Vadstena ·klosterkyrka II Inredning SVERIGES KYRKOR ÖsTERGÖTLAND ARON ANDERSSON Vadstena klosterkyrka II Vadstena klosterkyrka II INREDNING .. .. OSTERGOTLAND Av ARON ANDERSSON VOLYM 194 AV SVE RIGES KYRKOR , KONSTHISTORISKT INVENTARI UM GRUNDAT A V SIGURD C URMAN OCH JOHNNY ROOSVAL UTG IVET A V RIKSANTIKVARJEÄMBETET OCH KUNGL VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETSAKADEMIEN Almqvist & Wiksell International 1983 UTGIVET MED ANSLAG FRÅN KONUNG GUSTAF VI ADOLFS FOND FÖR SVENSK KULTUR , V ADSTENA FÖRSAMLING SAMT FRÅN CLAES OCH GRETA LAGERFELTS STIFTELSE REDAKTIONSKOMMITTE: ARON ANDERSSON, STEN KARLING , ERIK B LUNDBERG , R AXEL UNNERBÄCK Översättning till engelska av bildtexter och sammanfattning har utfö rts av författaren. Fotos, negativ, anteckningar och excerpter förvaras i A T A. FOTOGRAF: där ej annat anges HENRIK HULTGREN Omslagsbilden återger Jungfru Maria. Brysselarbete från 1400-ta/ets miu. På omstående sida: Pilgrimsmärke från 1400-ta/et med S:ta Birgittas bild. Från Karlskyrka ruin, Söderbykarls sn, Uppland. Nu i SHM. CENTRALTRYCKERIET. BORÅS 1983 ISBN 91-7192-565-1 (häft) ISBN 91-7192-560-X (inb) Förord När Vadstena kloste rkyrka nu åter öppnats efter en nödvändig reparation och översyn har redaktionskommitten för Sveriges Kyrkor ansett det lämpligt att publicera Birgittinero r­ dens första helgedom med dess konstskatter. Praktiska omständighe ter har gjort att utgiv­ ningen inleds med beskrivningens del II , som omfattar klosterkyrkans rika inventariebe­ stånd. Flera av de äldre inventarierna har ursprungligen tillhört sockenkyrkan S:t Per , Krigsmanshuskyrkan eller Hospitalskyrkan . Huvudprincipen har varit att låta samtliga inventarier ingå i beskrivningen utom dem, som nu är magasinerade och som uppenbarli­ gen aldrig har förvarats e ller brukats i kloste rkyrkan. De märkliga skulpturerna har beskrivits och konsthistoriskt analyserats av undertecknad Aron A ndersson och textilskru­ den av Inger Estham. För avsnittet om orgel och orgelfasad svarar undertecknad R Axel Unnerbäck. I del I av beskrivningen kommer Iwar Anderson att skildra klosterkyrkans tillkomst , konstruktion och konsthistoriska egenart ; i den avslutande del III behandlas kloste rkyrkans talrika gravminnen (av Robert Bennett) och de övriga kyrkorna i Vadstena (av Erik B Lundberg m fl). Den före liggande volymen har tillägnats professor Andreas Lindbloms minne. Redaktio­ nen har därmed velat bringa i åtanke en fo rskare och personlighet som lämnat grundläg­ gande bidrag till kunskapen om klosterkyrkans medeltida konstskatter och genom sina insatser i Birgittastiftelsen starkt bidragit till att i en stämningsrik miljö hå lla minnet av Birgitta och hennes gärning levande. Vi vill rikta ett uppriktigt tack till konstsamlingarnas fotograf Henrik Hultgren för den sedvan liga omsorg och skicklighet varmed han löst sina uppgifter samt till fru Louise Setterwall för den granskning av de engelska texterna hon utan krav på ersättning genomfört. Tryckningen av Vadstena kloste rkyrkas omfångsrika beskrivning har till stor del möjlig­ gjorts genom generösa anslag från Konung Gustaf VI Adolfs fond fö r svensk kultur, från Vadstena församling samt från Claes och Greta Lagerfelts stifte lse. Redaktionskommitten framför sitt tack för detta betydande ekonomiska stöd till utgivningen·. Stockholm i juni 1983 Aran Andersson Eva/d Gustafsson Sten Karting R Axel Unnerbäck Innehåll ~ww 5 KYRKORUMMETs UTSMYCKNING, INREDNING OCH INVENTARIER av Aran Andersson Inledning 11 Kalkmålningar 18 Läktarnas försvunna målningar 21 Glasmålningar 22 Medeltida träskulptur och måleri 22 Måleri och skulptur från nyare tid 91 Reliker och relikvarier 93 ~~~er 100 Medeltida textilier av Inger Estham 107 Textilier från 1700-, 1800 och 1900-talen av Inger Estham Dopredskap 129 Möbler och inredning 130 Orgel och orgelfasad av R Axel Unnerbäck 138 Ljusredskap 143 Klockor 146 NOTER 148 KÄLLOR OCH LITTERATUR 152 SUMMARY 154 Andreas Lindblom in memoriam Kyrkorummets utsmyckning, inredning och inventarier Inledning Klosterkyrkans nyss avslutade restaurering har givit nya möjligheter att nå en uppfattning om den medelti­ da interiörens utseende. De framtagna målningarna i valven innebär ett väsentligt berikande av interiörens estetiska verkan. Målningarna förstärker ribbornas ef­ fekt som arkitektoniskt bärande led och sirar dem sam­ tidigt med spröda ornament. I sitt utförande präglas de av den förfining i förening med lantlig charm och naivi­ tet, som bör ha varit utmärkande för mycket av den konst som producerats i det medeltida klostret. Ur­ sprungligen bar också väggarna en vit puts. De nuva­ rande, naket grå och skrovliga väggytorna är ett olyck­ ligt resultat av 1890-talets restaurering och bottnar i ett missförstånd . Den medeltida kyrka interiören gav ett intryck av ljus och fest. De kalkade väggarna smycka­ des av målningar i samma blonda, rena färger, som vi ännu kan beundra i den bevarade dekorationen i nun­ nornas kapitelsal; roseorankor och scener ur evangeliet och helgonens och martyrernas liv, strålande i rött och grönt med kraftiga konturer i rödbrunt. Till det ljusa intrycket bidrog, att de stora fönstren enligt Birgittas föreskrifter fylldes av ofärgat glas (av funna fragment att döma nätliknande rutmönster av små rombiska glas) med ramverk och bårder i ljust bärnstensgult. När solens strålar trängde in genom det ofärgat pärlemor­ skiftande medeltidsglaset och det gula, fylldes interiö­ ren av ett skimrande ljus, ett guldgult sken som glittra­ de och lekte i tusen reflexer i altarskåpens och helgon­ bildernas förgyllning och klara fä rger. Kyrkorummet i Vadstena har en originell disposi­ tion, i detalj föreskriven i Birgittas uppenbarelser och betingad av klostrets uppdelning i e tt nunne- och ett munkkonvent. E tt holländskt träsnitt från omkr år 1500 (fig 2) ger en mönsterbild av kyrkainteriören i ett kloster tillhörande Frälsarorden, så som den kan konst­ rueras fram med ledning av Birgittas texter. Därmed ger träsnitte t också en utmärkt föreställning om den medeltida inredningen i ordens moderkyrka i Vadste­ na . Till vänster ses det utskjutande munkkoret med sina korstolar och i fonden de gluggar , som tjänade till nunnornas bikt och kommunion. Under bågöppningen till det stora kyrkorummet , som har rektangulär plan, står högaltaret , vigt till S:t Petrus och fri tt tillgängligt från både öster och väster. Framför altaret sänker sig sex trappsteg mot öster med tolv mindre , solfjädersfor­ migt spridda altaren , vigda till de övriga elva apostlar­ na och till S:t Paulus, som också kom att räknas till deras skara. Detta korparti var skil t från rummet i övrigt genom ett järngaller , som också avskilde en bred processionsgång utmed långhusets väggar fram till de trappor , som förde upp till Mariakoret på en läktare vid kyrkans östvägg. Detta av järngaller inhägnade rum var " in claustro", vilket betyder att det var reser­ verat för munkarnas klausur, medan kyrkans mitt var avsedd för den besökande allmänheten och kallades " in templo". T illträdet för allmänheten var ordnat ge­ nom dörrar i öster under Marialäktarens trappor. Nun­ nornas plats var på en läktare högt uppe under valven i kyrkans östra del och med ingång på norra väggen. (I Vadstena är denna ingångsdörr markerad i murverket , och den breda, välvda nischen nedtill t h därom utmär­ ker platsen för en läktare, avsedd för förnäma gäster, som önskade lyssna till systrarnas sång och fö lja mäs­ san vid Mariaaltaret) . I träsnittets förgrund är ett altare återgivet : enl igt Birgittas föreskrifter skulle ett altare helgat åt ärkeängeln Mikael finnas vid kyrkans södra vägg och på motsvarande plats vid nordväggen ett alta­ re till Johannes Döparens ära. Omedelbart under och Fig l. Jungfru Marias ansikte. Brysselarbete från 1400-talets mitt. Se fig 26-27. The face of the Virgin. Brussels work f rom the middle of the 15th century. 12 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 2. Interör av birgittinsk kyrka enligt ordensregelns föreskrifter. Holländskt träsnitt från omkr år 1500. Foto KB. Interior of a Birgitline Abbey arranged according to the Rule. Dutch woodcut from about 1500. framför Marialäktaren ses på träsnittet ett a ltare, som i Vadstena var ägnat ordensstiftarinnan sjä lv. Birgitta har meddelat föreskrifterna för klosterkyr­ kans inredning som ett G uds ord i uppenbarelsens form . Men de åtföljs inte av någon utläggning, som kunde förklara tankarna bakom rummets originella disposition. Högaltaret och munkkoret är förlagda i väster och inte som e ljest är regel i öster, i den uppgå­ ende solens väderstreck och det väderstreck, som pe­ kar mot Jerusalem. Motiveringen till detta djärva av­ steg från vedertaget bruk får sökas i själva klosterre­ gelns syfte, som detta definierats i Kristi inledande o rd. Orden är instiftad till Jungfru Marias ära och främst för kvinnor. Därför intar Jungfru Maria den upphöjda he­ dersplatsen på kyrkans östvägg, och omedelbart intill finns läktaren för systrarna , som sjunger hennes lov. Men Mariaaltarets placering är inte blott och bart en ärebetygelse , den har djupare innebörd. Maria kan förliknas vid morgonstj ärnan , som bådar solens an­ komst. Jungru Maria ä r den himmelens port, genom vilken Guds Son träder in i världen. I Jungfru Marias sköte tar gudomen mandom , och Guds frälsningsverk begynner. Därför är det logiskt , att Jungfru Maria har sin plats i den uppgående solens väderstreck. Jungfru Maria symboliserar i si n gestalt Kyrkan. Alla troende får söka skydd under hennes vida mantel. Hon är mänsklighetens stora förbedjerska. Därfö r sker all­ mänhetens inträde i kyrkan på ömse sidor om hennes a ltare, och de portar som öppnar sig för de troende bär namnet "syndaförlåtelsens port" . I söder, där solen står i zenit , är S:t Mikaels a ltare . S:t Mikael är de himmelska härskarornas anförare , enligt apokalypsen den store himmelsfursten som ned­ kämpar ondskans drake , som hotar Jungfrun och hen­ nes livsfrukt. I norr, kylans och mörkets väderstreck, ä r Johannes Döparens altare, ty han räknas som den siste av det Gamla Förbundets profeter och representerar därmed de förgångna, forntida å ldrarna. Men han ä r också den som fick uppdraget att förkunna Messias omedelbart 13 fö restående ankomst , och som i dopet fick bevittna Guds Sons förklarade hä rlighet. Julevangeliet och Guds Sons inträde i världen är Mariaaltarets förkunnelse i kyrkans östra del. Påsk­ evangeliet , frälsningsverkets fullbordan och Guds Sons väntade återkomst är symboliskt uttryckt i kyrkans västpa rti , i den sjunkande solens väde rstreck. Huvud­ altaret är vigt till S:t Petrus, klippan på vilken Kristus grundat sin kyrka, förvaltaren av himmelrikets nycklar och Kristi ställfö reträdare i världen . De to lv smärre apostlaaltarna är i sin gruppering en e rinran om kret­ sen kring det fö rsta nattvardsbordet , samma krets som en gång i tidens fullbordan ska ll vara Kristi bisittare vid domen. Denna sinnrika, konsekvent genomförda plan för kyrkorummets uppbyggnad är något fö r Birgittas Fräl­ sarorden unikt . Ännu e tt a ltare på träsnittet återstår att fö rklara , avbildat framför Marialäktaren i kyrkagolvets nivå . Detta altare är inte föreskrivet av Birgitta, men de t är inrättat till hennes egen ä ra, uppställt i kloste r­ kyrkan i Vadstena efte r he lgonfö rkla ringen den 7 okto­ ber 1391. De av Birgitta fö reskrivna altarna uppgick således till 16 stycken, fö rutom ett mindre a ltare på systrarnas läktare . Men mycket snart skulle kyrkorummet " in templo" fyllas av fromma alta rstifte lser , som regel fö r­ knippade med donatore rnas önskan om gravplats. När venetianaren Pietro Querini besökte Vadstena 1432, kunde han räkna till 42 a ltaren. Det är uppenbart , att dessa många altaren starkt inkräktat på utrymmet " in templo". Förmodligen beslöt man av detta skäl att fö rlägga munkarnas processionsgång utmed långhusets väggar till i tegel uppförda läktare. Denna lösning var genial. Dels blev denna passage ovanför kyrka fo lkets huvuden mer ostö rd och stigningen till Mariaaltaret i öster mindre brant , de ls och framför allt kunde den välvda a rkaden under läktarna nyttj as fö r nya kapell­ stifte lser och gravplatser. I Vadstena är läktarna rivna sedan 1600-ta le t. Men Maribo kyrka i Danmark , upp­ fö rd för ett 1416 grundat birgittinkloste r , har ännu sådana läktare bevarade , som kan ge en förestä llning om, hur arrangemanget tedde sig i Vadstena. (Se A Lindblom , Kult och Konst , s 15). Uppgiften i klostrets diarium att S:t Mikaels och Johannes Döparens altaren vigdes den 6 o ktober 1455 bör avse de på tegelläktarna nyuppförda alta re, som flyttats hit från sin tidigare plats på kyrkogolvet. Senast detta å r bör arbetet med tegelläktarna vara avslutat. Vid medeltidens slut uppgick anta let altaren i klos­ terkyrkan till minst e tt sextio tal. E ndast ett medeltida altare finn s bevarat till i dag: ett lite t alta re på västsidan INLEDNING av den östligaste pe laren i kyrkans norra de l. Fram till restaureringen på 1890-ta let fanns ett liknande alta re på motsvarande plats vid den östligaste pelaren i söde r. För en fullständig redovisning av källuppgifter om kyrkans medeltida altaren hänvisas till Andreas Lind­ bloms cite rade arbete (Kult och Konst) . Varje altare bar ett namn , vigt till Kristi Lekamen, till Helga Kors, till den Heliga Treenigheten , till Jungfru Maria av Rosenkransen , till Jungfru Marie besökelse, till Jung­ fru Marie sju bedrövelser e ller till något av kyrkans ota liga helgon, fornkristna martyrer eller he lgon med no rd iskt ursprung. Ibland är både a ltarets vigningsda­ tum och dona tore rnas namn kända , och detta ger vissa möjlighete r till altarets lokalisering i kyrkan, om dona­ to rernas gravplats är känd . Det är en lockande uppgift att söka identifiera de dokumentariskt kända alta rstif­ te lsernas kultbilder med bestämda verk i kyrkans ännu i dag förhållandevis rika bestånd av medeltida altar­ konst. Men de ls är detta bestånd trots allt blott en ringa procent av vad som en gång funni ts , dels är det ano­ nymt med hänsyn till sina upphovsmän och kan endast date ras på stilistisk grund. Därför får varje sådant fö r­ sök till identifiering hypotetisk karaktär. I det fö ljande skall en öve rsikt lämnas av de bevarade konstverk , som med någon grad av sannolikhet kan knytas till doku­ mentariskt kända altaren. Den vackra flandriska madonnan (fig 1, 26a - d, 27) har förmodligen smyckat östläktarens Maria-altare. Den 8 oktober 1443 vigde biskop Nils i Linköping detta altare " till ära fö r Saliga Maria och helgonen Anna och Birgitta", av a llt att döma i samband med anskaffaodet av en ny altarprydnad . S: ta Anna , Jungfru Marias mo­ der, hö lls högt i ära i Vadstena kloster. Vi får fö reställa oss, att Mariabilden haft sin plats i ett altarskåp , vars dörrar burit framställningar av S: ta Anna och S: ta Bir­ gitta i skulptur e lle r målning. K yrkans högaltare fick en ny, imponerande prydnad i det flandriska altarskåp , som invigdes själva Birgitta­ dagen 1521 , en gåva av gene ralkonfessorn Nicolaus Am und i och hans vänner " utan kostnad för klostret. " I dag finns endast obetydliga fragment bevarade av detta Brysselarbete (fig 89- 90) , som skildrat Kristi passion och uppståndelse i skulptur och målning. Det är möjligt , att bilde rna av S:t Mikael (fig 57) och Johannes Döparen (fig 58) , kanske utförda i klostret av en anonym mästare , som Andreas Lindblom döpt till Frater Severus, en gång smyckat de a ltaren, som invig­ des på brödernas läktare 1455. När det gälle r Birgittaaltaret , vill det fö refalla, som om vi inte hade mindre än tre successiva altarbilde r i behå ll. Den äldsta är den porträttlika Birgitta , som bör 16 VADSTENA KLOSTE RKYRKA ha anskaffats i samband med det fö rsta Birgittaaltarets vigning (fig 9). Någon generation senare har denna skulptur fått lämna plats för en monumentalare staty, invigd den 27 december 1435, och säkerligen då inne­ sluten i ett skåp , som visat målade scener ur helgonets liv (fig 23). Efte r ytte rligare en generation var det dags för nästa nyanskaffning, och altaret murades om för att kunna ta emot det praktfulla Birgittaskåp , som beställts i Ly­ beck (fig 32-55). Altarets nya vigning ägde rum den 3 oktober 1459. Den 28 mars 1418 utlovade biskop Bosson i Linkö­ ping 40 dagars avlat åt dem, som efter bikt och bot knäföll framför en nyligen i kloste rkyrkan uppställd bild av S: ta Anna. D et är möjligt , att det är den s k sto ra S: ta Annabilden (fig 18), som avses . Men det finns en annan, något mindre Annabild i klosterkyrkan (fig 19), som också kunde datera sig från året 1418. I sjä lva verket finns dokumentariska uppgifte r om ytter­ ligare tre stiftelser till S:ta Annas ära , som också kunde kopplas samman med dessa två bevarade bilder. ­ 1425 lät drottning Filippa grunda ett Annakor i no rra sidoskeppe t , strax intill skranket fö r munkarnas kor i väster. Här invigde ärkebiskop Johannes Haquini den 27 december 1426 en A nnabild i d rottningens närvaro. - Samma år avled riddaren A lgot Magnusson Sture , också känd för sin gåva av ett prebende till Jungfru Marias och S:ta Annas ära. - Slutligen stiftade den stenrika fru Bi rgitta Magnusdotter Porse den 5 januari 1432 ett prebende ti ll "Guds, Vår Frus , Sankta Annas och alla he lgons heder". Ä ven för ett så betydande konstverk som den sto ra S: ta Annabilden saknas sålunda säkra uppgifte r fö r en nä rmare bestämning av tillkomstt id och donato rer. När de t gälle r de smärre helgonbilde rna blir varje attribu­ tion till bestämda a ltarstiftelser hypote tisk, eftersom de är lösryckta fragment ur sammanhang vi inte känner. Bilden av Jo hannes Döparen (fig 21) har med stor sannolikhet skänkts av Jösse E riksson Lykke och Bir­ gitta Roos av Ervalla den 22 maj 1428, som några år senare fick sin grav i klosterkyrkan. Jakobsbilden , som tillskrivits Frate r Severus (fig 59). ha r Andreas Lindblom sammanställ t med det S:t Ja­ kobs och S: t Sebastians prebende. som stiftades den 6 januari 1475 av A rvid T ro lie och Laurens Haraldsson . Det förefa ller sannolikt , att bilderna av S: t Mikael (fig 57) och Johannes Döparen (fig 58) är utförda av sam­ me mästare som aposteln Jakob , men de förra har ovan daterats till 1455, och det är knappast tro ligt att en konstnär som Frater Severus bevarat sin stil så ofö r­ ändrad under loppe t av 20 år. E tt utmärkande drag fö r Frate r Severus arbeten är de rika korkskruvslockarna, och iden till dessa kunde han ha hämtat i Johannes Stenrats skulpturer i det stora Birgittaskåpet , som upp­ ställdes i kyrkan 1459. Problemets lösning kunde vara, att Mikaels-och Johannesbilderna inte vari t fä rdiga till altarinvigningen 1455 - det bör ju ha fu nnits någon fo rm av ä ldre bilde r , efte rsom dessa altarens vigning hängde samman med deras flyttning. G ruppen Marie besökelse (fig 56) har vari t mittstyc­ ket i ett mindre altarskåp , om Andreas Lindbloms förmodan ä r riktig , att den tillkommit i samband med Ingrid A rvidsdotters prebendestiftelse av den 24 febru­ ari 1471. Det är möjligt , att S: ta Annabi lden fig 61 står i samband med ett " prebenda S Anne" , grundat av Fru Ingeborg, änka efter Axel Pedersson Tott och omtalad som död 1466. Sviten av ljusbärande änglar (fig 63-66) har kunnat identifieras med de änglar , ursprungligen sex till anta­ le t , som fanns placerade i krans kring högaltaret, på höga trästolpar , när Katharinas translationsfest ägde rum den 31 juli- l augusti 1489. Munkkonventets upplösning 1549-50 har inneburit slutet fö r det katolska gudstjänstlivet i klostret enligt Frälsarens o rdensregel. Nu anvisades det f d munk­ koret som gudstjänstlokal för systrarna. I samband där­ med ha r antagligen nunneläktaren rivits , eftersom den för lorat sin funkti on. Det är möj ligt att Marialäktarens altarskåp med den flandriska madonnan flyttats till systra rnas nya kyrkorum i väste r. Ännu i slutet av 1700-talet fanns de tillfälliga arrang­ emang kvar , som vidtagits för att avski lja den s k nun­ nekyrkan frå n kyrkorummet i övrigt. Enligt en beskriv­ ning från 1789 var utrymmet "med bräder avskrankat frå n kyrkan endast nedtill , vilket skrank inåt och utåt varit med väv överdraget och däruppå målat. Hade eget sto rt a ltare av sten och på tre sidor av ek bönerum med fällsäten och krubbor fö r nunnorna" . Systra rna har tydligen använt brödernas kvarblivna korstolar (fig 152) . Kloste rkyrkan kom nu att nyttjas av herrskapet på Vadstena slott. när större festliga begivenheter var å färde. Så vigdes Gustav Vasa vid Katarina Stenbock i kloste rkyrkan 1552, och i samband därmed förrättades den nya d ro ttningens kröning. För detta ti ll fä lle an­ skaffades säkerligen stolrum , så som det hövdes i en protestantisk församlingskyrka. Ett elakartat tillbud in­ träffade, nä r en grupp kalvinister i kungliga hovkape l­ le t passade på tillfället att stympa och vandalisera kyr­ kans skulpture r och målningar. A tt ordensstiftarinnans INLEDNING I7 Fig 3. " Be läteskammaren" i gamla sakristian . Akva re lle rad konturetsning av J F Mar­ tin . Natio nalmuseum . "Chamber of images". Interior f rom the medieval sacristyat the end of the 18th century. Coloured engraving by J F Marti11. egna bilde r blev särskilt utsatta ligger i sakens natur. ­ Den påvliga legaten Antonio Possevino, som besökte Vadstena 1580 , be rätta r att he rtig Magnus och hans kumpane r misshandlat och på löjeväckande sätt utklätt kloste rkyrkans alabaste rbilder av Birgitta och hennes do tte r Katha rina . Bilde rna finn s inte längre i behåll. För de protestantiska gudstjänste rna o riente rades kyrko rumme t mot öster. Birgittaaltare t fick nu göra tjänst som högalta re, och märkligt nog fick de t Stenratska alta rskåpe t stå kvar på sin pla ts. Dess cent­ rala Birgittabild kunde blicka ut över en fö rsamling med he lt nya sedvänjor. Alltsedan S:t Pers kyrka brandhärj ats vid sekelmitte n , höll stadsfö rsamlingen sina gudstj änster i kloste rkyrkan. Men år 1577 kunde den - på Johan III: s befallning - åte rflytta till sin nyrepa re rade kyrka . När fö rmälningen me llan Johan III :s dotter Sofi a och Pontus de la Gardie ägde rum i klosterkyrkan den 15 februari 1580, inträffade en a llvarlig o lycka , när Vårfruko rets lä ktare störtade ned . Många kom till ska­ da och en avled. Det ä r mö jligt a tt klosterkyrkan unde r det fö lja nde sekle t berikats med nya inventarie r , och att samtidigt därmed fö rändringar i kyrko rummet ägt rum . Men vår kunskap om fö rhållandena under större delen av 1600­ talet ä r ganska b ristfäll ig. En intressant pjäs från år­ hundrade ts mitt ä r den fragmentariskt bevarade pre­ dikstol i praktfull barock med snidade kolonne r och o rnament , som i sin deko r utnyttj ar medeltida trä­ skulpture r , he lgonbilder ur e tt altarskåp från 1400-ta­ le ts fö rra de l (fig 147-148). Men det var fö rst under riksänkedrottningen Hedvig Eleono ras tid som me ra genomgripande fö rändringar ägde rum i klosterkyrkans inte riö r . Nu revs de medelti­ 18 VADSTENA KLOSTERKYRKA da tegelläktarna (1692) , och nya bänkrum infördes i hela kyrkan . Ett par kungsstolar med vacker målning av karolinskt akantusverk i grisaille på gyllne botten (fig 153) kommer visserligen från sockenkyrkan S:t Per, men de ger säkert en god uppfattning om de inredningsarbeten , som på drottningens uppdrag sam­ tidigt utfördes i klosterkyrkan. Kanske var det nu som munkarnas forna sakristia började användas som uppsamlingsrum för återstoden av medeltida altarskåp och kultbilder. Den gick sedan under namnet " be läteskammaren". En konturetsning av J F Martin visar detta vackra rum , som det tedde sig i slutet av 1700-talet, belamrat med kultbilder, epitafier och korstolar (fig 3). Me n drottningens intresse för kyrkorna i hennes liv­ geding kunde också föranleda gåvor av ännu brukbara inventarier från den forna klosterkyrkan. Så skänktes ett mindre altarskåp med en kalvariegrupp till Trehör­ na kyrka. De tta konstverk , som stammade från klost­ rets första tid , 1390-talet, var ursprungligen en gåva från biskop Beno Korp i Väste rås . Kalvariegruppen finns nu i Historiska museet i Stockho lm . Nä r Vadstena stadsförsamling övertog klosterkyrkan 1829 kom många äldre föremål från den rivna S:t Per a tt överföras dit. I dag är det knappast längre möjligt , att i varje enskilt fall med full säkerhe t avgöra, vilka inventa rie r som tidigare funnits i S:t Per. Ett antikva­ riskt intresse att bevara minnen från den forna socken­ kyrkan synes ha förelegat , eftersom man givit sig möda att mura in en senmedeltida stenrelief från denna i klosterkyrkans inte riör , ovanför den port i nordväg­ gen , som bar namnet " nådens och ärones port", de nyupptagna systra rnas ingångsport till klostret . Relie­ fen framställer Jungfru Maria, omgiven av apastiafurs­ tarna Petrus och Paulus. Bland inventarier i kloster­ kyrkan , som är äldre än denna , och som därför kan fe rmadas härröra från gamla S:t Per, fö rtjäna r framför a llt Mikaelsbilden från 1200-tale t (fig 7) att framhållas. Birgittaaltarskåpe t fick nu lämna plats för socken­ kyrkans praktfulla flandriska alta rskåp. Menighetens ingång förlades i väste r genom en nyupptagen port i de t forna munkkorets västvägg , och i långhusets västligaste trave uppfördes en orgelläktare. I samband med dessa arbeten nedrevs kyrkans medeltida högalta re. Kyrkans äldre predikstol målades om och dekorerades i tidens stil (fig 151). Vissa konstve rk från kloste rtiden hade alltj ämt sin plats i kyrkan, såsom den fl andriska madonnabilden och Birgittaskåpet , som flyttats till östväggen. Men " beläteskarnmaren", den forna sakristian , hade rivits 1807 på grund av sin sto ra skröplighe t , och de bilde r , som inte ansågs värda att uppställa i kyrkan , förflytta­ des till en ytterst ohälsosam förva ring på kyrkvinden. Ett av de lyckligaste greppen i 1890-talets restaure­ ring var återinförandet av kyrkans västvändning i enlig­ het med Birgittas ideer. Ett nytt högaltare uppfördes på det gamlas plats om också av blygsammare dimen­ sioner. Portarna i öster blev åte r menighetens ingång i kyrkan. Tyvärr aktade man dock icke för rov att riva det medeltida Birgittaa ltaret i samband med dessa för­ ändringar. Nya, för den birgittinska interiören främ­ mande drag blev fönstrens glasmålningar och väggar­ nas från a ll puts renknackade ytor. De t övervägande antalet mede ltida konstverk , som inte kunnat inlem­ mas i interiö ren , fick en samlad "museal" uppställning på golvet i kyrkans nordöstra hörn (se Kul t och Konst s 225). Först i anslutning till den ovan nämnda Birgitta­ utställningen i Stockholm 1918 kunde kyrkans samlade skatt av medeltida a ltarskåp och kultbilde r ges en este­ tiskt och antikvariskt tillfredsställande placering. De t flandriska altarskåpet till Jungfru Maries fö rhärligande uppställdes på kyrkans högaltare 1922. I samband med 1890-talets restaurering hade det forna munkkoret förvandlats till sakristia . Det var en stor vinst fö r kyrkans interiör, nä r detta utrymme kun­ de göras tillgängligt för allmänheten 1936 i samband med uppfö randet av en ny sakristia på den gamla , medeltidas ("beläteskammarens" ) plats söder därom . l munkkoret fick Birgittas relikskrin sin skyddade och värdiga uppställning, och samtidigt ordnades här en utställning av kyrkans medeltida textilier. Denna ut­ ställning ha r i samband med den nu avslutade restaure­ ringen flyttats till mer ändamålsenliga lokaler i nunne­ klostrets dormitorium. Kalkmålningar Hela kyrkans interiör ha r ursprungligen varit vitkalkad och de ko re rad med målningar i fä rger . Den ursprungli­ ga putsen har endast bevarats i valven , och hä r påträf­ fades i samband med kyrkans nyligen avslutade restau­ rering rester av dekorativ målning i rödbrunt och grått (ursprungligen blågrönt), som framtogs och komple tte­ rades. Målningen ä r en arkite kturdekor. d v s den har 19 Fig 4. Mittskeppets östli­ gaste valv med dekor från byggnadstiden. The eas1ernmos1 vau/1 in lhe cemral nave wilh decara­ lian from the lime of buil­ ding. utes lutande till uppgift att betona stjärnvalvens möns­ ter av ribbor. Den rikaste dekoren befinner sig i mitt­ skeppets östligaste valv och i södra sidoskeppets fyra östligaste valv. I de övriga valven inskränker sig deko­ ren (till stor del nymålad) till ribbornas indelning i ljust rödbruna , grå (blågröna) och vita segment. I mittskeppets östligaste valv (fig 4) , över den forna Marialäktaren , är valvstrålarnas bandning utförd som om strå larna vore virade med band i rödbrunt, grå tt (blågrönt) och vitt , i vissa strå la r med vinkelbrytning , och utmed strålarna på ömse sidor sådana smala band­ flätor resp tre kantsfrise r som bas för v~ixande treflikiga blad , tecknade i grå tt (blågrönt) och rödbrunt , på sir- KALKMÅLN INGAR ligt böjda stänglar. I de smala svicklarna vid valv­ strålarnas fäste sådana b lad på raka eller böljande stänglar. Den å ttkantiga slutstenen i valvets mitt med ett i rödbrunt tecknat Mariamonogram, målat efter förlaga från nunnornas dormitorium vid restaurering­ en , och i svicklarna runtom liljeformade , utskjutande bladstänglar och små träd. De övriga fyra plattorna vid valvstrålarnas föreningspunkter runda och tecknade i rödbrunt med virvelliknande ros omgiven av å tta hj är­ tan. Bågen som skiljer detta valv frå n det fö ljande öster har sexsidig genomskärning och är bandad i sick­ sack i de övliga färgerna rödbrunt , grått (blågrönt) och vitt. i 20 VADSTENA KLOSTERKYRKA I södra sidoskeppet är bågarna mellan de fyra östli­ ga, rikare dekorerade valven sicksackbandade och valvstrålarna målade med spiralvridna eller veckbrutna band som i Mariavalvet (fig 5). Dessutom förekommer här ett nytt motiv : enstaka strålar har friser av alterne­ rande rödbruna och grå (blågröna) trekanter, där de fria spetsarna parvis mötas på strålens framsida. Val­ ven räknade från öster: l. Bladdekoren utmed valv­ ·strålarna med samma spetsigt trefl ikiga form som i Mariavalvet men med större, lösare och rikare teck­ ning, och i svicklarna med längre driven stilise ring av vissa bladstänglar (fig 5). slutstensplattan med fembla­ dig ros , tecknad i grått (blågrönt) och rödbrunt , och småplattorna med margueriter tecknade i rödbrunt. ­ 2 . slutstensplattan och småplattorna med samma teck­ ning som på de mindre plattorna i Mariavalvet (fig 4). Bladverket kring valvstrålarna är här uppdelat , rytmi­ serat, med små träd med treflikiga blad omväxlande med liljeliknande stänglar med sex blad; på vissa stä!- Fig 5. Södra sidoskep­ pets östliga valv med dekor från byggnads­ tiden. The eas1ern vaulis in 1he sowhern a is/e of 1he n a­ ve wilh decorcuion from 1he lime of building. len har träden med treflikiga blad fått en mycket redu­ cerad e rsättare : en dubbel stjälk bär ett krön av två rundade knoppar på ömse sidor om en spets, någon gång med utskjutande sidoblad. - 3. Slutplattorna med liknande teckning som i föregående valv. Dekoren utmed strålarna består här uteslutande av Iii je träd al­ te rnerande med sådana knoppar på dubbla stjälkar , som nyss beskrivits , dock här med mindre toppfl ik , markerad som pistill med tre utskjutande ståndare (fig 5). - 4. Valvplattorna med teckning som ovan. Deko­ ren utmed strålarna består enbart av liljeträd , som flyter i varandra genom bladspetsarnas utdragna kläng­ en (fig 5). De trefl ikiga bladen finns här - liksom i föregående valv - enbart i svicklarna vid valvst rålarnas fäste. - 5. Bågen vid övergången till sidoskeppets väst­ ligaste valv enbart tvärbandad, och detta valv har en­ dast sådan segmentering av valvstrålarna som i kyrkans övriga valv , i munkkoret , i norra sidoskeppet och mittskeppet med undantag av Mari avalvet i öster. I LÄKTARNAS FÖRSVUNNA MÅLN INGAR 2 1 Fig 6 a-b. Målningar på kyrkans forna tegel- läktare, tecknade av Elias Brenner 1669/ 1670. Paimings on the fo rmer / ~~~;.·~. <,,/ brick ga/leries of the h church . Drctwing by Elias Brenner in / 6691 1670. mittskeppets a ndra valv frå n väste r finns förutom ribb- de kore n små kors i rundlar , placerade kring ribborna i öster-väster och söder-no rr i valvets hjässparti . Valvens de kor ä r tillkomme n i omede lbar anslutning t ill valvslagningen , a lltså senast omkr 1420. Både valv- slagning och valvdekor i Vadste na kloste rkyrka blev efte rbi ldad i fl e ra av stifte ts kyrko r 1• Läktarnas försvunna målningar Ko rt innan tegelläktarna utmed kyrka ns norra och söd- ra väggar revs ned i slute t av 1600-ta le t (se s 17), utförde E lias Brenner 1669 e lle r 1670 färglagda teck- ningar av de vapensköldar , som fanns målade i svickel- fälten me lla n a rkaderna , delvis med tillfogande av de avsedda pe rsone rnas nam n, fig 6 a-b ("Ri tade kyrkor i Vadstena län", manuskript i Kungl Biblio te ke t , F m 30) . Vapne ns bära re ha r kunnat bestämmas sålunda . På södra läktaren: Kristofer von Parsberg (d 1462) , kamma rm ästare hos kung Kristofer ; A lbrecht Murach , bayersk ade lsm an liksom de n föregående och kanske liksom de nne slagen till ridda re vid kung Kristofers kröning i Uppsala 1441; Erik Stensson Bielke (d 141 0) och hans hustru Birgitta Magnusdotter Po rse (d 1450), båda jordade i klosterkyrkan ; lagmanne n Bengt Stens- son Natt och Dag (d 1451) och hans hustru Kristina Magnusdotter; Axel Pede rsson Tott (d 1466) och hans hustru Ingebo rg lva rsdo tte r ; lagmannen i Östergötland R agvald Puke , omtalad sista gången 1449. - På norra läktare n: Are nt Styke , den be ka nte vitaliebrode rn och sjörövare n , o mnämnd sista gången 1414, och hans 22 VADSTENA KLOSTERKYRKA hustru Me tta, båda jordade i kloste rkyrkan; härads­ hövdingen Pe te r E rengislesson Bonde till Bordsjö och hans hustru Ramborg Magnusdotte r (d 1413), båda jo rdade i kloste rkyrkan . - Ä ven i "Grafstenar m m antecknade av J H adorph" (Kungl Biblioteket Fl 4 d) avbildas dessa vapenskö lda r och ytte rligare en på norra sidan , som sanno likt avse r Pede r Körning , som fick sin lägerstad i klostret 1418 . Andreas Lindblom (Kult och Konst , Bilaga IV), vars identifie ring av vapnens bärare här åte rgivits, påpeka­ de vapnens karaktä r av epitafie r , knutna ti ll gravar och i vissa fa ll till altarstifte lser. Fle rtale t kända persone r är avlidna inemot 1400-talets mitt , vilket i sin mån styrke r en da te ring av tegelläkta rna till tiden efter kloste rkyr­ kans invigning 1430. Att enstaka vapen kan knytas till ä ldre grava r behöver icke rubba denna uppfattning. T egelläktarnas uppfö rande inneba r sanno likt omflytt­ ningar av ä ldre altarstifte lser och givarna kunde då hugfästas på nytt i målning på läkta rens arkad . G lasmålningar Enligt Birgittas fö reskrifte r var färgade fönste r fö r­ bjudna i hennes ordens kyrko r. De glasmålningar som finns i klosterkyrkan date rar sig från 1800-ta let. I kyr­ kans östfö nste r insattes år 1862 ett nytt fö nste r med glasmålning i jä rnbåge. Det bekostades av kaptenskan M Ch Be rgenstråhle och utfö rdes av A och J R Ny­ ström. 1864 tillkom sidofönstrens glasmålningar , också dessa av bröde rna Nyström men bekostade av fö rsam­ lingen . Mittfönstrets krön bär en st järna med Jehovas namn i vit tre kant inom en röd runde l, omgiven av en blomma i gult och violett ; i lanse tternas krön rosor sammanställda av röda , gula och gröna glas. I sido­ skeppens östfö nste r liknande blomdekor sammanställd av röda , gröna, gula och blå glas. 2 G lasmålningarna i långhusets och munkkore ts väst­ fö nste r ä r till komna i samband med 1890-tale ts restau­ re ring, svenska arbeten i tidens histo riserande smak. I södra sidoskeppets västfönste r en framställni ng av den he liga Birgi tta nedtecknande sina uppenbarelser stående inom en rik gotisk baldakin i gult , rött , grönt , blå tt och vio le tt glas på en ofä rgad fond . Birgitta bär en vit fantasidräkt , dj upvio lett mante l och ett blått penn­ skrin vid sin v sida. I sockeln en sköld med hennes fade r , Birger Perssons vapen , två örnvinga r. - Enligt inskrift ä r fönstret en gåva av konsul O Ekman och utfört i Göteborg av Svenska G lasmåleriaktiebo laget efter ka rtong av Reinhold Callmander.2• I no rra sidoskeppets västfönste r en framställni ng av d rottning Filippa stående med en krona i hände rna inom en rik gotisk baldakin i grått , rött , blått , gult och grönt på ofä rgad fond . I socke lpartiet den svenska trekronorsskölden och drottningens engelska fäde rne­ vapen . Enligt inskrift gåva av svenska kvinnor å r 1895. Fönstre t synbarligen utfört som pendang till fö regåen­ de av samma konstnär och firma i Göteborg. I munkkorets två västfönster framställ ningar av de fyra evangeliste rna bärande evangeliet , stående unde r gotiska baldakiner och i fä lten nedanför resp evange­ listsymboL Kraftiga färger i rö tt , blått , grönt, gult och violett i figurfälten , och fönstren i övrigt fyllda av stili­ serat bladmönster i blekblått och blekviolett med smär­ re inslag av rött. Fönstren utförda efte r förslag av a rki­ tekt G ustaf Pettersson3 , som hämtat inspiration i de höggotiska fönst ren i koret i Lye kyrka på Gotland . Medeltida träskulptur och måleri S:t Mikael. Ek . H 97 ,5 cm . Fig 7 . Ärkeängeln står fronta lt med bara fö tter på ryggen av en drake . Hans huvud obetydligt vridet åt h axel. hjässan med krans av lockar , b licken rakt framåtriktad , ögonen sto ra med högt svängda lock och ho risontell undre kontur. Hö­ ger unde rarm saknas men ha r sanno li kt buri t ett vapen (lans?), vid vänster höft ä r tapphå l efte r en förlorad sköld, som burits på vänster arm. Ängeln bär mantel över v axel, svept runt h höft ; tunikan draperad i bågar över bröstet och fa ller fots id över vristerna . D raken framstä lld gående åt h på två tassar , svansen uppåtrik­ tad med kno rr , huvudet (som kanske bitit om spetsen av ängelns skö ld) saknas , på ryggen nedfälld vinge. ­ Mikaels bakhuvud snett fasat med tapphå l fö r fäste av en glo ria ; i skuld ro rna urtag som · fäs te för vingar. ­ A lla färgspår saknas. - sydskandinaviskt arbete. 1200­ ta le ts mitt. Förmodligen från S:t Pers kyrka . 23 MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI Fig 7. S:t Mikael. Träskulptur från 1200-tale ts mitt. St Michael. Wooden statue f rom the middle of the 13th century. Triumfkrucifix . Kristu.;bild och evangelistsymboler av ek, ko rs av furu. H 323 cm. Fig 8. Kristus hänger i raksträckta armar med öppna hände r , huvudet vridet i halvprofil åt sin högra sida, den jämnbreda kroppen raksträckt, sträckta ben och höger fot spikad över den vänst ra, båda i nedå triktad ställning. Huvudet summa­ riskt modelle rat med hårfa ll i bukter utmed halsen och ko rt skepparkrans på hakan; törnekronan ett löst på­ lagt , fl ä tat rep; ansikte t med lidande drag genom ögon­ brynskammarnas S-formade bågar , som dras samman vid ro ten av den smala näsan, och genom den halvöpp­ na munnen med blottad övre tandrad; den breda bålen Fig 8. Triumfkrucifix. 1300-talets senare del. Ho/y Rood. Lauer part of the 14th cemury. summariskt modellerad, det breda bröstså ret med se­ parat utfö rd , hängande blodlever med droppar i åtta rader; tre tapphål på vardera underarmen visar , att här fu nnits liknande , fritt hängande blodlevrar. Ländklä­ det i midjehö jd , täckande höfterna och vänster knä, med veckpåsar me llan benen och draperat i djupt hängande , serpentinrullade veckflikar från vardera höften. Jä rnspikar med koniska huvud bevarade i hö­ ger hand och fötterna, som är utfö rda i separata styc­ ken från smalbenshöjd. - Furukorset har i genomskär­ ning nästan kvadratisk stam med brett fasade framkan­ te r ; den undre ändplattan ä r ställd på högkant och fortsätter i en trabestapp; den undre ändplattan har en infälld ekplatta med Mattheusängeln skulpterad i relief - korsarmarnas ändplattor med Markuslejonet och Lukasoxen ä r helt utförda i ek och tillfogade ko rset ­ den övre ändplattan saknas . - Obetydliga färgspår av guld i ländklädet och blått i dess foder - i undre ändplattan guld i ängelns vingar och dräkt , vitt i språk­ bandet , rött i fonden och blekgrönt i kälen, som ä r dess ram. - Triumfkrucifixet är lokalt arbete från 1300­ 25 talets senare de l; i mitten av 1400-ta let har korsarmar­ nas ändplattor och änglareliefen vid korsstammens fot tillfogats , fritt kopierade efter klosterkyrkans triumf­ krucifix från 1400-talets början . Krucifixet kan vara utfö rt för det träkapell i klostret , som uppfördes sedan dess första träkyrka brunnit 1388. S:ta Birgitta. " Den porträttlika Birgitta" Al. H 123 cm. Fig 9. - Sittande fronta lt med uppslagen bok mellan knäna. Vänster hand fattar i boken, den högra (nu förlorad) har sannolikt hå llit en penna . Birgitta med lång ansiktsoval med smala tinningar och fylliga kinder - blicken är något kisande under de högt svängda ögonbrynsbågarna genom att båda ögonkonturerna har stigande bågar på de starkt kupade globerna (hålborr­ ning sekundär) , kraftig välformad näsa , lång överläpp, och munnen med gipor och fint formade läppar med leende uttryck . Slöjan slät över hjässa och panna, in­ vikt på ömse sidor om tinningarna, symmetriskt i ett pa r övervikta veck på ömse sidor om bröstet och lyft veck på vardera axeln . Birgitta bär under hakan en duk , som hänger i rundad flik på bröstet. Birgitta påfal­ lande bredaxlad , med kort hals ; till de satta proportio­ nerna bidrar klänningens brett blusande parti på brös­ tet med några oregelbundna, sneddragna veckkammar ovan e tt osynligt bä lte ; över underlivet oregelbundet vertikala veck , och där klänningen blir synlig vid soc­ keln ett par tjocka grova veckbrytningar, praktiskt ta­ get symmetriskt på ömse sidor, vid bänken och över vardera skon, som är bred och tjock ; manteln i vid båge kring underarmarna , över bänken i ömse sidor med djup, kraftig veckstrut mellan benen och från vardera knäet strutar i mångdubbla serpentine r , deko­ rativt utbredda, men de t dominerande vecket (till stor del bortbrutet) är den tunga flik , som från insidan av vänster ben faller i det breda fria utrymmet mellan benen och i tjock veckbrytning på sockeln mellan föt­ terna. - Birgittas sittbänk så flackt fasad baktill , att den nästan verkar rundad - tapphål visar , att den en gång haft sidostöd , och att den höga, framti ll femsidigt brutna socke ln ha r burit någon fasttappad utsmyck­ ning. - Färg: Birgittas dok vitt , mante ln svart med grått foder, klänningen mörkbrun , skorna svarta , bo­ ken med röd pä rm och rött snitt. Bänkens framsida mörkt rödbrun. - Italienskt arbete(?), utfört i anslut­ ning till Birgittas helgonförklaring 7 oktober 1391. Ar- Fig 9. S: ta Birgitta . Träskulptur från 1300-tale ts slut. S Birgiua. Wooden starue f rom the end of the 14th century. MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI betet har en egensinnig, impressionistisk karaktär, en färghållning som är uppenbart realistiskt menad, och en personlig kraft som synes inspirerad av modellen. Trots oundvikliga drag av modestilen är själva det flärdfria och direkta i skulptö rens handhavande av for­ merna kongruent med Birgittas egen drastiska ut­ tryckskraft. Ansiktet har personlig utstrålning av omisskännlig porträttkaraktä r. Det var just i Italien minnet av Birgittas utseende bevarats i talrika målningar, och det är i den ita lienska konsten en skulptur av denna okonventionella typ har si na närmaste förebilde r. Både i kompositionens mag­ nificens och dess plastiska djup , i kontrasten mellan veckbågarnas kraft och tyngd och mante lfållarnas sir­ ligt rullade serpentiner finns paralle ller i florentinsk skulptur från 1300-talets sista decennium och tiden omkr å r 1400, såsom i de skulpturer Niccolo di Pietro Lamberti utförde för domen i Florens 4 . De dj ärva för­ kortningar som utmärker Birgittabi lden , i överliv, ar­ mar och hals, är knappast vanliga för kultbilder men så mycket mer för högt placerad fasadsku lptur. I Flo rens hade birgittinerna en av sina tidigaste dotterstiftelser, det berömda Paradiso, grundat 1394. Det är därför ingen o rimlig tanke att klostre ts ä ldsta Birgittabild , avsedd att smycka kyrkans Birgitta-alta re från 1392, införskrivits från Flo rens. Vi känner inte träskärarens namn , men bilden bör ha nått sin bestämmelseort ännu under 1390-talet. Jungfru Maria med barnet. Ek . Figurhöjd 75 cm. Dor­ salens höjd 122 cm , basplattan 38 x 25 cm. Fig 10. Maria står i kontrapost, bä rande barnet på vänster arm och med höger hand (nu förlo rad) framåtsträckt (med spira?). Kristusbarnet med högra bene t böjt och lyfter med höger hand koltens få ll fö r att blotta fotens under­ sida; barnets vänstra arm bortbruten . Maria vänder ansiktet mot ba rnet , en fyllig ansiktsoval med smal panna, inramad av fritt hängande smålockar och hå rets bukter, som flyter ned bakom axlarna i ömse sidor, endast mode lle rade genom summariska , rundade ur­ tag; de små ögonen endast antydda som globe r, låg, kraftig näsa, liten utskjutande mun och spetsig haka; kring hjässan den smala kanten av en krona , men hela hjässpartie t avplanat (för att bära krona i me tall ?); tjock, bred ha ls - övergången till klänningen har en­ dast markerats i målning, icke i skulptur; manteln över axlar och armar och i brett parti från höger a rm till vänster höft , där den hänger i bred stru t med rika serpentine r , i tunna veck kring den rundade bålen och e tt pa r bågveck mellan benen ; klänningen med åtsit­ tande liv, kjolen i brett släpande veck mellan benen, 26 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 10. Jungfru Maria med barne t. T räskulptur från 1300­ ta le ts slut. The Virgin and Chi/d. Wooden starue from the end of the 14th century. brutet mot socke ln mellan de smala skospetsarna; bar­ net med uppåtblickande runt ansikte med summariskt mode lle rad lockkrans, fotsid ko lt . - Färgspår: Maria med hår i guld med bruna lockkonture r , mantel i guld med blått fode r , klänning i me ta llbrokad , barne ts dräkt i oxiderad metallfärg (?), rött fode r. - Dorsalen med strävor i sido rna och dess gavelfäste med list av blad­ krabbor , modelle rade som spe tsovala lober med krusi­ ga flikar. - Färgspår: ryggbrädan djupt röd . Dorsalen och Mariabilden ej ursprungligen samhö­ rande: sockeln har en fö rdjupning, som e j är kongruent med Marias rundade markparti . - Lybeck-arbete, 1300-ta lets sista å rtionden. Fig Il. S: t Petrus. T räskulptur från 1300-talets slut. S Peter. Wooden statue from the end of the 14th century. S:t Petrus(?) . Ek. H 96,5 cm . Fig 11. Stående i kontra­ post med påvetiara på huvudet - högra handen sak­ nas , den vänstra har hållit en kräkla e ller nyckel. T ia­ ran trede lad och avslutad med rund knopp ; rester av prydnadsblad i metall i kransarna. Figuren med krafti g hals och sma la axlar , ansiktet ramat av lockigt, kluvet he lskägg, b red hårvalk med tätt skurna, paralle lla lock­ slingor , ansiktsuttrycket koncentrerat i vecket vid näs­ roten och de sammandragna ögonbrynen . Biskopskå­ pan i täta , skarpa veckbågar. på tvären över den smala bålen och från höger höft bred , dubbellagd strut , ge­ nomdragen av vertikala åsar ; halslin och dalrnalika med uppvikta sprund; alban i breda släpande veck 27 me1lan de smala skospetsarna. - Figuren massiv . Tia­ ran sepa rat utfö rd och möjligen sekundär. - Obetydli­ ga rester av färg i klädedräkten: rött mellan tiarans ringar, guld i kåpan, blått i dess foder , dalmatikan med mönstring på metallgrund (?) och med grönt foder. Lybecka rbete, 1300-talets sista årtionden. S:ta Katharina av Alexandria. Ek. Figurens h 53,5 cm . Skåpets h 97 cm , br 44,5 cm , djup 17 cm. Fig 12. Katharina står i lätt kontrapost , vilande på vänste r ben , på ryggen av en på alla fyra liggande mansperson . Hennes krona med hög, slät ring (dess blad saknas); hände rna med de ras attribut bo rtbrutna (den högra med svärd , den vänstra med sönde rbrutet hjul?) . Ka­ tharinas ansiktsoval bred med små, fint skulpterade de­ ta ljer , halsen med fettveck under hakan. Frisyr med djupt skurna , tätt tvinnade lockar , som faller på axlar och bröst och från tinningarna i fritt hängande lock på ömse sidor. Katharinas klänning med högt liv, djup , ho risonte ll utskärning över de sta rkt framskjutande brösten , som ytte rligare framhävs av ett veckat skärp på unde rsidan. Mante ln täcke r axlarna , diagonalt dra­ pe rad över livet från höger sida , i tä ta paralle ll a bågar , uppfästad vid v höft , varifrån den hänger i bred , rik serpentinstrut med nästan ho risonte ll undre kontur, genom sin tyngd betonande vänstra benets bärande ställning. s kospetsarna framträde r under den vida klänningen i bre tt pösande veck, som bryts mot under­ liggarens rygg . Unde rliggaren vrider det av ilska grima­ serande ansiktet uppåt (hjässan , som kanske burit kro­ na , saknas); han bär lågt sittande bälte , och ko lten, avslutad med rundad flik över bakdelen , delas av sprund i sidan. - Skåpet med brant spetsig gavel, skrånande sidor och kraftigt indragen sockel; gång­ järnsbeslag för dö rrar. Sockeln i framkanten med tiota­ let brandmärken . - Obetydliga färgspår: ljus karna­ tion , guld i manteln , blått i dess fode r , guld i klänning­ en . - Lybeckarbete, 1300-talets sista årtionden . Kristus Smärtomannen. Rundskulptur i ek. H 134 cm. Fig 13, 15. Stående , kroppstyngden vilande på höger ben , huvudet framåtbö jt , vridet mo t höger sida. Armar saknas - höger hand kan ha varit fö rd ti ll bröstsåret i höger sida , den vänstra lyft fö r att visa spiksåret (som i en staty i Sigtuna Mariakyrka, som efte rbildar denna skulptur). Kristus bär tö rne krona i form av enke l rep­ stav - dess tö rnen bortbrutna , men fyra stycken (se­ kundärt komplette rade? i furu) gräver sig in i pannan, som bä r tvärgående veck , djupt veck vid näsroten och sammandragna ögonbryn ovan vidöppna ögon med sta rkt kupade globe r och horisonte ll undre kant ; mun- MEDELT IDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI Fig 12. S: ta Katharina av A lexandria . Träskulptur från 1300­ ta lets slu t. S Catherine of Alexandria. Wooden statue f rom 1he end of 1he / 4/h cemury . n en ha lvöppen med övre tandraden blottad , men över­ läppen dö ljs av mustaschen , finräfflad och med långa , nedhängande lockar liksom det kluvna helskägget ; det mittbenade håret med samma jämna räffling, på hj äs­ san (som ha r rund fördj upning) , i de breda lockar , som pressar fram de natural istiskt skulpterade ö ronmusslor­ na och fa ller ned på ryggen och i den fr itt framfö r höger axel nedhängande locken. Den smäckra bålen och be­ nen med känsligt modellerad muskulatu r och i relief be tonad benstomme som den kraft fulla revbensko r­ gen , ryggraden , knäskåla rna. Bröstsåret i höger sida som smal springa med de lvis blottat revben ; partiet nedanfö r springan ko rssgrafferat som fäste fö r nu för­ 28 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 13. Kristus Smärtomannen. Träskulptur frå n 1400-talets början. Chris1 as 1he Man of Sorrows. Wooden Sf{l[u e from 1he beginn­ ing of 1he 151h cemury. lo rad blodlever . På benens sidor parvis löpande sen­ strängar (?) i re lief. Fötternas spikhål betonas genom brett öppnade sår med rombisk kontur av den uppslit­ sade, veckade huden , blottande tåbene n. Magen blot­ tad över det lågt kring höfterna drape rade ländklädet , slaget om lott framtill med uppdragna ändflikar vid höfterna, fa lla nde i tä ta , plana serpentinstrutar. ­ Obetydliga fä rgspår av blåvit karnation och såren efter gisselslagen målade med tre droppar vardera med mör­ kare och ljusare röd färg. Vitt i ländklädet. - Nord­ tyskt a rbete , 1400-talets början. Fig 14. Knäböjande änge l, detalj av fig 13. Foto ATA. Kneeling angel. De1ail of fig 13. Knäböjande ängel. E k. H 47 ,5 cm. Fig 14. Ängeln bär en kalk , som samlat blod från Kristi fem sår (ursprung­ ligen löpte metalltrådar från Kristusbildens sår till run­ da fördjupningar i kalkens ovansida). Ängeln framställd i profil med kalken framför livet , det leende ansiktet vridet mot åskåda ren. Kring hå rets finräfflade valk en smal, virad krans. Halslin , dräkten fotsid och åtdragen kring midjan. I höger axel tapphå l som fäste för fö rlo­ rad vinge. - Rester av krede ring . - Vadstena-arbete från 1400-tale ts mitt , kanske utfört som komplettering till ovan beskrivna Smärtoman och inställ t i de t skåp som ursprungligen omslutit honom. Triumfkrucifix. Corpus valnöt , armar och ko rs i ek. H 356 cm . Fig 16-17. Kristus med armarna något uppåt­ sträckta , kroppen sträckt med huvudet luta t , böjt fram­ för höge r axe l, benen sträckta med höger fot lagd i 29 MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI Fig 15. Kristus Smärtomannen , de ta lj . Christ as the Man of Sorrows. Detail. Fig 16. Triumfkrucifix tillskrivet Jo­ hannes Junge i Llibeck , 1420-talet. Ho/y Rood, ascribed to Johannes Junge of Li.ibeck . Before 1430. Fig 17. Triumfkrucifix, tillskrivet Jo ha nnes Junge. Detalj . Ho/y Rood, ascribed to Johannes }unge. Detail. kryss över den vänstra. Törnekronan en bred , slät rep­ stav med taggar. H året mittbenat över den höga hjäs­ san , falle r i finräfflade lockvågar bakom öronen , som är he lt synliga, och i fritt hängande lock från varde ra tinningen , varje lock avslutad med två spira lfo rmade inrullningar. Pannan med veck , näsro ten rynkad , ögo­ nen ha lvslutna, veckade ögonpåsar , rynkor i ögonvrån , munnen halvöppen med synliga tandrade r, kraftig näsa med hudveck på ömse sidor, krusig mustasch , som växer snett nedåt på ömse sidor om munnens fint fo rmade läppar , helskägg uppdelat i finräfflade lockar med spiralfo rmade toppar. Armarna muskulösa med i fin relie f åte rgive t åde rnät , händerna öppna med spär­ rade, lätt inåtböjda fingra r. Bröstkorgen mycket högt välvd med revbenen antydda i modelle ringen i svag MEDELTIDA T RÄSK ULPTUR OCH MÅLERI 31 re lief, bröstvårto rna återgivna och bröstsåret som smal slits i höger sida . Mellangärde t och magen indragna, höfterna utskjutande, benen lätt framskjutande med smala knäskåla r , på underbenen åde rnät i låg re lie f, tunna hudveck ovan spiksåret och i hå lfo ten. Den ut­ sökta , naturalistiska fo rmen lika framträdande i de om­ sorgsfullt skulpterade händerna och fö tte rna, i ansik­ te ts fö rfinade uttryck som i helhe tsfo rmens modelle­ ring , i den kraftfull a bålen och de fin a lemmarna, dä r de e leganta benen i viss mån kontraste ra r mot de gans­ ka korta a rmarna med de ras stumma handleder. Det lågt sittande ländklädet skulpte rat som av mycket tunt stoff , lagt om lott framför livet i täta, nästan skivfo rma­ de lamellveck , och fallande från höger sida i bred , plan, dubbelveckad flik. 32 VADSTENA KLOSTERKYRKA Korsets stam och armar med fasad kant men i övrigt släta, odekorerade. De fyra skulpterade rundlarna se­ parat utförda, placerade på en botten av samma dimen­ sioner. Evangelistsymbolerna skulpterade i relief i ned­ sänkta fält; djursymbolernas språkband följer fältets ytterkontur. Upptill Johannesörnen i profil åt vänster, till vänster Lukasoxen, till höger Markuslejonet och nedtill Matteusängeln , som knäböjer i frontal ställning med språkbandet diagonalt framför livet. Ängeln med rik, åt sidorna flygande lockfrisyr och fotsid , mjukt veckad klädnad. De utbredda vingarna med rik detal­ jering. - Ytterst obetydliga färgspår : grönt i törnekro­ nan , svartbrunt i håret , rosa karnation , mörkbruna ögon, röda blodspår, rosa läppar. - Tillskriven Johan­ nes Junge i Lybeck, 1420-talet. Triumfkrucifixet har säkert varit på plats i bågen över högaltaret vid kyrkans invigning 1430. Det räknas som ett av de förnämsta konstverken från den baltiska Norden från denna tid och har sannolikt utförts i Ly­ beck. Stadens mest berömda bildhuggare i början av 1400-talet var Johannes Junge. Visserligen finns intet känt arbete bevarat av hans hand , men då han synes ha varit engagerad av danska kungafamiljen för utföran­ det av drottning Margarethas gravvård i Roskilde , är det tänkbart att han på inrådan av hennes efterföljare på den danska tronen Erik av Pommern och hans drott­ ning, Filippa , som så livligt intresserade sig för Vadste­ na kloster, även anlitats för detta arbete . - Drottning Filippa avled vid ett besök i klostret natten till Tret­ tondagen 1430, samma år som kyrkan invigdes , och fick där sin grav. Hennes gravsten (som förnyades på Johan III:s tid på 1500-talet) bär ett ristat krucifix , som tydligt efterbildar kyrkans triumfkrucifix , kanske som en erinran att hon haft något med dess tillkomst att skaffa. S:ta Anna själv tredje. Ek. H 118 cm. Fig 18. S:ta Anna på en tronbänk med Jungfru Maria sittande på hennes vänstra knä; Maria bär Jesusbarnet si ttande i hennes vänstra hand . S:ta Anna vrider överkroppen mot Ma­ ria och barnet och böjer huvudet mot dem - med vänster hand stödjer hon Marias höft. den högra (nu förlorad) har sträckts mot barnet (med en gåva?). Ma­ ria sitter högt på Annas knä med vänster ben slaget under sätet och höger fot fritt hängande mellan Annas ben. Maria lutar överkroppen och huvudet mot det nakna barnet, som hållit båda händer (nu förlorade) framför livet - den högra kanske i välsignande ställ­ ning. Marias högra hand (nu förlorad) har hållits lyft och kanske vilat på den frukt (?) Anna bjudit sin dot­ terson. Anna bär slöja , fritt hängande över pannan i dubbelvikta flikar på ömse sidor om det parti , som draperats runt hals , haka och kinder. Annas ansikte fint rundat, med rak näsa, ögon med smala lock och rät undre kontur, mjukt modellerad mun med amorbåge . Annas mantel över axlar och armar, med kragformig uppvikning runt nacken , i mäktiga bågveck från ryggen i höger sida, från höger knä i knippe av perpendikulära veck och rikt draperad kring vänster ben, i djupa båg­ veck på dess utsida och virad kring vänster fot. Annas klänning med sparsamma veck ovan midjebältet och nedtill på insidan av höger ben i breda släpveck, som bryts mot sockeln mellan skospetsarna. Maria med li­ tet, smalt huvud på hög, tjock hals; hon bär krona med hög ring (bladen förlorade) på det lockiga håret , som döljes under mantelns kragformiga uppvikning kring nacken , manteln svept kring underlivet och båda be­ nen , utbredd i flik på Annas knä; klänning med vid halsurringning, åtsittande liv och breda, plisserade veck på magen . Barnet naket, huvud och händer förlo­ rade. - Annas tronbänk har släta , skrånande sidor, som säkert anslutit direkt till sidorna i ett skåp, vars rygg varit c 60 cm bred och djup c 55 cm. Sockelplattan framtill sexsidig. - Färgspår: Anna och Maria med mörkt blågröna ögon , ögonlockens konturer rödbruna , ljus karnation med rosa skuggor , blekröda läppar, Ma­ rias hår i blekt guld . Annas slöja vit med guldkant , manteln vit med strödda gyllne liljor med konture r i rött och svart och fästen och stjälkar i grönt , blått foder, klänning och bälte i guld; Marias mantel i guld med rött foder , hennes klänning i guld. Tronbänkens framsida ljust grön , med käl i oxiderat silver (?) och sockellist i guld. - Lybeck-arbete , 1410-20-talet. En Annabild uppställdes i klosterkyrkan år 1418 , och den 28 mars d å utlovade biskop Knut Bosson i Linköping 40 dagars avlat åt dem som efter botgöring och bikt föll på knä framför denna bild (SD 2457) . Det är möjligt, att det är denna skulptur som avses. - Men Vårfrudagen 1425 beslöt drottning Filippa att stifta ett särskilt kor till S:ta Annas ära , som invigdes den 17/12 1426 av ärkebiskop Johannes Haquini i drottningens närvaro . Eftersom träskulpturen är så ståtlig och ett av klosterkyrkans finaste konstverk har det framst ått som en lockande möjlighet att den är identisk med drott­ ning Filippas gåva. uppställd i det kor som efter henne kom att bära namnet drottningkoret. Jämför ovan s 16. S:ta Anna själv tredje. Ek . H 99 cm. Fig 19. Anna sitter bredbent på en tronbänk med Jungfru Maria sittande i profil på hennes högra knä - Jesusbarnet sitter i profil på Marias högra knä, och med vänster hand håller hon ett språkband framför Jesusbarnet , som han antagligen Fig 18. S:ta Anna själv tredje. Träskulptur, ut- fö rd i L ii beck. 1410-20-ta let. SAnne with the Virgin and Chile/. Wooden sta- tue probably execw ed in Liibeck abow 1410-1420. skrivit på; Annas framsträckta vä nstra ha nd ka n ha hållit e tt bläckho rn. - Anna bär slö ja med fint krusad kant över hjässan , svept o m ha lsen och unde r ha kan . H e nnes breda , jämna ansiktsoval, som ä r o be tyd ligt vänd mo t Ma ria och Jesusbarnet , har små, fin a drag. H e nnes mante l kragformigt uppvikt kring halsen och ho pfäst på bröste t av ett spänne , som varit utfö rt i metall , men varav endast rester återstår ; manteln svept öve r a rma rna och i möta nde, ko rsande fli kar över be- ne n, som framh ävs geno m pe rpe ndikulä ra veckknip- M EDELTIDA TRÄSKULPTU R OCH M ÅLERI 33 pe n frå n varde ra knäet; som ko ntrast till detta strä nga- re parti fa lle r rika, djupa och mju ka bågar me llan be ne n, på socke ln i ö mse sidor och framför allt i ka ra k- te ristiskt brutet släpveck , som brede r ut sig i fö rgrun- de n , fallande från insidan av höger knä , täckande väns- te r fotspets. Klänninge n stramt plisserad i breda veck runt båle n , samm anhållen av ett bälte, som bär spå r av spänne i metall. - Jungfru Marias finräffl ade, lockade hår fa lle r fritt på rygg och a rmar - hon bär fotsid klä nn ing med vid halsringning och å tsittande liv med 34 VADSTENA KLOSTERKYRKA brett skärp; Jesusbarnet bär fotsid kolt med åtsittande liv. Tronbänken profilerad med kraftigt säte, som bär en dyna. - Sockelplattan på de fem fria sidorna med skulpturer i hög relief, separat utförda , inom profile ra t listverk med strävpelare i hörnen . I framstycket två änglar i bröstbild , den ena knäppande på stränginstru­ ment , den andra spelande på fiddla och mellan dem liggande fullmåne med uppåtvänt ansikte, i e n planeta­ risk huva. I de övriga fä lten profeter i bröstbild med Fig 19. S:ta Anna själv tredje. Träskulptur från tiden omkr 1420- 1430. SAnne wilh Lhe Virgin and Chi/d. Wooden s/a/Ue f rom abow 1420-1430. språkband - från vänster räknat e n skäggig profet, en skallig och slätrakad profe t (Jonas?), en profet med mycket långt skägg och yvig frisyr - den fjärde saknas. - Skulpturen defekt : Annas vänstra hand, Marias an­ sikte och högra unde rarm , Jesusba rnets huvud och ar­ mar och tronstolens och sockelns ytterpa rti till höger saknas. - Obetydliga rester av färg : vitt och guld i Annas slöja , hennes mantel röd med gyllne bård och blå tt foder , Marias hår i guld , klänningen i guld med blått foder. Tronbänken i guld med blå käl. Sockelns reliefer på fond i guld. Ä nglarna med brunt hår. - Nordtyskt arbete (Lybeck?), omkr 1420-omkr 1430. Det finns åtminstone fyra arkivaliskt kända möjlig- hete r för skulpturens datering: den kan vara identisk med 1418 års Annabild e lle r med dro ttning Filippas Annabild från 1426 (se ovan) , men den kan också ha tillkommit i samband med det prebende , som stiftades av riddaren A l got Magnusson Sture till Räfsnäs (d 1426) till " Guds , Jungfru Marias och S A nnas heder", e ller med det prebende till " G uds, Vår Frus, S A nnas och alla helgons heder", som stiftades av Birgitta Mag- nusdotter Porse den 5 januari 1432. Dessa fyra möjlig- he te r gäller givetvis även den stö rre Annabilden , som brukar sammanstä llas med drottning Filippas dona- tion. Helig diakon. E k. H 70 ,5 cm. Fig 20. Stående, i rund- skulptur, i höger hand en bok , i den framsträckta vän- stra , nu förlorade , ett attribut (stenar? halster?). Krans av små lockar kring tonsure rad hjässa; stort huvud , köttigt ansikte med jämnsmala ögonspringor, kraftig näsa, slutna läppar. Halslin , dalmatikan vertika lt vec- kad med brytning över vänster knä för att markera antydd kontrapost. Alban släpar mot socke ln på ömse sidor om skospetsarna. - Obe tydliga fä rgspår: blå pu- piller, ögonens kante r bruna , dalmatikan röd med mönste r av blommor och granatäpplen i guld och grönt foder , a lban vit med parura i rö tt (?), sockeln grön . - Lybeck-a rbete , omkr 1420-omkr 1430. Bilden ha r kanske haft sin plats i det " Laurentius och Franciscus kapell", som nämns i ett brev den 27 dec 1435 , där Birgitta Magnusdotte r Po rse till Fållnäs , än- ka efte r riddaren Erik Stensson Bielke , får sin patro- natsrätt stadfäst. Johannes Döparen . E k. Figurens höjd 97 cm. Fig 21. Skåpets höjd 156 cm, basplatta 40 x 64,5 cm. Johannes står i kontrapost , vilande på höger ben och med över- kroppen något vriden åt sin vänstra sida; högra handen lyft , nu för lorad men sanno li kt pekande på lammet , som han bär på en sluten bok i vänster hand. Johannes med he lskägg och rik fri syr av korkskruvslockar , det smala ansiktet allvarligt med betonade ögonbrynskam- mar, smala ögonspringor och slutna läppar med ned- dragna gipor. H an bä r vid mante l, bre tt uppvikt runt ha lsen och hopfäst med nål på höger axel - mante l- hä lften i höger sida lyftes i en klut i höger armveck, mante lpartie t framför live t i breda bågveck och lyft i bred strut av vänste r hand , som begagnar mante ln som täckelse för att bä ra boken med lammet. U nder den i MEDEL TIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI 35 Fig 20. He lig diakon. T räskulptur , utförd i Lubeck, från tiden omkr 1420- 1430. Ho/y Deacon. Wooden statue, probably executed in Liibeck about 1420- 1430. sidorna rikt draperade mante ln skymtar den lockiga kamelhå rsfällen, som framtill hänger i plant, omvikt veck, som bryts mot socke ln . - Rester av fä rg: rosa karnation , bruna ögon, målade veckrynkor i ljusrött kring ögonlock och ögonvrår , brunt hår och skägg med endast målade skäggstrån vid övergången till de skulp- terade, mantel i guld med blått foder , rödbrun kamel- hå rsfäll med blekrött fode r; lammet vitt, boken med röda pä rmar och vi tt snitt; markpartie t grönt. Skåpe t med mycket smal , hög ryggbräda , som burit tude lade dörrar (nu fö rlo rade) , som slutit sig kring den fyrsid igt brutna baldakinen och vilat på den fyrsidigt brutna höga sockeln , vars två främre sidor är bredast. 36 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 2 1. Jo hannes Döpare n. A ltarskåp. Liibeck-arbete omkr 1430. St John the Baptist. Reredos. Uibeck-work abow 1430. Baldakine n med rundbåge i var sida, fy lld av nu frag- mentariskt masve rk och med pe rpendikulärt masve rk ovan bågen. I baldakinens hö rn och i det indragna sockelpartiet strävpe lare . - Färgrester: ryggbrädan blå med sto r glo ria i guld bakom Döparens huvud med punsad text: .. . ORA . . . Baldakine ns masverk fö r- gyllt och med omväxla nde röda och blå kälar ; takplat- tans undersida röd . Sockelpartiet med kanter i rött och o range, dess sidor må lade i röda fält med schablonera- de rosor i guld inom ljusröd ram. Lybeck-arbete , omkr 1430. (De förlorade dörrarna fanns ännu kvar i början av Fig 22. He lig biskop. Träskulptur frå n 1400-talets fö rsta tred- jedel. Ho/y Bishop. Wooden sratue from the fi rst third of the 15th century. 1800-ta le t och visade Johannes Döparens död och Salo- me bärande hans huvud på ett fat.) Den 22 maj 1428 stiftade de n da nske fogde n i Väst- manla nd Jösse E ri ksson Lykke och hans hustru Brigitta U lvsdotter Roos av E rvalla ett prebende till Johannes D öpare n. Jösse Erikssons gravhäll låg me llan Birgitta- al ta ret i öste r och den sydöstra långh uspelare n , och sannolikt har det av maka rna stiftade koret legat hä r . Johannesbi lde n kanske rent av haft sin plats på de t altare vid pe laren , som ännu var bevarat fram ti ll 1890- talets restaurering. Bi lde ns höga smala dorsal visar, att den varit tänkt att stå mot en av kyrkans pelare 5 37 Fig 23. S:ta Birgitta. Träskulptur, sannolikt identisk med en 1435 invigd Birgittabild. S Birgiua. Wooden sta­ tue, probably identical with a statue of the Saint consecrated in /435. Helig biskop. Ek. H 87 cm. Fig 22. Stående frontalt i antydd kontrapost, högra handen lyft, nu förlorad men sannolikt i välsignelsegest , den vänstra framåtsträckt , nu förlorad (med kräkla?). Hög mitra med nackband , lockigt hår, helskägg, ögonbrynskammarna markera­ de, underläppen i uppskjuten båge; halslin , kåpan i tunna bågveck över den smäckra , långsträckta gestal­ te n ; vid biskopens vänstra handled manipe l, framfö r dalmatikan stolans fria ändar ; alban släpar mot socke ln MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI på ömse sidor om skospetsarna . - Färgen he lt förlo­ rad; spå r av grönt i kåpans fode r. - Nordtyskt a rbe te , 1400-tale ts första tredjedel. Bildens identitet ej längre möj lig a tt faststä lla. I kyr­ kan har funnits a ltaren med bilde r av S:t Nicolaus av Bari och S:t Sigfrid av Växjö. S:ta Birgitta. " Den exta tiska Birgitta." Ek. H 136 cm. Fig 23. Frontalt sittande, lätt bakåtlutad hållning med 38 VADSTENA KLOSTERKYRKA huvudet något vridet åt dess högra sida och ansikte t uppåtvänt. Båda underarmarna lyfta men i något olika ställning - händerna förlorade , men den högra höll sannolikt en penna och den vänstra en bok , såvida de n inte vilade på bladen i en uppslagen bok på ett nu förlora t bokstöd . Birgitta bär slöja kring huvudet , som bre tt bö lj ande skä rma r ansiktet och över bröstet häng- er i tätt veckade kaskader på ömse sidor av slöjans fritt hängande parti ; slöjan omsluter nedre delen av Birgit- tas ansikte , drape rad i täta veck kring halsen. Birgitta ä r rundkindad , ha lvöppna ögon med rak undre kontur, bred näsa , slute n mun med tjocka läppa r. Manteln täcker axlarna, svept i breda veck kring unde rarmarna - mante lhälfte n i höger sida i flata veck från bänke n och höger knä, dess ä ndflik på vänster knä döljes av vänstra sidans mante lhälft , som falle r fotsid från bän- ken och löper i brett veckat parti mo t sockeln me llan och framför fötterna. Birgitta med smä rt liv, sma lt midjebälte med sölja fram , ändtampen nedstucken i bältet. Klänningen över bältet inde lad i jämnbreda , svagt välvda , ve rtikala veck, och dessa veck fortsätter nedanför bältet i breda , svagt bågböjda kammar med plisserad effekt ; på sockeln ligger klänningsfålle n i bre- da , flata och brutna veck , döljer höger fot men lämnar vänster skospets bar. Bänken med släta sidor utan all utsmyckning. Fotplattan svagt sluttande , rundad fram- till. Figuren är he lt urho lkad. - Nuvarande färgspår sekundära (1500-ta l?) : mörka ögon och ögonfransar , rosa kinder , röda läppar , vitt dok med guldkant , svart mantel med guldbrä m och blått foder , vit klänning med blått fode r, gyllne bälte, grön sockel. Bänken målad i mörkbrunt på orangeröd botte n. På ko rtändan t h må- lad inskrift i ljusbrunt: " Sancta Birgitta /P ni Bir- ge . . .l . . . iferi Vplandie .. .l Familia Com .. ./" - Nordtysk mästare (?). 1435. Ett Birgitta-altare i kyrkan omta las i biskop Knut Bossons avlatsbrev av den 25 mars 1392. Det var frist å- ende , i kyrkans östligaste del i mittskeppet . Förmodli- gen stod hä r ursprungligen de n " porträttlika" Birgitta- bilde n från 1390-tale t. Men hennes robusta formspråk ha r icke längre tilltalat de n gene ration , som varit med att inviga 1420-talets kultbilder i den "sköna stilen". Därför invigdes här e n ny b ild av he lgonet den 27 december 1435. De n ä ldre bilden ha r då sannolikt flyt- tats till e n mer undanskymd plats, ka nske inom klausu- ren. - Bilden från 1435, uppställd " in templo", har säkert med rätta ide ntifie rats med den hä r besk rivna Birgittabilden , ett av sengotikens monumenta laste verk i vå r a ltarkonst . A tt just denna bild varit 1400- ta lets berömda vall fartsb ild i Vadstena framgår av det faktum, att den finn s re prod ucerad i talrikt spridda Fig 24. Kristusbi ld från triumfkrucifix. 1400-talets mitt. Chr is l Jigure from a Ho/y Rood. M id die of 1he l 51 h cemury. pilgrimsmärken. Både pilgrimsmärkena och en kopia av bilde n i Brahekyrkan på Visingsö, kanske utfö rd i slutet av 1500-talet , visar att Birgitta ursprungligen hål- lit en penna i höger hand, och att den vänstra handen vilat på bladen i en uppslagen bok , placerad på ett bokstöd 6 Mästa rens namn är tyvärr okänt. E n äld re attribution till Johannes Junge saknar varje verklighets- underlag. Kristusbild från krucifix. E k. H 175 cm. Fig 24. Kristus hänger i sträckta armar (blott den högra bevarad) , med sträckt kropp, det mäktiga huvudet lutat och vride t åt högra kroppssidan , bröstkorgen något böjd åt samma sida, benen raksträckta med högra foten spikad över 39 Fig 25. S:t Andreas. T räskulptur från 1400-ta lets förra del. S Andrew. Wooden srawe from 1he Jim parr of 1he 15lh ce111ury. den vänstra. Törnekrona av två fl ä tade kvistar , det rä fflade håret faller bakom öronen och i en fri lock famför höger axel, pannan veckad , ögonen utan skulp­ te rade detaljer , munnen sluten med tjocka läppar , helskägg. Bå len med kraftigt välvd bröstkorg , indraget magparti och ländklädet lågt sittande , slaget om lott framför live t med dj upt nedhängande, plant veckad flik från höger höft. - All färg förlorad. - Vadstena­ arbete från 1400-ta lets mitt , tillkommet under inspira­ tion av klosterkyrkans triumfkrucifix. Sanno likt ha r detta triumfkrucifix utfö rts för S:t Per som led i en modernise ring vid mitten av 1400-ta let. MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI S:t Andreas. Lövträ. H 47 cm. Fig 25. Andreas fram­ ställd på korset (som saknas liksom fi gurens a rmar och ben) . Summariskt skulpterad med det skäggiga huvu­ det lutat å t höger sida, kroppen tätt virad i en mantel med horisontella bågveck kring bålen och i brett vec­ kad strut mellan benen. - Röda färgspår i manteln över livet , blått i dess foder. - Loka lt arbete , 1400­ talets förra del. Ett prebende till Jungfru Maria , S:ta Anna, S:ta Birgitta och S:t Andreas, stiftat av Kristiern ilsson Vasa, omnämnes den 29 juni 1432, medan ett särskilt prebende till S:t Andreas instiftades av riksråde t Sigge Larsson Sparre och hans hustru Ingeborg Bengtsdotte r något av åren 1442-1473. Stilistiskt kunde denna And­ reasbild snarast sammanställas med det tidigare pre­ bendet. Vår Fru. Valnöt. H 114 cm. Figl , 26-27. Maria står i kontrapost , högra benet framåtbö jt , och bär i högra handen barnet , som sitter framåtlutat och med vänster hand griper hennes halslinning. Marias vänstra hand var framåtsträckt (med blomspira?) men ä r nu förlorad liksom barnets högra hand (med fågel?). Marias krona med låg ring med åtta taggar och mellan dem runda resp rombiska äde lstensbesättningar (en större "sten" i krans av nio elle r åtta smärre) . Bakom besättningarna fästhål för åtta nu förlorade blad . Det blottade håret är rikt lockat kring Marias smala ansikte och långa hals och döljes på axlarna av manteln . Ansiktet med pe r­ spektiviskt be räknad förskjutning av de båda ansikts­ hälfterna . Halvsänkta , fritt skulpte rade ögonlock, rak näsa, slutna läppar , rundad haka. Halsen smal med antydd muskulatur. Den bevarade högra handen bred och tunn med långa smala fingrar med gropa r vid fäs­ te t. Manteln , som är kragformigt vikt över axlarna, på den vänstra med utvikt foder , faller i två breda , verti­ ka la veck i ryggen och kring armarna i rika bågar ; den hänger öppen från höger handled , med utsidans fåll med ka rakte ristisk kantvikning; i vänster sida ett par plana flik ar från armen och från ryggen dubbla veck på sockeln. Marias klänning i vertikala veckåsa r från de putande brösten och halsens linning , brett brutna över det framskjutna magpartiet; klänningen släpar fotsid i höger sida och lyftes mot vänstra höften , st ramande kring höger knä , med stigande veckdiagonaler framtill och hängande i bred öppen strut framför vänster ben. Innanfö r ha lsurringningen kontur av undre dräkt , syn­ lig nedtill i strama , breda, djupt skurna veckvertikaler ovan de långsmala , framskjutande skospetsarna. ­ Barne ts huvud är klotrunt , lockigt , rundkindat , med framskjutande överläpp. Det är naket med löst veckat 40 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 26. Jungfru Maria med barnet. Träskulptur. Brysselarbe­ te fr i\n mitten av 1400-ta let. The Virgin and Chi/d. Wooden Slalue. Brussels work f rom 1he middle of lhe / 5/h cenlury . kläde kring höfterna och de korslagda benen, vars bara fötter sticker fram . - Sockeln har rak ryggkontur och är framtill femsidigt bruten. Karnationen ljust rosa med svag rodnad på Marias och barnets kinder , fint penslade ögonbryn i ljusgrått , ögonbrynskanten mörk , ögats underkontur blekröd, ögonen gråblå med mörk pupill , läpparna blekröda. Marias och barnets lockar i matt guld . I kronan endast rester av förgyllning . Marias mantel i guld. fodret med pressbrokad med granatäpple liknande blommönster i lysande blått på reffl ad guldgrund , klänningen i guld med blekgrönt foder, underdräkten med granatäpple­ liknande mönster i pressbrokad med blommor och stora vinblad i rött på räfflad guldgrund. Barnets linda vit. I Marias halsurringning på ömse sidor enbart målat vitt !intyg. - Sockeln mörkt ka lkstensgrå . Po lykromie n ä r ytte rst fragme ntarisk uto m i Ma rias ansikte och ba rne ts och Marias lockar. - De n massiva bilde n har i ryggen djup sprickbildning , som vid till- verkningen tä ta ts med e ndast de lvis bevarade träflisor. Brysse larbete från 1400-tale ts mitt . Detta är sanno- likt huvudbilde n i e tt altarskåp , avsett fö r de n " Saliga Jungfruns a lta re", invigt av bisko p Nils i Linköping · " till ä ra för Saliga Maria och he lgonen A nna och Bir- MED ELT IDA TRÄSK ULPTU R OCH MÅLERI 41 git ta" de n 8 o kto be r 1443. S:ta Anna och S:ta Birgitta var ka nske fra mstä llda i målning på skåpets dö rrar. Ko nstve rke t ha r vari t e tt av kyrka ns förnämsta , som naturligt ä r , då det gällde utsmyckningen av Jungfru Marias altare, det fö rnämsta näst högaltare t och place- ra t som dess pe ndang på en estrad vid kyrkans öst- vägg.7 43 MEDELT IDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI Fig 27. Jungfru Maria med barne t. Detalj av fö regående bild. The Virgin and Chi/d. Detail of fig 26. Fig 28. S:t Hieronymus. Träskulptur. Brysselarbete från 1400-ta lets mitt. S Jerome. Wooden statue. Brussels work f rom the middle of the 15th century. S:t Hieronymus. Valnöt. H 73 cm. Fig 28. Stående i rundskulptur i kontrapost med högra benet framflyttat i vilande ställning - händerna, som nu är förlorade, har hållits framsträckta, kanske med en bok , och vid helgonets vänstra sida på socke ln reste r av tassarna av det lejon , som ä r hans attribut. Hieronymus bär konisk ka rdina lshatt , va rs vida brätten till stö rre de len brutits bort , liksom dess tränsar, av vilka reste r finns på figu­ rens framsida med avslutning i tofsar framför vänster fot . Hieronymus vida kåpa, som helt omslute r honom , med kapuschong buren under hatten . Det fårade ansik­ tet med intensivt naturalistisk mode llering, knotigt och åldrat med djupa hudveck, smala slutna läppar, näsa med krokig rygg och halvslutna ögon under tunga lock. Kapuschongen , brett öppnad på bröste t , veckad över axla rna och i djup strut på ryggen ; den är i ett stycke med kåpan, som ha r vida ärmhål och fa lle r vertika lt kring den tunna gesta lten och brytes naturalistiskt mot socke lplattans i re lief sicksackmönstrade yta; underlig­ gande dräkt synlig vid halsen och i de smala ärmarna, på vänster undera rm med knapprad. - Fä rg: ansiktet svagt rosa, vindande mörkbruna ögon , ögonbrynen marke rade genom inskärningar i trät ; kåpan röd med grått bräm och grått fode r med pälskaraktär i kapu­ schongens inre med sicksackrefflad yta; underdräktens ä rmar ljusgrå (?), ha lslinningen mörkt rödbrun . ­ Flandriskt a rbete, 1400-talets mitt. Det är möjligt, att figuren ingått i de t alta rskåp, som en gång bör ha omslutit Mariabilden ovan . Maria Magdalena (?) Ek . Höjd 54 cm. Fig 29. Primitiv skulptur av stående kvinna med dok på det utslagna hå ret, lockat genom halvmånformiga inskärningar, manteln hopfäst på bröste t och lyft under armarna i ömse sidor (händerna förlorade), klänning med åtsit­ tande liv, bälte och bred k jo l, som klockar sig på soc­ ke ln . Rundskulptur. Obetydliga spår av fä rg. - Lokalt arbete, 1400-tale t. Helgonbilder , 2 st. Ek. Höjd 161 cm resp 138 cm. Fig 30. - Stående . Den ena en to rso i fots id dräkt , drape­ rad i några vertika la veck , bruten över skospetsarna. Den andra med kal hjässa, skägglös, med bred hals­ ringning i tunikan och brett mante lsvep kring höfte rna i bågform över underlivet och vertika lt draperad kring underbenen , uppdragen över skospetsarna. - Reste r av blå färg i manteln. - Loka la arbeten, 1400-talets förra de l. S:t A ndreas. E k. H 75 cm. Fig 31. Figu ren har fö rlorat armar och fötte r , men armarnas ursprungliga uppåtrik­ 44 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 29. Maria Magdalena. Lokalt arbe te . 1400-talet. Foto ATA. S Mary Magdalene. Local work. l5!h cemury. Fig 30. Helgonbild. Lokalt arbete. 1400-talets fö rra del. Foto ATA. S!a/Ue of Sainl. Loca/ work. 15ih cenlury. Fig 31. S:t A ndreas. Träskulptur. Inhemskt arbete . 1400-ta­ le ts mitt. SAndrew. Wooden sla/Ue. Domeslic work from 1he middle of 1he 151h cefllury. 45 MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI Fig 32. Birgitta-a ltarskåpet , invigt den 3 oktober 1459. S Birgilta reredos, consecrated on the 3 Ocraber 1459. tade och benens utåtriktade stä llning visar . att den varit fäst på e tt nu fö rlorat X-ko rs. Kalottfo rmat hår med tät räffling, blo ttade ö ron , ögon endast å te rgivna som globe r , bulligt rundade kinde r , räfflat helskägg och ha lvmånfo rmad unde rläpp . Den vida dräkten sam­ manhållen av osynligt bälte, vertikalt veckad öve r brös­ te t och kring benen till ned på vaden. - Röda färgspå r i tunikan . - 1400-ta le ts mitt. Bilden kan möjligen sammanställas med de t preben­ de till S:t Andreas, som instiftats av riksrådet Sigge Larsson Sparre och hans hustru Ingebo rg Bengtsdotte r något av åren 1442-1473 . Birgitta-altarskåpet. Ek. Corpus br 288 cm , dj 45 cm , h 231 cm ; bladkrönets h 58 cm. Fig 32-55 . Skåp med dubbla dörra r , de yttre dö rrarna enbart med målad deko r , de inre med skulptur på insidan. l corpus mitt e n nisch, som upptar he la skåpets djup, med framställning av Birgitta, tronande under en bal­ dakin , med hände rna utsträckta i sid led , sanno likt överlämnande exempla r av de Himmelska Uppenba­ re lsernas bok till de kardina le r , e n i varje sida, som knäböje r vid hennes tron (fig 33) . Birgitta vride r sig obetydligt åt sin h sida, b rett ansikte med smala ögon­ springor , lång, smal näsa med utskjutande tipp , b red käl på äverläppen , sluten mun och framskjutande hak­ spets. Birgitta ha r bruna ögon , rodnad på kinderna och svagt buktande, räffl ade, fö rgyllda lockar på ömse si­ do r om ansikte och hals. Slöjan med brett st rutveck över pannan och smal serpentinveckning vid vänste r tinning; den täcke r axla rna och flike n från h sida ligger i e tt brett bågformigt , rikt veckat slag över bröste t och runt v axel, de lvis täckande den ve rtika lt veckade hä lft av slöjan , som fa lle r framfö r v överarm. Slöjan ä r vit 46 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 33. Birgitta-alta rskåpets Birgittabild . S Birgilla sratue in the S Birgilla re redos. med en enbart i krederingen utfö rd krusad och förgylld kantlinning. På hakans undersida och kring den höga, sma la halsen tätt veckad duk i vitt. Mante ln symmet­ riskt drape rad kring armarna och från bänken i ömse . sido r ; mante lfliken från h sida hänge r i bred strut från h knä och löper över v knä, dä r den täcks av mante lfliken från v sida, som faller brett släpande i rika, brutna och smalt pipade veck me llan benen och på socke lns främre de l. Klänningen sammanhålles av et t bälte i midj an och bilda r framtill 8 vertikala , jämnbreda, rundade veck . Mante ln ä r gyllne med blått fode r , bälte och klänning helt gyllne . Stolens framsida är tegelröd, sockeln blek­ grön . - Kardina le rna smäckra , lå ngsträckta med upp­ åtvända ansikten , röda hattar , gyllne dok och kåpor, det kragformiga slaget över bröste t vitt , kåpornas foder rött , gyllne dalmatika. - Birgittas händer och böcker liksom kardina le rnas bortbrutna och kardinalhattarnas brätten avslagna. Scenen är inramad av gyllne strävpelare och vi lar på en socke l med genombruten fris av spetsbågiga mas­ verksfönste r i blå tt och guld . Nischens fond med slät fö rgyllning och som krön tresidigt bruten baldakin , varje sida med perpendikulä rt gallerverk och spetsig gavel med krabbor och rikt masverkornerad öppning och i själva gavelfälte t sengotiskt akantusverk i låg re lief; i hö rnen fia ler som med smäckra bågar fö renas med baldakinens tornkrön, genombrutet och med stort spetsbågigt fönster i var sida. - Baldakinens insida som ett bl ått valv med gyllne ribbor och gyllne ros i mi tten ; baldakinen i övrigt i guld med blå och röda kälar. På ömse sido r om nischen är earpus i tre våningar: Fig 34. Birgitta-altarskåpet. De fördömda. The damned. S Birgilla reredos. Fig 35. Birgitta-altarskåpet. Själar i skä rseldens fö rsta stadium . The souls in the first degree of Purgatory. S Birgilla reredos. MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI 47 den unde rsta skildrar de t tillkommande i helvete och skä rseld , den me lle rsta denna världens människor i sta t och kyrka och i den A ll ra H e ligaste Frälsarens orden , och den översta den himmelska regionen med de saliga . Den understa våningen , som krönes av fl acka bågar med masve rk i guld , är inde lad i fyra scener på slät guldgrund , som läses från vänster till höger. - l. De osaliga i he lvete ts uppspärrade djurgap : sj u själa r grå­ te r , skrike r och grimaserar och fö r händerna till huvu­ det och framfö r ögonen i fö rtvivlan , medan en djävul i fö rgrunden med sto rt huvud och ansikte i skrevet stu­ var ned dem i gapet (med en nu fö rlo rad gaffel). T v en djävul som stoppar ned en själ med huvudet fö re i e n sto r gryta (fig 34). - Odjursgapet i silver med vita tänder , sjä larna med starkt rosa karnation , " blåman­ nen" svartgrön , djävulen t v röd och grytan bronsbrun med rött inre. - 2. Tio lidande själar i skärselden , sitta nde, stående e ller liggande på rygg, med hände rna slagna framför ansiktet , fö rda ti ll huvudet , uppåtsträckta e lle r knäppta i bön (fig 35). De ras karna­ tion är ljust rosa, håret mö rkbrunt, den kull iga marken fö rsilvrad och med spikar och tapphål, som tjänat som fäste fö r eldsfl ammor utfö rda i metallbleck och nu bortbrutna. - 3. T io utmattade själa r efter utståndna lidanden i skärselden: de sitte r med händerna på brös­ te t , huvudet luta t i handen e lle r uppåtblickande med knäppta hände r (fig 36). - Ljust rosa karnation och brunt hå r ; också i detta fa ll e tt par spik och tapphål, men icke så många, fö r skärsledens mattade lågor. - 4. Sju själar i skä rseldens sista stadium , nä r de endast plågas av sin intensiva längtan till paradiset - alla stående liksom i e n gemensam sarkofag , alla vända å t vänster med uppåtbl ickande ansikten , armarna korsa­ de över b röstet e ller lyfta i bön (fig 37). Karnationen är här helt vit , håret gyllne och liksom i fö regående scen urskiljs kvinno r med långt hå r och män med e ller utan tonsur. 4 spika r med rester av me tallbleck från de lågor som omgivit dem . Sarkofagen gyllne med blå käl och röd insida . De båda översta våni ngarna med indeln ing av mas­ verk , som te r sig to rftigt och oavsluta t i utföra ndet. l varj e sida arkad med fyra spe tsiga gavlar med rundbå­ giga öppningar och krönet med fyra hörnstä llda to rn al terne rande med fialer. A rkaden förgylld med blå kä­ lar i pe larna och röda i baldakinen. I me lle rsta våningen knäböjande figurer, arrangera­ de i två grupper i var sida, med bedjande knäppta händer vända mot mitte n . G rupperna räknade från vänste r : l . Det vä rdsliga ståndet : i fö rgrunden en skäg­ gig konung, fö ljd av en skägglös, i fonden två män med 48 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 36. Birgitta-alta rskåpet. Själar skärseldens andra sta­ dium . The souls in the seeond degree of Purgatory. S Birgilla re redos. Fig 37. Birgitta-altarskåpet. Själar i skärseldens tredje sta­ dium . The souls in the last and third degree of Purgatory. S Birgilla re redos. mössor och en barhuvad (fig 38). - Kungarna med kronor i guld , ursprungligen kompletterade med blad av me tallbleck , den främre med surcoat i guld med blått fode r , blekgrön rock med vida ärmar med vitt fode r , röd tunika; den yngre kungen med gyllne hår , gyllne rock med brun pälsbesättning och brett guldbä l­ te , silverglänsande benklädnad . Den främste i fonden brunlockig med rundkullig blekgrön hatt med vitt päls­ bräm, pä lsbrämad långrock i guld med stort guldbälte , röd ha lslinning; den andre brunlockig med d räkt i guld med blått foder , den tredje med grå lockar, blå mössa med he rmelinsbräm, ärmlös surcoat i guld med blått foder och blekgrön tunika. - 2. Det andliga ståndet : i förgrunden en påve (tiaran förlorad) och en kardinal, i fonden en biskop och två präster (fig 39). - Påven med kåpa i guld med grönt fode r , halslin och vit alba, kardi­ na len med röd hatt , gyllne kapuschong med vitt foder , gyllne kåpa med silverfode r , vit alba, biskopen i gyllne kåpa med si lverne fode r och alba , halslin , mitran med röda nackband . Den andlige i mitten i fonden med brunt hår och gyllne kåpa med blått foder , prästen t v med ljusgrå kapuschong över det bruna håret, röd kra­ ge, gyllne dräkt till anke lhöjd (dalmatika?) och blå skjorta synlig nedtill. - 3. Fem systrar av den Allra Heligaste Frälsarens orden med svarta dok , vita hakdu­ kar, gyllne kåpor med blått foder och tunikor i nu oxide rat silver (?). På deras hjässor obetydliga rester av kronor, som vari t utfö rda i metallbleck (fig 40). - 4 . Sex bröder av den Allra He ligaste Frälsarens orden med gyllne kåpor och tunikor i nu oxiderat silver (?), på de fyra längst åt vänster ännu rester av det för prästmunkarna utmärkande röda korset med vit mitt­ rundel må lat på kåpan; den siste med det för diakoner­ na utmärkande vita med fem röda fläckar (fig 41). Fig 38. Birgitta-a ltarskåpet. Det världsliga ståndet. The members of the seeular world. S Birgilla reredos. Fig 39. Birgitta-altarskåpet. Det andliga ståndet. Members of the eec/esiastiea/ world. S Birgilla reredos. Fig 40. Birgitta-a ltarskåpet. Birgit tasystrar . Birgi11ine Sisters. S Birgilla reredos. Fig 4 1. Birgitta-altarskåpet. Birgittabröder. Birgilline Brothers. S Birgilla reredos. 49 MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI 50 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 42. Birgitta-altarskå­ pet. De tolv apostla rna. The Twelve Apostles. S Birgitta reredos. Fig 43. Birgitta-al tarskå­ pet. Jungfru Maria och andra he liga. The Virgin Mary and Saints. S Birgitta reredos. 51 MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI Fig 44. Birgitta-a ltar­ skåpet. Jungfru Marie Bebådelse och Mötet. The Annuncialian to the Virgin Mary and the Visitation. S Birgilla re redos. I översta vån ingen de himme lska härskarorna fram­ ställda i höftbild stående i blå mo ln kransar. 1-2. Till vänster tolv manliga figure r, vilka av allt a tt döma är de to lv apostlarna (fig 42). Apostlarna Petrus och Paulus befinner sig i förgrunden i gruppen nä rmast Birgitta , följda av Jakob d ä, igenkännlig på sin hatt. Den skägglöse aposte ln ovanför Petrus är sannolikt Johan­ nes . De övriga apostlarna bär alla skägg utom en. ­ Apostlarna bär gyllne mantla r med foder i blekgrönt , blå tt e ller rött och tunikor i si lver eller grönt. Johannes har avvikande färger ; en grön mantel med schablonerat mönster i guld och blått foder , samt gyllne tunika. ­ Samtliga hände r saknas, men de har ej hållits knäppta i bön utan snarare visat mot Birgitta och möjligen hållit attribut. Detsamma gäller de båda fö ljande grupperna 3-4 (fig 43). - 3. I förgrunden en kvinna med krona på det bara, lockiga hå ret (Jungfru Maria?), i gyllne mantel med rött foder och grön klänning ; därnäst en kvinna i vitt dok och hakduk (S:ta Anna?), gyllne mantel med bl å tt foder och tunika i silver ; slutligen Johannes Döparen i kamelfä ll och mante l i guld med rött fode r ; i bakre lede t en kardinal i röd hatt med kapuschong i guld med vitt fode r , gyllne mantel med blå tt foder, tunika i silver , samt en biskop med mitra i guld och blå tt , halslin och gyllne kåpa , en diakon med halslin och gyllne dalmatika. - 4. I främsta ledet en o rdensman i gyllne kåpa med blå tt foder, e n biskop med mitra, ha lsli n och gyllne kåpa , e n ordensman i halslin och gyllne dalmatika. I andra ledet en kung med röd krage, gyllne långrock med vita pä lsbesättningar, e n ung man med brunt lockigt hår , gyllne dräkt och en silverne mante l över h axel , samt en apastialiknande figur med långt skägg, gyllne mantel med rö tt foder och grön tunika. Det inre dörrpa re ts insidor med skulpterade scener framställande Kristi födelses historia och (nedtill i dör­ ren t h) Jungfru Ma rie död och upptagande till himlen . Dö rrarna indelade i två våningar med tre scener i varje unde r dubbla, höga smala baldakiner, som i grundfor­ men upprepar baldakinen över Birgitta med undantag fö r det krönande tornet, som här har tre våningar. l guld med blå kälar. Scenerna i dörre n t v (med börja n upptill t v): l. Marie Bebådelse (fig 44) . Jungfru Maria sitter på en bänk med en uppslagen bok över knäna , lätt framåt­ böjd med h handen lyft och blicken riktad mot ängeln , som knäfalle r t v. Både Maria och ä ngeln i gyllne dräk­ te r , Marias mante l blåfodrad. Marias grågröna vägg­ bänk fortsätte r upptill i e tt slute t väggskåp med svart­ målade gångjärnsbeslag. - 2. Mötet (fig 44) . Maria stå r t h (huvudet bo rtslaget) och sträcker a rmarna (den v bortslagen) mo t Elisabeth , som stå r liksom nigande 52 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 45. Birgitta-alta rskåpet. Kristi födelse . The Bir! h ofChrisl. S Birgilla re redos. framför henne med framsträckta armar (den h bortsla­ gen); Elisabeth med slöja med krusad kant och hak­ do k. I e n port t v stå r en ung kvinna med knäppta hände r framfö r livet och bevittnar scenen. Det gröna klippartie t i fonden med ett pa r fötter som rest av en figur på krönet. Porten i caput mortuum med streckat förband i mörkrött , öppningen svart. Figurer i gyllne dräkter, Ma rias mantelfoder blått , Elisabeths rött. - 3. Kristi födelse (fig 45). Jungfru Maria knäfaller i bön unde r taket av ett öppet sta ll och framför henne på ma rken ligger det nakna ba rnet (blott en fragmentarisk torso) på en flik av hennes mante l, som tre änglar lyfte r skyddande kring Maria. Marias klänning i guld med blå tt foder , mante ln i guld med insidan i silver , änglar­ nas dräkter i guld . Stalltaket invändigt gulbrunt , dess mur som stadsporten i förra scenen , e n kluven träd­ stam som stöd i guld , det fl ätade staketet i förgrunden i grö nt ; t h den ljusbruna oxen och den ljusgrå åsnan vid en krubba i svart med gyllne listverk. l den gröna klippfonden betande får och en he rde. - 4. Omskäre l­ sen. Endast a ltarbordet och prästerna och ett vittne t h bevarade . Alta ret skulpte rat med en fris av bladroset­ te r som brun. Prästerna med runda hatta r och knopp Fig 46. Birgitta-altarskåpet. He liga Tre Konungar. The Magi in Bellehem. S Birgilla reredos. på krönet , deras dräkter gyllne, den skägglöse prästen med bred pälskrage . Vittnet med turbanliknande mös­ sa och gyllne dräkt. - 5. He liga tre konungar (fig 46) . T h si tte r Ma ria under stallets tak med vitt dok på sitt huvud , och de t nakna barnet (utan överkropp) böjer sig mot den knäfallande konungen (utan överkropp) , som lagt sin krona på marken . Vid Marias sida står en konung med kluvet, flätat skägg och turban under kro­ nan , i hände rna foten av ett guldsmedskä rl (vars övre de l saknas). Den tredje konungen är skägglös, bär e tt re likvarieliknande kärl på fot i ena handen och för den andra till bälte t ; hans knäko rta rock har bred pälsbe­ sättning. Alla dräkter i guld , den yngsta konungens hosor med lustrerande grön fä rg. - 6. Frambärandet (fig 47). Ma ria står t v om alta re t , i gyllne, blåfodrad mantel och gyllne klänning - hennes händer och bar­ net, som stått på altaret och vänt mot Ma ria, bortbrut­ na. Vid Ma rias sida en kvinna i dok och hakduk (An­ na?) , som med båda händer håller en skål på fot , grön , med två duvor ; hennes dräkt i guld och bredvid henne en yngre kvinna med si n gyllne mante l över huvudet. T h om altare t Simeon med framsträckta händer, dolda under hans gyllne mantel, vid hans bälte en sto r pen­ 53 MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI ningpung, hans gyllne dräkt med e tt blått sprund. Ba­ kom honom fyra manspe rsone r med o lika typ av hu­ vudbonad och gyllne dräkter med uppvikta kragar kring ha lsen i blått , grönt resp rött. A lta ret med vit duk , röda sido r och framtill i silver inom en vit skrå­ kant. Scene rna i dö rre n t h visar fö ljande motiv (med bör­ jan upptill t v) : l. Barnamordet i Be tlehem (fig 48). Tre knekta r i fö rgrunden med h armen lyft till hugg. Den vänstra gosseliknande med lockigt hår , gyllne kolt och silverne benkläder - hans svärd är fö rlorat och barnet som han hå lle r i benen , fragmenta riskt. Den melle rsta knekten stö rst och med huvudbonad , gyllne tunika och benkläde r , och kring unde rlive t silverne rustningsplåtar ; hans h a rm och v hand fö rlorade. Den tredje knekten i gyllne ko lt med rött bälte och framför bröstet skydd av me tallplåtar ; huvud , högerarm och v hand saknas. På marken framfö r dem tre döda ba rn­ kroppa r. l fonden fyra sörjande kvinno r , men endast två med bevarade huvud : kvinnan längst t v, i gyllne dräkt , lyfte r sitt vita dok till ansiktet i gråt. Kvinnan mellan knektarna t h , också avbildad i profil i relief, betäcke r sitt ansikte med vänstra handen ; hon ha r gyll­ ne mante l med blått fode r , lustre rande grön klänning , men vänstra klänningsärmen är röd . - 2. Flykten till Egypten (fig 49) . Maria sitter kvinnavis på åsnan och ammar sitt barn , medan Josef går framfö r med en stång över axe ln och en flaska hängande vid sidan. Maria har den blåfodrade guldmante ln lagd över huvudet , klän­ ningen förgylld , åsnan ljusgrå . Josefs dräkt är helt i guld : kapuschong och hatt på huvudet , knäkort ko lt , benkläder och stövlar. l den klippiga gröna fonden t v tre förfölj ande rytta re i rustningar i guld och silver , ett brunt hästhuvud och en ljusgrå häst med röd sadel ­ till höger ett gult sädesfält som stå r i ax (det s k Skö rde­ undre t : säden som såddes och gick i ax samma dag) . ­ 3. Kristus vid 12 å rs ålder i temple t. l mitten sitte r Kristus i sin gyllne ko lt (huvude t saknas) på en röd tron med guldlist på toppen av en trappstegsformad bygg­ nad i fem avsnitt med silverfält inom ramverk i grönt och guld . Vid foten av denna byggnad sitter två lagklo­ ka med uppslagna böcke r , i gyllne dräkter , den högra med grö nt bä lte , röda strumpor och svarta skor. T v sitter ytte rligare två lärda med toppiga mössor och gyllne dräkte r , den främre med pälsbräm kring det röda fä ltet i halsurringningen. T h ytte rligare en sådan sittande lä rd , med grön krage , och stående Josef med sin silvergrå stav och Jungfru Maria med hände rna ko rslagda framfö r bröstet , båda i gyllne d räkt. Här som anno rstädes är den släta guldgrunden utsparad bakom figure rna och gränsen fö r guldet ma rke ras av en ristad Fig 47. Birgitta-altarskåpet. Frambärandel i templet. The Presentation in the Temp/e. S Birgitta reredos. Fig 48. Birgitta-altarskåpet. Barnamordet i Betlehem. The Massacre of the lnnocents. S Birgitta reredos. 54 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 49 . Birgitta-alta rskåpet. Flykten till Egypten och Kristus vid 12 års ålder i temple t. The Flight inlo Egypt and the Boy Jesus in the Temp/e. S Birgilla reredos. Fig 50 . Birgitta-altarskåpe t. Jungfru Ma rie död. The Darmitian of the Virgin. S Birgilla reredos. kontur , som här tagits till fö r stor. - 4 . Marie död (fig 50). Jungfru Maria i sin gyllne klänning ligger på en säng med två gyllne dynor under huvudet , vita lakan och gyllne täcke; sängens träkonstruktion ljust grön. Lockräfflingen i Marias hår är endast utförd i krede­ ringen . Johannes slute r hennes ögon och placera r ett (nu fö rlo rat) ljus i hennes hände r. Petrus står vid fotän­ dan med ett vigvattenskä rl (vars vatten han stänkt med den nu förlo rade höger hand). Vid huvudgärden en apostel som läser i en bok med rött band , och bakom Johannes Kristus(?) , som lyft Marias själ i sina händer (?) . I fonden ytte rligare tre , ursprungligen fy ra, apost­ la r , och i fö rgrunden sitte r en apostel på golvet med huvudet lutat i handen och en uppslagen bok över knäna . - Kristus(?) med brunt hår , mantel i guld med rött foder ; apostlarnas mantlar och tunikor i guld , Petri mantel med blått foder , som hos aposteln sittande på golvet. Apostlarnas hår omväxlande brunt , grått och gyllne - aposteln i fö rgrunden och en av apostlarna i fonden med slät huva. Den skägglöse aposteln längst t h i fonden bä r en röd bok och grön dräkt med gyllne rundkrage - dräkten (mante l?) kring unde rlivet är fö rgylld . Scenens golv har kvadratisk rutning i blekrött och vitt. - 5 . Jungfru Marias begravning (fig 51) . Apostlarna bä r kistan täckt av en stormönstrad röd guldbrokad - en rödhårig aposte l syns t h i fonden , och i fö rgrunden går två apostlar (den främres ansikte avslaget) i gyllne dräkter och mantlar , de senare blå­ fodrade. Aposte ln t v bär en röd bokpåse. På framsi­ dan en knekt som med båda händer fö rsöker välta kistan . H an bär ärmlös surcoat i guld , tunika med gröna ä rmar och kring underlivet en lamell rustning i silver , som slutar i en spets i knähöjd fram- och baktill. - 6. Jungfru Marias upptagning ti ll himlen (fig 52). Kristus stå r i en molnkrans med h hand lyft (välsignan­ de?) och i den v, som ä r do ld unde r manteln , den lilla Ma ria sittande i sin fo tsida klänning (huvudet bortbru­ tet); runt omkring fem änglar - den övre t v spelar på fiddla (h handen med stråken bo rta), och hans pendang t h ringer i en klocka, de två undre knäpper på e tt lut liknande stränginstrument , och den fem te ängeln längst nedtill unde r Kristus vänder ryggen mot publ i­ ken (hans vingar saknas). - Kristus bär gyllne mante l med ljusgrönt foder , Maria en b lå klänning och änglar­ na gyllne dräkte r och vingar med enbart i svart teckna­ de fj ädra r (utan skulpte rade vingpennor). Molnkran­ sen är blå. (Färgen i Kristi tunika kan ej längre faststäl­ las - fö rmodligen ett brokadmönster på den nu blotta­ de krede ringen) . Två skulptö re rs medverkan kan iakttagas i de nu beskrivna framstä ll ni nga rna . E n mästare. som i sin 55 MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI Fig 51. Birgitta-altarskåpet. Jungfru Marias begravning. The burial procession of 1he Virgin . S Birgilla reredos. konst ä nnu gripe r tillbaka på de t tidiga 1400-tale ts stil­ art , har utfö rt v dö rrens scene r 1- 6 och h dörrens 2-3, som skildrar Jesu barndomshisto ria. Samtliga övriga scene r ä r utfö rda av en skickligare hand med moderna­ re sko lning och bö r liksom Birgittabilden tillskrivas Johannes Stenrat. Både dräktdrape ring och fysiono­ mier avvike r sta rkt från den ålderdomligare mästarens figurideaL E n ny skä rpa i skä rningen av de ofta aske­ tiskt tunna , uttrycksfull a ansiktena, i modelle ringen av de rika lockfrisyre rna och av dräkte rnas e leganta re , rika re och fin are kompone rade dräktfa lL Den yngre mästaren ä r också överlägsen den äldre i scene rnas komposition , i fi gure rnas rörelse och liv, som präglas av en ny säke rhet i p roportione ring och o rganisk enhet. Den äldre mästarens rundkindade, älsk liga och dock­ liknande kvinnoideal e rsätts av e tt nytt, me ra besjäla t och fö rfinat. De t präglar Birgittagestalten och det upp­ repas - kanske med en viss mono toni - hos fl e rtalet kvi nnliga fi gurer , de smala ögonen, de tunna näsorna och de bestämt utskjutande hakspetsarna. En större Fig 52. Birgitta-a lta rskåpet. Jungfru Marias upptagning till himlen. The Ascension of 1he Virgin. S Birgilla reredos. variation visar modelleringen av mansansikten, de ung­ domliga och de åldrade, de asketiskt förfinade och de me r robusta , de som prövats och hämtat sin visdom i livets sto rmar och de som mognat till gudsmän i andliga strider. Men karakteristiskt fö r dem a lla är det fromma uttrycket , som rymmer både fö rtröstan och ett stilla vemod , framfö r a llt koncentre rat till de välskulpterade , smala kisande ögonen. Det är som om skulptö ren knappast haft fö rmågan e ller vilja n att skildra en män­ niskotyp som inte präglades av detta gudsmedvetande. T o m knektarna i Barnamordet i Be tlehem tycks utfö­ ra sitt blodiga hantverk som en tung plikt , som det inte står i de ras makt att hi ndra , med sorg och med lidande i hj ärtat. Skåpets krön smyckas av en fris i rel ief skulpte rade. hjärtfo rmiga bladklockor med ring kring fäste t , utdra­ gen spets och rik t utskjutande, krusigt modelle rade sengotiska akantusblad. Tio sådana bladklockor smyc­ ka r corpus och 5 st varde ra inne rdörren (klockorna på dörren t v e n sentida komplette ring) . 56 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 53. Birgitta-altarskåpet. S:ta Birgitta mottager en uppen­ barelse. S Birgilla receives a revelalion. Paillling on 1he S Birgiua re redos. Målningar på skåpets dörrar , när innerdörrarna är stängda . Varje dörr med indelning i sex fä lt genom två horisontella och en vertikal list - de horisontella en bred guldbård med kontur i svart nedtill och blekgrönt upptill , i mitten bård med smala fä lt i guld omväxlande med sådana i röd lustrering, inramad av repstavar, den övre tecknad i svart, den undre i blekgrönt. - Den vertikala bården i dörrarnas mitt en akantusskroll i guld och grönt med teckning i svart . V ytterdörrens insida med scener från S:ta Birgittas barndom. Räknade från vänster till höger med början upptill. 1. (Jungfru Maria uppenbarar sig för prästen i Rasbo och berättar om Birgittas föde lse?). T h i fä ltet en he lig kvinna med utslaget hår med en röd bok i händerna; hon bär blå mante l och klänning i stormönstrad röd guldbrokad; hon omges av en moln- krans i grisaille. Scenen utspe las inomhus - ett pe r­ spektiviskt rutgolv är målat i brunt och ljusgrönt. Framställningens vänstra de l praktiskt taget helt för­ störd . - 2. Jungfru Maria provar en krona på Birgittas huvud. T h ett a lta rbo rd med vit duk med blågrå rän­ der, framtill a lta rbrun i guld med grön frans och ante­ pendiu.il av röd brokad. På altarbo rdet Marias bruna tronstol , Ma ria i en klänning av röd guldbrokad med grönt fode r; hon sträcker fram kronan över Birgitta, som knäböjer på det bruna och gröna rutgolvet i sin blå klänning. Ytte rligt fragmentariskt bevarad målning. ­ 3. Scen med två byggnader : lä ngst t h en grågulgrön kvaderbyggnad med rött tegeltak och där bredvid en tegelbyggnad i caput mortuum-färg med blått skiffer­ tak och en vid bågöppning i fasaden med guldgrund och rutgolv i guld och mörkt grågrönt. Osäkert motiv. - 4. (Jungfru Maria hjälper Birgitta att brodera). I en interiör med brunt och grönt rutgolv sitter tre flickor i två mot varandra vända bruna träbänkar och syr på ett guldband , som är uppspänt i en ljust gulbrun träställ­ ning. I bortre bänken en flicka i ljusgrön och en i röd klänning, i den främre en barhuvad flicka i blågrön klänning med rött skärp. - 5. Scen med murverk i caput mortuum , kvaderinde lning tecknad i vitt. Obe­ tydliga rester av ett flerta l figurer med dräkter i grönt, blått, vitt etc och ett stycke guldbrokad. - 6. Fru Karin vill straffa Birgitta (?). Interiör omgiven av murverk i gulgrått t v och upptill av blått skiffertak och en vid murbåge. Rutgolv i grönt och caput mortuum. E n säng med rö tt täcke och vid fotändan en brun träkista med fyrpassornament i locket och i förgrunden trebent pall. T h stående kvinna i fots id klänning av stormönstrad, mörkt blågrön guldbrokad - i handen en gul kvist e ller vidja (?). l fonden en fönsteröppning, målad i rött på guld med bred gråvit smyg. Inga rester av barnet som skulle bestraffas. V innerdörrens utsida med scener ur Kristi passion. Endast rester av scenerna l , 3, 5. - l. Inridandet i Jerusalem. Kristus rider i grå mantel åt h. På den bruna marken gröna kvistar och en blå mantel. Mot guldfon­ den avtecknar sig trädkronor. Bakom åsnan fö ljer en apostel i röd tunika, längst t v en man i grön mantel , tunika i purpur och brun sko. - 3. Judaskyssen. Kris­ tus i grå klädnad med gul halsbård står frontalt och lägger handen på axeln på Judas som står i ryggfigur t v i fots id gu l tunika; bakom Judas knekt i si lverfärgad hjälm , röd kapuschong och grå kolt - t v ytte rligare två knektar i röd resp blå klädse l, den ena med rust­ ningsskydd på framkroppen och båda med benskenor. På marken en knölpåk och stenar. T h fragment av fl e ra knektar. (Scenen med Ma lchus?). - 5. Gissling­ 57 en. Kristus bunden vid en blekgrön marterpåle, hela hans kropp och lemmarna täckta av täta bloddroppar , vitt ländkläde. T v en bödel som håller repet Kristus är bunden med och med den andra handen svänger ett gissel med en kula med vassa spikar. Han bär röd kolt , blekröda strumpor och mörkgrå skor. Golvet rutat i vitt och grönt. Fonden mörkt grönblå. H innerdörrens utsida med målade scener ur Kristi passion. Endast scenerna 2, 4, 6 ännu möjliga att iden­ tifiera genom fragment. - 2. Korsbärningen . Kristus går åt vänster med den bruna korsarmen på axeln ­ han bär ljust grå, fotsid klädnad med brun bård med tätt rutmönster i gult. Händer och fötter blöder. Framför honom en man som drar i hans rep , bakom honom en man i grön tunika m fl. - 4. Korsnedtagningen . En stege är rest mot korset och vid den en man i röd tunika och t h en man i blågrön guldbrokad. Kristus har redan lösgjorts från korsarmen, hans kropp faller över axeln på en man i fotsid ljust gråbrun dräkt med guldbälte, och hans ena hand hå ller Maria, som står längst t v i blå mantel och klänning i guldbrokad med mönstret teck­ nat i vitt. På marken strödda stenar i blått och röd­ brunt. - 6. Uppståndelsen. Kristus står framför sarko­ fagen, vars ljust grå lock är slutet med ett rött sigill med korsmärkt kvadrat. Kristus bär en korsstav med blå­ grön fana med gult kors, hans mantel är röd. I vart och ett av sarkofagens hörn en sovande knekt med hj älm , rustningsdelar och kläder i blått och rött ; landskap med gräs, bruna klippor, gräskullar och träd på guldfond. H ytterdörrens insida med scener ur Birgittas liv och död. Den vertikala akantusbården här i guld och ljus­ rött. Endast fälten l, 2, 3, 5 ännu möjliga att identifie­ ra. - l. Birgitta mottager en uppenbarelse (fig 53). Birgitta knäböjer i bön framför en pulpet med en upp­ slagen bok; hon bär mantel i guldbrokad, svartgrönt mönster och blått foder och vit klänning med rosa schattering, vit slöja och hakduk. Huset , som omger henne , blekt grågrönt med rött tegeltak; Birgittas glo­ ria i guld avtecknar sig mot en rundbågig fönsteröpp­ ning i guld; golvet i salen rutmönstrat i guld och grå­ grönt. - 2. Birgitta skriver Ängelns lovsång. Birgitta i samma dräkt som i föregående scen, sitter vid en pul­ pet och skriver; framför henne står en gestalt i fotsid vid dräkt med högra handen lyft. Bredvid Birgittas pulpet ses foten av ett gyllne kärl, antagligen ett hos tie­ kors. Golvet rutat i grönt och caput mortuum. - 3. Birgittas vision i Betlehem (fig 54). Birgitta står t v, i samma dräkt som ovan, med händerna korsade över bröstet. På marken framför henne det nakna Jesusbar­ net med guldgloria i en blå molnkrans. Två änglar knäböjer i bön vid barnets huvudgärd, den ena i grön MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI Fig 54. Birgitta-altarskåpet. S:ta Birgittas vision i Betlehem. The Vision of S Birgiua at Bethlehem. Painting on the S Birgit­ ta reredos. mantel , den andra i röd. T h flikar av Marias blå man­ tel på marken . J o sef i fonden gående åt v, med stav i v hand och ett ljus i den h , han är skallig och ljuslockig och bär röd mante l med blå kapuschong och grön dräkt. Bakom honom stallets vägg i skiftesverk på röd tegelsockeL - 4. Birgittas död. Birgitta vilar insomnad på en flätad madrass i vitt; hon bär samma dräkt som ovan och håller händerna samman över underlivet. I förgrunden sitter en person i blå mante l och blekröd tunika och läser i en bönbok. På andra sidan huvudgär­ den knäböjer en kvinna (Katharina?) i bön; hon bär vitt dok , grön mantel och röd dräkt. T h ett altare med vit, blårandad duk, mörkbrunt altarbrun med violett frans och altarets framsida grön. På altaret står Kristus Smärtamannen mot en röd fond. T v om altaret sitter en man i röd klädnad och läser i en bok ; hans stol 59 Fig 55. Birgitta-a lta rskåpe t. Transporten hem av Birgittas relike r. The procession of the relics of S Birgilla f rom Rome to Vadste­ na. Painting on the S Birgilla reredos. högryggad och med sidokarmar , i brunt trä . Rummet har rutgolv i grönt och vitt , dess väggar i caput mortu­ um med stora rundbågiga fönster med vita karmar ; inntertak av vita bräder inom en grön list. - 5. Trans­ porten hem av Birgittas re liker. Endast framställning­ ens vänstra del bevarad (fig 55). På en bår med bär­ stänger och kraftiga hörnben en plan kista täckt av en blågrön silverbrokad . Bakom kistan går en bärare med grova drag, synbart ansträngd av sin uppgift , mörkt hår, blekt rödviole tt hatt med brätten och fotsid grön dräkt. Vid hans bortre sida en munk i röd dräkt med blå mantelflik över axeln och i handen en grå bokpåse (Magister Petrus Olavi?). Framför honom och på ömse sidor av båren ett par kvinnor i vita dok , den bortre i blå mantel med gula slag och röd dräkt , den i förgrun­ den i brunviolett mantel och blå klänning (Kathari­ na?). Framför den bortre kvinnan en biskop (Alfons av Jaen?) med blå mitra och kåpa i röd guldbrokad . Land­ skap med brun väg, gröna kullar, bruna klippor och i fonden gröna träd . - 6. Kyrklig ceremoni (?) med munkar och systrar (längst t h en profil av en syster med birgittinernas krona) . Kanske Birgittas utdelande av ordensregeln . Högra ytterdörrens utsida med fragment av Korsfäs­ telsen mot blåvit himme lsfond: Kristus och de båda rövarna på gråbruna kors, t v Johannes i röd mantel, stödjande Jungfru Maria, som böjer huvudet i det vita doket. Maria i blå klänning och vit mantel med gråvio­ lett schattering. T h den gode hövitsmannen i röd dräkt med besättning av leopardskinn (?) och två knektar med spjut, i brynjor , hjä lm resp järnhatt , röda resp gröna klädesplagg. - Dörrens yttre ram blekröd med schablonerade rosetter i nu svartnat guld. Birgitta-altaret från 1392 murades om med nya di­ mensioner i samband med uppställningen av detta al­ tarskåp, och vigdes på nytt den 3 oktober 1459. Skåpet hade beställts i Lybeck 1455/1456 hos snickaren Hans Hesse efter utförliga anvisningar från klostret. Det överenskomna priset var 300 mark. Kostnaden skulle bestridas med 100 mark från klostret och 200 mark från konung Karl Knutsson. Emellertid dröjde leveransen. Hans Hesse hade mottagit betalningen i förskott och MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI dessutom åtskilliga gåvor vid upprepade besök i klost­ ret , 32 mark , en rock av leydiskt kläde , fodrad med ille rskinn , värd 12 mark , en god, grå häst till ett värde av 8 mark , tre tunnor saltat oxkött , 6 mark , fem väst­ götska ostar , tillsammans värda l mark , samt 5 mark i dagtraktamenten. Hesse hade bedyrat , att altarskåpet var praktiskt taget full bordat , men en undersökning genom klostrets försorg i Lybeck 1457 avslöjade , att det endast stod halvfärdigt i ateljeer dels i Lybeck och dels i Rostock. Därför överlämnades uppdraget till en mera ansedd konstnär i Lybeck, målaren och bildhug­ garen Johannes Stenrat. När altarskåpet äntligen nått sin fullbordan och kommit på plats , hade det kostat 600 lybska mark , d v s dubbelt upp mot den ursprungligen beräknade summan, ett pris som in natura motsvarades av c 150 oxar. Altarskåpet är e tt verk av fle ra händer. Med ledning av händelserna vid skåpets tillkomst och med känne­ dom om de inblandade konstnärerna har konstforskar­ na nått fram till en viss enighet om arbetets fördelning. Hans Hesse har sannolikt haft den minst maktpåliggan­ de uppgiften och svarat för skåpets snickeriarbete med masverk och baldakiner. Inom skulpturen är två mästa­ re urskiljbara. Den ene representerar en lätt fö råldrad stil, utmärkande för scenerna behandlande motiv ur Jesu barndomshistoria (med undantag för Barnamor­ det) . Förmodligen är de utförda av en skulptör engage­ rad av Hans Hesse. Den andre och modernare mästa­ ren kan identifie ras med Johannes Stenrat. Dörrarnas målade scener synes vara utförda av samme konstnär, som målat dörrarna på ett altarskåp på högaltaret i Nikolaikyrkan i Rostock. Dörrarna var antagligen det parti av skåpet , som stod halvfärdigt i Rostock , när Vadstena kloster kom på Hans Hesse med att fara med osanning. Marias och Elisabeths möte. Ek. H 55 ,5 cm. Fig 56. Figurerna står vända mot varandra som i spegelbild , Maria t v, Elisabeth t h med armarna lyfta till omfam­ ning (armarna i bakgrundsplanet saknas, de främre armarna har förlorat sina händer) , och benen i det främre planet framflyttade för att markera deras gåen­ de rörelse . Maria barhuvad , det räfflade håret skärm­ artat buktande kring hennes runda ansikte med kullrig panna och små drag med spetsovala ögon ; klänningen med rund halsurringning och ett par vertikala , rundade veck framtill , vida ärmar ; håret fa ller i snedräfflade lockar kring höger axel , och manteln draperad från ryggen över höger knä med ett rikt system av brutna veck. Anna med dok, draperat under hakan och i rika veck på bröstet ; klänningen med vida , veckade ärmar, 60 VADSTENA KLOSTERKYRKA och manteln draperad löst hängande runt ryggen i en ·serie av breda, brutna veck. - Färgspår: ljus karna- tion , Marias mante l i guld med blått foder, hennes klänning i guld med rött brokadmönster, Anna med vitt dok , mantel i guld med rött foder , klänning i guld med brokadmönster. - Av en mästa re som tagit in- tryck av skulpturen i det stora Birgittaskåpet från 1459. Ett prebende kallat "Capella sancte Marie visitacio- nis" stiftades den 24 februari 1471 av Ingrid Arvidsdot- te r (en sparre), änka efter Peder Mårtensson från Lena i Väste rgötland . Altarskåpet i kapellet , som varit det första på södra sidan , " nä rmast dörren till Skarabisko- Fig 56. Jungfru Marias och E lisabeths möte. Träskulptur frå n omkr 1470. The Visitation. Wooden sta- rue from about 1470. pens kapell", kan ha innesluti t denna grupp med Mari- as och E lisabeths möte. Ärkeängeln Mikael. Ek . H 101 cm . Fig 57. Mikael står med bara fötter på drakens rygg, huvudet upprätt med framåtriktad blick och högra armen höjd (handen och dess vapen - e tt svärd? - förlo rade) för att ge draken nådastöten ; vänster hand lyft i midjehöjd (förlorad liksom dess attri but - en sköld , en glob eller en våg- skål?). Mikae l med smal binde l kring det mittbenade hå ret , som fa ller i korkskruvslockar över pannan och båda axlar; fyllig ansiktsoval, med rak näsa med ut- Fig 57. Ärkeängeln Mikael. Träskulptur omkr 1460-70. Av " Frater Severus". A rehangel S Michael. Wooden starue f rom abow 1460- 1470. By " Frater Severus''. skjutande tipp och välskure n mun med lång överläpp. Mikael bär prästerlig dräkt , ha lsli n , kåpa sammanhål- le n av band på bröstet och hängande dubbelvikt med spetsigt skure n ändflik framför höger sida, alba, rikt veckad kring höger arm , blusande sig över bröstet över osynlig görde l och vertikalt draperad med karakte ris- tiska brytningar med T-formade urtag och veckad i tvära kast på drakens rygg och över de n blottade vänst- ra fotspetsen. Mikael bär stola i kryss över livet och manipe l kring vänster handled . Blo tt vänstra vingen MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI 61 bevarad , skulpte rad med S-formigt buktande inre kon- tur och kraftiga vingpen nor, som på utsidan viker sig dubbelt i e n rundad kam. Draken ligger på rygg (dess svans , bakde l och uppåtsträckta vänstra framtass bort- brutna) med uppsträckt , gapande huvud (käftarna bortbrutna , tomma tapphå l efte r tre ho rn ?). Ingen an- tydan ti ll marksockeL - Rester av färg: guld i Mikae ls hår , krage, kåpa och vinge, kåpans foder rött, alban vit med blått fode r , manipelns insida blå, grönt i drakens ögonvrår. - Tillskriven pseudonymmästa ren Frater 62 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 58. Johannes Döparen. Träskulptur omkr 1460-70. Av " Frater Severus" . S John The Bap1is1. Wooden s/a/Lie from aboul 1460- 1470. By " Fraler Severus" . Severus, efter 1400-ta lets mitt. Förmodligen utfö rd för ärkeängeln S:t Mikae ls a lta- re " in claustro" som vigdes de n 6 oktober 1455 , sanno- likt placerat på läkta re n vid kyrka ns södra långhusmur. Läktaren ka nske då var nyuppfö rd . A ltare t , som före- skrives e nligt Extravagantes kap 28, kan ha fl yttats d it från sin ursprungliga plats i den äldre brödragången och i samband därmed fått e n ny bi ld. Johannes Döparen. Ek. Figurhöjd 103 cm . Fig 58. Skå- pets hö jd 132,5 cm . Sockelplattan 50 x 26 cm . - Fig 59. Aposteln Jakob. Träskulptur omkr 1460-70. Av " F rater Severus". S James. Wooden s/a/Lie abow 1460- 1470. Johannes står i kontrapost , vilande på vänster ben och i vänster hand bärande lammet , som vilar på e n stängd bok; högra ha nde n (nu fö rlo rad) har sannolikt pekat på lammet. Johannes frisyr med korkskruvslockar över pannan och på axlarna i ömse sidor. st ripigt helskägg, veckrynka vid näsroten , sta rkt kupade ögonglober, nä- sa med utskjutande tipp, bistert sluten mun med väl skurna läppar. Johannes bär ma nte l över båda axlar , mante lhä lfte n i vänster sida lyft i vänster hand , hängan- de i veckpåsar, uppvikt i spetsig fl ik av fållen framtill och i brutna veck på socke ln i vänster sida . Johannes 63 med rep om livet och tunikan (kamelhårsfällen?) slit­ sad högt upp på högra låret (foten och he la detta parti av sockeln förlo rat). Boken med slutna spännen - dess främre del liksom lammets huvud fö rlorade. Figuren har i båda sido r e tt tillstyckat parti i ryggen för att ge den stö rre djup. - Spår av guld i mante ln och vitt i bokens snitt . Skåpe t , som är a lltför smalt fö r att ursprungligen ha tillhö rt denna figur, har två dö rra r bevarade av ur­ sprungligen fyra , som slutit sig kring den framåt femsi­ ctiga sockeln och ba ldakinen, som är lätt uppåtriktad och krönes av tinnkrans ; socke ln med starkt indraget pa rti med strävor i hö rnen. - Spår av o range fä rg på socke lns ovansida . Tillskriven pseudonymmästaren Frate r Seve rus, ef­ te r 1400-tale ts mitt. Fö rmodligen utförd fö r Johannes Döparens altare " in claustro", som vigdes den 6 oktobe r 1455 , sannolikt place rat på läktaren vid kyrkans no rra långhusmur. Läktaren kanske då var nyuppfö rd. Alta ret , som före­ skrives enligt Extravagantes kap 28, kan ha flyttats dit från sin ursprungliga plats i den äldre b rödragången och i samband dä rmed fått en ny bild. Aposteln Jakob. Ek . Figurhöjd 100,5 cm . Fig 59. Dor­ salens h 124 cm , dess bottenplatta 38 x 28,5 cm . ­ Jakob står med uppslagen bok i vänste r hand och den högra framåtsträckt (nu förlo rad , ursprungligen välsig­ nande e ller med pilgrimsstav?). Han bär rundkullig pilgrimshatt med uppsvängt brätte med pilgrimsmuss­ la; ansiktet långsmalt, med sta rkt kupade ögon , lång näsa med framskjutande tipp , lång överläpp och väl­ skuren mun , lockad frisyr och lockat he lskägg i jämnt flytande kurvor. Aposte ln i ko ntrapost med stark för­ skjutning i axlarnas läge , överkroppen knappast me r än en tunn relief; mantel över båda axlarna, fotsid , verti­ kalt inramande figuren i höger sida , i den vänstra dra­ pe rad över livet , hängande i flik från vänster hand , med brett uppvikt få ll och trappa av bågveck på utsidan av vänster ben ; tunikan har en rad av knappar på bröstet och rynkas i para lle lla, rundade veck unde r bältet ; vid höger höft en sto r , rundad pilgrimsväska med överfa llande lock i rem över vänste r axel med sölja på bröstet ; aposte ln bär sko r (vänstra fotspetsen och he la sockelpartiet i denna sida saknas) . - Dorsal med strävpe la re i sidorna (spiran i figurens högra sida bortb ruten) och gavelröste med list med tre bladkrab­ bor i varde ra sidan, bladen med små fli kar kring plas­ tiskt rundad , spe tsoval lob (den krönande krabban bortbruten, och endast två krabbor bevarade i ömse sidor). E n sida i sockeln saknas . Färgspår: ljust rosa MEDELTIDA TRÄSKULPTUR OCH MÅLERI Fig 60. Änglar som ljusbärare , ett par. Träskulptur omkr 1460-70. Av " Frater Severus" . Angels as candle-holders, a pair. Wooden sialues from abow / 460- 1470. By " Fra/er Severus". ka rnation , brunt hå r , grönt i hatten (sekundärt?), guld i mante ln och spå r av övermålning (?) i ljusrött och brunt , tunikan grö n och samma gröna färg i mantelns fode r , sannolikt från sekundär målning ty mante lfodret har ursprungliga rester av rött ; bokens pärm röd. ­ Tillskriven pseudonymmästa ren Frate r Severus, efte r 1400-talets mitt. Bilden kan sammanställas med det prebende som sti ftades till S:t Jakob och S:t Sebastian den 6 januari 1475 av Laurens Haraidsson av Änga-ätten och hans svåger Arvid T ro lle. Dess ko r och altare låg strax intill Johannes Döparens kor i kyrkans östra de l. Ä nglar, 2 st. E k. Höjd 64 cm resp 57 cm . Fig 60. Ängla rna utgör ett par och har gjo rt tjänst som ljusbä­ ra re, den ena hålle r en torseract ljusstav vid sin högra sida, den andra har sannolikt hållit e tt ljus i sin i sidled utsträckta (fö rlorade) vänstra hand . Den ena ängeln utan huvud, den andra utan ansikte , men deras huvud ha r omgivits av rikt hårfall med ko rkskruvslockar. Ä ngla rna bä r ha lslin , albor med sto la i kryss öve r brös­ tet och kåpo r , som sammanhållas av band över bröstet 64 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig Ii i. S: ta Anna själv tredje. Inhemskt arbete omkr 1470. SAnne, the Virgin and Chi/d. Wooden statue. Domestic work abow 1470. och som draperas runt livet , lyft i ängelns fria hand . Änglarna ä r utfö rda i rundskulptur (deras vingar förlo­ rade) med ryggsköld med tofs på ryggsidan. - Färg­ spår: mantlar i mörkrött på orange och blått foder. Arbeten av Frater Severus, efter 1400-talets mitt. S:ta Anna själv tredje. Ek. H 73 cm (inkl sockel). Fig 61. Anna stående i kontrapost , vilande på höger ben, med den stående Maria vid sin högra sida och i vänster hand bä rande det nakna Jesusbarne t. Anna bär dok på huvudet , i brutna veck kring halsen , huvudet lutat nå­ got åt sin vänstra .sida och med framåtriktad blick ; det smala ansiktet med högt svängda ögonbryn, starkt ku­ pade ögonglober , lång överläpp och fint skuren mun; manteln faller från axlarna , draperad framför livet i serie av brutna veckbågar och i vänster sida djupt häng­ ande, kälad strut; vänster skospets är blottad under de rika mantelvecken på sockeln . Maria står i halvprofil åt höger, med krona på huvudet (bladen bortbrutna), lockar över axlarna, höger hand (nu förlorad) sträckt mot barnet, den vänstra lyft med manteln framför livet ; Maria med ärmlös klänning med i snibb skuren krage. Barnet med korslagda ben (näsan avskuren liksom Ma­ rias och Annas) , högra handen lyft framför Annas bröst , vänstra a rmen sänkt (underarmen förlorad, lik­ som vänster fot) . - Färgspår: Anna med ljus karna­ tion , grönblå ögon med rödbrun undre och mörk övre kontur av ögats öppning och röd ögonvrå, vitt dok , mantel i guld med blått foder ; Maria och barnet med ögonen målade som Annas. - Inhemskt arbete , av Frater Severus? Omkr 1470. Gruppen kan sammanstä llas med det prebende till S:ta Anna, i kyrkans södra sida, som instiftades av Ivar Pedersson Totts änka fru I n geborg Ivarsdotter, efter makens död 1446/1447 och fö re hennes egen bortgång vid mitten av 1460-talet . Predella. Ek. L 384 (vid basen 290 cm) , h 49 cm , dj 35 cm. Fig 62. Framsidan med målning av Kristus smärto­ mannen och de fyra kyrkofäderna på blågrön fond. Kristus står i höftbild i sarkofagen , två ängla r lyfter hans grå mantel , sammanhållen av ett gult spänne i halsen , och blottar hans sargade kropp . Kristus bär grön törnekrona på det mörka håret, han lyfte r högra handen till sidasåret och famnar spjut och ättikstång med armen ; på samma sätt för han v hand till sin sida och ornarmar den ljust gråvio letta marterpålen , det gröna riset och gisslet med knutar och spikstj ärnor. Ängeln t v i gul dräkt och röda vingar med rosa insida, ängeln t h i vit dräkt, gröna vingar med gul insida. ­ Närmast Kristus t v Gregorius i grön mantel med gult bräm och gult pektorale, trede lad , kronformig tiara , och i händerna rött patriarkalkors på blå stav och upp­ slagen bok med blå pärm och gult snitt . Vitt språkband med röda och blå kolon och text i svart: (S)anct' Grego­ rius: passio: xpi: ad: memoriä: reuocetur" (=Återkalla Kristi lidande i ditt minne!) - Bakom Gregorius Amb­ rosius i vit mitra med gula band, grönt halslin, violett kåpa , gula handskar och i vänste r hand en kräkla med gult krön och röd stav. Vitt språkband som ovan med texten : "Sanct': Ambrosius: (n)oli: tantum: amit(tere): beneficium" (=Avs tå icke från en så stor nådebevis­ ning.) - T h om Kristus Hieronymus i röd kardinals­ hatt med grönt band och röd kåpa med blått foder över Fig 62. Predella. Nordtyskt arbete omkr 1480. Predel/a. Norrh German work abour 1480. gul brokaddräkt ; han hå ller med båda händer språk- bandet: "Sanct': Jeronimus: passio: tua dne singulari- ter: est: remedium" (= Herre, ditt lidande är vår enda frälsning.) - Längst t h Augustinus med vit mitra med gula band, grön kåpa med gul besättning, blekvioletta handskar , kräkla med röd stav och gult krön . Språk- band : "Sanct': Augustinus: in(s)pice: (w)uln(era) : (re)- detoris" ( =Se in i Frälsarens sår!) Prede llans kortän- dar rödmålade , kantlisten runt om röd med den fasade kanten grön. Nordtyskt a rbete (Lybeck?), omkr 1480. Änglar som ljusbärare, 2 st. Ek. H 54 resp 55 cm . Fig 63 . Knäböjande i profil åt vänster med båda armar lyfta (avbrutna och förlorade från armbågshöjd) , huvu- det vridet en face. Klotrunda huvud , omgivna av bred krans av lockar, tre lösa lockar på pannan, smala ögonspringor, korta näsor med konkav rygg, små slut- na munnar med leende uttryck genom mungipornas gropar ; klädda i ha lslin , vida a lbor, mjukt draperade kring benen , hopfästa i midj an av cingulum med fritt hängande ändar med tofsar och över bröstet korsad stola . Änglarna i rundskulptur , vingarna förlorade så när som på mindre fragment. - Färgspår: blått halslin. - Sannolikt utförda för den saliga Katharinas skrin- läggning 1489. (Den ena ängeln med kraftig märla i ek på framsidan nedtill t v , och tapphål för liknande anordning på motsvarande plats i den andra ängeln , sannolikt för deras uppmontering i samband med den- na fest lighet.) Dessa två änglar är sannolikt , liksom de tre följande , återstoden av "sex uthskorna och v Altar front/et. Embroi­ dery in go/d, silver and silk and original/y with pearls, part/y in relief on a red silk back­ ground. Vadstena work. End of the Midd­ le Ages. Altar front/et. Detail of flower scroll. månskära, iklädd en gyllene livklädnad och blå mantel. På ömse sidor initialerna M och A. På varje sida en kraftfull vågranka, utgående från ytterkanterna in mot Maria, varje ranka har fem liljeliknande blommor, alla olika, samt vindruvsklasar och blad, dessutom bokstäver­ na lA och IT. A v avigsidan framgår att broderiets silke­ partier huvudsakligen var broderade i rött och blått med smärre detaljer i gräsgrönt och grått. Brune! ursprungli­ gen kantat med smalt blått band med mönstertrådar i MEDELTIDA TEXTILIER 121 122 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 137. A ltarbrun . Detalj med den apokalyptiska Madonnan. Foto ATA. A ltar front/et. Detail of the Apocalyptic Virgin. guld och silver , endast fragmentariskt bevarat ; längs ne­ derkanten frans i växlande färger, endast bandfästet i rött och gult bevarat. Vadstenaarbete , sannolikt omkring 1500. Längd 235 cm, höjd 22,5 cm. Konserverad 1958, P nr 3615. A ltarbrun. Fig 138. Hopsatt av röd sammetsbrokad med granatäppleranka r mot guldgrund , Italien, 1475 - 1525. Fem stycken infällda figurbroderier varav tre med framställning av respektive Hieronimus, Lukas och Matteus är fragment av samma korkåpsbräm. Lu­ kas sitte r framför sitt målarstaffli med bilden av Maria uppsatt . Av de återstående två broderierna vilka också är delar av en korkåpsbesättning ser vi på det ena Kristus i Emaus tillsammans med lärjungarna vid bor­ det. Kristus bär hatt . På det andra ses den uppståndne Kristus uppenbara sig för sin moder Maria. Maria knä­ fa lle r inför Kristus som håller uppståndelsekorseL Så­ re t på handen syns tydligt . Scenen utspelas i ett rum möblerat med en stor säng vid vilken det hänger en stor påse. Broderierna utförda på lärft med guld- och olik­ färgat silke. Högklassigt kontinentalt , troligen fl and­ riskt , arbete, 1400-talets slut. Längs nederkanten senti­ da frans. Längd 240 cm , höjd 35 cm (utan frans) , de broderade fälten 22-23,5 cm breda. Konserverad 1958, P nr 3597. A ntependium. Fig 139. Sammansatt av flera ofullstän­ diga våder av olika sorters ita liensk granatäpplemönst­ rad silkessammet; tre våder nu grönaktig, ursprungligen blå brokadsammet , rapporthöjd 16 cm, rapportbredd 14,5 cm . Halv vådbredd 30 cm. Sannolikt 1400-tale t. Mellan ovanstående våder infällda två våder av röd stormönstrad sammet , rapporthöjd 41 cm. Mönstrets konturer markerade med guldbroderi. Bredd 27 cm. Italien 1400-talet. Ändstycken av ceriseröd brokad­ sammet med mönster av stora guldbroscherade granat­ äpplen mot röd atlasbotten , bredd 17,5-18,5 cm. Ita­ lien 1400-talet. Dessutom yttervåder hopskarvade med diverse mindre bitar dels slät , röd sammet dels ännu en typ av granatäpplemönstrad sammet. Längd 184 cm, höjd 82 cm. Konserverad 1958, P nr 3604. Antependium. Gult och blått brokadsiden med sym­ metriskt mönster av stiliserade blommor med rik t gren­ och bladverk, rapporthöjd 21 cm, rapportbredd 14 cm. Vådbredd 56,5 cm + stadkant. 1500-talets förra hälft. I nederkanten fragment av ett l ,5 cm brett band av grov guld- och silvertråd . 1600-tale t. Längd 297 cm , höjd 98 cm. Konserverat 1958, P nr 3616. TEXTILIER FRÅN 1700-, 1800­ 0CH 1900-T ALEN. A v Inger Estham Här följe r beskrivning av textilierna från 1700- , 1800­ och 1900-talen. Textilierna från 1700-talet tillhörde ur­ sprungligen stadskyrkan och fl yttades till klosterkyrkan i samband med stadskyrkans rivning. Några av föremå­ len från 17- och 1800-talen är konserverade hos textil­ sektionen vid Riksantikvarieämbetet och Statens His­ toriska Museer. Mässhake. Fragmentariska rester av rygg- och framsida bevarade. Lackröd silkessammet. Märken i sammeten TEXTILIER FRÅN 1700-, 1800- OCH 1900-TALEN 123 Fig 138. Altarbrun. Italiensk röd sammetsbrokad med figurbroderier som ursprungligen ingått i två korkåpsbräm. Senmedeltiden. Foto ATA. A liar front/et. !ta lian red velvet with figure embroidery, original/y parts of the orphreys of a cape. Fig 139. Antependium. Sammansatt av olika sorters italiensk granatäpplemönstrad silkessammet i grönblått och rött med dels invävda mönster i guld , dels ibroderat med guldtråd. Senmedeltiden. Foto ATA . ' Altar front. ltalian velvet in greenish blue and red, part/y brocaded, part/y embroidered in go/d. End of the Middle Ages. efter krucifix , stråltriangel och kantgaloner. Av räken­ na överflyttade till en mässhake av brunsvart bom­ skaperna framgår att mässhaken inköptes 1746 från ullssammet (jfr nedan) sannolikt under 1800-talets för­ hovbrodören Christoffer Sergel i Stockholm för 959 Dr ra hälft. 6 öre Km t. Av detta utgjorde 289: - Dr kostnaden för sammeten , 668:10 för broderi och emballering samt 28 Mässhake. Nu brun bomullssammet. På ryggsidan kors öre Kmt frakten (räk 1746). Stråltriangeln och galoner- av 11 cm breda mönstrade guldgaloner. På framstycket 124 VADSTENA KLOSTERKYRKA stråltriangel i upphöjt guldbroderi med namnet Jahve i svart silke. Längs kanterna 3 cm breda guldgaloner av samma sort som i koret. Dekoren överflyttad från den ovan beskrivna mässhaken av lackröd silkessammet till­ verkad av Christoffer Sergel, inköpt 1746. På axlarna broderade knappar. Foder av brun glättad lärft. 1800­ talet. Längd 130,5 cm. Mässhake. Svart silkessammet. På ryggstycket kors av silvergaloner, vid korsets fot en dödskalle över korslag­ da benknotor i upphöjt silverbroderi, på ömse sidor om korset initialerna liK och årtalet 1797. På framstycket en stråtsol i guld- och silverbroderi, i mitten Jahve med hebreiska bokstäver. Strålsolen, som kan dateras till 1600-talets slut är troligen identisk med den "guldsol" som fanns på en mässhake skänkt 1692 av Jonas Silf­ verlingh (inv 1713). Kantband av samma slag som kor­ sets band. Foder av brun lärft. Dödskallen , bokstäver och siffror förfärdigade av Helena Elisabet Öberg i Stockholm (räk 1797). Höjd 129 cm. Konserverad 1966, P nr 4779. Mässhake. Svart silkesammet. På ryggsidan kors av 10 cm breda silvergaloner. Törnekrona i upphöjt silver­ broderi. På framsidan stråttriangel i silverbroderi med Jahve i svart si lkesöm. Längs mässhakens kanter 4,5 cm breda silvergaloner av samma slag som i korset. På axlarna två broderade knappar med ögla och tofs av silversnodder, två knappar saknas. Foder av brun glät­ tad lärft. 1800-talets förra hälft. Längd 131 cm. Mässhake. Röd sammet med guld- och silverbroderier. På ryggsidan fyra stycken större och fem stycken mind­ re kors, på framsidan tre större och sex mindre kors, alla broderade med guld och gul silketråd, i korsmitten röda glaspärlor. Längs mässhakens kanter bladranka i guldbroderi. Foder av röd poplin. Gåva 1930 av Vad­ stena församling. Längd 128 cm. Mässhake. Violett ylle med invävda guldtrådar. På rygg- och framsidorna gaffelkors av benvitt atlassiden. I korsmitten Kristus-monogram samt treenighetssym­ bol bestående av tre ringar, dessutom åtta kors på varje sida samt från korsmitten utgående strålar och stjär­ nor. Foder av bleklila linnelärft. Gåva 1930 av kyrkvär­ darna Sigrid Hult och Wilhelm Kristensson. Längd 120 cm. Mässhake. Grönt siden med invävda guldtrådar. På ryggsidan kors i guld- och silkebroderi samt pärlor, dessutom strödda stjärnor i silkebroderi med pärlor. På Fig 140. Mässhake komponerad och tillverkad av Sten Kaup­ pi. 1973. Spetsen "Vägmärken" knypplad av Birgitta Dalman, Svenska Spetsar. Foto R Bennett. Chasuble made by Sten Kauppi, 1973. framsidan Gudsöga inom stråttriangel också i guld- och silkebroderi. Strödda stjärnor som på ryggstycket. Fo­ der av grön bomullspoplin. Gåva 1940 av S:t Pers Mis­ sionssyförening. Längd 118 cm . Mässhake. På rygg- och framsida gaffelkors av benvitt atlassiden med sex röda rosor och åtta blå kors på varje sida, broderade med silke- och guldtråd. Det ursprung­ liga sidenet ersattes 1980 av en benvit sidendamast med mönster av blommor i diagonala rutor. Foder av blå linnelärft. Libraria 1943 och 1980. Gåva av Maria och J A Carlson. Längd 109 cm. Mässhake av benvit sidendamast i spetsovalmönster, på båda sidor gaffelkors av benvit sidenatlas med si l­ kebroderier. I korsmitten på ryggsidan ett Kristus-mo­ nogram dessutom omväxlande röda rosor och blå kors . Senare isatt foder av himmelsblå linnelärft. Längd 120 cm. Mässhake. Fig 140. Handvävt gulvi tt kyprat linne. På rygg- och framsidor mittbård av guldtyg med applika­ tion av cyklamenröd ripsvävnad som underlag till en 15 cm bred knypplad spets, "vägmärken" av oblekt lin­ tråd. Mässhaken kantad med cyklamenfärgad kordon Fig 141. Alta rtäcke. Linnedamast i gråbru­ na och grå färger. Mäs­ tarprov 1829 av Nils Magnus Ekebom vid Vadstena manufaktur. Foto ATA. Altar Cloth. Linen wo­ ven by Nils Ekebom at Vadstena, 1829. av samma vävnad som spetsens underlag. Foder av cyklamenfärgad linnelärft. Komponerad och tillverkad av Sten Kauppi . Spetsen knypplad av Birgitta Dalman, Svenska Spetsar. Gåva 1973 av Centerns kvinnoför­ bund i Östergötland . Längd 134 cm. Altartäcke, antependium och brudpäll. Nu blekrosa, ursprungligen röd sidendamast med symmetriskt blad­ och blommönster, s k spetsmönster. Rapporthöjd 27 cm , rapportbredd = vådbredd 48 cm . Frankrike, 1700­ tale ts förra hälft. Altartäcket sammansatt av sju , ante­ pendiet av tolv våder. I altartäckets framkant knypplad guldspets , bredd 3,5 cm . 1700-talet. Altartäckets längd 336 cm , bredd 130 cm. Antependie ts längd 576 cm, höjd 100 cm. Brudpäll med mittfält av ovan beskrivna röda, nu blekrosa sidendamast. Runt omkring ned­ hängande kappa av ljusblå, blommönstrad sidenda­ mast , Kina, 1700-tale ts förra hälft. Öglor av 3 cm breda sidenband mönstrade i blått och vitt. Foder av nu gul­ rosa taft. Längd 127 cm, bredd 105 cm. Altartäcke, nu mörkt gråbrun och grå linnedamast. Fig 141. I mittfältet två figurscener ; Nattvardens instiftan­ de samt Korsnedtagelsen med texten: "är vi nu döde med Ch riste , så tro vi att vi sko le lefva med Honom" . Mittfältets yta dessutom ett upprepningsmönster av ke­ rubhuvuden. Draperibård bildar kant längs framsidan och båda kortsidorna, ytterst äggstavs- och schackrute­ liste r. Vävd i två våder , vådbredd 192 respektive 20 cm. I altartäckets framkant och båda kortsidor linne- TEXTILIER FRÅN 1700-, 1800- OCH 1900-TALEN 125 tofsar. Utfört som mästarprov av gesällen Nils Magnus Ekebom vid Vadstena fabrik och uppvisat som mästar­ prov vid hallrätten 10/4 182924 och samma år skänkt till klosterkyrkan. Längd 365 cm , höjd 212 cm. Konserve­ rat 1966, P nr 4780. Altarbrun av oblekt linnelärft med praktfullt broderi i färgerna mörkt och ljusare blågrått , lackrött , lj usgrönt, gulvitt och guld i tvinnat silke och guld . Fig 142. Brode­ riets mönster uppdelat i kvadratiska och rektangulära fält , därav fem stycken med bildornament och fyra stycken med språkband . Som centralt motiv placerad inom en oval ses en fisk omgiven av stiliserade böljor och stjä rnbeströdd himmel, i svicklarna vinrankor. De övriga bilderna är från vänster en birgittinerkrona in­ skriven i en cirkel, dessutom med små birgitlinerkors över och under , en fembladig ros, en hind (attribut för S:a Birgittas dotter S:a Katarina) samt ytterst till höger ett birgittinskt kors, varje ornament inom en cirkel. Språkbandens texter lyder : ""JAG ÄR DET LEVANDE BRÖDET SOM HA R KOMMIT NED FRÅN HIMMELEN. -OM NÅGON ÄTER AF DET BRÖDET SÅ SKALL HAN LEFVA T ILL EVIG TID. - OCH DET BRÖD SOM JAG SKALL GIFVA ÄR M ITT KÖTT. -OCH JAG GIFVER DET FÖR ATT VÄRLDEN SKALL LEFVA"". Språkbanden är bro­ derade i blått med texten i guld. Över och under språk­ bandsgrupperna blomranka r i guld med små fembladi­ ga rosor i lackrött och hjärtformade blad i blågrått. I övrigt rikt smyckat med en mängd små detaljer , starkt influerat av medeltida birgittinskt broderi omsatt 1920-talets klassicistiska formspråk. Längs nederkan­ i 126 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 142. Altarbrun. Komponerat av Rut Hallberg, Licium 1922. Utfört och skänkt av Mary von Rosen samma år. Foto I Estham. Altar front/et. Design by Rut Hal/berg, 1922. ten silkefrans randad gruppvis i två nyanser blått , grönt och gråvitt. Inskrift på fodret : "Till Guds ära sydde Mary von Rosen till Rockelstad detta altarbrun och skänkte det till Vadstena klosterkyrka på den heliga Birgittas dödsdag 1922". Komponerat och signerat av Rut Hallberg, Licium 1922. Längd 264 cm. Antependium, bokdyna samt två klädslar till knäfalls­ pall av röd stormönstrad halvsidendamast, antependiet sammansatt av 5 våder, vådbredd 55 cm. Längs över­ kanten applicerat guldband. Över varje vådskarv ett smalt band i guld och rött. Foder av blå linnelärft. Inskrift på vänster sida: "Till Guds ära och heliga Bir­ gittas åminnelse skänktes detta antependium av Eric von Rosen till Vadstena klosterkyrka den 23 juli 1922". Längd 254 cm , höjd 82 cm. I bokdynans kortsidor en röd silkefrans. Undersida av röd shantung med samma inskrift som ovan. Längd 62 ,5 cm, bredd 40 cm. Säker­ ligen utförda hos Licium. Antependium, bokdyna och klädsel till knäfallspall av stormönstrad grön halvsidendamast. Antependiet sam­ mansatt av 5 våder, vådbredd 54 cm. Mittfältet och ytterkanterna markeras av ett applicerat mörkt gråblått TEXTILIER FRÅN 1700-, 1800- OCH 1900-TALEN 127 band med broderade timglas i guld. Foder av blå linne­ lärft. I fodrets vänstra nederkant broderat: "Till Vad­ stena klosterkyrka 23 juli 1922 från ABg" (Agnes Branting). Längd 252 cm, höjd 81 cm . I bokdynans kortsidor grön silkefrans. Foder av blå linnelärft. I fodret inskriften 23 juli 1922 SC (Sigurd Curman?). Längd 62,5 cm, bredd 40 cm. Säkerligen utförda hos Licium . Antependium, kalkduk och klädsel till knäfallspall. Småmönstrad vit sidendamast. Libraria 1947. Ante­ pendiet , längd 253 cm, höjd 80 cm. Antependium, kalkduk och klädsel till knäfallspall. Röd sidendamast med mönster "Tornspiror" kompo­ nerat av Barbro Girau. Foder av röd linnelärft. Licium 1967. Antependiets längd 257 cm, höjd 80 cm. Kalkdu­ ken 53 x 53 cm. Altarstuka och predikstolskläde. Handvävt blått ylle­ tyg. Livets träd i guldbroderi. Trädkronan utformad som ett kors med strålkrans, vinblad och druvor i svick­ larna , stammen utgöres av tre sädesax. Guldfrans i nederkanten. Bredd 88 cm , längd 200 cm. På predik­ stolsklädet Kristusmonogram broderat i svart och grått, omgivet av geometriska ornament i guldläggsöm. Foder av guldfärgat siden. Skänkt och tillverkat av grevinnan Märta Posse år 1964. Höjd 65 cm, bredd 54 cm. Altarbrun i ylle i klara färger och guld , vävt i gobeläng­ teknik . Rikt symbolspråk, i mitten segerkronan, dess­ utom symboler för de tolv apostlarna, en kalk, en fisk , ett skepp, en tupp o s v. Foder av blekblå läft. Till­ kommet i samråd med Andreas Lindblom. Kompone­ rat av Anna-Lisa Odelqvist-Kruse , vävt av Greta Eriksson, Rydbo. Libraria 1965. Fäst längs överkanten mot linneduk s k skiva. Längd 264 cm, höjd 27 cni. Altarbrun och altarduk för högaltaret , fig 143. Knypp­ lad spets "Korset och ringen" (höjd 21 cm) av oblekt lintråd , applicerad på gråsvart linne och monterad på en underduk av halvblekt maskinvävd linnelärft. Spet- Fig 143. Knypplad spets, " Korset och ringen" , komponerad av Sten Kauppi . Ti llverkad av Svenska Spetsar 1.983. Foto Per-Arne Nylen, Linköping. Bobbin-lace. Design by Sten Kauppi, made by Svenska ·spetsar 1983. • • 128 VADSTENA KLOSTERKYRKA . . ~ .. Fig 144. Altarmatta kom­ ponerad av Märta Måås­ Fjetterström. Flossate k­ nik. Foto R Bennett. Carpet. Design by Märta Måås-Fjeuerström. . . . . . -~- . . . . . . sen komponerad av Sten Kauppi, knypplad av Eva Gillberg. Det gråsvarta linnet vävt på Handarbetets Vänner, Stockholm. Överduk av halvblekt handvävd linnesatin. Svenska Spetsar , Linköping 1983. Altarbru­ nets längd 264 cm, höjd 23 cm, underdukens längd 264 cm , bredd 106 cm. Överdukens längd 475 cm, bredd 107 cm. Altarduk med brun för Brödrakoret. Linnedamast vävd av halvblekt , oblekt och grått lingarn . På brunet texten "Visa mig Herre Din väg - Gör mig villig att vandra den. " Över få llen en smal spets knypplad av vävgarnet. Texten ritad av Brita Junger, Vadstena , damasten vävd av Birgit Varverud , Motala. Svenska Spetsar, Linkö­ ping 1983. Längd 138 cm, bredd 105 cm. Kalkduk. Vit taft med olikfärgat silkebroderi. I mitten inom oval stråtsol namnet Jahve med hebreiska bok­ stäver. Däromkring en blad- och blomkrans. I varje hörn en blomma. Längs kanten knypplad guldspets. Foder av grön taft, 1700-talets förra hälft. Mått 39 x 39 cm. Konserverad 1918, P nr 442. Kalkduk. Vit sidenatlas med olikfärgat si lkebroderi. mitten stråtsol i gult och rött, däri texten "Till Jesu ära" i svart, i hörnen druvklasar i violett och grönt , i kanten bård av bandmotiv. Frans av gult silke. Foder av vit taft. Skänkt 1824. Mått 51 x 49 cm. Konserverad 1918, P nr 441. Kalkduk. Filetspets med broderi i gult si lke. I mitten bladkrans och stjärna, bård av böljande bladranka. Foder av vitt siden. Sannolikt 1880-90-talet. Mått 41 x 40 cm. Kalkduk av vit linnebatist. Törnekrona omslutande IHS i vitbroderi. Bred fåll med hålsöm . Mått 41 x 34 cm. Kalkduk av vit linnebatist , som föregående . Kalkduk av vitt linne . I mittfältet fyra broderade kors. Längs kanten vit knypplad spets med mönster av vin­ druvklasar och -blad. Gåva av Gunhild Eckerbom. Mått 34 x 34 cm. Kalkduk och bursa av grönt ylletyg med invävt kors i vitt och gult. Gåva av Hugo Kjellhard 1947. Mått 53 x 53 cm. Kalkduk av röd sidendamast med guldspets. Licium 1967. Mått 53 x 53 cm. Kalkduk, palla och bursa. Linnedamast i mörkgrått och gråvitt med mönster av ringkors, på kalkduken fem stycken och på bursan ett. Pallan prydd med mindre kors. Vävda av Birgit Varverud , Svenska Spetsar 1983. Altarmatta. Fig 144. Mönster av rutor i gula nyanser. I DOPREDSKAP 129 Fig 145. Dopfunt av kalk­ sten, utförd av Peter de la Roche, Vadstena, 1584. Foto R Bennett. Baptismal [ont, executed by Peter de la Roche, Vadstena, in 1584. mittfältet inskriften "Herrens ord är mina fötte rs lyk­ ta" . I bården växlande franska liljor och o kvistade trädstammar. Flossateknik. Signerad MMF (Märta Måås-Fjetterström)25 . Längd 143 cm, bredd med frans 241 cm. Kormatta. Mönster av bågar , romber och kvadrater med rik dekor av korsformer , stjärnor, träd , blommor och vapenbilder, i färgerna gulvitt , gult , orange, tegel­ rött, blått , brunsvart och grått. Flossateknik. Kompo­ nerad Märta Afzelius26 . Licium 1951. Längd 373 cm, bredd 260 cm. Kollekthåv. Rikt ornamenterad ring och skafthylsa av försilvrad metall. 1700-talets mitt. Ej ursprunglig pung av brunsvart sammet med gråvita mönstrade band , boll av sammet i botten. Längd 187 cm, pungens djup 19 cm , diameter 18,5 cm. Kollekthåv. Profile rad skafthylsa av försilvrad metall , profilerad stång av mörkpolerat trä. 1700-talet. Ej ur­ sprunglig pung som ovan. Längd 193 cm. Pungens djup 19 cm, diameter 18 cm. Kollekthåv. Skafthylsan av stämplat silver, stämpeln otydlig. Ring av mässing. Ögla för klocka som dock saknas. Stång av björk med svartbetsat profilerat änd­ stycke . Pung av nu brun sammet med silvergaloner, längd 240 cm , djup 20 cm, diameter 16,5 cm. Kollekthåv. Skafthylsa och ring av mässing, brunt träs­ kaft med svart profilerat ändstycke . Pung som föregå­ ende . Längd 250 cm, djup 20 cm, diameter 16,5 cm. Kollekthåvar, 2 stycken. Skafthylsa av gul metall, profi­ le rat brunt träskaft , inköpta 1956. Pung av violett sam­ met med guldband. Längd 235 cm , djup 19 cm , diame­ ter ring 19 cm. Dopredskap Dopfunt av kalksten. H 105 cm, diam 85 cm. Fig 145. s exsidig, kannelerad skål på sexsidigt , kannelerat pe­ larskaft med profilerad bas och bärplatta. Runt skålen inskrift av förgyllda bokstäver i låg relief på svart bot­ ten : QVI. CREDIDERIT. ET. BAPTIZATVS. FVERIT. SALVVS. ERIT. QVJ. VERO. NÖ. CREDIDERIT. CÖDEMNABITR (Markus ev 130 VADSTENA KLOSTERKYRKA 16: 16) . Förgyllda kannelyrer. - Dopfunten utförd av Pete r de la Roche27 (verksam i Vadstena 1556- 1591) , som 1584 uppbar 8 mk för sitt arbete. - I dopfunten bronskittel med ringar av järn som ligger i urtag i funtens bräm; vid ena ringen ett förhöjt bomärke (?). (Bengt Cnattingius, Renässansfunten i Vadstena klos­ terkyrka, Rig 1940) . Dopskål av silver , diam. 32,5, h 8. Fig 146. Flat skål med två spetsovala fästen för ringar och vilande på tre volutfötter; i botten driven medaljong med framställ­ ning av Kristi Dop i Jordan inom en lagerkrans. Från skyn en stråle med graverad text: "Tetta är min Kiere Sohn i hwilkom iagh hafver gott behag". - På skålens utsida graverat: "Till Åminnelse efter Fordom Ähre­ wyrdige och Höglärde nu hos Gud Salige M:Ericus Simonius Praepositus och Pastor i Wadstena hafwer des efterlemnade K. Maka Ähreborne och Dygderike Matrona Catharina Törnskiär Skiänkt och gifwit denne Fundt Skål till Vadstena Stadz Kyrckia Åhr 1696". Stämplad av Petter Henning, Stockholm, 1697.28 Fig 146. Dopskål av sil­ ver, utförd av Petter Henning, Stockholm 1697, skänkt av prosten Ericus Simonius änka Catharina Törneskiär. Christening-bowl of sil­ ver, executed by Petter Henning, Stockholm in 1697. Möbler och inredning Altarring, predikstol, bänkinredning och orgelhus ut­ förda i enhetlig, gotiserande stil i svagt betsad ek på 1890-talet av snickaren C G Petersson och skulptören A Stenström i Skara. Altarringen är en rätvinkligt böjd balustrad med genombrutna fyrpass i kvadratiska fält. Predikstol med sexsidig korg buren av sex kolonner. Korgens sidor med gotiskt masverk och i det främre fältet Guds Lamm med korsfanan i relief. - Bänkarnas gavlar med kolonnetter och bladvoluter, bänkskärmar­ na framtill med höga gavelkrön av unggotiskt stilisera­ de bladpalmetter. Likadana gavelkrön fanns ursprung­ ligen på alla bänkar men avlägsnades 1926. - Orgelhu­ set med spetsbågsarkad och sexsidiga hörntoureller, burna av kolonettknippen och krönta av baldakiner med genombrutna , spetsiga tak. Arkaden bär fialer som ramverk till orgelns pipor. Predikstolskorg, höjd 139. Fig 147- 148. Komponerad av fyra sidor med "evangelisterna" (blott tre bevarade) i smala nischer, omgivna av ymnighetshorn med fruk­ ter och krönta av en mussla. Mellan fälten fristående , MÖBLER OCH INREDNING I31 Fig 147. Predikstolskorg från 1600-talets mitt med skulpturer från ett altarskåp från 1400-talets förra del. A 17th century pulpit, decorated with stalues fromareredos of ear/y 15th century date, probably of Lubeck make. 132 VADSTENA KLOSTERKYRKA Fig 148. Detaljer av predikstolskorgen, fig 147, samt från den tillhörande trappans barriär. Details from the pulpit. spiralvridna ko lonne r ; entablement och socke lparti med frukter och blad , allt skulpte rat i hög relief , krede­ rat och målat och förgyllt. - Predikstolstrappans barri­ är med liknande dekor och utsmyckning av två "apost­ lar"; h 150, l 139. Fig 148 . - Till utsmyckning av predikstol och trappa har använts bilder ur altarskåp från 1400-tale ts förra del. Statyernas höjd är 50-55 cm. E tt par av de medeltida sta tyerna har underkastats mode rnisering, när de applicerades på p rediksto len. Sannolikt från krigsmanshuskyrkan, inrättad 1687 i ka­ pitelsalen i nunneklostre t. Renoverad 1682 på under­ sidan av brämet sekundär påskrift i blått mot vit bot­ ten: " Johannes Werne r [d y] förarbetad(e?) A0 1682." Pannåer, 5 st , från predikstol , smalt rektangulära , c 112 x 48, av furu , med rätvinkligt listverk, må lat i svart , guld , grönt och rött , och i fälten latinsk text och figurmålning i ett fält, upptill inramat av målat rull ­ verk: Kristus Salvator, Moses med lagens tavlor, profe­ ten Micha , Johannes Döparen (?)och Johannes evang­ e listen med ka lk med orm och evangelium . Fig 149. I skadat och ofullständigt skick. Sannolikt från stadskyrkans äldre predikstol , utförd 1576. Må lningarna tillskrivna samma mästare som de­ korerat Sanctum Sanctorum (Birgittas kapell) i nun­ neklostret 1580-81. Se Andreas Lindblom, Johan III och Vadstena nunnekloster ( 1961 ) . Pannåer , 4 st , av fu ru , frå n predikstol, c 111 x 55. Fig 150. skulpterade i hög re lief med barockvolute r och nischer , formade som renässansportaler med rusticerad båge; i nische rna inställda barockskulpturer i livlig rö­ relse, namngivna i guldskrift på svart i en barockkar­ tusch nedti ll : "S Salwator Mundi", ''S Pau lus", " S Johannes" samt " S ludas", i vilket fält figure n saknas. Figurerna saknar attribut och befinner sig med undan­ tag av Kristus sannolikt ej på ursprunglig plats. Över figurn ischen skulpterat djur: ovan Kristus en hjort , ovan platsen för Paulus en svan (?), ovan platsen för S:t Johannes ett lejon , ovanfö r S:t Judas en stork (?). Rik målning i brunt , brungul t , rött , grönt , blå tt och guld. Fälten i mycket skadat sk ick med felande delar av listverk och figurer. - Målning och förgyllning skänkt av arvingar till borgaren Olof Jonsson Kie lling och MÖBLER OCH INREDNING 133 Fig 149. Pannåer från predikstol, sannolikt utförd för stadskyrkan 1576. Painted panels from a pulpit, probob/y executed for S Peter's Church in 1576. MÖBLER OCH INREDNING 135 Fig 151 a-b. Pannåer från klosterkyrkans tidigare predikstol, anskaffad 1653 , övermå­ lad kring år 1800. T v Herdarnas tillbedjan, t h Konungarnas tillbedjan . Panels f rom a pulpit, executed for the abbey church in 1653. Painted scenes from c 1800. utförd av Johan Werne r d ä , hovkonte rfeja re hos Per Brahe d y och avliden i Vadstena 1656. Från S:t Pe rs kyrka (se not 9 a) . Pannåer, fyra st , från prediksto l, rektangulära , av furu med profilerad list upptill (saknas på två av dem), och ramverk av ek bestående av ett rundbågigt överstycke buret av pil astra r med profil erade baser och kapitäl. Fig 151 a- b . Målade med vit limfärg; i fälten scene r tecknade i svart fö reställande Herda rnas tillbedj an, Konungarnas tillbedj an , Kristi gisslande och Kristus som bär sitt kors . Den sistnämnda scenen ä r målad på papp, de övriga direkt på träytan . - Under limfärgen skymtar ursprunglig intarsiadekor i fo rm av rustik på bågen och pilastrarnas övre de l och hängande girlander av li ljor i imiterad rustik nedtill på pilastrarna. Predikstolen , som användes fram till 1890-talets re­ staurering, hade kolonne tter i hörnen och me llan fyll­ ningarna i trappan en svängd underdel, avslutad av en ko tte, och svängt , ko rskrönt ljudtak med en lambre­ käng runt kanten. Den är sannolikt identisk med den predikstol som tillkom 1653 och som beskrivs på följan­ de sätt av Kylander ("På andra pelaren - - pre­ dikstolen af wackert Snickare arbete, gio rd af Ek med swarta pe la re å kanterna. Speglarna äro af Furu med wäl inlagde rosor af Asp utskurna. Under krantsen står med uphögde Bokstäfwer, likaledes af Asp: Vi predice oss icke sie lfva utan Jesum Christum , att han är H. Underst stå r på samma sätt : Then the r hafver öron till att höra H an höre. Himlen elr taket öfwer predikstolen ä r af slätt dock wäl giordt Snickare-arbete, och läses omkring randen fö ljande på samma sätt uphögde Bok­ stäfwer: Herren böd oss att vi skulle predika för folc­ ket. Act 10. Å r 1653. " Vitmålningen och de tecknade scenerna torde ha tillkommit vid 1800-talets början ; i resol utionen om kyrkans överlåtelse 1825 uppges att " prediksto len klosterkyrkan , efte r fö regången renovation , anses fö r behofvet ganska tjenlig." 1829 (inv) uppges prediksto­ len vara " hvitmålad , hel t slät , af föga värde ." i MÖBLER OCH INREDNING 135 Fig 151 a-b. Pannåer från klosterkyrkans tidigare predikstol, anskaffad 1653 , övermå­ lad kring år 1800. T v Herdarnas tillbedjan, t h Konungarnas tillbedjan. Panels f rom a pulpit, executed for the abbey church in 1653. Painted scenes f rom c 1800. utförd av Johan Werner d ä , hovkonte rfejare hos Pe r Brahe d y och avliden i Vadstena 1656. Från S:t Pe rs kyrka (se not 9 a) . Pannåer, fyra st , från prediksto l, rektangulära , av furu med profilerad list upptill (saknas på två av dem), och ramverk av ek bestående av ett rundbågigt överstycke buret av pil astra r med profil erade baser och kapitäl. Fig 151 a- b . Målade med vit limfärg; i fälten scene r tecknade i svart fö reställande Herdarnas tillbedj an, Konungarnas tillbedjan , Kristi gisslande och Kristus som bär sitt ko rs . Den sistnämnda scenen ä r målad på papp , de övriga direkt på träytan . - Under limfärgen skymtar ursprunglig intarsiadekor i fo rm av rustik på bågen och pilastrarnas övre de l och hängande girlander av liljo r i imiterad rustik nedtill på pilastrarna. Predikstolen , som användes fram till 1890-tale ts re­ staurering, hade kolonnetter i hörnen och mellan fyll­ ningarna i trappan en svängd underdel, avslutad av en ko tte, och svängt , ko rskrönt ljudtak med en lambre­ käng runt kanten. Den är sannolikt identisk med den predikstol som tillkom 1653 och som beskrivs på följan­ de sätt av Kylander ("På andra pelaren - - pre­ dikstolen af wackert Snickare a rbete , giord af Ek med swarta pe la re å kanterna. Speglarna äro af Furu med wäl inlagde rosor af Asp utskurna. U nder krantsen står med uphögde Bokstäfwer , likaledes af Asp: Vi predice oss icke sielfva utan Jesum Christum , att han är H. U nderst står på samma sätt : Then ther hafver öron till att höra H an höre . H imlen elr taket öfwer prediksto len ä r af slätt dock wäl giordt Snickare-arbete , och läses omkring randen fö ljande på samma sätt uphögde Bok­ stäfwer : Herren böd oss att vi skulle predika fö r folc­ ket. Act 10. Å r 1653." Vitmålningen och de tecknade scenerna torde ha tillkommit vid 1800-talets början; i resolutionen om kyrkans överlåtelse 1825 uppges att " prediksto len klosterkyrkan , efte r fö regången renovation, anses för behofvet ganska tjenlig." 1829 (inv) uppges prediksto­ len vara " hvitmålad , hel t slät , af föga värde." i 136 VAOSTENA KLOSTERKYRKA Fig 152. Korstolar av ek och furu . 1400-talet. Choir stalls. J5th century. Korstolar, ett pa r. E k och furu . Höjd c 220 cm, bredd c 183 cm. Fig 152. Sidostycken , säten och armstöd av ek , rygg och snedtak av furu ; bo ttenplattan i den ena sto­ len av ek, i den andra komplette rad i furu . Varde ra sto len med två säten , svängbara med plan , cirke lseg­ mentfo rmad skiva som misericord ; rundade armstöd med dekorativa järnnita r med sexpassformade huvu­ den med punsad orne ring som utsmyckning, endast bevarade i den ena sto len och placerade på a rmstödens framsida ; i den ena sto len mittstycke t med kolonnett ­ i den andra en sådan slät kolonnett inte bara i mittstyc­ ket utan också i gavelstyckenas framkant. - 1400-talet. Delar av bänkinredning av furu . Två i det närmaste kvadratiska kvarter på socke l med golv, 166 x 153 resp 161 x 150, h 127 cm. Fig 153. Säten på tre sidor och ingångsdörr på framsidan. Framsidan och ytte rligare en sida på varde ra kvarteret med e legant målade speg­ lar med akantusdekor i grått på guldgrund ; mellan speglarna fö rhöjda lister i svart med blå mittfält ; kvar­ MÖBLER OCH INREDNING 137 Fig 153. Bänkkvarter med målad dekor. 1690-talet. Foto R A Unnerbäck. Pew from the old S Peter's Church. Late 17th century. teren i övrigt målade i ljusgrå marmorering med svarta kälar och speglarna på de sekundära sidorna marmore­ rade i mörkt gråblått. Invändigt blåmålade. - Utgjor­ de kungsstolar i S:t Pers kyrka. 29 Likheten med den tidigare bänkinredningen i klosterkyrkan gör det troligt att de tillkommit vid samma tid , 1697, och liksom den­ na efter ritning av Nikodemus Tessin d y?0 Offerkista , av furu med järnbeslag. 68 x 46, h 40,5 cm. 1700- 1800-talet. Offerkista, av furu med järnbeslag. 67 x 40 ,5, h 37 cm. 1700- 1800-talet. Offerkista av järnplåt , 75,5 x 47,5 , h 46. Med bandfor­ miga beslag i rutmönster, målade i svart med de kvad­ ratiska fälten gröna. 1700- 1800-tal. Stolar av furu, renässansmodell med släta stolpar som ben, förenade av slåar, säte av furu och rektangulära ryggbrickor. 8 st. 138 VADSTENA KLOSTERKYRKA / ..t..Z ..!.! v.y-·.Cif.J ,:~-1" ---- ORGEL OCH ORGELFASAD A v R Axel Unnerbäck Orgelhuset av ek i nygotisk stil ä r utfört efter ritningar och av arkitekten Adrian Crispin Peterson år 189632 (se bild s 14). Placeringen på ett lågt podium och dess utformning med ett lägre mittparti och pipfasader åt tre håll har betingats av önskemålet att lämna östfönstret fritt. Orgelhuset består av en sluten sockel med smala fyllningar, pipfasaderna av smala pipfält , skilda av spi- ralräfflade kolonnetter och avslutade med nygotiska trepassbågar. Fasadens centrum markeras av ett breda- re pipfält under en vimperg och hörnen av kraftiga, högre tureller med gotiska baldakintak med en krans av småturelle r. Ett fristående spelbord i samma utfö- rande som sockeln är placerat mitt framför fasaden. Att döma av bevarade spår var fasaden ursprungligen behandlad med linolja e ller fernissa , som avlägsnades genom behandling med klorkalk på 1920-talet.33 Till orgelfasaden hörde ett 24-stämmigt orgelverk, ursprungligen från 1833 men ombyggt 1881 samt 1897 av Johannes Magnusson , Göteborg3 4 Detta ersattes år 1933 med det nuvarande , som har 41 stämmor , tre manualer och pedal , pneumatisk traktur och registra- tur. Det byggdes av firma Setterquist & Son 35 I orgeln l _ . ~.__ . /.,(.r)l...;.} ...!.~./ ~ .... k jl, _ .,;., , Fig !54. Ritning till orgel och orgelläktare av C G Blom Carlsson . Organ an organ-loft. Design by C G Blom Carlsson . ingår äldre pipmaterial från 1833, 1881 och 1897. 1942 gjordes en mindre omdisponering av orgeln. E n omfat- tande omdisponering och klanglig modernisering utför- des år 1958 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund 36 Trots att orgeln under 1300-talet allt mera började komma i bruk i de svenska kyrkorna fick klosterkyrkan ingen orgel. Skälet var att Birgitta uttryckligen före- skrev att orgel inte fick förekomma i hennes orden. Någon orgel anskaffades inte heller när kyrkan tillfäl- ligt användes efter stadskyrkans brand vid mitten av 1500-talet eller när den mera regelbundet började bru- kas sommartid på 1600- och 1700-talen. Först på 1820- talet när klosterkyrkan skulle förvandl as till o rdinarie församlingskyrka aktual iserades orgelfrågan . För att utreda om man kunde fl ytta över och använ- da stadskyrkans orgel, ett verk byggt år 1760 av Jonas Wistenius , tillkallade byggnads- och drätselkommitte- erna orgelbyggaren Gustaf A ndersson i Stockholm ,37 som deltog i ett kommittesammanträde 27 augusti 1827.38 Han yttrade om det gamla verket " att efter hans öfvertygelse , med så tillkrånglad Mekanik och så inskränkt antal stämmor, som det har, nem l: blott 12 Y2 stämmor, det ingalunda svarade emot behofvet af fylli- gare ljud , för att leda G udstjenstens högtidlighet i ett Tempel af det djupa alfvar och den vidsträckta bygg- nads-Schala , som utmärker nämnda Kyrka". Skulle det ORGEL OCH ORGELFASAD 139 Fig 155. Orgeln och orgelläk­ taren före 1881. Foto ATA. Organ and organ-loft before 1881. användas måste det ökas till minst 24 stämmor. På begäran lämnade Andersson ett ombyggnadsförslag och en kostnadsberäkning och 20 januari 1829 slöt församlingen kontrakt med honom. Vid sockenstäm­ man 12 mars samma år förelåg emellertid ett förmån­ ligt anbud på den gamla orgeln, som i stället såldes till Harstads och Väderstads församlingar , varefter man slöt ett nytt kontrakt med Andersson 24 mars om ett helt igenom nytt orgelverk. 39 1833 var den nya orgeln färdig. Avsyningen skedde 9 mars genom domkyrkoorganisten i Linköping Erik Dahlman. 40 Orgeln hade 24 stämmor, fördelade på huvudverk , öververk och pedalverk , fyra bälgar och ett i fasaden inbyggt klaverskåp fanerat i mahogny. 41 Till avsyningen hade även kallats domkyrkoorganisten Göteborg J A Baehrenroth , som uttalade att "detta Orgelvärk är ett bland de bästa jag någonsin sett och spelat, så väl Inom som Utom Lands".42 i 140 VADSTENA KLOSTERKYRKA - i ____ j ~~- Il D \ ... Fig 156. Detalj av ritning ti ll orgelläktaren av Abraham Ny- ström. 1829. Detail of design for the organ-loft by Abraham Nyström , 1829. Till det kontraktsunderlag som Ande rsson skickade församlingen 1828 hade han också fogat en ritning. E nligt kommitte ns ö nskemå l skaffade ordfö rande n emellertid fram en annan ritning " i nära öfver- e nsstämmelse med den förra , me n med iakttagande af de n göthiska Stilen , som a ldrig uttryckte sig i Cirkelfor- miga rundningar, utan i spetsade kroklinjer", som kommitte n fa nn lämplig att unde rstä lla Andersson och Överintendentsämbetet. E n slut lig version, gjord av arkite kte n C G Blom Carlsson . antogs av socken- stämman 9 september 1829 (fig 154)4 3 Fasaden, som att döma av fotografier (fig 155) utfördes helt i enlighet med ritninge n , är av e mpiretyp med ett brett huvud- verk med tre pla na pipfä lt , fla nkerade av två tureller , samt e tt öververk med en hög ture ll i mitten, två plana pipfält och ytterst två pipfält utformade som pilastrar. D e "götiska" inslagen består av smala , spetsbågiga b linderingar mellan huvudverkets pipfält , dekorband i form av fyrpass samt en krona i gotiserande stil på öververkets mitturell. Fasaden var vitmålad med för- gyllda de talje r. Dekoren utfö rdes av hovbi ldhuggaren Axel Fahlcrantz i Stockholm 44 Redan vid sitt besök 1827 framhö ll o rgelbyggare An- dersson att en orgel " ingalunda kan anbringas e nligt Hr Directe ur H o lmbe rgs ritning i munkkyrkan , der dess tone r bortdö." J stället borde lä kta re n byggas fram och munkkyrka n avski ljas med e n mur. Läktaren kom dä r- med att skjuta in i den västligaste traven i mittskeppet (fig 157) ; i övrigt utfö rdes den som på Blo m Carlssons ritningar med e n ko lonnburen , sluten barriär med lig- gande fyllningar , omramade av meanderbårder , Ko- lo nnerna gjordes dock ej runda utan sexkantiga. Arbe- tet utfördes av byggmästaren Abraham Nyst röm 1830 e nligt e n av honom signerad detaljritning44" (fig 156). 1879 lämnade orgelfirman E A Setterquist & Son ett utlå tande och ett förslag till renove ring av orgeln , året därpå kompletterat med förs lag om vissa ytte rligare åtgärder. Förutom byte av vissa stämmor föres logs att orgeln skulle få ny mekanik och nytt fristående spel- bord. Vida re borde orgeln flyttas in i munkkoret " hva- rige nom den sta rka resona nsen , som nu fin nes i kyr- kan , väsentligen förmild ras , uto m det fördelaktigare utseende som hela det herrliga templet vinner" . Vidare borde blindfälten i orgelfasaden förses med pipor. - Arbetet utfördes och avsynades 13 augusti 1881 4 5 Orgeln hade då genomgått en klanglig modernisering i romantisk anda genom byte av nio stämmor och till - byggnad av nya koppel m m . Vidare hade den flyttats bakåt 23 fot (ca 7 m) och stod därmed som ursprungli- gen var tänkt inne i munkkoret. De n långt framspring- ande läktaren försvann och den gamla barriären place- rades i öppningen mellan munkkoret och kyrkan. 1890-tale ts restaurering kom också att beröra orgeln. D e n bära nde iden - att fl ytta högaltaret till dess ur- sprungliga plats i väster - innebar ju att o rgelläktaren måste rivas och orgeln fl yttas . D ärmed torde det ha varit klart att 1833 års o rgelfasad och orgelhus måste ersättas med något som anslöt till kyrkans i övrigt nästan he lt förn yade fasta inredning . På uppdrag av ÖIÄ upprättade arkitekten Gustaf Pet- terso n tre skisser. En av dem visar en fantasifull nygo- tisk orgel med ett ryggpositivlikna nde mittparti , place- rad vid norra väggen i östligaste traven (fig 158).46 Församlingen inlade emellertid sin bestämda protest mot en p lacering mot norra väggen och önskade i stä l- le t a tt orgeln skulle placeras vid östra gaveln " med fasaden så a no rdnad , att det å östra gafvelväggen be- fintliga fönstre t icke bortskymmes." Placeringen i öster godkändes av K Maj:t , som dock förutsatte att den befintliga golvupphöjningen och rundade trappan sk ul- le avlägsnas. 47 Fig 157. Kyrkan mot öster före 1857. Or­ gelläktarens kolonner t v i förgrunden. Ak­ varellerad tusch­ teckning av C G Lönngren. Foto i för­ eningen Gamla Vad­ stenas arkiv. Interior of the nave, Iaoking E, before 1857. Waterco/oured pen and ink drawing by C G Lönngren . Den slutliga utformningen av orgeln kom eme lle rtid att göras av a rkitekten Adrian C rispin Pete rson från G ö tebo rg, vilket delvis hänger samman med fö rsam­ lingens val av o rgelbyggare fö r själva o rgelverkets om­ byggnad. Den 4 augusti 1896 skrive r o rgelbyggaren Johannes Magnusson som svar på en skrivelse (från o rganisten?): " Jag gick --- genast till Arkitekten Ad: Pete rson fö r hjelp med facadritningen enligt din skrifvelse ; han är den rätta mannen vid dylikt , fast han alltid utför dem så att de blifva arbetsamma att utfö ra . --- Det ville synas af din teckning att du önskade Orgeln 13 fot djup och 22 fot bred? bredd a 22 fot går bra, me n unde r 15 fot från väggen till facaden går e j då de gamla väde rlådo rna sko la användas ; om man skulle göra nya lådo r så kunde verket placeras på 13 fots djuple k. Jag ser ju ock att Herr Öfverintendenten öns­ kar att sidofönstren ej bö r bo rtskymmas av facaden ." Pe te rsons ritning faststä lldes av K Maj:t 1897 och fö lj­ des helt (fig 159) . 4~ Fasaden tillve rkades av C G Petter­ 49son och A Stenström i Ska ra A v Magnussons b rev och tidigare kostnadsfö rslag framgår att de t gamla o rgelverket i huvudsak skulle behållas; t o m fasadpipo rna räknade man med att kunna å teranvända i en ny fasad 5° Orgeln hade ju bara 15 å r tidigare varit fö remål fö r en omfattande teknisk och musika lisk modernisering. ORGEL OCH ORGELFASAD 141 Ombyggnaden genomfö rdes i e nlighet med kost­ nadsfö rslaget men fasadpiporna måste nytillverkas ; li­ kaså blev det nödvändigt med en ombyggnad och pa r­ tie ll förn yelse av mekaniken i spe lbordet , som i övrigt bevarades och kläddes med ekpanel. O rgeln fick två nya stämmor , svällskåp för Il manualen , nya kubbälgar och en s k Ba rkermaskin , e tt hjälpmedel att göra o rgeln lä ttspe lt. De gamla väde rlådorna från 1833 års o rgel tycks dä remo t ha beva rats efte r viss reparation5 1 1933 avlöstes de t gamla o rgelverket av det nuvaran­ de. Skä le t till nybyggnaden var te kniska briste r i den gamla orgeln , som dessutom ansågs o tidsenlig , samt önskemålet om ett stö rre instrument. Dispositonen till den nya o rgeln gjordes av organisten i G ustaf Vasa kyrka i Stockho lm , p rofessor Otto Olsson ,52 och präg­ las av hans romantiskt förankrade klangideaL Till den romantiska ka raktä ren bidrog att man behöll 15 av de ä ldre stämmorna . Fasaden lämnades orörd ; spelbo rdet bevarades till det yttre men fö rnyades invändigt. En mindre omdispone ring gjordes 194253 E fter e tt par decennie r ansågs även denna o rgel o tidsenlig . I skrivelse til l kyrko rådet och fullmäktige 14 septembe r 1957 fö reslog den dåvarande o rganisten en klanglig öve rsyn av o rgeln som han ansåg alltför ensi­ dig och "genom sin rikedom på stråkstämmor sta rkt begränsad ti ll sina uttrycksmöjligheter" . 54 142 V ADSTENA KLOSTERKYRKA t,4'.-.• ~~ ;t:.;_ v..y-t!J..:... ~-~ b_,.;:;:;:;k--=&..-.__· .h-t-?.3 t- ~ ti '\ j?tu ~:;, 'T l i.,~ Q~'1X:.1...tlt:"'J'II!VJ\ ~VI'\ IT"I)..l.. lf'\:06