Venjans, Solleröns och Våmhus  
kyrkor  
SVERIGES KYRKOR  
DALARNA  MATS  BERGMAN  

Venjans, Solleröns och Våmhus kyrkor 
 

Venjans, Solleröns och Våmhus  
kyrkor  
MORA TINGSLAG, DALARNA  
Av  MATS  BERGMAN  
VOLYM 211  AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM  
GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL  
UTGIVET AV  RIKsANTIKVARIEÄMBETET OCH KUNGL VITTERHETS HISTORIE  
OCH ANTIKVITETs AKADEMIEN  
Almqvist & Wiksell International Stockholm 1989  
REDAKTIONSKOMMITTE: ERIK CINTHIO, ALLAN ELLENIUS,  
EVALD GUSTAFSSON,  R AXEL UNNERBÄCK  
UTGIVET MED BIDRAG FRÅN  
ARLA COLDINU ORDEN  
Denna beskrivning ingår även i "Mora.  Ur Mora, Sollerö, Venjans och Våmhus socknars  
historia". 2.  Mora  1988. Utgiven  av  Mora  kommun under redaktion av  Täpp John-Erik  
Pettersson.  
Beskrivningen  av  kyrkorna  i  Venjan,  Sollerön  och  Våmhus  är  avslutad  i  juni  1988.  
Excerperingen är utförd av fil. kand. Inga Serronder samt författaren.  Översättningen till  
engelska av bildtexter och sammanfattning har utförts av Louise Setterwall.  Bildmaterial,  
anteckningar och excerpter förvaras  i A TA samt Mora  bygdearkiv.  
Omslagsbilden återger ett kalkkläde i Sollerö  kyrka,  daterat  1673.  
På  omstående sida Venjans sockens sigilll734.  Foto: RA .  
MALUNGS BOKTRYCKERI AB, MALUNG 1989  
ISSN 0284-1894  
ISBN (häftad)  91-7192-779-4  
(bunden)  91-7192-778-6  
Innehåll 
 
VENJANS SOCKENS  KYRKOR  o  
Omgivningar och kyrkogård  o  o  o  o  o  
Härbren,  benhus och bodar  o  o  o  o  o  
Klockstapel  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
321  
321  
322  
323  
DEN ÄLDSTA KYRKAN  
Kyrkobyggnaden  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  
Kyrkans byggnadshistoria  o  o  o  o  o  o  o  
Målningar  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  
Inredning och inventarier  o  o  o  o  o  o  o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
323  
324  
326  
328  
328  
1796  ÅRS KYRKA  338  
Kyrkobyggnaden  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  
Kyrkans byggnadshistoria 1796-1915  
Inredning  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
•  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
339  
343  
354  
DEN NUVARANDE KYRKAN  
Kyrkobyggnaden  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  
Glasmålning  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  
Kyrkans byggnadshistoria från  1916  
Inredning och inventarier  o  o  o  o  o  o  o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
•  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
359  
359  
368  
368  
376  
KÄ TTBO KAPELL  o  o  o  •  o  o  o  o  o  o  
Omgivningar  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  
Kapellbyggnaden  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  
Kapellets  byggnadshistoria  o  o  o  o  o  o  
Inredning och  inventarier  o  o  o  o  o  •  o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
•  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
•  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
404  
404  
405  
406  
409  
SIKNÄS KAPELL  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  
Omgivningar och kyrkogård  o  o  o  o  o  
Bårhus  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
412  
412  
412  
Klockstapel  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  412  
Kapellbyggnaden  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  
Kapellets byggnadshistoria  o  o  o  o  o  o  
Inredning och inventarier  o  o  o  o  o  o  o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
412  
416  
418  
SOLLERÖ SOCKENS KYRKOR  424  
DET GAMLA KAPELLET  o  o  o  o  o  
Kapellplatsen  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  
Kyrkhärbre  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  o  
o  
o  
•  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
o  
425  
425  
426  
Klockstapel  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  426  
Kapellbyggnaden  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  426  
Kapellets byggnadshistoria  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  430  
Målningar  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  432  
Inredning och inventarier  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  433  
DEN NUVARANDE KYRKAN  440  
Omgivningar och kyrkogård  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  440  
Bårhus  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  446  
Kyrkobyggnaden  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  446  
Kyrkans byggnadshistoria  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  457  
Inredning och inventarier  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  462  
GESUNDA BÖNHUS  504  
Omgivningar och klockstapel  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  504  
Bönhuset  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  504  
Byggnadshistoria  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  505  
Inredning och inventarier  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  505  
V ÅMHUS SOCKENS KYRKOR  . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  507  
Omgivningar  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  507  
DET GAMLA KAPELLET  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  507  
Kapelltomten  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  508  
Kyrkhärbre  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  508  
Kapellbyggnaden  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  508  
Kapellets byggnadshistoria  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  511  
Målningar  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  512  
Inredning och inventarier  . ..... . .. . . .. ........ ... .  513  
DEN NUVARANDE KYRKAN  518  
Kyrkogård  .. .. . ........................ . . .. .  518  
Bårhus och  bodar  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  519  
Kyrkobyggnaden  . ... . . ....... . . .. .. . . . ...... . .  519  
Kyrkans byggnadshistoria  .... .. .. .. . ....... .. . .. .  .  529  
Inredning och inventarier  ... . . .................. .  .  534  
SAMMANFATTNING  ... . . . ..... . . .. . .. . .......  560  
FÖRKORTNINGAR  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  566  
EFTERORD  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  566  
ORDFÖRKLARINGAR  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  .  567  
NOTER  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  568  
KÄLLOR OCH LITTERATUR  .. . .................  581  
SUMMARY  .............. .. ... . ..... ... .. . . .  591  
CAPTIONS TO ILLUSTRA TIONS  593  
Förord 
 
I  den  första  delen  av  Mora  kommuns  monografi  Mora.  Ur  Mora,  Sollerö,  
Venjans  och  Våmhus socknars historia ingick en utförlig beskrivning om Mora  
kyrka,  tillkommen  i  samarbete  mellan  sockenbokskommitten  och  Sveriges  
Kyrkor.  Avsnittet om kyrkan var så utformat att det med viss komplettering  
skulle kunna publiceras som en separat volym i Sveriges kyrkors monografise- 
rie , vilket också skedde 1984.  
Den  nu  föreliggande  volymen  om  Venjans,  Solleröns  och  Våmhus  kyrkor  
är  resultatet av  ett fortsatt  samarbete med sockenbokskommitten,  som  i den  
år  1988  utgivna  andra  delen  av  monografien  också  publicerar  beskrivningar  
över dessa kyrkor.  Författare är här , liksom beträffande Mora kyrka, antikva- 
rie  Mats Bergman.  Mora kommun har svarat för författarens och redaktörens  
arvode samt stora delar av  kostnaderna för fotograferingen .  
Genom  att  volymen  utges  som  separattryck  avviker  den  utseendemässigt  
från  Sveriges  Kyrkors  vanliga  layout  och  typsnitt.  På grund  av  Sveriges  Kyr- 
kors  ansträngda ekonomiska situation har det inte varit möjligt att förse  voly- 
men  med nya  kolumntitlar och  separat paginering.  
Publiceringen i Sveriges Kyrkor har möjliggjorts genom ett generöst anslag  
från  Arla Coldinu  Orden, för vilket  vi  framför ett varmt tack . Välvillig eko- 
nomisk hjälp till publiceringen har också i ett tidigare skede lämnats av Sollerö  
och Våmhus församlingar samt framlidne  byggmästaren Anders Diös.  
Vi  riktar ett tack till sockenbokens redaktionskommitte och dem som under  
arbetets gång varit ordförande- Nils Legranäs (t 1985) , Ingemar Mossberg  
och Erik Svensson - samt sekreterarna Karl-Arne Sandvik och Barbro Bar- 
ving.  Morabokens redaktör , Täpp John-Erik Pettersson , tackas varmt för det  
grannlaga  redaktionsarbetet.  Ett  flertal  andra  personer  som  på  olika  sätt  
bistått vid  publiceringsarbetet apostroferas på sidan 566.  
Stockholm  i  juli  1989  
Erik  Cinthio  Allan  Ellenius  Evald  Gustafsson  R.  Axel  Unnerbäck  
Fig.  å omstående sida: S:t Erik.  Detalj av målning på helgonskåpsdörr  i Venjans  kyrka.  
Omkring 1500.  Foto:  SvK  1985.  

KYRKOR  OCH  KAPELL  
I  VENJANS,  SOLLERÖ  OCH  
o
VAMHUSSOCKNAR  
A v Mats Bergman  
VENJANS  SO CKE NS  KYRKOR  
Omgivningar och  kyrkogård  
Venj ans  kyrka är  belägen på en  li ten  höjd mellan Vanån i norr  och  
öste r  samt  den  lill a  sjö n  Kyrktj ärn  i  söder.  Prästgå rden  ligge r  ett  
stycke  QRUGYlVW om  kyrkan ,  medan  kyrkbyn  med  skola  och  affärer  
åte rfinns  norr  om  kyrkan  på  andra  sidan  Vanån.  Ett  1939  uppfört  
kommunalhus med  1962 tillbyggt  biblio tek är be läget i sydöst och väs- 
te r om  detta  finns  parkeringspl atser.  
Kyrkogården sluttar  mot söder .  Den omges av låga sandstenskall- 
murar i öste r , norr och väster  och är te rrasserad i söder.  I öste r finn s  
en  ingång  med  spetsiga  grindsto lpa r  av  huggen  sa ndsten och  svartmå- 
lade dubbla  jä rngrindar med  snedstä llda spj älor , t ro ligen samma som  
inköptes från Johannisholm  1843 (räk .). I väste r finns sedan 1973 e tt  
arrangemang  bestående  av  en  bred  muröppning  fl ankerad  av  låga ,  
med  kopparl yktor krönta sandstenssto lpar. Samtidigt belades  pl anen  
framfö r västportalen med sandstenshäll ar.  Tidiga re avgränsades kyr- 
kogården mot väste r i linj e med kyrkans västgaveL Torne t - liksom  
ännu  tidiga re  den  föregåe nde  kyrkans  västparti  - låg  helt  utanför  
kyrkogården. På ömse sidor av  kyrkan  fa nns då  ingångar med grind- 
stolpar och  enkl a  grindar.  
E n  gång omedelbart  öste r om  kyrkan  är  belagd  med  sandstenshäl- 
lar , de öv riga är asfa lte rade.  På  kyrkogården växe r häckar av bl. a.  
måbär ,  ox bär ,  rosor  och  karagana.  
I  äld re  tid  omgavs  kyrkogården  av  en  inhägnad  av  trä.  Å r  1621  
( inv.) sägs denn a va ra "aff tä lde bräder" med "brädetaak" (inv.  1631) .  
Vid  visitati onen  1695  påpe kas att  ky rk a balkarna ä r "något gambia och  
behöfwa här och ther repare ras", vilket bör ske till  hösten.  Vid visita- 
tionen  1718 omtalas att  man sedan 1712 fullbordat  "Nya  Boodgårdz  
balkar af nytt timber  upbygde och wäll  i hoopknäpte medh spåntaak ,  
item  knutarne brädslagne  och Nyss tiärade" .  En utvidgning av kyrko- 
gården  mot  öster  aktuali se rades  under  1770-tale t  och  sägs  1781  
(vis. p ro t. ) va ra genomförd . Den gamla träinhägnadens utseende fram- 
går de lvis av en akva re ll från 1799  (fig.  19).  
Vid  en sockenstämma  i oktober  1804 framhölls nödvändigheten  av  
en ny kyrkogårdsmur av sten i ställe t för de gamla träbalkarna  "som  
af tiden äro  förtä rde" , va rj ämte  kyrkogården borde  utvidgas . Lås E rik  
21  321  
MORA . 2 
Fig.  l . Venjans ky rka , siruarionsplan ,  
skala 1:2000.  Uppmäming av G.  Wi- 
ren  / 984.  
Hansson  (1768-1812)  från  Knås  åtog  sig  att  "gilla"  och  ta  emot  sten  
och  arbetena  skulle  genomföras  våren  1805 .  År  1814  (inv.)  sägs  den  
nya  muren  vara  "vackert  anlagd".  Ytterligare  en  kyrkogårdsutvidg- 
ning mot öster ägde  rum  1844  (st.prot.) och kyrkogårdsmuren komp- 
letterades följande  år  (st.prot.).  
År  1695  (vis.prot.)  omtalas  "2  portar  som  ock  skola  förbättras".  
Enligt räkenskaperna 1712-1713 utbetalas till  den som timrat upp och  
spånat porthuset, antagligen snickaren Hans Ersson från  Mora , vilken  
följande  år  får  betalt  för  arbete  på  porthuset.  Det  nya  porthuset  
beskrivs 1718 (vis.prot.): "( .. . ] uptimbrat med Cuur öfwer , wäll spå- 
nadt  och  tiäradt  samt  211 0  Nya  portar  före  med  låås ."  Det  torde  ha  
rivits i samband med att en ny  kyrka uppfördes 1796. År 1814 (inv.)  
uppges den nya stenmuren ha  två ingångar,  vardera med två trägrin- 
dar , vilka 1830 (inv.)  var rödfärgade. En ny ingång i  öster - den  
nuvarande - tillkom i samband med kyrkogårdsutvidgningen 1844.  
Härbren,  benhus och bodar  
Bårhus och  redskapsbod av  trä , stående gråmålad panel , brunmålade  
foder ,  fernissade  dörrar  och  fönsterlufter.  skiffertäckt  sadeltak,  
cementerad sockel.  Innehåller även WC och personalutrymmen. Upp- 
fört  efter  förslag  av  K-konsult ,  daterat  1969.  Smärre  omändringar  
ägde  rum  1983.  
År 1621  (inv.) omtalas  ett kyrkahärbärge som "gott", med väggar  
och  golv  "temlige" ,  "behollit"  tak  och  två  dörrar,  "een  medh  ett  
Uthan,  ett  innan  Låås".  År  1682  (inv.)  nämns  "bårdkammaren'' .  
I  1695  års  inventarium  omtalas  "Härbergen  2  st.  l  nyt  behållit  ded  
andra gammalt, hwarthera med 2 lås,  taken behåldna", samt "Ett bår- 
huus behållit med dör och lås" . Vid visitationen  1741  omtalas att man  
inte  kunnat  reparera  bårhuset  "emedan  Sågen  i  Sochnen  är  sönder- 
gången,  så  at  inga  Bräder  hafwa  kunnat  sågas".  År  1744  (vis.prot.)  
har  dock  reparationen  genomförts.  En  benkammare  uppfördes  1768  
och  spånades  året  därpå  (räk.).  Enligt  prostetingsprotokollet  1773  
skulle benkammaren flyttas  när kyrkogården blivit utvidgad.  
Ett nytt  bårhus  uppfördes öster om kyrkan  1837  (st.prot.) ~ Det var  
knuttimrat och  rödfärgat och  hade  spåntak.  Enligt G.  Boethius  (kon- 
cept SvK) fanns  byggnadsåret och flera  bomärken inskurna i stockar- 
na.  Det reparerades 1923  men  revs  1969 .  
Fig.  2. Venjans äldsra kyrka, plan före  
1722,  skala  1:300.  Rekonsrrukrion av  
M . Bergman och G.  Wiren / 987.  
322  
KYRKOR  OCH  KAPELL  . . .  
Fig. 3. Venjans äldsta kyrka, väst- och  
sydfasader samt plan  omkring 1735,  
skala  / :300.  Rekonstruktion  av  M.  
Bergman och G. Wiren 1987.  
·,,  
 \ 
\ 
\ 
\  
i 
l 
l 
l  
l 
l 
l 
l 
Västfasad  
Klockstapel  
Invid  den  äldsta  kyrkan  fanns  en  klockstapel ,  sannolikt  av  vanlig  
klockbockstyp, som enligt 1621  års  inventarium var uppförd 1614.  År  
1695 (in v.) beskrivs den:  "Klockstapulen med underbyggning , och tak  
med spån behållne , dock behöfwer tiäras. "  Vid  visitationen 1700 upp- 
ges  den  luta  något  mot  väster ,  men  har  rätats  upp  senast  1708  
(vis.prot.).  Enligt  räkenskaperna· 1730-1731  utbetalas  till  Bur  Mats  
Matsson  (1698-1743)  från  Stutt , som  spånade klockstapelns "2"e Gaf- 
lar", och en Gertrud Olof Olsson från Städia "som tälgde Spån".  Året  
därpå utbetalas till  Bur Mats för stapelns rödfärgande . Hi.ilphers upp- 
ger (omkr.  1760) att stapeln var " till  Tak och på alla sidor Spånbesla- 
gen" .1  År 1764 (vis.prot.) anses att man  bör sätta luckor för klocksta- 
peln.  Den revs  i samband med  kyrkbygget  1796.  
DEN ÄLDSTA KYRKAN  
Den träkyrka som ersattes med en ny  helgedom 1796 var med all san- 
nolikhet senmedeltida och den första  på platsen.  Inga avbildningar är  
kända , men dess utseende kan i stora drag rekonstrueras med hjälp av  
arkivaliska uppgifter (fig.  2-3). Dess exakta läge är inte känt och inga  
arkeologiska undersökningar har gjorts för att försöka fastställa detta.  
Det är dock antagligt att den legat på samma plats som den nuvarande  
323  
M O R A .  2  
kyrkan.  Den källa re som fram till ombyggnaden 1915-1917 låg  under  
långhusets  nordöstra  hö rn  kan  vara  samma  som  fanns  under  den  
gamla  kyrkans sakristia .  
Kyrkobyggnaden  
Kyrkan var uppförd  av timmer och bestod av  e tt  rektangul ärt långhus,  
21 alnar  långt  och  15 1/ 2 alnar  brett (inv.  1762). Säkerligen avses här- 
med  de  inre  måtten.  Vid  nordfasadens östra  del fanns en sakristi a och  
vid sydfasadens västra de l ett vapenhus, båda med okända mått.  Kyr- 
kan  täcktes av ett sannolikt  mycket  högrest  sadeltak .  
Ursprungligen torde  kyrkans timmerväggar ha stått ba ra.  Å r  1621  
(inv. ) sägs väggarna vara  "godha".  Kyrkan tycks ha rödfä rga ts 1668  
( räk .) då en  tunna  rödfärg  inköptes .  År 1693  (räk .)  har man brädsla- 
git södra väggen med nya  bräde r nedtill samt  tj ärat.  Enligt räkenska- 
perna spånslogs vidare östgaveln  1706, västgave ln brädslogs 1707 och  
brädslagning  under  fönstren  i  norr  ägde  rum  1708.  Vid  visitationen  
1718 omtalas  att man sedan  1712 har beklätt sydfasaden "med wackra  
Nya  bräder" och de t anses att även norra väggen bör panelas.  Hela  
kyrkan tj ärades enligt räkenskaperna 1723- 1724. Å r 1745 (räk .)  utbe- 
ta las till  !vars Nils Nilsson  (1 708-1787)  i Västbygge , som spånade öst- 
och västgavlarna , och  1747 (räk. ) till  Påls Lars E rsson (1715-1 769) i  
Städia  och Kari E ri c Matsson  (1 72 1- 1778) i Västbygge, vilka spånade  
syd- och nordfasaderna . Hela kyrkan tj ärades 1752 ( räk .) och skulle  
åre t  därpå  rödfärgas  (vis. prot. ).  Enligt  Hi.ilphers  var  hela  kyrkan  
omkring 1760 spånad , tj ärad och rödfä rgad. 2  
Kyrkan  hade endast en  ingång, ge nom vapenhuse t i söder.  Å r 163 1  
(in v.)  fa nns endast  en  "iärn slagen •· dörr ,  näml igen  mell an  va penhuse t  
och kyrkorummet.  Den va r försedd med ett "Stickelåås gott".  Vapen- 
huset saknade ytterdörr.  Å r 1642  (in v.) omtalas dock dörr med lås till  
vapenhuset.  Å r 1650 (räk .) utbetalas för "dörjärn och l Låås". E nligt  
1682 års  inventarium fanns på dö rren till  kyrkorummet ett gammalt  
och på vapenhusdörren ett nytt lås.  År 1685  (räk.) gjo rdes en ny dörr  
till vapenhuset.  E nligt räkenskaperna  1713-17 14 byttes båda de ga mla  
dörrarna  ut  mot  två  par  dubbeldörrar.  E nligt  1736  års  inventarium  
hade de  yttre  "låås och  nyckel" och de  inre  mot kyrkorummet "Hake  
och  Klincka".  
Mellan kyrkorummet och sakristi an fa nns en dörr som 1631  (inv.)  
var "god h"  och fö rsedd med stocklås.  Å r 1718 (vis. pro t. )  uppges att  
man  sedan  1712  gjort  nya  dubbeldörrar  till  sakri sti an .  Till  dessa  
inköptes enl igt räkenskaperna  172 1-1 722  "Ett Skiönt  Låås··.  
Ursprungligen  torde  kyrkan endast  ha haft fö nster i öster och söder ,  
möjligen också i väste r.  s akristian bör ha haft  ett lite t fönster i norra  
gaveln .  Eftersom man i de äldre handlingarna  ofta med "e tt fö nste r   
endast  menar  en  fönste rruta  kan  de t  vara  svårt  att  bilda  sig  en  upp- 
fattning om fön strens antal och utseende.  De  bör dock ha varit rak- 
slutna.  Å r  1631  (inv.)  fanns  "fem  små  heele "  fönste r ;  1642  (inv.)  
nämns dock sex  fö nste r.  E nligt räkenskaperna  utbe talas 1677  fö r "ett  
324  
'KYRKOR OCH  KAPELL  
litet  fönster  på  gafwelwäggen  i  Kyrkian  och  för  des  inhugning".  År  
1683  utbetalas för ett nytt fönster i västgaveln och ett i sakristian, dess  
inhuggning samt järn och  luckor , i sakristiefönstret dessutom järngal- 
ler. Härmed avsågs dock troligen förstorande av redan befintliga föns- 
teröppningar.  År 1695  (inv.) fanns  "Fenster på Östergafwelen 3 lag ,  
et öfwerst med 5 glas, 2 längre neder , et med 2 det andra med et fens- 
ter. På Södresidan 2.  st med 3 et med 2 glas.  På Wästergafwelen 2,  et  
dubbelt och et enkelt".  
Under  1710-talet  försågs  kyrkan  med  nya  fönster.  Smeden  Nils  
Larsson från  Öje i Malungs socken får 1711  (räk.) betalt för en föns- 
terlucka  "eftter  noga  pruutning".  Enligt  räkenskaperna  1713-1715  
utbetalas  till  snickaren  Elinos  Eric  Hansson  (1680-1727)  från  Mora  
för fem  nya fönsterkarmar- "hemma hoasig giorda och hijtförda" - 
samt  till  glasmästaren  Petter  Ugla3  för  glasrutor.  Räkenskaperna  
1721-1722 upptar kostnaden för fönster,  karmar och foder till  sakristi- 
an.  Fönsterkarmarna målades enligt  räkenskaperna 1732-1733 av sol- 
daten Olof Lax4 .  Av 1736 års inventarium framgår att kyrkan nu hade  
sammanlagt sex fönster:  två i söder, ett i öster, väster och  norr samt  
ett med järngaller i sakristians norra gavel.  
Sakristian var timrad . Den hade 1631  (inv.) "behållit" tak men sak- 
nade  valv.  Ett  trägolv  inlades  1641  (inv.  1642) .  År  1695  (inv.)  sägs  
den vara  panelad och  försedd  med valv samt "En källare  där under  
hwälfd  med gråsten".  
Vid  visitationen  1718  ansågs  att  en  ny ,  större  sakristia  borde  byg- 
gas,  "emedan den gamble är alt för  trång til  skrifttning, och äfwen en  
större  och  bättre  conditionerad  kiällare  til  wjnetz  och  penningames  
förwahrande  är  nödig".  Enligt  räkenskaperna  1722-1723  utbetalades  
till  länsmannen Eric Persson (1670-1754) för den nya sakristians upp- 
timrande , till  snickaren som  spånade och brädklädde den samt för ett  
lås  till  källarluckan.  Enligt  räkenskaperna  1731-1732  fick  Bur  Mats  
Matsson  betalt för sakristians rödfärgning och följande  räkenskapsår  
utbetalades  till  Olof  Lax  för  dess  invändiga  målning.  År  1736  (inv.)  
uppges  sakristian  vara  panelad  såväl  utvändigt  som  invändigt,  utvän- 
digt  rödfärgad och  invändigt med vitlimmade väggar och  målat panel- 
tak.  I  1764  års  inventarium  sägs  series  pastarum  vara  upptecknat  på  
sakristieväggen .  
Vapenhuset saknade- som tidigare sagts- ännu 1631 (inv .) ytter- 
dörr  samt  även  innertak.  År  1642  (inv.)  hade  ytterdörr  tillkommit.  
I  1695  års  inventarium  uppges  vapenhuset  ha  panelade  väggar  och  
innertak ,  golv  av  hällar  och  två  troligen  väggfasta  bänkar.  Enligt  
räkenskaperna 1712-1713 utbetalas till  dem som timrat upp vapenhu- 
set.  Av 1718 års visitationsprotokoll framgår att vapenhuset, "som till  
sin  undergiärd war aldeles förruttnad t", blivit nedtaget , återupptimrat  
på nya syllar och panelat invändigt , varjämte knutarna brädslagits och  
taket spånats och  tjärats .  Man  framhöll  att utvändig panelning också  
borde  ske ,  och  1736  (in v.)  har  denna  samt  rödfärgning  nyligen  ägt  
rum.  
325  
MORA.  2  
Kyrkans  tre  byggnadsdelar  hade  högresta  sadeltak,  vilka  var spån- 
täckta ,  tjärade  och  rödfärgade .  År  1631  (in v.)  uppges  att  långhus- 
takets  södra  sida  blivit  spånat  och  "Rååtiärat"  1629,  medan  taket  i  
norr  sägs  vara  "nogot  mossiot".  I  kyrkans  handlingar  förekommer  
ofta uppgifter om takreparationer.  År 1684  (räk.) har man "Sijraat på  
Kyrkiotaket  och  wapenhuset  a 3  Kors  med  Kåpparknappar och flag- 
gor dherpå , Item  een flagga åth  Sacerstijan" . Dessa försåldes efter  
kyrkans rivning (inv.  1814) .  
Interiör  
Kyrkorummet  stod  ursprungligen  sannolikt  med  öppna  takstolar.  Ett  
valv  av  bräder byggdes 1622  (in v.).  Detta utgjordes av  allt  att döma  
av  ett  tresidigt  brädtak .  År  1639  (inv.  1642)  målades  valvet  med  
undantag för dess västra gavel; väggarna var möjligen redan vitlimma- 
de .  Vid  detta  tillfälle  eller  något  senare  försågs  valvet  med  målad  
dekor (se  nedan under Målningar) , vilken av  allt att döma fanns kvar  
till  kyrkans rivning .  År 1736 (in v.) beskrivs väggarnas vitlimning som  
gammal, och vid visitationen  1749  begär man att få  förnya den , vilket  
beviljas.  
Golvet var 1631  (in v.)  av  "Steenhellar" .  Det sägs  1695  (in v.) vara  
något ojämnt.  Vid visitationen  1749  klagas över att hällarna fortsätter  
att sjunka och  att de blir mycket fuktiga,  varför man anhåller om att  
få  belägga  gången  med  bräder.  Detta  beviljades ,  förutsatt  att  brä- 
derna framdeles inte  "af swamp  kunna förderfwas ".  Vid visitationen  
1759  beslöts  att  även  lägga  brädgolv  i  koret ,  och  arbetena  utfördes  
1761  (räk.).  
År 1764  (vis.prot.) omtalas en murad prästgrav i koret med kyrko- 
herde Johannes Lundbecks5  häll  över.  
KYRKANS BYGGNADSHISTORIA  
När  Venjan  avskildes  från  Mora  och  blev  självständig  församling  
enligt  konung  Karl  IX:s  brev  av  den  18  december  1607 ,  fanns  redan  
ett kapell av  timmer i den  nybildade socknen.  Detta bör ha varit sen- 
medeltida;  med ledning av  ett helgonskåp och  ett bemålat kors fr ån  
omkring  1500,  kyrkans  äldsta  ännu  bevarade  inventarier ,  kan  man  
förmoda att kapellet uppförts vid  denna tid .  Det fanns  med säkerhet  
vid klackuppbörden 1531.  Inga belägg finns för att detta kapell skulle  
ha haft en föregångare,  utan allt talar för  att det varit den första guds- 
tjänstlokalen  på platsen.  Kapellet bestod av e tt  rektangulärt långhus ,  
sakristia  i  norr och  vapenhus  i söder,  varav  det  sistnämnda  möjligen  
inte  var  ursprungligt.  År  1621  (inv.)  fanns  det dock .  Vid  samma  till- 
fälle  uppges kyrkan vara "bygd aff Sochnen sielff". Det stod ursprung- 
ligen  med timret bart och hade spånklädda sadeltak, säkerligen av hög  
resning.  Tak  och  väggar  var  tjärade  och  rödfärgade.  Evertsbergs  
kapell torde - ehuru ombyggt -vara den kyrkobyggnad i  Dalarna  
326  
KYRKOR OCH KAPELL 
som  nu  ger  det  bästa  intrycket  av  hur  Venjans  äldsta  kyrka  såg  ut.  
Under 1600-talet uppfördes ett flertal  kyrkobyggnader i samma bygg- 
nadstradition , t.ex.  i Enviken, Transtrand och Yttermalung.  
Ett stycke in  på 1500-talet lades kapellet öde , men tycks ha repare- 
rats och åte r tagits i bruk  1577, varför en kyrkvärd omtalas från och  
med 1578.6  
Mellan  1681  och  1687  (räk.)  utbetalas  årligen  "Till  Kyrkiones  
nödiga  byggnad och  förbättringh ", och vid  visitationen  1695  sägs  kyr- 
kan  vara i gott stånd.  Under de närmast följande femton åren ägnade  
man sig främst åt utvändiga reparationer med bräd- och spånslagning.  
När  den  driftige  kyrkoherden  Johannes  Lundbeck  år  1712  tillträdde  
pastoratet kunde han emellertid konstatera att mer omfattande åtgär- 
der var behövliga.  Vid visitationen 1718  meddelade han att ett flertal  
sådana  hade  ägt  rum : sydfasaden  hade  klätts  med  panel,  vapenhuset  
hade  omtimrats  och  kyrkan  hade  försetts  med  nya  dörrar  samt  fem  
nya , enhetliga fönster.  Arbetena fortsatte med en ny  större sakristias  
upptimrande  och  panelning  1722-1723  (räk .).  År  1736  (inv .)  sägs  
vapenhuset vara nyligen  panelat och  kyrkan rödfärgad.  
Vid  visitationen  1737  uppges  kyrkan  vara  i  gott  skick  men  något  
trång.  Trängseln var dock inte besvärande , "undantagandes när Mora  
Karlarne om Sommaren wistas på sina här näst intill liggande skogar" .  
Under 1740-talet ägde vissa  reparationer rum; å r 1744 (vis. p rot.) upp- 
ges  att  man  lagt sten  under de  rötskadade syllarna  i öster , söder och  
väster  samt  täckt  med  bräder,  och  åren  1745  och  1747  spånkläddes  
långhusets  fasader.  Hela  kyrkan  tjärades  1752  och  skulle  rödfärgas  
följande år.  I samband med visitationen 1764 sägs kyrkan vara "gam- 
mal  och  bofällig, men  underhålls åhrligen genom reparationer" . Folk- 
mängden  ökade emellertid  och  kyrkans  otillräcklighet och  bristfällig- 
heter gjorde  sig  allt  mer  märkbara ,  varför  man  1786  (vis.prot.)  kon- 
staterar att  kyrkan  "för sin  bräcklighet och trängsel  snart synes böra ,  
kan  hända, aldeles om byggas".  
År  1791  blev  Johan  Leufqvist7  kyrkoherde  i  Venjan.  Han  var  en  
mycket  kraftfull  man  och  igångsatte  omedelbart ett omfattande  upp- 
ryckningsarbete  inom  socknen ,  såväl  på  det  andliga  som  det  mate- 
riella planet.  En angelägenhet av stor vikt var då frågan om en ny kyr- 
ka .  Vid  sockenstämman  den  12  oktober  1793  framhöll  han  med  
skärpa  behovet  av  en  sådan ,  "allthenstund  den  gamla Kyrkan  icke  
allenast  är  till  alla  delar förfallen ,  och  til  utseende  den  sämsta i hela  
Dalarne;  utan  äfwen  så  trång,  at  nu  warande folkstock , ej  till  hälften  
med beqwämlighet , däruti  rum finner" .  Han sade sig inse , att det för  
en så  liten och fattig församling skulle vara ett övermäktigt företag att  
uppföra en stor stenkyrka , i synnerhet eftersom  ingen  kalksten fanns  
att  tillgå ,  men  eftersom  gott  om  skog  fanns  och  kyrkokassan  var  
någorlunda  välförsedd  kunde  man  med  hjälp  av  sockenbornas  dags- 
verken  tänka  sig  att  bygga  en  ny  träkyrka .  Stämman  - med  ett  
undantag - gick med på detta , men  påföljande år  hade  motstå~det 
ånyo  väckts  och  det  dröjde  till  våren  1796  innan  Leufqvist  kunde  
327  
''
MORA . 2 
genomdriva kyrkobyggets igångsättande (se nedan under 1796 års kyr- 
ka).  Därefter gick  allt  mycket  snabbt;  den  27  maj  lades  grundstenen  
och då var troligen den gamla kyrkan redan  riven.  
MÅLNINGAR  
Kyrkans valv  och  väggar var försedda  med  målad  dekor ,  vilken  1695  
(inv.)  beskrivs  som  "gammal  målning  Christi  pinas  Historia  målad " .  
Denna dekor tillkom efter 1639, då valvet målades; möjligtvis kan till- 
komsttiden flyttas ytterligare ett eller två decennier fram i tiden, efter- 
som  likartade  dekorationer  då  tillkom  i  kapellen  på  Sollerön  och  i  
Våmhus (se nedan) , den sistnämnda enligt uppgift 1659.  I manuskrip- 
tet  till  sin  resedagbok  1757  beskriver  Hi.ilphers  målningarna  som  
"gamla figurer,  samt gamla pastares epitaphier" .x Målningarna fanns  
av allt  att döma kvar fram  till  kyrkans rivning.  
Ett  intryck  av  hur  de  färgrika  interiörerna  i  Venjans,  Sollerö  och  
Våmhus  träkyrkor  tedde  sig  kan  man  få  av  Pyhämaa  offerkyrka  vid  
kusten  norr  om  Åbo  i  Finland,  om- eller  nybyggd  1647-1652  och  
dekorerad med målningar  1667  (fig.  4).  
INREDNING OCH INVENTARIER  
Altaranordning  
Det  ursprungliga  altaret  var sannolikt  av  trä.  Ett  nytt  träaltare  tycks  
ha  tillkommit  1713;  enligt  räkenskaperna  1712-1713  utbetalas  nämli- 
gen för altarets reparation och  1713-1714 utbetalas till snickaren Hans  
Ersson för arbete på det nya altaret.  
Som  altarprydnad  tjänade  1631  (in v.)~ "Maricebeläte  gemeenf'.  
Detta kan avse det senmedeltida helgonskåp - dock ej framställande  
jungfru Maria- som ännu finns bevarat (se nedan), men även en nu  
försvunnen  Maria-bild .  År  1642  (in v.)  sägs  altaruppsatsen  vara  "li- 
ten".  I  1695  års  inventarium  omtalas  en  "Altare-tafia  med  Snickare  
arbete  målad".  Det  är  förmodligen  denna  altarprydnad  som  1749  
(inv.)  sägs  vara  målad  med  "Herrans  Nattward".  I  manuskriptet  till  
sin resedagbok  1757 beskriver Hi.ilphers altaruppsatsen som "en gamal  
modig ta fia" . x  
Korskrank  
År 1631  (inv.) fanns inget korskrank , men ett sådant måste snart där- 
efter  ha  tillkommit,  eftersom  det  1642  (inv.)  sägs  vara  målat  1639 .  
Koret sägs 1695 (in v.) vara  afdeld med Skrank och swarfwade Knap- 
par målad".  Detta korskrank torde ha borttagits i samband med 1710- 
talets ombyggnadsarbeten .  
Medeltida  träskulptur  
Ett helgonskåp och  ett  kors  med  målade framställningar av den  kors- 
fäste  Kristus  och  jungfru  Maria  har  bevarats  och  beskrivs  nedan  i  
328  
KYRKOR OCH KAPELL . 
Fig.  4.  Pyhämaa  offerkyrka,  Vemo  
prosteri,  Egentliga  Finland.  Interiör  
mot  öster  med  vägg- och  takmål- 
ningar från 1667.  Foto: Museiverket ,  
Historiska  bildarkivet.  
anslutning till  den nuvarande kyrkan . År 1695  (inv.) omnämns "Belä- 
ter 3 st.  2 större det 3ctie mindre".  Det ena av de större "belätena"  kan  
vara identiskt med den  Maria-bild som 1631  stod på högaltaret. I 1735  
års  inventarium  omtalas  det  ännu  bevarade  helgonskåpet,  stående  
under predikstolen , samt "Crucifix 2 stycken .  det ena öfwer Sacristie- 
dören , det andra öfwer Qwinfolks bänkarne" .  Vid visitationen  1764  
uppmärksammar biskop  Lars  Benzelstierna 10 "ett stycke ,  hwarpå war  
måladt  Frälsaren  på  Korset  tillika  med  Johannes  och  Maria  jämte  
öfwerskriften  af gammal  munkstil,  hwilket såsom  ett ålderdoms min- 
nesmärke  måste  noga  förwaras" .  Ännu  1849  (in v.)  fanns  båda  kruci- 
fixen  kvar.  Då  det  bevarade  korsets  utseende  inte  stämmer  med  det  
1764 beskrivna- Johannes är ej avbildad- är det troligt att beskriv- 
ningen avser det efter 1849 försvunna  korset.  
Predikstol  
Predikstolen  sägs  1631  (inv .)  vara  målad  och  belägen  vid  (östra)  
gaveln.  År 1642 (inv.) beskrivs  den som "medhelmåttig". En ny pre- 
dikstol  anskaffades  troligen  under  1680-talet.  Den  placerades  på  den  
gamlas plats -sannolikt söder om altaret -och sägs 1695 (in v.) vara  
"Wackert  målad" .  Predikstolen  uppges  1736  (inv.)  vara  prydd  med  
329  
MORA . 2 
"bilthuggarewärck" och 1749 (inv.)  omtalas vidare att den  har trappa  
men ingen dörr.  Hulphers uppger i manuskriptet till sin reseberätte lse  
1757  att  predikstolen  var  " rätt  gama!  ock  bofalig ,  utan  Himel  öfwer  
står i bredd  med  Altaret". 11 Denna predikstol såldes 1804 ( räk.) efter  
den  gamla  kyrkans  rivning  till  Öje  kapell  i  Malung  och  finns  ännu  
bevarad  där  (fig.  5). 12 Den  är  av  sedvanlig  1600-talstyp  med  snidad  
dekor och  korg prydd med statyetter föreställ ande Kristus och de fyra  
evangelisterna stående i rundbågiga nischer.  
Timglas  
Enligt  räkenskaperna  utbetalas  1661  och  1671  för  timglas.  År  1682  
(inv.) finns  "Tijmglaas a2 rum ". Enligt räkenskaperna 1717- 171 8 har  
en  "Tijmglasarm"  inköpts ,  1749  (in v.)  är  timglaset  "odugligt" .  År  
1757 (inv.) uppges timglaset ha en ny förgylld fot.  Denna ä r sannolikt  
identisk  med  den  ännu  bevarade  och  beskrivs  i  anslutning  till  den  
nuvarande  kyrkan.  År  1849  (inv.)  sägs  timglaset  ha  två  "rum "  och  
vara obrukligt.  
Bänkinredning  
År  1631  (inv.)  sägs  bänkarna  vara  "gamla" .  En  "bokestol "  uppges  
vara " tämligh ".  I 1642 års inventarium karakteriseras bänkarna som  
"medhelmåttige  skall  förbätras " ,  och  bokstolen  sägs  vara  "ee lak" .  
Enligt  1695  års  inventarium  hade  kyrkan  12  manfolks- och  13  kvinn- 
folksbänkar samt "Bokstolar 2 st.  målade, en Kyrkiowärdernas och en  
för  kyrkiogångz  hustrur".  Vid  visitationen  1718  uppges  att  bänkarna  
sedan 1712 höjts och reparerats . Å r 1736 (inv.) finns  12 manfolks- och  
12  kvinnfolksbänkar samt två  bänkar i  koret , en för  präster , en för  
kyrkvärdar.  Enligt  1749  års  inventarium  saknade  bänkarna  dörrar  
med  undantag för den främsta bänken på kvinnfolkssidan.  Å r 1765  
( räk .)  har man låt i t göra två  bänkar i koret.  
Läktare  
År 1631  (inv.) uppges att en läktare "skal göras" , och 1642 (inv.) har  
detta skett.  Enligt räkenskaperna utbetalas  1673 "För arbete-målning  
och spikar åt Leetarenar i Kyrkian". Läktaren var beläge n i väster och  
hade  enligt  1695  års  inventarium  två  avdelningar ,  en  för  vardera  
könet , samt var målad.  År 1736 (inv.) sägs kvinnfolksdelen vara " uth- 
widgad fram åth  Kyrkjan ", och vid visitationen påfö lj ande år anhå lls  
om  att  få  företa  motsvarande  utvidgning  på  manfolkssidan  i  söder.  
Läktaren  ombyggdes  1738  (räk.)  av  byggmästaren  Kattl ars  Anders  
Matsson (1687-1764)  från Vika  i Mora .  Vid den samma år förrättade  
visitationen "befans i wärcket den tå nödig befundna leetarens förbätt- 
rande  och  utwidgande  i  Kyrckian  mycket  wackert  wara  förrättad ,  
Kyrckian  til  prydnad ,  samt  Försam b lingen  til  beqwämlighe t".  I  sitt  
nya  skick  hade  läktaren  11  bänkar  på  varje  sida  (in v.) .  Enligt  en  
anteckning från  tiden  kring  1760 i Hulpherska samlingen  rymdes näs- 
Fig.  5.  Predikstol från  1680-ta/et, såld  
till  Öje  kapell  i Malung  1804.  Foto:  
Peuerssons  Foto:  Åke  Mausson ,  
1970.  
330  
KYRKO R OC H KAPELL . 
tan  lika  må nga  persone r på  läktare n  som  nere i kyrkan. 13 Vid  visita- 
tionen  1749 beviljades a tt  läktare n skulle få  målas , men den var ä nnu  
1762 (in v.) omålad och förbl ev förmodligen  omålad.  
Dopredskap  
Å r 1631  (inv.) omtalas e n "elack" dopfunt av trä sa mt e n kopparkitte l  
i funten .  E tt mässingsbäcken  till  funten  inköptes  1683  (räk.).  I  1695  
års inventarium  beskrivs  funten  som  " lite n  af trä ock  målad".  Vidare  
uppges a tt  den lilla kopparkitteln som  tidigare anvä nts som  dopkittel  
nu fann s i prästgårde n . E nligt räke nskaperna 1728-1729 har "En te nn- 
skåhl  med ö ron  at bruka uti  funten " inköpts . De nna hade 1814  (inv.)  
avbrutna  öron  och  förvarades  1849  (inv.)  i  prästgå rden .  Den  gamla  
dopfunte n  fanns  kvar ännu omkring 1910 me n  ha r senare  förkommit.  
Den beskrivs av Forss lund som en "gammal grott tillyxad träkubbe" . 14 
Nummertavlor  
Vid visitationen  1749 beslöts att psalmsiffror av bleckplåt skulle inkö- 
pas , "emedan the åldrige e ij  kunna se the  numrer, som  nu med krita  
upritade  warda" .  Å ret därpå inköptes 60 "Numror" från Stj ärnsund ,  
och Kattl ars Anders Matsson från  Vika i Mora fick  betalt " för 2"0  
Taflor at sättia Numrorne på".  Dessa finn s ännu i behåll och beskrivs  
i samband med  den  nuvarande kyrkan .  
Nattvardskärl  
Å r 1621  (inv.) fanns e n kalk av silver, "Huijt medh een förgylt ringh  
medh", e n  likaledes " Huijth"  pate n  samt en  tennflaska  om ett stop.  
En ny ka lk  a nskaffades  1630 , till  vilke n de n gamla  kalken och patene n  
togs .  Denna kalk finns ännu bevarad och beskrivs i samband med den  
nuvarande  kyrkan .  Å r  1631  (in v.)  finns  " intet"  pate n.  Oblataske n  
uppges vara  av  trä .  Vidare  nämns "Steen  kruus e tt  gifuit  aff Pastari s  
hustru  Anno 1626".  I 1642 års  inve ntarium  har "een  hwijt"  pate n till- 
kommit.  De n  var de kore rad med e tt graverat la mm med korsfana i  
bottne n samt e tt  ringkors  på brädden ;  undertill fanns initialerna J :S:  
(inv.  1749).  Å r 1682 (inv .)  upptas vidare e n lite n te nnkanna med pip  
samt  "Een  gammal  och  söndrigh  Sochnebodzask:  dher  uti  Een  gam- 
mal  ka lck  af Teen Een lijten  flaska  af Teen" . Stenkruset uppges vara  
blått.  Vid visitationen följande år framvisades de n gamla socke nbuds- 
kalken , "mycket yncke ligh  utan  Pa te n", och de t bes löts att e tt nytt  
sockenbudstyg skulle anskaffas . D e n nya socke nbudskalken och pate- 
nen - ä nnu bevarade  och beskrivna i samband med  den nuva rande  
kyrkan  - levererades  1684  tillsammans  med  en  te nnflaska  och  e n  
oblatask av bleck . Å r  1691 tillkom e n ny  vinkanna av silver , ännu i  
behåll och beskriven i samband med  den nuvarande kyrkan . Å r  1695  
(in v.)  omtalas e tt  "hå llands  Krus med tennlock" , troligen  ide ntiskt  
med det  tidigare  nämnda stenkruset.  Enligt räkenskaperna 1712-1713  
utbetalades för  en "Tee nskåhl  att tappa up w j n  ut j" . En  ny oblatask  
beställdes  1717  och  levere rades  följande  år.  Den  finns  kvar  och  
331  
M ORA . 2 
beskri vs  i samband me d de n  nuvara nde kyrka n . Å r 1734 ( räk .) inköp- 
tes e tt te nnsto p av te nngjuta re n E ri c Andersson Be rg 15 i Falun , till  vil- 
ket  den  1682  nämnda  kannan  med  pip  anvä ndes.  Å r  1737  (räk.)  
o mgjo rdes de n gamla  tennflaskan o m  e tt stop till  e n  ny te nnkann a  av  
te nngjutare n  Lars Nilsson  H edm an 16 i Falun .  E n  ny vinkanna  tillko m  
1758.  De n finn s kvar  och beskrivs nedan i samband med de n  nuva- 
rande  kyrkan . Samma år o mgjordes te nnskå le n a tt tappa vin i. E n ny  
paten  tillkom  1789 , .varvid de n  gamla a nvändes.  De n ä r  beva rad och  
beskrivs neda n i samband med de n  nuvarande kyrkan.  Å r 1815 ( inv.)  
så ldes samtliga te nnkärl  samt de t ho ll ändska  kruset.  
Brudkronor  
Å r  1642 ( inv.) sa kn ades brudsilver.  E nligt räke nskapern a  utbe ta lades  
1664 " För een Kra nss af pas to re kiö pt' '. l o ktober 1680 skrive r kyrko- 
he rde  Andreas  Olai  He lle nius 17 till  domkapitle t  och  omtalar  a tt  
kyrkan  äge r  två  " brude  Kransar" ,  " Hwilka  begge  Krantsa r ,  tillijka  
pigebruda r pl äga bruka, me n fö rnedrade quinnespersone r allenast een  
Kra nts af dhem " mot en lite n avgift till  kyrka n . Dessa kra nsar ä r dock  
"alt  för  tunga  å th  swaga  hufwude n"  och  blir  d ärfö r  inte  använda ,  
e ft e rsom  folket  vant sig vid e n  " pärle kron a  som  Salig  Pastor min a nte- 
cessor e g de " .  
Kyrko he rden vill  därför sä lja de m och anvä nda pe nga rna  till e n vin- 
kann a av silver.  H an tycks dock e ndast ha få tt sä lj a den e na. efte rsom  
e n  brudkra ns  upptas i  1695 å rs inve ntarium .  De nna  beskrivs närmare  
i 1749 å rs inve ntarium : " E n  Brud Kra ntz med 9 förgyllta  Kro no r med  
sin a  tillhö riga  lö f,  5  på  hwa rte ra  Kronan ,  undantaga ndes  e tt  l ö f. 
som  ä r  bortta , Sto men  på  hwilcka  dessa  Kro nor äro fasthäfttade är  
öfwe r  klädd med e n  Silfwer Galon, jemte e tt  Silfwer snö re.  Dito 2""  
Sillfwerspänjer  med  öglor.  hwarm ed  sie lfwa  Krantzen  blifwit  ige n  
häftt ad , wäger ungefär 60 lo d ...  Kyrko he rde n  begärde vid visitationen  
samm a å r att få  sä lj a  kransen och gö ra ytte rliga re e n  vinkanna, vilket  
präsul  (visitator)  beviljade,  " bärandes  likwä l  Herr  Kyrkoherde n  så  
acco rde ra med  Guldsmeden. som  ko mmer a t gö ra ka nna n. atthe n på  
Brud-Crantzen befinteliga förgyllningen  ko mme r kyrkan til  goda. som  
ock at the n på be mälte  C rantz warande silfwergalon blifwer urbränd.  
så at  Kyrkan af the n  samma äfwe n kan hafwa någon nytt a" .  Detta  
skedde  1758.  
Ljusredskap  
l  162 1 å rs inve ntarium upptas "Järnsta ka  ee n medh - 4 pijpo r" samt  
"Staka  aff trä  medh - 4 jernpijpor tillrådd " . Å r  1672  (räk.) inköptes  
e n  sexarmad  mäss ings ljuskrona  samt  två  små  mäss ings ljuspl å ta r  på  
prediksto le n .  Ljuskronan  finns  ä nnu  kvar  i  o mändrat  skick  och  
beskrivs i samband med  den nuva rande  kyrka n . Å r  1695 (inv .) o mta- 
las "En  mässings  arm på  prädiksto le n med  2  pipor gifwen i  Testa- 
me nte  ut af Salig  Herr  Mathi ::e  Ol a vi t x arfwinga r".  
År  171 5 (räk.) inköptes e n  talva rm ad  mäss ings ljuskrona  av e n " un- 
332  
'KYRKOR OCH KAPELL . 
dan  Fienden flychtadt Fru i Fahlun".  Enligt 1718 års visitationsproto- 
koll  kom  denna  fru  från  Livland.  Kronan  är  bevarad  och  beskrivs  
nedan  i  samband  med  den  nuvarande  kyrkan.  Enligt  räkenskaperna  
1724-1725  utbetalas  för  en  järnljusarm  och  1729-1730  för  "2"e  stora  
lius-stakar af Tenn, som stå på Altaret".  År 1736 (in v.)  nämns "Fyra  
stycken  pipor i wäggarne slagne,  af en gammal staka tagne".  Enligt  
1757  års inventarium har tillkommit en ljusstake av trä med två pipor  
i sakristian.  År 1762 (in v.)  har ytterligare tillkommit två tennljussta- 
kar , skänkta av  kyrkoherde Johan Klingius 19 arvingar,  samt två  två- 
pipiga järnstakar under läktaren.  
I  1814  års  inventarium  omtalas  att  den  tvåarmade  mässingsljusar- 
men  använts  vid  den  sexarmade  ljuskronans  utökande ,  de  fyra  tenn- 
stakarna har använts till  nya tennstakars tillverkning, och de tvåpipiga  
järnstakarna och trästaken i sakristian  har sålts.  Vid visitationen 1849  
omtalas att en  tvåpipig ljusarm försvunnit  under reparationen  1837.  
Textilier  
Enligt  1621  års  inventarium  ägde  kyrkan  två  mässhakar ,  "een gama!,  
och  een  ny  aff  gyllenne  duuk ,  blommerat  på  gol  botn".  Den  sist- 
nämnda finns  ännu kvar och beskrivs i samband med den nuvarande  
kyrkan . Vidare fanns två "Messeserker", ett "Humeral"20 ,  " Korpora- 
ler  tu ,  ett  af  Silke  förärat,  aff  Pastaris  Hustru  [Gölin  Nilsdotter  (d.  
1653)],  thet  andra  aff  Lärefft  gifuet  till  Kyrkian  Anno  1622",  ett  
" Åklädhe" som altarkläde, ett antependium, en "List"  av grönt silke ,  
ett  "Örnegå t",  två  handkläden , en  "Bordduk aff Nye  tillrådd  Anno  
1622", en  brudpäll  "eller täken  medh  inwäfuin gulltrå" samt en "Lijk- 
pell "  av  svart "halfängersk" 21 . Vidare  omtalas "Dalmatiker blomme- 
radt på gå ål bothn".  År 1624 (in v.) har ett nytt rött altarkläde tillkom- 
mit.  Det  uppges  1628  (in v.)  vara  försett  med  "vitt  Antependia grönt  
silcke,  förährat  a  coniugo pastoris"  (pastors  hustru).  Den äldre mäss- 
haken sägs samtidigt vara "grön af Säternij "22 .  År 1642 (inv.) har till- 
kommit en likpäll  av  "Engerskt gifuin  af relicta  pastaris Anno 1640" ,  
alltså  donerad  av  pastors  änka.  Enligt  räkenskaperna  utbetalas  1680  
för "dwalsk23  6 alnar till  den gambia mässhakan".  År 1682 (inv.) har  
tillkommit  en  ny  mässhake av  röd  sammet med  kors  av  silverspetsar.  
Altarets  klädsel  beskrivs  nu  på följande sätt:  "(l) Medh  rödt klädhe .  
(2) dher utan på  framman till  klädt medh grott Slessingh24 omsärnat  
medh  knyttningh .  (3)  framman  på  altaret  bruunt  plyys  medh  gletter  
bandh kringh om (4)  åfwan  på altaret, Ett litet hyende (5)  Kringh om  
duken groft dräll  gammal. "  Hyendet på altaret sägs 1695  (in v.)  vara  
av  "gullskin ".  År  1706  ( räk.)  har  man  "Till  at  Zijra  och  förbättra  
Mässhakarne  Kiöpt  wijd  Falun  silfwergalloner  och  under  gemenare  
band" . Åren 1708-1709 (r ä k.) inköptes nytt rött kläde till ett antepen- 
dium jämte " Kalmink"25  och oäkta guldgaloner till dess  prydnad . En  
ny  kalkduk  tillkom  1726.  Den  är  fortfarande  i  behåll  och  beskrivs  i  
samband med den  nuvarande kyrkan.  I 1736 års  inventarium uppges  
den  äldsta  mässhaken  vara  "uthgammal  af  blommera t  tyg  söndrig".  
333  
MOR A . 2 
Vidare  har bland annat tillkommit "Ett Bo rdtäcke på Sacristi e Bordet  
af Wästgiöte tyg  med glitter uti  wäfwit", samt en ny  brudpäll  av  fl a- 
ne ll . År 1749 (inv.) beskri vs  det  1708- 1709 tillkomna antependie t  
sålunda:  "E tt antependi um af  plys med en  oächta sil fwe r  Galo n samt  
en Spe tz  innan fö re och 7 ylle  Wippen i Kanten , detta antependium är  
ganska  stackot."  U nder  och  nedanfö r  detta  antependium  fa nns  rött  
kläde.  E n  "Spögubbrock" av grovt kl äde  med röda slag och mässings- 
knappa r anskaffades 175 1 (räk .)  och en  bordduk av gult västgötatyg  
1754  (räk .).  Vid  visitatio nen  1764  ansågs  att  den  äldsta  mässhaken  
borde  bortsä lj as.  Däremot  borde  man  bevara  "den  ännu  befinte liga  
duken e lle r fa nan , hwarpå Frä lsa ren på  Korse t finnes afm ålad" samt  
med  "gammal munkskri ft".  H ärmed to rde  avses en  ti d igare  i inventa- 
rie rna ej omnämnd se nmede ltida processionsfana.  Å r 1773 inköptes  
en ny röd sammetsmässhake som ännu finns beva rad och beskrivs  i  
samband  med  den nuva rande kyrkan . T re  år senare  lät man  "swarta  
den  gamla  uhrbleknade  röda  SilkesPiysMässhake n".  Bland  textili er  
som  i 18 14 års inventarium  uppges vara förså lda märks det reda n  1621  
(inv.)  nämnda earpo rale t (kalkduken)  med silkebroderier och ante- 
pend iet från 1707-1708.  Hyende t av "guulskin " e ller gyllenläder sägs  
nu  vara  obruk bart.  D en  svärtade  mässhaken  och  den  tidigast  1736  
nämnda brudpällen  fa nns kvar ännu  1919 men  har senare  för kommit.  
Brudpällen sägs av  Gerda Boethius (snabbinv.  1919) va ra av gult  och  
rött yll e  i "munkabä lte" . Längd  182 cm ,  bredd 64 cm.  
Kollektredskap  
Å r 1682  (inv.) omta las "Een Ii j ten gammall  hååff e ll e r pungh".  Denna  
sägs  1697  (inv.)  vara "förnött".  E n ny håv inköptes  1706 och yt terli- 
gare en tillkom något senare.  De är fo rtfa rande bevarade och beskri vs  
i anslutning till  den  nuvarande  kyrkan .  
Böcker  
Å r  162 1 (i nv .)  ägde  kyrkan en  ny bibel, " H andbööker , en ga mat en  
ny", "Psalmbööker  een gama l.  [Senare till agt :] Ä n en tilkiöpt A nno  
1625", en  ky rkoordning samt en sångbok , tryckt  i Uppsa la . I  1695  års  
inventarium omta las bl. a.  en psalmbok i o ktavfo rmat , tryckt i Li.ibeck  
1622, 26  samt två gamla och sönd riga, den ena  tryckt  i U ppsala  162 1,27  
den andra tillsammans med svenska mässan tryckt i Stockholm  1637. 2~ 
E n sena re  tillskrift upplyser om  att  de båda sistnämnda är bo rta.  I 
1736  års  inventarium  omta las  en  handbok  frå n  1537 , 2 ~ vilken  man  
1749 (in v.) beskrive r som "allde les fö rlorad" och vill  avskriva . Väse nt- 
liga dela r av den gamla kyrkans bokbestånd finn s kva r  och beskrivs  i  
samband  med den  nuvarande  kyrkan .  
Möbler  
I  1642 års inventarium omtalas två  kisto r , en utan lås i sa kri sti an , samt  
en liten med lås fö r kyrkans  penningar.  Å r 1695  (in v.)  fa nns i kyrkan  
fö lj ande möbler:  "En Kista  gammal med 3 lås.  E n dito  fö r de  fa tt igas  
334  
KYRKOR OCH KAPELL 
Fig. 6.  Ven jan,  1796 års kyrka, situa- 
tionsplan , skala l :2 000.  Uppmätning  
av S.H.  Wraner 1915.  
~+· 

~~ 
medel , mindre med 2 lås.  Noch en dito än mindre, utan lås, skrasslig.  
Et h alfskåp åt wäggen med dör utan lås ."  Enligt räkenskaperna 1713- 
1714  utbetalas  till  snickaren  Hans  Ersson  från  Mora  för  ett stort  nytt  
skåp, till  smeden Nils Larsson för gångjärn och till  Nisbil  Eric för lås.  
Enligt  räkenskaperna  1722-1723  inköptes en  karmstol  och  1728- 1729  
ytterligare e n , båda till  sakristian.  Dessa stolar och skåpet målades av  
Olof Lax enligt räkenskaperna  1731-1732 .  Länsmans Mats Andersson  
(1680-1735)  från  Städia  få r  betalt för  en  "Piichtpall"  enligt  räkenska- 
perna  1726--1727.  I  1736  års  inventarium  omtalas  vidare  Ett  nytt  
ovalt Bord med foot "  samt två "Brudstohlar", vilka  1757  (inv.)  upp- 
ges vara långa. En av dessa fanns  kvar ännu 1919 (inv.).  Vidare fanns  
fyra  små pallar:  en vid  altaret, en vid  funten.  en i sakristian samt en i  
vapenhuset  för  " Kyrkjogångs  Hustrorna".  Av  1814  års  inventarium  
framgår  att en ny kassakista inköptes 1785.  En annan kista hade stått  
i  källaren  och  blivit  förstörd  och  e n  liten  kista  hade  blivit  stulen  och  
återfunnen i sönderslaget skick.  Borde t  och de båda karmstolarna är  
bevarade och  beskrivs i anslutning till  den nuvarande  kyrkan.  
Tavlor  
l  1735  års  inventarium  upptas  fem  s.k.  Hedengrans-tavlor-' 0 •  av  vilka  
två  ännu är kvar och beskrivs i samband med den nuvarande  kyrkan.  
I  1773  års  prostetingsprotokoll  omtalas  att  Gustav  lll:s  tal  vid  riks- 
dagarna  1771  och  1772  i  "svartade  träramar".  nu  satts  upp  ovanför  
sakristiedörren.  I  1814  års  inve ntarium  omtalas  dock  att  de  kungliga  
talen  i  samband  med  den  nya  kyrkans  byggande  blivit  insatta  i  
materialboden och "förderfwade" av  råttor.  
Övriga  inventarier  
Enligt  1631  års  inventarium  låg  "een  liten  ulzhudh"  som  fotkläd e  
framför  altaret.  Den  ersattes  1688  (räk.)  med  en  björnhud.  År  168-+  
335  
MORA . 2 
Fig.  7. Venjan ,  1796  års  kyrka ,  plan  
samt sektioner, skala 1:300.  Uppmät- 
ning av S. H.  Wrant!r 1915.  
l 

336  
22  
KYRKOR OCH  KAPELL.  
Sektion mot öster  
(räk.)  utbetalas  för  "trääbössan"  - tydligen  fattigbössan  - samt  
"iärnbandet dher på".  Av 1735  års inventarium framgår att en spegel  
med glasram anskaffats till sakristian 1728 enligt 1830 års inventarium .  
Till  spögubbens  mundering  hörde  enligt  1757  års  inventarium  "Ett  
Spö af Rör med en rosig glasknapp upp i ändan" samt en karbas.  De  
fanns  kvar  ännu  1849  (inv .) .  En  straffstock  anskaffades  1785  (inv.  
1830).  
Klockor  
När Gustav Vasa 1531  inkrävde kloekskatten fanns av allt att döma en  
liten  klocka , för vilken fogden Jöns Lund inkrävde tre mark i lösen . 31  
Efter att  Venjan  blivit  egen  församling  1607  sägs  Karl  IX  ha  skänkt  
två  skeppund  koppar  till  en  ny  klocka Y År  1621  (in v.)  fanns  två  
klockor i stapeln och  en "liten  innan  i Kyrkian".  Storklockan omgöts  
1628  och  bar enligt  Hlilphers följande  inskrift i "Munckstyl" : " Kom  
barn jag will  lära eder Guds fruchtan.  Anno MDCXX, Israel Andre<e  
Kyrkjoherde" .33  Hi.ilphers  synes  ej  ha  observerat  den  avslutande  
romerska åttan i årtalet.  Klockan spräcktes vid kungsringningen  efter  
Gustav III  1792  (inv.  1830) ,  men  fortsatte  att användas.  Den repare- 
rades  av  gördelmakaren  Sven  Arvidsson  1853  (räk.).  Troligen  gäller  
åtgärden  endast  de  läderremmar,  som  kläpparna vid  denna tidpunkt  
var upphängda i.  Klockanomgöts 1864. Lillklockanomgöts 1648.  Den  
finns  fortfarande  kvar  och  beskrivs  i  samband  med  den  nuvarande  
kyrkan. Den lilla  klockan "på hwalfwet" inne i kyrkan torde ha hängt  
kvar  till  kyrkans  rivning.  Den  omnämns  1814  (inv.).  Vid  en socken- 
stämma i april  1829  beslöts  att den lilla  klocka,  som  tillhörde  kyrkan  
men  som  i  flera  år  använts  som  dagsverksklocka  vid  Johannisholms  
337  
MORA .  2  
bruk , nu skulle återfordras för att användas vid  den  kommande  repa- 
rationen.  Så  tycks ha  skett, eftersom klockan nämns ännu i 1853 års  
inventarium , men den omtalas inte vidare och det är sannolikt att den  
återgått till  att fungera som vällingklocka vid  Johannisholm eller - 
vilket är troligare- smälts ner i samband med storklockans omgjut- 
ning 1864.  
1796  ÅRS  KYRKA  
Den kyrka som uppfördes 1796 ingår ännu till stora delar i den nuvaran- 
des  stomme.  Kyrkobyggnaden  skiljer  sig  emellertid  i  sitt  nuvarande  
skick i så hög grad från  sin  föregångare  att den  bör be traktas som en  
338  
Fig.  8.  Venjan , 1796 års kyrka, exle- 
riör från  nordös1.  Fo10:  Bena Hall- 
gren  omkring  ! 910  (Mora  Bygdear- 
ki v).  
K Y RK O R OC H K A PELL . 
Fig.  9.  Venjan , 1796 års kyrka , exle- 
riör f rån sydös1.  Fo 10: A xel Boelhius  
1915. 
helt  ny ky rka .  1796 års kyrka och dess fas ta  inredning kommer därfö r  
att  beskrivas separat , medan samtl iga  inventari er beskrivs  i samband  
med den  nuvarande  kyrkan.  
Kyrkobyggnaden  
Kyrkan  (fig.  6-11 ) bestod av e tt  rek tangulärt timrat långhus med ett  
krafti gt  torn  mitt  på  norra  långväggen och en motsvarande  utbyggnad ,  
ursprungligen sakri sti a , i söder , allt  uppfö rt  1796 . Å r 1855 uppfö rdes  
en smalare och lägre , tresid igt avs lutad sakri sti a i öster.  Kyrkan vilade  
på en  murad stengrund som spritputsades 1855.  Väggarna va r  sedan  
1839  klädda med  tj ock  handkluven furuspån ,  1855  års sakristia  med  
tunnare  spån ,  pålagda  1877  (räk .).  På  spånklädseln  från  1839  fanns,  
förutom detta årtal, även åtskilliga bomärken  (G . Boethius,  koncept  
SvK) . Långhusväggarna fick stadga av spånklädda stockpilastrar.  Kyr- 
kan  var  rödfä rgad  med svarttjärade vindskidor samt vitmålade dörr- 
och fö nste rsnicke rier.  Ursprungligen stod  timret bart  och var rödfär- 
gat.  Å r  1799 (st. pro t. ) nämns att kyrkan nästfö lj ande vå r skall  kläs  
med  bräder , men det ä r  osäkert om detta ge nomfördes .  
Kyrkan hade  ursprungligen fy ra  ingångar:  i öste r , i väste r och i norr  
samt e n mindre  ingång, en  dubbel " Lönndörr" (inv.  1814) , i sakri- 
sti ans västfasad.  När den nya sakristian i öste r tillkom 1855 försvann  
den östra ingången och  ingången  till  den ga mla sakri sti an sattes igen.  
Ingångarna  var  rakslutna  med  vitmålade  foder  och  en  svarttj ärad  
spånkl ädd  täckli st  över  samt  hade  gulmålade  snedpanelade  dub- 
beldörrar.  På  norra ingångens lås fanns initiale rna O PS och POS samt  
årtalet 1826  (G. Boethius,  koncept SvK) . T ill ingångarna i väste r och  
norr  ledde  sandstenstrappor ;  enligt  G.  Boethius  (koncept  Sv K)  var  
årtale t  1844 inhugget  på  den västra .  Mellan  torne t  och  kyrkorummet  
fan ns e tt  par spegeldörrar  och mellan  kyrkorummet  och sakri stian - 
339  
MO RA . 2 
Fig . JO.  Ven jan ,  1796 års kyrka , ex re- 
riör  från  ösrer. Fora:  Axel  Boerhius  
1915. 
fl ankerande altare t - två enkl a gulmålade spegeldörrar , samtliga rak- 
slutna .  
Långhuset  hade  fyra  fö nste r  i söder och  fy ra  i norr , samtliga  rak- 
slutna och  ursprungliga , samt ett  rundbågigt i västgaveln , tro lige n fr ån  
1855.  Den f .d . sakri sti an i söder hade två fönster i söder och 1855 års  
sakristia i öste r hade  tre: i öste r .  sydöst  och nordöst.  Ovanfö r den  
norra  ingången  i to rne t  fanns ett  lite t  fö nster.  Samtliga dessa  fö nste r  
var  rakslutna . Fönstren  hade  vitmålade spröjsa r och foder samt spån- 
klädda och tj ärade täcklister i likhe t  med ingånga rna.  De  invändiga  
fodren va r  profilerade .  U rsprungligen va r  fö nstren  blyinfattade ; nytt  
spröj sverk av  trä tillkom  1875  (st.prot .).  
Tornets övre  delar va r  uppförda  av  bräder  på stomme  av  resvirke.  
Det  var i likhet  med  kyrkan i övrigt spånklätt  och förse tt  med två  
svarttj ärade horisontella  li ste r , en ungefä r i  nivå med långhuse ts tak- 
fall  och en strax ovanför ljudgluggarna.  Fyra ljudgluggar fanns , en i  
va rj e  väderstreck.  De  var  ursprungligen  rakslutna  men  när  tornet  
spånkläddes  1839  gavs  de  ett  rundbågigt  utseende  samtidigt  som  de  
försågs med två flankerande blindgluggar på varje sida.  Luckorn a va r  
svarttj ä rade. Tornet kröntes av en spåntäckt huv med låga takfa ll  och  
en vitmålad lante rnin med  rundbågiga öppningar.  Dessa va r ursprung- 
ligen öppna men försågs  tro lige n 1839 med glasfönste r.  Öve rst på lan- 
terninen  satt  ett  gulmålat  kors.  
Inne i torne t var de bilade timmerväggarna bara.  I det nordvästra  
hörnet ledde stegliknande trappor upp till to rne ts övre de lar.  Som fö r- 
ankring för  klockstolarna tj änade  två  knuttimrade stenkistor i öster  
och väste r.  De härstammade från 1837. vilke t å rtal jämte fl e ra andra  
340  
KYRKOR OCH  KAP ELL  . ..  
Fig.  Il . Ven jan , 1796 års kyrka, ex te- 
riör f rån väster.  Foto: Axel Boethius  
1915.  
senare  samt  bomärken  var  inristade  i  dem  (G.  Boe thius ,  koncept  
Sv K) .  
Sakristian  va r  ursprungligen  inrymd  i den södra utbyggnaden .  De n  
hade platt trätak med profile rad taklist . E nligt 1814 å rs inventarium var  
väggarna klädda med påklistrat papper och interiöre n vitlimmad , var- 
jämte e n spis av murat  tegel fanns i sydöstra hörnet.  E n  ny sakri sti a i  
öster uppfö rdes 1855.  De n var tresidigt avslutad i öste r.  Invändigt hade  
den plat t träta k , innerväggarna var pappersklistrade - år 1874  (räk.)  
Fig.  12.  Venjan ,  1796  års kyrka,  sak- 
ristian.  Interiör  mot  nordväst.  Foto:  
Axel Boethius 1915.  
341  
MORA . 2 
uppsattes spännpapp- och hela interiören vitlimmad.  En stor öppen 	 Fig.  13.  Venjan , 1796 års kyrka, inte- 
riör mot nordväst. Foto: Axel Boethi-spis av  putsat och vitkalkat tegel  (fig .  12)  stod vid  västväggen .  
us  1915.  
Kyrkan  täcktes ursprungligen  av  ett  brute t och valmat spåntak. Då  
detta var av  en  mycket  bristfällig  konstruktion  (se  nedan)  ersattes det  
1837  av  ett  spånklätt sadeltak  med  valmade gavelspe tsar.  medan den  
f.d . sakristian i söder , som tidigare  haft e tt valmat sadeltak , försågs  
med  ett  nytt  lågt  sadeltak.  Även  1855  års  sakristia  hade  spånklätt  
sadeltak .  
Under långhuse ts  nordöstra hörn fanns en  källare av sandsten med  
hällar som  tak , vilken  nåddes genom en lucka  i kyrkgolvet.  Möjligen  
var detta samma källare som  den  under gamla kyrkans sakristia , vil- 
ken  då  alltså skulle  ha legat  under den nuvarande  kyrkans  nordöstra  
långhushörn . Denna källare rasade in 1849  (in v.) och blev obrukbar.  
Interiör  
Kyrkorummet (fig.  13-16) täcktes av ett vitlimmat trätunnvalv,  avskilt  
från  väggarna  genom  en  profilerad  och  gråmålad  taklist.  Tunnvalvet  ---...____  
måste ursprungligen  ha haft valmade gavlar , vilka dock ombyggdes till  
rakslutna 1837 . Väggarna var klädda med påklistrat papper , utom öst- 
väggen , som efter 1855  på ömse sidor om altaruppsatsen hade stående  
panel ,  och  var  vitlimmade.  Långhusväggarna  uppdelades  av  brädin- 
klädda gråmålade  pilastrar ,  motsvarande dem  på utsidan.  Pilastrarna  
342  
KYRKO R OCH K APE LL . 
Fig.  14. Venjan , 1796 års kyrka, inte- 
riör mot sydväst. Foto: Axel Boethius  
/ 9 / 5.  
var  nedtill  marmorerade  och  uppbar  förgyllda  profile rade  kapitäl,  
uppgående i takli sten (G . Boethius, koncept SvK).  Dessa pilastrar till- 
kom  1837.  
Alta ret  var  ursprungligen  place rat  mitt  på södra  långväggen, men  
fl yttades  1855  till  östgaveln . Därvid  upptogs en  bred rundbåge,  upp- 
buren av kannele rade  poste r , till  den  f. d.  sakri sti an , som alltså  fi ck  
karaktä r av e tt slags sida kape ll  (fi g.  16).  
Golven va r ursprunglige n av kluvna stockar.  I samband med alta- 
re ts  fl yttning  1855 omlades golve t  i kyrkorummets östra  del och  kor- 
golve t  höjdes tre  trappsteg.  
KYRKANS  BYGGNADSHISTORIA  1796-1915  
Vid 1700-talets slut var den ga mla kyrkan - som ovan sagts - 
mindre gott skick och  under alla omständighete r för  trång . Den ener- 
giske  kyrkoherden Johan Leufqvist lyckades vid  kyrkostämm an den  
12 o ktober 1793 öve rtyga socknemännen - med  undantag fö r På ts  
Olof Ersson (1735- 1811) i  Stutt- om att  en ny kyrka av  trä skulle  
uppfö ras  med  hj älp  av  de ras  dagsve rken  men  utan  att  de  skulle  
behöva belastas med penningutgifte r.  I februari  1794 skrev Leufqvist  
till Öve rintendentsämbete t  och anhöll  om ritninga r:  "Wår Dessein är  
at  bygga  henne owal: dock så,  at wästra Slutningen skal utgöra Sac- 
343  
M O R A . 2 
n st1 an  hwa röfwe r To rnet fö r  Klockan  och U hr bö r  uppdragas.  He la  
Kyrkans  yttra  längd  bö r  wara  Femtio  (50)  alnar.  Om  til  äfwentyrs  
wästra  O vale n , som  geno m skilj ewägg utgör Sacristi an , blir 9  alnar så  
blir Kyrkans  inre längd  41 . Bredden blir i sin p ropo rtio n efter A rche- 
tecture ns Regle r.  Längs e fte r Kyrkan blir e n  gång  och e n Ko rsgång  
med 2 dö rrar en til no rr och e n til  söder[ . . . ] ... 3~ Breve t  antyder  att  
Le ufqvist - e huru inte sä rskilt för troge n med  arkite kturtermino logi  
- hade vi ssa bestämda uppfattninga r o m  hur kyrkan skull e se ut.  Han  
va r  he lle r  inte  bunde n  till  ko nventio ne ll a  tänkesätt  be träffa nde  alta- 
re ts  och  sakri sti ans  place ring .  
U nde r vå ren  1794 utarbe tades två fö rslag till  ny kyrka av arkite kte n  
Pehr Wilhe lm Palmroth3:;,  båda strä ngt nykl assicisti ska.  A lte rnativ  l  
( fig .  17)  utvisar e n långhuskyrka  med  lante rninprytt  to rn i e na ä nde n  
och valmat tak i andra .  Altare t ä r p lace ra t i samma ände som  to rne t.  
i va rs bo tte nvåning sakri sti an är  inrymd.  Mitt på kyrko rummets e na  
långsida  ä r  prediksto len place rad  och  mitt fö r de nna . på  andra  lång- 
sidan , finns kyrkans huvudingång.  A lte rnativ 2 (fig.  18) har to rne t och 
a ltare  samt  prediksto l  placerade  mitt  på  e na  långvägge n.  mitt  för  
huvudingången  på  andra  långvägge n .  Ingånga r  finns även  i båda  ko rt- 
344  
Fig.  15.  Venjan.  1796 års kyrka.  inre- 
riör  m or ösrer.  Foror  rager omkring  
/ 9/ 0  (Dalarnas museum) .  
KYRKO R OC H K APE LL . 
Fig.  / 6.  Venjan ,  1796  års kyrka , inle- 
riör mot söder.  Foto:  Axel Boethius  
1915.  
ända rna  och i tornet , där äve n sakri sti an  här är  inrymd . Långhuset  
täcks av e tt  valmat , ganska  lågt  sade ltak .  
Av denn a o ri gine lla kyrktyp ,  som här fö retes i sin  mest utvecklade  
fo rm  i och  med  alt arets place ring mitt på e n långvägg, finn s ytte rligare  
e n  re presentant  i  D alarna ,  nämligen  Bjursås  kyrka ,  vilke n  med  till  
visshe t grä nsande sanno likhe t också ä r  ett ve rk av Palmro th . 36  Alte r- 
nativ 2 få r ses som e n starkt fö re nklad , till  trämate riale t anpassad ve r- 
sion  av  Bjursås  kyrka;  man  kan  fö r  övrigt  i de  båda fö rslagen  lägga  
märke till  to rnens sto ra  övere nsstä mmelse med to rnet i Bjursås. Fle ra  
kyrkor  av  samma  typ  finns  bl. a.  i  Hälsingland  - t. ex .  Re ngsjö ,  
Norrbo och Skog - samt i övre Norrl and , t. ex. Ö ve rluleå.  
Vid  socke nstämman de n  18  maj  1794  uppvisades de  båda a lternati- 
ven  fö r  de  samlade  socknemä nnen .  D essa ,  "såsom  icke  Kännare  af  
Byggningskonste n öfwe rl e mnade  wale t d ära f till Pasto r , som därutin- 
nan me ra insigt ägde" . Kyrkoherde  Leufqvist , "nögd med detta fö r- 
troende",  åtog sig gärna  detta  samt  lovade  att rådfråga andra  kä nna- 
re , fö r att seda n valet gjo rts söka Kungl.  Maj :ts stadfäste lse på rit- 
ningen .  Detta  resulterade  i a tt alternativ 2 valdes och ritningen fast- 
ställdes  av  Kungl.  Maj :t  den  14  augusti  samma  år.  
345  
MORA . 2 
Fig.  17.  Förslag till ny kyrka i Venjan  
av  Pehr Wilhelm  Palmroth  1794, al- 
ternativ l . (Venjan.  KyA.)  
~+--=-·---r----=----·-·'  
När  Leufqvist  vid  sockenstämman  den  28  september  frågade  för- 
samlingen  när den ville påbörja kyrkbygget och  om det skulle  kunn a  
genomföras  på  ett,  två  eller tre  år ,  hade  motståndet emellertid växt.  
Flera av  socknens "mäst  wälmående  män"  svarade  nu att  kyrkbygge t  
var onödigt och allt för betungande för socknen.  Leufqvist replikerade  
att det inte  längre  var frågan om att  bygga e lle r att inte  bygga,  efter- 
som  frågan  avgjorts  ett  år  tidigare,  vilket  protokollen  omvittnade.  
Eftersom  han  dessutom  personligen  hade  anskaffat  såväl  ritningar  
som  Kungl.  Maj:ts stadfästelse ville  han  inte  " blifwa  såsom  en  April- 
lögnare ansedd", vilket skulle  kunna vara vådligt.  Mårts Nils Nilsson  
(1738-1807) i Västbygge äskade uppskov med bygget  några år till  dess  
att  "socknemänen  kunde  hämta  styrka ,  att  detta  wärk  företaga".  
Leufqvist  föreslog  då  att  material  skulle  insamlas  1796  och  1797  och  
346  
KYRKOR OCH KAPELL . 
Fig.  / 8.  Förslag till ny kyrka i Venjan  
av  Pehr  Wilhelm  Palmroth  1794,  al- 
ternati v 2.  (Stockholm . RA . Ö /Ä .) 
[ __.  J 

L  J 

stomme n  resas  våren  1798,  och  framlade  även  e n  kalkyl  på  hur  
mycke t virke som  behövdes.  Flera av de  församlade pro teste rade där- 
vid  och  sade att de n  gamla  kyrkan gott  kunde stå  kvar nu som förr  
och att man skulle gå till kungs för a tt slippa nybygge t.  Under sådant  
tal  avlägsnade sig samtliga uta n att något  beslut fa tta ts , "hwilke t  För- 
samlingen  til  föga  heder  länder".  
Kyrkoherden lät  nu frågan vila  till  stämman  den 28 mars  1796 , då  
ha n  yrkade  på  bygge ts  omede lba ra  igångsättande.  Han  framhöll  att  
de t föregåe nde å rets skörd  varit  den rikaste i mannaminne och att sjö- 
och  skogsföret  nu  var mycket  lämpligt för  byggnadsmate ri ale ts fram- 
skaffande:  "Skapare n  och  nature n  syntes  likasom  fö re na  sitt  wälgö- 
rande och med samfä lte röste r ropa til  Församlingen at fullbo rda et  
wärk , som länder Himlamajestäte t til  äro och Församlingen til  nytta  
347 
 
M O RA . 2 
och  fromma. "  Ge nast  frånsade  sig  fl era  av  de  mest  fö rmögna  all  
befattning  med  kyrkbygget  och  reste n  av  fö rsamlingen  fö lj de  strax  
de ras  exempe l.  Kyrkohe rde n  genmälde  då  med  skärpa  att  de ras  
vägran  inte  kunde  hindra  genomfö randet  av  ett  beslut  de  sjä lva  
"o twunget" tagit , och att ha n hade  ma kt att tvinga de m med lagliga  
åtgä rde r ,  me n  att  han  blygdes  på deras vägnar ,  "emeda n  de t  skull e  
lända  he la  Församlingen til  e n outplåne lig skamfläck , att såsom  hästar  
och mulo r drifwas t il  e n ärofull pligt".  Han fö rklarade sig dock villig  
att sjä lv lå ta  uppbygga de n  nya  kyrkan på villko r att han  fi ck "de n  
wanliga  fö rmon at i tilkommande  tide r  Församlinge ns Pasto r tilsä tta.  
Ordfö rande  äskade  hä rpå  Församlingens  yttrande,  me n  de  swarade  
inte t  och gin go sina  färde" .  
Detta sista utspe l tycks ha va rit  effektivt.  Vid sockenstämman två  
vecko r sena re fö rkla rade  pasto r sig nöjd med att e rfo rde rligt  timme r  
nu  redan inom  e n åttadaga rspe riod  hade  körts fra m , samt att äve n de  
mest  motspänstiga  hade  de ltagit  i  arbe tet ,  "upmuntrade  af  den  
anstalt ,  som  Pastor  til  de tta  endamåls  winnande,  genom  utsocknes  
fo lk widtage t".  H an  undrade  nu om sockne männen  kunde skaffa fra m  
bräder, plank och spån , så a tt kyrkan  redan  under sommaren kunde  
komma unde r tak , e ll e r om de ville vänta till nästa år.  Nu va r eme l- 
le rtid verksamhete n  igångsa tt och sockne männe n fö rkla rade sig villiga  
att utnyttj a de t  goda fö re t till  att få  fram det resterande virket.  Kyr- 
kohe rde n  skulle  le ja e n skicklig byggmästa re och  kunniga timme rkar- 
lar ,  och  kronolänsmanne n  Mats  Venj a nde r  (1773-1824)  antogs  som  
mate ri alskrivare.  Efte rsom man fruktade att de n långa sydväggen med  
sina stora fönste r inte skulle  bli  till räckligt sta bil  beslö t man att bygga  
e n separat sakristi a i söder  mitt fö r to rnet.  Dettas bottenvåning skulle  
i stä lle t a nvändas som  bårhus och  redskapsbod.  
De n 27 maj påbörj ades grundläggningen  och de n  l  juni ned lades  
alla  myntsorter i specie  till  e n sammanlagd summa av 2  ri ksda ler 16  
skilling  i grunde n  (räk .).  Som  byggmästa re  hade  anlitats  Mur  O lof  
Nilsson-'7  från Malung och bland timme rkarl a r och snicka re  märktes  
fl e ra  ka rlar frå n Malung och Solle rön . A rbe te na fo rtskred snabbt : de n  
2 1 juli va r ta ket  pålagt och invigningen  kunde ske de n 30 o ktober.  
Pa lmroths ritning hade  dock ej  he lt  fö ljts,  på så sätt a tt  ta ket gjo rts  
brute t.  
Kyrkan va r emellertid inte fä rdig.  Valve t va r inte  uppför t och ny  
inredn ing hade ännu inte anskaffats.  I januari  1797 (st. pro t.) framvi- 
sades ritningar till altare  och prediksto l.  Vidare skull e rödfä rg , vitrioL  
krita  och lim  samt kalk  och tegel anskaffas.  Följ ande år rödfä rgades  
kyrkan  och valve t färdigställdes,  varefte r väggarna  kläddes med kar- 
duspappe r  och  vitlimmades .  A ltara no rdningen  uppsattes ;  de n  gula  
färg till  "R osse t målning" som  inköptes (rä k .) har säkerlige n samband  
med  dessa arbete n . Sannolikt  tillkom  nu också bänkinredninge n .  År  
1805 (st.pro t. )  putsades grunde n .  
De t  visade sig emelle rtid a tt de n nya kyrka n  trots sin  ungdom upp- 
visade fl e ra allvarliga tekniska briste r.  Vid en socke nstämma 182 1 kla- 
348  
KYRK O R  OC H  K APE L L .  
Fig. / 9.  Venjans  kyrka m ed omgiv- 
ningar från  söder  1799.  Akvarell  av  
Gustaf Wollenius.  (Srockh o/m .  RA .  
Ö /Ä.) 
.. 

gade  man främst på  taket ;  tro ts  fl e ra  reparationer höll  det inte tätt  
och  de t  droppade  öve r  alta ret  och  predikstolen .  Man  ansåg  att  det  
helst  borde  ri vas och ett nytt tak  uppfö ras , men  eftersom hela kyrkan  
på  grund  av  byggmästa rens  os kicklighet  ändå  var  så  då lig  tvivlade  
man på att de tta skulle  kunna va ra mödan värt.  Tanken att man efte r- 
hand skulle saml a  ihop  materi al till  en ny stenkyrka hade fr amförts,  
men stämman  tyckte  att de t  vore  fö rargligt  att  redan ge den  befintliga  
kyrkan  fö rlorad . Pastor fö reslog då att en skicklig byggmästare skulle  
tillkallas  fö r besiktning och  man beslöt att till fråga  inspe ktoren Pehr  
Forsgren3x vid  Ä lvdalens porfyrve rk  i detta ärende.  
Denne tycks emelle rtid inte  ha  kunnat åta sig uppdraget , utan i stäl- 
let  anl ände  byggmästaren  Olof  Sjöström39  och  verkställde  besikt- 
ningen den  17 mars 1824.  Det  dröjde emelle rtid ända till  1829 innan  
frågan på nytt togs  upp . Vid sockenstämman den 4 januari  detta å r  
redovisades  resultatet  av  Sjöströms besiktning.  E nligt  denna  var  kyr- 
kan "genom begångne  fe l wid  dess upfö rande , så allde les fö rfa llen att  
det  knappt wore  tänkba rt  åtminstone  med  nytta för framtida  Bestån- 
det ,  Kunn a densamma  reparera" .  Kyrkoherde  E ric Svedenius40  fö re- 
slog  att  en  stenkyrka  skulle  byggas  och  meddelade  vad  det  nyligen  
avslutade kyrkbygget i Ä lvdalen kostat med  hj ä lp av stambok.  För- 
samlingen  sade  sig  inse  fördelarn a  med  en  stenkyrka  men  trodde sig  
inte  kunna  bestrida  kostnaden , allrahelst som  kalksten saknades  och  
349  
M O R A.  2  
de t  va r  ont  om  lämplig  le ra.  Man  ville  he llre  repare ra,  varför  det  
beslö ts att ny besiktning skull e  äga  rum .  
Nu tillka ll ades byggmästa re n Lindj o E ric Ha lva rsson-1 1 frå n  Ma lung.  
D enne ansåg att  re paration va r genomförba r  och man ingick till con- 
sisto rium  med  anhållan  hä rom ,  vilken  bevilj ades.  Ytte rliga re  två  
gånger fö rsökte  dock Svede nius genomdriva e n ste nkyrka  me n vote - 
ringa rna  utvisade sto r majo rite t för re pa ration . I 1830 års inventarium  
beskrivs  kyrkans  tillstånd .  D e n  hade  "genom  en  mindre  Kunnig  så  
Ka llad Byggmästa re ifrån Malung be nä mnd Olof Nillsson"  blivit lagd  
på svag grund och väggarn a ho tade fa ll a  ut , va rfö r de  hopdragits med  
två  järnband .  D essutom  va r  taket  fö r  tungt och  tryckte  på  ytte rliga re,  
va rför  det  sjunkit  med  läcko r  som  fö ljd .  Omfatta nde  åtgärde r  va r  
a lltså  nödvändiga .  
Kyrkohe rde  Svede nius hade eme lle rtid  inte ge tt  upp tanke n på e n  
ste nkyrka.  Vid sockenstämman de n 6 april  1834 uppvisade han två rit- 
ninga r , de ls till en ny ste nkyrka , de ls till  re pa ratio n.  Båda ritninga rna  
var  uppgjorda  av  be rgmästa re n  G ustaf  Billow-~2 . Församlingen  lä t  
dock icke beve ka sig, utan det bes löts a tt ma n skull e ingå till  Kungl.  
Maj:t med  anhållan om  riksko lle kt och stambo k för re paratione n . D et  
beslöts vidare att arbete na skulle  påbörj as sommare n  1836 me n mate- 
rial  framskaffas  och ett skjul  för  dess  förva ring  uppföras  unde r  1835 .  
Till  byggmästare  antogs  Ris Erik La rsson-13 frå n Le ksand .  
I  maj  1836 uppvisades Billows godkända  ritning till  ny takresning .  
Stämman beslöt a tt  utfö ra  reparationen e nligt de nna samt klä ta ke t  
med spån.  Arbete na påbörjades dock inte fö rrän i juni 1837 (st.prot .).  
350  
Fig.  20.  Venjans  kyrka  med omgiv- 
ningar f rån nordöst 1838.  Teckning  
av Carl J. Fredrik Plagemann.  (Ef ter  
Ptagemann  / 944.)  
K YR K O R  OC H K APEL L .  
Fig.  21. Venjans kyrka f rån norr om - 
kring 1845.  Teckning av Ouo Sebasti- 
an  von  Unge.  (Stockholm .  Kungl.  
Biblioteket.)  
Det gamla  taket  revs  och e rsattes av  ett sade ltak med  va lmade gave l- 
spetsa r , varvid  också  tunnva lve t omändrades.  E n särskild  klockställ- 
ning,  fö rank rad i två  timrade stenkistor, uppsa ttes i to rne t.  Invändigt  
fö rsågs långväggarn a med pilastra r.  Under 1838 ägde e ndast smärre  
a rbe ten  rum  på  grund  av  den  dåliga  skörden .  Arbe tena  avslutades  
sommaren  1839  (st.pro t. )  med  kyrkans  utvändiga  spånande, ·va rvid  
to rnet  omändrades  så ,  att  ljudgluggarna  gjordes  rundbågiga och  för- 
sågs  med  fl anke rande  blindluckor .  Å r  1849  (inv.)  ommålades  he la  
inte riö ren och inredningen av målarmästaren  A nders Johan Hesse lius  
(1807-1867)  från  Falun .  
Vid  en  sockenstämm a  1854  framfö rdes  önskemål  om  att  a lta ret  
sk ulle  flyttas  till  östgaveln  och  en  ny  sakri sti a  byggas  öste r  dä rom .  
Förslag  uppgjo rdes  av  byggmästa ren  Bj örk  Anders  Jonsson44  från  
R ättvik  och  arbetena  genomfö rdes  1855 .  Vid detta  tillfä ll e  fö renades  
också den gamla sakri sti an  med  kyrko rummet genom e n bred  bågöpp- 
ning.  Vidare tillkom en läktare i väster.  Å ret därpå ommålades inte- 
riö ren och  inredningen  av  A. J .  Hesselius.  
Å r 1883 (st. prot.) väcktes ett förs lag om att fl ytta to rne t till  västra  
gaveln.  Kostnadsförslag  uppgjordes  av  Björk  A nders  Jonsson ,  men  
man ansåg att det stä llde sig fö r dyrt , va rfö r det fick fö rfa ll a.  Å r 1886  
(st. prot .) fick kyrkan sin  fö rsta  uppvärmningsanordning i fo rm  av en  
s. k .  G urneysk  ugn  av  jä rn .  T rots  denna  va r  kyrkan  fo rtfa rande  
mycket ka ll  vinte rtid  och börj ade dessutom bli i behov av genomgri- 
pande  reparation .  
År  1893  presenterades  e tt  repa rationsförslag.  Detta  innefattade  
351  
MORA.  2  
Fig.  22.  Osignerat förs lag till ny kyrka  
i Venjan.  1900-ta/ets början . (Venjan.  
KyA.) Foto:  Bengt Ma llsson  1987.  
\ 
'.~ 
o  
r;:_n __ _  
omläggning av go lvet samt  trossbotten  av  mo  och sågspån samt såg- 
spånsisole ring  ovanpå  tunnva lvet.  Väggarna  skulle  kläs  med  billig  
papp och spåntade  bräder va rj ämte nya dörr- och  fö nste rfode r , kar- 
mar samt fönste rbåga r skulle insättas.  Vidare skulle de lar av  utrym- 
met  under  läktaren  avbalkas  och  e tt  vindfå ng samt e tt  vedförråd där  
anordnas. Ny öppen bänkinredning skulle anskaffas.  Den utvändiga  
spånbeklädnaden skulle dock bibehåll as.  Repara tionen blev eme ller- 
tid aldrig ve rkställd - de lvis beroende på det pågående laga ski fte t - 
och  kyrkans tillstånd fö rsämrades yt terliga re.  
Å r  1907  kom  den  unge  och  ene rgiske,  i  ungkyrka röre lsen  starkt  
engagerade  prästen Samuel Gabrie lsson•s  till Venj an som  vice pastor.  
Kyrkan va r  nu i mycke t dåligt skick  och oanvändbar vinte rtid;  Gab- 
rie lsson  be rätta r att golvspringorna  i långhuse ts västra  de l var upp till  
352  
KYRKOR OCH  KAPELL.  
Fig. 23.  Venjans kyrka, restaurerings- 
•Qr:'"ninG·1'iL-·11tVAilAT!On•AI'• f örslag  av  Fredrik  Falkenberg  1907.  ·vtnlM~·KYRKA· 
(Stockholm.  RA.  Ö/Ä.) 
D 
 
) 
två  tum  breda , och  längs  med långväggarna i väster fanns  en  ännu  
bredare springa  genom  vilken  man  på  flera  ställen  kunde se  dagslju- 
set.  Dessutom var kyrkan onödigt stor.  Sedan flera år hade gudstjäns- 
terna  vintertid  hållits  i  missionshuset  i  Knås.  Gabrielsson  började  
genast  verka  för  en  grundlig  ombyggnad  eller  restaurering  och  en  
restaureringskommitte tillsattes ,  men  motståndet mot utgiftskrävande  
åtgärder var fortfarande mycket starkt inom församlingen.  En osigne- 
rad  och  odaterad ,  tämligen  amatörmässig  ritning  till  en  stenkyrka  
finns  bevarad ; möjligen  är den gjord av Gabrielsson själv (fig.  22) .  
Ett  restaureringsförslag utarbetades dock  1907  av  arkitekten  Fred- 
rik  Falkenberg46  (fig.  23).  Enligt  detta  skulle  sakristian  i  öster  rivas  
och dess föregångare i söder återställas.  Golv och  valv skulle isoleras ,  
väggarna invändigt  kläs  med stående panel och  ett vindfång  byggas  i  
väster.  Falkenberg ansåg att kyrkan helst borde bibehållas oförändrad  
- åtminstone till  det yttre - eftersom den "onekligen äger en viss  
enkel värdighet" . Detta förslag stadfästes den 31  maj  1907, men verk- 
ställigheten dröjde.  
D å  församlingen  fortfarande  tyckte  att  kyrkan  var  för  stor  i  sitt  
befintliga skick beslöt man slutligen i februari  1915 att avkorta kyrkan  
med ungefär en tredjedel i väster och där uppföra ett torn.  Överinten- 
dentsämbetet  ingick  till  riksantikvarien  med  förfråga n  om  total  
ombyggnad  kunde tillåtas.  Riksantikvarien  svarade att ehuru kyrkan  
"ingalunda saknar kulturhistoriskt intresse"  fanns  inte  nog skäl  att ej  
bifalla  församlingens  önskemål,  på  villkor  att  kyrkan  uppmättes ,  
dokumenterades  och  fotograferades.  I  slutet  av  1915  revs  1796  års  
kyrka.  
Den  nuvarande  kyrkans stomme utgörs av  de två  östligaste  tredje- 
23  353  
MORA. 2 
delarna  av  1796  års  långhus  samt  1855  års  sakristia,  som  nu  är  kor.  
Det  nuvarande  tornet  och  sakristian  är  också  till  största  delen  upp- 
förda av  återanvänt timmer och tornspiran kläddes med spån från  den  
föregående kyrkan , många med inskurna bomärken.  
INREDNING  
Altaranordning och  altarpredikstol  
Enligt kyrkoherde Johan Leufqvists önskan försågs den nybyggda kyr- 
kan  1796  med  en  s.k.  altarpredikstol,47 dvs.  en  anordning  med  pre- 
dikstolen  placerad  över  altaret ,  vanlig  under  senare  delen  av  1700- 
talet  och  1800-talets  början.  Ritningar  till  en  sådan  utarbetades  vid  
Överintendentsämbetet  av  arkitekten  Benjamin  Westman48  och  fast- 
ställdes den 20 oktober 1796 (fig. 24) . Den tillverkades och  uppsattes  
1797  ( räk.)  av  snickaren  Pehr  Hedman49  och  målades  samma  år  av  
målaren Pehr Hedendahl 5°,  båda från Falun.  
Altaranordningen bestod av  ett halvrunt altarbord (fig.  98) - nu i  
Kättbo kapell och beskrivet i samband med detta- framför ett posta- 
ment ,  på  vilket  predikstolen  och  altaruppsatsen  vilade.  Predikstolen  
hade  rektangulär  planform  och  profilerad  överliggare ;  på  den  breda  
framsidan  satt  en  målning ,  framställande  "Frälsaren ,  som  lärer  i  
Templet",  målad  av  HedendahL  Från  Överintendentsämbetet  hade  
föreslagits  att arkitekten Westman själv skulle låta utföra målningen i  
Stockholm , "då den i alla afseenden blifver bäst utförd och sedermera  
lätt till  orten kan Transporteras" .51 Snickaren Hedman får  1800 (räk.)  
betalt för en ram till  Hedendahls tavla och för en "bokstol" (bokstöd)  
på predikstolen.  Denna nåddes genom en trappa och dörr från sakris- 
tian.  Enligt  1830  års  inventarium  fanns  ovanför  dörren  inskriften  
"Wälsignad  vare  Han,  som  Kommer  i  Herrens  namn.  Öfver  sjelfva  
predikstolen  synes  i  fonden  en  förgylld  Sol  med  namnet  Jehovah"  
inom ett rundbågsfälL  Detta omramades av  två  kannelerade och del- 
vis  förgyllda  pilastrar  med  profilerade  kapitäl  och  baser,  uppbärande  
ett  triglyffrisförsett  entablement  med  förgyllda  och  skulpterade  
bevingade  änglahuvuden och ett gavelkrön ,  nedtill  försett  med  tand- 
snittslist.  Inventariet från  1830  uppger vidare: "En målad Fontain är  
anbragt  i  östra  hörnet  innom  Altaret."  Altarskranket  var  tresidigt ,  
rätvinkligt  och  på  ritningen  försett  med  skulpterade  och  förgyllda  
rosetter.  På  hörnen  stod  två  höga  sjuarmade  mässingskandelabrar ,  
ännu bevarade och beskrivna nedan under Ljusredskap.  
År  1821  (st.prot.)  klagas  över att  altaranordningen  tagit  skada  av  
takdropp.  Den  ommålades  1849  (vis.prot.)  då  man  också  framhöll  
angelägenheten att flytta altaret till  östgaveln, dels för att predikanten  
och  kyrkosången  skulle  höras  bättre ,  dels  för  att  män  och  kvinnor  
skulle få  sitta på var sin  sida  om gången  som  brukligt i stället för  att  
sitta mitt emot varandra i öster och väster.  
Ritningar  till  ny  altaruppsats  (fig.  25)  och  ny  predikstol  (fig .  26)  
uppgjordes vid  Överintendentsämbetet av  arkitekten  Ludvig  Hedin52  
354  
KYRKOR OCH KAPELL . . . 
Fig.  24. Ritning till altarpredikstol av  
Benjamin  Westman  1796.  (Venjan.  
K yA.) Foto:  Bengt Marrsson  1987.  
1854,  och  arbetena  verkställdes  i  samband  med  kyrkans  ombyggnad  
följande  år.  Den  gamla  pilasteromfattningen  behölls  men  breddades  
med  två  sidostycken ,  uppburna av släta  pilastrar och  inramande två  
smala fält , vardera med två speglar.  Gavelkrönet försågs  med tre pal- 
metter.  I  mittfältet  uppsattes  ett  kors  (fig .  49)  - ännu  bevarat  och  
beskrivet i samband med den nuvarande kyrkan- inom ett rundbågs- 
fält  med  godronnerad  ram ,  krönt  av  ett  bladornament.  I  svicklarna  
uppsattes  rundlar.  De  altaruppsatsen  flankerande  sakristiedörrarna  
inkomponerades  med  altaruppsatsen  genom  ytterligare  två  flygelpar- 
tier ,  utåt  begränsade av släta pilastrar.  Ovanför dörrarna fanns  rund- 
355  
MORA .  2  
Fig. 25.  Ritning till ny altaruppsats av  
Ludvig Hedin  1854.  (Venjan.  KyA.) 1Wt'-JMS.yt u....wt,T04s ITifT  
:,:: .l .o.'.~ .-:. ~:• .,  r 
41  
.... 
-- 
bågsfält  lika  mittfältets.  Denna  altaruppsats  var  enligt  G.  Boethius  
grönmarmorerad, av  allt  att döma i två olika  nyanser , och förgylld .  
Sakristiedörrarna  var  gulmålade.  Vidare  tillkom  nu  ett  nytt  altar- 
skrank, halvrunt med svarvade balusterdockor samt vitmålat.  
Predikstol  
Som  ovan  sagts  tillkom  1855  en  ny  predikstol  (fig.  26 ,  100)  efter rit- 
ningar av arkitekten Ludvig Hedin .  Den tillverkades i Rättvik genom  
Björk  Anders  Jonssons  förmedling  (st.prot.).  Av  denna  predikstol  
åte rstår den runda, med förgyllda  ornament prydda korgen, vilken  nu  
finns i Kättbo kapell och beskrivs i samband med detta . Korgen vilade  
ursprungligen  på  en  kannelerad  rund  plint.  Trappan var svängd och  
försedd  med  spegelfält  och  kanne lerade  stolpar,  krönta  med  klot.  
Ljudtaket var välvt och krönt av en kula med ett kors.  Dess sida hade  
överst löpande hund-bård ; på  mitten  var den besatt med växtorna- 
ment och  nederst  med skulpterade draperier.  Predikstolen var målad  
i guld och gråvitt.  
Bänkinredning  
Bänkinredningen  fullbordades  sannolikt  1798.  Den  var  sluten  och  
bestod  ursprungligen av fyra  kvarter i långhuset , vända mot varandra  
mot  altaret  i  långhusets  mitt ,  med  manfolksbänkarna  i  öster  och  
kvinnfolksbänkarna  i  väster.  Enligt  1814  års  inventarium  fanns  31  
bänkar av vardera slaget.  De var målade med blå oljefärg (inv.  1830).  
År 1855 omändrades bänkinredningen i samband med altarets flytt- 
356  
1 
Fig.  26.  Ritn ing till  ny predikstol av  
Ludvig Hedin  1854. (Venjan.  KyA.) 
Foto:  Bengt Mallsson 1987.  
KYRK O R  OCH  KAPELL  . ..  
'  RITNIN~ TILL NY  PRLDI~-STOL 
1 WE:NjANS KyRIC/u,.WESTbÅs STiFT. 
....J ;_,,  (. #_/! ,-.t/' ",,~. /. 
/ 1.-,A/;(..,,..hi l.tJ ~,.. 1 
l~' l,;;.,,: 1.;. ~·-~ 
l 
l 
ni ng.  A ll a bänkar vändes mot öster , två bänkkvarter i koret tillkom  
och två  bänkkvarter sattes  även upp i den södra f.d.  sakristi an. Å ret  
därpå målade  A. J.  Hesselius om bänkinredningen i "pe rlfärg" (inv.) .  
Bänkdörrar och skärmar hade spegelfä lt  vars speglar innerst hade run- 
dade  hörn . Den  nuvarande  bänkinredningens gavlar  har gamla  bänk- 
dörrar som  stomme.  
E nligt  G.  Boethius (koncept Sv K) fa nns öppna , enkla  bänkar på  
orgelläktaren. I  bänkarnas av grova plankor gjorda sitsar fa nns talrika  
bomärken och årtal  inskurna ; det  äldsta årta l Boethius kunde  upp- 
täcka  var 1796, vilket tyder på att bänkinredningen åtminstone  provi- 
soriskt  insatts  under  byggnadsåre t.  
Läktare  
E n läkta re i väster (fi g.  14)  uppfö rdes 1855. Den uppbars av fyra kan- 
nelerade  kolonner  med  profilerade  kapitä l  och  base r.  Två  av  dessa  
ko lonner ti ll kom 1875  (räk .) . Barriären hade omväxlande långa  och  
357  
MORA . 2 
Fig.  27.  Orgel,  byggd av Perbjörs Per  
Larsson  Björling  i Lima och  inköpt  
1875.  Foto:  Bertil  Wester  omkring  
1929 (ATA) . 
korta  spegelfält  med  profile rat  listverk ;  den  mitte rsta  spegeln  var  
dekorerad med en i guld målad lyra , omgiven av kvistar.  I övrigt hade  
den profile rade över- och underliggare samt va r målad i gråvitt och  
guld.  
Orgel  
Kyrkan fick sin första orgel 1875.  Fem år tidigare  (st.prot.) hade kyr- 
koherde  Magnus  Erlandsson53  inköpt  en  orgel  för  kyrkans  räkning  
men för  egna medel och  erbjudit församlingen  att  köpa  den,  men då  
entusiasmen inte var tillräckligt stor försålde han den 1871  till Envi- 
kens kyrka i stället , där den ännu finns  kvar .  
En sexstämmig orgel  inköptes  1875  (st.prot.) av  organisten , skollä- 
raren  m.m . Perbjörs Per Larsson  Bj örling5~ i Lima .  Av  denna orgel  
358  
'KYRKOR OCH  KAPELL .  
(fig. 14, 27) förvaras orgelhuset och större delen av pipverket i tornets  
övervåning.  Den var på läktaren placerad med ena kortsidan mot kyr- 
korummet.  Fasaden har försilvrade pipatrapper av trä mot botten av  
skärt  sidentyg.  Orgeln  är  vitmålad  med  förgylld  dekor  av  spegelfält  
och  ornament  på  kortsidan  mot  kyrkorummet.  Målad  inskrift:  
"Denna orgel  målades i Augusti  månad  1875  af Axel  Elggren  [1846- 
1927] i Linköpings stad . D :v:  Skogvaktare i Lima. "55  
Orgeln var på  Gabrielssons tid i mycket dåligt skick.  Han berättar:  
"Vid  stark  temperaturväksling  har  den  emellanåt  alldeles  tystnat ,  så  
att klockaren  måst fortsätta  genom  att med sin  sång leda församling- 
ens. Sista långfredagen reste sig en slå inne i orgeln på ända , sköt upp  
spelbordet  till  den  spelande  lärarinnans  (t.f. organistens)  fasa  och  
åstadkom vid  Tackom och lovom'  de gräsligaste missljud , så  att jag,  
efter  nya  hjärtskärande  missljud ,  måste  taga  upp  sista  psalmen  
själv. "56  
Ett förslag till  iståndsättande av orgeln  upprättades av Åkerman & 
Lund  1951  på  initiativ  av  Bertil  Wester ,57 men  har  1987  ännu  ej  
genomförts.  
DEN NUVARANDE KYRKAN  
Kyrkobyggnaden  
Kyrkobyggnaden  (fig.  28-32)  består  av  långhus  med  smalare  och  
lägre , tresidigt avslutat  kor i öster , en sakristia vid  korets  södra sida  
samt ett  brett  torn  i väster.  Den är uppförd av  sin  föregångares  tim- 
mer på en 1916 ommurad grund av sandsten, klädd med sandstenshäl- 
lar.  Kyrkan  är  klädd  med  stående  spåntad  panel  med  en  indragen  
sockellist nedtill och är sedan 1957 helt vitmålad; tidigare var den röd- 
färgad  med  vita  fönsterbågar .  På  de  båda  långväggarna  finns  två  
pilastrar,  placerade  mellan  fönstren ,  döljande  stockar med samman- 
hållande funktion.  
K yrkan  har  två  ingångar,  en  i  väster  och  en  på  sakristians  östra  
sida ,  båda  rakslutna.  Västportalen  har  dubbeldörrar  med  speglar  av  
breda, vertikala lister och  är utåt  svartblåmålade, inåt ljusgrå.  Porta- 
len,  till  vilken  en  rundad  sandstenstrappa  leder ,  omges  av  en  bred  
portik  med  en  något  svängd  spetsig gavel ,  koppartäckt , försedd  med  
kontursågade vindskidor samt krönt av ett järnsmitt kors (fig . 32) med  
bokstäverna IHS. Mellan vapenhuset i tornets bottenvåning och  kyr- 
korummet  finns  gråvitmålade  dubbeldörrar  lika  västportalens.  In- 
gången till  sakristian har en enkeldörr av samma typ , målad som väst- 
portalen.  Mellan sakristian och  kyrkorummet finns en enkeldörr, ljus- 
brunbetsad mot kyrkorummet och  med en  spegel  av  pålimmade plat- 
tor, så  att ett likarmat kors bildas; mot sakristian är den slät och ljus- 
gråmålad. Samtliga dörrar tillkom  1957.  
Långhuset har tre  rakslutna fönster på  varje långsida; fönsteröpp- 
ningarna  är  identiska  med  motsvarande  i  den  gamla  kyrkan ,  ehuru  
något  förminskade  1957.  Fönstren  har  foder  och  spröjsverket  är  så  
359  
MORA.  2  
Fig.  28.  Venjans  kyrka,  plan,  sydfa- 
sad samt sektioner, skala /:300.  Upp- 
mätning av G.  Wiren  /984 .  
utformat  att  en  trepassform  bildas  i  dess  övre  del.  Ytterligare  två  
mindre  fönster  av  samma  typ  finns,  i  tornets  sydvägg  och  i  korets  
nordvägg .  Koret har vidare  ett trepassformat östfönster med en glas- 
målning  (se  nedan)  och  sakristian  ett  litet  fönster  med  blyspröjsade  
rutor i söder.  De nuvarande fönstren  tillkom  1957,  tidigare  hade den  
gamla kyrkans fönster från  1796 återanvänts i långhuset och på korets  
nordsida .  
360  
KYRKOR OCH KAPELL . 
361  
MORA .  2  
Tornet  har  en  låg  och  bred  kropp,  uppförd  i  resverk  och  uppbä- 
rande en  hög, spetsig spira , som  är klädd med spån från  den gamla  
kyrkan .  Strax nedanför spirans  mitt finns  ett  brott och  fyra  liggande  
rektangulära  ljudöppningar  med  reglerbara  jalusiribbor  under  sned- 
tak.  Där ovanför sitter ett tornur med fyra runda , vita och genomskin- 
liga urtavlor av glas.  Urtavlorna har svartmålade plåtvisare och svarta  
prickar  i stället  för  siffror.  Fram  till  1957  var  urtavlorna  svarta  med  
ljusmålade visare och  prickar.  Det nuvarande tornuret är inköpt från  
Westerstrands urfabrik i Töreboda 1957.  Dess föregångare leverera- 
362  
Fig.  29.  Venjans kyrka, exteriör från  
sydväst.  Foto:  SvK 1985.  
KYRK O R  OC H K APELL .  
Fig.  30.  Venjans kyrka,  exteriör f rån  
sydöst.  Foto: Sv K 1985 .  
des från  F. W.  Tornberg i Stockholm 1917 . Spirans översta del är svagt  
svängd  och  uppbär en  stång.  
I tornets  bottenvåning är vapenhuset inrymt.  Det har platt  brädtak  
och väggar  klädda med stående panel, allt vitmålat.  I söder finn s en  
stickbågig öppning för  trappan till  to rnets övre våningar , fl ankerad av  
två spegeldörrar , ledande  till  förrådsutrymmen.  I  norr  leder  två  lika- 
dana spegeldörrar till  WC  i väster  och pentry i öster.  Tornets första  
övervåning  upptas  av  orgelläktaren  samt  en  smal  vitmålad  korridor  
väste r därom , ledande till to rnets övre de lar.  Orge lläktaren har  tre- 
363  
MORA .  2  
passtormigt valv och panelade väggar , allt vitmålat.  En gulmålad  tre- 
passformig öppning,  uppburen  av  två  stockpelare, förbinder den  med  
långhuset.  I nordväst  leder en smal trappa upp till tornets andra över- 
våning som används som förråd.  Där  ovanför , i spirans nedre del,  
hänger  klockorna.  Spirans  konstruktion  är  i  huvudsak  uppförd  av  
åte ranvänt virke från  den gamla kyrkan.  
Sakristian  har  kopparklätt  pulpe ttak .  I  hörnet  mellan  långhus  och  
kor  reser  sig  en  hög  sandstensskorsten  i  traditionell  dalastil  med  
cementkrön, krönt av en flöjel  i  järnsmide , föreställande  ett skepp.  
Under sakristian  är en  kä llare, inrymmande  ett f.d .  pannrum , nu  
elcentral.  Källaren nås genom ett par kopparklädda luckor i söder.  På  
grund  av  kä llaren  är  sockeln  i  söder  utskjutande  och  koppartäckt.  
Invändigt  har sakristian  plat t tak samt ä r masonitklädd och vitmålad.  
I söder finns  trävita textilskåp , anskaffade  1982 .  
Långhus och kor har sadeltak , täckta med enkupigt tegel.  Vindski- 
dornas ändpartier är  kontursågade.  
364  
Fig.  31.  Venjan s  kyrka, exteriör frå n  
nordöst. Foto:  SvK 1985.  
Fig.  32. Venjans kyrka, exteriör från  
nordväst.  Foto:  SvK  1985.  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
365  
MORA.  2  
Interiör  
Långhuset (fig.  33-34) bestå r av  ett brett mittskepp och två smala ,  
närmast  rudimentära ,  lägre  sidoskepp.  Mittskeppet  täcks  av  ett  tre- 
passformigt vitmålat  brädvalv  med svagt  spetsbågig  överdel och  kar- 
nissvängda sidopartier.  Mellan överdelen och  sidapartierna sitter en  
kraftig , profilerad och gulmålad  list , från  vilken två  dubbla hanbjäl- 
kar ,  gulmålade  med  inskurna  och  ljusblåmålade  gördlar,  går  tvärs  
över kyrkorummet. Taklisten är kraftigt profilerad och gulmålad, med  
en  ljusblåmålad  bruten  äggstavslist  nedtill.  Valvet  uppbärs  av  två  
gulmålade runda stockpelare på  varje sida,  upptill försedda  med kon- 
tursågade  sidostycken.  Pelarna  förbinds  med  de  motsvarande  vägg- 
pilastrarna  med  kontursågade överstycken,  utformade så att bågöpp- 
ningar  bildas.  sidoskeppens tak är platta och  målade  i  gammalrosa .  
De bärande  konstruktionerna  är flerstädes  hopdragna  av  bultar  med  
smidda  svartmålade  vingmuttrar.  Väggarna  är  klädda  med  stående  
panel , målad i något skarpare gul  färg än  pelare och pilastrar.  
Triumfbågen är trepassformad . Mittskeppets taklist går runt triumf- 
bågen och på triumfbågsväggens västra sida, vilken också är gulmålad .  
Från  taklistens anfanger utgår  en  horisontell  bjälke , på  mitten upp- 
366  
Fig. 33.  Venjans kyrka,  interiör m ot  
öster.  Foto: Sv K 1985.  
Fig.  34.  Venjans  kyrka,  interiör mot  
väster. Foto: SvK 1985.  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
367 
 
MORA. 2 
hållen  av  en  vertikal  tvärbjälke  med  konturerat  nederstycke;  båda  
bjälkarna är gulmålade med ljusblåmålade gördlar.  
Det tresidigt avslutade koret är täckt av ett svagt spetsbågigt , vitmå- 
lat  brädtunnvalv  med  en  kraftig  profilerad ,  mörkgråmålad  taklist.  
Väggarna är även  här klädda med stående panel samt ljusgråmålade.  
Den  nuvarande  färgsättningen  tillkom  1957.  Ursprungligen  var  väg- 
garna  vitmålade,  valvet  ljusblått  och  listverk,  pelare  samt  bjälkar  
gula,  "alltför  blekgula ,  men  det  fanns  ej  annan  färg  under  kri s- 
tiden ".5x  
Hela kyrkan  har fernissat  brädgolv.  Golvet i koret ligger tre trapp- 
steg högre ; de tre trappstegen i triumfbågen är rundade.  
GLASMÅLNING  
Glasmålning  (fig.  35)  i  korets  östfönster,  syftande  på  Psalt.  42:2,  
framställande två hjortar, drickande ur en källa- livets brunn- som  
springer  ur  ett  berg  och  omgivna  av  stiliserade  träd .  I  fonden  det  
himmelska Jerusalem , där framför moln och en regnbåge över berget.  
Färger:  gröna ,  gula,  blå,  röda ,  violetta  och  grå  nyanser.  Efter  kar- 
tonger av Fredrik Falkenberg utförd av firma N.P.  Ringström i Stock- 
holm  1916.  
KYRKANS BYGGNADSHISTORIA FRÅ N  1916  
Som  tidigare  nämnts  tillsattes  1907  en  kyrkobyggnadskommitte,  och  
ett  förslag  till  den  gamla  kyrkans  restaurering  framlades  av  Fredrik  
Falkenberg  samma  år.  På  grund  av  det  kostsamma  laga  skiftet  ville  
man dock ännu inte ta ställning till  några  mer genomgripande åtgär- 
der.  Vid en kyrkostämma 1912 framlade kommitterade ett förslag att  
kyrkan  skulle  avkortas  i  väster  och  tornet  flyttas  dit  samt  därvid  ges  
en högre resning.  Man  beslöt att genom Överintendentsämbetet lå ta  
utarbeta ritningar till  detta förslag samt också ritningar till  en helt ny  
kyrka.  
Vid kyrkostämman den  10 maj  1914 uppvisades de begärda förslags- 
ritningarna ,  vilka  hade  utarbetats  av  Falkenberg.  I  det  ritningarna  
medföljande brevet framhöll denne- som tidigare nämnts- att han  
helst  såg  att  den  gamla  kyrkan  åtminstone  till  exteriören  lämnades  
orörd,  men  församlingens  önskan  att  förminska  kyrkan  vägde  tungt.  
Av  de  båda förslagen  ansåg  han  dock  att  förslag  l -det sedermera  
genomförda  - hade  sina  brister,  i  och  med  att  långhuset  blev  för  
brett i förh ållande  till  sin  längd,  även  om detta  motverkades av  att  
dess inre gjorts treskeppigt.  Dessutom var det inte lämpligt att träkyr- 
kor hade tornet sammanbyggt  med  kyrkan  i övrigt, eftersom klockor- 
nas rörelse kunde åstadkomma skada på  konstruktionen.  Han föror- 
dade  därför förslag  2  (fig .  36-40):  en  smalare,  tornlös  träkyrka  med  
smalare och lägre  kor i öster samt vapenhus i väster och en fristående  
klockstapel  väster därom .  Vidare  framhöll  han,  att  eftersom  kyrkan  
368  
KYRKOR OCH KAPELL. 
Fig.  35.  Glasmålning i korets öst/öns- 
ter,  utförd  av  firma  N. P.  Ringström  
/9/6  efter  kartonger  av  Fredrik  Fal- 
kenberg.  Foto: Sv K 1985.  
enligt  detta  förslag  blev  smalare  och  mindre  skulle  underhålls- 
kostnaderna  också  minska.  Detta  förslag  förordades  av  Överinten- 
dentsämbetet.  Församlingen var dock inte inne på  samma linje utan  
föredrog förslag  l - som ställde sig något billigare - och det slutliga  
beslutet  att  låta  ombygga  kyrkan  enligt  detta  togs  den  21  februari  
1915.  Församlingen  önskade  dock  förlänga  kyrkan  något ,  men  Fal- 
kenberg  framhöll  att  måtten  på  det  gamla  virket  som  skulle  återan- 
vändas  styrde  kyrkans  utseende  på  denna  punkt.  
Som byggmästare antogs Anders Hansson59 från  Rättvik , och arbe- 
tena påbörjades med den gamla kyrkans nedtagande i december 1915 .  
Grundstenen lades den 20  maj  1916 och  under sommaren restes tak- 
stolarna.  
Enligt  Falkenbergs  förslag  skulle  det gamla  timret  lämnas  synligt  i  
interiören  samt  av  Yngve  Lundström60  förses  med  lämplig  dekora- 
2.J  369  
MORA . 2 
Fig.  36-40.  Förslag  till  ny  kyrka  i 
Venjan  av  Fredrik  Falkenberg  / 9/ 3.  
(Venjan.  K yA .) Foto: Bengt Mattsson  
1987. 
-c .  
370 
 
'K Y R KOR OCH KA PELL. 
B-a. 
~J~~-=1-' 
~~~ 
-6c.ll!..  1,1"3  
tionsmålning , men fö rsamlingen stä llde sig avvisande till  de tta . Såväl  
dåvarande professor Sigurd Curman som överintendenten Carl  Mölle r  
ställde sig dock bakom Falkenbergs fö rslag.  I ett  brev till  Falkenberg  
av  den 3 december 1915 skriver Curman bl. a . : "En kyrka bör ju he lst  
i sig  koncentre ra  de t  bästa av en bygds  traditi on e~. Tyvärr  börj ar  ju  
även där timre t att e rsättas med plank  och bräder  och annat  slarv'.  
Det  är  kanske  fö rklarligt , då  det  gälle r  uthus  och  stugor ,  men  i kyr- 
korna  bör man hålla på de t gamla goda.  [ ... ] A tt då dölj a detta [tim- 
ret]  med ny, kanske spinkig, panel av  bräder , är j u att fö rspilla möj- 
ligheten  att få  något  av  den gamla,  kärnfulla  D alatraditionen  synlig i  
kyrkorummet ."  
Församlingen var dock inte be redd att lyssna till  dessa  synpunkte r ,  
men  de t  överenskoms  att  timret  till s  vidare  skulle  lämnas  bart  på  
triumfbågsväggen och i koret.  När Falkenberg besökte Venj an i bör- 
jan av år 1917 fann  han emelle rtid att allt  klätts in  med  bräder , undan- 
tagandes  några  stumpar  av  triumfbågsväggen  närmast  triumfbågen.  I  
ett  ampert  brev  till  församlingen  skrive r  han  bl. a.:  "Antingen  har  
byggmästaren  missförstått  Överinte ndenten  vilket  är  beklagligt  men  
knappast  m öjligt  elle r har han , som vid  fl ere hä r avhandlade frågo r ,  
371  
MORA .  2  
Fig.  41 .  Venjans kyrka f rån  väster.  
Foto: S.  Brådhe 1929 (A TA ).  
ansett sig  kunna gå sina  egna vägar.  Skulle  inklädnad ske måste par- 
tiet  omarbetas  vilket  nu  mera  ej  går för sig  utan  måste  inklädnaden  
bort ." Han fasthöll  sina synpunkter "ej blott av ämbetsplikt utan även  
på  grund av mitt  ansvar mot församlingen,  vi lken möjligen ej  nu  se r  
klart  i  frågan,  men  säkerligen  inom  kanske  kort  tid  kommer  med  
samma förebråelse , jag vid ett tillfä lle erhöll:  Varför lät  arkitek ten  
oss göra så?'[ ... ] I det ifrågava rande fallet där , efter vad jag förhört  
mig, församlingen  säkerligen  kommer att åläggas at t följa  ritningen ,  
är det ju blott att taga bort panelen , det simplare fast  släta materialet  
och visa  det jedignare fast  grova och  på sina ställen  skamfilade  mate- 
rialet ,  över vilket församlingen  som  sagt troligen snart kommer att  
vara stolt,  liksom de församlingar som jag ofta med sto rt  besvär, för- 
372 
KYRKOR OCH  KAPELL  . .  
Fig.  42.  !nreriör  mot  öster  omkring  
1920.  Foto:  A T A.  
mått  ha  kvar sina  breda pampiga outslitliga golvplankor trots att de  
hade  några  skavanker  och  uppstående  kvistar ,  men  som  kommitte- 
rade  ej  vågat  ha kvar i kyrkan, som nu skulle bli så fin.  Många andra  
exempel  att förtiga ".  
Församlingen  sakn ade dock  helt  förs tåelse för  dessa esteti ska  och  
ku lturhistoriska  synpunkte r och  byggmästaren  hade  sagt  att timret  ej  
· var lämpligt : "Vi  vilj a icke se bilade timmerstockar i kyrkan.  För att  
tillfredsställa vårt lystmäte  därpå behöfva vi endast gå in  i vå ra stall ,  
ladugårdar och andra  uthus"  (st.prot.).  
Falkenberg  anmärkte  vidare  på  att  petarpartie rna  inte  utförts  i  
överensstämmelse  med  huvudritningen,  att målningsarbete t påbörjats  
utan ämbetets hörande  och  att skorstenskrönet utförts i cement i stäl- 
let för sandsten, vilket i en skrivelse från  Överintendentsämbetet till  
domkapitlet  av  den  6  november  1917  sägs  "verka  löjeväckande  för  
all a, som hava någon ide om sund byggnadskonst".  I samma skrivelse  
sägs  avs lutningsvis: " Detta  tillvägagångssätt  visar ingalunda  god  vilja  
att  samvetsgrant  ställa  sig  till  efterrätte lse  författningsenligt  givna  
föreskr ifter,  men  anse r  sig  ämbetet ,  med  beklagande  av  det ,  av  de  
ingångna  meddel andena att döma,  mindre  lyckade  resultatet , icke för  
närvarande  kunna yrka på ändring i berörda avseende."  
Kyrkan  invigdes  den  9  december  1917.  Bland  Falkenbergs  övriga  
produktion  kan  den  jämföras  med  Bergviks  kyrka  i  Hälsingland ,  
invigd 1915,  som- ehuru uppförd av tegel- uppvisar stora likheter  
373  
MORA . 2 
...; ..  ····· 
1
":::.:,::,;;.:·/::>;i;;:;,;M•i;::;·.;::;t;i, .. ck~L:;i;i~)~;j;;;~.d;:;;ii.fir1: r;;,.tm)·.:, 
374  
KYR KO R OC H K APELL .  
Fig. 43-48.  Tre förslag till ny kyrka i 
Venjan av Ä r/and Noreen 1943 . (Ven - 
jan.  KyA.)  Foto :  Bengt  Mattsson  
1987.  
i planlösningen och  exte riö ren. Till  och med  korfö nstrets glasmålning  
framställe r samma  motiv som i  Yenj an.  
R edan  1928 visade  sig Falkenbergs  fa rhågor  beträffande  tornets sta- 
bilite t vara  riktiga . Klockringningen åstadkom vibrationer i tornk rop- 
pen  och  åtgärder  var  nödvändiga ,  varfö r  vissa  förstä rkningsarbe ten  
ägde  rum fö lj ande  år.  
Fortfa rande va r dock inte  kyrkobyggnadens kondition tillfredsstäl- 
lande  och  vid  en  kyrkostämma  1941  framkastades  fö rslag  om  att  
bygga  ny stenkyrka . A rkitekten Ä rl and Noreen6 1 från Byggnadsstyrel- 
sen  tillkallades  hösten  1942  och fö retog inspektion  av  kyrkan.  Noreen  
framhöll , att  "kyrkan  vore  synnerligen  illa  uppfö rd , en  verklig  kris- 
tidsprodukt", och fö rordade  nybyggnad . I september  1944 fö relåg tre  
fö rslag  (fig. 43-48)  till  en ny kyrka av tege l, uppgjorda av Noreen och  
framställande en kyrka med smalare kor  och högt , spe tsigt torn.  Man  
beslöt  att  bygga  ny kyrka  med  koppartak , men att arbe tet  inte skulle  
påbörj as  fö rrän erforderliga  medel  fa nns till  disposition .  
Följden av de tta  blev att he la frågan förföll , och  1953  (st.prot.) fa t- 
tades principbes lut om  reparation av den  befintliga kyrkan i ställe t fö r  
nybyggnad . Man  kontaktade  nu a rkitekten Claes Laurent , Stockholm ,  
vilken  fö res log  att  torne t  skulle  rivas  och  en  fr istående  klockstapel  
med likkällare i bottenvåningen skulle  uppfö ras.  Klockstapelns fo rm- 
språk skulle i viss  utsträckning återgå på tornspirans.  Församlingen  
375  
MORA . 2 
var  emellertid  ej  tillfreds  med  detta  förslag.  Laurent  föreslog  då  att  
tornet skulle nedtagas och återuppföras med tornkropp av sten.  Inte  
heller detta förslag  blev antaget  av  kyrkofullmäktige.  Restaureringen  
genomfördes 1956-1957.  Härvid försågs  kyrkan  med ny  utvändig rå- 
spåntad  panel  och  vitmålades ,  varjämte  nya ,  något  mindre  fönster  
med  karmar och  foder  samt  nya  dörrar  insattes.  Invändigt  uppsattes  
ny  panel och nytt golv  inlades, varefter interiören ommålades med ny  
färgsättning.  Kyrkan  återinvigdes  den  24  november  1957.  
Sedan dess har endast smärre förändringar skett. År 1961  klagades  
ånyo  på  att  tornet  svajade  vid  klockringning och  fristående  klocksta- 
pel  föreslogs,  men  inga  nämnvärda  åtgärder  har  vidtagits.  Kyrkan  
ommålades  utvändigt  och  delvis  invändigt  1971.  År  1982,  slutligen ,  
ombyggdes  sakristian  invändigt.  
INREDNING  OCH  INVENTARIER  
Altaranordning  
Altare av  gråmålat  trä , tre speglar  på framsidan,  profilerad sockel.  
Höjd  100  cm,  längd  191  cm,  bredd  53 ,5  cm .  Uppsatt  1917.  
Själva  altaruppsatsen  utgörs  av  en  omramning  av  snidat  trä  (fig.  
35) , målad i grått, vitt och blått samt med förgyllning kring östfönstret  
med dess glasmålning (se  ovan) . Den inre omfattningen består av  två  
kolonner med profilerade kapitäl , uppbärande ett trepassformat över- 
stycke .  Listen  närmast  fönstret  är  profilerad  och  hålkälad  samt  har  
kvartsrundlar i de nedre hörnen.  Den yttre omfattningen består av två  
kolonner  med  profilerade  baser,  stående  framför  pilastrar  med  lika- 
dana baser och  kontursågade , uppåt avsmalnande sidostycken . Kolon- 
nerna  är  profilerade  upptill  och  uppbär  fyrkantiga  profilerade  
anfanger  samt  en  sexsidig,  kraftigt  profilerad,  framskjutande  båge  
med  snidad  dekor  av  bladdekor  och  geometriska  mönster.  Denna  
kröns  av  en  omstrålad duva  mot  bakgrund  av  ett  ringkors , som  flan- 
keras  av  sidostycken  med  slingor  och  broskornament.  Kolonnerna  
vilar  på  fyrkantiga  baser  och  postament ,  vilka  flankerar  och  är sam- 
manbyggda med altaret.  Uppsatt  1917. Ursprungligen var altaruppsat- 
sen  målad  i ekådring  och  förgylld .  
Altarkors  (fig.  49)  från  1855  års  altaruppsats ,  av  vitmålat  och  för- 
gyllt trä .  Korset har profilerade kanter och står på en sockel med pro- 
filerad över- och underliggare . Sockeln har i mitten ett spegelfält med  
skulpterade  växtornament  och  profilerad  ram ,  flankeras  av  svängda  
sidostycken med voluter samt är nederst godronnerad . Korset vilar på  
ett  postament  med  inskrift  i  svart  på  framsidan:  "HERRE,  sTYRK  MIN  
TRO!"  inom  profilerad  ram.  Höjd  230  cm ,  korsets  bredd 94  cm ,  pos- 
tamentets  bredd 92  cm .  
Altarskrank  av  ljusgråmålat  trä ,  halvrunt, speglar  med förgyllt  list- 
verk .  Överliggaren  klädd  med  gulgrönt,  knäfallet  med  grönt  linne.  
Höjd 80  cm,  knäfallshöjd  27  cm.  Uppsatt  1917.  Ursprungligen  målat  
i  ekådring  med  förgyllt  listverk.  Golvet  innanför altarskranket  är  ett  
376  
Fig.  49.  Altarkors från 1855 års altar·  
uppsats.  Foto:  Bengt Mattsson  1987.  
Fig.  50.  Helgonskåp  från  omkring  
1500.  Foto:  SvK 1985.  
KYRKOR OCH KAPELL . 
377  
MORA.  2  
Fig. 51.  Maria med Jesus-barnet, S:t  
Olof,  S:ta  Barbara och S:t Erik. Mål- 
ningar från  omkring 1500 på helgon- 
skåpets dörrar.  Foto: Sv K 1985.  
378 
 
K YR KOR OCH KAPELL . 
trappsteg högre än  korgolvet.  Ytterliga re  två  trappsteg leder upp till  
altaret.  
Knäfallspall  av  gråmålat trä ,  rundad framsida,  kannelerade , nedåt  
avsmalnande ben. Höjd 32 cm , längd 76 cm , bredd 22 cm.  1800-talet.  
Helgonskåp  
Helgonskåp (fig.  50-51) av  skulpterat , målat och förgyllt trä. Skåpet  
innehåller ett stående kvinnligt  helgon  med långt gyllene  hår och för- 
gylld  krona  på  huvudet ,  iförd  fotsid  klädnad  och  mantel.  Helgonet  
håller i sin  vänstra  hand ett ciborieliknande förem ål av  järn och i sin  
högra ett skaftliknande föremål, svart med en försilvrad  knopp i övre  
änden;  nedre änden har uppenbarligen varit intappad i någonting, av  
vilket  ett  litet  tvärsgående  fragment  med  röda  färgspår  ännu  finns  
bevarat fastlimmat på baksidan. Det ciborieliknande förem ålet av järn  
är uppenbarligen senare ditsatt.  Bakom det finns e tt  märke i helgo- 
nets  klädnad  som  inte  har  något  samband  med  järnföremålet.  Det  
skaftliknande  föremålet  har  troligen  varit  vänt så ,  att  den  försvunna  
delen varit vänd uppåt , vilket vissa spår tycks  utvisa.  
Dorsale t är tresidigt , med gloria målad bakom helgonets huvud och  
band av  målade  rosor på  ömse sidor om henne . Vid glorian finns  två  
hål,  i  vilka  skåpet  fram  till  1915  varit  upphängt.  Ovanför  helgonets  
huvud  är  en  masverksbaldakin  med  krön  ovanpå  skåpet.  På  skåpets  
golv finns  en i svart målad  inskrift : "J O  [?] Rosen  1856".  
På  dörrarnas  insidor  finns  välbevarade  målningar  (fig.  51).  Överst  
på vänstra dörren syns  Maria med Jesus-barnet inom rosenkrans ; i de  
övre  hörnen  finns  rundlar  med  inskrifterna  "i hs" (iesus)  respektive  
"xps" (christus).  Därunder framställs  S:t Olof med yxa och riksäpple  
mot en gavelformad bakgrund med rader av  nyckelhå lsformade öpp- 
ningar samt ett språkband med texten "Sancte olaff'. Överst på högra  
dörren visas S:ta Barbara med torn och svärd samt språkband "Sancta  
barbfa" ,  och därunder S:t Erik med  riksäpple och svärd  samt språk- 
band  "Sancte  erich".  Båda  har samma slags  bakgrund som S:t Olof.  
Samtliga bär mantlar , Maria och Barbara med fotsida klädnader , Olof  
och Erik med rustningar under.  Inskrifterna är i minuskler.  Predell an  
har två  pilastrar mitt på och  är övermålad  med grått ; grön färg syns  
därunder. Skråkantad bottenplatta , vilande på två tvärslåar.  Färger:  
guld, grönt,  rött , blågrönt , grå nyanser, vitt, gult,  brunt , svart , skär  
karnation.  Skulpturen och skåpet är övermålat av Rosen 1856. Skå- 
pets  utsida  är  rödmålat  med  vita  blommor  medan  dörrarna  är  vita  
med röda  blommor.  Skåpets totala höjd är 138 cm, predellans höjd 13  
cm , skåpets bredd utom bottenplattan 50 cm, skulpturens höjd 84 cm.  
Överfört från  den gamla  kyrkan .  
Enligt  Forssman  är  skåpet  ett  tidigt  1500-talsarbete  från  Hälsing- 
land .62  Anna  Nilsen  tillskriver  dock  själva  målningarna  samme  mäs- 
tare som utfört kalkmålningarna i Tortuna kyrka i Västmanland, vilka  
hon daterar till  tiden  mellan  1489 och 1503. 63  Det kan antagas att skå- 
pet är ett mellansvenskt a rbete från omkring sekelskiftet  1500.  
379  
MORA . 2 
Målat träkors  
Kors av  bemålat trä  (fi g. 52) , framstä ll ande  på ena sidan de n  ko rsfäste  
Kristus mot bakgrund av  målade blommor och nedtill dubbla rade r av  
samma  karakteristiska  nyckelhålsliknande öppningar som  på  helgon- 
skåpets dörrar.  Överst på korse t skylten med bokstäve rn a i n r i , längs  
tvä rstammens  undersida  ett  språkband  med  tex ten:  " Fadher  i thina  
hendher befe/ler iak m jin aandhe".  D en andra sidan framställer den sör- 
jande Mari a mot samma bakgrund som  Kristus på and ra sida n; dock är  
korset hä r kantat av en spi ra lbård . På tvä rstammen finns e tt språkband  
med inskrift:  "hiälp:os: iomfru:maria och henns:v:sorgher'" . Inskrifte rn a  
är i minuskle r.  I korsets nedre de l finns två ovanfö r va randra sittande  
hål.  Mittstammens överdel och tvä rstammens översida  är avfasade fö r  
att uppbära ett skyddstak.  Höj d 80 cm , bredd 42 cm , tjocklek 2 cm.  
Nitsen har påvisat att  korset är målat av samme mästa re som målat he l- 
gonskåpet och det  bör därfö r ges samma da te ring. <>-~ Gåva från fö rsam- .  
lingen ge nom kyrkoherde Magnus E rt andsson till D alarnas fo rnminnes- 
fö rening 1864.  Förvaras nu i Dalarnas  muse um. 6=' 
380  
Fig. 52. Kors av trä  med målade bil- 
der av  Kristus på korset samt Maria.  
Omkring 1500.  (Falun . Dalarnas mu- 
seum. lnv.nr DM 52. ) Foto: Dalarnas  
museum , A lbin  Hedling,  1934.  
Fig.  53.  Timglas m ed ståndare av fö r- 
gyllt  trä,  nämm  tidigast  1757;  glaset  
äldre.  Foto: Bengt Mausson / 987.  
KYRK O R  OC H K A P ELL . . .  
A v  denna  typ  av  kors  är  hittills  fem  kända:  förutom  det  här  
beskrivna  och ännu ett , numera försvunnet  (se ovan) , ett i Everts- 
bergs  kape ll , ett i Öj e  kape ll66 och  e tt  numera  fö rsvunnet  i  Tran- 
strands ga ml a  kape ll67 . Det ä r dock osäkert  vilken funktion dessa  ko rs  
haft.  Snedtaket - ännu bevarat på korse t i E ve rtsberg- visar tyctligt  
att de  behövt skyddas,  medan förekomsten av re lativt välbevarad fä rg  
gör det o tänkbart  att de stått  utomhus längre tide r , vilket  man tidigare  
fö rmoda t.  Det är antagligt att korsen va rit  placerade på en lång stång  
och anvä nts vid  process ioner ,  något som fö rekomsten av en förmodad  
process ionsfana (se  ovan) tala r för.  Dessa  processio ner kan ha haft  
samband  med  de  gamla  pilgrimsväga rna  till  Nidaras  (Trondheim) .  
Förekomsten  av  kors i Öj e  och Transtrand  är anm ärkningsvärd , e ft er- 
som av  allt att döma  inga gudstj änstlokale r funnits dä r  under mede l- 
tiden. En möjlighe t ä r också att ko rsen vid  vissa tillfä llen ställts ut vid  
de gå rda r som  tj änat som pilgrimshärbärgen 68  
Krucifix  
Krucifix  (fig.  33): Kri stus-figuren  och skylten  ined bokstäverna  INRI  
av  ljust  träslag ,  uppsa tta på ett kors av e k med  trepassfo rmade ändar ,  
utom de n nedre som är rak.  Korsstöd av jä rnsmide . U tfört av skulp- 
tö ren  Herman  Carlsso n, No rrköping,  1957.  
Predikstol  
Predikstol (fig.  33) av naturfä rgat päronträ med i princip åttapassfo r- 
mad  korg , va rtannat pass  bredare; på dessa snidad dekor:  från vänste r  
Kristus , tröstande en syndare; en såningsman ; en stående  kvinna  med  
ett  lamm .  Korgens  nederde l  är  cylindrisk.  Svängd  trappa  med  på  
räcket  en  fra mställning  av  Den  barmh ärtige  samariten .  Cylindriskt  
ljudtak med  kant som nedtill avs lutas av svagt svängda  uddar ,  invän- 
digt  klätt med  blå sa mmet.  Korgens höjd ca 140 cm. U tförd av skulp- 
tö ren Sven  Lundqvist , Stockholm , 1957.  
Den nuvarande  predikstolens fö regångare (fi g.  42) ,  uppstä lld i kyr- 
kan  1917 ,  bestod  av  en  femsictig  korg med  dubbl a speglar ,  profile rad  
överliggare  och sockel, men utan  ljudtak . Den va r ekådrad med fö r- 
gyllda  li ste r  och stod direkt  på golve t vid  triumfbågens  norra sida . Ej  
åte rfunnen  1984.  
Timglas  
Timglas  (fig.  53) på ståndare av skulpterat och förgyllt  trä, bestående  
av  en  svängd  sockel på  profil e rad  bas , nedtill  med  bladornament och  
rocaille r ,  uppbärande  en  tresidig,  snedrutig  obelisk ,  krönt  av  ett  riks- 
äpple  med  vingar.  U nderdimensionerad  glashållare  för  ett  glas,  av  
rödmålat  trä,  sammanh ållen  av  svarvade  träpinnar.  Glashållarens  
höjd 16,5 cm , längd  12 cm ,  bredd 6,5 cm ; ståndarens  höjd 94 cm .  
Ståndaren  torde  vara  identisk  med den tidigast 1757 nämnda . Glashål- 
la ren ä r äldre.  Överfört från gamla kyrkan.  
381  
MORA .  2  
Bänkinredning  
Bänkinredningen bestå r av två  kvarter med  12  bänkar i varje.  Bän- 
karna är öppna och  har raka gavlar , gjorda av  dörrarna från  bänkin- 
redningen  i 1796 års  kyrka.  Denna bänkinrednings sitsar och ryggstöd  
är även till  viss del återanvända . Gavlarna har dubbla speglar inom  
profilerat  ramverk ;  den  innersta  spegeln  är  något  upphöjd  och  har  
rundade hörn.  Profilerad överliggare , gående även längs ryggstöden.  
Speglar i ryggstöden.  Framskärmarna har också speglar sa mt sto lpar  
med snidade krön i ändarna.  En liten bänk av samma  typ , tidigare  
placerad i koret , står nu i vapenhuset.  Färger: gult i två olika nyanser ,  
ljusblå  och  rosa  listverk,  invändigt  gråmålade.  Runt  ytterväggarna  
finns  gulbeigemålade väggfasta bänkar med speglar i ryggstöden .  På  
läktaren finns sex enkla  bänkar.  Höjd 84 cm , si tthöjd 47 cm.  Tidigare  
var bänkarna målade i klarblått.  
Läktare  
Läktaren (fig.  34)  är inrymd i tornets första övervåning.  Barriäre n ,  
som  sticker  ut  något i  kyrkorummet , är gråmålad och har vitmålade  
speglar med profilerat li stverk samt profilerade över- och underligga- 
re ,  den  senare  nedtill  försedd  med  konsolliknande  förkroppningar.  
Tidigare var barriären vitmålad .  Uppsatt  1917;  möjligtvis ingår delar  
av  barriären från  1855  års läktare.  
Fig. 54. Orgelfrån / 917, byggd av fir- 
ma  E.A .  Seuerquist  & Son ,  Örebro.  
Fasaden ritad av Fredrik  Falk enberg.  
Nedtagen 1957.  Foto :  Hasmats.  (Ef- 
ter Sjögren  1952.)  
382 
K YR K O R O CH KAPELL . . 
Fig. 55.  Dopfunt av täljsten från Han- 
dö/,  utförd 1912 av Eugen Hammar- 
berg efter ritning av Carl A lfred  Da- 
nielsson-Bååk.  Foto:  SvK 1985.  
Orgel  
Orgeln saknar egentlig fasad ; den dölj s bakom e tt ljusgråmålat träga l- 
le r med snedställda  ribbor mot blå  botten . Orgeln  är ombyggd 1957  
med användande av delar fr ån dess föregånga re, som byggdes 1917 av  
firma  E.A .  Setterquist  & Son ,  Örebro.  Till  de nna  orgel  hörde  e n  
fasad  (fig.  54) , ritad av Falkenberg; den är av naturfärgat trä , rakslu- 
te n  upptill  och  med  framskjutande  sidoparti er.  De n  ha r  fem  plana  
pipfält  med svängd avs lutning  upptill. w Förvaras magasine rad i präst- 
gårdens  uthus.  
Dopredskap  
Dopfunt (fig . 55)  av skulpterad tä lj ste n  fr ån Handöl,  kvadratisk fot  
med groteska  maska ra ner på  sidorna och  i hörnen ,  symboliserande  
383  
MO R A.  2  
Fig.  56.  Dopskål av renn ,  urfö rd  av  
Gusraf Wilhelm  Lindberg  i Örebro,  
möjligen 1835.  Fora: Bengr Morrsson  
1987.  
Dj äv ulen ;  ovanpå  foten  vil ar  en  hopslingrad  orm.  Cylindriskt  skaft  
med  våglinj e r , sy mbolise rande  vatten . Cuppans  nedre  de l ä r  prydd  
med  kvistar ,  bl ad  och  äpplen ,  symbolise rande  en  äppelträdskrona;  
de n övre  de len ä r to lvkantig  och dekore rad  med apostl a rnas symbo- 
le r.  Runt kanten  krans av tallba rr och kottar. Lock av mörkbetsad ek ,  
svagt välvt och  krönt av en  höna med kycklingar unde r vinga rna .  På  
locket  snidad  dekor:  Madonn an  stående  på  månskära  inom  rosen- 
krans  (Västerås  domkapite ls  sigill) ,  Venj ans  sockenvapen  inom  en  
cirke l, da lpilar samt årtalet  1912 . Höjd 92 cm , lockets  di ame te r 56,5  
cm.  Efte r ritning av arkitekten Ca rl Alfred Danie lsson-B åå k70 , Stock- 
ho lm , utfö rd av bildhuggaren E ugen H ammarbe rg71,  Stocksund , 1912.  
Dopskå l av tenn  (fi g.  56) ,  kall skålstyp , blomknoppsformade  hand- 
tag , grave rad  blomranka på skålens utsida . Skadad fo t.  Höjd ca 8,5  
cm,  diamete r  24  cm .  E nligt  stämpla r  tillve rkad  av  Gustaf  Wilhe lm  
Lindbe rg72  i  Ö rebro,  mö j Iigen  1835  (å rsbo kstaven  otydlig).  Inköpt  
från antikhandla re  Carl  Lenne rthson i Falun 1926  (kr . pro t.) .  
Num merta vlor  
T vå  rektangulära  nummertavlo r  (fi g.  57 ,  60)  av  snidat ,  fö rgyllt  och  
ljusbl åmålat  trä;  dubbe lsidiga,  profil e rade  ramar  med  o rnamentsli st  
ytte rst och  pärlstavslist  inne rst , krö nta  av en halv sol  med gyllene strå- 
lar . Kanne le rade kante r.  Mo nte rade på svängba ra smidda jä rnarmar .  
H öjd 107 cm , bredd 70 cm . Tillve rkade  av  Pehr Hedman i Falun  och  
inköpta  1807 (räk .) . U rsprungligen va r  nummertavlo rn a  uppsa tta på  
kanne lerade, fyrkantiga stånda re,  uppåt avsmalnande . Siffro r av  vit- 
målad  mässing.  
Två  nummertavlor  av  svartmålat  trä,  rektangul ära,  profil e rade  
ramar ,  krönta av kontursågad bricka . I ena  nummertavlans bricka ä r  
inskure t initia le rn a  A M S  och å rtalet 1750 . Höjd ca 78 cm ,  bredd ca  
55  cm . Tillve rkade  av  Kattla rs  Anders Mattsson i Vika  i  Mora och  
inköpta 1750 ( räk .).  Nu använda som anslagstavlo r.  Överförda fr ån  
gamla  kyrkan .  
384  
'l 

i l, 
Fig.  57. Ritning  ri/1 nummertavla  av  
Pehr  Hedman  omkring  1805.  (Ven- 
jan.  KyA.) Fora:  Bengr  Morrsson  
1987.  
=KYRKOR  OCH  KAPELL  . .  
Fig.  58.  Kalk och paten av delvis för- 
gyllt silver;  kalken är utförd av Hans  
Guldsmed  i Gävle  och  anskaffad  
1630, patenen av Johan Martin  Loi!/1 i 
Falun  1789.  Foto:  Bengt  Mattsson  
1987.  
Fig. 59.  Oblatask av delvis förgy llt sil- 
ver,  utförd av Jacob  Brunck i Stock- 
holm  1718.  Foto:  Bengt  Mattsson  
1987.  
Fig.  60.  Nummertavla av trä , en  av  
två, utförd av  Pehr Hedman  i Falun  
och  inköpt 1807.  Foto: Bengt Matts- 
son 1987.  
Nattvards kärl  
Kalk (fig.  58) av delvis förgyllt silver; sex passformig fot i två avsatser,  
den  nedre välvd ,  den övre trattformig , med dekor av  drivna , cisele- 
rade  och  grave rade  växtornament ;  på  sargen  mellan  avsatserna  en  
ornamentsbård .  Noden  har drivna  romber med graverad växtdekor  
och är  avskild  från fot  och cuppa med sexkantiga  mellanstycken , pro- 
filerade  upptill  och  nedtill.  Cuppan  är  odekorerad;  brädden  och  det  
inre  är förgyllda.  Höjd 23 cm, cuppans diameter 13,1 cm, fotens 15,3  
cm.  E nligt stämplar tillverkad av Hans Guldsmed73 i Gävle ; anskaffad  
1630 (inv.).  Överförd från  gamla  kyrkan.  
Paten (fig.  58) av delvis förgy llt  si lver ;  brett förgy llt  brätte, i bott- 
nen ett likaledes förgy llt lamm  med korsfana.  Diameter 16 cm.  E nligt  
stämplar  tillverkad  av  Johan  Martin  Loell 74  i  Falun  1789.  Överförd  
från  gamla  kyrkan .  
Oblatask (fig.  59) av delvis förgyllt silver, oval; välvt lock med raka  
brätten. Det inre ,  brädden och nederkanten  är förgyllda,  liksom en  
krönt sköld , omgiven av  kvistar , mitt  på locket , bärande  inskriften:  
"Cura Johannisl LundbecKiii Pastaris  in  Venianl Anno 1717". Höjd  
5,2  cm,  längd  13,5  cm,  bredd  10  cm.  E nligt  stämplar  tillverkad  av  
Jacob Brunck75 i Stockholm  1718.  Överförd från gamla kyrkan.  
Vinkannor: - l ,  Av delvis förgyllt silver (fig. 61) ,  päronformig ,  
profilerad fot , snås , profilerat lock , krönt av ett kors , svängt handtag ,  
nedtill avslutat med en sköld , genombrutet tumgrepp . På bukens sidor  
två förgyllda sköldar , fl ankerade av palmkvistar , med inskriptionerna:  
"CVRAI PASTORIS.  ANDRE/E./ HELLENIII Anno 1691 " samt "POCVLVM I ECCLE- 
385  25 
MORA .  2  
SIIE  TEMPLOQ( VE] /  VENIANESNI=/  SACRVM".  Förgyllning  invändigt ,  på  
brädden  och  tumgreppet  samt  bårder  på  fot  och  lock .  Korset  på  
locket  är senare  tillkommet.  Total  höjd  26  cm , fotens  diameter 11 ,3  
cm .  Enligt stämplar tillverkad av  Anders Högman76 i Köping.  Enligt  
räkenskaperna  1691  bekostade  kyrkoherde  Andreas  Hellenius'  bror,  
kyrkoherde Johannes Hellenius77 i Kungsåra , ett lod och församlingen  
resten.  - 2 ,  Av  delvis  förgyllt  silver  (fig.  62),  päronformad ,  profile- 
rad fot,  snås , profilerat lock, krönt av liggande lamm (korsfanan sak- 
nas) , svängt skaft , nedtill avslutat av en sköld , broskformat tumgrepp.  
Förgyllning invändigt , på  brädden , lockets  kant och pipens ovansida .  
Höjd 31  cm, fotens diameter 13,2 cm. Inskrift  under foten:  "84 lod/  
1758" .  Enligt  stämplar  tillverkad  av  Johan  Leffler78  i  Falun;  inköpt  
1758 (räk.).  Båda vinkannorna är överförda fr ån gamla  kyrkan.  
Sockenbudstyg  (fig.  63)  bestående  av  kalk  och  paten  av  silver ,  
oblatask  av  trä  och  vinflaska  av  glas.  Kalken  har profilerad  trattfor- 
mad fot  med ett pålött och graverat krucifix ,  godronnerad nod samt  
cuppa med en linje under brädden . Inskrift  på foten:  "Wasa Sacra  
Ecclesire  W en :  Past :  And:  Hell:  1683".  Förgyllning  invändigt ,  på  
brädden och på krucifixet.  Höjd  13 ,5  cm , cuppans diameter 7,2 cm ,  
386  
Fig. 61.  Vinkanna av delvis f örgyllt  
silver,  utförd  av  Anders  Högman  i 
Köping  och  daterad  1691.  Foto:  
Bengt Mattsson  1987.  
Fig.  62.  Vinkanna av delvis fö rgyllt  
silver,  utförd av Johan LeJfler i Falun  
och  inköpt 1758.  Foto: Bengt  Matts- 
son  1987.  
Fig.  63.  Sockenbudstyg med kalk och  
paten av delvis förgyllt silver, utförda  
av J äran Eriksson Straus i Stockholm  
och  levererade  1684.  Vinflaskan  av  
blått  glas  - troligen  f rån  Johannis- 
ho/m-nämns tidigast 1814, oblatas- 
ken  av  masurbjörk  tidigast  1849.  
Svarvat  och  läderklätt  träfodral från  
1854.  Foto:  Bengt Mattsson  1987.  
KYRKOR OCH  KAPELL  . . .  
fotens  11  cm.  Patenen  har förgylld  ovansida och ett graverat ringkors  
på  brättet.  Diameter 10,2 cm.  Kalk  och paten är enligt stämplar till- 
verkade  av  Jöran  Straus79  i  Stockholm  och  levererade  1684  (räk.).  
Oblatasken är av svarvad  masurbjörk med  platt profilerat lock.  Höjd  
1,8 cm , diameter 6 cm.  Omnämnd 1849 (inv .). Vinflaskan  är av blått  
glas,  troligen från Johannisholms bruk . Höjd 6 cm . Omnämnd tidigast  
1814 (inv .).  Kalken och patenen är överförda från gamla kyrkan.  Till- 
hörande svarvat och  läderklätt träfodral anskaffat 1854 (räk.).  
Fig. 64.  Brudkrona av förgyllt silver,  
tillverkad  av  C. G.  Hallberg  AB  i 
Stockholm  1945.  Foto:  Bengt  Matts- 
son  1987.  
387  
MO R A.  2  
Nattva rdsuppsättning  av  tenn ,  bestående  av  kalk ,  paten ,  oblatask  
och  vinkanna.  Kalke n  har  tra ttfo rmig  fo t  med  ingraverat  Kristus- 
monogra m  samt ha lvrund cuppa med vulst vid kante n . H öjd  17,5 cm ,  
cuppans diameter  l l cm , fo te ns 10 ,5 cm. Pate nen fun gera r samtidigt  
som  lock till oblatasken . Diamete r 12 cm ; oblataske ns höjd 4,5 cm ,  
diamete r  11 ,5 cm . Vinka nna n är nedtill utsvängd och har lock med  
skråkant.  Höjd 24,5 cm , fo te ns di ameter 9,5 cm. E nligt stämpla r till- 
ve rkad  av  Nils Redeby vid  Libra ri a  1977.  Skä nkt av  norra Venj a ns  
blomste rfo nd  1979 .  
Brudkrona  
Brudkrona  (fig.  64)  av  fö rgyllt  silve r ,  nedre  kronring  med  våglister  
upptill och nedtill , besatt med infa ttade  runda äde ltopase r  och be- 
slagsornament.  Fe m  gjutna ,  genombrutna  ståndare  med  tre  löv,  
besatta med  infattade  runda äde ltopase r på va rj e . Stånda rna samman- 
hålls av e n övre  kronring med påsatta  bevingade änglahuvuden , va rt  
och  ett  med  ett  äde ltopasbesatt  löv.  Inskrift  på  nedre  kronringen:  
"Ven jans fö rsamling  år  1945" . H öjd 7 ,l cm , diame te r  nedtill  6,6 cm .  
E nligt stämplar t;Jlve rkad av C.G . Ha llbe rg A B i Stockholm  1945 ,  
efter  mönste r av äldre  brudkronor i Nordiska  musee t.  
Ljusredskap  
Ljuskronor : - l ,  Av massmg och rödaktig gulmetall (fig. 65), tio  
armar  i  två  kransar  - fyra  i  de n  övre  - med  runda  profile rade·  
droppskåla r , reflexblom mor ; profil e rad  mitts tam , krönt av en sittande  
mansfigur med e n  kärve i e na och två  korslagda pilar i andra ha nde n ,  
Fig.  65.  Ljuskrona  av  mässing  och  
rödaktig  gulmetall m ed tio  armar, in- 
k öpt  1672  och  omgjord  1810.  Foto:  
Bengt Mallsson  1987.  
Fig. 66.  Ljuskrona av mässing med J2 
armar,  1600-talets fö rra  hälft . Inköpt  
17 J5 från  en livländsk  flykting  i F a·  
lun.  Foto: Bengt Mattsson 1987.  
388  
Fig.  67. Fragme111 av ljuskrona av glas  
på sromme av järn och trä,  utförd och  
skänkt av glasblåsaren  Carl Ch ristian  
Knudsen,  Johannisholm .  Tidigast  
nämnd  1849.  Foto:  Bengt  Ma{{sson  
/ 987.  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
samt  nedtill  avslutad  med  en  ganska  liten  kula.  Höjd  72  cm.  
Ursprungligen  inköpt  till  den  gamla  kyrkan  1672  (räk.).  Ljuskronan  
hade då endast sex armar.  Den omgjordes i Falun 1810 (räk.) , varvid  
de rödaktiga delarna tillkom .  Nu på  läktarens södra sida. - 2 ,  Av  
mässing (fig.  66) , med 12 armar i två  kransar.  Armarna är nedtill for- 
made som drakhuvuden och har runda profilerade droppskålar.  Kraf- 
tigt  profilerad  mittstam ,  krönt  av  dubbelörn  samt  nedtill  avslutad  av  
ett dubbelsidigt lejonhuvud  med en ring i käftarna.  Ringen är formad  
som  två  fiskhuvuden  med  klot  i  munnarna.  Höjd  80  cm.  1600-talets  
förra  del.  Inköpt  1715  (räk .)  till  den  gamla  kyrkan  från  en  livländsk  
flykting i Falun. Nu på  läktarens norra sida.- 3, Av glas på stomme  
av  järn och trä (fig. 67), profilerad  mittstam med omväxlande försilv- 
rade och  rödmålade  kulor ,  den  översta och  nedersta godronnerade;  
kraftig skål  med träinsats , målad i silver  och vitt , från  vilken sex  nu  
försvunna  armar utgått .  Dessa  har senare ersatts av  tre  raka  ljushål- 
lare av plåt.  Ursprungligen hade kronan två  kransar med armar och  
hängande  prismor.  Höjd  58  cm.  Tidigast  nämnd  1849  (inv.),  då  den  
uppges vara skänkt till  kyrkan av glasblåsaren Carl Christian Knudsen  
(1814-1846)  vid  Johannisholm .  Skadad,  förvaras  f.n.  i  tornets  andra  
övervåning.- 4, Av mässing , med tio armar i en krans , örn- och elds- 
lågefo rmade  ståndare;  profilerad  mittstam ,  krönt  av  dubbelörn  och  
nedtill  avslutad  med  en  kraftig  kula  med  knopp.  Inskrift  på  kulan:  
"Från  Wenjans  kvinnor  till  Wenjans  kyrka./  År  1910  efter  Christi  
börd";  på  andra  sidan:  "Dig  ljusens  Fader,  vare  pris!"  Höjd  70  cm.  
Inköpt från  Marcus Ax, Gävle. I koret. -5-6, Av hamrat järn med  
dubbla  ringar , åttaarmade , dekorerade med  hängande löv  och dalpi- 
lar.  Höjd  ca  55  cm.  Tillverkade  av  smidesfabrikören  Karl  Johan  
Grönlund (1874-1936) i  Leksand (inv.).  Enligt  inskrifter är den ena  
skänkt av  unga  venjanskarlar 1910,  den  andra är en  nyårsgåva  1911.  
I vapenhuset.- 7-9, Av mässing , med 24 armar i två  kransar , runda  
profilerade  droppskålar ,  reflexblom mor ;  profilerad  mittstam ,  nedtill  
avs lutad  med  kraftig  kula  med  knopp .  Inskrift på  kulan : "Jubileums- 
året  Anno 1957" .  Höjd ca 115 cm.  Tillverkade av V.  Fongs gelbgju- 
teri ,  Gränna.  I  långhuset.  
Mässingskronorna  hänger i spiralvridna  järnlänkar med  blåmålade  
träkulor.  
Hängljusstake av  järnsmide i trad itionell  dalatyp , hj ärtformad med  
hängande  löv ;  tre pipor med  kvadratiska droppskålar.  Hänger i spi- 
ralvridna länkar.  Höjd utan länkar 49 cm.  Tillverkad av Karl  Johan  
Grönlund i Leksand.  Enligt inskrift skänkt till kyrkan av 1910 års  kon- 
firmander.  
Sex lyktor av trä och glas, sexkantiga ,  gråmålade med förgylld  list  
nedtill , svängt  genombrutet krön .  Höjd ca 60 cm.  Anskaffade 1957  
(inv.).  Hänger i järnkedjor i sidoskeppen.  
Två  ljusarmar av  mässing för  tre  ljus ,  profilerad  rund väggplatta,  
svängda  armar,  balusterformade  ljushållare.  Längd  28  cm ,  plattans  
diameter 24,5  cm.  Skänkta  av  1914  års  nattvardsbarn  (inv.).  
389  
MORA.  2  
Fig.  68.  Kandelaber  av  tenn ,  en  av  
två,  utförd av Eric Magnus Hammar- 
strand i Falun och inköpt 1802.  Foto:  
Bengt Mattsson  1987.  
Ljusarm  av  glas  på  oval  väggplatta  av  försilvrad  mässing ,  tvåpipig  
med  två  svängda  spiralvridna  armar,  runda  droppskålar ,  cylindriska  
ljushållare . En arm avbruten.  Bredd mellan armarna 19 cm. Troligen  
härrör armarna från den ovan nämnda ljuskronan från Johannisholm.  
Ljusplåtar:- 1-2, Av mässing , tvåarmade , runda droppskålar med  
krusad  kant ,  rundade ,  nedåt  avsmalnande  väggplåtar  med  konvex  
oval  spegel  samt  driven  och  ciselerad  dekor.  Runt  överstycke  med  
konvex  hjärtformad  spegel  samt  driven  och  ciselerad  dekor.  Total  
höjd  75  cm ,  bredd  36,5  cm .  Enligt  stämplar  tillverkade  vid  Gusums  
bruk  i  Östergötland.  Enligt  inskrifter  anskaffade  1911,  den  ena  är  
bekostad av kyrkliga  ungdomskretsen , den andra av  1911 års konfir- 
mander.- 3, Av mässing i jugendstil , två armar med uppvikta dropp- 
skålar;  uppåt  avsmalnande,  hamrad  väggplåt  med  raka  sidor  och  
dekor  av  kvadrater ,  slät,  nedåt  avsmalnande  konvex  spegel.  Inskrift  
på armarna:  "K.F. Lundblom USA År 1910" . Höjd 34 cm , bredd 19,5  
cm. Skänkt av K.F.  Lundblom 1911 (inv .). - 4, Av mässing, för  ett  
ljus ,  oval  väggplåt  med  äggstavslist  runt  kanten  samt  musselformat  
krön .  Höjd  30  cm ,  bredd  12  cm.  Skänkt  av  föreningen  Ovan  Siljan  
1942  (inv.).  
Ljusstakar:  - 1-2,  Kandelabrar  av  tenn  (fig.  68),  trepipiga,  tratt- 
formig  fot ,  nedtill  genombruten och  pärlstavskantad ; uppåt  avsmal- 
nande skaft , krönt av en stor rund , nedtill profilerad droppskål och en  
390  
KYRKOR  OC H  KAP E LL  . .  
Fig.  69.  Ljusstake av tenn, en  av två,  
wförd  av  Eric  Magnus  Hamm ar- 
strand i Falun  och inköpt / 802.  Foto:  
Bengt Mausson  1987.  
Fig.  70.  Ljusstake av tenn , en  av två,  
utförd  av  Hans  Wicksten  i Västerås  
och ink öpt 1853.  Foto: Bengt Maus- 
son  1987.  
Fig.  71. Kandelaber av mässing, en av  
två,  inköpt  f rån  gelbgjutare  Borg- 
ströms änka 1808.  Foto: Bengt Maus- 
son / 987.  
cylindrisk,  uppåt avsmalnande, pä rlstavskantad ljuspipa.  Från skaft ets  
övre  del utgå r två  svängda a rmar med samma  typ av  droppskålar och  
ljushå llare, men  mindre.  Höjd 48 cm ,  bredd mell an a rmarna 49 cm ,  
fo tens  diamete r  20  cm .  Inga synliga  stämplar ,  men  inköpta  från  E ric  
Magnus Hammarstrand80  i Falun  1802 (räk. ) och  uppenbarligen till- 
verkade av denne.- 3-4 , A v tenn (fi g. 69), trattformad fo t av samma  
typ  som  fö regående ;  uppåt  avsmalnande  skaft  med  tre  smala  pärl- 
stavsvulste r ,  löstagbara  manschette r.  Höjd  22  cm ,  fo tens  diamete r  
11 ,8  cm . O full ständig stämpel med  en ängel med palmkvist och ham- 
mare  samt  ett  synligt  H.  E nligt  räkenskaperna  inköpta  från  E .M .  
Hammarstrand  1802,  samtidigt  med  föregående ,  och  uppenbarligen  
till ve rkade  av denne, ehuru inte  hans vanliga stämpla r använts. 81 ­
5-6,  Kandelabrar  av  mässing,  sjuarmade  (fi g.  71);  trattformig  fo t ,  
överst  fö rsedd  med  e tt  platt  mellanstycke  med  reffl ad  kant ,  uppbä- 
rande  en  uppåt avsmalnande  mittståndare  med  tre  utstående  brätten ,  
profil e rade  på  undersidan , samt krönt av en  ljuspipa  med stor  dropp- 
skål.  Från va rj e  brätte utgår två svängda armar , arrangerade med de  
kortaste  överst  och  de  längsta  nederst ,  med  runda  droppskålar  med  
reffl ad kant  och cylindriska pipor , också med reffl ad kant.  Kandelab- 
rarna  står  på  gråmålade  fl e rk antiga  träpostament ,  uppåt  avsmalnande  
och med  profil e rade base r.  Höjd utan sockel ca 136 cm , bredd mellan  
de  längsta  armarna 99  cm ,  fo tens diamete r ca 26 cm .  Inköpta från  
391  
MORA. 2 
Fig.  72.  Anrependium  av  rött  kläde  
m ed  broderier,  utfört  vid  Ersta  dia- 
konissanstalts  paramenrverkstad  år  
1910.  Foto: Bengt Mattsson  1987.  
gelbgjutare  Borgströms  änka  1808  (räk.).  Tillhörde  1796  års  kyrkas  
ursprungliga  altaranordning  (se  fig.  24).  - 7-8 ,  Av  tenn  (fig.  70) ,  
trattformig  profilerad  fot  på  kvadratisk  sockel  med  genombrutna,  
pärlstavskantade  sidor,  vilande  på  kulfötter.  Skaften  är  nedtill  god- 
ronnerade  och  uppåt  avsmalnande  med  en  pärlstavsgördel  på  övre  
delen.  Löstagbara manschetter med pärlstavskant.  Höjd 28  cm, fotens  
bredd 10 cm.  Enligt stämplar tillverkade av  Hans Wicksten82 ,  Väster- 
ås.  Inköpta 1853 (räk .) . -9-11 , Av mässing, olika i färgen, skålformig  
fot,  profilerad  ljuspipa  med  höj- och  sänkbar  skruv.  Höjd  11 ,5  cm ,  
diameter 12,5 cm.  Två är skadade . Troligen identiska med  de tre sta- 
kar som inköptes från gelbgjutaren Elias Berglund83  år 1808 (räk.).- 
12-13 , S.k.  nattstakar av mässingsplåt, något olika ; uppvikt kant , rak  
ljuspipa.  Den ena har skaftet avbrutet. Höjd 6 cm , diameter ca 15 cm.  
1800-talets början. - 14--15 , Kandelabrar av mässing, trepipiga ; pro- 
filerad  fot  och  skaft ,  genombrutet  överstycke ,  profilerade  ljuspipor.  
Höjd 37  cm, bredd mellan ytterpiporna 23 ,5 cm , fotens diameter 15,5  
cm.  Enligt stämplar tillverkade vid Skultuna bruk , "No 404", 1912.  
Inköpta 1914 (inv.).- 16--17 , Kandelabrar av silver, trepipiga , i ny- 
rokokostil  med  broskornament ,  svängda  armar  och  godronnerade  
ljuspipor.  Höjd 18,5 cm , avstånd mellan  armarna 31  cm.  Stämplar:  
830  S  samt  svensk  kontrollstämpel.  Enligt  inskrift  skänkta  till  minne  
av  Bunsa  Erik  Eriksson  (1864--1940)  och  hans  hustru  Karin  (1867- 
1956) i Knås av deras barn 1956.  Levererade av juvelerarfirman A.G.  
Dufva  i Stockholm  (kr. pro t.).  
Textilier  
Altarbrun av  blåvitt linne med krona i mitten , flankerad av  ett hjärta  
och en funt.  Färger: guld , blått , vitt, rött.  Höjd 15  cm , längd 190 cm.  
Enligt  signatur  utfört  av  Alice  Lund-Sofia  Widen84  1966.  Skänkt  av  
kyrkliga arbetskretsen.  
Antependier: - l ,  Av rött kläde (fig. 72), på mitten  ett omstrålat  
klöverbladskors i gult siden med rosor vid hörn och kanter , broderade  
392  
KYRKOR  OCH  KAP E LL .  
Fig.  73.  Mässhake av ylle och silke- 
brokad  med  guldinslag,  nämnd tidi- 
gast 1621.  Foto: SvK 1985.  
i guld, silver , vitt och gult samt omgivet av  gulbroderad törnekrans .  
Höjd  95  cm ,  längd  290  cm.  Utfört  1910  vid  Ersta  diakonissanstalts  
paramentverkstad  på  initiativ  av  folkskollärarinnan  Anna  Lundberg  
(1866-1918) i Knås. - 2, Av vitt mönstervävt linne ,  dekorerat med  
bokstäverna  IHS  i  guld  mot  bakgrund  av  kvadrater  i  röda  och  blå  
nyanser ,  guldstrålar  samt  två  breda  flankerande  band ,  broderade  i  
guld , rött och· gråviolett.  Höjd 90 cm , längd 190 cm . Enligt signatur  
utfört av Sofia Widen 1957.-3, Av grönt linne , odekorerat. Höjd 90  
cm , längd 195 cm.  Skänkt av Venjansavdelningen av C.K.F. 1965 . - 
4,  Av  rött/violett  ylle ,  vändbart , odekorerat.  Höjd 90  cm , längd  195  
cm.  Utfört  av  Hakings  vävatelje ,  Järfälla ,  och  skänkt  av  kyrkliga  
arbetskretsen  1974.  - 5,  Av  svart  ylle,  odekorerat.  Höjd  90  cm ,  
längd 235  cm.  Skänkt av  kyrkliga sykretsen 1975 .  
393  
MORA.  2  
Mässhakar: - l, A v ylle och silkebrokad med mönster ursprungli- 
gen i krapprött mot gul botten samt med guldinslag (fig.  73-74) , sym- 
metriskt  mönstrat  med  växtrankor  och  fåglar.  Smalt  kors  av  silver- 
15and  av  1600-talstyp  på. ryggsidan.  Ljusblått  foder.  Höjd  124  cm,  
bredd 88 cm . Sägs  1621  (inv.) vara ny.  Fodret är sannolikt tillkommet  
1680  (räk.).  Konserverad vid Pietas  1945. Överförd från gamla kyr- 
kan. - 2, Av röd sammet med guldgaloner och guldbroderier (fig .  
75), på ryggsidan  kors med törnekrona och årtalet 1773,  på framsidan  
Jahve-namnet i omstrålad triangel.  Höjd 120 cm, bredd 76 cm.  Inköpt  
1773  (räk.).  Överförd från  gamla kyrkan. -3, Av svart sammet med  
silvergaloner,  silverbroderier  och  tofsar,  samma  typ  av  dekor  som  
394  
Fig.  74.  Mässhake (fig.  73),  detalj av  
tyget.  Foto: Sv K 1985.  
Fig.  75 . Mässhake av röd sammet med  
guldgaloner  och  broderier,  inköpt  
1773. Foto:  Bengt Mattsson / 987.  
Fig.  76 . Mässhake av vit sidendamast  
med broderier, utförd av A g da  Öster- 
berg och anskaffad /932 . Foto:  Bengt  
Mallsson  1987.  
Fig.  77.  Kalkkläde av viole/l sidenda- 
mast med  broderier,  utfört av  Catha- 
rina  Lundbeck  1726.  Foto:  Bengt  
Mausson 1987.  
KYRKOR OCH KAPELL .  
föregående.  Höjd  120  cm ,  bredd 78  cm.  Inköpt  1862  (räk.)  från  fru  
Charlotta V.  Ohlsson85  i Stockholm . - 4, Av vit sidendamast (fig.  
76),  på  ryggsidan  ett latinskt georgskors  av  röd  sammet och  Kristus- 
monogram i korsmitten, småkors i korsändarna samt en ring av stjär- 
nor ,  broderade i silver,  blått och  rött.  På framsidan  Jahve-namnet,  
broderat i silver och  blått i röd omstrålad sammetstriangeL  Höjd 115  
cm , bredd 77 cm.  Enligt signatur utförd av  Agda Österberg86 ;  anskaf- 
fad  1932  (inv .).  - 5,  Av  grönt  ylle  med  gulgröna  linnekanter,  på  
ryggsidan  ett kors i vitt och  beige  med geometriska broderier i guld,  
gult och grått; på framsidan  band och linjer i samma färger.  Höjd 120  
cm , bredd 143  cm.  Enligt signatur utförd av  Sofia Widen-Aiice Lund  
1965.  Skänkt  av  kyrkliga  arbetskretsen .  - 6,  Av  violett/rött  ylle ,  
vändbar ; på  ryggsidan ett kors med stjärna och fiskar i korsmitten , på  
framsidan en stjärna . Höjd 128 cm, bredd 110 cm.  Utförd av Hakings  
vävatelje , Järfälla . Skänkt av  kyrkliga arbetskretsen 1974.  
Stolor:- l ,  Av vitt linne med  broderade hjulkors i rött och guld .  
Anskaffad 1962.-2, Av grönt linne med frans och invävda kors samt  
två guldbroderade likarmade kors inom  rundlar , broderade i blått och  
grönt.  Anskaffad  1962.  - 3,  Av  violett/rött  ylle ,  vändbar ,  med  
invävda  likarmade  kors.  Anskaffad  1974.  - 4,  Av  violett  ylle  med  
frans och invävda kryckkors . 1970-talet.- 5, Av svart ylle med silver- 
broderade kors . 1970-talet.  
Kalkkläden:  - l ,  Av  violett  sidendamast  med  broderier  (fig.  77):  
kantbård,  i mitten en blomsterkrans omgärdande bokstäverna IHS , i  
hörnen broderade blommor.  I kvadrat omkring kransen inskrift (läses  
parallellt):  "CVRA.  PASTORIS ./ JOHANNES  LUNDBECK ,/ WENIAN,  d.  l  MAI ,/  
395  
MORA .  2  
Fig.  78.  Väggbonad •• Den  heliga  sta·  
den ",  utförd  av  Sofia  Widen  och  
anskaffad 1957.  Foto: Bengt Mattsson  
1987.  
ANNO ,  1726" .  I  ena  hörnet  signaturen  C.L.  (Catharina  Lundbeck)87 .  
Höjd 58 cm,  bredd 60 cm . Materialet inköpt 1726  (räk.) , arbetslönen  
skänkt  samt  arbetet  utfört  av  Catharina  Lundbeck .  Renoverat  och  
omfärgat 1863 (inv.) . Överfört från gamla kyrkan . - 2, Av vit siden- 
damast  med geometriska  mönster,  broderade solhjul  samt kantbård i  
blått och silver.  Höjd 44 cm , bredd 45 ,5 cm. Enligt signatur utfört av  
Libraria 1962. - 3, Av vitt/grönt ylle, vändbart , med  dekor av en  
396  
Fig.  79.  Bordduk  av  gulr  ylle  med  
rryckr  blommönster,  nämnd  tidigasr  
1857;  deralj.  Fora:  Bengr  Marrsson  
1987.  
Fig. 80.  Ryggklädseltill karmstol med  
broderat  växtmönster.  1720-talet?  
Foto:  Bengt Mallsson  1987.  
Fig.  81.  Rya med dekor av bomärken  
från  Venjan ,  utförd  och  skänkt  av  
Venjans  kvinnor  / 957.  Foto:  Bengt  
Mansson  1987.  
KYRKOR OCH  KAPELL  . . .  
stjärna . 58 x 58 cm. - 4, Av violett/rött ylle , vändbart, med dekor av  
kalk , oblat och strålar. Höjd 65 cm, längd 63 cm.- Nr 3 och 4 är utförda  
av  Hakings vävatelje , Järfäll a, och skänkta av den kyrkliga arbetskret- 
sen  1974.  
Predikstolskläden: - l , Av mönstrat linne i två olika röda nyanser ,  
på  mitten  ett guldbroderat kors  med  strålar , guldfrans nedtill.  Utfört  
av  Marianne  Lennes ,  Mora ,  och  skänkt  av  läroverksadjunkt  Nils  
Starre 1953 . - 2, Av vitt linne  med geometrisk dekor i guld, vitt och  
grå nyanser.  Höjd 40 cm, bredd 33  cm . Enligt signatur utfört av Sofia  
Widen  1957.  
Väggbonad  "Den  heliga  staden"  (fig.  78);  applikation  med  brode- 
rier ,  i  mitten  ett  stiliserat  krucifix ,  därunder  duva  och  skepp,  där  
omkring  stiliserade  torn,  rundlar  och  geometriska  mönster.  Färger:  
blå , gula , grå  nyanser, vitt, svart.  Höjd 195  cm,  bredd 100 cm . Enligt  
signatur utförd av Sofia Widen; anskaffad  1957.  
Borddukar:  - l ,  A v  gult  ylle  med  tryckt  rött  blommönster  (fig.  
79) . Längd 227 cm,  bredd 146 cm.  Nämnd tidigast 1857 (inv.). - 2,  
Av  rött ylle,  i  ena hörnet broderat "B  1850".  Längd 187 cm·,  bredd  
121  cm .  
Ryggklädsel (fig. 80) till  karmstol (se nedan) , broderat växtmönster  
i rött,  grönt, svart, blått,  brunt och vitt.  Inramad.  Höjd med ram  66  
cm ,  bredd  35  cm.  1720-talet?  I  kyrkoarkivet.  
Mattor: - l , Av röllakan i gröna och grå nyanser.  Längd 308 cm ,  
bredd 196 cm.  Utförd av Sofia W iden ; anskaffad 1957.  Framför al ta- 
397  
MORA .  2  
ret. - 2, Rya (fig. 81),  med dekor av bomärken från Venjan i olika  
grå  nyanser  och  svart.  Frans  nedtill .  Höjd  245  cm,  bredd  120  cm.  
Utförd och skänkt av Venjans kvinnor 1957.  På korets södra vägg.- 
3, Rya, dekorerad med rombformer i gula och grå nyanser.  Längd 245  
cm ,  bredd  117  cm.  Anskaffad  1959.  Vid  dopfunten.  
Kollekthåvar  
l, Med träskaft  med snidade knoppar ,  hållare av  järn , påse av  svart  
sammet  med  smala  silverband  samt  frans  och  tofs  av  glaspärlor.  På  
skaftet är fyra  bomärken inskurna. Skaftets längd 152 cm, påsens dia- 
meter ca  13  cm ,  påsens djup  16  cm.  - 2,  Av  likartat  utseende  (fig.  
82),  svart sammetspåse med silverfrans , tofs och smala band.  Skaftets  
längd  153  cm, påsens diameter ca  13  cm , påsens djup 15  cm . -Den  
ena av  håvarna l och 2 är inköpt 1706 (räk.), den andra något senare.  
År  1736  (in v.)  hade  de  påsar  av  röd  schagg.  Överförda  från  gamla  
kyrkan.  - 3--4,  Med  svarvade  träskaft,  förgyllda  mässingshållare ,  
påsar  av  vinröd  sammet  med  broderade  kors  i  guld ,  vitt  och  rött  i  
något olika utförande, guldtofs.  Skaftets längd 176 cm , påsens diame- 
ter  14  cm,  påsens  djup  18  cm.  Anskaffade  1932  (inv.).  
Gravminnen  
Gravhällar på kyrkogården:- l, Av grå kalksten (fig. 83), i hörnen  
rundlar med änglahuvud , krona, timglas samt dödskalle med benkno- 
tor.  Inskrift:  "HÖR  VANDRINGSMAN  STENHÅRDA  ORD/  HÄR  UNDER  STE- 
NENS  MÖRCKA  JORD/  JOHANNIS  LUNDBECKS  KROPP  SJG  HVJLARf  HAN  SIUT- 
TONHUNDRATOLF l  VENIAN  HERDE  BLEF/  MEN  NÄR  MAN  TIUGUSEX  I  SAMMA  
SECEL  SKREF/  FRÅN  ÅREN  FÖL  AF  DÖDSENS  PILAR/  DES  LIKTEXT  PSALM.  
XVI. /  FÖR  THE  HELIGE  SOM  PÅ  JORDENE  ÄRO  OCH/  FÖR  THE  HÄRLIGE  TIL  
THEM  HAFVERf  JAG  ALT  MIT  BEHAG/  CURA  VIDACA  ANNA  ACHRELIA/  ANNO  
1728". Höjd 197 cm,  bredd 136 cm. Strax sydöst om koret. - 2, Av  
oregelbunden  sandsten,  förgylld  inskrift:  " uNDER:  DENNA:  sTENEN/  
HYlLAR  FRAMLEDNE:  KYRKO/  HERDEN:  l  WENIAN  HERR/  HANS:  LINDBLAD:  
FÖDD  1720/  22  Maj i : DÖD:  1786: d 5 JU N II ". Höjd ca 190 cm, bredd ca 120  
cm.  Strax  norr om  föregående.  - 3,  Av  gjutjärn  (fig.  84),  upphöjd  
kant, inskrift:  "HÄR HVILARf FRAMLEDNE KONGL: /  HOFPREDIKANTEN PRO/  
STEN  OCH  KYRKOHERf  DEN  ÖFVER  VENIANS/  FÖRSAMLING  M:  M: /  HERR  IOH:  
LEUFQVIST/  FÖDD  31  IANUARII  1750/  DÖD  D.  10  IULII  1814" .  Höjd  151  cm ,  
bredd 83 cm.  Vid långhusets södra sida.  
Minnessten  av  rödaktig  granit  med  inskrift:  "MINNESSTEN  ÖVER/  
GLASFABRIKANTEN/  BENEDICTUS  GLEISNERf  född  11 /8  1761/  OBERPFALZ  
BAYERN/  Död  23/8  1823/  JOHANNESHOLMS  GLASBRUKf  SLÄKTFÖRENINGEN/  
RESTE STENEN".  Höjd 137 cm. Kyrkogårdens sydöstra del.  
Böcker  
Bland kyrkans bestånd av äldre böcker kan nämnas: - l , Then Swen- 
ska/ Kyrkeordningen.  Stockholm 1571. 4:o.  Samtida pergamentsband ,  
gjort av ett blad ur en medeltida latinsk handskrift. Tillskrift på fram pär- 
Fig.  82.  Kollekthåv med påse av svart  
sammet.  1700-ta/ets  början.  Foto:  
Bengt Mansson  1987.  
398  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
Fig.  83.  Gravhäll  av  kalksten  över  
kyrkoherde  Johannes  Lundbeck  
(1673- 1726).  Foto:  SvK 1985.  
Fig. 84.  Gravhäll av gjutjärn över kyr- 
koherde  Johan  Leufqvist  (/ 750- 
1814).  Foto:  SvK 1985.  
men:  "Thenne Kyrkioordningh , rer,  Gud j, till rere , församblingen , vthj  
Wrennie, till Rrettelse och, migh , till, een Krerlige åminnelse, förreret och  
Skenckt; Anno 1610:  påå thenn , tijdh , iagh, höJt ; een christeligh Visi- 
teerningh , Vthi , Östre  Dalerna: Iagh Olaus Stephanj88 :  Episcopus Aro- 
siensis:  Haftuer  thette  Schriffuit ,  medh  mi j n  regen  Handh".  - 2,  
Handbook/ ther vthi är författadt, huruledes gudztiensten,  medh chris- 
telighe ceremonier och kyrkiosedher,  vthi wåra swenska församblingar  
skal bliffua hållin och förhandladt. [.  . . j Vpsala 1614. 4:o. Skinnband  
med blindpressad pärmdekor från 1600-talets slut. - 3,  Biblia  [.  . . j 
(Gustav II Adolfs kyrkobibel).  Stockholm 1618.  Folio. Samtida blind- 
pressat skinnband, knäppen saknas. Något defekt. - 4,  Liber cantus,  
in quo glorificationes,  hoc est: kyrie et venite [.  .  .}.  Vpsala 1620.  Tvär  
4:o .  Samtida  pergamentsband.  Välbevarat  exemplar.  Anteckning  på  
bakpärmen att boken inköpts i Västerås  1627.  - 5,  Enchiridion  Eller  
then Swenska  Psalm-Boken[.  .  .}.  Arosire  1627. 4:o . Välbevarat, nära  
samtida skinnband med guldpressad pärmdekor och knäppen (ett ska- 
dat) .  På  frampärmen  tillskrift  omtalande  att  boken  är  "Renovatus  
Anno  1684";  på  bakpärmen  en  synnerligen  valhänt  kyrkavbildning,  
möjligen  åsyftande  gamla  kyrkan.  - 6,  Samlingsband  med  tryckta  
böner ,  tacksägelser  m.m.  från  1645  till  1826.  4:o.  Halvfranskt  band  
från  omkring  1830.  - 7,  Kyrkio-Lag  och  Ordning [.  .  .}.  Stockholm  
1687.  4:o .  Samtida  skinnband  med  pärmbordyr.  - 8,  Hand-Bok/  
Ther  uti  [.  . . j.  Stockholm  1693. 4:o . Samtida skinnband  med pärm- 
bordyr och Karl XI :s monogram. - 9,  Hand-Bok/  Ther  uti  [.  . . j. 
Stockholm 1693.  8:o.  Samtida skinnband.  Samtida handskrivna böner  
och  psalmer  inhäftade  i  slutet.  - 10,  Then  Swenska  Psalm-Booken  
[. . . j (Koralpsalmboken  1697).  Stockholm  1697.  4:o.  Samtida  svart  
399  
MORA . 2 
skinnband  med  Karl  XII:s  monogram .  Defekt.  - 11,  Biblia  [.  . . ]  
(Karl XII:s kyrkobibel).  Stockholm 1702-1703.  Folio.  Samtida skinn- 
band med konungens monogram , ett knäppe saknas. - 12, Pering- 
skiöld,  Johan:  En  Book  af  Menniskiones  Slächt  [.  .  .].  Stockholm  
1713 .  Folio .  Samtida skinnryggsband.  
Möbler  
Bord av furu , oval skiva , två kontursågade ben , tvärslå.  Hårt restau- 
rerat.  Höjd 77  cm,  längd  122  cm,  bredd  87  cm .  Nämnt  tidigast  1736  
(inv.).  
Två karmstolar av  trä , högryggade,  med svängda framben och svar- 
vade bakben samt slåar, svängda  karmar.  Stoppad ryggbricka_; rygg- 
stödets överdel är svängd och har en inskuren oval spegel med konvex  
romb . Den ena stolen (fig. 85)  är brunmålad och klädd med rosa- och  
brunrandigt  linnetyg;  ryggbrickans  ursprungliga  klädsel  finns  bevarad  
(se  ovan  under  Textilier).  I sakristian.  Den andra är svårt skadad och  
uppvisar spår av  rödbrun  färg.  I  tornets  andra övervåning.  Höjd  128  
cm , sitthöjd  50  cm,  sitsens  djup  57  cm.  Enligt  räkenskaperna är den  
ena stolen anskaffad  1722/23 och den  andra 1728/29.  Överförda från  
gamla kyrkan.  
Kista  av  järnbeslaget  trä ,  svartmålad,  platt  lock,  ett  lås.  Höjd  37  
cm , längd 66 cm, bredd 41  cm.  Sannolikt identisk med den "Årskista"  
som omtalas 1857  (inv .) .  
Två  stolar  av  renässanstyp,  rak  ryggbricka  med  spegel ,  svarvade  
ben  och  slåar.  Brunmarmorerade  med  blommor  i  rött  och  grönt  på  
tegelröd  botten  på  ryggbrickan .  Höjd  ca  95  cm,  sitthöjd  ca  54  cm ,  
längd ca 47  cm , sitsens djup ca 40 cm.  Troligen identiska med två av  
de fyra stolar som inköptes  1811  (räk. ).  Bernålningen ny.  
Två  karmstolar  av  trä ,  barocktyp,  skinnklädda.  Höjd  127  cm .  
Anskaffade  1946  (inv.).  
Tavlor  
l ,  Porträtt  av  kyrkoherde  Johannes Lundbeck  (fig.  86) , olja  på  duk ;  
midjebild, prästdräkt , mörkbrunt hår och skägg, skär karnation , inom  
oval med  brunmålad ram . - 2, Anna Achrelia (fig. 87), den före- 
gåendes  hustru ,  olja  på  duk ;  midjebild ,  gråblå  och  svart  dräkt  med  
vita  spetsar  kring  barmen ,  mörkblont  hår,  skär  karnation , inom  oval  
med  brunmålad  ram .  Båda  porträtten  har  rektangulära  ramar i grått  
och  brunt  med  pärlstavslist  och  guldlister  innerst  och  ytterst.  Höjd  
med  ram  110  cm,  bredd  93  cm.  Konserverade  av  Alfred  Nilsson,  
Stockholm, 1925 . - 3, "Gedenckmahl ,/ Ober das , Zum andernmahl ,/  
Den  31  Octobris  1717".  Ambrosius  Hedengrans  minnestavla  över  
reformationens  200-årsjubileum.  Svart  profilerad  träram .  Höjd  med  
ram 85 cm, bredd 61 cm.- 4, "Säker Wäg och Himmels-Stega [ ... ]  
1730".  Hedengrans  minnestavla  över  200-årsminnet  av  den  rena  
evangeliska lärans  predikande i Norden.  Ram som föregående.  Höjd  
med ram 104 cm,  bredd 70 cm . - 5, Tryckt gravskrift  över kyrko- 
400  
Fig.  85.  Karmstol  av  trä ,  en  av  två.  
anskaffad  1722/23  eller  1728/29.  
Foto:  Bengt Mausson  1987.  
KYRKOR  OCH  KAP E LL .  
f/g.  86. Kyrkoherde Johannes  Lund- 
heck  (1673-1726). Oljemålning  av  
okänd kons/när.  Foto: A T A.  
Fig.  87. A nna  Achrelia  (1680- 1756) . 
Oljemålning  av  okänd  kons/när.  
Fo10: ATA .  
herde Johannes Lundbeck; lång inskrift på svenska och latin ,89  flanke- 
rad  av  två  bladrankeomslingrade  kolonner,  krönta  av  blompottor.  
Inskriften  avslutas  med  ett  latinskt  citat.  I  detta  är  vissa  bokstäver  
satta som versaler.  Ett anagram bildas som dölj er namnet på författa- 
ren:  sedermera svärsonen Ericus Erici Morrenius.90 Skadad. Profilerad  
svart  träram . Höjd med ram  65 cm, bredd 51 cm. - 6, Minnestavla  
över kyrkans uppförande, olja på duk (fig.  88); inskrift i svart på vitt :  
"År  1796  Byggdes  Denna  Kyrka/  Konung/  GUSTAF IV ADOLPH  
Minderårig/  Landshöfdinge/  Herr  Baron  Joh.  af  Nordin/  Ståthållare  
och/ Commendeur af/  Nordstierne-Orden/ Biskop/  Herr Doctor Lars  
Ben-/  Zelstierna  Ordens  Biskop/  och  Commendeur  af/  Nordstierne- 
Orden/ Prost och Kyrkoherde Herr Joh . Leufqvist/ Kong!.  Hofpredi- 
kant och Ledamot af Samfundet/ Pro Fide et Christianismo". Profilerad  
gråbeigelaserad ram . Höjd med ram  182 cm, bredd 166 cm . Hängde i  
1796  års  kyrka  på  norra  väggen  ovanför  ingången  till  tornet.  - 7,  
Konung Karl IX . Litografi.  Bred slät träram. Inskrift på mässingsplåt:  
"Genom Konung Carl  IX:s  brev den  19  Dec.  1607 avskildes Venjan  
till  egen  församling .  Denna  bild  till  Konungens  minne  uppsattes  
såsom en nyårsgåva till  Guds hus A. D . 1912" . Höjd med ram 68 cm ,  
bredd 54 cm . - 8, Den heliga familjen (fig. 90) , olja på pannå; t. v.  
Elisabeth  och  Johannes-barnet  samt  Maria  och  Jesus-barnet  med  
Josef i bakgrunden , t.h . en skara  nakna barn , varav de främsta  knä- 
böjer  med  en  blomsterkorg.  Johannes-barnet  håller  ett  språkband  
med  inskrift :  "EccE AGNUS D EI ". I  bakgrunden  landskap  med  en  sjö  
401  26 
MORA .  2  
Ö)  
Ji r 1796 .J3yggdes i)enna XyrKa 

r Jfonung 
uUSJJ(<JNAflJor!PJf.Ain-aeffirh 
is  
..&nas~!}foinge JJjKop  
J3aron Joh.pj}(o;.din  J(err 5Doclor JQrs .J3en.  
Jlalhållare  och  Z&liema Or~ensJ3jKop 
eommen()eut 91  och  OJommendeur v  
fforEjlierne -Orden  ffor~lierne-Orden 
!Jr:f/ och  ~yrKohel~e 
~ 
Xrr 3oh. o[}'!fiJujl  
Xon[J<. J( :jpridiKanf orh i}'damol  pf.fm:Jundel  
~ro $de  ef Chrjlliani.rmo ~ 
och folk  i en båt , byggnader, träd, berg , himmel.  Färger:  bruna , grå ,  
gröna ,  röda,  blå  nyanser;  vitt,  svart.  Kraftig  profilerad guldram  med  
palmettbård  innerst.  Höjd  med  ram  67  cm ,  bredd  86  cm .  Nordita- 
lienskt arbete,  1600-talets slut? På baksidan en etikett från  en engelsk  
konservator  C.E.  Clifford,  1800-talets  mitt.  Enligt  silverplåt  skänkt  
1954  av  venjansbördiga  Lena  Hedelin  (1900-1977) ,  Stockholm ,  till  
minne av hennes mor Ingeborg Lime (1862-1944) , född Andersdotter.  
Övriga  inventarier  
Värja av stål (fig. 89), fästets handtag omvirat med mässingstråd.  På  
klingan stämplar:  " WEIL T TESCHE", en bild av S:t Per, "s. PIEDRO"  samt  
ett ankare(?). Längd 101  cm.  Enligt ett meddelande av  Rudolf Ceder- 
ström  (KyA)  är  värjan  tillverkad  i  Solingen ,  Tyskland ,  av  Wilhelm  
Tesche  av  vapensmedsfamiljen  Weyersberg  under  1600-talets  förra  
hälft.  Tidigast  nämnd  1830  (in v.),  då  den  uppges  ha  tillhört  den  i  
socknen bosatte fänriken Torbjörn Torbjörnsson Bruus (1639-1700).  
Oblatjärn.  Längd 88,5  cm,  bredd 18  cm.  Troligen det som inköptes  
1812  (inv.) .  
Stav av glas (fig . 91),  nedåt avsmalnande skaft med en  blå spiral i  
402  
Fig.  88. Minneslav/a  över  1796 års  
kyrkas  uppförande,  oljemålning.  
Fora:  Bengr  Mallsson  1987. 
Fig.  89. Värja  av  srål,  rillverkad  av  
Wilhelm  Tesche  i Solingen ,  1600· 
ra/ers  förra  hälfr.  Har  enligr  rradirio- 
nen  riffhört  fänriken  Torbjörn  Tor·  
björnsson  Bruus  (1639-1700). Fora:  
Bengt Mallsson 1987. 
KYRKOR  OCH  KAPELL .  
Fig. 90.  Den heliga familjen,  oljemål- 
ning av okänd konstnär.  Norditalien,  
1600-talets slut? Foto : Bengt Mattsson  
! 987.  
Fig.  91.  Stav  av  glas,  tillverkad  vid  
Johannisholms  glasbruk.  1800-talets  
början ? Foto: Sv K 1985.  
mitten och  tunna spirallinjer vid  ytan , krönt av  en krona med en ögla  
under.  Spetsen avbruten . Längd 34,5  cm. Nils Månsson Mandelgren,  
som besökte kyrkan 1869, meddelar följande:  "För en 10 år sedan  
fans  en  Glasspira  i  en  graf  i  Kyrkogården,  man  påstod  att  en  tysk  
Glasblåsare från Johannisholms glasbruk skulle blifvit på samma ställe  
begrafven , och att  man  lagt bredvid honom i Kistan  ett af hans bästa  
arbeten."91 
Dricksglas , nedtill  optikblåst ', upptill mattslipat , med målad dekor  
av  gyllene kransar upptill och list samt droppbård nedtill.  Höjd 10 cm,  
övre diameter 7 cm,  nedre 5,3 cm.  1800-talets mitt,  troligen tillverkat  
vid  Johannisholm.  
Två spegellampetter, profilerade och förgyllda ramar med över- och  
nederstycken , snedrutat mönster , stuckdekor i nyrokoko  med växt- 
ornament  och  rocailler.  Ljusarmar  saknas;  den  ena  ramen  är  svårt  
skadad. Höjd 51,5 cm,  längd 44  cm . Inköpta 1859 (räk.).  
Prestav av  trä, klädd med veckat svart tyg och prydd med siden- 
band.  Längd 201  cm.  1800-talet.  
Två  vaser  av  silver,  tolvkantiga,  nedåt  avsmalnande ,  profilerad  
brädd . Höjd 21,5 cm , diameter upptill 12,5 cm, nedtill 7,5 cm.  Enligt  
inskrift  skänkta  från  Malungs  och  Lima  församlingar  vid  socknens  
350-årsjubileum 1957. Enligt stämplar formgivna av  Eric Lötman och  
tillverkade  av  Markströms  Guldsmeds  AB  i  Uppsala ,  ursprungligen  
1957; omgjorda och omstämplade  1979.  
Klockor  
I tornet hänger två klockor. Storklockan (fig.  92) är upptill prydd med  
dubbel  bård  av  växtornament  och  lyror,  vid  munnen  palmettbård .  
403  
M O R A .  2  
Inskrifter inom växtornamentskantade  kartuscher : " H u Ru  LUSTIGA ÄRO  
DINA BONINGAR, HERRE ZEBAOTH! /  EN DAG I DINA GÅ RDA R ÄR BÄTTRE  ÄN  
ELJEST  TUSENDE:  / SALIGE  ÄRO  DE  SOM  I  DI NO  HUSE  BO;/  DE  LOFVA  DIG  
TILL EWIG  TID.  PS. 84." På andra sidan: "GJUTEN ÅR 1628. PASTO R ISRAELE  
ANDREJE .f OMGJUTEN ÅR  1864 ./ DÅWARAN D E  BIS KOP: CHRISTIAN ERI C FA H L- 
CRANTZ ./ CONTRACTS PROST: AN DERS KÄLLSTRÖM  PASTO R I MORA.  f KYRKO- 
H ERD E  MAGNUS  ERLAN DSSON ./ KYRKOWÄ RDAR  BUNSA  ERIC  ANDERSSON ./  
OCH  LI M  CARL  AN DERSSON. "  Runt  brädden:  " OMGJUTEN  AF  JOH.  A .  
BECKMA N  I STOCKHOLM". Höjd 96 cm,  munnens diamete r 97 Cm. Ton:  
giss - överton  fi ss .92  Orogjuten av  J .A. Beckman i Stockholm  1864.  
Lillklockan  (fig.  93)  har  dubbel  bård  av  växtornament  upptill  och  
smal enkelliknande bård vid munnen. Kroppen är prydd med porträtt- 
medalj onger av  Gustav II  Adolf och  drottning Kristina.  Inskri ft  runt  
halsen:  "GLORIA IN  EXCELS IS DEO  ANNO 1648", samt en kerub . Run t slag- 
ringen: " DVRCH GOTTES HI LF GOSS MICH  GERDT MEYER IN STOCKH OLM  ANNO  
1648."  Höjd 76  cm,  munnens  diameter 80  cm. Ton: h-överton a .93  
Orogjuten  av  Gerdt  Meyer9~ i Stockholm 1648.  Överförd från gamla  
kyrkan.  
KÄTIBO  KAPELL  
Omgivningar  
Kättbo kapell  är beläget på en höjd inom  Kättbo  by,  omgivet av  gam- 
malt odlingslandskap och med milsvid  utsikt  runtom öve r  omgivande  
sjösystem och skogar (fig.  94) .  En slingrande väg leder upp från byn  
till  kapellet.  Invid  kapelle t växer bj örkar. Strax norr om kapellet står  
en  minnessten  av  rödaktig  granit  med  inskrift:  " TILL  HÅG KOMsT/  AV  
404  
Fig.  92.  Storklockan ,  omgjw en  av  
J.A.  Beckman  i Stockholm  1864.  
Foto:  Bengt Mallsson  1987.  
Fig.  93.  Lillklockan. gjw en av Gere/t  
Meyer i Stockholm 1648.  Foto: Bengt  
Mallsson ! 987.  
KYRKOR OCH  KAPELL  . . .  
Fig.  94.  Klacksrape/n  sam r ursikr från  
kapellp/arsen  mor  nordväst.  Fora:  
SvK 1985.  
SK!DRÄNNARNA/  LARS/  OCH/  ENGELBREKT/  FRÅN  KETTILBO  OCH/  DERAS  
BEHJÄRTADE/  FOSTERLÄNDSKA/  GÄRNING  NYÅRSTID  1521 /  RESTE  KÄTTBO  
BYAMÄN/  STENEN  1934".  
Vid vägen strax nedanför kapellet står en brunfärgad klockstapel av  
trä med skifferklätt pyramid tak , krönt av ett kors. Här hänger en klocka  
utan  inskrift.  Klockstapeln  är uppförd  av  Arthur Björn ,  Kättbo,  och  
invigd 1982;  klockan är skänkt av Arthur Björn samt Otto och Margit  
Schi.itz ,  Mora ,  samma  år.  
Kapellbyggnaden  
Kapellet  (fig .  95-96)  är uppfört i timmer och orienterat i nord-sydlig  
riktning.  Det är rektangulärt med ett litet vapenhus vid norra gaveln;  
fasaderna  är  klädda  med  gråvitmålad  locklistpanel  och  har  inklädda  
knutar.  Kapellet  vilar  på  plintar  av  gråsten  och  har  brutet  tak  med  
valmade  övre  fall.  Vapenhuset  har  valmat  sadeltak.  Taken  är täckta  
med  mörkröd  plåt ,  imiterande  tegel.  
Interiören  nås  genom  en  raksluten  ingång  med  dubbeldörrar  i  
vapenhusets gavel.  Dörrarna är utåt  snedpanelade och brunlaserade ,  
405  
MORA 2 
Fig.  95.  Käubo  kapell,  plan,  skala  
/.·300.  Uppmälning  av  G.  Wiren  
1984. 
.. ,...,..  
inåt trävita och med speglar; nytillverkade 1982.  Framför ingången är  
en  trätrappa.  Ingången  mellan  vapenhuset  och  kyrkorummet  är rak- 
sluten  och  har  dubbeldörrar,  utåt  snedpanelade  med  kraftiga  svart- 
målade  järnbeslag,  inåt  med  speglar.  
Varje  långsida  har tre  fönster ,  två  stora  till  långhuset  och  ett  litet  
till  sakristia  respektive  förråd.  Korgaveln  har  ett fönster  och  vapen- 
huset fyra:  ett på varje sida och två flankerande ingången. Fönstren  
är rakslutna utom korgavelns , som är spetsvinkligt.  De har vitmålade  
foder och karmar samt smårutigt, brunmålat spröjsverk . Samtliga inre  
dörr- och  fönsterfoder  är vitmålade.  
Vapenhuset  har  platt  innertak .  Väggar  och  tak  är  panelade  med  
linoljad pärlspånt;  runt väggarna  utom  mot kyrkorummet finns vägg- 
fasta  bänkar.  Skurgolv.  
Interiör  
Långhuset  (fig.  98)  täcks  av  ett  ursprungligt  tredelat  tak .  Koret  är  
lägre  och  smalare;  det flankeras  av  två  inbyggda  utrymmen , av  vilka  
det till  höger tjänar som sakristia . Till dessa  utrymmen leder enkla  
spegeldörrar.  Koret har svagt spetsbågigt , valmat tunnvalv ; det ligger  
två trappsteg högre än långhuset och förenas med detta genom en tre- 
passformad triumfbåge.  Alla väggar inne i kapellet täcks av  naturfär- 
gad pärlspåntspaneL  Taklisten  är profilerad .  Obehandlat brädgolv.  
KAPELLETs  BYGGNADSHISTORIA  
Kättbo kapell är uppfört av byborna i Kättbo på deras egen bekostnad  
och omnämns knappast alls  i kyrkoarkivets äldre  handlingar.  Det är  
fortfarande i bybornas ägo.  Invånarna i södra Venjan hade på grund  
av det stora avståndet till  kyrkan svårigheter att i tillräcklig utsträck- 
ning  bevista  gudstjänsterna ,  vilket  prästerskapet  regelbundet  klagar  
över i  äldre  sockenstämma- och  visitationsprotokoll.  För att  i  någon  
mån  åstadkomma en förbättring  tog  Kättbo  bybor saken i egna  hän- 
der och  uppförde  själva ett bönhus 1805 .  Dörren, med detta årtal på  
ett beslag,  fanns  kvar ännu  på Forsstunds tid. 95  Vid  visitationen  1849  
omtalas bönhuset , "der likväl Pastor ej  har sig ålagd någon skyldighet  
att hålla Gudstjenst".  Reparationer ägde rum  1867 samt 1895 , då nytt  
406  
KYRKOR  OCH  KAP ELL  . ..  
Fig.  96 . Käubo kapell, exteriör från  
nordväst.  Foto: Sv K 1985.  
!========== 
Fig.  97.  Käubo  kapell,  plan  / 9/ 5.  
Skala  1:300.  Uppmätning  av  B.  
Kjellström 1915, renritad av  A.  Hil- 
debrand 1988.  
spåntak lades.  Kapellet användes mycket sporadiskt och mot slutet av  
1800-talet  inte  alls.  
Bönhusets  ursprungliga  utseende  framgår  av  en  beskrivning  som  
gjordes i samband med en av Nordiska museet företagen byundersök- 
ning  i  Kättbo  i  början  av  1910-talet.  Utvändigt  var  timret  bart  och  
rödmålat  och  taket  klätt  med  spån.  Invändigt  (fig . 97)  var  det  nuva- 
rande korpartiet avdelat från  gudstjänstrummet med en vägg - den  
nuvarande  triull!fbågsväggen  - samt  uppdelat  i  två  rum,  ett  större  
med  två  längsgående  takåsar  från  gavel  till  gavel  samt  ett  mindre  
vapenhus  med  samma  takkonstruktion .  Ingången  var  på  långsidan ;  
den  hade  en  spegeldörr  med  två  smala  speglar  upptill  och  en  bred  
nedtill.  Bönhuset sägs  vid  denna  tid  vara  ganska  förfallet.  
I och  med inrättandet av Säromsjöns kyrkobokföringsdistrikt  1918,  
varvid en komminister blev fast stationerad i Gävunda , lät byamännen  
ombygga  bönhuset  1918-1919.  Entreprenör  var  byggmästare  Per  
Andersson  Wikman  (1878-1944)  från Siljansnäs  och  arbetsledare  hä- 
radsdomaren  Stor  Per  Persson  (1845-1919)  samt  landstingsmannen  
Anders Lineli (1863-1943)- båda från Kättbo. Härvid omorienterades  
407  
MORA . 2 
interiören  så,  att  det  gamla  vapenhuset  med  sidorummet  ombyggdes 
 
till  ett smalare kor , flankerat av två  mindre utrymmen , och i den för-
 
utvarande  korgaveln  upptogs en ny  ingång , framför vilken  ett vapen-
 
hus byggdes.  Interiören kläddes med pärlspånt ; enligt Forsslund var 
 
detta  en felleverans,  då  man  hade  beställt  slätspånt. 96  Altarbord  och 
 
predikstol övertogs från  Venjans kyrka; i övrigt anskaffades ny  inred-
 
ning.  Interiören  är klart inspirerad av  Venjans kyrka i dess då nyam-
 
vandlade  skick ,  ehuru  arkitekten  Falkenberg  säkerligen  inte  varit 
 
inblandad  i  kapellets  ombyggnad .  Utvändigt  kläddes  kapellet  med 
 
locklistpanel samt gråmålades , och  taket tegeltäcktes.  Kapellet invig-
 
408  
Fig.  98.  Käubo  kapell.  interiör  mor  
k oret.  Foto: Bengt Mausson ! 987.  
KYRKOR  OCH  KAP E LL .  
Fig.  99. Käubo kapell under ombygg- 
nad ! 9!8-1919. Arbetslaget uppradat  
på raket.  Foto  i privat ägo.  
des  för  gudstjänstbruk  1919.  Regelbundna  gudstjänster  hölls  sedan  
här fram till  1939, då Siknäs kapell togs i  bruk . Sedan dess används  
det endast sommartid .  Under senare år  har  enbart underhållsarbete  
ägt rum , senast 1982, då bl.a . den nuvarande takbeklädnaden tillkom .  
INREDNING OCH INVENTARIER  
Altaranordning  
Altare  (fig .  98)  av  grön- och  gråmarmorerat  samt  förgyllt  trä,  halv- 
runt ; förgylld  profilerad underliggare  med gutt<e ,  kannelerade , nedåt  
avsmalnande fötter.  På framsidan  spegelfält med profilerat listverk ,  
där ovanför en förgylld ornamentslist.  Gråmarmorerad altarskiva med  
palmettbård längs kantens undersida .  Höjd 93  cm , längd ca 200 cm ,  
bredd  ca  70  cm.  Efter  förslag  av  Benjamin  Westman  tillverkat  för  
Venj ans kyrka  1797  av snickaren  Pehr Hedman och målat av  Pehr  
Hedendahl , båda från Falun (se ovan) . Äldre färglager skymtar under  
den nuvarande bemålningen .  Skänkt från  moderkyrkan till  kapellet  
1918  (st.prot.) .  
Altarprydnaden  utgörs  av  det  spetsvinkliga  korfönstret  (fig.  98)  
med färgat glas  i gult, grönt , rött , orange , skärt och vitt, bildande ett  
kors i mitten . Det omges av en träomfattning, utgörande en förenklad  
och förminskad  efterbildning av  moderkyrkans korfönsteromfattning.  
Ännu är omfattningen  helt  omålad , fast  den uppenbarligen  ursprung- 
ligen  avsetts att bli  bemålad .  
Altarskrank av  trä , svagt  rundat , gråmålade balusterdockor , avlu- 
tade överliggare och  knäfall  med spår av  rosa färg , även synlig under  
balustrarnas grå  bemålning .  Höjd 79 cm , knäfallshöjd 22 cm .  Utgör  
409  
MORA .  2  
en  del  av  det altarskrank  som  tillverkades  och  uppsattes  i moderkyr- 
kan 1855.  Skänkt till  kapellet 1918 (st. p rot.).  
Predikstol  
Predikstol (fig.  100) av  skulpterat , vitmålat och förgyllt trä ; rund korg  
med  spegelfält ,  prydda  med omstrålade  trianglar  inom  profilerat list- 
verk .  Överliggaren är profilerad och har en bård av omväxlande rom- 
ber och blommor.  Bokstöd i form av ett änglahuvud med vingar, upp- 
bärande  bokpärmar  i  svart  med  gulddekor.  Profilerad  underliggare  
med vulst i form  av en omlindad lagerkrans , profilerad fot  med välvd  
godronnerad undersida samt palmblad och pärlstavslist nedtill. Trapp- 
räcket är kompletterat med två  romboida speglar och en fortsättning  
av  överliggaren , men  har aldrig blivit  målat , vilket det uppenbarligen  
varit  avsett  att  bli.  Höjd  ca  200  cm .  Tillverkad  efter Ludvig  Hedins  
ritningar  och  uppsatt  i  moderkyrkan  1855.  Skänkt  till  kapellet  1918  
(st. pro t.).  
Bänkinredning  
Bänkinredning av omålat trä bestående av  två  kvarter med sju öppna  
bänkar  i  varje .  Raka  gavlar  med  spegelfält ,  profilerade  över- och  
underliggare , speglar i ryggstöden . Höjd 88 cm, sitthöjd 46 cm . Längs  
södra , västra och  norra väggarna går väggfasta bänkar.  Samtliga bän- 
kar tillkom  1918.  
Övriga inventarier  
Dopfat  av  tenn ,  på  brädden  finns  ingraverat  " TILL  KÄITBO  KAPELL  
18.7. 1976".  Höjd 6,8 cm , diameter 30 ,2 cm . Stämplar inom ovaler med  
bård:  " ENGELSKT  TENN "  runt ängel med svärd och vågskål samt "NQ  
l " .  Hårt restaurerat.  1800-talets förra hälft.  Skänkt av  Otto Schi.itz ,  
Mora , 1976.  
Nummertavla av trä med hålkälad ram , målad i svart och vitt.  Profi- 
lerat krön med inskrift "AAS"  samt bomärke . Höjd 78 cm , bredd 50  
cm .  1800-talets början?  
Två nummertavlor av  trä, omålade profilerade ramar, svart botten ,  
raka krön .  Höjd 90  cm , bredd 60  cm.  Tillverkade  1919  (inv.).  
Nattvardsuppsättning  av  nysilver ,  bestående  av  kalk ,  paten  och  
oblatask .  Kalken  har profilerad och  godronnerad fot  och  nod  liksom  
cuppans undersida ; invändig förgyllning .  Höjd 26,5  cm , cuppans dia- 
meter 11 ,5 cm, fotens  12 ,2 cm.  Patenen är förgylld och  odekorerad.  
Diameter  17  cm.  Oblatasken  är  rund  och  profilerad  med  godronne- 
rade bårder på fot , lock och undersida.  Locket är krönt av ett klöver- 
bladskors.  Invändigt förgylld .  Höjd 20 cm, fotens  diameter 9,5 cm .  
Enligt stämplar är uppsättningen  tillverkad  av  Guldsmedsaktiebolaget  
i Stockholm. Troligen anskaffad  1919.  
Ljuskrona av  järnsmide med  kupor av  matt glas.  Skänkt av  Anders  
Linell,  Kättbo , omkring 1920.  
Två  ljusstakar  av  mässing,  kraftigt  profilerad  fot  och  balusterfor- 
410  
KYRKOR OCH KAP ELL . 
Fig.  JOO.  Predikstolen,  ritad av  Lud- 
vig  Hedin  fö r  Venjans  kyrka  1854.  
Foto:  Bengt Mausson 1987.  
mad  kort  ljuspipa.  Höjd  16  cm ,  fotens  diameter  12,8  cm .  Enligt  
inskrift skänkta av  Maria Matsson , Östnor , 1925.  
Fyra  ljusstakar  av  mässing , fot  och  skaft  profilerade .  Höjd 22  cm ,  
fotens  diameter 10 cm.  Enligt stämplar tillverkade 1973; enligt inskrift  
skänkta av  Annie Mattsson .  
Ryamatta  med  geometriska  mönster  i  gula  och  bruna  nyanser.  
Längd  170  cm ,  bredd  140  cm .  Utförd  och  skänkt  av  Karin  Lennes  
1971.  
Kollekthåv med påse av svart sammet med silverbroderade kors och  
ränder  samt silvertofs ,  profilerad  och  förgylld  mässingshållare ,  svart- 
målat  profilerat  träskaft.  Skaftets  längd  178  cm ,  påsens  diameter  15  
cm, djup 17 cm . Anskaffad 1926 från  Libraria .  
Skrivbord  av  brunmarmorerat  trä ,  skivan  i  ljusare  nyans.  Höjd  75  
cm, längd 112 cm,  bredd 65  cm . 1800-talets mitt.  
Stol av rödbrunmålat trä med ursprungligen svartmålad sits, genom- 
bruten  ryggbricka  med  palmett  i  mitten ,  flankerad  av  två  genom- 
brutna  spjälor.  På  ryggbrickan  och  sargen  är  initialerna  EAS  inskur- 
na.  Höjd 83 cm , sitthöjd 43 cm , längd 44 cm , bredd 40 cm . 1800-talets  
mitt.  
411  
MORA .  2  
SIKNÄS KAPELL  
Omgivningar och kyrkogård  
Kapellet  är  naturskönt  beläget  på  en  udde  i  Vanån ,  bevuxen  med  
björkar och tallar.  Det omges närmast av en gräsmatta; i väster ligger  
kyrkogården och väster därom landsvägen mellan Mora och Vansbro .  
Kyrkogården  är fyrkantig och omges av  granhäckar samt har sand- 
stensbelagda  och  asfalterade  gångar.  Invånarna  i  Söromsjön  hade  
länge framfört önskemål om en egen begravningsplats och 1909 inköp- 
tes en tomt för ändamålet. Begravningsplatsen anlades 1911  och invig- 
des den 13 augusti samma år.  Den var ursprungligen inhägnad av  ett  
spjälstaket.  
Bårhus  
Bårhus  m.m.  av  lättbetong,  spritputsat  med  släta  omfattningar  samt  
gulvitfärgat.  Kvadratisk  plan ,  rödbrunfärgad  cementsockel , pyramid- 
format svartmålat plåttak.  Innehåller även redskapsbod och personal- 
utrymmen.  Uppfört  enligt  ritningar  av  arkitekt  Mats  Stenqvist  vid  
K-Konsult,  Falun,  1981.  Beläget utanför  kyrkogårdens sydvästra  del.  
Ett enkelt bårhus av  trä uppfördes 1911.  Det har rödfärgad , liggande  
panel  samt tegeltäckt  sadeltak .  Det flyttades  norr om  kyrkogården  i  
samband  med  det  nuvarande  bårhusets  uppförande  och  är  nu  red- 
skapsbod.  
Klockstapel  
Klockstapeln  (fig.  102)  är belägen  sydväst  om  kapellet.  Den är  upp- 
förd  av  trä  på  cementsockel  och  är uppåt avsmalnande  med stöttor i  
söder och  norr . Den är klädd med rödfärgad locklistpanel ; ursprung- 
ligen var den klädd med liggande panel.  Fyra rundbågiga ljudluckor ,  
en i varje  riktning ; raksluten  ingång i väster.  Kopparklädd spira med  
lanternin , vilken  är försedd  med  två  fönster  i varje  riktning.  Dessa  
fönster har vitmålade foder och spröjsverk.  Spiran är krönt av ett för- 
gyllt  kors .  Klockstapeln  är  uppförd  1925  efter  ritningar  av  Anders  
Ehnström (1885-1960)  i Landbobyn .  Den nuvarande  panelen tillkom  
och målades 1987.  
Kapellbyggnaden  
Kapellbyggnaden (fig.  101-104) består av långhus med lägre och sma- 
lare  kor  i  öster  och  vapenhus  i  väster  samt  sakristia  vid  långhusets  
södra  sida .  Den  är  uppförd  av  putsat  och  vitkalkat  tegel  på  gjuten  
cementgrund,  klädd  med  rödaktig  kullersten.  Snickerierna  är  brun- 
målade.  I  korets  gavelröste  finns  ett  kors  av  cement.  I  vapenhusets  
gavelröste ovanför västportalen sitter en  rektangulär inskriftstavla  av  
sandsten  med  inskrift  i  guld:  "DENNA  KYRKA  BYGGDES/  ANNO  1939  NÄR  
GUSTAF V/ VAR  KONUNG I SVERIGE/ OCH  EINAR BILUNG BISKOP/ I VÄSTERÅS  
ST!Ff".  
Kapellet  har  en  rundbågig  ingång  i  väster  med  dubbla  dörrar ,  
utvändigt  klädda  med  stående  ekpanel  och  invändigt  spegelfältsför- 
412  
Fig.  101 . Siknäs kapell. plan , fasader  
och sektioner,  skala  1.·300.  Uppmät- 
ning av G. Wiren  1984.  
KYRKOR OCH  KAPELL  
Plan  
D 
D  
1!!1 
Västfasad  
.. ~ o  \0 
Sektion  mot väster  
413  
MORA .  2  
sedda  och  gråmålade.  En  trappa  av  grå  granit  med  sidapostament  
leder  upp  till  ingången.  sakristian  har  en  raksluten  ingång  i  väster   
försedd  med en enkeldörr av stående järnbeslagen ekpanel, till  vilken  
en  grå  granittrappa  med  järnräcke  leder.  Mellan  vapenhuset  och  
kyrkorummet  finns  två  par rakslutna dubbeldörrar och  mellan  sakri- 
stian  och  kyrkorummet  en  enkeldörr ,  samtliga  spegelförsedda  och  
laserade i olika bruna nyanser med mörkbruna profilerade foder.  
Långhuset har tre fönster i söder och fyra  i norr , koret har två, ett  
i söder och ett i norr. Samtliga dessa fönster är rundbågiga . sakristian  
har ett fönster i söder och ett i öster.  Vapenhuset har två små fönster,  
ett i söder och ett i norr.  Dessa fönster är rakslutna.  Samtliga fönster  
har  antikglas  och  spröjsverken  är  utvändigt  brunmålade  med  svart- 
målade  fönsterbleck ,  invändigt  gråmålade.  Fönstren  är  placerade  
ytterst i murlivet.  solbänkarna är invändigt klädda med grå kalksten.  
sakristian  är  invändigt  vitkalkad  och  täckt  av  ett  tredelat  valmat  
tak.  Golvet är av fernissade  bräder. I nordöst finns ett väggfast textil- 
skåp  och  i  nordväst  ett tvättrum  bakom en enkel  spegeldörr.  I  östra  
väggen  är  en  piscina  av  täljsten  inmurad.  Under sakristian  finns  ett  
f.d.  pannrum  samt  WC,  som  nås  via  en  källarnedgång  med  en  rak- 
414  
Fig.  102.  Siknäs kapell, exTeriör frå n  
sydväsT.  FoTO:  BengT  Mausson  1987.  
KYRKOR OCH KAPELL 
Fig.  103. Siknäs kapell, exteriör från  sluten  dörr  av  järnbeslagen  stående  ekpanel  i hörnet  mellan  långhus  
väster.  Foto: Bengt Mausson 1987.  och  kor.  
Vapenhuset är invändigt vitkalkat och  har platt tak . Golvet är klätt  
med grå kalkstensplattor. Ingången till  kyrkorummet flankeras av två  
enkla spegeldörrar, den södra ledande upp till  läktaren, den norra till  
ett förråd.  
Långhus, kor och vapenhus täcks av  högresta sadeltak , sakristian av  
ett lågt valmat tak.  Taken är skifferklädda och vindskidorna brunmå- 
lade.  Ovanpå västgaveln är ett järnkors med förgyllda  kulor uppsatt.  
Interiör  
Långhuset  (fig.  105-106)  täcks  av  ett  tunnvalv  med  platta  anfanger ,  
försedda  med  ljusramper.  Koret  täcks  av  ett  kryssvalv.  Triumfbågen  
är rundbågig.  Interiören  är vitkalkad .  På altarväggen är en kalkmål- 
ning , framställande  Jahve-namnet inom  en omstrålad  triangel,  omgi- 
vet av moln, i gula, blå och grå nyanser. Målningen är utförd av deko- 
rationsmålaren  Erik  Alm97 , Falun,  1939  och  konserverad  av  Evald  
Håkansson  1961.  I  västväggens  södra  del  under  läktaren  finns  en  
enkel spegeldörr, ledande till  ett förråd.  Golvet i kyrkorummet är av  
415  
MORA . 2 
bräder  och  gråmålat  utom  i  bänkkvarteren ,  där  det  är  fernissat.  Fig.  104.  Siknäs  kapell,  exteriör f rån  
I  långhusets  östra  del  och  i  bänkkvarteren  är  golvet  ett  trappsteg  sydöst.  Foto:  Bengt Mausson  1987.  
högre  och  i koret  ytterligare  ett steg. Den fasta  inredningen - altar- 
skrank , predikstol , bänkinredning och läktare- är hållen  i en enhet- 
lig färgskala:  ådring och lasyr i brunt och beige nyanser med listverk i  
beige , rött och blått, samt predikstolens och bänkinredningens speglar  
i blågröngrå  lasyr.  
KAPELLETS BYGGNADSHISTORIA  
I  samband  med  tillkomsten  av  järnvägen  mellan  Mora  och  Vansbro  
1891  skedde en befolkningsökning i Venjans södra delar. Härvid aktu- 
aliserades frågan  om en gudstjänstlokal i Söromsjön.  En begravnings- 
plats anlades 1911  och  1918  inrättades en komministertjänst med pla- 
cering i Gävunda.  Den 2 juni samma år hölls det första sammanträdet  
i  kommitten  för  en  kyrkobyggnads  uppförande.  Man  ansåg  först  att  
ett  kapell  av  timmer  borde  uppföras.  Grundläggningen  påbörjades  
416  
KYRKOR  OCH  KAP E LL .  
Fig.  105.  Siknäs  kapell,  interiör mot  hösten  1919  och  medel  skulle  tas  ur  respektive  byars  i  Söromsjön  
öster. Foto:  Bengt Mausson 1987.  besparingsskogsfonder.  På  grund  av  cementbrist  kunde  grundlägg- 
ningen inte fullbordas förrän  1921 , varefter arbetena upphörde helt.  
Först 1928  återupptogs förberedelserna . Vid kyrkostämman den 29  
juli  detta  år  beslöts  att  anslå  20 000  kr  till  kapellbygget.  Följande  år  
besiktigades kapellplatsen av  arkitekten Kurt von Schmalensee98  från  
Byggnadsstyrelsen.  Denne föreslog  att  ett kapell  av  trä , inspirerat av  
1796  års  moderkyrka ,  skulle  uppföras ,  och  att  viss  inredning  från  
denna  skulle  kunna  få  sin  placering  här.  Om  församlingen  önskade  
använda  den  befintliga  grunden  borde  dess  bärkraft  noga  prövas .  
Byggnadsstyrelsen  förutsatte  att  uppdraget  skulle  lämnas  till  kompe- 
tent arkitekt boende i närheten.  
Man kontaktade nu arkitekten Edward Dahlbäck99 ,  Borlänge, som  
presenterade  ett  förslag  till  ett  kapell  av  tegel.  En  besiktning  av  
grunden  1933  utvisade  att  denna  kunde  användas .  Dahlbäcks förslag  
omarbetades  vid  Byggnadsstyrelsen  av  Erik  Lundberg100• År  1936  
avled Dahlbäck och efterträddes som arkitekt av  Viking Göransson 101• 
27  417  
MORA . 2 
Efter de av denne reviderade ritningarna och med byggmästare Algot 	 Fig.  /06.  Sikniis  kapell,  interiör mor  
viisrer. Fora: Bengr  Mansson 1987. Karlsson  (1887-1945) , Stora Tuna , som entreprenör uppfördes kapel- 
let 1939 och invigdes den 30  juli detta år.  
År 1961 , slutligen ,  genomfördes en ut- och invändig restaurering ,  
som  dock  inte  medförde  några  nämnvärda  förändringar.  Återinvig- 
ningen ägde rum den  10 december detta å r.  
INREDNING OCH INVENTARIER  
Altaranordning  
Altare av beigemålat trä.  Höjd 117 cm , längd 180  cm , bredd 75  cm .  
Altarkors i nygotik av målat och förgyllt trä; åttkantiga armar , kors- 
418  
Fig.  107. Krucifix av trä och  kiumas- 
sa, daterat  / 86/ . Foto: Bengt Malls- 
son  1987.  
KYRKOR OCH KAPELL . 
ändarnas raka sidor formade som  kantställda kvadrater med inskuren  
diamantrustik, förgyllda  strålar, postament i form  av fyra gavlar med  
spetsbågiga  öppningar  på  framsidan  och  trepassförsedda  rösten  och  
krön , vilande  på en åttkantig profilerad sockel  med fyrpass- och dia- 
mantrustiklist.  Färger: guld , beige , blått , rött.  Höjd 170 cm.  Tillver- 
kat  1872  för  Balingsta  då  nyuppförda  kyrka  i  Uppland  och  skänkt  
1934  i  samband  med  samma  kyrkas  försäljning  och  rivning  efter  
iståndsättaodet av Balingsta medeltidskyrka . Ommålat 1961  av målar- 
mästare  Arvid Melin , Gävunda.  
Altarskrank av  trä,  rundat ,  med en  stor spegel  med profilerat list- 
verk ,  i  samma  färgskala  som  övrig  fast  inredning .  Överliggare  och  
knäfall har ljusgrön linneklädseL  Höjd 77 cm, knäfallshöjd 24 cm.  
Altarbord  av  trä  vid  triumfbågsväggens  norra  sida.  Höjd  95  cm ,  
längd 100 cm , bredd 40 cm .  
Krucifix  
Krucifix,  framställande  Kristus  i  förgylld  kittmassa  på  rödmålat  trä- 
kors  (fig.  107).  Inskrift  på  baksidan :  "1861  PAS  [bomärke]".  Höjd  
32,5 cm ,  bredd 21  cm.  Krucifixet  är skänkt av dåvarande komminis- 
tern  i  församlingen  Anders  Kronberg,  som  inköpt  det  på  auktion  i  
Kättbo .  
Predikstol  
Predikstolen (fig.  108) av målat trä i långhusets sydöstra hörn har sex- 
sidig korg med speglar med kvartsrundelformade urtagningar i hörnen  
på varje sida , profilerade över- och underliggare och  bokbräde . Kor- 
gen  har  gråmålad  insida  och  vilar  på  en  murad  plint.  Ljudtaket  är  
åttkantigt med profilerad  kant och  välvd  ovansida ,  krönt av ett för- 
gyllt  kors.  Insidan  är  trappstegsvis  förhöjd  mot  mitten  och  ljusblå- 
målad  med förgyllda  kanter.  Eljest  har predikstolen  samma färgsätt- 
ning som övrig fast inredning.  Korgens höjd 118 cm .  
Bänkinredning  
Bänkinredningen är sluten och består av  två  kvarter med  12  bänkar i  
varje .  Dörrarna har samma slags speglar som  predikstolen och gav- 
larna enkla speglar med halvrundlar upp- och nedtill.  Bänkskärmarna  
upprepar  växelvis  dessa  motiv.  Bänkinredningen  uppvisar  samma  
färgsättning som övrig fast  inredning och är invändigt ljust brunmålad.  
Höjd 96 cm , sitthöjd 45  cm.  
Läktare och  orgel  
Läktaren (fig.  106), som  uppbärs av två svarvade  kolonner , har bar- 
riär  med  framskjutande  rundat  mittparti  och  enkla  speglar.  Samma  
färgskala som övrig fast  inredning .  
Fig.  /08.  Predikstol f rån 1939.  Foto:  Orgeln , som saknar fasad ,  är byggd  av  orgelbyggare John Wester- 
Bengt Mallsson 1987.  lund , Österlövsta ,  1939. 102  
419  
MORA.  2  
Dopredskap  
Dopfunt (fig.  109) av röd kalksten , fot och skaft åttkantiga, rund skål  
med  hålkälad kant och  polerad ovansida . Höjd 108  cm , cuppans övre  
diameter 54  cm .  Enligt  ritningar från Libraria  utförd och  anskaffad  
1945.  
Dopskål av tenn (fig.  110) , kallskålstyp , svängda handtag avslutade  
med  gripklor  omslutande  kulor ,  svisselerad  bågdekor  runt  buken.  
Profilerad , något nedtryckt fot.  Höjd 10,5 cm, övre diameter 25,5 cm ,  
fotens 17 cm. Enligt stämplar utförd av  Carl Jacob Lernon 103 i Stock- 
holm  1839.  
Nummertavla  
Nummertavla av trä,  rektangulär ,  vändbar ; profilerad ram , målad i  
samma  färgskala  som  inredningen  i övrigt ,  svarta  bottnar.  Åttkantig  
ståndare,  uppåt  avsmalnande  och  vilande  på  fyra  fötter.  Total  höjd  
218 cm, tavlans höjd 78 cm ,  bredd 68  cm.  
Nattvardskärl  
Nattvardsuppsättning av silver,  bestående av  kalk ,  paten och oblat- 
ask . Kalken har trattformig fot och rundad cuppa.  Höjd 17 ,5 cm , cup- 
pans diameter 10,5 cm, fotens  10,2 cm.  Patenen utgör samtidigt lock  
till  oblatasken.  Diameter 12 cm . Oblatasken är skålformad med något  
utvikt brätte. Höjd 5 cm ,  diameter upptill  11 ,7 cm , nedtill 7,7 cm.  
Samtliga  kärl  är  odekorerade.  Uppsättningen  är  enligt  stämplar  till- 
verkad av  Oskar Waleby i Stockholm  1979.  
Vinkanna  av  silver,  trattformad,  upptill  avsmalnande,  skråkantad ,  
svagt  rundad  botten .  Platt,  upptill  vinkelböjt  handtag ,  snås ,  platt  
cylindriskt  lock.  Höjd  24  cm ,  diameter  upptill  6  cm ,  nedtill  9  cm.  
Enligt  stämplar  tillverkad  av  Samuelssons  Guldsmedja  i  Stockholm  
1980.  
Ljusredskap  
Två ljuskronor av  mässing,  16 armar i två  kransar , reflexblommor,  
profilerad mittstam, kraftig kula , nedtill avslutad med en knopp.  Höjd  
ca 100 cm. Tillverkade av V.  Fongs gelbgjuteri , Gränna , och anskaf- 
fade  1961.  
Tio  lampetter av  mässing,  tre  bredvid varandra ställda ,  rundbågiga  
och  konkava  speglar  med  tre  elektriska  ljus  framför.  Anskaffade  
1939.  I  långhuset.  
Ljusstakar: - 1-2, Av tenn , trattformig fot , profilerad låg pipa .  
Höjd  12  cm ,  diameter  10,7  cm .  Stämplade  Ollers 104 , Stockholm.  
Skänkta av  venjansbördiga Ingeborg Nyberg-Frääs (1883-1979) , Min- 
neapolis , i  samband med hennes besök i Sverige 1950. - 3-6, Av  
mässing,  tresidig  profilerad  fot  på  lejontassar ,  profilerat  skaft.  Höjd  
37  cm.  Skänkta  av  kyrkliga  syföreningen ,  två  1939  och  två  1950.  - 
7-8 ,  Av  mässing,  kraftigt  profilerad  fot ,  kort  balusterformad  pipa.  
420  
Fig.  /09. Dopf unt av röd kalksten ,  
utfö rd enligt ritningar f rån  Libraria  
och  anskaffad  1945.  Foto:  Bengt  
Mattsson  1987.  
KYRKOR OCH KAPELL . .. 
Fig.  110.  Dopskål av tenn,  utförd av  
Carl Jacob  Lemon i Stockholm  1839.  
Foto:  Bengt Mallsson 1987.  
Höjd  17  cm,  fotens  diameter  12  cm.  Skänkta  av  fabrikör  A.  Frost,  
Mora ,  1950.  (Troligen  avses  Frost  Anders  Eriksson  (1896--1970)  i  
Selja, Mora .)  
Textilier  
Antependier:  - l ,  Av  grön  sidendamast  med  påsytt  omstrålat  kors  
och vertikala band i guld och beige.  Höjd 103 cm , längd 321  cm .  
Anskaffat  1939.  - 2 ,  Av  svart  kläde  med  påsytt  kors  och  vertikala  
band i silver på  grått.  Höjd 99  cm,  längd 316 cm .  Anskaffat 1939. - 
3,  Av  vitt  linne  med  påsytt  kors  och  vertikala linneband  med invävd  
guldtråd . Höjd 100 cm , längd 220 cm. Skänkt av kyrkliga syföreningen  
1951. - 4 , Av violett linne med påsytt kors och vertikala band i silver  
på grått.  Höjd  103  cm ,  längd  178  cm.  Signerat Alice  Lund Textilier.  
Skänkt av Gävunda kyrkliga syförening 1972. - 5, Av rött linne med  
påsytt omstrålat kors och invävda vertikala band i guld och vitt.  Höjd  
104  cm ,  längd  176  cm .  Signerat  I.F.,  Alice  Lund  Textilier ,  1981.  
Skänkt av Gävunda :Cyrkliga syförening. - 6, För dopaltaret , av grönt  
linne , på  mitten en omstrålad duva , kantbårder med löv och grenar ,  
allt i guld och vitt.  Höjd 94 cm, längd 100 cm.  Enligt signatur utfört  
av  Libraria  1943.  - 7,  Dito ,  av  vitt  linne  med påsytt  kors och verti- 
kala  linneband  med  invävd  guldtråd.  Höjd  94  cm,  längd  98  cm.  
Skänkt  av  kyrkliga  syföreningen  1951.  - 8,  Av  violett  linne  med  
bokstäverna  I H S samt vertikala  band  i linne och  grått.  Höjd 94  cm ,  
längd  102  cm.  Signerat  Alice  Lund  Textilier.  Skänkt  av  Gävunda  
kyrkliga syförening 1972. - 9,  Av rött linne ,  bokstäverna I H S samt  
smal  linj ebård broderat i guld  och vitt.  Höjd 94 cm, längd 100 cm.  
Signerat  Alice  Lund  Textilier  1981.  Skänkt  av  Gävunda  kyrkliga  
syförening. - 10,  Av grönt linne med triangel och  kors av påsydda  
silvergaloner.  Höjd 106 cm ,  längd  179 cm.  Utfört av Eva-Lena Alf- 
redsson ,  Venjan ,  1987 .  
Mässhakar:  - l ,  Av  vit  sidendamast  (fig.  111),  påsydda  blå  band  
med  broderade likarmade kors , i korsmitten  på ryggsidan  ett omstrå- 
lat  ringkors  och  på framsidan  ett omstrålat likarmat  kors ,  broderade  
421  
MORA .  2  
i guld samt gula , röda , blå och  bruna nyanser.  Höjd 118 cm ,  bredd  
103  cm.  Enligt  signatur  utförd  av  Libraria  1939.  - 2,  Av  grönt  ylle  
med  röd  kant,  påsydda  guldgaloner,  på  ryggsidan  en  stiliserad  kors- 
form  broderad  i  grönt ,  grått  och  rött.  Höjd  120  cm,  bredd  140  cm .  
Signerat Sofia Widen-Alice Lund 1965.  Skänkt av  Finngruvans kyrk- 
liga  syförening.  - 3,  Av  violett  yllebrokad,  påsydda  band  med  bro- 
derade band , bildande gaffel kors , på  båda sidor, på ryggsidan  i kors- 
mitten bokstäverna I H S inom fyrpass.  Broderierna är utförda i silver,  
grått  och  violetta  nyanser.  Höjd  114  cm,  bredd  108  cm .  Inskrift :  
" GÅVA  AV FINNGRUVANs SYFÖRENING 1953. KRISTLIG KONST". - 4, Av rött  
ylle  i två nyanser , på ryggsidan broderat kors i vitt och guld , på fram- 
sidan  bokstäverna I H S i guld.  Höjd 125 cm,  bredd 122 cm.  Anskaf- 
fad  1983.  
Stolor: - l , Av grönt ylle med broderade likarmade kors i guld och  
grönt.- 2, Av vitt ylle med broderade likarmade kors och ändbårder  
i guld och blått. - 3, Av rött ylle  med broderade likarmade kors och  
ändbårder i guld , rött och vitt. - 4,  Av violett ylle med  broderade  
likarmade kors och  ändbårder i silver och grått. - 5, Av svart linne  
med frans  och  broderade likarmade  kors  i silver och  grått.  
Kalkkläden: - l ,  Av vitt linne  med guldbroderade kors i hörnen ,  
gul  frans.  Mått:  49 x 49  cm.  Anskaffat  1951.  - 2,  Av  rött  ylle  med  
broderat  likarmat  kors  i  guld  och  vitt  samt  kantbård  i  rött  och  vitt.  
Mått: 50 ,5 cm x 50,5 cm . Inköpt från Alice Lund Textilier 1983.- 3,  
Av grönt ylle  med  broderat likarmat kors i guld och ljusgrönt samt  
kantbård  i  två  olika  gröna  nyanser.  Höjd  48  cm ,  bredd  50,5  cm .  
Inköpt från  Alice  Lund  Textilier  1965 .  
Predikstolskläden:  - l ,  Av  grön  sidendamast ,  eldslåga  samt  
inskriften  "Guo  ÄR  KÄRLEKEN "  broderat  i  guld ,  gult  och  rött ,  guld- 
frans . Höjd 49  cm , bredd 40 cm . Anskaffat 1939. -2, Av svart kläde ,  
påsydda kors och  kantbård  av  linneband med invävd silvertråd.  Höjd  
49 cm,  bredd 37 cm. Anskaffat 1939.- 3, Av vitt linne med påsydda  
kors  och  bårder  av  linneband  med  invävd  guldtråd .  Höjd  49  cm,  
bredd 38 cm.  Skänkt av kyrkliga syföreningen 1951. - 4, Av violett  
linne , påsytt linnekors med invävd silvertråd , silverfrans.  Höjd 49 cm ,  
bredd 40 cm.  Skänkt av  Ingeborg Nyberg-Frääs , Minnesota , samt per- 
soner  från  Stora  Tuna  1953.  - 5,  Av  rött  linne  med  dubbla  kors,  
Kristus-monogram och  kantbård i guld .  Höjd 49  cm ,  bredd 40  cm .  
Signerat Alice  Lund Textilier 1981. - 6, Av grönt linne med triangel  
och  kors av påsydda silvergaloner.  Höjd 50  cm,  bredd 40  cm .  Utfört  
av  Eva-Lena  Alfredsson,  Yenjan ,  1987.  
Mattor: - l ,  Rya med geometriska mönster och blommor i gröna ,  
blå,  violetta ,  röda ,  rosa ,  gula  och  bruna  nyanser  samt  vitt.  Frans .  
Längd 148 cm , bredd 145 cm.  Signerat Sofia Widen-AliceLund 1955 ;  
skänkt  av  Gävunda  kyrkliga  syförening.  - 2,  Av  röllakansväv  med  
geometriska mönster i gröna och blå nyanser , rött, grått, gult och vitt.  
Frans .  Längd  273  cm ,  bredd  140  cm.  Signerat  Sofia  Widen-Alice  
Lund  1955;  skänkt  av  Gävunda  kyrkliga  syförening.  
422  
Fig.  JI J. Mässhake  av  vit  sidenda- 
mast med broderier,  utförd av Libra- 
ria  J939.  Foto:  Bengt Mausson  J987.  
KYRKOR  OCH  KAP ELL .  
Fig. 112. Klocka, gjuren av K. G. 
Bergholrz & Co i Srockholm 1925. 
Foro: Bengr Mallsson /987. 
Kollektredskap  
Håvar: - l ,  Med påse av röd  sammet med broderade växtornament  
och  linj er i guld , vitt  och  blått samt guldtofs,  profilerad hållare av  
förgylld mässing , profilerat svartmålat träskaft.  Skaftets längd 177 cm ,  
påsens diameter 15 cm , djup 18 cm. Anskaffad från  Libraria 1926. - 
2,  Av liknande utseende, påsen dock någo t avvikande i detaljerna och  
skaftet  brunbetsat.  Skaftets  längd  177  cm,  påsens  diameter  14  cm,  
djup  18  cm.  Anskaffad  1943.  
Klocka  
En  klocka  (fig .  112)  hänger  i  klockstapeln.  Den  är  dekorerad  med  
enkla  sti li serade  palmettbårder.  Inskrift  på  ena  sidan:  "LYFT  VÅR  
TANKE FRÅN JORDENS GRUS ,/ FÖR VÅR  SJÄL TILL FADERNS HUS". På andra  
sidan:  "ÅR  1925  SKÄNKTES  DENNA  KLOCKA/  AV  GÄVUNDA- LANDBOBYNS  
KYRKLIGA  SYFÖRENING/  OCH  SÖROMSJÖNS  SKIFTESLAG ./  GJUTEN  AV  K.G.  
BERGHOLTZ  & CQ  l STOCKHOLM" , samt en stjärna därunder. Höjd ca 85  
cm ,  munnens diameter ca  90  cm.  
423  
MORA. 2 
SOLLERÖ  SOCKENS  KYRKOR  
I likhet  med  Venjan var Sollerön  redan  under senmedeltiden kapell- 
församling  under Mora.  På grund av  transportsvårigheterna , i synner- 
het höst och  vår , framkom tidigt  önskemål om att få  egen präst.  År  
1638  skriver  öborna  till  biskopen  och  anhåller  härom ,  åberopande  
"then  farliga  och  beswärliga  Kyrkewägen  som  wij  haffua" .  Detta  
beviljades,  men troligen på grund av starka påtryckningar fr ån kyrko- 
herden drog man tillbaka sin anhållan, "hälst  medan wij  intet haffwa  
therom talat medh wår Kyrkioherde , och han lickwel haffuer hållit all  
tienst  ospardh  när  wij  aff  honom  nogon  tienst  fodrat  haffua ,  thet  är  
här  myckit  fattigt  folk".  
Trots  att  frågan  sedan  fördes  på  tal  åtskilliga  gånger  dröjde  det  
ända till  1773 innan man började driva frågan ytterligare.  En aprilsön- 
dag detta år- den första  stora böndagen - samt även den följande ,  
då isen varken bar eller brast ,  hade öborna ingen  möjlighet att ta sig  
till  kyrkan ,  men  blev  likväl  lagsökta  för  sitt  uteblivande .  Denna  i  
öbornas tycke synnerligen orättvisa behandling satte känslorna i svall- 
424  
KYRKOR  OCH  KAPELL .  
Fig.  113.  Sollerön, gamla kapellplat- 
sen.  Foto:  Sv K 1985.  
ning ,  och  prästfrågan  kom  ånyo  på  tal.  Man  avsände  nu  sedvanliga  
böneskrifter  men  utsåg  också  ett  sändebud ,  Jugen  Jon  Andersson  
(1731-1800) i  Bengtsarvet , som  i Stockholm personligen skulle upp- 
vakta  konung  Gustav  III  med  solleröbornas  ansökan.  Detta  företag  
kröntes så  småningom med framgång.  Den 8 maj  1775  utfärdades en  
kunglig  resolution  om  Sollerö  församlings  skiljande  från  Mora ,  och  
den  14  februari  1776  meddelades  nådigt  tillstånd  att  församlingen  
måtte  kallas  Sophia  Magdalena.  Denna  benämning  har  emellertid  
varit  ur  bruk  åtminstone  sedan  1800-talets  mitt.  
DET GAMLA  KAPELLET  
Kapellplatsen  
Det 1781  rivna , till  S:t Lars och S:t Andreas helgade kapellet på Sol- 
lerön var beläget utanför byn Bengtsarvet , ca 1,5 km nordväst om den  
nuvarande  kyrkan.  Kapellplatsen  (fig.  113)  ligger  i  utkanten  av  ett  
stort  gravfält  från  järnåldern  - delvis  undersökt  under  1920- och  
1930-talen 105  - och  i  en  sedan  länge  försvunnen  by ,  som  legat  vid  
stranden  av  en  numera  igenväxt  vik  av  Siljan . 106 Platsen  har  alltså  
varit bebodd sedan förhistorisk tid.  Man kan dock inte säkert påvisa  
existensen  av  någon  föregångare  till  det  vid  1500-talets  början  upp- 
förda  kapellet , även  om förekomsten av en sådan verkar trolig .  
Kapellplatsen  är  belägen  i  en  sluttning  väster  om  byvägen  mellan  
Bengtsarvet  och  Rothagen ,  med  vidsträckt  utsikt  mot  väster.  I mar- 
ken  kan  man tydligt skönja de västra och norra delarna av  kapellets  
år  1937  undersökta  grund.  Kapellets  plats  utmärks  vidare  av  en  
minnessten  av  dalasandsten ,  söndrig  och  illa  lagad  med  cement ,  
bärande inskriften: " [SOLLERöj/ CAPELLf  HAR  STÅDT HÄRI  AF URMINNEs/  
TIDER!  NEDERTOGS/ ÅR 1782" .  Höjd 110 cm ,  bredd ca 36 cm .  Ett kors  
och  ett  altare  av  trä  uppsattes  på  platsen  1979.  
Kapellplatsen  har aldrig använts som  kyrkogård , utan de döda fick  
föras  till  Mora kyrkogård för att begravas.  Först 1775 anlades en kyr- 
kogård vid  den plats där den  nya kyrkan skulle uppföras .  
År  1661  (in v.)  fanns  inga  kyrkobalkar ;  kapellet  stod  "inuhti  en  
Gräästompt omstengdh medh Gerdsslgårdh".  Däremot fanns  en  port  
av  bräder, vilken förnyades  1689  (räk .).  Vid  en sockenstämma 1727  
framfördes önskemål om en ny port , till  vilken  prosten samtyckte, på  
villkor att träbalkar också  skulle göras kring kapellsgården ,  "medan  
det  wore  fåfängt  at  giöra  där  en  anseenlig  Port,  om  icke  alt  blefwe  
Wackert  och  wäl  hägnadt ;  ty  i  widrigt  fall  syntes  likare  at  där ingen  
sådan Port wore , än at han där skulle stå med blåtta giärdzlegårdar på  
alla  sidor" .  År 1736  (in v .)  sägs  porten  vara ny  men "stolparna och  
skyfwet" i gärdsgården "utgamla och förruttit ". Lavas Lars Andersson  
(1696-1787)  får  1740  (räk.)  betalt för  två  nya  kyrkogårdsportar med  
järn ,  och  1749  (inv.)  uppges  att  nya  balkar  med  portar  nyligen  för- 
färdigats.  "Hufwarna  och  taket"  på  balkarna  sägs  1770  (in v.)  vara  
"bofälliga" .  
425  
MORA .  2  
Kyrkhärbre  
I  1661  års inventarium omtalas ett "Herberge , medh döör , och Låås  
uht- och innan,  l  st.  bygt för 30  åhr sedhan behollit taak" .  År 1696  
(räk.)  lät  man  "förbettra  Capels  Härberget  som  merendels  förfallit  
war med nytt golf och wäggar sampt Lagat gång Järnen".  Vidare repa- 
rerades  taket.  Härbret  sägs  1736  (in v.)  vara  "behållit  med  sk rasslig  
dör och lås".  Det torde ha försålts samtidigt med kapellet.  
Klockstapel  
År 1661  (inv .) omtalas en klockstapel "medh Stolpar upstelt , beslagen  
medh bräder och Spåån, och tiäradh" . Den var alltså tydligen  av  van- 
lig  klockbockstyp.  Åren 1668 och 1669 utbetalas "för arbetett på Kiör- 
kiestaplen" , och 1701  får Rull Per Hansson (f. 1646) i Gruddbo betalt  
för  dess spånande, varvid den troligen inkläddes.  År 1710 (räk .) utbe- 
talas för  dörren till stapeln.  Enligt räkenskaperna 1729-1730 utbetalas  
till  Rull  Anders  Mattsson  (1689-1729)  i  Gruddbo  för  att  han  spånat  
klockstapeln  "på 2 Kanter".  Den sägs  1736 (in v.) vara "bofällig", och  
en ny  klockstapels uppförande påbörjades 1745  (räk.), i samband med  
att  ytterligare  en  klocka  anskaffades .  Den  fullbordades  1749  (inv .)  
med spånslagning, tjärning och rödfärgning . Lars Andersson får  1764  
betalt för  att  han  lagat  klockstapeln  på  "hatten" .  Denna  klockstapel  
torde ha varit  av  samma typ som den föregående  men bredare och av  
allt  att  döma  inklädd.  Klockstapeln  revs  den  28  juni  1781  och  dess  
virke  utnyttjades i den  nya  kyrkans takstolar (Korrt  Berättelse,  § 32).  
Kapellbyggnaden  
Kapellet  (fig.  114-115)  var uppfört  av  timmer och  bestod  ursprungli- 
gen  av  ett  rektangulärt  långhus  med  sakristia  vid  nordfasadens  östra  
del och vapenhus vid sydfasadens västra del.  År 1731  förlängdes lång- 
huset  mot  väster ,  varefter  dess  längd  var  30  alnar  och  bredd  141/ 2 
alnar (inv . 1736); säkerligen invändiga mått.  De 1937 företagna gräv- 
ningsundersökningarna utvisade ett något oregelbundet långhus som i  
väster  förlängts  ca  6,5  m.  Kapellets  ursprungliga  längd  tycks  alltså  
utvändigt ha varit ca  12,5  m och  bredden ca  10  m, och längden efter  
tillbyggnaden ca 19  m.  Grundens sydöstra och östra partier var nästan  
helt  förstörda  på  grund  av  odling. 107  Kapellet  täcktes  av  ett  högrest  
sadeltak .  
Ursprungligen  tycks  timmerväggarna  ha  stått  bara.  År  1666  (räk .)  
utbetalas till  "dem som hafwa  medh Bräder fodrat Cappelletz gaffw- 
len"  och  året  därpå  till  "dhe  som  Capeiss  Gaffuelen  östan  till ,  med  
Spoon  beslå  skulle" .  År  1705  (räk .)  utbetalas  för  brädslagning  av  
västra  gaveln.  Enligt  räkenskaperna  1708-1709  har  man  låtit  "mura  
under Cappets wägarna".  Östgaveln  var uppenbarligen i dåligt skick ,  
varför Garp Per Andersson  (1695-1743)  i  Rothagen enligt  räkenska- 
perna  1733-1734 "rättat och  bundit til  samman  gamla  östra  gafwelen  
med  bräder" .  Denna  reparation  var  ännu  inte  färdig  vid  visitationen  
1736.  Vid  visitationen  1749  uppges  dock:  "Östra gafwelen  är nyligen  
426  
KYRKOR OCH KAPELL . . 
Sydfasad  
Fig.  114.  Sollerön ,  gamla  kapellet.  
Plan och fasader omkring 1705.  Skala  
l :300.  Rekonstruktion  av  M.  Berg- 
man och G. Wiren 1987.  
Västfasad  
med  stockar  och  grofwa  spikar  bunden ,  samt  brädslagen  utan  på,  
stödd innan til  på hwalfwet , och återstår allenast ,  at den skall tiäras  
och  rödfärgas."  Samtidigt  påpekas  att  övriga  ytterväggar  bör  tjäras  
och  rödfärgas .  Detta påpekades även vid  visitationen  1757 och åtgär- 
dades före visitationen 1769.  Vid visitationen 1770 framhålls  att östra  
gavelröstet "tarfwar att skyndsamt hjelpas".  
Kapellet  hade  ursprungligen  bara  en  ingång,  genom  vapenhuset  i  
söder.  Den var sannolikt raksluten.  Dörren mellan kyrkorummet och  
vapenhuset  sägs  1661  (inv.)  vara  försedd  med  tre  gångjärn ,  lås  och  
nyckel.  Den sägs  1736 vara "behållen".  Ingången var belägen i  den  
ursprungliga  sydfasadens västra del ,  alltså  ett stycke öster om den av  
G.  Boethius  angivna  platsen  i  1731  års  tillbyggnads  sydfasad . 108 År  
1737  ( räk.) utbetalas till  Lars Andersson för en "ny d örs förfärdigande  
med  trappa  utan  för  Capeilets  wästra  gafwel".  Det vid  utgrävningen  
1937  påträffade  stenfundamentet  utanför  västgaveln  torde  härröra  
från  denna  trappa .  Dess  förskjutna  läge  mot  söder  tyder  på  att  
ingången kan ha haft en asymmetrisk placering i västgaveln.  Den sägs  
1749  (inv .)  ha "skiuhl  utan  för  dören , och stenges med dubbla hakar  
innan  til"  och  var sannolikt raksluten .  Med "skiuhl"  avses sannolikt  
en enkel portik.  
Ingången  mellan  kyrkorummet  och  sakristian  hade  1661  (inv.)  en  
troligen  raksluten  dörr  av  trä  med  "Låås  nyckel  och  gånghjeren" .  
Låset sägs 1672 (inv .) vara "godt".  År 1770 (inv .) sägs dörren ha "be- 
hållit  lås  och  gångjärn samt  Handtag" .  Låset överfördes  till  nya  kyr- 
kans  västportaL  Vapenhusets  ytterdörr  omtalas  1661  (in v.)  som  för- 
sedd med "Haacke" , från  1736 (inv.) med "Kiincka".  En raksluten  
dörr av  stående bräder med järnbeslag  har bevarats (fig . 116) .  Den  
var fram  till  1931  insatt i den f.d.  sakristian , som då  var återuppförd  
som  bod i Gruddbo (se  nedan).  Den är sannolikt stympad på höjden  
samt  senare  iskarvad  nedtill.  Höjd  ca  145  cm ,  bredd  ca  95  cm.  För- 
varas  i hembygdsgården.  
I  1661  års  inventarium  sägs  kapellet  ha  "Fönstertafflor  4  st.  ther  
uhti Fönster 11  st.  Och  Luukor uhtanföre", och sakristian ett fönster  
"med h  jernekors".  Sannolikt  hade  långhuset  två  fönster  i  söder  och  
427  
MORA .  2  
' .,... -i  
i 
l 
i 
>-
  ...------'  
?- ----- ---- - -- c c  E 

------------- -- - -·­
ett  i öster respektive  i väster;  samtliga  antagligen  rakslutna .  År 1682  
(räk .)  har  man  "Låtit  bygt  fönstren  på  Capelet" .  Räkenskaperna  
under  1700-talets  första  decennier  omtalar upptagandet  av  nya  föns- 
ter.  År  1705  utbetalas  för  två  nya  fönster  samt  snickarearbeten  på  
västra gaveln och  1713-1714 för gångjärn åt tre fönster.  Enligt räken- 
skaperna 1721-1722 har man köpt "Ett nytt Fönster med alt tillbehör",  
och även 1722-1723  har man köpt  "Fenster"  med tillbehör.  Fönstren  
var  försedda  med  luckor;  sålunda  utbetalas  1726--1727  till  Håll  Lars  
Persson  (1674-1735)  i  Häradsarvet  "för  F ensterluckornas  lagande",  
och  1728-1729 inköps "9 fambnar garn-tömmar" till dessa.  Den 1731  
uppförda  tillbyggnaden  i  väster  försågs  också  med  fönster ;  en ligt  
räkenskaperna  tillverkade  Garp  Anders Olsson  (1655-1742)  i  Rotha- 
gen och hans son  Per Andersson karmar och  bågar till  fönster  under  
och över läktaren , och  Garp Per samt Johan  Larsson snickrade föns- 
terluckor.  Enligt  räkenskaperna  utbetalas  1731-1732  vidare  för  tre  
fönster  och  för  en  "Fensterboga  i  Choret" .  Enligt  räkenskaperna  
1733-1734  utbetalas  för  fyra  nya  fönster  med  karmar  och  tillbehör  
samt insättande , och för ett nytt fönster i norr.  Dessa talrika uppgifter  
om fönster kan te sig något förvirrande , eftersom man ofta med ordet  
fönster endast avser en fönsterruta . Av 1736 års  inventarium framgår  
något tydligare fönsteröppningarnas  antal  och placering . I södra väg- 
gen fanns  ett litet och  tre större fönster , det mindre troligen  placerat  
under läktaren i väster.  I  norra väggen fanns två fönster och i östga- 
veln  tre , av vilka  ett troligtvis var mindre och placerat högt upp på  
mitten.  Västgaveln  hade  två  fönster ,  troligen  ett  över  och  ett  under  
läktaren.  Alla fönster var försedda med luckor , varav fyra var "aldeles  
förlorade" . I Korrt Berättelse uppges dock att kapellet hade åtta "fens- 
terlufter".  sakristian hade två små fönster - troligen ett i öster och  
ett  i  norr  - med  galler  och  luckor.  År  1738  (räk .)  utbetalas  för  
"snickrande  kring om fönstren " .  År 1749  (in v.) sägs östgavelns  norra  
fönster vara "bofelligt" . Vid visitationen  1770 ansågs att de små föns- 
teröppningarna borde för vinnande av  mera ljus huggas upp nedåt "så  
mycket ,  som  pröfwas  nödigt  at  wäggarne  kunna  to la".  
428  
l
,L ,-J  
Fig.  115. So/lerön.  gamla  kapellel.  
Plan  och fasad omkring  1770. Skala  
1.·300. Rekons1ruk1ion  av  M.  Berg- 
man och  C. Wiren  1987. 
Fig. 116. Dörr som enlig! uppgi[l hör/  
Ii/l gamla kapellel, nu i hembygdsgår- 
den . Fo/0:  Beng1 Mallsson 1987. 
Sekrion  av sakristian  
D

Pla n  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
I  hembygdsgården  förvaras  ett fönster  (SH  16) ,  som  enligt  uppgift  
härrör  från  kapellet ,  sannolikt  sakristian.  Det  är  rakslutet  och  har  
gamla  blyinfattade  rutor  i  träram.  De  översta  rutorna  är  romboida.  
Höjd ca  58  cm ,  bredd ca  40  cm.  
Vapenhuset  
Vapenhuset  var  timrat  och  troligen  samtida  med  kapellet.  Dess  tak  
sägs  1672  (in v.)  vara  "temmeligit"  och  1683  (in v.)  "gammalt,  doch  
behållit".  Det tycks  ha blivit helt ombyggt 1705 eller 1706, eftersom  
man  enligt  räkenskaperna  för  dessa  år  betalar  "För  WapenHusets  
Timberning" .  År 1730 (räk.) målades vapenhuset av Olof Lax.  I 1736  
års inventarium och fram åt beskrivs det som "bestående af 3nc wäggar  
häftade til  Capellet" . År 1753 (räk.) har man "lagat"  vapenhuset.  
sakristian  
Sakristian , också timrad, sägs  1666 (räk.) ha blivit "medh Bräder fod- 
rat" .  År 1680 (räk.) lät  man "wälfwa Sacherstigan  med bräder" - 
sannolikt  ett  tredelat  tak  - och  1683  (räk.)  uppsattes  "en  Stång  i  
Sacherstigan" .  Den  spånades  1685  (räk .) .  Nytt  golv  inlades  enligt  
räkenskaperna 1721-1722, men redan enligt räkenskaperna 1724-1725  
får  Garp  Anders  Olsson  och  Olof Persson  (1681-1764)(?)  betalt  för  
arbete med "Sacristians utwidgande".  Följande år utbetalas till  Garp  
Anders för "Sacristians Hwälfande och Kalkslående under wäggarna" .  
Ett uppehåll  i arbetena tycks nu  ha ägt rum, och sakristians utvidg- 
ning  fullbordades  först  1733  (inv.).  Enligt  räkenskaperna utbetalades  
nu för "Tegel til  nya Källarens murning", till Lavas  Jon Danielsson  
(1695-1742)  i Häradsarvet "för  landet, som Sacristian  är widgad på"  
- den  ursprungliga  kapellstomtens  gräns  tycks  alltså  ha  gått  i  linje  
med sakristians norra gavel - och för den "nybygde Sacristians fast- 
bindande  wid  Capellet"  samt  dess  panelning  och  takets  spånande.  
Den sålunda utvidgade sakristian uppges i 1736 års inventarium vara 8  
alnar i  kvadrat.  Invändigt  hade  den  välvt  brädtak , vilket  liksom  väg- 
garna  var  målat.  Den  under  sakristian  befintliga  källaren  sägs  vara  
byggd av gråsten och tegelvälvd.  Den hade trappsteg av sten och nåd- 
des genom en trälucka i golvet.  År 1769 (in v.) uppges luckan vara för- 
sedd  "med  lås  och  G ångJärn  samt  en  Jernbom  öfwer" .  I  samma  
inventarium  beskrivs  sakristians valv  som  ett "4kantigt uphögt Tak",  
vilket tyder på att det varit ett valmat tredelat tak.  I 1770 års inventa- 
rium  uppges källartrappstegen vara "nog små och glese" samt i behov  
av "förbättring" .  Påföljande år (räk.) utbetalas till  Bus Jöns Ersson  
(1720-1792)  i  Bengtsarvet  "för  sacristians  upskrufvande ,  Tjällare  
Trappornes lagande etc .".  Detta var den sista nämnvärda reparatio- 
nen i det gamla kapellet.  
När kapellet  revs  1781  såldes sakristian  på auktion och  återuppför- 
Fig.  II 7.  Gamla  kapellets  sakristia,  
des  som  bod  på  Flintgården  i  Gruddbo  (fig.  117).  Enligt  Forsslund  uppfö rd  som  bod  i Gruddbo.  Skala  
1:300.  Uppmätning  av  Th.  Bergentz  hade bodens fönster även  järngaller och blyinfattade rutor från  sakri- 
1916. stian ,  möjligen  det  ovan  nämnda  fönstret. 109 Denna  bod  revs  1931 ,  
429  
MORA . 2 
varvid virket på initiativ av Gerda Boethius undersöktes av Olle Hom- 
man . Det visade sig därvid att virket blivit hopblandat och godtyckligt  
lagt vid återuppförandeL 110  Boethius hänför knutarna till "en typ , som  
vi  känna från  medeltida  byggnadskonst , där timringen  skett med fyr- 
kantbilat timmer och knutarna  varit  kapade , men med en inre konst- 
rik  utformning som  till  sin  ide  erinrar om ett trälås", och jämför det  
med  timret  från  Angerdshestra  kyrka  i  Småland. 111  Av  det  ovan  
anförda framgår dock klart att knuthuggningen inte kan vara äldre än  
1720-talet.  På  stockarna  fanns  fragment  av  målad  dekor  (se  nedan  
under Målningar). Ett antal stockar från sakristian förvaras i hembygds- 
gården.  Av  1937  års  utgrävningar  framgick  att  virkets  mått  stämde  
med den framgrävda sakristiegrunden.  D e  murrester öster om denna ,  
av  Boethius  tolkade  som  "en  tillbyggnad  av  mera  skjulartad  karak- 
tär" , 112 är snarare att betrakta som grundstenar till kyrkobalkarna. Ett  
röse  i sakristiegrundens  mitt  markerar källarens  plats .  
Yttertak  
Kapellets  samtliga  tre  byggnadsdelar  täcktes  av  spånklädda  och  tjä- 
rade sadeltak,  säkerligen  med  hög  resning .  Långhustaket  hade enligt  
1661 års inventarium "Windhskijffwor 2 st.  på Hwardeera gaffwelen".  
Enligt 1672 års  inventarium spånades taket 1667.  Åren 1681 och 1682  
(räk.)  genomfördes omfattande  takreparationer ,  vilka  hugfästes  med  
uppsättandet  av  två  järnflöjlar.  Den ena av  dessa ,  med  årtalet  1682 ,  
finns  ännu  bevarad  och  förvaras  i  hembygdsgården  (SH  11).  Höjd  
med  stång  35  cm,  utan  stång  12  cm ,  längd  17  cm.  Takreparationer  
omtalas  ofta  i  kapellets  handlingar.  År  1736  (in v.)  sägs  taket  vara  
"med spån wäl  förwarat,  samt nyligen  rödfärgat och  tiärat".  Vid visi- 
tationen  1770 påpekas att taket bör repareras på  norra sidan.  
Interiör  
Kyrkorummet täcktes av  ett valv av  bräder , tydligtvis tredelat av en  
under 1600-talet vanlig typ (se  ovan  Venjan och nedan Våmhus) , vil- 
ket  enligt  1661  års  inventarium  hade  tillkommit  under  kyrkoherde  
Petrus  Jome  Helsingius '  tid ,  1629-1640.  Taket  samt  väggarna  var  
prydda med målningar (se nedan).  Med dessa och den rikt dekorerade  
inredningen  måste  interiören  ha  gjort  ett  synnerligen  praktfullt  
intryck.  En  kyrkobyggnad  som  fortfarande  kan  förmedla  ett  intryck  
av  hur kapellet sett ut invändigt är Pyhämaa offerkyrka i Finland (se  
ovan  fig .  4).  När  kapellet  förlängdes  västerut  1731  kompletterades  
valvet i denna riktning och G arp  Anders Olsson  samt Johan  Larsson  
fick  betalt för "hwalf och panelning öfwer Lectaren". Vid visitationen  
1736  framförde  socknemännen önskemål  om  att  få  vitlimma  kapellet  
invändigt , vilket beviljades,  och  1738 får  Olof Lax betalt  "för Capel- 
letz  hwitlimning  och  målande  med  färg  och  Krita  der  til".  Sannolikt  
tillkom  nu  den  målade  dekor  som  ännu  delvis  finns  bevarad  (se  
nedan) . Måleriarbeten utfördes även 1759 av H ållams Nils Nilsson 11 4 i  
Färnäs (räk.) .  
430  
KYRKOR OCH KAPELL . 
Kapellets  golv  var  1661  (in v.)  av  "bräder lagt"  i  koret  och  i  lång- 
huset och sakristian av "Tijlster" . Enligt räkenskaperna 1711-1712 har  
man  "giordt nytt golf i manfolckz bänkarne" .  
KAPELLETS BYGGNADSHISTORIA  
Ett  kapell  av  timmer  uppfördes  på  Sollerön  under  1500-talets första  
fjärdedel.  I  1661  års inventarium omtalas att kapellet byggts "circiter  
för  150  åhr"  sedan,  och  kyrkans  äldsta,  ännu  bevarade  klocka  bär  
årtalet  1530,  vilket  styrker  den  ovan  nämnda  tillkomstangivelsen .  
Förekomsten av S:t Lars' halster och ett andreaskors på klockan tyder  
på att kapellet var invigt åt dessa helgon.  Om detta kapell haft någon  
föregångare  på  platsen  eller  någon  annanstans  på  Sollerön  är  inte  
känt.  Det  finns  emellertid  lokala  traditioner  om  att  Sollerön  haft  
kyrka före  Mora och att Ål varit moderförsamling. 115  Även Hiilphers  
nämner sådana traditioner:  "[ . .. ] och påstå en del, at de på Soll  haft  
et sådant [kapell] förr än Moder-Kyrkan blifwit anlagd. " 116 Under alla  
omständigheter  påträffades  inga  rester  av  äldre  kyrkobyggnader  på  
kapellets plats vid  utgrävningarna 1937. 11 7 
Kapellet  bestod av  ett ganska  kort och  brett rektangulärt långhus ,  
sakristia  i  norr  och  vapenhus  i  söder.  Möjligen  kan  vapenhuset  ha  
varit  uppfört  något  senare.  De  olika  byggnadsdelarna  täcktes  av  
säkerligen  högresta  spånklädda  sadeltak ,  och  väggarnas  timmer stod  
bart.  Väggar och tak var rödfärgade och  tjärade . Kapellet var således  
av  samma  typ  som  den  äldsta  kyrkan  i  Venjan  men  troligen  något  
decennium yngre .  
Under 1630-talet försågs  kapellet med ett valv av  bräder, sannolikt  
ett  tredelat  tak ,  vilket  jämte  väggarna  målades  under  något  av  de  
båda  närmast  följande  decennierna ,  sannolikt  omkring  1650.  Vid  
detta  tillfälle  förnyades  också  inredningen  till  största  delen .  U n der  
resten av 1600-talet och 1700-talets början skedde- förutom det kon- 
tinuerliga  underhållet  - endast  smärre  förändringar ,  såsom  brädin- 
klädning av gavelröstena, ombyggnad av  vapenhuset och upptagande  
av  några nya fönster.  
Vid  mitten  av  1720-talet  påbörjades  en  utvidgning  - närmast  att  
betrakta som en nybyggnad- av sakristian . Dessutom började kapel- 
let  bli  trångt  på  grund  av  den  ökade  folkmängden ,  varför  man  1729  
(st.prot.) framförde  önskemål om att  utvidga  kapellet genom att för- 
länga det mot väster.  Detta beviljades , och den 26 april 1731  påbörja- 
des  ombyggnaden  under  ledning  av  byggmästaren  Skinnar  Per  
Andersson  (1701-1743)  i  Rothagen ,  som  enligt  räkenskaperna  får  
betalt för  att han  "haftt  upseende på  Capelletz utwidgande  och sielf  
arbetat på sin egen Kost uti 37 dagar" . Härvid förlängdes kapellet mot  
väster  ca  6,5  m,  valvet  kompletterades  och  läktare  byggdes .  Enligt  
räkenskaperna utbetalas till  Krång Lars Larsson (1693-1759) i Rotha- 
gen , som smitt "til sammanbindningen wid gamla Capellet".  År 1733  
fullbordades  sakristians  ombyggnad,  varvid  en  källare  murades ,  och  
431  
MORA . 2 
1737  togs  en västportal upp samt försågs  med en portik .  År 1738 vit- 
limmades och målades hela kapellet invändigt av Olof Lax . Målnings- 
arbeten utfördes även  av  Hållams  Nils  Nilsson  1759.  
Ännu vid  visitationen  1770 tycks  man inte  ha  haft  någon  tanke  på  
att  ersätta  kapellet  med  en  nybyggnad  och  året  därpå  utfördes  en  
grundlig reparation av sakristian.  Kapellet börj ade emellertid bli för  
litet för  den växande folkmängden.  
I  samband  med  att  Sollerö  församling  avskildes  från  Mora  1775  
framstod det som nödvändigt att en ny  kyrka av sten skulle uppföras  
för att manifestera den  nyvunna självständigheten .  Samma år  beslöts  
att den nya kyrkan skulle uppföras på en höjd mellan Häradsarvet och  
Bodarna ,  där  en  kyrkogård  med  begravningsplats  anlades.  Arbetet  
med den nya kyrkan påbörja des 1779.  N är man två år senare behövde  
virke  till  dess  takkonstruktion  påbörj ades  rivningen  av  kapellet.  
I augusti 1781  revs läktaren och valvet.  D å ännu mera virke behövdes  
och man av ekonomiska skäl inte kunde hopbringa tillräckligt material  
från  annat håll , såg man sig  föranlåten  att  riva  hela kapellet , fastän  
man  tydligen  tänkt  att  det  skulle  få  göra  tjänst  till  dess  att  den  nya  
kyrkan var fullbordad . Den 8 september hölls den sista gudstjänsten i  
kapellet och sedan inventarierna bortflyttats revs det den 15  i samma  
månad . Enligt  räkenskaperna bortauktionerades de delar av  kapellet  
man  inte  hade användning för ; sakristian och  fönstren  specificeras.  
MÅLNINGAR  
Av  1661  års  inventarium  framgår  att  kapellets  väggar  och  valv  var  
prydda  med  målningar.  Dessa  hade  tillkommit  under  kyrkoherde  
Adolphus Elai Terserus>~ 1 8 tid, 1641-1659.  Målningsdekoren utgjordes  
av  "Tafflor  bestående,  aff  alla  Christi  Acter  inde  å  Conceptionis  
Annunciatione , ad  Extremum judicium. Item  Paradisus"  (från  Bebå- 
delsen till  Yttersta domen samt Paradiset) . Dessa målningar med bib- 
liska motiv var enligt 1672 års  inventarium lika dem i Våmhus kapell ,  
utförda 1659, där Andreas Erici Nohr-Morreus 119 av  allt att döma upp- 
gjort  bildprogrammet  (se  nedan  under  Våmhus).  Det  är  då  mycket  
sannolikt att samme målare  utfört båda målningssviterna efter Nohr- 
Morreus'  anvisningar,  möjligen också målningarna i  Venjans kyrka ,  
vilka haft ett liknande innehåll  (se ovan  under Venjan) . Då 1661 års  
inventarium  inte  uppger  något  årtal  för  sollerömålningarnas tillkomst  
är  de  förmodligen  något  äldre  än  våmhusmålningarna.  Om  Nohr- 
Morreus haft någonting med sollerömålningarnas bildprogram att göra  
kan de dock inte vara äldre än  1655 , det år han blev präst i Mora.  
Dessa målningar torde ha försvunnit  1738 , då soldaten Olof Lax  (se  
ovan under Venjan) vitlimmade och  målade interiören . Vid detta till- 
fälle - eller 1759, då H ållams Nils Nilsson fick betalt för målningsar- 
beten - försågs kapellet med en ny målningsdekor.  Ett fyrtiotal brä:  
der ,  utgörande  huvudparten  av  sakristians  valmade  tredelade  tak ,  
med rester av  denna målningsdekor finns  bevarade i hembygdsgården  
432  
KYRKOR OC H  KAP ELL.  
Fig. 1/8.  Bräder från  sakristians tak  
med  målningar,  sannolikt  utförda av  
Olof Lax 1738.  Foto i Dalarnas muse- 
um. 
(inv.nr saknas, fig . 118) . På timret från sakristians väggar- förvarat  
på samma ställe- finns också rester av målningsdekoren. Timmerfo- 
garna har varit överklistrade med linneremsor.  En bit av en profilerad  
taklist  finns  också  i  behåll.  Några  bräder  med  målningsrester  sitter  
också  kvar i den  nuvarande  kyrkans  takkonstruktion och  kan  iakttas  
från kyrkvinden . Av bräderna är 24 ca 160 cm långa medan 11  har en  
längd  av  ca  290  cm.  Dessutom  finns  två  mindre  stumpar.  Märken  
finns  efter  det smala listverk som  gått tvärs  över bräderna .  Målning- 
arna  tycks  ha  varit  enbart  dekorativa  med  stora  rundlar  i  form  av  
lagerkransar och andra vegetativa ornament, som  blommor och pinj e- 
kottar ,  i  röda,  blå ,  bruna och grå  nyanser.  De uppvisar tydligt släkt- 
skap  med  samtida  och  något  äldre  hälsingemåleri.  Möjligen  var  
vapenhuset  också  dekorerat  med  målningar;  enligt  räkenskaperna  
målades  det  av  Olof  Lax  1730.  Gerda  Boethius'  antagande  att  de  
bevarade  målningsresterna  skulle  vara  identiska  med  1600-talsmål- 
ningarna 120  måste på arkivaliska grunder avvisas .  
INREDNING OCH INVENTARIER  
Altaranordning  
Altaret var 1661  (inv.) av trä.  Det tycks ha gjort tjänst ända till kapel- 
lets rivning.  
Altaret pryddes av  ett medeltida altarskåp , som möjligen ursprung- 
ligen tillhört Mora kyrka. Det nämns 1661  (inv .) och beskrivs utförligt  
i 1736 års  inventarium: "Altare tafla af  trä, med 2"e  luckor , h war på  
Apostlarne Petrus och Paulus stå målade , och 5 st:  förgylte beläten in  
uti  med  sina  nampn  inunder. "  Altarskåpet  överfördes  1781  till  den  
nya kyrkan , "men nytjades icke"  (Korrt  Berättelse,  § 33). De fem  hel- 
gonbilderna samt delar av  masverket  har bevarats och  beskrivs i sam- 
band med den nuvarande kyrkan .  
År  1668  (räk.)  omtalas  "bencken ,  dher  Communicanterna  falla  
433 2R  
MORA .  2  
nedh före,  då  dhe annamma Herrans Nattward" . En ny "AltarDisk"  
tillkom  1756  (räk.).  Detta  altarskrank  finns  ännu  delvis  kvar  och  
beskrivs i samband med den  nuvarande  kyrkan .  
Korskrank  
Enligt 1661  års inventarium uppsattes ett korskrank under kyrkoherde  
Terserus'  tid , sannolikt  på  1640-talet;  biskop Johannes Rudbeckius 121  
hade  nämligen  påbjudit  att  sådana  skulle  uppsättas.  Det  uppges  ha  
varit "aff Trää , medh Snickare arbete, Snickare gallerij  ofwan uppå.  
Ähr måladh och Fernijtzat" . När man enligt räkenskaperna 1717-1718  
har "tagit bort Kranssen Kring Koorett" avses säkerligen korskrankets  
avlägsnande.  
Medeltida skulptur m.m.  
I  kapellet  fanns  1661  (inv.)  "ett  Crucifix  aff  trää ,  och  Riddare  S.  
Jöran,  medh  hästen  sin".  I sakristian  förvarades  "Beläten på  blagga- 
ren1 22  målade  2  st.  Beläten  Marire  2  st.  på  pappeer  tryckte  och  på  
bräder  upsatte".  År  1736  (inv.)  omtalas  "Några  små  Beläter",  däri- 
bland  S:t  Göran  och  krucifixet.  De  sistnämnda  är  bevarade  och  
beskrivs i samband med den nuvarande  kyrkan .  
Predikstol  
En  predikstol  tillkom  enligt  1661  års  inventarium  i  samband  med  
övriga  inredningsarbeten  under kyrkoherde Terserus '  tid ,  troligen  på  
1640-talet,  och  målades  något  senare samtidigt med väggar och  valv.  
Den saknade ljudtak och var uppsatt på  korgaveln  söder om altaret.  
Denna predikstol finns ännu bevarad och beskrivs i samband med den  
nuvarande kyrkan .  Om dess föregångare är ingenting känt.  
Timglas  
År 1661  (inv.) omtalas ett timglas "medh 2 rum".  Ett nytt , också med  
två  glas  inköptes  1680  (räk.) .  I 1736 års  inventarium omtalas ett tim- 
glas  "af 4  rum orichtigt" .  Möjligtvis är  det detta som  inköpts enligt  
räkenskaperna  1707-1708.  Det  finns  ännu  kvar  och  beskrivs  i  sam- 
band med den nuvarande  kyrkan .  
Bänkinredning  
Bänkinredningen  bestod  1661  (inv.)  av  10  manfolks- och  10  kvinn- 
folksbänkar  i  långhuset.  Vidare  fanns  i  koret  "Sångestool  l st.  
måladh", "KyrkioWerde stool1 st.  samt "Qwinfolckz benckiar 2 st.".  
Av  denna  bänkinredning , som  var öppen,  finns  ännu  11  gavlar beva- 
rade  (fig.  119-120);  två  är  inkomponerade  i  sakristians  altarskrank  
och nio förvaras f.n.  i tornet. De är raka och har kontursågade profi- 
lerade krön , dekorerade med plattskuren beslagsornamentik på svart- 
målad botten, i övrigt  är de omålade.  Under krönet sitter en kraftig  
profilerad list.  Fyra av gavlarna är rikare utformade än de övriga, med  
ett solhjul  i  kröndekorens  mitt  och  den  underliggande  listen  försedd  
434  
KYRKOR  OCH  KAPELL .  
Fig.  119.  Sju bänkgav1ar, tillverkade  
på  1640-talet för det gamla kapellet.  
Foto: Bengt Mattsson  1987.  
a-"' 1 l ,.. l l l J rr f r l l l m a'-. 
Fig.  120.  Två  bänkgavlar från  1640- 
ta/et.  Uppmätning  av  Th .  Bergentz  
1916.  
med ornamentsbård och tandsnitt nederst.  En gavel är något enklare  
än  dessa,  med  en  slät  rundel  i  kröndekorens  mitt  och  den  underlig- 
gande listen överst försedd med tandsnitt.  Gavlarna är av olika höjd  
och  nedtill  avsågade ,  några  snett ;  möjligen  har  de  återanvänts  på  
någon  av  den  nya  kyrkans  läktare .  På  insidorna  finns  inskurna  och  
inristade  bomärken  m.m .  Den  högsta gavelns  höjd  är 132 cm  (möjli- 
gen nära den  ursprungliga höjden),  krönens höjd ovanför listen mel- 
lan 31  och 33 cm samt gavlarnas bredd mellan  25 och 28 cm.  Denna  
bänkinredning  är  säkerligen  utförd  av  samme  mästare eller  verkstad  
som utfört predikstolen och  korskranket , och sannolikt som också har  
utfört  korskranket ,  bänkinredningen  samt  den  lilla  predikstolen  i  
Mora kyrka 1638-1639,123 liksom predikstolen i Våmhus ' gamla kapell  
(se nedan).  
I  samband  med  ombyggnaden  1731  utökades  bänkinredningen .  
Enligt 1736  års inventarium fanns  fyra  bänkar i koret ; i långhuset på  
manfolkssidan  fanns  tio  bänkar  öster  om  ingången  i  söder  och  åtta  
väster  därom ,  samt  på  (norra)  kvinnfolkssidan  22  bänkar.  År  1749  
(inv .)  omtalas "Fribänckar,  2nne halfwa  på  hwardera sidan , som  ny- 
ligen  äro förbättrade" .  
Läktare  
År  1661  (inv.)  fanns  en  läktare  i  väster  "och  ett  stycke  fram  medh  
nordre sijdhan . Där uppå benckier för  Manfolck 4 st.  för Qwinfolck 9  
st".  På  läktarbarriärens  framsida  var  "måladhe  och  uptecknade,  
Drottningen ,  Landzhöfdingen ,  Biskopen , Probsten , och Kyrckioheer- 
den" .  Denna dekor hade tillkommit samtidigt med övriga inrednings- 
arbeten under Terserus ' tid , sannolikt på 1650-talet, och var troligen  
utförd  av  samme  målare  som  dekorerat  valv  och  väggar.  En  läktare  
för  gossar  uppfördes  1707  (räk.)  vid  norra  korväggen  ovanför sakri- 
stieingången.  Den uppges 1736 (in v.) ha fyra bänkar.  I samband med  
kapellets ombyggnad 1731  revs den gamla västläktaren och en ny upp- 
fördes  av  Garp  Anders  Olsson  och  hans  son  Per  (räk .).  Den  hade  
enligt  1736  års  inventarium  11  bänkar för  vardera  könet  samt  en  ny  
435  
MORA .  2  
"behållen"  trappa. År 1761  (räk.) har man "Fästat en Stolpe under  
GossLäktaren" .  Vid  1770  års  visitation föreslås  att gassläktaren skall  
byggas  ut  mot  väster  och  sammanfogas  med  västläktaren,  för  att  
"så  mycket  bättre  rum  måtte  blifwa  för  Folcket,  som  årligen  ökas".  
Västläktarens  barriär  kom  att  återanvändas  i  den  nya  kyrkans  övre  
läktare (fig .  141).  
Dopredskap  
År 1661  (inv.) fanns en  dopfunt "aff träädh Måladh" samt en liten  
kopparkittel  i  denna.  Senare  anskaffades  en  mässingskitteL  Enligt  
räkenskaperna  1734-1735  har  man  "låtit  omgöra  christningswatns  
Kiettelen af messing"  genom att förtenna  den (inv.  1736).  Den finns  
ännu  kvar och  beskrivs nedan i samband  med den nuvarande kyrkan .  
I  samma  inventarium  sägs  funten  ha  "warit  målad".  Vid  visitationen  
1770  uppges dopfuntsfoten  vara  något  bristfällig, "pröfwades derföre  
anständigare ,  at  en  ny  Funt  af  sten  blir  tillkjöpt" .  Dopkitteln  sägs  
vidare  vara  mindre  tjänlig för sitt ändamål, varför en ny  "anständig"  
dopskål av  tenn  borde inköpas.  
Nummertavlor  
År 1736 (in v.) omtalas en  nummertavla med 42  "förten te uphögde zif- 
ror",  vilken  anskaffats en ligt räkenskaperna  1735-1736.  Siffrorna var  
skänkta  av  kapten  Wilhelm  Gustaf Wrangel 124 . Vid  visitationen  1770  
ansågs siffrorna vara för mörka.  "Kyrkowärden Brom[ o]  Olof Jönsson  
[1721-1781]  lofwade  derföre att till  Capeilet skänka nya Ziffror , och  
Fjärdingsmannen  Dunder  Matts  Andersson  [1726-1801]  lofwade  at  
förära en  ny  tafla , då den gamla taflan  med Ziffrorne kunde tagas till  
Scholan  som  wid  Capeilet  hälles,  at barnen måtte hafwe  tillfälle deri- 
genom  öfwa  sig  at  slå  upp  Psalmerne  uti  Psalmboken".  Den  gamla  
nummertavlan  tycks  dock  ha  överförts  till  den  nya  kyrkan .  År 1829  
(vis.prot.) sägs den  dock vara lämnad  till  skolan.  
Nattvardskärl  
I ett odaterat inventarium för  Mora kyrka, sannolikt från  1598, omta- 
las  en  kalk ,  "Huilken  de  gode  Män  på  Solderöna,  i  förtiden  haffua  
sath  i  panth, Här widh Sochnekyrckian för  tiyo  daler Konung Erichs  
Mynt,  Huilken  the  sedan  igen  löste  för  - 10  daler  Konungh  Johans  
Myndt , den  the nu  sielffue  brucka, när Gudztiensten hålles i Theras  
Cappel". Detta är säkerligen samma kalk som 1661  (in v.) sägs vara  
"innan  och  halff  uthan  förgylt ".  En  paten  omnämns  även.  Av  tenn- 
föremål  fanns  en  flaska  om  11/ 2 stop ,  ett  tennstop  samt  en  "lijten  
Sochnebodz Flaska".  Slutligen fanns  en "Sochnebodz ask"  av  trä.  
År 1683  (räk.) inköps en  "Tenflaska" och  1698  en "Ablatz ask" av  
trä.  Enligt  räkenskaperna  1707-1708  inköptes  vid  "Pålsmes  markna- 
den"  en  "Teenflaska  l Kanna Rom "  samt  "Een Oblatz bleck  ask".  
Den  sistnämnda  är  bevarad  och  beskrivs  i  samband  med  den  nuva- 
rande  kyrkan.  År  1728  eller  1729  (räk.)  inköptes  en  "Sochenbudz  
436  
Fig.  121.  Lejon av gulmetall som troli- 
gen  ursprungligen  utgjort krön på en  
ljuskrona.  Nu  i privat  ägo.  Foto:  
Bengt Mattsson  1987.  
KYRKOR OCH KAPELL . 
kalck af Tenn  med  Flaska och  Faat".  I  1749 års  inventarium omtalas  
ett stop av  "Paij " 125 ,  skänkt av "Sollerö  Herr-arbets F o lek".  Detta  
sägs 1769 (inv.) vara försålt.  År 1752 (räk.) inköptes ett nytt socken- 
budstyg  av  silver,  ännu  bevarat  och  beskrivet  i  samband  med  den  
nuvarande kyrkan. Ett nytt tennstop inköptes 1753 (räk .) och ny  kalk  
med paten av silver 1757  (räk.) , varvid den gamla kalken och patenen  
användes.  Samma  år  beställdes  också  en  vinkanna ,  som  ännu  finns  
kvar  och  beskrivs  i  samband  med  den  nuvarande  kyrkan.  År  1759  
(räk.) såldes det gamla sockenbudstyget av tenn och en tennflaska . En  
oblatask av silver tillkom 1765.  Den finns i behåll och beskrivs i sam- 
band med den nuvarande kyrkan.  De båda återstående gamla tennsto- 
pen omgjordes till  en ny  vinkanna 1814  (inv.) .  
Ljusredskap  
År 1661 (inv.) fanns i kapellet en "Liusestaka medh 15 pi j por" - san- 
nolikt  av  järn  - samt  en  ljuskrona  av  järn.  Den  sistnämnda  är  
bevarad  och  beskrivs  i  samband  med  den  nuvarande  kyrkan .  Enligt  
räkenskaperna  1711-1712 inköptes två ljusstakar av tenn , av vilka en  
är  bevarad  och  beskrivs  i  samband  med  den  nuvarande  kyrkan.  Vid  
visitationen  1713  anhöll  socknemännen  om  att  få  köpa  en  liten  ljus- 
krona, "äffter som dhe ingen tillförene hafwa".  Denna, som var sexar- 
mad , inköptes enligt  räkenskaperna 1717-1718. Enligt räkenskaperna  
1731-1732  har  Jugen  Anders  Jönsson  (1694-1759)  i  Bengtsarvet  
"Kiöpt  en  Liusarm  med  2  pipor  til  Predikstolen  för  26  skillingar ,  
hwaraf han sielf förährt til  Capeilet 17  skillingar".  Ytterligare en ljus- 
krona av  mässing med sex armar inköptes enligt  räkenskaperna 1732- 
1733 .  År  1737  (inv.)  skänkte  kapten  Wilhelm  Gustaf  Wrangel  två  
stora  tennljusstakar,  och  1738  skänkte  solleröborna  gemensamt  en  
åttaarmad mässingsljuskrona från  Bjurfors bruk.  De båda sexarmade  
ljuskronorna hopsattes troligen 1817  (räk.) till  en  åttaarmad ; i övrigt  
är  alla  de  nyss  nämnda  ljusredskapen  bevarade  och  beskrivs  i  sam- 
band med den  nuvarande kyrkan .  
I  privat ägo på Sollerön förvaras  sedan  länge ett litet sittande lejon  
av gulmetall (fig.  121) , som av allt  att döma utgjort krön på en ljus- 
krona  från  1500-talet.  En  sådan  krona  från  1500-talet  finns  i  Mora  
kyrka .  Någon  passande  ljuskrona  finns  emellertid  inte  upptagen  i  
inventarieförteckningarna ,  varken  för  Sollerön  eller  Mora.  Möjligen  
har  lejonet  hört  till  någon  av  de  båda  sexarmade  ljuskronorna  som  
1817  hopsattes  till  en,  förutsatt  att  en  av  dessa  åtminstone  delvis  var  
från  1500-talet.  Lejonets höjd 7,5 cm, längd 9 cm , bredd 3 cm.  
Textilier  
I  1661  års inventarium upptas följande textilier:  " l. Messehaake, aff  
rödt  Sammet ,  medh  borderat  Korss  på  ryggen  item  borderat  randh  
framman.  Något  nött .  Item  Messehaake  gammall  aff  grönt  rask 126, 
medh öfwersöm . 2.  Messe Säreker nye l st.  gammall  l st.  3.  Corporal  
och  bandh  2  st.  4.  AltareKiäde:  l. Antipendium  aff  lärefft.  1 st.  2.  
437  
MORA . 2 
Lijste  aff  gyllendook ,  medh  öfwersydt  grönt  silcke.  Item  ett  hand- 
kläde på Altaret. 3.  Underkläde aff grönt dwelck och röde lijster isat- 
te. 4.  Duuk på bordet aff Lärefft. 5. Handkläde wijdh Funten l st.  6.  
Armekläder, öfwersydt medh guult och grönt Silcke  l st.  Medh grönt  
Silcke allena l  st. (defekt] 8. Brudepäll, aff Machijn 127 ,  medh dubbell  
bredd  å 5 3/4 aln ,  medh  röde  Sijden  Pometken 128  rund t  om.  9.  Flam- 
mersk om 3 aln .  l  st.  10.  Örnegååt  på Altaret l  st." I ett tillägg om- 
talas  "Altareprydningh ,  röd t  Skarlakan  till  Antipendium ,  och  rödh  
Kiörtzijn 129  uppå altarett och bordett , Kiöpt af Magister  Elavo Skrag- 
ge130  t.  t.  Pas t.  för  Cappelletz  penningar ,  då  han  widh  herredagen  
wijstass måste 21  Wecko 1668" .  Detta härrör från 1668 (räk .) , då  det  
utbetalas  för  "altarprydningen,  och  det  Kiersijn  som  ligger  på  
bencken ,  dher  Communicanterna  falla  nedh  före ,  då  dhe  annamma  
Herrans Nattward".  År 1665 (räk .)  har man "Messehaaken förnyatt  
och fodratt" - den är ännu bevarad i omändrat skick och beskrivs i  
samband med den nuvarande  kyrkan -och 1682 inköps  bl.a.  en  ny  
brud päll.  År 1696 ( räk .)  har man låtit  "förfärdiga Corporalet". En  
kalkduk daterad 1673 finns  bevarad och beskrivs i samband med den  
nuvarande kyrkan.  
I  1736 års  inventarium omtalas två brudpällar, en av  " tryckt lerftt ,  
den  andra af ylledräll" .  År  1736  (räk.)  tillkom  också en kyrkvaktar- 
rock , som stals 1793.  Ett "Corporal af Hwijt Silcke med en gull spes i  
kring" ,  skänktes  1737  (st.prot.)  av  kapten  Wrangels  maka  Ingeborg  
Silfversparre . Detta kalkkläde finns  kvar och beskrivs i samband med  
den  nuvarande  kyrkan.  Den  gröna  mässhaken,  som  1736  (in v.)  sägs  
vara söndrig,  har försvunnit före  1749 (in v.) , och den  röda sägs vara  
nött.  En  ny  mässhake  tillkom  1753.  Denna  är  ännu  bevarad  och  
beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan . År 1759 ( räk .) såldes  
"Thet som hade lägat på gamla dijsken et styke Röt kiärfw". När Nils  
Månsson Mandelgren besökte kyrkan 1871  fanns ännu två brudpällar ,  
"En af Konstväfnad samt en af gult Kartun , böra till  Fal u  museum".  
De nämns sista gången 1875  (inv.) .  
Kollektredskap  
I  1661  års  inventarium  nämns  en  "Pungh  medh  stångh".  År  1682  
( räk.)  inköptes en ny "Pung".  Denna omtalas 1736 (in v.)  som "Hå f  
med skaftt och liten bielra gammal".  Vid visitationen  1770 sägs håven  
vara "nog bristfällig", varför en ny borde inköpas och den gamla repa- 
reras .  Den  finns  ännu  kvar  och  beskrivs  i samband  med  den  nuva- 
rande kyrkan .  En  ny  håv skänktes  1779.  Ä ven denna är bevarad och  
beskrivs  nedan  under den  nuvarande  kyrkan.  
Böcker  
År 1661  (inv.) ägde kapellet följande böcker: " l. Swenske Biblia in 8vo  
Tryckte  i Leiden aff Jacobo Marci ,  Anno 1633.  Förärdh till  Capeilet  
aff Domino  Olavo Joannis Moneo 131 och  Solleröensi ,  Pastore  i Gryt- 
nääs.  2. Nye  Testamentet Swenskt, Tryckt i Stocholm , aff  Amundh  
438  
KYRKOR OCH KAPELL . 
Laurentsson 1550. 132 3.  Handboock tryckt i Stocholm , Anno 1637, för- 
ärdh  aff  Domino  Petro  Pastore  i  Gagnäff. 133 4.  Psalmbook  in  8vo  
Tryckt  Anno  1648. 134 5.  Psalmbook  in  8vo  tryckt  ibidem  1649. 135 6.  
Catechismus & Synopsis Biblica D . D.  Laurelij , Episcopi , tryckt 1649.  
7.  Een gammal Psalmbok in 8v0 Ett flertal äldre  böcker finns beva- " .  
rade och beskrivs i samband med den nuvarande  kyrkan.  
Möbler  
I 1661  års inventarium omnämns ett "Bordh Wijdh Altaret", samt "1.  
Skåp  med h  dö ör , Låås och  nyck e Il , aff 4  rum ,  l st.  2.  Kijsta  med h  
gånghjeren och  Låås,  Lådhe och Låås,  och  nycklar , och beslagh  l st.  
3. Kijsta lijten, gammall  uhtan Låås l st. 4.  Brudestool l st".  År 1669  
( räk.) har "Måntzen(?) Anderss giortt itt Ii j tett bord h i Sacriestijgan" ,  
och  1672 (inv .)  har tillkommit en  " Kista  med låås".  Ännu en "Brud- 
stohl"  tillkom  1682  (räk.) .  Enligt  räkenskaperna  1712-1713  har  en  
kista inköpts.  År 1724 eller 1725  utbetalas till Garp Anders Olsson för  
"en  stol  i Sacris tian " . Sannolikt är denna identisk med den  "Bichtstol  
målad  eller  öfwerstruken"  som  nämns  1736  (inv .)  och  ~nnu finns  
bevarad  (se  nedan).  Enligt  räkenskaperna  1726--1727  anskaffas  ännu  
en brudstol eller brudbänk och  1733-1734 ett bord.  Detta liksom flera  
äldre  brudbänkar  finns  i  behåll  och  beskrivs  i  anslutning  till  den  
nuvarande kyrkan . År 1752 (räk.) inköptes en ny  kista med tre lås och  
1756  (räk.)  ett  nytt  skåp  i  sakristian .  Detta  finns  också  kvar  och  
beskrivs nedan i anslutning till  den nuvarande kyrkan , liksom en kist- 
bänk , tillverkad  1771.  
Votivskepp  
År 1661  (inv.) omtalas "ett Skepp".  Det beskrivs närmare 1736 (inv.):  
"Et litet skepp med Segel och  tilbehör hänger i Ca pellet. "  Det uppges  
1783 (in v.)  vara skadat och  nämns sista gången  1875  (in v.).  
Övriga  inventarier  
I  1661  års  inventarium  nämns  ett  besman  samt  några  askar.  Ett  
besman med årtalet 1663  inskuret finns i behåll och  beskrivs  nedan i  
samband  med  den  nuvarande  kyrkan .  År  1697  (räk .)  inköptes  "en  
Tijmsten  och  Stolpa"  och  enligt  räkenskaperna  1730-1731  en  liten  
spegel.  År 1749 (in v.) omnämns en sanddosa av trä , även den bevarad  
och  beskriven  nedan  i samband med den  nuvarande kyrkan.  
Klockor  
I  klockstapeln  hängde en 1530 daterad klocka, som 1745  fick  sällskap  
med  en  lillklocka ,  för  vilket  ändamål  klockstapeln  ombyggdes  (se  
ovan) .  En  liten  sannolikt  senmedeltida  skriftklocka  nämns  första  
gången 1661  (inv.). Alla tre klockorna är bevarade och beskrivs i sam- 
band med den  nuvarande  kyrkan .  
Vid  klackuppbörden  1531  besöktes  kapellet  av  fogden  Jöns  Lund  
varvid solleröborna fick  lösa sin nya klocka  med en penningsumma.  
439  
MORA . 2 
o  
DEN NUVARANDEKYRKAN  
Omgivningar och  kyrkogård  
Sollerö kyrka är belägen i Häradsarvets by mitt på ön . Söder om kyr- 
kan ligger en parkeringsplats samt det 1965 uppförda kommunalhuset.  
I  väster  är  en  asfalterad  plan ,  omgiven  av  björkar och  ädelgranar;  i  
norr ligger en skola samt ett stycke längre bort mot nordväst prästgår- 
den .  
K yrkagården  bevarar sin  ursprungliga  sträckning söder, väster och  
norr om kyrkan . Den omges här av en 1775  påbörjad kallmur av röd- 
aktig granit och sandsten och är mot väster tresidigt avgränsad . Söder  
och  väster om kyrkan växer några rönnar.  En rosenhäck är planterad  
utanför murens södra sida.  Inga  gravar finns på denna del av kyrko- 
gården;  enligt  Korrt  Berättelse  (§  16)  var platsen  där kyrkan  anlades  
"af hårdt hällebärg som  genom sprängning  kunde jämnas och således  
med ringa  Kostnad lägga den säkraste grund", och begravningsplatsen  
anlades därför omedelbart öster om kyrkan . Den har senare utvidgats  
mot öster och söder.  Dessa delar av kyrkogården omges av något mer  
tuktade  stenmurar;  den  nyaste  delen  längst  i  söder  har  en  lägre ,  
murad  inhägnad av  tuktad rödaktig granit.  
Kyrkogården har sammanlagt sju ingångar.  Söder , väster och  norr  
om  kyrkan  finns  murade  stigluckor,  putsade  och  rosafärgade  med  
stickbågiga vitkalkade öppningar och  karnissvängda kopparklädda tak  
med svagt trappstensformad taklist.  Den västra stigluckan (fig.  123) är  
något  större  än  de  övriga  och  krönt  av  en  profilerad  spira,  uppbä- 
rande ett kors och en tupp.  Stigluckorna stängs med dubbelportar av  
trä ,  upptill  karnissvängda  och  försedda  med  galler  av  kantställda  
spjälor; nedtill  har de bukiga speglar med profilerade krön . De västra  
portarna  är blåmålade , de övriga för  närvarande målade i grönt och  
grått.  Den västra stigluckan  torde vara samtida med kyrkan , de båda  
440  
Fig.  122.  Sollerö  kyrka,  situations- 
plan , skala l :2 000.  Uppmätn ing av  
O. Lagergren och Th.  Bergentz 1916,  
S.  Gjersvold  / 962  samt  T. Tägtlund  
1964; renritad av A. Hildebrand 1988.  
Fig.  123.  Västra  stigluckan,  troligen  
uppförd  på  1780-talet.  Foto:  Bengt  
Mattsson  1987.  
KYRKOR OCH  KAP EL L  .  
441  
MORA. 2 
Fig . 124.  Ä ldre gra vvårdar av sand·  
sTen från  1800-taleTs  miu uppresta vid  
norra  kyrkogårdsmuren.  Foto: BengT  
MaTTSSon  / 988.  
övriga uppfördes troligen i samband med restaureringen 1910, då även  
portarna tillkom; västra stigluckans portar är dock nytillverkade 1985 .  
Enligt  1830  års  inventarium  hade  västra  stigluckan  grönmålade grin- 
dar  (enligt  räkenskaperna  tillverkade  1790) ;  ingångarna  i  söder  och  
norr  hade  murade  stolpar  med  trähuvar  samt  gulmålade  grindar.  
I öster fanns  en ingång med trästolpar och trägrind.  I kyrkogårdens  
nyare delar finns  nu två  trappor , en i norr och en i öster , samt  två  
ingångar utan grindar , en i väster och en med  ramp i öster.  
Närmast  kyrkan  är  en  sträng  av  rödaktigt  grus ,  lagd  1934.  Från  
västra stigluckan till västportalen leder  en gång  belagd med fyrkan- 
tiga,  på  ortoceratiter  rika  kalkstensplattor,  anlagd  1875  (st. pro t.).  
Söder och norr om kyrkan finns inga gångar. Strax nordöst om kyrkan  
är ett kvadratiskt brunnskar med kant av röda sandstenshällar , daterat  
1935.  Kyrkogårdens  nordöstra del  är terrasserad  med  mur endast  på  
utsidan.  Dess ursprungliga , delvis terrasserade mur , vettande mot den  
nyare sydöstra delen, finns  kvar.  En trappa i sydöst leder ned till den- 
na.  På  den  nordöstra  delen  växer  bl.a .  hagtorns- och  törnroshäckar  
samt syrener, på den sydöstra bl.a .  rönnar, pilar samt  häckar av  tok ,  
spirea och tall.  Gångarna är belagda dels med sandstensplattor, dels  
med asfalt.  
Närmast öster om kyrkan finns ett antal äldre gravvårdar från  1800- 
talets senare del och  1900-talets början.  De äldsta är av sandsten och  
resta över Krång Olof Olsson  (1780-1863) från  Rothagen och klocka- 
ren  Hed  Lars  Persson  (1775-1845)  från  Bråmåbo.  Den  sistnämndes  
gravvård är defekt.  Utmed norra kyrkogårdsmuren står ett stort antal  
442  
--
 
'KYRKOR OCH KAPELL . 
rT<. : 115)  
l l ~ l , 
7[,; }/5. 
. ,.. 
Fig. 125.  Gravvårdar av trä på kyrko- 
gården.  Teckning  av  Nils  Månsson  
Mandelgren 1871. (Lund.  Folklivsar- 
kivet.  Mandelgrenska samlingen.)  
äldre gravvårdar uppresta (fig.  124) , däribland flera av sandsten från  
1800-talets  mitt  och  senare  del ,  flera  dock  fragmentariska.  Enligt  
Forsslund  var  de  yngre  av  dessa  tillverkade  av  Måspers  Anders  
Andersson  (1847-1937)  i Bråmåbo. 136  
I 1830 års inventarium omnämns ett träkors över kyrkoherde Johan  
Gustaf  Terserus  137 grav,  ett  träskrank  över  kyrkoherde  Pehr  Olof  
Dahlströmssons 138  grav  samt  en  sten  över  Olof  Danielssons  grav ,  
bärande följande inskrift:  "Här hvilar/ v Läns och Fjerdingsman/ 01.  
Daniel  Son/  Samtidas  berömmelse/  Efterkommandes  mönster/  född  
1776- död 1819./ En Tacksam menighet/ Reste Minnes vården".  Ett  
antal gravvårdar av  trä avtecknades av Nils Månsson Mandelgren 1871  
(fig . 125) .  
I  1830 års inventarium omtalas vidare  "l st.  Jernkors på midten af  
en trädlucka , eller så  kallad port , brukas vid graföpningar.  Inscription  
tecknad å korset:  Eho du är glöm aldrig bort , at du hit länder innan  
kort. Grafven må här göras, för den härnäst får jordas- denna stång  
deröfver lyftas ' " .  
Efter syneförrättning anlades och inhägnades den nya  kyrkogården  
hösten  1775  (Korrt  Berättelse,  § 16).  Den togs i bruk den 27 juli 1777,  
då änkan Hinders Margita Jonsdotter (1721-1777) i Utanmyra begrav- 
des som  den  första  på  Sollerön .  Kyrkogården  utvidgades  mot öster  
efter 1847 (st.prot.) . År 1937 inköptes den s.k.  Kyrkkitten sydöst om  
443  
MORA . 2 
444 
 
~ v 
[= :::!  
.....----. 
l 
r 	 ---1  
<1  l 	 Fig.  126. Sol/erö kyrka, plan och sek- 
tioner,  skala  1:300.  Uppmätning  av  
O. Lagergren och  Th . Bergentz 1916  
samt H.  Schriever  u.å.;  renritade av  
A . Hildebrand 1988.  
~ 
o 
"' 
~ 
\=2  
.,.., 
o 
t 
Ul 
MORA .  2  
kyrkan och ett utvidgningsförslag upprättades . Man börj ade 1939 för- 
bereda  utvidgningen  genom  att  påbörja  rivningen  av  södra  kyrko- 
gårdsmurens östra delar , men  rivningen stoppades, bl.a . genom ingri- 
pande  av  Gerda Boethius, och en begränsad utvidgning genomfördes  
först  1946.  Ett förslag till ytterligare utvidgning  utarbetades av  träd- 
gårdsarkitekten Tore Tägtlund , Gustafs , och den nya kyrkogårdsdelen  
kunde invigas  1966.  
Bårhus  
Bårhus  av  timmer  på  cementsockel,  mörktj ärat,  sexkantiga  knutar  
med rödfärgade stockändar, spånklätt sadeltak . På norra gaveln är en  
raksluten  ingång  med järnbeslagna dubbelportar , nedtill  med speglar  
av stående panel.  Här framför ligger en granithäll. I gavelröstet ovan- 
för  portarna  sitter  ett  träkors.  Beläget  utanför  kyrkogårdens  norra  
mur längst  i öster.  Uppfört 1957-1958 efter förslag  av  arkitekt Erik  
Wåhlin ,  Leksand,  med  byggmästare  Henning  Lund,  Rättvik ,  som  
entreprenör .  
K yrkabyggnaden  
Sollerö kyrka (fig.  126-131) , uppförd 1779-1785, består av ett långhus  
med  rudimentära  korsarmar  i  söder  och  norr  samt  avfasade  hörn  i  
öster. Ett torn rider på västgaveln . Kyrkan är uppförd av sandsten och  
rödaktig granit med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Den är put- 
sad och avfärgad i rosa med portal- och fönstersmygar samt den kraf- 
tigt  profilerade  taklisten  i  vitt.  Sockeln  är  delvis  oputsad.  Nederst  i  
södra  korsarmens  östra  hörn  sitter  en  finhuggen  gråaktig  sandsten  
(fig.  132)  med  förgylld  inskrift :  " ÅR  1780  D .  27  JU N:  LA/  DES :  DENA  
sTEN".  Under långhusets nordöstra del finns en f.d.  källare , senare  
inrymmande  pannrum  och  numera  elektricitetsanläggning ,  förråd  
samt WC.  
Ingångar  
Kyrkan  har  sammanlagt  fem  ingångar.  Huvudingången  (fig.  130)  är  
belägen  i  väster.  Den  är  ensprångig  med  yttre  rundbågig  och  inre  
stickbågig omfattning.  I tympanonfältet sitter en inskriftstavla av grå  
kalksten ,  upptill  svagt  stickbågig  och  nedtill  raksluten  med  urgröpta  
hörn, bärande den förgyllda inskriften : " DENNA/  HERRANS  HELGEDOM ,/  
AF/  LANDETS  KONUNG ,/  GUSTAF  m /  KALLAD ,/  EFTER  DESS  DROTTNING:  f 
SOPHIA MAGDALENA/  UPBYGDES/ ÅREN  1780. 81. 82. OCH 85". Portalomfatt- 
ningen vilar på grå kalkstenspostament med rundade hörn .  
Mitt  på  korsarmarna  i  söder  och  norr  finns  rundbågiga  ingångar  
med  hålkälad  omfattning ,  vilande  på  grå  kalkstenspostament  med  
rundade hörn.  Framför båda ingångarna ligger tröskelhällar av rödak- 
tig ortoceratitrik kalksten .  
Alla huvudingångarna  har dubbelportar av  trä med enkla speglar.  
De är utvändigt klädda med svartmålad järnplåt och invändigt blåmå- 
lade.  År 1786 (räk.) utbetalas för  "en Kista Kron Plåtar från Furudahl  
446  
Fig.  127.  Sollerö  kyrka, exteriör från  
sydväst.  Foto: Sv K 1985.  
Fig.  128.  Sollerö kyrka, exteriör f rån  
sydöst.  Foto: Sv K 1985.  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
447 
 
MORA .  2  
~ ·:­· ·~ ·. ' . 
~- ·~.~.. . 
..,.-..  
~ 
-v;. ' 
. . 
. · \' \1
 
till  Kjörkdörrarnas beslående" . Enligt 1783 års inventarium  är väst- 
portalens lås överfört från gamla kapellet.  Innanför syd- och nordpor- 
talerna sitter rakslutna vindfång av  blåmålat trä med profilerat krön ,  
förkroppade  hörn  samt  dubbla  spegeldörrar  med  mässingshandtag.  
Ovanför dörrarna läses förgyllda inskrifter; i söder:  " JEsus KRISTUS  ÄR  
DENSAMME/  I GÅR OCH I DAG OCH I EVIGHET" ;  i norr: "SE, JAG KOMMER  
SNART OCH  MIN  LÖN/  MED  MIG .  AMEN ,  KOM  HERRE JESU! "  Vindfången till- 
kom  i samband med restaureringen 1910.  
I  kyrkans  östgavel  finns  två  rakslutna  ingångar  med  enkeldörrar,  
den  sydöstra  av  mörkbehandlad  ek  med  tre  smala fönsteröppningar,  
den nordöstra kopparklädd .  Den sydöstra ingången , upptagen  1934,  
leder upp till sakristian , den nordöstra ned till  källaren .  
Mellan vapenhuset i tornets bottenvåning och vindfånget under läk- 
taren sitter en trävägg med ett par rakslutna dubbeldörrar , flankerade  
av lägre enkeldörrar, allt i blåmålat trä (fig.  133). Dubbeldörrarna har  
mot  väster upptill  speglar  med  urgröpta  hörn  och  profilerat listverk ,  
nedtill  bukiga  speglar  med  rombformat  flätverk  flankerat  av  sido- 
stycken  med  kantställda  kvadrater  och  med  profilerade  över- och  
448  
Fig.  129.  Sollerö kyrka, exteriör från  
nordväst.  Foto: Bengt Mattsson  1987.  
Fig.  130.  Sollerö kyrka, exteriör från  
väster.  Foto: Sv K 1985.  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
29  449  
MORA .  2  
underliggare.  Sidodörrarna har samma dekor men  är upptill  svängda  
asymmetriskt  med  lägsta  nivån  inåt.  Den  norra  dörren  är  en  blind- 
dörr . Ovanför dörrarna läses en inskrift i svart : " JAG FÅR GÅ IN  I DITT  
HUS GENOM DIN STORA NÅD .  PS.  5:8. " Mot Öster har dörrarna speglar med  
urgröpta hörn.  Väggen med dörrarna är ursprunglig medan inskriptio- 
nen tillkom vid restaureringen  1910.  
Mellan  vindfånget  under  läktaren  och  kyrkorummet  sitter  ett  par  
rakslutna spegeldörrar av blåmålat trä, upptill försedda med rundföns- 
ter  av  gult  och  grönt  konstglas.  Rundfönstren  är  mot  kyrkorummet  
omgivna  av  delvis  förgyllda  profilerade  ramar  med  bladkrön  och  
festoner.  
Mellan  kyrkorummet  och  sakristian ,  flankerande  altaret ,  sitter två  
ursprungliga  rakslutna spegeldörrar med profilerat foder och festoner  
på  mitten ,  påsatta i samband med  restaureringen  1910.  Öppningarna  
är stickbågiga mot sakristian .  
Fönster  
Kyrkan  har  sammanlagt  20  fönster.  Syd- och  nordfasaderna  har  tre  
fönster på var sida om korsarmarna, vilka  har två fönster var , flanke- 
rande  ingångarna .  I  östgaveln  finns  ett  fönster  och  i  västgaveln  ett  
ovanför ingången, flankerat av två små rundfönster.  Fönstren är stora  
och  rundbågiga  med  ockrafärgade  snickerier  och  blyinfattade  rutor ,  
450  
Fig. 131.  Sol/erö kyrka, exteriör f rån  
nordöst.  Foto: SvK 1985.  
KYRKOR OCH KAPELL . 
Fig.  132.  Finhuggen  hörnsten  av  
sandsten  i  södra  korsarmens  östra  
hörn,  enligt inskrift lagd 27 juni 1780.  
Fora:  Bengt Mattsson  1987.  
av allt att döma till stor del ursprungliga . Enligt Korrt Berättelse(§ 31)  
tillverkades  fönsterbågarna  i  Falun .  År  1781  (räk.)  får  Krång  Lars  
Ersson  (1748-1831)  i  Bodarna  betalt för  nya  fönsterkarmar.  Solbän- 
karna  är  kopparklädda.  Invändigt  är  fönstersnickerierna  vitmålade.  
Innanfönster insattes  1910. Solbänkarna är cementerade.  
Tornet  
Tornet (fig.  134) rider på långhusets västra gavel. Dess nedre delar  
omsluts på tre sidor av  långhustaket; klackvåningen reser sig ovanför  
Fig.  133.  Dörrparti  f rån  1780-ralet  
mellan  rorner  och  långhuset.  Fora:  
SvK 1985.  
451 
 
MORA. 2 
Fig.  134.  Torners övre delar från  väs- 
ter m ed urtavla från 1818.  Foto:  Sv K  
1985.  
detta  och  avgränsas  från  västgaveln  av  ett  horisontellt  våningsband.  
Klackvåningen  har sex ljudgluggar , två  i söder och i norr , en i väster  
och  i  öster,  den  sistnämnda  mindre  än  de  övriga.  Ljudgluggarna  är  
stickbågiga  med  vitkalkade  smygar  och  stängs  med  svarttjärade  trä- 
luckor.  
Tornet  uppbär en  svängd  kopparklädd  huv  med  kraftig  profilerad  
taklist,  krönt av  en åttkantig brädklädd lanternin , målad  i gult  med  
ljusgrå hörn och foder.  Lanterninens bredare sidor- i väderstreckens  
riktningar- är försedda med runda urtavlor av svartmålade  bräder,  
de smalare  sidorna  har rundbågiga  fönster  med mörkt gråbeigemålat  
spröjsverk.  Lanterninen  kröns  av  en  karnissvängd  kopparklädd  huv  
med  kraftig  profilerad  taklist,  upptill  trappstegsformad  och  avslutad  
med kula , kors och förgylld  tupp.  
Tornets bottenvåning är uppdelad i tre rum.  Vapenhuset har gulvit- 
färgade  väggar,  vitmålat  platt  pärlspånttak  samt  golv  av  kvadratiska  
kalkstensplattor ,  det  nuvarande  inlagt  1910.  Fyra  trappsteg  av  trä  i  
452  
KYRKOR  OCH  KAPELL  .  
öster  leder  upp  till  kyrkorummets  nuvarande  golvnivå.  I  söder finns  
två ingångar, ett par dubbeldörrar till ett förråd- ursprungligen bår- 
kammare - och en enkeldörr i sydväst, ledande till  trappan upp till  
tornets övre delar.  I  norr finns ett par dubbeldörrar till ett förråd och  
blomrum,  ursprungligen  materialkammare.  Dörrarn<!  är  rakslutna  
med  utanpåliggande  speglar samt  blåmålade;  själva  muröppningarna  
är dock stickbågiga.  
I  trappan mellan tornets bottenvåning och första övervåning finns  
på en bjälke i väster en inskrift i rödtjära: "[Bomärke] N. O. S. d.  3/10  
1816" .  Tornets  första  övervåning  med  sidoparti er  delas  genom  en  
brädvägg i två avdelningar.  I öster är en stor avlastningsbåge, igensatt  
med  en  mot  kyrkorummet  putsad  brädvägg.  I  denna  finns  en  smal  
raksluten  dörröppning,  ledande  ut  på  läktaren.  Denna  avlastnings- 
båge flankeras  av  två  smalare , igenmurade avlastningsbågar.  I sydöst  
leder  en  trappa  upp  till  nästa  våning.  På  trappans  sida  inskrift  i röd- 
tjära: "Tjäratt: 1818:  d:  9 Junii/ ALS AAS".  
Tornets  andra  övervåning  upptas  av  ett  högt  vitkalkat  rum  med  
ursprungligen  vitlimmat  brädtak  och  golv  av  breda  plankor.  Detta  
rum , som belyses av  det stora västfönstret, öppnade sig ursprungligen  
genom  övre  delen  av  den  stora  avlastningsbågen  i  öster  mot  kyrko- 
rummet och den  nu  försvunna  övre läktaren .  Denna öppning är igen- 
satt med en brädvägg i vilken finns tre nu förtäckta rundbågiga fönster  
från  1910.  I  söder  och  norr  finns  också  avlastningsbågar ,  igensatta  
med inåt putsade brädväggar.  I dessa sitter två rakslutna och omålade  
ursprungliga  spegeldörrar.  På  dessa  och  på  väggarna  finns  talrika  
äldre inskrifter i blyerts och rödkrita. I det södra sidorummet går trap- 
pan  vidare  uppåt;  det  norra  har  tidigare  använts  som  förvaringsplats  
för arkivalier.  
Tornets tredje övervåning  nås  via en rundbågig öppning med några  
stentrappsteg  i  sydväggen.  Härifrån  leder  ytterligare  trätrappor  upp  
till  klockvåningen.  En  låg  öppning  i öster  leder  från  denna  till  kyrk- 
vinden .  Från  klackvåningen  fortsätter  trapporna  via  tornhuvens  
nederdel till  lanterninen , varifrån man  har en vidsträckt utsikt . I lan- 
terninens  mitt  står  tornuret  i  ett  brädklätt  klackhus  med  profilerat  
krön.  På detta och på väggarna finns  talrika inskrifter.  Genom tornet  
ned till  andra övervåningen går ett schakt för  klockloden .  
Förrum 
Under  läktaren ,  mellan  vapenhuset  och  kyrkorummet ,  finns  ett  för- 
rum med gulvitfärgade väggar och vitmålat pärlspånttak.  En hög, blå- 
målad  trävägg  med  speglar  och  konstglas  i  övre  delen  avskiljer  det  
från  kyrkorummet. I söder och norr leder höga , blåmålade spegeldör- 
rar till  skrubbar under läktartrapporna . Golv av obehandlade bräder.  
sakristia  
sakristian (fig.  135) är belägen längst i öster och omfattar kyrkans öst- 
ligaste fönsteraxeL  Den har rundade hörn och täcks av  ett tunnvalv  
453  
MORA. 2 
med  profilerad  taklist.  Väggar  och  valv  är vitkalkade  med  undantag  
av taklisten, som är gulgrå.  Golvet är av cement och ligger sedan 1910  
tre trappsteg ovanför kyrkorummets nuvarande golvnivå.  I östväggens  
södra  del  är  en  raksluten  ursprunglig ,  blåmålad  spegeldörr  som  
numera  via  en  trappa  leder  ut  på  kyrkogården.  Tidigare  krökte  sig  
denna trappa mot norr och fortsatte ned i källaren.  Östfönstrets inre  
smyg är hålkälad och vidare än övriga fönstersmygar.  Mellan östfön- 
stret och dörren är ett kassaskåp , inköpt 1906, inmurat.  Norr om öst- 
fönstret finns ett väggfast  textilskåp  av grågrönmålat trä med profile- 
rat krön med ornaments- och tandsnittslist samt konsoler , försett med  
röda sammetsdraperier.  Tillverkat 1938 (in v .).  
sakristian  är  allt sedan  1937  inredd som  ett mindre gudstjänstrum.  
I  norr är golvet upphöjt ett steg och lagt av trä samt ett altare anord- 
nat , och i rummets mitt och södra del  är bänkar placerade.  
Före 1910 års  restaurering fanns en murad eldstad i väster.  År 1787  
(räk.) utbetalas för en gjutjärnshäll från Siljansfors Bruk att lägga fram- 
för eldstaden.  Denna häll  ersattes  1858  med en  ny , som  ännu finns  i  
454  
Fig .  135.  Sakristian ,  interiör  mot  
norr.  Foto:  Bengt Mattsson  1987.  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
Fig. /36. Sollerö  kyrka, interiör mor  
öster.  Foto:  Bengt Mallsson  1987.  
behåll.  Den har tresidig framsida och profilerade kanter samt inskrift:  
"c. B. G .l 1858/  BÖHL J A s SVARF J J s". Inskriften avser Carl Brynolf Godee  
(1805-1878)  som  var kyrkoherde på Sollerön 1848-1878 , kyrkvärden  
Böhl  Jöns  Andersson  (1814-1901)  i  Häradsarvet  samt  kyrkvärden  
Svarv  Jöns  Jönsson  (1821-1879)  i  Utanmyra.  Hällens  längd  165  cm,  
bredd  ca  183  cm .  Den stod  1987  lutad  mot  norra  kyrkogårdsmuren .  
Yttertak  
Kyrkans yttertak är brutet och valmat , med en tjärad profilerad trälist  
i brottet. Taket är klätt med skiffer ,  ursprungligen pålagt 1875-1877 ,  
och  har plåtskodda hörn.  Tidigare var det spåntäckt.  I öster sitter en  
liten plåtklädd f.d.  skorsten, krönt av en spira i järnsmide .  
Interiör  
Kyrkorummet  (fig.  136-137)  täcks  av  ett  högrest  kryssvalv  i korsmit- 
ten ,  med  gördel- och  sköldbågar  avgränsat  från  högresta  tunnvalv  i  
öster och väster samt valmade tunnvalv i de grunda korsarmarna. Val- 
455  
MORA .  2  
,,_  
~ ) ~ l ; 1\lt ~l ~~~ ~ i ' ~\' i 
ven är slagna av tegel.  Den östligaste fönsteraxeln  med sakristian och  Fig.  137.  Sollerö kyrka,  inreriör mot  
den  västligaste  med  tornet  är  helt  avskilda  från  kyrkorummet.  Vid  väster.  Foto: Bengt Mausson  1987.  
gördel- och sköldbågarna samt mellan långhusets fönster är förkropp- 
ningar , vilka fortsätter som gördelbågar över tunnvalvet.  Interiören är  
putsad  och  vitkalkad  med  undantag  av  taklist  och  förkroppningar ,  
vilka  sedan  1910  är  gulgråfärgade .  Den  fasta  inredningen  är  sedan  
1910 hållen i  en enhetlig blå färg.  Enligt  Arosenius var inredningen  
målad  i  blå  "perlfärg", 139  av  vilken  rester  ännu  kan  ses  under  den  
nuvarande  färgen ,  t.ex.  på dörrarna  till  sakristian.  
Golvet , som sedan restaureringen 1910 ligger tre eller fyra trappsteg  
456  
KYRKOR  OCH  KAPELL  . . .  
ovanför den ursprungliga golvnivån,  är av obehandlade bräder.  Kor- 
golvet  ligger  ytterligare  ett  trappsteg  högre  upp.  Ursprungligen  var  
golvet  av  trä  utom  ett  parti  närmast  ingången  i  väster  samt  i  vapen- 
huset.  
I  södra  korsarmens  östra  del  är ett  dopkapell  anordnat ,  avgränsat  
med  ett  blåmålat  träskrank  med  svarvade  balustrar  och  fyrkantiga  
stolpar med välvda krön och förgylld list.  Skranket är utfört av  Erik  
Jönsson-Lindgren  (1870-1948)  på Sollerön  1935 .  
KYRKANS BYGGNADSHISTORIA  
Sedan  kyrkogården  anlagts  1775  var  det  dags  för  solleröborna  att  
börja  förbereda  uppförandet  av  en  ny  kyrka.  Man  ingick  därför  till  
landshövdingeämbetet med anhållan om ritningar.  Ärendet remittera- 
des vidare till  Överintendentsämbetet, där ett förslag (fig.  138) , date- 
rat  den  22  juni  1776,  utarbetades  av  arkitekten  Olof Tempelman 140• 
Förslaget vann i princip församlingens gillande och 1777 utsågs  Daniel  
Lundquist 141 från  Gävle  till  byggmästare.  Denne  infann  sig  den  20  
oktober detta år och upprättade ett kostnadsförslag , belöpande sig till  
26 122  daler  kopparmynt.  I  kyrkokassan  fanns  emellertid  bara  900  
daler, varför man beslöt att anhålla hos Kungl.  Maj:t om tillstånd att  
få  ta upp kollekt och stambok över hela riket.  Detta beviljades genom  
en  resolution  av  den  2  december  1778.  Insamlingsarbetet  blev  fram- 
gångsrikt  och  den  25  september  1779  utstakades  grunden.  Själva  
grundläggningen  gick  snabbt  och  fullbordades  den  2  oktober.  Man  
avvek härvid från ritningen så till  vida , att man förlängde kyrkan med  
fem  alnar, så  att ytterligare två fönster fick  plats på varje långsida .  
Ritningen  föreskrev  vidare  att  sakristian  skulle  delas  i ett större och  
ett mindre rum , men denna uppdelning slopades.  
År  1780  anlände  byggmästaren  Lundquist  och  "Werkgesällen"  
Anders Segerholm för  att leda byggnadsarbetena . Kyrkoherde Henric  
Ericsson 142 - författare  till  Korrt  Berättelse,  som är den främsta  käl- 
lan  till  kyrkans äldsta byggnadshistoria och som  denna framställning i  
allt  väsentligt  bygger  på  - tycks  dock  ha  haft  sina  tvivel  om  Lund- 
quists  kompetens:  "En  man  som  genom  en  lyckad  stor,  men  tillika  
swår  Brobygnad  i  berörde  stad  [Gävle]  kommit  at  förwärfwa  sig  ett  
widtflygande  mästerligt  namn  för  sin  Konst ,  så  at  honom  på  en  och  
samma tid  blef updragit  arbete å 7  å 8 Kyrkobygnader , dock  kunde  
detta namn  icke  hindra , at Husby torn sedan det alt war färdigt  ram- 
lade mellan ringningarna omkull, Säthers remnade så at man icke törs  
stiga på stora Klockan, derföre rifwes det nu omkull. Och w i få  fram- 
deles äfwen  se  huru wårt torn sin  mästare  till  ära försökt  Kasta sig  i  
stoftet. "  (Korr t  Berättelse,  överkorsad  §  17  i  konceptet.)  Ericsson  
framhåller också att äran av  arbetet främst bör tillskrivas Segerholm ,  
eftersom  Lundquist besökte bygget  högst två gånger .  
Den  27  juni  1780  lades  den  första  stenen  ovan  jord  i  södra  kors- 
armens östra hörn .  Under sommaren och  hösten bedrevs arbetet oav- 
457  
MORA . 2 
Fig. 138. Ri1ning till ny kyrka på So f- 
Ierön av Olof  Tempelman  J776.  (Sol- 
lerön.  KyA .)  Foto:  Bengt  Mausson  
1987.  
brutet  och  när  det  avslutades  för  säsongen  den  11  oktober  hade  
murarna  uppnått  en  höjd  av  13  alnar.  Ytterligare  en  avvikelse  från  
ritningen  hade  nu  gjorts ,  nämligen  öppnandet  av  en  ingång  i  norra  
korsarmen .  
Den 30 maj  1781 återupptogs arbetena . När man hunnit till takres- 
ningen  fattades  virke ,  varför  man  rev  först  den  gamla  klockstapeln  
samt  kapellets  valv  och  läktare,  därefter  i  september  hela  det  gamla  
kapellet (se ovan).  När provisorisk inredning hade uppsatts hölls  den  
första  gudstjänsten  i den  nya  kyrkan  den  16 september.  Då arbetena  
avslutades den  30  oktober var murarna , utom  tornets övre delar , tak- 
458  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
listerna  och  taket färdiga  samt grovrappade  ut- och  invändigt.  Taket  
hade gjorts brutet, mot ritningen, som utvisade sadeltak.  
Den  21  maj  1782  påbörjades  uppförandet  av  tornets  övre  delar.  
"Der uphissades så otroligt med sten at man berättar så mycket mate- 
rialer och arbete anwändts å  tornmuren , som sjelfwa  kyrkomurarna"  
- sedan  fortsätter  Ericsson  med  ett  stycke  som  han  strukit  över  i  
renskriften - "så at de icke harkade med muren så högt i wädret som  
ritningarna  föreskref"  (Korrt  Berättelse,  §  35) .  Enligt  ritningarna  
skulle tornet vara 8 alnar högre.  Även i fråga om ljudgluggarna avvek  
man från  ritningen , så till vida att två ljudgluggar i stället för en gjor- 
des i söder och norr och samtliga gjordes stickbågiga i stället för rund- 
bågiga .  Därpå  uppfördes  tornhuven .  Den  8  oktober  upphängdes  
klockorna och den 11  oktober uppsattes torntuppen . När detta skedde  
blåste sydlig vind. "[ ... ] då  ropade det närstående folket:  O si tup- 
pen wänder skärten til Mora!'" (Korrt Berättelse,  § 35).  Invändigt full- 
bordades sakristian (inv.).  
Under  år  1783  gjorde  man  paus  i  byggnadsverksamheten  för  att  
återhämta sig ekonomiskt och anskaffa erforderligt material.  Tornhu- 
ven spånkläddes dock och försågs  med taklist.  Den svåra missväxten  
under  1783  medförde  emellertid  att  arbetena  måste  inställas  även  
under 1784.  Det enda som  utfördes var att fönster insattes i lanterni- 
nen , varpå den målades.  Sammanlagt 40 000 tegelstenar skulle anskaf- 
fas  till  följande  vår.  
Å r 1785 återupptogs byggnadsverksamheten . Valvslagningen påbör- 
jades  den  30  maj  och  avslutades  den  10  september,  "då  äfwen  den  
sista stenen lades" som tillgick sålunda:  "4  stenar hade murgesällen  
Segerholm  gort  rum  före , då  war mycket  folk  tilstädes  med  bön och  
låfsång på hwalfwet.  Kyrkoherden skulle då  ned läga En sten, Wäl- 
borne  Herr  Otto  von  Knorring  l sten,  närodeman  och  kyrkowärden  
Bromå Olof Jönsson l sten och nerodeman Kistnis Pär Larsson l sten.  
Sedan  bars  til  PrästeGården  en  Kanna  win  Jemte  Brendwin  och  
dricka  frambars"  (Korrt  Berättelse,  § 39,  annan handstil i konceptet) .  
Under hösten  putsades och kalkades interiören och dörr- samt fön s- 
tersnickerier målades.  Enligt räkenskaperna får Håll Anders Anders- 
son  i Häradsarvet  betalt för 21/ 2 kanna brännvin att  "smälta Kimröck  
med  när Kyrckan blef blå målad ut i Kring".  Härmed avses målning  
av  invändiga snickerier.  Troligen  putsades nu  kyrkan även utvändigt  
och  kalkades  rosa,  och  därmed  var  den  i allt  väsentligt  färdigbyggd .  
Överflödigt byggnadsmaterial så ldes till  Våmhus kapell  (se  nedan) .  
Följande år , 1786, försågs kyrkan med bänkinredning och 1788 med  
läktare.  Övrig  inredning  fullbordades  inom  de  närmast  följande  tio  
åren.  Alla  invändiga  snickerier  utfördes  av  Krång  Lars  Ersson  i  
Bodarna ,  Krång  Lars Persson (1750-1806) i Rothagen, Örj an Anders  
Andersson  (1753-1801)  i  Bengtsarvet  och  Mas  Lars  Nilsson  (1756-- 
1810)  i Bengtsarvet.  
I april 1805  kom vådelden lös på takets östra del men kunde släckas  
innan allvarligare skador uppstått.  År 1826 (st.prot.) började man klä  
459  
'MORA . 2 
tornhuven  med  koppar ,  vilket  fortsattes  1843-1844  ( räk .) ;  i  övrigt  
omtalas endast småreparationer under större delen av  1800-talet.  
På  1870-talet var tiden emellertid inne för  mera omfattande åtgär- 
der , och åren 1875-1877 genomfördes restaureringsarbeten under led- 
ning av byggmästaren  Björk Anders Jonsson44 .  Putsen lagades och  
hela  kyrkan  vitkalkades ,  lanterninens  trävirke  förnyades  delvis  och  
tornhuvens  kopparklädsel omlades , varjämte taket kläddes med skif- 
fer från  Glava i Värmland.  Invändigt vitlimmades väggar och valv och  
inredningen ommålades i viss  utsträckning.  
Omkring  år  1900  gjorde  sig  restaureringsbehovet  ånyo  påmint.  
Dåvarande  arkitekten  vid  Överintendentsämbetet  Ragnar  Östberg 143 
gavs i uppdrag att utarbeta ett förslag till  invändig restaurering , vilket  
stadfästes  av  Kungl.  Maj :t  den  2  juni  1905.  Byggmästaren  Anders  
Romson 144  i Mora  upprättade i samråd med  Östberg ett kostnadsför- 
slag samt arbetsbeskrivning och anbud infordrades. Byggmästaren Per  
Sjödens (1870-1944) ,  Orsa , anbud antogs och  restaureringen genom- 
fördes  1910.  Följande  viktigare  förändringar  skedde.  Golvet  i  hela  
kyrkan  höjdes  och  en  varmluftanläggning  installerades .  Väggar  och  
valv  putslagades  och  kalkades  i  vitt  med  gulaktiga  lisener.  I väster  
byggdes en ny  läktare med orgel samt underliggande utrymmen , och i  
söder och  norr vindfång. Fönstren lagades och innanfönster insattes .  
Ny bänkinredning tillkom och all inredning målades i en enhetlig  da- 
Iablå '  färg.  I förslaget  ingick  också  panelning  av  altarväggens  nedre  
del  med  omändring  av  altaruppsatsen  samt  målningsdekor  på  denna  
460  
Fig. 139.  Sollerö k y rka, exferiör f rån  
syd väs f vid 1900-falets början.  Fo /0:  
Ber/a  Hallgren  (Mora Bygdearkiv j . 
KYRKOR OCH KAPELL . 
Fig.  140. Sollerö kyrka, interiör  mot  
öster omkring  /900.  Foto  i A TA .  
vägg och i valven .  Detta genomfördes dock aldrig.  Arbetena avsyna- 
des den  11  december 1910.  
År 1924 installerades elektrisk belysning.  Efter ett eldsvådetillbud i  
sakristian julen 1925  utbyttes dess trägolv mot cementgolv. En utvän- 
dig reparation , innefattande vattrivning och vitkalkning av fasaderna,  
genomfördes 1934 efter förslag  av Gerda Boethius , och 1937 inreddes  
sakristian med bänkar till  ett mindre gudstjänstrum. Ett restaurerings- 
förslag  utarbetades  1948  av  arkitekten  Bernhard Schill 145 , med  färg- 
sättning  av  konstnären  Jerk  Werkmäster 146 , men  genomfördes  ej.  
Året  därpå  blev  dock  väggarna  rengjorda  och  målade ,  varjämte  
elvärme installerades.  
Nödvändigheten  av  en  mer  genomgripande  restaurering  framstod  
emellertid allt tydligare . Ett förslag till utvändig restaurering utarbeta- 
des  1966 av arkitekten Börje Blome och genomfördes 1968-1969 med  
461  
MORA.  2  
Fig.  141.  Sollerö kyrka, interiör mot  
väster omkring 1900.  Foto  i A TA .  
byggmästare  Nils  Skoglund,  Leksand,  som  entreprenör.  Det  mest  
akuta var nu att förstärka takstolarna. Tyngden av  1870-talets skiffer- 
beläggning  hade  nämligen  gjort  att  hela  takkonstruktionen  sjunkit.  
För att avhjälpa detta hade man förstärkt takstolarna med stöttor som  
vilade direkt på tegelvalven,  på  ett sätt som hotade dessas bestånd .  
Nu  förstärktes  takkonstruktionen  med  bräder  och  dragstag  av  stål ,  
varefter man  i november 1968 ytterst försiktigt  lyfte  takstolarna suc- 
cessivt  med hjälp av  på strategiska punkter placerade domkrafter tills  
stöttorna kunde lossas, varefter takkonstruktionens nya läge fixerades  
med kilar.  Ansvarig för konstruktionen var ingenjör Paul Bondesson,  
Stockholm.  Vidare  lagades  skifferbetäckningen;  Biomes  förslag  att  
återgå  till  den  ursprungliga,  lättare spåntäckningen genomfördes inte  
av  kostnadsskäl.  Kyrkan  omputsades  nu  med  i  massan  rosafärgat  
kalkbruk  enligt  en  i Sverige  dittills  tämligen  oprövad  teknik;  Biomes  
undersökningar  hade  nämligen  visat  att  kyrkan  ursprungligen  varit  
rosafärgad.  Fönstren  reparerades  och  ommålades.  Enligt  förslaget  
skulle kyrkan ha försetts med vitfärgade lisener och hörnkedjor , vilket  
dock ej utfördes . Dessvärre har den utvändiga färgsättningens hållbar- 
het visat sig  mindre tillfredsställande,  varför exteriören nu framträder  
i  flammigt  tillstånd .  När  detta  skrivs  (1988)  förbereds  en  invändig  
restaurering.  
INREDNING OCH INVENTARIER  
Altaranordning  
Högaltare  av  spånplattor.  Höjd 98  cm,  längd  256  cm,  bredd  108  cm.  
Det  ursprungliga  murade  högaltaret  från  1795  ( räk.)  med  rundade  
hörn torde dölja sig under det nuvarande provisoriska.  
462  
KYRKOR  OCH  KAPELL  .  
Fig.  142.  Altaruppsats,  utförd  av  
Krång  Lars  Ersson  och  målad  av  
Pehr  Hedendahl  1795.  Foto:  Bengt  
Mattsson  1987.  
Altaruppsats  (fig.  142-143)  av  gråvitmålat  och  förgyllt  trä,  bestå- 
ende av  en tempelfasad med två halva och två trefjärdedels kolonner  
med profilerade baser samt ett slags förenklade composilakapitäl med  
festoner,  stående på ett murat postament och uppbärande ett kraftigt  
profilerat  gavelkrön  med  tandsnittslist  nedtill.  Mitt  på  detta  är  en  
gavelkrönt  gyllene  sköld  med  J ahve-namnet  målat  i  svart.  Bakom  
kolonnaden  är en altarmålning i olja på  duk, utvisande  kolonnadens  
fortsättning i skenperspektiv: dubbla rader med kolonner flankerande  
ett  tunnvälvt  mittskepp,  vars  gördelbågar  är  besatta  med  gyllene  
rosor.  I fonden står ett omstrålat kors med törnekrona. I bakgrunden  
463  
MORA. 2 
Fig.  143.  Förslag  till  altaruppsats  av  
Olof  Tempelman  1788.  (Sollerön.  
KyA.) Foto:  Bengt Mallsson  1987.  
syns en molnig himmel.  Färger:  ljusblått, grå och bruna nyanser, vitt,  
gulbrunt.  På södra kolonnbasen finns följande inskrift i svart på guld:  
"Denna Kyrkas  Altartafla,  Prädikstol  och  Palmträdssnikare och  Bilt/  
hugarearbete,  är förfärdigad  af,  soknemannen ,  Krång  Lars  Ersson ,  i  
Bodarna, Då äfwen  Målning och färgylning börjas och slutas samma,  
år,  1795".  På  baksidan  av  altarmålningen  finns  följande  nu  dolda  
inskrift:  "Denna  Altartafia  och  Prädikstoll  är  Målad  och  Förgyld  af  
Pehr  Hedendabil i  Fahlun  år  1795  d.  23  Juli j ./ är  född  Bonde  Son  i  
Åhls Sachen år 1757./ Kyrkoherde denna tid  Henric Ericsson./ denna  
Tafla och Prädikstol/ är giord af en bonde hä på Soll".  Utförd efter  
förslag  av  Olof Tempelman, daterat 15  oktober 1788.  Altaruppsatsen  
konserverades  av  Evald  Håkansson  1969.  Liknande  altaruppsatser  
finns i  Sundborns 147  och i Åls 148  kyrkor , den förstnämnda målad av  
Hedendahl 1798.  
464  
KYRK O R OC H K A PELL . 
Fig.  144.  Fem 1räskulp11aer och delar  
av  m asverk  f rån  e//  al1arskåp  från  
1480-lale/.  Fo10:  Karl  C. S vensson  
(Mora.  Zo rnmusee1).  
30  
Alta rskrank  av  vitmålat  och  förgyllt  trä;  halvrunt  med  svarvade  
balustrar och  rundad  överliggare samt knäfall  klätt med röd sammet.  
Två ingångar med fyrkantiga stolpar med välvda  krön.  Höjd 86 cm ,  
knäfallshöjd 25 cm . Tillkommet 1910. De t  ursprungliga altarskranket  
var slutet  och hade speglar med  profil e rat  listverk .  
Knäfa ll spall  av vitmålat  trä ,  rundad , med kontursågade ben.  Klädd  
med  röd sammetsbro kad . Höjd 38 cm, längd 120 cm ,  bredd 24 cm .  
A nskaffad  1855  (räk .) . Fö r närvarande  i to rnets första övervåning.  
Knäfallspall  av vitmålat  trä med kontursågad framsida ,  klädd med  
röd sammet.  Höjd 34 cm , längd 120 cm ,  bredd 31  cm. E nligt  inskrift  
till verkad  av  E rik  Jönsson-Lindgren  1947.  
Dopalta re av  trä vid södra korsa rmens östra vägg. Höjd 101  cm ,  
längd 121 cm ,  bredd 41  cm . Tillve rkat 1934 (inv .) .  
Altare av  trä (fi g.  135) i sakristi ans norra fönster ; framsidan har på  
mitten  en  spegel  på  vilken  en  fö rgylld  sol  med  Jahve-namnet  är  
målad .  Mittparti et  fl ankeras  av  två  något  utskjutande  sidostycken  
med två spegla r vardera.  Målat i samma fä rgskala som den  bredvidsit- 
tande gamla  predikstolen (se  nedan).  Tillve rkat 1931.  
Altarskrank  i sakri sti an  av trä ,  bestående  av  ett  ramverk  med  fyra  
speglar med  profil erat  listve rk och snedställd  profil e rad  överliggare ,  
465  
MORA .  2  
Fig.  145.  Processionsknwfix  frå n  
1500-talets början . Foto:  Bengt Malls- 
son  / 987.  
flankerat  av två snidade bänkgavlar från  de t gamla  kape lle t , inklädda  
med  smala  speglar  framtill.  Knäfallsdyna  av  gråsvart  ylle .  Samma  
färgskala  som  altaret och gamla  predikstolen (se  nedan) ;  de båda  
bänkgavlarnas framsidor  är dock obehandlade.  Höjd utom  bänkgav- 
larna 87 cm, knäfallshöjd ca 32 cm.  Altarskranket är sammansatt 1931  
med  användande av de lar från det gamla kapellets  altarskrank fr ån  
1756.  
Medeltida  träskulpturer  
Fem skulpturer och fragment av masve rk av  ek (fig.  144) , härrörande  
från  ett  i  övrigt  försvunnet  medeltida  altarskåp  (se  ovan  under  Det  
gamla  kapellet).  Skåpet har som  centralfigur haft  jungfru  Maria ; de.  
övriga skulpturernas inbördes place ring är okänd.- l , Jungfru Maria  
med Jesus-barnet  på  sin  vänstra arm .  Barnet  håller ett  klot  i vänstra  
466  
KYRKOR  OCH  KAPELL  . . .  
Fig. 146. S:1 Göran ii/l hiis l, friiskulp­
/Ur  från  1500-wlel . (Mora.  Zornmu- 
seel .) Fo10: Beng1 Mallsson 1984. 
handen  och  lyfter  den  andra  i  en  välsignande  gest.  Höjd  ca  78  cm.  
Mariabilden står för närvarande  i en 1937 tillverkad  ädikula ,  uppsatt  
på  sakri stians  norra  vägg ,  med  rundbågig  tre$ idig  baldakin ,  krönt  av  
tre  gavlar ,  hållen  i samma färgska la som  predikstolen  m .m . i sakristi - 
an. - 2 , S:t Lars , iförd vit  mässkjorta , förgy lld  pälsbrämad dalmatika  
samt  halslin , hållande  en  uppslagen bok i vänstra handen . Högra han- 
dens attribut ä r förlorat. Höjd ca 76 cm.- 3, S:ta Katarina av Alex- 
andria , med krona på  huvudet; vid  hennes fötter ligger hjulet, hen nes  
attribut. Höjd ca 77 cm. - 4, Maria Magdalena , med turbanliknande  
huvudbonad , gyllene  mantel samt ett smörjelsekärl i vänstra handen.  
Höjd ca 77 cm. - 5,  Apostel med skägg, en uppslagen  bok i vänstra  
handen.  Attributet  i  högra  handen  är  borta.  Höjd  ca  78  cm.  Det  
bevarade masverksfragmentet , som är svårt skadat , utgörs av baldaki- 
nen.  Det har tre åsneryggsbåga r ,  varav en smalare - för Maria - i  
467  
MORA. 2 
mitten .  Höjd 23 cm, längd 139,5 cm.  Färger: guld , vitt ,  blått , grönt ,  
rött,  brunt; brunt hår (utom  aposteln , som  har grått) , vitskär karna- 
tion .  Enligt  Forssman  har  altarskåpet  utförts  i  Stockholm  på  1480- 
talet. 149  Troligen har det ursprungligen tillhört Mora kyrka . Det över- 
fördes  från  det gamla  kapellet  men  uppställdes  aldrig  i  den  nya  kyr- 
kan.  År  1802  (vis.prot.)  beslöts  att  bland  annat  "Bilder"  skulle  för- 
varas  i materialboden .  Det förefaller  alltså  som  om  altarskåpet  redan  
då varit söndertaget.  skulpturerna konserverades  1931  samt 1964, då  
det  från  Riksantikvarieämbetet  uttalades  att  ämbetet  i  princip  inte  
hade något att invända  mot en principiell  rekonstruktion av  altarskå- 
pet.  Med  undantag  av  Maria  är  skulpturerna  för  närvarande  upp- 
ställda på ett gråmålat bord i södra korsarmens östra fönster.  
Processionskrucifix av  trä (fig . 145) , Kristus med huvudet lutat mot  
högra  axeln .  Korset  har  titulus  och  rundel  bakom  huvudet ;  kors- 
ändarna är avslutade med rundlar med hörnsnibbar och  målade  rosor  
i svart.  Färger:  rött, grönt , svart , vitt; svart hår och skägg, vitskär kar- 
nation.  Målningen  är utförd i  senare tid , möjligen 1600-talet ; under  
bernålningen  syns  spår  av  äldre  färg .  Kristusfigurens  höjd  34  cm ,  
avstånd mellan fingerspetsarna 32  cm,  korsets höjd  89  cm ,  bredd  61  
cm.  Forssman  anser  det  vara  ett  bygdearbete  från  1500-talets  bör- 
jan.150 Tidigast  nämnt 1661  (inv .) ; överfört från det gamla kapellet.  
Numera upphängt över dopaltaret.  
S:t  Göran till häst (fig.  146) samt prinsessan (fig.  147) ; draken sak- 
nas . Den helige riddaren sitter rak  med raka , kraftiga ben på en häst ,  
stående på en rektangulär fotplatta.  S:t Görans högra ben saknas från  
knäet och hästens bakhovar är avslagna framtill.  Höjd 37 cm , fotpl at- 
tans längd 24 cm , bredd 15 ,5 cm.  Prinsessan är stående med händerna  
i  bedjande  ställning  och  iförd  fotsid  klädnad.  Kronan  är  förlorad.  
Höjd  19 ,5 cm.  Färger: blått, grått , rött , vitt , svart , guld ;  brunt hår,  
vitskär  karnation.  Bygdearbete ,  av  Forssman  daterat  till  1500-talets  
början; 151 de  grova  formerna  utesluter dock  inte  att dateringen  kan  
flyttas fram  ytterligare några decennier , kanske även efter reformatio- 
nen . Nämns första gången 1661  (inv .). S:t Göran tillhör numera Zorn- 
samlingarna, 152  medan prinsessan för  närvarande är uppsatt i en sen- 
medeltida järnljuskrona i sakristian .  
Predikstolar  
Predikstol (fig.  148-149) av skulpterat blåmålat-ursprungligen grå- 
vitt- och förgyllt trä , uppsatt i hörnet mellan koret och norra korsar- 
men.  Korgen  är  mångkantig  och  har  fyra  hela  sidor.  På  sidan  mot  
korsmitten  hänger en  oval  medaljong med  lagerbladshängen  i en oval  
ögla.  Mitt på medaljongen syns bokstäverna I H S, omgivna av strålar.  
Korgens  övriga  hela  sidor  pryds  av  kvadratiska  spegelfält  med  lager- 
bladskant  och  solhjul  på  mitten .  Profilerad  överliggare  med  åsne- 
ryggsbård;  bokbräda med rundade hörn, kantad av  vassfläta och  med  
godronnerat  stöd.  Underliggaren  är  också  profilerad  och  prydd  med  
vassfläta.  Korgen uppbärs av två vinkelställda konsoler med löpande  
468  
Fig.  147. Prinsessa.  hörande  1ill  S:1  
Görans·grupp.  Fo10: Sv K / 985.  
KYRKOR  OCH  KAPELL  .. .  
Fig.  148. Prediks10!,  wförd av Krång  
Lars Ersson 1795.  Foto: Bengt Ma tts- 
son  1987.  
hund-bård  försedda  speglar  på  ändarna  och  festoner  gående  mellan  
och genom  sig,  nederst avslutade av  palmblad och en  knopp.  Trapp- 
räcket har två  romboida spegelfält med profilerat listverk och avslutas  
med  en  fyrkantig  stolpe  med  välvt  krön ,  tillkommen  1910.  I  hörnet  
bakom  korgen  är en stor palmruska av  trä ,  målad i  grönskimrande  
färg .  Nedtill  är palmruskan omlindad med en förgylld  blomsterkrans,  
upptill spretar bladen ut och uppbär skenbarligen ljudtaket.  Detta har  
på  kanten löpande hund-bård  och på  sidan mot korsmitten inskriften  
"HöRER.HERRANS.ORo".  Taket ä r upptill  trattformigt och krönt av kors  
och glob  på  profilerad sockel;  på  dess nedre del  står tre oljelampor  
med e ldslågor.  Korgens höjd ca 120 cm. Till predikstolen hör en omå- 
lad knäfallspall  med sarg och ben kontursågade.  
Predikstolen  är  utförd  av  Krång  Lars  Ersson  i  Bodarna  1795  efter  
ritning  av  Olof  Tempelman ,  daterad  den  15  oktober  1788  (samma  
datum som  altaruppsatsen) .  Enligt  traditionen  tillverkade Krång Lars  
predikstolen  i en fäbodstuga vid  Åsen.  När den var färdig visade den  
sig  emellertid  vara för  stor att ta  ut  genom dörren ,  varför han  fick  
göra  hål  i  taket  och  lyfta  ut  den  genom  detta. 153 När  Mandelgren  
besökte kyrkan  1871  vann predikstolen och dess symbolik hans syn- 
469  
MORA . 2 
Fig.  / 49.  Riming  till  predikstol  av 
Olof Tempelman  1788.  (RA.  Ö/Ä.) 
·­  
nerliga gillande:  "[ ... ] denne är en tanka som  borde ligga till grund  
fö r  alla  Protestantiska  Prädiksto lar. "  D en  nuvarande  blå  fä rgen  till- 
kom  1910,  då  även  trappräcke t  avkortades och  ändrades .  
Prediksto len från det gamla kapellet (fi g.  150) är sedan 1937  upp- 
satt i sakristi ans nordvästra  hörn . D en är gjo rd av snidat , målat  och  
fö rgyllt  trä och har mångkantig korg med  fy ra he la sidor och  profil e- 
rade  rundstavar i hörnen . Sidorna delas i två avdelninga r av ett hori- 
sontellt  profilerat  band  med  tandsnitt.  Nedtill  finns  kvadratiska  spe- 
gelfä lt  med  profil erat  listverk , tre dekore rade  med växtornament , en  
med  Jahve-namnet inom en so l.  O va nför speglarna en inskrift i svart :  
470  
K YR KOR OCH KAPELL . .. 
Fig. 150.  Predikstol,  utförd på / 640- 
ta/et för det garn/a kapellet.  Nu upp- 
sa/l i sakristian.  Foto:  Sv K  1985.  
"Math.  11. 28.  Kommer till migh j a ll e , som arbeten/ och ären betung- 
ade, och/ iag will  wederquek ia eder ,".  Nedanför speglarna: "Luc . 11.  
28./ Salighe  äro the/ som  höra Gudz Ord,/ Ock göma thet ,". Upptill  
på sidorna finns rundbågsfä lt  med flätad  bård på  arkiva lt och poster  
samt  med målade moln(?)  i fä lten.  Överliggaren har fris  med en  kan- 
nelerad konsol  mitt på  varje sida och  är överst profilerad med ägg- 
stavs li st och  tandsnitt.  Inskrift i svart  på fr isen: "IESA. 58.  1./ Ropa  
troste liga, spaar icke,  uphäff/ tina  Röst såsom en  basun , och/ för- 
kunna mina faleke  theras/ öffuerträdelse ,".  Bokbräda med profilerad  
kant och list  med groteska ansikten överst.  Underliggaren är profile- 
471  
MORA. 2 
Fig.  151.  Trappräcke  till  predikstol  
från 1640-talet.  Foto: Bengt Mattsson  
1987.  
rad.  Korgen , som invändigt  är omålad, står på ett 1937 tillverkat po- 
dium;  detta  har  spegelfält  med  profilerat  listverk  på  varje  sida  och  
sockel  med  kontursågade ben .  Korgens höjd ca  115  cm.  
Trappräcket  (fig.  151)  förvaras  för  närvarande  i  mycket  skadat  
skick i  tornets första övervåning.  Det har två  romboida spegelfält - 
det nedre något större - med profilerat listverk och spår av växtde- 
kor i gråblått. Överliggaren utgör en fortsättning av korgens ; på frisen  
inskrift: "Ps. 119.  105.  Titt ord är mina föters Lyckta , ock itt  liws på  
minom wägom".  Ramstyckets nedre del saknas; troligen  har här fun- 
nits ännu en inskrift som fortsättning på  korgens nedersta språkband .  
Insidan är omålad . Här finns några ristningar , bl. a.  initiale rna N N S,  
koncentriska cirklar och en trojeborg.  
Löst  i  tornet  förvaras  tre  kontursågade  understycken  med  konkav  
snidad segmentbård, vilka suttit under korgen . Längd ca 43 ,5 cm. Två  
rundlar med snidade solhjul samt en plugg i ena och en avsågad spets  
i andra änden kan möjligen ha suttit mellan dessa.  Diameter ca 8,5  
cm. Predikstolens färger:  grönt , guld, rött , blått, vitt, brunt, beige och  
svart.  Dessa färger  togs som  utgångspunkt för  den  1937  utförda fasta  
inredningen i sakristian.  
Predikstolen  härstammar  troligen  från  1640-talet  och  torde  ha  
målats ungefär  ett decennium senare.  Den är utförd av samme mäs- 
tare som gjort den fasta  inredningen i övrigt i det gamla kapellet och  
i  Våmhus  gamla  kapell ,  en  predikstol  i  Skattungbyns  kapell  samt  
Mora  kyrkas  korskrank ,  bänkinredning och  en  mindre  predikstol - 
nu  i  Oxbergs  kapell  - åren  1638-1639 . 154 Denne  mästare  kan  be- 
traktas som en efterfölj are till Hans Snickare- signaturen H D S- i  
Västerås och  kan  ha  samband med dennes lärjunge Johan Matsson ,  
som  bl.a .  tillskrivits  predikstolen  i  Rättvik .  Predikstolen  sägs  1661  
(in v.) vara "ny , med h upgångh ,  Målad h och deels förgylt".  Den kon- 
serverades av  Evald H åkansson  1976.  
Timglas 
Timglas (fig.  152) på predikstolen av förgyllt  trä och järn. Hållare för  
fyra glas, med rundsnibbskant och sammanhållen av spiralvridna tenar  
Fig .  152.  Timglas.  inköpt 1796 . Foto.  
Bengt  Mattsson  1987.  
472 
KYRKOR OCH  KAP E LL  . ..  
Fig.  153.  Timglas  f rån  der  gamla  
kapeller,  rroligen  anskaffar  1707/08.  
Foro.  Bengr Marrsson  1987. 
"-H   
~ 
  
.. . -----==.._ 
,_:, 1° l l l l l l l -+-+"' ..... 
Fig.  154.  Dörr  och gavel  ri/1 bänkin- 
redning  f rån  1786.  Uppmärning  av  
Th . Bergenrz 1916.  
med påsatta stjärnor. Stativet är nedtill av trä, profilerat och kannele- 
rat;  upptill  består det av en spiralvriden järnstång,  krönt av en stjär- 
na.  Stativets  höjd  89  cm,  glashållarens  höjd 21,5  cm ,  längd  28,5  cm,  
bredd 7 cm . Inköpt 1796 (räk.).  
Timglas  från  det gamla  kapellet  (fig.  153),  uppsatt på gamla pre- 
dikstolen i sakristian,  bestående av en förgylld  glashållare av  trä för  
fyra  glas  på  en  profilerad  och  blomkrönt  järnståndare.  ståndarens  
höjd  54  cm , glashållarens  höjd  16  cm,  längd 20 ,5 cm ,  bredd 6,5 cm.  
Troligen inköpt 1707 eller  1708  (räk.) ; reparerat och omförgyllt på  
bekostnad av major Herman Conrad von  Kruus 155 1765  (räk.).  
Bänkinredning  
Bänkinredningen av  blåmålat trä är öppen och bestå r av fyra  kvarter ,  
de östra med åtta och de västra med 15  bänkar vardera. I södra kors- 
armen står fem och i norra nio lösa bänkar, och ytterligare två står vid  
korets norra sida.  Gavlarna är kraftiga och upptill samt framtill  runda- 
de , i  karmarna är stickbågiga öppningar med två  profilerade  breda  
spjälor i. Bänkkvarteren har framtill  skärmar med kvadratiska spegel- 
fält  och  gavlar  med  profilerade  krön.  Höjd  118  cm,  sitthöjd  47  cm .  
Bänkinredningen tillkom  1910.  
Den ursprungliga bänkinredningen , tillverkad 1786, var sluten.  En  
dörr (jfr fig.  154) förvaras i  tornets första övervåning .  Den har spe- 
gelfält  med  rundade  hörn  innerst och  profilerat listverk  samt kraftigt  
profilerade  över- och  underliggare.  Den  är gråvitmålad  med  beteck- 
ningen "N\/  8" i svart.  Höjd 95 cm, bredd 50 cm.  
Bänkinredning i sakristian, sluten , med ett kvarte r om sex bänkar i  
mitten ,  samt en bänk i söder.  Dörrarna är utförda i likhet med 1786  
års  bänkinredning,  medan  gavelkrönets  och  överliggarens  förebild  
hämtats fr ån 1600-talets bänkgavlar.  Målad i  samma färgskal a som  
den  gamla  predikstolen  m.m .  Höjd  utom  krönen  100  cm, sitthöjd 45  
cm.  Trägolv . Tillverkad av  Erik Jönsson-Lindgren  1937.  
Läktare  
Läktare i väster (fig.  137) ,  bl åmålad och delvis förgylld;  barriär med  
karnissvängt  framskjutande  mittparti ,  spegelfält  med  profilerat  list- 
verk samt profilerade över- och underliggare . Läktarens främre del  
vilar på  tvärsgående bj älkar ,  uppburna av  sex  pelare med profilerade  
kapitäl.  Läktarens  undersida  är  pärlspåntad  och  vitmålad .  Partiet  
under  läktarens  bakre  del  avdelas  med  en  spegelfältsförsedd  vägg.  
Mitt på denna är utgången  mot vindfånget och  tornet (se ovan), flan- 
kerad av två fönster. Inskrift i guld ovanför utgången:  "FRID  VARE  MED  
EDER".  Ovanför fönstren hänger festoner. I  söder och norr leder upp  
till  läktaren  trappor ,  stängda  av  spegeldörrar  med  fönster  upptill .  
Framför dörrarna leder fyra trappsteg upp till  avsatser med kontur- 
sågat  spjälräcke  och  stolpar  med  profilerade  krön .  Läktaren  uppför- 
des  1910.  
Tidigare fanns två läktare- en övre och en nedre- i väster , upp- 
473  
11 
MORA .  2  
förda 1788 (st. pro t.).  Båda hade barriärer med spegelfält ; övre läkta- 
rens mittparti- klart urskiljbart på fig.  141 -utgjordes av det gamla  
kapellets läktarbarriär från 1731  (st. p rot.). 156 
Orgel  
Orgelfasad  (fig.  137)  med  högt , rakt avslutat  mittparti och  fyra  lägre ,  
trappstegsvis  placerade,  mot  mitten  sluttande  flyglar.  Inskrift  i  guld:  
"sou  DEO  GLORIA".  Ryggpositiv  med  lägre  mittparti  och  två  högre ,  
inåt sluttande flyglar.  Inskrift i guld inom  rombformat fält :  " ANNO  
DOMINI  1958". Färger: grå nyanser , gult , rött , bl ått. Orgeln är byggd av  
firma  Olof Hammarberg , Göteborg, 1958. 157 
Den nuvarande orgelns föregångare var byggd av E . A. Setterquist & 
Son i Örebro 1910.  Fasaden (fig.  155) , ritad av  Ragnar Östberg , med  
stort halvcirkelformigt överstycke som avslutades med en liten feston ,  
indelades nedtill av  plana pipfält , varav den  mellersta gruppen om tre  
fält  sköt upp i överstycket.  I detta , ovanför mellanfälten , fanns två cir- 
kelrunda pipfält. 158 Nedtagen  1958.  
Orgel av  mörkådrat trä, fasad  i tre sektioner med försilvrade  pipor  
och krön i nygotik.  Höjd 220 cm , längd 130 cm,  bredd 75  cm . Enligt  
inventarium byggd 1891  på Sollerön av finsnickaren  Anders Skoglund  
(1839-1903) från Hälla , Leksand. Restaurerad av G .S. Färje , Älvdalen ,  
och skänkt av Backa Erik Eriksson, Uppsala , 1954. Uppställd vid korets  
syd vägg.  
En orgel , byggd av Gustaf Wilhelm Becker 159 ,  inköptes från Gagnefs  
kyrka 1888 och användes till1910, då den såldes. 160 
474  
Fig.  155. Orgel från  1910, byggd  av  
E. A . Seuerquisr & Son i Örebro, fasa- 
den  rirad  av  Ragnar  Ösrberg.  Nedw- 
gen  1958. Fora:  Hasmars.  (E fr er Sjö- 
gren 1952.) 
Fig.  156. DopfunT  a1•  rödakrig  
sollerögranir,  wfö rd  1930 efrer  riT- 
ningar  av Magnus  Dahlander.  Fora:  
Bengr Mallsson  1987. 
KYRKOR OCH  KAP ELL.  
Fig.  157.  Dopkil/el  av  mässing  från  
omkring  sekelskifrer  1700,  ridigasr  
nämnd  1734/35.  Foro:  Bengr Malls- 
son  1987.  
Fig.  158.  Dopskål av silver, urförd av  
Oskar Arnold Karls(l·öm i Srockholm  
193 1.  Foro:  Bengr Mallsson  1987.  
Fig .  159.  Dopskål  av  koppar  m ed  
mässingskran ,  inköpr  f rån  Johan  
Fredrik  Hammarberg  i  Falun  1806.  
Fora:  Bengr Mallsson  1987.  
Dopredskap  
Dopfunt  (fig.  156)  av  rödaktig  sollerögranit ,  med  åttkantig  fot,  
kannelerat  skaft  och  mindre ,  trattformad  cuppa.  Inskrift  på cuppan :  
" LÅTEN  +  BARNEN  +  KOMMA  + TILL +  MIG", samt ett Kristus-monogram .  
Inskrift på foten:  "Till Sollerö för-/ samling från ätt-/ lingar i Lit. Gåva  
vid  besök d.  30:6. 1929" . Höjd 90 cm , cuppans diameter 35 cm.  Utförd  
1930 efter ritningar av länsarkitekten Magnus Dahlander161 • 
Dopkittel (fig. 157) av mässing, invändigt förten t, med skänkel. Kring  
brädden driven och punsad dekor av växtornamen t. Höjd utan skänkel- 
fästen ca 12 cm, övre diameter ca 25 cm. Omkring 1700. Tidigast nämnd  
i räkenskaperna 1734--1735 , då  den blev invändigt  förtent.  Överförd  
från gamla kapellet.  
Dopskål av koppar med mässingskran (fig.  159), stående på profile- 
rad fot ; trattformigt lock med platt överdel, bygel och hasp samt mäs- 
singsknopp.  Höjd 28 cm , diameter upptill 26 cm, fotens diameter 14,5  
cm.  Inköpt 1806 (räk.) från Johan Fredrik Hammarberg 162 i Falun för  
medel som skänkts av grosshandlaren Gustaf Johan Ericsson 163 i Stock- 
holm.  
Tavla  av  svartmålat och  förgyllt  trä ,  ursprungligen  uppsatt ovanför  
dopskålen.  Rektangulär , profilerad ram med omväxlande slät vulst och  
pärlstav ytterst, blomformat snidat krön . Inskrift med frakturskrivstil i  
vitt:  "Du i synden födde!/ men af nåde/ till Guds barn uptagen/ Genom  
Dopet!/ Tänk på Förbundet/ så du gör Din Faders gärningar./ Gifwit af  
G:  J : Erickson" . Höjd med krön 72 cm, bredd 47 cm.  Dopskålen med  
tavla  stod  ursprungligen  uppställd  på  en  brunmålad  rundpelare  vid  
altarskranket invid norra sidan av altaruppsatsen. Som pendang i söder  
stod en  kollektbössa  av  likartad  utformning med  en  likadan  tavla  (se  
nedan).  
Dopskål av silver (fig.  158) ,  nedåt avsmalnande, med välvt lock ,  
krönt av en trumpetformad knopp. Höjd med knopp 19,5 cm , utan lock  
475  
MORA.  2  
11,7  cm,  övre  diameter  27,3  cm,  nedre  ca  16,5  cm.  Enligt  stämplar  
utförd av Oskar Arnold Karlström i Stockholm 1931. Skänkt av sollerö- 
ättlingar i Lits socken i Jämtland .  
Nummertavlor  
Två nummertavlor (fig . 160) av  blåmålat och förgyllt  trä.  Ovala , kan- 
tade av vassfläta och  krönta av solhjul , en  krona samt bladornament.  
Understycken  med  stiliserade  växtornament och  två  svartmålade spi- 
ralvridna  ljusarmar med  nedhängande löv . Vändbara, stående på fyr- 
sidiga,  uppåt  avsmalnande  kannelerade  ståndare.  Total  höjd  ca  260  
cm ,  tavlornas  höjd  147  cm,  bredd  72  cm .  Tidigast  nämnda  1802  
(vis .prot.).  Ljusarmarna är inköpta 1913  (räk.).  Siffror av  mässing.  
En nummertavla, utförd som en  något avvikande kopia av föregå- 
ende. Ståndaren vilar på fyra  fötter.  Total höjd 255  cm . Enligt signa- 
tur tillverkad av Erik Jönsson-Lindgren på Sollerön  1931.  
Nummertavla i sakristian av  trä , rektangulär , profilerad och grön- 
målad ram med röd kannelyr på kanten , svart tavla, grön väggfast hål- 
lare .  Höjd  60  cm ,  bredd 42  cm.  Tillverkad  och  skänkt  av  Erik  Jöns- 
son-Lindgren  1931.  
Sifferskåp  av  delvis  grönmarmorerat  trä;  pulpettak,  ena  långsidan  
har  spegel  med  profilerad  kant,  dörr  på  ena  kortsidan.  Höjd  56  cm ,  
längd 36 cm , bredd 22  cm.  Omkring sekelskiftet 1800.  
Nattvardskärl  
Kalk (fig.  161) av förgyllt silver med profilerad fot, nedtill hålkälad och  
prydd med äggstavslist, upptill trattformad och spiralgodronnerad . Pro- 
filerad nod; slät, vid brädden utsvängd cuppa med pärlstavslist nederst.  
Inskrift på fotens kant:  "Skänkt af hennes Kong!.  Maj! Drottningen til  
Sophice Magdalence Kyrkia uti Dalarne åhr MDCCLXXVIII. W: 58 1/ 4".  
Höjd ca 26  cm  (något sned) , cuppans diameter 11,4 cm, fotens  14 cm .  
Enligt stämplar tillverkad av Pehr Zethelius 164 i Stockholm 1779.  
Paten  (fig.  161)  av  förgyllt  silver  med  brett brätte och  ett graverat  
georgskors i bottnen. På undersidan graverade inskrifter: "soLLERÖ KYR- 
KA" samt "W 13 1/ 2" . Diameter 18,6 cm. Enligt stämplar tillverkad av Pehr  
Zethelius i Stockholm 1779. Skänkt av drottning Sofia Magdalena sam- 
tidigt med kalken . Ändrad och omförgylld 1869 (räk . ) .  
Den kalk som tillkom  1757 användes till  1800 års vinkanna , medan  
den samtidigt tillkomna patenen 1794 omgjordes till nytt lock åt 1778 års  
oblatask.  
Oblataskar: -1 , Av trä i svepteknik (fig. 162), rund. Höjd 6 cm , dia- 
meter 8 cm. - 2, I  samma utförande men oval (fig.  162), på locket  
inskrift i bläck: "Ofe[ ... ]".Höjd 5,5 cm , längd 15,5 cm, bredd 8,5 cm.  
I det gamla kapellets äldsta inventarium från 1661  omtalas ert oblatask  
av trä och 1698 inköps en likadan. Möjligtvis är dessa identiska med de  
föreliggande.- 3, Av förtent järnbleck (fig. 162) , oval, vilande på tre  
tennfötter, profilerat mässingsband kring brädden. Välvt lock med liten  
mässingsring.  Höjd 8 cm,  längd  12,5 cm,  bredd 9 cm.  Inköpt enligt  
476  
Fig.  160.  N ummenavla,  en  av  1vå ,  
1idigas1  nämnd  /802.  Fo10:  Beng1  
Ma!ISSon  / 987.  
Fig.  161. Kalk  och paten av förgy llt  
silver,  utförda  av  Pehr  Zethelius  i 
Stockholm 1779 och skänkta av droll- 
ning  Sofia  Magdalena.  Foto:  Bengt  
Mallsson  1987.  
Fig.  162.  Oblataskar:  den  1.  v.  av  
bleckplåt,  inköpt  1707108,  de  båda  
t. h.  av rrä i svepteknik,  möjligen f rån  
/600-taler.  Foro:  Bengr  Mallsson  
/987.  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
räkenskaperna 1707-1708 och överförd från det gamla kapellet. - 4,  
Av silver i rokokostil (fig. 163) , oval bukig med vriden veckning; vilande  
på  fyra  volutfötter.  Välvt  lock ,  krönt  av  en blomknopp .  Inskrifter på  
undersidan: " SOLLERÖ KYRKA "  samt " W:22 3/;' . Höjd 10,5 cm, längd 13 ,3  
cm , bredd 10,5 cm. Enligt stämplar tillverkad av Johan Collin 165 i Stock- 
holm  1755.  Inköpt till  det gamla kapellet 1765  (räk.) , varvid  majoren  
Herman Conrad von Kruus betalade hälften . -5 , Av delvis förgyllt sil- 
ver (fig. 164) , rund profilerad fot , cylindrisk kannelerad kropp. Gjutna ,  
upptill vinkelböjda handtag med växtdekor. Vid brädden är en list med  
omväxlande pärl- och äggstav.  Locket har hå lkälade kannelerade sidor  
och platt överdel, på vilken ett lamm med förgylld korsfana vilar. Invän- 
digt förgylld . Inskrift på fotens  kant : "Skänkt af Hennes Kongl.  Maj1  
Drottningen  til  Sophi<e  Magdalen<e  Kyrkia  uti  Dalarne  åhr  
MDCCLXXVIII. W : 43 1//'. Total höjd 17 cm, utan fana 13 cm , fotens  
477  
MORA . 2 
diameter 8 cm. Enligt stämplar tillverkad av Pehr Zethelius i Stockholm  
1778. Det ursprungliga locket sta ls 1793 , varför ett nytt tillverkades 1794  
(räk.), enligt stämplar av Johan Martin Loell i Falun.  
Vinkannor: - l ,  Av delvis förgyllt  si lver (fig. 165) ,  päronformad ,  
profilerad  fot,  svängt  handtag,  nedtill  avslutat  med  e n  sköld ,  snås ,  
broskformat  tumgrepp  med  extra  stöd ,  profilerat  lock ,  krönt  av  ett  
lamm med korsfana . Förgylld invändigt samt på korsfanan , brädden och  
en list på fote n . Under foten är ingraverat årtale t 1756, "123 lod" samt  
"soLLERÖ  KYRKA" . Total höjd 39  cm , utan fana 34 cm, fotens diameter  
15 ,7 cm.  Enligt stämplar tillverkad av Johan Leffler i Falun 1760.-2,  
Av delvis förgyllt si lver (fig.  166) , balusterformad; trattformig fot med  
lagerbladsstav nedtill och vriden kannelyr , ski ld från  buken av en ägg- 
stav .  Buken är godronnerad och  upptill  avs lutad  med en pärlstavslist.  
Svängt handtag , på utsidan profilerat, nedtill avslutat med en fra mstä ll- 
ning av  Veronicas svetteduk ,  där Kristi  ansikte ifyllts  med röd färg.  
Böjd brädd och snås ,  kantad  av  äggstavslist;  under snåsen graverad  
inskrift inom driven och graverad oval lagerkrans: "Skänkt/ af/ Hennes  
Kongl. Maj1/  Drottningen/ till Sophi<e Magdalen<e/ Kyrkia/ uti Dalarne/  
åhr MDCCLXXVIII". Välvt lock med drivna och graverade druvklasar  
och blad , krönt av en törnekrans. Invändigt förgylld.  Inskrift på fotens  
kant : "W:  137 3/ 4  lod". Tota l höjd 37,5 cm, fotens diameter 12,7 cm.  
Enligt stämplar tillverkad av Pehr Zethelius i Stockholm 1779. - 3, A v  
delvis förgyllt silver (fig.  167) , päronformad , profilerad fot med cise le- 
rad palmettbård nederst och ciselerad större palmettbård på vä lvning- ·  
en. Svängt handtag med vo luter , snås, palmettbå rd vid brädden.  Lågt ,  
välvt lock med ciselerad bladbård  runt kanten , krönt av ett lamm med  
478  
Fig.  163.  Obl(l[ask av silver,  utförd av  
Johan Coli in i Stockh olm 1755.  Foto:  
Bengt Mallsson  1987.  
Fig.  164.  Oblatask  av  delvis  förgyllt  
silver,  utförd  av  Pehr  Z ethelius  i  
Stockholm  1778  och  Johan  Martin  
LoiHI i Falun 1794.  Skänkt av droll- 
ning  Sofia  Magdalena .  Foto:  Bengt  
Mattsson  1987.  
KYRK OR OCH  KAP ELL.  
Fig.  165.  Vinkanna  av  delvis förgyllt  
silver, utfö rd av Johan  LeJfler i Falun  
1760. Foto:  Bengt Mallsson 1987.  
Fig.  166.  Vinkanna av delvis fö rgyllt  
silver,  utförd  av  Pehr  Zethelius  i  
Stockholnt  1779  och skänkt av drail- 
ning  Sofia  Magdalena.  Foto:  Bengt  
Mallsson  1987.  
numera  förlorad  korsfana ;  tumgreppet ha r palmblad på  utsidan och  
rocaille på insidan . Invändigt förgylld.  Inskrift på buken : "Till  Sophi<e  
Magdalen<e församling ,/ har Kyrcko=värden/ Dunder Mats Anderson til  
den=/ na  Kanna förärt en  tredj ede l i Silfver/ och Arbetslön,/ Samt är  
bestäld  af Kyrcko=värden  Bromol  Nils  Anderson  [1767- 1838]/ 1800".  
Under foten: "135 1/ 2 lod". Höjd 35 cm , fotens diameter 16,2 cm . Enligt  
stämplar till verkad av Erich Albrecht Körsner 166 i Falun 1800.-4, Av  
tenn  (fig.  168),  päronformad ;  profile rad  fot ,  svängt ,  nedtill  sköld- 
avslutat  handtag ,  snås ,  välvt  profilerat  lock ,  kulknoppsformat  tum- 
grepp . Höjd 29  cm , fotens  diameter 13 cm.  Otydlig  stämpel; enligt  
räkenskaperna dock tillve rkad  av  och  inköpt från  Eric Magnus  Ham- 
marstrand i Falun 1815 , ehuru han inte använt sina vanliga stämplar.  
Sockenbudstyg (fig.  169) bestående av kalk och paten av de lvis för- 
479  
MORA . 2 
Fig.  167. Vinkanna  av delvis fä rgyl/r  
silver, wförd av  Erich Albrechr Körs- 
ner  i  Falun  1800. Foro:  Bengr Marrs- 
son  1987. 
Fig. 168. Vinkanna av re1111 , wfö rd av  
Eric  Magnus Hammarsrrand i  Falun  
/ 815. Foro:  Bengr Marrsson  1987. 
Fig .  169. Sockenbudsryg:  kalk  och  
prllen av delvis förgy ll r silver,  urförda  
av Gusraf Biörn  i Falun  och inköpra  
1752, flaska  av glas med silverpropp  
f rån  1967 sa1111  fodral  av koppark/ärr  
rrii.  anskaffar  1824. Foro:  Bengr  
Marrsson  / 987. 
480 
 
KYRKOR  OCH  KAPELL .  
Fig.  170.  Tappskål  för  vin  av tenn ,  
utfö rd 1779,  möjligen av Johan  Fred- 
rik  Logren  i Falun.  Foto:  Bengt  
Mattsson  / 987.  
Fig.  171.  Brudkrona av förgylld mäs- 
sing,  en  av  två,  inköpt  1842.  Foto:  
Bengt Mausson  1987.  
gyllt si lver samt flaska av glas med silverpropp.  Kalken har profilerad  
sexpassformig fot, sexkantig nod med släta mellanstycken och odekore- 
rad cuppa , samt är förgylld  invändigt , på  brädden , noden och fotens  
nederdel.  Inskrift under foten:  "31 1/ 4" samt "soLLERÖ  KYRKA" .  Höjd  
15 ,1 cm , cuppans diameter 7 cm, fotens 9 ,8 cm. Patenen ärodekorerad  
och har förgyl ld  ovansida . Inskrift på  undersidan: "soLLERÖ  KYRKA" .  
Diameter 9,9 cm . Enligt stämplar tillverkade av Gustaf Bi örn 167 i Falun .  
Inköpt till det gamla kapellet 1752 (räk.).  Flaska av glas, försedd med  
rund silverpropp med knopp överst. Flaskans höjd 7 cm, proppens dia- 
meter 2 ,4  cm .  Proppen är enligt  stämplar tillverkad  av  H.  Stålberg i  
Mora 1967. Till sockenbudstyget hör ett etui  av trä , utvändigt koppar- 
klätt med driven bård upptill , invändigt skinnklätt. Höjd 21  cm, diame- 
ter nedtill 11,2 cm. Anskaffat 1823 (räk.). Ursprungligen fanns också en  
oblatask och en flaska av delvis förgy llt silver.  Flaskan var dock redan  
1830 (in v.)  ur bruk , då skruvlocket var förkommet.  År 1855 (in v.) var  
den ersatt av en glasflaska.  Oblatasken har senare förkommit.  
Tennskål (fig.  170)  med senare utbankad snås, linj edekor på krop- 
pen ; två handtag , ett musselformat och ett snörringsformaL  På under- 
sidan är å rtalet 1779 inristat. Höjd 8,5 cm , diameter 21 cm. Enligt stäm- 
pel  tillverkad  1779;  mästarstämpeln  dock  svårtydd .  Möjligen  avses  
Johan Fredrik Logren 168 i Falun. Tidigast omnämnd 1781 (inv.) som en  
ny tennskål att tappa vin i.  
Brudkronor  
Två brudkronor (fig. 171) av förgy lld mässing , bred nedre kronring med  
påsa tta gjutna orn ament samt svagt profilerad över- och underkant.  
Fyra genombrutna ståndare med  tre nedhängande löv , sammanhållna  
av  en  övre  kronring  med  påsatta  bevingade  änglahuvuden  med  ned- 
31 481  
M O R A . 2 
Fig . 172.  Ljuskrona av järn av senme- 
delrida ryp.  Foro: S vK 1985 .  
hängande  löv.  Höjd  8,2  cm ,  diamete r  nedtill  7,2  cm .  Inköpta  1842  
(räk.). T ill  en  krona hör ett läderetui , som enligt påsa tt silve rplåt  är  
skänkt av A lma Larsson (1896-1975) och Flint Karl  A ndersson (1888- 
1955) 1948. E n "Brudprydnad af silfve r" inköptes 1855  (inv.).  
Ljusredskap  
Ljuskronor : - l ,  Av järn (fi g. 172), bestående av en ring med åtta  
- ursprungligen  troligen  tre - ljushålla re  och en fåge l - ursprung- 
ligen troligen sex , parvis vända mot varandra - samt sex,  ursprung- 
ligen nio , nedhängande löv.  Fastsatt vid  ringen med  tre tenar sitter e tt  
sammanhängande järnstycke i dess mitt , uppbärande en stor ljushålla re  
med pigg.  Här är f. n. den till S:t  Görans-gruppen hörande prinsessan  
placerad .  Kronringen  hänger  i  tre  kedj or  med  spira lvridna  länkar ,  
482  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
Fig.  173.  Ljuskrona av mässing med  
åua armar, tillverkad av krongjwaren  
Johan Mausson vid Bjwfors bruk och  
inköpt  1738.  Foto:  Bengt  Mattsson  
1987.  
Fig.  174.  Ljuskrona av mässing med  
åua  armar,  troligen  hopsa/l  av  två  
mindre ljuskronor 1817.  Foto:  Bengt  
Mausson  1987.  
Fig.  175.  Ljuskrona av guldbronserat  
trä och järn , inköpt 1787.  Foto: Bengt  
Mattsson  1987.  
vilka  är  fästade  i  en  tresidig  plåt ,  krönt  av  en  fågel  och  hängande  i  
en kedja av samma typ som de föregående. Kronringens diameter ca 58  
cm. Senmedeltida , överförd från det gamla kapellet.- 2 , Av mässing  
med åtta armar i en krans (fig. 173), runda profilerade droppskålar , pro- 
filerad  mittstam ,  nedtill  med  kraftig  kula  med  profilerad  gördel  och  
knopp  nederst.  Höjd  ca  60  cm.  Av  allt  att  döma  den  ljuskrona  som  
inköptes till det gamla kapellet från Bjurfors bruk 1738.  Den är enligt  
räkenskaperna  tillverkad  av  krongjutaren  Johan  Matsson  därstädes.  
Vid norra korsarmen.- 3, Av mässing med åtta armar i en krans (fig.  
174) , runda profilerade droppskålar, profilerad mittstam med päronfor- 
mad kula , nedtill avslutad med en knopp. Höjd ca 75 cm. Troligen hop- 
satt av två mindre och äldre ljuskronor , sannolikt 1817 (räk.), då repa- 
ration av stora ljuskronan omtalas. Vid södra korsarmen. -4, Av guld- 
bronserat  järn och  trä (fig.  175) ,  imiterande mässing , sex  armar i en  
krans , runda droppskålar, profilerad mittstam med kraftig kula nederst.  
Höjd 65 cm. Inköpt från Per Andersson i Leksand 1787 (räk.). I tornet.  
- S-6,  Av  guldbronserat  järn och  trä ,  imiterande  mässing ,  med  sex  
armar i en krans, utförda med nr 3 som förebild.  Höjd 60 cm . Anskaf- 
fade 1827 (in v.). På läktaren. -7, A v mässing med 20 armar i två kran- 
sar (fig. 176) , runda profilerade droppskålar , reflexblommor , profilerad  
mittstam ,  nedtill  med  kraftig  oval  kula  med  mittgördel  och  knopp  
nederst.  Höjd ca 165 cm. Skänkt av prosten Carl Brynolf Godee 169 1877  
483  
MORA . 2 
(inv .). I  korsmitten.- 8, Kri stallkrona med  18 armar (fig. 177), va r  
tredje med två ljuspipor. Höjd ca 180 cm.  1800-talet. Sannolikt anskaf- 
fad  i samband med 1910 års restaurering. Skänkt av Sollerö kyrkorgel- 
förening.  I koret. -9-10 , Av mässing med fyra armar , musselformade  
droppskålar , profilerad mittstam med kraftig kula, nedtill avslutad av en  
knopp . Enligt stämplar tillverkade av Lars Holmström , Arvika . Höjd 55  
cm. 1950-talet? Under läkta ren . - Långhusets kronor hänger i blåmå- 
lade järnkedj or med gulmålade träkulor. Kedjorna till kronorna 7 och 8  
är nedtill dekorerade med smidda dalpilar och växtslingor , medan de till  
nr 2 och 3 endast har dalpilar.  På kedjorna ovanför kronorna ä r fästad  
elarmatur i form av en krans med uppåt vända gulmålade lampor.  
Ljusarmar: -1, Av mässing (fig.  178) , hopsatt av olika delar.  Oval,  
nedt ill  spetsig pärlstavskantad väggplatta med en fas tsatt lejonmaska- 
ron , som  ursprungligen  haft en  ring i munnen .  Denna är ersa tt  av  en  
hand , hållande en svängd ljusarm i form av växtslingor , fasth ållen av en  
stj ärnkrönt sprint.  Ljusarmen bär två ljuspipo r med balusterformade  
nyare ljuspipor och  blomformade droppskålar , sammanhållna  av  ett  
genombrutet växtslingeformat mellanstycke . Mittståndare i form av en  
kvinnofigur merl knäppta händer - ett hål utvisar att hon hållit i något  
-och kroppen nedtill övergående i en växtslinga.  Plattans höjd 19 cm ,  
armens längd ca 31  cm , avstånd mellan ljuspiporna 40 cm.  1600-ta let.  
A nskaffad  till  det  gam la  kapellet  enligt  räkenskaperna  1731-1732;  
484  
Fig.  176 .  Ljuskrona av rnässing m ed  
20  armar,  skiinkr  /877.  Foro:  Bengr  
Ma"sson  1987.  
Fig. 177.  Krisrallk rona med / 8 annar.  
sannolikr  anskaffad  omkring  1910.  
Foro:  Bengr Marrsson  1987.  
KY RK O R  OC H K A P ELL .  
Fig.  178. Ljusarm av mässing, hopsal/  
av olika delar. 1600-{(llet.  Foto: Bengt  
Mattsson  1987.  
Fig.  179. Ljusstake av tenn , en av två,  
skänkt  1737.  Foto:  Bengt  Mausson  
1987.  
inköpt av Juge n A nders Jönsson , som skänkt större delen av köpesum- 
man. Enligt inv . 1830 fanns en vidhängande plåt med årtalet 1723. - 2,  
Av järn  med två ljushålla re , spiralvriden arm , avsedd att slås di rekt in i  
timmerväggen.  Längd  57 cm . 1600-talet? T roligen  överfö rd  från det  
ga ml a  kape ll et.  
Ljusstakar: - 1-2, Av tenn  (fig. 179); profile rad fo t , godronnerat  
skaft ,  löstagbara  mansche tter.  Fot ,  manschetter  och  skaftets  nedre  
plat ta är åttkantiga.  Höjd 25 cm , fo te ns  bredd 20,8 cm . Inga synliga  
stämplar.  Skänkta till det gamla kape llet av kaptenen Wilhe lm  Gustaf  
Wrangel i H äradsarvet 1737.- 3,  Av tenn med  profilerad fo t  och i  
vågor  profile rat  skaft  (fig.  180);  löstagbar  manschett.  Höjd  16  cm ,  
fotens diameter 12,5 cm.  E nligt stämplar tillve rkad av  Conrad Bal- 
dauf1 70  i Gävle 1711.  Den ena av ett par stakar som inköptes enligt  
räkenskaperna 1711-1712.  Den andra stals 1970 (kr. prot. ) . -4-5, Av  
tenn (fig.  181) , trattformad fot med ge nombruten pä rlstavs kantad sock- 
el, cylindriskt skaft  med pärlstavsgördel och -kanter , löstagbara man- 
schetter. Höjd ca 21 ,5 cm , fo tens diamete r 11,5 cm. O tydliga stämpla r ,  
identiska med dem på vinkannan (fi g.  168) och två liknande stakar i  
Ve njan (fig. 69).  D å dessa inköpts från  E. M. H ammarstrand i Falun är  
uppenbarli ge n också fö re ligga nde  ljusstakar till ve rk ade av denne.  San- 
485  
MORA . 2 
nolikt identiska  med de stakar som inköptes 1831  (räk.).- 6-7 , Av  
mässing , svagt skålformig fot, profilerat skaft. Höjd 14,5 cm , fotens dia- 
meter 11,5 cm. - 8-9, Av mässing, profilerat skaft,  balusterformade  
pipor. Höjd 12 cm , fotens diameter 10 cm . Stakarna 6-9 är förmodligen  
identiska med de " tvänne  Par Metalls Ljus Stakar" som tillverkats av  
Rom bo A ron Matsson (1765-1836) i Östnor och inköpts 1818 (räk. ). - 
10-11, Kandelabrar , s.k.  kombinationsljusstakar , av  mässing , profile- 
rad fot och skaft , överdel med tre pipor. Löstagbara manschetter. Total  
höjd 39  cm, utan överdel  18,5 cm , fotens  diameter 12,3 cm. Troligen  
identiska med de "armljusstakar" som inköptes 1839 (räk.) . - 12-13,  
Kombinationsljusstakar av mässing , profilerad fot på kvadratisk sockel ,  
profilerat skaft, tvåarmad överdel med profile rad mittståndare . Stäm- 
pel: "N 55". Total höjd 40 cm, utan överdel29 cm, fotens bredd 10,8 cm .  
1800-talets  senare  del.  Skänkta  av  bankdirektör  Georg  Jonsson  och  
hans  maka Svea,  Falun , 1973. - 14--15 , Kombinationsljusstakar av  
nysilver (tig . 182) , profilerad fot med palmettbård på kvadratisk sockel  
med kant i genombruten äggstav, vilande på fyra kulfötter ; cylindriskt ,  
uppåt avsmalnande skaft med palmettbård , balusterformad godronne- 
rad ljushållare . Överstycket har sju balusterformade och godronnerade  
ljuspipor i samma nivå,  med runda godronnerade droppskålar och lös- 
tagbara manschetter. Ljuspiporna sitter på rörformade raka ljusarmar ,  
utgående från  en konisk  mittståndare, och sammanhålls upptill  av  en  
platt ten.  Total höjd 44 cm, utan överdel 27  cm, fotens bredd 15  cm.  
Enligt  stämpel  tillverkade  av  Guldsmedsaktiebolaget ,  Stockholm .  
Omkring 1910; tidigast nämnda 1919 (snabbinv. ) . - 16-17 , Kandelab- 
rar av  svartmålat  järn och  trä , trepipiga spiralvridna stänger , kvadra- 
tiska droppskålar med två nedhängande löv från varje . Vitmålad profi- 
486  
Fig.  180.  Ljusslake  av  /enn,  en  av  
ursprungligen lvå,  Iii/verkad av Con - 
rad Baldaufi Gävle 1711 . Fo10:  Beng1  
Mallsson  / 987.  
Fig. 181.  Ljusswke av 1enn, en av 1vå,  
Iii/verkad av Eric Magnus  Hammar- 
s/rand i Falun  och inköpi/83 / . Fo/0:  
Beng1 Mallsson  1987.  
Fig.  182.  Kombinalionsljusswke  av  
nysilver,  en av rvå,  l iiiverkad av Guld- 
smedsakliebolagel  i S10ckholm  om - 
kring  / 9/ 0.  Fo10:  Beng1  Mallsson  
1987.  
KYRKO R OC H KAPELL 
Fig.  / 83 .  A ltarbrun  av  linne  med  
geometriska  mönster utfört av fi rm a  
Alice  Lund  Textilier  1973.  Foto:  
Bengt Mausson  / 987.  
le rad träfot , nedtill tredelad . Höjd 101 cm. 1930-tale t. - 18-19, A v sil- 
ver ,  trattformig fo t ,  upptill  avslutad  av en våglistbård ; konkavt skaft ,  
svagt konisk ljuspipa, upptill  konkav, rund droppskål.  Höjd 21,5 cm ,  
fo tens  diamete r  10,3  cm .  Enligt stämpl ar tillve rkade  av  Markströms  
G uldsmeds A B i U ppsala 1967.  E nligt inskrift skänkta av kyrkoherden  
i församlingen Fahle  Hammar och hans maka Linnea 1968 .  
Sex lampette r av  gj uten mässing och trä; tre trearmade och  t re två- 
armade .  Ljusarmarna  är dekorerade  med växtornament samt svartmå- 
lade  och  monterade  på  väggbrickor  av  trä,  nedtill  spetsiga ,  upptill  
avsmalnande  med inskuren dekor i fo rm av brinnande ljus, samt skrå- 
kantade med  inskuren äggstavsli st.  Lampette rna hänger i sakri sti an  
och  är  målade  i samma  fä rge r som  den övriga fas ta  trä inredningen.  
Höjd  52  cm ,  bredd  13  cm .  Ljusarmarn a  torde  härstamma  fr ån  
omkring  1900 , väggbrickorna  tro ligen från 1938.  
Ljussax  av  jä rn .  Längd  16 cm .  Troligen en av  de  tre  ljussaxar som  
enligt  räkenskaperna  inköptes 1831.  
Textilier  
A ltarbrun (fi g.  183) av linne med geometriska mönster i guld, blått  
och grått samt gröna  och orange nyanser.  Höjd 17 cm, längd  255 cm .  
Enligt signa tur komponerat av  Alice  Lund och  utfört av  firm a Alice  
Lund  Textilie r  1973.  
Antependie r: - l ,  Av röd sammet med  brode rier , på mitten bok- 
stäve rn a  IHS inom  rundel, omgiven av fyra likarmade kors samt fl an- 
Fig.  184.  Antependium  av  svart  ylle  
med broderier.  Skänkt /93 / .  Foto:  
Bengt Mattsson  1987.  
487  
MORA . 2 
k e rad av smala lodräta linjer , allt broderat i guld , gult och svart.  Höjd  
99  cm,  längd  315  cm.  Enligt  signatur  utfört  av  Agda Österberg ,  Lib- 
raria 1930; skänkt av kyrkliga arbetskretsen. - 2, Av grönt linne med  
insprängda silvertrådar och  broderier ,  på  mitten  ett lamm  med  kors- 
fana,  stående  på  mark  med  växter  i vitt  och  grå , gröna,  gula ,  bruna ,  
blå och  röda  nyanser, samt omgivet av  likarmade kors med strålar i  
guld  och  vitt  med  paljetter.  Höjd  100  cm,  längd  315  cm .  Skänkt  av  
kyrkliga arbetskretsen omkring 1930. - 3, Av svart ylle  med brode- 
rier  (fig.  184);  på  mitten  ett  kors  med  stjärna  ovanför  och  vinranka  
med druvor bakom , vid  foten  en  kalk och oblat.  Korset flankeras  till  
vänster av  ett korsankare  med  hjärta omgivet av  de grekiska gemena  
bokstäverna alfa och omega , och till  höger av ett kors med ankarform  
och  bokstäverna  I H S;  därutanför  smala  flankerande  lodräta  linjer.  
Färger:  svart,  grönt,  rött ,  gult ,  grått.  Höjd  93  cm,  längd  330  cm .  
Skänkt 1931.-4--7, Av  gråvitt , violett ,  rött och  grönt linne , odeko- 
rerade.  Höjd 95  cm , längd 255  cm . Utförda av  firma Alice Lund Tex- 
tilier  1973.  - 8,  För  dopaltaret,  av  vitt  linne  med  lodräta  bårder  i  
guld,  gult,  brunt  och  gråviolett.  Höjd  100  cm ,  längd  203  cm.  Enligt  
signatur  utfört  av  firma  Alice  Lund Textilier  1973.  
Mässhakar: -1, Av röd sammet med guldgaloner ; kors på ryggsidan  
och  ett  lodrätt  band  på  framsidan.  Höjd  125  cm ,  bredd  85  cm .  
Omnämnd tidigast i det gamla kapellets inventarium från 1661  och var  
då nött. Den reparerades 1665 . År 1802 (in v.) berättas att den "förfallna  
488  
Fig.  /85.  Mässhake  av  röd  sammet  
med  guldgaloner,  anskaffad  1753.  
Foto: Bengt Mattsson  / 987.  
Fig.  /86. Mässhake av svart  sanu net  
med  silvergaloner,  utfö rd  av  Fred- 
rique  Gröndahl  i  Stockholm  1849.  
Foto:  Bengt Mattsson  / 987.  
KYRKOR  O C H  KAPELL  . ..  
Fig. 187.  Mässhake av grön sidenbro- 
kad m ed guldbroderier, skänkt 1938.  
Foto: Bengt Mallsson  1987.  
Fig.  188.  Mässhake av blåvill y lle m ed  
broderier,  utförd  av  Libraria  och  
anskaffad /960.  Foto: Bengt Mallsson  
1987.  
Fig.  189. Mässhake av violett ylle med  
broderier,  komponerad av  Lilly Ster- 
ner-Jonsson  samt  wförd  av  Frida  
Bohs  och  Ingeborg  Stahre,  Sollerö  
hemslöjd, / 969.  Foto: Bengt Mallsson  
/ 987.  
? 
 
mässhaken af Rödt Sammet var uplagad och med oägta Guld-Galoner  
försedd samt brukbar" . - 2, A v röd sammet med spetskantade guldga- 
loner (fig . 185) ; kors samt  " ANNO  1753" på ryggsidan ; ett lodrätt band  
pryder fram sidan.  Höjd 150 cm , bredd 98 cm.  Anskaffad till det gamla  
kapellet 1753 , konserverad av Libraria 1968. -3, Av svart sammet med  
silvergaloner, broderier och tofsar (fig . 186) ; på ryggsidan kors med glo- 
ria samt underliggande palm- och olivkvistar, på framsidan en sol med  
Jahve-namnet. Höjd 131  cm , bredd 84 cm.  Utförd av Fredrique Grön- 
dahl i Stockholm 1849 (räk.).- 4, Av grön sidenbrokad med guldbro- 
derier (fig.  187) , på ryggsidan  ett omstrålat georgskors med eldslågor  
vid ändarna, linjedekor och kors , på framsidan bokstäverna I H S, linje- 
dekor  och  kors.  Höjd  125  cm ,  bredd  105  cm .  Skänkt  av  kyrkliga  
arbetskretsen 1938 (inv.). - 5, Av blåvitt ylle med  broderier i guld  
och  blågrått (fig . 188), på ryggsidan  ett kors , på framsidan en femud- 
dig stjärna.  Höjd 116 cm , bredd 96  cm.  Enligt signatur utförd av  Lib- 
raria. Anskaffad 1960 (inv.).- 6, Av violett ylle med broderier i vitt,  
blått  och  violett  (fig.  189) ,  på  ryggsidan  ett  kryckkors  med  bokstä- 
verna  I H S  i  korsmitten ,  på  framsidan  ett  Kristus-monogram  och  ett  
horisontellt band . Höjd 125 cm, bredd 140 cm .  Daterad 1969.  Mäss- 
haken är komponerad av Lilly Sterner-Jonsson , utförd av  Frida Bohs  
och  Ingeborg Stahre, Sollerö hemslöjd,  samt skänkt av  Sollerö kyrk- 
liga  arbetskrets .  
Stolor : - l , Av svart ylle med silverbroderade likarmade kors . - 
2-3,  Av  vitt  linne  med  broderade  röda  likarmade  kors.  - 4--5 ,  Av  
grönt linne med  broderade vita likarmade kors . - 6, Av rött linne  
med broderade vita likarmade kors.- 7, Av violett linne med brode- 
rade vita likarmade kors . Utförda av  Sollerö hemslöjd.  Fyra av ovan- 
nämnda stolor skänktes 1968  (kr. pro t.) .  
Bursa  av  vitt  linne  med  broderat  hjulkors  i  guld  och  blå  nyanser.  
Längd 22 cm, bredd 23 cm.  Anskaffad 1982 (inv.) .  
489  
MORA .  2  
Kalkkläden: - 1, Av vitt linne (fig.  192) ; inom en blomsterkrans en  
putto med ett gyllene T-kors under ena armen, med händerna pressande  
en druva(?) i en kalk. Vid kalkens fot en törnekrona och fasces.  Marken  
är blomsterbevuxen.  Korset uppbär ett språkband med inskrift i svart:  
" !AG/  HAFVER TRAfMPAT.  VIN./ PRES/ .SEN A LENA" . Från kransen utgår pin- 
jekottar mot dukens hörn . Inskrift nedtill : "c o A 1673", vilket möjligen  
kan  uttolkas:  Comminister  Olaus  Andre<e 171 . Kantad  med  ett  vävt  
band; bred frans . Färger:  guld, silver, vitt,  blått och svart samt gröna,  
röda, bruna och gula nyanser.  Höjd ca 40 cm , bredd ca 44 cm.  Över- 
fört från det gamla kapellet.- 2, Av tunt vitt siden med linjer i gult och  
grönt (fig.  190) , i hörnen  broderad växtdekor i gult , blått och  urblekt  
rosa.  Kant av guldspets.  Höjd 65 cm, bredd 68 cm. Skadat. Skänkt till  
det gamla kapellet av  kaptenskan Ingeborg Silfversparre 124  1737. -3,  
Av vitt siden med  broderier (fig.  191) ; i mitten en herdinnehatt , stav,  
kärve och  växtrankor inom växtrankebård.  Färger: vitt,  grönt, blått ,  
gult , brunt , rött samt rosa nyanser.  Kant av silverspets.  Urblekt. Höjd  
36 cm,  bredd 42 cm. Skänkt av fru  Anna Margaretha Ericsson 172 ;  tidi- 
gast nämnt 1802 (in v.). - 4, A v svart sammet med silverbroderier ; i  
mitten  en  törnekrona ,  i  hörnen  palmkvistar.  Silverfrans.  Höjd  och  
bredd 50 cm. Inköpt 1863 (inv.).- 5, Av vit sidendamast med geomet- 
ri ska mönster , kantband i guld och blått. Enligt signatur utfört av Libra- 
ria . 1940-talet?- 6, Av vitt linne med broderat Kristus-monogram och  
kantbård i beige och vitt.  Höjd och bredd 65 cm . - 7, Av violett linne  
med  samma  motiv ,  Kristus-monogrammet i blått och  grått ,  kantban- 
den  i violett  och  vitt.  Höjd och  bredd 59  cm.  - 8,  Av  rött  ylle  med  
samma motiv ,  Kristus-monogrammet i grått och grönt,  kantbandet i  
rött och vitt.  Höjd och bredd 62  cm. -9, Av grönt linne med samma  
motiv i grönt och vitt.  Höjd och bredd 65 cm. -Kalkklädena 6-9 är  
vävda vid Sollerö hemslöjd och skänkta av Sollerö kyrkliga a rbetskrets.  
490  
Fig.  190.  Kalkkläde av siden med bro- 
derier,  skänkt  1737.  Foto:  Bengt  
Mausson  1987.  
Fig .  191 .  Kalkkläde av viu siden m ed  
broderier.  tidigast  näm111  1802.  Foto:  
Bengt Mausson  1987.  
KYRKOR  OCH  KAPELL.  
Fig. 192.  Kalkkläde av villlinne med  
broderier,  daterat  1673.  Foto:  Bengt  
Mattsson  1987.  
Gyllenduk med rundade hörn, vitt foder,  Längd och bredd 16 cm.  
Bokdyna av vitt siden med broderad växtdekor i gult, rosa, brunt och  
gröna  nyanser,  Spets.  Höjd  och  bredd  26  cm.  Utförd  och  skänkt  av  
"J ungtruerna, Margareta Elisabet Charlotta 173  och Sophia Magdalena  
Ericsson"174 ;  tidigast nämnd 1802 (inv.).  
Mattor:  -l, Rya  med geometriska mönster i grå , blå,  bruna, gula  
och gröna nyanser samt svart.  Längd utan frans 312 cm , bredd 207 cm.  
Skänkt av kyrkliga arbetskretsen omkring 1940.-2, Rya med dekor av  
kors och geometriska mönster i grått, gult, violett och brunt. Höjd 235  
cm , bredd 395 cm. Signerad S L (Sia Lavqvist) 1948. Skänkt avGesunda  
arbetskrets . - 3, Av röllakan , vävd i geometriska mönster i blå, gröna ,  
491  
MORA .  2  
bruna och röda nyanser. Längd 325 cm, bredd 305 cm.  Komponerad av  
Dagmar Loden, inköpt 1977.  
En brudpäll anskaffades 1786 (räk.) och nya kyrkvaktarrockar 1795  
och 1832 (räk.). Dessa har sedermera förkommit.  
Kollektredskap  
Kollekthåvar: - 1-2, Med något olika, mångkantiga träskaft, profile- 
rade ytterst samt brunmålade , profilerad järnhållare med hane, påse av  
grönt  linne  med  smala  silvergaloner  och  silvertofs.  Längd  184  cm  
respektive 179 cm, påsens diameter 15 cm, djup 22,5 cm. Den ena håven  
inköptes 1682 (räk.) och är överförd från det gamla kapellet.  Försedd  
med ny påse 1934, då även den andra håven tillkom som en kopia av den  
förra. - ~. Med grönmålade svarvade träskaft med profilerade röd- 
målade ändar, något olika hållare av förgylld mässing, påse av röd sam- 
met med guldgaloner, guldfrans och guldtofs. Längd 189 cm respektive  
185 cm, påsens diameter 15 cm, djup 20 cm. Den kortare håven bär på  
hållaren  inskriften  "Nissans  Olof  Andersson  i  Rullbo  1779"  och  är  
skänkt av denne. Den andra är inköpt 1788 (räk.). Konserverade 1934.  
Två par bjällror, hörande till dessa håvar, förvaras löst. - 5--6, Med  
släta träskaft och mässingshållare, påsar av rött linne med påsydda blå  
och gröna band samt broderad linjedekor i guld och grått.  Längd 187  
cm, påsens diameter 13 cm, djup 17 cm . Inköpta 1976.  
Kollektbäcken av  koppar med profilerad fot och lock med hålkälad  
kant och mässingsknopp, i likhet med dopskålen ovan , och ursprungli- 
gen placerad vid altaret som pendang till denna (se ovan). Höjd 29 cm.  
Inköpt 1806 (räk.) för medel som skänkts av Gustaf Johan Ericsson.  
Tavla av svartmålat och förgyllt trä (fig.  193) , ursprungligen uppsatt  
ovanför  kollektbäckenet.  Ram av  samma  utseende  som  den  ovanför  
dopskålen  uppsatta  tavlan  (se  ovan).  Inskrift  med  frakturskrivstil  i  
vitt:  "Du Christne!/ Wisa din tro , med dine Gärningar!/ Häldre än du ,  
för  at  berömmas,/ Låter utropa  dine  Gåfwor./  Gif här i  tysthet ,  af  
godt  hjerta/  En allmosa,/ af hwilka  tillfaller 2/ 3  Kyrkan/  
1
/ 3  de  fattiga  
i församlingen ./ Herren , som  i Löndom ser ,/ wedergälla dig det  upp- 
enbarligen ./ Gifwit af Erickson".  Höjd med krön 72 cm , bredd 47 cm.  
Böcker  
Kyrkans förråd av äldre böcker förvaras f.n.  i huvudsak i prästgården .  
Bland böckerna märks följande: - l ,  Missale  Upsalense.  Basel  1513 .  
Folio . Fragment om 16 blad vilka varit pärmfyllnad i Biintings Itinera- 
rivm.  - 2,  Biinting,  Heinrich:  Itinerarivm/  Sacrce  Scriptvrce,/  Thet  
är:/  Een  Reesebook/  Öffuer  then  helighe  Schrifft  [.  .  .].  Stockholm  
1588.  Folio .  Skadat  samtida  blindpressat  skinnband .  Mycket  svårt  
skadad , många blad med betydande textförlust , men i huvudsak kom- 
plett .  Flera tillskrifter, den äldsta:  "Thenna Book bleff migh Jacobo.  
Östmoosio 175 pastori  förärhat  aff  ärligh  man  Anderz  Larson  i  Ååby  
tå iagh  honom i hanss  åålderdom och Siuchdom  medh  Gudhz saligha  
ord  och  thet  Heligha  Sacramente  besöchte.  Anno  1616  then  26  sep- 
492  
Fig .  /93.  lnskrifrsravla  ri/1  kollekr- 
bäcken från 1806.  Fora: Bengr Maus- 
son  /987.  
KYRKOR  OCH  KAPELL .  
ternbris  i anderz  Klockares  och  anderz pedersons näruaro" . 176 Enligt  
tillskrift skänkt av kyrkoherde Johan Gustaf Terserus . - 3, Erpenius,  
Thomas:  Grammatica  arabica  [.  . . ]  + Fabula:  Locmani  sapientis  
[.  . . ].  Defekt.  1600-talets  början.  4:o.  Halvfranskt  band  från  1700- 
talet.- 4, Biblia [.  .  .].  Leiden 1633. Stor 8:o. Defekt. Skinnband från  
1800-talets  början  med  spännen  och  knäppen .  Skänkt  till  det  gamla  
kapellet av kyrkoherde Olaus Johannis Moneus i Grytnäs. Nämnd tidi- 
gast  1661  (inv.). - 5,  Handbook,  ther vthi är författadt  [.  .  .].  Stock- 
holm  1637.  4:o.  Välbevarat samtida blindpressat skinnband. Tillskrift  
på  bakpärmens insida:  "Thenna Handbooken, haftuer iagh undertek- 
nat, förährat till Capellet, på Solleröhn , Mohra Sochn, Den 6.  Februarii  
dominica sexagesima Anno 1648. Daniel Johannis 177  Comminister Cup- 
rimontanus ." - 6, Laurelius, Olaus: Catechismus Lutheri/Medhen kort  
Förklaring[.  .  .].  Västerås 1649.  8:o. Band av ett blad ur ett på perga- 
ment tryckt missale. På frampärmens insida en latinsk tillskrift med upp- 
gift om att boken kommit i kapellets ägo 1650. -7, Hand-Bok/ Ther uti  
[.  .  .].  Stockholm 1693.  4:o . Samtida skinnband med pärmbordyr och  
Karl  XI:s  monogram .  - 8,  Hand-Bok/  Ther  uti  [.  .  .].  Stockholm  
1693.  8:o.  Samtida  skinnband.  - 9,  von  Pufendorf,  Samuel:  Sieben  
Bucher  von  denen  Thaten  Carl  Gustavs  Königs  in  Schweden  [.  . . ].  
Ni.irnberg 1697.  Folio . Samtliga planscher utom frontespis och porträt- 
tet saknas. Samtida pergamentsband med pärmexlibris  "A . s. T.  1697".  
- 10,  Then  Swenska  Psalm-Booken  [.  .  .].  (Koralpsalmboken  1701.)  
Stockholm  1701.  Stor  8:o.  Samtida  skinnband  med  pärmbordyr,  
senare  påsatta  mässingsbeslag.  Frontespisen  saknas.  - 11,  Biblia  
[.  .  .].  (Karl XII:s kyrkobibel.)  Stockholm 1702-1703.  Folio.  Samtida  
rikt gulddekorerat skinnband , s.k.  spegelband, med dubbla pärmbor- 
dyrer ,  guldsnitt,  spännen  och  knäppen .  På  frampärmen  i  guldtryck:  
" 1:  POSSIETH:/178 1706",  i  mittfältet  senare  tilltryckt:  "SOPHIIE  MAGDA- 
LENlEJ  FÖRSAMLINGS/  KYRKO=BIBEL",  samt  på  bakpärmen:  "ÅR  1777".  
Enligt  tillskrift  på  frampärmen  skänkt  av  kyrkoherde  Johan  Gustaf  
Wretlind 179 . - 12,  Then  Swenska  Psalm-Boken.  Upsala  1717.  8:o.  
Samtida skinnband . Enligt tillskrift inköpt 1720. - 13,  Biblia  [.  . . ].  
Norrköping 1728.  4:o . Samtida skinnband med spännen och knäppen .  
- 14 ,  Hi.ilphers ,  Abraham  Abrahamsson:  Historisk  Afhandling  om  
Musik  och  lnstrumenter,  särdeles  om  Orgwerks  Inrättningen  [.  .  .].  
Västerås  1773.  8:o.  
Möbler  
Stol  (fig.  194)  av  blåmålat  trä  med  fotsteg,  ryggstöd  och  karmar  av  
samma  höjd ,  raka  och  försedda  med  en  profilerad  list  längs  kanten.  
Höjd  106  cm,  sitthöjd  47  cm ,  fotstegets  höjd  24  cm;  längd  68  cm,  
bredd 57  cm. Troligen identisk med den "Bichtstol" som nämns första  
gången  i kapellets inventarium från  1736  (se ovan) .  
Bord (fig . 195) av  blåmålat - tidigare bl.a. grått och  rödbrunt - 
trä  med  två kontursågade ben , profilerad sarg och fotbräder.  En låda .  
Höjd 105 cm , längd 106 cm,  bredd 61  cm. Sannolikt samma bord som  
493  
MORA .  2  
tillve rkades fö r det gamla  kape llet av  Skinnar Johan  Larsson  (1684- 
1749)  i H äradsarvet enligt  räkenskape rna  1733-1734.  
Kista  av  brunmålat  trä  med platt lock och svartmålade jä rnbes lag.  
Ursprungligen  tre lås,  numera ett.  Höjd 37 cm , längd 75,5 cm ,  bredd  
61  cm.  Inköpt  1752  (räk .).  Överförd  från  det  gamla  kape llet.  På  
nya re,  brunmålat  trästativ .  
Skåp  (fig.  196)  av  trä  på  framtill  kontursågad socke l och profile rad  
över- och unde rliggare.  Kröne ts framsida ha r snidad äggstavslist  och  
tandsnitt  i likhe t  med  prediksto len och  bänkinredningen  i det  gamla  
kapellet.  D örr med profi le rad kant och två speglar , den nedre med  
profile rat  li stve rk , den  övre  rundbågig med  flätad  bå rd  på pil astrarna  
och  runt  arkivoHen  samt  profil e rade  anfange r  och  underligga re.  
Smidda järnbeslag , gammalt lås.  Färge r: brunt , svart , grönt , vitt , rött.  
Höjd 166 cm , längd  65  cm ,  bredd 39 cm . Tillve rkat av  Marcus Mats  
Matsson (1727-1777) i Bengtsa rve t  1756 (räk .) .  
Kistbänk  av  rödmålat  trä  med  fem  avde lningar ,  fy ra  låsba ra;  
genombruten rygg.  H öjd 93  cm , sitthöjd 60 cm , längd 340 cm ,  bredd  
49 cm . Enligt räkenskape rna  tillve rkad  av Krång Mats Matsson (1 714- 
1791)  i Rothagen  1771.  
Pall av trä, profil erade långsidor.  Inskrift på sitsen:  " [bomärke] A PS 
1 ROTHAu iY1  1784" .  Möjligen avses kyrkva kta re n G arp Anders Pe rsson  
(1718-1799) i Rothagen . H öjd 28 cm , längd 90 ,5 cm ,  bredd 29  cm .  
Bord  av  blåmålat ,  ursprungligen  rödbrunmålat  trä  med  sva rvade  
profile rade ben , kontursågad  nedre  sa rg och  en låda . H öjd 78 cm ,  
längd  122 cm , bredd 76 cm . Anskaffat  1786  (räk .).  
Två sto la r av blåmålat , tidiga re rödbrun- och gulmålat  trä i s. k.  
494  
Fig. 194. S10l av blåmålar rrä, r roiigen  
den  ··sichrsrof'"  som  ridigasr  nämns  
1736. Fo10:  Bengr Marrsson  1987. 
Fig. 195. Bord av blåmålar rrä , sanno- 
lik r Iiiiverkar av Sk innar Johan  Lars- 
son enligr räkenskaperna  1733-1734. 
Fora:  Bengr Ma rrsson 1987. 
KYRKOR OC H KAP ELL . 
Fig.  196.  Skåp  av  lrii ,  Iiiiverkal  av  
Marcus  Mals  Mcusson  1756.  Fo10 :  
Beng1 Mal/SSon  / 987. 
Fig.  197. 5101  av  blåmåla/  lrii ,  en  av  
fy ra.  inköpl 1790. Fo10:  Beng1 Maus- 
son 1987. 
bondrokokostil ,  med  svängda  framben,  svarvade  bakben  och  slåa r  
samt kontursågad ryggbricka med  hål upptill.  Klädsel av vinröd sam- 
met.  Höjd 106 cm , sitthöjd 48 cm , längd 48 cm , bredd 41 cm. Inköpta  
mellan  1777 och  1782  (inv.).  
Fyra stolar av samma typ (fig.  197), nu blåmålade och klädda med  
röd  Iinnebrokad.  Höjd ca 102  cm, sitthöjd ca  46  cm,  längd ca 47  cm,  
bredd ca 39 cm.  Inköpta 1790  (räk.).  
Skrin av  brunmålat trä  med platt lock  och svartmålade järnbeslag,  
ett lås samt hänglåsbygel, stående på senare halva kulfötter.  På lock- 
ets insida bläck- och blyertsinskrifte r från tidigt 1800-tal.  Höjd 21 cm,  
längd 45  cm , bredd 30 cm.  Tidigast nämnt 1802 (inv.).  
Pall av trä, sa rgen profile rad nedtill . Inskrift  under sitsen: " aAo  1804  
x" .  Höjd 32,5 cm, längd 17,5 cm , bredd 26,5 cm.  
Brudbänkar: - l ,  Av blåmåla t , ursprungligen  rödbrunmålat  trä ,  
genombruten rygg  med profilerad  baksida, kontursågade sidostycken ,  
profile rad sarg.  I ryggen är å rtalet 1727 inskuret. Höjd 83 cm , sitthöjd  
48 cm , längd  191  cm, bredd 37 cm.- 2, Av samm a typ .  Höjd 79 cm ,  
si tthöjd 46 cm , längd 210 cm , bredd 36 cm . - 3, Av samma typ men  
gråmålad .  Höjd 84 cm , sitthöjd 55  cm , längd 238 cm , bredd 37 cm . En  
brudbänk omtalas 1661  (i nv .)  och en anskaffades 1682  (räk .). - 4 ,  
Av samma  typ  men  enklare, blåm ålad.  Höjd 77 cm , sitthöjd 49  cm ,  
längd 247  cm, bredd 37 cm . - 5, Lik  föregående. Höjd 80 cm, sitt- 
höjd 50 cm , längd 247 cm , bredd 34 cm.  Två nya brudbänkar anskaf- 
fades  1848  (räk.).  
År 1782 ( räk.) anskaffades ett skåp till  sakristian.  Detta skåp finns  
nu  i Gesunda bönhus (se  nedan) .  
Tavlor  
Saulus  omvändelse  i Damaskus  (Apostlagärningarna 9:17).  Oljemål- 
ning på pannå (fig.  198) , framställande en knäfallande romersk office r  
- Saulus/Paulus - med slutna ögon, sträckande fram  händerna  mot  
en gosse t.v . , vilken håller en bricka med tillbringare och skål.  En vin- 
kanna stå r på golvet.  Officere ns hj ä lm  och svärd ligger på golvet.  En  
gråskäggig man i fotsid  kl ädnad - Ananias - lägger handen på hans  
huvud ,  en  annan  man  i  rustning  hålle r  honom  om  axlarna  och  en  
gosse  håller en häst och ett spjut t.h . T.v.  bakom gossen står en skal- 
lig man  med kåpa  samt ytterligare en person.  I  bakgrunden  klassisk  
arkitektur ,  träd  och  himmel.  Upptill  t.h .  tre  putti ,  omgivande  ett  
molntäcke  som  öppnar sig  och  ur vilket  en omstrålad duva kommer  
flygande.  Färger:  bruna , röda , grå, grö na, gula och blå nyanser, svart ,  
vitt , grått ; skär karnation .  Förgylld  profilerad  träram med spirallist  
ytte rst  och  pärlstav  innerst.  Oläslig  inskrift  med  krita  på  baksidan.  
Höjd med ram 94 cm ,  bredd med ram 70 cm.  Okänd konstnär.  1700- 
talets fö rra  hälft?  Skänkt av Birgit  Wenngren , Bengtsarve t ,  1980.  
" Afritni!lg på en tillämnad K yr ko- ock Kyrkogårds-Plats [ . . . ] Den  
3 October 1775  ./.  af Mathias More ll 1 ~0 Läns  Man  i  Mora".  Glasad,  
omålad profilerad ram. Höjd med ram  71  cm , bredd 33 cm .  
495  
MORA .  2  
Fig.  198.  Saulus'  om vändelse  i  
Damaskus,  oljem ålning  på  pannå.  
1700-talets förra  hälft?  Skänkt 1980.  
Foto: Bengt Mausson  1987.  
Ritning till  ny  kyrka (fig . 138) , signerad av  Olof Tempelman 22/6  
1776.  Glasad, enkel träram. Höjd med ram 56 cm, bredd 38,5 cm.  
Ritningar  till  altaruppsats  (fig.  143;  höjd  med  ram  70  cm ,  bredd  
52,5 cm) och predikstol (fig.  149; höj d med ram 56 cm , bredd 38 cm) ,  
signerade av  Olof Tempelman den  15  oktober 1788 . Glasade , enkla  
träramar.  
Porträtt av Jugen Jon Andersson (173 1-1800) från  Bengtsarvet (fig .  
199), olja på duk.  Midjebild , brunt hår och hakskägg, svart mössa, vit  
rock  med  blått foder och  blå  manschetter; vitskär karnation .  Brun  
bakgrund .  I  ena  handen  håller  Jugen  Jon  en  vit  tavla  med  svart  
inskrift : "Efterkomande./ Ser  här , den , du , näst ,/  Gud , och ,  Konung/  
har: at : tacka , för den för=/ mån , Egen Kyrka ,/ Egen  Lärarare [sic],  
Inom  denna ,/  öö. "  Inskrift  i  rött  ovanför:  "Denne  Jon  Andersson ,  
är af/Målatt.  År 1788: gamal , 57 År".  Målningens höjd 90 cm , bredd  
496  
KYRKOR OCH KAPELL ... 
Fig.  199. Ju gen l on Andersson (1 731­
1800). Oljemålning  på  duk ,  dalerad  
1788. Fo10:  Beng1 Mallsson  1987. 
63  cm.  Porträttet sitter i en profilerad  ram, omgiven av ett rikt skulp- 
terat ramverk av  trä , målat i svart och guld,  med en ädikula, i vars  
krön  en  rundbågig  oljemålning ,  framställande  kyrkan  från  väster,  
finns  infattad ,  samt  svängda  sido- och  mellanstycken.  Inskrift  på  
understycket:  "Socknemannen  Jugen  Jon  Andersson,/  Bengtsarvet.  
Född år 1731.  Död år  1800/ å Falu lasarett.  Han var gift  med Suter  
Anna  Olsdotter ,  HäradsarveLI  * år  1741,  t år  1811./  S.  Hinders".  
Porträttet  konserverades  1934  av  Akke  Hugh  Malmeström 181• Ram- 
verket är utfört samma år av Erik Jönsson-Lindgren i samarbete med  
Sven  Hinders  i  Häradsarvet,  som  även  utfört  krönets  målning.  På  
södra korväggen.  
32 497  
MORA .  2  
" WÅR  HERRES  och  FRÄLSARES/  JESU  CHRISTI  POR-/TRAIT.  Författadt  
efter  Roms  gamla  Annaler".  Avskrift  av  kopparstick  med  laverat  
porträtt av Jesus i oval överst.  Omålad profilerad träram med pärlstav  
innerst,  gammalt  grönaktigt  glas.  Inskrift  på  baksidan :  "Förärad  till  
Sophire  Magdalenre  Kyrka/  Christi  HimmelsfärdsDag/  d.  20  Maji  
1819./ af/ Fru Hedvig Ulrica Godenius/ född  Rosander" 182 • Höjd med  
ram 49  cm,  bredd 39,5 cm .  
Kopia  av  majoren  Daniel  Jonssons 183 epitafium  i  Mora  kyrka.  
Inskrift  på porträttet:  "Daniel Jonsson/Efter originalet i  Mora kyrka ,  
målat av Sven  Hinders under ledning av  A .H . Malmeström. "  Inskrift  
på  epitafiets  nedre  del:  "Majoren  Daniel  Jonsson,  född  år  1599  i/  
Bengtsarvet , Sollerö.  Deltog i Trettioåriga kriget./ Död år 1664. Han  
var gift  med Karin  Danielsdotter/ Terserus , prästdotter från  Torsång ,  
född/  år  1611 ,  död år 1689.  Makarna ligga  begrav-/na  i  Mora  kyrka .  
Därom mäler ett epitafium/ därstädes, varav denna tavla är en kopia ,/  
gjord år/ 1934./ S.  Hinders." Ramverket är tillverkat av Erik Jönsson- 
Lindgren 1934. På långhusets södra vägg,  i väster.  
Porträtt  av  kyrkoherde  Ruben  Daniels 184 , olja  på  duk .  Midjebild ,  
prästdräkt , grått hår , skär karnation; bakgrund i röda och bruna nyan- 
ser.  Profilerad  förgylld  träram.  Höjd  med  ram  88  cm,  bredd  75  cm.  
Enligt signatur målat av  Kjell  Löwenadler 1962. I sakristian.  
I  1828  års  inventarium  omnämns Gustav  IV  Adolfs  tal  år 1800 och  
Karl XIII:s tal1817 med ramar. De fanns kvar ännu 1919 (snabbinv .).  
Fattigstock  
Fattigstock (fig.  200)  med bössa av svartmålat järnbeslaget trä.  Själva  
stocken är gulmålad och  uppbär en vitmålad  inskriftstavla med profi- 
lerad  ram  och  framskjutande  kopparklätt  gavelkrön.  Inskrift  i  svart  
frakturstil:  "Den som den fattiga/ gifwer ,  honom skall intet/ fattas ;  
men den som _sina ögon/ afwänder, med honom skall/ det fast  tillbaka  
gå . Ordspråks b.  28:27".  Därunder sitter en  kopparplatta med inskrift :  
"HÄR  INSAMLADE  MEDELI  DISPONERAS  AV/  KYRKORÅDET/  FÖR  SOLLERÖ  
KYRKA! OCH  FÖRSAMLIN G". Stockens nedre del är inklädd med svartmå- 
lad  pärlspåntspaneL  Total  höjd  ca  210  cm .  1700-talets  slut.  Utanför  
kyrkogården strax  norr om västra stigluckan.  
Övriga  inventarier  
Besman  av  trä ,  svarvat,  med  bomärken  och  årtalet  1663  (fig.  201).  
Längd 84 cm.  
Spegel  med  profilerad  och  förgylld  träram  (fig.  202),  broskfor- 
mat  krön  med  på  mitten  en  röd  rundel  med  i  svart  målad  lilja  och  
tulpan.  Fällbart stöd  på  baksidan.  Fragment av  stämpel  på  baksidan: .  
"-L[?]--- BERG[?]". 1700-talets senare del.  Skänkt av kyrkoherde Hen- 
ric  Ericssons son, sedermera storskifteslantmätaren i Kopparbergs län  
Henric Ericsson d.y.  (1795-1845) före  1806.  
Bägare av delvis förgyllt silver (fig.  203) , nedåt avsmalnande ; foten  
har veckning i fyra  grupper och  kroppen svisselerad  växtdekor samt  
498  
Fig.  200.  Fauigstock  från  1700-/(/lets  
slut.  Foto:  SvK 1985.  
Fig .  201.  Detalj  av  besman  at • trä.  
daterat  / 663.  Foto:  Bengt  Mausson  
1987.  
KYRKOR  O C H  KAP E LL  .  
Fig.  202.  Spegel med förgy lld iräram  
från  J 700-[{[/eis  senare  del,  skänk!  
före J806.  Fo10: Beng1 Mallsson J987.  
Fig.  203.  Bägare av silver,  fil/verkad  
av  ?eller  Söderborn  i Örebro  J 76 J.  
Fo1o:  Beng1 Mallsson  J987.  
smala våglister upptill och nedtill.  Under foten  inristat "1642".  Höjd  
8,3 cm , diameter upptill 7,2 cm , nedtill 4 ,4 cm.  E nligt stämplar tillver- 
kad  av  Petter Söderbom 185 i Örebro 1761 .  
Ask av  trä i svepteknik, oval.  Inskrift på locket:  "Bus Matts Jöns- 
son  1768[?]  faste  breef  [---]  Kyrkan".  Höjd  9,5  cm,  längd  22  cm ,  
bredd  13 cm.  
Ask av  trä,  kvadratisk  med svagt rundade sidor.  Höjd 11  cm, längd  
och bredd 24 cm.  1700-ta let?  
Fig.  204.  Karbas  av  läder,  1idigas1  
nämnd  J 783.  Fo10:  Beng1 Mallsson  
J987.  
499  
MORA . 2 
Fig.  205.  Signalkanon av jiirn . Foto:  
Bengt Mattsson  1987.  
Ask av trä i svepteknik, oval, myntinkast i locket.  Höjd 11 ,5  cm,  
längd 19 cm , bredd 13 ,5  cm.  1700-tale t?  
Kyrkstöt av bambu med svarvad  träknopp i ena änden.  Längd 245  
cm.  Tidigast nämnd 1783  (;nv.).  
Karbas  av  läde r  med  fransiga  gördlar  i  mörkare  skinn  (fig.  204).  
Längd ca 82 cm.  Tidigast nämnd 1783  (inv.).  
Sanddosa av trä , nedåt avsmalnande.  Höjd 7 cm , diameter upptill 7  
cm , nedtill 7 cm.  Tidigast nämnd 1783  (inv.).  
Två  likbå rar  av  svartmålat  trä ,  något  olika;  profile rade  långsidor  
med  snidad  äggstavslist ,  handtag  med  profile rade  knoppar ,  på  den  
ena  båren snidade,  på den  andra sva rvade.  En likbår inköptes  1782  
(räk.), den andra tillkom 1934.  År 1830  (inv.) fanns tre likbårar.  
Bricka av  trä  med rundade  hörn , rödbrunmålad profilerad kant och  
undersida , svart botten . Längd 61,5 cm , bredd 37 cm . Nämnd tidigast  
1802 (inv.) som " l  styck  målad  bricka med li ste r at nyttj as under Win- 
Kannorna på  Altaret" .  
Nattkärl av tenn  med svängt handtag (fig.  206) .  Höjd  14,5  cm, dia- 
mete r upptill 19,5 cm.  Angripet av tennpest.  E nligt stämplar tillve rkat  
av  E.M.  Hammarstrand  i  Falun ,  årsbokstaven  otydlig.  Inköpt  1810  
(räk.).  
Solvisare av grå kalksten , kvadratisk , med inskrift : " MINNE AF s TER­
SERus/186 och SOFIA IORTZ s: M: 1812" . Spräckt , cementlagad.  Längd och  
bredd  30  cm,  tjocklek  7  cm.  Uppsatt  på  en  svarvad  och  profilerad  
stolpe från 1934, e rsä ttande en äldre, som ännu finns bevarad och för- 
varas i tornet.  
Ask av trä med  skjutlock.  Bläckinskrift  på locke t : "Räntor/  Fatig  
Casan/  från  Maj  l. 1825/  til  Maj  l. 1826." Höjd 4 cm, längd  19 cm ,  
bredd 11 ,5  cm.  
Bricka av trä , kontursågad  överde l med hål.  Å rtalet 1831 påskrivet  
med bläck.  Höjd 42 cm , bredd 23,5 cm.  
Signalkanon av järn , profilerad (fig. 205).  Längd 82 cm , mynning- 
ens  diameter 7 cm.  
Rundbågigt  ramverk  av  trä,  klätt  med  sva rt  sidentyg  i  två  lage r ,  
med  påsatt  skulpterad  och  förgylld  omstrålad  tri ange l  med  J ahve- 
namnet , omgiven av fem  bevingade änglahuvuden i halvrundeL Möjli- 
gen  härrörande  från  altarpredikstolen  i  Venjans  kyrka,  uppsatt  1797  
och nedtagen 1855  (se ovan).  
500  
Fig.  206.  Nattkärl av tenn , till verkat av  
Eric  Magnus Hammarstrand i Falun  
och inköpt 1810.  Foto:  Bengt Matts- 
son  1987.  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
Fig.  207.  Storklockan ,  gjuten  J530.  
Foto:  SvK 1985.  
Fig.  208.  Lillklockan , gjuten av lsaac  
Rockman  i Sala  1745.  Foto:  Sv K  
/985.  
Tratt av  koppar.  Höjd 10 cm, diameter 12,5 cm.  1800-talet.  
Dricksglas med målad  dekor i blått ,  rött , vitt och grönt:  två  duvor  
på  ett  blått  hjärta  samt  växtornament,  band  runt  kanten.  Höjd  8,2  
cm , övre diameter 7 cm ,  nedre 4,8 cm.  1800-talets förra hälft , möjli- 
gen tillverkat vid Johannisholms bruk .  
Vas,  påminnande  om  en  kalk ,  av  tennliknande  legering ,  fot  och  
skaft profilerade , cuppans nedre del  utbuktande . Höjd 30 cm, cup- 
pans diameter 13  cm, fotens  12 cm.  1800-talets slut.  
Två psalmbokshyllor av blåmålat trä  med gavelformade över- och  
understycken ,  de förra  krönta av en rundel  med förgylld  harpa , de  
senare prydda med förgyllda  korsade kvistar.  Höjd 106 cm, längd 26,5  
cm , bredd 14,5  cm.  Tillverkade 1936 (inv.).  
Två  psalmbokshyllor  av  blåmålat  och  förgyllt  trä ,  överstycken  
prydda  med  lyra  och  bladornament ,  understycken  med  voluter,  
repstav  och  växtornament.  Höjd  108  cm,  längd  63  cm,  bredd 16  cm .  
Tillverkade  1936  (inv.) .  
"Sådan. äro Brudegången . ur.  Kyrkan . på.  Sollerön . den. 5/2.  1808.  
Olof  Andersson.  i.  Ullvi.  i  LEKSAND".  Keramikavbildning  av  en  
dalmålning.  Enligt  vidsittande  keramikplatta  utförd  och  skänkt  av  
Esther Mathz-Nilsson , Lit.  Höjd 29,5 cm,  bredd 46,5 cm.  
Kristusbild av teak eller rosenträ till  krucifix , tillverkad i Tanzania .  
Höjd ca 90 cm.  Skänkt av Aina Gottling, Ryssa,  1980.  
Altarkrucifix av  trä ,  Kristus iförd  krona , dalmatika och fotsid  kläd- 
nad.  Inköpt 1983.  
År 1829  (in v.)  omtalas "Drottning Sophia Magdalenre begrafnings- 
Medaille " . Förkommen.  
501  
MORA .  2  
\ 	 Fig. 209.  Skrijiklocka , troligen f rån  
senmedeltiden.  Foto:  Bengt Mallsson  
1987.  
Klockor 
I to rnet hänger två klocko r , vilka  nume ra rings ele ktriskt.  Sto rklockan  
(fig . 207)  har  profile rad kant nedtill.  På  kroppe n i öste r finns e tt hals- 
te r - S:t La rs' attribut- fl ankerat av ett andreaskors och e n svärds- 
liknande  figur .  Vidare  finns  ett  bomä rke ,  sannolikt  klockgjutarens.  
Inskriftsband  upptill  med  inskrift :  " [Liggande  yxa]  fes  anno  domin i  
1530" . D e n  liggande  yxan  ka n va ra e n signatur fö r  klockgjutare n , och  
inskriften  bör  i  så  fall  tolkas :  N.  N .  fes [it  me]  anno  domini  1530  
(N . N . gjorde  mig H e rre ns år 1530).  H öjd 101 cm , munne ns diameter  
93  cm . T on  H .187 
Lillklockan (fi g.  208) har  dubbe l palme ttbård upptill och e nkel vid  
munnen.  Inskriftskartuscherna på  kroppe n är omgivna av änglahuvu- 
de n ,  kronor och växtorname nt. Inskrift i  söde r :  " KONUNG FRI EDRIC  1/  
SVERI GES  UTKO RADE  ARFFU RSTE/  H ERTIG  ADOLPH  FRI ED RI CH/  SAMT/  
CRON : PRI NTZESSAN  LOVISA UL RI CA/  LANDS H :  CARL  GUSTAF WENNERSTEDT/  
BIS K:  DOCT:  AN DREAS  KALSEN IUS/  PAST :  ET  PR!EP:  PEHR  WOLLEN IUS/  
SACELL:  IOHA NN ES  MOLITZ/  BROMMO  IÖ NS  OLOFSSON/  BÅGO  N ILS  NILSSON /  
KYRKIOW: ". J no rr : " ps:  150 V: 5. LÅFWER HERR AN / MED KLA RA CYMBALER ,  
LÅFWERf  H ERRA N  MED  WÄLK LI NGAN DE  CYMBALER/  (krona]  O  SY  DAR  
HWAR GÅNG TU HÖR PÅ  MI NA SLAG/  BETÄN K AT  GUD TIG ÄN FÖRLÄNT EN  
BÄTTRI NGSDAG/  OCH  LÅT  DIG  AF  MIT  LI UD  TIL  GUD  I  TID  U PWÄCKAS/  AT  
NÄ R  DÖDSKLÅC KAN  SLÅR ,  TU  INTET  MÅ  FÖRS KRÄC KAS .f  MEFUD IT  ISAAC  
188
ROCKMAN .  1745." Höjd 85 cm ,  munne ns diamete r 85  cm . Ton  a- Fig. 210.  Klocka,  skänkt 1978. Foto:  
överton ciss .  G jute n  av  Isaac R ockman 189 i Sala  1745.  Bengt Mausson / 987.  
502  
Fig.  211.  Tornurverk,  tillverkat  av  
Kräng  Anders  Andersson,  Kräng  
Eric  Matsson  och  Kräng  Mats  
Andersson i Östnor 1794.  Foto : Bengt  
Mausson  1987.  
KYRKOR OCH KAPELL . 
Skriftklocka (fig. 209)  med sannolikt ursprunglig kavel av  trä , nu  
upphängd  i  sakristians  östfönster.  Höjd  18  cm.  Sannolikt  senmedel- 
tida .  Omnämnd tidigast i kapellets inventarium från  1661.  I 1783 års  
inventarium uppges den vara "sat i särskildt stappel, at gifwa teckn för  
arbetarena wid  kyrkan".  
Ytterligare  en  mindre  klocka  (fig.  210)  skänktes  1978  av  fru  Stina  
Karlquist , Mora.  Den är odekoreract och svårt skadad: bland annat är  
kronan  borta och ersatt av en öglebult.  Höjd 21,5 cm,  munnens dia- 
meter 28,5 cm.  
Tornur  
Tornuret (fig.  211) sitter i lanterninen . Det utvisar endast timmar och  
drivs  mekaniskt  med lod . Fyra  urtavlor finns,  en  i varje väderstreck .  
De  är  gjorda  av  svartmålade  bräder med  ringar , arabiska siffror och  
visare  i  form  av  dalpil  av  förgylld  koppar.  På  västra  urtavlan  sitter  
årtalet 1818.  Ursprungligen utvisade endast denna tiden och de övriga  
tre  var  blindurtavlor.  På  urverkets  östra  sida  finns  följande  inskrift:  
"Mora Östnor 1794 A.A.S./ E.M.S./ M .A .S." Initialerna avser säker- 
ligen  Krång Anders Andersson , Krång Eric Matsson och  Krång Mats  
Andersson;  alla  från  Östnor i  Mora. 190 Verket  reparerades av  Krång  
Mats Andersson  1810. Siffror m.m.  beställdes från  Falun 1812  (räk .).  
De  uppsattes  1818  (räk.) ,  då  Krång  Lars  Ersson  i Bodarna och  Mas  
Nils Larsson  (1784-1847)  i Gruddbo tillverkade urtavlorna.  
503  
MORA . 2 
GESUNDA BÖNHUS  
Omgivningar och  klockstapel  
Gesunda bönhus är beläget i sluttningen av  Gesundberget med utsikt  
över Sollerön.  Strax  norr om bönhuset finns en rödfärgad klockstapel  
av traditionell kloekbockstyp uppförd efter förslag av  Bergholtz klock- 
gjuteri och skänkt av Gesunda kyrkliga arbetskrets.  Den invigdes den  
3 juni 1974.  I klockstapeln  hänger en klocka  med Kristus-monogram ,  
bokstäverna A och D  samt inskrift " JEsus SADE:  FÖLJ  MIG" . Gjuten av  
Bergholtz klackgjuteri och skänkt av  AB Ryssa Elverk 1974.  
Bönhuset  
Bönhuset  (fig.  212-213)  utgörs  av  en  rektangulär  rödfärgad  timmer- 
byggnad  på stensockel, orienterad  i öst-västlig riktning  med ingång  i  
öster.  Det har tegeltäckt sadeltak och tio sexdelade rakslutna fönster ,  
Fig.  212.  Cesunda  bönhus.  plan. 
tre  på  varje  långsida  och  två  på  varje  gavel.  Fönstersnickerierna  är  sk ala l :300.  Uppmiiming av C. Wiren  
gulvitmålade.  Mitt på östgaveln är en brunm ålad brokvist med valmat  1984. 
504  
KYRKOR  OCH  KAP ELL  . . .  
Fig.  213.  Gesunda  bönhus,  exteriör  
från  nordväst.  Foto:  Bengt  Mallsson  
1987. 
tegeltak och  sågtandad taklist samt dubbla trappor.  Här är bönhusets  
enda ingång,  med dubbla spegeldörrar,  målade i ljusgrått och gulvitt.  
Interiören (fig . 214)  har obehandlade stockväggar med synlig mossa  
som fyllning, platt trätak med klotsar under spikhuvudena- detta för  
att  kompensera en eventuell  uttorkning av  träet , eftersom man vid  
bönhusets uppförande använt färskt virke - och golv av  breda plan- 
kor , alltsammans obehandlat.  Fönstersnickerier och dörrfoder är grå- 
målade . I stället för  altare finns  en estrad med enkelt räcke vid västra  
gaveln.  
Byggnadshistoria  
Sollerö  sockens  fäbodar  är  belägna  i  socknens  fastlandsdel ,  och  när  
sockenborna befann sig där sommartid kom de sällan till  kyrkan . När  
den  frikyrkliga  väckelserörelsen under 1800-talets senare del  tog fart i  
socknen  framstod  det  som  ett angeläget behov att tillskapa en guds- 
tjänstlokal  som  församlingsborna  kunde  nå  även  sommartid.  Därför  
uppfördes Gesunda bönhus 1886-1887 på initiativ av  kyrkoherde Lars  
Dalin 191 , under  ledning  av  Bondpers  Per  Persson  i  Utanmyra  med  
hjälp  av  Dunder  Anders  Mattsson  (1826-1903)  i  Utanmyra. 192 Det  
hade ursprungligen spåntak, vilket  1916  täcktes  med tegel.  
Under  1900-talets  början  kom  bönhuset  mer  och  mer  ur  bruk.  
Redan 1918  talades om att använda det för profana ändamål, men vid  
ett opinionsmöte hållet vid  pingsten  samma år  visade  det sig  att de  
fl esta  önskade  att  det  uteslutande  skulle  tas  i  anspråk  för  religiöst  
bruk.  Vid 1930-talets börj an talades det om att bygga om bönhuset till  
bystuga,  men  1935  bildades föreningen Gesunda Kyrkliga Arbetskrets  
för att om  möjligt bibehålla dess religiösa  karaktär i ekumenisk anda.  
År 1937 framlades  ett förslag till  tillbyggnad för skoländamåL Först  
1965  beslöts dock att en restaurering skulle äga rum och att bönhuset  
i lika utsträckning skulle få disponeras av  Sollerö församling, Evange- 
liska  Fosterlandsstiftelsen ,  missionsförsamlingen ,  metodisterna ,  bap- 
tisterna  och  pingstvännerna.  I  praktiken  har  den  ekumeniska  verk- 
samheten  dock  kommit  att  omfatta  alla  kristna  samfund .  Återinvig- 
ningen ägde  rum  pingstafton  1972.  
Inredning och  inventarier  
Fondväggen ovanför estraden pryds av  tre vävda våder i olika färger ,  
den mittersta med  ett påsatt  träkors.  Den vänstra våden  är en kopia  
av en sollerövävnad från  1700-talets slut eller 1800-talets början , nu  i  
Leksands  Hemslöjds  ägo;  den  högra  är  en  fri  variation  av  liknande  
mönster.  Utförda av Lilly Sterner-Jonsson , Bengtsarvet , 1980.  
Enkla öppna och obehandlade bänkar i två  kvarter om sju i varje  
samt två  på södra sidan om estraden . Bänkarna har ursprungligen till- 
hört Mora gamla baptistkapell och tillfördes bönhuset 1901.  Väggfasta  
bänkar runt tre väggar.  
Åttkantig nummertavla med ram av tvärsågade grenskivor.  Utförd  
av  Karl  Danielsson , Gesunda, omkring 1980.  
505  
MORA . 2 
Ljuskrona  av  järnsmide ,  ring  med  sex  pipor  och  hängande  löv ,  i  Fig.  214.  Gesune/a  bönhus.  interiör.  
ringens  mitt  är  en  bedjande  jungfru  i  keramik  placerad .  Utförd  Foto:  Bengt  Maf/Sson  1987.  
omkring  1972  som  en fri  kopia  av  den senmedeltida järnljuskronan  i  
Sollerö  kyrka . Smidet av Tage Larsson och  keramikjungfrun av  Tolla  
Mari-Ann Larsson ,  Häradsarvet.  
Nattvardsuppsättning av grönglaserad och svartbehandlad keramik ,  
bestående  av  kalk ,  paten ,  oblatask  och  vinkanna.  Signerad  Toll a  
1979.  
Predikstolskläde  i  flamskvävnad  med  bokstäverna  IHC ,  ett  kors,  
blommor och stiliserade former i blå, gulgrå och gröna nyanser.  Enligt  
signatur utfört av  Karin Er landsson i Mora  1972.  
Skåp  av  trä ,  profilerad  underliggare ,  kraftigt  profilerat  krön ,  dub- 
beldörrar  med  vardera  två  speglar ,  de  övre  åttkantiga .  Målat  i  ljus- 
brunt , grönt och svart.  Höjd 193  cm,  krönets längd  140 cm , bredd 42  
cm . Troligen samma  skåp som  1782  (räk.) inköptes till  Sollerö kyrkas  
sakristia. 193  
506  
KYRKOR OCH KAPELL . 
Fig.  215.  Gamla kapellp/arsen i Våm- 
hus med minnessten från  /973. Foto:  
Bengt Mattsson  /987.  
VÅMHUSSOCKENSKYRKOR  
Omgivningar  
Våmhus  kyrka och den gamla kapellplatsen strax sydöst därom ligger  
i en sluttning mot öster,  med vidsträckt  utsikt över bygden och  Orsa- 
sjön  i  sydost.  Den  närmaste  omgivningen  utgörs  av  åkrar och  ängar  
samt en skogsdunge  i sydöst.  Ett stycke väster om  kyrkplatsen  ligger  
byn  Limbäck  med  prästgå rd  och skola .  Närmast väster om kyrkogår- 
den  är en  parkeringsplats ,  omgiven  av  björkar.  Rakt väster om  kyr- 
kan  står  här  en  bronsbyst  på  granitsockel,  föreställande  bussbolags- 
direktören och donatorn  Eric Wickman 194 • På sockeln  är en stiliserad  
buss  framställd.  Bysten  är  utförd  1968  av  Arvid  Backlund 195 . Den  
omges  av  en  liten  öppen  plats ,  stenlagd  med  sandstenshällar  och  
avgränsad med en  häck  av  ölandstok.  Norr om  kyrkogårdsmuren går  
vägen från  Limbäck till Björkvassla . I öster går en väg- gamla lands- 
vägen  - mellan  kyrkogården  och  den  gamla  kapellplatsen ,  förbin- 
dande nyssnämnda väg  med Östra Storbyn.  
DET GAMLA KAPELLET  
Våmhus år  1635  uppförda och 1789  rivna träkapelllåg-som tidigare  
sagts  - sydöst  om  den  nuvarande  kyrkan,  på  en  liten  upphöjning  i  
terrängen ,  vilken  numera  till  stora  delar  utplånats  genom  grustäkt.  
Platsen  (fig.  215)  kallas  av  gammalt  Kapellsgrav. 196 En  vall  i  öster  
507  
MORA .  2  
torde dölja rester av kapellets och sakristians östra grund.  Inga arkeo- 
logiska  undersökningar  har  företagits  på  platsen.  En  minnesvård  av  
sandsten upprestes 1973.  Den bär följande inskrift :  " GAMLA/  KAPELL- 
PLATsEN/  1635-1794/  TILL  MINNE  AV/  FÄDERNAS  GÄRNING/  1973".  Stenens  
höjd ca 157 cm.  
Kapelltomten  
Kapelltomten  användes inte som  kyrkogård ,  utan  de  döda  fördes  till  
Mora kyrkogård för att begravas . Tomten omgärdades av en träinhäg- 
nad , vilken synes ha tillkommit vid  1680-talets slut ;  år 1687  (räk.)  
utbetalas  för  "Porten  för  Cappelsbalkarna" .  Enligt  räkenskaperna  
1702-1703 utbetalas för  "Färga t il  balken" .  År 1736 (in v.) sägs bal- 
karna vara "af stockar upbygde,  äro bofällige både til  stolpar och hu- 
fwar" . I 1749 års  inventarium uppges de vara "ny  upbygde med bräd- 
tak , och skola tiäras och rödtergas med första.  Port med tiäradt tak".  
Kyrkhärbre  
I  1661  års  inventarium  omtalas  "En  Stolpe  bodh  medh  öfwer  och  
underbotten  behollen ,  Weghiarne och  stolpar beholdne , Taket  medh  
Näfwer och  Taak-Weedh gammall ,  dör medh 4 jeren ,  Låås,  Nyckel,  
Klincka ,  item  ett  Uhtan  Låås.  Swalan  behöfwer  förbettras.  Lårar  i  
Herberget 2 Låga  nedhan till ,  En ofwan till" .  Ett tillägg till  samma  
inventarium  meddelar följande : "Anno  1668, om  Sommaren  neder- 
togz Stolpeherbergett, Sattes Nya  Stolpar wnder , på  hwilcka och till- 
pyntadess  stareka  Nya  Swyllar  och  taakett  medh  Näffuer  och  taak- 
wedh  Wäll  förwaratt".  År  1770  (vis.prot.)  sägs  härbrets  väggar  och  
knutar  vara  förfallna ,  varför  brädfodring  beslöts.  Härbret  såldes  på  
auktion  1789  (räk.).  Enligt uppgift återanvändes dess  dörr i en lada i  
Kumbelnäs . 197 
Kapellbyggnaden  
Kapellet (fig.  216-217) var timrat och bestod ursprungligen av ett  rek- 
tangulärt ,  ganska kort långhus  med sakristia vid nordfasadens östra  
del.  Det täcktes av  ett högrest sadeltak.  Om vapenhus funnits i söder  
är okänt.  Långhuset var från  början 18  alnar långt och  15  alnar brett,  
men blev omkring 1650 förlängt med 9 alnar mot väster (måtten enligt  
inv.  1661) . I 1736 års inventarium uppges dock totala längden vara 25  
alnar.  De  angivna  måtten  är  av  allt  att  döma  invändiga .  Väggarnas  
höjd var 4 3/ 4  alnar till  takfoten , enligt syneprotokoll av den  15  augusti  
1770.  Ovanpå  västgaveln  uppfördes  ett  litet  klocktorn ,  och  i västga- 
veln upptogs en ny  ingång , framför vilken ett litet vapenhus byggdes.  
Därmed hade kapellet i huvudsak fått den gestalt det behöll fram  till  
rivningen.  
I  1661  års  inventarium  uppges  östgaveln  vara  brädfodrad  och  tjä- 
rad,  medan  övriga  väggar  tycks  ha  haft  timret  bart.  I  ett  tillägg  till  
samma  inventarium  berättas  emellertid  följande:  "Anno  1667  om  
Sommaren  beslogs  Capeliett  medh  stadiga  bräder  rundt  omkringh,  
508  
10~ 
Fig.  216.  Våmhus,  gamla  kapellet.  
Ursprunglig  plan .  Skala  1.·300.  
Rekonstruktion av M.  Bergman och  
G. Wiren  1987.  
KYRKOR  OCH  KAPELL .  
Sydfasad  
c  
c  
Fig.  217.  Våmhus,  gamla  kapellet,  
f asader  och  plan  omkring  J770.  
RekonstrukTion  av  M. Bergman  och  
G.  Wiren  / 987.  
Västfasad  
beströckz medh tiäro [ . .. ]. " Uppgifter om tjärning återkommer ofta  
i  arkivalierna.  Enligt  räkenskaperna  1713-1714  har  man  "Til  Capels  
Bygnad Kiöpt fyra Tolfter Bräder" och tjära , vilket antyder utvändiga  
reparationer.  Ännu  1757  (in v.)  sägs  brädbeklädnaden  vara  i  gott  
skick ,  men  vid  syneförrättningen  1770  uppges  panelen  i  öster  och  
söder ha  "af ålder förfallit" .  
Ingångar  
Kapellet hade bara en  ingång. Ursprungligen var denna troligen  belä- 
gen  på sydfasaden , men  när kapellet förlängdes  mot väster tillkom en  
ny , troligen  raksluten , ingång i västgaveln , varvid den äldre måste ha  
igensatts . I  1661  års inventarium sägs ingången ha "Döör aff trää ,  
Gångh  jeren  Låås  och  Nyckel".  Den  sägs  1770  (inv .)  vara  "någor- 
lunda behållen" .  
Mellan  kyrkorummet  och  sakristian  fanns  en  ingång,  vilken  1661  
(inv .)  hade  dörr  med  lås  och  nyckel.  Den  uppges  vid  syneförrätt- 
ningen  1770 vara gammal , "dock med gångjern , lås och nyckel för- 
509  
MORA 2 
sedd".  Vapenhusets ytterdörr,  även  den  sannolikt  raksluten, saknade  
tydligen lås och sägs  1736 (in v.) vara i dåligt skick .  
Den dörr till  ett härbre  i Kombelnäs som enligt  traditionen  suttit  i  
kapellet har med all  sannolikhet ingenting med detta att göra.  
Fönster  
År 1661  (in v.)  hade kapellet "Fönster Tafflar Trenne med h 3 Fönster,  
Een  medh  twenne.  För alla Taftorne  FönsterLukor" .  Sannolikt  hade  
sydfasaden tre större fönster och östgaveln ett mindre.  sakristian hade  
ett litet fönster,  troligen i norr.  Enligt räkenskaperna 1714-1715 utbe- 
talas  för  gångjärn  till  "fönstret"  och  1716-1717  för  detsamma  samt  
"garentrås  til  Fönster  Luckor".  Nya  fönster  tillkom  även  under åren  
1724-1730.  A v  1736  års  inventarium  framgår  att  kapellet  då  hade ett  
fönster  i  östra  gaveln  ovanför  altaret  ( syneprot.  1770),  fyra  i  söder ,  
två i norr samt tre i västgaveln, av  allt att döma två små på ömse sidor  
om vapenhuset och ett i gaveln  där ovanför.  Alla dessa fönster utom  
västgavelns  hade luckor.  Den 1727 nybyggda sakristian  hade ett föns- 
ter i öster, "med Karm,  jerngalror och  lucka".  I  1770  års  syneproto- 
koll  beskrivs fönstren som "små och oformlige".  
Tornet  
Ovanpå  västgaveln  red  ett  litet  torn .  Möjligen  var  det  från  början  
öppet, eftersom det tidigast (1661)  kallas klockstapel , "spånslagin och  
tiäradh" .  Enligt  räkenskaperna  1702-1703  blev en  "Spira upsat" , och  
1703-1704 utbetalas för "Koppar till  Spirans  Knapp" . 1736 års inven- 
tarium  uppger:  "Klockstapulenes  eller  tornetz  bräd- och  spånslagne  
wäggar äro behålne, men taket fordrar efwen reparation.  Uppå torne- 
taketz Kam b är en spira af trä med flagga  och hane af jernbleck".  Av  
ordalydelsen  kan  man  dra  slutsatsen  att  tornet  haft  sadeltak.  Vidare  
framgår  att  uppgången  till  tornet  var  från  läktaren  och  att  det  hade  
plats för två klockor.  År 1749 (inv.) sägs torntaket vara "nyligen spån- 
slagit och  tiäradt på södra sidan ; men  på  norra sidan  är spån bristfäl- 
lig".  Härav  framgår  torntakets  orientering.  I  1757  års  inventarium  
sägs  att  norra  sidan  är i gott  skick.  År  1762  (räk.)  uppsattes ett  nytt  
kors  av  koppar  på  tornspiran ,  och  målaren  Hållams  Nils  Nilsson  i  
Färnäs fick  betalt för "Knapparnes förgyllande ".  År 1769 (in v.) upp- 
ges  tornet vara  förbättrat  med "nytt  Korss och  flagg  bägge förgylte".  
I  1770  års  syneprotokoll  sägs  väggarna  vara  spånklädda,  tjärade  och  
rödfärgade.  
Vapenhuset  
Vapenhuset vid kapellets västgavel sägs  1661  (in v.) bestå  "aff trenne  
Weggiar"  med  tak  av  bräder,  spånslaget  och  tjärat.  År  1736  (inv .)  
sägs det bestå av  "3"e wäggar häfttade i Capellet"  samt vara bofälligt.  
I  1749  års inventarium sägs  det dock vara  "nyligen  uplagadt,  spånad t  
och tiäradt".  Formuleringarna kan tyda på att det inte var timrat utan  
uppfört av  bräder.  
510  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
sakristian  
sakristian var timrad och sägs 1661  (inv .) ha "brädhtaak och Näfwer",  
ett litet  fönster  samt golv  av  "Tijlster"  (tiljor).  Enligt  räkenskaperna  
1706-1707 utbetalas för  "wäf och witelimning i Sockenstugan".  En ny  
sakristia  uppfördes  1727  (räk.) med Olof Persson (1681-1764)  i Lim- 
bäck som  arbetsledare .  Påföljande  år får  denne  betalt för sakristians  
brädslående.  Hösten 1733  (räk.) murades en källare under sakristian.  
Enligt 1736 års  inventarium var sakristian 7  alnar lång och 6 1/ 2 alnar  
bred - ovisst dock vilken riktning som  menas - och hade "paneltak  
och brädslagne wäggar in  uti" samt golv av "tilster".  Längs tre väggar  
fanns  bänkar , sannolikt väggfasta.  Yttertaket var brädslaget.  Källaren  
var murad av gråsten samt välvd och nåddes genom en lucka i golvet.  
Yttertak  
Kapellets  tre  byggnadsdelar  täcktes  av  sadeltak,  sannolikt  med  hög  
resning.  Långhusets  och  vapenhusets  tak  var  1661  (inv .)  spånslagna  
och sakristians brädtak täckt med näver. På långhustaket fanns "Korss  
och Windskijfwer".  Uppgifter om takreparationer förekommer ofta i  
arkivalierna .  I  1736 års  inventarium sägs att taket behöver repareras,  
rödfärgas och  tjäras . På östra gavelröstet satt "en söndrig windskifwa  
af  trä  med  flagga ".  Takreparationer  omtalas  1736  (räk.)  och  1738  
(inv.).  År 1740 (räk .) har man "Till  Prydnad på Capelitaket låtit giöra  
1 Korss af jern".  Detta fanns  kvar ännu 1846 (inv.).  Vidare utbetalas  
för  spåning  och  tjärning  samt  "Hufwarnes  uppsättande".  I  1769  års  
inventarium  sägs  taket  på  södra sidan  vara i så dåligt  skick  "att  thet  
widare näppeligen  kan förbättras".  
Interiör  
l nteriören täcktes av ett brädvalv , av allt att döma ett tresidigt valv av  
vanlig  1600-talstyp  (se  ovan).  Detta  samt  väggarna  pryddes  av  mål- 
ningar  (se  nedan).  Enligt  räkenskaperna  1706-1707  utbetalas  för  
"målningen  kring Hökoret" .  
Om golvet sägs i 1661  års  inventarium att gången var stenlagd och  
framme  vid  altaret  "Tijlster" .  Möjligen  hade  bänkkvarteren  endast  
stampat  jordgolv.  I  1736  års  inventarium  uppges:  "Golfwet  är  med  
tilster  lagt ,  undantagande gången  i gamla  Capellet , som  är gråsten- 
lagd ,  behållit" . 1749 års  inventarium förtydligar:  " then främsta delen  
af gången ä r golfwet  med gråstens hällar lagd t".  
KAPELLETs BYGGNADSHISTORIA  
Ett timrat kapell uppfördes i  Våmhus 1635  (inv . 1661)  under Petrus  
Jon<e  Helsi ngus ' tid som  kyrkoherde.  Det bestod av ett rektangulärt ,  
ganska  kort och brett långhus samt en liten sakristia i norr, täckta av  
högresta spånklädda sadeltak.  Om vapenhus fanns  i söder är okänt; i  
så fall  var detta av mycket enkelt utförande. Väggarnas timmer torde  
ha  stått  bart.  Hela  kapellet  var sannolikt  rödfärgat  och  tjärat.  lnvän- 
511  
MORA . 2 
digt torde det redan från början ha haft ett tresidigt trävalv.  Det var  
alltså  av  samma  typ  som  de  senmedeltida  kapellen  i  Venjan  och  på  
Sollerön samt flera  andra 1600-talskapell i Dalarna . 198 
Ett par decennier senare förlängdes  kapellet mot väster med halva  
den tidigare längden . Ovanpå  tillbyggnaden  uppfördes ett litet klock- 
torn  med  sadeltak.  Ingången  flyttades  till  västgaveln  och  ett  litet  
vapenhus,  troligen  av  bräder ,  uppfördes  där  framför .  Invändigt  för- 
längdes  valvet  mot  väster.  Denna  ombyggnad  torde  ha  ägt  rum  
omkring 1651 , då en ny klocka inköptes och uppsattes.  
År 1659 dekorerades interiören  med  målningar , lika  dem i Sollerö  
kapell och troligen utförda av  samme mästare . Ytterväggarna kläddes  
med panel 1667.  Något av å ren  1702  eller 1703 uppsattes en spira på  
tornet.  En  ny  större  sakristia  uppfördes  1727  och  en  källare  under  
denna 1733.  Därefter omtalas endast smärre åtgärder.  
Mot  senare  delen  av  1700-talet  blev  kapellet  så  småningom  för  
trångt  för  den  växande  befolkningen;  dessutom  började  underhållet  
bli  eftersatt.  I  1769  års  inventarium  sägs  kapellet  vara  " nog  bofälligt  
och  aldeles för  trångt ,  hwaraf Hafwande Hustrur och  Barn  berättas  
hafwa  stor  olägenhet ,  icke  allenast  wid  inn- och  utgång  utan  ock  
under sielfwa  sittiandet  i deras  Bänkar".  Våmhusborna beslöt därför  
att bygga ett nytt kapell av sten och en ny kyrkplats - den nuvarande  
- utsågs.  Den  15  augusti  1770  hölls  syneförrättning  över det  gamla  
kapellet och den nya kyrkplatsen.  Förutom kapellets dåliga skick och  
otillräckliga storlek påpekades även  att "jordmohnen omkring Capei- 
let bestode af groft grus, hwarest inga grafwar, i fall  Capelis  boern e  
framdeles  erhöllo  wigd  Kyrkogård ,  kunde  giöras,  utan  wid  upgraf- 
ningen genast igenrasade" .  Grunden till  det nya  kapellet lades 1771,  
men det dröjde mer än  tio  år innan  byggnadsarbetena  kom  igång  på  
allvar.  År 1789 tycks emellertid den nuvarande kyrkan ha varit så pass  
färdig  att  den  provisoriskt  kunde  tas  i  bruk ,  eftersom  man  enligt  
räkenskaperna  detta  år sålde  det gamla  kapellet  "med Herbärge och  
Fenster" på  auktion.  Det torde ha rivits omedelbart därefter.  
MÅLNINGAR  
I  1661  års inventarium omtalas att kapellets valv och väggar 1659 för- 
setts med målningar.  Dessa beskrivs på följande sätt : "Måladt , Anno  
1659  medh Christi Acter inde aConceptionis Annunciatione usque ad  
Extremum  Judicium .  Item  Paradisus.  Medh  Dictis  Scriptur<e  öfwer  
och  undher Hwar Taffla,  Prophetia e Testamentum  V etum  under och  
Completiones  Prophetice  e Testamentum  Novum  Öfwer.  Inventione  
A. E. N. M. D ."  Målningarna  framställde  alltså  Kristi  historia  från  
Bebådelsen  till  Yttersta  domen  samt  Paradiset.  Över  och  under  
figurframställningarna fanns förklarande  texter; profetiorna ur Gamla  
testamentet  under  och  profetiornas  uppfyllelse  ur  Nya  testamentet  
över.  Initialerna  i  slutet  torde  utläsas  Andreas  Erici  Nohr-Morceus  
Dominus ,  vilken  alltså  tydligen  uppgjort  bildprogrammet.  Målning- 
512  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
Fig.  218.  Målade bräder från gamla  
kapellets tak , uppsalla 1953-1954som  
innertak i tornets bollenvåning.  Foto:  
SvK 1985.  
arna var uppenbarligen likartade med de obetydligt äldre målningarna  
i  det  gamla  kapellet  på  Sollerön  (se  ovan)  - 1672  års  inventarium  
uppger  också  uttryckligen  att  kapellet  prytts  med  "samma  målning  
som uti Sooleröhns Capell"- och säkerligen utförda av samme måla- 
re . Av denna målningssvit finns sammanlagt ett 60-tal bräder från  val- 
vet  bevarade ,  dock  endast  med  ornamental  dekor.  Denna består  av  
ett  beslagsornamentsartat  ramverk  med  ursprungligen  kvadratiska  
kassetter  och  rundlar,  prydda  med  växtornamen t .  Målningarna  är  
mycket  nötta  och  urblekta;  dekoren  tycks  dock  huvudsakligen  varit  
utförd  i  rött  och  svart.  Ett 40-tal  bräder  uttogs  i  samband  med  den  
nuvarande  kyrkans  restaurering  1953-1954,  konserverades  av  konst- 
nären Gösta Liljeström och monterades som innertak i tornets botten- 
våning (fig. 218) , dock utan krav på korrekt hopsättning. 199  Ett 20-tal  
bemålade  bräder sitter  dock  ännu  kvar  bland  yttertakets  bräder och  
kan studeras från  kyrkvinden .  
INREDNING OCH INVENTARIER  
Altaranordning  
Altaret var 1661  (in v.) av trä.  Det tycks ha varit i bruk fram till kapel- 
lets  rivning.  Som  altarprydnad  tjänstgjorde ett medeltida  helgonskåp  
(se  nedan) , vilket dock togs  ned före  1736 (inv.).  
513 33  
MORA.  2  
År 1671  (räk.) har man låtit göra "2"0  små dörar för Diske wijdh  
Altaret".  I  1136  års  inventarium  sägs  altaret  vara  "bygt  med  disk  i  
kring,  och  2"e  dörar före  med sina  gångjern" .  År 1769  (inv.)  uppges  
"Altare disken" vara "af trängsel merendels sönderbruten".  
I 1661  års inventarium omtalas "ett bordh till Altaret".  
Korskrank  
År  1661  (inv.)  saknades  korskrank .  I  en  senare  tillskrift  till  detta  
inventarium omtalas att koret blivit "medh affstängningh och Skranck  
förbettrat"  under  kyrkoherde  Andreas  Erici  Wallenius' 200 tid ,  alltså  
senast 1663.  Det tycks ha tagits bort före  1736 (in v.) .  
Medeltida  helgonskåp  
År 1661  (in v.)  pryddes altaret av ett förgyllt "beläte" . År 1736 (in v.)  
var  det  nedtaget  från  altaret  och  beskrivs  utförligare :  "Et  beläte  
Johannes döparen stående brede wid  altaret på södra sidan, och dess  
skåprum  på  norra  sidan  wid  fanten".  Vid  biskopsvisitationen  1770  
"Anmärcktes såsom  ett  ålderdoms  minnesmereke  de  begge  dörarna ,  
hwilcka förut  suttat för  Skåpet omkring Johannis bild , hwilcken ännu  
står wid sidan af Altaret, men nu wore uppslagne på Sacristie wäggen  
med  denna  gamla  påskriftt,  och  Swinhufwud  families  wapn  anno  
domini MCDLXXXI dominus Daniele pro tunc curator, hwaraf äfwen  
synes att denna bild med Skåpet blifwit tagen ifrån Moderkyrckan till  
Capelie t".  I ett tillägg på en lös lapp i domkapitlets exemplar av visi- 
tationsprotokollet rättas avskriften:  "Inskription på 2 dörar i Wåmhus  
0 Capeli  är  med  gama!  Munckastyl  så  Ana  Doi  M°CD0 LXX0 I Dno  
Daniele  pro  tunc  Curato.  Men  i  Generals  Visitations  Protocollet  är  
det anfördt M CD LXXXI , som bör rättas. " 20 1 Johannesskåpet tycks ha  
försvunnit i samband med kapellets rivning .  
Predikstol och  timglas  
Predikstolen uppges  1661  (inv.)  vara  "uhtan Himmel ,  medh upgångh  
och  måladh".  Enligt  1736 års inventarium var den  uppsatt  "wid östra  
gafwelen  på  södra  sidan  om  altaret" .  Denna  predikstol ,  genom  en  
målad inskrift daterad till  1658,  är ännu bevarad och beskrivs i sam- 
band med den nuvarande kyrkan . År 1671  (räk.) utbetalas för en dörr  
"för Predike-Stoolen" . Ä ven denna finns  kvar och beskrivs i samband  
med  den  nuvarande  kyrkan.  År  1746  (räk.)  tillkom  "Et litet  pulpet- 
bräde på Predikstohlen".  
År  1661  (inv.)  fanns  på  predikstolen  ett  timglas  med  tre  "rum".  
Enligt  räkenskaperna  inköptes  1682  "ett  timglas  med  2  Rum " .  Ett  
sådant  inköptes  också  enligt  räkenskaperna  1707-1708,  vilket  1736  
(in v.)  sägs  vara  "orichtigt".  I  1749  års  inventarium  omtalas  ett  nytt  
timglas, vilket beskrivs utförligare 1757 (in v.):  "Et timglas på Predike- 
stolen af 4.  rum, förgylt ofwan och under , det öfriga med indrägt Sil-·  
fwer , jemte en försiltrad  skylt  nedanföre, med Herr Bruks Patron de  
Gers namn på, som förärat det til Capeilet 1747".  Vid 1770 års visita- 
514  
KYRKOR OCH KAPELL.  
tion anses att det äldre timglaset bör säljas. Timglaset från  1747 finns  
kvar och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan.  
Bänkinredning  
Kapellet  hade  1661  (in v.)  12  manfolks- och  12  kvinnfolksbänkar  i  
den äldre delen.  I  den västra tillbyggnaden ,  "under Stapulen" , fanns  
sju  manfolksbänkar  samt  plats  för  sju  kvinnfolksbänkar  "men  ähr  
intet  ferdige".  Dessa  fullbordades  dock  under  de  närmaste  åren.  
Vidare  fanns  "Sångestoo l  och  Sähten  2  st.".  I  senare  tillskrifter  till  
samma  inventarium  omtalas  att  man  senast  1663  gjort  en  "Preste- 
Benck"  och  1667  "Några stooJar fram  i  Chorett , Norr om altarett,  
dher uthj  Kiörckie-Werdarna och några flera wäll  wnder gudztiänsten  
stå kunna" .  År 1671  (räk .) utbetalas för  en dörr till  "Song-Stoolen",  
och  enligt  räkenskaperna  1705-1706  har  man  "låtit  giöra  4  Nyia  
Bänkar".  I  1736  års  inventarium  beskrivs  bänkarna:  "i  Choret  på  
södra  sidan  2ne,  En  för  Prester,  de  andra  för  Capelswärden  och  
Klockaren:  På norra sidan 5 st:  för qwinfolk.  I Capeilet äro manfolks  
bänckar 19 st : qwinfolks dito 19 st: " . Denna bänkinredning var sanno- 
likt öppen och av samma typ som den i kapellet på Sollerön (se ovan).  
Läktare  
En  läktare  uppfördes  enligt  räkenskaperna  1728-1729  i  långhusets  
västligaste  del.  Arbetsledare  var  Olof  Persson  i  Limbäck .  Enligt  
räkenskaperna  1730-1731  får  Gyris  Anders  Hansson  (1700-1758)  i  
Kumbelnäs  betalt  för  snickeriarbete  på  den  nya  läktaren .  Den  
beskrivs  1736  (inv .)  som  indelad  i  tre  avdelningar  "för  man- 7  st.  
bänckar, och qwinfolk likaledes ; äger en  behållen trappa" .  
Dopredskap  
I  en  senare  tillskrift  till  1661  års  inventarium  uppges  att  en  "lijten  
Funt"  anskaffats  under  kyrkoherde  Andreas  Erici  Wallenius '  tid,  
alltså senast i början av januari 1663.  Denna funt finns ännu kvar och  
beskrivs i samband med den  nuvarande kyrkan .  
I  1661  års  inventarium  omtalas  ett  "lijtet  Becken  till  Doopet"  av  
mässing.  Detta sägs 1736 (inv .) vara "under tappen i Källaren".  Den  
sägs  1769  (in v.)  vara  "obrukelig"  och  vid  visitationen  1770  anses  att  
det bör säljas .  Enligt  räkenskaperna  1734-1735  inköptes  en  "tenskål  
til  Fon ten" .  Denna bortbyttes jämte mellanskillnad mot  en ny enligt  
räkenskaperna 1775-1776. Denna skål ersattes i sin tur av en ny  1820.  
Nummertavlor  
I  1736  års  inventarium  omtalas  en "swart  tafla,  som  brukas  at med  
Krita  upteckna  Numrorne  uppå " .  År  1779  (räk.)  utbetalas  till  Jonas  
Kindberg i Falun för  "Ziphrornas förbettran de".  
Nattvardskärl  
År 1661  (in v.) ägde kapellet en "Kalck förgylt innan och några render  
uhtan till  medh  handtaget" samt en paten, båda av silver.  På kalken  
515  
MORA.  2  
fanns  Svinhufvudska  vapnet. 202  Av  tennföremål  fanns  "Een  Stoop  
Flaska" och "En Lijten Sochnebodz Kalck".  Vidare fanns en oblatask  
av trä.  År 1684 (räk.) inköptes en glasflaska och enligt räkenskaperna  
1701-1702 ett tennstop, vilket ännu finns  kvar och beskrivs i samband  
med  den  nuvarande  kyrkan.  Vidare  inköptes  enligt  räkenskaperna  
1704-1705 en glasflaska och  "Een Ny Teenflaska et Kanrom" ,  1707- 
1708  "en  liten  Tenflaska"  samt  1734-1735  "En  eke  Kagg  att  hafwa  
Spanskt wijn uti" . I 1736 års inventarium uppges kalken ha "en Engla  
bild förgy!d"  på foten.  stopflaskan sägs vid  samma tillfälle vara "för- 
lorad" . En oblatask av förtent bleck har nu tillkommit.  År 1738 (räk.)  
utbetalas  för  "en  tenskål,  som  af en  gammal flaska  giordtz".  En  ny  
kalk och paten tillkom 1748 (räk.) med användande av den äldre upp- 
sättningen.  Ett nytt  sockenbudstyg av  silver anskaffades  1751  och  en  
vinkanna av silver 1752.  Dessa silverpjäser- med undantag för pate- 
nen, som tillsammans med kalkens cuppa omgjordes år 1800, samt en  
sockenbudsflaska  med  "skruf och  prop",  försvunnen  vid  okänd  tid- 
punkt- är bevarade och beskrivs i samband med den nuvarande kyr- 
kan.  Vid  visitationen  1770  sägs  att  den  gamla  sockenbudskalken  av  
tenn med  "qwarters måttet och qwarters flaskan"  samt asken i vilken  
de förvaras bör säljas.  De torde ha tagits till  den nya dopskålen 1775- 
1776.  
Ljusredskap  
Enligt  räkenskaperna  1701-1702  inköptes  en  ljuskrona  samt  sju  
"Swarf Knappar" och  en "trås".  Denna ljuskrona - sexarmact samt  
av trä och järn - är ännu bevarad och beskrivs i samband med den  
nuvarande kyrkan . Enligt 1716-1717 års räkenskaper inköptes "Tuäne  
Liustackar" , 1725-1726 en tolvarmact mässingsljuskrona från  B jurfors  
bruk,  1726-1727  en  åttaarmad  mässingskrona  samt  1730--1731  en  
"Mässing  Liusarm  med  twänne  pipor" .  Ljuskronorna finns  kvar  och  
beskrivs  i  samband  med  den  nuvarande  kyrkan.  I  1736  års  inventa- 
rium omtalas vidare "En liusstake af malm med messingsplåt mit på" ,  
av  mässing  en  liten  ljusstake  "med  hatt"  och  en  "plåt  med  skaftt"  
samt en "jernliusstaka på altaret med 2"e pipor färgad " . Den sistnämnda  
finns i behåll och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan. I 1749  
års inventarium omtalas två stora tennstakar , inköpta 1748; även dessa  
är bevarade och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan. Övriga  
äldre ljusredskap tycks ha försvunnit  i samband med den nya kyrkans  
byggande;  en  mässingsljusstake  med  "vridet"  skaft  fanns  dock  kvar  
ännu  1919  (snabbinv.)  men  har senare  förkommit.  
Textilier  
I 1661  års inventarium  upptas följande mässkläder: "1.  Messe Haake  
aff  gröönt  Trijp ,203  medh  Kors  på  Ryggen ,  glitterbandh  rundt  om,  
underfoder aff obleekt Läreftt.  Kiöptt Past.  Adolpho . [Siffran 2 över- 
hoppad vid  numreringen.] 3. Messe Särck aff Läreftt , medh rödt trijp  
på armarna och  på  ryggen  nederst.  4.  En gammall  Messehaake ,  och  
516  
KYRKOR OCH KAPELL . . .  
messe Särck.  5.  Brudepäll 2 st.  aff tryckt werckie,  bruunt, Swart och  
goolt, 4 alnar hwarteera ."  Bland altarkläder nämns följande:  " l. För- 
henge  aff  grönt  Rask  rundt  om .  2.  Dook  aff  Läreftt,  item  en  List ,  
item ett Örnegååt aff trijp.  3.  Öfwertecke gammalt aff Läreftt öfwer- 
sydt. 4.  Erm Kläde på Kalcken, medh Swart Silcke i hörnen och rundt  
om  syd t."  Enligt  räkenskaperna  1694-1695  har  man  inköpt  "1 1/ 2 aln  
fint  Carmesin  Kläde  a 11 1/ 2 Dahler  alnen  till  Altar  Kläde"  och  "Till  
dito  5  alnar  earmesen  luxen  Säijen  a 21/ 2 Dahler  alnen" ;  1705-1706  
inköps en ny brudpäll och ett nytt altarkläde.  År 1736 (inv.) sägs den  
äldsta  mässhaken  vara  "utsöndrig ,  hwilken  afskrifwes".  Den  senast  
inköpta  brudpällen  uppges  vara  av  "hwit  och  röd-rosigt  Cattun".  
Vidare omtalas  en "list  med Silckes rosor påsydda" .  År 1751  (räk.)  
inköps en svart mässhake från  Mora kyrka.  Den sägs 1757 (inv.) vara  
av  "Crepon, med hwita kors framman och bak" . Vid visitationen 1770  
anses att de båda äldsta brudpällarna bör säljas . Kläde till en kyrkvak- 
tarrock inköps 1781.  År 1846 (in v.) sägs den svarta mässhaken ha bli- 
vit nyligen  bortskänkt, och 1861  (inv .) nämns inte längre den gröna .  
Brudpällen fanns  kvar ännu 1865  (inv.).  
Kollektredskap  
I  1661  års  inventarium  omtalas  en  "Lijten  Pungh ,  medh  Stångh,  aff  
grönt Trijp" . År 1682 (räk .)  har man inköpt "en Pung i Cappellet" .  
Denna sägs  1736  (inv .) vara av  sammet med "stång och liten Klocka"  
samt söndrig; den äldre  håven  uppges nu vara "aldeles obruklig" . En  
ny  håv inköptes 1752 (räk.). Denna finns kvar och beskrivs i samband  
med  den  nuvarande  kyrkan .  Vid  visitationen  1770  sägs  att  den  ena  
gamla  håven  bör lagas men den andra säljas .  Den resterande gamla  
håven , omtalad som svart , är borta före  1847  (inv.).  
Böcker  
År 1661  (inv .) ägde kapellet följande böcker: "1. Swensk Biblia tryckt  
i  Ubsala  1541 ,  Ett  Spenne  borta ,  gammal  form .  Förärdh  aff  Mohra  
Kyrkia . 2.  Nya  Testamente , tryckt i Stocholm 1621, in  4to.  3.  Hand- 
book ny . 4.  Psalmbook in 8vo tryckt i Stockholm 1638. 5.  Catechismus  
och Synoptis Biblica  D.D.  Laurelij , 1649.  6.  Böneform på Predijke- 
stoolen" .  1541  års  bibel  - Gustav  Vasas  kyrkobibel  - återkom  
senare  till  Mora  kyrka ,  där  den  ännu  finns .  I  övrigt  finns  ett  flertal  
äldre böcker kvar och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan .  
Möbler  
I  1661  års  inventarium  omtalas  "Een  Kijsta  medh  2  rum  Låås  och  
Nyckel" samt "Ett boordh medh 4 Fötter och  l Lååda" . Enligt räken- 
skaperna  1693-1694  har  man  köpt  en  kista  till  kapellet.  I  1736  års  
inventarium  har  dessutom  tillkommit  tre  "Brudstolar"  och  två  små  
pallar.  År 1745  (räk.)  utbetalas till  Gyris  Anders Hansson i Kurnbcl- 
näs  för  ett nytt skåp i sakristian .  Detta finns  i behåll och beskrivs i  
samband med den  nuvarande kyrkan . Två år senare får Gyris Anders  
517  
MORA. 2 
betalt för  att  han  gjort  ytterligare en  "Brudstohl" . I  1757  års inven- 
tarium  uppges  den  ena  kistan  vara  "til  lock  och  lås  af  tjufwar  för- 
derfwad".  "En Ny  Kista till  Penningames förwarande i Capeilet med  
järnbeslag och Lås" inköps 1763  (räk.).  År 1769  (inv .) sägs bordsski- 
van  vara  med  "swart  skin  öfwerdragit".  Åren  1777  och  1778  ( räk .)  
utbetalas  för  två  "Cassa  Kistor"  med  beslag  och  lås.  En  av  dessa  är  
bevarad  och  beskrivs  nedan .  Ett  bord  "af  furu  med  korsade  ben"  
fanns  kvar ännu 1919  (inv.) men har senare förkommit.  
Övriga inventarier  
I  1736 års inventarium omtalas en "Stång, med 2"e jernhänglor" i sak- 
ristian,  "Et skinbolster i Prestestolen" ,  "En förnött biörnhud til  fot- 
kläde  wid  altaret"  samt  en  liten  spegel  och  en  kam .  De  sistnämnda  
sägs  1769  (in v.) vara "förlorade" .  
Klockor  
Enligt 1661 års inventarium fanns vid denna tid:  "1.  Klocka i Stapulen  
l st.  kiöpt och upsatt ,  Anno 1651.  2. På Taaket en Lijten förärdh aff  
Daniel Jaensson Capitein på Soolöen . 3. Een Lijten HandhKiocka att  
ringia  medh  till  Skriftt".  1651  års  klocka  torde  ha  uppsatts  samtidigt  
med  att  kapellet  förlängdes  mot  väster  och  försågs  med  torn.  Den  
blev dockomgjuten redan 1672. En ny storklocka, gjuten i Stockholm  
1735,  uppsattes 1736.  Vid visitationen  1770 sägs,  att "Den lilla  Hand  
Klockan  som  wid  Capeilet  till  ingen  ting  brukas ,  får  bortsäll jas" .  
Övriga klockor beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan .  
DEN NUVARANDEKYRKAN  
Kyrkogård  
Kyrkogården  omges  av  låga  kallmurar  av  i  huvudsak  sandsten ;  den  
nyare delen i  öster är omsorgsfullare lagd .  Fem ingångar finns:  en i  
väster från  1877 (st.prot.), två i öster och två i norr , med putsade och  
vitkalkade  stolpar  av  tegel ,  krönta  av  pyramidformade  svartmålade  
plåthuvar.  stolparna  i  sydöst  är  dock  gulvita  med  kulkrönta  huvar.  
Den  norra  av  östingångarna  upptagen  1972 ,  är  bredare  än  de  övriga  
för  att  möjliggöra  biltransporter.  Ingångarna  har  svartmålade ,  något  
olika  utformade  dubbla  järngrindar.  Kyrkogården  kantas  av  björkar  
- i öster ornäsbjörkar - samt lönnar i väster och rönnar i söder och  
norr,  de  senare  nyplanterade.  Kyrkogårdens  äldre  gräns  mot  öster  
kan  tydligt  skönjas.  Mitt  på  denna  finns  ett  brunnskar,  kantat  med  
runda  röda  stenar;  ett  liknande  brunnskar  finns  också  vid  tornets  
södra sida.  Gången mellan västra ingången och kyrkans västportal är  
belagd  med  sandstensplattor  enligt  kyrkorådsbeslut  1942,  övriga  
gångar är asfalterade . Närmast kyrkan är en grussträng.  
Inga gravar av äldre datum finns kvar.  Ett antal gjutjärnsvårdar och 
vitmålade träkors härrör från  1900-talets början. Bland nyare gravvår- 
dar  märks  strax  nordväst  om  tornet  Anders  Diös'  familjegrav  i  röd  
518  
KYRKOR OCH KAPELL . ..  
Fig.  219.  Våmhus  kyrka,  situations- 
plan ,  skala  1:2000.  Uppmätning  av  
G. Wiren  1984.  
r 
'""'""f 
polerad  granit,  med  porträttreliefer  i  brons  föreställande  Anders  
(1891-1986) och Lisa Diös (1889-1972) ,204  utförda av Arvid Backlund  
1965.  
Kyrkogården  anlades  under  1790-talet  och  tycks  ha  varit  färdig  
1804,  då  Bengt Olof Olsson  får  betalt för  att  han  förestått  arbetena  
vid  den  nya  bogårdsmurens byggande.  År 1809 (räk.) får Ask Hans  
Jonsson (1742-1810) i V.  Storbyn betalt för arbete på nya kyrkogårds- 
grinden.  Kyrkogården  utvidgades  1872  (inv.),  troligen  i söder,  1895- 
1896  (inv.)  i  öster ,  norr  och  väster  samt  1959-1960  mot  öster,  efter  
förslag  av  trädgårdsarkitekt  Rudolf Stintzing,  Korsnäs .  
Bårhus och  bodar  
Ett  bårhus  av  gulvitputsad  lättbetong  med  grå  sockel  ligger  i  kyrko- 
gårdens sydöstra  hörn.  Bårhuset har tegeltäckt sadeltak, brunmålade  
snedpanelade dubbeldörrar av  trä  med jä rnbeslag i norr och tre smala  
rakslutna  dageröppningar  i  öster.  Interiören  är  vitkalkad  med  platt  
trätak.  Uppfört  1964  av  byggmästare  Gunnar  Häll ,  som  också  upp- 
gjort förslaget.  
Ett  äldre  bårhus  av  okänt  utseende  e rsattes  enligt  stämmobeslut  
1893  av  ett nytt efter förslag av byggmästare  Anders Romson . Detta  
fick  i sin  tur vika för det  nuvarande.  
En  bod  för  redskap  m.m .  av  brunlaserat  timmer  med  sadeltak,  
täckt av  rött cementtegel, uppfördes 1967  utanför kyrkogårdens östra  
mur.  Den har brunlaserade snedpanelade dörrar samt blåmålade dörr- 
och  fönstersnickerier.  Om- och  tillbyggd  1987  med  personalrum  och  
verkstadsutrymmen.  
Kyrkobyggnaden  
Våmhus  kyrka  (fig.  220-224)  består  av  ett  i  öster  tresidigt  avslutat  
långhus samt västtorn.  Kyrkan  är huvudsakligen uppförd av sandsten  
samt putsad och vitkalkad med  mörkgrå sockel ; fönster- och dörrom- 
fattningar - utom västportalen - samt tre av tornets ljudgluggar är  
519  
MORA . 2 
/ 01  
/  
o_  
l  
  
' 
l 
i01  
o-~ 
i 
i 
l 
"'" o "'  
något  förkroppade  och  i  likhet  med  smygarna  svagt  rosakalkade.  
Under  sakristian  längst  i  öster  finns  en  källare  - åtminstone  delvis  
ursprungligen vinkällare- inrymmande elektriska anläggningar.  Den  
nås  genom  en  liten  raksluten  och  snedpanelad  gråsvartmålad  dörr  
under östfönstret.  
Ingångar  
Kyrkan har två ingångar , i väster och i söder.  Västportalen (fig.  225)  
- huvudingången - har två stickbågiga sandstensomfattningar. Den  
yttre  är  invändigt  svagt  rosakalkad  och  har  ett  stort  tympanonfält ,  i  
vilket  sitter  en  sandstenssköld  med  sockenvapnet  i  guld.  Portalens  
520  
Fig.  220.  Våmhus  kyrka,  plan  och  
sektioner,  skala  1.·300.  Uppmätning  
av  G. Wiren  1984.  
KYRKOR OCH  KAP ELL  
...  o  tO  
Il 
Sekrion mor väster  Sekrion m or öster  
521  
MORA. 2 
sockel och tröskel är av sandsten; sockeln är ursprunglig och har run- 
dade  hörn.  Västportalen  fick  sitt  nuvarande  utseende  vid  restaure- 
ringen  1953-1954.  
sydportalen mitt på sydfasaden är raksluten med ett fönster ovanför  
och har svagt rosakalkad omfattning. Sockeln, som har rundade hörn ,  
liksom  tröskelstenen,  är  av  sandsten.  Trappsteg  av  tegel.  År  1785  
(räk .)  utbetalas  till  Eric Hansson  i Kallmora i Orsa för  "dörstenar".  
Både väst- och sydportalen har rakslutna svartgrönmålade dubbelpor- 
tar av  snedställda profilerade bräder med ursprungliga järnbeslag och  
lås.  De  västra  portarna  är  invändigt  gråmålade;  på  stocklåset  står  
inskriften  "ppsp/ BONAs/ 18 4/ 5 40" . Innanför  portalerna  finns  vindfång.  
Mellan västra vindfånget och vapenhuset i tornets  bottenvåning samt  
mellan detta och kyrkorummet finns  rakslutna dubbla gråmålade spe- 
geldörrar ,  mot  vapenhuset  med  brunlaserad  hålkälslist ,  mot  kyrko- 
rummet  med  gråbrunmarmorerade  speglar.  De  södra  portarna  är  
invändigt vitmålade; mellan vindfånget och kyrkorummet sitter ett par  
enkelt utformade,  rakslutna  och  vitmålade spegeldörrar,  insatta  1932  
(kr.prot.). Mellan kyrkorummet och sakristian finns på ömse sidor om  
altaret  två  stickbågiga  ingångar  med  svagt  förkroppade  omfattningar  
522  
Fig.  221.  V åm hus kyrka, exteriör från  
sydväst.  Foto:  Bengt Mattsson 1988.  
KYRK O R OCH K APELL ... 
Fig. 222.  Våm hus kyrka, exteriörfrån  
sydöst.  Fo to: SvK 1985.  
och  rakslutn a  vitmålade  spegeldörrar.  D essa  va r  ursprungligen  fö r- 
sedda  med  fönste r ; år  1788  (räk .)  utbetalas för  "2"c  Fönste r å Sacri sti  
dö ra rn a" .  
Fönster  
Kyrka n ha r sammanlagt 16  fönster.  Lå nghuset har i öste r (sakri sti an)  
tre  och på  långsidorna  va rdera fe m . Det södra  mittfönstret är  mindre  
än de  övriga och sitte r  ovanfö r sydporta le n . Detta fö nste r samt mitt- 
fönstre t på  norra sidan togs  upp 1874  (st.prot. ).  Tornet ha r  tre fö ns- 
te r ; i söder , norr samt i väste r ovanfö r västportale n . Fönstre n är stick- 
bågiga  och  ha r  utvändigt  grågrönmålade  karmar  och  ljusgråmålat  
smårutigt  spröjsverk ,  tillkommet  i samband  med  reparatione n  1874- 
1876.  Antikglas. Fönste rsnicke rie rna ä r invändigt gråmålade.  Innan- 
fö nste r  insattes  1929  (kr. p ro t. ).  solbänkarna  ä r  utvändigt  koppar- 
klädda  med  profile rade grågrönmålade  underligga re av  trä; invändigt  
är de  av tegel med  inl agda  ko rs från  restaure ringen  1953-1954.  
Å r  1784  (räk. )  utbe talas till  korpral Jonas  Gucku  (1727- 1788)  i  
Våmhus  fö r  snicke ri arbete  till  de  nya  fönstre n  och  1786  (rä k. )  fö r  
fö nsterkarmar med  " G las bogar".  
523  
M O R A .  2  
Tornet  
D et  krafti ga västto rne t ha r fyra  ljudgluggar - en i va rj e väde rstreck  
- med  kopparklädda  solbänkar  och  träunde rligga re  lika  med  fö ns- 
tren . I söde r , no rr och väste r är ljudgluggarna stickbågiga med svagt fö r- 
kroppade  omfattningar ; den  i öste r  är  mindre ,  raksluten  och  enkl are  
utformad .  Ljudgluggarna  har svartmålade  träluckor.  Torne t täcks av  
en  nedtill  karnissvängd  kopparklädd  huv  med  profile rad  grågrön- 
målad  taklist av trä . Huven var  ursprungligen spånklädd . I öste r finns  
ett  kvadratiskt  kantställt  fö nste r  med  gråmålat  spröjsverk .  Ovanpå  
huven  sitte r  en  åttkantig gulmålad  lante rnin  med  stående pane l och  
vitmålade  kannele rade  kolonne r i hörnen . Lante rninen ä r genombru- 
ten  av  smala  rundbågiga  fö nste r  med  vita  profile rade  omfattninga r  
och kröns av en spetsig spira  med lö kfo rmad ansvällning nederst  och  
kula , kors och  tupp överst.  D en nuva rande  tuppen av koppar till kom  
enligt kyrkorådsbeslut  1921 och restaure rades  1953-1 954 . Lanterninen  
och spiran tillkom vid restaure ringen samma år.  D ess fö regångare var  
mindre  och  hade  kvadratisk  plan  med  avfasade  hö rn , i vilka  satt små  
524  
Fig. 223.  Vårnhus kyrka, exteriör f rån  
nordöst.  Foto:  Bengt Mattsson  1987.  
Fig. 224.  Våmhus kyrka , exteriör f rån  
nordväst.  Foto: S v K / 985.  
KYRKOR OCH KAPELL . 
525  
MORA.  2 
Fig.  225.  Västporw ien  m ed  omfa u- 
ning  f rån  1953-1954.  Foto:  Bengt  
Ma usson  1987.  
fö nste r ,  samt e n låg,  svagt inå tsvängd  huv, sedan  1852 koppartäck t. 
Man  hade  från  börj an  avse tt  att  insta lle ra  e tt  tornur  i  la nte rnine n ,  
me n detta  blev aldrig genomfö rt , målaren  Pe hr H edendahl från  Falun  
får  1792 betalt fö r  "Ziffe rtaflo rna  uti  to rne t" .  Ä ven i samband med  
reparatione n  1874-1875  diskute rades  anskaftandet  av  to rnur ,  dock  
utan resultat.  Bleckslagaren Jo nas  Kinbe rg får 1790  (räk. ) be talt fö r  
"Torn tuppe n" .  
Rummet i torne ts bo tte nvåning används som vape nhus.  D et ha r vit- 
kalkade  väggar och tege lgo lv lagt i fiskbe nsmönste r.  D et platta taket  
består  av  be målade  bräde r  från  det  gaml a  kape lle ts  va lv  (se  ovan).  
Ovanfö r ingången till  kyrko rummet finns må la t på e n  svagt grågrö n  
runde l e tt hjulkors samt därunde r inskrifte n "GÅN IN Il HA s  PO RTAR!  
MED/  TACKSÄGELSE/  Ps .  100:4" .  Vindfå nget  i  väste r  ha r  rödrosamå lat  
brädtak ; i söder  och norr lede r gråmålade  rakslutna spegeldö rra r  till  
ett  WC respektive  en  spiraltrappa  av  jä rn  till  tornets  fö rsta  öve r- 
våning.  
Tornets  första  öve rvåning  är  seda n  1970-tale ts  mitt  inredd  i  två  
rum ,  ett  fö r- och  kapprum  i  öste r  och  ett  rum  fö r  kö re n  i  väste r .  
526  
KYRKOR OCH  KAPELL  . . .  
Fig.  226.  Väggmålningar i sakristian ,  
wförda  av  Gösta  Liljeström  1954. 
Foto:  Sv K 1985. 
Innanför förrummets norra del är en skrubb.  Väggarna är klädda med  
brun  juteväv.  Taket i förrummet  är vitmålat och i körrummet av vit- 
laserade bräder; golven är täckta av röda heltäckande mattor.  I syd- 
västra  hörnet  går  trappan  upp  till  tornets  övre  delar  och  i  sydöstra  
hörnet  mynnar  den  nedifrån  kommande  spiraltrappan.  Båda  dessa  
trapphus  är  inbyggda.  En  dörrförbindelse  finns  även  från  läktaren.  
Tidigare öppnade sig  härifrån  en stor rundbåge mot läktaren.  
I  klockvåningen , tornets tredj e övervåning, finns  klockstolar med  
plats  för  tre  klockor.  H är  finns  talrika  inskurna  inskrifter ,  bl. a.  
"A OIS:  1789"  samt ett flertal från 1790, bl. a.  "GULLO EHS I LIMBEK/  
DEH 11  14 OCTOBER". I tornhuvens nedre del står den gamla lanterninens  
kula ,  kors  och  plåttupp uppställda .  Härifrån  leder en spiraltrappa av  
järn  upp  i  lanterninen.  Flerstädes  i  tornets  träkonstruktioner  finns  
återanvända  stockar  och  plankor  m .m.  som  säkerligen  härstammar  
från  det gamla  kapellet.  
sakristian  
sakristian  (fig.  226)  inryms  i  det  tresidigt  avslutade  partiet  längst  i  
öster.  Den används också som "lillkyrka", med altare i väster och två  
brutna blågråmålade bänkrader i öster.  Väggarna  är vitkalkade och  
golvet  av  fernissade  bräder ; det platta  taket av  vitmålade  bräder har  
hålkälad  taklist  och  i  sydvästra  hörnet  en  målad  stjärna  på  ljusblå  
527  
MO R A .  2  
grund , utfö rd av  Gösta Lilj eström efte r  fö rslag av  professor  Carl  Mil- 
les205.  Östfö nstrets inre smyg ä r  bredare än de övriga, hå lkä lad  och  
gående ned i golvnivå.  I sydvästra och no rdvästra hörnen ä r skrubbar  
med vitmålade rakslutna spegeldörrar.  Innanför den sydvästra skru b- 
ben finns  ett kassaskåp i västmuren , med järnbeslagen raksluten  trä- 
dörr  och  två  lås .  Å r  1804  ( räk .)  utbe ta las  till  brukspatron  Carl  
Å mark206  för  stora  järn plåtar  till  skåpe t.  Dess  nuva rande  placering  
härrör  dock  från  restaureringe n  1953-1954.  I  hörnet  vid  skrubbens  
östra del finns en piscina av sandsten fr ån Älvdalen ,  uppsatt  1969 .  
På  sakristi ans  västvägg  finns  målningar  i  frescoteknik  (fi g.  226).  
Mittpartiet  framställe r  Nedtagandet  från  korset.  Det  fl ankeras  av  
rundlar med motiv:  t. v.  hur Jesus tas till  få nga i G etsemane , omgiven  
av  lärjungarna,  t.h . hur Jesus förbarmar sig  över dem vilkas ande  är  
död. 207  Färger: gula, gröna, orange,  blå, röda och  bruna nyanse r , vitt.  
E nligt signatur utfö rda av  Gös ta  Lilj eström  1954.  
Ytterta k  
Kyrkans ytte rtak  är  brutet  med  en  profilerad  träli st  i bro ttet.  Taket är  
sedan  restaure ringen  1953-1954  kopparklätt ,  tidiga re  va r  de t  spån- 
täckt.  Kantrännor och stuprör utbyttes senast 1983 .  Ta klisten är av  
trä,  profilerad ,  hålkälad  samt gröngråmålad .  
Fig.  227.  Interiör  m ot  öster.  Foto:  
S vK  !985 .  
528  
KYRKOR OCH  KAPELL.  
Fig.  228.  lmeriör  mot  väster.  Foto:  
SvK 1985.  
J .j  
Interiör  
Kyrkorummet (fig.  227-228) täcks av ett något tryckt trätunnvalv med  
målad dekor i form av  moln samt stjärnor vid ljuskronornas fästpunk- 
ter, allt i grå- och gulgröna nyanser.  Taklisten är smal, profilerad och  
målad  i  gulgrått ,  gråblått,  grågrönt  och  rosa.  Målningsdekoren  är  
utförd  1954  av  konstnären  Gustaf Ambe208. Väggarna  är vitkalkade.  
Östgavelns  övre  del  var  ursprungligen  av  reveterat  trä  men  ersattes  
vid  restaureringen 1953-1954 med en murad lättbetongvägg.  
Golvet är i gångarna av tegel, lagt i fiskbensmönster , och  i  bänk- 
kvarte ren  av  bräder , återinlagda vid  restaureringen  1953-1954.  Kor- 
golvet är ett  trappsteg högre ,  med kanten och  partiet närmast altaret  
av sandsten.  Golvet innanför altarskranket är av bräder.  
KYRKANS BYGGNADSHISTORIA  
Efter  1769  års  prostvisitation  beslöt  man  att  det  gamla  träkapellet  
skulle  ersättas  av  en  stenkyrka  och  behovet  härav  underströks  även  
vid biskopsvisitationen 1770.  Den 15  augusti  samma år hölls syn  över  
det gamla kapellet i närvaro av  Elinos Eric Ersson209 från Noret , "som  
både  af  Capelislaget  och  Herr  Probsten  Holmqwist210 , för  skickelig  
Byggmästare godkändes"  (syneprot.).  Efter att ha  konstaterat  kapel- 
529  
MORA. 2 
Fig.  229.  Plan  av  den  under  1770­
talets  bö1jan  lagda  kapellgmnden,  
uppmäu  av  Mathias  Morell  1780. 
(Stockholm.  RA.  Ö/Ä . F //aaa: / 7. )  
lets  otillräckliga  storlek  och  bristfä lliga  skick  övergick  man  till  att  
besiktiga  den tilltänkta  byggnadstomten , "en litet stycke  i  wästsöder  
härifrån  i  Änges  åkren  belägen  torr och  odugelig samt oskift  plats"  
(syneprot.).  D et  nya  stenkapellet skulle  vara 60 alnar långt  med sak- 
risti a  i  öster, "dock de runder  begripen" , 24 a lnar brett och 12 alnar  
högt  samt  med  torn  i  väster.  Sedan  Elinos  Eric  undersökt  platsen ,  
som  var 78 alnar i kvadrat och hade sandig jordmån , intygade  han att  
"den  åstundade  Capelis  bygnaden  kunde  therstädes  med  säkerhet  
updragas". Därefter uppgjorde han ett kostnadsförslag - utom  vad  
kapellaget självt kunde åstadkomma  i fråga om  material och dagsver- 
ken- slutande på 28 440 daler kopparmynt. H an lovade även att sna- 
rast inkomma med ritning.  Summan översteg emellertid vida kapell- 
lagets tillgångar va rför man beslöt ingå till  Kungl.  Maj :t med anhållan  
om kollekt och stambok , antingen  över hela  riket eller också flera  
gånger inom stifte t.  "Och yttrade sig Capelis boerne i öfrigit , a t the til  
sina soknemän hyste  the t  goda förtroende , at  med ett e ller annat  
dagswerke på hwarje hushåll , blifwa hulpne , hwarom dock Moder för- 
samlingens fullmägtige ej  kunde sig nu utlåta"  (syneprot.) .  
Man började emelle rtid att lägga  grunden för de  medel som fanns  
tillgängliga; åren  1771-1773  (räk .)  utbe talas till  Elinos E ric för arbe te  
med kapellet . Sedan avstannade arbetet. Vid visitationen 1777 uppges.  
att grunden lagts 1771, men ritning och handlingar va r ej till finnandes  
utan  troddes vara insända till  domkapitlet.  
År 1780 började det röra på sig igen , då  kapellaget skrev till  Kungl.  
Maj :t och anhöll om att få  uppföra ett nytt kape ll  av sten . I ett under- 
dånigt memorial från Överintendentsämbetet till  Kungl.  Maj:t , date - 
530  
KYRKOR OCH KAPELL .  
Fig. 230. Rilning fil! ny u kapell i V åm­ /'  
hus 1781.  (S10ckho1m.  RA.  Ö1Ä.)  
rat 26/2  1781 , framh ålls  att man vid  de nyuppgjorda ritningarna tving- 
ats frångå den  redan lagda grunden , "emedan Kyrkan  upförd på den- 
samma skulle blifwa  af sådan ansenlig bredd , att en därettter propor- 
tionerad hög och  tung Takresning skulle se oformlig ut , och af wahn- 
liga gråstensmurar icke  kunna bäras", varför grunden måste omläggas  
för  bättre  proportioners  erhållande .211 Den  av  Elinos  Eric  lagda  
grunden (fig.  229) var utformad med ett femsidigt kor likt Mora kyr- 
kas.  Det  nya,  vid  Överintendentsämbetet  - möjligen  av  arkitekten  
Jacob Wulff212  - utarbetade förslaget (fig. 230) utvisar  en betydligt  
smäckrare kyrkobyggnad , tresidigt avslutad i öster.  Av allt  att döma  
ville  man dock inte  riva upp den mödosamt lagda grunden utan nöjde  
sig  med att förändra den östra avslutningen från femkantig till  trekan- 
531  
'MORA.  2  
tig,  och  den  nya  ritningen  följdes  endast i  tillämpliga  delar.  År  1782  
(räk.) får Elinos Eric betalt "för Förslags uppsättande till  nya  Kyrko- 
byggnaden med skjuts fram  och tillbaka" .  
Under hela återstoden av  1780-talet pågick byggnadsverksamheten.  
Den  vid  kyrkbygget  på  Sollerön  verksamme  byggmästaren  Anders  
Segerholm  anlitades  även;  han  får  1783  (räk.)  betalt  för  arbete  och  
resor.  Man inköpte kalk från  Orsa och spik från Woxna bruk. År 1785  
(räk.) inköptes diverse överblivet byggnadsmaterial samt redskap från  
kyrkbygget på Sollerön.  Elinos Eric får 1787 ( räk.) betalt för 90 dags- 
verken och Ask Hans Jonsson i V . Storbyn för snickeriarbeten.  Året  
därpå  utbetalas  till  uppsyningsmannen  och  materialskrivaren  Eric  
Ambrosiusson  (1756-1816)  i Limbäck för  81  dagsverken vid  kyrkbyg- 
get, till Jonas Gucku för snickeriarbeten och till Ask Hans Jonsson för  
smide .  Den ännu ej  färdiga  kyrkan tycks  ha tagits i bruk  1789 , efter- 
som det gamla kapellet försåldes  detta år.  Målaren Larspers  Anders  
Hansson (1761-1808) från  Nusnäs får 1790  betalt för arbete. År 1791  
(räk.) inköps bräder till  kyrktaket samt olja och  färg , och  året därpå  
får Pehr Hedendahl, gesällen Almqvist och  "gåssen"  betalt för  att de  
målat valvet och sakristietaket med vit  oljefärg , och  de är även verk- 
samma  med  måleriarbeten  1793.  Panelning  i  kyrkan  omtalas  1798  
(räk.) . Kyrkan tycks nu ha varit färdigbyggd;  1830 års inventarium  
uppger att kyrkan fullbordats vid  1790-talets början. Någon invigning  
i egentlig mening tycks aldrig ha ägt rum. Enligt nådig tillåtelse, erhål- 
len  redan  1781 ,  skulle  den  få  kallas  Gustav  Adolfs  kyrka  efter kron- 
prinsen - från 1792  konung Gustav IV Adolf- men denna benäm- 
ning synes ha kommit ur bruk redan under 1800-talets förra  hälft.  
Under större delen av 1800-talet tycks inga nämnvärda förändringar  
eller reparationer ha gjorts.  I och  med att Våmhus blev egen försam- 
ling  1868  framstod  det  dock  som  angeläget  att  genomföra  en  större  
reparation .  Denna  ägde  rum  1874-1876  och  innebar  följande .  
Murarna putslagades och kalkades in- och utvändigt.  Taket reparera- 
des  och  tornhuvens  nedre  del  kläddes  med  koppar.  Ett  fönster  togs  
upp  ovanför sydportalen  och  ett  mitt  på  norra  fasaden  varjämte det  
nuvarande spröjsverket tillkom;  tidigare  bör rutorna  ha varit mindre  
och blyinfattade .  Golvet reparerades och en  järnkamin från  Furudals  
bruk insattes i sakristian . Inredningen omändrades delvis samt ommå- 
lades.  Arbetena  leddes  av  Stickopers  Anders  Matsson  ( 1830-1917)  i  
Färnäs.  
År 1905 företogs  smärre reparationer , främst utvändigt.  Mot 1920- 
talets  slut  började  behovet  av  en  värmeanläggning framst å  som  akut  
och en vedeldad sådan installerades efter beslut 1932.  I övrigt vidtogs  
inga förändringar.  
Sommaren  1952  var  den  från  Våmhus  bördige  busskungen '  Eric  
Wickman på besök i  fädernegården  i Limbäck .  En dag satt han och  
såg  ned  mot  kyrkan  med  dess  tämligen  oproportionerliga  tornhuv.  
Han fick  då iden att bekosta en ombyggnad av tornhuven och  kontak- 
tade omgående sin  släkting ,  byggmästaren  Anders Diös.  Denne  tog i  
532  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
Fig. 231.  Interiör mot öster före 1953.  
Foto: ATA , A.  Nilsson.  
sin  tur kontakt med arkitekten Cyrillus Johansson213 ,  som  efter ett  
besök på  platsen  snabbt kunde presentera preliminära skisser.  Efter  
högmässan  den 7  september 1952  informerades församlingen  om pla- 
nerna  och  samma  dag  beslöt  kyrkorådet  att  "med  tveksamhet"  anta  
erbjudandet.  
Det visade sig emellertid att restaureringsbehovet var betydligt stör- 
re , varför  arkitekten Johansson  utarbetade ett fullständigt  förslag  till  
in- och utvändig restaurering av kyrkan . Detta antogs slutligen av kyr- 
korådet den 26  april 1953.  Eric Wickman skulle bidra med 60 000 dol- 
lar och Anders Diös med överskjutande kostnader. Byggnadsarbetena  
påbörjades i augusti  samma år och kyrkan återinvigdes den  31  okto- 
ber 1954.  Eric Wickman , kyrkans störste donator , hade dock avlidit i  
februari  samma år.  
Restaureringsarbetena  blev  omfattande.  Lanterninen  revs  och  en  
ny,  högre och  bredare lanternin ,  krönt av en hög  kopparklädd spira ,  
uppfördes.  Långhustakets  spån  ersattes  med  koppar.  Korgavelns  
överdel  ombyggdes  i  lättbetong .  Kyrkan  putsades  och  kalkades  ut- 
och  invändigt , och trätunnvalvet försågs  med målad  dekor av  konst- 
nären  Gustaf Ambe . Sakristians västvägg  dekorerades av  konstnären  
Gösta Liljeström.  I vapenhusets tak uppsattes  bräder från  det gamla  
533  
MORA. 2 
Fig.  232.  Ritning  till  altaruppsars  av  .r 
'' 	 Gustaf  U/rik  Boman  1803.  (Srock- 
holm.  RA.  Ö/Ä.) 
l--~1~.. --·T  
l' l 
] J il~---- .  
RIKSARJ<IVET 
, .. · 
. '.: ·~ 
kapellets valv.  Nytt golv av tegel inlades i kor,  gångar och vapenhus;  
i  koret  med  inslag  av  sandsten.  Västportalen  försågs  med  sandstens- 
omfattning.  Ny  el- och  värmeanläggning  installerades.  Läktare  och  
bänkinredning ombyggdes och inredningen ommålades varjämte äldre  
inredningsföremål konserverades.  
En utvändig restaurering ägde rum  1983 efter förslag av  konstnären  
Arvid  Mårten,  varvid  exteriören  putslagades  och  omkalkades  och  
taket reparerades. Entreprenör var firma  Våmhus Mur- och Plattsätt- 
ning.  
INREDNING OCH INVENTARIER  
Altaranordning  
Högaltare av  trä med spegelförsedda sidor, konvex framsida och kon- 
kava  kortsidor ,  profilerade  lister  upptill  och  nedtill ,  kontursågade  
534  
KYRKOR OCH  KAPELL ...  
Fig.  233. Ä ldre kors till altaruppsat- 
sen,  troligen  tillverkat  1810.  Foto:  
Bengt Mausson  1987.  
ben.  Grönmarmorerat  i  två  nyanser;  gråmålad  skiva  med  profilerad  
kant.  Spår av blå övermålning.  Höjd 103 cm, längd 257 cm, bredd 93  
cm .  1790-talet.  Högaltaret  är  placerat  ett  trappsteg  högre  än  korets  
golvnivå.  
Altaruppsats av grågrönmarmorerat och förgyllt  trä (fig. 227 , 232),  
bestående av fyra  kannelerade , parvis ställda pilastrar med profilerade  
kapitäl och baser, stående på en slät sockel.  Denna vilar på ett murat ,  
putsat och  grönfärgat  podium.  Mittfältet  mellan  pilastrarna är mörk- 
grönmålat och sidofälten målade i samma ton som pilastrarna.  I mitt- 
fältet  står  ett  ljusbrunmålat  kors  med  hängande  vit  mantel,  törne- 
krona  och  en  rest  stege  vid  sidan ,  stående  på  en  mörkbrun  sockel.  
Pilastrarna  uppbär  ett  entablement  med  snidade  rosor  på  frisen  och  
profilerad  kornisch  med glest tandsnitt.  Där ovanpå vilar ett skulpte- 
rat  krön  i något  ljusare grönmarmorering  med  inslag  av  gulgrått och  
guld ,  med  upptill  rundat mittparti med Jahve-namnet i omstrålad tri- 
angel  ovanpå  en  räfflad  sköld.  Mittpartiet  kröns  av  tre  urnor  samt  
ytterligare  en  helt  förgylld  omstrålad  triangel  med  Jahve-namnet  i  
svart.  Sidostycken  med  akantusornament  och  svängda  profilerade  
överliggare med stående äggstavslist.  Utförd 1807 av  Ask Hans Jons- 
son  i  Västra  Storbyn214  efter  slutgiltiga  ritningar  av  Gustaf  Ulrik  
Boman215 ,  fastställda  1806;  konceptritningarna  är  från  1803.  Målad  
1810 av Johan P.  Rydquise16 (räk .) .  Krönet är utfört av bildhuggaren  
Hans  Petter  Damström217  i  Aspeboda  1876  efter  förslag  av  Björk  
Anders Jonsson,  reviderat vid Överintendentsämbetet av Oskar Erik- 
son218.  Samma år  målades  hela  altaruppsatsen i "perlfärg".  Korset är  
utfört av Anders Kans (1897-1968) , Bonäs , 1954.  
Äldre  kors till  altaruppsatsen  (fig.  233)  av förgyllt  trä,  med profile- 
rade  kanter,  vilande  på  en  nederst  profilerad  gråmarmorerad sockel  
med inskrift i guld:  "oET/ är/ FULLKOMNADT" .  Bakom korsmitten är en  
grönmarmorerad rundel.  Höjd ca 387 cm . Till  korset hör också två  
förgyllda  änglahuvuden samt strålar.  Troligen  utfört 1810, omförgyllt  
och  målat  1876.  Änglahuvudena  är  utförda  av  Ask  Jon  Hansson  
(1777-1848)  i V. Storbyn  1810. I tornets andra övervåning.  
Altarskrank av  trä ,  halvrunt  med  två  ingångar ,  sidorna täckta  av  
ljust grågrön och stänkmålad masonit med mörkare profilerade kanter  
upptill och nedtill ; mörkt grågrönmarmorerad sockel.  Innanför maso- 
niten  är  skranket  genombrutet,  med  svarvade  profilerade  baluster- 
dockor , målade i vitt och guld . Knäfall och överliggare är klädda med  
naturfärgat  linne.  Höjd  84  cm ,  knäfallshöjd  34  cm.  Utfört  av  Håll  
Anders Ersson (1844-1931) i Vidbäcken efter förslag av Björk Anders  
Jonsson  1876.  
Altarbord i sakristian av  ljusbrunlaserat trä , på framsidan  tre rund- 
bågsfält  med  kraftiga anfanger och bokstäverna I H S i gråsvart ; altar- 
skiva med terrakottafärgad kant.  Höjd 98 cm, längd 158 cm , bredd 54  
cm.  Tillverkat 1954.  
A ltarskrank av  trä i sakristi an , tresidigt , gulbeigemålat med tre grå- 
målade  speglar ,  den  mittersta  med  Kristus-monogram  i  mörkgrått.  
535  
MORA . 2 
Fig.  234.  Ritning  till  predikstol  av  
Gustaf  U/rik  Boman  /806.  (Stock- 
holm .  RA.  Ö/Ä.) 
RIKSARKIVET 
' ,,: - l 
~ ·.. 
_l  
Terrakottafärgad sockel, knäfall  och överliggare är klädda med natur- 
färgat linne.  Höjd 63 cm , knäfa llshöjd 16 cm . Tillverkat 1954 .  
Två knäfallspallar av trä med gråmålade ben , olika rundade , klädda  
med grått linne.  Höjd 30 cm , längd 83 cm , bredd 19 cm.  Inköpta 1891  
(räk.) .  
Knäfallspall av  gröngråmålat  trä , benens framsida  konture rade.  På  
undersidan  bomärken samt årtalet  1954.  Höjd 21 cm , längd 52 cm ,  
bredd 18  cm.  
E n pall till  altaret inköptes 1859 (räk .).  
536  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
Fig.  235. Predikstol, utfö rd av Kräng  
Lars Ersson 1806 . Foto: Bengt Maus- 
son  1987. 
Predikstolar  
Predikstol  av  grönmålat  och  förgyllt  trä  (fig .  234-235) ,  uppsatt  på  
norra väggen  mellan  de båda östligaste  fönstren .  Korgen  är tresidig;  
framsidan  är konvex och  har på mitten ett omstrålat  Guds allseende  
öga , målat  i vitt , grått , svart och gröna nyanser samt flankerat av  två  
snidade  och  förgyllda  växtornament .  Västra  kortsidan  pryds  av  ett  
skulpterat och förgyllt solhjul inom kvadratisk profilerad ram.  Profile- 
rad  överliggare  med  förgylld  äggstavslist  nedtill.  Bokbräda uppburen  
av förgylld  konsol.  Underliggaren är profilerad och har upptill en för- 
gylld list  med snidade  bladsnibbar och på  mitten en förgylld löpande  
hund-list.  Svagt  trattformig underdel ,  nedtill  avslutad  med en profile- 
rad och  kannelerad , delvis förgylld  knopp.  
Predikstolens trappa är utvändigt  ljust grönmarmorerad med profi- 
le rade öve r- och underliggare.  Rombformat spegelfält med skulpterad  
537  
MORA.  2  
Fig.  236.  Predikstol från  det gamla  
kapellet med målning från 1658.  Foto:  
Bengt Mausson  1987.  
och förgy lld  stående äggstav  på grön  botten.  Korgen och  trappan är  
invändigt gråmålade .  
Ljudtaket  har  konvex  framsida  och  profilerad  kant ,  nedtill  med  
bård  av  målade växtornament.  Det är svagt välvt och kröns av ett för- 
gyllt  kors  och  två  bevingade  änglahuvuden ,  likaså  förgyllda.  Inuti  
taket  är  målade  stiliserade  moln.  En  förgylld  duva  hänger  i  taket.  
Väggen  är  klädd  med grönmålade bräder med Jahve-namnet  målat  i  
svart på vit  botten , omgivet av svarta  strålar.  Predikstolen  är utförd  
av  Krång Lars Ersson i Bodarna på Sollerön (se ovan) 1806 efter slut- 
giltiga  ritningar av  Gustaf U l rik  Boman 1806.219  Duvan är utförd av  
Ask Jon Hansson i Västra Storbyn 1810 (räk.); samma år (räk.) måla- 
des  predikstolen av Johan P .  Rydquist .  Den ommålades med "perl- 
färg"  och  ornament  1876  men  konserverades  1954  av  bildhuggaren  
Hans Georg Faulmuller220 .  
Predikstolen  från  det  gamla  kapellet  (fig.  236)  är  sedan  1954  upp- 
ställd på golvet i sakristian.  Korgen  har fyra sidor, var och en med två  
spegelfält;  de övre är rundbågiga  med  kraftiga anfanger och plattsku- 
ren  dekor  av  beslagsornament  och  flätade  band  på  över- och  sido- 
styckena , de nedre är rektangulära med plattskuren bård av  halvcirk- 
lar och blommor på sido- och nederstyckena. I  de övre spegelfälten  
538  
Fig.  237.  Dörr  ri /1 gamla prediksrols- 
rrappan,  nu p lacerad som dö rr under  
södra läkrarrrappan.  Fora: Sv K 1985.  
Fig. 238.  Timglas, skänkr 1747.  Fo ra:  
Bengr Mamson  1987.  
KYRK O R  OC H K APELL .  
samt mellan  dem finns rester  av  målad växtdekor i svart och vitt , i två  
av de  nedre åte rfinns inskrifte rna  " I H s: " samt "ANNO/  1658". Inskrift i  
svart  på  korgens  övre  de l:  "Matthe i:  Kommer  T il  migh  i  alle  som  
arbeten  och Ä ren betungadhe  Och iagh wil  wedherquekia  idher och i  
skolen  finna  roo  til  idhra  siälar" .  Mitt  på  korgen  finns  fö lj ande  
inskrift :  "Salighe  ähro/ T he  som  Höra/ G udz ordh  Och gärna  tädh :",  
också  i  svart.  Profil erad  överliggare  med  äggstavslist  och  tandsnitt ;  
profi lerad bokbräda.  Underligga ren är  också  profilerad och har tand- 
sni ttslist överst.  Av trappräcket är baksidan bevarad . D en  är dekore- 
rad  med  ett  målat  rombfä lt  med  växt- och  linj edekor  samt  ram  av  
beslagsornament.  Färger: grågrönt , ljusblått , be ige , svart , vit t,  röda  
nyanser.  Korgens höjd ca 127 cm .  
Även  dörren till  predikstolstrappan ä r bevarad och sitter sedan 1954  
som  dörr  under södra läktartrappan  (fig.  237) . D en  är uppbyggd som  
prediksto lsko rgens  sidor  med  två  spegelfä lt  med  profilerat  ramverk ,  
det  övre  rundbågigt med  profile rade anfa nger.  Färger:  gulgrått , grå- 
brunt , gråblå stänkmålning, bl å lasyr.  Höjd 157 cm , bredd 58 cm .  
Predikstolen , som  kan va ra  något decennium äld re än bemålningen,  
är tydligtvis  utfö rd  av  samme  okände mästare  som  gjort prediksto len  
och övrig fast  inredning i Sollerö gamla kapell  (se ovan) , bänkinred- 
ning  och  den  mindre  prediksto len  i  Mora  kyrka  1638-1639  samt pre- 
dikstolen i  Skattungbyns kape ll.  Den ko nserverades av  Hans  Georg  
Faulmiiller 1954.  
Timglas  
T imglase t  (fig.  238) ha r  brunm ålad trähållare fö r  fy ra glas , samman- 
hållen av svarvade  pinnar.  Stativet är av trä och upptill  utformat som  
en  tresidig  obeli sk ,  grönmålad  med  fö rgyllda  kante r ,  på  brunmålad  
och  fö rgylld  fo t  med  rocaille r  och  två  volutfo rmade  föt te r  samt  en  
bakre fo t , ej  avsedd att synas.  H åll arens höjd 20 cm , längd 27 cm , sta- 
tivets höjd 63  cm . Skänkt 1747 och överfört från  det gamla  kape llet.  
Bänkinredning  
Bänkinredningen ä r sluten  och består av  två  kvarte r om  16 bänkar i  
varje  samt korbänkar  i norr och söde r , den  norra  med smalare spegel- 
fä lt . D en  ha r grågrönmarmore rade  dörrar , gavlar  och skärmar med  
blågrönmarmore rade  speglar ,  överligga re  och  socke l.  Speglarna  har  
grågul t  listve rk . Invändigt ä r bänka rna  målade mattrosa.  H öjd 88 cm,  
sitthöjd 47  cm ,  korbänkarnas  höjd  103  cm, sitthöjd 47 cm . T idigare  
de lades  bänkkvartere n av en  mittgång och  utmed  långväggarna  fa nns  
ytterliga re smala bänk kvarte r.  D essa saknade till största de len dörrar .  
E nligt  räkenskape rn a  1793-1794  utbetalas fö r arbete  på de  nya  bän- 
karn a ,  1810 få r  Ask Jon  H ansson  i V .  Storbyn  betalt  fö r arbete  med  
bänkdörrar och  1813  betalas Stickope rs  Eric Matsson (1771- 1827) i  
Färn äs , Mora, fö r bänkarn as  "öfwe rstrykning" . När Arosenius beskri- 
ver kyrkan 1866 var de  fl esta bänkarn a ännu omålade. 221  I samband  
med reparationen  1874-1876 ombyggdes bänkarn a  "enligt frä mre bän- 
539  
MORA. 2 
karna  på  Karlsidan"  (st.prot.)  - antagligen  saknade  ett  stort  antal  
bänkar dörrar , vilka nu tillverkades - samt ommålades i " lätt , vacker  
ekfärg"  (st.prot.).  Bänkinredningen  fick  sitt  nuvarande  utseende  
1954.  År 1983 avlägsnades de båda västligaste bänkraderna.  
Läktare  
Läktare  i väster (fig.  228) ;  barriären är på  mitten  konkav  och  prydd  
med korgflätor på brun botten med en förgylld  lyra mitt på.  Sidopar- 
tierna har vardera sex  speglar;  de är grågrönmarmorerade med grå- 
ockra  listverk  och  grågrönt  ramverk.  Grågrönmarmorerad överligga- 
re , grågrön och mörkt ockra underliggare .  Läktaren är på undersidan  
gråmålad och uppbärs av fyra svarvade, grågrönmarmorerade och för- 
gyllda kolonner. Två trappor - i sydväst och nordväst - leder upp  
till  läktaren.  Under trapporna finns skrubbar ; den södra har som dörr  
den gamla predikstolstrappans dörr (se  ovan)  medan den norras dörr  
är en kopia av denna.  År 1796 (räk.) utbetalas för arbete på  den nya  
läktaren. Ask Jon Hansson får 1813  (räk .) betalt för läktarstolpar och  
Stickopers Eric Matsson för  "Lectarens öfwerstrykning" . Vid  repara- 
tionen  1874-1876  tillkom  nya  läktartrappar  i  vapenhuset  och  läktar- 
barriären målades i "perlfärg"  med förgyllning . Läktaren ombyggdes  
1954, varvid det nuvarande mittpartiet med korgflätningen- socknens  
gamla  hantverk  - och  trapporna  tillkom  efter  förslag  av  Cyrillus  
Johansson.  
Orgel  
Orgelfasaden (fig.  228)  är raksluten och  har ett högre mittparti med  
en stjärna överst.  Flyglarna är något indragna och har pipor av kop- 
par.  Orgeln är målad i blågrå, rosa och grå  nyanser.  Orgeln är byggd  
av  firma  Olof  Hammarberg,  Göteborg ,  och  färdigställdes  1973. 222  
Fasaden är ritad av  arkitekt J.  Seldenthuis ,  Alkmaar, Holland , och  
målad  av  konservator  Evald  Håkansson,  Sollerön.  
Fram  till  1954  hade  kyrkan  endast  ett  enklare  orgelharmonium.  
Detta  år  inköptes  en  piporgel  från  Genarps  församling  i  Skåne .  
Orgeln var tillverkad  av  A .  Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1938 och  
saknade fasad. 223 Stämmor från denna ingår i den nuvarande orgeln .  
En kororgel  med orgelhus av  omålat trä inköptes fr ån  Grönlunds  
orgelbyggeri,  Gammelstad ,  1967.  Den  är  placerad  vid  korets  södra  
sida .  
Dopredskap  
Dopfunt  av  trä  (fig.  239)  med  mångkantig  trattformad  fot ,  vulst  på  
skaftet  och  nästan  oval  cuppa ,  rödbrunfärgad  och  stänkmålad  som  
porfyrimitation.  Funten står på en kvadratisk skråkantad sockel , till- 
kommen 1954.  Höjd utan sockel 87 cm , cuppans diameter ca 32 cm.  
Anskaffad  omkring  1662  och  överförd  från  det  gamla  kapellet.  
Ommålad  av  Johan  P.  Rydquist  1810  (räk.).  Konserverad  av  Gustaf  
Ambe  1954.  
540  
Fig. 239.  Dopfum av  trä, anskaffa d  
omkring  1662 och  m ålad i pOlfyrimi- 
tation  av Johan  Peter Rydquist  /8 /0 .  
Foto:  Bengt MaHsson  1987.  
KYRKOR  OCH  KAPELL ...  
Fig. 240.  Dopskål av tenn , tillverkad  
av Johan  Eric Gerelis änka i Västerås  
1820.  Foto: Bengt Mattsson  1988.  
Fig. 241.  Dopfat  av silver,  utfört  av  
Å ke  Myrsmeden  i  Stockho/m  / 954.  
Foto:  Bengt Mattsson  1987.  
Dopskål av tenn (fig.  240), kallskålstyp; två svängda handtag, avslu- 
tade  med  knopp  och  knottriga  på  insidan .  Profilerad  brädd  och  fot.  
Höjd  10  cm ,  diameter upptill  19,8 cm,  nedtill  14 cm.  Enligt stämplar  
tillverkad  av  Johan  Eric  Gerells224  änka  i  Västerås  1820.  
Dopfat  av  silver  (fig .  241),  bred  brädd  med  inskrift :  " LÅTEN.  BAR- 
NEN .  KOMMA .  TILL.  MIG". Tolvpassformig skål med en duva i bottnen.  
Diameter  35,2  cm.  Enligt  stämplar  tillverkat  av  Åke  Myrsmeden  
Stockholm  1954.  Enligt  inskrift  skänkt  av  fru  Lisa  Diös  1954.  
Nummertavlor  
Två  nummertavlor  av  grågrönmarmorerat  och  förgyllt  trä ,  ovala,  
svängbara.  Förgyllda  profilerade  ramar ,  krönta  av  en  krona,  flanke- 
rad  av  två  yxor ,  grågrönmarmorerat  understycke  på  förgylld  tulpan- 
formad  hållare .  Mörkt grågrönmarmorerad botten. Nummertavlorna  
är  placerade  på  fyrsidiga  och  uppåt  avsmalnande,  kannelerade  och  
grågrönmarmorerade  ståndare  i  korbänkarnas  hörn.  Tavlornas  höjd  
128 cm , bredd 66 cm.  Mässingssiffror.  Den ena nummertavlan anskaf- 
fades  1831  (räk.) , den  andra sägs 1861  (inv.) vara ny.  
Oval  nummertavla  med  gulmålad  profilerad  ram ,  svart  botten .  
Höjd 85 cm, bredd 66 cm.  1800-talets mitt. I hembygdsgården.  
Rektangulär nummertavla  med  profilerad gulbrunmålad ram , svart  
botten.  Höjd 57 cm, längd 47 cm.  Sägs 1887 (inv.) ha tillkommit efter  
1879.  
En  liknande  med  omålad  ram.  Höjd  56  cm ,  längd  46  cm.  1880- 
talet?  
Nattvardskärl  
Kalk  av  delvis  förgyllt  silver  (fig.  242) , sexpassformad  profilerad  fot ,  
godronnerad  nod  med gördel  och  graverade växtornament , odekore- 
rad cuppa.  Inskrift på cuppan:  "Wåmhus Kyrka" ;  under foten : "46  
Lod" . Cuppans inre , brädd, skaft och nod samt fotens  nederdel är för- 
gyllda.  Höjd 25 ,6 cm , cuppans diameter 13 ,4 cm , fotens  14 cm.  Enligt  
stämplar tillverkad  av  Gustaf Biörn  i Falun  1747.  Inköpt  1748  (räk .)  
541  
MORA.  2 
Fig. 242.  Kalk och paren av delvis för- 
gyll r silver,  urförda av Gusraf Biörn i  
Falun 1747 och Erich  Albrechr  Körs- 
ner i Falun  1800.  Fora:  Bengr Maus- 
son  1987.  
Fig . 243.  Obl(l{ask  m· delvis färgyl/r  
silver.  urfö rd av Carl  Fredrik  Kind- 
berg i Falun 1826. Fora:  Bengr Mam- 
son  1987.  
542  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
Fig. 244.  Vinkanna av tenn , utförd av  
Mårten  Kasper  Rokus  i  Stockholm  
1701.  Foto:  Bengt Mausson  1987.  
Fig. 245.  Vinkanna av delvis förgyllt  
silver, utfö rd av Gustaf Biörn  i Falun  
och inköpt 1752.  Foto: Bengt Maus- 
son  1987.  
Fig.  246. Vinkanna av tenn , utförd av  
Carl  Peter  Eckerström  i  Västerås  
1845. Foto:  Bengt Mausson 1987.  
till  det  gamla  kapellet.  Cuppan  är  enligt  stämplar omgjord  av  Erich  
Albrecht Körsner i Falun år 1800.  
Paten av silver med förgylld  ovansida (fig . 242), odekorerad. Under  
brättet inskrift:  "Wåmhus Kyrka", under bottnen: " 14  Lod" .  Diame- 
ter  17 ,3  cm.  Enl igt  stämplar  tillverkad  av  Erich  Albrecht  Körsner  i  
Falun år  1800.  
Oblatask  av  delvis  förgyllt  silver  (fig.  243),  oval  och  bukig  samt  
vilande på fyra  ciselerade lejonfötter.  Välvt profilerat lock ,  krönt av  
lamm  med  korsfana  och  med  cicelerad  växtornamentsbård  runt  kan- 
ten.  Korsfanan  samt  lockets  insida  är  förgyllda.  Inskrift  på  locket:  
"Wåmhus Kyrka" ; under bottnen: "32  Lod" . Höjd med fana 13 ,5 cm ,  
längd 13 ,2 cm, bredd 10 cm.  Enligt stämplar tillverkad av Carl Fredrik  
Kindberg225  i Falun 1826.  
Vinkannor:- l , Av tenn (fig . 244) , cylindrisk, uppåt avsmalnande ,  
profilerad  sockel ,  snås.  Svängt  handtag ,  nästan  platt , svagt  profilerat  
lock,  profilerat  tumgrepp.  Höjd  27  cm ,  diameter  nedtill  12,5  cm.  
Enligt  stämplar  ti~lverkad av  Mårten  Kasper  Rokus226  i  Stockholm  
1701.-2, Av delvis förgyllt silver (fig . 245) , päronformad, profilerad  
fot ,  svängt  handtag  med  snibbartade  utbuktningar;  snås.  Profilerat  
lock med knopp , broskformat tumgrepp . Kannan är förgylld invändigt  
samt  på  fotens  nederdel ,  handtaget ,  lockets  lister  samt  knopp  och  
tumgrepp.  Inskrift  på  buken:  "Wåmhus  Kyrka",  under  foten:  
"94 1/ 2 lod:  A\? 1752" .  Höjd 32 cm , fotens  diameter 14,5 cm. Enligt  
stämplar tillverkad av  Gustaf Biörn i Falun , inköpt 1752 (inv.).  Över- 
förd från  det gamla kapellet. - 3,  Av tenn (fig. 246) ,  päronformad  
med  en  profilerad  gördel  på  buken ,  profilerad  fot,  svängt  handtag,  
nedtill avs lutat  med en sköld ; snås.  Profilerat  lock, krönt av ett lig- 
gande lamm , vars korsfana gått förlorad ; tumgrepp i form av en profi- 
lerad  knopp.  Inskrift  på  buken:  "Våmhus  Kyrka".  Höjd  33 ,5  cm ,  
543  
M O R A. 2 
Fig.  247.  Sockenbudstyg av delvis fö r- 
gyllt silver,  wf örr  av  Gustaf  Biörn  i 
Falun  och  inköpt 175 1.  Foto:  Bengt  
Mausson  1987.  
fotens  diamete r  13,5  cm .  E nligt  stämpla r  tillve rkad  av  Carl  Pete r  
Eckerström227 i Väste rås  1845.  
Sockenbudstyg  av delvis fö rgyllt silve r  (fi g. 247) , bestående  av  kalk ,  
paten  och oblatask . Kalken  har sexpassformad  profile rad fo t  och  nod  
med  raka me llanstycken samt odekore rad cuppa . Kalken är fö rgylld  
invändigt ,  på  brädden ,  noden  och  mellanstyckena  samt fo tens nedre  
de l.  Inskri ft på cuppan: "W åmhus Kyrka". Höjd 15 cm , cuppans dia- 
meter 7 ,5 cm , fo tens  10,5 cm.  Patenen  har fö rgylld  ovansida och  är  
fö r  övrigt  odekore rad .  Inskrift  under  brädden:  "W åm hus  Kyrka".  
Diamete r 9 ,8 cm . Oblatasken är cylindrisk och  har platt lock  med  pro- 
filerad  och  förgylld  kant .  Invändig  fö rgyllning.  Inskri ft  på  locke t :  
"Wåmhus Kyrka" . På  undersidan e tt svisse le rat S.  H öjd 2,1 cm , d ia- 
mete r  3,5 cm .  Kalken  och  patene n  är enligt  stämplar  utfö rda  av  G us- 
taf Biörn  i Falun;  oblatasken  saknar stämplar  men  to rde  ha  samma  
upphovsman.  Inköpt 1751  (inv. ) samt överfö rt från det gamla  kapel- 
let.  Ursprungligen fanns också en vinfl aska , men denn a ha r försv unnit  
vid okänd tidpunkt efte r  1769 (in v.).  Svarvat läderklätt trä fodral.  
Kommunionssked  med  tillhörande fa t av silver (fig.  248) , ovalt pe r- 
fo re rat skedblad , platt skaft , avs lutat med  ett  kors.  Runt , odekore rat  
fa t.  Skedens längd  15 ,3 cm , fatets di amete r 5,7 cm . E nligt stämpl ar  
544  
Fig.  248.  Kommunionssked  med fa r  
av  silver,  ti llverkade  av  Nordisk  Sil- 
verkonst  A B  i Helsingborg  1966  och  
skänkta  1974.  Foto:  Bengt  Mausson  
1987.  
Fig. 249.  Brudkrona av fö rgyllt silver,  
wförd  av  Guldsmedsa ktiebolaget,  
Stockh olm , 1945.  Foto: Bengt Malls- 
son  1987.  
Fig.  250.  Brudkrona  av  hårarbete,  
wfö rd och skänkt av A da Ry11ar 1976.  
Foto:  Bengt Mallsson 1987.  
KYRKOR O C H  KAP E LL .  
tillve rkade  av Nordisk Silve rkonst  AB i Helsingborg 1966. Skänkt av  
kyrkoherde Stig  Sundelin228  med familj  1974.  
Träask  för sockenbudstyg(?) i svepte knik . H öjd 23  cm , diamete r  
nedtill  13 ,5 cm . 1700-ta le t?  
Å r  1895  (räk.)  få r  Anders  Mattsson  i  Mora  betalt  för  "gravyr  å  
kyrksilfve r" .  
Brudkronor  
Brudkronor: - l , A v förgyllt  silver  (fig. 249) , fyra  stora  breda stån- 
dare ,  genombrutna  och  med  växtornamentik  samt  hängande  löv;  
besatta  nedtill  med  en  rektangulär  bergkristall  och  upptill  med  två  
runda.  Mellan dessa ståndare sitter lägre och smalare ståndare , genom- 
brutna och med brosko rnament samt besatta med en rektangulä r rubin.  
Ringe n har profile rade  kante r , upptill  med  pärlstavs li st , samt är besatt  
med  omväxlande  kvadrati ska  rubiner och  rektangulära  bergkristaller.  
Höjd 6,5 cm , ringens diamete r 7,5 cm . E nligt stämplar tillve rkad  av  
G uldsmedsaktiebolaget ,  Stockholm ,  1945 .  - 2 ,  Av  hårarbete  (fig.  
250) ,  med  sju  spetsiga  ståndare,  krönta  av  tri ssor och  försedda  med  
tre nedhängande små bollar.  Höjd ca 8 cm , nedre diameter ca 10 cm .  
E nligt  inskrift  utförd och  skänkt  1976 av fru  Ada  Ryttar  (1 895-1987) ,  
Limbäck , som i sin  ungdom var verksam som hårkulla .  Brudkronan  
förvaras  i en fyrsidig spånkorg med lock  och handtag, tillverkad och  
skänkt av  E rik Hed , Björkvassla , 1976 .  
Ljusredskap  
Ljuskronor:- l , Av bronserat järn och  trä (fig . 251) , sex armar (två  
saknas , en defe kt)  i en  krans med  runda  droppskålar och  raka pipor ,  
svarvad  profil erad  mittstam  med  knopp  nederst.  Höjd  ca  19  cm.  
Inköpt enligt  räkenskaperna  1701- 1702 och  öve rförd från  det gamla  
kapelle t.  - 2 ,  Av mässing , 12 armar i två  kransar  (fig.  252) , refl ex- 
blommor , åttpassformade godronnerade  droppskåla r ,  kraftigt  profil e- 
rad  mittstam  med  kraftig kula,  nedtill avslutad med en  knopp . Höjd  
ca  78  cm .  Inköpt  från  B jurfors  mässingsbruk  enligt  räkenskaperna  
545 35  
M O R A .  2  
Fig.  251.  Ljuskrona av bronseraf järn  
och  frä rned sex armar, inköp! enlig!  
räkenskaperna  1701- 1702.  Fo10:  
Beng1 Ma{{sson  / 987.  
1725-1726 och  överfö rd från det gamla kape lle t. I sakristi a n . - 3, A v  
mässing med åtta armar i en krans (fig.  253), runda profilerade dropp- 
skåla r , profile rad  mittstam , krönt av e n lutspe lare och nedtill avslutad  
med  en  krafti g  kula samt knopp . H öjd ca 75  cm . Inköpt enligt  rä ke n- 
skaperna 1726-1727  och överfö rd från det gamla  kapelle t.  I sakri st ian .  
- 4 , A v förgy llt järn och  trä , åtta arm ar i en  krans, runda d roppskå- 
lar  och  ra ka  pipor , svarvad  profil e rad  mittstam , nedtill  avslu tad med  
en  knopp .  Höjd ca  33  cm . Sannolikt  ide nti sk  med  den  lj uskrona  av  
järn som  inköptes 1843  (räk .) . -5-8, Av mäss ing med sex arma r , i  
mitte n e n  trattfo rmig skä rm med stj ä rnfo rmiga hå l.  T illverkade 1954  
efte r  fö rslag av  Cyrillus  Johansson . U rsprungligen fa nns  åtta  ljuskro- 
nor av de nna  typ . Två hänger  nu i kö rrumme t  i to rnets första  över- 
våning , e n förvaras i skadat skick i to rne ts andra övervåning.  Kro- 
norna  hä ngde  från  1954  i  långhuset.  Fyra  likadana  ljuskrono r  bort- 
skänktes  1977-1978  (kr. pro t. ).  - 9-18,  A v  mässing  med  12  armar  i  
två  kra nsar ,  runda droppskålar , profil e rad  mittstam  med  kraftig kul a.  
H öjd ca 80 cm.  E nligt inskriftsplåtar ä r en skänkt till  minne  av  Hed  
Ande rs  Ande rsson och  hans  hustru  Ka rin ,  sönerna  A nde rs  Leonard  
och Olof Edva rd samt syste rn A nna O livia , av  Carl  Arvid A ndersso n- 
H ed och ha ns maka  Anna 1971; e n  är skänkt till  minne av  An na O li- 
via H ed från bro rsbarn i USA 1971 ; en är skänkt till  minne av A nders  
och  Anna  Sparr  av  E rik  Valfrid  och  Birgit  Sparr  samt  R oger  och  
Erika  Axelson , född Sparr , 1975;  e n är skänkt av  Våmhus blomster- 
fond  1975 .  Övriga  ljuskronor  ä r  anskaffade  me lla n  1976  och  1979.  
Samtliga  är  tillve rkade  av  Jonssons ge lbgjute ri , Skara . I  långhuse t .  
Ljuskronorna  hänger i järnlänkar  med  mässingskulor.  
546  
KYRKOR OC H KAP E L L . . .  
Fig.  252.  Ljusk rona av mässing m ed  
12 armar,  inköpt f rån  Bjurfors miis- 
singsbmk enligt räkenskaperna  1725- 
1726.  Foto: Bengt Mattsson 1987.  
Fig.  253. Ljuskrona av m ässing med  
åua  armar,  inköpt  enligt  räkenska- 
pem a 1726-1727. Foto: Bengt Matts- 
son  1987.  
Ljusarm  av mässing med två  svängda tvåpipiga armar och  rund pro- 
fil e rad  väggplatta .  Avstånd  mellan a rmarna  SS cm ,  pl attans  diamete r  
17 cm.  1900-talets mitt.  
Sex  lampette r av mässing fö r två  ljus,  konkava , upptill med  avrun- 
dad  spe tsfo rm ,  musselfo rmad  skärm  fö r  e lektri sk  be lysning  upptill .  
Höjd ca 78  cm ,  bredd  3S cm.  Inköpta från  Lars Ho lmström , Arvika ,  
e nligt  beslut  1977.  
Ljusstakar: - l ,  Kandelaber av svartmålat järn (fi g.  2S4) , stående  
på  tredelad  fo t  med  franska lil jor i ändarna. T våpipig ; vridbart me l- 
lanstycke  med  svängda  sida part ie r  samt  ett  profile rat  band  mellan  
ljushå lla rna .  Runda  droppskåla r ;  baluste rfo rmade ,  något  olika  ljus- 
hålla re  av  mässing,  sena re  tillkomna.  Mittståndaren  är  krönt  av  en  
tupp .  Höjd ca 37  cm , avstånd  me ll an  pipo rna  3S cm .  1600-talets bör- 
jan? T idigast  nämnd  1736  (in v.)  och överförd fr ån det gaml a  kapelle t.  
-2-3, Av tenn  med  profile rad  åttkantig fot och manschett (fig . 2S6) , 
fase tte rade skaft med  profil e rad gördel på  mitten . På foten ett spegel- 
monogram  inom  krans av väx tornament samt där nedanför inskri ften  
" ANNO  1695" . H öjd 27 ,S cm , fo tens bredd 20 ,S cm.  E nligt stämplar till- 
verkade  1694 ,  tro ligen  av  E rik  A ndersson229  i  Stockholm.  Inköpta  
1748  (in v.) och  överfö rda från det gaml a  kapelle t.  - 4-S,  A v  silver  
(fig.  2S8) , kvadratisk  och  hålkälad  fylld  fot  med  godronne rad  kant ,  
bård  av  väx tornament  upptill  och  pa lmette r  i  hörnen;  godronnerat  
skaft med  två  kopplade vulste r , palmettuppburna ljushållare  med lös- 
tagbara  niopassform ade manschette r.  På fo tens  kant och på mansche t- 
te rnas  undersida  en ingrave rad  påfåge l; stående  på  ett jakthorn(?).  
Inskrift på ljushållarn a och manschette rn a:  "N° 2" respektive "N° 3",  
S47  
MORA . 2 
r  
på  ljushållarna även "1215"  respe ktive  "1217".  Höjd 31,5 cm, fotens  
bredd 13  cm .  Enligt stämplar tillverkade av  John Carter230  i London  
1768.  Bifogad  etikett:  "Gosford  Castle  Collection" .  En ligt  bifogad  
lapp  en  minnesgåva  från  vänner  i  London  till  Erik  Mattsson  (1890- 
1949)  på 50-årsdagen  1940.  Testamentarisk gåva av  Dagny Mattsson  
(1892-1983) 1983. - 6, Av pläter, profilerad fot , skaft och ljushålla- 
re.  Höjd  18  cm,  fotens  diameter  10  cm.  Ryska  stämplar.  Skadad.  
1800-talets senare del.  Troligen den ena  av  två stakar av "Composi- 
tion" som  nämns tidigast 1861. - 7,  Tvåpipig kandelaber av bleck- 
plåt  (fig.  255),  kvadratisk  fot  med  hålkä lad  kant ,  cylindriskt ,  uppåt  
avsmalnande skaft , krönt av en knopp , svängda armar.  Höjd 23  cm,  
fotens  bredd 7,5  cm .  Möjligtvis identisk  med en av två  järnljussta kar  
som omtalas första gången 1861  (inv.).- 8, Sj uarmad kandelaber av  
mässing med profilerad fot  (fig.  257), skaft  samt armar.  På  nedersta  
armens  fästp unkt  finns  bokstäverna  I H S  på  blå  botten.  Foten  är  
överst  besatt  med  blommor.  Höjd  105  cm,  fotens  diameter  33  cm ,  
bredd mellan armarna 79 cm.  1900-talets förra  del.- 9-18, Av tenn,  
trattformad fot och ljushå lla re, kraftig nod med platt slät vulst.  Höjd  
21  cm , fotens  diameter 14,5 cm.  E nligt stämplar tillverkade av  Edvin  
Ollers i Stockholm  1938 och  1952.  Fyra  är skänkta  av  kyrkliga syför- 
eningen och fyra av kyrkliga ungdomskretsen  1954; två  är skänkta av  
ingenjör Sture Linder , Stockholm och Bäck , 1978.- 19-20, Av mäs- 
sing med profilerad fot och  kort balusterformat skaft.  Höjd 16 cm ,  
fote ns  diameter 12,5 cm.  E nligt inskrift skänkt av Mora försam ling  
1968 vid  Våmhus församlings  100-årsjubileum.  
Lykta  av  blåmålat  trä ,  fyrsidig ,  glasad.  Höjd  32  cm,  längd  och  
bredd 21,5 cm .  Tillverkad av Garsås Anders E rsson  1839  (räk .) .  
Hängare tillljuskrona av gråmålat järn , prydd med växtornament åt  
fyra hå ll samt krönt av korsade dalpilar. Höjd 51 cm.  1700-talet.  
548  
Fig. 254. Kandelaber av svar/måfal 
järn med ljushållare av mässing. 1600­
wlefs bö1jan ? Fo10: Beng1 Mausson 
1987. 
Fig. 255. Kandelaber av bleckplåf, 
1800-faiefs miu? Fo10: Beng1 Maus­
son 1987. 
Fig . 256. Ljusswke av 1enn. en av 1vå, 
fl·o/igen fil/verkad av Erik A ndersson 
i S10ckhol111 1694. Fo10: Beng1 Maus­
son / 988. 
KYRKOR O C H  KAP EL L .  
Fig.  257.  Sjuarmad  kandelaber  av  
mässing.  1900-talets förra  del.  Foto:  
Bengt Mattsson  1987.  
Fig.  258.  Ljusstake  av  silver,  en  av  
två , tillverkad av John  Carrer i Lon- 
don  1768  och  skänkt  1983.  Foto:  
Bengt Mattsson  1987.  
Fig.  259.  Antependium  av  tegelrött  
linnerned broderier, utfört och skänkt  
av  kyrkliga  ungdomskretsen  samt  
in vigt  1941.  Foto:  Bengt  Mattsson  
1987.  
Å r  1823  (inv.)  omtalas  två  mäss ingsljusstakar  och  en  ljusplåt.  Å r  
1919 (snabbinv.) fa nns en mässingsstake kvar.  Den hade  rund fot och  
höj- och  sänkbar  skruv.  Höjd  12  cm.  Vidare  fanns  en  ljusstake  "af  
bleck  med 2 pipor , som stiga från  oval botten". Denna va r 13,5 cm  
hög  och 23 ,5 cm  bred.  Dessa ljusstakar har senare förkommit .  
Textilier  
A ntependier:  - l ,  Av  tegelrött  linne  med  broderier  (fig.  259);  på  
mitten  Kristus-monogram  inom  rundel,  krönt  av  e tt  kors  med  spe t- 
sade ändar  och omgive t av  fy ra franska lilj or.  På sidorna  breda vita  
band , va rt  och ett  med  tre  ovanför va randra sittande  rundlar på natur- 
549  
MO R A .  2  
Fig. 260.  Antependium av grön linne- 
damast m ed broderier, signerat M ärta  
S wartling-Andersson,  Libraria,  1961.  
Foto: Bengt Mattsson  1987.  
fä rgad  sidengrund ,  bärande  inskrifte r ,  t.v . :  " KÄRLE KEN  UP PH ÖR  ALD- 
RI G",  " KÄRLEKEN  TROR  ALLTING" ,  "KÄ RLEKEN  HOPPAS  ALLTI NG " ;  t. h .:  
" KÄRLEKEN FÖRH ÄVER SIG ICKE", " KÄRLEKEN  FÖ RTÖRNAS ICKE", " KÄ RLE- 
KEN  AVUNDAs ICKE". Brode rie r i guld , vitt  samt bruna , blå , rosa , grå  
och bruna nyanser.  H öjd 97 cm , längd 355 cm . E nligt inskri ft  utfört  
och  skänkt  av  kyrkliga  ungdomskre tsen  och  invigt  1941.  - 2 ,  Av  
grönt  linne  med  på  mitten en  stiliserad  vit  duva på  snedrutig, ljusare  
grön  linnedamast  (fig.  260),  flankerad  av  stili serade  vita  och  gröna  
blommor. Brode rie r i guld , vitt samt bruna och gröna nyanser.  H öjd  
97  cm ,  längd  348  cm .  Signera t  MSA  (Märta  Swartling-A ndersson) ,  
Libra ria,  1961.  - 3 ,  Av  vitt  linne  med  abstrakt  linj edekor  i  guld ,  
blått , turkos samt rosa och gröna nyanser (fig.  261) , ko rsform på gul d- 
grund i mitten . Höjd 98 cm , längd 355 cm . Signera t M.L.  (Margareta  
Langert) , Librari a , 1964.-4, Av blått ylle i o lika nyanse r , på mitten ett  
omstrålat  kors i silve r  och vio lett , där  ovanfö r  fe m  stili se rade blom- 
mo r i rött.  På sidorna två silve rb roderade band.  H öjd 97 cm , längd  
365 cm . U tfört  och skänkt av  kyrkvä rden Signe T rosse  197 1.  
Mässhakar:- l ,  A v  röd sammet med vitt linnefoder (fi g. 262) . På  
ryggsidan sitter ett krucifix;  Kristus-bilden är av siden med  muske l- 
teckning  i  brunt  brode ri ,  brunt  hår och skägg , grön  törnekro na  samt  
blått ländkläde  med silve rb rode rier.  G lo ri an liksom  bokstäve rna INRI  
ovanför  Kristus  är  ursprungligen  guldbrode rade.  Nytt  naturfärga t  
sidenkors.  På framsidan märke eft er ett kors.  Naturfärgad sidenkant.  
Fig .  26 1.  Antependi11111  av  vitt  linne  
111 ed  broderier.  signerat  Margareta  
Langert.  Libraria.  1964.  Foto:  Bengt  
Mattsson  / 987.  
550  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
Fig.  262.  Mässhake  av  röd  sammet  
med  broderad  Kristus-bild,  inköpt  
1643  till  Mora  kyrka.  Foto:  Bengt  
Mausson  1987.  
Fig . 263.  Mässhake av viu y lle m ed  
broderier,  anskaffad  / 938.  Foto:  
Bengt  Mausson  1987.  
Höjd ca 124 cm, bredd ca 88 cm . Ursprungligen inköpt 1643 till  Mora  
kyrka23 1 men utlånad till  Våmhus åtminstone sedan 1828.  Konserve- 
rad av  Libraria 1964. - 2, A v  svart sammet med silvergaloner , på  
ryggsidan  kors  med  törnekron a,  på  fr amsidan Jahve-namnet inom tri- 
angel.  Höjd 130 cm , bredd 92 cm.  Inköpt från Stockholm 1843 (räk.).  
Konserverad av Libraria 1964. - 3, Av vitt ylle med breda band i rött  
med  insprängd guldtråd och kantade av broderier i vitt och röda nyan- 
ser (fig.  263).  På ryggsidan sitter banden i Y-form ; i skärningspunkten  
är en  rundel  i silver och  vitt med  kant i olika blå  nyanser , innehål- 
lande tre sammanflätade ringar i guld, omgivna av solstrålar i guld och  
gult.  Rundeln  kröns av ett kors med avsmalnande ändar och hjärtfor- 
made pilar i bandens riktningar.  Nedanför rundeln sitter symbolerna  
fö r  kärlek  (guldhjärta på  röd  botten) , hopp (guldankare på grön bot- 
ten) samt tro (guldkors på blå  botten)  med kanter i olika bl å nyanser.  
På framsidan  är en rundel lik  ryggens , innehållande Guds allseende  
öga i omstrålad triange l i guld och gult.  Höjd 120 cm,  bredd 100 cm.  
Anskaffad 1938 (inv .). - 4,  Av grönt linne i olika  nyanser , på rygg- 
sidan  linjedekor i silver och  brunsvart , på  framsidan  ett kors i samma  
färger.  Höjd 120 cm , bredd 110 cm. Signerad GM (Greta Mörk) , Lib- 
raria ,  1965 . - 5,  Av ylle i olika blå nyanse r  och svart, på ryggsidan  
fem  linj e r i silver och blått  samt fem stiliserade  röda blommor. Höjd  
11 8 cm, bredd 110 cm.  Enligt signatur utförd av Anna-Lisa Odelqvist- 
Kruse , Libraria , 1965. - 6,  Av rött ylle med på ryggsidan  en stilise- 
rad duva samt på framsidan  ett ringkors i guld och gult.  Höjd 122 cm ,  
bredd  130  cm.  Utförd  av  firma  Svensk  Kyrkaslöjd  1977 .  
551  
MORA .  2  
Stolor: - 1- 2,  Av violett respektive röd sidendamast med tre guld- 
broderade likarmade kors. - 3, Av vit sidendamast med guldbrode- 
rade  kors med utvikta  ändar , fransar,  gult foder.  Skänkt av Erik H.  
Gut.- 4, Av grön sidendamast med guldbroderade kors med utvikta  
ändar , fransar , gult foder.  Skänkt av kyrkoherde Stig Sundelin  med  
maka Ulla-Maria 1968. - 5, Av svart linne med fem  broderade grå  
kors . Skänkt av  kyrkoherde Sven-Olof Lundquist och  hans  maka Eli- 
sabeth 1978. - 6, Av blått ylle med fem  broderade kors och fransar.  
- 7,  Av rött ylle med  tre guldbroderade georgskors , varav två med  
längre  fotända.  Utförd  av  firma  Svensk  Kyrkaslöjd  1977.  - 8,  Av  
svart  ylle  med  tre  guldbroderade  likarmade  kors .  Utförd  av  atelje  
Skrudskåpet;  skänkt  av  Bäcks  handel  1982.  
Kalkkläden: - 1, Av vitt siden med guldbroderad kant bård , i mit- 
ten  bokstäverna  IHS  inom  törnekrona ,  i  hörnen  stjärnor.  Höjd 45 ,5  
cm ,  längd 47 cm.  Skänkt av  prostinnan Justina Elisabeth Svedelius232 
före  1806  (in v.).  - 2,  A v  rött  siden  med  guldfrans  och  broderier  i  
guld och gult : i mitten bokstäverna IHS inom törnekrona , i hörnen tre  
stjärnor och ett Kristus-monogram.  Höjd 47 cm , längd 46 cm. Signe- 
rat VK. 1940-talet? - 3, Av vit sidendamast med  guldbroderat kors  
samt kantbård . Höjd 47 cm , längd 48 cm .  Utfört av fru  Astrid  Björk  
1962. - 4, A v blått linne med  kantbård och kors broderat i silver och  
grått,  i  hörnen  blommor  i  röda  nyanser.  Höjd  48  cm ,  längd  49  cm.  
Utfört  av  Svea  Norström  och  Signe  Trosse  och  skänkt  av  dem  samt  
Erik Norström 1969. - 5,  Av rött ylle med kant  broderad i gult och  
rött ,  georgskors  i  guld  och  rött.  Utfört  av  Svensk  Kyrkaslöjd  1977.  
Höjd 61 cm, längd 61 cm. - 6, Av rött ylle med påsytt kors och kant- 
bård  i guld , vitt och beige.  Höjd 49  cm , längd  48  cm.  Utfört och  
skänkt  av  Anna  Hedqvist  och  Svea  Norström  1969- 1970.  - 7,  Av  
grönt ylle  med påsytt kors och  kantbård i silver , svart och olika bruna  
nyanser. Höjd 48 cm, längd 50 cm. - 8, Av ylle i olika blå nyanser ,  
med kantbård och kors  broderade i silver , violett och svart.  På ömse  
sidor  om  korset  är  tre  röda  blommor.  Höjd  48  cm ,  längd  49  cm.  
Utfört  och  skänkt  av  Signe  Trosse  1971.  
Predikstolskläden:  - l ,  A v  grönt  linne  med  abstrakta  broderier  i  
guld,  vitt  och  gröna  samt  bruna  nyanser.  Höjd  50  cm ,  längd  38  cm.  
Signerat 1-MV (Inga-Mi  Vannerus), Libraria , 1961. - 2, Av vit lin- 
nedamast med  broderat ringkors , tre  trianglar samt linjer  broderade  
i guld, tegelrött och gröna nyanser.  Höjd 49 ,5 cm , längd 38 cm.  Enligt  
signatur utfört av  Karin Jönsson , Klockargårdens hemslöjd , Leksand .  
Inköpt  1967.  - 3,  Av  rött  linne  med  broderat  Kristus-monogram  i  
rundel,  små  hjulkors  samt  linjedekor ,  i  guld ,  vitt ,  violett ,  rött  och  
orange.  Höjd  50  cm,  längd  37  cm.  Enligt  signatur  utfört  av  Karin  
Jönsson , Klockargårdens hemslöjd ,  Leksand . Inköpt 1967. - 4, Av  
blått  ylle  i olika  nyanser  med  broderat  Kristus-monogram  i  rundel ,  
fem  röda rektanglar samt linjedekor, broderat i silver, rött , violett och  
svart.  Höjd 50  cm,  längd  39  cm.  Utfört  av  Svea  Norström  och  Signe  
Trosse  samt  skänkt  av  den  sistnämnda.  
552  
KYRKOR OCH  KAPELL .  
Fig.  264.  Bårtäcke  av  svart  kläde,  
da1era1  1795 . Fo10:  Beng1  Mallsson  
/ 987. 
Fig.  265 .  Kyrk vak/arrock f rån  / 839. 
Fo10:  Beng1 Mallsson 1987. 
Två  bokdynor av  violett  sammetsbrokad ; den  ena har ovansidan  
överdragen med vit spe ts.  Längd ca 31 cm , bredd ca 26 cm.  Skadade.  
Tidigast  nämnda  1861  (inv .) .  
Bårtäcken: - l ,  Av svart kläde  med påsydda  kantband (fig. 264) ,  
en dödskalle ,  ett kors och  ett V samt å rtalet 1795 , i vitt linne.  Höjd  
254 cm , längd 234 cm.  Enligt  räkenskaperna utbetalas 1794 för  kläde  
till  Adolph  Bergöö233  och  sylön  till  Jöns  Dahlman  i  Mora.  - 2,  Av  
liknande  utseende , under  kraniet benknotor samt årtalet 1830 .  Höjd  
337  cm ,  längd  241  cm .  
Kyrkvaktarrock av vadmal (fig.  265) , grå;  krage,  manschetter (en  
saknas) samt skärp är röda.  Häktas ihop med hyskor och hakar.  Höjd  
ca 120 cm.  Skadad.  Enligt räkenskapern a  utbetalas 1839 arbetslön till  
Sparr Eric Ersson (1809-1893)  i Kumbelnäs i Våmhus för  kyrkvaktar- 
rocken .  
Vävd  applikation  framställande  Kristus-huvud  med  törnekrona  i  
svarta och grå nyanser.  Smal grålaserad träram . Höjd 40 cm , bredd 30  
cm . Enligt påsatt silverplåt  skänkt av  Anna-Brita och  Hilmer Johns- 
son ,  Norrköping,  1976.  
Mattor : - l ,  Rya med två gula ringkors och  stjärnor på  rödbrun  
553  
MORA . 2 
botten , brun kant  med inre  blå  bård .  Längd 240 cm ,  bredd 81 cm.  
Enligt inskrift sydd och skänkt av  kyrkliga ungdomskretse n 1941.  - 
2,  R ya  med  invävda  bomärken  frå n  Våmhus.  Färger:  grått ,  brunt ,  
rött ,  blått.  Höjd  utan  fra ns  ca  298  cm ,  längd  ca  203  cm.  Signerad  
GHÖ SLKF 1954.  Komponerad av E lsa Wolcke samt vävd av 48 kvin- 
nor i  Våmhus  SLKF-avdelning.  
Kollektredskap  
Kollekthåvar: - l , Med svarvat ,  ursprungligen  rödmålat profilerat  
skaft  (fig.  266) ,  förgylld  mässingshå llare ,  påse  av  röd  sammet  med  
guldgaloner och tofsar , invändigt sk innklädd.  Skaftets längd  178  cm,  
påsens diameter 16 cm ,  djup 19 cm .  Inköpt  1752  (räk .)  och överförd  
från det gamla  kape llet.- 2, Av liknande utseende  men med smalare  
guldgaloner. Skaftets längd  173 cm , påsens diameter 20 ,5 cm , djup 18  
cm . Inköpt 1837 (räk .).- 3-4, Med svarvade profilerade  brunbetsade  
träskaft ,  mässingshå llare ,  skinnpåse.  Skaftets  längd  149  cm ,  påse ns  
diamete r 13,7 cm ,  djup 20 cm . 1950-talet? - 5-6 , Med cylindriska  
träskaft , mässingshållare , påse av sk inn  med  dekor av  rött och grönt  
kläde  (fig . 267); linj edekor samt spetsmönste r upptill . Skaftets längd  
156 cm , påsens  diameter 14,5  cm ,  djup 19 cm. U tförda och skänkta  
av  Signe  Trosse  1981.  
I 1823 års inventa rium omtalas en liten  klocka av mässing.  Denna  
har  säkerligen suttit på en  kollekthåv .  
Böcker  
l ,  The t Nyia  Testamentet  [.  .  .}.  Stockholm 162 1.  4:o. Någo t defekt.  
Samtida nött skinnband , senare rygg.  På fra mpärmens insida två till- 
554  
Fig. 266.  Kollekthå v m ed påse av röd  
sammet med  guldgaloner och fran s,  
inköpt  1752.  Foto:  Bengt  Mattsson  
1987.  
Fig.  267.  Kollekthåv,  en av två, m ed  
påse  av  skinn ,  utförd och  skänkt av  
Signe Trosse 1981. Foto: Bengt Maus- 
son  1987.  
Fig. 268.  Skåp av virmålar rrä , riffver- 
kar  av  Cyris Anders Hansson i Kum- 
belnäs  1745.  Fora:  Bengr  Morrsson  
1987. 
KYRKOR OCH KAPELL . . . 
skrifter omtalande att boken  köpts till  Våmhus kapell den 16  novem- 
ber  1646.  - 2,  Handbookl  Ther  uthi  [.  .  .].  Stockholm  1637.  4:o .  
Samtida  pergamentsband.  Latinsk  inskrift  på  frampärmens  insida ,  
omtalande att kyrkoherde Petrus Petri 234 i Gagnef skänkt boken 1647.  
På titelbladets baksida:  "Ericus Michaelis235  possuit Ecclesire  Moren- 
sium  sub  Pastore  Domino  Adolpho , Anno 1649" . - 3,  Enchiridion  
Eller  then  Swenska  Psalmboken  [.  .  .].  Stockholm  1638-1640.  8:o .  
Samtida välbevarat blindpressat skinnband, knäppen saknas. Tillskrift  
på  frampärmens  insida :  "Thenne Psalmbook  hafuer iag  undertecknat  
förährat till  Womuus Cappel i Mora, till  en wenlig åminnelse ,  Anno  
1641.  Olaus  Andrea:236  pastor Rettvicensis" . - 4, Laurelius , Olaus:  
Opuscula  religiosa.  Nogra  små  och  gudeliga  böcker  [.  .  .].  Västerås  
1665. 8:o.  Defekt. Utan band.- 5, Hand-Bok/ Ther uti[.  .  .].  Stock- 
holm  1693.  8:o.  Samtida nött skinnband med  Karl Xl:s monogram på  
pärmarna. - 6,  Then  Swenska  Psalm-Booken f . . .]. (Koralpsalmbo- 
ken 1701.) Stockholm 1701.  Stor 8:o.  Defekt. Samtida skinnband med  
pärmbordyr , knäppen saknas. - 7,  Biblia,  Thet  är,  All  Then  Helga  
Skrifft  [.  .  .].  Norrköping 1728. Stor 4:o.  Restaurerat skinnband från  
1800-talets mitt med  knäppen. - 8, (Bibeln)  Den  Heliga  Skrift.  Chi- 
cago  1889.  Rikt  illustrerad  efter  Gustave  Dore.  Liten  folio.  Rikt  
dekorerat samtida skinnband. Skänkt av Krång Anna Johnson 1970.  
Möbler  
Skåp av  vitmålat trä  med profilerat krön och sockel (fig . 268), spegel- 
dörr  med  profilerat  listverk  och  speglar  med  smalt  mittparti ;  smala  
speglar på  ömse sidor om  samt ovanför dörren . Skåpet har tidigare  
stått i ett hörn , då vänstra gaveln  saknar krön och sockel.  Svängda  
gångjärn . Inskrift  med krita  på  dörrens insida : "13 dr 4 ör/ att betall  
för lösen[?]".  Höjd 186 cm, längd  95  cm ,  bredd 48 cm.  Enligt räken- 
skaperna  tillverkat  av  Gyris  Anders  Hansson  i  Kumbelnäs  1745  och  
överfört från det gamla  kapellet.  
Två brudbänkar av  trä , en vitmålad , med kontursågade sidostycken  
och  två  kontursågade  ryggbrickor.  Höjd  ca  81  cm ,  sitthöjd  ca  46  
respektive 45  cm , längd 108 respektive 103 cm , bredd ca 36 respektive  
38  cm.  1700-talet.  
Brudbänk av  trä , liknande de föregående men  med tre ryggbrickor.  
Höjd  79  cm ,  sitthöjd  45  cm ,  längd  151  cm ,  bredd  38  cm.  År  1736  
(inv.)  fanns  tre  brudstolar och  1747  (räk.)  tillverkades  ytterligare  en  
till  det  gamla  kapellet.  År  1830  (inv.)  omtalas  fem  brudstolar ,  däri- 
bland två bräckliga , varav en  är förkommen.  År 1848 (inv.) avförs  
den  sistnämnda.  
Kista av trä , vitmålad med svartmålat platt lock , profilerade järnbe- 
slag; två avdelningar , två lås.  Höjd 40 cm , längd 101 cm , bredd 59 cm.  
Troligen  identisk  med en av de båda  "Cassa Kistor"  som  inköptes till  
det gamla  kapellet 1777 och  1778  (räk.).  
Skåp  av  vitmålat  trä ,  profilerat  krön  och  sockel,  dubbla spegeldör- 
ra r  med  profilerat  listverk ;  de  övre  speglarna  är  åttkantiga  med  
555  
MORA . 2 
Fig . 269. Kassakista av trä, klädd m ed  
plåt,  tillverkad av Ask Hans Jonsson  
1804. Foto:  Bengt Mallsson  1987. 
utdragna  över- och  undersidor ,  de  nedre  rektangulära.  Ovala  kulföt- 
ter. Höjd 216 cm, längd 126 cm , bredd 48 cm.  1700-talets slut.  
Kassakista av  plåtbeklätt trä (fig.  269) , vitmålad med kraftiga svart- 
målade beslag ,  platt lock.  Två avdelningar och två  läddikor , fack  i  
locket ,  tre  lås.  Inskrift  på  lockets  insida  med  rödkrita:  " Den  
25  setb: 1804/ H I S"; på lockfackets utsida:  "Dören til  Locket som[?]  
blif [ .. . ]" .Höjd 49 cm, längd 114 cm , bredd 53 cm .  Ask Hans Jons- 
son får 1804 (räk.) betalt för en ny  kassakista.  
Skåp av vitmålat trä med ovala gråmålade kulfötter , profilerat krön  
och  sockel, dubbla spegeldörrar, var och en med två  speglar , profile- 
Fig.  270. Den heliga  Katarinas tro/01•·  
ning  med Jesus-barnet.  Oljemålning  
på pannå, tillskriven  Bo111j"azio  Vero- 
nese  (1487-1553) samt  skänkt  1983. 
Foto:  Bengt Mallsson  / 987. 
556  
KYRK O R  OC H K A P ELL .  
Fig.  271. Eric Wickman (1887-1954) . 
Olje111ålning  av  Sam  Ulu·din  1952. 
Foto:  Bengt Mallsson  1987. 
Fig.  272. Anders  Diös  (1891- 1986). 
Oljemålning  av  Helmer  Mas-Olle  
1963. Foto: Bengt Mallsson  1987. 
rat  li stverk . Höjd 216 cm, längd ca  120 cm , bredd 49 cm .  Inköpt 1843  
( räk .) .  
Pall ar : - l ,  Av omålat  trä, kontursågade ben  och profil erad kant ,  
bomärke inskuret på ena fo tens insida. - 2, Av sva rtmålat trä . G arsås  
A nders E rsson få r 1839  (räk. )  betalt  fö r en  pall .  
Två  omålade  bänka r  utmed  vapenhusets  södra  och  norra  väggar.  
Höjd ca  46 cm .  
Tavlor  
D en  he liga  Katarin as  tro lovning  med  Jesus-ba rnet.  Olj emålning  på  
pannå (fig.  270) , framställande  t.h . Maria sittande med Jesus-barnet  
i kn äet framfö r ett träd , t. v.  Katarina som knäböje r med ena handen  
fr amsträckt  mot barnet , som sätte r en  ring på den . I bakgrunden ett  
landskap med be rg  och mo lnig himmel.  Färge r:  huvudsakligen blått ,  
grönt ,  grått ,  brunt ,  rosa  nyanser ,  skä r  karn ation .  Sprucken ,  hå rt  
restaure rad .  Kraftig  fö rgylld  träram  från  1800-ta le ts  mitt.  G lasad .  
Klistrade  lappar  på  ramen:  " BON IFACIO  1491- 1553"  samt  ovanpå  
"Drawing  Room" . Höjd med  ram 77  cm , utan 53  cm , längd med  ram  
89 cm , utan 67 cm . T illskriven Bo nifazio Veronese237 .  Testamentari sk  
gåva av  Dagny Mattsson 1983 . I fö rsamlingshemmet.  
Porträtt av E ric Wickman (fi g.  271), o lj a på  duk . Midj ebild sittan- 
de , bl å kavaj, gråbruna  byxor , gråsprängt hår , skär karnation . Beige  
och  röd  bakgrund.  Förgylld  hå lkälad  träram  med  stuckbårder.  Höjd  
med  ram  105 cm ,  bredd med  ram 87 cm.  E nligt signatur utfö rt  1952  
av Sam  U hrdin 238 . Skänkt av fru  Olga  Wickman  1955 . I sakristi an .  
557  
M O R A . 2 
Fig.  273.  Skiss  till  altarmålning  av  
Jerk  Werkmäster  1977.  Foto:  Bengt  
Mallsson  / 987.  
IDFSKISS TILL ALTARTAVLA 
~ysrmlili((L..v - ffrt&d/J".fs/jå,.sf ji>i·  fitrrd!r:•lo•  Eto  (i!ilr,ft«d,:;. ..  
Po rträtt av A nders Diös  (fig.  272) , o lj a på  duk . Midjebild sittande ,  
grå  kostym ,  vitt  hår ,  skär  karnat ion.  Bakgrund  i  bruna  och  grö na  
nyanser.  Profil erad ram i guld och gråbeige.  Höjd med ram 100 cm ,  
bredd  med  ram  85  cm .  E nligt  signatur  utfört  1963  av  Helme r  Mas- 
OIIe239.  I sakristi an .  
Skiss  till  alta rmålning mellan alta ruppsatse ns ko lonn er , tusch (fig.  
273) ; "Bergspredikan = Fäbodgudstj änst för Vå mhusbor och gästan- 
de." G lasad . Smal grålase rad  ram .  Höjd  med  ram 42,5  cm , bredd  med  
ram 40 cm . E nligt signatur utfö rd av Je rk Werkmäste r 1977.  Inköpt  
1979 .  
Skiss  till altarmålning mellan altaruppsa tsens kolonn er , o lj a på duk ,  
samma  mo tiv  som  fö regående ,  Kristus  i  mando rl a  i  mit ten ,  välsig- 
nande fö rsamling vid  fä bodgudstj änst.  Färger: huvudsakligen gröna,  
gula, blå  och röda nyanser.  H öjd 122 cm ,  bredd 132 cm . U tfö rd av  
konstnären  Thomas Hellströ m , R ättvik ,  1979.  
Ko nung Karl  XIII :s tal till ständerna den 2 maj 1810.  Förgylld  pro- 
fil e rad  träram , krönt av  kunglig krona.  Höjd med ram och krona  67  
cm , bredd med ram 51  cm.  Å r 1813 (räk .)  utbe talas till  Ask Jon Hans- 
son i V . Storbyn fö r ramar till  kunga tal.  
Fig. 274.  Spegelmed Falu swds ha/1- 
ställlpel.  tidigast  nämnd  1823.  Foto:  
Bengt  Mallsson  / 987.  
558  
KYRKOR  OCH  KAPELL .  
Fig . 275.  Gjutjärnshäll ji"ån /841 , tidi- 
gare  lagd f ramför spisen  i sakristian.  
Foto: Bengt Mattsson  1987.  
Övriga  inventarier  
Karbas av  läder.  På skaftet två bomärken samt årtalet 1798 och ini- 
tialerna  OOS.  Längd 85  cm.  
Spegel  av  förgyllt  och  målat  trä  (fig.  274) ;  profilerad  ram  med  
stuckbård  innerst ,  över- och  understycken  med  förgylld  växt- och  
broskdekor i stuck på blå  botten , profilerade över- och underliggare.  
På  baksidan  Fal u stads  hallstämpel  samt inskrift  "A bor" .  Höjd 67 ,4  
cm, bredd 41  cm. I sakristian. Tidigast nämnd 1823 (inv .).  
Häll  av gjutjärn med framtill avfasade hörn och profilerad kant (fig .  
275) ,  tidigare  lagd  framför  spisen  i  sakristian.  Inskrift:  " w ÅMHUS :  
1841. /  M. M. s." . Längd 183 cm, bredd 95 cm. Inköpt från Bäcka Bruk  
1841  (räk .) .  
Krucifix  med  Kristus-bild  (fig.  276) ,  titulus , dödskalle och  benkno- 
tor av e lfenben , kors av  mahogny på svartmålad sockel.  Höjd 49 cm ,  
bredd 15 cm . Tidigast nämnt 1861  (inv.).  Utländsk härkomst?  
Krucifix av  målat gjutjärn (fig. 277) , förgylld  Kristus-bild  med rött  
ländkläde , vit  titulus  med guldtext ,  svartmålat kors.  Höjd 25 ,3 cm ,  
bredd  13  cm.  Tidigast  nämnt  1861  (inv.) .  
Likbårar: - l, Av svartmålat trä , profilerade kanter , sargen nedtill  
kontursågad ,  handtag  med  snidade  knoppar.  På  ett  av  handtagen  
inskuren  inskrift:  " wÅMWS  [bomärke]  1758" .  - 2,  Som  föregående  
men  enklare  utformad  med  rak  sarg .  1700-talet.  - Båda  förvaras  i  
hem bygdsgården.  
Släpa av  trä.  1800-talet.  I  tornets andra övervåning.  
Anslagstavla  av  svartmålat  trä med profilerad ram.  Höjd 38,5 cm,  
längd 45  cm. Tidigast  nämnd 1887 (inv .).  
Mullskovel  av  järn  med  profilerat ,  ursprungligen  svartmålat  trä- 
skaft. Längd ca 90 cm.  1800-talets slut.  
Krucifix av  björk.  Höjd 64 cm , bredd 28 ,5 cm . Enligt inskrift på sil- 
Fig.  276.  Krucifix  av  elfenben  och  
verpl åt skänkt till  minne av Astrid  Köpman (1929-1954) från  Moren i mahogny,  tidigast nämnt 1861.  Foto:  
Bengt Mattsson  1987.  Våmhus av  seminariekamraterna 1954.  
559  
MORA .  2  
Två  vaser  av  si lver,  trattformiga  med  svagt  profilerad  fot.  Inskrift  
på foten:  "Våm hus kyrka anno 1950".  Höjd 25 ,5 cm , diamete r upptill  
13 ,7 cm, nedtill 11 ,6 cm.  E nligt stämplar utförda av Samuelssons Sil- 
versmedja , Stockholm ,  1950.  
Klockor  
I tornet hänger två  klockor , båda överförda från  det gamla kapelle t.  
storklockan (fig.  278)  har vid  brädden en  enkel och upptill e n rikt  
utformad dubbe l palmettbård.  Överst på  kroppen i söder Jahve-nam- 
ne t  inom sol, flankerat av  änglahuvuden och rosor ; på ömse sidor om  
inskriften står apost larna  Matteus och Johannes.  Överst i norr är ett  
krucifix,  också  flankerat  av  änglahuvuden och  rosor samt med apost- 
larna Lukas och Markus på ömse sidor om inskriften.  Inskrift i söde r:  
"DOCT.  AND:  KALSENIUS  EPISCOPUS  AROS ./ IOH .  EM POR ELIUS  P.  ET  PRIE P.  
MORENS IS ./  LAURENT  DI CAN DER  COMMINISTER/  OPS.  PPS.  CAPEL LSWÄRD:  
AOS.  FIERDINGSMAN/  GUTEN  l  STOCKHOLM  AF  ERI C  NÄSMAN  ÅR  1735."  
J norr: "sÅ KOMMER ÄNTLIG TIG  TIL HIELP MIN SYSTER KÄRA/  SEN TU J EMT  
HUNDRAD  R  ALLE NA  KALLAT  HAR/  TIL  HERR A  S  HUSE  DEM  l  WÅMHUS  
SÖKT  AT  ÄRA/  DEN  HÖGSTE  GUDEN ,  lAG  OCH  MÖDA  MED  TIG  TAR ./  L  T  OSS  
TÄ ROPA  HÖGT El , W ÅRA  RÖST ER S PARA/ AT KALLA TIL GUDS H US  HIT WÅM- 
HUS  FOLKE SKARA .f THE LÄTE MIN  ANDE  HVILAS  l  NORDANLANDENA ZACH .  
6.  8." Höjd 85 cm ,  munnens diamete r 86 cm.  Ton a-överton ciss 240  
Gjuten av  Eric Näsman24 1  i Stockholm  1735.  
Li llklockan (fig.  279) med enke l linj edekor bär följ ande  inskrifte r :  
Runt halsen:  " KOMM ER l AF IACOBS HVVS  LAlT OS W ANDRA VTHI  HERRANS  
LIVS.  ES:  Il. "  Omedelbart  därunder:  "KLOCKAN  SEGER  KOMM ER  KOM- 
MER./ GÅ TILL KlÖKIAN (sic]  El FÖRSVMER ./ CHRISTI KOMM ER  GIFWEEHR  
FRÖGDEN ./ HÄR OCH THÄR  I HIMMELSHÖGDEN ." Runt brädden:  "MATZ ·  
ERSON  NOHRMAN  LANSMAN  ·  LARS  ·  O:  S  ·  MATZ :  P  ·  S  ·  PER:  I :  S  ·  MATZ:  
1:  S · ERICK ES ·  OLOF HALFWARDZSON: ANNO 1672 ·" Höjd 88 cm, mun- 
nens  diameter  84  cm .242  Med  största  sannolikhet  omgjuten  1672  i  
Mora av  bröderna  Olof och  Anders Larsson. w  
Skrift- eller valvklockan hängde i en bj ä lke  ovanför sakristians valv.  
Helt slät, på  mitten ett märke liknande en fåge lfot.  Krona i form av  
en  ögla .  Höjd  18  cm ,  munnens diameter 17  cm.  Skänkt av  kaptenen  
- sedermera  majoren  - Daniel  Jonsson  på  Sollerön ,  sannolikt  
omkri ng  1640.  Klockan , som ringdes med ett snöre genom sakristie- 
valvet, beskrevs av  Mats Åmark244  men har senare inte åte rfunnits.  
SAMMANFATTNING  
Kyrkorna i Venjans socken  
Den äldsta  träkyrkan .  - Venj an blev  egen församling 1607 men  var  
tidigare  kapellförsamling under Mora.  En rektangul är kyrkobyggn ad  
av  timmer under högrest sadeltak  uppfördes sannolikt omkring sekel- 
skiftet 1500 och bör ha varit den första på  platsen . Den hade sakristia  
i norr och vapenhus i söder .  Ursprungligen  tycks  timme rväggarna  ha  
560  
Fig.  277.  Krucifix av gjwjärn, tidigast  
nämnt  1861.  Foto:  Bengt  Mausson  
1987.  
KYRKOR OCH  KAPELL  . . .  
Fig.  278. S101·klockan ,  gjulen av  Eric  
Näsman  i  S10ckholm  1735. Fo/0:  
Beng1 Mai/SSon 1987. 
Fig. 279. Lillklockan, gjw en av  Olof  
och  A nders  Larsson  i  Mora  1672. 
Fo/0:  Beng1  Mausson  1987. 
36  
stått bara men  blev  under 1600- och  1700-talen successivt  brädklädda  
och spånade samt tjärade och rödfärgade . Interiören försågs 1622 med  
ett troligen tresidigt brädvalv, vilket sannolikt på 1640- eller 1650-talet  
försågs  med  målad  dekor med  bl.a .  motiv  ur Kristi  lidandes historia.  
En  ny ,  större  sakristia  tillkom  1722-1723.  Kyrkan  blev  emellertid  så  
småningom otillräcklig för den växande församlingen  och förföll  dess- 
utom.  Den  energiske  kyrkoherden  J o han  Leufqvist  lyckades  trots  
motstånd från sockenstämman genomdriva byggandet av en ny  kyrka  
1796, och  den gamla revs samma år.  
Inredning  och  inventarier.  - Av  inventarier  som  inte  finns  kvar  i  
den  nuvarande  kyrkan  kan  nämnas  två  senmedeltida processionskors  
med målade avbi ldningar av  Kristus på  korset samt Maria och Johan- 
nes , av  vilka  det ena bevarats i Dalarnas museum. En predikstol från  
1680-talet  såldes  1804  till  Öje  kapell  i  Malung ,  där  den  ännu  finns  
kvar.  År 1764 omtalas en sannolikt senmedeltida processionsfana med  
en  målad bild av  Kristus  på korset .  
1796  års  kyrka.  - Den  kyrka  som  byggdes  1796  efter  ritningar  av  
arkitekten  Pehr  Wilhelm  Palmroth  ingår  till  stora  delar  i  den  nuva- 
randes  stomme.  I  sitt  ursprungliga  skick  bestod  den  av  ett  rektangu- 
lärt långhus  med  brutet och valmat tak.  Tornet var placerat mitt på  
norra  långsidan  och  mitt  på  södra  långsidan  låg  sakristian.  Tornet  
hade en  lanterninkrönt huv.  Yttertaket ombyggdes 1837 .  Exteriörens  
timmerväggar  var  ursprungligen  bara  och  rödfärgade ,  men  kläddes  
1839  med spån.  
Interiören täcktes av  ett tunnvalv.  Altaret var kombinerat med pre- 
dikstolen och placerat mitt på södra väggen  med uppgång till  predik- 
stolen  från  sakristian.  År  1855  flyttades  altaret  till  östgaveln  och  en  
561  
MORA . 2 
ny,  tresidigt avslutad sakristia tillbyggdes  i öster.  Samtidigt öppnades  
den förutvarande sakristian som en korsarm  i söder .  
Vid  1900-talets  början var kyrkan  förfallen  och  gick  inte  att  värma  
upp  vintertid;  dessutom  var  den  onödigt  stor.  Den  revs  därför  1915  
och ersattes av en ny  med användande av timret.  
Nuvarande  kyrkan.  - Den  nuvarande  kyrkan  är  uppförd  efter  rit- 
ningar  av  arkitekten  Fredrik  Falkenberg  och  invigdes  1917.  Den  
består av ett ganska kort långhus vars stomme utgörs av 1796 års lång- 
hus'  östra  del,  ett  tresidigt  avslutat  kor  - stommen  är  här  1855  års  
sakristia- samt ett torn i väster med spetsig spira , klädd med återan- 
vända spån från  1839.  Kyrkan var ursprungligen rödfärgad men vitmå- 
lades vid en omfattande restaurering 1956-1957.  Interiören är treskep- 
pig  med  trepasstormigt  valv  i  mittskeppet  och  platta  tak  i  sidoskep- 
pen.  Korfönstret  har en glasmålning från  1916, utförd efter förslag av  
Fredrik Falkenberg.  
Inredning  och  inventarier.  - Från  den  äldsta  kyrkan  har  bevarats  
ett senmedeltida helgonskåp framställande ett okänt kvinnligt  helgon ,  
samt  med  välbevarade  målningar  på  dörrarna,  framställande  Maria  
med  Jesus-barnet , S:t  Olof,  S:ta  Barbara samt  S:t Erik .  Predikstolen  
tillkom  1957  medan  bänkinredningen delvis  återanvänts från  1796  års  
kyrka.  Orgeln  från  1917  ombyggdes  1957.  Dopfunten  av  skulpterad  
täljsten  är  utförd  1912  efter  ritningar  av  arkitekten  Carl  Alfred  
Danielsson-Bååk .  
Bland  nattvardskärlen  av  silver  märks  kalken,  anskaffad  1630  och  
troligen  utförd  av  Hans  Guldsmed  i  Gävle.  Oblatasken  är  tillverkad  
av  Jacob  Brunck  i  Stockholm  1718  och  de  båda  vinkannorna  av  
Anders Högman i Köping respektive Johan  Leffler i Falun , den först- 
nämnda  daterad  1691  och  den  senare  inköpt  1758.  Sockenbudstyget,  
levererat 1684, är utfört av Jöran Eriksson Straus i Stockholm .  
Kyrkans brudkrona av  silver tillkom  1945 .  
Av ljusredskap kan nämnas en ljuskrona av  mässing från 1600-talet ,  
inköpt  1715  från  en  livländsk  flykting  i  Falun.  Två  stora  sjuarmade  
mässingskandelabrar inköptes 1808 .  
Bland  textilierna  märks  en  mässhake  av  brokad,  tidigast  nämnd  
1621.  En  väggbonad  framställande  Den  heliga  staden  är  utförd  av  
Sofia Widen och anskaffad  1957.  
I övrigt kan  nämnas en värja av stål från  1600-talets förra hälft , till- 
verkad av  Wilhelm Tesche  i Solingen , Tyskland .  Storklockan  är gju- 
ten av J .A.  Beckman i Stockholm 1864, lillklockan av  Gerdt Meyer i  
Stockholm  1648.  
Kättbo  kapell.  - Kättbo kapell är byggt 1805 av  byborna i Kättbo , på  
en  höjd  i  byn  med  vidsträckt  utsikt  över  nejden .  Efter  en  förfalls- 
period  i  slutet  av  1800-talet  restaurerades  det  1918- 1919.  Det  är  en  
rektangulär  timmerbyggnad  med  ett  litet  vapenhus  i  norr.  Fasaderna  
är  klädda  med  gråvitmålad  locklistpanel.  Taket  är  brutet  med  val- 
562  
KYRKOR  OCH  KAPELL .  
made  gavelspetsar.  Invändigt  har  kapellet  tredelat  tak  och  väggar  
klädda  med  omålad pärlspåntspaneL  Altarbordet från  1797 och  pre- 
dikstolen fr ån 1855  kommer från 1796 års  kyrka i Venjan.  
Siknäs  kapell.  -År 1911  anlades en  kyrkogård i Söromsjön , Venjans  
sockens  sydligaste  del,  och  grunden  till  ett  kapell  lades  1919.  Arbe- 
tena  avstannade  emellertid  och  kapellet  stod  inte  färdigt  förrän  1939  
efter ritningar av  arkitekterna Edward  Dahlbäck och  Viking  Görans- 
son .  
Kapellet  är  uppfört  av  putsat  och  vitkalkat  tegel  med  ett  smalare  
kor i öster , sakristia i söder samt vapenhus i väster.  Altarväggen pryds  
av  en  kalkmålning av  dekorationsmålaren Erik Alm från  1939.  Inred- 
ningen är samtida med  kapellet.  
Kyrkorna i Sollerö socken  
Det  gamla  kapellet.  - Det  gamla  kapelle t  var  beläget  utanför  byn  
Bengtsarvet.  På kapellplatsen , där ännu grundrester syns , restes 1782  
en  minnessten.  
Omkring 1500-1530 uppfördes en rektangulär timrad kapellbyggnad  
under  högrest  sadeltak.  Kapellet  var  av  samma  typ  som  Venjans  
äldsta kyrka ; det hade sakristia i norr och vapenhus i söder.  sakristian  
- vars timmer ännu delvis finns bevarat - utvidgades 1724-1726 och  
långhuset  förlängdes  mot  väster  1731.  Ytterväggarnas  timmer  stod  
ursprungligen  bart ,  men  under  1600- och  1700-talen  spånades  och  
panelades fasaderna successivt samt tjärades och  rödfärgades .  
Interiören  var  täckt  med  ett  troligen  tredelat  brädvalv.  Valv  och  
väggar  försågs  troligen  på  1630-talet  med  målningar  av  samma  typ  
som  i Venjan . När kapellet förlängdes västerut kompletterades valvet  
och  målningarna vitlimmades samt ersattes av en  ny  dekor, av allt att  
döma utförd  1738  av  Olof Lax .  Bräder med  rester av  denna dekor ,  
härrörande från sakristians tak , är bevarade.  
Så småningom blev  kapellet för litet för den växande församlingen.  
I  samband  med  att  Sollerön  blev egen  församling  1775  beslöts  att en  
ny  stenkyrka skulle uppföras och  kapellet revs  1781.  
Nuvarande  kyrkan.  - Sollerö  nuvarande  kyrka ,  uppförd  1779-1785 ,  
är  belägen  i  Häradsarvets  by  mitt  på  ön.  Ritningarna  uppgjordes  av  
arkitekten  Olof Tempelman men  följdes  inte  i detalj .  Kyrkan  är upp- 
förd  av  sten  och  består av  ett långhus  med avfasade  hörn  i öster och  
rudimentära  korsarmar i söder och  norr . Ett lanterninkrönt torn rider  
på västgaveln.  Taket är brutet och valmat och fasaderna putsade samt  
rosafärgade.  Interiören ,  som  präglas  av  ovanlig  rymd,  täcks  av  tunn- 
valv med  ett kryssvalv i korsmitten , allt av tegel.  sakristian  är place- 
rad  längst  i  öster.  En  större  invändig  restaurering genomfördes  1910  
efter förslag  av  arkitekten  Ragnar Östberg och en  utvändig 1968-1969  
efter förslag  av  arkitekten Börje Blome.  
Inredning  och  inventarier.  - Altaruppsatsen  är  utformad  som  en  
563  
MORA .  2  
tempelgavel  med  ett  målat  skenperspektiv.  Den  är  utförd  1795  av  
snickaren  K rån g  Lars  Ersson  och  målaren  Pehr  HedendahL  A v  
medeltida  skulptur från  det  gamla  kapellet  har  bevarats  fem  figurer  
från  ett  altarskåp  från  1480-talet ,  ett  processionskrucifix  från  1500- 
talets  början  samt  en  S:t  Görans-grupp  från  samma  tid ;  själva  S:t  
Görans-bilden finns dock numera i Zornmuseet. Predikstolen är gjord  
av  K rån g Lars Ersson 1795;  det gamla kapellets predikstol från  1640- 
talet är också bevarad och uppsatt i sakristian.  Elva bänkgavlar från  
det gamla kapellet  har bevarats . De är gjorda av samme mästare som  
tillverkat kapellets predikstol och samtida med denna. Den nuvarande  
bänkinredningen  liksom  läktaren  tillkom  1910,  den  nuvarande orgeln  
1958.  Dopfunten av sollerögranit är gjord 1930.  
Bland  nattvardskärlen  av  silver  märks  kalk , paten , oblatask  (1778)  
och vinkanna av  Pehr Zethelius i Stockholm 1779,  skänkta av drott- 
ning  Sofia Magdalena, samt ytterligare två vinkannor , den ena utförd  
av Johan Leffler i Falun 1760, den  ?ndra av  Erich  Albrecht Körsner i  
Falun  1800.  
Kyrkan äger två  brudkronor av förgylld  mässing, inköpta 1842.  
Av  ljusredskap  märks  en  senmedeltida  ljuskrona  av  järn  samt  en  
ljusarm av mässing från  1600-talet.  
Bland  textilier  kan  nämnas  ett  kalkkläde  av  linne  med  broderier,  
daterat 1673 .  
Av  övriga  inventarier  märks  ett  porträtt  av  Jugen  Jon  Andersson  
(1731-1800)  i Bengtsarvet, som  var solleröbornas  sändebud i Stock- 
holm  1773 för att uppvakta konung Gustav III med deras ansökan om  
att få  bilda egen församling.  A v kyrkans klockor är storklockan gjuten  
1530 och lillklockan av  Isa a c  Rockman i Sala 1745.  En senmedeltida  
skriftklocka har också bevarats.  Tornuret är tillverkat i Östnor i Mora  
1794.  
Gesunda  bönhus.  - Solle rö sockens  fäbodar är belägna i socknens  
fastlandsdel ,  och  för  att  sockenborna  skulle  ha  en  gudstjänstlokal  
även  sommartid  uppfördes  Gesunda  bönhus  1886-1887.  Efter  att  
länge  ha stått oanvänt återinvigdes det efter restaurering 1972 och får  
användas även av  andra kristna samfund.  Bönhuset är en enkel röd- 
färgad  timmerbyggnad  under  sadeltak.  Interiören  har  obehandlade  
väggar och omålat platt brädtak.  I stället för altare finns en estrad.  
Kyrkorna i Våmhus socken  
Det gamla  kapellet.  - Våmhus gamla kapell uppfört 1635  var beläget  
ett stycke  sydöst  om den  nuvarande  kyrkan .  Det var uppfört av  tim- 
mer, rektangulärt och försett med ett högrest sadeltak. I norr fanns en  
sakristia.  Omkring  1650  förlängdes  kapellet  mot  väster  och  ett  litet  
torn  byggdes ovanpå  västgaveln .  Framför ingången  i väster fanns  ett  
litet  vapenhus.  Fasaderna  var  brädfodrade ,  tjärade  och  rödfärgade.  
En  ny ,  större  sakristia  tillkom  1727.  Interiören  var  av  allt  att  döma  
564  
KYRKOR OCH KAPELL . 
täckt  med  ett  tresidigt  brädtak  samt  försågs  1659  med  målningar  av  
samma  typ  som  i Venjans  respektive  Sollerö  kyrka.  Ett antal  bräder  
med  fragment  av  denna  dekor  har  bevarats  och  är  nu  uppsatta  som  
innertak i tornets bottenvåning.  
Så  småningom  blev  kapellet  för  trångt  och  dessutom  förfallet , var- 
för det revs  1789.  
Inredning  och  inventarier.  - Bland  kapellets försvunna  inventarier  
märks ett helgonskåp med Johannes döparens bild, anskaffat till  Mora  
kyrka, enligt inskrift 1471.  
Nuvarande kyrkan.  - Våmhus' nuvarande kyrka, grundlagd 1771  och  
färdig  på  1790-talet,  är byggd  av  sten  och  består av  ett långhus  med  
tresidig avslutning i öster och ett kraftigt torn i väster. Tornets spira är  
byggd 1953-1954 efter förslag av arkitekten Cyrillus Johansson. Taket  
är  brutet och fasaderna  putsade samt  vitkalkade.  De  ritningar till  ny  
kyrka  som  uppgjordes  vid  Överintendentsämbetet  1781  följdes  inte ,  
utan ansvaret för kyrkans utformning får tillskrivas byggmästaren  Eli- 
nos  Eric Ersson  från  Mora-Noret.  Restaureringar  har ägt  rum  1874- 
1876  samt  1953-1954,  den  senare  efter  förslag  av  arkitekten  Cyrillus  
Johansson  och  bekostad  av  grundaren av  The Greyhound Company,  
USA,  våmhusbördige  Eric  Wickman,  samt  byggmästaren  Anders  
Diös.  En utvändig restaurering genomfördes 1983 .  
Interiören  täcks  av  ett  trätunnvalv  med  dekorationsmålningar  av  
konstnären  Gustaf  Ambe  från  1954.  Altarväggen  är  rak;  sakristian  
öster därom  har väggmålningar av  konstnären  Gösta  Liljeström  från  
1954.  
Inredning  och  inventarier.  - Altaruppsatsen  består  av  en  pilaster- 
omfattning från  1807. Predikstolen  är gjord av snickaren Krång Lars  
Ersson 1806.  Det gamla kapellets predikstol, målad 1658, är uppställd  
i  sakristian.  Bänkinredningen  är  sluten  och  har  fått  sitt  nuvarande  
utseende  1953-1954,  liksom  orgelläktaren  med  mittparti  klätt  med  
korgflätor ,  socknens  gamla  hantverk.  Den  nuvarande  orgeln  färdig- 
ställdes  1973.  Dopfunten  av  trä  anskaffades  omkring  1662  och  är  
målad i porfyrimitation .  
Bland kyrkans nattvardskärl av silver märks kalken , utförd av  Gus- 
taf Bi örn i Falun 1747; cuppan omgjordes och patenen tillverkades av  
Erich Albrecht Körsner i Falun år 1800.  Oblatasken är gjord av Carl  
Fredrik  Kindberg  i  Falun  1826  och  en  vinkanna  av  Gustaf  Biörn  i  
Falun samt inköpt 1752.  En vinkanna av tenn är gjord av Mårten Kas- 
per Rokus i Stockholm 1701.  
Kyrkan  äger  två  brudkronor,  en  av  silver  från  1945  och  en  i  hår- 
arbete från  1976.  
Av ljusredskap kan  nämnas två ljusstakar av silver, utförda av John  
Carte r i London 1768 och skänkta 1983 .  
Bland textilierna märks en mässhake av  röd sammet med broderat  
krucifix , ursprungligen inköpt till  Mora kyrka 1643 , samt en kyrkvak- 
tarrock av vadmal från  1839.  
565  
MORA. 2 
storklockan är gjuten av Eric Näsman i Stockholm 1735, medan lill- 
klockan är orogjuten i Mora 1672 av  bröderna Olof och Anders Lars- 
son från  Jönköping.  
FÖRKORTNINGAR  
BSt  
db  
DM  
inv.  
kr.prot.  
KVHAA  
Korrt Berättelse  
Ra ä  
räk.  
SHM  
st. pro t.  
Sv K  
VDK  
vis.prot.  
ÖIÄ 
=  Kungl. Byggnadsstyrelsen, Stockholm 
=dödbok 
=Dalarnas museum, Falun 
=  inventarieförteckning 
=  kyrkorådsprotokoll 
=  Kungl. Vitterhets , Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm 
=se Sollerön. KyA.  (Jfr Ericsson 1972-1984) 
=  Riksantikvarieämbetet , Stockholm 
=  räkenskaper 
=  Statens historiska museum , Stockholm 
=  socken- och kyrkostämmaprotokoll 
=Sveriges Kyrkor , Raä , Stockholm 
=Västerås domkapitel, Västerås 
=  visitationsprotokoll 
=  Överintendentsämbetet (efter 1918  BSt) , Stockholm  
Denna kyrkabeskrivning utges av  Mora kommun i samarbete med  Sveriges  Kyrkor.  
Konsthistoriskt  inventarium,  utgivet  av  Riksantikvarieämbetet  samt  Kungl.  Vitterhets  
Historie och Antikvitets Akademien. Vid Sveriges Kyrkors redaktion har arkitekt Gun- 
nar  Wiren  utfört den  huvudsakliga delen  av uppmätningsarbetet samt rekonstruktions- 
ritningar.  Delar av uppmätningsarbetet utfördes redan  1915-1916 av  arkitekterna Sven  
Henrik  Wraner,  Olle  Lagergren  och  Thure  Bergentz.  Manuskriptet  har  i  sin  helhet  
granskats  av  överantikvarie  Eva/d  Gustafsson,  en  av  Sveriges  Kyrkors  utgivare .  En  
annan  av  utgivarna , avdelningsdirektör R.  Axel Unnerbäck , har granskat avsnitten om  
orglar.  Dessutom  har  avsnitten  om  textilier  granskats  av  avdelningsdirektör  Inger  
Estham.  Fotograferingen har ombesörjts av  Sveriges Kyrkors fotograf Rolf Hintze samt  
fil.  kand.  Bengt  Mattsson,  Zornmuseet,  varefter  Rolf  Hintze  granskat  hela  bildmate- 
rialet.  De latinska texterna har översatts av  fil.  kand.  Svante Nyberg.  Excerperingen har  
utförts av fil. kand . Inga  Serrander samt författaren.  
Under fältarbetet har församlingarna genom kyrkoherdarna Britha  Linde,  Bo  Wallin  
och Sven-Olof Lundquist, kyrkvaktmästarna samt övriga anställda , visat stort tillmötes- 
gående och på alla sätt underlättat undersökningarna , för vilket tackas varmt.  Ett sär- 
skilt  tack  riktas  till  fil. lic .  Ragnar  Lannerbro  som  genomläst  hela  manuskriptet  och  
bidragit med synpunkter. Ett varmt tack riktas också till  fru  Margit  Andersson,  f.  för- 
söksteknikern  Oscar  Andersson,  fru  Örjan  Anna  Andersson,  arkitekten  fil. dr  Börje  
B/orne ,  docent  Hans  Henrik  Brummer,  överförmyndare  Erik  G.  Engström ,  herr Sven  
Hinders,  fil. dr Ann Hörsel/,  fil. kand.  Eva Jacobsson , kyrkoherde emeritus  Daniel  Lil- 
jas,  fil. kand. Jan-Olof Montelius , fil. dr Anna Ni/sen,  kriminalkommissarie Helmer Nils- 
son,  fru  Lilly Sterner-Jonsson,  samt  f.  folkskolläraren  Erik  Svensson ,  vilka  alla genom  
upplysningar , tillhandahållande av  material eller på annat sätt visat stort tillmötesgåen- 
de . Ett tack riktas också till  personal vid de  institutioner som författaren besökt i sam- 
band med beskrivningarnas utarbetande.  
Sollerö och Våmhus församlingar  tackas varmt  för  frikostiga  ekonomiska bidrag  till  
publiceringen. Framlidne byggmästaren Anders  Diös , som  välvilligt  lämnat ekonomisk  
hjälp till  publiceringen, kan inte längre nås av  ett tack.  
Ett  speciellt  tack  riktas  slutligen  till  f.  intendenten  Lars  Wickström  och  hans  maka  
Solveig för ovärderlig hjälp med  korrekturläsningen .  
566 
 
KYRKOR  OCH  KAPELL.  
ORDFÖRKLARINGAR  
anfang  
arkitrav  
arkivo/t  
baluster  
bofällig  
burs a  
ciborium  
cuppa  
dorsale  
entablement  
fasces  
feston  
fris  
gesims  
godronnering  
guttre  
hanbjälke  
hostia  
hålkäl  
kannelyr  
kapitäl  
karnation  
karnis  
lisen  
mandorla  
maskaron  
masverk  
me to per  
minuskel  
monstrans  
den  punkt  där  ett  valv  eller  en  båge  börjar,  ofta  markerad  av  en  
avsats eller en profilerad list.  
se  entablement.  
valvbåge över portalöppning.  
profilerat stöd  i ett räcke (balustrad).  
förfallen .  
fodral  för  korporalduken.  
kärl  med lock  och fot , använd inom  katolska kyrkan för  förvaring av  
hostian.  
en dopfunts eller kalks skål.  
ryggstycke  till  helgonskåp.  
klassiskt  bjälklag,  framför  allt  de  utåt  synliga  delarna  som  vilar  på  
kolonner , pelare eller pilastrar och består av arkitrav:  det oftast släta  
partiet som  nedtill vilar på kapitälen och upptill gränsar till frisen:  ett  
(i  detta  sammanhang)  bandliknande  väggfält,  ofta  utsmyckat  med  
bildframställningar eller ornament.  Det vanligen  profilerade  listverk  
som  kröner entablementet kallas gesims.  
spöknippen.  
ornament i form  av  ett i en  kurva nedhängande band  av  sammanflä- 
tade blad,  blommor och frukter.  
se entablement.  
se  entablement.  
dekor av  vertikalt ställda , smala utbuktningar (godroner) , lagda tätt  
intill  varandra.  
se triglyffris.  
tvärbjälke som i en takstol förbinder två mot varandra ställda sparrar  
ovanför deras baslinje.  
i den katolska kyrkan benämning på det vid  nattvarden brukade brö- 
det.  
konkavt parti i listverk eller mellan  två  plana ytor.  
vertikalt  ställda,  smala inbuktningar, ställda tätt  intill  varandra , t.ex.  
på en  kolonn (motsatsen till  godronnering).  
dekorativt utformat krön på  kolonn,  pelare eller pilaster.  
den  mänskliga  hudens färg  på  målningar och skulpturer.  
s-formad profil  på svängning.  
vertikalt, slätt murband, något utskjutande men i avsaknad av  kapitäl  
och bas.  
en spetsig oval som ofta omger gudomsframställningar.  
ornament i form  av  ett stiliserat, ofta groteskt utformat ansikte.  
gotiskt spröjsverk.  
se triglyffris.  
beteckning för  medeltida små (gemena) bokstäver.  
liturgiskt  kärl , oftast av  ädelmetall eller förgylld  koppar, där hostian  
förvaras synlig i en cylinder av  kristall eller glas.  
567  
MORA. 2 
nod  ansvällning på skaftet eller direkt mellan cuppa och fot  på dopfuntar  
och kalkar.  
palmett  ornament i form  av solfjäderformigt utbredda palmblad.  
pilaster & flat  väggpelare med bas och  kapitäl.  
predella & underdel till altar- och helgonskåp.  
putto/putti & bevingat gossebarn.  
pärmbordyr & dekorativ bård på bokpärm.  
rocailler & ornament  med  oregelbundet  formspel  av  kurvor  och  korall- och  
snäckliknande former;  gav  namn åt rokokostilen.  
series pastarum & förteckning över församlingens  kyrkoherdar.  
snås & uthamrad pip på  kannor o.dyl.  
svickel & kilformig, nedåt avsmalnande del av  t.ex.  ett valv.  
svisselering & sicksackformad dekor på metallföremål, utförd med gravörstickeL  
titulus & i detta sammanhang den skylt med bokstäverna I.N.R.I. (Iesus Naza- 
renus Rex  Iuda:orum; Jesus från  Nasare! , judarnas konung) , som  var  
uppsatt överst på Kristi  kors .  
trepass/fyrpass & tre- eller fyrklöverformad öppning.  
triglyffris & fris  med  omväxlande  framskjutande  släta  plattor  med  två  lodräta  
räfflor,  triglyfer,  och  dekorerade  eller  släta  fyrsidiga  mellanpartier ,  
metoper.  Under triglyferna sitter kilformiga droppar, gutt re.  
trojeborg & labyrint.  
tympanon & bågfält över en dörröppning.  
volut & arkitekturled eller ornament i form av ett spiralformigt inrullat band.  
vulst & utåtsvälld (konvex)  list.  
ädikula & nischformig omfattning, inramad av  två pilastrar eller kolonner, upp- 
bärande en arkivalt eller ett entablement.  
äggstav & list  av  utåtsvällda (konvexa) ovaler med smala mellanstycken.  
NOTER  
1  Västerås. VSB.  Hiilphers Ms Cb 5: l , p. 681.  
2  I b. , p.  680.  
3  Petter  Ugla  (1680-1718).  Glasmästare  i  Falun.  Begravd  i  Mora  kyrka.  (Bergman  
1984a, s.  132-134; 1984b, s. 488-490.)  
4 	 Olof Olsson Lax (1696/97-1741). Soldat och målare , vars levnadsöden och verksam- 
het ännu inte klarlagts.  Han uppges vara född  i Närke och antogs till  soldat av  rote  
141  (Katt) i  Mora kompani 1716.  Under tjänstgöring vid olika  rotar har han burit  
namnen  Katt,  Lax  och  Granadeur.  Korpral  1741  men  synes  ha  stupat  vid  Villman- 
strand. O .L. förefaller ha varit en av dalmåleriets föregångare. - Arkivarie Ann  
Hörsell,  Krigsarkivet, tackas varmt för dessa upplysningar.  
5  Johannes  Lundbeck  (1673-1726).  Kyrkoherde  i  Venjan  1712.  F.  i  Aspeboda,  
adjunkt i Rättvik 1701.  " ... en berömlig Pastor, känd och hedrad af högre och  
kunnigare" (Muncktell).- G. 1701 med Anna Achra:lia (1680-1756).  
6  Stockholm.  RA.  KA.  Landskapshandlingar.  Dalarna.  1578:5A ,  fol.  l ;  Ekström  
1957, s.  26f.  
7 Johan Leufqvist (1750-1814). Kyrkoherde i Venjan 1789, tillträdde 1791.  F. i By,  
började studera vid  26 års  ålder.  Adjunkt i Leksand  1778 och innehade sedan flera  
568 
 
''
'
'
'
KYRKOR OCH KAPELL . 
andra  adjunktstjänster.  E.o.  bataljonspredikant  vid  Dalregementet  1782.  Kungl.  
hovpredikant 1793,  prost i egen församling 1794, kontraktsprost 1808. Avgick  1813  
på grund av sjukdom.  Den energiske L. ägnade sig  mycket åt lanthushållningen och  
var en  av initiativtagarna till Johannisholms glasbruk.- G. (1)  m. Christina Elisa- 
beth Kantzau (1754-1795) ; (2)  m. Maria Christina Rathsman (1773--1839).  
8  Västerås. VSB. Hiilphers B.e. 24, p. 110.  
9  Västerås.  VDK.  F III:7 .  
10 Lars Benzelstierna (1719-1800).  Biskop i Västerås  1759,  tidigare professor i Uppsa- 
la , i grekiska 1746 och i teologi  1759. 
 
11 Västerås.  VSB.  Hiilphers  B.e.  24,  p.  llO. 
 
12  Henriksson 1971 , s. 56, 58 (foto). 
 
13  Västerås. VSB. Hiilphers  Ms Cb 5:1, p. 680. 
 
14 Forsslund  1926,  s.  43. 
 
15  Erik  Andersson  Berg  (d.  1741).  Tenngjutare  i  Falun,  bosatt  på  Prästtäkten .  Ej  
omnämnd i Bruzelli  1967.  
16 Lars Nilsson  Hedman . Tenngjutare; mästare i Falun  1713--175 1.  
17  Andreas  Olai  Hellenius  (1641-1697).  Kyrkoherde  i  Venjan  1681-1696.  F.  i  Stora  
Skedvi , adjunkt i Sundbom samma år.  Kyrkoherde i Torsång 1696.  -G. (l) m.  
Anna Ahlenia (1640-talet-1675) ; (2) m. Maria Brovallia (1656-1693); (3)  m.  Anna  
Nohr-Morrea (1665-1701).  
18 	 Matthias Olai Lixander (Lexandensis) (1601-1680). Kyrkoherde i Venjan 1640. F.  i  
Leksand, sacellan  i Sala landsförsamling  1633. -G. (l) m. Malin Claesdotter (d.  
1639) ; (2)  m.  Kerstin Carlsdotter (1613--1687).  
19 	 Johannes Klingius (1695-1760). Kyrkoherde i Venjan 1734. F.  i Folkärna, adjunkt i  
Nås  1724, i Norrbärke  1730. "Jemte sitt embete fann  han särdeles nöje deruti att  
forska  i allt som hörde till  stiftets historia litteraria, och är märkligt att han så afsides  
och utan tillgång  på rikare hjelpmedel , kunde göra betydliga samlingar" (Muncktell  
1844,  2, s. 374).- G. m. Margareta Lundbeck (1706-1787) .  
• 
20  Humeral ', (humerale, amict , huvudlin, halslin) ; rektangulär linneduk med besätt- 
ning samt med långa band , som knyts i kors över bröstet och om midjan.  Vid präs- 
tens skrudning påsätts halslinet först , därefter mässkjortan.  Brukas fortfarande inom  
svenska kyrkan.  
21  Ängersk' , engelsk; ett slags kläde från England.  
22  Säternij' även kallat säterverk, ett genom tryck  mönstrat  tyg. 
 
23  Dwalsk ' eller  dvälk', ett slags grovt lärfttyg, ofta använt som foder. 
 
24 'Slessing',  fint  linnelärfttyg, ofta använt till skjortor. 
 
25  Kalmink , här troligen ett slags tätt, atlasliknande ylletyg, ofta med tryckt mönster.  
26  Collijn 1942-1944, l , sp. 729 , nr 2 uppifrån.  
27  Ingen sådan nämns av Collijn. Möjligen en variant av Collijn 1942-1944, l, sp. 562 f.  
28 Möjligen  Manuale  Svericum,  Stockholm 1637.  (Collijn 1942-1944, l , sp. 562f.)  
29  Möjligen  Olaus  Petris  från  1537.  (Collijn  1927-1931,  2,  s.  50f.)  
30  Ambrosius  Hedengran  (1660-1741).  Tecknare  och  kopparstickare ;  utförde  flera  
minnestavlor ,  vilka  graverades  av  honom  själv,  Erik  Geringius  (1707-1747)  och  
Claude Haton , samt spreds till  i stort sett samtliga kyrkor i landet.  Det karakte- 
ristiska är att ornamentiken är ritad  med en  enda sammanhängande linje .  
31  Åmark 1924, s.  337.  
32  Hiilphers 1762, s.  200.  
33  Västerås. VSB. Hiilphers Ms Cb 5:1, p.  681.- Israel Andrere Dalekarlus (d. 1639).  
Kyrkoherde i Venjan 1627. G.  m.  Gölin Nilsdotter.  
34  Stockholm. RA . ÖIÄ. Inkomna skrivelser. F Ilaaa :l7 .  
35  Pehr Wilhelm Palmroth (1765-1825). Arkitekt , konduktör vid ÖIÄ. Dotterson till  
hovmålaren Guillaume T. TaravaL  En av den svenska nyklassicismens originellare  
arkitekter. Bland P:s verk återfinns bl.a. ett flertal  kyrkor i Norrland.  
36 	 Ritningarna  till  Bjursås  kyrka  (Stockholm.  RA.  ÖIÄ.  - Tidigare  felplacerade  
under Våmhus kyrka)  är osignerade men  bär Palmroths handstil.  
37 	 Mur Olof Nilsson (1735-1800).  Nämndeman , sockenskrivare och klockare i Mycke!- 
569  
MORA .  2  
byn ,  Malung.  Byggmästare  för  ombyggnaden  av  Yttermalungs  kapell ,  Malung,  
1778--1779.  Utförde även arbeten på Malungs kyrka 1791.  (Henriksson  1971 , s.  39,  
65; Sjögren 1963, s.  450.)  
38 	 Pehr Forsgren (1779-1830). Inspektor vid Älvdalens porfyrverk 1817-1828. Biträdde  
sin bror Olof F. med byggandet av Karl  XIII:s bro i Älvkarleby samt ombyggnad av  
hammarsmedjor  vid  Leufsta  bruk ;  byggmästare  för  Transtrands  kyrkbygge  efter  
Olof Sjöströms död  1828. Dugande mekaniker men mindre framstående som eko- 
nom , vilket tillsammans med andra misshälligheter medförde  hans avskedande från  
porfyrverket.  (Bergman  1987,  s. 621, 670.)  
39 	 Olof Sjöström (d. 1828). Byggmästare . Ledde bl. a. ombyggnaderna av Järna kyrka  
1813-1815  och  Älvdalens  kyrka  på  1820-talet  samt  kyrkbygget  i  Transtrand  från  
1824 till sin  död. (Bergman  1987, s.  617-621, 669 .)  
40 	 Eric Swedenius (1781-1852). Kyrkoherde i Venjan 1824, prost 1832. F. i Odensvi ,  
adjunkt i Orsa  1807.- G. m. Hedvig Regina Arnberg (1773-1849).  
41  Lindjo  Eric  Halvarsson  (1785-1865).  Bonde  och  byggmästare  från  Vallerås  i  
Malung.  Ledde  ombyggnaden  av  Malungs  kyrkas  torn  samt  uppförandet  av  Öje  
kapell och Transtrands kyrkas tornhuv. (Bergman  1987,  s.  623 , 670. - Se även  
Henriksson 1971 , s.  41 f.)  
42 	 Gustaf  Billow  (1779-1856).  Bergmästare  i  Sala  1810,  undermarkscheider  1826,  
avsked samma år.  Esaias Tegners svåger.  
43 	 Ris Erik  Larsson (1785-1850).  Byggmästare från Åkerö i Leksand. Byggde Mock- 
fjärds  kyrkas  tom  1827  och  Gagnefs  kyrkas  tornlanternin  1828;  byggmästare  vid  
Skattunge kapell  ca 1840,  Säma kyrka  1842 samt Boda kyrka (tillsammans med  
Björk Anders Jonsson) från 1847.  Han var även känd som  brobyggare, bl. a. som  
förman vid  uppförandet av  Karl  XIII:s bro i Älvkarleby 1815-1816.  
44 	 Björk Anders Jonsson (1815-1891) . Byggmästare från Vikarbyn i Rättvik. Verksam  
vid  ett  flertal  kyrkoreparationer  och  ombyggnader  i  Dalarna.  (Bergman  1984 a,  
s.  59 f.;  1984b, s.  415f.)  
45  Samuel (Sam) Gabrielsson (1881-1968). Vice pastor i Venjan 1907-1908 och  1912- 
1913. Hospitalspredikant i Säter  1912,  komminister i Älvdalen 1914, kyrkoherde i  
Söderbärke 1924, i Rättvik 1932-1951, kontraktsprost 1940. En framträdande gestalt  
inom ungkyrkorörelsen.  
46 	 Fredrik Falkenberg (1865-1924). Arkitekt. F . i Köpenhamn ; knuten till  ÖIÄ från  
1902.  Har utfört ett tjugotal kyrkarestaureringar samt även ritat flera nya  kyrko- 
byggnader, t.ex.  Bergviks kyrka i Hälsingland och  Bureå kyrka i Västerbotten.  
47 	 Om  altarpredikstolar  se  vidare  Ullen  1977,  s.  84f.,  not  14,  sammanställning  av  
Göran Alm.  
48 Benjamin Westman (1776--1801) . Arkitekt ; konduktör vid  ÖIÄ.  
49 	 Pehr Hedman (1769-1841). Snickareålderman och kärnnär i Falun . - Fil. kand . Jan- 
Olof Montelius tackas  varmt för dessa  uppgifter.  
50 	 Pehr Hedendahl (1757-1805). Målare i Falun, burskap 1791. Har utfört arbeten i ett  
flertal  av  landskapets  kyrkor.  (Boethius  1916,  s.  141 ;  Bergman  1984a ,  s.  96f.;  
1984b, s. 452f. ; 1987, s.  539, 666.)  
51  Stockholm. RA. ÖIÄ. F IIaaa:17 , memorial av Thure G. Wennberg  27/8  1796.  
52 	 Ludvig  Hedin  (1826--1917).  Arkitekt;  konduktör  i  fångvårdsstyrelsen  1849-1851,  
arkitekt  i  ÖIÄ  1849-1893 ,  arkitekt  hos  drätselkommissionen  i  Stockholm  1855,  
stadsarkitekt i Stockholm  1863-1898.  
53  Magnus Ertandsson (1813-1890).  Kyrkoherde i Venj an 1852-1871, prost  1864. F.  i  
Vika, adjunkt i Stora Tuna 1836, i Stora  Skedvi 1837, skolpräst där 1841.  Kyrko- 
herde i Torsång 1872. - G . (l) m. Carolina Grönfeldt (1813-1876); (2) m. Gustava  
Henrika Amalia Vassberg (1844-1905).  
54 	 Perbjörs Per Larsson Björling (1832-1918). Självlärd orgelbyggare;  klockare, orga- 
nist , skollärare och poststationsföreståndare i Lima.  Har byggt orglar i Lima kyrka.  
(Bergman 1987, s.  557, 629f.)  
55  Inskriften återgiven enligt PM av  Bertil Wester 1951  (ATA).  
56  Venjan . KyA. P 1:6, krönikebok av S. Gabrielsson, p. 3.  
570  
'
'
KYRKOR  OCH  KAPELL .  
57  Stockholm. ATA. PM av Bertil Wester 1951.  
58  Forsslund 1926, s. 43.  
59  Anders Hansson (1857-1946). Byggmästare i Rättvik , även verksam i Köping från  
1888 till mitten av 1910-talet. H.  bedrev en omfattande byggnadsverksamhet , även  
som kraftverks- och industribyggare.  
60  Yngve Lundström (1885-1961). Målare , teaterdekoratör. Har utfört dekorationsar- 
beten  i ett stort antal svenska kyrkor.  
61 Ärland Noreen (1888-1970).  Arkitekt; anställd vid  BSt  1925 , intendent vid  K-byrån  
1927, även privat verksamhet.  Har utfört ett hundratal  kyrkorestaureringar.  
62  Forssman  1961,  s.  133 .  
63  Nilsen 1983,  s. 325-327, 330. - Fil.dr Anna Nilsen tackas varmt för  diskussioner  
kring skulpturens  ikonografi.  
64  Nilsen  1983, s.  330--332.  
65  Falun. DM. lnv.nr 52.  
66  Henriksson  1971 , s. 56.  
67 Bergman 1987, s.  610, 669.  
68  Se även Homman 1950.- Fil. dr Anna Nilsen tackas varmt för diskussioner om kor- 
sens funktion.  
69  Disposition  1917  enligt  Sjögren  1952:  Man.  l : Borduna 16 ', Principal 8',  FIUte har- 
monique  8',  Gamba  8' ,  Octava  4 , Trumpet  8 .  Man.  II:  Rörflöj t  8 ,  Salicional  8',  
Violin  4'.  Pedal:  Subbas  16 .  Sedvanliga  koppel.  Crescendosvällare.  Pneumatisk ,  
rooseveltlådor.  
7°	Carl  Alfred  Danielsson-Bååk  (1872-1967).  Arkitekt;  i  stor  utsträckning  verksam  
som inrednings- och möbelarkitekt men även som grafiker och akvarellist.  
71 	Eugen  Hammarberg (1874-1949).  Bildhuggare . Har  utfört ett  stort antal  kyrkliga  
arbeten , t.ex . altaruppsatser i Stora Kopparbergs  och Aspeboda kyrkor samt Olaus  
Petri-kyrkan i Örebro.  Han har även ritat  Lindesbergs kyrkas tornspira samt med- 
verkat vid flera kyrko- och skulpturrestaureringar.  
72  Gustaf  Wilhelm  Lindberg  (1798-1888).  Tenngjutare;  mästare  i  Örebro  1824- 
1857(73) .  
73  Hans Guldsmed i Gävle , nämnd 1578-1625. Har även utfört en dopskål i Trefaldig- 
hetskyrkan i Gävle.  
74  Johan Martin Loell (1753-1794). Mästare i Falun  1779- 1794(95). Ekström  1983, s.  
790, uppger felaktigt att bokstäverna J : S:  finns ingraverade på patenens undersida .  
75  Jacob Brunck (d. 1743). Mästare i Stockholm 1715-1743.  
76 Anders  Högman  (1639/40--1701;  db:  61  år).  Mästare  i  Köping  1676-1701(06).  Db:  
"En Sachtmodig och Gudfruchtig man. "  
77  Johannes Olai Hellenius (omkr.  1645-1701). Komminister i Köping  1675 , kyrko- 
herde i Kungsåra  1688, i Nås 1698.  
78  Johan Leffler (1723-1800). Mästare i Falun 1754-1800.  
79 Jöran Eriksson Straus (d . 1688).  Mästare i Stockholm 1673-1688.  
80  Eric Magnus Hammarstrand (1755-1837). Tenngjutare ; f.  i Roslagen, utbildad bl.a.  
i Vimmerby , mästare i Falun från  1788. Rådman senast  1797.  
81 Bruzelli 1967, s.  406 f. , behandlar Hammarstrands vanliga stämplar.  
82  Hans Wicksten (1754-1810). Tenngjutare; mästare i Västerås 1782-1810(14).  
83  Elias Berglund (1780--1828).  Gelbgjutare i Falun .  
84  Sofia Widen (1900-1961). Mångsidigt verksam textilkonstnärinna ; föreståndare och  
konstnärlig  ledare  för  Licium  1930--1951.  Innehade  från  1952  egen  firma  i  Hytting  
nära  Borlänge.  - Alice  Lund  (f.  1900).  Textilkonstnärinna;  bosatt  i  USA  1923- 
1930, sedan chef för Libraria ett år.  Hon startade därefter tillsammans med B .  
Wahlund firma  Lund & Wahlund i Domnarvet, vilken  hon  från 1936 ensam inneha- 
de . Åren  1939-1961  innehade hon  Alice Lund Textilier AB i Hytting och efter Sofia  
Widens  bortgång  Alice  Lund-Sofia Widen  AB.  
85  Troligen identisk med Charlotta Wilhelmina Ohlsson, f.  Malmqvist (1792-1869)- 
G. m.  juveleraren Carl Fredrik Ohlsson (1791-1849).  
86  Agda Österberg (1891-1987). Textilkonstnärinna; efter studier i Stockholm och ute  
571  
MORA .  2  
i Europa anställd vid  Handarbetets vänner 1914-1922, sedan ledare för Libraria .  
Egen atelje i Varnhem "Tre Bäckar" från  1933 . Har utfört ett stort antal kyrkliga  
arbeten.  
87 	 Catharina  Lundbeck  (1698-1756) .  Dotter  till  kyrkoherde  Johannes  Lundbeck.  -
 
G.  m.  kyrkoherde  Eric Morrenius (1694-1762)  i Svärdsjö. 
 
88 	 Olaus Stephani  Bellinus  (omkr.  1540--1618).  Biskop  i Västerås  1589.  Skolmästare  i  
Gävle omkr. 1567, kyrkoherde i Ockelbo 1572, i Gävle 1581.  Avsatt som biskop  
1606--1608 på grund  av  påstådd otrohet mot Karl  IX , men återfick ämbetet.  
89  Inskriftens lydelse: "Thens frägd, som warit har , en ropand ' röst i Norden/ Nu tyst- 
nad; bör eij  tyst bli  i den tysta jorden./ Till skyldig Åminnelse betrachtadt/ Tål Den  
Ärewyrdige och  Högwällärde  Herren/ Herr JOHANNEs LUNDBECK,/ För detta  
Wenjans Församlings i Öster Dal[arne waksam] Kyrckioherde ;/ I sin  mid-ålder, sin  
mun  uti  en  salig  stund  ige[n---] ,  och  des  andelösa  wåning/  i  Wenjans  Kyrckia  
befordrades  til  sit  möreka  tysta,  [--- en]slings  biwistande ,  Söndagen/  näst  för  S.  
JOHANNIS  Döparens eller [---a]rs Dagen , Åhr 1726./  
Hwart ut  man  wänder sig, och sine ögon/ fäster;  
Thet ware Söder, Norr, i Öster eller/ Wäster , 
 
På land,  på siö, på luft, på  himlens/ runda  ring, 
 
Man wansklighetens bild får skåda i all  ting, 
 
Hur' alt som skapat är sin wissa circkel hafwer ,  
Aftager, intet blir , och  till  sin  ända trafwer.  
Marck , åkrar , ängar, parck, skog,  Lundar, löfwen gröna ,  
Med  blomster många slag; ehur the synoas skiöna , 
 
Wid wår Mid-Sommars tid, doch blir des fägring  kort. 
 
Dels torckas , dels skiärs af, dels blekna , falla  bort. 
 
Fort wattnet far , och snäll i rena bäcker rinner;  
Man ögnafästet knapt får,  förr än  thet förswinner.  
Hur länge  warar wäl, at sommarns foglar siunga ,  
Tå de i sin Capell , uphöja röst och tunga; 
 
Nu swinga sig i skyn, nu  öfwer bergen brant , 
 
Then ena stämmer groft,  then andra åter grant? 
 
Fast kort.  När mörckret blå och natt till  ro alt mana ,  
The alla tystna och med sin  musique afstana.  
Snart Solen i sin crets omhwälfwer, och sig  bärger ,  
Och himla-fästet klart en dunckel  sorgdrächt färger ; 
 
När månen skin som bäst , och alt sit fyllo  har , 
 
Strax dag från dag syns  hur han mer och  mer aftar; 
 
Så klara stiernors ljus ock måste rymma läger,  
Och  mörekas för  wår Sol , som större ämne  äger.  
Ett sällsamt öde tycks wår nedre werld regera ,  
Emot then lag och skick, som himla hwalfwen  bä( ra], 
 
Ther har then längsta tid , som störst til  skienet är , 
 
Men  bland oss arma folck,  går annorlunda  här. 
 
Här ofta dygdens wän , en halflitsålder niuter ,  
Och Belial  twert om , sin  fierde ålder sluter.  
Men ware hur ' det will, så blir en allas ända;  
En jordisk hydda måst till  tysta jorden lända: 
 
Then ene slås här förr,  then andre sen omkull , 
 
Och allas alt blir knapt tre spade-uddar mull , 
 
Så mycket få  wi  för wårt fiäs' och all  wår möda ;  
Lif och förgiänglighet fölgs åt, tils  wi  bli  döda.  
572  
KYRKOR  OCH  KAPELL .  
Så måst' en dygdens Wän från  Wenjan afskied taga ,  
I  Öster-dale-mark ; ther hopen höres  klaga:  
Wår Siälawächtare , som [re]dligt hållit wacht ,  
På Zions skåde-torn , mång  ropand' stund tillbracht ,  
Sin mun uplåtit , sagt oss hwad  på färde warit ;  
Har ropat sista gång, sin  Swan-sång, fierran  farit.  
För Sommar-Krantzar måst  wi  sorge-dook antaga ,  
Lijk-Sång av bräder try , swart bår och  drächt tillaga ,  
Tå wi  tänkt Sommar och  JOHANNIS Fäst begå,  
På  klockor stiga, och sist sammanringning slå ,  
För JOHAN LUNDBECK, som i Dale-Lunder fåren  
Till friske  beckar fördt , höst , sommar, winter , wåren.  
JOHANNEs full  af nåd , af nådens fullhet rika  
Fått nåd för  nåd , och  lof för  nådens barn predika ;  
Der till  rätt kallad , sänd , eij kiöpt sig mensklig nåd ,  
Men HERrans nåd och bod, sökt, fölgt  i råd och dåd.  
Haft nåd , at dela ut  åt androm nådens under ,  
Råd , andre wäcka up , med  lagsens tordöns dunder.  
Han , som JOHANNES , war en  ropand  röst i öknen ,  
Höll mana på i tid , i otid , helgd  och söcken,  
I Wenjans Samfund , här wid  polen uti  nord ,  
Ther liksom i en  ökn är kringspridd  Christi hiord.  
En präst, som  prydt sit  tahl  med  zions  blomster skiöna ,  
Och  Sarons blomster bedt:  med dygder siälen  kröna.  
En HERrans Ängel, sänd at ropa: Bättring giören ,  
I dag;  i nådens tid,  nu,  medan himla  dören  
Af nåd än  öppen står, och bären goda frucht :  
Tro , kiärlek , hopp , frid , frögd , och  alla  dygders  tucht.  
En p[rä]st , som  icke spart uphäfwa röst och  tunga  
Som et basune liud , för gambia och för  unga.  
En trogen Herde , som med nijt födt fåren  alla ,  
Som öfwer-Herden tächts hans upsicht anbefalla ;  
Fördt herde-lefnad rätt , spridt ut  med werck och mun  
Guds lof; the kraneke läkt wid  Zions hälso brun.  
En man , som wiste wäl , när nåd ell ' stränghet höfdes ,  
Och led eij  at nån' skalek i synda sömn insöfdes.  
En HERrans tienare , som  i alt Guds hus  trogen  
War, och mot alla from, samt till  all  tienst redbogen;  
Har af den Högstas  kraft,  spåt thet , som sedan skiedt ,  
Och warnat för  thet straff oss tryckt , och  warit  ledt.  
Talt rena sanningen, så  at  det giält  i öra  
Och lärdt oss huru wi  rätt dö och lefwa böra.  
Nu dum , stum , mål-lös är.  Af LUNDBECKS tunga rinner  
Guds rena ord eij  mer, och  Manna man eij  finner;  
Hans sista pust är hörd; wi  pusta wid  hans bår  
Och släppa fram  en beck af jämmer fullan  tår.  
Wi,  som  med  andacht hördt , men aldrig hördt oss  mätta,  
På himmelskt Mann,  som  han  har delt och talt för detta .  
573  
MORA . 2 
Wi , til  Hans sista  tienst , med  trogne finger fleta  
E n  krantz , och  rosor skiön, i Lund-beck, daler leta . 
 
Bland D ale-Lilljo r främst den blomman sättj as  ska ll , 
 
Som kallas:  Glöm mig eij , fas t jag är ste l och  kall . 
 
Så  hämmen tå  Ehr gråt , som under sorgen dignadt. 
 
E hr LUNDBECK  lefwer  qwar här i ett  minne  signadt. 
 
Herr LUNDBECK lefwer wist som  dubbe lt  lif förwerfwadt ;  
E tt med sin lefwand  tro i JEsu  CHRISTO ärfwadt , 
 
Och ett , att eij  Hans namn med efte rwerlden dör , 
 
Men lefwer och städs i sin  ähra lefwa bör. 
 
E hr LUNDBECK ewigt  lif , och  litsens Crona äge r , 
 
Som  mycket  mycket  mer, än  hela werlden wäger. 
 
Ur i det  land och lund dä r beckar  fl yta skiära,  
Kring höga litsens  trän , som to lftalt  frucht frambära. 
 
Här äge r  Han nu städs en Sommar  bl id och lång, 
 
Och trefa lt Säll  med skiär röst , bland G uds he lgon mång 
 
Instämmer: Helig,  Helig,  Helig;  står för sto len 
 
Med  Palm  i hand , se r  Gud , och skin  som  klara so len . 
 
Vita  & Mors  Reverendi  Domini,  JOHA NNIS  LUNDBECKII . Haut ignobili in  
Dalekarlia & parcecia A spebodensil Montanorum natus sanguine, ex slemma te , puta,  
Judicis territorialis Albrecti  Hansonii, qui  quinquaginta annos, ju/dicia per universam  
Dalekarliam solus pe regisse dicitur , anno  1673.  Tirocinii annis  fe liciter pe racti s  in  
florente, lund  temporis , schola Fahlunensi, regnante  eam viro multiplici doctrina  & 
industria  noto ,  Mag.  A ndrea  Tillreo,  honestissimo/  ejus  testimonio  ornatus ,  studiis  
maturus,  Upsaliam pe tivit anno 1692. A  quo protinus tempore , modo nominati  cla- 
ris/simi  viri  & Prreceptoris  binis  filiis  studiorum  moderato r  datus,  per  sexennium  
Academicis meditationibus pulcre  in/vigilavit.  A nno  1698 sacris ordinibus initiatus,  
ecclesire  Orensi  Comministe r  prrefectus est.  A nno  1701, propitius D Eus,/  huic  nos- 
tro,  morum  & pudoris laude conspicuam , Virginem  ANNAM  A CHRELIAM ,  A chrelii,  
ante  hac  [ = ante-hac)  laudatissimi  Pastoris/  Ga(brielis]  in  Uplandia , Vestmannicre  
prrefecturre  adjecta, filiam , thori sociam dedit ; ex qua quinque suscepit liberos , quo/  
rum  fili re  tres  sunt  superstites .  A nno  eodem  hujus  olim  prreceptor  & mul torum  
deniq [ = denique) annorum nutritius [ = nutricius) benignissimus,/ Pastor jam & Prre- 
positus  Retvicensium  opt ime  meritus ,  M.  A ndreas  Ti//reus,  Adjunctum  vocavit  
suum .  Anno demum  1712./ ecclesire  Venjanensi  in  Oster-Dalia  vacanti , vocantique  
datus & missus est  Pastor.  Anno  v. 1726,  media  admodum  re tate/ ac restate , abiit ab  
hoc  aquilone  & mundani  frigoris injuriis(?) ad futu rre  re te rn re  vitre  jucundam  resta- 
tern ; ubi  electi  cum/ exultatione  portant manipulos suos.  Vivit  igitur nunc maxime .  
E t sa tis heic vixit , qui  morte sua dicere  po tuit :/  Est m/hl NAmquE  vl vERe  ChRIS- 
tUS,  et  MORi luCrUm ."  
Översättning:  " Den  vördnadsvärde  herr  JOHANNES LUNDB ECKIUS'  liv och  
död . Han föddes år  1673  i Da larna och Aspeboda socken i Bergslagen av äde lt  blod ,  
nämligen  av A lbrekt  Hanssons  stamträd , vi lken säges som häradshövding ensam  ha  
skipat rätt i hela Dalarna  under 50 år.  Sedan han i den blomstrande ungdomen(?)  
lyckosamt geno mlevt sina fö rsta lä roår i Falu skola, som blomstrade vid denna tid , då  
den för mångsidig lärdom och driftighet kände  mannen magister A ndreas  Tillreus  var  
dess rekto r , begav han sig år 1692 , fö rsedd med mycket hedrande vitsord från denne ,  
till Uppsala , mogen fö r studie r.  Strax därefte r blev han utsedd till handledare fö r två  
söne r till  den nyssnämnde vittberömde  mannen och läraren och  ägnade sig i sex år  
med nit och  framgång åt akademiska studier.  Å r 1698 blev han prästvigd och utsågs  
till komminister i  Ore fö rsamling.  Å r 1701 skänkte G ud i nåd  denne vår man till  
äkta maka  jungfrun  ANNA AcHRELIA , känd  och prisad  fö r sin ärbara vande l.  Hon  
var  dotter  till  Ga[briel]  Acrelius,  tidigare högt  skattad  kyrkoherde  [i Lövsta ( =Väs- 
terlövsta) församling), belägen i Uppland  men tillförd Västmanlands  län. Med henne  
574  
' ' '
'
KYRKOR OCH KAPELL .  
fick  han fem barn, av vilka tre döttrar ännu är i livet. Hans forne rektor , som slut- 
ligen  under många år var hans kärleksfulle fosterfar , och vilken numera är högst för- 
tjänt  kyrkoherde  och  prost  i  Rättvik,  magister  Andreas  Tillreus,  kallade  honom  
samma år till sin adjunkt.  År 1712 slutligen blev han vid vakans i Venjans församling  
i Österdalarna anförtrodd åt denna såsom kyrkoherde på dess egen begäran och för- 
flyttades dit. Men  år 1726 vid helt uppnådd  medelålder och just i högsommaren gick  
han  bort  från  detta Norden och oförrätterna(?]  i världens kyla  till  den  ljuvliga som- 
maren  i  det  kommande  eviga  livet,  där  de  utvalda  med  jubel  bär  sina  kärvar.  
[ = Vulgata , Liber Psalmorum 125:6 och svenska Bibeln , Psaltaren  126:6. ] Han lever  
alltså nu som rikast.  Och tillräckligt har denne levt , som vid  sin död kunnat säga:  
Ty att leva det  är för mig Kristus, och att dö,  det  är för mig en vinning.  [=Paulus'  
brev till filipperna 1:21.]"- Översättningen har utförts  av fil. kand. Svante Nyberg,  
som tackas  varmt.  
90 	 Ericus Erici Morrenius (1694-1762).  Kyrkoherde i Svärdsjö 1744, prost 1754.  "Kän- 
nare och samlare af antiquariska skrifter.  [ ... ] Skref i yngre  år många occasions- 
stycken på Dalspråket och Fahluortens dialect".  (Muncktell.)- G. m. kyrkoherde  
Lundbecks dotter Catharina Lundbeck  (1698-1756).  
91  Lund.  Folklivsarkivet.  Mandelgrenska samlingen. Ser.  V:5.  
92  Inskrifter , mått och ton återgivna efter Åmark 1924, s. 339f.  
93  l b. , s.  340f.  
94  Gerdt Meyer (d.  1664). Tyskfödd klackgjutare i Stockholm , stamfader för  fl era  
ge nerationer  klockgjutare .  
95  Forsslund 1926, s.  85.  
96  l b. , s.  86.  
97  Erik Alm (1885-1965). Målarmästare i Falun. Har utfört måleriarbeten i ett flertal  
kyrkor i Dalarna , bl.a . i Enviken, Gagnef och  Mockfjärd , samt även i Uppland.  
98 	 Kurt  von  schmalensee  (1896-1972).  Arkitekt.  Praktiserande  arkitekt  i  Stockholm  
1923-1929, arkitekt utom stat  vid  BSt 1928, stadsarkitekt i Norrköping 1929-1961.  
Ritat ett flertal  kyrkor , främst i Östergötland . Utfört  flera kyrkorestaureringar.  
99 	 Edward Dahlbäck (1878-1936). Arkitekt. F. i Byske, Västerbotten , verksam i Bor- 
länge , bosatt i Bro , Stora Tuna. - Fil.kand. Jan-Olof Montelius tackas varmt för  
dessa  uppgifter.  
HJO 	 Erik Lundberg (1895-1969).  Arkitekt; antikvarie  vid  Raä 1938-1946, sedan profes- 
sor i arkitekturhistoria vid  Kungl. Tekniska Högskolan.  Förutom ett betydelsefullt  
arkitekturhistoriskt författarskap  har  L. utfört ett stort antal  kyrkorestaureringar.  
101 	 Viking Göransson (1900-1985). Arkitekt. Anställd hos E . Gunnar Asplund 1930,  
länsarkitekt i Kopparbergs och  Västmanlands län  1934-1944,  i Uppsala län  1944- 
1956,  egen  verksamhet  i  Uppsala  från  1957.  G.  var  vidare  konstnärlig  ledare  vid  
Upsala-Ekeby AB  1950-1953  samt slottsarkitekt för  Uppsala slott  1964-1983.  
102 	 Orgelns disposition efter Sjögren 1952  och  Carlsson 1973:  Man. 1: Gedackt 8' , Prin- 
cipal4 , Oktava 2 .  Man.  Il:  Rörflöjt 8 , Kvintactena 4 ', Blockflöjt 2' . Pedal:  Subbas  
16 . Sedvanliga koppel. Crescendosvällare . Tutti. Pneumatisk traktur och registra- 
tur.  
103  Carl Jacob Lernon (1794-1869). Tenngjutare ; mästare i Stockholm 1818-1862.  
104 	 Edvin Ollers (1888-1959). Målare , tecknare , formgivare.  En av pionjärerna inom  
formgivningen av svenskt glas , men arbetade också med andra material.  Även verk- 
sam som  konstpedagog.  
105  Gustawsson  1938.  
106  l b. , s. 52 , 55.  
107 	 Boethius 1938, s.  483 f.  
108 	 Ib ., s.  481, 483  samt bild  3.  
109  Forsslund  1921 b, s.  27ff.  
110  Boethius 1938, s.  482 f.  
111  Ib .,  s. 483; Ullen 1983, s. 104 ff .  
11 2  Boethius 1938, s. 483 .  
575  
''
'
MORA.  2  
113 	 Petrus Jonre Helsingus (1592-1663).  Kyrkoherde i Mora 1629-1640, sedan vid Stora  
KopparbergeL- G.  m.  Catharina Henriksdotter (1605-1678).  
114 	 Hållams (Målar) Nils Nilsson (1724-1776).  Målare från Färnäs i Mora.  Var halt och  
hade måleriet som sin främsta inkomstkälla.  En av dalmåleriets föregångsmän.  Har  
även  utfört den yngre serien av  läktarmålningar 1755  i Mora kyrka (Bergman 1984 a,  
s.  82f., 88--95;  1984b, s.  438f. , 444-451).  
11 5 Granberg  1938,  s.  181 f.  
116 Hiilphers 1762 , s.  187.  
117 Boethius 1938,  s.  483 f.  
118 Adolphus  Elai  Terserus  (1604-1659).  Kyrkoherde  i  Mora  1641-1659.  Gudson  till  
Gustav II Adolf, prreceptor för Magnus Gabriel  De JaGardie 1629-1630.- G. (1)  
m. Sara Malmenia (1611-1639); (2)  m.  Elisabeth Henriksdotter (1615-1688/89).  
119 	 Andreas Erici Nohr-Morreus (1632-1676).  Kyrkoherde i Mora 1669 , tillträdde 1671.  
F. i Mora-Noret, adjunkt i Mora 1665-1669.- G. (1) m. Sara Tersera (1635-1672);  
(2)  m. Christina Troilia (1655-1721).  
120 Boethius 1938,  s.  484.  
121 	 Johannes  Rudbeckius  (1581-1646).  Biskop  i  Västerås  1619.  Professor  i  Uppsala  i  
matematik 1604, i hebreiska  1609, teologie professor 1611.  Föregångsman inom det  
kyrkliga organisationsarbetet i Sverige.  
122  Blaggaren',  'blaggarn'; här troligen ett mycket grovt , i allmänhet tvåskaftat tyg  av  
blångarn.  
123 Bergman 1984a, s.  78-80, 178f.; 1984b, s.  434-436,  534f.  
124 	 Wilhelm Gustaf Wrangel af Fall (1697-1774).  Kapten vid  Kungl.  Dalregementet och  
chef för Mora kompani 1733, major 1741.  Bosatt på kaptensbostället i Haraldsarvet ,  
Sollerön, 1733-1739. Deltog i  'Stora Daldansen  1743 och blev därför fängslad samt  
internerad till1751.- G. m.  Ingeborg Silfversparre (1699-1772).  
125 'Paij' eller  paj', legering av koppar och silver, vari silvret inte uppgår till hälften av  
vikten.  
126 Rask', ett slags tunt ylletyg.  Benämningen,  som även kan avse siden, syftar på sta- 
den  Arras i norra Frankrike,  med  berömda väverier.  
127 	 'Machin' eller  mackejer ', ett slags grovt ylletyg.  
128 Pometken',  singularis  pomett',  liten  knutformig  prydnad  i  kanten  av  skjortlin- 
ningar o. dyl.  
129 'Kiörtzijn' eller  kersej ', ett slags treskäfta t, vitt eller färgat ylletyg.  
130  Elavus  Andrere  Skragge  (1622-1691).  Kyrkoherde  i  Mora  1665-1671 ,  kontrakts- 
prost. F.  i Värmland, hovpredikant hos riksamiralen Gabriel Oxenstierna  1655 , hos  
änkedrottning Hedvig  Eleonora  1661 . Utnämnd kyrkoherde i Hedemora  1669 , till- 
trädde 1671.- G. (l) m.  Catharina Valenia (1626-1675); (2) m. Elisabeth Neuman  
(omkr.  1645-1706).  
131 	 Olaus Johannis Morreus (1596-1678).  F.  på Sollerön, huspredikant på Strömsholm  
1626,  kaplan i Säter 1627, sacellan i Leksand 1632, kyrkoherde i Grytnäs 1639.  
G. m.  Mal in Matsdotter (d.  1683).  
132 Collijn  1927-1931,  2,  s.  182 f. 
133 Boken finns  nu i Våmhus kyrka.  
134 	 Collijn 1942-1944,  l, sp.  730 (psalmbok  1648).  
135 	 Ib ., sp.  731  (psalmbok 1649).  
136  Forsslund 1921 b, s.  28 f.  
137 	 Johan GustafTerserus (1726-1812).  Kyrkoherde i Sophia Magdalena (Sollerö) 1806.  
Prästvigd 1763, skolpräst i Särna 1767, i Gunnilbo  1775 , i Stora Tuna 1784.- G. m.  
Emerentia Christina Hedenström  (1747-1823).  
138  Pehr Olof Dahlströmsson (1789-1830).  Kyrkoherde i Sophia Magdalena (Sollerö),  
vald 1828, tillträdde  1829.- G. m.  Johanna Ulrica Godenius (1796-1875).  
139 Arosenius  1866,  2:2,  s.  56.  
140 	 Olof Tempelman (1745-1816). Arkitekt. Konduktör vid  ÖIÄ 1772, professor i civil- 
arkitektur  vid  Konstakademien  1779.  En  av  nyklassicismens  mest  produktiva  arki- 
tekter i Sverige och Finland .  
576  
'
' ' '
'
'
' '
' '
KYRKOR  OCH  KAPELL  .  
141 	 Daniel  Lundquist  (1720-1795).  Stadsmurmästare  i  Gävle ,  rådman.  - Om  det  
hotande tornraset  i Gävle , se  Andn!n , Hellner & Elfstrand  1932, s.  72.  
142 	 Henric Ericsson (1753-1810).  Kyrkoherde i Sophia Magdalena (Sollerö)  1782-1806,  
kyrkoherde i Kila 1806. "War af nog egen art" (Muncktell).- G. m.  Anna Marga- 
reta Sandwall  (1754-1829).  
143 	 Ragnar Östberg (1866-1945). Arkitekt; utom stat i  ÖIÄ 1897, professor vid  konst- 
högskolan  1922.  En  av  sin  tids  främsta  svenska  arkitekter  och  banbrytare  inom  
nationalromantiken.  
144 Anders  Romson  (1857-1920) .  Byggmästare  i  Mora;  deltog  bl.a.  i  Mora  kyrkas  
restaurering 1895. (Bergman 1984a, s.  61 f. ; 1984b , s.  417f.)  
145  Bernhard Schill (1891-1954). Arkitekt. Assistent vid BSt , K-byrån ,  1940, stadsarki- 
tekt i Djursholm 1950,  byrådirektör vid  K-byrån  1953-1954.  
146 Jerk Werkmäster (1896-1978).  Konstnär , bosatt i Rättvik.  Har bl.a . utfört flera kyr- 
korestaureringar , t.ex.  i Rättvik , Bjursås  och Hosjö .  
147  Boethius 1920,  s.  289 f.  
148 Boethius 1916,  s.  74f.  
149  Forssman 1961 , s.  129 (nr 88-92).  
150  !b. , s.  128 f.  (nr 87).  
151  !b., s.  122  (nr 66).  
152 	 Mora . Zornmuseet.  Inv.nr Z  1571 ; Sandblad 1952, s. 112f.  
153  Forsslund 1921 b, s.  29.  
154 Bergman 1984a, s. 76-78; 1984b , s.  432-434.  
155  Herman  Conrad  von  Kruus  (1720-1787).  Kapten  vid  Royal  Suedois  i  Frankrike  
1756,  stabskapten  vid  Kungl.  Dalregementet  1760,  sekundmajor  därstädes  1764,  
chef för Gagnefs kompani 1764, avsked 1772.  Erhöll svenskt adelskap 1773.  
156  En del  av en läktarbarriär i DM med porträtt av Gustav III , Sofia Magdalena samt  
biskop Lars Benzelstierna kommer ej, vilket tidigare antagits , från  Sollerö kyrka.  
157 	 Orgelns disposition enligt kantor E.  Andersen , Sollerön ,  1988: 23 stämmor, helme- 
kaniskt.  2  manualer  och  pedal.  Huvudverk:  Principal  8',  Oktava  4' ,  Ok ta va  2 ,  
Kvinta  2 2/ 3', Mixtur  4  chor,  Rörflöjt  8 ',  Flöjt  4 , Trumpet  8'.  Pedal:  Subbas  16' ,  
Principal 8 , Borduna 8 ', Ok ta va 4 , Nachthorn 2 , Fagott 16', Skalmeja 4 .  Rygg­
positiv : Trägedackt 8 , Principal 4 ', Täckflöjt 4 ', Kvintactena 2 , Gemshorn 2 ', Ters  
4/5 , Nasat 1 1/ 3', Scharff 2 chor, Regal 8' . Tremulant.  Koppel:  Hv/Rp , P/Hv , P/Rp.  
158 	 1910  års  orgels  disposition  enligt  Sjögren  1952:  Man.  J: Principal  8 ,  Octava  4 ,  
Octava 2 , Borduna 16 , Flute harmonique 8 , Gamba 8 , Trumpet 8 . Man.  Il: Vio- 
linprincipal 8' , Salicional 8 , Rörflöjt 8' , Flöjt 4 , Corno 8 .  Pedal:  Subbas 16 ',  Vio- 
loncell 8' (transm . från Gamba) , Basun  16 '. Sedv. koppel , kollektiver och svällare.  
159 	 Gustaf Wilhelm Becker (1815-1875).  Snickaregesäll och orgelbyggare. Bosatt i Alf- 
ta , Hälsingland. Byggde under 1860- och 1870-talen orglar bl.a . i Gagnefs , Åls och  
Envikens kyrkor (Sjögren 1952, s.  50 f.).  
160  Sjögren 1952, s. 198, 216.  
161  Magnus Dahlander (1862-1951). Arkitekt ; stadsarkitekt i Örebro 1899-1920, länsar- 
kitekt i Kopparbergs län 1920-1933 , i Västmanlands och Gävleborgs län  1922-1934.  
Aktiv  kulturminnesvårdare , grundare av  Gammelgården i Säter.  
162  Johan Fredrik Hammarberg (1759-1808). Kopparslagarmästare i Falun. F. i Avesta ,  
burskap  1795.  
163 Gustaf Johan Ericsson (1755/56-1804).  Kryddkramhandlare i Stockholm , bosatt på  
Drottninggatan . Bror till  kyrkoherden på Sollerön Henric Ericsson (not 142) .  
164  Pehr Zethelius (1740-1810). Mästare i Stockholm från 1766. En  av sin tids främsta  
svenska silversmeder.  
165  Johan Collin (1709-1779). Mästare i Stockholm 1735 , rådman 1759.  
166 	 Erich Albrecht Körsner (1759-1839) . Mästare i Falun 1787, uppsade burskapet 1804.  
167  Gustaf Biörn (1701/02-1760). Mästare i Falun 1731-1754.  
168 Johan Fredrik Logren (1751-1804).  Tenngjutare ; mästare i Falun  1776-1787-.  
169 	 Carl Brynolf  Godee (1805-1878). Kyrkoherde i Sollerö sn 1848, prost  1862, kon- 
traktsprost 1865.  F.  i Äppelbo; adjunkt i Sundbom 1828, i Nås 1829, i Vika 1830,  
37 	 577  
MORA.  2  
i Stora Skedvi 1833, skolpräst i Hosjö 1834, komminister i Torsång 1844.- G.  m.  
Lovisa  Catharina  Lindquist  (1807-1875).  
17°Conrad Baldauf (d. 1732). Tenngjutare; bördig från  Marienberg i Schlesien , mästare  
i Gävle  1706--1732(34).  
171  Olaus Andrere Strand (1640--1703).  F.  i Mora , skolmästare  1663 , prästvigd 1667,  
komminister  1670.  
172  Anna  Margareta  Ericsson  (1754-1829).  -G. m.  Henric  Ericsson  (se  not  142).  
173  Margareta  Elisabet  Charlotta  Ericsson  (f. 1785) .  Dotter  till  kyrkoherde  Henric  
Ericsson  (se  not  142).  
174  Sophia  Magdalena  Ericsson  (1787-1850).  Den  föregåendes  syster.  - G.  1832  m.  
arrendatorn på  Rocklunda , Västerås , Nils  Mattsson Fryklund (1798-185 1).  
175  Jacobus  Andrere  Gevalander  eller  Östmoosius  (Melantricus  eller  Melantheus)  
(1568-1651).  Kyrkoherde  i  Ösmo,  Södermanland,  1604.  
176 	 Proveniensen i övrigt: (3) Johan Israelsson (Orensis) Dalkarl (d. 1666). Adjunkt i  
Leksand 1665 ; (4) Martin Terserus (1698-1775).  Rådman i Falun; (5) Johan Gustaf  
Terseros  (se  not  137).  
177 	 Daniel Johannis Buschovius (1599-1677). Kaplan i Älvdalen 1631 , i Falun 1645 , kyr- 
koherde i  Kurnia  1655.  Vid  införlivandet  av  Särna och  ldre  med  Sverige  1644  spe- 
lade han en  mycket framträdande roll.  
178 	 Johan Possieth (1667-1728). Kunglig hovpredikant 1709, kyrkoherde i Riddarhol- 
mens och  Bromma församlingar i Stockholm  1722.  
179  Johan  Gustaf  Wretlind  (1742-1782).  Kyrkoherde  i  Sophia  Magdalena  1776.  F.  i  
Norberg;  adjunkt  i  Irsta  1771 ,  i  Riddarholmens  och  Bromma  församlingar  samma  
år.  Drabbades av sinnessjukdom.  Mot slutet oförmögen till  tjänstgöring.  Ogift.  
180  Matthias Morell (1711-1786) . Kronolänsman i Östnor, Mora. (Bergman 1984a , s.  
137;  1984b, s.  493.)  
181  Akke Hugh Malmeström (1894-1968) . Konstnär , bosatt i Siljansnäs. Särskilt känd  
för  sina mosaikarbeten .  
182  Hedvig Ulrika Godenius , f.  Rosander (1793-1864).  -G. m. Jacob Eric G.  (1781- 
1842), kyrkoherde i Sophia Magdalena 1812-1827 , i Björskog 1827- 1841.  
183 	 Daniel  Jonsson  (1599-1663).  Major  vid  Dalregementet.  F.  i  Bengtsarvet  på  Sol- 
lerön; deltog i trettioåriga kriget , från  början som menig soldat , men avancerade så  
småningom till officer och blev kapten vid  Mora kompani 1648. En  i bygden  legend- 
omspunnen gestalt . (Bergman 1984a, s.  131 f.; 1984b, s. 487f.- Se även  Dalrege- 
mentets personhistoria.  l, s.  221-224.)  
184  Ruben  Daniels  (1896-1975).  Kyrkoherde  på  Sollerön  1930--1962 ,  kontraktsprost  
1955.  
185  Petter Söderbom (1729-1777).  Mästare i Örebro 1761-1777.  
186  Samuel  Terseros  (1780--1842).  Son  till  kyrkoherde  Johan  Gustaf  T.  (not  137) ;  
adjunkt i Sophia  Magdalena  1807,  komminister  i Lima  1813 , i Malung 1818, i Tor- 
sång 1829. - G. m. Sofia Iortz (Hjorts) (1780--1830).  
187  Åmark 1924, s. 253 f.; 1960, s. 104. -Inskriften återgiven enligt Å mark 1960.  
188  Inskrift , mått och ton återgivna enligt  Åmar k 1924, s. 254 f.  
189 	 Isaac Rockman d.ä. (1705-1765). Klock-, kron- och styckgjutare ; bergsrådman . F. i  
Sala, dit  han återvände  efter att ha  lärt sig gjutarekonsten utomlands och i Stock- 
holm.  Sonen  Isaac  R.  d.y.  (1737-1760)  blev  mästare  1759.  Svärsonen  Lars  Biörk- 
man (1732-1803) blev också mästare 1759 och övertog sedermera rörelsen.  Han var  
verksam  till  1787.  
190 	 Kräng Anders Andersson (1727-1799)  är den till namnet förste kände urmakaren i  
Mora . Hans brorson var Kräng Eric Matsson  (1759-1795).  Märkningen  "E.M.S. "  
förekommer på flera moraur tillverkade i slutet  av 1700- och början  av 1800-talet.  
Kräng Mats Andersson (1763-1841) var son till  Kräng Anders. Kräng Mats har till- 
verkat flera  tornur , bl.a.  tillValbokyrka i Gästrikland och B jursås kyrka i Dalarna .  
-Fil. kand.  Eva Jacobsson och Erik G . Engström tackas varmt för dessa uppgifter.  
191  Lars  Dalin  (1836-1913~. Kyrkoherde  på  Sollerön  1879-1901.  Torparson  från  Säfs- 
näs; arbetade först som stångjämssmed och började studera först  vid  24 års ålder.  
578 
 
'KYRKOR OCH KAPELL . 
Prästvigd  1869, sedan adjunkt bl.a. i Våmhus och Leksand , skolmästare i Idre 1870,  
sedan i Särna.- G. m.  Johanna Engström  (1 843-1930).  
192  Ahlberg 1977, s. 60f.  
193  Meddelat  av  Lilly  Sterner-Jonsson ,  Bengtsarvet ,  och  Örjan  Anna  Andersson ,  
Gesunda, vilka tackas varmt.  
194  Eric  Wickman  (1887-1954).  Affärsman.  F.  i  Manisgården  i  Limbäck.  Emigrerade  
till  USA 1905, där han ägnade sig åt busstrafik och så småningom grundade det kon- 
tinentomspännande  bussbolaget The Greyhound Company.  
195  Arvid  Backlund  (1895-1985).  Skulptör.  F.  i  Svärdsjö;  hans  konstnärliga  talanger  
uppmärksammades  tidigt  av  Anders  Zorn  och  Carl  Larsson,  vilka  uppmuntrade  
honom  till  fortsatta studier.  B.  har främst gjort sig känd som porträttskulptör och  
medaljkonstnär men har även utfört kyrkliga arbeten , bl.a.  i Svärdsjö , Falu Kristine  
och  Stora  Kopparbergs kyrkor.  
196 Levander 1944,  s.  87.  
197  !b.; Ridderstedt 1957 , s.  27.  
198 	 Som exempel kan nämnas Amsberg, Aspeboda , Enviken , Hosjö , Mockfjärd , Ytter- 
malung och Transtrand.  
199  Ridderstedt 1957, s.  58, 71.  
200 	 Andreas Erici Wallenius (1615-1663). Kyrkoherde i Mora 1661. F. i Västervåla ; lek- 
tor i Västerås 1643.- G. (J) m.  Brita Holstenia (1630-1655); (2)  m.  Anna Rhoman  
(1625-1663).  
20 1 Daniel Jönsson Svinhufvud (d . 1503).  Kyrkoherde i Mora , även nämnd 1484 och  
1492. Kanik i Västerås  1467, nämnd som kyrkoherde vid  Kopparberget 1500.  Här- 
med verifieras Muncktells uppgift (2,  s.  325) att Daniel Jönsson varit kyrkoherde i  
Mora  redan  1471.  
202  Bergman 1984a, s.  157; 1984b,  s.  513.  
203  Trijp ' här möjligen samma sak som schagg.  
204 	 Anders Diös (1891-1986) . Byggmästare , donator. F. i Indor i Våmhus som Djus  
Anders Viktor Andersson; efter studier i Borås byggnadsingenjör.  År 1921  bildade  
han  Byggnadsfirman Anders Diös i Sala och  1928 flyttades huvudkontoret till  Upp- 
sala . Under Anders Diös ' ledning utvecklades firman  till en  av Sveriges största med  
förgreningar över hela landet. Fil. hedersdoktor i Uppsala 1967.- G.  m. Lisa Jans- 
son  (1889-1972).  
205 	 Carl Milles (1875-1955). Skulptör; professor vid Konstakademien 1920-1931.  Under  
lång  tid verksam i USA.  En av 1900-talets  främsta svenska skulptörer; Ridderstedt  
1957, s.  43.  
206 	 Carl Åmark (1765-1809). Brukspatron ; ägare till Bäcka masugn och Fredshammars  
bruk  i Orsa  1799-1814.  
207  Ridderstedt 1957, s.  42 ff.  
208  Gustaf  Ambe  (1895-1972).  Dekorationsmålare ,  konservator ,  även  verksam  som  
lärare.  Har utfört ett flertal  kyrkliga dekorationsarbeten.  
209  Elinos  Eric  Ersson  (1721-1793).  Byggmästare  från  Noret i Mora.  Var  arbetsledare  
vid  Mora  kyrkas  korbygge  1753--1754.  Begravd  på  Mora  kyrkogård.  (Bergman  
1984a,  s.  58f. , 137;  1984b , s.  414f. , 493.)  
210  Johan Mauritz Holmquist (1705-1774).  Kyrkoherde i Mora 1768, hon . prost 1770.  
Var tidigare regementspastor och bevistade flera  fältslag .  
211  Stockholm.  RA.  ÖIÄ. F Ilaaa:17, skrivelser till  Kungl.  Maj:t, 26/2 1781.  
212  Enligt påskrift i  ÖIÄ:s förteckning i  RA . -Jacob Wulff (1750-1800). Arkitekt ;  
konduktör vid  ÖIÄ. Även verksam som tecknare och från  1793 lärare vid  konstaka- 
demiens ornamentsskola.  
213 	 Cyrillus Johansson (1884-1959).  Arkitekt ; egen byrå i Stockholm från 1906, utom  
stat  i  ÖIÄ  från  1916.  stadsarkitekt  i  Södertälje  1931-1941,  i Vaxholm  1935-1940.  
Produktiv arkitekt med  tegelarkitektur i R.  Östbergs anda, ofta med inspiration från  
kinesiskt formspråk.  Ägnade stort intresse åt stadsplanefrågor. Bland kyrkliga arbe- 
ten  kan  nämnas  Essinge  kyrka  i  Stockholm  1959  och  restaureringen  av  Malungs  
kyrka  1958-1959.  
579  
' '
'
'
'
'
' ' ' '
MORA .  2  
214  Mora. K yA. L Ie:201 a .  
215  Gustaf  Ulrik  Boman  (1782-1807) .  Arkitekt;  konduktör  vid  ÖIÄ.  Även  verksam  
som  tecknare .  
216  Johan Peter Rydquist (1773n4-1812 ; db : 38 år). Målare i Falun , burskap 1808.  
217  Hans Petter Damström (1840-1924). Bildhuggare . F. i Grönbo , Aspeboda , flyttade  
till  Gävle  1887.  
218  Oskar Erikson (1847-1887). Arkitekt; främst verksam i Stockholm , även som bygg- 
mästare.  
219  Koncept från  1803 finns i: Stockholm. RA . ÖIÄ:s ritningssamling.  
220  Hans Georg Faulmiiller (1908-1985). Bildhuggare och skulptör. F. i Freiberg, Tysk- 
land, inflyttad till Sverige och Mora 1949. Var verksam i Mora till  1954, då han flyt- 
tade till  Strängnäs.  -Fil. lic. Ragnar Lannerbro tackas varmt för dessa uppgifter.  
22 1  Arosenius 1866, 2:3 , s.  113.  
222  Orgelns disposition:  Huvudverk.  C-t: Rörflöjt 8 ,  Principal4 , Spetsflöjt 4 ', Wald- 
flöjt  2', Mixtur 3-4 ch or.  Bröstverk.  C-t: Gedackt 8 ', Rörflöjt 8' , Principal 2 , Cym- 
bel  3  chor,  Dulcian  8'.  Pedal:  Subbas  16 ',  Gedackt  8 ,  K vintactena  4 ,  Fagott  16 ,  
Rörskalmeja 4 . Tre normalkoppeL  
223 	 1954 års orgels  disposition enligt Carlsson 1973:  I man.:  Quintadena 16 , Principal  
8',  Borduna  8',  Octava  4 ',  Rörflöjt  4 ',  Octava  2 ',  Mixtur  5  chor.  Il man. :  Rörge- 
dackt 8 ', Salicional 8', Principal 4', Gemshorn 4 , Blockflöjt 2 , Quinta l 1/ 3 , Cymbel  
2  chor,  Krumhorn  8 .  Pedal:  Subbas  16 ',  Octavbas  8 ,  Nachthorn  4 ,  Fagott  16 .  
(Ridderstedt  1957, s. 52f.)  
224  Johan Eric Gereli  (1785-1817) . Tenngjutare; mästare i Västerås 1815-1817(20) .  
225 	 Carl Fredrik Kindberg (1800-1840). Silversmed ; mästare i Falun 1824-1840. "Afsig- 
kommen" (Borgarematrikeln) . - Fil.kand. Jan-Olof Montelius tackas varmt för  
dessa  uppgifter.  
226  Mårten Kasper Rokus (d . 1714) . Tenngjutare; mästare i Stockholm 1683- 1714(17).  
227  Carl Peter Eckerström (1787-1843). Tenngjutare; mästare i Västerås 1821-1843(59).  
228  Stig Sundelin (1912-1977).  Kyrkoherde i Våmhus 1968-1977.  Adjunkt i Gränges- 
berg  1946,  komminister i Skattungbyn  1947 , kyrkoherde i Kall , Jämtland ,  1959.  
229  Troligen  Erik  Andersson  (d.  1710) .  Tenngjutare;  mästare  i  Stockholm  1686- 
1710(11).  Stämplarna avviker från hans vanliga.  
230  John Carter. Silversmed i London ; verksam 1768-1789.  
23 1  Bergman 1984a,  s.  128f. ; 1984 b,  s.  484f. ; Estham 1974,  s.  21 , 48, 84.  
232  Justina  Elisabeth  Schotte  (1757-1805).  - G.  1779  m.  Andreas  Svedelius  (1737- 
1809) , kyrkoherde i Mora 1775 , kontraktsprost  1777.  
233 Adolph Bergöö (1758-1826). Handelsman i Falun , rådman. - Fil.kand. Jan-Olof  
Montelius tackas varmt för  dessa  uppgifter.  
234  Petrus Petri Björskogensis (d.  1661) . Kyrkoherde i Gagnef 1633.  
235  Ericus Mich<elis Valenius (1620-1680). Pedagog i Mora  1644, kyrkoherde i Särna  
1652.  
236  Olaus Andre;e Dalekarlus (omkr. 1577-1648). Kyrkoherde i Rättvik 1616.  
237  Bonifazio Veronese (1487-1553) , egentligen Bonifazio  di Pitati.  Italiensk målare ,  
elev till  Palma Vecchio.  Huvudsakligen verksam i Venedig.  
238  Sam Uhrdin (1886-1964). Målare och grafiker. F. i Siljansnäs ; främst porträttmålare  
i Anders Zorns efterföljd men  även genremålare med folklivsmotiv från Dalarna.  
239  Helmer Mas-Olle (1884-1969). Målare och grafiker, skulptör . F . i Älvdalen ; elev till  
Anders Zorn , främst  verksam som  porträttmålare .  
240  Inskriften återgiven enligt Åmark 1924, s.  355.  
24 1  Eric Näsman (d . 1742).  Klackgjutare i Stockholm; verksam 1717-1739, mästare och  
ålderman  1729.  
242  Inskriften återgiven enligt Åmark  1924, s.  171 f.  
243  Olof och Anders Larsson .  Klackgjutare i Jönköping. (Bergman 1984a,  s.  158, 160,  
162; 1984b, s.  514, 516,  518.)  
244  Åmark 1924, s.  356.  
580  
KYRKOR  OCH  KAPELL.  
KÄLLOR OCH  LITTERATUR  
Otryckta  
Falun  
Dalarnas museum  (DM) 
 
Fotografier 
 
Föremålssamlingen 
 
Lund  
Folklivsarkivet (LUF)  
Mandelgrenska samlingen  
Gravvårdar  på  Sollerö  kyrkogård  (I:XI:77:313);  Venjans  kyrka  
från  nordost (I:XI:254:779); anteckningar rörande Sollerö och  
Venjans kyrkor  (V:5)  
Mora  
Kyrkoarkivet (KyA)  
En  del  äldre  uppgifter  om  Sollerö  och  Våmhus  kapell  och  kyrkor  åter- 
finns  i  kyrkoarkivet .  För  beskrivningen  värdefulla  uppgifter  ingår  i  
följande  avdelningar:  
Våmhus kapellstämmoprotokoll  1845-1865  (K  1:6)  
Huvudräkenskaper 1630-1664 (L Ia:1)  
Våmhus  kapell,  verifikationer 1759-1809 (L Ie:201a)  
Visitationsprotokoll  1672-1777 (N  I:l)  
Inventarieförteckningar 1661- (N  III)  
Sollerön  
Kyrkoarkivet (KyA)  
Hela Sollerö  kyrkoarkiv förvaras  på  Sollerön.  För beskrivningen värde- 
fulla  uppgifter ingår i följande  avdelningar:  
Ingående skrivelser från Kungl.  Maj:t 1619- (J:l)  
Sockenstämmoprotokoll 1777-1862 (K I:l-3)  
Kyrkostämmo- och  kyrkofullmäktigeprotokoll  1863- (K Ila)  
Kyrkostämmans och kyrkofullmäktiges handlingar 1878- (K Ilb :2-)  
Kyrkorådsprotokoll och handlingar 1873- (K III)  
Huvudräkenskaper  1665-1902 (L Iaa:1-3)  
Specialräkenskaper 1732- 1935  (L Iab:1-{))  
Kladdräkenskaper 1681-1860  (L  lad)  
Verifikationer till  räkenskaper 1732-1915 (L I b: l-{))  
Visitationsprotokoll och inventarieförteckningar 1781- (N I)  
Inventarieförteckningar 1736, 1749, 1757,  1770,  1777,  1782,  1806,  1807,  
1811, 1813, 1828, 1829, 1832, 1834, 1836, 1840, 1848, 1934- (N III :1,4)  
Handlingar rörande  kyrkan  1776- (O  Ia:1)  
Handlingar rörande kyrkogården 1905- (O Ib:1)  
Korrt  Berättelse  om  Förloppet  af  Sollerö  Capeils-Lags  Skillnad,  ifrån  
ModerFörsamblingen  Mora  i  Öster-Dalarne  Till  ett  Särskil/dr  Pasto- 
rat,  Kalladt Sophia Magdalena;  Samt Kyrko och Frästegårds-Byggna- 
der  m:m:  Författad!  1791  [av  Henric  Ericsson];  samtida  renskrift,  
koncept  samt  maskinskriven  renskrift  (P  1:3-5)  
Diverse  handlingar  1910- (P  1:6)  
Kladdräkenskaper från  1700-talets  slut  (P  II:1)  
Ritningar  
Kyrkogårdsutvidgning  1939;  ombyggnad  av  Gesunda  bönhus  
omkring  1940;  restaureringsförslag  1944  (2  blad);  dopaltare ,  
sakristiealtare samt ljusstake  av  H.G.  Faulmiiller 1952;  för- 
slag till  kyrkogårdsutvidgning samt uppmätning 1962 (4 blad) ;  
nytt bisättningshus av E. Wåhlin  1957 (3 blad); stenmur 1963 ;  
uppmätningar 1963-1964 (2  blad); restaureringsprogram av B.  
581  
'MORA . 2 
Blome  1966  (31  blad) ;  sprinkleranläggning  1969  (14  blad) ;  
klockstapel vid Gesunda bönhus omkring 1974;  uppmätningar  
och  restaureringsförslag  av  J .  Al ton  1984  (5  blad)  
Stockholm  
Antikvarisk-topografiska  arkivet  (AT A)  
Venjans  kyrka  
Inventarieförteckning 1830;  angående  taktäckningsmaterial  1907;  
koncept till  beskrivning i SvK av  G. Boethius 1915 ; angående  
ombyggnad av kyrkan  1915 ; snabbinventering av G.  Boethius  
1919; angående  konservering av två  porträtt 1924-1925;  tor- 
nets  bristfällighet  1928 ;  yttre  ommålning  1929 ;  memorial  av  
K.  von  schmalensee  angående  tornkonstruktionens  förstärk- 
ning  1929-1930;  elektrisk  belysning  1929;  inventering  av  
gamla  orgeln  av  B.  Wester  1930;  elektrisk  belysning  1937;  
restaurering 1941 ; tydning av målade inskrifter på  vägkorset '  
1946;  byggande  av  tvättstuga  nära  kyrkan  1950;  likkällare  
1951;  inventering samt eventuell  restaurering av  gamla orgeln  
av  B.  Wester 1951-1952; byggnadsplan  1954; program för  in- 
och  utvändig  restaurering av  C. Laurent  1956;  ny  predikstol  
1957;  likkällare  1957;  kyrkogårdsutvidgning  1963-1964;  för- 
slag  till  bisättningshus  1965-1968 ;  ombyggnad  av  sakristia  
1980--1981  
Ritningar  
Uppmätningar och restaureringsförslag av C. Laurent 1956  
(14  blad) ; elinstallationer  1956  (4  blad) ; ritning  till  ny  
predikstol samt fotografier av C. Laurent 1957 (5  blad) ;  
förslag till  kyrkogårdsutvidgning 1962 (l blad)  
Kättbo  kapell  
Snabbinventering av  G.  Boethius  1919  
Siknäs kapell  
Plan  av  befintlig  kapellgrund  samt  ritning  och  arbetsbeskrivning  
till  klockstapel 1925 ; angående kapellbygge på befintlig grund  
1928;  tjänstememorial  av  K.  von  schmalensee  angående  
kapellbygge samt skiss till ändring av  klockstapel 1929; PM av  
R.  Hjorth  angående  kapellbygge  1930;  utlåtande  angående  
besiktning av  grunden  1933;  uppvärmning  1934; omarbetning  
av  E.  Dahlbäcks  förslag  till  nytt  kapell  1935;  uppvärmning  
1936;  belysning och åskledare  1937-1938;  bänkar och predik- 
stol  1938;  orgel  1939;  minnestavla  1941-1942;  ljuskronor  
1961;  ändringsarbeten  på  kyrkogården  1964;  bisättningshus  
1971-1973  
Ritningar  
Förslag till nytt kapell av E. Dahlbäck 1934-1936 (2  blad);  
omarbetat förslag  till  predikstol  1937;  reviderat förslag  
till  kapell av V. Göransson 1938; orgel 1939; orgelfa- 
sad  och  minnestavla  samt  ångvärmeledning  av  V.  
Göransson  och  G.  Sundvall  1941 ;  upphängning  av  
takkronor  1961;  kyrkogårdsomläggning  1963-1964  (2  
blad);  nytt  bisättningshus av  M.  Stenquist,  K-konsult ,  
1972  ( 4 blad)  
Sollerö kyrka  
Inventarieförteckning  1830;  restaurering  omkring  1905 ;  snabb- 
inventering  av  G.  Boethius  1919 ;  Korrt  BERÄTTELSE om  
Sollerö  Capelis  Lags  skillnad  1791  (kopia  av  maskinskriven  
renskrift) ;  elektrisk  belysning  1923-1924;  konservering  av  
medeltida  skulpturer  1930--1935;  utvändig  reparation  1932;  
582  
KYRKOR OCH  KAPELL.  
anordnande av  särskild ingång till sakristian 1934; exploate- 
ring  av  gamla  kapelltomten  1936;  utvidgning  av  kyrkogården  
1936-1942; undersökning  av  kapellgrunden 1937; utgrävning  
av  kapellgrunden  1938;  anslagstavla  vid  kapellgrunden  1940;  
elektrisk  uppvärmning  och  invändig  restaurering  1946-1950;  
restaureringsprogram  av  B.  Schill  1948;  bisättningsrum  1955- 
1957; förslag till  ny orgel 1957; elektriska installationer 1957;  
utvidgning  av  kyrkogård  1962-1963 ;  konservering  av  medel- 
tida  skulptur  samt  rekonstruktion  av  altarskåp  1964-1965 ;  
utvändig  restaurering  1965-1969;  restaureringsprogram  av  B.  
Blome 1966; takstolars förstärkning m.m.  1968; konservering  
av  altaruppsats  1969  
Ritningar  
Ritningar till  dörr på östra gaveln och armatur 1934; till  ny  
kyrkogård  1942; plan  av  kyrkan 1946;  nytt bisättnings- 
hus  av  E.  Wåhlin  1956-1957  (3  blad);  förslag  till  ny  
orgelfasad 1957; förslag till  kyrkogårdsutvidgning 1962  
(3 blad) ; förslag till restaurering av  B.  Blome 1966 (11  
blad);  uppmätning av  takkonstruktion  1968  (7  blad)  
Våmhus  kyrka  
Avskrift  av  inventarieförteckning  1830;  avskrift  av  brev  från  
Garsås Karin Jonsdotter till  J.  Adlerbeth 1843; snabbinvente- 
ring av  G.  Boethius 1919; angående uppvärmning  1924--1931 ;  
innerdörrar i söder 1930; ändring av trappuppgång till  läkta- 
ren  1932-1933;  eluppvärmning  1950;  byggnadsplan  för  områ- 
det runt kyrkan  1952 ; restaurering 1953-1954; kyrkogårdsut- 
vidgning  1956-1958; konservering av mässhakar  1965 ; koror- 
gel  1967-1968;  ny  orgel  1968-1972; eventuell  ny  altaruppsats  
1973; utvändig restaurering 1983  
Ritningar  
Förslag  till  ändring  av  läktare  1932;  uppmätningar  och  
restaureringsförslag av  Cyrillus Johansson och A.  Diös  
1952-1953  (17  blad) ; förslag  till  muralmålningar  av  G.  
Liljeström  1954  (4  blad);  utvidgning  av  kyrkogården  
1957 (2  blad) ; ny orgelfasad 1972  (2  blad)  
RAPPE,  AXEL,  [1950]:  Nyklassisk  kyrkaarkitektur  i Sverige  1780-1840.  
Uppsala.  (Manuskript.)  (Konsthistoriska  institutionen,  Uppsala  uni- 
versitet.  Lic.avh.)  
WESTER,  BERTIL:  Kyrkorglar i Sverige,  vol.  35,  147,  171,  218  
Börje Biomes arkiv  
Handlingar rörande  Sollerö kyrkas  restaurering  
Nordiska museet  (NM)  
Planskiss över Kättbo kapell samt uppmätning  av dörr av B.  Kjellström  
1915  
Riksarkivet  (RA)  
Kammararkivet (KA)  
Landskapshandlingar  
Dalarna  
Överintendentsämbetet (ÖIÄ)  
Skrivelse från landshövding C.  Cederström angående ny  kyrka på  
Sollerön 1776,  koncept till  brev angående upprättande av  rit- 
ningar  till  ny  kyrka  på  Sollerön  1776  (F  Ilaaa:17) ; skrivelse  
från  ÖIÄ  till  Kungl.  Maj :t  angående  nytt  kapell  i  Våmhus  
22/2 1781  med planritning av den befintliga kapellgrunden av  
M. Morell 1780 (F Ilaaa:17) ; brev från  kyrkoherde H. Erics- 
son  angående  ny  altaruppsats  och  predikstol  i  Sollerö  kyrka  
583  
MORA. 2 
1787  (F  Ilaaa :17);  brev  från  kyrkoherde  J.  Leufqvist  angå- 
ende ny kyrka i Venjan 8/2 1794; skrivelse från ÖIÄ till Kungl.  
Maj:t angående ny  kyrka i Venjan 27/8  1796 (F Ilaaa:17); kon- 
ceptskrivelse från  ÖIÄ till  Kungl.  Maj:t angående reparation  
av  Venjans  kyrka  26/9  1836  (B  la:22) ;  handlingar  angående  
värmekammare  i  Sollerö  kyrka  1909  (F  Ilaab:37)  
Ritningar  
Venjans  kyrka  
Ritningar  till  ny  kyrka  (av  P.W.  Palmroth  1794- 
1796,  2  blad) ;  vy  över  Venjans  kyrka  med  
omgivningar,  akvarell  av  G.  Wallenius  1799;  
ändrad  takresning,  av  F.M.  Bäck  1836;  ny  
altaruppsats och predikstol av  L. Hedin  1855  (2  
blad) ; förslag till ombyggnad av F.  Falkenberg  
1907 (3  blad) ; nytt förslag till ombyggnad av  F.  
Falkenberg 1915  (2 blad); uppmätning av S.H.  
Wraner 1915 (2 blad) ; tornur av F.  Falkenberg  
1916;  orgelfasad,  altare,  predikstol ,  bänkar  
m.m.  av  F.  Falkenberg  1917  (3  blad)  
Sollerö  kyrka  
Ritningar till  ny  kyrka  av  O.  Tempelman  1776;  till  
altare och predikstol av  O. Tempelman  1788 (2  
blad) ;  uppmätningar  av  A.  Romson  1904  (2  
blad) ;  förslag  till  restaurering  av  R.  Östberg  
1905  (2  blad) ; förslag  till  värmeledning 1909  
Våmhus  kyrka  
Förslag till  ny kyrka (av J. Wulff?) 1781; förslag till  
altaruppsats  och  predikstol  (av  G.  U.  Boman)  
1803 (2 blad); förändring av altaruppsatsen 1876  
Uppsala  
Uppsala  landsarkiv  (ULA)  
Mora kontrakts  kontraktsprosts  arkiv  
Visitationsprotokoll  1661-1781  (A  1:1)  
Rättviks  kontrakts  kontraktsprosts  arkiv  
Protokoll  (1598?)  1624-1763  (A:1)  
Liggare  1621-1631  (D:1)  
Venjans  kyrkoarkiv  (KyA)  
För  beskrivningen  värdefulla  uppgifter  ingår  i  följande  avdel- 
ningar:  
Memorial,  anteckningar  om  märkliga  händelser  1791-1830,  
anteckningar om  kyrkoreparationer  1848--1868  (i  D  II:1)  
Skrivelser från  myndigheter 1607-1628 (J:1); skrivelser från  myn- 
digheter  1727-1738  samt  utgiftsspecial  1736-1778  (J:5)  
Sockenstämmoprotokoll  1790-1861 ,  kyrkorådsprotokoll  1794- 
1821  (K  1:1-2)  
Kyrkorådsprotokoll  1763-1790  (K  III:1)  
Huvudräkenskaper 1650-1778  (L 1:1) ; special- och  kladdräken- 
skaper  1682-1872  (L 1:3-4,  11-12,  15 ,  18)  
Visitationshandlingar  m.m.  1621-1791  (N  1:1);  visitationshand- 
lingar  och  inventarieförteckningar  1687-1849  (N  1:2)  
Våmhus  kyrkoarkiv  (KyA)  
För beskrivningen värdefulla uppgifter ingår i följande  avdelning:  
Räkenskaper  1665-1865  (L 1:1 ,  5,  7,  10-11)  
Uppsala  universitetsbibliotek  (UUB)  
Handskrifter  
Visitationsprotokoll  för  Venjans  kyrka  1719  (i  Nordin  44)  
584 
KYRKOR OCH KAPELL .  
Ritningar  
Skiss  till  altaruppsats  och  predikstol  i  Venjans  kyrka ,  av  
B.  Westman  
Venjan  
Kyrkoarkivet  (KyA)  
De äldre delarna av  kyrkoarkivet förvaras i ULA (se ovan). För beskriv- 
ningen  värdefulla  uppgifter  ingår  i följande  avdelningar:  
Socken- och  kyrkostämmoprotokoll  1850--1878  (K  1:1- 2)  
Kyrkostämmoprotokoll  1869- (K  11 :1,  3,  5-)  
Kyrkorådsprotokoll  och  bilagor  1827- (K  111:1-)  
Handlingar  rörande  Siknäs  (Gävunda)  kapell  1918-- (K  V:1)  
Räkenskaper  1872-1957  (L  Ia:5 ,  14)  
Visitationsprotokoll  1857-1978  (N  1:1)  
Inventarieförteckningar 1828- (N  111:1- 2,  4)  
Handlingar rörande Venjans kyrka och Siknäs kapell 1856- (O Ia :1-)  
Handlingar rörande kyrkogårdar och bisättningshus 1909- (O lb:1- 3, 5)  
Venjans  krönika  1910--1917  m.m.  (P  1:6)  
Ritningar  
Ritningar  till  ny  kyrka  i  Venjan  av  P.W.  Palmroth  1794--1796  (2  
blad) ; altaruppsats och predikstol  av  B.  Westman 1796; plan  
av altaruppsats och predikstol omkr. 1796; nummertavla av  P.  
Hedman  (1796?) ; altarvägg  och  predikstol  av  L. Hedin  1854  
(2  blad);  osignerat  förslag  till  ny  kyrka  från  1900-talets  bör- 
jan  (?)  (3  blad);  förslag  till  ombyggnad  av  kyrkan  av  F.  Fal- 
kenberg 1907  (4 blad) ; förslag till ombyggnad av kyrkan av  F.  
Falkenberg 1915-1916 (8 blad); förslag till  ny  kyrka av  F. Fal- 
kenberg 1913 (5  blad) ; orgelfasad av F.  Falkenberg 1916; för- 
slag till  ny  kyrka av Ä . Noreen 1943-1944 (27 blad); förslag till  
restaurering  av  C.  Laurent  1954--1957  (196  blad ,  flera  dubb- 
letter); foto  av  modell  samt  kolorerade  ritningar  av  C. Lau- 
rent  1957  (8  blad);  kyrkogårdsplan  1968;  planering  av  entre- 
partiet  av  N.  Örnefeldt  1972  (2  blad);  förslag  till  nytt  kapell  
i Gävunda (Siknäs)  av E. Dahlbäck och  V.  Göransson 1918-- 
1936  (14  blad);  förslag  till  klockstapel  av  A.  Ehnström  1925 ;  
förslag  till  bisättningshus  1961  
Våmhus  
Kyrkoarkivet  (KyA)  
De äldre delarna  av  kyrkoarkivet förvaras i  ULA och i Mora KyA (se  
ovan).  För beskrivningen värdefulla uppgifter ingår i följande avdel- 
ningar:  
Kyrkostämmoprotokoll  1883- (K II:I-)  
Kyrkorådsprotokoll  1859- (K  III:1-4,  10)  
Räkenskaper 1824--1917  (L  Ia:15 , 17)  
Verifikationer 1887-1898 (L lb:4)  
Diverse  räkenskaper 1839-1881  (L V:2-3)  
Visitationsprotokoll och  inventarieförteckningar  1736-1954 (N  I:l-2)  
Handlingar rörande kyrkan och kyrkogården  1875- 1961 (0:6)  
Krönikebok  (Pb:20--21)  
Ritningar  
Förslag till  ny kyrka 1781; förslag till kolonnad omkring 1800; för- 
slag till predikstol av G. W.  Boman 1803 ; förslag till altarupp- 
sats  av  G.W.  Boman  1805 ;  altaruppsats  samt  läktare ,  1800- 
talet  (3  blad);  ändring  av  altaruppsats  samt  altarskrank  av  
B.A. Jonsson 1876  (2  blad) ; ändring av altaruppsats  av A.  
Ekmarck 1876;  kyrkogårdsplan 1932; förslag till  restaurering  
585  
MORA .  2  
av C. Johansson och A . Diös 1952- 1953 (28 blad) ; utvidgning  
av  kyrkogården  1957; bårhus  1957 ; kyrkogårdsplan  1962 ; kyr- 
kogårdsplan 1964;  ny  orgelfasad  1972  
Västerås  
Västerås domkapitels arkiv (VDK)  
Handlingar ordnade efter pastorat , inkommande skrivelser (E IV:78 , 94 ,  
95  a-b);  visitationshandlingar och  inventarieprotokoll  1576- (F  III) ;  
angående pastorats och  kyrkors  beskaffenhet  1814,  1830; brandför- 
säkringar 1771- 1806 (F VII:f)  
Västerås stadsbibliotek (VSB)  
Abraham Abrahamsson Hiilphers ' samling  
Dagbok från dalaresan  1757  (B.e .  24)  
Korrespondens m.m. (Ms Cb 5:1)  
Tryckta  
AHLBERG , HAKON ,  1977: Dalarnas  kyrkor.  Falun .  
ANDREN,  ERIK ;  HELLNER ,  BRYNOLF  & ELFSTRAND ,  PERCY,  1932:  Gävle  stads  kyrkor.  
Konsthistoriskt  inventarium.  Sveriges  kyrkor.  Gästrikland.  I ,  s.  1-128  ( = Gästrik- 
land . 1:1.) Stockholm.  
(AROSENIUS, FREDRIK  REINHOLD ,]I865-1866: Beskrifning öfver provinsen  Da/arne. 2:1- 
3,  Ofvan Siljans fögderi .  Falun.  (Faksimiluppl.  Stockholm 1978.]  
BERGMAN , MATS , 1984a:  Kyrkorna i Mora.  Stockholm. Sveriges kyrkor.  Konsthistoriskt  
inventarium. 197. (Uppsatsen även publicerad som  BERGMAN  1984b.]  
-	 1984b:  Mora kyrka och Oxbergs kapell.  Mora.  Ur Mora, Sollerö, Venjans och Våm- 
hus socknars historia. I , s.  365-560. Mora. [Uppsatsen även publicerad som BERGMAN  
1984a.]  
- 1987:  Kyrkor och  kapell.  Lima  och  Transtrand.  Ur  två  socknars  historia.  2,  s.  515- 
678.  Malung.  
BoETHIUS,  GERDA ,  1916:  Kyrkor  i  Leksands  och  Gagnefs  tingslag.  Konsthistoriskt  
inventarium.  Sveriges  kyrkor.  Dalarne.  l,  s. 1-146 (=Dalarne. 1:1). Stockholm.  
- 1920: Kyrkor i Falu domsagas  norra tingslag.  Konsthistoriskt inventarium.  Sveriges  
kyrkor.  Dalarne. l ,  s. 147-324 (=Dalarne. 1:2) . Stockholm.  
- 1923:  Konsthistoriska riktlinjer inom  Västerås stift  under 1600-talet.  Från  Johannes  
Rudbeckius' stift,  s. 37-69.  Stockholm.  
- 1932:  Kyrkor  i  Falu  domsagas  södra  tingslag.  Konsthistoriskt  inventarium .  Sveriges  
kyrkor.  Dalarne.  J, s.  325-513 (=Dalarne .  1:3) . Stockholm.  
- 1938:  S:t  Laurentius  kapell .  Gruddbo  på  Sollerön.  En  byundersökning  tillägnad  
Sigurd  Erixon 26/3 1938,  s.  47~88. Stockholm.  Nordiska museets handlingar.  9.  
[-]1941: Falu stads kyrkor.  Konsthistoriskt inventarium . Sveriges kyrkor.  Dalarne. 2, s.  
1-176 (=Dalarne . 2:1) . Stockholm.  
- 1951 a :  Den  äldsta  kulturen.  Dalarna.  Ett  vida  berömt  landskap.  Red.  av  OLLE  
VEIRULF, s. 70-86. Stockholm.  
- 1951 b :  Kyrkan,  ett  rum  för  gudstjänst  och  andakt.  Västerås  stift  i ord  och  bild,  s.  
381-440.  Stockholm .  
BRUZELLI,  BIRGER, 1967:  Tenngjutare  i Sverige under kontrolltiden  1754-1912.  Verksam- 
het, föremål,  stämplar samt upplysningar om äldre mästare.  Stockholm.  
Busskungen  signerade  ritningen  till  Våmhus  kyrkas  nya  torn.  Bollnäs  Tidningen  8/9  
1952.  Bollnäs.  
Busskungens kyrka i Våmhus tar form.  Svenska  Dagbladet 26/7 1954.  Stockholm.  
CARLSSON,  STEN  L. , 1973:  Sveriges  kyrkorglar.  Lund .  
COLLIJN,  ISAK , 1927-1938: Sveriges  bibliografi intill år  1600.  1-3.  Uppsala.  
- 1942-1946:  Sveriges bibliografi. 1600-talet.  1- 2.  Uppsala.  
Dalarnas äldsta klocka hänger i Sollerö kyrka . Enköpingsposten 26/8 1977.  Enköping.  
Dalregementets personhistoria.  I ,  1542-1699.  Falun  1984.  
EKsTRÖM , GuNNAR, [1939 ff.]: Västerås  stifts herdaminne.  J f!.  Västerås.  
586  
KYRKOR OCH  KAPELL.  
- 1957:  Sockenliv och sockenleverne.  Venjans församling 350  år,  s.  23-136.  [Venjan.)  
- 1981-1983:  Kyrksilvret  i Västerås stift genom tiderna.  4-5.  Västerås.  
[ERicssoN,  HENRIC,)  1972-1984:  "Sollerö  capells'  laga  skillnad" .  [Publicerad  i  o lika  
årgångar av)  Soo/-öen.  1972- 1984.  Sollerön.  
ESTHAM,  INGER, 1974:  Figurbroderade mässhakar från  reformationstidens och 1600-ta/ets  
Sverige.  Stockholm. [Kungl.  Vitterhets , Historie och Antikvitets Akademiens hand- 
lingar.  Antikvariska serien.  27 .)  
- 1987:  Den  textila  skruden.  Tanke  och  tro.  Aspekter på  medeltidens  tankevärld  och  
fromhetsliv,  s.  114-132. Stockholm. [Studier till Det medeltida Sverige. 3.)  
Ett väg-minnesmärke.  Västmanlands  Läns  Tidning  19/1  1935.  Västerås.  
FoRssLUND,  KARL-ERIK,  1921 a:  Orsa  och  Våmhus.  Stockholm.  Med  Dalälven från  käl- 
lorna till  havet.  l :4.  
- 1921 b:  Siljan,  Sollerön  och  Siljansnäs.  Stockholm.  Med  Dalälven  från  källorna  till  
havet.  1:6.  
- 1926:  Wanån.  Stockholm.  Med Dalälven från  källorna till  havet.  2:5 .  
FORSSMAN ,  ERIK ,  1961:  Medeltida  träskulptur i  Dalarna.  Dalarnas  hembygdsbok  1961,  
s . 5-144.  Falun.  
Fresker om barmhärtighet.  Dagens Nyheter 30/ JO  1954.  Stockholm.  
Frågan om kapellbyggnad i Gävunda.  Falu  Tidning  1519  1920.  Falun.  
Förstärkt kyrktorn i Venjan i stället för ny klockstapel. Falu-Kuriren 2515  1954. Falun .  
GABRIELSSON,  SAM[UEL},  1913:  Venjans dopfunt.  Ju/bok  för  Västerås  stift.  8,  S.  82-90.  
Västerås .  
Gammal kyrkokonst i Sollerö . Stockholms-Tidningen  1511  1931.  Stockholm.  
Gammal vacker konst i Sollerö kyrka.  Säters  Tidning 26/6  1931 .  Säter.  
GOTTLUND ,  C[ARL)  A[xEL) ,  1984:  Dagbok öfver dess  resor på finnskogam e  i Dalarne,  
Helsingland,  Ves/manland  och  Vermland  år  1817.  Falun. (Faksimil av l  uppl.  1931.)  
GRANBERG,  GuNNAR,  1938:  Bebyggelsesägner  på  Sollerön.  Gruddbo  på  Sollerön.  En  
byundersökning tillägnad Sigurd  Erixon 26/3 1938,  s.  181-203.  Stockholm.  Nordiska  
museets handlingar.  9.  
GUNDBERG ,  INGEMAR,  1939:  Siknäs nya  kyrka. Ju/bok för Västerås stift.  34,  S.  189-192.  
Västerås .  
GusTAWSSON,  K[ARL]  A[LFRED},  1938:  Forntida  bebyggelse.  Gruddbo  på  Sollerön.  En  
byundersökning  tillägnad  Sigurd  Erixon  26/3  1938,  s.  42-55.  Stockholm.  Nordiska  
museets handlingar.  9.  
Gävunda  kapell.  Grunden  lagd  till  kyrkobyggnaden  vid  Vanån.  Mora  Tidning  13/9  
1921.  Borlänge.  
HALLSTRÖM,  GusTAF,  1931:  Den tidigaste järnåldern i Dalarna.  Dalarnas hembygdsbok  
1931,  s.  28-98.  Falun.  
HENRIKSSON , MAss  EvALD , 1971:  Kyrkor och kapell.  Ma/ung.  Ur  en  sockens historia.  l,  
s.  30-73.  Malung.  
HOLMBÄCK , L[ARS]  M[AGNus),  1951:  Klockor och klockringning.  Stockholm.  
HOMMAN , OLLE , 1950:  Kors och målade bilder.  Fataburen.  Nordiska museets och Skan- 
sens  årsbok  1950,  s.  217-224. Stockholm.  
HDLPHERS,  ABR[AHAM)  ABRAH[AMS)SON ,  1762:  Dagbok  öfwer en  resa  igenom  de,  under  
Stora  Kopparbergs höfdingedöme lydande lähn och  Dalarne år  1757.  Västerås.  
Information om  restaureringen av Sollerö kyrka .  Dala-Demokraten  17111  1966.  Falun .  
Information på Sollerön om kyrkans restaurering. Mora  Tidning 17/11  1966. Borlänge .  
JACOBssoN,  EvA , 1987:  Urmakare i Mora socken.  Dalarnas hembygdsbok 1987, s.  1-98.  
Falun.  
Kapellbyggnaden i Gävunda . Falu  Tidning  17/9 1920.  Falun.  
KILSTRÖM ,  BENGT  INGMAR,  1960:  Balingsta  kyrka.  Uppsala.  Upplands  kyrkor.  Konst- 
historisk vägledning.  104.  
Klockstapelbygget i Gävunda.  Mora  Tidning 10/2  1927.  Borlänge .  
Klockstapeln i Kättbo invigd.  Mora  Tidning 30/6 1982.  Borlänge.  
Kyrkan i Våmhus skall  restaureras.  Dala-Demokraten 20111  1953.  Falun .  
587  
MORA .  2  
Kyrkan på  Sollerön renoveras inom ko rt.  Falu-Kuriren  715  1982.  Falun.  
Kyrkans restaurering slutförd.  Mora  Tidning 51 JO  1934.  Borlänge.  
Kyrkobygget i Söromsjön.  Falu-Kuriren  11/8 1922.  Falun.  
Kyrkobyggnad.  Mora  Tidning 9/3 1915.  Borlänge.  
Kyrkobyggnaden i Vänjan.  Falu  Tidning 12/5 1916.  Falun.  
Kyrkoinvigning på  Sollerön.  Mora  Tidning 6/12 1910.  Borlänge .  
Kyrkarestaurering i Vänjan.  Falu  Tidning 24/8 1916.  Falun.  
Kyrkarestaurering igång i Våmhus .  Mora  Tidning 21/8 1953.  Borlänge.  
Kyrkstöld i Venjan .  Dala-Demokraten 2/1  1981.  Falun.  
LAGERGREN,  HELMER,  1937: Majoren D aniel Jonsson från Sollerön och hans epitafium i  
Mora kyrka.  Gammalt och nya från  Dalarna.  Sammanfört ur Falu-Kuriren. [7, } årg.  
1934,  1935 och  1936,  s.  56-60. Falun.  
LANNERBRO, RAGNAR, 1973:  Sollerö kape ll och järnåldersgravfält.  Från  kulturdagarna i 
Bonäs bygdegård den  26-28 juni 1972,  s.  127-129 .  Uppsala.  Hembygdsskildringar  
utg.  av Kungl.  Gustav Adolfs Akade mien . 8.  
LEVANDER ,  LARS , 1944:  Våmhusfjärdingen.  Den  nya  tidens  genombroll  i en  dalabygd.  
[Uppsala.]  Folklivsskildringar utg . av Kungl.  Gustav Adolfs Akademie n . 4.  
LJUNGBERG,  P[ER]  A[ooLF],  1881:  Westerås stifts herdaminne.  N. F.  2,  Dalarne.  Örebro.  
L UNELL,  LARS ,  1944: När Sollerön blev eget  pastorat.  Frilansen.  1:2  (1944:2),  s.  8-10.  
Stockholm.  
Malmkronor gåva till  Våmhus kyrka.  Falu-Kuriren 8/7 1971.  Falun .  
M[ANNERFELT] , M[ ANs], 1935:  Sveriges hittills äldsta  kända vägkors: e tt vägkrucifix från  
Dalarna . Svenska  vägföreningens tidskrift.  22  (1935) ,  s . 453-454.  Stockholm.  
Min söndagspromenad.  Västmanlands  Läns Tidning 30!9 1932.  Västerås.  
MUNCKTELL, JoH[AN]  FR(EDRIC],  1844:  Westerås  stifrs herdaminne.  2.  Upsala.  
NETIELBLADT, SöLVE , 1938:  Socknen och dess grannar.  Gruddbo på Sollerön.  En byun- 
dersökning  rillägnad Sigurd Erixon 26/3  1938,  s.  164-180.  Stockholm. Nordiska mu- 
seets handlingar . 9.  
NILSEN , ANNA , 1983 : Kalkmålningarna i Tortuna  kyrka.  1magines medievales.  Srudier i 
medeltida  ikonografi,  arkitektur,  skulptur,  måleri  och  konsthantverk.  [Festskrift]  till  
CARL-Orro  NoRDSTRÖM ,  s.  293-336.  Uppsala .  Acta  universitatis  Upsaliensis.  Ars  
Suetica . 7.  
Ny entreprofil på  Venjans kyrka .  Falu-Kuriren  11/10 1973.  Falun.  
Ny kyrka i Venj an . Avesta  Posten 25/2 1915.  Avesta.  
Ny  spira  på  kyrkan  i  Våmhus.  Å terinvigningen  31  oktober.  Dala-Demokraren  16/4  
1954.  Falun .  
Ny  takmålning i Våmhus kyrka.  Dala-Dem okralen 24/6 1954.  Falun.  
Nya  kyrkan  i Venjan .  Mora  Tidning 715  1945.  Borlänge .  
När Sollerön fick egen kyrka.  Norrlands  Missionsridning 26/2 1928.  
OLssoN , ANDERs , 1972:  Sool-öen genom tiderna . Sool-öen  1972,  s.  6-12. Sollerön.  
Ombyggnadsförslag för Venjans  kyrka  blir klart  i april.  Mora  Tidning  12/3  1953.  Bor- 
länge .  
[PLAGEMANN , CARL  FREDRJK,]  1944:  C. J. F.  Plagemanns resor i Norrland,  Dalarna  och  
Västmanland samr på Gotland åren 1833-1856.  1-2.  Utg. och kommenterade av CARL  
JoHAN  LAMM .  Uppsala.  
RAsEN ,  HANS ,  1934:  Träskulptur  och  snickarkonsr  i Uppsverige  under  renässans  och  
barock intill den  Prechrska skolans genombrou.  Stockholm.  (Diss.  Stockholm.)  
Raritet i församlingen.  Falu-Kuriren  14/10 1974.  Falun .  
Rariteter i Sollerö kyrka . Falu-Kuriren  1716  1931.  Falun.  
Restaurering af Sollerö kyrka.  Tidning för Fahlu  Län och Stad 9/9 1909.  Falun.  
Restaureringen av Sollerö kyrka klar.  Folk börj ar  vänja sig vid  rosa färgen .  Borlänge  
Tidning 221111969.  Borlänge .  
Restaureringen  av  Venjans kyrka  behandlas på  nytt.  Borlänge  Tidning  4/3 1955.  Bor- 
länge.  
Restaureringen av Våmhus kyrka .  Mora  Tidning 7112  1952.  Borlänge .  
588  
KYRKOR  OCH  KAPELL .  
Restaureringen  av  Våmhus  kyrka  påbörjad - frikostiga  donatorer.  Falu-Kuriren  22/8  
1953.  Falun.  
RIDDERSTEDT,  LARS , (red.) 1957: Wåmhus kyrka.  Minnesskrift med anledning av restau- 
reringen  1953-1954.  Uppsala.  
SANDBLAD,  NILS  GösTA ,  1952:  Zorn  som  skulptör.  Tidskrift  för  konstvetenskap.  29,  
Svenska skulpturideer.  2,  s.  93-129.  Stockholm.  
Sankt Laurentie Capeli på Soll  rekonstrueras.  Mora  Tidning 6/8 1959.  Borlänge.  
ScHMIDT, GösTA , 1973:  Nya ting i Herrens hus.  Sool-öen  1973,  s.  41-43.  Sollerön.  
- 1982:  Kyrkoarkivets dolda skatt.  Sool-öen  1982,  s.  114-119.  Sollerön.  
Siknäs kapell  återinvigs.  Falu-Kuriren  10/11  1961.  Falun.  
Siknäs kyrka.  Västmanlands  Läns  Tidning  J/6  1939.  Västerås.  
Siknäs kyrka återinvigd.  Mora  Tidning 11/12 1961.  Borlänge.  
Siknäs kyrka återinvigs vid en ceremoni på söndag.  Dala-Demokraten 8/121961.  Falun.  
Siknäs nya  kyrka i Venjan inviges.  Falu-Kuriren  2917 1939.  Falun.  
Siknäs vackra kyrka åter i värdigt skick.  Dala-Tidningen  12/12 1961 .  Falun.  
SJöGREN , JosEF,  1952:  Orgelverken  i  Västerås  stift.  En  historisk  översikt.  Stockholm.  
Nordiska museets handlingar.  40.  
- 1963:  Acta genealogica  Malungensia.  Malung.  
Skarp kritik av  restaureringen av Vänjans kyrka.  Falu-Kuriren 24/12  1917.  Falun.  
Sockenintressen och sakkunskap eniga om restaureringen av kyrkan  i Våmhus.  Mora  
Tidning 2516  1954.  Borlänge.  
Sollerö  gamla  kapell byggnad .  Ett  fornminne.  Södra  Dalarnes  Tidning  Il/ Il  1905.  
Borlänge.  
Sollerö  kyrka . Mora  Tidning 29/11  1910.  Borlänge.  
Sollerö kyrka djärvare efter restaureringen .  Dala-Demokraten 14/11  1969.  Falun .  
Sollerö  kyrka.  Goda  fynd  vid  inventering  av  helgedomens  skräpkammare.  Borlänge  
Tidning  18/6  1931.  Borlänge .  
Sollerö  kyrka  restaureras i sommar.  Dala-Demokraten 17/6 1968.  Falun.  
Sollerö kyrka upprustas för totalt 300000 kronor. Borlänge Tidning 14/51966.  Borlänge.  
Sollerö kyrkporträtt har avtäckts.  Gammalt och nytt från  Dalarna.  Sammanfört ur Falu- 
Kuriren .  [7,]  årg.  1934,  1935  och  1936.  s.  43-44.  Falun.  1937.  
Sollerö  kyrktak  lyftes  av  tekniska  specialister.  Mora  Tidning  13/ Il  1968.  Borlänge .  
Sollerön  återinviger  kyrkan  efter  omfattande  renovering.  Mora  Tidning  25/11  1949.  
Borlänge.  
Solleröns  kyrka  restaureras .  Falu-Kuriren  11/9  1968.  Falun.  
Sophia  Magdalena  församling  jubilerar.  Västerås  stiftsbok.  69  (1975),  s.  159-160.  Väs- 
terås .  
Stadfästade byggnads- och restaureringsförslag.  Kult och konst.  Tidskrift för hymnologi,  
kyrkomusik,  kyrklig  bildande  konst  samt  liturgiska  frågor  i allmänhet  1905,  s.  118- 
127.  Stockholm  1905.  
Stadfästade byggnads- och restaureringsförslag april-juni 1907.  Kult och konst.  Tidskrift  
för hymnologi, kyrkomusik,  kyrklig bildande konst samt liturgiska frågor  i allmänhet  
1907,  s.  231-243.  Stockholm  1908.  
STERNER-JoNssoN , LILLY , 1973:  "Ett redskap för Guds frid. " Sool-öen  1973, s.  101-108.  
Sollerön.  
SuNDQUisT, NtLS , (red.)  1969:  Marlis Jerk . Eric Wickman.  (1887-1954.) Våmhuspojken  
som  blev  USA:s  busskung.  Uppsala .  
Svajande tornet i Venjan ersätts med klockstapel.  Dala-Demokraten 4/101961 . Falun.  
Svenskt silversmide 1520-1850.  [4,} Guld- och silverstämplar.  Stockholm  1963.  
Sveriges  kyrkobyggnader i ord och bild jämte series pastorum. [2,}  Västerås stift.  Stock- 
holm  1934.  
Söromsjöborna  bereda  sig  till  kyrkobyggnad.  Mora  Tidning  1116  1928.  Borlänge .  
Söromsjön  får  egen  kyrka.  Ludvika  Tidning  23/10  1934.  Ludvika.  
THORDEMAN,  BENGT,  1964:  Medieval  Wooden  Sculpture  in  Sweden.  J, Attitudes  to  the  
Heritage.  Stockholm.  
589 
MORA .  2  
Tretimmarsdebatt om  Venjans kyrka.  Mora  Tidning  24/5  1954.  Bo rlänge.  
T(ROTZIG],  K(ARL),  1936:  Vägkors.  Dalarnas  hembygdsbok  1936,  s.  171- 177.  Falun.  
Två  märkliga soldkarlar på  Sollerö  kyrkvägg.  Ludvika  Tidning  12/6  1934.  Ludvika.  
ULLEN,  MARIAN,  1983:  Medeltida  träkyrkor.  J, Småland samt  Ydre och  Kinda  härader  
i Östergötland.  Stockholm.  Sveriges kyrkor.  Ko nsthistoriskt inve ntarium. 192.  
(UNGE,  Orro SEBASTIAN  VON ,]1 835:  Författarens sednare dalresa år 1833.  Gammalt och  
nytt.  Westerås.  
Venjan  inväntar  mera  pengar  för  att bygga  kyrka .  Västmanlands  Läns  Tidning  25/4  
1934.  Västerås.  
Venjans kyrka fick  40000 till  restaurering.  Dala-Demokraten 26/6 1980.  Falun .  
Ve njans kyrka firar si tt 350-årsj ubile um i morgon .  Dala- Tidningen 23/11  1957.  Falun.  
Venjans kyrka restaureras, ej  nybyggnad.  Borlänge Tidning 21/10  1953.  Borlänge.  
Venjans kyrka  åte rinvigd.  Södra  Dalarnes  Tidning 26/ Il  1957.  Hedemora.  
Venj ans nya  kyrka.  Borlänge  Tidning 27112  1917.  Borlänge.  
Venjans nya  kyrka.  Falu  Tidning 4/ JO  1916.  Falun.  
Venjans nya  kyrka.  Mora  Tidning 28/12 1917.  Borlänge.  
WESTER ,  BERTIL  & WEMAN , H ENRY , 1930:  Våra gamla kyrkliga  orgelve rk .  Deras be- 
varande och konservering.  1- 2.  Forn vännen.  Meddelanden från  K.  Vitterhets  Historie  
och  Antikvitets Akademien  1930,  s . 321- 341.  Stockholm.  
Vå mhus fick  kyrka av egna söner.  Dala-Demokraten 271 JO  1954.  Falun .  
Våmhus får bygga om kyrkan.  Donatorn he m  denna månad .  Mora  Tidning  2414  1953.  
Borlänge .  
Våmhus får fin  kyrkorgel.  Mora  Tidning 20/9 1954.  Bo rlänge.  
Våmhus församlings  kyrka.  Tidning för Fahlu  Län och Stad 18/2 1911 .  Falun.  
Våmhus kyrka  bygges om i vår.  Mora  Tidning 9/ l  1953.  Borlänge.  
Våmhus  kyrka  i  nytt  skick.  Gott  församlingsarbe te.  Westmanlands  Allehanda  30/12  
1930.  Västerås.  
Våmhus kyrkorgel på  plats.  Dala-Demokraten  7/8 1954.  Falun.  
Våmhus kyrkto rn  i ny  gestalt . Mora  Tidning 2217 1954.  Borlänge.  
Vänjans församlings  kyrkobygge.  Falu-Kuriren 221 JO  / 9/ 9.  Falun.  
Vänj ans kyrka i sitt  nya  skick.  Mora  Tidning 14/12 1917.  Borlänge.  
Yttre  restaureringen  av  kyrkan  på  Sollerön  kostar en  halv  miljo n.  Mora  Tidning  l /6  
/ 970.  Borlänge.  
ÅMARK,  MATS,  1924:  Dalarnes  kyrkklockor nu och fordom .  Socken vis skildrade. Stock- 
ho lm . Dalarnas he mbygdsförbunds skrifter.  4.  
- 1928:  Kyrkklockor,  klockare och klacksägner  i Dalarne[.  . . j. Stockholm.  Dalarnas  
he mbygds-förbunds skrifter.  6.  
- 1960:  Sveriges medeltida  kyrkklockor.  Bevarade och kända  klockor.  Stock ho lm .  
Ändringsarbeten i Våmhus kyrka.  Mora  Tidning  7112 1952.  Borlänge .  
Ä ntligen funktionsduglig.  sakristian o mbyggd tack va re  donation.  Mora  Tidning  22/3  
/ 982.  Borlänge.  
Öde står gamla bönhuset.  Restaure ras till  hösten.  Dala-Demokraten  17/7 1965.  Falun .  
Öfre  Dalarna förr och  nu.  Stockholm  1903.  
48  väverskor får sitt  bo märke  i Våmhus  kyrkas  nya  kormatta.  Mora  Tidning 514  1954.  
Borlänge.  
590  
SUMMAR Y  
Summary 
 
The churches in  the parish  of Venjan  
The  earliest  timber  church.  Venjan  became  an  independent  
parish in  1607  after having been a chapel-parish under Mora.  
A  rectangular timber building  under a  high  saddle-back  roof  
was  probably erected about the turn of the 16th century and  
must have been the first at that place . The vestry faced  north  
and  the  porch  south .  Originally  the  timber  walls  were  bare  
but during the 17th and 18th centuries were Successively boar- 
ded , covered  with  shingles and painled  red.  In  1622  the inte- 
rior was fitted  with  a  perhaps tripartile vault which,  in  about  
1640 or 1650,  may have been decorated with scenes from  the  
Passion of Christ. A  new and larger vestry was added in  1722- 
1723.  However ,  eventually  the  church  became  too  small  for  
the increasing congregation and fell  into disrepair.  In  spite of  
opposition  from  the  parish  meeting  the  energetic  parson ,  
Johan Leufqvist , succeeded in  enforcing the building of a new  
church in  1796, and the earlier one was demolished the same  
y ear.  
Fittings  and furnishings.  Among  the  furnishings  no  longer in  
the present church two late medieval  processional erosses can  
be mentioned , the one painled with a  depiction of the Cruci- 
fixion  and  the  other  of  the  Virgin  Mary  with  the  Apostle  
John , one of these being now in  the Dalarna Museum. A  pul- 
pit from the 1680s was sold in  1804 to Öje chapel in  Malung  
where it remains. In 1764 a possibly late medieval banner with  
a  painting of the Crucifixion is  mentioned.  
The  1796  church.  The church  built  in  1796 after drawings by  
the architect Pehr Wilhelm Palmroth is,  to a  !arge extent con- 
tained in  the frame of the present one.  In  its  original state it  
consisled  of a  rectangular  nave  with  a  mansard  and  hipped  
roof. The tower was placed in the centre of the north wall and  
the vestry at the south  wall. The tower was crowned by a lan- 
tern.  The  roof  was  rebuilt  in  1837.  The  outer  limber  walls  
were originally bare and painled red, but in  1839 were cove- 
red with shingles.  
The interior was  roofed  with  a  barre!  vault.  The altar was  
combined with the pulpit and placed in the centre of the south  
wall with the steps up to the pulpit coming from the vestry . In  
1855 the altar was moved to the east gable and a  new, three- 
sided vestry was built on the east side.  At the same time the  
earlier  vestry  was  opened  into  an  aisle  to  the  south.  At the  
beginning of the 20th century the church had fallen into disre- 
pair and it was impossible to heat it in  the winter.  Also it was  
unnecessarily !arge. lt was, therefore , demolished in  1915 and  
replaced by a  new church in  which the old timber was used.  
The  present  church.  The  present  c:hurch  was  built  after dra- 
wings  by the  architect  Fredrik  Falkenberg and  was conseera- 
led in  1917.  It consists of a  rather short  n ave  where the area  
is  that eastern part of the  1796 nave , a  three-sided chancel  
straight-ended - this area is that of the 1855 vestry - and a  
west  tower  with  a  pointed  spire  covered  in  re-used  shingles  
from  1839.  The  church  was  originally  red ,  but  was  painted  
white  after a  thorough  restoration  in  1956--1957.  The interior  
is  three-aisled with a threefoil vault in  the centre aisle and flat  
ceilings over the side aisles.  The stained-glass windows in  the  
chancel are after designs by Fredrik Falkenberg.  
Furnishings  and fittings.  A  late medieval shrine with  a  figure  
of  an  unknown  female  saint  is  preserved  from  the  oldest  
church. The doors are decorated with weil preserved paintings  
of the Virgin Mary with Jesus, St.  Olof, St.  Barbara and St.  
Erik. The pulpit is from  1957 and the pews are some of those  
that  were  in  the  1796  church.  The organ  from  1917  was  re- 
built in  1957.  The baptism al fon t  is of sculptured soap-stone  
after a  design  by  the  architect  Carl  Alfred  Danielsson-Bååk ,  
1912.  
Among the Eucharist silver is a chalice  purchased in  1630,  
presurnably the work  of Hans Guldsmed,  Gävle.  The wafer- 
box  was  made  by  Jacob  Brunck,  Stockholm,  1718,  and  the  
two  wine-flagons  by  Anders  Högman ,  Köping  and  Johan  
Leffler , Falun , the former dated 1691 and the latter purchased  
in  1758.  The contents of the Viaticum, delivered in 1684, are  
the work of Jöran Eriksson  Straus,  Stockholm.  
The si lver bridal-crown was acquired in  1916.  
The lighting is  furnished by , i.a. , a brass  chandelier from  
the 17th century purchased in  1715 from a Livonian refugee in  
Falun. Two !arge brass candelabra were purchased in  1808.  
Among  the  textiles  there  is  a  brocade  chasuble  earliest  
mentioned  in  1621.  A  wall-hanging  depicting  the  Holy  City ,  
the work of Sofia Widen , was acquired in  1957.  
There  is  also  a  steel  sword  from  the  early  1600s  made  by  
Wilhelm Tesche , Solingen , Germany.  The greatbellwas east  
by  J .A. Beckman , Stockholm , in  1864,  and the small  bell by  
Gerdt Meyer, Stockholm , in  1648.  
Kättbo  chapel.  Kättbo  chapel  was  built  by  the  villagers  in  
1805.  It stands on a rise in  the village with a wide wiew over  
591  
'KYRKOR  OCH  KAPELL ...  
the  surrounding  country.  After  a  period  of  disrepair  at  the  
end  of the  19th  century  it  was  restored  in  1918-1919.  It  is  a  
square  limber  building with  a  small  porch  on  the  north  side.  
The  outer  walls  are  covered  with  greyish  white  panel.  The  
roof is  mansard with a pointed hipped gable. The ceiling is in  
three  parts  and  the  walls  are  covered  with  panel.  The  1797  
altar-table and the  1855  pulpit are both from the 1796 church  
in  Venjan.  
Siknäs  chapel.  In 1911  a cemetery was laid out in Söromsjön,  
the  southernmost  part of Venjans  parish  and the  foundations  
of  a  chapel  were  laid  in  1919.  The  work  was  interrupted,  
however,  and  the  chapel  was  not  completed  until  1939.  The  
architects  Edward  Dahlbäck  and  Viking  Göransson  were  
responsible for  the  drawings.  
The  chapel  is  built  of  brick ,  plastered  and  whitewashed.  
The narrow chancel  is  on  the east side, the vestry south and  
the  porch  west.  The  altar  wall  is  decorated  with  a  disternper  
painting  by  Erik  Alm,  1939.  The  interior  is  contemporary  
with  the building of the chapel.  
The  churches in  the  parish  of Sollerön  
The  old  chapel.  The  old  chapel  was  situated  outside  the  vil- 
lage of Bengtsarvet.  Here, where still  remains of the founda- 
tion can  be  seen, a memorial was erected in  1782.  
About  1500-1530 a  rectangular timber chapel  under a  high  
saddle-back roof was  built. The chapel was the same type as  
that  in  Venjan s  earliest  church  with  the  vestry  on  the  north  
and the porch on the south side.  The vestry-from which the  
timber is partly preserved-was enlarged in  1724--1726, and  
the nave was lengthened to the east in  1731. The outer limber  
walls  were originally bare but during the 17th and 18th centu- 
ries  they were covered with shingles,  panelled and tarred  and  
painled red .  
The ceiling of the interior was  probably a wooden vault  in  
three parts.  Vault and walls were probably covered with pain- 
tings  of  the  same  type  as  in  Venjan.  When  the  chapel  was  
lengthened  westwards  the  vault was  completed,  the  paintings  
whitewashed over and given  a  new decoration . This,  as far as  
can  be ascertained was  the work of Olof Lax , 1738.  Boards  
with  the  remains of this decoration from  the vestry have been  
preserved.  
In  time the chapel became too small for the increasing con- 
gregation.  When  Sollerö  became  an  independent  parish  in  
1775,  it  was  decided  that a  new  stone  church  should  be  built  
and the chapel was demolished in  1781.  
The  present  church.  The  present  church,  erected  in  1779- 
1785 , is situated in  the village of Häradsarvet in  the middle of  
the island.  The drawings are the work of the architect Olof  
Tempelman but they were not followed  in  detail. The church  
is  built of stone and consists of a nave with chamfered corners  
facing east and rudimentary transept arms north and south.  A  
tower  crowned  with  a  lantern  rises  from  the  west  gable.  The  
roof  is  a  mansard  hip  roof  and  the  fa<;ade  is  plastered  and  
painled  rose-colour.  The interior, which  is  very spacious and  
entirely of brick , is  roofed with a cross-vault over the transept  
centre.  The  vestry  is  placed  at  the  far  east  side.  A  thorough  
interior restoration was carried  out in  1910 after advice from  
the architect  Ragnar Östberg, and  an  exterior restoration  in  
1968-1969.  
Furnishings  and fittings.  The altar-piece is  formed  to resemble  
a  temple gable with  a  painled  perspective scene.  It was  made  
by  the wood-carver Kräng Lars Ersson and the painler Pehr  
HedendahL  Among the medieval sculptures from  the old cha- 
pel that have been preserved are five  figures belonging to an  
altar-piece  from  the  1480s,  a  processional  crucifix  from  c.  
1500 and an altar-piece from  the early 16th century as  weil as  
a  contemporary  St.  George  group.  The  actual  figure  of  St.  
George is  now in  the Zorn Museum. The pulpit is  the work of  
Kräng Lars Ersson , 1795.  The old pulpit from the  1640s  is  
also preserved andstands in the vestry.  Eleven pew ends from  
the  old  chapel  are the  work  of the  same  master and  are con- 
temporary  with  the  pulpit.  The  present  pews  and  the  gallery  
are from  1910 and the organ is from  1958. The baptismalfont  
was made of Sollerö granit  in  1930.  
Among  the  Eucharist  silver  is  a  chalice,  paten,  wafer-box  
(1778)  and flagon  by  Pehr Zethelius, Stockholm, 1779, dona- 
ted by  Queen Sofia Magdalena and two more flagons , the one  
by  Johan Leffler, Falun , 1760 and the other by  Erich Albrecht  
Körsner,  Falun,  1800.  
The church owns two gilt  brass bridal-crowns,  purchased in  
1842.  
Among the lighting fixtures  is  a late medieval iron chande- 
lier and a brass wall-light from  the 1600s.  
Among  the  textiles  is  an  embroided  chalice-cloth  dated  
1673.  
Among other items there is  a portrait of Jugen Jon Anders- 
son  (1731-1800)  of Bengtsarvet who was  the Sollerö  peoples  
envoy sent to Stockholm in  1773 to wait upon Gustaf III with  
their  request  for  an  independent  parish.  Of  the  bells ,  the  
great  bell  was  east  in  1530  and  the  small  bell  by  Isaac  Rock- 
man ,  Sala,  1745 .  A  late  medieval  Sanctus  bell  also  remains.  
The tower dock was made  in  Östnor, 1794.  
Gesunda  meeting  house. The summer pasture chalets belong- 
ing  to  the people of Sollerö are  in  the rnainland part of the  
parish  and  in  order that  they  should  have  a  place  for  Divine  
Service even  in  the summer, the Gesunda meeting house was  
built in  1886-1887. After having been unused for a Iong time  
it  was  restored  and  re-consecrated  in  1972,  and  may  now  be  
used  by  members  of  other  Christian  congregations.  lt is  a  
simple  red  painted timber building under a saddle-back roof.  
The  interior  walls  are  plain  and  bare ,  the  flat  ceiling  is  of  
unpainted boards and there is  a dais instead of an altar.  
The churches in  Våmhus parish  
The old chapel.  The old chapel in Våmhus erected in  1635 was  
situated a little to  the southeast of the present church.  lt was  
592  
'SUMMARY  
built of timber, rectangular and with a  high saddle-back roof.  
There was a vestry on the north side.  In  about 1650 the chapel  
was  lengthened  to  the  west  and  a small  tower was  built  over  
the west gable.  In  front of the west entrance there was a small  
porch.  The  walls  were  boarded,  tarred  and  painted  red.  A  
new and larger vestry was added in  1727. As far as can be jud- 
ged  the  interior  was  covered  with  a  tripartite  wooden  ceiling  
and in  1659 was decorated with the same type of paintings as  
in  Venjan  and  Sollerön  churches.  A  number  of boards  with  
fragments of this decoration are now in  the ceiling of the bot- 
tom  floor of the tower.  
In  time  the  chapel  became  overcrowded  and  in  bad  repair  
so  it  was  demolished about  1789.  
Furnishings  and fittings.  Among  the  items  no  longer  in  exis- 
tence  there  was ,  according  to  an  inscription ,  a  saint's shrine  
with a depiction of John the Baptist acquired by  Mora church  
in  1471.  
The  present  church.  The  foundations  of  Våmhus  present  
church were laid in  1771 and it was completed in the 1790s.  It 
is  built of stone and consists of a nave with a three-sided east  
end  and  a  large  west  tower.  The  tower  spire  was  added  in  
1953-1954 after a  design  by the architect Cyrillus Johansson.  
The  church  has  a  mansard  roof  and  the  walls  are  plastered  
and  whitewashed .  The  drawings  for  new  church  which  were  
passed  by the office of the Chief Surveyor of Museums were  
not followed  and  the master-builder, Elinos Eric Ersson from  
Mora-Noret,  must  be  held  responsible  for  the  final  result.  
Restoration  work  has  been  carried  out  in  1874-1876  and  
1953-1954,  the  latter  being  after  plans  by  the architect  Cyril- 
lus Johansson. The expenses were defrayed by Eric Wickman ,  
Captians to  illustrations 
 
Fig.  l ,  p.  322. & Plan ofVenjan s church, sca/e 1:2000, survey  
by G. Wiren,  1984.  
Fig.  2,  p.  322. & Venjan's  ear/iest  church,  plan  before  1722,  
sca/e  l :300.  reconstruction  by  M.  Bergman  
and G.  Wiren,  1987.  
Fig.  3,  p.  323. & Venjan's earliest church,  westand south [01;a- 
the  founder  of  the  Greyhound  Company,  U.S.A.,  who  was  
born  in  Våmhus,  and  the  master-builder  Anders  Diös.  The  
exterior was restored  in  1983.  
The inside  roof is  a barrel-vault with painted decoration by  
Gustaf Ambe, 1954.  The altar wall  is  straight and  the walls of  
the  vestry  on  the  east  side  are decorated  by  the  artist  Gösta  
Liljeström,  1954.  
Furnishings  and fittings.  The altar-piece consists of a  pilaster  
decoration from 1807. The pulpit is  the work of the wood-car- 
ver  Kräng  Lars  Ersson , 1806.  The pulpit from  the old chapel,  
painted in  1658, stands in the vestry. The pews are box-pews  
and  are  from  1953-1954  as  is  the  organ-gallery ,  where  the  
middle  part  is  covered  with  basketwork ,  the  ancient  handi- 
eraft  of the  parish.  The  present  organ  was  installed  in  1973.  
The  wooden  baptismal  font  was  acquired  about  1662  and  is  
painted to  resemble porphyry.  
Among  the  silver  Eucharist  plate  is  a  chalice  by  Gustaf  
Biörn, Falun, 1747.  The cup was re-made  by Erich Albrecht  
Körsner who also  made the paten, 1800.  The wafer-box is  by  
Carl Fredrik Kindberg , Falun,  1826, and one flagon  by Gustaf  
Biörn , Falun , purchased  in  1752.  A pewter flagon was made  
by  Mårten Kasper Rokus , Stockholm, 1701.  
The church owns  two  bridal-crowns , the one of silver, 1945  
and  the other made of hair,  1976.  
Among the lighting fixtures there are two silver candiesticks  
by John Carter, London , 1768, donated  in  1983.  
Among the textiles there is  a red velvet chasuble embroide- 
red  with  a  crucifix  originally  purchased  for  Mora  church  in  
1643 and a beadles coat of homespun cloth from  1839.  
The  great  bellwas east  by  Eric  Näsman,  Stockholm ,  1735  
while  the  small  bell  was  re-east  in  Mora  in  1672  by  the  brot- 
hers Olof and Anders Larsson from  Jönköping.  
des  and plan from about 1735,  sca/e 1:300,  
reconstruction  by  M.  Bergman  and  G. 
Wiren,  1987.  
Fig.  4,  p. 329. & Pyhämaa church, Vemo, Egentliga Finland.  
Interior facing east,  wall and ceiling paintings  
from  1667.  
593  
''
'
'
'
KYRKOR OCH  KAPELL ...  
Fig. 5,  p. 330.  Pulpit from the 1680s sold  to Öje chapel  in  Fig. 33,  p. 366.  Venjan 's church, interior Laoking east. 1985.  
Malung 1804.  Fig. 34,  p. 367.  Venjan's church, interior Laoking  west.  
Fig. 6,  p. 335.  Venjan, the 1796 church, plan sca/e 1:2000,  Fig. 35,  p. 369.  Stained glass in the east window of the chan- 
survey by S.H.  Wram!r,  1915.  ce/  by  the  fi rm  N. P.  Ringström  1916,  after  
Fig.  7,  p. 336.  Venjan , the 1796 church, plan and section,  eartoans by Fredrik  Falkenberg.  
sca/e 1:300, survey by S.H. Wram!r,  1915.  Figs. 36-40, pp. 370, 371. Drafts for a new church in Venjan  
Fig. 8,  p. 338.  Venjan, the 1796 church, exterior from the  by Fredrik Falkenberg, 1913.  
northeast.  Fig. 41,  p. 372.  Venjan s church from the west.  
Fig.  9,  p.  339.  Venjan,  the  1796  church,  exterior from  the  Fig.  42,  p. 373.  Interior Iaoking  west,  c.  1920.  
southeast.  Figs. 43-48, pp.  374--375.  Three  drafts  for  a  new  church  in  
Fig. 10,  p. 340.  Venjan,  the 1796 church, exterior from the  Venjan by Är/and Noreen ,  1943.  
east.  Fig.  49,  p.  376.  Altar cross from the 1855 altar-piece.  
Fig. 11,  p. 341.  Venjan, the 1796 church, exterior from the  Fig. 50,  p.  377.  Saint's shrine from  c.  1500.  
west.  Fig. 51 ,  p. 378.  The Virgin Mary with the Chi/d Jesus , St.  
Fig.  12,  p. 341.  Venjan , the 1796 church, the vestry . Interior  Olof,  St.  Barbara and St.  Erik.  The paintings  
to  the  northwest.  on  the doors are from  c.  1500.  
Fig.  13,  p. 342.  Venjan,  the  1796  church,  interior  to  the  Fig. 52,  p. 380.  Wooden  cross  painred  with  depictions  of  
northwest.  Christ  on  the  Cross  and the  Virgin  Mary,  c. 
Fig.  14,  p. 343.  Venjan,  the  1796  church,  interior  to  the  1500. ' 
southwest. ' Fig. 53,  p. 381.  Hourglass on a base  of gi ft  wood, earliest  
Fig.  15,  p.  344.  Venjan,  the 1796 church, interior to the east.  mentioned 1757,  the glass is o/der.  
Fig. 16,  p. 345.  Venjan,  the  1796  church,  interior  to  the  
Fig. 54,  p. 382.  Organ from 1917 built by the firm  of E.A .  
south.  
Setterquisl & Son,  Örebro.  The far;ade desig- 
Fig. 17,  p. 346.  D raft plan for new church in Venjan by Pehr  
ned by Fredrik  Falkenberg.  Removed 1957. 
Wilhelm  Palmroth  J794,  alternative  J. 
Fig.  55,  p.  383.  Baptismal  fant,  soapstone  from  Handöl,  
Fig.  18,  p.  347.  D raft plan for new church in Venjan by Pehr  
excecuted 1912 by  Eugen  Hammarberg after  
Wilhelm  Palmroth,  1794,  alternative 2.  
drawings  by Carl Alfred Danielsson-Bååk.  
Fig.  19,  p. 349.  Venjan s  church  with  surrounding  country  
Fig. 56,  p.  384.  Pewter baptismal bo w/ made by Gustaf Wil- from the south,  1799. Water-colour by Gus- 
helm Lindberg,  Örebro, possibly  1835. taf Wollenius.  
Fig.  57,  p. 384.  Design for hymn-board by Pehr Hedman,  c. Fig.  20,  p.  350.  Venjan s  church  with  surrounding  country  
1805.  from  the northeast,  J 838.  Drawing by  C.  J.  
Fig. 58,  p. 385.  Chalice and paten, silver part/y gift, the cha- F. 	 Plagemann.  
lice  by Hans  Guldsmed,  Gävle and acquired  Fig. 21,  p.  351.  Venjan s  church  from  the  north,  c.  1845.  
1630.  The  paten  by  Johan  Martin  Loell, Drawing  by  Otto  Sebastian  von  Unge.  
Falun,  1780. (Stockholm,  the Royal Library.)  
Fig. 59,  p. 385.  Wafer-box,  silver part/y  gi ft made by  Jacob Fig. 22,  p. 352.  Unsigned draft for a new church in Venjan,  
Brunck,  Stockholm  1718.  beginning of the 20th  century.  
Fig. 23,  p. 353.  Venjan's church, restoration draft by Fredrik  Fig.  60,  p. 385.  Wooden hymn-board, one of two , made by  
Falkenberg,  1907.  Pehr Hedman,  Falun,  purchased 1807.  
Fig. 24,  p. 355.  Drawing fo r an altar-pulpit by Benjamin  Fig. 61,  p. 386.  Flagan,  silver part/y gift made by  Anders  
Westman,  1796.  Högman,  Köping and dated 1691.  
Fig.  25,  p . 356.  Drawing  for  a  new  altar-piece  by  Ludvig  Fig. 62,  p.  386.  Flagan, silver part/y gift made by Johan Leif- 
Hedin ,  1854.  ler,  Falun, purchased  1758.  
Fig.  26,  p.  357.  Drawing for a new pulpit by Ludvig Hedin,  Fig.  63,  p. 387.  Viaticum  articles,  chalice  and  paten  silver,  
1854.  part/y gift,  made by Jöran  Eriksson Strauss,  
Fig. 27,  p. 358.  Organ built by Perbjörs Per Larsson Björ- Stockholm and delivered 1684. The flagan  is  
ling, Lima, and purchased in 1875.  of blue glass - p robab/y from Johannisholm  
Fig. 28,  p. 360-361.  Venjan s  church,  plan  of south  far;ade  - earhest mentioned in  1814,  and the wafer- 
and sections.  box of curly-grained birch, 1849.  The leather- 
Fig.  29,  p. 362.  Venjan s  church ,  exterior  from  the  south- covered case  is from 1854.  
west.  Fig.  64,  p. 387.  Bridal-crown, silver part/y gi ft made by C. G.  
Fig.  30,  p.  363.  Venjan's church, exterior from the southeast.  Hal/berg,  AB, Stockholm,  1945.  
Fig. 31,  p. 364.  Venjan's church, exterior from the northeast.  Fig. 65,  p. 388.  Chande/ier, brass and reddish yellow metat,  
Fig.  32,  p. 365.  Venjan's  church,  exterior  from  the  north - with ten arms purchased 1672 and re-made in  
west.  1810.  
594  
'Fig.  66,  p.  388. & Brass  chandelier  with  twelve  arms,  first  hal[  
of the  17th  century.  Purchased  1715  from  a  
Livanian refugee in  Falun.  
Fig.  67,  p.  389. & Fragment of a chandelier made of glass over  
a base of iron  and wood executed and dona- 
ted by the glassblower Carl Christian  Knud- 
sen, Johannisholm.  Earliest mentioned 1849.  
Fig.  68,  p. 390:  Pewter  candelabrum,  one  of two  made  by  
Eric Magnus Hammarstrand, Falun, pureha- 
sed 1802.  
Fig. 69,  p.  391. & Pewter candlestick,  one of two made by Eric  
Magnus  Hammarstrand,  Falun,  purchased  
1802.  
Fig.  70,  p.  391. & Pewter  candlestick,  one  of two,  made  by  
Hans  Wicksten,  Västerås,  purchased 1853.  
Fig. 71,  p. 391. & Brass candelabrum, one  of two purchased  
from the metal-Jounder Borgström s widow,  
1808.  
Fig.  72,  p. 392. & Antependium,  embroidered  red  broadc/oth,  
made in the workshop at  Ersta  Diakonissan- 
stalt,  1910.  
Fig.  73,  p. 393. & Chasuble, gold threaded woo/ and silk bro- 
cade,  earliest mentioned 1621.  
Fig. 74,  p. 394. & Chasuble, (fig .  73) detail of material.  
Fig. 75,  p. 395. & Chasuble,  embroidered red velvet with gold  
edging,  purchased in  1773.  
Fig. 76,  p. 395. & Chasuble, embroidered white silk damask,  
executed by  Agda  Österberg and purchased  
in  1932.  
Fig.  77,  p.  395. & Chalice  c/oth,  embroidered  purp/e  silk  
damask  executed  by  Catharina  Lundbeck,  
1726.  
Fig.  78,  p. 396.  Wall hanging "The Ho/y City",  executed by  
Sofia  Widen and purchased in 1957.  
Fig.  79,  p.  396.  Table-c/oth,  yellow wool,  printed flo we r pat- 
tern, earliest mentioned 1857.  
Fig. 80,  p. 397.  Back panel  of an armchair, embroidered in  
flower design,  1720.  
Fig.  Bl , p. 397.  Rug decorated with owners marks from Ven- 
jan,  woven  and  donaled  by  Venjan's  
Woman's institute,  1957.  
Fig.  82,  p.  398.  Collection bag, black velvet,  ear/y 18th centu- 
ry.  
Fig. 83,  p. 399.  Limestone grave-s/ab over the grave  of the  
Rector Johannes Lundbeck  (1673- 1726).  
Fig.  84,  p.  399.  Cast iron grave-s/ab over the grave of Rector  
Johan  Leufqvist (1750-1814).  
Fig.  85,  p.  400.  Wooden  armchair,  one  of  two  acquired ' 
1722-1723,  or 1728-1729. ' 
Fig.  86,  p.  401.  Portrait  of  Rector  Johannes  Lundbeck ' 
(1673-1726).  O il painting by unknown artist.  
Fig.  87,  p.  401.  Anna Achrelia (1680-1756).  Oil painting by  
unknown artist.  
Fig.  88,  p.  401.  Oil painting, memorial to commemorale the  
building of the church  in  1796.  
CAPTIONS  TO  ILLUSTRATIONS  
Fig.  89,  p.  402. & Steel  sword  made  by  Wilhelm  Tesche,  
Solingen,  first  ha/f  of  the  17th  century.  
According to  tradition it  was the property of  
Ensign Torbjörn  Torbjörnsson  Bruus (1639- 
1700).  
Fig. 90,  p.  403.  The Ho/y Family, oil painting by unknown  
artist.  North ltaly,  end of 17th century?  
Fig.  91,  p.  403.  Glass  staff made  at  Johannisholm s  Glass- 
works.  Beginning of 19th  century?  
Fig.  92,  p.  404.  The  great  bel/  re-east  by  J.A.  Beckman,  
Stockholm,  1864.  
Fig. 93,  p. 404.  The small bel/ east by Gerdt Meyer, Stock- 
holm,  1648.  
Fig.  94,  p.  405.  The bell-tower and view from the chapelloo- 
king northwest.  
Fig. 95,  p.  406.  Draft  of Kättbo chapel, sca/e 1:300. Survey  
by G.  Wiren,  1984.  
Fig. 96,  p.  407. & Kättbo chapel, exterior from the northwest.  
Fig. 97,  p.  407. & Draft of Kättbo chapel, drawing 1915,  sca/e  
1.·300.  Survey  by  B.  Kjel/ström,  1915,  re- 
drawn  1988 by A .  Hildebrand.  
Fig. 98,  p. 408. & Kättbo chapel, interior facing the chance/.  
Fig.  99,  p.  409.  Kättbo  chapel  under  restoration  1918-1919.  
The  workmen on the roof.  
Fig.  JOO, p.  411.  The  pulpit  designed  by  Ludvig  Hedin  fo r  
Venjan s  church,  1854.  
Fig. 101, p. 412.  Drawing  of Siknäs chapel,  fa~ade and  see- 
tians, sca/e 1:300, survey by G.  Wiren , 1984.  
Fig. 102, p. 414. & Siknäs chapel, exterior from southwest.  
Fig. 103, p.  415. & Siknäs chapel, exterior from  west.  
Fig.  104,  p.  416. & Siknäs chapel, exterior from southeast.  
Fig.  105, p . 417. & Siknäs chapel,  interior facing  east.  
Fig. 106,  p.  418.  Siknäs chapel,  interior Iaoking west.  
Fig.  107,  p.  419. & Crucifix,  wood and putty,  dated  1861 .  
Fig. 108, p. 419. & Pulpit from 1939.  
Fig.  l 09, p.  420. & Baptismal [ont,  red soapstone, executed a [ter  
designs from  Libraria and purchased  1945.  
Fig.  JJO, p . 421.  Pewter baptismal bowl made by Carl Jacob  
Lemon,  Stockholm,  1839.  
Fig.  111, p.  422.  Chasuble,  embroidered  white  silk  damask  
from  Libraria 1939.  
Fig. JJ2, p.  423.  Bell, east by  K. G.  Bergholtz  & Co.,  Stock- 
holm,  1925.  
Fig. 113, p.  424.  Sollerön,  where the old chapel was situated.  
Fig. 104, p.  427.  Sol/erön, the old chapel, plan and fa~ades c.  
1705.  Scale  1:300,  reconstruction  by  M.  
Bergman and G.  Wiren  1987.  
Fig.  115, p.  428. & Sollerön,  the  old chapel,  plan  and facade  c.  
1770.  Scale  1:300,  reconstruction  by  M.  
Bergman and G. Wiren ,  1987.  
Fig.  116,  p.  428. & Door,  according  to  legend  belonging  to  the  
old chapel, now in  the local museum.  
Fig.  JJ7, p.  429. & Vestry from the old chapel as an outhouse in  
Gruddbo. Sca/e 1:300, survey by Th.  Berg- 
en/z,  1916.  
595  
KYRKOR  OCH  KAPELL  ...  
Fig.  118, p .  433.  Painted boards from the ceiling of the vestry,  
probah/y the work  of Olof Lax,  1718.  
Fig.  119, p .  435.  Seven pew ends made for the old chapel  in  
1640.  
Fig. 120, p.  435.  Two pew ends from 1640, drawing by Th.  
Bergentz.  
Fig. 121,  p.  437.  Lian, ofyellow meta/.  Presurnably the top of  
a chandelier.  Now in  private ownership.  
Fig.  122,  p.  440. & Sollerö  church,  drawing  of situation,  sca/e  
1:2000,  survey  by  O.  Lagergren  and  Th.  
Bergenz,  1916  S.  Gersvold,  1962  and  T.  
Tägtlund,  1964  and  re-drawn  by  A.  Hilde- 
brand 1988.  
Fig.  123,  p.  441. & Thewest lych gate,  probably from the 1780s.  
Fig.  124,  p.  442. & Old  sandstone  gravestonesfrom  the  middle  
of the 19th century standing against the north  
wall of the  churchyard.  
Fig.  125,  p.  443. & Old  wooden  gravestones  in  the  churchyard.  
Drawing  by  Nils  Månsson  Mandelgren ,  
1871.  
Fig. 126, p.  444. & Sollerö  church,  plan  and  sections,  sca/e  
l :300, survey by O.  Lagergren and Th . Berg- 
entz, 1916, and H.  Schriever, re-drawn by A .  
Hildebrand,  1988.  
Fig.  127,  p.  447. & Sollerö church, exterior from southwest.  
Fig. 128, p.  447. & Sollerö church,  exterior from southeast.  
Fig.  129,  p.  448.  Sollerö church, exterior from northwest.  
Fig.  130,  p.  449. & Sollerö  church,  exterior from  west.  
Fig.  ]Jl, p.  450. & Sollerö  church,  exterior from  northeast.  
Fig. 132, p.  451.  Smooth-hewn sandstone, comer-stone in the  
south  transept  eastern  corner,  according  to  
inscription laid June  27,  1780.  
Fig. 133, p.  451.  Door between the tower and the nave from  
the  1780s.  
Fig. 134, p. 452. & Upper part of e/ock tower from 1818.  
Fig.  135, p.  454.  The  vestry Iaoking north.  
Fig. 136, p.  455.  Sollerö church, interior Iaoking east.  
Fig.  137,  p.  456. & Sol/erö church, interior Iaoking  west.  
Fig.  138, p.  458.  Drawings for new church  at Sol/erö by  Olof  
Tempelman,  1776.  
Fig.  139, p.  460.  Sollerö church, exterior from southwest at the  
beginning of the  20th  century.  
Fig.  140,  p.  461. & Solleröchurch, interiorlookingeast, c. 1900.  
Fig.  141,  p.  462. & Sollerö  church,  interior  Iaoking  west,  c.  
1900.  
Fig.  142,  p.  463.  Altar-piece  by  Krång  Lars  Ersson,  painred ' 
by Pehr Hedendahl,  1795. ' 
Fig.  143,  p.  464.  Draft  for  a/tar-piece  by  Olof  Tempelman, ' 
1788.  
Fig.  144,  p.  465.  Five  wooden  statues  and  parts  of a  tracery  
from  an  a/tar-piece from  the  1480s.  
Fig.  145, p.  466.  Processional crucifix from  the  beginning  of  
the  16th  century.  
Fig.  146,  p.  467.  Mounted St.  George.  Wooden sculpture from  
the  16th  century.  
Fig.  147,  p.  468.  Princess,  belonging to  a St.  George group .  
596  
Fig. 148, p. 469.  Pulpit by Krång Lars Ersson, 1795.  
Fig. 149, p. 470.  Design for a pulpit by  Olof Tempelman,  
1788.  
Fig.  150,  p.  471.  Pulpitmadefortheoldchape/. Nowstanding  
in  the  vestry.  
Fig.  151, p . 472. & Balustrade to pulpit steps from the 1640s.  
Fig.  152, p.  472. & Hourglass purchased 1796.  
Fig.  153, p . 473.  Hourglass  from  the  old  chapel  probably  
acquired in  1707-1708.  
Fig.  154, p .  473.  Door and end to box-pew, 1786.  
Fig. 155, p .  474.  Organ from 1910. Built by E.A. Setterquist  
& Son,  Örebro,  far;ade  drawn  by  Ragnar  
Östberg.  Removed 1958.  
Fig.  156, p.  474.  Baptismal  fant,  reddish  granite,  made  in  
1930 after drawings by Magnus  Dahlander.  
Fig. 157, p. 475. & Brass baptismal bowl from about the  tum of  
the  18th  century,  earliest  mentioned  1734- 
1735.  
Fig.  158, p.  475.  Silver  baptismal  bowl  by  Oscar  Arnold  
Kar/ström,  Stockholm  1931.  
Fig.  159, p. 475.  Capper baptismal bowl with brass  rap, pur- 
chased  from  Johan  Fredrik  Hammarberg,  
Falun,  1806.  
Fig.  160,  p.  476.  Hymn-board,  one of two, earliest mentioned  
1802.  
Fig. 161 , p. 477. & Chalice and paten, silver part/y gilt by Pehr  
Zethelius,  Stockholm,  donared  by  Queen  
Sofia  Magdalena.  
Fig.  162,  p.  477. & Wafer-boxes.  The  one  of tin  plate  and  the  
other  two  of wood  in  chip  work.  Possibly  
from  the  17th  century.  
Fig.  163,  p.  478. & Silver  wafer-box  by  Johan  Collin,  Stock- 
holm,  1755.  
Fig.  164, p.  478. & Wafer-box, silver part/y gilt, by Pehr Zetheli- 
us,  Stockholm,  1778,  and  Johan  Martin  
Loii/1,  Falun,  1794,  and  donared  by  Queen  
Sofia  Magdalena.  
Fig.  165,  p.  479. & Silver  flagan,  part/y  gilt,  by  Johan  Leffler,  
Falun,  1760.  
Fig. 166, p.  479. & Silver flagan , part/y gilt, by Pehr Zethelius,  
Stockholm,  1779,  donared  by  Queen  Sofia  
Mag da/ena.  
Fig.  167, p.  480.  Silver flagan,  part/y gilt,  by Erich  A lbrecht  
Körsner,  Falun,  1800.  
Fig.  168, p.  480.  Pewter  flagan  by  Eric  Magnus  Hammar- 
strand,  Falun,  1815.  
Fig.  169,  p.  480. & Viaticum articles, chalice and paten of silver,  
part/y gilt,  by Gustaf Biörn,  Falun,  and pur- 
chased in 1750.  Glass bottie with silver stop- 
per,  1967, and case of capper covered  wood,  
purchased 1824.  
Fig. 170, p. 481 .  Pewter lipped wine bowl from 1779, possibly  
by Johan  Fredrik  Lagren,  Falun.  
Fig. 171, p. 481.  Bridal-crown, gilt brass, one of two pureha- 
sed in 1842.  
Fig. 172, p.  482.  Iron chandelier, late medieval type.  
Fig.  173,  p.  483. & Eight-armed  brass  chandelier  made  by  the  
royal metal-faunder Johan  Månsson at Bjur- 
fors  brass factory,  purchased 1738.  
Fig.  174,  p.  483.  Eight-armed  brass  chandelier,  probably  
made oftwo smaller ones put togethe r, 1817.  
Fig.  175,  p.  483.  Chandelier,  gold  bronzed  wood,  purchased  
1787.  
Fig.  176,  p.  484;  Twenty-armed  brass  chandelier,  donated  
1877.  
Fig.  177,  p.  484.  Eighteen-armed  crystal  chandelier,  acquired  
c. 1910.  
Fig.  178,  p.  485.  Wall light,  brass,  made from several different  
pieces,  17th  century.  
Fig.  179,  p.  485.  Pewter  candlestick,  one  of  two,  donated  
1737.  
Fig.  180,  p.  486.  Pewter  candlestick,  one  of original/y  two,  
made by Conrad Baldauf,  Gävle,  1711 .  
Fig.  181 , p.  486.  Pewter candlestick, one of two made by Erik  
Magnus Hammarstrand,  Falun,  purchased in  
1831.  
Fig.  182,  p.  486.  Silverptated  candlestick,  seven-armed  made  
by  Guldsmedsaktiebolaget,  Stockholm,  
1910.  
Fig.  183, p.  487.  Altar cloth,  linen,  woven  in geometrical pat- 
terns,  made by Alice  Lund Textilier,  1987.  
Fig.  184, p.  487.  Antependium,  embroidered  black  woollen  
material,  donated  1931.  
Fig. 185, p.  488. & Chasuble, red velvet and gold braid edging.  
Fig.  186,  p.  488. & Chasuble,  black velvet and silver.  
Fig.  187, p.  489.  Chasuble, green silk brocade embroidered in  
go/d,  donated 1938.  
Fig.  188, p.  489.  Chasuble,  embroidered  blueish-white  wool,  
from  Libraria and purchased in 1960.  
Fig.  189, p.  489. & Chasuble, embroidered purp/e wool designed  
by Lilly Sterner-Jonsson  and made by  Frida  
Bohs  and  Ingeborg  Stahre,  Sollerö  home- 
crafts,  1969.  
Fig.  190,  p.  490.  Chalice  cloth,  embroidered  silk,  donated  
I737.  
Fig.  191,  p.  490.  Chalice  cloth,  embroidered  white  silk,  
earliest mentioned 1802.  
Fig. 192, p. 491 .  Chalice cloth embroidered white linen dated  
1673.  
Fig. 193, p.  493.  Inscription board for collection plate, from  
I806.  
Fig.  194,  p.  494. & Wooden  chair  painted  blue.  Probably  the  
"confessional  chair",  earliest  mentioned  in  
1736.  
Fig.  195, p. 494. & Wooden table, painted blue, probably made  
by  Skinnar  Johan  Larsson  according  to  the  
accounts dated 1733-1734.  
Fig.  196, p . 495.  Wooden  cupboard  made  by  Marcus  Mats  
Matsson ,  1756.  
Fig.  197,  p.  495.  Wooden chair painled blue, one of four, pur- 
chased 1790.  
CAPTIONS  TO  ILLUSTRATIONS  
Fig.  198,  p.  496.  The  conversion  of Saul in  Damascus,  oil on  
panel.  Ear/y 18th century,  donated 1980.  
Fig.  199,  p.  497.  Jugen  Jon  Andersson  (1731-1800).  Oil  on  
canvas,  dated 1788.  
Fig.  200,  p.  498.  Poor-box from the end of the 18th century.  
Fig.  201,  p.  498.  Detail of wooden steelyard dated  1663.  
Fig.  202,  p.  499.  Late  18th  century  mirror  with  gift  wooden  
frame  donated  1806.  
Fig.  203,  p.  499.  Silver  goblet  made  by  Petter  Söderbom,  
Örebro,  1761.  
Fig.  204,  p.  499. & Leather whip,  earliest mentioned 1783.  
Fig.  205,  p.  500. & Iron  signal cannon.  
Fig. 206, p. 500.  Pewter chamber-pot made by Magnus Ham- 
marstrand,  Falun,  purchased 1810.  
Fig.  207,  p.  501.  The  great  bel/ east  1530.  
Fig. 208, p. 501.  The small bel/ east by Isaac Rockman, Sala,  
1745.  
Fig.  209,  p.  502.  Sanctus  bel/,  presurnably  from  late  Middle  
Ages.  
Fig.  210,  p.  502.  Bell,  donated  1978.  
Fig. 211,  p.  503.  Tower  clockwork,  made  by  Krång  Anders  
Andersson,  Krång  Erik  Matsson,  Krång  
Mats  Andersson,  Östnor,  1794.  
Fig. 212, p. 504.  Plan of Gesunda meeting house, sca/e 1:300,  
survey by G. Wiren  1984.  
Fig.  213,  p.  505.  Gesunda meeting house,  exterior from north- 
west.  
Fig.  214,  p.  506. & Gesunda meeting house,  interior.  
Fig.  215,  p.  507. & Memorial  stone  raised  in  1973  to  mark  the  
site of the  old chapel.  
Fig. 216, p. 508.  Våmhus, the original plan of the old chapel,  
sca/e  1:300.  Reconstruction  by  M.  Bergman  
and G. Wiren,  1987.  
Fig.  217,  p.  509. & Våmhus,  the  old  chapel,  far;ades  and  plan.  
c.  1771.  
Fig.  218,  p.  513. & Painted boardfrom the ceiling of the old cha- 
pel.  Since  1953  in  the  ceiling  of the  ground  
floar of the  tower.  
Fig. 219,  p. 519.  Plan of Våmhus church. Scale  1:200, survey  
by G.  Wiren  1984.  
Fig. 220, p. 520.  Plan and seetians  of Våmhus church, sca/e  
1:300.  Survey by  G. Wiren  1984.  
Fig. 221, p. 522. & Våmhus church, exterior from southwest.  
Fig. 222, p.  523. & Våmhus church, exterior from southeast.  
Fig. 223, p. 524. & Våmhus church, exterior from northeast.  
Fig. 224, p.  524. & Våmhus church, exterior from northwest.  
Fig. 225, p. 526.  The westdoor with door-frame from 1953- 
1954.  
Fig.  226,  p.  527.  Wall  painting  in  the  vestry  by  Gösta  Litje- 
ström 1954.  
Fig.  227,  p.  528. & Interior Iaoking east.  
Fig.  228,  p.  529. & Interior  Iaoking  west.  
Fig.  229,  p.  530. & Plan  of the  foundations  laid  in  the  ear/y  
1770s.  Survey by Mathias  Morell  1780.  
Fig.  230, p.  531. & Drawingfor the new chapel in Våmhus 1781.  
Fig. 231, p. 533. & Interior Iaoking east, before 1953.  
597  
'KYRKOR  OCH  KAPELL  ...  
Fig. 232, p.  534.  Drawing for an a/tar-piece by Gustaf U/rik  
Boman,  1803.  
Fig.  233,  p.  535.  Old  cross  belonging  to  the  a/tar-piece,  pro- 
bably made  in  1810.  
Fig.  234, p.  536.  Drawing for pulpit by Gustaf U/rik  Boman,  
1806.  
Fig.  235,  p.  537.  Pulpit  constructed  by  Krång  Lars  Ersson,  
1806.  
Fig.  236,  p.  538.  Pulpit  from  the  old  chapel  with  paintings  
from  1658.  
Fig. 237, p.  539. & Door to the steps up  to the old pulpit, now  
placedas door under the south stairway to the  
gallery.  
Fig.  238,  p.  539. & Hourglass donared 1747.  
Fig. 239, p.  540.  Wooden baptismal fant acquired c.  1662  and  
painred in imitation porphyry by Johan  Peter  
Rydquist 1810.  
Fig. 240, p. 541.  Pewter baptismal bowl made by Johan Erik  
Gerell s widow, Västerås,  1820.  
Fig. 241,  p.  541 .  Silver baptismal bowl made by Åke Myrsme- 
den,  Stockholm,  1987.  
Fig.  242,  p.  542. & Chalice and paten, silver part/y gift made by  
Gustaf  Biörn,  Falun,  1747,  and  Erich  
Albrecht Körsner,  Falun,  1800.  
Fig. 243, p . 542. & Wafer-box,  silver part/y  gift,  made  by  Carl  
Fredrik  Kindberg,  Falun, 1826.  
Fig.  244,  p.  543.  Pewter  flagan  made  by  Mårten  Casper ' 
Rokus,  Stockholm,  1701. ' 
Fig. 245,  p. 543.  Silver  flagan ,  part/y  gift  made  by  Gustaf ' 
Biörn,  Falun, and purchased in  1752.  
Fig.  246,  p. 543.  Pewter  flagan  made  by  Carl  Peter  Ecker- 
ström,  Västerås,  1845.  
Fig.  247,  p.  544.  Silver  viaticum  artides  part/y  gift,  made  by  
Gustaf Biörn, Falun, and purchased in 1751.  
Fig . 248, p . 544. & Eucharist spoon and plate, silver, made by  
Nordisk  Silverkonst,  A.B.,  Helsingborg  
1966,  donared  1974.  
Fig.  249, p.  545.  Bridal-crown,  silver  gift,  made  by  Guld- 
smedsbolaget,  Stockholm.  1945.  
Fig. 250, p . 545.  Bridal-crown made  of hair and donated by  
Ada Ryttar  in  1976.  
Fig.  251,  p.  546.  Six-armed  chandeher,  wood  and  bronzed  
iron,  purchased  according  to  accounts  in  
1701-1702.  
Fig.  252,  p.  547. & Twelve-armed  chandelier,  brass,  purchased  
from  Bjurfors  brass  factory  according  to  
accounts in  1725-1726.  
Fig.  253,  p.  547.  Eight-armed  chandelier,  brass,  purchased  
according to  accounts in  1726-1727.  
Fig. 254, p . 548.  Candelabrum, black painred iron with brass  
sockels,  ear/y 17th  century(?) .  
Fig.  255,  p.  548.  Candelabrum,  tinplate,  middle  of 18th  cen- 
tury.  
Fig. 256, p.  548.  Pewter  candlestick,  one  of two  probably  
made by Erik Andersson, Stockholm,  1694.  
Fig.  257,  p. 549.  Seven-armed candelabrum, brass, ear/y 20th  
century.  
Fig.  258,  p. 549.  Silver candiestic k,  one of two made by John  
Carter, London,  1768,  donated in 1983.  
Fig.  259,  p.  549.  Embroidered  antependium,  brick  red  linen  
made  and  donared  by  the  Christian  Youth  
Society and consecrated in  1941.  
Fig.  260, p.  550. & Embroidered  antependium,  green  linen  
damask  signed  Märta  Swartling-Andersson,  
Libraria,  1961 .  
Fig. 261, p. 550.  Embroidered antependium, white hnen  sig- 
ned Margaretha  Langert, Libraria,  1964.  
Fig. 262, p . 551.  Chasuble,  red velvet with embroidered cruci- 
fix,  purchased 1643 for Mora church.  
Fig.  263,  p.  551 .  Embroidered  white  woo/en  chasuble,  acqu- 
ired 1938.  
Fig.  264, p . 553.  Coffin  c/oth,  black  woo/en  material,  dated  
1795.  
Fig. 265,  p. 553.  Beadle's frack,  1839.  
Fig. 266,  p.  554.  Collection bag, red velvet with go/d b raid and  
fringe, purchased  1752.  
Fig. 267,  p.  554.  Learher collection bag, on e of two made and  
donared by Signe Trosse,  1981 .  
Fig.  268, p . 555.  Wooden  cupboard painred  white,  made by  
Gyris Anders Hansson ,  Kumbelnäs,  1745.  
Fig.  269,  p.  556.  Strong-box, tin  covered wood, made by Ask  
Hans Jonsson,  1804.  
Fig. 270, p. 556. & The betrothal of St.  Catharine and the Chi/d  
Jesus, Oil on panel attributed  to  Bonifazio  
Veronese (1487- 1553),  donared  1983.  
Fig. 271 , p. 557.  Erik Wickman (1887-1954).  Oil painting by  
Sam  Uhrdin  1952.  
Fig.  272,  p. 557.  Anders  Diös  1891-1986).  Oil  painting  by  
Helmer  Mas-Olle,  1963.  
Fig.  273,  p.  558.  Sketch for altar painting by J er k Werkmäster,  
1877.  
Fig.  274, p . 558.  Mirror  stamped  with  Falu  town  hal/mark,  
earhest mentioned  1823.  
Fig.  275,  p.  559.  Cast  iron  s/ab  1841,  earher  placed  as  
hearthstone in front of the  vestry fireplace.  
Fig.  276, p . 559.  Mahogany  and  ivory  crucifix,  earliest  men- 
tioned 1861 .  
Fig. 277,  p.  560.  Cast iron crucifix, earliest mentioned  1861.  
Fig. 278, p.  561. & The great bel/ east by Eric Näsman, Stock- 
holm 1735.  
Fig.  279,  p.  561. & The small bel/ east by Olof and Anders Lars- 
son,  Mora  1672.  
598 
 

Sveriges Kyrkor 
 
VOLYM 211  
J 
DALARNA  
Mora tingslag  
KONSTHISTORISKT  INVENTARIUM 
 
+ Fo  rsa m l Lng s Ny r  NDND p  eOO 
- Större väg 
---· G r ö  n V f ör  T i n JV OD g  
10 20 30 40 50 
ISSN  0284-1894  
ISBN  (häftad)  91-7192-779-4  
(bunden)  91-7192-778-6  Almqvist & Wiksell International