Venjans, Solleröns och Våmhus kyrkor SVERIGES KYRKOR DALARNA MATS BERGMAN Venjans, Solleröns och Våmhus kyrkor Venjans, Solleröns och Våmhus kyrkor MORA TINGSLAG, DALARNA Av MATS BERGMAN VOLYM 211 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL UTGIVET AV RIKsANTIKVARIEÄMBETET OCH KUNGL VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETs AKADEMIEN Almqvist & Wiksell International Stockholm 1989 REDAKTIONSKOMMITTE: ERIK CINTHIO, ALLAN ELLENIUS, EVALD GUSTAFSSON, R AXEL UNNERBÄCK UTGIVET MED BIDRAG FRÅN ARLA COLDINU ORDEN Denna beskrivning ingår även i "Mora. Ur Mora, Sollerö, Venjans och Våmhus socknars historia". 2. Mora 1988. Utgiven av Mora kommun under redaktion av Täpp John-Erik Pettersson. Beskrivningen av kyrkorna i Venjan, Sollerön och Våmhus är avslutad i juni 1988. Excerperingen är utförd av fil. kand. Inga Serronder samt författaren. Översättningen till engelska av bildtexter och sammanfattning har utförts av Louise Setterwall. Bildmaterial, anteckningar och excerpter förvaras i A TA samt Mora bygdearkiv. Omslagsbilden återger ett kalkkläde i Sollerö kyrka, daterat 1673. På omstående sida Venjans sockens sigilll734. Foto: RA . MALUNGS BOKTRYCKERI AB, MALUNG 1989 ISSN 0284-1894 ISBN (häftad) 91-7192-779-4 (bunden) 91-7192-778-6 Innehåll VENJANS SOCKENS KYRKOR o Omgivningar och kyrkogård o o o o o Härbren, benhus och bodar o o o o o Klockstapel o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 321 321 322 323 DEN ÄLDSTA KYRKAN Kyrkobyggnaden o o o o o o o o o o o o Kyrkans byggnadshistoria o o o o o o o Målningar o o o o o o o o o o o o o o o o o Inredning och inventarier o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 323 324 326 328 328 1796 ÅRS KYRKA 338 Kyrkobyggnaden o o o o o o o o o o o o Kyrkans byggnadshistoria 1796-1915 Inredning o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o • o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 339 343 354 DEN NUVARANDE KYRKAN Kyrkobyggnaden o o o o o o o o o o o o Glasmålning o o o o o o o o o o o o o o o Kyrkans byggnadshistoria från 1916 Inredning och inventarier o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o • o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 359 359 368 368 376 KÄ TTBO KAPELL o o o • o o o o o o Omgivningar o o o o o o o o o o o o o o o Kapellbyggnaden o o o o o o o o o o o o Kapellets byggnadshistoria o o o o o o Inredning och inventarier o o o o o • o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o • o o o o o o o o o o o o o o o o • o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 404 404 405 406 409 SIKNÄS KAPELL o o o o o o o o o o o Omgivningar och kyrkogård o o o o o Bårhus o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 412 412 412 Klockstapel o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 412 Kapellbyggnaden o o o o o o o o o o o o Kapellets byggnadshistoria o o o o o o Inredning och inventarier o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 412 416 418 SOLLERÖ SOCKENS KYRKOR 424 DET GAMLA KAPELLET o o o o o Kapellplatsen o o o o o o o o o o o o o o o Kyrkhärbre o o o o o o o o o o o o o o o o o o • o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 425 425 426 Klockstapel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 426 Kapellbyggnaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 426 Kapellets byggnadshistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 430 Målningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 432 Inredning och inventarier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 433 DEN NUVARANDE KYRKAN 440 Omgivningar och kyrkogård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 440 Bårhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 446 Kyrkobyggnaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 446 Kyrkans byggnadshistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 457 Inredning och inventarier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 462 GESUNDA BÖNHUS 504 Omgivningar och klockstapel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 504 Bönhuset . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 504 Byggnadshistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 505 Inredning och inventarier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 505 V ÅMHUS SOCKENS KYRKOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 507 Omgivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 507 DET GAMLA KAPELLET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 507 Kapelltomten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 508 Kyrkhärbre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 508 Kapellbyggnaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 508 Kapellets byggnadshistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 511 Målningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 512 Inredning och inventarier . ..... . .. . . .. ........ ... . 513 DEN NUVARANDE KYRKAN 518 Kyrkogård .. .. . ........................ . . .. . 518 Bårhus och bodar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 519 Kyrkobyggnaden . ... . . ....... . . .. .. . . . ...... . . 519 Kyrkans byggnadshistoria .... .. .. .. . ....... .. . .. . . 529 Inredning och inventarier ... . . .................. . . 534 SAMMANFATTNING ... . . . ..... . . .. . .. . ....... 560 FÖRKORTNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 566 EFTERORD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 566 ORDFÖRKLARINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 567 NOTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 568 KÄLLOR OCH LITTERATUR .. . ................. 581 SUMMARY .............. .. ... . ..... ... .. . . . 591 CAPTIONS TO ILLUSTRA TIONS 593 Förord I den första delen av Mora kommuns monografi Mora. Ur Mora, Sollerö, Venjans och Våmhus socknars historia ingick en utförlig beskrivning om Mora kyrka, tillkommen i samarbete mellan sockenbokskommitten och Sveriges Kyrkor. Avsnittet om kyrkan var så utformat att det med viss komplettering skulle kunna publiceras som en separat volym i Sveriges kyrkors monografise- rie , vilket också skedde 1984. Den nu föreliggande volymen om Venjans, Solleröns och Våmhus kyrkor är resultatet av ett fortsatt samarbete med sockenbokskommitten, som i den år 1988 utgivna andra delen av monografien också publicerar beskrivningar över dessa kyrkor. Författare är här , liksom beträffande Mora kyrka, antikva- rie Mats Bergman. Mora kommun har svarat för författarens och redaktörens arvode samt stora delar av kostnaderna för fotograferingen . Genom att volymen utges som separattryck avviker den utseendemässigt från Sveriges Kyrkors vanliga layout och typsnitt. På grund av Sveriges Kyr- kors ansträngda ekonomiska situation har det inte varit möjligt att förse voly- men med nya kolumntitlar och separat paginering. Publiceringen i Sveriges Kyrkor har möjliggjorts genom ett generöst anslag från Arla Coldinu Orden, för vilket vi framför ett varmt tack . Välvillig eko- nomisk hjälp till publiceringen har också i ett tidigare skede lämnats av Sollerö och Våmhus församlingar samt framlidne byggmästaren Anders Diös. Vi riktar ett tack till sockenbokens redaktionskommitte och dem som under arbetets gång varit ordförande- Nils Legranäs (t 1985) , Ingemar Mossberg och Erik Svensson - samt sekreterarna Karl-Arne Sandvik och Barbro Bar- ving. Morabokens redaktör , Täpp John-Erik Pettersson , tackas varmt för det grannlaga redaktionsarbetet. Ett flertal andra personer som på olika sätt bistått vid publiceringsarbetet apostroferas på sidan 566. Stockholm i juli 1989 Erik Cinthio Allan Ellenius Evald Gustafsson R. Axel Unnerbäck Fig. å omstående sida: S:t Erik. Detalj av målning på helgonskåpsdörr i Venjans kyrka. Omkring 1500. Foto: SvK 1985. KYRKOR OCH KAPELL I VENJANS, SOLLERÖ OCH o VAMHUSSOCKNAR A v Mats Bergman VENJANS SO CKE NS KYRKOR Omgivningar och kyrkogård Venj ans kyrka är belägen på en li ten höjd mellan Vanån i norr och öste r samt den lill a sjö n Kyrktj ärn i söder. Prästgå rden ligge r ett stycke QRUGYlVW om kyrkan , medan kyrkbyn med skola och affärer åte rfinns norr om kyrkan på andra sidan Vanån. Ett 1939 uppfört kommunalhus med 1962 tillbyggt biblio tek är be läget i sydöst och väs- te r om detta finns parkeringspl atser. Kyrkogården sluttar mot söder . Den omges av låga sandstenskall- murar i öste r , norr och väster och är te rrasserad i söder. I öste r finn s en ingång med spetsiga grindsto lpa r av huggen sa ndsten och svartmå- lade dubbla jä rngrindar med snedstä llda spj älor , t ro ligen samma som inköptes från Johannisholm 1843 (räk .). I väste r finns sedan 1973 e tt arrangemang bestående av en bred muröppning fl ankerad av låga , med kopparl yktor krönta sandstenssto lpar. Samtidigt belades pl anen framfö r västportalen med sandstenshäll ar. Tidiga re avgränsades kyr- kogården mot väste r i linj e med kyrkans västgaveL Torne t - liksom ännu tidiga re den föregåe nde kyrkans västparti - låg helt utanför kyrkogården. På ömse sidor av kyrkan fa nns då ingångar med grind- stolpar och enkl a grindar. E n gång omedelbart öste r om kyrkan är belagd med sandstenshäl- lar , de öv riga är asfa lte rade. På kyrkogården växe r häckar av bl. a. måbär , ox bär , rosor och karagana. I äld re tid omgavs kyrkogården av en inhägnad av trä. Å r 1621 ( inv.) sägs denn a va ra "aff tä lde bräder" med "brädetaak" (inv. 1631) . Vid visitati onen 1695 påpe kas att ky rk a balkarna ä r "något gambia och behöfwa här och ther repare ras", vilket bör ske till hösten. Vid visita- tionen 1718 omtalas att man sedan 1712 fullbordat "Nya Boodgårdz balkar af nytt timber upbygde och wäll i hoopknäpte medh spåntaak , item knutarne brädslagne och Nyss tiärade" . En utvidgning av kyrko- gården mot öster aktuali se rades under 1770-tale t och sägs 1781 (vis. p ro t. ) va ra genomförd . Den gamla träinhägnadens utseende fram- går de lvis av en akva re ll från 1799 (fig. 19). Vid en sockenstämma i oktober 1804 framhölls nödvändigheten av en ny kyrkogårdsmur av sten i ställe t för de gamla träbalkarna "som af tiden äro förtä rde" , va rj ämte kyrkogården borde utvidgas . Lås E rik 21 321 MORA . 2 Fig. l . Venjans ky rka , siruarionsplan , skala 1:2000. Uppmäming av G. Wi- ren / 984. Hansson (1768-1812) från Knås åtog sig att "gilla" och ta emot sten och arbetena skulle genomföras våren 1805 . År 1814 (inv.) sägs den nya muren vara "vackert anlagd". Ytterligare en kyrkogårdsutvidg- ning mot öster ägde rum 1844 (st.prot.) och kyrkogårdsmuren komp- letterades följande år (st.prot.). År 1695 (vis.prot.) omtalas "2 portar som ock skola förbättras". Enligt räkenskaperna 1712-1713 utbetalas till den som timrat upp och spånat porthuset, antagligen snickaren Hans Ersson från Mora , vilken följande år får betalt för arbete på porthuset. Det nya porthuset beskrivs 1718 (vis.prot.): "( .. . ] uptimbrat med Cuur öfwer , wäll spå- nadt och tiäradt samt 211 0 Nya portar före med låås ." Det torde ha rivits i samband med att en ny kyrka uppfördes 1796. År 1814 (inv.) uppges den nya stenmuren ha två ingångar, vardera med två trägrin- dar , vilka 1830 (inv.) var rödfärgade. En ny ingång i öster - den nuvarande - tillkom i samband med kyrkogårdsutvidgningen 1844. Härbren, benhus och bodar Bårhus och redskapsbod av trä , stående gråmålad panel , brunmålade foder , fernissade dörrar och fönsterlufter. skiffertäckt sadeltak, cementerad sockel. Innehåller även WC och personalutrymmen. Upp- fört efter förslag av K-konsult , daterat 1969. Smärre omändringar ägde rum 1983. År 1621 (inv.) omtalas ett kyrkahärbärge som "gott", med väggar och golv "temlige" , "behollit" tak och två dörrar, "een medh ett Uthan, ett innan Låås". År 1682 (inv.) nämns "bårdkammaren'' . I 1695 års inventarium omtalas "Härbergen 2 st. l nyt behållit ded andra gammalt, hwarthera med 2 lås, taken behåldna", samt "Ett bår- huus behållit med dör och lås" . Vid visitationen 1741 omtalas att man inte kunnat reparera bårhuset "emedan Sågen i Sochnen är sönder- gången, så at inga Bräder hafwa kunnat sågas". År 1744 (vis.prot.) har dock reparationen genomförts. En benkammare uppfördes 1768 och spånades året därpå (räk.). Enligt prostetingsprotokollet 1773 skulle benkammaren flyttas när kyrkogården blivit utvidgad. Ett nytt bårhus uppfördes öster om kyrkan 1837 (st.prot.) ~ Det var knuttimrat och rödfärgat och hade spåntak. Enligt G. Boethius (kon- cept SvK) fanns byggnadsåret och flera bomärken inskurna i stockar- na. Det reparerades 1923 men revs 1969 . Fig. 2. Venjans äldsra kyrka, plan före 1722, skala 1:300. Rekonsrrukrion av M . Bergman och G. Wiren / 987. 322 KYRKOR OCH KAPELL . . . Fig. 3. Venjans äldsta kyrka, väst- och sydfasader samt plan omkring 1735, skala / :300. Rekonstruktion av M. Bergman och G. Wiren 1987. ·,, \ \ \ \ i l l l l l l l Västfasad Klockstapel Invid den äldsta kyrkan fanns en klockstapel , sannolikt av vanlig klockbockstyp, som enligt 1621 års inventarium var uppförd 1614. År 1695 (in v.) beskrivs den: "Klockstapulen med underbyggning , och tak med spån behållne , dock behöfwer tiäras. " Vid visitationen 1700 upp- ges den luta något mot väster , men har rätats upp senast 1708 (vis.prot.). Enligt räkenskaperna· 1730-1731 utbetalas till Bur Mats Matsson (1698-1743) från Stutt , som spånade klockstapelns "2"e Gaf- lar", och en Gertrud Olof Olsson från Städia "som tälgde Spån". Året därpå utbetalas till Bur Mats för stapelns rödfärgande . Hi.ilphers upp- ger (omkr. 1760) att stapeln var " till Tak och på alla sidor Spånbesla- gen" .1 År 1764 (vis.prot.) anses att man bör sätta luckor för klocksta- peln. Den revs i samband med kyrkbygget 1796. DEN ÄLDSTA KYRKAN Den träkyrka som ersattes med en ny helgedom 1796 var med all san- nolikhet senmedeltida och den första på platsen. Inga avbildningar är kända , men dess utseende kan i stora drag rekonstrueras med hjälp av arkivaliska uppgifter (fig. 2-3). Dess exakta läge är inte känt och inga arkeologiska undersökningar har gjorts för att försöka fastställa detta. Det är dock antagligt att den legat på samma plats som den nuvarande 323 M O R A . 2 kyrkan. Den källa re som fram till ombyggnaden 1915-1917 låg under långhusets nordöstra hö rn kan vara samma som fanns under den gamla kyrkans sakristia . Kyrkobyggnaden Kyrkan var uppförd av timmer och bestod av e tt rektangul ärt långhus, 21 alnar långt och 15 1/ 2 alnar brett (inv. 1762). Säkerligen avses här- med de inre måtten. Vid nordfasadens östra del fanns en sakristi a och vid sydfasadens västra de l ett vapenhus, båda med okända mått. Kyr- kan täcktes av ett sannolikt mycket högrest sadeltak . Ursprungligen torde kyrkans timmerväggar ha stått ba ra. Å r 1621 (inv. ) sägs väggarna vara "godha". Kyrkan tycks ha rödfä rga ts 1668 ( räk .) då en tunna rödfärg inköptes . År 1693 (räk .) har man brädsla- git södra väggen med nya bräde r nedtill samt tj ärat. Enligt räkenska- perna spånslogs vidare östgaveln 1706, västgave ln brädslogs 1707 och brädslagning under fönstren i norr ägde rum 1708. Vid visitationen 1718 omtalas att man sedan 1712 har beklätt sydfasaden "med wackra Nya bräder" och de t anses att även norra väggen bör panelas. Hela kyrkan tj ärades enligt räkenskaperna 1723- 1724. Å r 1745 (räk .) utbe- ta las till !vars Nils Nilsson (1 708-1787) i Västbygge , som spånade öst- och västgavlarna , och 1747 (räk. ) till Påls Lars E rsson (1715-1 769) i Städia och Kari E ri c Matsson (1 72 1- 1778) i Västbygge, vilka spånade syd- och nordfasaderna . Hela kyrkan tj ärades 1752 ( räk .) och skulle åre t därpå rödfärgas (vis. prot. ). Enligt Hi.ilphers var hela kyrkan omkring 1760 spånad , tj ärad och rödfä rgad. 2 Kyrkan hade endast en ingång, ge nom vapenhuse t i söder. Å r 163 1 (in v.) fa nns endast en "iärn slagen •· dörr , näml igen mell an va penhuse t och kyrkorummet. Den va r försedd med ett "Stickelåås gott". Vapen- huset saknade ytterdörr. Å r 1642 (in v.) omtalas dock dörr med lås till vapenhuset. Å r 1650 (räk .) utbetalas för "dörjärn och l Låås". E nligt 1682 års inventarium fanns på dö rren till kyrkorummet ett gammalt och på vapenhusdörren ett nytt lås. År 1685 (räk.) gjo rdes en ny dörr till vapenhuset. E nligt räkenskaperna 1713-17 14 byttes båda de ga mla dörrarna ut mot två par dubbeldörrar. E nligt 1736 års inventarium hade de yttre "låås och nyckel" och de inre mot kyrkorummet "Hake och Klincka". Mellan kyrkorummet och sakristi an fa nns en dörr som 1631 (inv.) var "god h" och fö rsedd med stocklås. Å r 1718 (vis. pro t. ) uppges att man sedan 1712 gjort nya dubbeldörrar till sakri sti an . Till dessa inköptes enl igt räkenskaperna 172 1-1 722 "Ett Skiönt Låås··. Ursprungligen torde kyrkan endast ha haft fö nster i öster och söder , möjligen också i väste r. s akristian bör ha haft ett lite t fönster i norra gaveln . Eftersom man i de äldre handlingarna ofta med "e tt fö nste r endast menar en fönste rruta kan de t vara svårt att bilda sig en upp- fattning om fön strens antal och utseende. De bör dock ha varit rak- slutna. Å r 1631 (inv.) fanns "fem små heele " fönste r ; 1642 (inv.) nämns dock sex fö nste r. E nligt räkenskaperna utbe talas 1677 fö r "ett 324 'KYRKOR OCH KAPELL litet fönster på gafwelwäggen i Kyrkian och för des inhugning". År 1683 utbetalas för ett nytt fönster i västgaveln och ett i sakristian, dess inhuggning samt järn och luckor , i sakristiefönstret dessutom järngal- ler. Härmed avsågs dock troligen förstorande av redan befintliga föns- teröppningar. År 1695 (inv.) fanns "Fenster på Östergafwelen 3 lag , et öfwerst med 5 glas, 2 längre neder , et med 2 det andra med et fens- ter. På Södresidan 2. st med 3 et med 2 glas. På Wästergafwelen 2, et dubbelt och et enkelt". Under 1710-talet försågs kyrkan med nya fönster. Smeden Nils Larsson från Öje i Malungs socken får 1711 (räk.) betalt för en föns- terlucka "eftter noga pruutning". Enligt räkenskaperna 1713-1715 utbetalas till snickaren Elinos Eric Hansson (1680-1727) från Mora för fem nya fönsterkarmar- "hemma hoasig giorda och hijtförda" - samt till glasmästaren Petter Ugla3 för glasrutor. Räkenskaperna 1721-1722 upptar kostnaden för fönster, karmar och foder till sakristi- an. Fönsterkarmarna målades enligt räkenskaperna 1732-1733 av sol- daten Olof Lax4 . Av 1736 års inventarium framgår att kyrkan nu hade sammanlagt sex fönster: två i söder, ett i öster, väster och norr samt ett med järngaller i sakristians norra gavel. Sakristian var timrad . Den hade 1631 (inv.) "behållit" tak men sak- nade valv. Ett trägolv inlades 1641 (inv. 1642) . År 1695 (inv.) sägs den vara panelad och försedd med valv samt "En källare där under hwälfd med gråsten". Vid visitationen 1718 ansågs att en ny , större sakristia borde byg- gas, "emedan den gamble är alt för trång til skrifttning, och äfwen en större och bättre conditionerad kiällare til wjnetz och penningames förwahrande är nödig". Enligt räkenskaperna 1722-1723 utbetalades till länsmannen Eric Persson (1670-1754) för den nya sakristians upp- timrande , till snickaren som spånade och brädklädde den samt för ett lås till källarluckan. Enligt räkenskaperna 1731-1732 fick Bur Mats Matsson betalt för sakristians rödfärgning och följande räkenskapsår utbetalades till Olof Lax för dess invändiga målning. År 1736 (inv.) uppges sakristian vara panelad såväl utvändigt som invändigt, utvän- digt rödfärgad och invändigt med vitlimmade väggar och målat panel- tak. I 1764 års inventarium sägs series pastarum vara upptecknat på sakristieväggen . Vapenhuset saknade- som tidigare sagts- ännu 1631 (inv .) ytter- dörr samt även innertak. År 1642 (inv.) hade ytterdörr tillkommit. I 1695 års inventarium uppges vapenhuset ha panelade väggar och innertak , golv av hällar och två troligen väggfasta bänkar. Enligt räkenskaperna 1712-1713 utbetalas till dem som timrat upp vapenhu- set. Av 1718 års visitationsprotokoll framgår att vapenhuset, "som till sin undergiärd war aldeles förruttnad t", blivit nedtaget , återupptimrat på nya syllar och panelat invändigt , varjämte knutarna brädslagits och taket spånats och tjärats . Man framhöll att utvändig panelning också borde ske , och 1736 (in v.) har denna samt rödfärgning nyligen ägt rum. 325 MORA. 2 Kyrkans tre byggnadsdelar hade högresta sadeltak, vilka var spån- täckta , tjärade och rödfärgade . År 1631 (in v.) uppges att långhus- takets södra sida blivit spånat och "Rååtiärat" 1629, medan taket i norr sägs vara "nogot mossiot". I kyrkans handlingar förekommer ofta uppgifter om takreparationer. År 1684 (räk.) har man "Sijraat på Kyrkiotaket och wapenhuset a 3 Kors med Kåpparknappar och flag- gor dherpå , Item een flagga åth Sacerstijan" . Dessa försåldes efter kyrkans rivning (inv. 1814) . Interiör Kyrkorummet stod ursprungligen sannolikt med öppna takstolar. Ett valv av bräder byggdes 1622 (in v.). Detta utgjordes av allt att döma av ett tresidigt brädtak . År 1639 (inv. 1642) målades valvet med undantag för dess västra gavel; väggarna var möjligen redan vitlimma- de . Vid detta tillfälle eller något senare försågs valvet med målad dekor (se nedan under Målningar) , vilken av allt att döma fanns kvar till kyrkans rivning . År 1736 (in v.) beskrivs väggarnas vitlimning som gammal, och vid visitationen 1749 begär man att få förnya den , vilket beviljas. Golvet var 1631 (in v.) av "Steenhellar" . Det sägs 1695 (in v.) vara något ojämnt. Vid visitationen 1749 klagas över att hällarna fortsätter att sjunka och att de blir mycket fuktiga, varför man anhåller om att få belägga gången med bräder. Detta beviljades , förutsatt att brä- derna framdeles inte "af swamp kunna förderfwas ". Vid visitationen 1759 beslöts att även lägga brädgolv i koret , och arbetena utfördes 1761 (räk.). År 1764 (vis.prot.) omtalas en murad prästgrav i koret med kyrko- herde Johannes Lundbecks5 häll över. KYRKANS BYGGNADSHISTORIA När Venjan avskildes från Mora och blev självständig församling enligt konung Karl IX:s brev av den 18 december 1607 , fanns redan ett kapell av timmer i den nybildade socknen. Detta bör ha varit sen- medeltida; med ledning av ett helgonskåp och ett bemålat kors fr ån omkring 1500, kyrkans äldsta ännu bevarade inventarier , kan man förmoda att kapellet uppförts vid denna tid . Det fanns med säkerhet vid klackuppbörden 1531. Inga belägg finns för att detta kapell skulle ha haft en föregångare, utan allt talar för att det varit den första guds- tjänstlokalen på platsen. Kapellet bestod av e tt rektangulärt långhus , sakristia i norr och vapenhus i söder, varav det sistnämnda möjligen inte var ursprungligt. År 1621 (inv.) fanns det dock . Vid samma till- fälle uppges kyrkan vara "bygd aff Sochnen sielff". Det stod ursprung- ligen med timret bart och hade spånklädda sadeltak, säkerligen av hög resning. Tak och väggar var tjärade och rödfärgade. Evertsbergs kapell torde - ehuru ombyggt -vara den kyrkobyggnad i Dalarna 326 KYRKOR OCH KAPELL som nu ger det bästa intrycket av hur Venjans äldsta kyrka såg ut. Under 1600-talet uppfördes ett flertal kyrkobyggnader i samma bygg- nadstradition , t.ex. i Enviken, Transtrand och Yttermalung. Ett stycke in på 1500-talet lades kapellet öde , men tycks ha repare- rats och åte r tagits i bruk 1577, varför en kyrkvärd omtalas från och med 1578.6 Mellan 1681 och 1687 (räk.) utbetalas årligen "Till Kyrkiones nödiga byggnad och förbättringh ", och vid visitationen 1695 sägs kyr- kan vara i gott stånd. Under de närmast följande femton åren ägnade man sig främst åt utvändiga reparationer med bräd- och spånslagning. När den driftige kyrkoherden Johannes Lundbeck år 1712 tillträdde pastoratet kunde han emellertid konstatera att mer omfattande åtgär- der var behövliga. Vid visitationen 1718 meddelade han att ett flertal sådana hade ägt rum : sydfasaden hade klätts med panel, vapenhuset hade omtimrats och kyrkan hade försetts med nya dörrar samt fem nya , enhetliga fönster. Arbetena fortsatte med en ny större sakristias upptimrande och panelning 1722-1723 (räk .). År 1736 (inv .) sägs vapenhuset vara nyligen panelat och kyrkan rödfärgad. Vid visitationen 1737 uppges kyrkan vara i gott skick men något trång. Trängseln var dock inte besvärande , "undantagandes när Mora Karlarne om Sommaren wistas på sina här näst intill liggande skogar" . Under 1740-talet ägde vissa reparationer rum; å r 1744 (vis. p rot.) upp- ges att man lagt sten under de rötskadade syllarna i öster , söder och väster samt täckt med bräder, och åren 1745 och 1747 spånkläddes långhusets fasader. Hela kyrkan tjärades 1752 och skulle rödfärgas följande år. I samband med visitationen 1764 sägs kyrkan vara "gam- mal och bofällig, men underhålls åhrligen genom reparationer" . Folk- mängden ökade emellertid och kyrkans otillräcklighet och bristfällig- heter gjorde sig allt mer märkbara , varför man 1786 (vis.prot.) kon- staterar att kyrkan "för sin bräcklighet och trängsel snart synes böra , kan hända, aldeles om byggas". År 1791 blev Johan Leufqvist7 kyrkoherde i Venjan. Han var en mycket kraftfull man och igångsatte omedelbart ett omfattande upp- ryckningsarbete inom socknen , såväl på det andliga som det mate- riella planet. En angelägenhet av stor vikt var då frågan om en ny kyr- ka . Vid sockenstämman den 12 oktober 1793 framhöll han med skärpa behovet av en sådan , "allthenstund den gamla Kyrkan icke allenast är till alla delar förfallen , och til utseende den sämsta i hela Dalarne; utan äfwen så trång, at nu warande folkstock , ej till hälften med beqwämlighet , däruti rum finner" . Han sade sig inse , att det för en så liten och fattig församling skulle vara ett övermäktigt företag att uppföra en stor stenkyrka , i synnerhet eftersom ingen kalksten fanns att tillgå , men eftersom gott om skog fanns och kyrkokassan var någorlunda välförsedd kunde man med hjälp av sockenbornas dags- verken tänka sig att bygga en ny träkyrka . Stämman - med ett undantag - gick med på detta , men påföljande år hade motstå~det ånyo väckts och det dröjde till våren 1796 innan Leufqvist kunde 327 '' MORA . 2 genomdriva kyrkobyggets igångsättande (se nedan under 1796 års kyr- ka). Därefter gick allt mycket snabbt; den 27 maj lades grundstenen och då var troligen den gamla kyrkan redan riven. MÅLNINGAR Kyrkans valv och väggar var försedda med målad dekor , vilken 1695 (inv.) beskrivs som "gammal målning Christi pinas Historia målad " . Denna dekor tillkom efter 1639, då valvet målades; möjligtvis kan till- komsttiden flyttas ytterligare ett eller två decennier fram i tiden, efter- som likartade dekorationer då tillkom i kapellen på Sollerön och i Våmhus (se nedan) , den sistnämnda enligt uppgift 1659. I manuskrip- tet till sin resedagbok 1757 beskriver Hi.ilphers målningarna som "gamla figurer, samt gamla pastares epitaphier" .x Målningarna fanns av allt att döma kvar fram till kyrkans rivning. Ett intryck av hur de färgrika interiörerna i Venjans, Sollerö och Våmhus träkyrkor tedde sig kan man få av Pyhämaa offerkyrka vid kusten norr om Åbo i Finland, om- eller nybyggd 1647-1652 och dekorerad med målningar 1667 (fig. 4). INREDNING OCH INVENTARIER Altaranordning Det ursprungliga altaret var sannolikt av trä. Ett nytt träaltare tycks ha tillkommit 1713; enligt räkenskaperna 1712-1713 utbetalas nämli- gen för altarets reparation och 1713-1714 utbetalas till snickaren Hans Ersson för arbete på det nya altaret. Som altarprydnad tjänade 1631 (in v.)~ "Maricebeläte gemeenf'. Detta kan avse det senmedeltida helgonskåp - dock ej framställande jungfru Maria- som ännu finns bevarat (se nedan), men även en nu försvunnen Maria-bild . År 1642 (in v.) sägs altaruppsatsen vara "li- ten". I 1695 års inventarium omtalas en "Altare-tafia med Snickare arbete målad". Det är förmodligen denna altarprydnad som 1749 (inv.) sägs vara målad med "Herrans Nattward". I manuskriptet till sin resedagbok 1757 beskriver Hi.ilphers altaruppsatsen som "en gamal modig ta fia" . x Korskrank År 1631 (inv.) fanns inget korskrank , men ett sådant måste snart där- efter ha tillkommit, eftersom det 1642 (inv.) sägs vara målat 1639 . Koret sägs 1695 (in v.) vara afdeld med Skrank och swarfwade Knap- par målad". Detta korskrank torde ha borttagits i samband med 1710- talets ombyggnadsarbeten . Medeltida träskulptur Ett helgonskåp och ett kors med målade framställningar av den kors- fäste Kristus och jungfru Maria har bevarats och beskrivs nedan i 328 KYRKOR OCH KAPELL . Fig. 4. Pyhämaa offerkyrka, Vemo prosteri, Egentliga Finland. Interiör mot öster med vägg- och takmål- ningar från 1667. Foto: Museiverket , Historiska bildarkivet. anslutning till den nuvarande kyrkan . År 1695 (inv.) omnämns "Belä- ter 3 st. 2 större det 3ctie mindre". Det ena av de större "belätena" kan vara identiskt med den Maria-bild som 1631 stod på högaltaret. I 1735 års inventarium omtalas det ännu bevarade helgonskåpet, stående under predikstolen , samt "Crucifix 2 stycken . det ena öfwer Sacristie- dören , det andra öfwer Qwinfolks bänkarne" . Vid visitationen 1764 uppmärksammar biskop Lars Benzelstierna 10 "ett stycke , hwarpå war måladt Frälsaren på Korset tillika med Johannes och Maria jämte öfwerskriften af gammal munkstil, hwilket såsom ett ålderdoms min- nesmärke måste noga förwaras" . Ännu 1849 (in v.) fanns båda kruci- fixen kvar. Då det bevarade korsets utseende inte stämmer med det 1764 beskrivna- Johannes är ej avbildad- är det troligt att beskriv- ningen avser det efter 1849 försvunna korset. Predikstol Predikstolen sägs 1631 (inv .) vara målad och belägen vid (östra) gaveln. År 1642 (inv.) beskrivs den som "medhelmåttig". En ny pre- dikstol anskaffades troligen under 1680-talet. Den placerades på den gamlas plats -sannolikt söder om altaret -och sägs 1695 (in v.) vara "Wackert målad" . Predikstolen uppges 1736 (inv.) vara prydd med 329 MORA . 2 "bilthuggarewärck" och 1749 (inv.) omtalas vidare att den har trappa men ingen dörr. Hulphers uppger i manuskriptet till sin reseberätte lse 1757 att predikstolen var " rätt gama! ock bofalig , utan Himel öfwer står i bredd med Altaret". 11 Denna predikstol såldes 1804 ( räk.) efter den gamla kyrkans rivning till Öje kapell i Malung och finns ännu bevarad där (fig. 5). 12 Den är av sedvanlig 1600-talstyp med snidad dekor och korg prydd med statyetter föreställ ande Kristus och de fyra evangelisterna stående i rundbågiga nischer. Timglas Enligt räkenskaperna utbetalas 1661 och 1671 för timglas. År 1682 (inv.) finns "Tijmglaas a2 rum ". Enligt räkenskaperna 1717- 171 8 har en "Tijmglasarm" inköpts , 1749 (in v.) är timglaset "odugligt" . År 1757 (inv.) uppges timglaset ha en ny förgylld fot. Denna ä r sannolikt identisk med den ännu bevarade och beskrivs i anslutning till den nuvarande kyrkan. År 1849 (inv.) sägs timglaset ha två "rum " och vara obrukligt. Bänkinredning År 1631 (inv.) sägs bänkarna vara "gamla" . En "bokestol " uppges vara " tämligh ". I 1642 års inventarium karakteriseras bänkarna som "medhelmåttige skall förbätras " , och bokstolen sägs vara "ee lak" . Enligt 1695 års inventarium hade kyrkan 12 manfolks- och 13 kvinn- folksbänkar samt "Bokstolar 2 st. målade, en Kyrkiowärdernas och en för kyrkiogångz hustrur". Vid visitationen 1718 uppges att bänkarna sedan 1712 höjts och reparerats . Å r 1736 (inv.) finns 12 manfolks- och 12 kvinnfolksbänkar samt två bänkar i koret , en för präster , en för kyrkvärdar. Enligt 1749 års inventarium saknade bänkarna dörrar med undantag för den främsta bänken på kvinnfolkssidan. Å r 1765 ( räk .) har man låt i t göra två bänkar i koret. Läktare År 1631 (inv.) uppges att en läktare "skal göras" , och 1642 (inv.) har detta skett. Enligt räkenskaperna utbetalas 1673 "För arbete-målning och spikar åt Leetarenar i Kyrkian". Läktaren var beläge n i väster och hade enligt 1695 års inventarium två avdelningar , en för vardera könet , samt var målad. År 1736 (inv.) sägs kvinnfolksdelen vara " uth- widgad fram åth Kyrkjan ", och vid visitationen påfö lj ande år anhå lls om att få företa motsvarande utvidgning på manfolkssidan i söder. Läktaren ombyggdes 1738 (räk.) av byggmästaren Kattl ars Anders Matsson (1687-1764) från Vika i Mora . Vid den samma år förrättade visitationen "befans i wärcket den tå nödig befundna leetarens förbätt- rande och utwidgande i Kyrckian mycket wackert wara förrättad , Kyrckian til prydnad , samt Försam b lingen til beqwämlighe t". I sitt nya skick hade läktaren 11 bänkar på varje sida (in v.) . Enligt en anteckning från tiden kring 1760 i Hulpherska samlingen rymdes näs- Fig. 5. Predikstol från 1680-ta/et, såld till Öje kapell i Malung 1804. Foto: Peuerssons Foto: Åke Mausson , 1970. 330 KYRKO R OC H KAPELL . tan lika må nga persone r på läktare n som nere i kyrkan. 13 Vid visita- tionen 1749 beviljades a tt läktare n skulle få målas , men den var ä nnu 1762 (in v.) omålad och förbl ev förmodligen omålad. Dopredskap Å r 1631 (inv.) omtalas e n "elack" dopfunt av trä sa mt e n kopparkitte l i funten . E tt mässingsbäcken till funten inköptes 1683 (räk.). I 1695 års inventarium beskrivs funten som " lite n af trä ock målad". Vidare uppges a tt den lilla kopparkitteln som tidigare anvä nts som dopkittel nu fann s i prästgårde n . E nligt räke nskaperna 1728-1729 har "En te nn- skåhl med ö ron at bruka uti funten " inköpts . De nna hade 1814 (inv.) avbrutna öron och förvarades 1849 (inv.) i prästgå rden . Den gamla dopfunte n fanns kvar ännu omkring 1910 me n ha r senare förkommit. Den beskrivs av Forss lund som en "gammal grott tillyxad träkubbe" . 14 Nummertavlor Vid visitationen 1749 beslöts att psalmsiffror av bleckplåt skulle inkö- pas , "emedan the åldrige e ij kunna se the numrer, som nu med krita upritade warda" . Å ret därpå inköptes 60 "Numror" från Stj ärnsund , och Kattl ars Anders Matsson från Vika i Mora fick betalt " för 2"0 Taflor at sättia Numrorne på". Dessa finn s ännu i behåll och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan . Nattvardskärl Å r 1621 (inv.) fanns e n kalk av silver, "Huijt medh een förgylt ringh medh", e n likaledes " Huijth" pate n samt en tennflaska om ett stop. En ny ka lk a nskaffades 1630 , till vilke n de n gamla kalken och patene n togs . Denna kalk finns ännu bevarad och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan . Å r 1631 (in v.) finns " intet" pate n. Oblataske n uppges vara av trä . Vidare nämns "Steen kruus e tt gifuit aff Pastari s hustru Anno 1626". I 1642 års inve ntarium har "een hwijt" pate n till- kommit. De n var de kore rad med e tt graverat la mm med korsfana i bottne n samt e tt ringkors på brädden ; undertill fanns initialerna J :S: (inv. 1749). Å r 1682 (inv .) upptas vidare e n lite n te nnkanna med pip samt "Een gammal och söndrigh Sochnebodzask: dher uti Een gam- mal ka lck af Teen Een lijten flaska af Teen" . Stenkruset uppges vara blått. Vid visitationen följande år framvisades de n gamla socke nbuds- kalken , "mycket yncke ligh utan Pa te n", och de t bes löts att e tt nytt sockenbudstyg skulle anskaffas . D e n nya socke nbudskalken och pate- nen - ä nnu bevarade och beskrivna i samband med den nuva rande kyrkan - levererades 1684 tillsammans med en te nnflaska och e n oblatask av bleck . Å r 1691 tillkom e n ny vinkanna av silver , ännu i behåll och beskriven i samband med den nuvarande kyrkan . Å r 1695 (in v.) omtalas e tt "hå llands Krus med tennlock" , troligen ide ntiskt med det tidigare nämnda stenkruset. Enligt räkenskaperna 1712-1713 utbetalades för en "Tee nskåhl att tappa up w j n ut j" . En ny oblatask beställdes 1717 och levere rades följande år. Den finns kvar och 331 M ORA . 2 beskri vs i samband me d de n nuvara nde kyrka n . Å r 1734 ( räk .) inköp- tes e tt te nnsto p av te nngjuta re n E ri c Andersson Be rg 15 i Falun , till vil- ket den 1682 nämnda kannan med pip anvä ndes. Å r 1737 (räk.) o mgjo rdes de n gamla tennflaskan o m e tt stop till e n ny te nnkann a av te nngjutare n Lars Nilsson H edm an 16 i Falun . E n ny vinkanna tillko m 1758. De n finn s kvar och beskrivs nedan i samband med de n nuva- rande kyrkan . Samma år o mgjordes te nnskå le n a tt tappa vin i. E n ny paten tillkom 1789 , .varvid de n gamla a nvändes. De n ä r beva rad och beskrivs neda n i samband med de n nuvarande kyrkan. Å r 1815 ( inv.) så ldes samtliga te nnkärl samt de t ho ll ändska kruset. Brudkronor Å r 1642 ( inv.) sa kn ades brudsilver. E nligt räke nskapern a utbe ta lades 1664 " För een Kra nss af pas to re kiö pt' '. l o ktober 1680 skrive r kyrko- he rde Andreas Olai He lle nius 17 till domkapitle t och omtalar a tt kyrkan äge r två " brude Kransar" , " Hwilka begge Krantsa r , tillijka pigebruda r pl äga bruka, me n fö rnedrade quinnespersone r allenast een Kra nts af dhem " mot en lite n avgift till kyrka n . Dessa kra nsar ä r dock "alt för tunga å th swaga hufwude n" och blir d ärfö r inte använda , e ft e rsom folket vant sig vid e n " pärle kron a som Salig Pastor min a nte- cessor e g de " . Kyrko he rden vill därför sä lja de m och anvä nda pe nga rna till e n vin- kann a av silver. H an tycks dock e ndast ha få tt sä lj a den e na. efte rsom e n brudkra ns upptas i 1695 å rs inve ntarium . De nna beskrivs närmare i 1749 å rs inve ntarium : " E n Brud Kra ntz med 9 förgyllta Kro no r med sin a tillhö riga lö f, 5 på hwa rte ra Kronan , undantaga ndes e tt l ö f. som ä r bortta , Sto men på hwilcka dessa Kro nor äro fasthäfttade är öfwe r klädd med e n Silfwer Galon, jemte e tt Silfwer snö re. Dito 2"" Sillfwerspänjer med öglor. hwarm ed sie lfwa Krantzen blifwit ige n häftt ad , wäger ungefär 60 lo d ... Kyrko he rde n begärde vid visitationen samm a å r att få sä lj a kransen och gö ra ytte rliga re e n vinkanna, vilket präsul (visitator) beviljade, " bärandes likwä l Herr Kyrkoherde n så acco rde ra med Guldsmeden. som ko mmer a t gö ra ka nna n. atthe n på Brud-Crantzen befinteliga förgyllningen ko mme r kyrkan til goda. som ock at the n på be mälte C rantz warande silfwergalon blifwer urbränd. så at Kyrkan af the n samma äfwe n kan hafwa någon nytt a" . Detta skedde 1758. Ljusredskap l 162 1 å rs inve ntarium upptas "Järnsta ka ee n medh - 4 pijpo r" samt "Staka aff trä medh - 4 jernpijpor tillrådd " . Å r 1672 (räk.) inköptes e n sexarmad mäss ings ljuskrona samt två små mäss ings ljuspl å ta r på prediksto le n . Ljuskronan finns ä nnu kvar i o mändrat skick och beskrivs i samband med den nuva rande kyrka n . Å r 1695 (inv .) o mta- las "En mässings arm på prädiksto le n med 2 pipor gifwen i Testa- me nte ut af Salig Herr Mathi ::e Ol a vi t x arfwinga r". År 171 5 (räk.) inköptes e n talva rm ad mäss ings ljuskrona av e n " un- 332 'KYRKOR OCH KAPELL . dan Fienden flychtadt Fru i Fahlun". Enligt 1718 års visitationsproto- koll kom denna fru från Livland. Kronan är bevarad och beskrivs nedan i samband med den nuvarande kyrkan. Enligt räkenskaperna 1724-1725 utbetalas för en järnljusarm och 1729-1730 för "2"e stora lius-stakar af Tenn, som stå på Altaret". År 1736 (in v.) nämns "Fyra stycken pipor i wäggarne slagne, af en gammal staka tagne". Enligt 1757 års inventarium har tillkommit en ljusstake av trä med två pipor i sakristian. År 1762 (in v.) har ytterligare tillkommit två tennljussta- kar , skänkta av kyrkoherde Johan Klingius 19 arvingar, samt två två- pipiga järnstakar under läktaren. I 1814 års inventarium omtalas att den tvåarmade mässingsljusar- men använts vid den sexarmade ljuskronans utökande , de fyra tenn- stakarna har använts till nya tennstakars tillverkning, och de tvåpipiga järnstakarna och trästaken i sakristian har sålts. Vid visitationen 1849 omtalas att en tvåpipig ljusarm försvunnit under reparationen 1837. Textilier Enligt 1621 års inventarium ägde kyrkan två mässhakar , "een gama!, och een ny aff gyllenne duuk , blommerat på gol botn". Den sist- nämnda finns ännu kvar och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan . Vidare fanns två "Messeserker", ett "Humeral"20 , " Korpora- ler tu , ett af Silke förärat, aff Pastaris Hustru [Gölin Nilsdotter (d. 1653)], thet andra aff Lärefft gifuet till Kyrkian Anno 1622", ett " Åklädhe" som altarkläde, ett antependium, en "List" av grönt silke , ett "Örnegå t", två handkläden , en "Bordduk aff Nye tillrådd Anno 1622", en brudpäll "eller täken medh inwäfuin gulltrå" samt en "Lijk- pell " av svart "halfängersk" 21 . Vidare omtalas "Dalmatiker blomme- radt på gå ål bothn". År 1624 (in v.) har ett nytt rött altarkläde tillkom- mit. Det uppges 1628 (in v.) vara försett med "vitt Antependia grönt silcke, förährat a coniugo pastoris" (pastors hustru). Den äldre mäss- haken sägs samtidigt vara "grön af Säternij "22 . År 1642 (inv.) har till- kommit en likpäll av "Engerskt gifuin af relicta pastaris Anno 1640" , alltså donerad av pastors änka. Enligt räkenskaperna utbetalas 1680 för "dwalsk23 6 alnar till den gambia mässhakan". År 1682 (inv.) har tillkommit en ny mässhake av röd sammet med kors av silverspetsar. Altarets klädsel beskrivs nu på följande sätt: "(l) Medh rödt klädhe . (2) dher utan på framman till klädt medh grott Slessingh24 omsärnat medh knyttningh . (3) framman på altaret bruunt plyys medh gletter bandh kringh om (4) åfwan på altaret, Ett litet hyende (5) Kringh om duken groft dräll gammal. " Hyendet på altaret sägs 1695 (in v.) vara av "gullskin ". År 1706 ( räk.) har man "Till at Zijra och förbättra Mässhakarne Kiöpt wijd Falun silfwergalloner och under gemenare band" . Åren 1708-1709 (r ä k.) inköptes nytt rött kläde till ett antepen- dium jämte " Kalmink"25 och oäkta guldgaloner till dess prydnad . En ny kalkduk tillkom 1726. Den är fortfarande i behåll och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan. I 1736 års inventarium uppges den äldsta mässhaken vara "uthgammal af blommera t tyg söndrig". 333 MOR A . 2 Vidare har bland annat tillkommit "Ett Bo rdtäcke på Sacristi e Bordet af Wästgiöte tyg med glitter uti wäfwit", samt en ny brudpäll av fl a- ne ll . År 1749 (inv.) beskri vs det 1708- 1709 tillkomna antependie t sålunda: "E tt antependi um af plys med en oächta sil fwe r Galo n samt en Spe tz innan fö re och 7 ylle Wippen i Kanten , detta antependium är ganska stackot." U nder och nedanfö r detta antependium fa nns rött kläde. E n "Spögubbrock" av grovt kl äde med röda slag och mässings- knappa r anskaffades 175 1 (räk .) och en bordduk av gult västgötatyg 1754 (räk .). Vid visitatio nen 1764 ansågs att den äldsta mässhaken borde bortsä lj as. Däremot borde man bevara "den ännu befinte liga duken e lle r fa nan , hwarpå Frä lsa ren på Korse t finnes afm ålad" samt med "gammal munkskri ft". H ärmed to rde avses en ti d igare i inventa- rie rna ej omnämnd se nmede ltida processionsfana. Å r 1773 inköptes en ny röd sammetsmässhake som ännu finns beva rad och beskrivs i samband med den nuva rande kyrkan . T re år senare lät man "swarta den gamla uhrbleknade röda SilkesPiysMässhake n". Bland textili er som i 18 14 års inventarium uppges vara förså lda märks det reda n 1621 (inv.) nämnda earpo rale t (kalkduken) med silkebroderier och ante- pend iet från 1707-1708. Hyende t av "guulskin " e ller gyllenläder sägs nu vara obruk bart. D en svärtade mässhaken och den tidigast 1736 nämnda brudpällen fa nns kvar ännu 1919 men har senare för kommit. Brudpällen sägs av Gerda Boethius (snabbinv. 1919) va ra av gult och rött yll e i "munkabä lte" . Längd 182 cm , bredd 64 cm. Kollektredskap Å r 1682 (inv.) omta las "Een Ii j ten gammall hååff e ll e r pungh". Denna sägs 1697 (inv.) vara "förnött". E n ny håv inköptes 1706 och yt terli- gare en tillkom något senare. De är fo rtfa rande bevarade och beskri vs i anslutning till den nuvarande kyrkan . Böcker Å r 162 1 (i nv .) ägde kyrkan en ny bibel, " H andbööker , en ga mat en ny", "Psalmbööker een gama l. [Senare till agt :] Ä n en tilkiöpt A nno 1625", en ky rkoordning samt en sångbok , tryckt i Uppsa la . I 1695 års inventarium omta las bl. a. en psalmbok i o ktavfo rmat , tryckt i Li.ibeck 1622, 26 samt två gamla och sönd riga, den ena tryckt i U ppsala 162 1,27 den andra tillsammans med svenska mässan tryckt i Stockholm 1637. 2~ E n sena re tillskrift upplyser om att de båda sistnämnda är bo rta. I 1736 års inventarium omta las en handbok frå n 1537 , 2 ~ vilken man 1749 (in v.) beskrive r som "allde les fö rlorad" och vill avskriva . Väse nt- liga dela r av den gamla kyrkans bokbestånd finn s kva r och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan . Möbler I 1642 års inventarium omtalas två kisto r , en utan lås i sa kri sti an , samt en liten med lås fö r kyrkans penningar. Å r 1695 (in v.) fa nns i kyrkan fö lj ande möbler: "En Kista gammal med 3 lås. E n dito fö r de fa tt igas 334 KYRKOR OCH KAPELL Fig. 6. Ven jan, 1796 års kyrka, situa- tionsplan , skala l :2 000. Uppmätning av S.H. Wraner 1915. ~+· ~~ medel , mindre med 2 lås. Noch en dito än mindre, utan lås, skrasslig. Et h alfskåp åt wäggen med dör utan lås ." Enligt räkenskaperna 1713- 1714 utbetalas till snickaren Hans Ersson från Mora för ett stort nytt skåp, till smeden Nils Larsson för gångjärn och till Nisbil Eric för lås. Enligt räkenskaperna 1722-1723 inköptes en karmstol och 1728- 1729 ytterligare e n , båda till sakristian. Dessa stolar och skåpet målades av Olof Lax enligt räkenskaperna 1731-1732 . Länsmans Mats Andersson (1680-1735) från Städia få r betalt för en "Piichtpall" enligt räkenska- perna 1726--1727. I 1736 års inventarium omtalas vidare Ett nytt ovalt Bord med foot " samt två "Brudstohlar", vilka 1757 (inv.) upp- ges vara långa. En av dessa fanns kvar ännu 1919 (inv.). Vidare fanns fyra små pallar: en vid altaret, en vid funten. en i sakristian samt en i vapenhuset för " Kyrkjogångs Hustrorna". Av 1814 års inventarium framgår att en ny kassakista inköptes 1785. En annan kista hade stått i källaren och blivit förstörd och e n liten kista hade blivit stulen och återfunnen i sönderslaget skick. Borde t och de båda karmstolarna är bevarade och beskrivs i anslutning till den nuvarande kyrkan. Tavlor l 1735 års inventarium upptas fem s.k. Hedengrans-tavlor-' 0 • av vilka två ännu är kvar och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan. I 1773 års prostetingsprotokoll omtalas att Gustav lll:s tal vid riks- dagarna 1771 och 1772 i "svartade träramar". nu satts upp ovanför sakristiedörren. I 1814 års inve ntarium omtalas dock att de kungliga talen i samband med den nya kyrkans byggande blivit insatta i materialboden och "förderfwade" av råttor. Övriga inventarier Enligt 1631 års inventarium låg "een liten ulzhudh" som fotkläd e framför altaret. Den ersattes 1688 (räk.) med en björnhud. År 168-+ 335 MORA . 2 Fig. 7. Venjan , 1796 års kyrka , plan samt sektioner, skala 1:300. Uppmät- ning av S. H. Wrant!r 1915. l 336 22 KYRKOR OCH KAPELL. Sektion mot öster (räk.) utbetalas för "trääbössan" - tydligen fattigbössan - samt "iärnbandet dher på". Av 1735 års inventarium framgår att en spegel med glasram anskaffats till sakristian 1728 enligt 1830 års inventarium . Till spögubbens mundering hörde enligt 1757 års inventarium "Ett Spö af Rör med en rosig glasknapp upp i ändan" samt en karbas. De fanns kvar ännu 1849 (inv .) . En straffstock anskaffades 1785 (inv. 1830). Klockor När Gustav Vasa 1531 inkrävde kloekskatten fanns av allt att döma en liten klocka , för vilken fogden Jöns Lund inkrävde tre mark i lösen . 31 Efter att Venjan blivit egen församling 1607 sägs Karl IX ha skänkt två skeppund koppar till en ny klocka Y År 1621 (in v.) fanns två klockor i stapeln och en "liten innan i Kyrkian". Storklockan omgöts 1628 och bar enligt Hlilphers följande inskrift i "Munckstyl" : " Kom barn jag will lära eder Guds fruchtan. Anno MDCXX, Israel Andre;i;;:;,;M•i;::;·.;::;t;i, .. ck~L:;i;i~)~;j;;;~.d;:;;ii.fir1: r;;,.tm)·.:, 374 KYR KO R OC H K APELL . Fig. 43-48. Tre förslag till ny kyrka i Venjan av Ä r/and Noreen 1943 . (Ven - jan. KyA.) Foto : Bengt Mattsson 1987. i planlösningen och exte riö ren. Till och med korfö nstrets glasmålning framställe r samma motiv som i Yenj an. R edan 1928 visade sig Falkenbergs fa rhågor beträffande tornets sta- bilite t vara riktiga . Klockringningen åstadkom vibrationer i tornk rop- pen och åtgärder var nödvändiga , varfö r vissa förstä rkningsarbe ten ägde rum fö lj ande år. Fortfa rande va r dock inte kyrkobyggnadens kondition tillfredsstäl- lande och vid en kyrkostämma 1941 framkastades fö rslag om att bygga ny stenkyrka . A rkitekten Ä rl and Noreen6 1 från Byggnadsstyrel- sen tillkallades hösten 1942 och fö retog inspektion av kyrkan. Noreen framhöll , att "kyrkan vore synnerligen illa uppfö rd , en verklig kris- tidsprodukt", och fö rordade nybyggnad . I september 1944 fö relåg tre fö rslag (fig. 43-48) till en ny kyrka av tege l, uppgjorda av Noreen och framställande en kyrka med smalare kor och högt , spe tsigt torn. Man beslöt att bygga ny kyrka med koppartak , men att arbe tet inte skulle påbörj as fö rrän erforderliga medel fa nns till disposition . Följden av de tta blev att he la frågan förföll , och 1953 (st.prot.) fa t- tades principbes lut om reparation av den befintliga kyrkan i ställe t fö r nybyggnad . Man kontaktade nu a rkitekten Claes Laurent , Stockholm , vilken fö res log att torne t skulle rivas och en fr istående klockstapel med likkällare i bottenvåningen skulle uppfö ras. Klockstapelns fo rm- språk skulle i viss utsträckning återgå på tornspirans. Församlingen 375 MORA . 2 var emellertid ej tillfreds med detta förslag. Laurent föreslog då att tornet skulle nedtagas och återuppföras med tornkropp av sten. Inte heller detta förslag blev antaget av kyrkofullmäktige. Restaureringen genomfördes 1956-1957. Härvid försågs kyrkan med ny utvändig rå- spåntad panel och vitmålades , varjämte nya , något mindre fönster med karmar och foder samt nya dörrar insattes. Invändigt uppsattes ny panel och nytt golv inlades, varefter interiören ommålades med ny färgsättning. Kyrkan återinvigdes den 24 november 1957. Sedan dess har endast smärre förändringar skett. År 1961 klagades ånyo på att tornet svajade vid klockringning och fristående klocksta- pel föreslogs, men inga nämnvärda åtgärder har vidtagits. Kyrkan ommålades utvändigt och delvis invändigt 1971. År 1982, slutligen , ombyggdes sakristian invändigt. INREDNING OCH INVENTARIER Altaranordning Altare av gråmålat trä , tre speglar på framsidan, profilerad sockel. Höjd 100 cm, längd 191 cm, bredd 53 ,5 cm . Uppsatt 1917. Själva altaruppsatsen utgörs av en omramning av snidat trä (fig. 35) , målad i grått, vitt och blått samt med förgyllning kring östfönstret med dess glasmålning (se ovan) . Den inre omfattningen består av två kolonner med profilerade kapitäl , uppbärande ett trepassformat över- stycke . Listen närmast fönstret är profilerad och hålkälad samt har kvartsrundlar i de nedre hörnen. Den yttre omfattningen består av två kolonner med profilerade baser, stående framför pilastrar med lika- dana baser och kontursågade , uppåt avsmalnande sidostycken . Kolon- nerna är profilerade upptill och uppbär fyrkantiga profilerade anfanger samt en sexsidig, kraftigt profilerad, framskjutande båge med snidad dekor av bladdekor och geometriska mönster. Denna kröns av en omstrålad duva mot bakgrund av ett ringkors , som flan- keras av sidostycken med slingor och broskornament. Kolonnerna vilar på fyrkantiga baser och postament , vilka flankerar och är sam- manbyggda med altaret. Uppsatt 1917. Ursprungligen var altaruppsat- sen målad i ekådring och förgylld . Altarkors (fig. 49) från 1855 års altaruppsats , av vitmålat och för- gyllt trä . Korset har profilerade kanter och står på en sockel med pro- filerad över- och underliggare . Sockeln har i mitten ett spegelfält med skulpterade växtornament och profilerad ram , flankeras av svängda sidostycken med voluter samt är nederst godronnerad . Korset vilar på ett postament med inskrift i svart på framsidan: "HERRE, sTYRK MIN TRO!" inom profilerad ram. Höjd 230 cm , korsets bredd 94 cm , pos- tamentets bredd 92 cm . Altarskrank av ljusgråmålat trä , halvrunt, speglar med förgyllt list- verk . Överliggaren klädd med gulgrönt, knäfallet med grönt linne. Höjd 80 cm, knäfallshöjd 27 cm. Uppsatt 1917. Ursprungligen målat i ekådring med förgyllt listverk. Golvet innanför altarskranket är ett 376 Fig. 49. Altarkors från 1855 års altar· uppsats. Foto: Bengt Mattsson 1987. Fig. 50. Helgonskåp från omkring 1500. Foto: SvK 1985. KYRKOR OCH KAPELL . 377 MORA. 2 Fig. 51. Maria med Jesus-barnet, S:t Olof, S:ta Barbara och S:t Erik. Mål- ningar från omkring 1500 på helgon- skåpets dörrar. Foto: Sv K 1985. 378 K YR KOR OCH KAPELL . trappsteg högre än korgolvet. Ytterliga re två trappsteg leder upp till altaret. Knäfallspall av gråmålat trä , rundad framsida, kannelerade , nedåt avsmalnande ben. Höjd 32 cm , längd 76 cm , bredd 22 cm. 1800-talet. Helgonskåp Helgonskåp (fig. 50-51) av skulpterat , målat och förgyllt trä. Skåpet innehåller ett stående kvinnligt helgon med långt gyllene hår och för- gylld krona på huvudet , iförd fotsid klädnad och mantel. Helgonet håller i sin vänstra hand ett ciborieliknande förem ål av järn och i sin högra ett skaftliknande föremål, svart med en försilvrad knopp i övre änden; nedre änden har uppenbarligen varit intappad i någonting, av vilket ett litet tvärsgående fragment med röda färgspår ännu finns bevarat fastlimmat på baksidan. Det ciborieliknande förem ålet av järn är uppenbarligen senare ditsatt. Bakom det finns e tt märke i helgo- nets klädnad som inte har något samband med järnföremålet. Det skaftliknande föremålet har troligen varit vänt så , att den försvunna delen varit vänd uppåt , vilket vissa spår tycks utvisa. Dorsale t är tresidigt , med gloria målad bakom helgonets huvud och band av målade rosor på ömse sidor om henne . Vid glorian finns två hål, i vilka skåpet fram till 1915 varit upphängt. Ovanför helgonets huvud är en masverksbaldakin med krön ovanpå skåpet. På skåpets golv finns en i svart målad inskrift : "J O [?] Rosen 1856". På dörrarnas insidor finns välbevarade målningar (fig. 51). Överst på vänstra dörren syns Maria med Jesus-barnet inom rosenkrans ; i de övre hörnen finns rundlar med inskrifterna "i hs" (iesus) respektive "xps" (christus). Därunder framställs S:t Olof med yxa och riksäpple mot en gavelformad bakgrund med rader av nyckelhå lsformade öpp- ningar samt ett språkband med texten "Sancte olaff'. Överst på högra dörren visas S:ta Barbara med torn och svärd samt språkband "Sancta barbfa" , och därunder S:t Erik med riksäpple och svärd samt språk- band "Sancte erich". Båda har samma slags bakgrund som S:t Olof. Samtliga bär mantlar , Maria och Barbara med fotsida klädnader , Olof och Erik med rustningar under. Inskrifterna är i minuskler. Predell an har två pilastrar mitt på och är övermålad med grått ; grön färg syns därunder. Skråkantad bottenplatta , vilande på två tvärslåar. Färger: guld, grönt, rött , blågrönt , grå nyanser, vitt, gult, brunt , svart , skär karnation. Skulpturen och skåpet är övermålat av Rosen 1856. Skå- pets utsida är rödmålat med vita blommor medan dörrarna är vita med röda blommor. Skåpets totala höjd är 138 cm, predellans höjd 13 cm , skåpets bredd utom bottenplattan 50 cm, skulpturens höjd 84 cm. Överfört från den gamla kyrkan . Enligt Forssman är skåpet ett tidigt 1500-talsarbete från Hälsing- land .62 Anna Nilsen tillskriver dock själva målningarna samme mäs- tare som utfört kalkmålningarna i Tortuna kyrka i Västmanland, vilka hon daterar till tiden mellan 1489 och 1503. 63 Det kan antagas att skå- pet är ett mellansvenskt a rbete från omkring sekelskiftet 1500. 379 MORA . 2 Målat träkors Kors av bemålat trä (fi g. 52) , framstä ll ande på ena sidan de n ko rsfäste Kristus mot bakgrund av målade blommor och nedtill dubbla rade r av samma karakteristiska nyckelhålsliknande öppningar som på helgon- skåpets dörrar. Överst på korse t skylten med bokstäve rn a i n r i , längs tvä rstammens undersida ett språkband med tex ten: " Fadher i thina hendher befe/ler iak m jin aandhe". D en andra sidan framställer den sör- jande Mari a mot samma bakgrund som Kristus på and ra sida n; dock är korset hä r kantat av en spi ra lbård . På tvä rstammen finns e tt språkband med inskrift: "hiälp:os: iomfru:maria och henns:v:sorgher'" . Inskrifte rn a är i minuskle r. I korsets nedre de l finns två ovanfö r va randra sittande hål. Mittstammens överdel och tvä rstammens översida är avfasade fö r att uppbära ett skyddstak. Höj d 80 cm , bredd 42 cm , tjocklek 2 cm. Nitsen har påvisat att korset är målat av samme mästa re som målat he l- gonskåpet och det bör därfö r ges samma da te ring. <>-~ Gåva från fö rsam- . lingen ge nom kyrkoherde Magnus E rt andsson till D alarnas fo rnminnes- fö rening 1864. Förvaras nu i Dalarnas muse um. 6=' 380 Fig. 52. Kors av trä med målade bil- der av Kristus på korset samt Maria. Omkring 1500. (Falun . Dalarnas mu- seum. lnv.nr DM 52. ) Foto: Dalarnas museum , A lbin Hedling, 1934. Fig. 53. Timglas m ed ståndare av fö r- gyllt trä, nämm tidigast 1757; glaset äldre. Foto: Bengt Mausson / 987. KYRK O R OC H K A P ELL . . . A v denna typ av kors är hittills fem kända: förutom det här beskrivna och ännu ett , numera försvunnet (se ovan) , ett i Everts- bergs kape ll , ett i Öj e kape ll66 och e tt numera fö rsvunnet i Tran- strands ga ml a kape ll67 . Det ä r dock osäkert vilken funktion dessa ko rs haft. Snedtaket - ännu bevarat på korse t i E ve rtsberg- visar tyctligt att de behövt skyddas, medan förekomsten av re lativt välbevarad fä rg gör det o tänkbart att de stått utomhus längre tide r , vilket man tidigare fö rmoda t. Det är antagligt att korsen va rit placerade på en lång stång och anvä nts vid process ioner , något som fö rekomsten av en förmodad process ionsfana (se ovan) tala r för. Dessa processio ner kan ha haft samband med de gamla pilgrimsväga rna till Nidaras (Trondheim) . Förekomsten av kors i Öj e och Transtrand är anm ärkningsvärd , e ft er- som av allt att döma inga gudstj änstlokale r funnits dä r under mede l- tiden. En möjlighe t ä r också att ko rsen vid vissa tillfä llen ställts ut vid de gå rda r som tj änat som pilgrimshärbärgen 68 Krucifix Krucifix (fig. 33): Kri stus-figuren och skylten ined bokstäverna INRI av ljust träslag , uppsa tta på ett kors av e k med trepassfo rmade ändar , utom de n nedre som är rak. Korsstöd av jä rnsmide . U tfört av skulp- tö ren Herman Carlsso n, No rrköping, 1957. Predikstol Predikstol (fig. 33) av naturfä rgat päronträ med i princip åttapassfo r- mad korg , va rtannat pass bredare; på dessa snidad dekor: från vänste r Kristus , tröstande en syndare; en såningsman ; en stående kvinna med ett lamm . Korgens nederde l är cylindrisk. Svängd trappa med på räcket en fra mställning av Den barmh ärtige samariten . Cylindriskt ljudtak med kant som nedtill avs lutas av svagt svängda uddar , invän- digt klätt med blå sa mmet. Korgens höjd ca 140 cm. U tförd av skulp- tö ren Sven Lundqvist , Stockholm , 1957. Den nuvarande predikstolens fö regångare (fi g. 42) , uppstä lld i kyr- kan 1917 , bestod av en femsictig korg med dubbl a speglar , profile rad överliggare och sockel, men utan ljudtak . Den va r ekådrad med fö r- gyllda li ste r och stod direkt på golve t vid triumfbågens norra sida . Ej åte rfunnen 1984. Timglas Timglas (fig. 53) på ståndare av skulpterat och förgyllt trä, bestående av en svängd sockel på profil e rad bas , nedtill med bladornament och rocaille r , uppbärande en tresidig, snedrutig obelisk , krönt av ett riks- äpple med vingar. U nderdimensionerad glashållare för ett glas, av rödmålat trä, sammanh ållen av svarvade träpinnar. Glashållarens höjd 16,5 cm , längd 12 cm , bredd 6,5 cm ; ståndarens höjd 94 cm . Ståndaren torde vara identisk med den tidigast 1757 nämnda . Glashål- la ren ä r äldre. Överfört från gamla kyrkan. 381 MORA . 2 Bänkinredning Bänkinredningen bestå r av två kvarter med 12 bänkar i varje. Bän- karna är öppna och har raka gavlar , gjorda av dörrarna från bänkin- redningen i 1796 års kyrka. Denna bänkinrednings sitsar och ryggstöd är även till viss del återanvända . Gavlarna har dubbla speglar inom profilerat ramverk ; den innersta spegeln är något upphöjd och har rundade hörn. Profilerad överliggare , gående även längs ryggstöden. Speglar i ryggstöden. Framskärmarna har också speglar sa mt sto lpar med snidade krön i ändarna. En liten bänk av samma typ , tidigare placerad i koret , står nu i vapenhuset. Färger: gult i två olika nyanser , ljusblå och rosa listverk, invändigt gråmålade. Runt ytterväggarna finns gulbeigemålade väggfasta bänkar med speglar i ryggstöden . På läktaren finns sex enkla bänkar. Höjd 84 cm , si tthöjd 47 cm. Tidigare var bänkarna målade i klarblått. Läktare Läktaren (fig. 34) är inrymd i tornets första övervåning. Barriäre n , som sticker ut något i kyrkorummet , är gråmålad och har vitmålade speglar med profilerat li stverk samt profilerade över- och underligga- re , den senare nedtill försedd med konsolliknande förkroppningar. Tidigare var barriären vitmålad . Uppsatt 1917; möjligtvis ingår delar av barriären från 1855 års läktare. Fig. 54. Orgelfrån / 917, byggd av fir- ma E.A . Seuerquist & Son , Örebro. Fasaden ritad av Fredrik Falk enberg. Nedtagen 1957. Foto : Hasmats. (Ef- ter Sjögren 1952.) 382 K YR K O R O CH KAPELL . . Fig. 55. Dopfunt av täljsten från Han- dö/, utförd 1912 av Eugen Hammar- berg efter ritning av Carl A lfred Da- nielsson-Bååk. Foto: SvK 1985. Orgel Orgeln saknar egentlig fasad ; den dölj s bakom e tt ljusgråmålat träga l- le r med snedställda ribbor mot blå botten . Orgeln är ombyggd 1957 med användande av delar fr ån dess föregånga re, som byggdes 1917 av firma E.A . Setterquist & Son , Örebro. Till de nna orgel hörde e n fasad (fig. 54) , ritad av Falkenberg; den är av naturfärgat trä , rakslu- te n upptill och med framskjutande sidoparti er. De n ha r fem plana pipfält med svängd avs lutning upptill. w Förvaras magasine rad i präst- gårdens uthus. Dopredskap Dopfunt (fig . 55) av skulpterad tä lj ste n fr ån Handöl, kvadratisk fot med groteska maska ra ner på sidorna och i hörnen , symboliserande 383 MO R A. 2 Fig. 56. Dopskål av renn , urfö rd av Gusraf Wilhelm Lindberg i Örebro, möjligen 1835. Fora: Bengr Morrsson 1987. Dj äv ulen ; ovanpå foten vil ar en hopslingrad orm. Cylindriskt skaft med våglinj e r , sy mbolise rande vatten . Cuppans nedre de l ä r prydd med kvistar , bl ad och äpplen , symbolise rande en äppelträdskrona; de n övre de len ä r to lvkantig och dekore rad med apostl a rnas symbo- le r. Runt kanten krans av tallba rr och kottar. Lock av mörkbetsad ek , svagt välvt och krönt av en höna med kycklingar unde r vinga rna . På locket snidad dekor: Madonn an stående på månskära inom rosen- krans (Västerås domkapite ls sigill) , Venj ans sockenvapen inom en cirke l, da lpilar samt årtalet 1912 . Höjd 92 cm , lockets di ame te r 56,5 cm. Efte r ritning av arkitekten Ca rl Alfred Danie lsson-B åå k70 , Stock- ho lm , utfö rd av bildhuggaren E ugen H ammarbe rg71, Stocksund , 1912. Dopskå l av tenn (fi g. 56) , kall skålstyp , blomknoppsformade hand- tag , grave rad blomranka på skålens utsida . Skadad fo t. Höjd ca 8,5 cm, diamete r 24 cm . E nligt stämpla r tillve rkad av Gustaf Wilhe lm Lindbe rg72 i Ö rebro, mö j Iigen 1835 (å rsbo kstaven otydlig). Inköpt från antikhandla re Carl Lenne rthson i Falun 1926 (kr . pro t.) . Num merta vlor T vå rektangulära nummertavlo r (fi g. 57 , 60) av snidat , fö rgyllt och ljusbl åmålat trä; dubbe lsidiga, profil e rade ramar med o rnamentsli st ytte rst och pärlstavslist inne rst , krö nta av en halv sol med gyllene strå- lar . Kanne le rade kante r. Mo nte rade på svängba ra smidda jä rnarmar . H öjd 107 cm , bredd 70 cm . Tillve rkade av Pehr Hedman i Falun och inköpta 1807 (räk .) . U rsprungligen va r nummertavlo rn a uppsa tta på kanne lerade, fyrkantiga stånda re, uppåt avsmalnande . Siffro r av vit- målad mässing. Två nummertavlor av svartmålat trä, rektangul ära, profil e rade ramar , krönta av kontursågad bricka . I ena nummertavlans bricka ä r inskure t initia le rn a A M S och å rtalet 1750 . Höjd ca 78 cm , bredd ca 55 cm . Tillve rkade av Kattla rs Anders Mattsson i Vika i Mora och inköpta 1750 ( räk .). Nu använda som anslagstavlo r. Överförda fr ån gamla kyrkan . 384 'l i l, Fig. 57. Ritning ri/1 nummertavla av Pehr Hedman omkring 1805. (Ven- jan. KyA.) Fora: Bengr Morrsson 1987. =KYRKOR OCH KAPELL . . Fig. 58. Kalk och paten av delvis för- gyllt silver; kalken är utförd av Hans Guldsmed i Gävle och anskaffad 1630, patenen av Johan Martin Loi!/1 i Falun 1789. Foto: Bengt Mattsson 1987. Fig. 59. Oblatask av delvis förgy llt sil- ver, utförd av Jacob Brunck i Stock- holm 1718. Foto: Bengt Mattsson 1987. Fig. 60. Nummertavla av trä , en av två, utförd av Pehr Hedman i Falun och inköpt 1807. Foto: Bengt Matts- son 1987. Nattvards kärl Kalk (fig. 58) av delvis förgyllt silver; sex passformig fot i två avsatser, den nedre välvd , den övre trattformig , med dekor av drivna , cisele- rade och grave rade växtornament ; på sargen mellan avsatserna en ornamentsbård . Noden har drivna romber med graverad växtdekor och är avskild från fot och cuppa med sexkantiga mellanstycken , pro- filerade upptill och nedtill. Cuppan är odekorerad; brädden och det inre är förgyllda. Höjd 23 cm, cuppans diameter 13,1 cm, fotens 15,3 cm. E nligt stämplar tillverkad av Hans Guldsmed73 i Gävle ; anskaffad 1630 (inv.). Överförd från gamla kyrkan. Paten (fig. 58) av delvis förgy llt si lver ; brett förgy llt brätte, i bott- nen ett likaledes förgy llt lamm med korsfana. Diameter 16 cm. E nligt stämplar tillverkad av Johan Martin Loell 74 i Falun 1789. Överförd från gamla kyrkan . Oblatask (fig. 59) av delvis förgyllt silver, oval; välvt lock med raka brätten. Det inre , brädden och nederkanten är förgyllda, liksom en krönt sköld , omgiven av kvistar , mitt på locket , bärande inskriften: "Cura Johannisl LundbecKiii Pastaris in Venianl Anno 1717". Höjd 5,2 cm, längd 13,5 cm, bredd 10 cm. E nligt stämplar tillverkad av Jacob Brunck75 i Stockholm 1718. Överförd från gamla kyrkan. Vinkannor: - l , Av delvis förgyllt silver (fig. 61) , päronformig , profilerad fot , snås , profilerat lock , krönt av ett kors , svängt handtag , nedtill avslutat med en sköld , genombrutet tumgrepp . På bukens sidor två förgyllda sköldar , fl ankerade av palmkvistar , med inskriptionerna: "CVRAI PASTORIS. ANDRE/E./ HELLENIII Anno 1691 " samt "POCVLVM I ECCLE- 385 25 MORA . 2 SIIE TEMPLOQ( VE] / VENIANESNI=/ SACRVM". Förgyllning invändigt , på brädden och tumgreppet samt bårder på fot och lock . Korset på locket är senare tillkommet. Total höjd 26 cm , fotens diameter 11 ,3 cm . Enligt stämplar tillverkad av Anders Högman76 i Köping. Enligt räkenskaperna 1691 bekostade kyrkoherde Andreas Hellenius' bror, kyrkoherde Johannes Hellenius77 i Kungsåra , ett lod och församlingen resten. - 2 , Av delvis förgyllt silver (fig. 62), päronformad , profile- rad fot, snås , profilerat lock, krönt av liggande lamm (korsfanan sak- nas) , svängt skaft , nedtill avslutat av en sköld , broskformat tumgrepp. Förgyllning invändigt , på brädden , lockets kant och pipens ovansida . Höjd 31 cm, fotens diameter 13,2 cm. Inskrift under foten: "84 lod/ 1758" . Enligt stämplar tillverkad av Johan Leffler78 i Falun; inköpt 1758 (räk.). Båda vinkannorna är överförda fr ån gamla kyrkan. Sockenbudstyg (fig. 63) bestående av kalk och paten av silver , oblatask av trä och vinflaska av glas. Kalken har profilerad trattfor- mad fot med ett pålött och graverat krucifix , godronnerad nod samt cuppa med en linje under brädden . Inskrift på foten: "Wasa Sacra Ecclesire W en : Past : And: Hell: 1683". Förgyllning invändigt , på brädden och på krucifixet. Höjd 13 ,5 cm , cuppans diameter 7,2 cm , 386 Fig. 61. Vinkanna av delvis f örgyllt silver, utförd av Anders Högman i Köping och daterad 1691. Foto: Bengt Mattsson 1987. Fig. 62. Vinkanna av delvis fö rgyllt silver, utförd av Johan LeJfler i Falun och inköpt 1758. Foto: Bengt Matts- son 1987. Fig. 63. Sockenbudstyg med kalk och paten av delvis förgyllt silver, utförda av J äran Eriksson Straus i Stockholm och levererade 1684. Vinflaskan av blått glas - troligen f rån Johannis- ho/m-nämns tidigast 1814, oblatas- ken av masurbjörk tidigast 1849. Svarvat och läderklätt träfodral från 1854. Foto: Bengt Mattsson 1987. KYRKOR OCH KAPELL . . . fotens 11 cm. Patenen har förgylld ovansida och ett graverat ringkors på brättet. Diameter 10,2 cm. Kalk och paten är enligt stämplar till- verkade av Jöran Straus79 i Stockholm och levererade 1684 (räk.). Oblatasken är av svarvad masurbjörk med platt profilerat lock. Höjd 1,8 cm , diameter 6 cm. Omnämnd 1849 (inv .). Vinflaskan är av blått glas, troligen från Johannisholms bruk . Höjd 6 cm . Omnämnd tidigast 1814 (inv .). Kalken och patenen är överförda från gamla kyrkan. Till- hörande svarvat och läderklätt träfodral anskaffat 1854 (räk.). Fig. 64. Brudkrona av förgyllt silver, tillverkad av C. G. Hallberg AB i Stockholm 1945. Foto: Bengt Matts- son 1987. 387 MO R A. 2 Nattva rdsuppsättning av tenn , bestående av kalk , paten , oblatask och vinkanna. Kalke n har tra ttfo rmig fo t med ingraverat Kristus- monogra m samt ha lvrund cuppa med vulst vid kante n . H öjd 17,5 cm , cuppans diameter l l cm , fo te ns 10 ,5 cm. Pate nen fun gera r samtidigt som lock till oblatasken . Diamete r 12 cm ; oblataske ns höjd 4,5 cm , diamete r 11 ,5 cm . Vinka nna n är nedtill utsvängd och har lock med skråkant. Höjd 24,5 cm , fo te ns di ameter 9,5 cm. E nligt stämpla r till- ve rkad av Nils Redeby vid Libra ri a 1977. Skä nkt av norra Venj a ns blomste rfo nd 1979 . Brudkrona Brudkrona (fig. 64) av fö rgyllt silve r , nedre kronring med våglister upptill och nedtill , besatt med infa ttade runda äde ltopase r och be- slagsornament. Fe m gjutna , genombrutna ståndare med tre löv, besatta med infattade runda äde ltopase r på va rj e . Stånda rna samman- hålls av e n övre kronring med påsatta bevingade änglahuvuden , va rt och ett med ett äde ltopasbesatt löv. Inskrift på nedre kronringen: "Ven jans fö rsamling år 1945" . H öjd 7 ,l cm , diame te r nedtill 6,6 cm . E nligt stämplar t;Jlve rkad av C.G . Ha llbe rg A B i Stockholm 1945 , efter mönste r av äldre brudkronor i Nordiska musee t. Ljusredskap Ljuskronor : - l , Av massmg och rödaktig gulmetall (fig. 65), tio armar i två kransar - fyra i de n övre - med runda profile rade· droppskåla r , reflexblom mor ; profil e rad mitts tam , krönt av en sittande mansfigur med e n kärve i e na och två korslagda pilar i andra ha nde n , Fig. 65. Ljuskrona av mässing och rödaktig gulmetall m ed tio armar, in- k öpt 1672 och omgjord 1810. Foto: Bengt Mallsson 1987. Fig. 66. Ljuskrona av mässing med J2 armar, 1600-talets fö rra hälft . Inköpt 17 J5 från en livländsk flykting i F a· lun. Foto: Bengt Mattsson 1987. 388 Fig. 67. Fragme111 av ljuskrona av glas på sromme av järn och trä, utförd och skänkt av glasblåsaren Carl Ch ristian Knudsen, Johannisholm . Tidigast nämnd 1849. Foto: Bengt Ma{{sson / 987. KYRKOR OCH KAPELL . samt nedtill avslutad med en ganska liten kula. Höjd 72 cm. Ursprungligen inköpt till den gamla kyrkan 1672 (räk.). Ljuskronan hade då endast sex armar. Den omgjordes i Falun 1810 (räk.) , varvid de rödaktiga delarna tillkom . Nu på läktarens södra sida. - 2 , Av mässing (fig. 66) , med 12 armar i två kransar. Armarna är nedtill for- made som drakhuvuden och har runda profilerade droppskålar. Kraf- tigt profilerad mittstam , krönt av dubbelörn samt nedtill avslutad av ett dubbelsidigt lejonhuvud med en ring i käftarna. Ringen är formad som två fiskhuvuden med klot i munnarna. Höjd 80 cm. 1600-talets förra del. Inköpt 1715 (räk .) till den gamla kyrkan från en livländsk flykting i Falun. Nu på läktarens norra sida.- 3, Av glas på stomme av järn och trä (fig. 67), profilerad mittstam med omväxlande försilv- rade och rödmålade kulor , den översta och nedersta godronnerade; kraftig skål med träinsats , målad i silver och vitt , från vilken sex nu försvunna armar utgått . Dessa har senare ersatts av tre raka ljushål- lare av plåt. Ursprungligen hade kronan två kransar med armar och hängande prismor. Höjd 58 cm. Tidigast nämnd 1849 (inv.), då den uppges vara skänkt till kyrkan av glasblåsaren Carl Christian Knudsen (1814-1846) vid Johannisholm . Skadad, förvaras f.n. i tornets andra övervåning.- 4, Av mässing , med tio armar i en krans , örn- och elds- lågefo rmade ståndare; profilerad mittstam , krönt av dubbelörn och nedtill avslutad med en kraftig kula med knopp. Inskrift på kulan: "Från Wenjans kvinnor till Wenjans kyrka./ År 1910 efter Christi börd"; på andra sidan: "Dig ljusens Fader, vare pris!" Höjd 70 cm. Inköpt från Marcus Ax, Gävle. I koret. -5-6, Av hamrat järn med dubbla ringar , åttaarmade , dekorerade med hängande löv och dalpi- lar. Höjd ca 55 cm. Tillverkade av smidesfabrikören Karl Johan Grönlund (1874-1936) i Leksand (inv.). Enligt inskrifter är den ena skänkt av unga venjanskarlar 1910, den andra är en nyårsgåva 1911. I vapenhuset.- 7-9, Av mässing , med 24 armar i två kransar , runda profilerade droppskålar , reflexblom mor ; profilerad mittstam , nedtill avs lutad med kraftig kula med knopp . Inskrift på kulan : "Jubileums- året Anno 1957" . Höjd ca 115 cm. Tillverkade av V. Fongs gelbgju- teri , Gränna. I långhuset. Mässingskronorna hänger i spiralvridna järnlänkar med blåmålade träkulor. Hängljusstake av järnsmide i trad itionell dalatyp , hj ärtformad med hängande löv ; tre pipor med kvadratiska droppskålar. Hänger i spi- ralvridna länkar. Höjd utan länkar 49 cm. Tillverkad av Karl Johan Grönlund i Leksand. Enligt inskrift skänkt till kyrkan av 1910 års kon- firmander. Sex lyktor av trä och glas, sexkantiga , gråmålade med förgylld list nedtill , svängt genombrutet krön . Höjd ca 60 cm. Anskaffade 1957 (inv.). Hänger i järnkedjor i sidoskeppen. Två ljusarmar av mässing för tre ljus , profilerad rund väggplatta, svängda armar, balusterformade ljushållare. Längd 28 cm , plattans diameter 24,5 cm. Skänkta av 1914 års nattvardsbarn (inv.). 389 MORA. 2 Fig. 68. Kandelaber av tenn , en av två, utförd av Eric Magnus Hammar- strand i Falun och inköpt 1802. Foto: Bengt Mattsson 1987. Ljusarm av glas på oval väggplatta av försilvrad mässing , tvåpipig med två svängda spiralvridna armar, runda droppskålar , cylindriska ljushållare . En arm avbruten. Bredd mellan armarna 19 cm. Troligen härrör armarna från den ovan nämnda ljuskronan från Johannisholm. Ljusplåtar:- 1-2, Av mässing , tvåarmade , runda droppskålar med krusad kant , rundade , nedåt avsmalnande väggplåtar med konvex oval spegel samt driven och ciselerad dekor. Runt överstycke med konvex hjärtformad spegel samt driven och ciselerad dekor. Total höjd 75 cm , bredd 36,5 cm . Enligt stämplar tillverkade vid Gusums bruk i Östergötland. Enligt inskrifter anskaffade 1911, den ena är bekostad av kyrkliga ungdomskretsen , den andra av 1911 års konfir- mander.- 3, Av mässing i jugendstil , två armar med uppvikta dropp- skålar; uppåt avsmalnande, hamrad väggplåt med raka sidor och dekor av kvadrater , slät, nedåt avsmalnande konvex spegel. Inskrift på armarna: "K.F. Lundblom USA År 1910" . Höjd 34 cm , bredd 19,5 cm. Skänkt av K.F. Lundblom 1911 (inv .). - 4, Av mässing, för ett ljus , oval väggplåt med äggstavslist runt kanten samt musselformat krön . Höjd 30 cm , bredd 12 cm. Skänkt av föreningen Ovan Siljan 1942 (inv.). Ljusstakar: - 1-2, Kandelabrar av tenn (fig. 68), trepipiga, tratt- formig fot , nedtill genombruten och pärlstavskantad ; uppåt avsmal- nande skaft , krönt av en stor rund , nedtill profilerad droppskål och en 390 KYRKOR OC H KAP E LL . . Fig. 69. Ljusstake av tenn, en av två, wförd av Eric Magnus Hamm ar- strand i Falun och inköpt / 802. Foto: Bengt Mausson 1987. Fig. 70. Ljusstake av tenn , en av två, utförd av Hans Wicksten i Västerås och ink öpt 1853. Foto: Bengt Maus- son 1987. Fig. 71. Kandelaber av mässing, en av två, inköpt f rån gelbgjutare Borg- ströms änka 1808. Foto: Bengt Maus- son / 987. cylindrisk, uppåt avsmalnande, pä rlstavskantad ljuspipa. Från skaft ets övre del utgå r två svängda a rmar med samma typ av droppskålar och ljushå llare, men mindre. Höjd 48 cm , bredd mell an a rmarna 49 cm , fo tens diamete r 20 cm . Inga synliga stämplar , men inköpta från E ric Magnus Hammarstrand80 i Falun 1802 (räk. ) och uppenbarligen till- verkade av denne.- 3-4 , A v tenn (fi g. 69), trattformad fo t av samma typ som fö regående ; uppåt avsmalnande skaft med tre smala pärl- stavsvulste r , löstagbara manschette r. Höjd 22 cm , fo tens diamete r 11 ,8 cm . O full ständig stämpel med en ängel med palmkvist och ham- mare samt ett synligt H. E nligt räkenskaperna inköpta från E .M . Hammarstrand 1802, samtidigt med föregående , och uppenbarligen till ve rkade av denne, ehuru inte hans vanliga stämpla r använts. 81 ­ 5-6, Kandelabrar av mässing, sjuarmade (fi g. 71); trattformig fo t , överst fö rsedd med e tt platt mellanstycke med reffl ad kant , uppbä- rande en uppåt avsmalnande mittståndare med tre utstående brätten , profil e rade på undersidan , samt krönt av en ljuspipa med stor dropp- skål. Från va rj e brätte utgår två svängda armar , arrangerade med de kortaste överst och de längsta nederst , med runda droppskålar med reffl ad kant och cylindriska pipor , också med reffl ad kant. Kandelab- rarna står på gråmålade fl e rk antiga träpostament , uppåt avsmalnande och med profil e rade base r. Höjd utan sockel ca 136 cm , bredd mellan de längsta armarna 99 cm , fo tens diamete r ca 26 cm . Inköpta från 391 MORA. 2 Fig. 72. Anrependium av rött kläde m ed broderier, utfört vid Ersta dia- konissanstalts paramenrverkstad år 1910. Foto: Bengt Mattsson 1987. gelbgjutare Borgströms änka 1808 (räk.). Tillhörde 1796 års kyrkas ursprungliga altaranordning (se fig. 24). - 7-8 , Av tenn (fig. 70) , trattformig profilerad fot på kvadratisk sockel med genombrutna, pärlstavskantade sidor, vilande på kulfötter. Skaften är nedtill god- ronnerade och uppåt avsmalnande med en pärlstavsgördel på övre delen. Löstagbara manschetter med pärlstavskant. Höjd 28 cm, fotens bredd 10 cm. Enligt stämplar tillverkade av Hans Wicksten82 , Väster- ås. Inköpta 1853 (räk .) . -9-11 , Av mässing, olika i färgen, skålformig fot, profilerad ljuspipa med höj- och sänkbar skruv. Höjd 11 ,5 cm , diameter 12,5 cm. Två är skadade . Troligen identiska med de tre sta- kar som inköptes från gelbgjutaren Elias Berglund83 år 1808 (räk.).- 12-13 , S.k. nattstakar av mässingsplåt, något olika ; uppvikt kant , rak ljuspipa. Den ena har skaftet avbrutet. Höjd 6 cm , diameter ca 15 cm. 1800-talets början. - 14--15 , Kandelabrar av mässing, trepipiga ; pro- filerad fot och skaft , genombrutet överstycke , profilerade ljuspipor. Höjd 37 cm, bredd mellan ytterpiporna 23 ,5 cm , fotens diameter 15,5 cm. Enligt stämplar tillverkade vid Skultuna bruk , "No 404", 1912. Inköpta 1914 (inv.).- 16--17 , Kandelabrar av silver, trepipiga , i ny- rokokostil med broskornament , svängda armar och godronnerade ljuspipor. Höjd 18,5 cm , avstånd mellan armarna 31 cm. Stämplar: 830 S samt svensk kontrollstämpel. Enligt inskrift skänkta till minne av Bunsa Erik Eriksson (1864--1940) och hans hustru Karin (1867- 1956) i Knås av deras barn 1956. Levererade av juvelerarfirman A.G. Dufva i Stockholm (kr. pro t.). Textilier Altarbrun av blåvitt linne med krona i mitten , flankerad av ett hjärta och en funt. Färger: guld , blått , vitt, rött. Höjd 15 cm , längd 190 cm. Enligt signatur utfört av Alice Lund-Sofia Widen84 1966. Skänkt av kyrkliga arbetskretsen. Antependier: - l , Av rött kläde (fig. 72), på mitten ett omstrålat klöverbladskors i gult siden med rosor vid hörn och kanter , broderade 392 KYRKOR OCH KAP E LL . Fig. 73. Mässhake av ylle och silke- brokad med guldinslag, nämnd tidi- gast 1621. Foto: SvK 1985. i guld, silver , vitt och gult samt omgivet av gulbroderad törnekrans . Höjd 95 cm , längd 290 cm. Utfört 1910 vid Ersta diakonissanstalts paramentverkstad på initiativ av folkskollärarinnan Anna Lundberg (1866-1918) i Knås. - 2, Av vitt mönstervävt linne , dekorerat med bokstäverna IHS i guld mot bakgrund av kvadrater i röda och blå nyanser , guldstrålar samt två breda flankerande band , broderade i guld , rött och· gråviolett. Höjd 90 cm , längd 190 cm . Enligt signatur utfört av Sofia Widen 1957.-3, Av grönt linne , odekorerat. Höjd 90 cm , längd 195 cm. Skänkt av Venjansavdelningen av C.K.F. 1965 . - 4, Av rött/violett ylle , vändbart , odekorerat. Höjd 90 cm , längd 195 cm. Utfört av Hakings vävatelje , Järfälla , och skänkt av kyrkliga arbetskretsen 1974. - 5, Av svart ylle, odekorerat. Höjd 90 cm , längd 235 cm. Skänkt av kyrkliga sykretsen 1975 . 393 MORA. 2 Mässhakar: - l, A v ylle och silkebrokad med mönster ursprungli- gen i krapprött mot gul botten samt med guldinslag (fig. 73-74) , sym- metriskt mönstrat med växtrankor och fåglar. Smalt kors av silver- 15and av 1600-talstyp på. ryggsidan. Ljusblått foder. Höjd 124 cm, bredd 88 cm . Sägs 1621 (inv.) vara ny. Fodret är sannolikt tillkommet 1680 (räk.). Konserverad vid Pietas 1945. Överförd från gamla kyr- kan. - 2, Av röd sammet med guldgaloner och guldbroderier (fig . 75), på ryggsidan kors med törnekrona och årtalet 1773, på framsidan Jahve-namnet i omstrålad triangel. Höjd 120 cm, bredd 76 cm. Inköpt 1773 (räk.). Överförd från gamla kyrkan. -3, Av svart sammet med silvergaloner, silverbroderier och tofsar, samma typ av dekor som 394 Fig. 74. Mässhake (fig. 73), detalj av tyget. Foto: Sv K 1985. Fig. 75 . Mässhake av röd sammet med guldgaloner och broderier, inköpt 1773. Foto: Bengt Mattsson / 987. Fig. 76 . Mässhake av vit sidendamast med broderier, utförd av A g da Öster- berg och anskaffad /932 . Foto: Bengt Mallsson 1987. Fig. 77. Kalkkläde av viole/l sidenda- mast med broderier, utfört av Catha- rina Lundbeck 1726. Foto: Bengt Mausson 1987. KYRKOR OCH KAPELL . föregående. Höjd 120 cm , bredd 78 cm. Inköpt 1862 (räk.) från fru Charlotta V. Ohlsson85 i Stockholm . - 4, Av vit sidendamast (fig. 76), på ryggsidan ett latinskt georgskors av röd sammet och Kristus- monogram i korsmitten, småkors i korsändarna samt en ring av stjär- nor , broderade i silver, blått och rött. På framsidan Jahve-namnet, broderat i silver och blått i röd omstrålad sammetstriangeL Höjd 115 cm , bredd 77 cm. Enligt signatur utförd av Agda Österberg86 ; anskaf- fad 1932 (inv .). - 5, Av grönt ylle med gulgröna linnekanter, på ryggsidan ett kors i vitt och beige med geometriska broderier i guld, gult och grått; på framsidan band och linjer i samma färger. Höjd 120 cm , bredd 143 cm. Enligt signatur utförd av Sofia Widen-Aiice Lund 1965. Skänkt av kyrkliga arbetskretsen . - 6, Av violett/rött ylle , vändbar ; på ryggsidan ett kors med stjärna och fiskar i korsmitten , på framsidan en stjärna . Höjd 128 cm, bredd 110 cm. Utförd av Hakings vävatelje , Järfälla . Skänkt av kyrkliga arbetskretsen 1974. Stolor:- l , Av vitt linne med broderade hjulkors i rött och guld . Anskaffad 1962.-2, Av grönt linne med frans och invävda kors samt två guldbroderade likarmade kors inom rundlar , broderade i blått och grönt. Anskaffad 1962. - 3, Av violett/rött ylle , vändbar , med invävda likarmade kors. Anskaffad 1974. - 4, Av violett ylle med frans och invävda kryckkors . 1970-talet.- 5, Av svart ylle med silver- broderade kors . 1970-talet. Kalkkläden: - l , Av violett sidendamast med broderier (fig. 77): kantbård, i mitten en blomsterkrans omgärdande bokstäverna IHS , i hörnen broderade blommor. I kvadrat omkring kransen inskrift (läses parallellt): "CVRA. PASTORIS ./ JOHANNES LUNDBECK ,/ WENIAN, d. l MAI ,/ 395 MORA . 2 Fig. 78. Väggbonad •• Den heliga sta· den ", utförd av Sofia Widen och anskaffad 1957. Foto: Bengt Mattsson 1987. ANNO , 1726" . I ena hörnet signaturen C.L. (Catharina Lundbeck)87 . Höjd 58 cm, bredd 60 cm . Materialet inköpt 1726 (räk.) , arbetslönen skänkt samt arbetet utfört av Catharina Lundbeck . Renoverat och omfärgat 1863 (inv.) . Överfört från gamla kyrkan . - 2, Av vit siden- damast med geometriska mönster, broderade solhjul samt kantbård i blått och silver. Höjd 44 cm , bredd 45 ,5 cm. Enligt signatur utfört av Libraria 1962. - 3, Av vitt/grönt ylle, vändbart , med dekor av en 396 Fig. 79. Bordduk av gulr ylle med rryckr blommönster, nämnd tidigasr 1857; deralj. Fora: Bengr Marrsson 1987. Fig. 80. Ryggklädseltill karmstol med broderat växtmönster. 1720-talet? Foto: Bengt Mallsson 1987. Fig. 81. Rya med dekor av bomärken från Venjan , utförd och skänkt av Venjans kvinnor / 957. Foto: Bengt Mansson 1987. KYRKOR OCH KAPELL . . . stjärna . 58 x 58 cm. - 4, Av violett/rött ylle , vändbart, med dekor av kalk , oblat och strålar. Höjd 65 cm, längd 63 cm.- Nr 3 och 4 är utförda av Hakings vävatelje , Järfäll a, och skänkta av den kyrkliga arbetskret- sen 1974. Predikstolskläden: - l , Av mönstrat linne i två olika röda nyanser , på mitten ett guldbroderat kors med strålar , guldfrans nedtill. Utfört av Marianne Lennes , Mora , och skänkt av läroverksadjunkt Nils Starre 1953 . - 2, Av vitt linne med geometrisk dekor i guld, vitt och grå nyanser. Höjd 40 cm, bredd 33 cm . Enligt signatur utfört av Sofia Widen 1957. Väggbonad "Den heliga staden" (fig. 78); applikation med brode- rier , i mitten ett stiliserat krucifix , därunder duva och skepp, där omkring stiliserade torn, rundlar och geometriska mönster. Färger: blå , gula , grå nyanser, vitt, svart. Höjd 195 cm, bredd 100 cm . Enligt signatur utförd av Sofia Widen; anskaffad 1957. Borddukar: - l , A v gult ylle med tryckt rött blommönster (fig. 79) . Längd 227 cm, bredd 146 cm. Nämnd tidigast 1857 (inv.). - 2, Av rött ylle, i ena hörnet broderat "B 1850". Längd 187 cm·, bredd 121 cm . Ryggklädsel (fig. 80) till karmstol (se nedan) , broderat växtmönster i rött, grönt, svart, blått, brunt och vitt. Inramad. Höjd med ram 66 cm , bredd 35 cm. 1720-talet? I kyrkoarkivet. Mattor: - l , Av röllakan i gröna och grå nyanser. Längd 308 cm , bredd 196 cm. Utförd av Sofia W iden ; anskaffad 1957. Framför al ta- 397 MORA . 2 ret. - 2, Rya (fig. 81), med dekor av bomärken från Venjan i olika grå nyanser och svart. Frans nedtill . Höjd 245 cm, bredd 120 cm. Utförd och skänkt av Venjans kvinnor 1957. På korets södra vägg.- 3, Rya, dekorerad med rombformer i gula och grå nyanser. Längd 245 cm , bredd 117 cm. Anskaffad 1959. Vid dopfunten. Kollekthåvar l, Med träskaft med snidade knoppar , hållare av järn , påse av svart sammet med smala silverband samt frans och tofs av glaspärlor. På skaftet är fyra bomärken inskurna. Skaftets längd 152 cm, påsens dia- meter ca 13 cm , påsens djup 16 cm. - 2, Av likartat utseende (fig. 82), svart sammetspåse med silverfrans , tofs och smala band. Skaftets längd 153 cm, påsens diameter ca 13 cm , påsens djup 15 cm . -Den ena av håvarna l och 2 är inköpt 1706 (räk.), den andra något senare. År 1736 (in v.) hade de påsar av röd schagg. Överförda från gamla kyrkan. - 3--4, Med svarvade träskaft, förgyllda mässingshållare , påsar av vinröd sammet med broderade kors i guld , vitt och rött i något olika utförande, guldtofs. Skaftets längd 176 cm , påsens diame- ter 14 cm, påsens djup 18 cm. Anskaffade 1932 (inv.). Gravminnen Gravhällar på kyrkogården:- l, Av grå kalksten (fig. 83), i hörnen rundlar med änglahuvud , krona, timglas samt dödskalle med benkno- tor. Inskrift: "HÖR VANDRINGSMAN STENHÅRDA ORD/ HÄR UNDER STE- NENS MÖRCKA JORD/ JOHANNIS LUNDBECKS KROPP SJG HVJLARf HAN SIUT- TONHUNDRATOLF l VENIAN HERDE BLEF/ MEN NÄR MAN TIUGUSEX I SAMMA SECEL SKREF/ FRÅN ÅREN FÖL AF DÖDSENS PILAR/ DES LIKTEXT PSALM. XVI. / FÖR THE HELIGE SOM PÅ JORDENE ÄRO OCH/ FÖR THE HÄRLIGE TIL THEM HAFVERf JAG ALT MIT BEHAG/ CURA VIDACA ANNA ACHRELIA/ ANNO 1728". Höjd 197 cm, bredd 136 cm. Strax sydöst om koret. - 2, Av oregelbunden sandsten, förgylld inskrift: " uNDER: DENNA: sTENEN/ HYlLAR FRAMLEDNE: KYRKO/ HERDEN: l WENIAN HERR/ HANS: LINDBLAD: FÖDD 1720/ 22 Maj i : DÖD: 1786: d 5 JU N II ". Höjd ca 190 cm, bredd ca 120 cm. Strax norr om föregående. - 3, Av gjutjärn (fig. 84), upphöjd kant, inskrift: "HÄR HVILARf FRAMLEDNE KONGL: / HOFPREDIKANTEN PRO/ STEN OCH KYRKOHERf DEN ÖFVER VENIANS/ FÖRSAMLING M: M: / HERR IOH: LEUFQVIST/ FÖDD 31 IANUARII 1750/ DÖD D. 10 IULII 1814" . Höjd 151 cm , bredd 83 cm. Vid långhusets södra sida. Minnessten av rödaktig granit med inskrift: "MINNESSTEN ÖVER/ GLASFABRIKANTEN/ BENEDICTUS GLEISNERf född 11 /8 1761/ OBERPFALZ BAYERN/ Död 23/8 1823/ JOHANNESHOLMS GLASBRUKf SLÄKTFÖRENINGEN/ RESTE STENEN". Höjd 137 cm. Kyrkogårdens sydöstra del. Böcker Bland kyrkans bestånd av äldre böcker kan nämnas: - l , Then Swen- ska/ Kyrkeordningen. Stockholm 1571. 4:o. Samtida pergamentsband , gjort av ett blad ur en medeltida latinsk handskrift. Tillskrift på fram pär- Fig. 82. Kollekthåv med påse av svart sammet. 1700-ta/ets början. Foto: Bengt Mansson 1987. 398 KYRKOR OCH KAPELL . Fig. 83. Gravhäll av kalksten över kyrkoherde Johannes Lundbeck (1673- 1726). Foto: SvK 1985. Fig. 84. Gravhäll av gjutjärn över kyr- koherde Johan Leufqvist (/ 750- 1814). Foto: SvK 1985. men: "Thenne Kyrkioordningh , rer, Gud j, till rere , församblingen , vthj Wrennie, till Rrettelse och, migh , till, een Krerlige åminnelse, förreret och Skenckt; Anno 1610: påå thenn , tijdh , iagh, höJt ; een christeligh Visi- teerningh , Vthi , Östre Dalerna: Iagh Olaus Stephanj88 : Episcopus Aro- siensis: Haftuer thette Schriffuit , medh mi j n regen Handh". - 2, Handbook/ ther vthi är författadt, huruledes gudztiensten, medh chris- telighe ceremonier och kyrkiosedher, vthi wåra swenska församblingar skal bliffua hållin och förhandladt. [. . . j Vpsala 1614. 4:o. Skinnband med blindpressad pärmdekor från 1600-talets slut. - 3, Biblia [. . . j (Gustav II Adolfs kyrkobibel). Stockholm 1618. Folio. Samtida blind- pressat skinnband, knäppen saknas. Något defekt. - 4, Liber cantus, in quo glorificationes, hoc est: kyrie et venite [. . .}. Vpsala 1620. Tvär 4:o . Samtida pergamentsband. Välbevarat exemplar. Anteckning på bakpärmen att boken inköpts i Västerås 1627. - 5, Enchiridion Eller then Swenska Psalm-Boken[. . .}. Arosire 1627. 4:o . Välbevarat, nära samtida skinnband med guldpressad pärmdekor och knäppen (ett ska- dat) . På frampärmen tillskrift omtalande att boken är "Renovatus Anno 1684"; på bakpärmen en synnerligen valhänt kyrkavbildning, möjligen åsyftande gamla kyrkan. - 6, Samlingsband med tryckta böner , tacksägelser m.m. från 1645 till 1826. 4:o. Halvfranskt band från omkring 1830. - 7, Kyrkio-Lag och Ordning [. . .}. Stockholm 1687. 4:o . Samtida skinnband med pärmbordyr. - 8, Hand-Bok/ Ther uti [. . . j. Stockholm 1693. 4:o . Samtida skinnband med pärm- bordyr och Karl XI :s monogram. - 9, Hand-Bok/ Ther uti [. . . j. Stockholm 1693. 8:o. Samtida skinnband. Samtida handskrivna böner och psalmer inhäftade i slutet. - 10, Then Swenska Psalm-Booken [. . . j (Koralpsalmboken 1697). Stockholm 1697. 4:o. Samtida svart 399 MORA . 2 skinnband med Karl XII:s monogram . Defekt. - 11, Biblia [. . . ] (Karl XII:s kyrkobibel). Stockholm 1702-1703. Folio. Samtida skinn- band med konungens monogram , ett knäppe saknas. - 12, Pering- skiöld, Johan: En Book af Menniskiones Slächt [. . .]. Stockholm 1713 . Folio . Samtida skinnryggsband. Möbler Bord av furu , oval skiva , två kontursågade ben , tvärslå. Hårt restau- rerat. Höjd 77 cm, längd 122 cm, bredd 87 cm . Nämnt tidigast 1736 (inv.). Två karmstolar av trä , högryggade, med svängda framben och svar- vade bakben samt slåar, svängda karmar. Stoppad ryggbricka_; rygg- stödets överdel är svängd och har en inskuren oval spegel med konvex romb . Den ena stolen (fig. 85) är brunmålad och klädd med rosa- och brunrandigt linnetyg; ryggbrickans ursprungliga klädsel finns bevarad (se ovan under Textilier). I sakristian. Den andra är svårt skadad och uppvisar spår av rödbrun färg. I tornets andra övervåning. Höjd 128 cm , sitthöjd 50 cm, sitsens djup 57 cm. Enligt räkenskaperna är den ena stolen anskaffad 1722/23 och den andra 1728/29. Överförda från gamla kyrkan. Kista av järnbeslaget trä , svartmålad, platt lock, ett lås. Höjd 37 cm , längd 66 cm, bredd 41 cm. Sannolikt identisk med den "Årskista" som omtalas 1857 (inv .) . Två stolar av renässanstyp, rak ryggbricka med spegel , svarvade ben och slåar. Brunmarmorerade med blommor i rött och grönt på tegelröd botten på ryggbrickan . Höjd ca 95 cm, sitthöjd ca 54 cm , längd ca 47 cm , sitsens djup ca 40 cm. Troligen identiska med två av de fyra stolar som inköptes 1811 (räk. ). Bernålningen ny. Två karmstolar av trä , barocktyp, skinnklädda. Höjd 127 cm . Anskaffade 1946 (inv.). Tavlor l , Porträtt av kyrkoherde Johannes Lundbeck (fig. 86) , olja på duk ; midjebild, prästdräkt , mörkbrunt hår och skägg, skär karnation , inom oval med brunmålad ram . - 2, Anna Achrelia (fig. 87), den före- gåendes hustru , olja på duk ; midjebild , gråblå och svart dräkt med vita spetsar kring barmen , mörkblont hår, skär karnation , inom oval med brunmålad ram . Båda porträtten har rektangulära ramar i grått och brunt med pärlstavslist och guldlister innerst och ytterst. Höjd med ram 110 cm, bredd 93 cm. Konserverade av Alfred Nilsson, Stockholm, 1925 . - 3, "Gedenckmahl ,/ Ober das , Zum andernmahl ,/ Den 31 Octobris 1717". Ambrosius Hedengrans minnestavla över reformationens 200-årsjubileum. Svart profilerad träram . Höjd med ram 85 cm, bredd 61 cm.- 4, "Säker Wäg och Himmels-Stega [ ... ] 1730". Hedengrans minnestavla över 200-årsminnet av den rena evangeliska lärans predikande i Norden. Ram som föregående. Höjd med ram 104 cm, bredd 70 cm . - 5, Tryckt gravskrift över kyrko- 400 Fig. 85. Karmstol av trä , en av två. anskaffad 1722/23 eller 1728/29. Foto: Bengt Mausson 1987. KYRKOR OCH KAP E LL . f/g. 86. Kyrkoherde Johannes Lund- heck (1673-1726). Oljemålning av okänd kons/när. Foto: A T A. Fig. 87. A nna Achrelia (1680- 1756) . Oljemålning av okänd kons/när. Fo10: ATA . herde Johannes Lundbeck; lång inskrift på svenska och latin ,89 flanke- rad av två bladrankeomslingrade kolonner, krönta av blompottor. Inskriften avslutas med ett latinskt citat. I detta är vissa bokstäver satta som versaler. Ett anagram bildas som dölj er namnet på författa- ren: sedermera svärsonen Ericus Erici Morrenius.90 Skadad. Profilerad svart träram . Höjd med ram 65 cm, bredd 51 cm. - 6, Minnestavla över kyrkans uppförande, olja på duk (fig. 88); inskrift i svart på vitt : "År 1796 Byggdes Denna Kyrka/ Konung/ GUSTAF IV ADOLPH Minderårig/ Landshöfdinge/ Herr Baron Joh. af Nordin/ Ståthållare och/ Commendeur af/ Nordstierne-Orden/ Biskop/ Herr Doctor Lars Ben-/ Zelstierna Ordens Biskop/ och Commendeur af/ Nordstierne- Orden/ Prost och Kyrkoherde Herr Joh . Leufqvist/ Kong!. Hofpredi- kant och Ledamot af Samfundet/ Pro Fide et Christianismo". Profilerad gråbeigelaserad ram . Höjd med ram 182 cm, bredd 166 cm . Hängde i 1796 års kyrka på norra väggen ovanför ingången till tornet. - 7, Konung Karl IX . Litografi. Bred slät träram. Inskrift på mässingsplåt: "Genom Konung Carl IX:s brev den 19 Dec. 1607 avskildes Venjan till egen församling . Denna bild till Konungens minne uppsattes såsom en nyårsgåva till Guds hus A. D . 1912" . Höjd med ram 68 cm , bredd 54 cm . - 8, Den heliga familjen (fig. 90) , olja på pannå; t. v. Elisabeth och Johannes-barnet samt Maria och Jesus-barnet med Josef i bakgrunden , t.h . en skara nakna barn , varav de främsta knä- böjer med en blomsterkorg. Johannes-barnet håller ett språkband med inskrift : "EccE AGNUS D EI ". I bakgrunden landskap med en sjö 401 26 MORA . 2 Ö) Ji r 1796 .J3yggdes i)enna XyrKa r Jfonung uUSJJ(- ...------' ?- ----- ---- - -- c c E ------------- -- - -·­ ett i öster respektive i väster; samtliga antagligen rakslutna . År 1682 (räk .) har man "Låtit bygt fönstren på Capelet" . Räkenskaperna under 1700-talets första decennier omtalar upptagandet av nya föns- ter. År 1705 utbetalas för två nya fönster samt snickarearbeten på västra gaveln och 1713-1714 för gångjärn åt tre fönster. Enligt räken- skaperna 1721-1722 har man köpt "Ett nytt Fönster med alt tillbehör", och även 1722-1723 har man köpt "Fenster" med tillbehör. Fönstren var försedda med luckor; sålunda utbetalas 1726--1727 till Håll Lars Persson (1674-1735) i Häradsarvet "för F ensterluckornas lagande", och 1728-1729 inköps "9 fambnar garn-tömmar" till dessa. Den 1731 uppförda tillbyggnaden i väster försågs också med fönster ; en ligt räkenskaperna tillverkade Garp Anders Olsson (1655-1742) i Rotha- gen och hans son Per Andersson karmar och bågar till fönster under och över läktaren , och Garp Per samt Johan Larsson snickrade föns- terluckor. Enligt räkenskaperna utbetalas 1731-1732 vidare för tre fönster och för en "Fensterboga i Choret" . Enligt räkenskaperna 1733-1734 utbetalas för fyra nya fönster med karmar och tillbehör samt insättande , och för ett nytt fönster i norr. Dessa talrika uppgifter om fönster kan te sig något förvirrande , eftersom man ofta med ordet fönster endast avser en fönsterruta . Av 1736 års inventarium framgår något tydligare fönsteröppningarnas antal och placering . I södra väg- gen fanns ett litet och tre större fönster , det mindre troligen placerat under läktaren i väster. I norra väggen fanns två fönster och i östga- veln tre , av vilka ett troligtvis var mindre och placerat högt upp på mitten. Västgaveln hade två fönster , troligen ett över och ett under läktaren. Alla fönster var försedda med luckor , varav fyra var "aldeles förlorade" . I Korrt Berättelse uppges dock att kapellet hade åtta "fens- terlufter". sakristian hade två små fönster - troligen ett i öster och ett i norr - med galler och luckor. År 1738 (räk .) utbetalas för "snickrande kring om fönstren " . År 1749 (in v.) sägs östgavelns norra fönster vara "bofelligt" . Vid visitationen 1770 ansågs att de små föns- teröppningarna borde för vinnande av mera ljus huggas upp nedåt "så mycket , som pröfwas nödigt at wäggarne kunna to la". 428 l ,L ,-J Fig. 115. So/lerön. gamla kapellel. Plan och fasad omkring 1770. Skala 1.·300. Rekons1ruk1ion av M. Berg- man och C. Wiren 1987. Fig. 116. Dörr som enlig! uppgi[l hör/ Ii/l gamla kapellel, nu i hembygdsgår- den . Fo/0: Beng1 Mallsson 1987. Sekrion av sakristian D Pla n KYRKOR OCH KAPELL . I hembygdsgården förvaras ett fönster (SH 16) , som enligt uppgift härrör från kapellet , sannolikt sakristian. Det är rakslutet och har gamla blyinfattade rutor i träram. De översta rutorna är romboida. Höjd ca 58 cm , bredd ca 40 cm. Vapenhuset Vapenhuset var timrat och troligen samtida med kapellet. Dess tak sägs 1672 (in v.) vara "temmeligit" och 1683 (in v.) "gammalt, doch behållit". Det tycks ha blivit helt ombyggt 1705 eller 1706, eftersom man enligt räkenskaperna för dessa år betalar "För WapenHusets Timberning" . År 1730 (räk.) målades vapenhuset av Olof Lax. I 1736 års inventarium och fram åt beskrivs det som "bestående af 3nc wäggar häftade til Capellet" . År 1753 (räk.) har man "lagat" vapenhuset. sakristian Sakristian , också timrad, sägs 1666 (räk.) ha blivit "medh Bräder fod- rat" . År 1680 (räk.) lät man "wälfwa Sacherstigan med bräder" - sannolikt ett tredelat tak - och 1683 (räk.) uppsattes "en Stång i Sacherstigan" . Den spånades 1685 (räk .) . Nytt golv inlades enligt räkenskaperna 1721-1722, men redan enligt räkenskaperna 1724-1725 får Garp Anders Olsson och Olof Persson (1681-1764)(?) betalt för arbete med "Sacristians utwidgande". Följande år utbetalas till Garp Anders för "Sacristians Hwälfande och Kalkslående under wäggarna" . Ett uppehåll i arbetena tycks nu ha ägt rum, och sakristians utvidg- ning fullbordades först 1733 (inv.). Enligt räkenskaperna utbetalades nu för "Tegel til nya Källarens murning", till Lavas Jon Danielsson (1695-1742) i Häradsarvet "för landet, som Sacristian är widgad på" - den ursprungliga kapellstomtens gräns tycks alltså ha gått i linje med sakristians norra gavel - och för den "nybygde Sacristians fast- bindande wid Capellet" samt dess panelning och takets spånande. Den sålunda utvidgade sakristian uppges i 1736 års inventarium vara 8 alnar i kvadrat. Invändigt hade den välvt brädtak , vilket liksom väg- garna var målat. Den under sakristian befintliga källaren sägs vara byggd av gråsten och tegelvälvd. Den hade trappsteg av sten och nåd- des genom en trälucka i golvet. År 1769 (in v.) uppges luckan vara för- sedd "med lås och G ångJärn samt en Jernbom öfwer" . I samma inventarium beskrivs sakristians valv som ett "4kantigt uphögt Tak", vilket tyder på att det varit ett valmat tredelat tak. I 1770 års inventa- rium uppges källartrappstegen vara "nog små och glese" samt i behov av "förbättring" . Påföljande år (räk.) utbetalas till Bus Jöns Ersson (1720-1792) i Bengtsarvet "för sacristians upskrufvande , Tjällare Trappornes lagande etc .". Detta var den sista nämnvärda reparatio- nen i det gamla kapellet. När kapellet revs 1781 såldes sakristian på auktion och återuppför- Fig. II 7. Gamla kapellets sakristia, des som bod på Flintgården i Gruddbo (fig. 117). Enligt Forsslund uppfö rd som bod i Gruddbo. Skala 1:300. Uppmätning av Th. Bergentz hade bodens fönster även järngaller och blyinfattade rutor från sakri- 1916. stian , möjligen det ovan nämnda fönstret. 109 Denna bod revs 1931 , 429 MORA . 2 varvid virket på initiativ av Gerda Boethius undersöktes av Olle Hom- man . Det visade sig därvid att virket blivit hopblandat och godtyckligt lagt vid återuppförandeL 110 Boethius hänför knutarna till "en typ , som vi känna från medeltida byggnadskonst , där timringen skett med fyr- kantbilat timmer och knutarna varit kapade , men med en inre konst- rik utformning som till sin ide erinrar om ett trälås", och jämför det med timret från Angerdshestra kyrka i Småland. 111 Av det ovan anförda framgår dock klart att knuthuggningen inte kan vara äldre än 1720-talet. På stockarna fanns fragment av målad dekor (se nedan under Målningar). Ett antal stockar från sakristian förvaras i hembygds- gården. Av 1937 års utgrävningar framgick att virkets mått stämde med den framgrävda sakristiegrunden. D e murrester öster om denna , av Boethius tolkade som "en tillbyggnad av mera skjulartad karak- tär" , 112 är snarare att betrakta som grundstenar till kyrkobalkarna. Ett röse i sakristiegrundens mitt markerar källarens plats . Yttertak Kapellets samtliga tre byggnadsdelar täcktes av spånklädda och tjä- rade sadeltak, säkerligen med hög resning . Långhustaket hade enligt 1661 års inventarium "Windhskijffwor 2 st. på Hwardeera gaffwelen". Enligt 1672 års inventarium spånades taket 1667. Åren 1681 och 1682 (räk.) genomfördes omfattande takreparationer , vilka hugfästes med uppsättandet av två järnflöjlar. Den ena av dessa , med årtalet 1682 , finns ännu bevarad och förvaras i hembygdsgården (SH 11). Höjd med stång 35 cm, utan stång 12 cm , längd 17 cm. Takreparationer omtalas ofta i kapellets handlingar. År 1736 (in v.) sägs taket vara "med spån wäl förwarat, samt nyligen rödfärgat och tiärat". Vid visi- tationen 1770 påpekas att taket bör repareras på norra sidan. Interiör Kyrkorummet täcktes av ett valv av bräder , tydligtvis tredelat av en under 1600-talet vanlig typ (se ovan Venjan och nedan Våmhus) , vil- ket enligt 1661 års inventarium hade tillkommit under kyrkoherde Petrus Jome Helsingius ' tid , 1629-1640. Taket samt väggarna var prydda med målningar (se nedan). Med dessa och den rikt dekorerade inredningen måste interiören ha gjort ett synnerligen praktfullt intryck. En kyrkobyggnad som fortfarande kan förmedla ett intryck av hur kapellet sett ut invändigt är Pyhämaa offerkyrka i Finland (se ovan fig . 4). När kapellet förlängdes västerut 1731 kompletterades valvet i denna riktning och G arp Anders Olsson samt Johan Larsson fick betalt för "hwalf och panelning öfwer Lectaren". Vid visitationen 1736 framförde socknemännen önskemål om att få vitlimma kapellet invändigt , vilket beviljades, och 1738 får Olof Lax betalt "för Capel- letz hwitlimning och målande med färg och Krita der til". Sannolikt tillkom nu den målade dekor som ännu delvis finns bevarad (se nedan) . Måleriarbeten utfördes även 1759 av H ållams Nils Nilsson 11 4 i Färnäs (räk.) . 430 KYRKOR OCH KAPELL . Kapellets golv var 1661 (in v.) av "bräder lagt" i koret och i lång- huset och sakristian av "Tijlster" . Enligt räkenskaperna 1711-1712 har man "giordt nytt golf i manfolckz bänkarne" . KAPELLETS BYGGNADSHISTORIA Ett kapell av timmer uppfördes på Sollerön under 1500-talets första fjärdedel. I 1661 års inventarium omtalas att kapellet byggts "circiter för 150 åhr" sedan, och kyrkans äldsta, ännu bevarade klocka bär årtalet 1530, vilket styrker den ovan nämnda tillkomstangivelsen . Förekomsten av S:t Lars' halster och ett andreaskors på klockan tyder på att kapellet var invigt åt dessa helgon. Om detta kapell haft någon föregångare på platsen eller någon annanstans på Sollerön är inte känt. Det finns emellertid lokala traditioner om att Sollerön haft kyrka före Mora och att Ål varit moderförsamling. 115 Även Hiilphers nämner sådana traditioner: "[ . .. ] och påstå en del, at de på Soll haft et sådant [kapell] förr än Moder-Kyrkan blifwit anlagd. " 116 Under alla omständigheter påträffades inga rester av äldre kyrkobyggnader på kapellets plats vid utgrävningarna 1937. 11 7 Kapellet bestod av ett ganska kort och brett rektangulärt långhus , sakristia i norr och vapenhus i söder. Möjligen kan vapenhuset ha varit uppfört något senare. De olika byggnadsdelarna täcktes av säkerligen högresta spånklädda sadeltak , och väggarnas timmer stod bart. Väggar och tak var rödfärgade och tjärade . Kapellet var således av samma typ som den äldsta kyrkan i Venjan men troligen något decennium yngre . Under 1630-talet försågs kapellet med ett valv av bräder, sannolikt ett tredelat tak , vilket jämte väggarna målades under något av de båda närmast följande decennierna , sannolikt omkring 1650. Vid detta tillfälle förnyades också inredningen till största delen . U n der resten av 1600-talet och 1700-talets början skedde- förutom det kon- tinuerliga underhållet - endast smärre förändringar , såsom brädin- klädning av gavelröstena, ombyggnad av vapenhuset och upptagande av några nya fönster. Vid mitten av 1720-talet påbörjades en utvidgning - närmast att betrakta som en nybyggnad- av sakristian . Dessutom började kapel- let bli trångt på grund av den ökade folkmängden , varför man 1729 (st.prot.) framförde önskemål om att utvidga kapellet genom att för- länga det mot väster. Detta beviljades , och den 26 april 1731 påbörja- des ombyggnaden under ledning av byggmästaren Skinnar Per Andersson (1701-1743) i Rothagen , som enligt räkenskaperna får betalt för att han "haftt upseende på Capelletz utwidgande och sielf arbetat på sin egen Kost uti 37 dagar" . Härvid förlängdes kapellet mot väster ca 6,5 m, valvet kompletterades och läktare byggdes . Enligt räkenskaperna utbetalas till Krång Lars Larsson (1693-1759) i Rotha- gen , som smitt "til sammanbindningen wid gamla Capellet". År 1733 fullbordades sakristians ombyggnad, varvid en källare murades , och 431 MORA . 2 1737 togs en västportal upp samt försågs med en portik . År 1738 vit- limmades och målades hela kapellet invändigt av Olof Lax . Målnings- arbeten utfördes även av Hållams Nils Nilsson 1759. Ännu vid visitationen 1770 tycks man inte ha haft någon tanke på att ersätta kapellet med en nybyggnad och året därpå utfördes en grundlig reparation av sakristian. Kapellet börj ade emellertid bli för litet för den växande folkmängden. I samband med att Sollerö församling avskildes från Mora 1775 framstod det som nödvändigt att en ny kyrka av sten skulle uppföras för att manifestera den nyvunna självständigheten . Samma år beslöts att den nya kyrkan skulle uppföras på en höjd mellan Häradsarvet och Bodarna , där en kyrkogård med begravningsplats anlades. Arbetet med den nya kyrkan påbörja des 1779. N är man två år senare behövde virke till dess takkonstruktion påbörj ades rivningen av kapellet. I augusti 1781 revs läktaren och valvet. D å ännu mera virke behövdes och man av ekonomiska skäl inte kunde hopbringa tillräckligt material från annat håll , såg man sig föranlåten att riva hela kapellet , fastän man tydligen tänkt att det skulle få göra tjänst till dess att den nya kyrkan var fullbordad . Den 8 september hölls den sista gudstjänsten i kapellet och sedan inventarierna bortflyttats revs det den 15 i samma månad . Enligt räkenskaperna bortauktionerades de delar av kapellet man inte hade användning för ; sakristian och fönstren specificeras. MÅLNINGAR Av 1661 års inventarium framgår att kapellets väggar och valv var prydda med målningar. Dessa hade tillkommit under kyrkoherde Adolphus Elai Terserus>~ 1 8 tid, 1641-1659. Målningsdekoren utgjordes av "Tafflor bestående, aff alla Christi Acter inde å Conceptionis Annunciatione , ad Extremum judicium. Item Paradisus" (från Bebå- delsen till Yttersta domen samt Paradiset) . Dessa målningar med bib- liska motiv var enligt 1672 års inventarium lika dem i Våmhus kapell , utförda 1659, där Andreas Erici Nohr-Morreus 119 av allt att döma upp- gjort bildprogrammet (se nedan under Våmhus). Det är då mycket sannolikt att samme målare utfört båda målningssviterna efter Nohr- Morreus' anvisningar, möjligen också målningarna i Venjans kyrka , vilka haft ett liknande innehåll (se ovan under Venjan) . Då 1661 års inventarium inte uppger något årtal för sollerömålningarnas tillkomst är de förmodligen något äldre än våmhusmålningarna. Om Nohr- Morreus haft någonting med sollerömålningarnas bildprogram att göra kan de dock inte vara äldre än 1655 , det år han blev präst i Mora. Dessa målningar torde ha försvunnit 1738 , då soldaten Olof Lax (se ovan under Venjan) vitlimmade och målade interiören . Vid detta till- fälle - eller 1759, då H ållams Nils Nilsson fick betalt för målningsar- beten - försågs kapellet med en ny målningsdekor. Ett fyrtiotal brä: der , utgörande huvudparten av sakristians valmade tredelade tak , med rester av denna målningsdekor finns bevarade i hembygdsgården 432 KYRKOR OC H KAP ELL. Fig. 1/8. Bräder från sakristians tak med målningar, sannolikt utförda av Olof Lax 1738. Foto i Dalarnas muse- um. (inv.nr saknas, fig . 118) . På timret från sakristians väggar- förvarat på samma ställe- finns också rester av målningsdekoren. Timmerfo- garna har varit överklistrade med linneremsor. En bit av en profilerad taklist finns också i behåll. Några bräder med målningsrester sitter också kvar i den nuvarande kyrkans takkonstruktion och kan iakttas från kyrkvinden . Av bräderna är 24 ca 160 cm långa medan 11 har en längd av ca 290 cm. Dessutom finns två mindre stumpar. Märken finns efter det smala listverk som gått tvärs över bräderna . Målning- arna tycks ha varit enbart dekorativa med stora rundlar i form av lagerkransar och andra vegetativa ornament, som blommor och pinj e- kottar , i röda, blå , bruna och grå nyanser. De uppvisar tydligt släkt- skap med samtida och något äldre hälsingemåleri. Möjligen var vapenhuset också dekorerat med målningar; enligt räkenskaperna målades det av Olof Lax 1730. Gerda Boethius' antagande att de bevarade målningsresterna skulle vara identiska med 1600-talsmål- ningarna 120 måste på arkivaliska grunder avvisas . INREDNING OCH INVENTARIER Altaranordning Altaret var 1661 (inv.) av trä. Det tycks ha gjort tjänst ända till kapel- lets rivning. Altaret pryddes av ett medeltida altarskåp , som möjligen ursprung- ligen tillhört Mora kyrka. Det nämns 1661 (inv .) och beskrivs utförligt i 1736 års inventarium: "Altare tafla af trä, med 2"e luckor , h war på Apostlarne Petrus och Paulus stå målade , och 5 st: förgylte beläten in uti med sina nampn inunder. " Altarskåpet överfördes 1781 till den nya kyrkan , "men nytjades icke" (Korrt Berättelse, § 33). De fem hel- gonbilderna samt delar av masverket har bevarats och beskrivs i sam- band med den nuvarande kyrkan . År 1668 (räk.) omtalas "bencken , dher Communicanterna falla 433 2R MORA . 2 nedh före, då dhe annamma Herrans Nattward" . En ny "AltarDisk" tillkom 1756 (räk.). Detta altarskrank finns ännu delvis kvar och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan . Korskrank Enligt 1661 års inventarium uppsattes ett korskrank under kyrkoherde Terserus' tid , sannolikt på 1640-talet; biskop Johannes Rudbeckius 121 hade nämligen påbjudit att sådana skulle uppsättas. Det uppges ha varit "aff Trää , medh Snickare arbete, Snickare gallerij ofwan uppå. Ähr måladh och Fernijtzat" . När man enligt räkenskaperna 1717-1718 har "tagit bort Kranssen Kring Koorett" avses säkerligen korskrankets avlägsnande. Medeltida skulptur m.m. I kapellet fanns 1661 (inv.) "ett Crucifix aff trää , och Riddare S. Jöran, medh hästen sin". I sakristian förvarades "Beläten på blagga- ren1 22 målade 2 st. Beläten Marire 2 st. på pappeer tryckte och på bräder upsatte". År 1736 (inv.) omtalas "Några små Beläter", däri- bland S:t Göran och krucifixet. De sistnämnda är bevarade och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan . Predikstol En predikstol tillkom enligt 1661 års inventarium i samband med övriga inredningsarbeten under kyrkoherde Terserus ' tid , troligen på 1640-talet, och målades något senare samtidigt med väggar och valv. Den saknade ljudtak och var uppsatt på korgaveln söder om altaret. Denna predikstol finns ännu bevarad och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan . Om dess föregångare är ingenting känt. Timglas År 1661 (inv.) omtalas ett timglas "medh 2 rum". Ett nytt , också med två glas inköptes 1680 (räk.) . I 1736 års inventarium omtalas ett tim- glas "af 4 rum orichtigt" . Möjligtvis är det detta som inköpts enligt räkenskaperna 1707-1708. Det finns ännu kvar och beskrivs i sam- band med den nuvarande kyrkan . Bänkinredning Bänkinredningen bestod 1661 (inv.) av 10 manfolks- och 10 kvinn- folksbänkar i långhuset. Vidare fanns i koret "Sångestool l st. måladh", "KyrkioWerde stool1 st. samt "Qwinfolckz benckiar 2 st.". Av denna bänkinredning , som var öppen, finns ännu 11 gavlar beva- rade (fig. 119-120); två är inkomponerade i sakristians altarskrank och nio förvaras f.n. i tornet. De är raka och har kontursågade profi- lerade krön , dekorerade med plattskuren beslagsornamentik på svart- målad botten, i övrigt är de omålade. Under krönet sitter en kraftig profilerad list. Fyra av gavlarna är rikare utformade än de övriga, med ett solhjul i kröndekorens mitt och den underliggande listen försedd 434 KYRKOR OCH KAPELL . Fig. 119. Sju bänkgav1ar, tillverkade på 1640-talet för det gamla kapellet. Foto: Bengt Mattsson 1987. a-"' 1 l ,.. l l l J rr f r l l l m a'-. Fig. 120. Två bänkgavlar från 1640- ta/et. Uppmätning av Th . Bergentz 1916. med ornamentsbård och tandsnitt nederst. En gavel är något enklare än dessa, med en slät rundel i kröndekorens mitt och den underlig- gande listen överst försedd med tandsnitt. Gavlarna är av olika höjd och nedtill avsågade , några snett ; möjligen har de återanvänts på någon av den nya kyrkans läktare . På insidorna finns inskurna och inristade bomärken m.m . Den högsta gavelns höjd är 132 cm (möjli- gen nära den ursprungliga höjden), krönens höjd ovanför listen mel- lan 31 och 33 cm samt gavlarnas bredd mellan 25 och 28 cm. Denna bänkinredning är säkerligen utförd av samme mästare eller verkstad som utfört predikstolen och korskranket , och sannolikt som också har utfört korskranket , bänkinredningen samt den lilla predikstolen i Mora kyrka 1638-1639,123 liksom predikstolen i Våmhus ' gamla kapell (se nedan). I samband med ombyggnaden 1731 utökades bänkinredningen . Enligt 1736 års inventarium fanns fyra bänkar i koret ; i långhuset på manfolkssidan fanns tio bänkar öster om ingången i söder och åtta väster därom , samt på (norra) kvinnfolkssidan 22 bänkar. År 1749 (inv .) omtalas "Fribänckar, 2nne halfwa på hwardera sidan , som ny- ligen äro förbättrade" . Läktare År 1661 (inv.) fanns en läktare i väster "och ett stycke fram medh nordre sijdhan . Där uppå benckier för Manfolck 4 st. för Qwinfolck 9 st". På läktarbarriärens framsida var "måladhe och uptecknade, Drottningen , Landzhöfdingen , Biskopen , Probsten , och Kyrckioheer- den" . Denna dekor hade tillkommit samtidigt med övriga inrednings- arbeten under Terserus ' tid , sannolikt på 1650-talet, och var troligen utförd av samme målare som dekorerat valv och väggar. En läktare för gossar uppfördes 1707 (räk.) vid norra korväggen ovanför sakri- stieingången. Den uppges 1736 (in v.) ha fyra bänkar. I samband med kapellets ombyggnad 1731 revs den gamla västläktaren och en ny upp- fördes av Garp Anders Olsson och hans son Per (räk .). Den hade enligt 1736 års inventarium 11 bänkar för vardera könet samt en ny 435 MORA . 2 "behållen" trappa. År 1761 (räk.) har man "Fästat en Stolpe under GossLäktaren" . Vid 1770 års visitation föreslås att gassläktaren skall byggas ut mot väster och sammanfogas med västläktaren, för att "så mycket bättre rum måtte blifwa för Folcket, som årligen ökas". Västläktarens barriär kom att återanvändas i den nya kyrkans övre läktare (fig . 141). Dopredskap År 1661 (inv.) fanns en dopfunt "aff träädh Måladh" samt en liten kopparkittel i denna. Senare anskaffades en mässingskitteL Enligt räkenskaperna 1734-1735 har man "låtit omgöra christningswatns Kiettelen af messing" genom att förtenna den (inv. 1736). Den finns ännu kvar och beskrivs nedan i samband med den nuvarande kyrkan . I samma inventarium sägs funten ha "warit målad". Vid visitationen 1770 uppges dopfuntsfoten vara något bristfällig, "pröfwades derföre anständigare , at en ny Funt af sten blir tillkjöpt" . Dopkitteln sägs vidare vara mindre tjänlig för sitt ändamål, varför en ny "anständig" dopskål av tenn borde inköpas. Nummertavlor År 1736 (in v.) omtalas en nummertavla med 42 "förten te uphögde zif- ror", vilken anskaffats en ligt räkenskaperna 1735-1736. Siffrorna var skänkta av kapten Wilhelm Gustaf Wrangel 124 . Vid visitationen 1770 ansågs siffrorna vara för mörka. "Kyrkowärden Brom[ o] Olof Jönsson [1721-1781] lofwade derföre att till Capeilet skänka nya Ziffror , och Fjärdingsmannen Dunder Matts Andersson [1726-1801] lofwade at förära en ny tafla , då den gamla taflan med Ziffrorne kunde tagas till Scholan som wid Capeilet hälles, at barnen måtte hafwe tillfälle deri- genom öfwa sig at slå upp Psalmerne uti Psalmboken". Den gamla nummertavlan tycks dock ha överförts till den nya kyrkan . År 1829 (vis.prot.) sägs den dock vara lämnad till skolan. Nattvardskärl I ett odaterat inventarium för Mora kyrka, sannolikt från 1598, omta- las en kalk , "Huilken de gode Män på Solderöna, i förtiden haffua sath i panth, Här widh Sochnekyrckian för tiyo daler Konung Erichs Mynt, Huilken the sedan igen löste för - 10 daler Konungh Johans Myndt , den the nu sielffue brucka, när Gudztiensten hålles i Theras Cappel". Detta är säkerligen samma kalk som 1661 (in v.) sägs vara "innan och halff uthan förgylt ". En paten omnämns även. Av tenn- föremål fanns en flaska om 11/ 2 stop , ett tennstop samt en "lijten Sochnebodz Flaska". Slutligen fanns en "Sochnebodz ask" av trä. År 1683 (räk.) inköps en "Tenflaska" och 1698 en "Ablatz ask" av trä. Enligt räkenskaperna 1707-1708 inköptes vid "Pålsmes markna- den" en "Teenflaska l Kanna Rom " samt "Een Oblatz bleck ask". Den sistnämnda är bevarad och beskrivs i samband med den nuva- rande kyrkan. År 1728 eller 1729 (räk.) inköptes en "Sochenbudz 436 Fig. 121. Lejon av gulmetall som troli- gen ursprungligen utgjort krön på en ljuskrona. Nu i privat ägo. Foto: Bengt Mattsson 1987. KYRKOR OCH KAPELL . kalck af Tenn med Flaska och Faat". I 1749 års inventarium omtalas ett stop av "Paij " 125 , skänkt av "Sollerö Herr-arbets F o lek". Detta sägs 1769 (inv.) vara försålt. År 1752 (räk.) inköptes ett nytt socken- budstyg av silver, ännu bevarat och beskrivet i samband med den nuvarande kyrkan. Ett nytt tennstop inköptes 1753 (räk .) och ny kalk med paten av silver 1757 (räk.) , varvid den gamla kalken och patenen användes. Samma år beställdes också en vinkanna , som ännu finns kvar och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan. År 1759 (räk.) såldes det gamla sockenbudstyget av tenn och en tennflaska . En oblatask av silver tillkom 1765. Den finns i behåll och beskrivs i sam- band med den nuvarande kyrkan. De båda återstående gamla tennsto- pen omgjordes till en ny vinkanna 1814 (inv.) . Ljusredskap År 1661 (inv.) fanns i kapellet en "Liusestaka medh 15 pi j por" - san- nolikt av järn - samt en ljuskrona av järn. Den sistnämnda är bevarad och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan . Enligt räkenskaperna 1711-1712 inköptes två ljusstakar av tenn , av vilka en är bevarad och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan. Vid visitationen 1713 anhöll socknemännen om att få köpa en liten ljus- krona, "äffter som dhe ingen tillförene hafwa". Denna, som var sexar- mad , inköptes enligt räkenskaperna 1717-1718. Enligt räkenskaperna 1731-1732 har Jugen Anders Jönsson (1694-1759) i Bengtsarvet "Kiöpt en Liusarm med 2 pipor til Predikstolen för 26 skillingar , hwaraf han sielf förährt til Capeilet 17 skillingar". Ytterligare en ljus- krona av mässing med sex armar inköptes enligt räkenskaperna 1732- 1733 . År 1737 (inv.) skänkte kapten Wilhelm Gustaf Wrangel två stora tennljusstakar, och 1738 skänkte solleröborna gemensamt en åttaarmad mässingsljuskrona från Bjurfors bruk. De båda sexarmade ljuskronorna hopsattes troligen 1817 (räk.) till en åttaarmad ; i övrigt är alla de nyss nämnda ljusredskapen bevarade och beskrivs i sam- band med den nuvarande kyrkan . I privat ägo på Sollerön förvaras sedan länge ett litet sittande lejon av gulmetall (fig. 121) , som av allt att döma utgjort krön på en ljus- krona från 1500-talet. En sådan krona från 1500-talet finns i Mora kyrka . Någon passande ljuskrona finns emellertid inte upptagen i inventarieförteckningarna , varken för Sollerön eller Mora. Möjligen har lejonet hört till någon av de båda sexarmade ljuskronorna som 1817 hopsattes till en, förutsatt att en av dessa åtminstone delvis var från 1500-talet. Lejonets höjd 7,5 cm, längd 9 cm , bredd 3 cm. Textilier I 1661 års inventarium upptas följande textilier: " l. Messehaake, aff rödt Sammet , medh borderat Korss på ryggen item borderat randh framman. Något nött . Item Messehaake gammall aff grönt rask 126, medh öfwersöm . 2. Messe Säreker nye l st. gammall l st. 3. Corporal och bandh 2 st. 4. AltareKiäde: l. Antipendium aff lärefft. 1 st. 2. 437 MORA . 2 Lijste aff gyllendook , medh öfwersydt grönt silcke. Item ett hand- kläde på Altaret. 3. Underkläde aff grönt dwelck och röde lijster isat- te. 4. Duuk på bordet aff Lärefft. 5. Handkläde wijdh Funten l st. 6. Armekläder, öfwersydt medh guult och grönt Silcke l st. Medh grönt Silcke allena l st. (defekt] 8. Brudepäll, aff Machijn 127 , medh dubbell bredd å 5 3/4 aln , medh röde Sijden Pometken 128 rund t om. 9. Flam- mersk om 3 aln . l st. 10. Örnegååt på Altaret l st." I ett tillägg om- talas "Altareprydningh , röd t Skarlakan till Antipendium , och rödh Kiörtzijn 129 uppå altarett och bordett , Kiöpt af Magister Elavo Skrag- ge130 t. t. Pas t. för Cappelletz penningar , då han widh herredagen wijstass måste 21 Wecko 1668" . Detta härrör från 1668 (räk .) , då det utbetalas för "altarprydningen, och det Kiersijn som ligger på bencken , dher Communicanterna falla nedh före , då dhe annamma Herrans Nattward". År 1665 (räk .) har man "Messehaaken förnyatt och fodratt" - den är ännu bevarad i omändrat skick och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan -och 1682 inköps bl.a. en ny brud päll. År 1696 ( räk .) har man låtit "förfärdiga Corporalet". En kalkduk daterad 1673 finns bevarad och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan. I 1736 års inventarium omtalas två brudpällar, en av " tryckt lerftt , den andra af ylledräll" . År 1736 (räk.) tillkom också en kyrkvaktar- rock , som stals 1793. Ett "Corporal af Hwijt Silcke med en gull spes i kring" , skänktes 1737 (st.prot.) av kapten Wrangels maka Ingeborg Silfversparre . Detta kalkkläde finns kvar och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan. Den gröna mässhaken, som 1736 (in v.) sägs vara söndrig, har försvunnit före 1749 (in v.) , och den röda sägs vara nött. En ny mässhake tillkom 1753. Denna är ännu bevarad och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan . År 1759 ( räk .) såldes "Thet som hade lägat på gamla dijsken et styke Röt kiärfw". När Nils Månsson Mandelgren besökte kyrkan 1871 fanns ännu två brudpällar , "En af Konstväfnad samt en af gult Kartun , böra till Fal u museum". De nämns sista gången 1875 (inv.) . Kollektredskap I 1661 års inventarium nämns en "Pungh medh stångh". År 1682 ( räk.) inköptes en ny "Pung". Denna omtalas 1736 (in v.) som "Hå f med skaftt och liten bielra gammal". Vid visitationen 1770 sägs håven vara "nog bristfällig", varför en ny borde inköpas och den gamla repa- reras . Den finns ännu kvar och beskrivs i samband med den nuva- rande kyrkan . En ny håv skänktes 1779. Ä ven denna är bevarad och beskrivs nedan under den nuvarande kyrkan. Böcker År 1661 (inv.) ägde kapellet följande böcker: " l. Swenske Biblia in 8vo Tryckte i Leiden aff Jacobo Marci , Anno 1633. Förärdh till Capeilet aff Domino Olavo Joannis Moneo 131 och Solleröensi , Pastore i Gryt- nääs. 2. Nye Testamentet Swenskt, Tryckt i Stocholm , aff Amundh 438 KYRKOR OCH KAPELL . Laurentsson 1550. 132 3. Handboock tryckt i Stocholm , Anno 1637, för- ärdh aff Domino Petro Pastore i Gagnäff. 133 4. Psalmbook in 8vo Tryckt Anno 1648. 134 5. Psalmbook in 8vo tryckt ibidem 1649. 135 6. Catechismus & Synopsis Biblica D . D. Laurelij , Episcopi , tryckt 1649. 7. Een gammal Psalmbok in 8v0 Ett flertal äldre böcker finns beva- " . rade och beskrivs i samband med den nuvarande kyrkan. Möbler I 1661 års inventarium omnämns ett "Bordh Wijdh Altaret", samt "1. Skåp med h dö ör , Låås och nyck e Il , aff 4 rum , l st. 2. Kijsta med h gånghjeren och Låås, Lådhe och Låås, och nycklar , och beslagh l st. 3. Kijsta lijten, gammall uhtan Låås l st. 4. Brudestool l st". År 1669 ( räk.) har "Måntzen(?) Anderss giortt itt Ii j tett bord h i Sacriestijgan" , och 1672 (inv .) har tillkommit en " Kista med låås". Ännu en "Brud- stohl" tillkom 1682 (räk.) . Enligt räkenskaperna 1712-1713 har en kista inköpts. År 1724 eller 1725 utbetalas till Garp Anders Olsson för "en stol i Sacris tian " . Sannolikt är denna identisk med den "Bichtstol målad eller öfwerstruken" som nämns 1736 (inv .) och ~nnu finns bevarad (se nedan). Enligt räkenskaperna 1726--1727 anskaffas ännu en brudstol eller brudbänk och 1733-1734 ett bord. Detta liksom flera äldre brudbänkar finns i behåll och beskrivs i anslutning till den nuvarande kyrkan . År 1752 (räk.) inköptes en ny kista med tre lås och 1756 (räk.) ett nytt skåp i sakristian . Detta finns också kvar och beskrivs nedan i anslutning till den nuvarande kyrkan , liksom en kist- bänk , tillverkad 1771. Votivskepp År 1661 (inv.) omtalas "ett Skepp". Det beskrivs närmare 1736 (inv.): "Et litet skepp med Segel och tilbehör hänger i Ca pellet. " Det uppges 1783 (in v.) vara skadat och nämns sista gången 1875 (in v.). Övriga inventarier I 1661 års inventarium nämns ett besman samt några askar. Ett besman med årtalet 1663 inskuret finns i behåll och beskrivs nedan i samband med den nuvarande kyrkan . År 1697 (räk .) inköptes "en Tijmsten och Stolpa" och enligt räkenskaperna 1730-1731 en liten spegel. År 1749 (in v.) omnämns en sanddosa av trä , även den bevarad och beskriven nedan i samband med den nuvarande kyrkan. Klockor I klockstapeln hängde en 1530 daterad klocka, som 1745 fick sällskap med en lillklocka , för vilket ändamål klockstapeln ombyggdes (se ovan) . En liten sannolikt senmedeltida skriftklocka nämns första gången 1661 (inv.). Alla tre klockorna är bevarade och beskrivs i sam- band med den nuvarande kyrkan . Vid klackuppbörden 1531 besöktes kapellet av fogden Jöns Lund varvid solleröborna fick lösa sin nya klocka med en penningsumma. 439 MORA . 2 o DEN NUVARANDEKYRKAN Omgivningar och kyrkogård Sollerö kyrka är belägen i Häradsarvets by mitt på ön . Söder om kyr- kan ligger en parkeringsplats samt det 1965 uppförda kommunalhuset. I väster är en asfalterad plan , omgiven av björkar och ädelgranar; i norr ligger en skola samt ett stycke längre bort mot nordväst prästgår- den . K yrkagården bevarar sin ursprungliga sträckning söder, väster och norr om kyrkan . Den omges här av en 1775 påbörjad kallmur av röd- aktig granit och sandsten och är mot väster tresidigt avgränsad . Söder och väster om kyrkan växer några rönnar. En rosenhäck är planterad utanför murens södra sida. Inga gravar finns på denna del av kyrko- gården; enligt Korrt Berättelse (§ 16) var platsen där kyrkan anlades "af hårdt hällebärg som genom sprängning kunde jämnas och således med ringa Kostnad lägga den säkraste grund", och begravningsplatsen anlades därför omedelbart öster om kyrkan . Den har senare utvidgats mot öster och söder. Dessa delar av kyrkogården omges av något mer tuktade stenmurar; den nyaste delen längst i söder har en lägre , murad inhägnad av tuktad rödaktig granit. Kyrkogården har sammanlagt sju ingångar. Söder , väster och norr om kyrkan finns murade stigluckor, putsade och rosafärgade med stickbågiga vitkalkade öppningar och karnissvängda kopparklädda tak med svagt trappstensformad taklist. Den västra stigluckan (fig. 123) är något större än de övriga och krönt av en profilerad spira, uppbä- rande ett kors och en tupp. Stigluckorna stängs med dubbelportar av trä , upptill karnissvängda och försedda med galler av kantställda spjälor; nedtill har de bukiga speglar med profilerade krön . De västra portarna är blåmålade , de övriga för närvarande målade i grönt och grått. Den västra stigluckan torde vara samtida med kyrkan , de båda 440 Fig. 122. Sollerö kyrka, situations- plan , skala l :2 000. Uppmätn ing av O. Lagergren och Th. Bergentz 1916, S. Gjersvold / 962 samt T. Tägtlund 1964; renritad av A. Hildebrand 1988. Fig. 123. Västra stigluckan, troligen uppförd på 1780-talet. Foto: Bengt Mattsson 1987. KYRKOR OCH KAP EL L . 441 MORA. 2 Fig . 124. Ä ldre gra vvårdar av sand· sTen från 1800-taleTs miu uppresta vid norra kyrkogårdsmuren. Foto: BengT MaTTSSon / 988. övriga uppfördes troligen i samband med restaureringen 1910, då även portarna tillkom; västra stigluckans portar är dock nytillverkade 1985 . Enligt 1830 års inventarium hade västra stigluckan grönmålade grin- dar (enligt räkenskaperna tillverkade 1790) ; ingångarna i söder och norr hade murade stolpar med trähuvar samt gulmålade grindar. I öster fanns en ingång med trästolpar och trägrind. I kyrkogårdens nyare delar finns nu två trappor , en i norr och en i öster , samt två ingångar utan grindar , en i väster och en med ramp i öster. Närmast kyrkan är en sträng av rödaktigt grus , lagd 1934. Från västra stigluckan till västportalen leder en gång belagd med fyrkan- tiga, på ortoceratiter rika kalkstensplattor, anlagd 1875 (st. pro t.). Söder och norr om kyrkan finns inga gångar. Strax nordöst om kyrkan är ett kvadratiskt brunnskar med kant av röda sandstenshällar , daterat 1935. Kyrkogårdens nordöstra del är terrasserad med mur endast på utsidan. Dess ursprungliga , delvis terrasserade mur , vettande mot den nyare sydöstra delen, finns kvar. En trappa i sydöst leder ned till den- na. På den nordöstra delen växer bl.a . hagtorns- och törnroshäckar samt syrener, på den sydöstra bl.a . rönnar, pilar samt häckar av tok , spirea och tall. Gångarna är belagda dels med sandstensplattor, dels med asfalt. Närmast öster om kyrkan finns ett antal äldre gravvårdar från 1800- talets senare del och 1900-talets början. De äldsta är av sandsten och resta över Krång Olof Olsson (1780-1863) från Rothagen och klocka- ren Hed Lars Persson (1775-1845) från Bråmåbo. Den sistnämndes gravvård är defekt. Utmed norra kyrkogårdsmuren står ett stort antal 442 -- 'KYRKOR OCH KAPELL . rT<. : 115) l l ~ l , 7[,; }/5. . ,.. Fig. 125. Gravvårdar av trä på kyrko- gården. Teckning av Nils Månsson Mandelgren 1871. (Lund. Folklivsar- kivet. Mandelgrenska samlingen.) äldre gravvårdar uppresta (fig. 124) , däribland flera av sandsten från 1800-talets mitt och senare del , flera dock fragmentariska. Enligt Forsslund var de yngre av dessa tillverkade av Måspers Anders Andersson (1847-1937) i Bråmåbo. 136 I 1830 års inventarium omnämns ett träkors över kyrkoherde Johan Gustaf Terserus 137 grav, ett träskrank över kyrkoherde Pehr Olof Dahlströmssons 138 grav samt en sten över Olof Danielssons grav , bärande följande inskrift: "Här hvilar/ v Läns och Fjerdingsman/ 01. Daniel Son/ Samtidas berömmelse/ Efterkommandes mönster/ född 1776- död 1819./ En Tacksam menighet/ Reste Minnes vården". Ett antal gravvårdar av trä avtecknades av Nils Månsson Mandelgren 1871 (fig . 125) . I 1830 års inventarium omtalas vidare "l st. Jernkors på midten af en trädlucka , eller så kallad port , brukas vid graföpningar. Inscription tecknad å korset: Eho du är glöm aldrig bort , at du hit länder innan kort. Grafven må här göras, för den härnäst får jordas- denna stång deröfver lyftas ' " . Efter syneförrättning anlades och inhägnades den nya kyrkogården hösten 1775 (Korrt Berättelse, § 16). Den togs i bruk den 27 juli 1777, då änkan Hinders Margita Jonsdotter (1721-1777) i Utanmyra begrav- des som den första på Sollerön . Kyrkogården utvidgades mot öster efter 1847 (st.prot.) . År 1937 inköptes den s.k. Kyrkkitten sydöst om 443 MORA . 2 444 ~ v [= :::! .....----. l r ---1 <1 l Fig. 126. Sol/erö kyrka, plan och sek- tioner, skala 1:300. Uppmätning av O. Lagergren och Th . Bergentz 1916 samt H. Schriever u.å.; renritade av A . Hildebrand 1988. ~ o "' ~ \=2 .,.., o t Ul MORA . 2 kyrkan och ett utvidgningsförslag upprättades . Man börj ade 1939 för- bereda utvidgningen genom att påbörja rivningen av södra kyrko- gårdsmurens östra delar , men rivningen stoppades, bl.a . genom ingri- pande av Gerda Boethius, och en begränsad utvidgning genomfördes först 1946. Ett förslag till ytterligare utvidgning utarbetades av träd- gårdsarkitekten Tore Tägtlund , Gustafs , och den nya kyrkogårdsdelen kunde invigas 1966. Bårhus Bårhus av timmer på cementsockel, mörktj ärat, sexkantiga knutar med rödfärgade stockändar, spånklätt sadeltak . På norra gaveln är en raksluten ingång med järnbeslagna dubbelportar , nedtill med speglar av stående panel. Här framför ligger en granithäll. I gavelröstet ovan- för portarna sitter ett träkors. Beläget utanför kyrkogårdens norra mur längst i öster. Uppfört 1957-1958 efter förslag av arkitekt Erik Wåhlin , Leksand, med byggmästare Henning Lund, Rättvik , som entreprenör . K yrkabyggnaden Sollerö kyrka (fig. 126-131) , uppförd 1779-1785, består av ett långhus med rudimentära korsarmar i söder och norr samt avfasade hörn i öster. Ett torn rider på västgaveln . Kyrkan är uppförd av sandsten och rödaktig granit med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Den är put- sad och avfärgad i rosa med portal- och fönstersmygar samt den kraf- tigt profilerade taklisten i vitt. Sockeln är delvis oputsad. Nederst i södra korsarmens östra hörn sitter en finhuggen gråaktig sandsten (fig. 132) med förgylld inskrift : " ÅR 1780 D . 27 JU N: LA/ DES : DENA sTEN". Under långhusets nordöstra del finns en f.d. källare , senare inrymmande pannrum och numera elektricitetsanläggning , förråd samt WC. Ingångar Kyrkan har sammanlagt fem ingångar. Huvudingången (fig. 130) är belägen i väster. Den är ensprångig med yttre rundbågig och inre stickbågig omfattning. I tympanonfältet sitter en inskriftstavla av grå kalksten , upptill svagt stickbågig och nedtill raksluten med urgröpta hörn, bärande den förgyllda inskriften : " DENNA/ HERRANS HELGEDOM ,/ AF/ LANDETS KONUNG ,/ GUSTAF m / KALLAD ,/ EFTER DESS DROTTNING: f SOPHIA MAGDALENA/ UPBYGDES/ ÅREN 1780. 81. 82. OCH 85". Portalomfatt- ningen vilar på grå kalkstenspostament med rundade hörn . Mitt på korsarmarna i söder och norr finns rundbågiga ingångar med hålkälad omfattning , vilande på grå kalkstenspostament med rundade hörn. Framför båda ingångarna ligger tröskelhällar av rödak- tig ortoceratitrik kalksten . Alla huvudingångarna har dubbelportar av trä med enkla speglar. De är utvändigt klädda med svartmålad järnplåt och invändigt blåmå- lade. År 1786 (räk.) utbetalas för "en Kista Kron Plåtar från Furudahl 446 Fig. 127. Sollerö kyrka, exteriör från sydväst. Foto: Sv K 1985. Fig. 128. Sollerö kyrka, exteriör f rån sydöst. Foto: Sv K 1985. KYRKOR OCH KAPELL . 447 MORA . 2 ~ ·:­· ·~ ·. ' . ~- ·~.~.. . ..,.-.. ~ -v;. ' . . . · \' \1 till Kjörkdörrarnas beslående" . Enligt 1783 års inventarium är väst- portalens lås överfört från gamla kapellet. Innanför syd- och nordpor- talerna sitter rakslutna vindfång av blåmålat trä med profilerat krön , förkroppade hörn samt dubbla spegeldörrar med mässingshandtag. Ovanför dörrarna läses förgyllda inskrifter; i söder: " JEsus KRISTUS ÄR DENSAMME/ I GÅR OCH I DAG OCH I EVIGHET" ; i norr: "SE, JAG KOMMER SNART OCH MIN LÖN/ MED MIG . AMEN , KOM HERRE JESU! " Vindfången till- kom i samband med restaureringen 1910. I kyrkans östgavel finns två rakslutna ingångar med enkeldörrar, den sydöstra av mörkbehandlad ek med tre smala fönsteröppningar, den nordöstra kopparklädd . Den sydöstra ingången , upptagen 1934, leder upp till sakristian , den nordöstra ned till källaren . Mellan vapenhuset i tornets bottenvåning och vindfånget under läk- taren sitter en trävägg med ett par rakslutna dubbeldörrar , flankerade av lägre enkeldörrar, allt i blåmålat trä (fig. 133). Dubbeldörrarna har mot väster upptill speglar med urgröpta hörn och profilerat listverk , nedtill bukiga speglar med rombformat flätverk flankerat av sido- stycken med kantställda kvadrater och med profilerade över- och 448 Fig. 129. Sollerö kyrka, exteriör från nordväst. Foto: Bengt Mattsson 1987. Fig. 130. Sollerö kyrka, exteriör från väster. Foto: Sv K 1985. KYRKOR OCH KAPELL . 29 449 MORA . 2 underliggare. Sidodörrarna har samma dekor men är upptill svängda asymmetriskt med lägsta nivån inåt. Den norra dörren är en blind- dörr . Ovanför dörrarna läses en inskrift i svart : " JAG FÅR GÅ IN I DITT HUS GENOM DIN STORA NÅD . PS. 5:8. " Mot Öster har dörrarna speglar med urgröpta hörn. Väggen med dörrarna är ursprunglig medan inskriptio- nen tillkom vid restaureringen 1910. Mellan vindfånget under läktaren och kyrkorummet sitter ett par rakslutna spegeldörrar av blåmålat trä, upptill försedda med rundföns- ter av gult och grönt konstglas. Rundfönstren är mot kyrkorummet omgivna av delvis förgyllda profilerade ramar med bladkrön och festoner. Mellan kyrkorummet och sakristian , flankerande altaret , sitter två ursprungliga rakslutna spegeldörrar med profilerat foder och festoner på mitten , påsatta i samband med restaureringen 1910. Öppningarna är stickbågiga mot sakristian . Fönster Kyrkan har sammanlagt 20 fönster. Syd- och nordfasaderna har tre fönster på var sida om korsarmarna, vilka har två fönster var , flanke- rande ingångarna . I östgaveln finns ett fönster och i västgaveln ett ovanför ingången, flankerat av två små rundfönster. Fönstren är stora och rundbågiga med ockrafärgade snickerier och blyinfattade rutor , 450 Fig. 131. Sol/erö kyrka, exteriör f rån nordöst. Foto: SvK 1985. KYRKOR OCH KAPELL . Fig. 132. Finhuggen hörnsten av sandsten i södra korsarmens östra hörn, enligt inskrift lagd 27 juni 1780. Fora: Bengt Mattsson 1987. av allt att döma till stor del ursprungliga . Enligt Korrt Berättelse(§ 31) tillverkades fönsterbågarna i Falun . År 1781 (räk.) får Krång Lars Ersson (1748-1831) i Bodarna betalt för nya fönsterkarmar. Solbän- karna är kopparklädda. Invändigt är fönstersnickerierna vitmålade. Innanfönster insattes 1910. Solbänkarna är cementerade. Tornet Tornet (fig. 134) rider på långhusets västra gavel. Dess nedre delar omsluts på tre sidor av långhustaket; klackvåningen reser sig ovanför Fig. 133. Dörrparti f rån 1780-ralet mellan rorner och långhuset. Fora: SvK 1985. 451 MORA. 2 Fig. 134. Torners övre delar från väs- ter m ed urtavla från 1818. Foto: Sv K 1985. detta och avgränsas från västgaveln av ett horisontellt våningsband. Klackvåningen har sex ljudgluggar , två i söder och i norr , en i väster och i öster, den sistnämnda mindre än de övriga. Ljudgluggarna är stickbågiga med vitkalkade smygar och stängs med svarttjärade trä- luckor. Tornet uppbär en svängd kopparklädd huv med kraftig profilerad taklist, krönt av en åttkantig brädklädd lanternin , målad i gult med ljusgrå hörn och foder. Lanterninens bredare sidor- i väderstreckens riktningar- är försedda med runda urtavlor av svartmålade bräder, de smalare sidorna har rundbågiga fönster med mörkt gråbeigemålat spröjsverk. Lanterninen kröns av en karnissvängd kopparklädd huv med kraftig profilerad taklist, upptill trappstegsformad och avslutad med kula , kors och förgylld tupp. Tornets bottenvåning är uppdelad i tre rum. Vapenhuset har gulvit- färgade väggar, vitmålat platt pärlspånttak samt golv av kvadratiska kalkstensplattor , det nuvarande inlagt 1910. Fyra trappsteg av trä i 452 KYRKOR OCH KAPELL . öster leder upp till kyrkorummets nuvarande golvnivå. I söder finns två ingångar, ett par dubbeldörrar till ett förråd- ursprungligen bår- kammare - och en enkeldörr i sydväst, ledande till trappan upp till tornets övre delar. I norr finns ett par dubbeldörrar till ett förråd och blomrum, ursprungligen materialkammare. Dörrarni· fitrrd!r:•lo• Eto (i!ilr,ft«d,:;. .. Po rträtt av A nders Diös (fig. 272) , o lj a på duk . Midjebild sittande , grå kostym , vitt hår , skär karnat ion. Bakgrund i bruna och grö na nyanser. Profil erad ram i guld och gråbeige. Höjd med ram 100 cm , bredd med ram 85 cm . E nligt signatur utfört 1963 av Helme r Mas- OIIe239. I sakristi an . Skiss till alta rmålning mellan alta ruppsatse ns ko lonn er , tusch (fig. 273) ; "Bergspredikan = Fäbodgudstj änst för Vå mhusbor och gästan- de." G lasad . Smal grålase rad ram . Höjd med ram 42,5 cm , bredd med ram 40 cm . E nligt signatur utfö rd av Je rk Werkmäste r 1977. Inköpt 1979 . Skiss till altarmålning mellan altaruppsa tsens kolonn er , o lj a på duk , samma mo tiv som fö regående , Kristus i mando rl a i mit ten , välsig- nande fö rsamling vid fä bodgudstj änst. Färger: huvudsakligen gröna, gula, blå och röda nyanser. H öjd 122 cm , bredd 132 cm . U tfö rd av konstnären Thomas Hellströ m , R ättvik , 1979. Ko nung Karl XIII :s tal till ständerna den 2 maj 1810. Förgylld pro- fil e rad träram , krönt av kunglig krona. Höjd med ram och krona 67 cm , bredd med ram 51 cm. Å r 1813 (räk .) utbe talas till Ask Jon Hans- son i V . Storbyn fö r ramar till kunga tal. Fig. 274. Spegelmed Falu swds ha/1- ställlpel. tidigast nämnd 1823. Foto: Bengt Mallsson / 987. 558 KYRKOR OCH KAPELL . Fig . 275. Gjutjärnshäll ji"ån /841 , tidi- gare lagd f ramför spisen i sakristian. Foto: Bengt Mattsson 1987. Övriga inventarier Karbas av läder. På skaftet två bomärken samt årtalet 1798 och ini- tialerna OOS. Längd 85 cm. Spegel av förgyllt och målat trä (fig. 274) ; profilerad ram med stuckbård innerst , över- och understycken med förgylld växt- och broskdekor i stuck på blå botten , profilerade över- och underliggare. På baksidan Fal u stads hallstämpel samt inskrift "A bor" . Höjd 67 ,4 cm, bredd 41 cm. I sakristian. Tidigast nämnd 1823 (inv .). Häll av gjutjärn med framtill avfasade hörn och profilerad kant (fig . 275) , tidigare lagd framför spisen i sakristian. Inskrift: " w ÅMHUS : 1841. / M. M. s." . Längd 183 cm, bredd 95 cm. Inköpt från Bäcka Bruk 1841 (räk .) . Krucifix med Kristus-bild (fig. 276) , titulus , dödskalle och benkno- tor av e lfenben , kors av mahogny på svartmålad sockel. Höjd 49 cm , bredd 15 cm . Tidigast nämnt 1861 (inv.). Utländsk härkomst? Krucifix av målat gjutjärn (fig. 277) , förgylld Kristus-bild med rött ländkläde , vit titulus med guldtext , svartmålat kors. Höjd 25 ,3 cm , bredd 13 cm. Tidigast nämnt 1861 (inv.) . Likbårar: - l, Av svartmålat trä , profilerade kanter , sargen nedtill kontursågad , handtag med snidade knoppar. På ett av handtagen inskuren inskrift: " wÅMWS [bomärke] 1758" . - 2, Som föregående men enklare utformad med rak sarg . 1700-talet. - Båda förvaras i hem bygdsgården. Släpa av trä. 1800-talet. I tornets andra övervåning. Anslagstavla av svartmålat trä med profilerad ram. Höjd 38,5 cm, längd 45 cm. Tidigast nämnd 1887 (inv .). Mullskovel av järn med profilerat , ursprungligen svartmålat trä- skaft. Längd ca 90 cm. 1800-talets slut. Krucifix av björk. Höjd 64 cm , bredd 28 ,5 cm . Enligt inskrift på sil- Fig. 276. Krucifix av elfenben och verpl åt skänkt till minne av Astrid Köpman (1929-1954) från Moren i mahogny, tidigast nämnt 1861. Foto: Bengt Mattsson 1987. Våmhus av seminariekamraterna 1954. 559 MORA . 2 Två vaser av si lver, trattformiga med svagt profilerad fot. Inskrift på foten: "Våm hus kyrka anno 1950". Höjd 25 ,5 cm , diamete r upptill 13 ,7 cm, nedtill 11 ,6 cm. E nligt stämplar utförda av Samuelssons Sil- versmedja , Stockholm , 1950. Klockor I tornet hänger två klockor , båda överförda från det gamla kapelle t. storklockan (fig. 278) har vid brädden en enkel och upptill e n rikt utformad dubbe l palmettbård. Överst på kroppen i söder Jahve-nam- ne t inom sol, flankerat av änglahuvuden och rosor ; på ömse sidor om inskriften står apost larna Matteus och Johannes. Överst i norr är ett krucifix, också flankerat av änglahuvuden och rosor samt med apost- larna Lukas och Markus på ömse sidor om inskriften. Inskrift i söde r: "DOCT. AND: KALSENIUS EPISCOPUS AROS ./ IOH . EM POR ELIUS P. ET PRIE P. MORENS IS ./ LAURENT DI CAN DER COMMINISTER/ OPS. PPS. CAPEL LSWÄRD: AOS. FIERDINGSMAN/ GUTEN l STOCKHOLM AF ERI C NÄSMAN ÅR 1735." J norr: "sÅ KOMMER ÄNTLIG TIG TIL HIELP MIN SYSTER KÄRA/ SEN TU J EMT HUNDRAD R ALLE NA KALLAT HAR/ TIL HERR A S HUSE DEM l WÅMHUS SÖKT AT ÄRA/ DEN HÖGSTE GUDEN , lAG OCH MÖDA MED TIG TAR ./ L T OSS TÄ ROPA HÖGT El , W ÅRA RÖST ER S PARA/ AT KALLA TIL GUDS H US HIT WÅM- HUS FOLKE SKARA .f THE LÄTE MIN ANDE HVILAS l NORDANLANDENA ZACH . 6. 8." Höjd 85 cm , munnens diamete r 86 cm. Ton a-överton ciss 240 Gjuten av Eric Näsman24 1 i Stockholm 1735. Li llklockan (fig. 279) med enke l linj edekor bär följ ande inskrifte r : Runt halsen: " KOMM ER l AF IACOBS HVVS LAlT OS W ANDRA VTHI HERRANS LIVS. ES: Il. " Omedelbart därunder: "KLOCKAN SEGER KOMM ER KOM- MER./ GÅ TILL KlÖKIAN (sic] El FÖRSVMER ./ CHRISTI KOMM ER GIFWEEHR FRÖGDEN ./ HÄR OCH THÄR I HIMMELSHÖGDEN ." Runt brädden: "MATZ · ERSON NOHRMAN LANSMAN · LARS · O: S · MATZ : P · S · PER: I : S · MATZ: 1: S · ERICK ES · OLOF HALFWARDZSON: ANNO 1672 ·" Höjd 88 cm, mun- nens diameter 84 cm .242 Med största sannolikhet omgjuten 1672 i Mora av bröderna Olof och Anders Larsson. w Skrift- eller valvklockan hängde i en bj ä lke ovanför sakristians valv. Helt slät, på mitten ett märke liknande en fåge lfot. Krona i form av en ögla . Höjd 18 cm , munnens diameter 17 cm. Skänkt av kaptenen - sedermera majoren - Daniel Jonsson på Sollerön , sannolikt omkri ng 1640. Klockan , som ringdes med ett snöre genom sakristie- valvet, beskrevs av Mats Åmark244 men har senare inte åte rfunnits. SAMMANFATTNING Kyrkorna i Venjans socken Den äldsta träkyrkan . - Venj an blev egen församling 1607 men var tidigare kapellförsamling under Mora. En rektangul är kyrkobyggn ad av timmer under högrest sadeltak uppfördes sannolikt omkring sekel- skiftet 1500 och bör ha varit den första på platsen . Den hade sakristia i norr och vapenhus i söder . Ursprungligen tycks timme rväggarna ha 560 Fig. 277. Krucifix av gjwjärn, tidigast nämnt 1861. Foto: Bengt Mausson 1987. KYRKOR OCH KAPELL . . . Fig. 278. S101·klockan , gjulen av Eric Näsman i S10ckholm 1735. Fo/0: Beng1 Mai/SSon 1987. Fig. 279. Lillklockan, gjw en av Olof och A nders Larsson i Mora 1672. Fo/0: Beng1 Mausson 1987. 36 stått bara men blev under 1600- och 1700-talen successivt brädklädda och spånade samt tjärade och rödfärgade . Interiören försågs 1622 med ett troligen tresidigt brädvalv, vilket sannolikt på 1640- eller 1650-talet försågs med målad dekor med bl.a . motiv ur Kristi lidandes historia. En ny , större sakristia tillkom 1722-1723. Kyrkan blev emellertid så småningom otillräcklig för den växande församlingen och förföll dess- utom. Den energiske kyrkoherden J o han Leufqvist lyckades trots motstånd från sockenstämman genomdriva byggandet av en ny kyrka 1796, och den gamla revs samma år. Inredning och inventarier. - Av inventarier som inte finns kvar i den nuvarande kyrkan kan nämnas två senmedeltida processionskors med målade avbi ldningar av Kristus på korset samt Maria och Johan- nes , av vilka det ena bevarats i Dalarnas museum. En predikstol från 1680-talet såldes 1804 till Öje kapell i Malung , där den ännu finns kvar. År 1764 omtalas en sannolikt senmedeltida processionsfana med en målad bild av Kristus på korset . 1796 års kyrka. - Den kyrka som byggdes 1796 efter ritningar av arkitekten Pehr Wilhelm Palmroth ingår till stora delar i den nuva- randes stomme. I sitt ursprungliga skick bestod den av ett rektangu- lärt långhus med brutet och valmat tak. Tornet var placerat mitt på norra långsidan och mitt på södra långsidan låg sakristian. Tornet hade en lanterninkrönt huv. Yttertaket ombyggdes 1837 . Exteriörens timmerväggar var ursprungligen bara och rödfärgade , men kläddes 1839 med spån. Interiören täcktes av ett tunnvalv. Altaret var kombinerat med pre- dikstolen och placerat mitt på södra väggen med uppgång till predik- stolen från sakristian. År 1855 flyttades altaret till östgaveln och en 561 MORA . 2 ny, tresidigt avslutad sakristia tillbyggdes i öster. Samtidigt öppnades den förutvarande sakristian som en korsarm i söder . Vid 1900-talets början var kyrkan förfallen och gick inte att värma upp vintertid; dessutom var den onödigt stor. Den revs därför 1915 och ersattes av en ny med användande av timret. Nuvarande kyrkan. - Den nuvarande kyrkan är uppförd efter rit- ningar av arkitekten Fredrik Falkenberg och invigdes 1917. Den består av ett ganska kort långhus vars stomme utgörs av 1796 års lång- hus' östra del, ett tresidigt avslutat kor - stommen är här 1855 års sakristia- samt ett torn i väster med spetsig spira , klädd med återan- vända spån från 1839. Kyrkan var ursprungligen rödfärgad men vitmå- lades vid en omfattande restaurering 1956-1957. Interiören är treskep- pig med trepasstormigt valv i mittskeppet och platta tak i sidoskep- pen. Korfönstret har en glasmålning från 1916, utförd efter förslag av Fredrik Falkenberg. Inredning och inventarier. - Från den äldsta kyrkan har bevarats ett senmedeltida helgonskåp framställande ett okänt kvinnligt helgon , samt med välbevarade målningar på dörrarna, framställande Maria med Jesus-barnet , S:t Olof, S:ta Barbara samt S:t Erik . Predikstolen tillkom 1957 medan bänkinredningen delvis återanvänts från 1796 års kyrka. Orgeln från 1917 ombyggdes 1957. Dopfunten av skulpterad täljsten är utförd 1912 efter ritningar av arkitekten Carl Alfred Danielsson-Bååk . Bland nattvardskärlen av silver märks kalken, anskaffad 1630 och troligen utförd av Hans Guldsmed i Gävle. Oblatasken är tillverkad av Jacob Brunck i Stockholm 1718 och de båda vinkannorna av Anders Högman i Köping respektive Johan Leffler i Falun , den först- nämnda daterad 1691 och den senare inköpt 1758. Sockenbudstyget, levererat 1684, är utfört av Jöran Eriksson Straus i Stockholm . Kyrkans brudkrona av silver tillkom 1945 . Av ljusredskap kan nämnas en ljuskrona av mässing från 1600-talet , inköpt 1715 från en livländsk flykting i Falun. Två stora sjuarmade mässingskandelabrar inköptes 1808 . Bland textilierna märks en mässhake av brokad, tidigast nämnd 1621. En väggbonad framställande Den heliga staden är utförd av Sofia Widen och anskaffad 1957. I övrigt kan nämnas en värja av stål från 1600-talets förra hälft , till- verkad av Wilhelm Tesche i Solingen , Tyskland . Storklockan är gju- ten av J .A. Beckman i Stockholm 1864, lillklockan av Gerdt Meyer i Stockholm 1648. Kättbo kapell. - Kättbo kapell är byggt 1805 av byborna i Kättbo , på en höjd i byn med vidsträckt utsikt över nejden . Efter en förfalls- period i slutet av 1800-talet restaurerades det 1918- 1919. Det är en rektangulär timmerbyggnad med ett litet vapenhus i norr. Fasaderna är klädda med gråvitmålad locklistpanel. Taket är brutet med val- 562 KYRKOR OCH KAPELL . made gavelspetsar. Invändigt har kapellet tredelat tak och väggar klädda med omålad pärlspåntspaneL Altarbordet från 1797 och pre- dikstolen fr ån 1855 kommer från 1796 års kyrka i Venjan. Siknäs kapell. -År 1911 anlades en kyrkogård i Söromsjön , Venjans sockens sydligaste del, och grunden till ett kapell lades 1919. Arbe- tena avstannade emellertid och kapellet stod inte färdigt förrän 1939 efter ritningar av arkitekterna Edward Dahlbäck och Viking Görans- son . Kapellet är uppfört av putsat och vitkalkat tegel med ett smalare kor i öster , sakristia i söder samt vapenhus i väster. Altarväggen pryds av en kalkmålning av dekorationsmålaren Erik Alm från 1939. Inred- ningen är samtida med kapellet. Kyrkorna i Sollerö socken Det gamla kapellet. - Det gamla kapelle t var beläget utanför byn Bengtsarvet. På kapellplatsen , där ännu grundrester syns , restes 1782 en minnessten. Omkring 1500-1530 uppfördes en rektangulär timrad kapellbyggnad under högrest sadeltak. Kapellet var av samma typ som Venjans äldsta kyrka ; det hade sakristia i norr och vapenhus i söder. sakristian - vars timmer ännu delvis finns bevarat - utvidgades 1724-1726 och långhuset förlängdes mot väster 1731. Ytterväggarnas timmer stod ursprungligen bart , men under 1600- och 1700-talen spånades och panelades fasaderna successivt samt tjärades och rödfärgades . Interiören var täckt med ett troligen tredelat brädvalv. Valv och väggar försågs troligen på 1630-talet med målningar av samma typ som i Venjan . När kapellet förlängdes västerut kompletterades valvet och målningarna vitlimmades samt ersattes av en ny dekor, av allt att döma utförd 1738 av Olof Lax . Bräder med rester av denna dekor , härrörande från sakristians tak , är bevarade. Så småningom blev kapellet för litet för den växande församlingen. I samband med att Sollerön blev egen församling 1775 beslöts att en ny stenkyrka skulle uppföras och kapellet revs 1781. Nuvarande kyrkan. - Sollerö nuvarande kyrka , uppförd 1779-1785 , är belägen i Häradsarvets by mitt på ön. Ritningarna uppgjordes av arkitekten Olof Tempelman men följdes inte i detalj . Kyrkan är upp- förd av sten och består av ett långhus med avfasade hörn i öster och rudimentära korsarmar i söder och norr . Ett lanterninkrönt torn rider på västgaveln. Taket är brutet och valmat och fasaderna putsade samt rosafärgade. Interiören , som präglas av ovanlig rymd, täcks av tunn- valv med ett kryssvalv i korsmitten , allt av tegel. sakristian är place- rad längst i öster. En större invändig restaurering genomfördes 1910 efter förslag av arkitekten Ragnar Östberg och en utvändig 1968-1969 efter förslag av arkitekten Börje Blome. Inredning och inventarier. - Altaruppsatsen är utformad som en 563 MORA . 2 tempelgavel med ett målat skenperspektiv. Den är utförd 1795 av snickaren K rån g Lars Ersson och målaren Pehr HedendahL A v medeltida skulptur från det gamla kapellet har bevarats fem figurer från ett altarskåp från 1480-talet , ett processionskrucifix från 1500- talets början samt en S:t Görans-grupp från samma tid ; själva S:t Görans-bilden finns dock numera i Zornmuseet. Predikstolen är gjord av K rån g Lars Ersson 1795; det gamla kapellets predikstol från 1640- talet är också bevarad och uppsatt i sakristian. Elva bänkgavlar från det gamla kapellet har bevarats . De är gjorda av samme mästare som tillverkat kapellets predikstol och samtida med denna. Den nuvarande bänkinredningen liksom läktaren tillkom 1910, den nuvarande orgeln 1958. Dopfunten av sollerögranit är gjord 1930. Bland nattvardskärlen av silver märks kalk , paten , oblatask (1778) och vinkanna av Pehr Zethelius i Stockholm 1779, skänkta av drott- ning Sofia Magdalena, samt ytterligare två vinkannor , den ena utförd av Johan Leffler i Falun 1760, den ?ndra av Erich Albrecht Körsner i Falun 1800. Kyrkan äger två brudkronor av förgylld mässing, inköpta 1842. Av ljusredskap märks en senmedeltida ljuskrona av järn samt en ljusarm av mässing från 1600-talet. Bland textilier kan nämnas ett kalkkläde av linne med broderier, daterat 1673 . Av övriga inventarier märks ett porträtt av Jugen Jon Andersson (1731-1800) i Bengtsarvet, som var solleröbornas sändebud i Stock- holm 1773 för att uppvakta konung Gustav III med deras ansökan om att få bilda egen församling. A v kyrkans klockor är storklockan gjuten 1530 och lillklockan av Isa a c Rockman i Sala 1745. En senmedeltida skriftklocka har också bevarats. Tornuret är tillverkat i Östnor i Mora 1794. Gesunda bönhus. - Solle rö sockens fäbodar är belägna i socknens fastlandsdel , och för att sockenborna skulle ha en gudstjänstlokal även sommartid uppfördes Gesunda bönhus 1886-1887. Efter att länge ha stått oanvänt återinvigdes det efter restaurering 1972 och får användas även av andra kristna samfund. Bönhuset är en enkel röd- färgad timmerbyggnad under sadeltak. Interiören har obehandlade väggar och omålat platt brädtak. I stället för altare finns en estrad. Kyrkorna i Våmhus socken Det gamla kapellet. - Våmhus gamla kapell uppfört 1635 var beläget ett stycke sydöst om den nuvarande kyrkan . Det var uppfört av tim- mer, rektangulärt och försett med ett högrest sadeltak. I norr fanns en sakristia. Omkring 1650 förlängdes kapellet mot väster och ett litet torn byggdes ovanpå västgaveln . Framför ingången i väster fanns ett litet vapenhus. Fasaderna var brädfodrade , tjärade och rödfärgade. En ny , större sakristia tillkom 1727. Interiören var av allt att döma 564 KYRKOR OCH KAPELL . täckt med ett tresidigt brädtak samt försågs 1659 med målningar av samma typ som i Venjans respektive Sollerö kyrka. Ett antal bräder med fragment av denna dekor har bevarats och är nu uppsatta som innertak i tornets bottenvåning. Så småningom blev kapellet för trångt och dessutom förfallet , var- för det revs 1789. Inredning och inventarier. - Bland kapellets försvunna inventarier märks ett helgonskåp med Johannes döparens bild, anskaffat till Mora kyrka, enligt inskrift 1471. Nuvarande kyrkan. - Våmhus' nuvarande kyrka, grundlagd 1771 och färdig på 1790-talet, är byggd av sten och består av ett långhus med tresidig avslutning i öster och ett kraftigt torn i väster. Tornets spira är byggd 1953-1954 efter förslag av arkitekten Cyrillus Johansson. Taket är brutet och fasaderna putsade samt vitkalkade. De ritningar till ny kyrka som uppgjordes vid Överintendentsämbetet 1781 följdes inte , utan ansvaret för kyrkans utformning får tillskrivas byggmästaren Eli- nos Eric Ersson från Mora-Noret. Restaureringar har ägt rum 1874- 1876 samt 1953-1954, den senare efter förslag av arkitekten Cyrillus Johansson och bekostad av grundaren av The Greyhound Company, USA, våmhusbördige Eric Wickman, samt byggmästaren Anders Diös. En utvändig restaurering genomfördes 1983 . Interiören täcks av ett trätunnvalv med dekorationsmålningar av konstnären Gustaf Ambe från 1954. Altarväggen är rak; sakristian öster därom har väggmålningar av konstnären Gösta Liljeström från 1954. Inredning och inventarier. - Altaruppsatsen består av en pilaster- omfattning från 1807. Predikstolen är gjord av snickaren Krång Lars Ersson 1806. Det gamla kapellets predikstol, målad 1658, är uppställd i sakristian. Bänkinredningen är sluten och har fått sitt nuvarande utseende 1953-1954, liksom orgelläktaren med mittparti klätt med korgflätor , socknens gamla hantverk. Den nuvarande orgeln färdig- ställdes 1973. Dopfunten av trä anskaffades omkring 1662 och är målad i porfyrimitation . Bland kyrkans nattvardskärl av silver märks kalken , utförd av Gus- taf Bi örn i Falun 1747; cuppan omgjordes och patenen tillverkades av Erich Albrecht Körsner i Falun år 1800. Oblatasken är gjord av Carl Fredrik Kindberg i Falun 1826 och en vinkanna av Gustaf Biörn i Falun samt inköpt 1752. En vinkanna av tenn är gjord av Mårten Kas- per Rokus i Stockholm 1701. Kyrkan äger två brudkronor, en av silver från 1945 och en i hår- arbete från 1976. Av ljusredskap kan nämnas två ljusstakar av silver, utförda av John Carte r i London 1768 och skänkta 1983 . Bland textilierna märks en mässhake av röd sammet med broderat krucifix , ursprungligen inköpt till Mora kyrka 1643 , samt en kyrkvak- tarrock av vadmal från 1839. 565 MORA. 2 storklockan är gjuten av Eric Näsman i Stockholm 1735, medan lill- klockan är orogjuten i Mora 1672 av bröderna Olof och Anders Lars- son från Jönköping. FÖRKORTNINGAR BSt db DM inv. kr.prot. KVHAA Korrt Berättelse Ra ä räk. SHM st. pro t. Sv K VDK vis.prot. ÖIÄ = Kungl. Byggnadsstyrelsen, Stockholm =dödbok =Dalarnas museum, Falun = inventarieförteckning = kyrkorådsprotokoll = Kungl. Vitterhets , Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm =se Sollerön. KyA. (Jfr Ericsson 1972-1984) = Riksantikvarieämbetet , Stockholm = räkenskaper = Statens historiska museum , Stockholm = socken- och kyrkostämmaprotokoll =Sveriges Kyrkor , Raä , Stockholm =Västerås domkapitel, Västerås = visitationsprotokoll = Överintendentsämbetet (efter 1918 BSt) , Stockholm Denna kyrkabeskrivning utges av Mora kommun i samarbete med Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium, utgivet av Riksantikvarieämbetet samt Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Vid Sveriges Kyrkors redaktion har arkitekt Gun- nar Wiren utfört den huvudsakliga delen av uppmätningsarbetet samt rekonstruktions- ritningar. Delar av uppmätningsarbetet utfördes redan 1915-1916 av arkitekterna Sven Henrik Wraner, Olle Lagergren och Thure Bergentz. Manuskriptet har i sin helhet granskats av överantikvarie Eva/d Gustafsson, en av Sveriges Kyrkors utgivare . En annan av utgivarna , avdelningsdirektör R. Axel Unnerbäck , har granskat avsnitten om orglar. Dessutom har avsnitten om textilier granskats av avdelningsdirektör Inger Estham. Fotograferingen har ombesörjts av Sveriges Kyrkors fotograf Rolf Hintze samt fil. kand. Bengt Mattsson, Zornmuseet, varefter Rolf Hintze granskat hela bildmate- rialet. De latinska texterna har översatts av fil. kand. Svante Nyberg. Excerperingen har utförts av fil. kand . Inga Serrander samt författaren. Under fältarbetet har församlingarna genom kyrkoherdarna Britha Linde, Bo Wallin och Sven-Olof Lundquist, kyrkvaktmästarna samt övriga anställda , visat stort tillmötes- gående och på alla sätt underlättat undersökningarna , för vilket tackas varmt. Ett sär- skilt tack riktas till fil. lic . Ragnar Lannerbro som genomläst hela manuskriptet och bidragit med synpunkter. Ett varmt tack riktas också till fru Margit Andersson, f. för- söksteknikern Oscar Andersson, fru Örjan Anna Andersson, arkitekten fil. dr Börje B/orne , docent Hans Henrik Brummer, överförmyndare Erik G. Engström , herr Sven Hinders, fil. dr Ann Hörsel/, fil. kand. Eva Jacobsson , kyrkoherde emeritus Daniel Lil- jas, fil. kand. Jan-Olof Montelius , fil. dr Anna Ni/sen, kriminalkommissarie Helmer Nils- son, fru Lilly Sterner-Jonsson, samt f. folkskolläraren Erik Svensson , vilka alla genom upplysningar , tillhandahållande av material eller på annat sätt visat stort tillmötesgåen- de . Ett tack riktas också till personal vid de institutioner som författaren besökt i sam- band med beskrivningarnas utarbetande. Sollerö och Våmhus församlingar tackas varmt för frikostiga ekonomiska bidrag till publiceringen. Framlidne byggmästaren Anders Diös , som välvilligt lämnat ekonomisk hjälp till publiceringen, kan inte längre nås av ett tack. Ett speciellt tack riktas slutligen till f. intendenten Lars Wickström och hans maka Solveig för ovärderlig hjälp med korrekturläsningen . 566 KYRKOR OCH KAPELL. ORDFÖRKLARINGAR anfang arkitrav arkivo/t baluster bofällig burs a ciborium cuppa dorsale entablement fasces feston fris gesims godronnering guttre hanbjälke hostia hålkäl kannelyr kapitäl karnation karnis lisen mandorla maskaron masverk me to per minuskel monstrans den punkt där ett valv eller en båge börjar, ofta markerad av en avsats eller en profilerad list. se entablement. valvbåge över portalöppning. profilerat stöd i ett räcke (balustrad). förfallen . fodral för korporalduken. kärl med lock och fot , använd inom katolska kyrkan för förvaring av hostian. en dopfunts eller kalks skål. ryggstycke till helgonskåp. klassiskt bjälklag, framför allt de utåt synliga delarna som vilar på kolonner , pelare eller pilastrar och består av arkitrav: det oftast släta partiet som nedtill vilar på kapitälen och upptill gränsar till frisen: ett (i detta sammanhang) bandliknande väggfält, ofta utsmyckat med bildframställningar eller ornament. Det vanligen profilerade listverk som kröner entablementet kallas gesims. spöknippen. ornament i form av ett i en kurva nedhängande band av sammanflä- tade blad, blommor och frukter. se entablement. se entablement. dekor av vertikalt ställda , smala utbuktningar (godroner) , lagda tätt intill varandra. se triglyffris. tvärbjälke som i en takstol förbinder två mot varandra ställda sparrar ovanför deras baslinje. i den katolska kyrkan benämning på det vid nattvarden brukade brö- det. konkavt parti i listverk eller mellan två plana ytor. vertikalt ställda, smala inbuktningar, ställda tätt intill varandra , t.ex. på en kolonn (motsatsen till godronnering). dekorativt utformat krön på kolonn, pelare eller pilaster. den mänskliga hudens färg på målningar och skulpturer. s-formad profil på svängning. vertikalt, slätt murband, något utskjutande men i avsaknad av kapitäl och bas. en spetsig oval som ofta omger gudomsframställningar. ornament i form av ett stiliserat, ofta groteskt utformat ansikte. gotiskt spröjsverk. se triglyffris. beteckning för medeltida små (gemena) bokstäver. liturgiskt kärl , oftast av ädelmetall eller förgylld koppar, där hostian förvaras synlig i en cylinder av kristall eller glas. 567 MORA. 2 nod ansvällning på skaftet eller direkt mellan cuppa och fot på dopfuntar och kalkar. palmett ornament i form av solfjäderformigt utbredda palmblad. pilaster & flat väggpelare med bas och kapitäl. predella & underdel till altar- och helgonskåp. putto/putti & bevingat gossebarn. pärmbordyr & dekorativ bård på bokpärm. rocailler & ornament med oregelbundet formspel av kurvor och korall- och snäckliknande former; gav namn åt rokokostilen. series pastarum & förteckning över församlingens kyrkoherdar. snås & uthamrad pip på kannor o.dyl. svickel & kilformig, nedåt avsmalnande del av t.ex. ett valv. svisselering & sicksackformad dekor på metallföremål, utförd med gravörstickeL titulus & i detta sammanhang den skylt med bokstäverna I.N.R.I. (Iesus Naza- renus Rex Iuda:orum; Jesus från Nasare! , judarnas konung) , som var uppsatt överst på Kristi kors . trepass/fyrpass & tre- eller fyrklöverformad öppning. triglyffris & fris med omväxlande framskjutande släta plattor med två lodräta räfflor, triglyfer, och dekorerade eller släta fyrsidiga mellanpartier , metoper. Under triglyferna sitter kilformiga droppar, gutt re. trojeborg & labyrint. tympanon & bågfält över en dörröppning. volut & arkitekturled eller ornament i form av ett spiralformigt inrullat band. vulst & utåtsvälld (konvex) list. ädikula & nischformig omfattning, inramad av två pilastrar eller kolonner, upp- bärande en arkivalt eller ett entablement. äggstav & list av utåtsvällda (konvexa) ovaler med smala mellanstycken. NOTER 1 Västerås. VSB. Hiilphers Ms Cb 5: l , p. 681. 2 I b. , p. 680. 3 Petter Ugla (1680-1718). Glasmästare i Falun. Begravd i Mora kyrka. (Bergman 1984a, s. 132-134; 1984b, s. 488-490.) 4 Olof Olsson Lax (1696/97-1741). Soldat och målare , vars levnadsöden och verksam- het ännu inte klarlagts. Han uppges vara född i Närke och antogs till soldat av rote 141 (Katt) i Mora kompani 1716. Under tjänstgöring vid olika rotar har han burit namnen Katt, Lax och Granadeur. Korpral 1741 men synes ha stupat vid Villman- strand. O .L. förefaller ha varit en av dalmåleriets föregångare. - Arkivarie Ann Hörsell, Krigsarkivet, tackas varmt för dessa upplysningar. 5 Johannes Lundbeck (1673-1726). Kyrkoherde i Venjan 1712. F. i Aspeboda, adjunkt i Rättvik 1701. " ... en berömlig Pastor, känd och hedrad af högre och kunnigare" (Muncktell).- G. 1701 med Anna Achra:lia (1680-1756). 6 Stockholm. RA. KA. Landskapshandlingar. Dalarna. 1578:5A , fol. l ; Ekström 1957, s. 26f. 7 Johan Leufqvist (1750-1814). Kyrkoherde i Venjan 1789, tillträdde 1791. F. i By, började studera vid 26 års ålder. Adjunkt i Leksand 1778 och innehade sedan flera 568 '' ' ' ' KYRKOR OCH KAPELL . andra adjunktstjänster. E.o. bataljonspredikant vid Dalregementet 1782. Kungl. hovpredikant 1793, prost i egen församling 1794, kontraktsprost 1808. Avgick 1813 på grund av sjukdom. Den energiske L. ägnade sig mycket åt lanthushållningen och var en av initiativtagarna till Johannisholms glasbruk.- G. (1) m. Christina Elisa- beth Kantzau (1754-1795) ; (2) m. Maria Christina Rathsman (1773--1839). 8 Västerås. VSB. Hiilphers B.e. 24, p. 110. 9 Västerås. VDK. F III:7 . 10 Lars Benzelstierna (1719-1800). Biskop i Västerås 1759, tidigare professor i Uppsa- la , i grekiska 1746 och i teologi 1759. 11 Västerås. VSB. Hiilphers B.e. 24, p. llO. 12 Henriksson 1971 , s. 56, 58 (foto). 13 Västerås. VSB. Hiilphers Ms Cb 5:1, p. 680. 14 Forsslund 1926, s. 43. 15 Erik Andersson Berg (d. 1741). Tenngjutare i Falun, bosatt på Prästtäkten . Ej omnämnd i Bruzelli 1967. 16 Lars Nilsson Hedman . Tenngjutare; mästare i Falun 1713--175 1. 17 Andreas Olai Hellenius (1641-1697). Kyrkoherde i Venjan 1681-1696. F. i Stora Skedvi , adjunkt i Sundbom samma år. Kyrkoherde i Torsång 1696. -G. (l) m. Anna Ahlenia (1640-talet-1675) ; (2) m. Maria Brovallia (1656-1693); (3) m. Anna Nohr-Morrea (1665-1701). 18 Matthias Olai Lixander (Lexandensis) (1601-1680). Kyrkoherde i Venjan 1640. F. i Leksand, sacellan i Sala landsförsamling 1633. -G. (l) m. Malin Claesdotter (d. 1639) ; (2) m. Kerstin Carlsdotter (1613--1687). 19 Johannes Klingius (1695-1760). Kyrkoherde i Venjan 1734. F. i Folkärna, adjunkt i Nås 1724, i Norrbärke 1730. "Jemte sitt embete fann han särdeles nöje deruti att forska i allt som hörde till stiftets historia litteraria, och är märkligt att han så afsides och utan tillgång på rikare hjelpmedel , kunde göra betydliga samlingar" (Muncktell 1844, 2, s. 374).- G. m. Margareta Lundbeck (1706-1787) . • 20 Humeral ', (humerale, amict , huvudlin, halslin) ; rektangulär linneduk med besätt- ning samt med långa band , som knyts i kors över bröstet och om midjan. Vid präs- tens skrudning påsätts halslinet först , därefter mässkjortan. Brukas fortfarande inom svenska kyrkan. 21 Ängersk' , engelsk; ett slags kläde från England. 22 Säternij' även kallat säterverk, ett genom tryck mönstrat tyg. 23 Dwalsk ' eller dvälk', ett slags grovt lärfttyg, ofta använt som foder. 24 'Slessing', fint linnelärfttyg, ofta använt till skjortor. 25 Kalmink , här troligen ett slags tätt, atlasliknande ylletyg, ofta med tryckt mönster. 26 Collijn 1942-1944, l , sp. 729 , nr 2 uppifrån. 27 Ingen sådan nämns av Collijn. Möjligen en variant av Collijn 1942-1944, l, sp. 562 f. 28 Möjligen Manuale Svericum, Stockholm 1637. (Collijn 1942-1944, l , sp. 562f.) 29 Möjligen Olaus Petris från 1537. (Collijn 1927-1931, 2, s. 50f.) 30 Ambrosius Hedengran (1660-1741). Tecknare och kopparstickare ; utförde flera minnestavlor , vilka graverades av honom själv, Erik Geringius (1707-1747) och Claude Haton , samt spreds till i stort sett samtliga kyrkor i landet. Det karakte- ristiska är att ornamentiken är ritad med en enda sammanhängande linje . 31 Åmark 1924, s. 337. 32 Hiilphers 1762, s. 200. 33 Västerås. VSB. Hiilphers Ms Cb 5:1, p. 681.- Israel Andrere Dalekarlus (d. 1639). Kyrkoherde i Venjan 1627. G. m. Gölin Nilsdotter. 34 Stockholm. RA . ÖIÄ. Inkomna skrivelser. F Ilaaa :l7 . 35 Pehr Wilhelm Palmroth (1765-1825). Arkitekt , konduktör vid ÖIÄ. Dotterson till hovmålaren Guillaume T. TaravaL En av den svenska nyklassicismens originellare arkitekter. Bland P:s verk återfinns bl.a. ett flertal kyrkor i Norrland. 36 Ritningarna till Bjursås kyrka (Stockholm. RA. ÖIÄ. - Tidigare felplacerade under Våmhus kyrka) är osignerade men bär Palmroths handstil. 37 Mur Olof Nilsson (1735-1800). Nämndeman , sockenskrivare och klockare i Mycke!- 569 MORA . 2 byn , Malung. Byggmästare för ombyggnaden av Yttermalungs kapell , Malung, 1778--1779. Utförde även arbeten på Malungs kyrka 1791. (Henriksson 1971 , s. 39, 65; Sjögren 1963, s. 450.) 38 Pehr Forsgren (1779-1830). Inspektor vid Älvdalens porfyrverk 1817-1828. Biträdde sin bror Olof F. med byggandet av Karl XIII:s bro i Älvkarleby samt ombyggnad av hammarsmedjor vid Leufsta bruk ; byggmästare för Transtrands kyrkbygge efter Olof Sjöströms död 1828. Dugande mekaniker men mindre framstående som eko- nom , vilket tillsammans med andra misshälligheter medförde hans avskedande från porfyrverket. (Bergman 1987, s. 621, 670.) 39 Olof Sjöström (d. 1828). Byggmästare . Ledde bl. a. ombyggnaderna av Järna kyrka 1813-1815 och Älvdalens kyrka på 1820-talet samt kyrkbygget i Transtrand från 1824 till sin död. (Bergman 1987, s. 617-621, 669 .) 40 Eric Swedenius (1781-1852). Kyrkoherde i Venjan 1824, prost 1832. F. i Odensvi , adjunkt i Orsa 1807.- G. m. Hedvig Regina Arnberg (1773-1849). 41 Lindjo Eric Halvarsson (1785-1865). Bonde och byggmästare från Vallerås i Malung. Ledde ombyggnaden av Malungs kyrkas torn samt uppförandet av Öje kapell och Transtrands kyrkas tornhuv. (Bergman 1987, s. 623 , 670. - Se även Henriksson 1971 , s. 41 f.) 42 Gustaf Billow (1779-1856). Bergmästare i Sala 1810, undermarkscheider 1826, avsked samma år. Esaias Tegners svåger. 43 Ris Erik Larsson (1785-1850). Byggmästare från Åkerö i Leksand. Byggde Mock- fjärds kyrkas tom 1827 och Gagnefs kyrkas tornlanternin 1828; byggmästare vid Skattunge kapell ca 1840, Säma kyrka 1842 samt Boda kyrka (tillsammans med Björk Anders Jonsson) från 1847. Han var även känd som brobyggare, bl. a. som förman vid uppförandet av Karl XIII:s bro i Älvkarleby 1815-1816. 44 Björk Anders Jonsson (1815-1891) . Byggmästare från Vikarbyn i Rättvik. Verksam vid ett flertal kyrkoreparationer och ombyggnader i Dalarna. (Bergman 1984 a, s. 59 f.; 1984b, s. 415f.) 45 Samuel (Sam) Gabrielsson (1881-1968). Vice pastor i Venjan 1907-1908 och 1912- 1913. Hospitalspredikant i Säter 1912, komminister i Älvdalen 1914, kyrkoherde i Söderbärke 1924, i Rättvik 1932-1951, kontraktsprost 1940. En framträdande gestalt inom ungkyrkorörelsen. 46 Fredrik Falkenberg (1865-1924). Arkitekt. F . i Köpenhamn ; knuten till ÖIÄ från 1902. Har utfört ett tjugotal kyrkarestaureringar samt även ritat flera nya kyrko- byggnader, t.ex. Bergviks kyrka i Hälsingland och Bureå kyrka i Västerbotten. 47 Om altarpredikstolar se vidare Ullen 1977, s. 84f., not 14, sammanställning av Göran Alm. 48 Benjamin Westman (1776--1801) . Arkitekt ; konduktör vid ÖIÄ. 49 Pehr Hedman (1769-1841). Snickareålderman och kärnnär i Falun . - Fil. kand . Jan- Olof Montelius tackas varmt för dessa uppgifter. 50 Pehr Hedendahl (1757-1805). Målare i Falun, burskap 1791. Har utfört arbeten i ett flertal av landskapets kyrkor. (Boethius 1916, s. 141 ; Bergman 1984a , s. 96f.; 1984b, s. 452f. ; 1987, s. 539, 666.) 51 Stockholm. RA. ÖIÄ. F IIaaa:17 , memorial av Thure G. Wennberg 27/8 1796. 52 Ludvig Hedin (1826--1917). Arkitekt; konduktör i fångvårdsstyrelsen 1849-1851, arkitekt i ÖIÄ 1849-1893 , arkitekt hos drätselkommissionen i Stockholm 1855, stadsarkitekt i Stockholm 1863-1898. 53 Magnus Ertandsson (1813-1890). Kyrkoherde i Venj an 1852-1871, prost 1864. F. i Vika, adjunkt i Stora Tuna 1836, i Stora Skedvi 1837, skolpräst där 1841. Kyrko- herde i Torsång 1872. - G . (l) m. Carolina Grönfeldt (1813-1876); (2) m. Gustava Henrika Amalia Vassberg (1844-1905). 54 Perbjörs Per Larsson Björling (1832-1918). Självlärd orgelbyggare; klockare, orga- nist , skollärare och poststationsföreståndare i Lima. Har byggt orglar i Lima kyrka. (Bergman 1987, s. 557, 629f.) 55 Inskriften återgiven enligt PM av Bertil Wester 1951 (ATA). 56 Venjan . KyA. P 1:6, krönikebok av S. Gabrielsson, p. 3. 570 ' ' KYRKOR OCH KAPELL . 57 Stockholm. ATA. PM av Bertil Wester 1951. 58 Forsslund 1926, s. 43. 59 Anders Hansson (1857-1946). Byggmästare i Rättvik , även verksam i Köping från 1888 till mitten av 1910-talet. H. bedrev en omfattande byggnadsverksamhet , även som kraftverks- och industribyggare. 60 Yngve Lundström (1885-1961). Målare , teaterdekoratör. Har utfört dekorationsar- beten i ett stort antal svenska kyrkor. 61 Ärland Noreen (1888-1970). Arkitekt; anställd vid BSt 1925 , intendent vid K-byrån 1927, även privat verksamhet. Har utfört ett hundratal kyrkorestaureringar. 62 Forssman 1961, s. 133 . 63 Nilsen 1983, s. 325-327, 330. - Fil.dr Anna Nilsen tackas varmt för diskussioner kring skulpturens ikonografi. 64 Nilsen 1983, s. 330--332. 65 Falun. DM. lnv.nr 52. 66 Henriksson 1971 , s. 56. 67 Bergman 1987, s. 610, 669. 68 Se även Homman 1950.- Fil. dr Anna Nilsen tackas varmt för diskussioner om kor- sens funktion. 69 Disposition 1917 enligt Sjögren 1952: Man. l : Borduna 16 ', Principal 8', FIUte har- monique 8', Gamba 8' , Octava 4 , Trumpet 8 . Man. II: Rörflöj t 8 , Salicional 8', Violin 4'. Pedal: Subbas 16 . Sedvanliga koppel. Crescendosvällare. Pneumatisk , rooseveltlådor. 7° Carl Alfred Danielsson-Bååk (1872-1967). Arkitekt; i stor utsträckning verksam som inrednings- och möbelarkitekt men även som grafiker och akvarellist. 71 Eugen Hammarberg (1874-1949). Bildhuggare . Har utfört ett stort antal kyrkliga arbeten , t.ex . altaruppsatser i Stora Kopparbergs och Aspeboda kyrkor samt Olaus Petri-kyrkan i Örebro. Han har även ritat Lindesbergs kyrkas tornspira samt med- verkat vid flera kyrko- och skulpturrestaureringar. 72 Gustaf Wilhelm Lindberg (1798-1888). Tenngjutare; mästare i Örebro 1824- 1857(73) . 73 Hans Guldsmed i Gävle , nämnd 1578-1625. Har även utfört en dopskål i Trefaldig- hetskyrkan i Gävle. 74 Johan Martin Loell (1753-1794). Mästare i Falun 1779- 1794(95). Ekström 1983, s. 790, uppger felaktigt att bokstäverna J : S: finns ingraverade på patenens undersida . 75 Jacob Brunck (d. 1743). Mästare i Stockholm 1715-1743. 76 Anders Högman (1639/40--1701; db: 61 år). Mästare i Köping 1676-1701(06). Db: "En Sachtmodig och Gudfruchtig man. " 77 Johannes Olai Hellenius (omkr. 1645-1701). Komminister i Köping 1675 , kyrko- herde i Kungsåra 1688, i Nås 1698. 78 Johan Leffler (1723-1800). Mästare i Falun 1754-1800. 79 Jöran Eriksson Straus (d . 1688). Mästare i Stockholm 1673-1688. 80 Eric Magnus Hammarstrand (1755-1837). Tenngjutare ; f. i Roslagen, utbildad bl.a. i Vimmerby , mästare i Falun från 1788. Rådman senast 1797. 81 Bruzelli 1967, s. 406 f. , behandlar Hammarstrands vanliga stämplar. 82 Hans Wicksten (1754-1810). Tenngjutare; mästare i Västerås 1782-1810(14). 83 Elias Berglund (1780--1828). Gelbgjutare i Falun . 84 Sofia Widen (1900-1961). Mångsidigt verksam textilkonstnärinna ; föreståndare och konstnärlig ledare för Licium 1930--1951. Innehade från 1952 egen firma i Hytting nära Borlänge. - Alice Lund (f. 1900). Textilkonstnärinna; bosatt i USA 1923- 1930, sedan chef för Libraria ett år. Hon startade därefter tillsammans med B . Wahlund firma Lund & Wahlund i Domnarvet, vilken hon från 1936 ensam inneha- de . Åren 1939-1961 innehade hon Alice Lund Textilier AB i Hytting och efter Sofia Widens bortgång Alice Lund-Sofia Widen AB. 85 Troligen identisk med Charlotta Wilhelmina Ohlsson, f. Malmqvist (1792-1869)- G. m. juveleraren Carl Fredrik Ohlsson (1791-1849). 86 Agda Österberg (1891-1987). Textilkonstnärinna; efter studier i Stockholm och ute 571 MORA . 2 i Europa anställd vid Handarbetets vänner 1914-1922, sedan ledare för Libraria . Egen atelje i Varnhem "Tre Bäckar" från 1933 . Har utfört ett stort antal kyrkliga arbeten. 87 Catharina Lundbeck (1698-1756) . Dotter till kyrkoherde Johannes Lundbeck. - G. m. kyrkoherde Eric Morrenius (1694-1762) i Svärdsjö. 88 Olaus Stephani Bellinus (omkr. 1540--1618). Biskop i Västerås 1589. Skolmästare i Gävle omkr. 1567, kyrkoherde i Ockelbo 1572, i Gävle 1581. Avsatt som biskop 1606--1608 på grund av påstådd otrohet mot Karl IX , men återfick ämbetet. 89 Inskriftens lydelse: "Thens frägd, som warit har , en ropand ' röst i Norden/ Nu tyst- nad; bör eij tyst bli i den tysta jorden./ Till skyldig Åminnelse betrachtadt/ Tål Den Ärewyrdige och Högwällärde Herren/ Herr JOHANNEs LUNDBECK,/ För detta Wenjans Församlings i Öster Dal[arne waksam] Kyrckioherde ;/ I sin mid-ålder, sin mun uti en salig stund ige[n---] , och des andelösa wåning/ i Wenjans Kyrckia befordrades til sit möreka tysta, [--- en]slings biwistande , Söndagen/ näst för S. JOHANNIS Döparens eller [---a]rs Dagen , Åhr 1726./ Hwart ut man wänder sig, och sine ögon/ fäster; Thet ware Söder, Norr, i Öster eller/ Wäster , På land, på siö, på luft, på himlens/ runda ring, Man wansklighetens bild får skåda i all ting, Hur' alt som skapat är sin wissa circkel hafwer , Aftager, intet blir , och till sin ända trafwer. Marck , åkrar , ängar, parck, skog, Lundar, löfwen gröna , Med blomster många slag; ehur the synoas skiöna , Wid wår Mid-Sommars tid, doch blir des fägring kort. Dels torckas , dels skiärs af, dels blekna , falla bort. Fort wattnet far , och snäll i rena bäcker rinner; Man ögnafästet knapt får, förr än thet förswinner. Hur länge warar wäl, at sommarns foglar siunga , Tå de i sin Capell , uphöja röst och tunga; Nu swinga sig i skyn, nu öfwer bergen brant , Then ena stämmer groft, then andra åter grant? Fast kort. När mörckret blå och natt till ro alt mana , The alla tystna och med sin musique afstana. Snart Solen i sin crets omhwälfwer, och sig bärger , Och himla-fästet klart en dunckel sorgdrächt färger ; När månen skin som bäst , och alt sit fyllo har , Strax dag från dag syns hur han mer och mer aftar; Så klara stiernors ljus ock måste rymma läger, Och mörekas för wår Sol , som större ämne äger. Ett sällsamt öde tycks wår nedre werld regera , Emot then lag och skick, som himla hwalfwen bä( ra], Ther har then längsta tid , som störst til skienet är , Men bland oss arma folck, går annorlunda här. Här ofta dygdens wän , en halflitsålder niuter , Och Belial twert om , sin fierde ålder sluter. Men ware hur ' det will, så blir en allas ända; En jordisk hydda måst till tysta jorden lända: Then ene slås här förr, then andre sen omkull , Och allas alt blir knapt tre spade-uddar mull , Så mycket få wi för wårt fiäs' och all wår möda ; Lif och förgiänglighet fölgs åt, tils wi bli döda. 572 KYRKOR OCH KAPELL . Så måst' en dygdens Wän från Wenjan afskied taga , I Öster-dale-mark ; ther hopen höres klaga: Wår Siälawächtare , som [re]dligt hållit wacht , På Zions skåde-torn , mång ropand' stund tillbracht , Sin mun uplåtit , sagt oss hwad på färde warit ; Har ropat sista gång, sin Swan-sång, fierran farit. För Sommar-Krantzar måst wi sorge-dook antaga , Lijk-Sång av bräder try , swart bår och drächt tillaga , Tå wi tänkt Sommar och JOHANNIS Fäst begå, På klockor stiga, och sist sammanringning slå , För JOHAN LUNDBECK, som i Dale-Lunder fåren Till friske beckar fördt , höst , sommar, winter , wåren. JOHANNEs full af nåd , af nådens fullhet rika Fått nåd för nåd , och lof för nådens barn predika ; Der till rätt kallad , sänd , eij kiöpt sig mensklig nåd , Men HERrans nåd och bod, sökt, fölgt i råd och dåd. Haft nåd , at dela ut åt androm nådens under , Råd , andre wäcka up , med lagsens tordöns dunder. Han , som JOHANNES , war en ropand röst i öknen , Höll mana på i tid , i otid , helgd och söcken, I Wenjans Samfund , här wid polen uti nord , Ther liksom i en ökn är kringspridd Christi hiord. En präst, som prydt sit tahl med zions blomster skiöna , Och Sarons blomster bedt: med dygder siälen kröna. En HERrans Ängel, sänd at ropa: Bättring giören , I dag; i nådens tid, nu, medan himla dören Af nåd än öppen står, och bären goda frucht : Tro , kiärlek , hopp , frid , frögd , och alla dygders tucht. En p[rä]st , som icke spart uphäfwa röst och tunga Som et basune liud , för gambia och för unga. En trogen Herde , som med nijt födt fåren alla , Som öfwer-Herden tächts hans upsicht anbefalla ; Fördt herde-lefnad rätt , spridt ut med werck och mun Guds lof; the kraneke läkt wid Zions hälso brun. En man , som wiste wäl , när nåd ell ' stränghet höfdes , Och led eij at nån' skalek i synda sömn insöfdes. En HERrans tienare , som i alt Guds hus trogen War, och mot alla from, samt till all tienst redbogen; Har af den Högstas kraft, spåt thet , som sedan skiedt , Och warnat för thet straff oss tryckt , och warit ledt. Talt rena sanningen, så at det giält i öra Och lärdt oss huru wi rätt dö och lefwa böra. Nu dum , stum , mål-lös är. Af LUNDBECKS tunga rinner Guds rena ord eij mer, och Manna man eij finner; Hans sista pust är hörd; wi pusta wid hans bår Och släppa fram en beck af jämmer fullan tår. Wi, som med andacht hördt , men aldrig hördt oss mätta, På himmelskt Mann, som han har delt och talt för detta . 573 MORA . 2 Wi , til Hans sista tienst , med trogne finger fleta E n krantz , och rosor skiön, i Lund-beck, daler leta . Bland D ale-Lilljo r främst den blomman sättj as ska ll , Som kallas: Glöm mig eij , fas t jag är ste l och kall . Så hämmen tå Ehr gråt , som under sorgen dignadt. E hr LUNDBECK lefwer qwar här i ett minne signadt. Herr LUNDBECK lefwer wist som dubbe lt lif förwerfwadt ; E tt med sin lefwand tro i JEsu CHRISTO ärfwadt , Och ett , att eij Hans namn med efte rwerlden dör , Men lefwer och städs i sin ähra lefwa bör. E hr LUNDBECK ewigt lif , och litsens Crona äge r , Som mycket mycket mer, än hela werlden wäger. Ur i det land och lund dä r beckar fl yta skiära, Kring höga litsens trän , som to lftalt frucht frambära. Här äge r Han nu städs en Sommar bl id och lång, Och trefa lt Säll med skiär röst , bland G uds he lgon mång Instämmer: Helig, Helig, Helig; står för sto len Med Palm i hand , se r Gud , och skin som klara so len . Vita & Mors Reverendi Domini, JOHA NNIS LUNDBECKII . Haut ignobili in Dalekarlia & parcecia A spebodensil Montanorum natus sanguine, ex slemma te , puta, Judicis territorialis Albrecti Hansonii, qui quinquaginta annos, ju/dicia per universam Dalekarliam solus pe regisse dicitur , anno 1673. Tirocinii annis fe liciter pe racti s in florente, lund temporis , schola Fahlunensi, regnante eam viro multiplici doctrina & industria noto , Mag. A ndrea Tillreo, honestissimo/ ejus testimonio ornatus , studiis maturus, Upsaliam pe tivit anno 1692. A quo protinus tempore , modo nominati cla- ris/simi viri & Prreceptoris binis filiis studiorum moderato r datus, per sexennium Academicis meditationibus pulcre in/vigilavit. A nno 1698 sacris ordinibus initiatus, ecclesire Orensi Comministe r prrefectus est. A nno 1701, propitius D Eus,/ huic nos- tro, morum & pudoris laude conspicuam , Virginem ANNAM A CHRELIAM , A chrelii, ante hac [ = ante-hac) laudatissimi Pastoris/ Ga(brielis] in Uplandia , Vestmannicre prrefecturre adjecta, filiam , thori sociam dedit ; ex qua quinque suscepit liberos , quo/ rum fili re tres sunt superstites . A nno eodem hujus olim prreceptor & mul torum deniq [ = denique) annorum nutritius [ = nutricius) benignissimus,/ Pastor jam & Prre- positus Retvicensium opt ime meritus , M. A ndreas Ti//reus, Adjunctum vocavit suum . Anno demum 1712./ ecclesire Venjanensi in Oster-Dalia vacanti , vocantique datus & missus est Pastor. Anno v. 1726, media admodum re tate/ ac restate , abiit ab hoc aquilone & mundani frigoris injuriis(?) ad futu rre re te rn re vitre jucundam resta- tern ; ubi electi cum/ exultatione portant manipulos suos. Vivit igitur nunc maxime . E t sa tis heic vixit , qui morte sua dicere po tuit :/ Est m/hl NAmquE vl vERe ChRIS- tUS, et MORi luCrUm ." Översättning: " Den vördnadsvärde herr JOHANNES LUNDB ECKIUS' liv och död . Han föddes år 1673 i Da larna och Aspeboda socken i Bergslagen av äde lt blod , nämligen av A lbrekt Hanssons stamträd , vi lken säges som häradshövding ensam ha skipat rätt i hela Dalarna under 50 år. Sedan han i den blomstrande ungdomen(?) lyckosamt geno mlevt sina fö rsta lä roår i Falu skola, som blomstrade vid denna tid , då den för mångsidig lärdom och driftighet kände mannen magister A ndreas Tillreus var dess rekto r , begav han sig år 1692 , fö rsedd med mycket hedrande vitsord från denne , till Uppsala , mogen fö r studie r. Strax därefte r blev han utsedd till handledare fö r två söne r till den nyssnämnde vittberömde mannen och läraren och ägnade sig i sex år med nit och framgång åt akademiska studier. Å r 1698 blev han prästvigd och utsågs till komminister i Ore fö rsamling. Å r 1701 skänkte G ud i nåd denne vår man till äkta maka jungfrun ANNA AcHRELIA , känd och prisad fö r sin ärbara vande l. Hon var dotter till Ga[briel] Acrelius, tidigare högt skattad kyrkoherde [i Lövsta ( =Väs- terlövsta) församling), belägen i Uppland men tillförd Västmanlands län. Med henne 574 ' ' ' ' KYRKOR OCH KAPELL . fick han fem barn, av vilka tre döttrar ännu är i livet. Hans forne rektor , som slut- ligen under många år var hans kärleksfulle fosterfar , och vilken numera är högst för- tjänt kyrkoherde och prost i Rättvik, magister Andreas Tillreus, kallade honom samma år till sin adjunkt. År 1712 slutligen blev han vid vakans i Venjans församling i Österdalarna anförtrodd åt denna såsom kyrkoherde på dess egen begäran och för- flyttades dit. Men år 1726 vid helt uppnådd medelålder och just i högsommaren gick han bort från detta Norden och oförrätterna(?] i världens kyla till den ljuvliga som- maren i det kommande eviga livet, där de utvalda med jubel bär sina kärvar. [ = Vulgata , Liber Psalmorum 125:6 och svenska Bibeln , Psaltaren 126:6. ] Han lever alltså nu som rikast. Och tillräckligt har denne levt , som vid sin död kunnat säga: Ty att leva det är för mig Kristus, och att dö, det är för mig en vinning. [=Paulus' brev till filipperna 1:21.]"- Översättningen har utförts av fil. kand. Svante Nyberg, som tackas varmt. 90 Ericus Erici Morrenius (1694-1762). Kyrkoherde i Svärdsjö 1744, prost 1754. "Kän- nare och samlare af antiquariska skrifter. [ ... ] Skref i yngre år många occasions- stycken på Dalspråket och Fahluortens dialect". (Muncktell.)- G. m. kyrkoherde Lundbecks dotter Catharina Lundbeck (1698-1756). 91 Lund. Folklivsarkivet. Mandelgrenska samlingen. Ser. V:5. 92 Inskrifter , mått och ton återgivna efter Åmark 1924, s. 339f. 93 l b. , s. 340f. 94 Gerdt Meyer (d. 1664). Tyskfödd klackgjutare i Stockholm , stamfader för fl era ge nerationer klockgjutare . 95 Forsslund 1926, s. 85. 96 l b. , s. 86. 97 Erik Alm (1885-1965). Målarmästare i Falun. Har utfört måleriarbeten i ett flertal kyrkor i Dalarna , bl.a . i Enviken, Gagnef och Mockfjärd , samt även i Uppland. 98 Kurt von schmalensee (1896-1972). Arkitekt. Praktiserande arkitekt i Stockholm 1923-1929, arkitekt utom stat vid BSt 1928, stadsarkitekt i Norrköping 1929-1961. Ritat ett flertal kyrkor , främst i Östergötland . Utfört flera kyrkorestaureringar. 99 Edward Dahlbäck (1878-1936). Arkitekt. F. i Byske, Västerbotten , verksam i Bor- länge , bosatt i Bro , Stora Tuna. - Fil.kand. Jan-Olof Montelius tackas varmt för dessa uppgifter. HJO Erik Lundberg (1895-1969). Arkitekt; antikvarie vid Raä 1938-1946, sedan profes- sor i arkitekturhistoria vid Kungl. Tekniska Högskolan. Förutom ett betydelsefullt arkitekturhistoriskt författarskap har L. utfört ett stort antal kyrkorestaureringar. 101 Viking Göransson (1900-1985). Arkitekt. Anställd hos E . Gunnar Asplund 1930, länsarkitekt i Kopparbergs och Västmanlands län 1934-1944, i Uppsala län 1944- 1956, egen verksamhet i Uppsala från 1957. G. var vidare konstnärlig ledare vid Upsala-Ekeby AB 1950-1953 samt slottsarkitekt för Uppsala slott 1964-1983. 102 Orgelns disposition efter Sjögren 1952 och Carlsson 1973: Man. 1: Gedackt 8' , Prin- cipal4 , Oktava 2 . Man. Il: Rörflöjt 8 , Kvintactena 4 ', Blockflöjt 2' . Pedal: Subbas 16 . Sedvanliga koppel. Crescendosvällare . Tutti. Pneumatisk traktur och registra- tur. 103 Carl Jacob Lernon (1794-1869). Tenngjutare ; mästare i Stockholm 1818-1862. 104 Edvin Ollers (1888-1959). Målare , tecknare , formgivare. En av pionjärerna inom formgivningen av svenskt glas , men arbetade också med andra material. Även verk- sam som konstpedagog. 105 Gustawsson 1938. 106 l b. , s. 52 , 55. 107 Boethius 1938, s. 483 f. 108 Ib ., s. 481, 483 samt bild 3. 109 Forsslund 1921 b, s. 27ff. 110 Boethius 1938, s. 482 f. 111 Ib ., s. 483; Ullen 1983, s. 104 ff . 11 2 Boethius 1938, s. 483 . 575 '' ' MORA. 2 113 Petrus Jonre Helsingus (1592-1663). Kyrkoherde i Mora 1629-1640, sedan vid Stora KopparbergeL- G. m. Catharina Henriksdotter (1605-1678). 114 Hållams (Målar) Nils Nilsson (1724-1776). Målare från Färnäs i Mora. Var halt och hade måleriet som sin främsta inkomstkälla. En av dalmåleriets föregångsmän. Har även utfört den yngre serien av läktarmålningar 1755 i Mora kyrka (Bergman 1984 a, s. 82f., 88--95; 1984b, s. 438f. , 444-451). 11 5 Granberg 1938, s. 181 f. 116 Hiilphers 1762 , s. 187. 117 Boethius 1938, s. 483 f. 118 Adolphus Elai Terserus (1604-1659). Kyrkoherde i Mora 1641-1659. Gudson till Gustav II Adolf, prreceptor för Magnus Gabriel De JaGardie 1629-1630.- G. (1) m. Sara Malmenia (1611-1639); (2) m. Elisabeth Henriksdotter (1615-1688/89). 119 Andreas Erici Nohr-Morreus (1632-1676). Kyrkoherde i Mora 1669 , tillträdde 1671. F. i Mora-Noret, adjunkt i Mora 1665-1669.- G. (1) m. Sara Tersera (1635-1672); (2) m. Christina Troilia (1655-1721). 120 Boethius 1938, s. 484. 121 Johannes Rudbeckius (1581-1646). Biskop i Västerås 1619. Professor i Uppsala i matematik 1604, i hebreiska 1609, teologie professor 1611. Föregångsman inom det kyrkliga organisationsarbetet i Sverige. 122 Blaggaren', 'blaggarn'; här troligen ett mycket grovt , i allmänhet tvåskaftat tyg av blångarn. 123 Bergman 1984a, s. 78-80, 178f.; 1984b, s. 434-436, 534f. 124 Wilhelm Gustaf Wrangel af Fall (1697-1774). Kapten vid Kungl. Dalregementet och chef för Mora kompani 1733, major 1741. Bosatt på kaptensbostället i Haraldsarvet , Sollerön, 1733-1739. Deltog i 'Stora Daldansen 1743 och blev därför fängslad samt internerad till1751.- G. m. Ingeborg Silfversparre (1699-1772). 125 'Paij' eller paj', legering av koppar och silver, vari silvret inte uppgår till hälften av vikten. 126 Rask', ett slags tunt ylletyg. Benämningen, som även kan avse siden, syftar på sta- den Arras i norra Frankrike, med berömda väverier. 127 'Machin' eller mackejer ', ett slags grovt ylletyg. 128 Pometken', singularis pomett', liten knutformig prydnad i kanten av skjortlin- ningar o. dyl. 129 'Kiörtzijn' eller kersej ', ett slags treskäfta t, vitt eller färgat ylletyg. 130 Elavus Andrere Skragge (1622-1691). Kyrkoherde i Mora 1665-1671 , kontrakts- prost. F. i Värmland, hovpredikant hos riksamiralen Gabriel Oxenstierna 1655 , hos änkedrottning Hedvig Eleonora 1661 . Utnämnd kyrkoherde i Hedemora 1669 , till- trädde 1671.- G. (l) m. Catharina Valenia (1626-1675); (2) m. Elisabeth Neuman (omkr. 1645-1706). 131 Olaus Johannis Morreus (1596-1678). F. på Sollerön, huspredikant på Strömsholm 1626, kaplan i Säter 1627, sacellan i Leksand 1632, kyrkoherde i Grytnäs 1639. G. m. Mal in Matsdotter (d. 1683). 132 Collijn 1927-1931, 2, s. 182 f. 133 Boken finns nu i Våmhus kyrka. 134 Collijn 1942-1944, l, sp. 730 (psalmbok 1648). 135 Ib ., sp. 731 (psalmbok 1649). 136 Forsslund 1921 b, s. 28 f. 137 Johan GustafTerserus (1726-1812). Kyrkoherde i Sophia Magdalena (Sollerö) 1806. Prästvigd 1763, skolpräst i Särna 1767, i Gunnilbo 1775 , i Stora Tuna 1784.- G. m. Emerentia Christina Hedenström (1747-1823). 138 Pehr Olof Dahlströmsson (1789-1830). Kyrkoherde i Sophia Magdalena (Sollerö), vald 1828, tillträdde 1829.- G. m. Johanna Ulrica Godenius (1796-1875). 139 Arosenius 1866, 2:2, s. 56. 140 Olof Tempelman (1745-1816). Arkitekt. Konduktör vid ÖIÄ 1772, professor i civil- arkitektur vid Konstakademien 1779. En av nyklassicismens mest produktiva arki- tekter i Sverige och Finland . 576 ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' KYRKOR OCH KAPELL . 141 Daniel Lundquist (1720-1795). Stadsmurmästare i Gävle , rådman. - Om det hotande tornraset i Gävle , se Andn!n , Hellner & Elfstrand 1932, s. 72. 142 Henric Ericsson (1753-1810). Kyrkoherde i Sophia Magdalena (Sollerö) 1782-1806, kyrkoherde i Kila 1806. "War af nog egen art" (Muncktell).- G. m. Anna Marga- reta Sandwall (1754-1829). 143 Ragnar Östberg (1866-1945). Arkitekt; utom stat i ÖIÄ 1897, professor vid konst- högskolan 1922. En av sin tids främsta svenska arkitekter och banbrytare inom nationalromantiken. 144 Anders Romson (1857-1920) . Byggmästare i Mora; deltog bl.a. i Mora kyrkas restaurering 1895. (Bergman 1984a, s. 61 f. ; 1984b , s. 417f.) 145 Bernhard Schill (1891-1954). Arkitekt. Assistent vid BSt , K-byrån , 1940, stadsarki- tekt i Djursholm 1950, byrådirektör vid K-byrån 1953-1954. 146 Jerk Werkmäster (1896-1978). Konstnär , bosatt i Rättvik. Har bl.a . utfört flera kyr- korestaureringar , t.ex. i Rättvik , Bjursås och Hosjö . 147 Boethius 1920, s. 289 f. 148 Boethius 1916, s. 74f. 149 Forssman 1961 , s. 129 (nr 88-92). 150 !b. , s. 128 f. (nr 87). 151 !b., s. 122 (nr 66). 152 Mora . Zornmuseet. Inv.nr Z 1571 ; Sandblad 1952, s. 112f. 153 Forsslund 1921 b, s. 29. 154 Bergman 1984a, s. 76-78; 1984b , s. 432-434. 155 Herman Conrad von Kruus (1720-1787). Kapten vid Royal Suedois i Frankrike 1756, stabskapten vid Kungl. Dalregementet 1760, sekundmajor därstädes 1764, chef för Gagnefs kompani 1764, avsked 1772. Erhöll svenskt adelskap 1773. 156 En del av en läktarbarriär i DM med porträtt av Gustav III , Sofia Magdalena samt biskop Lars Benzelstierna kommer ej, vilket tidigare antagits , från Sollerö kyrka. 157 Orgelns disposition enligt kantor E. Andersen , Sollerön , 1988: 23 stämmor, helme- kaniskt. 2 manualer och pedal. Huvudverk: Principal 8', Oktava 4' , Ok ta va 2 , Kvinta 2 2/ 3', Mixtur 4 chor, Rörflöjt 8 ', Flöjt 4 , Trumpet 8'. Pedal: Subbas 16' , Principal 8 , Borduna 8 ', Ok ta va 4 , Nachthorn 2 , Fagott 16', Skalmeja 4 . Rygg­ positiv : Trägedackt 8 , Principal 4 ', Täckflöjt 4 ', Kvintactena 2 , Gemshorn 2 ', Ters 4/5 , Nasat 1 1/ 3', Scharff 2 chor, Regal 8' . Tremulant. Koppel: Hv/Rp , P/Hv , P/Rp. 158 1910 års orgels disposition enligt Sjögren 1952: Man. J: Principal 8 , Octava 4 , Octava 2 , Borduna 16 , Flute harmonique 8 , Gamba 8 , Trumpet 8 . Man. Il: Vio- linprincipal 8' , Salicional 8 , Rörflöjt 8' , Flöjt 4 , Corno 8 . Pedal: Subbas 16 ', Vio- loncell 8' (transm . från Gamba) , Basun 16 '. Sedv. koppel , kollektiver och svällare. 159 Gustaf Wilhelm Becker (1815-1875). Snickaregesäll och orgelbyggare. Bosatt i Alf- ta , Hälsingland. Byggde under 1860- och 1870-talen orglar bl.a . i Gagnefs , Åls och Envikens kyrkor (Sjögren 1952, s. 50 f.). 160 Sjögren 1952, s. 198, 216. 161 Magnus Dahlander (1862-1951). Arkitekt ; stadsarkitekt i Örebro 1899-1920, länsar- kitekt i Kopparbergs län 1920-1933 , i Västmanlands och Gävleborgs län 1922-1934. Aktiv kulturminnesvårdare , grundare av Gammelgården i Säter. 162 Johan Fredrik Hammarberg (1759-1808). Kopparslagarmästare i Falun. F. i Avesta , burskap 1795. 163 Gustaf Johan Ericsson (1755/56-1804). Kryddkramhandlare i Stockholm , bosatt på Drottninggatan . Bror till kyrkoherden på Sollerön Henric Ericsson (not 142) . 164 Pehr Zethelius (1740-1810). Mästare i Stockholm från 1766. En av sin tids främsta svenska silversmeder. 165 Johan Collin (1709-1779). Mästare i Stockholm 1735 , rådman 1759. 166 Erich Albrecht Körsner (1759-1839) . Mästare i Falun 1787, uppsade burskapet 1804. 167 Gustaf Biörn (1701/02-1760). Mästare i Falun 1731-1754. 168 Johan Fredrik Logren (1751-1804). Tenngjutare ; mästare i Falun 1776-1787-. 169 Carl Brynolf Godee (1805-1878). Kyrkoherde i Sollerö sn 1848, prost 1862, kon- traktsprost 1865. F. i Äppelbo; adjunkt i Sundbom 1828, i Nås 1829, i Vika 1830, 37 577 MORA. 2 i Stora Skedvi 1833, skolpräst i Hosjö 1834, komminister i Torsång 1844.- G. m. Lovisa Catharina Lindquist (1807-1875). 17°Conrad Baldauf (d. 1732). Tenngjutare; bördig från Marienberg i Schlesien , mästare i Gävle 1706--1732(34). 171 Olaus Andrere Strand (1640--1703). F. i Mora , skolmästare 1663 , prästvigd 1667, komminister 1670. 172 Anna Margareta Ericsson (1754-1829). -G. m. Henric Ericsson (se not 142). 173 Margareta Elisabet Charlotta Ericsson (f. 1785) . Dotter till kyrkoherde Henric Ericsson (se not 142). 174 Sophia Magdalena Ericsson (1787-1850). Den föregåendes syster. - G. 1832 m. arrendatorn på Rocklunda , Västerås , Nils Mattsson Fryklund (1798-185 1). 175 Jacobus Andrere Gevalander eller Östmoosius (Melantricus eller Melantheus) (1568-1651). Kyrkoherde i Ösmo, Södermanland, 1604. 176 Proveniensen i övrigt: (3) Johan Israelsson (Orensis) Dalkarl (d. 1666). Adjunkt i Leksand 1665 ; (4) Martin Terserus (1698-1775). Rådman i Falun; (5) Johan Gustaf Terseros (se not 137). 177 Daniel Johannis Buschovius (1599-1677). Kaplan i Älvdalen 1631 , i Falun 1645 , kyr- koherde i Kurnia 1655. Vid införlivandet av Särna och ldre med Sverige 1644 spe- lade han en mycket framträdande roll. 178 Johan Possieth (1667-1728). Kunglig hovpredikant 1709, kyrkoherde i Riddarhol- mens och Bromma församlingar i Stockholm 1722. 179 Johan Gustaf Wretlind (1742-1782). Kyrkoherde i Sophia Magdalena 1776. F. i Norberg; adjunkt i Irsta 1771 , i Riddarholmens och Bromma församlingar samma år. Drabbades av sinnessjukdom. Mot slutet oförmögen till tjänstgöring. Ogift. 180 Matthias Morell (1711-1786) . Kronolänsman i Östnor, Mora. (Bergman 1984a , s. 137; 1984b, s. 493.) 181 Akke Hugh Malmeström (1894-1968) . Konstnär , bosatt i Siljansnäs. Särskilt känd för sina mosaikarbeten . 182 Hedvig Ulrika Godenius , f. Rosander (1793-1864). -G. m. Jacob Eric G. (1781- 1842), kyrkoherde i Sophia Magdalena 1812-1827 , i Björskog 1827- 1841. 183 Daniel Jonsson (1599-1663). Major vid Dalregementet. F. i Bengtsarvet på Sol- lerön; deltog i trettioåriga kriget , från början som menig soldat , men avancerade så småningom till officer och blev kapten vid Mora kompani 1648. En i bygden legend- omspunnen gestalt . (Bergman 1984a, s. 131 f.; 1984b, s. 487f.- Se även Dalrege- mentets personhistoria. l, s. 221-224.) 184 Ruben Daniels (1896-1975). Kyrkoherde på Sollerön 1930--1962 , kontraktsprost 1955. 185 Petter Söderbom (1729-1777). Mästare i Örebro 1761-1777. 186 Samuel Terseros (1780--1842). Son till kyrkoherde Johan Gustaf T. (not 137) ; adjunkt i Sophia Magdalena 1807, komminister i Lima 1813 , i Malung 1818, i Tor- sång 1829. - G. m. Sofia Iortz (Hjorts) (1780--1830). 187 Åmark 1924, s. 253 f.; 1960, s. 104. -Inskriften återgiven enligt Å mark 1960. 188 Inskrift , mått och ton återgivna enligt Åmar k 1924, s. 254 f. 189 Isaac Rockman d.ä. (1705-1765). Klock-, kron- och styckgjutare ; bergsrådman . F. i Sala, dit han återvände efter att ha lärt sig gjutarekonsten utomlands och i Stock- holm. Sonen Isaac R. d.y. (1737-1760) blev mästare 1759. Svärsonen Lars Biörk- man (1732-1803) blev också mästare 1759 och övertog sedermera rörelsen. Han var verksam till 1787. 190 Kräng Anders Andersson (1727-1799) är den till namnet förste kände urmakaren i Mora . Hans brorson var Kräng Eric Matsson (1759-1795). Märkningen "E.M.S. " förekommer på flera moraur tillverkade i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kräng Mats Andersson (1763-1841) var son till Kräng Anders. Kräng Mats har till- verkat flera tornur , bl.a. tillValbokyrka i Gästrikland och B jursås kyrka i Dalarna . -Fil. kand. Eva Jacobsson och Erik G . Engström tackas varmt för dessa uppgifter. 191 Lars Dalin (1836-1913~. Kyrkoherde på Sollerön 1879-1901. Torparson från Säfs- näs; arbetade först som stångjämssmed och började studera först vid 24 års ålder. 578 'KYRKOR OCH KAPELL . Prästvigd 1869, sedan adjunkt bl.a. i Våmhus och Leksand , skolmästare i Idre 1870, sedan i Särna.- G. m. Johanna Engström (1 843-1930). 192 Ahlberg 1977, s. 60f. 193 Meddelat av Lilly Sterner-Jonsson , Bengtsarvet , och Örjan Anna Andersson , Gesunda, vilka tackas varmt. 194 Eric Wickman (1887-1954). Affärsman. F. i Manisgården i Limbäck. Emigrerade till USA 1905, där han ägnade sig åt busstrafik och så småningom grundade det kon- tinentomspännande bussbolaget The Greyhound Company. 195 Arvid Backlund (1895-1985). Skulptör. F. i Svärdsjö; hans konstnärliga talanger uppmärksammades tidigt av Anders Zorn och Carl Larsson, vilka uppmuntrade honom till fortsatta studier. B. har främst gjort sig känd som porträttskulptör och medaljkonstnär men har även utfört kyrkliga arbeten , bl.a. i Svärdsjö , Falu Kristine och Stora Kopparbergs kyrkor. 196 Levander 1944, s. 87. 197 !b.; Ridderstedt 1957 , s. 27. 198 Som exempel kan nämnas Amsberg, Aspeboda , Enviken , Hosjö , Mockfjärd , Ytter- malung och Transtrand. 199 Ridderstedt 1957, s. 58, 71. 200 Andreas Erici Wallenius (1615-1663). Kyrkoherde i Mora 1661. F. i Västervåla ; lek- tor i Västerås 1643.- G. (J) m. Brita Holstenia (1630-1655); (2) m. Anna Rhoman (1625-1663). 20 1 Daniel Jönsson Svinhufvud (d . 1503). Kyrkoherde i Mora , även nämnd 1484 och 1492. Kanik i Västerås 1467, nämnd som kyrkoherde vid Kopparberget 1500. Här- med verifieras Muncktells uppgift (2, s. 325) att Daniel Jönsson varit kyrkoherde i Mora redan 1471. 202 Bergman 1984a, s. 157; 1984b, s. 513. 203 Trijp ' här möjligen samma sak som schagg. 204 Anders Diös (1891-1986) . Byggmästare , donator. F. i Indor i Våmhus som Djus Anders Viktor Andersson; efter studier i Borås byggnadsingenjör. År 1921 bildade han Byggnadsfirman Anders Diös i Sala och 1928 flyttades huvudkontoret till Upp- sala . Under Anders Diös ' ledning utvecklades firman till en av Sveriges största med förgreningar över hela landet. Fil. hedersdoktor i Uppsala 1967.- G. m. Lisa Jans- son (1889-1972). 205 Carl Milles (1875-1955). Skulptör; professor vid Konstakademien 1920-1931. Under lång tid verksam i USA. En av 1900-talets främsta svenska skulptörer; Ridderstedt 1957, s. 43. 206 Carl Åmark (1765-1809). Brukspatron ; ägare till Bäcka masugn och Fredshammars bruk i Orsa 1799-1814. 207 Ridderstedt 1957, s. 42 ff. 208 Gustaf Ambe (1895-1972). Dekorationsmålare , konservator , även verksam som lärare. Har utfört ett flertal kyrkliga dekorationsarbeten. 209 Elinos Eric Ersson (1721-1793). Byggmästare från Noret i Mora. Var arbetsledare vid Mora kyrkas korbygge 1753--1754. Begravd på Mora kyrkogård. (Bergman 1984a, s. 58f. , 137; 1984b , s. 414f. , 493.) 210 Johan Mauritz Holmquist (1705-1774). Kyrkoherde i Mora 1768, hon . prost 1770. Var tidigare regementspastor och bevistade flera fältslag . 211 Stockholm. RA. ÖIÄ. F Ilaaa:17, skrivelser till Kungl. Maj:t, 26/2 1781. 212 Enligt påskrift i ÖIÄ:s förteckning i RA . -Jacob Wulff (1750-1800). Arkitekt ; konduktör vid ÖIÄ. Även verksam som tecknare och från 1793 lärare vid konstaka- demiens ornamentsskola. 213 Cyrillus Johansson (1884-1959). Arkitekt ; egen byrå i Stockholm från 1906, utom stat i ÖIÄ från 1916. stadsarkitekt i Södertälje 1931-1941, i Vaxholm 1935-1940. Produktiv arkitekt med tegelarkitektur i R. Östbergs anda, ofta med inspiration från kinesiskt formspråk. Ägnade stort intresse åt stadsplanefrågor. Bland kyrkliga arbe- ten kan nämnas Essinge kyrka i Stockholm 1959 och restaureringen av Malungs kyrka 1958-1959. 579 ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' MORA . 2 214 Mora. K yA. L Ie:201 a . 215 Gustaf Ulrik Boman (1782-1807) . Arkitekt; konduktör vid ÖIÄ. Även verksam som tecknare . 216 Johan Peter Rydquist (1773n4-1812 ; db : 38 år). Målare i Falun , burskap 1808. 217 Hans Petter Damström (1840-1924). Bildhuggare . F. i Grönbo , Aspeboda , flyttade till Gävle 1887. 218 Oskar Erikson (1847-1887). Arkitekt; främst verksam i Stockholm , även som bygg- mästare. 219 Koncept från 1803 finns i: Stockholm. RA . ÖIÄ:s ritningssamling. 220 Hans Georg Faulmiiller (1908-1985). Bildhuggare och skulptör. F. i Freiberg, Tysk- land, inflyttad till Sverige och Mora 1949. Var verksam i Mora till 1954, då han flyt- tade till Strängnäs. -Fil. lic. Ragnar Lannerbro tackas varmt för dessa uppgifter. 22 1 Arosenius 1866, 2:3 , s. 113. 222 Orgelns disposition: Huvudverk. C-t: Rörflöjt 8 , Principal4 , Spetsflöjt 4 ', Wald- flöjt 2', Mixtur 3-4 ch or. Bröstverk. C-t: Gedackt 8 ', Rörflöjt 8' , Principal 2 , Cym- bel 3 chor, Dulcian 8'. Pedal: Subbas 16 ', Gedackt 8 , K vintactena 4 , Fagott 16 , Rörskalmeja 4 . Tre normalkoppeL 223 1954 års orgels disposition enligt Carlsson 1973: I man.: Quintadena 16 , Principal 8', Borduna 8', Octava 4 ', Rörflöjt 4 ', Octava 2 ', Mixtur 5 chor. Il man. : Rörge- dackt 8 ', Salicional 8', Principal 4', Gemshorn 4 , Blockflöjt 2 , Quinta l 1/ 3 , Cymbel 2 chor, Krumhorn 8 . Pedal: Subbas 16 ', Octavbas 8 , Nachthorn 4 , Fagott 16 . (Ridderstedt 1957, s. 52f.) 224 Johan Eric Gereli (1785-1817) . Tenngjutare; mästare i Västerås 1815-1817(20) . 225 Carl Fredrik Kindberg (1800-1840). Silversmed ; mästare i Falun 1824-1840. "Afsig- kommen" (Borgarematrikeln) . - Fil.kand. Jan-Olof Montelius tackas varmt för dessa uppgifter. 226 Mårten Kasper Rokus (d . 1714) . Tenngjutare; mästare i Stockholm 1683- 1714(17). 227 Carl Peter Eckerström (1787-1843). Tenngjutare; mästare i Västerås 1821-1843(59). 228 Stig Sundelin (1912-1977). Kyrkoherde i Våmhus 1968-1977. Adjunkt i Gränges- berg 1946, komminister i Skattungbyn 1947 , kyrkoherde i Kall , Jämtland , 1959. 229 Troligen Erik Andersson (d. 1710) . Tenngjutare; mästare i Stockholm 1686- 1710(11). Stämplarna avviker från hans vanliga. 230 John Carter. Silversmed i London ; verksam 1768-1789. 23 1 Bergman 1984a, s. 128f. ; 1984 b, s. 484f. ; Estham 1974, s. 21 , 48, 84. 232 Justina Elisabeth Schotte (1757-1805). - G. 1779 m. Andreas Svedelius (1737- 1809) , kyrkoherde i Mora 1775 , kontraktsprost 1777. 233 Adolph Bergöö (1758-1826). Handelsman i Falun , rådman. - Fil.kand. Jan-Olof Montelius tackas varmt för dessa uppgifter. 234 Petrus Petri Björskogensis (d. 1661) . Kyrkoherde i Gagnef 1633. 235 Ericus Mich