »En stor Oval Dopskål med fat dertill af Messing och utan inskrift» (inv). Dessa är ej bevarade. Fatet till dopbäckenet uppges 1833 ha blivit använt till bokstäverna på den nya kyrkans inskriptionstavla (inv). Ciborium 1878 lät Nottebäcks församling även försälja ett ciborium till SHM (inv nr 6158: 3). Ciboriet, som saknar lock, är av förgylld koppar (fig 344-345). Den runda foten har en graverad, sexpassformig ornering, skaftet är cylindriskt med sexkantig nod. Det likaså sexkantiga oblathuset pryds av sex pånitade runda medaljonger med reliefframställ- ningar. Två av dem visar Bebådelsen: tv står ärkeängeln Gabriel med ena handen höjd i talegest, i den andra ett språkband utan text. Maria trycker en bok mot sitt bröst med den högra handen, den vänstra är höjd . Bakom henne står en urna med höga blomstänglar, sannolikt liljestänglar som symbol för gudsmoderns renhet och kyskhet. De övriga medaljongerna utgörs även av par och visar Kristi gisslande samt Kristus på korset om- 333 NOTTEBÄCKS GAMLA KYRKA Fig 344. Ciborium av förgylld koppar från 1300-talet. Locket saknas. Nu i SHM. Foto SHM 1972. Copper-gilt ciborium; 14th century . The cover is missing. given av Maria och Johannes. Till ciboriet har ursprungligen hört ett pyramidformigt, sexkantigt lock. Nuvarande höjd 19,5 cm. Reliefframställ- ningarna är till sin typ höggotiska och ciboriet kan dateras till 1300-talet. Ytterligare ett medeltida altarkärl har delvis bevarats, nämligen foten till en monstrans (fig 372), nu monterad som ljusstake (se nedan). 334 N attvardskärl I inventarieförteckningen år 1693 upptages följande kärl: »Kyrkio-Kalken och pateen ähro förgyllte innan till wäga 32i loodh een stoor förgylt Knap på Kullefoothen, ähr these mycket gamla book- stawer som bemerkia åhretalet när han giordes, ty samma knap wart intet förendrat då kalken och pateen omgiordes i Ekesiöö Anno 1683. A. be- merker Anno/I. bemerker Ett tusen / V. bemerker femb hundrade / 2. bemerker 20. / I bemerker Ett. - 1521 - G. merker för gemacht eller giord. mitt i pateen står Gudz lamb medh sin seger fan. Sochnebudzkalken af hwijth Silfwer medh pateen weger 9 1/4 lood. Teenkanna om 4 Marker, ähr förährat till Kyrkian af Sal: Fendrich Swen Kiempes i Skrufz Enkia, H: Catharina Fredrichsdåtter Anno 1681. står på Kannan hennes sons nampn Gustaf Swen- son . Teen ask til oblater om 1 Mark och gifwen till Kyrkian af samma Gustaf Swenson Anno 1683. En lijten teen flaska till Sochnebudh af Pastore Nils Örnecrantz åth Kyrkian förährat Anno 1684.» Inget av dessa föremål är bevarat. I maj 1808 hade man »med grämelse funnit det Tjufwar ut- stött Fenstret på wår Sacristiga . . . sönderbrutit alla 3 låsarna för den stora jernbeslagna kyrke- kistan, och utur den bortröfvat en därstädes för- warad förgylt wälarbetad Silfwer Kanna om 96 lod en förgylt silfwerkalk af uphögdt arbete och bilder tillika med Patenen en förgylt silfwer oblate ask . . . » (st prot). Ny kalk och paten anskaffades 1810 och används nu i den nya kyrkan (fig 368). Den socken- budskalk med paten som anskaffats 1778 förvarades däremot i prästgården och undgick på så sätt att bli stulen och är fortfarande i bruk (fig 369). Brudkrona 1693 omnämns likaså »Brudekronan af Silfwer förgylt aller öfwer, bestående af 8 stora och 8 små Spijrer medh 16 stycken röda stenar Wtj; wäger 53 lood, ähr Kiöpt för Kyrkians penningar hoos Gulsmeden i Ekesiöö Anno 1659 för Henne tages ti ll Kyrkian i Leja 8 öre Sij : My:t än i Pastoratet men Wthan Sochnes 12 öre Sij: My:t.» (inv). Brudkronan omnämns ännu 1833, däremot inte 1868 och har tydligen sålts. Ljusredskap »En Jern Liuse Krona förteent medh fyra armar och pipor, een Koppar Knapp medh Messingz lööf Wthj, som een måne och skierna giord, Lius- armarna åfwan öfwer tre Messingzbelethe fäste i Liuse Kronskaftet förährat till Kyrkian att hafwa på lechtaren af Pastore Nils Örne-Crantz Anno 1689» har ej bevarats och ej heller »En Liusarm på Predijkstolen medh twenne lamper och pipor, samt en Messingz Knap medh een spets att settia wax- lius på och der unner een messingz sneckia, denne Liusarm ähr kiöpt för kyrkians penningar Anno 1684» (inv 1693). Däremot överfördes till den nya kyrkan de tre ljuskronor av vilka en skänkts 1658 av majoren Nils Jonsson på Reda, en 1718 av Margareta Klingspor på Libbhult och en inköpts 1709 genom pastor Fornander (se nedan). Den stora altarstaken, som skänktes 1665 av Johan Drake på Libbhult, samt ytterligare en kandelaber från 1600-talet och den av ett medeltida altarkärl gjorda ljusstaken används likaså i den nya kyrkan (fig 370-372). Textilier Av de gamla textilierna återstår endast två kalk- dukar från 1600- och 1700-talen som förvaras i INREDNING OCH INVENTARIER den nya kyrkan (fig 374, 375) samt en kollekthåv (fig 376). 1693 upptages bl a »En gammal röötygz Alther Kappa med 41 stycken Koppar roser wäl Vtharbethade». 1725 upptages inte mindre än 4 mässhakar: » 1 st. Röd Gyllendukz mässehake något Sliten. 1 st. grön Dito med Rödt Kors. 1 st. Dito med Guld och Silfwer roser i wäfwen, gam- mal. 1 st. Dito Randig af Blommerat Sidentyg med guldtrå, och med Silfwer Kors.» 1829 finns utöver de nämnda kalkdukarna kvar endast »Ett altarkläde af rödt Damast utan Inscription. Ett d0 af grönt Sammet, broderat med Drakiska och Klingsporska Vapnen. Inskriften lyder så: Johan Christer Drake: Margaretha Klingspor 1667» (not 58). Vidare anges att »Ti ll kyrkan finnes icke någon ny Messeskrud , utan endast en gammal Mässhake af svart kläde, förfärdigad år 1755. På framstycket är en silfvergloria omkring Jahve, på det andra stycket ett broderat silfverkors med Bokstäfverna: S:M:H:E:W:» Dessa textilier såldes senare. Övriga inventarier Baner, sorgfanor, vapen eller rustningar fanns enligt inv 1829 ej i kyrkan. I samma förteckning upptages däremot fem stycken epitafier: l. Över löjtnanten Johan Örnecrantz, 1689 (nu i nya kyrkan, Fig 345 a- c. Ciboriets figurframställningar, jfr fig 344. Medaljongerna visar Bebådelsen, Kristi giss lande och Kristus på korset omgiven av Maria och Johannes. Foto SHM 1972. Figure representations on the ciborium infig 344. In the medallions are the Annuncia- tion, the Flagel/ation and Christ on the Cross flanked by the Virgin and St John. 335 NOTTEBÄCKS GAMLA KYRKA fig 377). - 2. Över prosten Sven Malmerus, 1770 (nu i nya kyrkan, fig 378). - 3. Över prosten Magnus Strandmark, 1784 (nu i nya kyrkan, fig 379). - 4. »På en liten tafla med träramm och glas deröfver, finnes skrifvit af Strandmarks egen hand följande öfver hans fru : 'Pastorskan Char­ lotta Sophia Cratz utvalda Liktext Ps: 116: v. 7, 8, 9. Var nu åter tillfreds min själ , ty Herren gör dig godb ; ty du bafwer uttagit mina själ utu dödenom, mina ögon från tårar, min fot från fall. Jag vill vandra för Herranom uti de lefvandes lande. Carisk rona den 29 Mars 1778.\> Ej bevarad. - 5. Över bandelsmannen Nils Myrbeck, 1813 (nu i nya kyrkan, fig 380). Övriga inventarier såsom straffstock, fattig­ stockar, brudstol, kistor och möbler har ej bevarats. Klockor I stapeln hängde såsom nämnts tre klockor, vilka alla överfördes till den nya kyrkan. Av dessa är numera endast lillklockan från 1744 bevarad (fig 381) medan de övriga omgjutits. 1693 upptages »I. En stor KJåckia i Stapelen ähr 5 alnar i widden omkring nedersta bredden, denna KJåcke är guthen här Wthe på backen emillan Prestegården och Kyrkian hwarest gropen ännu synes, Anno 1600. - 2. En mindre kläcka i stapelen på hwilken finnes ett märkie som een yxa, ähr i Påwe döm guthen och skall bemerkia S. Olofz yxa. - 3. Noch En mindre kläcka i Stapelen på hvilken denna skrift ähr guthen OReX glorie and R PtnKNL euro pace anno PCM0 +. Ähr kiöpt för kyrkians penningar Anno 1641 af Edel och Wlb: Johan Drake (not 58) som henne i Skåne Wthj Krigztijden bekommet hafwer. - 4. En lijten kläcka i Kyrkian ähr guthen i Ekesiöö på henne står IHS Anno 1645. desse boostawer ggiE betyda giord och guten i Ekesiöö ABS betyder ... derhoos detta merkie ...» (en korsad lie och en staga?). Av dessa klockor tycks två ha varit medeltida. Mellanklockans yxmärke överensstämmer med det på Granhults kyrkas storklocka, vilken kan dateras till 1300- eller 1400-talet (se ovan). Den ej korrekt återgivna texten på lillklockan, som alltså rövats i Skåne, visar att den var medeltida. Sanno­ likt utgjordes den latinska inskriften av den gamla klockbönen »0 ärans konung, Kristus! Kom med fred. År . .. » Klockan var möjligen gjuten av den i Skåne under mitten och slutet av 1400-talet verk­ samme Hans Ghyse från Stralsund eller någon av hans gesäller (se not 68). Den lilla klocka som bar årtalet 1645 kan ursprungligen ha varit en medeltida prim klocka. Storklockan och mellanklockan nedsmältes vid gjutningen av den nya storklockan 1878 medan lillklockan omgöts redan 1744 (se Nya kyrkan). Primklockan, »fordomtima nyttjad wid barndop och enskilt Nattvardsgång», beslöt man 1809 över­ föra till sockenstugan för att där användas vid sam­ manringningen (st prot). 1833 uppges den ha blivit stulen (inv). Fig 346. Nottebäcks nya kyrka fr n nordväst. Foto 1968. Nottebäck 11ew church from N E. 336 NOTTEBÄCKS NYA KYRKA Kyrkogården Nottebäcks kyrka med omgivande kyrkogård ligger vid landsvägen mellan Lenhovda och Vet- landa. Infarten till kyrkan är belägen vid en smal biväg. Den nuvarande stora kyrkogården (fig 347), som utbreder sig på båda sidor om tillfartsvägen, har utökats i flera etapper. I den södra delen ingår den gamla kyrkans begravningsplats, vilkens ut- sträckning framgår av de båda kartorna i fig 327 och 348. Kyrkogården inhägnas av stenmurar samt är planterad med gräs och lövträd. På båda sidor om tornet finns smidda järngrindar. I samband med den nya kyrkans uppförande i början av 1830-talet fick kyrkogården den rektangu- lära utsträckning som framgår av den sistnämnda 337 OTTEBÄCKS YA KYRKA Fig 347. Situationsplan, 1: 2 000. Uppm J Söder­ berg J966, komp! 1972. ------~J \ General plan. [EJ L VETLA DA ·> 0 M-10 1. KYRKA 2. A\AGASIN 0 10 20 30 40 50 60/v\,. Il 0 SJOSAS kartan från 1910. År 1834 planerades detta område och stenmuren uppfördes, »hvarvid Herr Löjtnant Aschan skänkte ett dyrbart jernstaket, som blifvit uppsatt på ömse sidor om Kyrkotornet.»53 Söder om kyrkogården låg stall samt magasinsbyggnader. Den gamla byggnad, det forna kornhuset, som nu ligger utanför den södra kyrkogårdsmuren, flyttades till denna plats 1939 (se ovan Gamla kyrkan). 1963 togs området norr om kyrkan i bruk som kyrkogård och 1968 planerades området väster om vägen. Söder därom ligger den gamla sockenstugan och skolbyggnaden, uppförd 1862. Den användes som skola fram till 1957 och moderniserades och in­ rättades till församlingshem 1962. Bland gravminnena märks ett antal äldre grav­ prydnader av smidesjärn, tillverkade vid Klavre­ ströms bruk inom socknen (se ovan fig 328- 332). Under 1800-talet har denna typ av gravminnen ersatts av gjutna järnkors med reliefdekor. 338 KYRKOGÅRDEN Fig 348. Nottebäcks skolhusplan och kyrkogård ';. 1910, efter karta av H Gierup. Smål Mus. f, ~ Nottebäck churclryard and surroundings in 1910. I From a map. Kyrkobyggnaden Kyrkobyggnaden är orienterad i öster- väster med tornet i väster. Kyrkorummet består av en stor, rektangulär sal med utbyggd, halvrund sakristia i öster (fig 350). Byggnaden är uppförd av gråsten, delvis med material från den gamla kyrkan, samt är utvändigt putsad och vitkalkad. Nedersta delen av murarna står oputsad och markerar sockel. Taktäckningen utgörs av plåt. Tornet uppbär en lanternin med låg huv krönt av ett kors. Lanterninen, som är av trä, är målad i vitt och rosa, korset förgyllt. Tornet är även försett med tornur med urtavlor åt alla fyra väderstrecken . Samtliga fönster i kyrkorummet, sakristian och i tornets bottenvåning, vilken används som vapenhus, är stora och stickbågiga. Tornets ljudgluggar är likaså stickbågiga. Huvudingången är belägen i tornets västra fasad och omges av en klassicerande omfattning. Ovanför ingången finns en inskrifts­ tavla med texten »BYGGD UNDER CARL XIV JOHANS REGERING 1832». Ytterligare två I I IJ I ' I ' I I ,,_ ______ _ I - - - -, I I I I II I II I I I ' ' ', \ I ' I I I ' r' I I 1 ' ' I I\ '~ ,' I I I ~ I I \ I I ' '~ ~IJ!ll!'~:":":'~~~~~~~ I' ,' ~ '\ ... ~....... :-- -- ----- r~- - -- -----1 ---,_:---- -, B ...... --- ... •• 1o ,.. .. ... • • ... ... 1'\I 1 : 1 0CllD ingångar finns, en i vardera långsidans mittaxel. Den södra är nu igensatt. En separat ingång till sakristian finns i öster. Kyrkans innerväggar är putsade och avfärgade i vitt samt avslutas upptill av en bred, profilerad taklist målad i grått, ljust violett, vitt samt guld. Innertaket består av ett flackt tunnvalv av trä målat i ljust grönblått. Altaret med klassicerande omfattning är placerat vid den östra väggen och omges av ingångarna till sakristian. Koret markeras endast genom det ett steg högre belägna golvet. Golven är lagda av bräder och fernissade. Fönster­ bågarna är målade i vitt, ka::marna i grått. Även dörrarna är målade i grått. På väggen under läktaren i väster har målats series pastorum för Granhult och Nottebäck. Den nuvarande utform­ ningen av kyrkorummet härrör från 1958. I in­ redningen ingår ett flertal av den gamla kyrkans inventarier. 7 - 725161 Granhults och Nottebäcks kyrkor 339 340 • Fig 351. Tvärsektion mot öster, 1: 300. Uppm J Söderberg 1966. Cross section, looking E. Fig 349. Tv. Nottebäcks kyrka från söder. Foto 1968. Opposite. Nottebäck church from S. 5 KARN IN G A-A . Dl/1.10 .0 1 Z 3 4 5 15 Mv. ......... 4 /ffj. :('j_ )... ~ ........ ~-=-=-=~-===.~----,.~~~~~~·----....~-:--~ ~ Fig 350. Tv. Plan, 1: 300. Uppm J Söderberg 1966. Opposite. Plan oj church. Fig 352. Ritning till ny kyrka av J A Wilelius, stadfäst 1827. YLA. Proposal fora new church by JA Wilelius, approved in 1827. I '• 341 NOTTEBÄCKS NYA KYRKA Byggnadshistoria 1791 väcktes såsom ovan nämnts förslag om till- byggnad av den gamla kyrkan och ritning utarbe- tades även av ÖIÄ (fig 334, 336). Några ytterligare åtgärder vidtogs emellertid inte utan man nöjde sig med en reparation av byggnaden. En sammanfatt- ning av förloppet vid den nya kyrkans tillkomst, åren 1828- 1837, gavs 1838 i Växjö Stifts-Tidningar, av vilken följande är ett utdrag: 54 Behovet av mera utrymme i kyrkan blev dock med varje år mera kännbart, och år 1824 blev frågan å allmän socken- stämma ånyo väckt av herr Bergs-Rådet Aschan, som även gav första förslaget att Granhults för- samling borde inbjudas till sambyggnad, vilket dock av denna församlings ledamöter med häftighet bestriddes. Emellertid beslöts att Nottebäcks för- samling skulle företaga förberedande åtgärder till 342 kyrkobyggnaden, medelst framkörande av sten från varje hemman och kyrkokassans ökande genom frivilliga bidrag. Härmed skedde början av herr bergsrådet Aschan, som år 1825 skänkte 133 Rdr 16 sk Banco till kyrkan . Genom ymniga frivilliga bidrag växte kassan, som år 1824 blott besteg sig till 1886 Rdr 13 sk. år 1831 till 3 149 Rdr 30 sk. År 1828 höll stiftets biskop sammanträde med Nottebäcks och Granhults församlingar i avsikt att förena dem om sam byggnad, vilket dock avlopp fruktlöst. - Under v. pastor Linners55 verksamma ledning blevo med allvar och drift alla förberedande anstalter vidtagna vilket var så mycket angelägnare, som försam lingen vid ovannämnda sammanträde förbundit sig att hava kyrkan färdig till år 1833. År 1828 blev grunden till nya kyrkan lagd, men F ig 353 a- b. Interiör mot öster och väster . Foto 1968. Jnterior, looking E and W. genom väckt rättegång med Granhult, som under tiden av Kungl Maj:t blivit dömd till sambyggnad, måste arbetet vila det följande året, och först efter träffad förening med Granhult, kunde arbetet med allvar bedrivas. Våren 1831 börjades murningen, vilken, i jämn- bredd med träarbetet, så fortskyndades, att den nya kyrkan med tak och golv var färdig att till gudstjänst begagnas vid slutet av hösten samma år. Följande året uppmurades tornet till fullo och rappningen verkställdes, allt under v. pastor Linners ledning, som därvid biträddes av en bygg- nadsdirektion, sammansatt utav medlemmar ifrån båda församlingarna. Då kyrkobyggnaden börjades, besteg sig kassan BYGGNA DSHJSTORIA till 3 149 Rdr 30 sk. , genom Nådigst beviljade kol- lekt- och stamboksmedel hava influtit 2 335 Rdr 30 sk. samt genom överenskommelse med Granhult 1 333 Rdr 16 sk. Med ovanstående summor har kostnaden blivit bestridd och för närvarande äger kyrkan en behållning av 686 Rdr 14 sk. 5 rst. varmed man hoppas kunna bestrida målningen, vilken är beslutad att ske under sommaren 1838.- Kyrkan invigdes den 20 augusti 1837 av biskop Tegner, som hårt klandrade granhultsborna för deras motstånd mot nybyggnaden (se Bilaga). Byggnaden uppfördes efter en ritning signerad av Johan Abraham Wilelius,56 och daterad den 12 juni 1827 (fig 352). Ytterligare ett förslag har beva- rats, där sakristian är något förändrad , altar- 343 i OTTEBÄCKS NYA KYRKA väggen rikare artikulerad, bänkkvarteren rektangu­ lära samt en bred västläktare tillagd.57 Man har dock även för inredningsarbetet i huvudsak följt den första ritningen frånsett läktaren i väster. För murningsarbetet svarade murmästaren Peter Olsson från Uråsa, för träarbetet, däribland även predikstolen, byggmästaren Jonas Pehrsson i Benestad, Aringsås. 1833 i augusti hölls syn på den nya kyrkan. Beträffande kyrkans murar, fönster etc hade inga avsteg gjorts från ritningen. Däremot hade byggmästaren, »med någre af församlingens medlemmars bifall , begagnat hanbjälkarne 6 alnar och 6 tum i stället för valfbågar, hvarigenom taket icke fått den rundel som ritningen utvisar ... Vid altaret har äfven Byggm. gått ifrån ritningen på någras begäran; det utgör nu en half cirkel . .. Trappan i tornet afviker ock från Ritningen» (hand I). Genom sänkningen av taket omöjliggjordes Wilelius monumentala utformning av altarväggen. Den kraftiga, horisontala gesimsen slopades och den höga rundbågen omvandlades till en låg tre­ kantsgavel. Indragningen av partiet innanför båg­ ställningen slopades likaså (fig 350, 351). Målningsarbetet utfördes av målaren Lindblom ommaren J838. Enligt protokollet skulle »Läktaren och Predikstolen strykas med ljus perlfärg och Stolarne uti Kyrkan med något mörkare. De fyra pelarne under Läktaren målas Porphyrbruna och stänkas. Lika å pelaren under Predikstolen. Alla dörrar måla inåt kyrkan med perlfärg; men ut­ vändigt ljusbruna» (handl). Även tunnvalvet må­ lades med pärlfärg. Däremot beslöt man att altar­ ringens balusterdockor skulle marmoreras. För­ gyllningen av predikstolens li stverk, altaruppställ­ ningens strålsol och läktarens mittornament ut­ fördes av »Hr Eksand ifrån Wexiö» som även svarade för snidningen av de sistnämnda. l 842 uppsattes altartavlan (fig 358). Senare förändringar J893 ansågs kyrkan behöva repareras invändigt och bl a omputsas (st prot). Därvid väcktes förslag att den gamla altaruppsatsen skulle renoveras och åter användas som altarprydnad, vilket skett i Aseda. Detta arbete hade utförts av målaremästare G Berggren i Gränna, som fick i uppdrag att även stå för arbetena i Nottebäcks kyrka. Förutom om­ målning och lagning av altaruppsatsen skulle denne »på ett enkelt men värdigt sätt dekorera koret, marmorera dess pelare, omförgylla dess sol». Altartavlan skulle placeras mellan de båda fönstren vid predikstolen. »Sedan de fyra evangelisterna, som tillhört gamla kyrkans predikstol , blifvit kyrkan nedburna och beskådade» beslöts att även dessa skulle repareras och uppsättas över sakristians dörrar (fig 354). All övrig inredning skulle även ommålas. Bänkarna målades i ekfärg, likaså kyr­ kans dörrar, takgesimsen i olika tonfärger samt guld, altarringens balusterdockor i ljus marmor och guld, nederdelen i mörkare marmor. Läktarbarriä­ ren målades i tonfärger med dekor i guld och orgeln i samma färger. Predikstolen målades i samma ton­ färger som läktaren och försågs med skurna, för­ gyllda ornament. Målningsarbetena var slutförda i juli 1894. Några år tidigare hade man beslutat att anskaffa två nya kaminer till kyrkorummet och en till sakristian (st prot 1888). Dessa fanns kvar till 1931, då en värmeledning anläggning med lågtrycks­ ångsystem inrättades efter förslag av arkitekt P Boberg, Växjö. Pannrummet förlades till källar­ utrymmet under sakri tian. Ett restaureringsförslag, utarbetat av samme arkitekt, förel åg i januari 1932 och ledde till följande åtgärder: Yttermurar och puts lagades och avfärgades och avtäckningsplåten er­ sattes av koppar. Lanterninens brädklädda väggar liksom urtavlorna ommålades. Värmeisolering före­ togs av golvet och vindfång inrättades mellan vapenhus och kyrkorum och vid sidoingångarna. Bänkinredningen ombyggdes och de främre bän­ karna borttogs för att öka korutrymmet. Vidare om­ målades interiör och inredning. Inredningen hölls »i en pärlgrå färgton med uppläggning och idrag­ ning av något rikare färginslag i fyllningsfriser och kälningar». All gammal förgyllning sparades och bättrades. Altaruppsatsens ursprungliga färg framtogs och övriga äldre träinventarier konser­ verades av konservator S Sundbaum. Predikstolen kompletterades vidare med ljudtak. 1954 restaurerades tornuret och försågs med nya urtavlor. Beslut om ny restaurering av kyrkan fattades 1956. Förslaget utarbetades av arkitekt Georg 344 BYGGNADSHISTORIA Fig 354. Interiör mot öster före 1932 års restaurering. Färgsättningen härrör från 1893 års restaure- ring. Foto S Brandel J 921 , A TA. Interioi-, /ooking E, before the restoration in 1932. The co/ouring is from the restoration in 1893. Rudner, Stockholm. De utvändiga arbetena innebar rengöring och ilagning av fasaderna samt frilägg- ning av sockelpartiet. Interiören ommålades och den södra ingången igensattes för anordnande av en dopplats. I fråga om målningen återgick man delvis till den äldre färgsättningen från 1894. Vidare tillkom ny armatur och nya nummertavlor samt series pastorum under läktaren. Den gamla kyrkans triumfkrucifix samt S Olovsbild uppsattes i koret. Sakristian erhöll ny inredning. Värme- systemet ersattes med varmvattenuppvärmning via oljeeldning. För konserveringsarbetet svarade kon- servator Carl Otto Svensson. Återinvigningen skedde i november 1958. 345 Ciuil .1r k111 l1•k .. n I Jol1 1, g . 346 Inredning och inventarier Altaranordning Altaret utgörs av ett enkelt träaltare placerat mot den östra kortväggen . Det inramas av en arkitek­ tonisk uppställning i nyantik stil med kraftiga pilastrar uppbärande en trekantsgavel med triangel med Jahves namn och strålsol (fig 353). Den halv­ runda altarringen har svarvade balusterdockor, marmorerade i rödvitt, träöverliggare samt knäfall klätt med grågrönt ylletyg. Den nuvarande färg­ sättningen härrör från restaureringen 1957- 58. Altarprydnaden utgörs av en stor altaruppsats i barockstil, övertagen från den gamla kyrkan . Altaruppsatsen (fig 355- 357) är skulpterad i trä samt målad och förgylld. Det rektangulära mitt­ partiet, vilket domineras av en kalvariegrupp, dvs Kristus på korset omgiven av Maria och Johannes, inramas av två kolonnetter, som uppbär ett kraftigt entablement med ett rikt dekorerat överstycke. Sidostyckena utgörs av kraftiga akantusrankor samt två profilörer i form av änglar, vilka ursprungligen sannolikt hållit Kristi pinoredskap. I överstyckets rika akantusornamentik har infällts en oval medaljong med en framställning av Kristi grav­ läggning (fig 356) samt i hörnen vapensköldar med ätterna Drakes och Klingspors vapen. Krönande figurer är två basunblåsande putti samt den åter­ uppståndne Kristus. Uppsatsen har nu två predellor, av vi lka den undre är ett sent tillägg. I den övre predellans textfält står: »Guds Huus och Namn til Ähra och Nottebecks Kyrkia til Prydnad hafwer Öfwerstinnan / Wälborna Fru Margaretha Kling­ sporr58 til Enghult förährat thenna Altartafla til Åmin / nelse som skedde Åhr efter Christi börd 1702 then 31 Ocktober.» Den undre predellan har sedan 1958 inskriften: »Gud är kärleken I. Joh . 4: 8.» Tidigare kunde här läsas: »Renoverad af G. Berggren 1893.» Altaruppsatsen är målad i blått, rött, grönt, svart, guld och silver. Altaruppsatsen är utförd av växjömästaren Torbern Röding (not 35), som tre år tidigare även utfört den nya predikstolen (se ovan). Överstinnan på Libbhult, som var änka efter Johan Drake (not 58), betalade för arbetet 150 Dr (räk). Då altaruppsatsen åter kom till heders vid den ovan nämnda restaureringen 1893 förhöjdes den med den undre predellan, reparerades samt ommålades av målarmästaren G Berggren från Gränna. Vid restau­ reringen 1932 framtogs den ursprungliga färgsätt­ ningen av konservator S Sundbaum. Den nya kyrkan saknade fram till 1842 altar­ tavla . Troligen användes ett kors som altarprydnad, så som anges på ritningen i fig 352. Detta å r skänkte konung Karl XlV Johan en ligt ett tidigare löfte till församlingens kyrkoherde till kyrkan den olje­ målning, som nu är uppsatt vid dopplatsen på den södra långväggen. Oljemålningen (fig 358), som är utförd på duk, är osignerad . Motivet utgörs av Kristi gravläggning. I förgrunden ses Nikodemu i praktfull renässansdräkt samt Josef från Arimatea med den dödes kropp, i bakgrunden tre sörjande gestalter: Maria, ytterligare en kvinna samt Johan­ nes. Inramad i förgylld , ornamenterad ram , nedtill för edd med inskriptionsplatta. Höjd ca 240 cm. - Konserverad av konservator S Wahlgren 1937 samt 1958 av konservator C 0 Svensson. Målningen är en kopia efter den italienske må­ laren Michelangelo Caravaggios omkring 1602 utförda målning »Gravläggningen» (Vatikanen). Vid sidan av altartavlan har ett glaskors place­ rats. Det är utfört av skulptören Christer Sjögren på AB Lindshammar glasbruk. Skänkt 1970 av Erik Hovhammar. Sakristians altare har som antemensale två fyllningar från den gamla kyrkans läktarbarriär (fig 359). Målningarna av de båda apostlarna Tomas, med vinkel hake, och Andreas, med kors, är utförda 1713 av Hans Brachwagen (se ovan fig 341- 342). Framför altaret finns en knäfallspall från Fig 355. Altaruppsats av Torbern Röding 1702, ur prungligen i gamla kyrkan. Foto 1968. Reredos by Torbern Röding, 1702. Originally in tlre old clrurclr. 347 NOTTEBÄCKS NYA KYRKA 1696, tidigare använd i gamla kyrkan. Altar- prydnaden utgörs av ett krucifix med Kristusbild av förnicklad metall, omnämnt första gången 1879 (inv). Medeltida triumfkrucifix Ett triumfkrucifix (fig 363) från den gam la kyrkan är nu uppsatt på den norra väggen i koret. Kristus- figuren är skuren i lövträ samt krederad och målad. Överkroppen är lätt böjd mot höger sida, benen är helt raka och fötterna vilar mot en fotplatta. Det långa ländklädet med kraftig valk upptill faller rakt med v-formade veck i mittpartiet. Målningen är ej ursprunglig, ej heller den flätade törnekransen, som fått ersätta en ursprunglig krona. Korset har rakt avskurna, profilerade ändar med en stor, nedsänkt rundel samt i korsmitten en i relief skulpterad gloria. Hela korset är i övrigt dekorerat med små, nedsänkta rundlar. Korsstammen av- slutas med en tapp för fastsättning i en trabesbjälke eller krucifixstock. I korsändarnas rundlar står: »Sij Gudz Larnb / Som borttager / Wärldenes 348 Fig 356. Detalj av alta ruppsatsen fig 355. I den ovala medljongen ses Kristi gravläggning, vapenskölden längst tv visar ätten Drakes af Torp och Hamra vapen. Foto 1968. Detail oj the reredos in Jig 355. In the oval medallion is a representation oj the Entombment oj Christ. The shie/d to the far lejt shows the coat-of- arms oj the Drake fami/y . Synder.» Korset är målat i gulbrunt med mörkare ådring, de nedsänkta rundlarna i vitt, rött, blått och grönt. Målningen härrör från 1687 (räk). Figurens höjd 137 cm, korsets höjd 250 cm. Såväl Kristusfiguren som korset är av romansk typ. Krucifixet visar vissa stilmässiga likheter med krucifixet från Skirö kyrka (Sm), där Kristi kropp har samma insvängda kontur, och därmed med den gotländska krucifixtypen. 59 Dess enklare karak- tär tyder på att det är ett provinsiellt arbete, som dock kan ligga ganska nära förebilderna i tiden och ha utförts redan under början av 1200-talet. Nottebäcks kyrka har också ägt två förnäm liga processionskrucifix, av vilka det ena är bevarat och nu tillhör SHM (se ovan fig 337). Träskulptur En medeltida Olovsbild har övertagits från den gamla kyrkan och är nu uppsatt på väggen i korets sydöstra hörn. Figuren (fig 360-362) är skuren i ek, under- armarna och händerna, som ej är ursprungliga, Fig 357. Den korsfäste Kristus omgiven av Maria och Johannes. Detalj av altaruppsatsen fig 355. Foto 1968. Christ on the Cross, flanked by the Virgin and St John . Detail from the reredos in fig 355. Fig 358. Kristi gravläggning, kopia efter Michelangelo Caravaggios målning i Vatikanen från omkring 1602. Skänkt som altartavla till Nottebäcks kyrka av Karl XIV Johan 1842. Foto 1968. The Entombment of Christ. Copy of the Michelangelo Cara- vaggio painting in the Vatican, from 1602. The painting was presented as an altar-piece to the church by King Karl XIV Johan. Fig 359. Nedan t h. Sakristians altare. Som antemensale har anvä nts två fyllningar från den gamla kyrkans läktarbarriär (jfr fig 341- 342). Målningarna av apostlarna Tomas och Andreas är utförda av H Brachwagen 1713. Knäfallspallen bär å rta let 1696. Foto 1968. Bot/om right. A ltar in the vestry. Two panels from the gallery barrier have been used as an antemensale (cf Jigs 341- 342). The paintings representing St Thomas and St Andrew were executed in 1713 by H Brachwagen. The genuflection stool is dated 1696. 349 Fig 360. S Olov, höggotisk skulptu r av ek, 1300-talets början. Foto H Faith-E ll 1930, ATA. St Olov. Wooden sculpture, oak. Beginning of 14th century . 350 F ig 361. Sku lpturen fig 360 sedd bakifrån. Den runda öpp- ningen i bakhuvudet är sannolikt avsedd som reli kgömma. Foto H Fa ith-Ell 1930, ATA. The scu/pture in Jig 360 from behind. The opening in the back of the head is probab!y intended as a re/iquary . Fig 362. S Olov, jfr fig 360. Skulpturens händer och underarmar är ej ursprungliga . Foto 1968. St Olov, ej Jig 360. The hands and forearms are not original. 351 NOTTEBÄCKS NYA KYRKA • • däremot i mjukare lövträ. S Olov är placerad på en bänk av gotisk typ med höga gavelstycken, av vilka det ena är bevarat (fig 360). Fötterna trampar på en underliggare i form av en demon med grinande ansikte och svans, »trollet Skalle» (se not 37), medan de övriga attributen, krona, yxa och cibo- 352 Fig 363. Romanskt triumfkrucifix, provinsiellt arbete från början av 1200-talet. Målningen härrör från 1687. Foto 1968. Rood. Local work, early 13th century. The painting is from 1687. Fig 364. T h. Kristusbild från • krucifix, möjligen senmedeltida arbete från omkring 1500 eller utförd senare efter äldre förebild. Foto 1968. Opposite. Figure of Chris/. Possibly medieval, c 1500, or executed on a pattern of an older original. rium nu saknas. I bakhuvudet finns en rund öpp- ning, sannolikt avsedd som relikgömma (fig 361). Enstaka spår av kredering och färg återstår. För- gyllning på röd grund finns på hår och skägg, på manteln rött och guld och på dess foder blått. Höjd 141 cm. INREDNING OCH INVENTARIER Fig 365. T h. Sörjande Maria från kalvariegrupp, bygdearbete. Har troligen ingått i en altaruppsats från 1600-talet. Foto l 968. The mourning Virgin from a calvary group. Local work. Probably part of a 17th century reredos. Utmärkande för skulpturen, som är av hög konstnärlig kvalitet, är den mjuka draperibehand- lingen samt det karaktäristiskt utformade huvudet med mycket hög panna, insjunkna kindpartier och hårt krusat hår och skägg. Den kan stilmässigt sammanföras med den höggotiska skulptur som utgått från Linköping och dateras till 1300-talets början .60 Ytterligare två skulpturer, som ingått i den gamla kyrkans utsmyckning, förvaras nu i den nya kyrkan. Den ena utgörs av en Kristusbild från ett krucifix (fig 364). Figuren är defekt och saknar 353 NOTTEBÄCKS NYA KYRKA Fig 366. Nummertavla i empirestil, skänkt omkring 1794. Ursprungligen i gamla kyrkan . Foto l 968. Hymnboard, donated c 1794. Original/y in the old church. armar. Höjd 43 cm. Skulpturen kan vara senmedel- tida från omkring 1500 eller utförd senare efter äldre förbild. Den andra visar en kvinna, av ställ- ningen att döma en sörjande Maria från en kal- variegrupp (fig 365). Höjd 100 cm. Nu uppsatt i korets nordöstra hörn . Skulpturen, som är ett enkelt bygdearbete, visar stora likheter med figurerna på den predikstol och altaruppsats, vilka utfördes 1664 respektive 1687 av »mäster Johan» för Horna- ryds gamla kyrka (ovan fig 128-130). Den har tro- ligen ingått i den gamla kyrkans äldre altaruppsats från 1600-talet (jfr ovan). 354 Predikstol Predikstolen är placerad vid den norra långväggen. Den är utförd i klassicerande stil och har rund korg med fyrkantiga fält (fig 353 a). I fyllningsfälten finns skurna ornament: korslagda nycklar, lagens tavlor samt kalk. Det tillhörande ljudtaket kröns av ett klot med kors. Duvan är hämtad från den gamla kyrkans predikstol (se ovan). Målad i olika gråblå och gråa toner med förgyllda lister och ornament. Predikstolen var färdig 1833 och målades 1838 i ljus pärlfärg samt guld (se ovan). Vid renove- ringen 1893- 94 målades den i olika »tonfärger» samt erhöll de förgyllda ornamenten. Det nuvarande ljudtaket är utfört efter en ritning av arkitekt P Boberg 1932. Vid dennes restaurering ommålades åter predikstolen men återfick vid senaste restaure- ringen 1894 års färgsättning (se ovan). Bänkinredning Den slutna bänkinred ningen är indelad i fyra kvarter. Därtill kommer bänkar i koret (fig 353). Den är målad i gråbrunt med grönblå fyllningar . Bänkinredningen var färdig l 833 och målades 1838 i mörk pärlfärg (se ovan). 1894 ommålades den i ekimitation. Den nuvarande färgsättningen är från 1968. Orgelläktare Orgelläktaren är placerad vid den västra kortsidan och uppbärs av kolonner (fig 353 b). Barriären är målad i olika gråblå toner med förgyllda lister och ornament i guld . Kolonnerna är gråmarmorerade. Läktaren var färdig 1833 och målades 1838 i ljus pärlfärg medan det skurna mittornamentet förgyll- des (se ovan). Kolonnerna gjordes porfyrbruna och stänkmålades. 1894 målades barriären i tonfärger och speglarna fick målade ornament i guld. Orgel Orgelfasaden är utförd efter en ritning av arkitekten Ludvig Hawerman61 1856 (fig 353 b ). Orgelfasaden är målad i olika gråblå toner och lister och orna- ment är förgyllda. De båda puttofigurer som nu flankerar överstycket är hämtade från den gamla kyrkans predikstol (se ovan). Det nuvarande orgelverket är byggt 1963-64 av orgelbyggare Nils Hammarberg, Göteborg. Det är helmekaniskt och har 23 stämmor samt ljudande fasadpipor. Fasaden och det äldre orgelverket byggdes av J N, E och C Söderling62 i Göteborg enligt ett kontrakt av den 28 november 1855. Arbetet ut­ fördes 1857 och kostnaden uppgick till 3 100 riks­ daler (handl). Orgelverket hade 14 stämmor. Det renoverades och utökades 1888 av orgelbyggaren Carl Elfström från Ljungby samt 1913 av orgel­ byggaren Eskil Lunden, Göteborg Ufr ovan Däde­ sjö, s 248). Nummertavlor I. Två stycken nummertavlor i empirestil (fig 366) har övertagits från den gamla kyrkan och är nu placerade på vardera sidan om nordportalen. Den snidade ramen och ornamenten är förgyllda , själva tavlan svart. Nummertavlorna skänktes omkring 1794 av bruksinspektor Strömbom på Klavre. - 2. Två stycken stora nummertavlor i nygotisk stil. Ramarna målade i vitt, blått och guld. Tavlorna, som var placerade på altarväggen (fig 354), undan­ ställdes 1958. Beslut om att anskaffa dessa nummer­ tavlor fattades 1887 (st prot). Uppges i inv 1896 vara skänkta av komminister K A T Lindvall. 63 - 3. Två stycken nummertavlor, placerade på altarväggen (fig 353 a). Ramarna är målade i rött och guld, tavlorna klädda med mörkgrönt tyg, siffror av mässing. Anskaffade i samband med restaureringen 1957- 58. Dopredskap Dopfunten, som nu är placerad vid den norra lång­ väggen, är en kopia av den medeltida dopfunt (se ovan fig 343), som 1878 överläts till SHM. Den är en avgjutning i konststen, utförd av E Nordens Gipsgjuteri samt skänkt av de äldres arbetsförening 1937. Till dopfunten hör ett modernt dopfat av driven och hamrad mässing. Tidigare användes vid dop en skål av förnicklad mässing med hög, profilerad fot och pyramidformat, profilerat lock. Höjd 37 cm. Anskaffad under 1800­ talets senare del. Nattvardskärl Kalk av silver (fig 368), invändigt förgylld. Fyrkan­ tig fotplatta med avskurna hörn och små kul- I RED I G OCH I VE TARIER fötter, hög profilerad fot, runt skaft med tillplattad nod, stor bägarformad cuppa. Höjd 26 cm. Enligt stämplarna tillverkad 1810 av Carl Fredrik Wiken­ berg i Eksjö (mästare 1813- 1820). Den tillhörande patenen är helt slät och har förgylld ovansida. Dia­ meter 14,5 cm. Samma stämplar som kalken. För nattvardskärlen, som ersatte det 1808 stulna kyrk­ silvret (se ovan), betalades 63 Rdr 12 sk banco (st prot). Vinkanna av silver, invändigt förgylld . Rund, profilerad fot, päronformat liv, profilerat lock krönt av Agnus Dei med korsfana. På livet en kartusch av två korsade palmkvistar samt inskriften: »Se Guds Lam som borttager verldens synd.» På foten inskriften: »Minne till Nottebäcks pastorats kyrka af Filosofiae Doktor K. A. Th. Lindvall (not 63) efter en 45-årig Tjenstetid som Komminister där­ städes den 1 maj 1902.» Höjd 36 cm. Enligt stämp­ larna tillverkad 1902 av C G Hallberg, Stockholm. Oblatask av silver, invändigt förgylld (fig 367). Oval med bukigt liv, fyra gjutna fötter, locket krönt av ett gjutet blomornament. På såväl askens liv som lock graverade blad- och blomornament samt s-formade band. Höjd 17 cm. Enligt stämplarna tillverkad av Emanuel Forssman i Växjö 1857 (mästare 1847- 1879[1894]). Gåva av prosten B Petreen.64 Sockenbudstyg av silver. Kalken (fig 369) har hög profilerad fot med tre fastnitade, gjutna och förgyllda änglahuvuden på fotlisten , oblatgömma i noden och liten klockformad cuppa, invändigt förgylld. Höjd 14 cm. Enligt stämplarna tillverkad av Anders Castman dy 1778 i Eksjö (mästare 1771­ 1805[18 IO]). Den tilJhörande patenen är helt slät med förgylld ovansida. Enligt stämplarna till­ verkad av Adam Tillström i Växjö (mästare 1795­ 1837). Överförda från gamla kyrkan (se ovan). Brudkrona Modern brudkrona i förgyllt silver med akvama­ riner och bergkristaller, mellan spetsarna hängande hjärtan. Höjd 7 cm. Enligt stämplarna tillverkad av G F Hallengrens AB, Växjö, 1951. Gåva 1951 av de ungas sykrets i Flybo. Ljusredskap Ljuskronor av mässing: 1. Ljuskrona av sen­ 8- 725161 Gra.nhults och Notteb iicks kyrkor 355 Fig 368. Kalk av silver, tillverkad av C F Wikenberg i Eksjö 1810. Foto 1968. Silver chalice, made in 1810 by C F Wikenberg , Eksjö. 356 Fig 367. Oblatask av silver, tillverkad av E Forssman i Växjö 1857. Foto 1968. Silver bread-box, made in 1857 by E Forssman, Växjö. Fig 370. T h . Kandelaber av driven och punsad mässingsplåt med ätten Drakes vapen. Skänkt 1665 av J C Drake af Torp och Hamra. Ursprungligen på gamla kyrkans altare. Foto 1968. Opposite. Brass candelabrum with the Drake coat-of-arms. Donated in 1665 by J C Drake. Originally on the altar in the old church. Fig 369. Sockenbudskalk av silver med oblatgömma i noden . Tillverkad av Anders Castman d y i Eksjö 1778. Foto J 968. Silver viaticum chalice with bread-box in the knop. Made in 1778 by Anders Castman the Younger, Eksjö. Fig 371. T h . Kandelaber av gjuten mässing, mitten av 1600- talet. Ursprungligen i gamla kyrkan . Right. Mid-17th century brass cande!abrum. Origina!ly in the o/d church. Fig 372. Ljusstake. Foten av ursprungligen förgylld koppar har tillhört ett medeltida altarkärl från omkring 1500, tro- ligen en monstrans. Ljuspipan och droppskålen av gjuten mässing, barocktyp. Från gamla kyrkan. Foto 1968. Candlestick. The copper gift base was originally part of a late medieval alter vessel, probab!y a monstrance. Fig 373. Ljusstake, sk nattstake, av driven och punsad mässingsplåt. Barocktyp. Foto 1968. Brass candlestick. Baroque type. 357 OTTEBÄCKS YA KYRKA renässanstyp för sex ljus i en krans. Den profilerade mittstången kröns av en dubbelörn och avslutas nedtill med ett ändklot med profilerad knopp. Som ornament på mittstången tre drakornament. Ljusarmarna är s-formigt svängda med ett djur­ huvud på mitten och en maskaron vid fästet samt tallriksformad droppskål. Höjd 55 cm. Nu mon­ terad för elektriskt ljus. Hänger under läktaren. - Ljuskronan, som tidigare hängde i gamla kyrkan vid läktaren, »hafwer Edle och Manhaftige Hr. Maijoren Nils Jonsson till Heeda med sin hustru och styfbarn, till Kyrkian förährat Anno 1658» (inv 1693). - 2. Barockkrona för 12 ljus i två kransar. Mittstången uppbyggd av sex klot, nedtill avslutad av ett större klot och en kotte. Som krönornament sol och måne. Ljusarmarna har drakornament på mitten samt uddade dropp­ skå lar. Tre rader prydnadsarmar med klockfor­ made reflexornament, överst fackelliknande orna­ ment. På ändkulan inskriften : »DENNA : CRONA : ÄR: KÖPT : FÖR : KYRKIONES : MEDEL: ÅHR 1709. PASTOR : ANDREAS FOR­ NANDER» (not 34). Höjd 1I5 cm. Nu mon­ terad för elektriskt ljus. Hänger i mittgången närmast läktaren. Tidigare i gamla kyrkan, där den hängde i mitten. Den inköptes i Vimmerby för 73 Dr 8 öre (räk), men är med tanke på krönorna­ mentet troligen tillverkad på Skultuna bruk. - 3. Ljuskrona av senrenässanstyp för 12 ljus i två kransar. Profilerad mittstång med ändklot med profilerad knopp, som krönornament dubbelörn. S-formade ljusarmar med mittornament och runda droppskålar. En rad av volutformade prydnads­ armar. Höjd 78 cm. Nu monterad för elektriskt ljus. Hänger i sakristian, ursprungligen i gamla kyrkan. »Anno I 7 I 8 de. 6 Februarij af somnade i Herranom den Edla och Wählborna Fru Öfwer­ stinnan Margareta Klingspor (not 58) på Libbhult och Begrofz här i Kiyrkian de. 24 Martij, hon hafwer sin Graf under sin Stohl som är No 4. Till Testamente gafz efter henne Härlig Liuse Crona af Messing med 12 armar och pijpor. Samma Crona hänger aldra främmerst i Kyrkian i en jernlenck» (rep 1713- 21). - 4-5. Två moderna kronor för vardera 30 ljus i tre kransar. Hänger i mittgången. Den främre enligt inskrift skänkt 1920 av hemmans­ ägaren Gustaf Johansson, Boestad Skattegård, den andra 1924 av fru Charlotta Wiberg i Notte­ bäcks Ödegård. - 6-7. Två små kronor för 4 ljus. Moderna. Hänger i sakristian. Inköpta 1958. I samband med restaureringen 1957- 58 tillkom takarmatur över bänkkvarteren i mässing och antikglas ritade av arkitekt Rudner. Detsamma gäller lamporna under läktaren och den stora lyktan i vapenhuset. Kandelabrar: I. Av driven och punsad mässings­ plåt för 5 ljus (fig 370). Hög, profilerad fot. På skaftet är fäst en vapensköld med ätten Drakes av Torp och Hamra vapen och initialerna I C D ( = Johan Christersson Drake, not 58). På foten inskriften: »E ·O· W ·B· H · H ·ÖFWERST· LIVT­ NANT · IAHAN · DRACKE ·FÖR· ÄRRAT· TILL· NOÄTA · BÄCK ·KI°YRKA·ANN0· 1665 · DHEN · 2 · NOVEMBER · LIIWSET · Li'"SE ·I· MÖRCKRET·OCH·MÖRCKRET·HAFWER· THET·ICKE·BEGRIEPIT ·K·S.» Höjd 48 cm. Ursprungligen på altaret i gamla kyrkan. En något mindre kandelaber skänktes vid ungefär samma tid till Sjösås kyrka av Johan Drake (se ovan fig 82). - 2. Av gjuten mässing för 3 ljus (fig 371). Rund, platt fot med uppstående kant, profilerat skaft, drakornament på ljusarmarna. Höjd 35 cm. Ur­ sprungligen i gamla kyrkan. Troligen från mitten av I 600-talet. Omnämnd i inv I 725 som gammal. - 3. Ett par av gjuten mässing för 7 ljus. Pro­ filerat skaft, rund fot. På den ena kandelaberns fot inskriften : »Gifna till Nottebäcks kyrka 25/ 12 1901 af J. P. Gustafsson och Lena Maria Jonsdotter i Bredhälla.» Höjd 70 cm. Tillverkade på Skultuna bruk, stämplade Nr I3. I sakristians fönster. - 4. Ett par av gjuten mässing för 3 ljus. Rund fot, balusterformat skaft. Empirestil. Höjd 33 cm. Uppges 1885 vara skänkta av prosten Rogberg65 (inv). Ljusstakar: I. Fig 372. Sexpassformad fot av ursprungligen förgylld koppar med sexkantig nod med små gotiska fialer i hörnen. I fem av nodens fält är ett x-formigt ornament ingraverat, i det sjätte ett A. Ovanför noden är fastsatt en ring med nedhängande liljeblad i genombrutet arbete. Ljus­ pipan med tillhörande droppskål är sekundära och gjutna i mässing. Total höjd 17 cm, diameter 17,5 cm. Foten och noden har ursprungligen tillhört ett medeltida altarkärl, sannolikt en monstrans, till­ 358 verkad omkring 1500, som senare omändrats till ljusstake och försetts med den nuvarande ljuspipan av barocktyp. Upptagen i .inv 1693 som »En gammal Liusestake af Koppar, giord som een Kalk i fothen, med een messings Liusepipa, på honom står detta merke A.» - 2. Ett par, s k nattstakar, av driven och punsad mässingsplåt (fig 373). Barocktyp. Höjd 15 cm. - 3. Ett par av gjuten mässing. Spiralvridet skaft, rund fot, skålformade, uddade droppskålar. Höjd 36 cm. Skänkta och förfärdigade av AB Bröderna Hammarströms Gjuteri i Klavre- ström 1955. Textilier Antependier: I. Av rött kläde med applikationer i gulbrun filt samt broderi i bomullsgarn, silver, paljetter och små glaspärlor. På sidorna bård av törnrosor, i mitten ringkors med blommor och texten »Kommen till mig.» Omkring 1900. Väl- bevarat. - 2. Av djupblå sammet med kors och strödda stjärnor i applikation och silverbroderi. Nedtill bård och frans. Ena sidostycket märkt: »Gust. Barthels. Göteborg.» Gåva 1926 av de äldres arbetsförening. - 3. Av naturfärgat linne med applikationer och broderi i blått och guld . Utfört av Sofia Widen 1952, skänkt av församlings- bor. Mässhakar: I. Av svart sammet prydd med silver- galoner och silverbroderier. På ryggsidan kors med törnekrans, på framstycket triangel med Jahve och strålkrans. Foder av brun linnelärft. Upptagen i inv 1868. - 2. Av violett sammet kantad med guldgaloner. På ryggsidan applicerat kors av grått siden med rika broderier i guld och olikfärgat silke, på framstycket mittbård i samma utförande, överst en broderad kalk. Violett foder. Skänkt midsommardagen 1925 av J P Karlsson, Lillåker. - 3. Av benvitt mönstrat venetianskt siden. Rika figurbroderier i guld, bomullsgarn och silke i kraftiga färger. På ryggsidan kors med Kristus- figur och två harpospelande änglar, på framsidan Kristi monogram. Rött foder. Signerad: »SSKT 1953 SBS» ( = Södra Sveriges Kyrkliga Textil Sigrid Birgitta Synnergren). Motto »Lovsång». Skänkt till kyrkoherdeinstallationen allhelgona- dagen 1953 av Nottebäcks kyrkliga syförening. Kalkdukar: 1. Av gult atlassiden med broderier i - -- ----·- ·- ·-- -- - --- -----·---~ INREDNING OCH INVENTARIER Fig 374. Kalkduk av gult atlassiden med broderier av 1600- talskaraktär. Från gamla kyrkan. Foto 1968. Chalice veil, yellow silk with 17th century embroidery. Fig 375. Kalkduk av vitt siden med reliefbroderier i guld och silver, daterad 1755. Från gamla kyrkan . Foto 1968. Chalice veil, white silk with gold and silver relief embroidery. Dona/ed in 1755. 359 NOTTEBÄCKS NYA KYRKA Fig 376. H åv med ring och holk av mässing, J 600-tal , pungen modern. Från gamla kyrkan. Foto 1968. Collection bag, 17th century. The bag is modern . Fig 377. Huvudbaner över löjtnant Johan Örnecrantz, död 1689. Ursprungligen i gamla kyrkan. Foto 1968. Funerary coat-of-arms of Lieutenant Johan Örnecrantz, t 1689. Frorn the old church. 360 olikfärgat silke och silvertråd (fig 374). I mitt- partiet Kristi monogram omgivet av en strålsol. Vid ena sidan initialerna I T. Mått 55 cm x 47 cm. Broderierna är av 1600-tals karaktär. Upptagen i inv 1696. Ursprungligen i gamla kyrkan. - 2. Av vitt siden med reliefbroderier i guld och silver (fig 375), i mitten ses Agnus Dei med korsfana. Vid ena sidan broderat »Ar 1755», vid den motstående initialerna D H. Kantad med gul silkefrans. Mått 40 cm x 40 cm. Ursprungligen i gamla kyrkan. Duken är något skadad. - 3. Av brunsvart sam- met kantad med silverfrans och med broderier i vitt si lke, silvertråd och paljetter. I mitten Kristi monogram i hörnen druvklasar och veteax. Skänkt av Hanna Rogberg (not 65) och Maria Charlotta Höglund den 18 april 1880 (inv). Kollekthåvar: 1. Ring och holk av mässing. Holkens ytterkant försedd med uddar. Diameter 13,5 cm. Svarvat träskaft. Pungen av röd , mönstrad sidendamast med frans och tofs av gu ld tråd . Ur- sprungligen i gamla kyrkan. Renoverad och för- sedd med ny pung 1935. Den gamla pungen var av röd sammet med guldspets samt fodrad med läder. Troligen identisk med den håv som omnämns 1696 (inv). - 2. Gjuten, rikt ornerad ring med akantus och fåglar samt holk av mässing (fig 376). Dia- meter 16,5 cm. Svarvat träskaft. Pungen har samma utförande som håv nr 1. Ursprungligen i gamla kyrkan. Renoverad och försedd med ny pung 1935. Den gamla pungen var av svart sammet med gul yllefrans. Troligen identisk med den håv som 1753 uppges vara förärad av »Capitainen Wälb. Hr. Stålhammar»66 (inv). - 3-4. Två moderna håvar av grön sammet med guldgaloner och rika broderier. Kormatta i flossa. Rutmönstrad med figurationer i form av timglas, kors, livsträd . Färger: tegelrött, blått, gult, grått. Enligt inskrift »Skänkt till Notte- bäcks kyrka år 1934 av fru Eva Ekströmer, Klafre- ström. Vävd av henne, hennes dotter Ulla och Edit Olovsson från Älmeboda.» - Matta i röllakan framför dopfunten . Rutmönstrad med figura- tioner. Färger: grått, vitt, rött. Signerad KLH 1964 AA VS ( = Kronobergs Läns Hemslöjd Alfhild Sandberg). Motto »Vägar, strömmar, liv.» Fig 378. Epitafium över prosten S Malmerus, död 1770. Figurskulpturerna är av sti len att döma äldre och utförda av Torbern Röding (jfr fig 340 o 355). Ursprungligen i gamla kyrkan. Foto 1968. Tablet in memory of Dean S Malmerus, t 1770. The figure sculptures seem to be older and are probably executed by Torbern Röding (cf Jig 340 and 355). From the old church. 361 NOTTEBÄ C KS NYA KYRKA Fig 379. Epitafium över prosten M Strandmarck, död 1784. Ursprungligen i gamla kyrkan. Foto J 968 . Tablet in memory oj Dean M Strandmarck, t 1784. From the old church. Fig 380. Minnestavla över N Myrbeck, död 1813. Foto 1968. Tablet in memory oj N Myrbeck , t 1813. 362 Gravminnen Ett huvudbaner över Johan Örnecrantz, 67 död 1689, ursprungligen uppsatt i den gamla kyrkan är nu placerat på den södra långväggen (fig 377). Det är skuret i trä samt krederat och målat i rött, blått, svart och guld. Höjd 200 cm. På den ovala inskriptionsplattan står textat med versaler: »Hans kongl Maij ts fordom trotienare och lieutenant / uthaf. Skånska cavaleriet ede . . h wälbördigh, nu mehra hos Gudh / saligh Her Johan Örnecrantz . .. gursten hwilcken wid en saligh dödh / afsombnade uthi Horna den 7e Aug . . ti Anno 1689. Då han uthi denna mödo / samma werlden hade lefwat 32: åhr. Dhen altzmechtige Guden förlähne honom / med alla Christrogna, en fröjdeful vpståndelse, på dhen stora Herrans / tilkommels dagh.» Höjd 205 cm. Renoverat och konserverat 1934 av kon- servator S Sundbaum på bekostnad av bruksägare Ivar Ekströmer, Klavreström. Epitafier: I . Över prosten Sven Malmerus, död 1770 (fig 378). Ursprungligen i gamla kyrkan, nu uppsatt på norra långväggen. Skulpterat i trä och genom breda lister indelat i fyra avdelningar. Krederat och målat, huvudsakligen i vitt, rött, grönt och svart. Epitafiet kröns av en sittande kvinnofigur i friskulptur. Med ena foten trampar hon på en dödskalle, i händerna håller hon kors- fanan samt kors, ankare och hjärta. Framställ- ningen symboliserar den kristnes seger över döden. I den övre inskriftstavlan, som flankeras av volut- formade ornament och basunblåsande putti i fri- skulptur står textat Jahve med hebreiska bokstäver. Den har ursprungligen omgivits av en strålsol. Fältet nedanför upptages av en stor inskriftstavla flankerad av musselornament med blommor samt akantus. Inskriften lyder: »Sveno Malmerus föddes anno 1678 den 24 juni / blev Phil Magister 1709 Rektor Scolae i Visingsborg / 1712 och ordinerad 1713 samt med Kungl. Majt:s nådigaste / fullmakt förordnad till Pastor i Nottebäck 1725 och Prost 1741död / 1770. År 1712 kom Herr Prosten uti ett Jjufligt äktenskap med / Kyrkoherdens uti Wies- Janda Herr Eliae Wiesels kära dotter / Wäläreborna Helena Elisabeth Wiesel som var född den 18-8/ 1690 saligt avsomnade år 1770 den 23-5, till äre- minne / detta epitafium upprättadt år 1746 in julio. / Liktal Ebr. 12: 1, 2 v. - /År 1937 är denna text uppmålad efter den i Nottebäcks kyrkas in­ ventarieförteckning bevarade avskriften.» Det ne­ dersta fältet har två ovala inskriftstavlor omgivna av draperier. Texten lyder: 1. »Liktext / Heb:XII.V: 1.2. / Låt oss med tolamod / löpa i then kamp som oss / förelagd är. och see på Jesum, / som trona begynt och fulkom / nat hafwer : hwilken tå han / måtte haft glädie led kor / set, och achtade intet / smäleken.» - 2. »Liktext / Psalm : 42,V:l2. / Hwad bedröfwar tu / tig, min siäl, och är så o / rolig i mig? Hoppas uppå / Gud : ty iag skall ännu / tacka honom, at han mitt / ansicktes hielp, och / min Gud är.» Höjd 223 cm. Epitafiets utformning är delvis förbryllande liksom diskrepansen mellan det uppgivna tiHblivelseåret 1746 och dödsåren 1770. Det förstnämnda årtalet är sannolikt fel­ aktigt återgivet i den citerade förlagan . Epitafiets ornamentik med akantus och musselornament är av 1700-talstyp och överensstämmer med inskriftens årtal medan däremot friskulpturerna tydligen är ut­ förda betydligt tidigare av Torbern Röding (not 35). Epitafiets putti har sannolikt i samband med konser­ veringen övertagits från predikstolens ljudtak (fig 340). Den krönande kvinnofiguren överensstämmer stilmässigt med altaruppsatsens profitörer (fig 355) och bör ursprungligen ha tillhört ett äldre skulp­ turverk. I inv 1829 beskrivs epitafiet på följande sätt: »Detta föreställer Englar med Segerfanan och Kor­ set, två basunande kring en strålande sol.» - 2. Över prosten Magnus Strandmarck, död 1784 (fig 379). Ursprungligen i gamla kyrkan, nu upphängt på södra långväggen. Kartuschformat med rikt snidat ramverk, krederat och målat i grönt, grått och gult. Inskriftstavlan svart med vit text. I ramverket ingår akantusornament, rosengirlander samt dödssym­ bolerna lien och de avmejade sädesaxen. Inskriften, textad med versaler, lyder: »Wandringsman / din medbroder i dödeligheten / Magnus Strandmarck / förtienar din upmärcksamhet Din hugkomst. / Han föddes av hederlig bondeslägt 1726 / blef / präst 1752. Magister 1754. Comminister 1767. /Amirali­ tetspastor i Carlscrona 1770. / Kyrkoherde i Notte­ bäck och Granhult 1778. / Prost 1780. / Död barn­ lös den 2 iunii 1784. / Försynen / gaf honom et sälJsynt lån av makalösa snilleshåvor. / Flit och idoghet / skaffade honom mångfaldige kund­ skaper. / Manligt talesätt, ömt och dygdigt hierta, / I RED I G OCH I VE TARI ER giorde hans stora embetsgåfvor nyttige. / Wärkande på åhörare -/ Hans / iordiska bekymmer lin­ drades af en wärdig maka / fru Charlotta Sophia Cratz. / Han dödde fattig på iordiska ägodelar / rik på efterlefwandes wälsignelser. / Ringa, men välmente minnesvärd, / som vänskapen och tack­ samheten ristat, / säg när vi tige, hvad vi mist, / när du, du icke kan utsäga hvad vi haft / i vår sälla Strandmarck.» Höjd 144 cm. - 3. Över handels­ mannen Nils Myrbeck, död 1813 (fig 380). Av tenn med graverad dekor och inskrift, uppsatt på en svart tavla. Inskriften lyder: »Här Förvaras Minnet / Af Handelsmannen Herr / NILS MYRBECK / Född d 7 Maij 1766 dog i C:krona d: 3 Ian: 1813 / Lofvad vare Herren, ty han hafver hördt / Mine böns röst - Herren är min Stark, / het, och min Sköld : uppå honom hop, / pades mitt hjerta , och mig är / holpet : och mitt hjerta är gladt, Och jag vill tacka honom / Med mine Viso. / D:Ps.- 28- 6-7.» Signerat »Grav:af I:F: Heland.» Jfr det liknande gravminnet i Granhults kyrka, fig 323. Övriga inventarier Bland övriga inventarier märks: En offerskål av silver, på fot med smalt brätte, skänkt enligt in­ skrift på foten den 4 juni 1949 av lärarinnan Elsa Berg. På brättet en text ur 1 Petr 4: 10. Höjd 10 cm, diameter 25,5 cm. Enligt stämplarna tillverkad av Nils Redeby, Stockholm. Karl XII:s bibel 1703 i svart skinnband med kungens namnchiffer i guld samt mässingsbeslag med namnchiffer. Ett beslag saknas. I bibeln följande inskrift: »Anno 1706 är denna heliga Bibel kommen till Nottebecks kyrckia, och effter höga Öfverhetz befallning inlöst för 20 Dr 21 sk Silfr Mynt Contant af kyrckiones bekostnad och Medel det Pastor Loci Andreas Fornander (not 34) testatim af Nottebeck Anno ut supra.» Järnbeslagen kista med två lås samt mynt­ springor i locket. Gråmålad. Höjd 46 cm, längd 93 cm, bredd 42 cm. Ståndur med svängt, vitmålat och förgyllt trä­ fodral (fig 354). Inskrift »S. A. Johnson Beda.» En­ ligt uppgift skänkt av socknens torpare. 1800-talets slut. Nu i församlingsbemmet. - Ett astronomiskt golvur, tillverkat och skänkt av kyrkoherde emeritus Klaes Ludvig Lunden. Fodral i furu , formgivet av 363 NOTTEBÄCKS NYA KYRKA arkitekt G Rudner. Signerad »N:R 47, år 1954 K. L. Lunden, Nottebäck.» Klockor Av de tre klockorna i kyrkans torn härstammar inte någon från den gamla kyrkan utan alla är gjutna under 1800- och 1900-talen.68 Den med palmettranka, profi lerade lister och girlander rikt ornerade storklockan bär följande inskrifter i versaler: 1. Runt halsen. »Till Notte- becks kyrka år 1878. Giuten hos C. A. Norling69 i Jönköping.» - 2. På livets ena sida. Text ur Johan- nes uppenbarelsebok 22: 17. - 3. På motstående sida. »Hör! I fria rymder skalla helga klockors ljud. / Se, de fromma, dem de kalla glada följa 364 Fig 381. Gamla lillklockan, om- gjuten i Jönköping 1744, troligen av Lars Arvidsson Junbäck. Nu i kyrkans vapenhus. Foto 1968. The small bel! from the okl church, re- cast in Jönköping in 1744, probab/y by Lars Arvidsson Junbäck. Now in the porch. deras bud! Följ mitt hjerta, följ , att fira andakts- stunden af ditt hopp / pekar icke templets spira mot den lj usa himlen opp?» - Diameter 114 cm. Vid gjutningen av denna klocka nedsmältes både den äldre storklockan och mellanklockan (se ovan Gamla kyrkan) . Mellanklockan, som har en likartad ornamentik av palmettbårder och profilerade lister, har runt halsen inskriften: »Gjuten till Nottebäcks kyrka af K. G. Bergholtz 70 i Stockholm år 1881.» På livets ena sida text ur Sv Ps 376: 1, på den motstående text ur Haggai 2: 10. Diameter 96 cm. - Kontrakt med K G Bergholtz om gjutning av en ny mellan- klocka slöts i början av år 1881 och klockan levere- rades den 30 september. Den totala kostnaden med frakt uppgick till I 760: 07. »Angående den nya ringklockan yttrade stämman, att klockan visade svåra fel i gjutningen och befinnes lagad i bottnen samt att ljudet derigenom blifvit skorrande. Stäm­ man förklarade derför enhälligt, att församlingen icke ville hafva denna klocka utan fordrar, att klock­ gjutare Bergholtz skaffar Nottebäcks kyrka en fel­ fri klocka med god klang» (st prot). Bergholtz be­ gärde att klockan skulle synas av två kompetenta fackmän, varvid konstaterades : »1 ° Att klockan har ett skorrande ljud, som troligen orsakas af de tvänne större s. k. munkar, hvilka finnas i platten invän­ digt. Dessa munkar böra afmejslas hvarigenom ljudet möjligen förbättras. 2° Om kJockans ljud därigenom ej förbättras borde den ej antagas.» Bergholtz erbjöd sig därefter att gjuta en ny klocka, vilkens storlek bättre skulle harmoniera med den andra kJockans klang. Denna nya klocka godkändes den 17 januari 1882. LillkJockan bar runt halsen inskriptionen : »0 Land, land , land. Hör Herrens ord .» På livets ena sida text ur Sv Ps 262: 7, på den motstående: »Till minne av / Anna Petersson född Wiberg / skänkt till Nottebäcks kyrka / av Augusta och Abel Kinelius / år 1931 / efter Frälsarens Kristi födelse./ Kyrkoherde i Nottebäck / var då Sven Stenvall. / Kyrkovärdar Melker Karlsson / och Gottfrid I REDNING OCH INVENTARIER Abrahamsson . / Gjuten av M. & 0 . Ohlsson i Ystad.» Diameter 84 cm. År 1886 har nedtecknats i ett av stämmoproto­ kollen : »Med anledning deraf att församlingens lilla ringklocka olyckligtvis blifvit spräckt, ansåg församlingen sig tillsvidare kunna betjena sig af de 2ne nya.» Någon omgjutning har inte företagits. Klockan (fig 381), som nu hänger i vapenhuset, bär följande inskriptioner: Runt halsen: »Halle-luia åt thet anda hafver Jofwe Herran» ; på livets ena sida: »När jag kallar med mit liud Jofwar iag min (H)erra Gud»; på motstående sida: »Hör mitt Jiud kom til Gud ty lyda här är sällas där» ; runt neder­ kanten : »Omgiuten i Jönkiöping Anno 1744» samt »lag ropar öfwer bärg och iord kom hit til mig och hör Guds ord.» Höjd 70 cm, diameter 52,5 cm. - Den äldre klockan, en medeltida klocka, hade kommit till Nottebäck som krigsbyte (se Gamla kyrkan). I räkenskaperna upptages utgifter 1743, »13/9 Gifvit till klåckegutaren i Jönköping i handpgr 60. - 2/ 10 till Per Jonsson i Lilla Hult för det han kiört lilla kJåckan till Jön­ köping 4. - » samt 1744, »5/9 gifwit till den lilla omgutna klåckan i Jönköping 45.24, dito gifwit till Klåckegjutaregesellen 2.28, till Per Jonsson i lilla Hult för klåckans hemförsel 5.- » Klock­ gjutaren i Jönköping är troligen identisk med Lars Arvidsson Junbäck.71 365 Noter l. En mängd uppgifter om förhållandena i Granhults och Nottebäcks socknar under olika tider finns att hämta i de uppsatser som ingår i Hembygdsboken Nottebäck­ Granhult, I- IV, vilken utges av Nottebäcks och Gran­ hults Hembygdsföreningar. 2. S Rogberg, Historisk Beskrifning om Småland, l 770, s 271 ff. 3. Se J Sahlgren, Namn och bygd, 1935, s 57. 4. K Kjellmark, Nottebäck- Granhults fornminnen, i: Granhult- Nottebäck lli, s JOI ff. 5. Uppgifterna om medeltida gårdar och deras ägare är hämtade ur L-0 Larsson, Det medeltida Värend. 6. Arvid Trolles Jordebok 1498, i: Historiska hand! 31. 7. Smdlands handlingar, KA. 8. Smdlands handlingar, KA. 9. Se P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar. JO. K Kjellmark var den som först uppmärksammade den sällsynta laven och skriver (a a, s l 15): »För att det ej skall bli glömt vill jag här omtala, att på spånen å kyrk­ väggen, särdeles på södra och östra sidan, före restau­ reringen växte ganska rikligt en sällsynt och märkvärdig lav, Evernia vulpina, vackert gröngul till färgen. Det egendomliga med den är, att den påträffats växande nästan huvudsakligen på medeltida träkyrkor samt att den förr använts som rävgift. Vid Granhult fanns den även å klockstapeln. 1887 tog jag denna lav på trätaket till en kyrkogårdsport vid Lidens ödekyrka i Ångerman­ land.» l I . Timmerbyggnader med snedställda långväggar före­ kommer framför allt i de norrländska kustlandskapen. Se S Erixson, Atlas över svensk folkkultur. 12. Jfr tex klockstapeln vid S Lars kyrka i Söderköping från J595 av högrest, gotisk typ. Se E Lundberg, Trä gav form, s 49 ff. 13. I artikeln Knuttimring i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid uppges felaktigt Granhults kyrka som ett exempel på sk halvtungknut. Rörande den medeltida timmertekniken se även E Lundberg, Trä gav form. 14. Jfr det likartat utformade gravminnet i smidesjärn på Drevs kyrkogård från 1799 (ovan fig 88). l 5. Exkommuniceringen spelade framför allt en stor roll under hög- och senmedeltiden men var tydligen även un­ der den äldre medeltiden ett starkt vapen i kyrkans hand. Om hagioskop (av grekiska hagios = helig och skopein = se) se vidare A Tuulse, Bönekamrar och hagioskop. 16. Bevarade träkyrkor av medeltida ursprung är i Småland, förutom Granhult, Bäckaby (nu i Jönköping), Haurida och Pelarne kyrkor. Se översikten Svenska träkyrkor, en guide av Erik Nordin. l 7. Om Tiohäradslagens kyrkobalk se Å Holmbäck cch E Wessen, Svenska landskapslagar, V, Uppsala 1946 samt L-0 Larsson, Växjö stift under 800 å r, 1972, s 25 ff. Larsson har feltolkat citatet ur kyrkobalken och låter det endast syfta på stavkyrkan. l 8. I Uppvidinge härad fanns även träkyrkor i följande socknar: Hornaryd, Eke, Älghult, Herråkra, Hälleberga, Ekeberga. Samtliga dessa är rivna. I de tre sistnämnda socknarna ersattes de av nya träkyrkor. I 9. Se E Eklwff, Svenska stavkyrkor; A Lindblom, Sveriges konsthistoria I; E Lundberg, Byggnadskonsten I. 20. E Bohrn, Södra Råda gamla kyrka. 21. Se M Ho/ren, Pelarne - en romansk träkyrka. 22. E Lundberg, Trä gav form, s 25. 23. Denna datering har även godtagits av författaren tidi­ gare i samband med beskrivningen av Eke medeltida träkyrka (ovan s 222 f) . 24. Se E Ekhoff, a a, s l 88. 25. Se E Lundberg, Byggnadskonsten I , s 169. 26. Esaias Tegner, f 1782, d l 846, tillträdde som biskop över Växjö stift 1824. Om Tegners förhållande till kyrkorna i Värend och den samtida arkitekturen se R Josephson, Tegner och konsten; E Gustafsson, Tegner, Brunius och Värends kyrkor; C E Göransson, Biskop Tegner i tradi­ tionen och i verkligheten samt M Ullen, Kyrkorna i Sjösås, ovan s 49 ff. 27. Se S Stenvall, Nottebäcks kyrkas 100-års jubileum, i: Nya Växjöbladet 29.11 1937 samt J Stenvall, Granhults kyrka. 28. Målningarna undersöktes 1969 av fil mag Inger Ahlstedt­ Yrlid och infrarödfotograferades (filmen exponerad efter 18 DIN med belysningavfotolampor2 x 500W, 3200° K). Fotot fig 298 är taget vid detta tillfälle. M lningarna framträder med denna teknik något tydligare. 29. Förlagorna hör hemma i nordeuropeisk manierism. Utdrivandet ur paradiset står nära ett stick av Raphae/ Sade/er efter Maerten de Vos 1583 medan Abrahams offer är p fallande besläktad med ett stick av Crispin de Passe i Liber Genesis, Arnhem 1616. (Uppgifterna lämnade av antikvar Sigrid Christie, Oslo.) Jfr även illustrationerna i Biblia. Thet är: All then helgha Scrifft på Swensko, tryckt i Liib::ck 1622. 30. Johan Christian Zschotzscher, f l 71 I, d 1766 i Växjö. Z utförde fram till 1759 en mängd kyrkodekorationer i Växjö stift. Jfr ovan Kyrkorna i Sjösås samt Drevs och Hornaryds kyrkor. Om Z se G Wilstadius, Johan Chris­ tian Zschotzscher. Hans liv och verksamhet som kyrko­ målare i Växjö stift. 31. Om prosten Sven Malmerus se epitafiet över denne i Nottebäcks kyrka (a°ravminnen). 366 NOTER 32. Daniel Siggonius, f 1710 i Hovmantorp, komminister i Nottebäck 1750, död där 1761. 33. Jfr ovan Kyrkorna i Sjösås, not 15. 34. Andreas (Olai) Fornander, f 1648 i Gränna, kyrkoherde i Nottebäck 1696, död där 1710. 35. Torbern (Torbiöm) Röding, f i Jönköping p 1670-talet, d trol före 1716 i Växjö, bildhuggare och m lare. Elev till Anders Ekeberg och en av de mest produktiva parock­ bildhuggarna i Växjö stift. Altaruppsat en i Nottebäck företer tora likheter med altaruppsatsen i Öja kyrka, utförd 1703. Se A Liepe, Bergunda och Öja kyrkor, 76 ff samt G Svahnström, Skulptur och m leri i Växjöstiftets kyrkor. 36. Stilbestämning och datering utförd tillsammans med antikvarie A Andersson, SHM. 37. Jfr R Norberg, »Trollet Skalle», Kalv Arne ön och Magnu Henrik on. - S Olovs och S Eriks ikonografi i ny belysning. 38. Zacharias (Laurentius) Schaederus, kyrkoherde i Notte­ bäck 1662, död 1683 . 39. Jfr A Andersson, Silberne Abendmahlsgeräte in Schweden aus dem XIV. Jahrhundert. 40. Se J Stenvall, En gammal m land kyrka inventarier, i: Smålands Posten 20.10 1952. 41. Jfr M Åmark, Sveriges medeltida kyrkklockor, 134. 42. Jonas Magnus Fries, f 1761 , d 1820, son till Elias Fries; klockgjutare, lä rling hos fadern, mästare i Jönköping 1787. Jfr ovan D ädesjö och Eke kyrkor. 43. Byggmästaren Petter Wiberg var bl a verksam vid kyr­ korna i Sjö s och Hornaryd ( e ovan be krivningen av de sa). 44. Ett stort antal s dana »likträn» har tillvaratagits på Älghults gamla kyrkog rd och förvaras i den nya kyrkans torn. 45. Se F Ho/mer, Stildrag i järnsmide konsten under romansk tid samt B Hel/ner och S Roth, Konstsmide. Historia och teknik. Sthlm 1960. 46. Gustaf Wrange/ af Adinal, f 1630, d 1688 p Kol hult i Nottebäck; fältmar kalklöjtnant, g m Maria Sporre. Se J Stenvall, Gustav Wrangel - ägare av Kolshult . 47. Om Kolshult och dess ägare se P G Vejde, Kronobergs läns herrg rdar. 48 . Olof (O/aus) Tempelman, f I 745, d I 816, arkitekt, pro­ fessor. Se ovan Dädesjö och Eke kyrkor, not 55. 49. Jfr proce sionskrucifixen från Ukna kyrka (Sm, SHM), Södra Björke kyrka (Vg, SHM) och Hanunarby kyrka (Sö, SHM). Processionskrucifixen har inte sällan före­ kommit i par, så finns tex två bevarade fr n Nävelsjö kyrka (Sm, SHM). Även i Nottebäck omtalas två kruci­ fix. Jfr artikeln Processionskors i Kulturhi toriskt lexikon för nordi k medeltid. 50. Hans Sigismund Brachwagen, f 1671 i Holstein, d 1751 i Växjö, m lare. Burskap i Växjö 1703 och flitigt verk­ sam i de sm ländska kyrkorna fram till 1748. Se G Wil stadius, a a, s 77 f. 51. Jfr ovan Granhults predikstol. 52. Om denna uppgift avser en äldre m lning är oklart. Vapnet bör vara ä tten Örnecrantz' vapen, jfr fig 377. 53- 54. Bihang till Wexjö Stifts-Tidningar för År 1858, N :o 5. Textcitaten s 342- 343 återge med moderniserad stavning. 55. Peter Linner, f 1802, d 1871 , komminister i Granhult 1833- 38. 56. Joha11 Abraham Wilelius, f 1801, d 1842. Omtalas som murargesäJJ 1821 , murmästare i Stockholm 1826. 57. Denna ritning, om förvaras i RA, är daterad den l2juni 1837, allts exakt tio r senare. Kyrkan var d redan sedan länge färdig och invigde den 20 augusti detta å r. Troligen har dateringen tillskrivit senare och en för­ växling skett av rtalet. 58. Margareta Klingspor till Libbhult och Änghult, d l 718 på Libbhult och begravd den 24 mars detta r i Nottebäcks kyrka »under sin Stohl som är No 4» (rep I713- 21 ). Gift 1658 med Johan Christersson Drake af Torp och Hamra samt Libbhult i Nottebäck socken och Bol i Sjösås socken, överste, död 1677 i slaget vid Land krona. Släkten sannolikt utdöd 1709. 59. Om dessa krucifix se A Andersson, Viklaumadonnans mästare. 60. Jfr Olov bilderna från V nga och Östra Ny. Se A Andersson, Medieval Wooden Sculpture in Sweden, 110. 61. Alfred Ludvig Ha werman, f 1821, d 1908, arkitekt, förste arkitekt i ÖIÄ och intendent för Kronans hus i Stock­ holm. Till han mest kända verk hör domkyrkan i Härnö and, Telegrafverkets hus i kv Aeolus, Stockholm samt Ore kyrka, Da. 62. J N, E & C Söderling orgelbyggeri i Göteborg, ett av de mest betydande i landet omkring 1800-talets mitt . Leve­ rerade mellan ren omkring 1830 och l 874 drygt I 50 orglar. Initialerna avser bröderna Johan Nikolaus (Nik las) S , Emanuel S och Carl Fredrik S. Se SvK, Sk band l : 2, not 41. 63. Karl Adolf Theodor Lindval/, f 1821 , d 1912, kommini ter i Nottebäck l 855- 1912. 64. Bengt Petreen, f l 784, d 1857, kyrkoherde i Nottebäck l 836, prost l 843. 65. Olof Henric Rogberg, f 1827, d l 903, kyrkoherde i Nottebäck 1877- 83, kontraktsprost i Uppvidinge. ­ Johanna (Hanna) Kristina Rogberg, dotter till 0 H R och Johanna Charlotta Vimmerstedt. 66. Bör avse Otto Fredrik Stdlhammar till Salshult och Eknaholmen. Kapten vid Kronobergs regemente 1719, död l 753. Ägde även Änghult i Nottebäcks socken, där flera av barnen föddes. Son till Jon Stdlhammar och Sofia Drake af Torp och Hamra, dotter till Margareta Klingspor och Johan Christersson Drake af Torp och Hamra (not 58). 67. Johan Örnecrantz, f 1657, d 1689 p Horna i Fagerhult socken (Kalm), löjtnant, son till Johan Mattsson Fors­ man, adlad Örnecrantz, till Lidboholm och Pil s i Sjösås socken och Elisabeth Nilsdotter. Brodern Nils Ö var vid denna tid kyrkoh~rde i Nottebäck {I 683- l 695). Släkten utdöd 1720. 367 GRANHULT OCH OTTEBÄCK 68. Se även J Stenvall, Kyrkklockor som sjungit i Notte­ 70. Kristian Gabriel Bergholtz, f 1839, d 1918, verksam som bäck-Granbult. klockgjutare 1874-1918 i Stockholm. Jfr ovan Kyrkorna 69. Carl August Norling, klockgjutare. Lärling 1839 hos i Sjös s. J A Beckman i Sthlm, gesä ll 1843, började verksamhet i 71. Se R Lindstam, Klockgjuteriet, en gammal Jönköpings­ Jönköping omkring 1845. Jfr ovan Drevs och Homaryds industri. kyrkor. Bilaga. Biskop Esaias Tegners tal vid invigningen av Nottebäcks nya kyrka den 20 augusti 1837. Ur Bihang till Wäxjö Stifts-Tidningar 1838, No 5-6. Sedan Biskopen, i anledning af I Corintb. 3: 16, talat öfver den ideella eller osynliga Kyrkan fortfor han: »Det är en s dan Församling, och den allena som med rätta kan sägas vara ett Guds Tempel. Den andra, den yttre, den synliga Församlingen hon är blott skuggan af den förra , dess fallna, dess ofullkomliga, dess fördunklade bild ; men det m ste vara dess bestämmelse att småningom närma sig sin föresyn, och genom allt högre och renare utbildning nalkas sitt yttersta syfte. Men p hvilken punkt af utvickling den synliga Församlingen ock m befinna sig, s behöfver hon dock alltid en samlingsplats, der dess ledamöter komma till­ hopa för en gemensam andakt. Det är väl otvifvelaktigt att Gud bor öfverallt, och det vore en fåfäng och d raktig före­ ställning att tänka sig honom instängd inom en gifven plats, eller bunden vid en viss ort. Men äfven s otvifvelaktigt är det att menniskans inskränkta natur, för att bättre fatta Hans närvarelse, för att med mera samlade sinnen kunna tillbedja och lofsjunga honom, behöfver ett särskilt och bestämd! ställe, ett Tempel som är annat än Himlahvalfvet, ett Altar som är annat än jorden. Och derföre s I ngl som Häfderna g tillbaka, öfverallt der ett Samhälle funnits, der Gud varit mer eller mindre fullständigt känd, mer eller min­ dre dunkelt anad, finna vi Tempel och Altaren åt Gud ­ eller Gudarna. Sålunda äro Hedningarnes Tempel, ännu i sitt gru , ett förem I för åskådarens beundran; och många utaf dem blefvo i Församlingens äldre tider renade och invigde till den ende sanne Gudens dyrkan. Bland de Christna vore Templen till en början ringa och oansenliga ; men när den Christliga Tron efterhand undanträngde sina mot­ ståndare, och steg för steg eröfrade hela den bildade verlden: då bugtade sig hvalfb game liksom himlabågen, då lyste ljusen p Altaret liksom tjernan lyste öfver Bethlehem, d lyfte Tornet sin spira mot skyn, då talade klockorna med klingande tungor af metall, Orgeln andades i brusande väl­ ljud och rökelsekaret fyllde sig och doftade fr n Libanon. Äfven i det fattiga, det mörka, det aflägsna Norden, dit Evangelii ljus sednare hann fram, reste man Templen efter tidens skick och tillg ngar och byggnadssätt . Ty det för t af sig sjelf att Herrans hus bygges efter någon likhet med menniskors, och att tillg ngar, folkmängd , bruk och vana till vä endtelig del bestämma dess beskaffenhet. Man fordrar ej Söderns praktbyggnader fulla af guld och marmor, i det torftiga Norden; och äfven inom v rt land begär man ej en Stadskyrkas prydlighet och anseende i en ringa Landtför­ sarnling. Men det är likväl vissa fordringar som man utan undantag, och med rätta gör af hvarje byggnad som vill anses för ett Herrans Tempel. Det kan ej alltid vara nytt, men man fordrar med skäl att det underhålles i brukbart stånd, och, när det en gång är föråldrad!, att det ombygges. Man fordrar med rätta att det skall kunna utan trängsel och qväfning, inrymma Församlingen, och vara tillräckligt äfven för en vexande folkmängd . Man fordrar med rätta att det skall vara ljust, ty Christendomen är en Ljusets lära och trifves ej i mörkret, himmelens ljus räcker till för Templet, blott vi vilja insläppa det. Dagen må gerna se våra goda gerningar, vi behöfva ej skyla vår andakt för Solens öga. Man fordrar slutligen med rätta att det skall vara, om icke prydligt, likväl efter råd och lägenhet, åtminstone anständigt, värdigt, snyggt, p det icke åsynen af hjelplös kröplighet, af smutsig upplösning, måtte nedtrycka sinnet och förlama dess vingar, just när det som bäst behöfver att upplyfta sig och taga sin flygl till Gud , till Fadren öfver stjernorna. Dessa fordringar måste synas Er alla billiga ; och det är till följe af dem som jag b de här och p m nga andra stä llen måst p yrka Kyrkobyggnad. Denna, som här länge varit påkallad af nödvändigheten, är nu här fulländad; och med glädje helgar jag i dag Er nya Kyrka till den Högsles ljenst, pd det I deruti mdllen uppbygga Eder sjelfva, sdsom le/ vande stenar, till el/ ande/igt hus, väl vetande al// ären Guds Tempel.» Sedan Bönerna och Spr ken voro sagda fortfor Biskopen: »Ett halft rhundrade är snart förflutet, sedan fr ga väcktes, och äfven beslut fattades om ombyggnaden af Er fordna Kyrka. Flere hinder uppstodo likväl härvid, och man ins g lä tteligen att de begge Kyrkorna, Nottebäck och Granhult, kunde och borde sammanbyggas. Sistnämde Församling blef äfven dertill inbjuden ; och för 9 år sedan sökte jag, sjelf närvarande här p stället, öfvertyga vederbörande om lämpligheten af en sådan förening. Men det var förgäfves; och när slutligen sammanbyggnad anbefalldes af Konungen, köpte sig Granhult derifr n med en öfverenskommen summa, och med deltagande i arbetet. Den öfverflödiga Kyrkan står s ledes ännu, ehuru den alltjemt lutar till sitt fall, ett bo­ fälligt minne märke af fördom och missförst dd sjelfständig­ het. Under en s dan brödratvist har Nottebäcks Kyrka blifvit uppbyggd, och erbjuder ännu alltjemt tillräckligt ut­ rymme för begge församlingarna. Jag hoppas att fördomen 368 KÄLLOR OCH LITTERATUR en g ng m tte dö ut, åtminstone med dem som hyst och underbl st honom. Eller hvad hviljen I egenteligen, I männer af Granhult? Veten I icke att jag hvarken bör eller kan eller skall till ta att Kyrkans medel förskingras genom n gon vidare lappning p en onödig Trädkyrka, som derföre inom n gra r m ste blifva obrukbar? Veten I icke att, när det skett, I ären för få att bygga och underh Ila ett eget Tempel? Tron I att ert eget trädvirke är heligare än dessa murar, och att Gud ej kan dyrkas likas väl i ett rymligt och ljust och nybyggdt Tempel som i ett förfallet? Eller frukten I kanske för edra graf var? Ack det är ju ingen som stör de dödas stoft, Källor och litteratur OTRYCKTA KÄLLOR Stockholm RA : Nottebäcks kyrka: Ritning till ny kyrka, signerad T(empelman), l 792; ritning tiJI ny kyrka av J A Wilelius 1837 (tro) 1827); ritning till orgelfasad av L Hawerma111856. ATA: I. Granhults kyrka: Inv 1829; manuskript till kort­ fattad beskrivning för SvK av S Brande/ 1920-22; förslag tiJI utvändig restaurering av P Boberg 1935; kort beskrivning samt preliminärt förslag till invändig restaurering av I Anderson l 948; konserveringsrapport av S Walr/gren l 952; diverse tidningsurklipp samt uppmätningar och fotografier. - 2. Nottebäcks kyrka: Inv 1829; Historik över Nottebäcks kyrka Kronobergs län samt arbets be krivning för restaurering och PM av P Boberg 1932; skrivelserang ändrad vägsträck­ ning 1933 ; förslag till konservering av gravminnen av S Sund ba11111 1935- 37; förslag till konservering av altartavla av S Wahlgren 1937; skrivelser ang förflyttning av socken­ magasinet 1938; skrivelser ang restaureringsförslag av G Rudner 1951 ; förslag till konservering arbeten av C 0 S vensson 1958; diverse tidningsurklipp samt uppmätningar och fotografier. Raä, K-byr ns arkiv: Nottebäcks kyrka: Förslag till restaurering samt ljudtak över predikstolen av P Boberg 1932; ombyggnad av magasinet, förslag av P Boberg 1939; förslag till restaurering av G Rudner 1957; förslag till ny belysning av G Rudner 1951; förslag till utvidgning av kyrko­ g rden av R Ekstedt 1967. LMS: Karta över Nottebäcks by av P Biörkman l 779 (F52-23: 2); karta över Granhults by av A Tengblad 1920 (F20-3 : 2). Vadstena YLA: I. Granhults kyrkas arkivalier: räk 1713- 1787, st prot l 785- 1838 (Kla : l); inv 1732, l 753, 1773, 1779, l 786 (Llb : I) ; inv 1793 (Lla : l) ; räk 1787- 1889 (Lfa : I). From 1839 gemen amma st prot med Nottebäck. Hos PÄ i Nottebäck jorden behåller nogsamt sitt rof, himmelens stjernor g p vakt deröfver. Och dessutom, hvem hindrar Er att bibeh Ila Er Kyrkog rd, och sofva den långa sömnen vid sidan af edra Fäder? Tron I att edra egna klockor äro heligare än de här­ varande, hvad är som hindrar Er att I ta dem ringa öfver er andelösa lekamen, till dess malmen är försliten och dess tunga förlorar sitt spr k? Jag har aldrig kunnat inse n got förnuftigt skäl till er vägran, inser det icke heller i dag, om icke tilläfventyrs besväret af en förlängd kyrkoväg. Men måtten I alldrig komma att g några tyngre steg än de som föra Er till Herrans hus!» förvaras »Handlingar rörande Granhults kyrka», odaterade samt spridda år 1828- 1892. Yngre arkivalier förvaras hos PÄ i Nottebäck. - 2. Nottebäcks kyrkas arkivalier: räk 1607- 1723 (Llb : l ); räk 1713- 1757 (Llb: 2) ; st prot 1711 ­ 1760 (JI: I); st prot 1788- 1819 (Kla: I); inv 1693, 1696, 1725 (Llb: I) ; 1732 (JI: I) ; hand) ang kyrka och kyrkog rd 1806-1864, odat (M l : l) ; handl ang kyrka 1792, odal, 1806-1864 (01: a) ; hand) ang kyrkog rd 1832- 1833 (OJ : b) ; inventarie- och arkivförteckningar l 795, 1796, 1829, l 833 (NUI); vis hand) 1621 - 1898 samt inv 1868 (NI: I) ; st prot 1819- 1839 (Kl : 2); st prot 1839- 1862 (Kl: 3); t prot 1840­ 1853 (Kl: 4); histant 1551 - 1725, 1681 - 1867- 1872, 1880-1883 (BI: 3); 1607- 1692 (Oll : 2) ; ritn över Nottebäcks kyrka av JA Wi/e/ius 1827 (R 352 a). - Yngre arkivalier förvaras hos PÄ i Nottebäck. Växjö Sm lands museum: P Bobergs efterlämnade papper med bl a restaureringsförslag; landsantikvariens arkiv med diverse handl, tidningsurklipp, fotografier. TRYCKTA KÄLLOR OCH LITT ERATUR Andersson, A, Silberne Abendmahlsgerä te in Schweden aus dem XIV. Jahrhundert . Uppsala 1956. - Densamme, Viklaumadonnans mästare. Antikvari kt arkiv 18. Lund 1962. - Densamme, Medieval Wooden Sculpture in Sweden, Il. Upp ala 1966. Arvid Trolles Jordebok l 498. Historiska handlingar 31. Biblia. Th~t är: All then helgha Scrifft p Swensko. Liibeck 1622. Bihang till Wexjö Stifts-Tidningar för År 1858, N :o 5-6. Wexjö 1838. Blomqvist, R, Studier i Smålands romanska stenkonst. Lund 1929. Bohrn, E, Södra Råda gamla kyrka, i: En bok om Södra R da gamla kyrka. Uppsala 1963. Ekho/f, E, Sven ka stavkyrkÖr. Stockholm 191 4- 16. 369 GRA HULT OCH OTTEBÄCK E/genstierna, G, Den introducerade sven ka adelns ättar­ tavlor. Stockholm 1925- 36. Enefält, N-A, Så byggdes Nottebäck kyrka, i: Nottebäck­ Granhult I . Åseda 1964. - Densamme, Nottebäcks kyrka, i : Nottebäck- Granhult ID. Åseda 1968. - Densamme, Ur Nottebäcks sockenkrönika 1607- 1692, i: Nottebäck­ Granhult IV. Å eda 1970. Erixson, S, Atlas över svensk folkkultur. Uddevalla 1957. Gustafsson, E, Tegner, Brunius och Värends kyrkor, i: Hylten-Cavallius-föreningens å rsbok 1954. Växjö J 954. Göransson, C E, Biskop Tegner i traditionen och i verklighe­ ten. Stockholm l 959. Hel/ner, B och Rot/i, S, Konstsmide. Historia och teknik. Stockholm 1960. Hembygdsboken Nottebäck- Granhult, I- IV. Åseda 1964-70. Ho/ren, M, Pelame - en romansk träkyrka, i: Fornvännen 1926. Holmbäck, Å och Wessen, E, Svenska landskapslagar, V. Uppsala 1946. Ho/mer, F, Stildrag i järnsmideskonsten under roman k tid , i: Tid krift för konstvetenskap. Lund 1932. Hu/tgren, C, Granhults gamla kyrka, i : Nottebäck-Gran­ hult J. Åseda 1964. - Densamme, Vem byggde Granhult kyrka?, i: Nottebäck- Granhult IV. Åseda 1970. Josephson, R , Tegner och kon ten, i: Dikt och Konst. Tid­ krift för kon tvetenskap 1948. Stockholm 1948. Kjel/mark, K, Nottebäck- Granhult fornminnen, i: Gran­ hult- Nottebäck IH. Åseda 1968. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. Malmö 1956­ Larsson, L-0, Det medeltida Värend. Lund 1964. - Den samme, Växjö stift under 800 r. Karlskrona 1972. Liber Genesis. Arnhem 1616. Liepe, A, Bergunda och Öja kyrkor. SvK, Sm V: J. Uppsala 1970. Lindb/0111, A, Sveriges konsthistoria I . Stockholm 1944. Lindstam, R, Klockgjuteriet en gammal Jönköpingsindustri , i: Mäster Gudmunds Gilles rsbok, 1937. Lundberg, E, Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden 1000-1400. Stockholm 1940. - Densamme, Trä gav form. Stockholm 1971. Norberg, R , »Trollet Skalle», Kalv Arnesön och Magnus Henrik son. S Olov och S Eriks ikonografi i ny belysning, i: Nordiskt symposium för ikonografiskt studium (sten­ cil). Stockholm 1970. Nordin, E, Svenska träkyrkor, guide. Utg av Sveriges Arki­ tekturmu eum och tidskriften Arkitekten. Stockholm 1967. Rogberg, S, Historisk BeskriJning om Småland. Karlskrona 1770. Rosengren, J, Linne/, L och Fischer, J, Ny Sm lands Be­ skrifning, I. Växjö 1914. Sah/gren, J, Namn och bygd. Stockholm 1935. Stenvall, J, En gammal smålandskyrkas inventarier, i: Sm ­ lands Posten 20.IO 1952. - Densamme, Granhults kyrka, i: Hylten-Cavallius-föreningens årsbok 1953. Växjö 1953. - Densamme, Gustav Wrangel - ägare av Kolshult , i: Nottebäck-Granhult JLL Å eda 1968. - Densamme, Kyrkklockor om sjungit i Nottebäck- Granhult, i: Notte­ bäck-Granhult IV. Åseda 1970. Stenvall, S, Nottebäcks kyrkas 100-å rsj ubileum, i: Nya Växjöbladet 29.11 1937. Svahnström, G, Skulptur och måleri i Växjö tiftets kyrkor, i: Växjö stift i ord och bild . Stockholm 1950. Tuu/se, A, Bönekamrar och hagioskop, i: Konsthistori ka studier tillägnade Sten Karling. Stockholm 1966. Ullen, M, Kyrkorna i Sjösås. SvK, SmIJ: J. Uppsala 1967. ­ Densamma, Drevs och Hornaryds kyrkor. SvK, Sm Il : 2. Uppsala 1968. - Densamma, Däde Jö och Eke kyrkor. SvK, Sm Il: 3. Upp ala 1969. Vejde, P G, Kronobergs läns herrg rdar, i: Hylten-Cavallius­ föreningens å r bok 1928-29. Växjö J 929. - Densamme, Granhults medeltidskyrka. N gra anteckningar i anledning av kyrkans re taurering, i: Växjö bladet J 1.6 1949. Wiese/gren, P, Ny Sm lands Beskrifning IL Växjö 1846. Wi/stadius, G, Johan Christian Z chotzscher. Han liv och verksamhet som kyrkom lare i Växjö stift, i: Hylten­ Cavallius-föreningens å rsbok 1956. Växjö J956. Virdestam, G, Växjö stifts herdaminne, 4. Växjö 1930. Växjö stift i ord och bild. Stockholm 1950. Åmark, M, Sveriges medeltida kyrkklockor. Uppsala J 960. Silverstämplar tydda enligt Upmark, G, Guld- och silver­ smeder i Sverige 1520-1850, Stockholm 1925, samt Guld och silverstämplar, Svenskt silversmide 1520-1850, IV, Stockholm 1963. 370 Förkortningar ATA Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Stock­ YLA Vadstena Landsarkiv holm VHAA K Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, inv inventarieförteckning Stockholm inv 1829 en p grund av en kgl förordning l7/4 1828 vis prot visitationsprotokoll företagen inventering av forntida minnesmärken ÖIÄ Överintendents Ämbetet (efter 1918 KBS), i kyrkor och p kyrkogårdar. Protokollen, som Stockholm fördes av prästerna, utskrevs i flera exemplar, varav en serie förvaras i respektive kyrkoarkiv och en serie i ATA LANDSKAPSNAMNENS FÖRKORTNINGAR KBS K Byggnadsstyrelsens arkiv, Stockholm Bl Blekinge Nä Närke kr prot kyrkorådsprotokoll Bo Bohuslän Sk Sk ne LMS K Lantmäteristyrelsens arkiv, Stockholm Dr Dalarna Sm Sm land PÄ Pastor ämbetet Ds Dalsland Sö Södermanland RA Riksarkivet, Stockholm Go Gotland Up Uppland Raä Riksantikvarieämbetet, Stockholm Gä Gästrildand Vb Västerbotten räk räkenskaper Ha Halland Vg Västergötland SHM Statens Historiska Museum, Stockholm Hr Härjedalen Yr Värmland Sm I Mu Sm lands Museum, Växjö Hs Hälsingland Vs Västmanland st prot sockenstämmoprotokoll Jä Jämtland Ån Ångermanland SvK Sveriges Kyrkor, Konsthistoriskt inventarium La Lappland Öl Öland utgivet på uppdrag av K Vitterhets Historie och Me Medelpad Ög Östergötland Antikvitets Akademien, Stockholm 1912­ Nb Norrbotten 9 - 725 161 Granhults och ottebäcks ky rkor 371 c Summary The parishes of Granhult and Nottebäck were combined in 1915 and since 1952 they form the rural district of Nottebäck. The two parishes had, however, been ecclesiastically united as early as 1837, when the new church al Nottebäck, serving the two parishes, was consecrated. Then for several years, the parishioners of Granhult had struggled to keep their own church. Up lo 1846 certain services were held al Granhult church, a privilege that was granted again in 1879. The rural district of Nottebäck is situated about 25 miles north-east of Växjö. In the district are the communities of Klavreström and Norrhult. Several industries, among them Lind hammar glassworks, are active in the district. Numerous Jron Age remains indicate early settlement in the area, which has a large number of lakes. Throughout its existence, the B D E Fig 382. Granhults kyrkas plan­ utveckling, I : I 000. Deve/opment of plan of cl111rch. parish of Granhult has been inhabited by land-owning farmers. rn the parish of Nottebäck, however, there were many estates belonging to the gentry. During recent times the estates of Libbhult, Änghult, Kolshult and Heda have served as manors. The difference in structure between the two parishes is reflected in their churches and church furnishings . Granhult church is a peasant church, whereas the church at Nottebäck has received donations from noble families of the parish, and is characterized by monuments belonging to these families. GRA HULT CHURCH Granhult church is one of the few medieval wooden churches extant in Sweden. Only about ten are still standing, four of them in Sm land. Rural churche seem to have been usually made of wood during the early medieval period in Sm land. When the second great era of church building in the province started at the end of the 18th century, about half of the churches in the diocese of Växjö were wooden churches, generally of medieval origin. In the hundred of Uppvidinge there were six wooden churches besides Granhult. Granhult church with ils churchyard has now a very soli­ tary situation by a narrow country Jane (fig 278). In the south­ east corner of the churchyard there is a tall bell-tower erected in 1703. The main entrance lo the churchyard hasa timbered lich-gate (fig 277 a), bu i It in 1731. East of the churchyard is the old vicarage, Kyrketorp, its main building dating from the 18th century (fig 274). History I. The medieval church : The interior of the church, except for the size of the rood arch, has preserved its original shape; the nave is rather wide and relatively short with a straight-ended chancel in the east, lower and narrower than the nave. The walls are of horizontal timber with dove-tail joints (fig 282a) while the steep gables are built of horizontal planks (fig 285). The roof trusses are of Romanesque type with four struts (fig 284 a- c). The portals leading to the nave and to the chancel are original and somewhat narrowing towards the top. The four original window-holes are preserved externally. They consist of four extremely small openings, placed high up in the wall. One is in the west wall, one in the east wall of the chancel, one in the south wall of the nave and one just oppo­ site in the north wall (fig 286a- b). The windows were never glazed, nor possible to close in any other way. A reconstruc­ tion of the exterior can be seen in fig 294. The smooth beams have originally been without shingle covering. On the south wall of the chancel east of the portal there is 372 a notch in the joint between two beams. The notch can be seen from the outside as a narrow rectangular slit in the wall . This arrangement is probably intended to serve as a so-called hagioscope (figs 290-291). The erection of the church was probably connected with the great early medieval period of church building in the region which continued towards the middle of the l 3th century. The steep pitched roofs are probably related to older and contemporary wood architecture and should not be looked upon as a Gothic element. During the latter part of the Middle Ages the building was probably equipped with windows of a more ordinary shape, at least on the south side. During the high medieval period the interior of the church was decorated with figure paintings (figs 297- 299). Several medieval furnishings still remain (see below). Il. Post-reformation period: The present vestry on the north side of the church was built rather late, possibly not until the early part of the 17th century. The decorative paint­ ings in the vestry date from this period. The erection of a porch was mentioned in 1723, but it is uncertain to which of the additions on the south side this year refers. The present porch existed in 1753 when its decorative paintings were executed . In 1768 the small building in front of the chancel portal - still existing in 1950 (fig 295) - was added . Ex­ tensive repairs were carried out in stages during the years 1745- 1754, when the church was decorated with paintings by J C Zschotzscher (see below). The windows were extended to their present shape in 1795. The widening of the narrow rood arch was decided on in 1819. IIL In 1829 the uniting of the parishes of Granhult and Nottebäck was resolved, and also that a new church, common to the two parishes, was to be built at Nottebäck. This decision started a prolonged controversy between the parishes. The parishioners of Granhult were allowed to keep their church and also to hold certain services up to 1846. From 1848 the church was used as a granary, but 30 years later permission was again asked lo use the building for divine service. External repairs were made in 1936-1940 and in 1949- 1950 the church was repaired internally. Pai11ti11gs On some parts of the ceiling and walls, medieval decorative painting can be seen under the extensive painted decoration, executed in 1753 by the Växjö painter Johan Christian Zschotzscher. On the chancel ceiling four round medallions with inscribed quatrefoils can be seen vaguely. On the east wall of the chancel are sparse fragments (fig 297) and also on the rood arch fragments of the older paintings are visible (figs 298, 299). The paintings seem to belong to the 14th century. Zschotzscher decorated the ceilings of the chancel and nave as well as the walls of the church (figs 306-312) and also the decoration in the porch was executed at the same time. The decoration in the vestry is older, however. The scenes on the walls belong to the early part of the l 7th century and are painted from various printed originals of the period (fig 300­ SUMMARY 303). The painter's name is unknown. The painting on the vestry ceiling can, judging from the style, be attributed lo the Växjö painter Hans Brachwagen and dates from the beginning of the 18th century (figs 304-305). F11mishi11gs I. A figure of the Virgin and a figure of St Olov remain of the medieval sculptured decorations of the church. The figure of the Virgin (fig 314) dates from about 1475, and shows evident association with the sculpture of Liibeck. The St Olov figure is a mid- I 5th century local piece of work (figs 273, 315). Among other medieval objects, are a small marble stab, pos ibly a portable altar, a censer of 13th century type (fig 316), one of the church bells in the bell-tower (fig 325) and a Sanctus bell in the chancel (fig 326). A medieval knob of 14th century type is part of the present chalice (fig 319- 320). Il. The interior of the church is dominated by the rich painted decoration. The pews (fig 318) and the pulpit (fig 317) date from the end of the I 7th century, thus giving the room a uniform Baroque character. The crucifix above the a ltar (fig 313) was made by Torbern Röding in 1699. During recent limes a few modern contributions have been added, among them a chandelier in thechancel , a hymnboard and the organ. Thechandeliers in the nave date from the 18th century. Among other furnishings are the communion vessels (figs 319- 321) and the Swedish bible of 1541 (fig 324). NOTTEBÄCK OLD CHUR C H Nottebäck old church, which was situated in the outhern part of the present churchyard (figs 327, 348), wa demolished in 1831 in connection with the building of the new church . No picture of the old church is known, but it is possible to get a fairly good idea of the church and its furnishings from various church accounts and records which date back to 1607. The more valuable of the furnishings were moved to the new church and have thus been preserved . In the churchyard there are several late 18th century wrought-iron monuments, all of them made at Klavreström works in the parish (figs 328- 332). The church, which was built of stone, seems to have been rather similar to the still remaining late medieval church at Sjös s (fig 333 and above fig 6). The hall church plan as well as the length and width are clear from two proposals for the extension of the church, made in 1791 and 1792 (figs 334, 336). The church had a stone vestry on the north side, a wooden porch on the west gable and a burial chapel in the east, erected in 1688 for Field Marshal Gustav Wrangel , owner of Kolshult. This church was preceded by an older church of which a late 13th century originally richly iron­ worked door has been preserved (fig 335). The medieval furnishings seem to have been distinguished . Among the remaining objects are the Romanesque bapti mal font (fig 343), a rood, also Romanesque (fig 363) and a pro­ cessional crucifix (fig 337), a ciborium (fig 344), the base of a monstrance (fig 372) ·and a censer (fig 338). 373 GRANHULT OCH NOTTEBÄCK When the church was demolished the interior had been unaltered since the beginning of the 18th century and was dominated by the rich, brightly coloured Baroque fumishing. The big reredos, made by Torbern Röding in 1702 and now in the new church (figs 355-357), parts of the pulpit, also by Röding (figs 339, 340) and the gaUery barrier with paintings by Hans Brachwagen 1713 (figs 341 , 342, 359) remain of this fumishing. Furtbermore, several monuments ha ve been moved to the new church (figs 377- 380) and the old communion vessels and cbandeliers are still used (figs 367- 373). NOTTEBÄCK NEW CHURCH Nottebäck new cburch was built according to a design by J A Wilelius 1827 (fig 352) and was consecrated 20 August 1837 by Bishop Esaias Tegner. In a speech the bishop emphati­ cally reproached the parishioners of Granhult for resisting the building of a new church and claiming the right lo keep their old one. The interior of the church was characterized by neo-classicistic taste with colouring in white, grey and gold. In 1842 an altar-piece was donated to the church by King Karl XIV Johan. The altar-piece represents the Entombment of Christ and is a copy of a painting by Caravaggio (fig 358). Interna! repairs were considered necessary in 1893. In con­ nection with this the furnishing was painted in oak colour and different "tone-colours". Moreover the old reredos was in­ stalled again and parts of the old pulpit were converted into framed pictures (fig 354). A new restoration was made in 1932 by P Boberg. The present interior is mainly from the years 1956-1958, when the church was restored again by G Rudner and the furnishing partly repainted in accordance with the colouring of 1893- 1894 (figs 351 - 352). New electric fittings and new hymnboards were acquired. For older furnishings, see Nottebäck old church. 374 Register till Småland band Il ORTREGISTER Kursiva siffror hänvisar till huvudbeskrivningen av en kyrka samt betecknar avbildning Alvesta (Aringsås), kyrkan 67 Antwerpen, Belgien, katedralen 55 Arings s se Alvesta Berg, kyrkan 32 Bergkvara, sätesg rd, Bergunda sn 150 Bergunda, kyrkan 67 Blädinge, kyrkan 67 Bol, militieboställe, Sjösås sn 69 Braås, stationssamhälle, Drevs sn 10, 49 bro 81 bruk (manufakturverket) 150 kyrkliga syförening 44 Bringetofta, kyrkan 90, 171 , 190, 261 Broaryd, by, Sjösås sn 129 Bröttjaryd, bro, Söraby sn 81 Bäckaby, kyrkan, se Jönköping Böksholm, sätesgård (under medel­ tiden), nu industrisamhälle, Drevs och Hornaryds snr 82, 113, 114, 127, 150, 151 Drev (Drijff) gamla kyrkan 16, 28, 42, 52, 81, 82, 83- 116, 120, 137, 151 , 170, 177, 181, 218, 248, 259, 293, 300, 303, 308, 366 nya kyrkan se Drevs och Hornaryds nya kyrka by 127, 129 sn 81 , 150 Drevs och Hornaryds nya kyrka 42, 51 , 64, 81-82, 127- 149, 151, 248, 263, 333, 367 Drevsjön 81 Drättinge, herrgård, Dädesjö sn 163, 261 Dädesjö gamla kyrkan 33, 37, 52, 67, 89, 93, 106, 164, 165- 220, 222, 225, 232, 248, 249, 250, 251, 260, 261, 262, 293, 297, 310 nya kyrkan 164, 225, 226- 260, 312, 326, 330, 333, 355 arbetsförening 255 g rd 163, 229 kyrkliga syförening 258 kyrkliga ungdomskrets 254, 255 marknadsplats 163 sn 9, 81, 163, 166, 223, 261, 275 Dädesjö och Eke, kyrkor 163- 164 Däldringen, sjö i Dädesjö sn 163 Edestad (Bl), kyrkan 67 Eke se även Dädesjö och Eke kyrkan 178, 179, 221- 225, 251, 254, 260, 263, 364 by 49, 163 gård 164 sn 163 Ekeberga, kyrkan 262 Eksjö 335 Elmeshult, by, Nottebäck sn 276 Eskås, by, Sjösås sn 9 Forsby (Vg), kyrkan 93 Fränninge (Sk), kyrkan 93 Furu by kyrkan 68 sn 163 Föreda, g rd, Hornaryds sn 82 Glosäng, by, Nottebäck sn 276 Granhult, Nottebäcks sn kyrkan 10, 16, 19, 68, 102, 106, 223, 275- 276, 277- 317, 322, 326, 329, 330, 336, 363 klockstapel 11 by 276, 278 församling 295, 326, 342 sn 163, 275- 276, 295, 339, 366 Gripsholm (Sö), slottet 263 Grännastämma, by, Drevs sn 96, 129, 132 Gunnarsjö, Dädesjö sn 163 G rdsby, sn SJ, 163 Halla (Sö), kyrkan 101 Hammarby (Sö), kyrkan 367 Harshult, pestkyrkogård, Sjösås sn 12 Haurida, kyrkan 366 Heda, herrgård, Nottebäck sn 276 Hedared (Vg), kyrkan 293 Hemmesjö, gamla kyrkan 89, 93 Herråkra, kyrkan 178, 179, 366 sn 163 Hjärtlanda, kyrkan 67, 68 Hornaryd gamla kyrkan 82, 95, 96, 101 , 102, 103, 109, 115, 117- 126, 150, 259, 303, 354, 366, 367 nya kyrkan se Drevs och Hornaryds nya kyrka gård 82 sn 9, 81 , 82 Hälleberga, kyrkan 366 Härnösand (Ån), domkyrkan 367 Jgnaberga (Sk), kyrkan 68 Jät, kyrkan 68 Jönköping 365 Bäckaby kyrka 366 Kalmar domkyrkan 55 slottet 23, 10 I Södra Kalmar läns hemslöjd 44 Karryd, by, Sjösås sn 9 Klavreström, Nottebäcks sn AB Bröderna Hammarströms Gjuteri 359 brukssamhälle 275 järnbruk 275, 319, 320, 326, 338 å 275 Kolshult , herrg rd, Nottebäck sn 276, 326 Korsberga, sn 275 Kosta, glasbruk, Ekeberga sn 61, 62 Kronoberg Kronobergs läns hemslöjdsförening 44. 258, 360 kungsg rd (slott) 23, 68, 151 375 Kyrketorp, prästbostäJle (nu hem­ bygdsg rd), Nottebäck sn 276, 277, 280 Köln, Västtyskland, 111, 11 2 Lannaskedc, kyrkan 67 Lenhovda, sn 163, 275 Libbhult, herrg rd, Nottebäck sn 276, 347 Libraria se Stockholm Licium se Stockholm Lidboholm (Lidhult), säteri, Sjös s sn 68, 69, 276 Liden, ödekyrka (Ån) 366 Lidhult , kyrkan 68 Limoges, Frankrike 327, 329 Lindshammar, glasbruk, Nottebäck sn 275, 347 Linköping (Ög) 35 1 domkyrkan 69, 276 Ljungarum, kyrkan 67 Lund, Södra Sveriges kyrkliga textil 44, 258, 317, 357 Liibeck, Tyskland 56 Madkroken, sjö inom Sjösås och Notte­ bäck snr 9, 275 Malmö, Pro Ecclesia, textilatclje 44 Merhult , by, Nottebäck sn 276 Mo, by, Nottebäck sn 276 Moheda, kyrkan 220, 262 M lajord, herrgård, Dädesjö sn 164, 225, 261, 262, 263 Möllekull, g rd, Drevs sn 82, 127, 129, 132 Mörrums n 9 Norra Ljunga, kyrkan 67 Norra Sand jö, kyrkan 67 Norra Solberga, kyrkan 67 Norreg rd, gård, Nottebäcks n 280 Norrhult, indu trisamhälle, Nottebäck sn 275 Nottebäck gamla kyrkan 275- 276, 277, 295, 300, 306, 311, 312, 317, 318- 336 nya kyrkan 106, 137, 275- 276, 295, 296, 337- 363 arbetsförening, de äldres 353 by 144, 145, 275 församling 295, 340, 34 1 kommun 275 kyrkliga syförening 357 marknadsplats 275 sn 9, 49, 275- 276, 295, 337, 364 sykrets i Flybo, de ungas 353 Näsby, kyrkan 68, 220, 262 Nävelsjö, kyrkan 365 Nöttja, kyrkan 67 Pelarne, kyrkan 293 Pilås, pestkyrkog rd 12 Pro Ecclesia, textilatelje se Malmö Ramkvi lla, kyrkan 106 sn 9, JO, 82, 275 Ramn sa, by, Dädesjö sn 163 herrg rd 163, 261 Ramsåsa (Sk), kyrkan 93 Riga, Lettland 210 Rosersberg (Up), slott 263 Sigtuna, S Olof kyrka 284 Sjös s (Sioarsaas, Sjöryds s), gamla kyrkan 8-48, 62, 68, 83, 95, 101 , 102, 106, 123, 134, 140, 150, 15 l , 218, 303, 322, 326, 356, 365 nya kyrkan 9, 22, 34, 49- 70, l 30, 248, 254, 259, 263, 333, 365 JUF (Jordbrukarnas ungdomsför­ bund) 59 kyrkliga syföreningar 62 norra kyrkliga syförening 64, 65 sn 9, 69, 81, 82, 275 Skirö, kyrkan 346 Skultuna bruk (Sö) 356 Sk ne 336 Sm land 137, 181, 210, 293 Sorö, Danmark, klosterkyrkan 26 1 Stockholm 362 Libraria 44, 65, 256, 258 Licium 44, 64, 65, 147 Liljevalchs kon thall 150 Pictas 147 Rosendahls slott 263 Statens historiska museum (S HM) 32, 56, 90, 150, 182, 224, 246, 247, 26 1, 327, 329, 332, 333, 334, 335, 346, 353 Överintendentsämbetet (ÖJÄ) 340 Stora Yret, frälsehemman , säteri (inför­ livad m Ramn sa) l 63, 261, 263 Stralsund, Mecklenburg, DDR 336 Strängnäs (Sö), domkyrkan 263 Suntak (Vg), kyrkan 93 Svinhult (Ög), kyrkan 34 Säby, kyrkan 67 Söderköping, S Lars kyrka 364 Södra Björke (Vg), kyrkan 365 Södra Kalmar läns hemslöjd se Kalmar Södra Rottne (numera Rottne kom­ mun) 11 Södra Råda (Yr), gamla kyrkan 16, 19, 20, 67, 293 Södra Sveriges kyrkliga textil se Lund Söraby, Rottne kommun 81 Tolg, sn 82 Träkumla (Go), kyrkan 182, 26 1 Ukna, kyrkan 365 Uppvidinge, hd 68 Vadstena kloster (Ög) 26 1, 276 Vederslöv, kyrkan 67 Vimmerby 356 Vireda, kyrkan 67 Vitthult, by, Nottebäck sn 276 Viås, Sjös s sn 22, 53 Vreta kloster (Ög) 164, 284 Vrigstad, medeltidskyrkan 90 V nga (Ög), kyrkan 365 Vänge (Go), kyrkan 173, 261 Värend, kyrkor 52, 69 Växjö domkyrkan 181 , 276 re idens 69, 263 S Sigfrids sjukhus, paviljong 151 Sm lands museum 28, 36, 68, JI l , 114, 181 , 310, 311, 337 Sparbanken Kronoberg 255 teater 151 Å (Ög), kyrkan 21 Åkvarn, frälsehemman (1700-talet) (Nottebäck sn) 11 , 67 Åseda, sn 275, 276, 342 Älghult , kyrkan 220, 364, 365 sn 276 Älmeboda (Elmeboda), klockstapel 11 , 67 Änghult , herrg rd, Nottebäck sn 276 Ödestugu, kyrkan 67 Öja, kyrkan 365 Örken, sjö 9, 10, 81, 82 Öster ker (Up), kyrkan 56 Östra Ny (Ög) 365 376 64 PERSONREGISTER Kursiva siffror betecknar avbildning (sd Abrahamsson, Gott/rid, kyrkvärd 365 Adelcrallfz, Carl Fredrik, friherre, över­ intendent 233, 263 Adolf Fredrik , konung av Sverige; m ­ lad namnplåt 101 Afzelius, Märta, Licium, textilkonstnär Ahlstedt-Yrlid, Inger, fil mag 366 Almström, August Wilhelm, guldsmed, Växjö 62 Alexandersson, Artur, direktör för Alex träindustrier, och Rut, donation 314, 316 Algerus, Eva Sophia, g m Samuel Rog­ berg (sd) 150; donation 110 - Laurentius, kyrkoherde, prost 120, 150, 151 Almark (Ah/mark), Andreas, kommi­ nister (?); donation 3 J 5 Anckarsvärd, Vilhelm Theodor, arki­ tekt , länsarkitekt 129, 130, 131, 132, 135, 151 Anderbjörk, Jan Erik, land antikvarie 14, 22 Anders Mclnsson, donation J 25 Anderson, lwar, fil dr, antikvarie 42 Andersson, Alvar, donation 251 - Gösta, byggnadskonsulent 22 - Maria, donation 255 Anderssons konstsmide, H, Vislanda 59 Angelstadius, Petrus, kyrkoherde 120, 126, 151 Apelqvist, Johan, målare 219 Are/I, Sven Johan, kyrkoherde 323, 326 Amvid (Arvid) Petersson (Ha/sten Pe­ terssons släkt) 82 Arvid Bengtsson (Lejonansikte), härads­ hövding 68, 276 Aschan, Christina Margareta; g m Nils Martin Aschanius; gravminne 319 - Johan Lorellfz, provin ialläkare, bergsråd 342 Aspelin, Jon, teol dr, prost, riksdags­ man ; g m Fredrica Maria Duse 167, 168, 221, 261; inskrift på klocka 260 Ax, gelbgjutare i Gävle 255 Axilsson, Nils, donation 126 Bartitels, Gustaf, Göteborg 359 Benzelstiema, Erik (Benzelius, adl), assessor, bergsr d 150; g m Christina Ehrenholm (sd); donation 101 , 108; gravsten 84, 85; vapen 101, 108 = se denna eller denne) Berg, Elsa, lärare; donation 363 Bergdahl, Magnus, kyrkoherde; dona­ tion 306 Bergenadler, Arvid (Berghman, adl), häradshövding, assessor i Göta hovrätt , kronobefallningsman; g m Brita Christina Lindegren (sd) 262; donation 210, 211 Bergenholtz, Jonas, kyrkoherde; grav­ minne 319 Berggren, G, m larmästare i Gränna 344, 347 - Johan, guldsmed, r dman 125, 224, 262 Berghman, Arvid se Bergenadler Berg/10/tz, Gösta, klockgjuteri , Sigtuna; inskrift på klocka 48 Kristian Gabriel, klockgjutare 70, 365, 368; inskrift 364 & Co, K G, klockgjuteri (1893­ 1952), Stockholm ; inskrift 67 K G M , klockgjutare, Stockholm 263; inskrift p klocka 48, 260 (GKM = s 260, 263 felaktig) Berglund, Anders, arkitekt J 19 Bemström, Kurt, arkitekt 240 (Bielke), Nils Dannes Turesson se Nils Dannes - Sten Bengtsson 261 Birger Magnusson, konung av Sverige 181 Birgitta, den heliga 164 Björklund, murmästare, Tolg 132 Björkman, Christina Fredrika g I m Johan Eks/rand ( d); g 2 m Carl Christopher Bolander (sd) J5J; in­ skrift p begravningspl t J 14; grav­ sten 114-15 Blom-Carlsson, Carl Gustaf, arkitekt 53, 54, 55, 69, 130, 246, 248, 263 Bo Jonsson (Grip), riksdrots 261 Boberg, Paul, arkitekt 22, 134, 174, 181 , 240, 296, 318, 344, 354 Bolander, Carl Christopher, kyrkoherde, g m Christina Fredrika Björkman ( d) ; inskrift p begravningspl t 114 Borg, A W, kyrkokonsttillverkning, Jönköping 64 Borgila, Atelier 314 Brackwagen (Braclnvagen), Hans Si­ gismundus, kyrkm Jare, konter­ fejare 38, 68, 246, 247, 284, 299, 300, 301, 302, 326, 330, 332, 333, 347, 349, 367 Bra s kyrkliga syförening, donation 44 Broder Sibbe, runinskrift p klocka 148, 149 Broman, Stina, gravminne 11, 12 Brulm, Nils Andersson, kyrkoherde, prost; g m Maria Christina Wising (sd) 21, 68, 151; donation 65; in­ skrift 36, 120, 140; porträtt 21, 41 Bdt se Katarina Petersdotter och Peter Jonsson Caravaggio, Michelangelo, italien km ­ lare 347, 349 Carlsson, Jonas, kyrkvärd 132 Carsson Tek/a, donation 316 Castman, Arvid Andersson, guldsmed, rådman, Eksjö 141 (s 141, rad l, står: Arvid Arvidsson Castman, skall st Arvid Andersson Castman. - Jfr Guld- och silverstämplar. Svenskt silversmide 1520-1850, IV. Sthlm 1963, s 232). - Anders Arvidsson, d y, guldsmed, r dman, Ek Jö 355, 356 Catharina Fredrichsdotter, g m Sven Kiempe i Skruv; donation 334 Cederschiöld, ätten, gravvalv 45, 46, 69 - Johan Fredrik, löjtnant 68; dona­ tion 36; vapensköld 36 - Nathanael Elias, löjtnant 68 - Nathanae/ Haqvinus, kapten 46, 69; donation 43 - Petrus E/i;e (Gavelius, adl), asses­ sor; g 1 m Elisabet Ni/sdotter; gravvalv 69 - Staffan Casper, kvartermästare; g m Anna Plantina Laure/I (sd) 69; do­ nation 46 Cederstiema, Carl, löjtnant, g m Eva Sofia Grönhagen (sd) 45, 69 Cederström, Rudolf Johan, Böksholm, greve, 151 ; donation J 46 Cratz, Charlotta Sophia, g m Magnus Strandmark (sd) 336; inskrift 363 Dalen, Sven, konservator 181, 184, 210, 218 Danielsson, I, Gamla Hjelmseryd; do­ nation 258 Daniel~son, Sven, Östenåk ra, urmakare 259 377 De Flon (De/lon), Carl, tenngjutare, rådman, Växjö 69 (not 59, s 69 felaktig. - Carl de Flon var verksam i Växjö l 777- 1817; Johan Petter var verksam i Växjö 1774-1795, ej far till Carl de F. - Jfr Birger Bruzelli, Tenngjutare i Sverige. Sthlm 1967, s 286-287). - Johan Petter, tenngjutare, Växjö 59, 60 de Mornay, ätten, vapensköld l 14 Charles, friherre, arvinge till Va­ rennes, överbefälhavare; g m Anna Troffe (sd) 114, l 50, 151 Djurberg, T, Karlskrona 317 Drake af Torp och Hamra, Johan Christersson, överste; g m Marga­ reta Klingspor (sd) 69, 336, 347, 367; donation 64, 65, 327, 335, 356 ,357 vapen 64, 65, 327, 348, 356, 357, 358 Drevs och Hornaryds kyrkliga syför­ ening, donation 147 Dädesjö kyrkliga syförening, donation 258 Ehrenhofm, Christina, g m Erik Benzef­ stierna (sd); inskrift på gravsten 85 Ehrenschantz, Gerhard (Ernest, adl), kapten, generalkvartermästarelöjt­ nant i Reval ; g m Maria Catharina Cederschiöfd 68; donation 43 Ekefund, Lars-Magnus, byggmästare 229 Ekman, Carl Magnus, guldsmed, råd­ man, Eksjö, g m Catharina Stare 141 Eksand, Växjö 344 Ekstam, L, disponent , Kungsör (Sö) 220, 224 Ekstrand, Johan, kyrkoherde, Myresjö; g m Christina Fredrika Björkman (sd) 114; inskrift p begravnings­ pi t 114 Ekströmer, Eva, Klavreström; dona­ tion 360 - Ivar, bruksägare, Klavreström; do­ nation 362 - Uffa, Klavreström 360 El/ström, Carl, orgelbyggare, Ljungby 58, 69, 248, 263, 355 Elisabet Nifsdotter, g 1 m Johan Örne­ crantz (Forsman, adl); 2 m Petrus Eli~ Cederschiöfd (sd); gravvalv 69 Enhörning, Joen (Johan) till Böksholm, kapten l 51 ; begravningsvapen 114 Erengisfe, prost, Sjös s 9 Erenius, Erik, komminister 151 Ericsson, Gertrud Emilia; donation 64 Eriksson, Hanna, donation 255 Eriksson, Jan, arkitekt 147 Erland i Wysinge, snickare 330, 332 Erlandsson, C, målare 97 Erfandus Johannis, kanik, Linköping 163, 164, 261 Ernst, Peter (Petter), urmakare, Växjö 115, 126, 148, 220, 256, 259, 263; inskrift 258 Esteffe, Emil Fredrik Amadeus, stads­ ingenjör 240 Falk, Gudmund, guldsmed, Eksjö 62, 63, 69 Ffacherus, Sveno Matt/ri~, kyrkoherde, häradsprost 145, 151 Fleissner, Samuel von (Ffeissner, adl), major; g m Birgitta Elisabeth Lang (sd) 263; donation 210, 219, 242, 252, 254; inskrift 243; vapen 242, 243 Ffood, Ragnar, konservator 240, 242, 243, 244 Fornander, Andreas (Olai), kyrkoherde 305, 322, 329, 363, 367; inskrift 358 Forssman, Emanuel, guldsmed 355, 356 Fries, Elias Thoresson, klockgjutare, rådman, Jönköping 225, 263; in­ skrift på klocka 149, 152, 260, 263, 367 - Jonas Magnus, klockgjutare 258, 260, 263, 317' 367 Gahn, Märta, textilkonstnär 256, 258 Gavefius, Petrus Eli~ se Cederschiöfd Ghyse, Hans, klockgjutare, Stralsund 336 Granbäck, Samuel, handlande, Karls­ krona 317; minnestavla 315 Grönhagen, Eva Sofia, friherrinna; g m Carl Cederstierna (sd) 68, 69; dona­ tion 45 Gustaf fil, konung av Sverige; namn­ chiffer 260 Gustaf I V Adolf, konung av Sverige; namnplåt IOI ; inskrift 229 Gustaf Vasa, konung av Sverige 261; namnplåt 101 Gustaf Swensson, donation 334 Gustafsson, Birger, kyrkvärd, Dädesjö ; inskrift på klocka 260 - Hilma, Eke; donation 225 - J P och Lena Maria Jonsdotter, Bredhälla ; donation 358 Guttorm, jarl 163, 261; donation 164 Göth, J A, hembygdsvårdare, folklivs­ skildrare 68; donation 44; inskrift p klocka 48, 68 Haeggberg, bokbindare 254 Hake, Zacharias, målare, kyrkodekora­ tör 223 Haffberg, C G, guldsmed 355 Haffbergs Guldsmeds AB, C G, guld­ smedsfirma 146 Haffengrens AB, G F, Växjö, guld­ smedsfirma 62, 260, 355 Ha/stan Petersson, riddare 82 Hammarberg, Nils, orgelbyggare 354 - Olof, orgelbyggare 312 Hammarströms Gjuteri, AB (AB Brö­ derna Hammarströms Gjuteri); do­ nation 359 Hamn, Jakob, kyrkoherde 261, 263; donation 245 Hansson, Isak, Eksjö, guldsmed 219, 262 Harald Hdrdrdde, konung av Norge 300 Ha werman, Alfred Ludvig, arkitekt 343, 354, 367 Hedenstierna, Anna Carofina, f Her­ wegh; g m Johan Gustaf Heden stierna 263; donation 258 - Isak, Drättinge, löjtnant ; g m Maria Elisabet Lundeberg 262; donation 219 Hedin, Ludvig, arkitekt, stadsarkitekt 137, 151 Hefand, J F 363 Hemmingius, Petrus, kyrkoherde 263; inskrift 254 - Theodori, kyrkoherde 119, 151 Herwegh, Anna Carolina se Heden­ stierna Hjelm, Torsten, konstnär 148, 240 Hjortzberg, Offe, professor, konstnär 134, 135, 147 Hovhammar, Erik, disponent ; donation 347 Hultman, Henrik Gustav, biskop 58, 114, 132, 137, 139, 310 Hdkan Karlsson (Bergkvaraätten) 163 Hdkansson, A, Växjö 255, 256 Hdkansson, Peter, urmakare, Eke 49 Höglund, Maria Charlotta, donation 360 Ingeborg Arvidsdotter (Lejonansikte); g m Birger Troffe d ä (sd) 276 Ingeborg Laurensdotter, g m Nils Dan­ nes Turesson (Bielke; sd) 164 378 Ingegärd Magnusdotter, g m Nils Lars­ son i Äpplaholm (sd) 276 Isaksson, Frida, Hagreda; donation .64 Johan, mästare, snickare 121, 122, 123 - Nilsson, Morhult 317 Johansson, Algot, lokförare, Böksholm; donation 64, 147 - C A, snickarmästare 245 - Carl August, orgelbyggare 137, 151, 248, 263 - Edvard, kyrkvärd, Viås; donation 65 - Gustaf, hemmansägare; donation 358 - G J, grosshandlare; donation 134, 148 - Nils, orgelbyggare, Liared (Vg) 137 - Selma, donation 255 Johnson, SA , Beda; inskriJt 363 Jon Jonsson, Truls i Hagreda 119 Jon Svensson i Kull , donation 101 Jonas Boetii (Jon Bosson), biskop; namnplåt 101 Jonasson, Carl, nämndeman, Båldö 221 Jonsson, murmästare, Växjö 132 - Jonas, Österhaga, kyrkvärd 41 - Nils, till Heda, major 358 - Olof, snickare 229 Junbäck, Lars Arvidsson, klockgjutare, Jönköping 364 Jupe, släkten, i Hårshaga 333 - Olof, donation 333 Kallerström, Lars Magnus, guldsmed 251, 254 Karl Xll, konung av Sverige 126, 329; bibel 148, 317, 363 Karl XI V Johan, konung av Sverige och Norge ; donation 347, 349; inskrift 339 Karl XV, konung av Sverige och Norge; inskrift 49, 129 Kar/gren se Ryden & Kar/gren Karlsson, August, kyrkvärd ; donation 146 - J P, Lill ker, donation 359 - Melker, kyrkvärd 365 Kar/ström, A, kopparslagare 42 Katarina Petersdotter (Bdt ); g 3 m Birger Knutsson Trolle (sd) 276 Kinelius, Augusta och Abel; donation 365 Kjernds, Carl Andreas, guldsmed 248 Klingspor, Margareta, Libbhult, över­ stinna; g m Johan Christersson Drake af Torp och Hamra (sd) 367; donation 324, 327, 335, 346, 347, 358 ; inskrift 327, 329, 347, 358; vapen 327, 347, 348, Klint, Eric E, handelsman; inskrift på klocka 126 Knut, den helige, konung av Danmark 194, 195, 225 Krasse, Hdkan , murmästare 229 Kruuse, Anna Lisa Odefquist-Ekström se Odelquist Kyhle, Hans, till Frötuna; g I m Vendela Skytte af Duderhoff; 2 m Elisabet Catharina von der Liihe (sd); dona­ tion 210, 211, 218, 243, 244, 245, 262; vapen 244, 262 Lallerman, Fredrica Susanna, g m Peter Jonas Wickelgren (sd) 70; donation 65 Lang, Birgitta (Brita) Elisabeth; g m Samuel von Fleissner (sd) 263; do­ nation 243, 252, 254 Lars Jönsson 36, donation 38 Lars Pärson, Skale, gravsten 167 Laurell, Anna Plantina, g 2 m Staffan Casper Cederschiöld (sd) 68, 69; donation 45 Lauren, Sven, kyrkoherde; g m Sara Elisabet Hamn 163, 174, 210, 26 1, 263; inskrift på klocka 260 Lejonansikte se Arvid Bengtsson, Inge­ borg Arvidsdotter Liljorstrand, Per Theof rid, kyrkoherde; g m Maria (Maja) Birgitta Tran­ stedt (sd) 263; donation 254; in­ skrift på klocka 260 Lilljekvist, Johan Fredrik, arkitekt 240, 243, 245, 263 Limnell, Axel Johan, guldsmed 140, 141, 142, 148, 225, 263 - Emanuel, professor, hovmålare 239, 240, 241, 263 Lindblom, Sven Gustaf, fanjunkare, teckningslärare, målare 55, 344 Lindegren, Brita Christina, g m Arvid Berghman (sd) 262; donation 210, 211 - H , orgelbyggare, Göteborg 248 Linden, Hans, länsarkitekt 10, 54, 55, 84, 134, 167, 226, 240 Lindgren, Magnus, guldsmed, Karls­ krona 251, 254 Lindquist, Carl se Lindström Lindstam, Efraim Nathanael, kyrko­ herde; g m Emma Carolina Nilsson 68; inskrift 42 - Sven Johan Folke, kyrkoherde, Almundsryd (Sm) 68; inskrift 42 Lindstedt, gelbgjutare 255 Lindström, Karl Magnus, gravminne 319, 320 - Magnus, gravminne 319, 320 Lindvall, Karl Adolf Theodor, kommi­ nister; donation 355, 367 Linnars, målare 181, 182 Linner, Peter, komminister, kyrko­ herde 342, 343, 367 Lund, David, professor, biskop; in­ skrift på klocka 126 Lundberg, Erik, professor, arkitekt 22 Lunden, Eskil, orgelbyggare, Göteborg 248, 355 Lunden, Klaes Ludvig, kyrkoherde, klockbyggare 259; donation 363, 364 Lundwall, Eric, gyldmakare, Växjö 44, 110, 146 Liihe, Elisabeth Catharina von der; g m Hans Kyhle (sd) 262; donation 210, 211, 218, 243, 245; vapensköld 244, 245 Malmerus, Sven, kyrkoherde, prost ; g m Helena Elisabet Wiesel 295, 366; gravminne 336, 361, 362; in­ skrift 302, 362 Marcussen & Son, Åbenrå, orgelbyg­ garfirma, Danmark 41 Markström, KG, Guldsmedsaktiebolag, Uppsala 255 Mornay, de se de Mornay Myrbeck, Nils, handelsman; gravminne 336, 362 ; inskrift 363 Myrberg, Nils, målare, mästare 259 Mdns Ericsson 126 - Hdkansson i Skälletorp, snickare 102 - Jonsson i Elm 311; inskrift 311 - Mdnsson, inskrift 254 Mdns Skalle, Nybelle, länsman; g m Segre Carlsdotter; donation 333 Mdrtenssons Orgelfabrik AB, orgelbyg­ garfirma, Lund 58 Möllenborg, Gustaf, guldsmed 60, 61, 69 Mörner, Ludvig, biskop 101 , 315 Nicolaus Stephani, Kalmar 317 Nils Andersson, murmästare 94 - Axelsson, rusthållare, Hackheda 150; donation 101 379 314 Nils Dan11es Turesson (Bielke) , riddare; g l m Ingeborg Laurensdotter (sd) 82, 164 Gudmundsson, inskrift 254 - Hdka11sson, klockare 305; donation - Larsson i Äpplaholm, väpnare 276 Nilsson, Emma Carolina se Lindstam - Frans, Sandreda; donation 64 - Hanna och Per; donation 146 - Wiwen, guldsmed 42, 68 Norberg, Rune, a ntikvarie 181 Nordens Gipsgjuteri, E 355 Nordström, Marianne, konstnä r 147 orling, Carl August, klockgjutare, Jönköping 149, 152, 364, 367 Nottebäcks kyrkliga syförening, dona­ tion 359 Odelquist, Arma Lisa Ekström, textil­ konstnär 44 Ohlson, Axel, guldsmed, Växjö 254 Ohlsson, M & 0 , klockgjuteri , Y tad ; inskrift p klocka 116, 126, 365 Olof (Olav Haraldsson) den helige, konung av Norge 308 (se äv sakreg) Olof Jupe se Jupe Jönsson, Drev 84, 93 - Torson, snickare, länsman 31 I , 330, 332; inskrift 311 Olovsson, Edit, Älmeboda 360 Olsson, Peter, murmästare, Ur sa 344 Palmgren, Gerda, donation 258 Passe, Crispin (Cryspin) de, koppar­ stickare 366 Pehrsson, Jonas, byggmästa re, Bene­ stad 344 - Nils, Buatorp, kyrkvärd 120 - Nils, Ringstorp, ledamot av bonde- st ndet, talman; g m Lisa Jonsdot­ ter 69; dona tion 61 - Pehr, kyrkvärd 120 Pennberg, murmästare 21 Per måla re 101 Per Hdkansson, Förda 119 Persson, Hdkan, Viås, kyrkvärd ; in­ skrift 41 Peter Jonsson (Bdt ), riddare, riksråd 267 Petersson, Anna, f Wiberg 365 Petreen (Petren), Bengt, kyrkoherde, prost 367; donation 355 Petrus Hemmingius se Hemmingius Pohl d ä, Michel, guldsmed 252, 254 Rappe, ätten, gravplats 168; inskrift 260 - Adolf Fredrik, till Drättinge, fri­ herre, ryttmästare 263 ; donation 229 - Adolf Fredrik Gustafsson, till Ström­ serum, friherre, löjtnant ; g l m Ulrika Catharina Vilhelmina Ham marskjöld; 2 m Hedvig Hel/rid Hermelin 263; donation 254 - Claes Erik, till Ramnäsa, friherre, ryttmästare; g m Maria Amalia Ridderborg 263 ; donation 251 , 254 - Maria Sofia, donation 111 - Tomas Carl, till Strömserum m m, friherre , överste 26 1 Regnell, fabrik ör (m lare, förgyllare) 239 Reis, A, Hälsingborg; inskrift 148 Rogberg, Johan, domprost; g m Eva Sophia Alger11s (sd) 81, 150, 261; donation I JO Johanna (Harma) Kristina 367; do­ na tion 360 Olof Henric, kyrkoherde, kontra kts­ prost 367; donation 358 Rosenstrdle, Anders, p M lajord , rytt­ mästare, major; g I m Margareta Lindh; 2 m Elisabeth Strdle af Ekna 262, 263; donation 225 - Carl Johan 263; donation 225 - Eva, donation 110 Rubens, Peter Paul, flamländsk m lare 55 Rudner, Georg, arkitekt 344, 345, 358, 364 Rydbeck, 0110, professor 97, 174 Rydberg, Emma Sofia, donation 62 Ryden & Kar/gren, Växjö, m larmäs­ tare 240 Rdlamb, Carl Fredrik , Bra s, friherre, kammarherre, hovmar kalk ; g m Charlolla Fredrika Hamilton 151 ; donation 134, 137 - Sofia Charlotta Fredrika, Bra s 70; donation 65 Röding, Torbem ( Torbjörn), bildhug­ gare, m la re 306, 308, 327, 329, 331, 346, 347, 361 , 363, 367 Sade/er, Raphael 366 Sandberg, Alfhild, textilkonstnär 360 Schatelovius, Petrus Andre