•• Olands medeltida kapell SVERIGES KYRKOR ÖLAND RAGNHILD BOSTRÖM Ölands medeltida kapell •• Olands medeltida kapell EN ÖVERSIKT JÄMTE BESKRIVNINGAR AV S:TA BRITAS OCH S:TA MARGARETAS KAPELL, RUNSTENS HÄRAD, ÖLAND BAND II:6 MED RÄTTELSER, TILLÄGG OCH REGISTER TILL BAND Il Av RAGNHILD BOSTRÖM UNDER MEDVERKAN AV JAKOB LINDBLAD MED BIDRAG AV SÖLVE GÖRANSSON, MARGARETA BESKOW SJÖBERG OCH KENNETH JONSSON VOLYM 233 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL UTGIVET AV RIKSANTIKVARIEÄMBETET OCH KUNGL VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN SWEDISH NATIONAL HERITAGE BOARD RIKSANTIKVARIEAMBETET UTGIVET MED ANSLAG FRÅN LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN BERIT WALLENBERGS STIFTELSE CARL KEMPES STIFTELSE Volymen avslutar band Il av Sveriges Kyrkor, Öland. Förutom rättelser, tillägg och register medföljer därför titelsidor, som vid bandets bindning placeras först. Se anvisningar på s 164. Skriften ges ut i två upplagor, dels en tryckt, dels en digital som det går att beställa utskrift av via Riksantikvarieämbets hemsida www.raa.se. Översikten, beskrivningarna av S:ta Britas och S:ta Margaretas kapell samt till- lägget till band IT avslutades i november 2010. Redaktionssekreterare har varit Jakob Lindblad. Manuskriptet är granskat av Ann Catherine Bonnier. Excerpe- ringen är huvudsakligen utförd av författaren . Översättning till engelska av bildtexter och sammanfattningar är utförd av Uaininn O 'Meadhra. Bildmateri- al, anteckningar och excerpter förvaras i ATA , om annat ej anges. Omslagsbild: Stenkorset vid Sikavarp och S:ta Britas kapellruin från sydväst (tig 17). Foto R Hintze 1980. Cover: Stone cross at Sikavarp and ruins ofSt Brita's Chapel from the south-west (fig 17). På omstående sida: Runstens härads sigill från slutet av 1500-talet efter ritning ( 1949) i RA. Overleaf The seal of Runsten hundred, late I6th century. Drawing. © Riksantikvarieämbetet och författarna 2011 Fotografier: Rolf Hintze samt Clas Hallvik, Lennart Arfwidsson, Anders Johansson, Martin Boström, Johnny Roosval, Kenneth Jonsson och författaren. Arkivfotografering: A TA och NordM. Uppmätningar och ritningar: Gunnar Wiren, Jakob Lindblad, författaren samt ritningar i ATA. Grafisk form: Sture Balgård efter förlagor av Vidar Forsberg 1967-1977. Tryck : Lenanders Grafiska AB, Kalmar 2011 Miljömärkt Trycksak 341 146 ISSN 0284-1894 ISBN 978-91-7209-574-8 Förord Den här föreliggande volymen avslutar SVERIGES KYRKORS beskrivning av kyr- korna i Runstens härad. Den omfattar förutom de båda kapellruinerna i häradet även rättelser, tillägg, register och bandtitelark till häradets tidigare publicerade kyrkor. Till detta har även fogats en översikt över de många medeltida kapell som funnits på Öland. Översikten ger en bakgrund till beskrivningarna av S:ta Britas och S :ta Margaretas kapell och resonerar kring deras funktion samt ger nya rön om var det i band I publicerade S:t Olofs kapell varit beläget. Med denna volym om Ölands medeltida kapell kan fil dr h c Ragnhild Boström se tillbaka på en forskning som hon påbörjade redan 1940. Under många år som fast medarbetare vid forskningsverket SVERIGES KYRKOR har hon skrivit en lång rad publikationer, och hälften av kyrkorna på Öland med deras komplicerade byggnadshistoria är nu genom henne analyserade och beskrivna i monografier. Även som pensionär har hon fortsatt med sin forskning under mer än 25 år och fortsatt att göra kyrkorna kända både för forskare och för den intresserade all- mänheten. För detta sitt livsverk har Ragnhild Boström belönats med flera priser, senast med Vitterhetsakademiens Gustaf Adolfs-medalj och Svenska Fornmin- nesföreningens Oscar Montelius-medalj ( 2003) samt Borgholms kommuns kul- turpris och utmärkelsen Årets ölänning (2009). Vi tackar nestorn bland SVERI- GES KYRKORS medarbetare för hennes engagerade och oförtrutna arbete att reda ut Ölands komplicerade medeltida konsthistoria. Fil lie Margareta Beskow Sjöberg har bidragit med en översikt över Kapell- uddens fornlämningar och professor Kenneth Jonsson med en redogörelse för myntfynden från de öländska kapellen. Docent Sölve Göransson har bidragit med avsnitt om måtten i S:ta Britas kapell och S:ta Margaretas kapells jordinnehav samt ett flertal uppgifter, som i text och noter är angivna med hans namn inom parentes. Professor Alf Härdelin och docent Sven-Erik Pernler har bistått med sin sakkunskap. Arkitekt fil dr Jakob Lindblad har redigerat texten samt lämnat författaren förslag på omarbetning och komplettering av manus, särskilt vad gäller avsnitten om kapellruinernas nuvarande miljö, byggnadsbeskrivning och sentida öden. Lindblad har även bland annat utarbetat registren, delvis med stöd av ett tidigare påbörjat registerarbete . Peter Boström har renskrivit huvuddelen av manus. Docent Ann Catherine Bonnier har faktagranskat framställningen i tryck- färdigt skick och liksom fil lie Marian Ullen bistått med korrekturläsning och redaktionella synpunkter. Fotografering och uppmätning av S:ta Britas kapell utfördes redan 1980- 1981 för Sveriges Kyrkors räkning av fotograf Rolf Hintze och framlidne arkitekt Gun- nar Wiren. Kompletterande fotografering har utförts av Anders Johansson, Clas Hallvik, Martin Boström, som även bistått under fältarbetet, och Karl-Gunnar Larsson. Fil dr Uaininn O 'Meadhra har med engagemang och omsorg översatt bildtexter och sammanfattningar till engelska. Arkitekt Sture Balgård har med säker formkänsla utfört den grafiska formgivningen i anslutning till tidigare delar av Öland band Il. Lenanders Grafiska AB har genom Peter Johanson med intres- se ombesörjt arbetets tryckning. För allas stora beredvillighet att bistå författaren vid volymens utgivning vill undertecknade meddela ett varmt tack. Ett särskilt tack riktas slutligen till Länsstyrelsen i Kalmar län som genom läns- antikvarie Kjell-Håkan Arnell bekostat tryckningen samt till Berit Wallenbergs Stiftelse som lämnat bidrag dels till framställning av tryckunderlag, dels till de dendrokronologiska dateringarna som gjorts i flera öländska kyrkor. Stor tack- samhet för hjälp till volymens finansiering riktas även till Carl Kempes Stiftelse samt till författaren som efter pensioneringen utfört sitt omfattande arbete helt utan ekonomisk ersättning. På senare år har förutsättningarna för SVERIGES KYRKORS publiceringsarbete förändrats på olika sätt, en process som i skrivande stund är långt ifrån avslutad. Det redaktionella arbetet har därför fått drivas under mera tillfälligt ordnade for- mer, delvis genom ideella insatser och där så varit möjligt i samarbete med andra institutioner. Under senare tid har förändringar skett även inom redaktionskom- mitten. R Axel Unnerbäck har vid sin pensionering lämnat kommitten, där han medverkat sedan I976. Han har även som chef för SVERIGES KYRKORS personal och som orgelspecialist på ett viktigt sätt bidragit till utgivningen. För detta fram- förs ett varmt tack. Professor emeritus Anders Åmans bortgång 2008 var en stor förlust för SVERIGES KYRKOR. Genom sin medverkan i kommitten sedan I994 har han aktivt och iderikt understött verksamheten under en för denna svår tid. Kommitten företräds här av undertecknade, för Vitterhetsakademien profes- sor Jan von Bonsdorff och professor emeritus Ingmar Brohed samt för Riksan- tikvarieämbetet enhetschef fil dr Markus Dahlberg. Stockholm i mars 2orr Jan von Bonsdorff lngmar Brohed Markus Dahlberg Innehåll FÖRORD 5 Bilaga Anteckningar öfver Lemningarna ÖLANDS MEDELTIDA KAPELL av HAR Sidpn 92 KÄLLOR 24 MYNTFYNDEN FRÅN SUMMARY 25 DE ÖLÄNDSKA KAPELLEN Byggnadshistoria 61 RÄTTELSER OCH TILLÄGG TILL av Sölve Göransson 72 Löts kyrkor, rättelser och tillägg IIO Inredning och inventarier 73 Egby kyrka, rättelser och tillägg lII Gärdslösa kyrka, rättelser och tillägg II3 NOTER 75 Bredsättra kyrkor, rättelser och tillägg rr6 KÄLLOR 78 Runstens kyrkor, rättelser och tillägg II8 SANKTA MARGARETAS KAPELL Kyrkogård 87 av Jakob Lindblad, Sam Selling m fl En översikt 9 Gudshus och varulager? IO NOTER 93 Presentation av kapellen 14 KÄLLOR 94 SUMMARY 94 NOTER 22 av Kenneth Jonsson 97 SANKTA BRITAS (LÅNGÖRE) KAPELL Myntcirkulationen på Öland under medeltiden 97 i Bredsättra socken 29 Myntfynd i kyrkor och kapell 98 Topografi och fornlämningar 29 Myntfynden i de öländska kapellen 99 Fornlämningar, en översikt Slutsatser 103 av Margareta Beskow Sjöberg 31 Byggherre och skyddshelgon 36 FÖRKORTNINGAR 105 Stenkors 42 SUMMARY 105 Kyrkogård 46 Byggnadsbeskrivning 48 Måttanalys ÖLAND BAND Il 107 Om måtten i S:ta Britas kapell Långlöts kyrkor, rättelser och tillägg 107 SUMMARY 79 KÄLLOR OCH LITTERATUR 120 i Runstens socken 85 FÖRKORTNINGAR I ÖLAND BAND Il 127 Topografi, byggherre och skyddshelgon 85 ]ordinnehav av Sölve Göransson 87 REGISTER TILL ÖLAND BAND II Byggnadsbeskrivning 89 Ortregister 131 Byggnadshistoria 90 Personregister 138 Inredning och inventarier 92 Sakregister 156 ÖLANDS MEDELTIDA KAPELL En översikt Under medeltiden var Öland indelat i 34 socknar, var och en med sin kyrka. Utöver dessa sockenkyrkor har det funnits ännu ett antal kyrkobyggnader. På Borgholm fanns under samma tid ett friliggande slottskapell med cirkelrund plan, och ytterligare minst åtta kapell var utspridda på ön. De senare var i biskop Hans Brasks för- teckning från cirka 1515 över kapell och kloster i Lin- köpings stift1 upptagna som Capelle non curate, d v s utan egen präst: sikawarp i[n] ¡landia Elauj Borcholm Eremitorium Vastenense Sancti olauj in b¡da S: Ottonis in hogab S: m[a]rgarete i[nj ronsten S: kanuti in algutzrum B[eati] St[e]phani graesgaard alias barbare B[eati] Johannis in kyrkiohaffnis Med undantag av det gåtfulla Eremitorium Vastenense, som Hans Hildebrand förmodar vara en Vadstena klos- ter tillhörande eremit boning (Sv Med III, s 79 ), är det dessa och rundkyrkan på Borgholm, som skall presente- ras i det följande (tig 2 ). Alla kapellen synes ha tagits ur bruk under 1500-talet eller kort därefter, varpå de snart revs eller förföll till ruiner. Ordningen i kapellistan är värd att betänka: först Sikavarps kapell, som låg i anslut- ning till de många biskopsgodsen i Bredsättra, sedan Elavskapellet nedanför kungens Borgholm, därefter klostrets eremitorium och så de övriga i geografisk ord- ning från norr till söder. Möjligen låg eremitoriet nära Borgholm; resterna av en stenkällare, benämnd Äpple- Fig I. Stenkorset intill S:ta Britas kapell vid Sikavarp på Kapell- udden i Bredsättra socken , från öster. I bakgrunden Skedstad- viken. Foto Clas Hallvik 1977. Stone cross at St Brita 's Chapel, Sikavarp, Kapelludden, Bred- sättra parish; viewed from the east. The bay ofSkedstadviken can be seen in the background. rums kapell, i byn med samma namn i Räpplinge sn (R Boström 199ob, s 93 f), skulle då kunna tolkas som ruinen av denna eremitboning.2 2 __t 10 -;r • 3 1. S:ta Brita vid Sikavarp 2. S:t Elav vid Borgholm 3. Vadstena klosters eremitboning {möjligt läge?) 4. S:t Olof i Böda 5. S:t Otto i Högby (vid Högby kyrka) 6. S:ta Margareta i Runsten 7- S:t Knut i Algutsrum 8. S:t Stefan eller S:ta Bar- bara i Gräsgård 9. S:t Johannes vid Kyrkhamn 10. Rundkyrkan på Borgholms slott Fig 2. Karta över medeltida kapell på Öland i Hans Brasks för- teckning 1515 samt den 1973 påträffade rundkyrkan på Borg- holms slott. Kors anger friliggande kapell. Map ofmedieval chapels on Öland from Hans Brask's inventory of r5r5 (nos I-9) and the round chapel discovered in r973 at Borgholm Castle (no ro). Free-standing chapels are marked as crosses. Gudshus och varulager? Vilka som var kapellens byggherrar är inte känt. Flera av kapellen har varit rymliga, jämfört med vanliga soc- kenkyrkor. Inte minst gäller det S:ta Brita och S:ta Mar- gareta. Storleken talar för att de antingen uppförts för att rymma en påfallande talrik gudstjänstfirande försam- ling eller för att de även haft andra funktioner utöver gudshusets. Vallfartskyrkor och fiskarkapell är några förekommande tolkningar, som dock förutsätter en omfattande helgonkult med stora pilgrimsgrupper resp kustnära läge och många besökare under fiskesäsonger- na. Även om flera av kapellen ligger vid Östersjöstran- den gäller det långt ifrån alla. Lämningar av så många och stora kapell som på Öland är inte heller kända bland medeltida fiskarkapell längs den svenska kusten. Murade kapell måste ha varit en alltför stor investering för till- resta fiskare, som under den korta fiskesäsongen troligen utan större problem kunde fira gudstjänst i enklare loka- ler eller t o m utomhus . Genom forskning av Detlev Ell- mers (1983) och Paul Johansen (1958, 1965a, b) har andra och mera rimliga tolkningsmöjligheter öppnat sig. Ellmers och Johansen har ägnat en omfattande del av sin forskning åt begreppet köpmanskyrka och därmed sam- manhängande förhållanden, och den förre har även besökt S:ta Britas kapell (se nedan). Det är mot bak- grunden av deras forskning, som jag i det följande kom- mer att pröva i vilken utsträckning kapellen kan identi- fieras som köpmanskyrkor med allt vad det innebar. Köpmanskyrkor Detlev Elmers var en stor auktoritet, när det gäller den tidiga handeln och fartygstyperna i Östersjö- och Nord- sjöområdena, och har efterlämnat en omfattande, veten- skaplig produktion i ämnet. I en uppsats redogör han för sina intryck från ett besök på Kapelludden på Ölands östkust. Enligt hans uppfattning är kapellet där ett ovan- ligt tydligt exempel på en köpmanskyrka, en ecclesia mercatorum i fjärrhandeln, till vilken hörde en viktig hamn och ett upprest, väl synligt kors (Ellmers 1983, s 63, Abb 5). Det var utmärkande för köpmanskyrkorna, att de alltid placerades utanför den egentliga bebyggel- sen - som i Sikavarp - och avskilda från den lokala han- del, som bedrevs inne i byarna (Ellmers 1983). Utanför hemlandet var den tidigmedeltida fjärrhan- delns köpmän rättslösa. De slöt sig därför samman i s k gillen, exempelvis liknande dem i Hedeby, Birka och Yäs- tergarn (Carlsson 1999, s 120 ff), för att ge varandra stöd och hjälp under de riskabla resorna mellan olika länder med dyrbar last av manskap och varor, ständigt hotade av sjörövare, svårt väder och fångenskap. I det främmande landet kunde de räkna med furstens stöd, under förutsätt- ning, att han som en motprestation kunde erhålla rundliga skatter från främlingarna. Ett koncessionsområde (faktori eller fit) utanför bebyggelsen anvisades då åt gillet. Det omgavs gärna av en skyddsvall eller palissad och bevaka- des av hundar (fig 3). Där uppfördes även en kyrkobygg- Fig 3. Grophus, palissad och vaktande hundar. Liknande tillfälliga bostäder har funnits vid många hamnar, bl a i Sikavarp och vid Kyrkhamn. Träsnitt från r555 i Olaus Magnus Historia om de nordiska folken (bok 12, kap 2 ). Om dennes bilder som källa , se Bo- ström r988c. Pit houses, palisade and guard dags. Similar temporary dwellings have been found at many harbours, including Sikavarp and Kyrkhamn. Woodcut from I555· GUDSHUS OCH VARULAGER TT LI.HA Fig 4 a- b. Lehe (i nuv Bremerhaven) med detalj av hamnområdet i bildens högra del där en kyrko- byggnad och ett rest kors återges. Kopparstick av W Dilich 1603. Efter Wikipedia.arg och Ellmers 1983. Lehe (in present-day Bremerhaven), with dewil of the harbour area to the right. Copperplate, 1603. nad, så stor, att det fanns utrymmen både för gudstjänster, varulager, skepparnas segel, tackel och tåg samt hö för »vinterfararnas « hästar mm (Johansen 1958, 1965a, b ). Kapell hade normalt ingen egen präst och inte heller begravningsrätt. Handelsgillenas medlemmar fick å andra sidan inte begravas på sockenkyrkans kyrkogård, utan var hänvisade till sin egen begravningsplats (Ellmers 1983, s 51). För kapell , som har haft egen kyrkogård, kan man många gånger sluta sig till att de varit avsedda för andra grupper än sockenborna. Undantag kan vara kapell i trak- ter där avståndet till sockenkyrkan varit mycket stort, något som kan gälla platser i skärgårdar eller glest bebygg- da skogsområden, men knappast på Öland med sina många kyrkor. Kringresande köpmän, sammanslutna i gil- len, bör under tidig medeltid ha utgjort den mest domine- rande gruppen av utsocknes. Till att börja med medförde de också sin egen präst, på liknande sätt som Ansgar år 829 följde med några handelsmän som deras präst till Bir- ka, där de sökte stöd och skydd hos kung Björn. Benämningen köpmanskyrkor används av Paul Johansen (1958), Detlev Ellmers (1983) och Torkel Eriksson (1977 , s 58), medan andra svenska forskare T2 ÖLANDS MEDELTIDA KAPELL Fig 5. Magdeburg med ringmur och marknadskors och den på detta hängda handsken. Teckning efter manuskript från 1368. Efter Ellmers 1983. Magdeburg with its town wal/ and market cross with hanging glove. Drawing after manuscript from IJ68. skriver faktorikyrkor om samma företeelse, som Erik Floderus (1941 och 1953) om kyrkor i Sigtuna och Erik Lundberg (bl a 1945 och 1962) om kyrkor i Visby. Såvitt jag vet, berör ingen svensk forskare konkret, hur dessa kyrkor användes som kombinerade varumagasin (pack- hus) och gudshus. Några har uttryckt skepsis inför före- teelsen och bl a Hugo Yrwing har kritiserat Johansens forskning .' Detlev Ellmers studie från 1983 om den medeltida hamnen i Lehe (Bremerhaven) ger dock ett viktigt stöd för Johansens uppgifter om köpmanskyrkor. Enligt Johansen och Ellmers känner man igen en köp- manskyrka på följande sätt: 1) den låg utanför bebyggel- sen, 2) den var omgiven av en kyrkogård, reserverad för gilles bröderna och 3) ett högt kors av sten eller trä marke- rade koncessionsområdet (fig 4). Marknadsplatsen mar- kerades med ett högt kors, på vilken furstens handske hängdes upp som en fridsgaranti , pax, under den tid han- deln pågick (fig 5, se nedan S:ta Britas kapell, Stenkorset) . Byggherrar och funktion Ölands åtta kapell i biskop Brasks förteckning samt rundkyrkan på Borgholms slott, vilka nedan presenteras i ett sammanhang, kan prövas mot Detlev Ellmers och Paul Johansens forskning , för att utröna något om deras byggherrar och eventuella funktion utöver att vara guds- tjänstrum. Läget i förhållande till bebyggelsen varierar. S:ta Bri- ta, S:t Olof och S:t Johannes ligger avsides och intill kus- ten, medan S:t Knut och S:ta Margreta, längre in i landet, i dag ligger i byar. Även vid S:ta Brita och S:t Johannes finns spår av äldre bebyggelse, men det strandnära läget talar för att den kan ha varit tillfällig och säsongsbunden. Kyrkogårdarna vid alla dessa fem kapell har använts för begravningar. Endast vid S:ta Britas kapell är ett mark- nadskors bevarat. När lämningarna av S:t Knut och S:t Johannes undersöktes -jämte S:ta Brita och rundkyrkan på Borgholm de enda av kapellplatserna på Öland som undersökts arkeologiskt under 1900-talet- saknades frå- geställningar utifrån den här refererade forskningen om köpmanskyrkor och det förhållandet, att ett högt kors av sten eller trä var ett nödvändigt inslag i miljön. Därför kan eventuella spår av andra kors ha förbisetts. Ellmers och Johansens kännetecken stämmer alltså bäst med S:ta Britas kapell, följt av S:t Olof och S:t Johan- nes samt, vad gäller kyrkogården, S:t Knut och S:ta Mar- gareta. Till Ellmers och Johansens kännetecken för köp- manskyrkor skulle jag efter denna genomgång emellertid vilja föreslå ännu ett: kyrkorummets rymlighet för att som packhus rymma handelsvaror m m. S:t Knuts kapells långhus mätte omkring 70 kvm, vilket motsvarar en » van- lig« öländsk, medeltida sockenkyrkas.4 S:ta Britas kapell hade en långhusareal på över 200 kvm, medan tre kapell med rektangulär plan och utan yttre markering av koret hade en inre areal av ca 130 kvm, nämligen S:t Johannes, S:ta Margaretas samt S:t Stefans eller S:ta Barbaras kapell (fig 6).5 Det sista kapellets rymlighet talar för , att det även här är fråga om en köpmanskyrka, vars eventu- ella gravar är bortodlade. Läget nära den goda Gräsgårds hamn måste också ha varit viktigt för underhållet av gar- nisonen på Eketorp (III). Redan 1979 antog Nils Blom- kvist ett samband mellan det medeltida Eketorp (111) och de öländska hamnkapellen ( 1979, bl a s 69 f). Två kapell i biskop Brasks förteckning har sannolikt inte varit köpmanskyrkor: S:t Ottos kapell var en liten tillbyggnad vid Högby kyrka och det lilla S:t Elavs kapell med en inre areal av ca 30 kvm tillkom troligen på enskilt inititativ för kulten av ett lokalt helgon , även om fiskare, sjömän och andra, som frekventerade hamnen, där kun- de förrätta sin andakt. Rundkyrkan på Borgholm bör ha fungerat för slottets gudstjänster. - De övriga kapellen har alltså troligen eller möjligen fungerat som köpmans- kyrkor, byggda av olika köpmansgillen. S:t Knuts kapell S:ta Britas kapell S:t Elavs kapell S:ta Margaretas kapell S:t Knuts kapell S:t Stefans eller S:ta Barbaras kapell S:t Johannes kapell Rundkyrkan på Borgholm Köpings kyrka (Öl) Linköpings domkyrka (Ög) Vreta klosters kyrka (Ög) Västergarns kyrka (Go) D [~ D c~ c GUDSHUS OCH VARULAGER 13 ägdes sannolikt av ett danskt gille och S:t Olofs kapell tillhörde förmodligen en gotländsk sammanslutning, medan S:ta Brita kan ha varit ölänningarnas eget kapell (se nedan S:ta Britas kapell, Byggherre och skyddshel- gon). Inget går att säga om vilka gillen, som kan ha byggt S:t Johannes, S:ta Margaretas och S:t Stefans eller S:ta Barbaras kapell.6 För kapellens ursprungliga användning ger tyvärr inte heller myntfynden någon ledning, då mynt från kapellens äldsta tid inte påträffats. De äldsta funna mynten inom kapellens väggar är från tiden kring 1300-talets mitt (se Kenneth Jonssons Myntfynden från de öländska kapel- len nedan), vilket är anmärkningsvärt eftersom varken byggnadsformen för S:ta Brita, S:t Knut eller rundkyr- kan på Borgholm, där mynt återfunnits, svårligen kan dateras senare än till 1200-talet. Hansan övertog fjärrhandeln i Östersjöområdet omkring 1300, enligt Paul Johansen (1958, s 517), men man kan förmoda, att förändringarna för gillenas del skedde gradvis och under en följd av år. Detta är emel- lertid en forskningsuppgift för sig och ligger utanför ramen för denna översikt. Vad hände med köpmanskyrkorna, sedan Hansan hade tagit över? 1515, när biskop Brask visiterade Öland, hade de förlorat sin självständighet och degraderats till »vanliga« kapell utan tjänstgörande präst. Kapellet i Sikavarp knöts i slutet av 1400-talet genom biskopens försorg till kulten av den heliga Birgitta av Vadstena. S:ta Margareta erhöll jord för dess underhåll vid 1400-talets mitt. I S:t Knuts kapell blomstrade verksamheten ännu i slutet av 1400-talet och omkring 1500, vilket framgår av myntfynden (se Kenneth Jonsson nedan) och kapellets genomgripande iståndsättning. S:t Johannes kapell kan ha fyllt en uppgift för fiskeläget, men även här antyder myntfynden att en rik handel förekommit även under senmedeltiden. Genom reformationstidens indragningar av sådana kyrkliga tillgångar som betraktades som över- flödiga för församlingslivet kring sockenkyrkorna för- svann förutsättningarna för kapellens existens. Några kan en tid ha använts som fiskarkapell , men de stora stenbyggnaderna krävde mera underhåll än de små kapell som finns vid Väderskär i Tjust, Gnisvärd på Got- land och andra fiskelägen. Samtidigt var materialet i Fig 6. Storleksjämförelse mellan Ölands medeltida kapell och några andra samtida större kyrkor. Skala l: rnoo. Ritn J Lind- blad. Camparisan afsizes between Öland's medieval chapels and same cantemparary larger churches. 14 ÖLANDS MEDELTIDA KAPELL byggnaderna åtråvärt för andra byggnadsändamål, inte minst för de kungliga slottsbyggen som i mitten av 1500- talet pågick i Kalmar och Borgholm. I beskrivningen av S:ta Britas och S:ta Margaretas kapellruiner nedan antyds möjligheten att de föregåtts av äldre kyrkobyggnader på platsen, kanske med annan byggherre, även om lämningar därav inte är kända. Inte Presentation av kapellen Av öns kapell är en del beskrivna i olika sammanhang, några är ännu ej undersökta arkeologiskt eller ens säkert lokaliserade. Här följer i tur och ordning utifrån Brasks uppräkning korta beskrivningar av kapellen. I enhetlig form redovisas vad som är känt genom byggnadsarkeo- logiska iakttagelser och arkivhandlingar samt presente- ras helt kort de skyddshelgon, vilkas namn är knutna till kapellen. S:ta Britas kapell Av Sikavarps, Långöre eller S:ta Britas kapell på Kapell- udden i Bredsättra sn (sikawarp i[n] r)iandia ), som mera ingående beskrivs nedan, återstår ruinen av en enhetlig, murad byggnad, uppförd i ett sammanhang sannolikt i början eller förra hälften av 1200-talet. Kapellet har ett rakslutet kor i öster med en liten sakristia vid norra sidan samt ett mycket rymligt långhus med en inre areal av något mer än 200 kvm. Det var alltså på sin tid en av de största stenkyrkorna i Sverige (se fig 6) ! Kapellet ligger på en kyrkogård med gravar, en gång väl skyddad av en omsorgsfullt murad, tegeltäckt bogårdsmur. I kyrkogårdens sydöstra hörn ligger inom en förhöj- ning den sk S:ta Britas brunn med kallmurat kar av grå- sten. -År 1551 indrogs från kapellet en större mängd sil- ver.' Senast i och med detta upphörde kapellet att tjäna som gudstjänstlokal. Den grunda, lagunartade Skedstadviken var Sika- varps ursprungliga, skyddade hamn. För 800 år sedan låg havsytan ungefär en halv meter högre än nu. Nere vid hamnen står ett medeltida kors, »så högt som en karl till häst« enligt Linne,• ungefär 3,2 m i synlig höjd, uthugget av en tunn stenskiva (fig l). Korset står i mitten av det som en gång har varit ett litet cirkelrunt torg (ca 130 kvm) , omgivet av en vällagd, tegeltäckt kalkstensmur. - Flera byar i socknen lydde under biskopsbordet och inte heller för något av de andra kapellen är det känt om det varit platsens första kapell eller om det ersatt ett äldre. Eventuella äldre föregångare kan ha varit av trä och ersatts i sin helhet av den senare stenbyggnaden. Koret i S:t Knut, som är något äldre än långhuset, avspeglar dock att det kan ha fogats till en äldre kapellbyggnad, som bör ha varit av trä. långt från kapellet låg Bo gård, biskopens huvudgård på Öland. Spår finns i Sikavarp av äldre bebyggelse, som delvis föregått kapellet. Sannolikt var den säsongsbun- den, vilket dock inte går att fastställa. Tidigare har jag försökt förklara kapellets uppseen- deväckande storlek med att det skulle rymma stora ska- ror av handelsmän, fiskare och pilgrimer ( 1997a, 2004) , men sedan dess har jag tagit del av hur Detlev Ellmers efter ett besök i Sikavarp på ett övertygande sätt lyft fram kapellet som ett ovanligt fullödigt exempel på en sk köpmanskyrka i fjärrhandeln (se ovan). Anläggning- en var alltså även packhus, en viktig omlastningsplats och en av knutpunkterna i Östersjöhandeln under tidig me- deltid. I det lokala varuutbytet hade kapellet däremot inte någon uppgift under samma tid. Den komplicerade frågan om kapellets skyddshelgon varit S:ta Brigida, S:ta Birgitta - eller S:ta Katarina av Alexandria - diskuteras nedan. S:t Elavs kapell S:t Elavs kapell i Borgholm (Elauj Borcholm) låg ur- sprungligen på Kolstads ägor i Köpings sn• på en nu upp- grundad holme, kallad Kapelludden, där staden Borg- holms begravningsplats anlades 1879. Kapellet var byggt av kalksten och gråsten och hade planen av en rektangel med yttermåtten l4x10,5 alnar (8,4x6,3 m), vilket ger en inre areal av ca 30 kvm. 10 I Rannsakningar" beskrivs det omkring 1667 som »ett Cappell med sina Murar Vthan taak och dörr« ( 1992, s 17 ). Kapellet syns på äldre kartor.12 C G Hilfeling tecknade av det från långt håll 1797, som en liten taklös ruin med spetsiga gavlar nedan- för slottet. 13 Johan Wallman14 har avbildat kapellruinen och NI Löfgren ritade av den 2/8 1819.15 Murarna revs året därpå. Dess ungefärliga belägenhet är känd, belägen nära Hultenbergska graven, och enligt uppgift finns res- ter kvar på kyrkogården under markytan. Byggnadsres- ter har påträffats vid gravöppning på kyrkogårdens äld- sta del, i sydöstra hörnet, där en rektangulär förhöjning sannolikt markerar kapellplatsen (M Jonsson 2006a, s r4 f). Någon utgrävning, som skulle kunna säga något om dess ålder, har inte företagits. Den helige Elav (Eleff, Elof, Evald) var Ölands eget lokalhelgon och en källa med hans namn springer ur Köpings klint. En dramatisk folkvisa om Elav väktare och fru Gunnil är i sin helhet återgiven i Rannsakningar (1992 , s 20 ff) . Yerklighetsunderlaget var sannolikt en av r300-talets betydande män på ön.16 Flera medlemmar av den mäktiga Elofssönernas ätt är kända på Öland (R Boström 2004, s 300 ). Elef Sigmundsson var 1346 och 134 7 hertiginnan Ingeborgs fogde på Borgholm17 och i Resmo var flera medlemmar av släkten begravda (SvK vol 203 , s u3 ff, 142, not 126) . Uppgifter saknas om vem som var kapellets byggherre. Kanske var det uppfört av någon släkting till helgonet? - Omkring 15IO flyttades troligen S:t Elavs reliker från kapellet (se Rundkyrkan på Borgholm nedan). S:t Olofs kapell Ett kapell , kallat S:t Olofs kapell i Böda sn (Sancti olauj in b(Oda ), låg på en liten holme vid Grankullavik. Det är tidigare behandlat i SvK,1" men holmen för kapellet var dock inte det där utpekade Storskär, utan Stora Grundet, ön som Långe Erik, norra uddens fyr , står på (Göransson r980, s 37, utifrån bl a Siden nedan). Mina lägesuppgifter i SvK måste sålunda revideras, och lämningarna som beskrivs där och i RAÄ:s Fornminnesregister (FMR 108 :r-2) härrör alltså inte från kapellet! Kapellet är varken nämnt av Rhezelius19 r634 eller i Rannsakningar omkring r667 . En byggnad längst till höger på Olaus Magnus karta 1555 anger möjligen kapellet (R Boström 1996-1997a, s 18), som i så fall hade en takryttare eller annat spetsigt krön (tig 8) . Ing- enting är annars känt om kapellets utseende eller storlek annat än att det var byggt av kalksten.'0 Det som återstod av kapellet togs bort 1845, för att lämna plats och bygg- nadsmaterial till fyren. Abraham Ahlqvist" berättar om Böda, att det fanns »rudera efter kyrkogård förmdl. efter Capella S. Elavi« (felläsning för Olavi ; Ahlqvist, Sam! I, S 84, UUB), och enligt HAR Siden22 påträffades flera människoskelett, när arbetsfolket grävde grund för fyren 1845 (Göransson 198oa, s 3 7 ). Detta visar, att S:t Olof hade egen begravningsplats. Kapellet ägde sannolikt ett alnslångt krucifix av emal- PRESENT ATION AV KAP ELLEN 15 Fig 7. Karta över Öland 1539 i Olaus Magnus ' Carta Marina. Hamnarna vid Kyrkhamn och Sikavarp markerade med ankare. Efter Öland 1963. Olaus Magnus' map af Öland in I539· The harbaurs af Kyrkhamn and Sikavarp are marked as anchars. jerad mässing (Limoges-arbete, 1200-tal? B-M Anders- son 1980 ), eftersom det r634 fanns två sådana altarkors i Böda kyrka (SvK Öl 1:2 , s 125, 168). I »0rehaffn«, Grankullavik, daterade kung Albrekt ett brev 1367 och kung Kristoffer utfärdade där 1444 ett skyddsbrev för Kalmar nunnekloster. Där ingicks 1487 ett avtal mellan kung Hans, Sten Sture d ä och Ivar Axels- son (Tott) , som gav Sten Sture Borgholm och Öland. Sannolikt ägde mötena rum i S:t Olofs kapell , som i så fall bör ha varit ganska stort. Det var i bruk ännu 1515 men bör ha varit övergivet före 1500-talets mitt, eftersom uppgifter saknas om indraget silver (se not 7 ), och senast 1634, då det förmodade altarkorset fanns i Böda kyrka. Kapellets skyddshelgon var alltså S:t Olof, dvs Olov eller Olav Il Haraldsson, den Helige eller den Digre, 23 16 ÖLANDS MEDELTIDA KAPELL Fig 8. Karta över Öland 1555 i Olaus Magnus Historia om de nordiska folken (bok 2, kap 23). Norr åt höger. Från Borgholms slott leder en väg direkt till en brygga i Sikavarp. De tre bryg- gorna norr därom betecknar sannolikt Kåre-, Källa- och Hög- byhamn. Längst i norr troligen S:t Olofs kapell i Örehamn, längst i söder troligen S:t Johannes kapell i Kyrkhamn. Överst tv Kalmar slott, t h Stegeholm. Efter Öland 1963. norsk kung, död 1030, medeltidens mest folkliga helgon i Norden, därtill dess första helgon, med festdag 2917 (Pegelow 2001, s 282; 2006, s 208). Enligt gammal folk- tro brukade barnsängskvinnorna låna yxan från kyrkans Olofsbild och lägga i sängen. Detta skulle underlätta för- lossningen. S:t Olof var mycket populär längs Östersjö- kusten. Minst sju bilder av helgonet är kända på Öland, vilket visar, att han var folkkär även på denna ö. Flera norrländska hamnkapell var också helgade åt S:t Olof (Huggert 1974, 1978; Lundström 1971-1972, l981b). S:t Olofsgillen var »talrikast bland de svenska stadsgillena och även på landsbygden« (A Schi.ick 1926, s 378). Det öländska kapellet kan ha varit byggt av gotlän- ningar, då S:t Olof var de handelsidkande gotlänningarnas speciella helgon och hamnen i Grankullavik i äldre tid hade en viktig uppgift i trafiken mellan Gotland och fast- landet. Kanske S:t Olof i Visby var det gotländska Olofs- gillets huvudkyrka? ( Jfr med de danska Knutsgillena, som hade sin huvudkyrka i Ringsted.) Rester av två Olofs- kapell finns på Gotland. Det ena är S:t Äulas körka (S :t Olofs kyrka) vid Gamlehamn i Fårö sn, vars lämningar lig- ger inom en ringformad vall, som omger en kyrkogård med gravar. Lämningarna torde vara stenfoten till en tidigmedeltida kyrkobyggnad av trä (Edle 1935 i SvK Go Olaus Magnus ' map of Öland in r555. North is to the right. A road leads from Borgholm Castle directly to a jetty in Sikavarp. The three jetties north of this probably belong to the harbours of Kåre, Källa and Högby. Farthest north: probably St Olof's Chapel in Örehamn; furthest south: probably St John 's Chapel in Kyrkhamn. Top lejt: Kalmar Castle; right: Stegeholm. Il, fig 17, s 15 f). Nära kapellet vid Gamlehamn är fynd av ostronskal i ballaster tydliga bevis för gotländska handels- kontakter med Nordsjön och Kattegatt (Munthe 1942, s l ff). Tydligen har det bedrivits handel vid kapellet. Det andra Olofskapellet låg på S:t Olofsholm, det gamla Aker- garn (Hellvi sn), som ursprungligen var en liten ö. 24 Det var en stor, murad byggnad. Dess inre areal har beräknats till omkring 200 kvm. Enligt Sven-Erik Pernler har kapel- let varit en vallfartskyrka för kulten av den norske helgon- konungen ( 1978; 1981, s 103 ff), men detta hindrar knap- past, att det också har varit en köpmanskyrka. Gotlän- ningarna hade tidigt en Olofskyrka i Novgorod, omtalad på en runsten ca 1080-1090 (SvR Up 687, Sjusta, Sko- klosters sn). 25 S:t Ottos kapell S:t Ottos kapell vid Högby kyrka (S: Ottonis in hogab var sannolikt en liten murad tillbyggnad på kyrkans söd- ra sida.'6 Kapellets inre mått bör ha varit omkring 30 kvm. Högby kyrkas relativa kronologi visar, att det tidi- gast kan ha tillkommit i mitten av 1200-talet. Enligt äldre avbildningar hade kapellet pulpettak och två fönster mot söder (SvK Öl I:3, fig rr3 f). Det låg intill och öster om kyrkans vapenhus, men saknade egen ingång och nåddes via en öppning i långhusets södra mur. Det var uppfört eller ägt av medlemmar av adliga ätten Bielke, att döma av en kalkmålning med ättens vapensköldar (SvK Öl I:3, fig 136). Kapellet revs 1797 för att göra långhuset ljusare och betraktades då som ett gravkor utan känd ägare. Genom missförstånd har Ahlqvist och flera med honom velat identifiera S:t Ottos kapell med ruinen efter en borg, byggd i mitten av 1500-talet på Nackholm, numera kallad Klosterholmen i Hornsjön i Högby sn.27 Titelhel- gonet, den helige Otto (ca 1063-n39), kallades Pom- merns apostel. - Det är emellertid intressant, att Högby kyrka användes som uppställningsplats. Omkring 1720 fick nämligen en skeppare från Amsterdam använda kyr- kan, sannolikt den rymliga korvinden. Som en ersättning »för hans saker stodo i Kyrkjan en lijten tijd«, skänkte han till kyrkan 36 daler kontant samt värdefulla textilier och tobak till ett värde av 132 daler kopparmynt »till att försällja till Kyrkans behof och nödvändiga repareran- de« (SvK Öl I:3, s 228, 269, not 69). S:ta Margaretas kapell S:ta Margaretas kapell i Runstens sn (S: m[a]rgarete i[n] ronsten) omtalas första gången - då som »Sancta Margit- ta « kyrka - vid skifte av frälsegods 20/7 1443. Kapellet beskrivs mera ingående nedan. Det var det enda öländska kapell som var » doterat« med jord, d v s jord hade skänkts till kapellet för dess underhåll. 1547 lämnade kapellet en kalk med paten, vilka hade förvarats i socknen och tagits med till gudstjänsterna, och 1550 ett förmodat dopfat, som antyder att kapellet kan ha haft doprätt. Men detta inne- bar inte, att kapellet övergavs, ty så sent som omkring 1591 ägde kapellet två kalkar, den ena för sockenbud, jämte patener samt en pyxis utan lock, vilket visar, att kapellet fortfarande fungerade som gudstjänstlokal. San- nolikt övergavs det rätt snart. Rhezelius nämner det inte 1634, när han uppmärksammade den intilliggande Bjär- bystenen, och i Rannsakningar omkring 1667 omtalas det som förstört. Vid Petrus Frigelius28 besök 1748 stod kapel- let utan tak. Före 1825 bröts murresterna ned och stenen användes till ladugårdsbyggnader. Resterna av byggnaden och dess kyrkogård ligger i Bjärby, 1,5 km norr om Runstens kyrka. På uppdrag av KVHAA undersökte och uppmätte Adam Siden platsen 1872. Han fann, att kapellets lämningar hade planen av en utdragen rektangel med yttermåtten 70 x 30 fot (ca 21x9 m). Koret kan endast ha varit markerat i det inre. Det var uppfört av kalksten i skalmursteknik och hade PRESENTATION AV KAPELLEN 17 ingång i väster och troligen mitt på sydfasaden. Utan utgrävning kan en datering till 1200-talets andra hälft eller senare verka trolig. Efter Sidens dokumentation 1872 avlägsnades det mesta av materialet, men ännu skymtar man i gynnsam belysning västra eller östra gaveln som en vågrät skugga. Grundmurarna lär ligga »ett plogdjup« under markytan. Med en murtjocklek av ca 1 m blir den inre arealen ca 130 kvm. Fynd av människoben på kyrkogården visar, att den använts för begravningar. Om kapellets skydds- helgon se nedan. S:t Knuts kapell Ruinen av S:t Knuts kapell (S: kanuti in algutzrum) lig- ger mellan Borgs by och fornborgen Gråborg (Backe- borg) i Algutsrums sn. Det har behandlats i en nyligen utgiven publikation om Gråborg, på vilken följande beskrivning bygger.29 Kapellet består av ett absidkor från 1100-talets sista tredjedel och ett rymligt, något mindre påkostat långhus från omkring 1200 eller något senare med en inre areal om ca 70 kvm (se fig 6) . Båda visar upp ett vårdat, men sinsemellan olikartat murverk av tuktad kalksten med kvaderritsade fogar. I väster har koret en hel grundsula och koret kan en tid stått intill ett äldre kapell av trä, varav andra lämningar saknas. Koret har skråkantsockel - vilket är sällsynt på Ölands kyrkor - och en portal, som har varit rundbågig med rakt avslu- tat tympanon. Ett fönster har haft en rundstav omkring dageröppningen (jfr Vreta klosterkyrka, Ög'0). Långhusets ursprungliga portaler var placerade i norr och söder, nära västgaveln. De ersattes i slutet av medel- tiden av en enda, mitt i sydfasaden, samtidigt som tri- umfbågen utvidgades till en hög och vid spetsbåge. Av allt att döma skedde detta i samband med att ett magni- fikt altarskåp, nu i Algutsrums kyrka , placerades på högaltaret, som stod fritt i absiden. Stipes (altarets under- del) är 1,73 cm lång, men bredden gick inte att mäta upp vid den arkeologiska undersökningen 1999. Möjligen är altarskivan bevarad, till skillnad från vad som förmodas i R Boström 2008 (s 195). Utanför sydportalen i Alguts- rums kyrka ligger nämligen en trampflisa av grå kalksten med profilerade kanter, vilken utan tvivel är en altarski- va. Den har måtten 194x119,5 cm. Stenens längd stäm- mer väl med högaltaret i S:t Knut med en överkragning av ro cm på vardera långsidan. - Av sidoaltarena syntes inga spår 1999. En glasskärva med målad romanskorna- mentik påträffades vid koret 1918. Yttertaken har sannolikt varit täckta med tjärad spån. 18 ÖLANDS MEDELTIDA KAPELL En högt sittande öppning, sannolikt en magasinsport, i långhusets västra gavelröste visar, att långhuset har haft en rymlig vind över ett vågrätt innertak. Det finns näm- ligen inga spår av något murat valv i långhuset . Både absiden och koret var däremot välvda. - Måtten i S:t Knuts kapell har analyserats av S Göransson 2008 (b ). Ett a ltarskåp, nu i Algutsrums kyrka , anskaffades från Ltibeck i slutet av 1400-talet eller omkring 1500. I mitten står Kristus, som visar sina sår för sin Brud, S:ta Birgitta, samt Knut den Helige, på dörrarna S:t Erik, S:t Olof, S:t Henrik och S:t Göran. Ett a ltarskåp med sam- ma motiv i mittpartie t står i grannkyrkan Torslunda. Gravar har påträffats på kyrkogårdens västra och södra sidor. Benen är analyserade av Maria Vretemark och Sabine Sten ( 2008, s 219 f). En sedan länge försvun- nen präs tgravsten från omkring 1300 skall ha tagits från kapellet . I en förmodad stapel väster om kyrkogården hängde en av Ölands största klockor. En medeltida primklocka är bevarad. - Om myntfynden vid kapellet, se Kenneth Jonsson 2008 samt översik ten Myntfynden från de öländska kapellen nedan . Kapellet var alltså i bruk ännu vid 1400-talets slut och sekelskiftet 1500, då det genomgick den omfattande upp- rustningen, och 1515 omnämns det i biskop Brasks för- teckning. De fem mynt som hittills har påträffats i eller vid ruinen bör all a ha hamnat i jorden mellan cirka 1450 och 15 20 (K Jonsson 2008, s 85 f, samt nedan). År 1560 konfiskerades den nyssnämnda klockan, vilket talar för att gudstjänstlivet upphört. 1634 omtalar Rhezelius det som » gamble Cappalet « (Tegner 2008, fig 2 ). På kartor från 1641-1642 och 1682 anges kapellet som öde; på den förra visar karttecknet en byggnad med tak , på den sena- re en utan. 31 Vid 1700-talets mitt och ännu på 1820-talet stod de taklösa murarna närmast intakta men i början av 1900-talet återstod , utöver västgaveln och ett stycke av triumfbågsmuren, endast murarnas nedre delar. En arkeologisk utgrävning skedde 1918, ledd av Anders Bil- low.32 1928-1929 konserverades ruinen och vissa nedfall- na murpartier å teruppfördes (Sturesson 2008 , s 35). Byggnadsfirman Bröderna Olsson i Färjestaden33 utförde arbetet under ledning av Manne Hofren34 efter ett av Martin Olsson35 uppgjort förs lag (ATA; R Boström 2008, s 188). H andel bedrevs sannolikt innanför Gråborgs fasta murar under kontrollerade former. 36 Vid kapellet ligger Borgs by av okänd ålder. Den är omnämnd första gången 1371 och har få kända förhistoriska lämningar, men är ännu inte undersökt arkeologiskt (Sallnäs 2008, s 23). - Kapellet var enligt Curt Wallin (1975 , jfr R Boström 1999b) byggt av ett danskt gille, som hade två skyddshel- gon. Först hertig Knut Lavard, mördad 1131, med festdag 7/J , och från ca 1300 även Knut den Helige, Knut Lavards farbror , som mördades 1086, med festdag 10/7 (Gad 1961 ). D etta innebar inte, att Knut Lavard »avsattes«. Snarare bör Knutsbröderna ha uppfattat detta som en dubbel försäkran om himmelskt stöd i deras verksamhet.37 Gillet stadfästes på 1100-talet, före 1170-n82, då det redan var etablerat i flera danska städer och kung Val- demar I ville ingå som part i brödraskapet (Andren 2008, s 204 f) . Syfte t var, att Knutsbröderna skulle ge varandra stöd och hjälp under de riskfyllda handelsfär- derna över Östersjön mellan Danmark, Öland, Gotland och Ryssland. Redan u77 omtalas e tt Knut (Lavard-) gille i Visby (A Schtick 1926, s 370, 379). Så småningom uppstod minst 47 Knutsgillen i Danmark, medan det i Sverige fanns minst åtta, varav sex i Mälardalen , ett på Gotland, som hörde till Danmark (men i kyrkligt hänse- ende till Linköpings stift) samt det åttonde, det förmo- dade gille t vid Gråborg, på 1970-talet uppmärksammat av bl a Wallin (1975) och Blomkvist (1979). S:t Stefans eller S:ta Barbaras kapell Kapellet B[eati} St[e}phani graesgaard alias barbare, S:t Stefans eller S:ta Barbaras kapell , Gräsgårds sn, torde ha legat nordväst om Össby by vid kusten i socknens södra del. 38 Flera platser är utpekade för kapellet (R Boström 1996 i DMS 4:3 , s 291), men den undersökning och upp- mätning, som Adam Siden gjorde 1874 (ATA ; avb i Rasch 1993, s 60) och en arkeologisk undersökning 1972 talar för att det här angivna läget sannolikt är det kor- rekta. Dess ena skyddshelgon var S:t Stefan eller Staffan, den förste kristne martyren (Pegelow 2001 , s 371 ; 2006, s 248 f; se även nedan). H an var skyddshelgon för fl era kyrkor i vårt land . S:ta Barbara var också ett mäktigt skyddshelgon (Pegelow 2001 , s 32; 2006, s 32 f) , som dog martyrdöden ca 300. Hon var en av de fyra huvud- jungfrurna, jämte S:ta Katarina av Alexandria, S:ta Mar- gareta av Antiokia och S:ta Dorotea. Dessa fyra kvinn- liga helgon räknades också till de sk nödhjälparna. S:ta Barbara var bergsmännens skyddshelgon, under senme- deltiden även hj älpare i den yttersta stunden. Vid okänd tidpunkt efter 1515, då Brask nämner kapellet, har det tagits ur bruk. Det är sedan varken omnämnt av Rhezelius 1634 e ller i Rannsakningar om- kring 1667. När byggnadslämningarna vid Össby under- söktes 1874 av Siden, återstod endast en stenpackning. Den hade måtten 49 x 35 fot (ca 14, 7 x 10,5 m) , vilket skulle innebära en inre areal av ca 130 kvm, om murarna var ca 1 m tjocka (se fig 6; R Boström 1993a, s 187). När författaren besökte platsen precis hundra år senare,39 syntes bara en ljus rektangel , som avtecknade sig mot den mörka åkerjorden. Tidigare hade man i närheten hit- tat en silversked av medeltida typ . Delar av lämningarna togs bort 1968 (FMR). Vid grävningarna 1972 återfanns rester av en husgrund, som man genom föremålsfynd daterade till tidig medeltid (Rasch 1993, s 61 , nr 55). - Koret kan endast ha varit markerat i interiören. Sanno- likt uppfördes kapellet under 1200-talets andra hälft eller ännu senare. S:t Johannes kapell Bfeati} Johannis in kyrkiohaffnis, S:t Johannes kapell vid Kyrkhamn, Ås sn, var en rektangulär byggnad, murad av kalksten och gråsten med en inre areal av cirka 130 kvm Fig 9. S:t Johannes kapell . Detalj av kop- parstick visande belägringen av Kalmar 1611. Det Kongel Bibl, Köpenhamn, Thottske sam!. Efter Öland 1963 . St John 's Chapel. Detail af copperp/ate illus- trating the siege af Kalmar in 161 I. PRESENTATION AV KAPELL EN 19 (se fig 6). Genom planformen och påträffade arkitektur- detaljer har det konsthistoriskt daterats till l 200-talets andra hälft (Borg 1975, s 137). En senare tidpunkt kan dock inte uteslutas, kanske t o m en bit in på 1300-talet. Kapellet är närmare beskrivet av Kaj Borg, som var en av de ansvariga för en utgrävning 1974.40 En kulle, som gräv- des ut 1974, döljer kapellets nedre delar och visade bl a, att koret endast var markerat i det inre. Murarna var beva- rade upp till en höjd av c:a 1,2 m över den ursprungliga marknivån (Borg 1975, s 132). Kapellet hade ingångar mitt i syd-, väst- och nordfasaderna. Det fanns också rester av ett fönster av kalksten, troligen ett gotiskt masverks- fönster från korets östsida. Om takstolen inte var helt öppen låg över kyrkorummet ett platt trätak, så att det bildades en hög vind över kyrkorummet. Det finns nämli- gen ingenting som tyder på, att kapellet har varit välvt. Yttertaket var täckt med munk- och nunnetegel och portalernas omfattningar bestod också av tegel. Detta 20 ÖLANDS MEDELTIDA KAPELL dyrbara material måste anskaffas från annat håll. På ett holländskt kopparstick, som skildrar belägringen av Kal- mar l6II, är kapellets gavlar uppdragna över takfallen (tig 9 ). Jag har tolkat dem som trappgavlar, då jag utgår ifrån, att takteglen på S:t Johannes var undermurade på öppen läkt, på samma sätt som på S:ta Britas tak (se nedan) , och emedan undermurade tegeltak och trapp- gavlar hör ihop (jfr Araslövs kyrka och Änglahuset i Ystad , Sk41 ). Uppdragna gavlar med annan form än trappgavlar tycks inte ha varit lika vanliga i denna del av Skandinavien. I samråd med mig är kapellet rekonstrue- rat med trappgavlar, dels i en bronsmodell , dels på en informationstavla, som Länsstyrelsen i Kalmar lät sätta upp vid kapellplatsen i Kyrkhamn 2007 (Kulturmiljövår- dens årsber 2007, s 58-60 ). Den enda trappgavel, som nu är bevarad på en öländsk kyrka, tillhör koret i Gärds- lösa, daterat till 1270-talet. Den är »sannolikt en över- sättning i kalksten av tegelgavlar på t ex Skänninge och Söderköpings stadskyrkor « (SvK Öl I1:3 , tig 33, 69, s 66 f, 79). - På taket av S:t Johannes kapell reste sig en hög takryttare (synlig i tig 9 och förmodligen längst tv i tig 8), troligen med en eller ett par klockor. Vid grävningarna 1974 framkom att kapellet är anlagt på samma plats som en äldre, profan bebyggelse från rooo-noo-talet, vars karaktär emellertid var svår att fast- ställa. Nära kapellet finns en källa, »Rosenkinds källa « (Borg 1975, s 131 f, 138; Areen 1934). - År 1279 erhöll Nydala kloster patronatsrätt till Södra Möckleby kyrka och »ecclesia de Othanby «. Kaj Borg anför att denna »Ottenby kyrka « avser S:t Johannes kapell, och menar därför att det fanns starka kyrkliga intressen i fisket vid Kyrkhamn (1975, s 131). S Göransson (1975b, s 71 f) visar dock att uttrycket syftar på Ås kyrka. Ottenby var ett äld- re sockennamn som, enligt Göransson , bortföll omkring 1300, då sockenkyrkan på landborgens ås behövde kunna åtskilj as från S:t Johannes kapell vid Ottenby fiskeläge. Kapellet, som även kallats Rosenkinds kapell eller Kyrkhamns kapell, är fortfarande känt som S:t Johannes kapell och enligt allmän uppfattning var dess patronus Johannes Döparen - ett av Sveriges skyddshelgon (Pege- low 2006, s 132 f). Hans viktigaste firningsdag var mid- sommardagen, 24/6. Av namnet kan man anta, att kyr- kan tillhörde ett Johannesgille, men vi vet inte, i vilket land eller landskap det var stationerat. -År 154 7 påträf- fades en kalk och paten i Ås sn som undanhållits av bön- derna (Källström 1939, s 305 , jfr s 237 , 308). Kanske hade desamma använts i kapellet på samma sätt som silv- ret i S:ta Margaretas kapell (se ovan) . Det är emellertid oklart, om de tillhört S:t Johannes kapell eller Ås kyrka . Kapellet stod, att döma av kartor, under tak ännu efter mitten av 1600-talet (Borg 1975, s 137). 1646 och 1676 angavs det dock som öde, 1705 och 1732 som ruin.42 I Rannsakningar omkring r667 (1992 , s 6) heter det: »hwilket Capell ännu står till syna «, vilket kanske bety- der, att det ännu kunde användas. Kapellruinens stegvisa förfall återspeglas av följande citat. Generalguvernören Gustaf Kurck skriver till hauptmannen på Borgholm Lars Assarsson 7/n 1671 att emedan grevinnan Maria Sophia de la Gardie erhållit tillstånd att på Ölands södra udde uppbygga en fyrb åk och därför begärt, »det henne till sådant behov concederas måtte den sten som vid det gamble nederfallne Clostret på samma ort ännu skall vara för handen «, beviljar han detta, »efter densamma dock utan dess icke kan till någon nytta employerat bliva «.43 Någon fyrbåk kom dock inte då till stånd (jfr Kumlien 1975, s 145). På sin karta av år 1705 över Ottenby ladu- gård (LMV, G II5 6:1) redovisar Samuel Frigelius »rude- ra av ett gammalt cappel byggt för fiskeläget skull i gamb- le tider, nu ruinerat och stenen lagd i Djuregärdsgården«. Vid Linnes besök 1741 var kapellet en ruin och 1784- 1785 användes den återstående stenen i dess murar när Långe Jan, fyren på södra udden, byggdes (Kumlien 1975, s 146) . På Abraham Ahlqvists tid syntes endast en »grushög« på platsen (Ahlqvist 2:2 , 1827, s 131 f) . Mate- rialet i kyrkogårdsmuren, som var byggd av kalksten och sannolikt täckt med munk- och nunnetegel, kom också till användning vid fyrbygget. På kapellets kyrkogård, i det heliga takdroppet intill de södra och östra kyrkväggarna samt inne i kapellets sydöstra hörn fanns gravar (Borg 1975 , s 132, 135 ff). Christian Loven har framhållit, att dessa begravningar innebar brott mot begravningsrätten (2003 , s n6). Kaj Borg (1975, s 131, 137) tolkar gravarna som ett tecken på att kapellet varit den ovan nämnda »Ottenby kyrka « och haft ställning som församlingskyrka , något Görans- son som sagt avvisat. Fynd av 105 mynt, ett fåta l från 1500-talet, men de flesta från 1300- och 1400-talen, visar, att besökarna i Kyrkhamn huvudsakligen kom från Gotland, Danmark och de nordtyska Hansestäderna (Borg r975, s 136 samt Kenneth Jonssons Myntfynden från de öländska kapel- len nedan). I anslutning till mynten påträffades en vikt till en balansvåg. Fisket fortsatte länge att samla stora skaror i Kyrkhamn, och enligt Rannsakningar från 1660- talet samlades »fordom « 900 fiskare på platsen. Rester av talrika s k grophus erinrar om det (se tig 3 samt Hag- berg 1975, tigs 57). Samuel Frigelius (se ovan) uppfat- tade ju 1705 också kapellet som ett tidigare fiskarkapell. P RESENTA TI ON AV KA PELLEN 21 Ola us Magnus mark erade på sin Ca rta Ma rin a 1539 ha mn arn a Kyrkh amn och Sikava rp med anka re ( tig 7). - Ste nk orse t på ruin kull en ä r mode rnt. rit a t av la ndsa n- tik varie n Dagmar Se lling och uppstä llt 1966 ( K Joha ns- son 1975. s 258) . Rundkyrkan på Borgholm Rundkyrk a n på Bo rgho lm ä r inte o mt a lad i bisko p Brasks kape ll fö rteckning och inte he lle r. såvitt jag ve t. i någon annan skriftlig källa. G rundmura rna till e n bygg- nad med cirke lrund plan. ca 15 m i yttre di ame te r (se tig 6 ). grävdes ut 1973 av La rs Redin med bistånd av Ma ri- anne Jo hnson och Ka rna Jö nsson.44 När reste rn a påträf- fades tillk allades Martin Olsson ( no t 35 ). de n som 1928 hade grävt fra m Bo rgho lms kä rnt o rn . Ha n fö rkl arade. a tt murreste rn a var fö r klena fö r a tt ha burit e tt to rn . Att de t rö rde s ig o m e n kyrklig byggnad . fra mgick se na re därav. a tt två e ll e r möjlige n tre grava r grävdes fra m, inhuggna i be rget unde r golve t. Murreste rna ligge r utan- fö r och något unde r slotte ts västra länga , som tillhö r det av Jo han 111 å r1 572 på bö rj ade slo ttsbygge t. Kyrk an var byggd i »e nkla re murningste knik och med o behandlade murste nar. till skilln ad frå n högbo rgen dä r a lla fasade r är byggda av vä ltuktade block « ( Rudo lfsson 2003. s 55 ). I rasmassorn a hittades reste r av o mfattninge n till e tt fyr- passfo rma t fönste r. De n ä r av röd kalkste n och består av tre b lock. ca 1 7 cm tj ocka . med lodrä t be huggning och ka ntslag. Dagerö ppninge n, 54 cm bred , sakna r fa ls fö r glas. 7- 8 cm uta nför fyrpasse ts lo ber ä r e n ritsad cirke l (jfr e tt rose tt fönste r i Löt. SvK Öl 11 :2, tig 256 ). U tifrån myntfynd a ntar Jim Rudo lfsson »att kape lle t va rit i bruk från de sista dece nnie rn a av 1300-tale t och fram till 1400- ta le ts mitt « ( Rudo lfsson 2003, s 56) och räkna r kyrk an till slo tte ts tredje byggnadsetapp ( 1360- 1520 ). E n så sen tillko msttid ä r diskutabe l. Murteknike n ta lar om högre å lder och vanlige n da teras rundkyrkor till 11 oo- och 1 200-talen." E tt pa r tidigmede ltida slo ttska- pe ll med cirke lrund pla n ä r kä nda. nä mligen Mikae lska- pe lle t i He lsingbo rg och slo ttska pe ll e t i de t da nska Sö bo rg (S tibe us 2007 , tig 68 , 69). - Kape lle t to rde ha stå tt kva r ända till Johan 111 :s slo ttsbygge , som påbö rj a- des 1572.46 Att Brask inte o mtalar kape lle t på Borgho lm. till skillnad från slottskapelle n på t ex Stege ho lm och Ste- ge bo rg, talar fö r a tt de t hade egen präst 15 15 e lle r reda n va r tage t ur bruk. Ko rt e ft e r 15 19 fö rdes re like r av S:t El av till ka pe lle t på Kö pe nh amns slo tt seda n de e n tid , tydlige n ni o å r. stå tt på Bo rgho lm.47 U tifrån bl a de tta resonerar Christi - an Love n kring ett e ve ntue llt samband me ll an S: t E lavs ka pe ll. » E re mito rium Vaste ne nse « och slo ttskape ll e t (200 1. s 253 f). Det ka n inte uteslutas a tt hamnkapelle t redan hade öve rgivits, när Brask uppgjorde sin förteck- ning. och att kulte n av S :t E lav hade fö rts öve r till rund- kyrka n på Bo rgho lm, som dä rfö r av Brask ka n ha åsyf- ta ts med » E la uj Bo rcho lm «. Noter 1. LStB papperscodex. Kh 54. pag 109: transkribering med upplös ta abbrevia ture r av Sölve Göra nsson. Fö rt eck- ningen åte rgiven i A hlq vist 2:2. s 299: Hildebra nd 1898- 1903. Sv Med 3. s 76 f: SRS 111 :2. s 295 ff. O m de nna källa. se He rma n Schiick 1959. s 12 ff. 190 f. 2. Tidiga re översikter över Ölands kap ell fi nns i bl a W A nde rson 193 1 och R Boströ m 1978b. Någon undersök- ning. som kunnat bestämma lä mninga rna av de t fö rmo- dade kape lle t i Kåre hamn ( Kåreholm ) i Alböke sn ( R Boström 1978b. s 120). ha r ä nnu inte skett. 3. Yrwing 1980. Jfr äve n Hoffman 198 1. s 163 f och Wie n- berg 2009. s 230. - G unna r Svahnström har avvisa t de n allmänt accepterade uppfa ttningen. a tt den stora vinde n öve r S:ta Ma ria i Visby skulle rymma de tyska köpmä n- ne ns varor ( 1978. SvK vol 175 . Go X l :1. s 164 f) . Han me na r. a tt lagerutrymme na i stä lle t » i förs ta ha nd va r avsedda för kyrkans egna be hov av att kunna lagra bygg- nadsma te ria l till reparationer och ombyggnader . Detta utes lute r naturligtvis inte. a tt också enskilda kunnat hyra in sig där fö r längre e lle r ko rtare tid «. 4. Hä r angivna rnåu på inre arealer av lå nghus och and ra . fö r försa mlingen avsedda utrymme n. har jag be rä kna t på grundva l av tillgä ngliga uppm ätningar. egna och a ndras. reproducerade i o lika ska lor i Sv K och andra publikatio ne r. Må tta ngive lse rna ka n dä rför e ndas t bli ungefä rliga. me n ge r ändå en viss uppfatt ning om de o li - ka kyrko byggnade rnas inbördes storle ksförhå llande n. 5. Som e n ytt e rliga re jä mfö re lse vill jag nä mna de båda kyrko rna i Yäs te rga rn . Gotland . som e nligt min uppfatt - ning också ha r varit köpma nskyrk or. De n ä ldre av de m (Falck 1983) hade en lå nghusareal o m ca 150 kvm. Om de n yngre kyrkan på samma plats ( Roosval & Sällströ m 1942 i Sv K Go 111. s 160 ff) hade blivit fullbo rdad i pro- portio n till de t vä ldiga kor. som nu ensamt utgör guds- tjänstlokal. skulle dess inre a real ha omfa tta t inte mindre ä n ca 500 kvm. 6. Kä nda ö lä ndska (socke n-)gille n har funnit s i Böd a . Gärds lösa. Bredsä ttra. Torslunda. Gårdby och Sa ndby. Se Göransson 1978 i Sv K Ö l 11 :3. s 11. och nedan. till ägg t Gä rdslösa. Ö l 11 :3. s 11 : se även ned an S: ta Britas kape ll. Byggherre och skyddshe lgon samt S:ta Ma rgare- tas kapell. Topografi. bygghe rre och skyddshe lgon. 7. Enligt Källström 1939 är S: ta Britas och S:ta Margaretas kape ll de e nda kape lle n dä r de t ä r spec ificera t a tt de lämnade si lve r unde r indragn inga rna på 1500-tale t. Föl- ja nde va r de t sil ve r som ko nfiske rades från Ö land av G ustav Yasa e nlig t Källström 1939. Mörbylånga : 1560 kyrksil ver. Runsten. Sankta Maria kapell: 154 7 ka lk . pa te n. som bö nde rna hade fö rvara t någonstans i sock- ne n och tagit med till gudstjä nsterna. Ås ( Källs trö m 1939 a nger ej o m de t avse r socke nkyrkan e ller S: t Jo ha nnes ka pe ll ) : 154 7 ka lk. pa te n. hade undando lts. å terfa nns 154 7. Öland (a llmänr): 1536 sil ve r ( klockupp- bö rd). kyrksilve r som hade undanhå llits av bö nde rna: 1547 halsba nd funne t i jorden: 155 1 silve r från e tt Bir- gitta kape ll : 1558 kyrksilve r. 8 . Ca rl von Linne ( 1707- 1778). bota nike r. geolog m m. reste på Ö land 174 1. Syfte t med ha ns resa gä llde inte kyrkliga fo rnminne n. me n ko rse t i Sikava rp fä ngs lade ho nom. och inte riören i Smedby kyrka fann han så egen- do mlig. a tt han beskrev och tecknade av den. av oskatt - bart vä rde för fo rskningen (SvK Ö l I: 1. s 29 f). 9. Göra nsson 1986a. s 72 : DMS 4 :3 . s 133. 10 . R Boström 1950: 197 1b : 1996 i DMS 4:3. s 133 f. 11 . Rannsakningar om anrikviteter var fo rnminnes inve nte- ringa r. som på Ö land påbö rjades 1667 (SvK Ö l 1:1. s 17 f. R Boströ m 1996-1997 b. s 45 ff ). De ka n sägas vara e n fo rtsä ttning på Rhezelius ( no t 19) verksamhe t på 1630- och 1640- ta le t. Rannsa kningar på Ö land m Il la ndskap trycktes 1992 (j fr R Boström 200 1 b ). 12 . T ex ka rta över Ö land frå n 1600- ta le ts senare de l med bl a e n vacke r bild av Bo rgho lms slo tt samt S: t E lavs kape llruin . Kr A. Sjöka rteve rkets a rkiv. lit I Y:28. 13. Hilfe lings resejo urna l 1797 i KB . F m 57:2. p 60. F m 57 :5. tab 15 ( Hilfe ling 1994. s 84 f. fi g 32. äve n av b i Ö land 1963. s 94): kape lle t ka ll as fe laktigt »S: ta Brita «. - Ca rl Gustaf Gott frid 1-filfe ling ( 1740-1823 ). antikva- ri sk teckna re mm. fö re tog resor bla till Ö la nd och Got- land 1797 (Sv K Ö l 1:1. s 32 f samt e n teckning av S: ta Brit as kape ll i fig 18) . Ha ns resejo urna le r i KB från Ö la nd och Gotland 1797 och 1799 ä r utgivna av Got- lands Fornsa l 1994. 14. Johan Haq uin Wallman ( 1792- 1853). bota nike r och kulturhisto rike r (Sv K Ö l 1: 1. s 48 ff : icklasson 2009). - Wa llmans saml 11. Ö la nd 1- 3. i NordM . e n svå röve r- skådlig sa mling av reseanteckninga r och avbildningar (e n de l re nritade av ho nom i Wallma ns saml i ATA) . tro lige n på bö rjad på 1820- ta le t. innehå lle r avbildningar och beskrivninga r av S:t Knuts. S: ta Britas och S: t E lavs kape ll samt nämne r S: t O lofs och S: t Johannes kape ll. - Wa llman är fö rsummad i Sv K:s tidiga re Ö landsvolyme r. Det va r Å ke Nisbe th som påminde förfa tt a re n om hans existens. 15. N I Lö fgre n. vol 6. 18 16-186 1. ATA . - Nils Isak Löfgren ( 1797- 188 1 ). präst och fo rn fo rska re . tecknare (SvK Ö l I: 1. s 35 ff samt no te r o m ho no m i a nd ra volyme r i SvK Ö l. se äve n R Boström 1983a: Göransson 1979. s IX- XXX I). 16. Göransson 1978 i SvK Ö l 11 :3. s 10- 11. 150. not 3 : 1986a. s 72. 17. SD 5. nr .p 18: DMS -F~· s 32 . 99. 18. Sv K Ö l I :2. s 166 ff: se även R Boström 1996 i DM S 4:3. s 40 . 19. Jonas /-laq11i11i Rhe~eli11s (f vid 1600- ta le ts början. d 1666: Sv K Öl 1:1. s 4 ff: R Boström 1966a. s 59 ff: 1978a: 1997d ). Han fi ck 1634 e n krona ns fu llma kt fö r a tt »Opsökia ga mble monume nte r « på Ö la nd. i Sm å la nd och Västergötla nd ( He nrik SchUck 1932. s 159 ff). De t blev dock bara Ö land och Ka lmart ra kte n ha n besökte. Hans reseanteckningar och re nritninga r ( i KB . fö rt eckn i Sv K Öl I: 1. s 84 f) är uto morden tligt pålitliga. Kape ll - ruine rna avbilda r han inte lik a genomgående som soc- ke nkyrkorna: e ndas t S: ta Brita och S: t Knut fö re kom- mer och då som bakgrundsmotiv till Sikava rps s tenkors respektive G råborg. Johan Hadorph (om honom se SvK Ö l 1:1. s 17 ff: R Boströ m 1996- 1997b) medförde fö r- modlige n Rheze lius tex ter vid resor och se kundä rt påförda a nteckningar (se tig 2ob ) ka n möjlige n vara av ha ns hand ( Boström 1997d . s 84). 20. Mande lgren har e n planritning. som han påstår skall före- stä lla S:t Olo f (A tlas X l :1. s 33 och pi V III. ti g IO). men det ä r fe l. Ritningen fö rstä ller S: t Knuts kape ll och är en uppmätning från 1874 av Adam Siden (SvK Ö l 1:2 . tig 1oo och s 167 ff ). - N ils Må11.uo11 Mandelgren ( 18 13- 1899 ). teckna re. li tograf. ko nst- och kulturforskare (SvK Ö l 1:1. s 5 1 f:S tavenow 1972). 21. Abraham A hlqvist ( 1794- 1844 ). präst och to pografi sk/ kulturhisto ri sk fö rfa tt are (Sv K Öl I: 1. s 45 ff. SvK val 222. s 98. no t 3: Göra nsson 1979. s IX-XXXI). 22. Hans Adam Reinho ld Siden ( 1825- 1898). fyrmästare vid Borgho lms fyrpla ts. hade stora a ntik va ri ska intresse n. uppmätte. avtecknade och beskrev fasta fo rnlämningar och kyrkliga minnesmärken mm unde r resor. bekostade av KVHAA . De t är mycket tack vare hans a nst rängning- a r som exe mpe lvis Källa gamla kyrka och det stora grav- fä lte t på Karums a l var räddades ( Sv K Ö l I: 1. s 60 ff: R Boström 198ob: Göransson 198oa samt Hagbe rg 1980). Hans dokumentatio n finns i A TA och KLM. 23 . Mede ltida Öland 1953. s 2 1 samt DMS 4 :3. s 46 f. 24. Edle 1935 i SvK Go 11. tig 90. 9 1. s 123 ff: Pernle r 1978. 198 1. s 103 ff: Engeströ m & Fa lck 1979. 25. Sten hä llen var ri stad öve r Spja llbude . »som stupade i O lofskyrkan i ovgorod «. e nligt Otto von Friesens to lk - ning 1907. citerad i SvR ( Wessc n & Ja nsson 1949- 195 1. s 196). von Fri esen fo rt sä tt er : » I ovgorod . som var en ha nde lssta tio n på svea rnas resor i öste rväg. fa nns med sä ke rhe t på 11 00- ta le t en kyrk a till ägnad de n he lige Olof. Denna kyrka var mede lpunkte n i e tt faktori. där svenska rna - i se nare tid gotlänninga rna - samlades och ordnade till e tt hande lsgille a f samma typ som fri sergille t i Sigtuna. dre fvo sin köpe nskap. Kyrko rn a tj änstgjo rde o ft a unde r dessa osä kra tide r som fästen. och det var sa nno likt unde r fö rsvare t a f kyrk a n och fa kto ri e t vid något kriti skt tillfä ll e som Spja llbude fö ll. Sjustad-rist - OTE R 23 ninge n ger oss e tt vä rde fullt vi ttnesbörd om att den he li - ge O lofs kyrka i ovgorod existerade redan i 1 ooo-tale ts sena re hä lft och då var sa mlingspunkt fö r uppsve nska mä n på deras färde r i Ryss la nd «. - Se även Redelius 2006. s 26- 28. 26. SvK Ö l I :3. tig 11 3 . 11 4. 12o:g samt s 202 f. 268. no t 38: R Boströ m 1996 i DMS 4:3. s 50. I bl a Sv K Ö l I :3. s 177 och 202. uppges a tt kape lle t är o mnämnt å r 1346. De tta är e n missto lkning av de där a ngivna kä llo rna och ka pe l- le t to rde ej vara omta la t fö re biskop Brasks förtecknin g. Jag tacka r Sölve Göransson fö r denna anmärkning. 27 . FM R Högby sn 24 :1: DMS 4 :3. s 53. 28. Petms Frigeli11s ( 1708-179 1 ). lek tor i ma te ma tik i Ka l- mar 1742- 1755 . efte r prästvigning 1747 kh i Madesjö. Sm. från 1755 kontraktsprost i Söd ra Möre. Stora genea- logiska intresse n. Unde r somma rfe ri e rn a 17 46- 1755 rit ade han av. he lt fö r sitt nöjes skull. kyrkor och kyrkli - ga fö re må l inom de t dåvarande Kalma r stift. På Öland gä llde det öns me lle rsta och södra de l. Han är den förs te. som äve n avbildade kyrko rna frå n no rr. Teckningarna ä r va lhänt gjorda. men på litliga i sin de ta ljt ro he t. Ha ns sa mlingar o m kyrko rna och deras minnesmä rke n. de sk Analecta Frige liana e lle r de Frigelianska sa mlingarna . fö rvaras i KSB. Kalma r. Dessa samlinga r ha r utnyttjats av bl a I Lö fgre n och Abraham A hlq vist. Se vida re SvK Ö l 1:1. s 28 ff och dä r a nfö rda källor och littera tur. 29. R Boströ m 2008 sa mt Andren 2008. Göra nsson 2008b. K Jonsson 2008. Sa llnäs 2008 . Sturesson 2008. Tegner 2008 och Vrete ma rk & Ste n 2008. - Kape llruine n ha r i FMR nr A lgutsrum 17:1. 30. C urma n & Lundbe rg 1935 . SvK Ög 11. tig 40. 41. s 50 f. 3 1. Geom jordeb G 1 :202 resp G 3 :417- 420. LMV . av b i Sa llnäs 2008. fig 1- 2. 32 . De n fö rst a syste ma ti ska unde rsökninge n av S: t Knuts kape ll på börjades 19 18 av Anders Billow fö r e n plane- rad. me n ej fu ll fö ljd . utgivning i Sv K Öland ( ms mm i ATA ). För a tt kunn a göra e n ingående byggnadsbe - skrivning och ana lys av kapelle t. sökte ha n och erhö ll e tt anslag om 400 kr från BSt. där SvK:s e na utgiva re Sigurd C urman var che f. Billows insa tse r 19 18 har varit av avgö- rande be tydelse för forsk ningen o m kape lle t. vilken åte r- upptogs 1998- 2000 med stöd av KVHAA (S turesson 2008. Tegner 2008 . s 50 f). W A nde rson. J Roosval och jag a rbe tade sena re med kape lle t fö r SvK (opubl ma nuskr i Sv K:s a rkiv ). Min beskrivning av kape lle t 2008 ä r dock i s to rt upplagd e ft e r Sv K:s principer. - A nders G usta f Paco Billow. f 1890. d 1964. konsthisto- rike r. museiman. redaktör. fra mstående stilbildande gra- fisk formgivare. Medarbe tade 19 11 - 193 1 i SvK :s utgiv- ning av Uppla nds kyrko r. De ltog äve n på a nn at sä tt i Sv K:s a rbe te . ut a rbe tade registe r. gra nskade ma nu - skript. fotograferade och gjo rde uppmätningar i samar- bete med Albert Flink. In ven terade Ö lands kyrko r 19 12 fö r e n pla ne rad . me n a ldrig a no rdnad utstä llning av 2 4 Ö L ANDS M EDELTIDA K A PELL kyrklig konst. som va r tänkt a tt äga rum i Kalma r ( mate- riale t förvaras de ls i KLM . de ls i A TA ). De nna inve n- te ring ligge r till grund för Sna bbinv ( 1918) av Öland. Billows ej utgivna manuskript om kyrko rna i Algutsrums härad påbö rjades 19 18. I SvK:s arki v fö rvaras Billows inventeringslappar samt ha ns och M G unnes m fl syste- mati sk t ordnade a rkive xce rpte r. I samba nd med ha ns fo rskningar o m Ölands kyrkor e rhö ll han fl era uppdrag från RAÄ som antikva risk ko ntrolla nt. bl a 19 18 (Vick- le by. S: t Knuts kape ll) och 1924 . För a rbe te n o m Öland se bl a Billow 192 1. 1925 . 1926 och 1934. 33. Bröderna Olsson i Färjestaden. byggnadsfi rma. vars verksamhet ka n fö lj as frå n 1760- ta le t till 1979 och som svara t fö r fl e ra kyrko resta ure ringa r på ö n. E tt vä l a nse tt fö re tag. som har ha ft sto r be tyde lse för de ö lä ndska kyr- ko rna och deras vå rd under mer än femtio å r. Ko nser- verade bl a S:t Knuts och S:ta Britas kape llruine r. Inne- hava re vid slute t av 1920-ta le t va r bröde rna John ( 1879- 1944 ). Anders ( 1890- 1985) och Axel ( 1893- 1962). Se vidare Sv K vol 222 . s 104. no t 87. 34. Sigurd E ma nue l (Manne) Ho/ren ( 1895- 1975) blev 1924 den fö rste la ndsantik va rie n i Ka lma r lä n. Se vida re Ha nning & Pe te rsson 1975. s 6 ff. 35. Axel Vilhelm Martin Olsson ( 1886- 198 1 ). ko nsthi sto ri - ker. a rkit ekt och riksantikvarie samt meda rbeta re i SvK. Se vida re SvK vol 222 . s 103 f. no t 85 . 36. Blomkvist 1979. s 79: Göransson 2008a. s 198. no t 9. 37. Bekräftat av Alf Hä rde lin i samtal med förfa tt a ren. 38. r Gräsgå rd 55:1 i FMR. där de t dock ifrågasä tt s a tt lä mningarna härrö r frå n kape lle t och inte frå n e tt grav- Källor OTRYCKTA KÄLLOR S1ockholm RA Ä. ATA: N I Löfgren. vol 6 ( 18 16- 186 1 ). ang S:t E lavs kap 18 19: H A R Siden. uppm och beskr av jo rdkulle vid Össby. G räsgå rds sn ( fö rmodad lä mn av S:t Stefans e lle r S:t Barbaras kap ) 1874: teckn saml : brev t B E Hilde brand 1868- 1880 . -A Billow. fo tos och uppm 19 18 samt beskr 7/4 19 19 av S:t Knuts kap: a ntikv ko ntr vid rest av bl a Vickleby - M Olsson. prog r 2- 3/ 10 1925 f ko ns av S:t Knut och G rå bo rg. - L Redin . a ng a rkeol unde rsökn vid Bo rgho lms slo tt 27/8 1973. - K11/111rhist byråns arkiv: A Billow. 2 ritn 19 18. tusch på ka rto ng. sit -pla n öv S:t Knut och Grå borg (A 19: 1- 2 ) . - Sveriges Kyrkors arkiv: W Ande rson. ms ca 1935- 1936 till beskr av S:t Knuts och S:t Johannes kap. bearb av J Roosva l och R (S trö m bom-) Boström: A Billow. ms. a nteckn a ng kyrko r i Algutsrums hd sa mt exce rpte r för desamma av Billow. M G unne m 11 : R röse . - Om kape lle t. se R Boströ m 1984b. s 49. 1993a. 187 : 1996 i DMS 4:3 . s 29 1: Rasch 1993. s 6 1. nr 55. med av b på s 60 av Side ns uppm 1874 i ATA. 39. De t skedde 1974. nä r he mbygdsforskaren Albert He ll - berg i Gräsgå rd ( 19 12- 1990) visade pla tse n fö r pe rso- na len vid RA Ä:s och AMS Ölandskontor (jfr Boström 1993a. s 187). 40. Bo rg 1975 . se även R Boströ m 1996 i DMS 4:3. s 132 . 135 ff: FMR Ås 2: 1- 2. I SvK:s a rki v finn s en ej publice- rad beskrivning o m kape lle t av W Anderson m 11 . 4 1. Andersson & Hildebrand 1988. tig 193 . 194. 42. Areen 1934. s 95. samt. fö r 1676 å rs karta. Göransson 1975b. bilds 70. 43. RA . Generalguvernörens öve r drottning Kristinas unde rhå lls lände r a rki v. K 479. s 79 1 f. (Meddela t av S Göransson.) 44. Beskrivninge n bygge r på Redins skri ve lse till RAÄ (i ATA) och mina egna a nteckningar och minnesbilder samt på Forsberg 1974. s 52: Johnson 1978. s 110: R Boströ m 1982b. s 19 . tig 8:B: Rudo lfsson 2003. s 55 f: Stibeus 2007 . s 53 f. Någon grävningsrapport slutfördes a ldrig e medan de t sak nades mede l för de t 1973 ( La rs Redin muntl 19/3 2009). 45. Fröle n 19 11. s 128 ff: Tuulse 1968. s 59 ff: Stibe us 2007. s 53 f: Bo nnie r 2008. s 141. 46. Forsberg 1974. s 52 och R Boströ m 1974. s 65 anger a tt rundkyrka n raserades reda n unde r mede ltide n, me n rimligare ä r a tt anta a tt byggnadsarbeten inte skedde på de nna pla ts förrän vid 1500-ta le ts slut. 47. Göransson 1978 i Sv K Öl 11:3 . s 11 . 150. no t 3. (Strömbom-) Boströ m. anteckn och fotos 1940-2007. - Fornm reg: Algutsrum 17:1. Böda 108: 1- 2. G räsgå rd 50: 1, Högby 24:1 . Ås2 :1 -2. KB : J H Rheze lius. F c 5 . resedagbok 1634. Högby kyrka 16/8. S Knut och Gråborg 30/8. - C G Hilfe ling. konc t resejo ur- na l 1797. F m 57:2. p 60. o m (S:t E lavs) kap 15/7: F m 57:5 . ta b 15. teckn av Borgho lms slo tt och »S:ta Britas « (S :t E lavs) ka p. sedda fr Lundegård . KrA: Sjökarteverkets a rki v. litt V :28. ka rt a över Öland. 1600- t sen del. m bl a S:t E lavs kap. NordM: Wa/lmans sam/. vol 11. Öland 1- 3. trol påbö rjad på 1820- t. av b. må tt och beskr av S:t Knuts och S:t E lavs kap samt o mnämnande av S: t Olofs och S:t Johannes kap. RA : Generalguvernörens öv drottn Kri stinas underhå ll slän- KÄLLOR 25 de rs a rki v. K 479 . G Kurck till ha uptmanne n på Bo rgho lm L Assa rsson 7/ 11 167 1. Gävle LM V : Geom jordeboken G 1 :202 och G 3:417- 420. Bo rgs by m S: t Knuts kap och kyrkog. uppm av A mbj La rsson 164 1- 1642 resp P Gedda och P Arosa nde r 1682. - Samue l Frige lius ka rta och dess descriptio öv O ttenby ladug 1705. G 11 5 6: 1. Kalnwr KLM: H A R Siden. teckn saml. KSB. Sti fts- och gymnasiebiblio teket : P Frige lius sa ml. Summary THE MEDIEVAL CHAPELS OF ÖLAND Introductory overview Ö land was divided inta 34 parishes in the Middle Ages. each with its own parish church. In add ition. Borgho lm had its own castl e chape l. a nd a t least eight o the r chape ls with va rio us func- tions lay spread o ut ove r the isla nd . These la tte r were li sted in an invento ry o f the chape ls a nd mo naste ries belo nging to the Linköping See by Bishop Brask in c 15 15 as cape/le non cura1e. i. e. chape ls witho ut curates. In what fo llows. the chape ls will be prese nted in the o rde r given in that invento ry. A ll seem to have been ta ke n o ut of use during the 16th ce ntu ry or soon thereafte r. a nd were quickl y demo lished or fe l! inta ruin . O ne of the chape ls is li sted in the in ventory as Eremi1ori111n Vastenense. It has bee n supposed that thi s signi fies a he rmitage be lo nging to the Vadste na conve nt. and not an ·ord inary' chape l. Go o ·s HOUSE AN D W A R E HOUSE? It is not known who built these chape ls. Prev io us researche rs have assumed tha t they served pilgrims o r fi she rme n. But a majo r cult of sa ints invo lving !arge groups o f p ilgrims see ms ra ther unlike ly a nd few o f the chape ls are loca ted close to the coast. Furthermo re . it is unlike ly that t rave lling fi she rme n o n temporary visits would require such !arge and costl y buildings as these chapels. What is mo re like ly is that mast were me rchant churches. a concept that has been the subject o f much research by De tlev Ellme rs and Pa ul Johansen. Merchant clwrches In an art icle describing his vis it to Kape lludde n on the east coast of Ö land. E llmers observes that the chape l there see ms to be an exce ptio na lly clea r example of a merchant church ( E llme rs 1983. p 63 . fig 5). Linköping LStB: Registr Eccl Cath Linc. biskop Brasks kape ll fö rt 15 15 ( papperscodex). Kh 54. Uppsala UU B: A A hlqvist. Saml I. sign S 84 (anteckn a ng Böda). T RY C KT A K ÄL LO R OCH LI TTE RATU R samt FÖ RK O RTN INGA R - se neda n Early med ieval long-dista nce t rade rs we re with o ut lega l rights o utside thei r ho me country. T hey the refore grouped toge ther inta fra te rnities a nd guilds. T his provided mutua l assist- a nce a nd support d u ring hazardo us journeys with costly cargoes of crew a nd goods th ro ugh va rio us count ries. continuo usly unde r threat by pira tes , incleme nt wea the r a nd impri sonment. In a fo re ign country they could de pe nd on the protec tio n of the local autho rit y provided they pa id generous taxes in re tu rn. A fra nchise area ( factory) o utside the town o r se ttl eme nt wo uld be a llo tted to the guild . a nd thi s was usua lly e ncircled by a wa ll a nd gua rded by dags (fig 3) . T hc ir own simple church building o r chape l was e rected he re. o f suitab le size to accommoda te both divine se rvice and sa fe storage for the me rchants· wares. shi ps· sa ils. rigging a nd tackle as we ll as hay fo r the ·winte r trav- e lle rs '. ho rses, e tc (Joha nsen 1958 . 1965a. b ). Normally chape ls had no priest o r burial rights: thcse we rc the preroga ti ve of pari sh churches. Merchan t-guild members could not be buried in pa rish churchya rds but had to use specia lly a llo tted burial grounds ( E llme rs 1983 . p 5 1 ). Thus, when a chape l is found with its own churchya rd , thi s must have been intended fo r those outside the parish sys te m. T he trave lling me rchan ts. united inta guilds . would have been the mast do minant group of ·o utside rs· li ving alongside a parish in the earl y Midd le Ages. According to Joha nse n a nd Ellmers. mercha nt churches can be identi fied by the fo llowing crite ri a: ( 1) they lie beyond the se ttl e me nt. ( 2) they a re surrounded by a churchya rd rese rved fo r guild me mbe rs and (3) contain a high cross of sto ne o r wood to ma rk the franchise area (fig 4) . It is known that in the 14th century at leas t the marke t place could be ma rked with a high cross on which the roya l pa tro n placed his glove as a guarantee for protection. pax, while trading was in progress ( fig 5 ). 26 ÖLANDS MEDELTIDA KAPELL Builders and uses Ellmer's and Johansen's criteria best fit St Brita's Chapel, to be followed by St Olof's and St John's and, in terms of a church- yard, St Knut's and St Margret's. The present author would like to add a fourth criterion: the edifice must be spacious so as to accommodate a packing house for wares, etc. St Knut 's Chapel has a nave that measures c 70 sq m, which corresponds lo a 'normal' medieval parish church on Öland. St Brita 's Chapel hasa nave of over 200 sq m, while three chapels: St John's , St Margaret 's and St Stephen's /Barbara's (fig 6) , are of rectan- gular plan and without evidence of externa! chancels. The spa- ciousness of the latter chapel (an internat area of 130 sq m) sug- gests that it too was a merchant church whose burials have been ploughed out. The position close to the excellent harbour of Gräsgård must also have been important for the maintenance of the garrison at Eketorp Il!. As early as in 1979 Nils Blom- kvist saw a connection between the medieval Eketorp (III) and Öland 's harbour chapels (1979, e.g. p 69 f). Two chapels in Bishop Brask 's inventory of 1515 are unlike- ly to have been merchant churches: St Otto 's chapel was a small annex to Högby Church and the little St Elav 's Chapel with an inner area of c 30 sq m was probably a private initiative for the cult of a local saint , even if fishermen , seamen and others who frequented the harbour used it for prayer. The round chapel on Borgholm would most likely have served the castle's needs. All the other chapels are therefore most probably merchant churches built by various merchant guilds. The Hansa took over the Baltic trade c 1300 (according to Johansen 1958, p 517) , but as to private guilds, change would most probably have been a gradual process over a succession of years. CHAPEL SUMMARIES St Brita 's (Bridget's) Chapel in Bredsättra parish was the most prominent chapel on the island. lts ruins are situated on Kapell- udden ( Chapel Point) on the eastern coast at a fishing place and a previously important har bour called Sikavarp. The chapel had a !arge nave with an area of slightly over 200 sq m joined to a small chancel with a sacristy on its northern side. The surround- ing churchyard contains a well and burials. A free-standing cross, 3.2 m high, carved in stone is located between the chapel and the harbour si te. The chapel and cross were erected proba- bly at the beginning or towards the middle of the l3th century ( cf special chapter below). St Elav's Chapel, originally Köping parish, situated on Kapell- udden, was a little islet that later became connected with the mainland. The cemetery of the borough of Borgholm was con- secrated here in 1879. The chapel was of rectangular plan, c 8-4 x 6.3 m ( c 30 sq m), with granite and limestone masonry. Nothing is known of its date since it has not been excavated. In 1820, the ruins were demolished and are considered to lie beneath the grass lawn. St Elav (Eleff, Elof, Evald) was a local saint, but originally a historical person. Prominent men with the name Elav are known in Öland in the 14th century. Elav 's relics were removed from the chapel most likely around 1510. St Olofs Chapel in Böda parish was erected on the small island of Stora Grundet (the Great Shoal) in the bay of Grankulla- viken. Nothing is known of its shape, size or date. It was pulled down in 1845 and its masonry reused to build the nearby light- house Långe Erik (Long Erik). Human bones have been found which most likely indicate burials belonging to the chapel. According to early sources royal meetings were held at Gran- kullavik in 1367, 1444 and 1487. These were probably housed in the chapel, suggesting a somewhat spacious building. St Olof, the Norwegian saint ( d. ro30 ), was very popular along the Baltic shores. The chapel was probably built by a Gotlandic guild, sta- tioned at St Olof's Church in Visby. St Otto's Chapel was an annex off the southern side of Högby Church and erected in the middle of the l3th century at the earliest. It was dedicated to the Pomeranian apostle Otto ( c ro63-1139). The chapel building was pulled down in 1797· St Margaret's Chapel lay in Bjärby in Runsten parish. In ground plan it measured c 21x9 m, producing an inner area of 133 sq m. Little else is known about its shape. It ceased to be used for divine services in the mid-16th century at the latest. The chapel was surrounded by a churchyard with burials. This was the only clerical building in Öland provided with land for its maintenance ( cf separate chapter on the chapel below ). St Knut 's Chapel in Algutsrum parish, is, together with St Bri- ta's, the best preserved of Öland 's chapels. lt lies between Borg village and the hillfort of Gråborg. The ruins show that the chapel had an apsidal chancel which was erected in the late l2th century anda somewhat younger nave. To the west, the chancel rested on a single footing, which shows it to be older and was perhaps first attached to an older wooden nave for some time. The internat area of the nave is c 70 sq m. The chancel hasa doorway on the south side while the nave originally had two doorways, to the south and north , close to the west wall. They were blocked up later in the Middle Ages and replaced by only one in the centre of the south wall, prob- ably at the same time that the small rounded chancel arch was replaced by a tall , wide, pointed one. This possibly happened c 1500 when an altarpiece, a triptych ofhigh quality, was provided from Liibeck. This has long been housed in Algutsrum Church but its prominent central figure of St Knut suggests it originally belonged to this chapel that was dedicated, as the guild which build it, to two Danish saints with the same name: Duke Knut Lavard, murdered in 1131, and his uncle St Knut (King Canute the Holy, murdered in ro86. The apse and chancel were vaulted, but the nave had a flat inner roof. The west gable had a rectangular aperture through which it was possible to reach a spacious storehouse in the attic. The finding of human bones indicates that the churchyard con- tains graves. St Knut 's Chapel was probably erected by a Danish guild, such as that established in the 117o 's by King Valdemar the Great for merchants on the Baltic trade route serving the Dan- ish kingdom. Its purpose would have been to sustain and assist Danish travellers to and from Gotland on the hazardous voyage in the Baltic Sea. The chapel ofSt Stephen or St Barbara, two prominent saints, was situated close to Össby village, Gräsgård parish, in the south-east- ern tip of Öland close to the famous prehistoric stronghold of Eketorp and the harbour of Gräsgård. The site was investigated in 1874, when only a rectangular mound of stone and earth remained, suggesting a building with an inner area of c 130 sq m. The chapel of St John the Baptist at Kyrkhamn, Ås parish , was excavated by Kaj Borg in 1974. It was built of granite and lime- stone, with a simple rectangular form providing an interna! area of c 70 sq m. It had south, north and west doorways and a rose window in the east wall. The chapel was built in the mid-13th century or later. SUMMARY 27 A wall surrounded the churchyard. Graves and ros coins were found within the walled area and inside the chapel. The coins - ;:r/.-~2'_.1;",,_61n»T,,_,,:r- 7/ 'Zi·:;'Je .f ~ ~-~,-~:!__._{.!/.._./,,, ~-· ~ "'o" .. ;-ö~:•: .•~ ,, ~ 0 0° 17 w p 11' v-;-F-c;-;-e;~ • 0 0 9 - I 0 .... 4 t; ~j~.0,0 0 ~ o 0 " 0 D o ""'" o o 0 ~ 0 o ~ • o ,, o • .,•.. • 6~ 00b·~~ ;f•C: <>.?... 0 6 -0 •;: e • ~ " C1 00°~ ~tio o i:>o '- : o~ :!_0 I/ () ~~ ~IC>•••"... ...,,,~=-.:-~....--.-·lj/'.."O"~ Cl"' ••1• poc-;J.aq,,oo-_. o~o ö 0 oa•C'!)•.o 4 ~·~~ · -.4 ._ •-...--~~~~"aiVoPQ•o v o • , • ;• ~.~ o; 'O e •::iC 1€,~o:~o~~oOa:>o~o a o•q:g' , ,'- .. : \o " ~~o ,o o •"a:r, o~•ooo:~ ,a .• •.•.;• ig oo_"S1:o~ 4~0 .eC>o oaQoo 6;1 ~ , 1 ~' ~°"o ' " o ~ Oe • o ()ooo•ai. {) e A ··.• ~1')-oÖ oo ooo ~o o c e Qe>"'~ : I 16- "'"·1,. ·o e. • • Ooo6 -~ • •• ·~f :oot1°ooo 0 o()•o\)o Cl c o ,f -~ l -- r~--.-1' •o•._, oo-••e•o\l Oo o 0 • ....~ ..,tbcJlo o G c.. o o. o O \} f..f 1 ~ • • • tb o • • ~:l· t o ···~ l:J:;~3e::.oogb o t>~6o4bo <> : . ' ~ - : \' \:: ·~ oop:.o.•t)o'~o ~ I ' I • :,:. ~~od:~C!t o ö oa fl."OcPorJo'~ tf. 'J ·) '4· , . ,, •,f'f o: f Oto oo.•~o-~ ~ • :•( 'i\o0';.t:l.Q o otb <'> (J (l •o o •e:,: .~t r ~· '1.•b•.•.oc'c• .•,o<> ••• ~~o~~eo.-::>'°43a ~o ~o «\? " i ' " ,, ,o.·o•oo'oQ"•••~•oo 9! _g.•.i: hp~16?-'.>P~~·• () ~ 0 c o<::>o, "··.i; '- "'-· ~" •o~~·o•.;11 •••... I -..• !ä oO~Ö: · - . o·-. 0 D ö \) • I -· Q Q. ~ A ~ • •• .• ~ ' • • • ··~ f~;,~~::.:!.-:~o~~ Oo D••·&. • i : <\.. l2l 40€) G Q 4.-;: I.• •• •ft O.no O a Q~•t1tP Gil fl,c8. a .. "., Il I ' ,•,., 0 • a ••••['I : r.i.v a ~"''"·"' 0 ,, • v~ , r' I • • 0 ' e • .r., isa~ .~·~·':·:'~s 4!•.••:.•,,. O.•:•.. · , _, ~-. j; •: ,•- • o •I• • • • ,ft ;.t ""'• A1 4 tg • ~ " •. t> A o •' • O'i, " I , , , • ,. • Il t 1,• I• ··~ ·~~-·tt.~ o <>OQ~·~:· c>r7c>Oo!·., . I & •• c. 0 -· _.: ••: '11 it •': li.• 04 •. Ot)O C. o•oC> 0 111 ~ I ,, r. , • It ~ f'' 'I• f'llJ-.•:~tt•v .~ca~" 0 • 4 o ~o~dO\ ;... I 111 • G• • •1 • '•·:~~ ~::o/"o•'ooo•o,,ll"'.~D·~·~.4.go()ogo~"\. . : 1 .. •11•• • -S: •, I• ,, •_._;~; b::Qfo c;, 0.~.f!°' ~ooc:ao':b~~:_~:·:~:o~'°q'ei, 1 ! • Q • ~ •• t•'#' ! Q..~..0-4 A-•-'•-Cd\€>~~.P-~ ;!'~';- •!:.'._o_~.~,.B $;:/'~ ·A-O~...*~-..--z-=-~·~- .' 1.._ ._, ~·..._f!u!'..._.._ ..... t , .. • ,• ~ ~ '• • • • •. ~?(' / • • • r • • • • t • O • • • 4 0 • 4 •'°"• t tir e ; I • • • 9 .. ' • . • • • •• ••• o ' 1• • -. . •t . .. " . . 'ff ('>• ,,.,,/_ !r;'./~'f'~-/tAb;;,:.{,,~ .•/&,'n/d.f,r,,·; ~· J'J;tZ.',f-1 .i;;., ,,._,._ ,f,,7,r"1n.A ,/,.,~.,(,_~ ~,/,;. ,.._;.,.-,.,.~4',,,o,._ ,t,;._... hn»< ,,.,,/.,,,.?f..t,p.,...,"""''·-....:~Ji;~~~-.,.-·-·-:... z.·.,":Jt 4 ,.tfti d. - //J -lr/· ,~;~.,..,n ,..4 .-hP}(m? ·~,..-~-~}",... /A);~_,(,. ~rn.,,..L,t'n_~; n , .<;i~ .eo /.,,. {' lff;/ d M ?irf"r. ;ri P-/M1h..,_.. ~,,.. .,.,,..,.,.{ ~' / ~· /i:.jr T:/Tlf:n n1.w-/..,-., ,/Unnd.,,,_,,,l//e.,,.~n~A ...ii.., .,...."'"' ?•. t li i(,,t; //"'! r ~:J// _ (i7., ~l'f.tltl Pt. / f /,;: hf;~ / e l'n1~(,.r,/-t"r r/I' /,.- '' '~1""" ,r.',y.i!.:~/.;;., t#.. tY-;,.,,r ...V'n:.VntJ-.tÄu.; .$~ v-M"·r~'t'l/'"1 -v&l 'l/r'.A6:/ ' .../"' . , /, ../ ' J • ,,, ~, //' ,. ,; ,/. ~ ,.,, , ~ t t/ . • . I " /7 F' a,,, .../ ;'1.;-n .117 t.-h z...<..#0" .c:... ,w.r..'1 ~~ •'~_? '' • '-/ "'fJ(lt.- ·&J>-4 1-;J i;/',,.. ,,.,,_. ~.;--,1, ' '"r.- '7>'1 "11VrYC 7ik>/ t41. . ,~ ~t' ~r,,, ,,,/J. ,.7 't/"l'm';:,ä --,,..f. "/!'~-"' '/' :.;/}..-.',( /67.t "/ cY/?.:/. .Ji J >°duJ.l, /4-= /Q/,._,-:... Fig 70. Lämningarna av S:ta Margaretas kape ll i Bjärby, Runstens sn, strax innan de avlägsnades. Remains af St Margret 's Chapel in Bjärby, Runsten parish, just before they were U ppm HAR Siden 1872, ATA. - Rubriken lyder: »Teckning af lemninga rna efter Capella St Mar­ removed. - Written below the plan is the explanation: 'a, place where I excavated gareta in Runsten, belägen på tomtp lanen till hemmanet N• 7 i Bjerby by, Runstens socken och the mound; b, a !arge stab (B) found during excavations. B, stone foundation afa Ölands Norra Mot.« Under planritningen står förklari ngen: »a stä llet hvarest jag genomgräfde now removed dwelling, which was erected along the north and western side ofthe högen, ben unde r gräfningen påträffad sten platta B. B stenfot till numera borttagna boningshus, mound. K, a stone-filled cellar which belonged ta the dwelling house an the north hvilka va rit uppförda längs norra och vestra sidorna a f högen, K en med sten igenfyld källare som side. ' Below the section is written: 'From a ta d = 70 feet -the actual length af the tillhört boningshuset på norra sidan. « O ch under sektionsritningen står: »Från a ti ll d = 70 fot utgö­ mound; between a and b, and c and d, the mound is braken through and leve/led rande högens verkliga längd, emell an a och b och c och där högen genombruten och om 1 it I V.. fot ta a height of I-I 0 feetfrom the ground; h, the remaining undisturbed part ofthe från marken jemnad med densamma h, den nu qvarvarande ell er orörda delen af högen om 20 fots mound measuring 20 feet long, 30 feet wide, and 4 foot high; e, stone foundation längd, 30 fots bredd och 4 fots höjd, e en stenfot efter ett för några år sedan borttaget boningshus af the dwelling erected at the western end of the mou.nd and removed a few years som varit uppförd vid vestra ändan af högen, vid a och d är gångstiga r tvärsöfve r tomten hvarest ago; at a and d, pathways across the plot wherein the mound lies. - Measured and högen är be lägen. - Uppmädt och aftecknad i April 1872 af H. A. R. Siden. - 1 dec tum= 10 fot. « annotated April I872 by H. A. R. Siden. - I dec inch = IO feet.' SANKTA MARGARETAS KAPELL i Runstens socken Öland, Kalmar län , Ölands norra mot, Runstens härad , Borgholms kommun, Växjö stift , Ölands kontrakt A v S:ta Marga re tas kape ll i Runstens socken å te rstå r i dag end as t kna ppt skö njbara lämninga r me ll an e tt pa r lantbruksbyggnader mitt i Bjä rby by. väste r om landsvä- gen (fig 71 -73). Mycke t lite ä r känt om kape lle t. Det ä r inte utm ärkt på äldre kartor. Varken Rheze lius. Linne e lle r Hilfe ling' nämn er de t och en sto r de l av vad som fa nns kva r togs bo rt unde r 1700- och 1800-ta len. Hä r be- handlas förs t kape lle ts milj ö . dess bygghe rre och skydds- he lgon. fö r vilket översikten ovan om Ö lands mede ltida kape ll ge r en viktig bakgrund . Uppgifte r som ä r kända om kape ll ets jo rdinnehav återges sedan, sammanstä llda av Sölve Göransson. samt vad som gå r att beskri va av kyrk ogå rd en. kyrkobyggnade n. dess byggnadshistoria och in ve nta rie r. Som bilaga fö lje r Adam Sidens rapport från unde rsökninge n st rax innan de sista lämninga rna ovan mark avröjdes 1872 . Topografi, byggherre och skyddshelgon Topografi och fornlämningar Bjä rby är en av de no rdligaste bya rn a i Runsten. belägen 1-4 km norr om sockenkyrkan (Göransson 1988b s 68 ff: äve n i Kas tlösa finn s en by med samma namn ). Socknen är en av Ö lands a rkeologisk t sett rik as te med drygt 200 fornl ämningslokale r och 425 registrerade forn lämningar ( Rasch 199 1. s 339 ). Byn är be lägen på ett gravfält frå n järnålde rn (ca 400 f Kr-ca J050 e Kr ) på Ancylusva llen. den s k land borgen . som sträcke r sig i no rr- söde r utmed östra Ö land. I åkerm arke rn a väste r om Bjä rby hittades 19 1 o tre hä ll kistor. som bl a innehö ll en vacke rt o rnerad pokal av lera och två dräktspännen av brons.' Byn är. som framgå r av de t fö rhi sto ri ska by- namne t. ä ldre än kape lle t. Sölve Göransson ha r ( 1988b. s 68. 73) antytt möj lighe ten av att byns tomt e r på land borgen kan ha vari t anlagda sekundä rt i fö rhå llande till kape ll et och att a llt så byn e lle r gårdarn a haft ett äldre läge. tro lige n väs- te rut på ägorn a. Bjärbystcnen Inte långt från kape lle ts pl ats. något hundra tal me te r å t sydöst. intill östra sidan av landsvägen. stå r en stå tlig runsten från ca 1040.3 Rh eze lius uppm ärk sammade å r 1634 stenen. som då låg i Bjä rby bro längre no rrut. och lä t resa de n på sitt nuva ra nde stä ll e . Den ä r e nligt sin inskrift rest öve r Fastulf. som ä r »begravd i kyrk an «.4 Min tidigare framförda förmodan ( 1977b. s 95: SvK Ö l 11:5. s 13). att Fastulfs kyrk a skulle ha varit en fö regå ng- a re till den mede ltida sockenk yrk an i Runsten. va rs ej utgrävda grundmura r ligge r omede lbart söde r om Run - stens nuvara nde kyrk a (Öl Il :5. fi g 6 ). ä r mindre trolig. menar Sölve Göransson och Anne-Sofi e Gräslund .~ Run- stenens inskrift syftar enligt dem mera sa nn o likt på en gå rdskyrk a. som ha r stå tt på den plat s. dä r sede rmera S: ta Margare tas kape ll byggdes (se nedan Byggn hist ). Bygghcrrc Spår av begravningar på kyrkogården visar. a tt kape lle t va rit skilt från sockenkyrkan och ta lar för. att de t rör sig om en gilleskyrkogård (jfr E llmers 1983. s 5 1. och ova n Ö land mede ltida kape ll ). »Vanliga « kape ll hade inte begravningsrätt. Trolige n rö r de t sig om en köpmans- kyrka. rese rverad för ett gilles medlemmar. För detta tala r också kape ll ets uppsee ndeväckande rymlighe t med en inre areal av ca 130 kvm. vilke t är betyd ligt mer än lång- 86 S:TA MARGARETAS KAPELL Fig 7r. Bjärby by i Runstens sn, sedd från nordväst. A anger platsen för S:ta Margaretas kape ll , B läget för Bjärbystenen. Äldre flygfoto, KLM. husarealen i en genomsnittlig, medeltida, öländsk socken­ kyrka. Se vidare rekonstruktionen (ovan S:ta Britas kapell) av hur S:ta Britas kapell kan ha använts som köp­ manskyrka ! Kapellets särställning framgår av att det ägde jord samt att det eventuellt hade doprätt , om man som dopfat tolkar en omtalad trasig mässingskittel (se nedan). Anläggningens ägare kan ha varit ett Margaretagille, men vi vet inte, i vilket land eller landskap det i så fall var stationerat. Troligen fanns det även ett Margareta­ gille i Gärdslösa (se nedan) . Gillets hamn kan ha varit belägen vid utflödet av ett par bäckar vid en nutida badplats nere vid Östersjön, drygt 2 km österut, men för att få svar på den frågan måste resultaten av en ännu så länge endast påbörjad inventering av Ölands gamla ham­ nar inväntas. Om S:ta Margaretas kapell var köpmanskyrka, upp­ hörde detta sannolikt, när handeln övertogs av Hansan, vilket enligt Johansen inträffade omkring år 1300 ( 1958, s 517 ; jfr ovan Ölands medeltida kapell) . Även i fortsätt­ ningen behövdes utan tvivel säkra, väl bevakade depåer, utspridda på lämpliga platser på Öland , där varor förva- Bjärby village in Runstens parish, viewed from the north-west showing the location ofA, St Margret 's Chapel; B, Bjärby rune­ stone. A erial photo. rades »under Guds beskydd «, innan de fördes vidare till någon lokal marknad eller till Kalmar. Kapellet fortsatte sedan att användas under hela medeltiden. År 1547 be­ tecknades kyrkans silver som »fördolt «. Bönderna hade alltså förvarat nattvardskärlen någonstans i socknen och tagit dem med sig till gudstjänsterna. Där fanns 1591 även sockenbudstyg (se nedan) , vilket visar att socken­ borna då använde kapellet. Om detta avspeglar det medeltida förhållandet talar det för att gillet kan ha haft en lokal förankring. Namn och skyddshelgon «Sancta Margitta kirkia « omtalas 1443 men benämndes 1547 och 1550 »Sctae Mariae « kapell och 1557 S:ta Margaretas kloster, där »kloster« är en gammal folklig benämning på ruiner (S Göransson) . Biskop Brask omnämner cirka år 1515 »S: m[ajrgarete i[n] ronsten « i sin lista över kapell utan egen präst (se ovan Ölands medeltida kapell). Rannsakningar 1667 (1992, s 14) kal­ lar det »ett förstördt kloster j Bierby, dhet dhe kalla Mari ae kl oste r «. Äve n Å hstrand uppge r lämninga rn a vara från ett av öns kloster ( 1768. s 164). är Ahlqvist (Ölands mede ltida kape ll , no t 21) sedan beskrev ruin en 1825 ( 2: 1. s 263) identifie rade och namngav han den efte r biskop Brasks förteckning: » En grushög. näs tan midt i Bje rby by. utmärk er stä lle t hwares t Cape/la S. Margarer~ in Ronsren [ .. . Jwarit upbyggt. « - Att kape llet i några källor ka llats S:ta Maria är sannolikt endast delvis en fe lto lkning. Man kan i längderna från 1500-ta le t och framåt iaktta hur namnet Margareta. som hörde till de vanligare kvinnonamnen på Öland, slits ned undan för undan i en fo rmserie: Margit/Mariet/Marjed/Marje (jfr Göransson 1997. s 46 ). varför det a lltså ä r tänkbart a tt benämningen » Mariae « ege ntlige n åte rspeglar den fo lk- liga versionen av namnet Margareta och sålunda ej skulle bero på en fö rväx ling med Vår Frus namn . (S Göra ns- son.) Uttrycke t Runstens kapell fö rekomme r i några yngre kä llo r.• S:ta Margareta av Antiokia , kape llets skyddshelgon enligt uppgifte rn a ovan. va r en he lig jungfru , martyr. nödhj älpa re och en av de fyra huvudjungfrurna . Hon blev martyr (ha lshugge n ) i början av 300-ta le t med fest- dagar 13/7 och 20/7 ( Pege low 2006, s 170 f). Observera. att de t nedan av Sölve Göra nsson nämnda skifte t I 443 va r dagtecknat just 20/7 ! Hon skildras som en ung jung- fru med krona och utslaget hår. I ena handen hålle r hon martyrpa lmen. på den andra a rmen e ller vid hennes föt- ter vil ar en drake som en erin ran om hennes martyrium. S:ta Margareta brukade åkall as av barnsängskvinnor och i den ytte rsta stunden. Helgone t började hyllas i Danmark på 1000-ta le t och ganska sna rt därefter i vå rt land . Hennes bild målades på framträdande plats i Gärdslösa kyrk a i mitt en av 1 200- talet (Sv K Öl 11:3 , fig 96) och i samma kyrk a signerade Magnus Ingelsson sina kalkmålningar »dagen före hen- Kyrkogård Kyrkogården sträcker sig över två tomte r. skilda åt av en byväg. Stö rsta delen av kyrkogården är belägen på Bjär- by nr 6. söde r om byvägen. De som ägde gården 1977. K E och M Berneke. visade mig, vad gårdens barn för några år sedan hade funnit : en blå glaspärla ( från e tt rad- band?) och människoben. 2005 träffade Anders Johans- son gå rdens nu varande äga re. vilka hade ännu mer a tt berätta om bl a tre människoske le tt som påträffa ts vid grävningar på 1950-ta le t (A Johansson 2005). TO POG RAFI, BYGGHE RR E OC H SKYDDS H ELGON 87 nes festdag 1498 « (Öl 11 :3. s 92 ). något som tyder på , a tt det har funnit s ett Margaretagille i Gärdslösa . E tt ej namngivet gille fa nns i samma socken ca 1420, liksom en inte daterad. fö rmodad gillesbyggnad utanför väs tra kyr- kogå rdsmuren.7 I korsarmarnas övervå ningar i Gä rdslö- sa (Öl 11 :3. s 25. 78 f. fig 27, 3 1) kan samma gille ha haft sina sammank omste r. innan gilleshuse t byggdes utanför kyrkogå rden (jfr Öl 11 :3 . s 79). Jordinnehav Av Sölve Göransson »Sancta Margitta kirkia « omta las fö rsta gå ngen vid e tt skifte av frä lse gods 1443 20/7 .• Kape ll et va r de t enda på Öland som vi ve t va r do tera t med jord (Göransson 1988b. s 45, 72. 75. 79). Samtidigt som dess lösa egen- dom konfiskerades vid 1500-ta le ts mitt in fördes näm- ligen i Kron ans längd öve r »årliga räntan « (första gång- en i Sm hand) 1549:2 B. KA ) fem utjordar tillhöriga »Sancte Marie Cape ll «, fr o m 1550 »Sancte Margrethe Cape ll « (S m ha nd) 1550:7, KA ). då brukade av tre bönder i Lerkaka, en bonde i Bjärby och en i Dyestad, men alla sanno likt belägna på Bjärby bys ägor. De kom efte rh and a tt registreras som kyrk o utj o rd ar. De hos A hlqvist (2:2 , s 286, 29 1) »enligt 1635 års Jordebok « som »Margretae Kl oste rs « rubrice rade utj o rdarna och to mte rn a i byar i Runstens södra sockendel och Norra Möckleby sn av Möckleby härad ha r dock a ldrig ägts av Margaretakapellet. Den felaktiga attribueringen här emanera r till en del av en o mläggning av jo rdeboksfö- ringe n 1578 (Sm hand I 1578:6. KA ) och, när de t gä lle r Norra Möckleby sn. av e n miss to lkning av Ahlqvist ; dessa jordar synes mestade len i stä ll e t ha va rit smärre f d kyrkogods anslagna till sockenk yrk an och/e ller präs- ten. Enli gt Ahlqvist va r kape llruine n 1825 omgive n av »en fy rk antig kyrkogård . utur hwilken fkre ske le tter äro upgräfne « (2: 1. s 263). Länsma n G P Bäckman (se nedan ) skri ve r å r 187 1 om » U ndant agsmanne n Per Andersson i Bjä rby, 78 l/z å r gammal«, som »berättade de t han ' för några och 50 å r sedan ' gräfd e en källare några fa mnar söder om denna boningstomt «, dvs tom- ten där kape lle t lega t , »de rvi d grafv ar innes luta nde menniskoben träffades «. Bäckm an fö rm odar »a tt 88 S:TA MARGARETAS KAPELL Fig 72 . Situationsplan över kapellplatsen. Skala 1 : 2 ooo. A ungefärligt läge för kapellet (storlek och riktning efter fig 70 ), B Bjärbystenen. Ritn J Lindblad 2010. General plan af the chapel area. showing A, rhe approx. position af the chapel (size and orienra- tion afrer fig 70); B, Bjärby runesrone. Fig 73. Kapellplatsen från öster. Foto R Boström 2003. Chapel site from the east. Fig 74 . Ruin, sannolikt av S:ta Margaretas kapell. Teckning av Petrus Frigelius 1748, KSB. Foto A Johansson 2005 . Ruin, probably Sr Margret's chapel. Drawing, 1748. Cape lle t haft sin Kyrk ogå rd på sydöstra sidan o m sig. hvilke t sy nes va ra desto tro liga re. som inom den tomt de r Cape Il ruine rn a äro. inge n graf blifvit funn en så vid kändt är «." Äve n Siden omta lar sju ske le tt samt en sten- ki sta utan lock. funna på tomten nr 6 . cirka 50 fo t (cirka Byggnadsbeskrivning Grundmurarna till S:ta Margaretas kape ll li gger mitt i Bjä rby by. väs ter om landsväge n. på Kape lltomt e n. Bjä rby nr 2:5 ( f d nr 7) och omede lba rt no rr om Bjä rby nr 6 (FMR 160: 1). Enligt maka rn a Be rneke har mur- reste r varit synliga »e tt plogdjup und e r gräs ma tt an «. söde r o m gå rde ns ekon omibyggnade r ( R Bos tröm 1977b. s 95 ). 1gynnsam be lysning skymta r en svag. våg- rät upphöj ning. gåe nde i no rr- söde r. vilket bö r vara res- ter av kape ll e ts ös tra e ll e r väs tra gave lmur (fig 73). Endast två kä llor uppl yse r o m kape lle ts ut fo rmnin g. Den ena är e n teckning av Pe trus Frige lius (Ölands mede ltida kape ll . no t 28) fr ån 17 48 av en ej angive n byggnadsruin ( i KSB : fig 74) . som av sa mmanh ange t att döma bör vara lämninga rn a av kape ll e t. Den andra är en rapport av Adam Siden (Ölands mede ltida ka pe ll. no t 22) fr ån 1872 ( i ATA: å te rg ive n nedan i Bil aga samt fi g 70) öve r den end a arkeologiska unde rsökning som ha r ske tt. Enligt Siden va r kape lle ts planform en slät rektange l. utan yttre markering av koret. Han fa nn , a tt kape llet haft ytt e rm åtten 70 x30 fot (ca 21x9 m ). vilke t innebä r e n inre area l av ca 133 kvm (ca 19 x 7 m ). om murarna va r ca 1 m tj ocka (fig 75) . De stö rre må tt. som några and ra kä llo r uppgivit (se nedan ). avse r möjlige n den yta bygg- nadsmateria le t var utspritt öve r. Kape llet va r uppfört av kalksten och fä ltsten i skalmursteknik (sanno likt av mera traditione ll typ än den av Siden nedan antagna gj uthus- tekniken ). Av murarna å te rstod. enligt Siden. de lvi s bortgrävda. drygt mete rhöga rasmassor. Även grundmu- rarn a va r till sto r del bo rt brutna. Frigelius teckning visa r ruinen av en byggnad med långsträck t. rektangulä r plan . Låga sidomu rar förband. enligt teckninge n. två gavlar. varav den ena ännu stod upprest medan den andra hade störtat ned. Fig 75. Plan av ka pe lle t 1: 300. Rekonstruktio n. byggd på Sidens uppgifte r (fig 70) och Frige lius teckning (tig 74) . Ritn J Lindblad 20 10. Plan of1he chape/. Reco11s1r11c1io11 (baser/ 011 figs 70 and 74). KYRKOGÅ RD 89 15 m ) söde r om kape llruinen. Lämnin ga rn a var inte störda av några se nare gravar. va rför Siden ant ar att kyr- kogå rden inte kan ha använts under någon längre tid (se nedan Bilaga). Siden på trä ffad e inga grava r under kape ll e ts golv. 1 väs te r antydde hugge n sten. skrive r Siden. att där hade funnit s en portal. och mitt på södra sida n fa nn han eventue lla trampstenar till ytterligare en porta l. De la rna till den ant agna västporta len var av större kalkstensstyc- ke n. huggna på e na sidan som på å tski lli ga var »Sned- dad « utom en. som va r huggen på två sidor med »af sats till fot « (se nedan Bilaga). Frige lius har int e marke rat någon ingå ng till kape lle t. Murverket synes i hans teck- ning vara sammanh änga nde och orört. Enda undant ag är gave ln till höge r. vars rasmassor kan ha dolt de por- ta lrester som Siden iakttog. och som därför bör ha varit kape llets väs tgave l. 1 den kvars tåe nde gave ln avb ildar Frigelius en högt si ttande muröppning. tro ligen kapelle ts öst fönster. På insidan av no rra muren (vid bi fig 70) påträffade Side n en rakt utskjut ande hä ll som höjde sig något öve r golve t. dock utan motsvarighe t på södra sidan (se Byggn hi st neda n ). Golve t hade e nli gt Side n. å tminstone i kape ll e ts östra del. var it av ka lkste nshä ll a r. lagda i ka lkbruk. Hälla rna var ohuggna och orege lbundna. men närmare rummets mitt. i jämnhöjd med den nyssnämnda utskjutande upphöjda hä llen. va r de något jämnare till - huggna oc h lagda med mera omso rg. Ovanpå golve t fa nn Siden murbruk och ka lkstensfli sor i stö rre mängd. De tt a to lkade Siden som att kape ll e t hade va rit vä lvt med ka lkstensfli sor. men ut an utgrävning kan inte va re sig murtj ockleken e lle r and ra indika tione r på vä lvning konsta teras. r-- ---- ------------------- -- ---, I r- ------ ----------- ---------, I I I I I I I I I I I I I I Il - J r-· ,; I __,I r -, I I I I I I I I I I I I I I I L...------------ .... ·---- ----------J I I I I._ ________ ______ _,I B yggnadshistoria De n ä ldsta kyrkobyggnaden i Bjärby kan ha varit den på Bjärbystenen omtalade kyrka, där Fastulf va r begraven (se ovan ). Stenen dateras till omkring 1040. Om inskrif- ten inte syfta r på Runstens ä ldsta kyrka. kan den avse en föregångare till S: ta Margaretas kape ll. tro lige n belägen på samma plats och rimligen byggd av trä. Kape lle t to rde då ha varit en privat gå rdskyrka, vilken senare övertagits av det ovan omta lade köpmansgille t, som lät uppföra ett kapell i sten. Av de knapphändiga uppgifte r, som har kommit fram om S: ta Margaretas kapell. kan man om dess ålder, utan utgrävning. endast säga, att det på grund av planens form. en slä t re ktange l. var byggt e ft e r mitten av 1200-ta let. e ller ännu senare. En sådan datering får stöd av a tt Siden antog att väs tporta len hade spe tsbågig fo rm. med anled- ning av de huggna omfa ttningsstenarnas sneddade (skrä- nande?) form. Det va r a lltså troligen yngre än S:ta Britas kape ll (se ovan ). Som en jämförelse kan nämnas S:t Johannes kapell , som också har rektangulär plan. Det kan dateras till andra hä lft en av 1200-talet e lle r senare (se ovan). Även S:t Stefans e ller S:ta Barbaras kape ll liknade till planen S:ta Margareta . Planformen var enligt Sidens uppmätning ovanligt utd rage n i öste r- väster. Möjligen kan det fö rkl aras genom att den västra de len äve n har fungerat som pack- hus för köpmännens varor. Den av Siden antagna sydpor- talens placering mitt på kapellet. liksom på S: ta Britas och S:t Jo hannes kape ll . kan också ta la fö r de tta. Frige lius teck ning antyder att byggnadens höjd va r re lati vt liten och kanske inte medgav så rymlig vi nd . Siden fann vad han to lkade som valvspår. men det framgår inte om detta gä llde he la kape llruinen e lle r bara korpa rti e t, och om långhuset i så fall kan ha haft inne rtak av trä. Den inåt rummet skjutande och fö rhöjda hä llen på norra sidan to l- kade Siden som nedre de len av en murad bågöppning som avskilt korpa rti et. Frige lius markera r dock inge n sådan i sin teckning. En annan möjlig to lkning vore fun- dament till e tt sidoaltare. Av torn fi nns inga spår, och en takryttare kan i stä llet ha givit kape llet viss resning. Varken Frigelius e lle r Siden anger uppgifte r som tyder på att kape llet genomgått någon förändring under tiden de t var i bruk , men det kan inte he lle r uteslutas. Fle- ra kyrkor med avlång plan har fått denna genom utvidg- ning åt öster e ller väster. När Siden med spett undersökte marken under golvet påträffades inget motstånd av t ex ä ldre mu rar, grundstenar eller mu rade gravar. Kapellet överges och raseras Eft e r reformationen konfiskerades kapellets in ve nta rie r av Kronan 1547 och 15 50 (se nedan ), vilke t emellertid inte hade till fö ljd att kape lle t måste öve rges. ty vid en inve nte ring 159 1 uppräkn ades fl e ra nattvardskärl, vilke t tyder på, a tt kape ll e t sannolikt hade va rit i bruk äve n e ft er 1550. Förmodligen va r de t övergivet 1634, då Rhe- ze lius passerade Bjärby. Han räddade Bjä rbystenen och tecknade av den men lämnar inga uppgifter om kapellet, kanske för a tt ruinen redan då framstod som för obe tyd- lig. Rheze lius kommenterade dock sä llan öns kape ll (se Ö lands medeltida kape ll no t 19). Rannsakninga r 1667 ( 1992. s 14) fö rt eckn ar kape lle t, men som »förstörd I kloste r «. Det anges inte på ka rtor. t ex den öve r Bjärby 1683 (Göransson 1988b, s 69. fi g 8). Inte he lle r Linne nämner de t, men nä r Frige lius besökte socknen 1748. gjorde han en liten skiss, som sannolikt visa r att de t då å te rstod en låg ruin utan tak (fig 74). Förfallet ökade snabbt. Bara några få å r sena re uppgav Å hstrand att endast en med sten blandad grus- och kalk hög samt någ- ra gravstä llen va r synliga ( 1768. s 164). Vid ruinens nor- ra och västra sidor byggdes sedermera bostadshus och uthus. vilka fl yttades bort från platsen strax efter 1800- ta le ts mitt (se nedan samt Bilaga). Hilfe ling kommente- ra r inte ens lämningarna 1797. trots a tt han ägnade e tt par timmar åt att studera och avteck na Bjärbystenen. '0 1825 omta lar Ahlq vist kape ll e t, men beskrev platsen som en grushög: »Man kan icke nu mera bestämma stor- leken sedan mu rarn e blifwit nedbrutne och stenen anwänd till Ladugårdsbyggnader i byen « (2: 1. s 263) . I Ölandsblade t kunde man i juni 187 1 läsa en insän- dare, som förutom den höjda ångbåtstaxan till Kalmar be rörde en ak tue ll händelse i Runsten: »Nu i thesso daga r utplånas a lla spår efter 'cape lla S. Margare ta: in Ronsten '. En grushög med några lemningar nästan midt i Bjärby by har utmärkt stä llet hwarest detta kape ll for- dom warit bygdt och omgifwet af sin fyrkantiga kyrko- gå rd , men egaren till den jo rd hwarpå dessa lemningar äro be lägna har nu a ll aredan till stö rre de len låtit upp- bryta kullen och ämnar förwandla ställe t till åke r. Af bo t- tenstenarne till såwäl gafwe l som sidowäggarna kan man nu tydlige n se den storlek kape llet haft. Det är skada att sådana fornlemningar som dessa, huru obetydliga de än synas. skola he lt och hållet fö rderfwas; men det läre r icke wara möjligt att mot egarens wilj a kunna förhindra detta. då jo rden ä r genom laga skifte hemmanet tillde lad.«" A rtike ln föranl edde krono länsmanne n i Runstens härad G P Bäckman att besöka platsen. I brev till la nds- hövdingen beskrev han några daga r sena re hur han funnit en avriven gårdstomt. som även hade äldre byggnadsspå r: »För o mkring ett dece nnium sedan var to mte n ock bebyggd såsom vanlig bo ndgård . me n vid de n tiden fl yt- tades åbyggnaderna derifrån till Dystad . En mycke nhe t ste nar och ga mm a lt murbruk utvisa. a tt de n till odling nyligen brutna pla ne n. fo rdom egt byggnade r med murar a f fas taste slag. och ka n jag a nse dessa hafva upptagit 54 alnars [ca 32 mj längd från Öste r till Weste r och 48 alnars [ca 29 m] bredd i Söder och Nord . Den till åke r nu ä mn a- de "brytninge n· utgör o mkring 2.200 qvadrata lnars [ca 800 kvm] inne hå ll . dock ä r på tag ligt a tt stö rsta de len häraf består af den jo rdplan, hva rå de n förut omnä mnde bo ndgå rde ns åbyggnader varit uppfö rde. Ungefä r i mid- ten af denna nyodling. dock närm are to mtens Södra häg- nad q varligger e n gräsbeväxt ·kulle' e lle r mindre backe o m circa 150 qvad ra ta lna rs [ca 55 kvmj inne hå ll. de r Capell e t fö rmodas hafva stå tt. me n de ltas sto rlek anser jag ej kunna bestä mmas. e när någon le mning a f grund- mu ra rne icke kunde upptäckas. « Bäckm an å te rgav upp- gifter o m gravfynd (se ovan Kyrk ogården ) och citerade Ahlqvists 1825 tryckta text om kape lle t (2: 1. s 263) samt he mstä llde a tt la ndshövdinge n mo t vite fö rbjöd vidare odlingsföretag tills tomten ,, blifvit undersökt a f någon om fo rnle mningars rä tte värde Kunnig pe rson «.12 Landshöv- dingen fa nn att vida re ingrepp på lämningarna stred mo t 1867 års föro rdning om fo rnminne ns fredande och beva- rande. så länge KVHAA inte givit tillstånd och markäga- ren upprätta t e n noggra nn beskri vning av dem.13 Bonden Pete r A ndersson i Dyestad ansökte i februari 1872 o m att få ta bo rt de n grus- och ste nhög som fa nns på de n tidigare bo ningstomt. som han ägde. om 1,4 mantal kronoska tt ehemma n nr 7 ( nu 2:5) i Bjä rby. T o mte n avsåg han all odl a upp, me n högen fö rsvå rade de tt a. 14 Pe te r A nde rsson bi foga de e tt besiktningsutlå ta nde av ko mmissio nslantmätare G R S E ngströ m. De nne fa nn »e n på tomten till nämnde hemma nsde l be lägen och för de nsammas be bygga nde hinde rli g stenhög, so m pås tås vara lemningar e ft e r de t så kallade ' Runste ns kape ll' . - Huruvida de n traditio n. som ligger till grund fö r ifråga- va ra nde uppgift. har någon histo riskt ursprung. kan jag ej af göra. Säke rt är. a tt. i närvarande sten. fo rnle mningen - o m de t är någon såda n - tyckes ha fva fö rlo rat a llt vä r- de . såvida detta skall bedömmas af qvarlefvorne från de n förgå ngna sto rhe te n. - Wid besigtningen fa nn jag e n mä ngd mindre ka lkste n, som lä re r utgjort byggnade n, uppbruten. Dess längd utgjorde 100 fo t [ca 30 m] . I anse- BYGGNADS HI STO RI A 9 1 e nde till o rege lbunde nh e te n a f de n uppbrutna ste ne n. kunde ej co nture rna i vidsträcktare mo hn utrö nas. - A f de n undersökning jag gjort . och hvars värde fö rmodlige n komme r a tt understä ll as vede rbö rlig prö fnin g. fö reslå r jag a tt äga re n. efte r sin ö nska n, måtte e rh ålla till å te lse a tt få uppodl a ifrågavarande fo rnle mning. «" Pe te r A ndersson fi ck stöd även av både krono fogde n i no rra motet J H E ne man16 och landshö vding K E Skjö l- debrand . vilka hade möjlighet a tt ytt ra sig öve r a nsöka n. I sitt brev till KVHA A framfö rde Skjö lde brand a tt pl a t- sen lä nge utgjort he mma ne ts bostadsto mt och att even- tue lla murreste r seda n lång tid anvä nts i byggnade r som se na re fl ytta ts från pla tse n. Högen och utspridda ste na r utgjorde nu . e nligt tillgä ngliga handlinga r. de t enda min- nesmärke t av kape lle t. me n o m de t kunde finn as skä l a tt bibe hå ll a lä mninga rn a i o fö rä ndra t och freda t skick ansåg ha n de t svårt a tt utta la sig mera bestä mt. då pla n- och pro filritnin g sa kn ades och bes kri vnin ge n int e va r full ständig. '' KYH A A gav fyrmästa re n Ada m Side n i Bo rgho lm uppd raget a tt mot ersättning mä ta upp och beskri va läm- ningarn a. •• Side n besökte pl atse n i slute t av april 1872 . Av ha ns brev till riksantik va rie B E Hildebrand 4/5 1872 (ATA) framgår all utöver 4x3o x20 fo t (ca 1,2 x9x6 m ) o rö rda rasmassor va r lä mninga rna o mrö rda och de lvis bo rtgrävda i jakt på lämplig ste n fö r husgrunde rn a intill ruine n. Då byggnadens form inte gick att läsa ut lä t ha n utfö ra vissa grävningar. Sina resulta t härav medde lade han i e n till brevet fogad ut fö rlig rappo rt'" ( här å tergiven i he lhe t, se neda n Bilaga och fig 70 ). Fö r a tt fas tstä lla pla nfo rmen förordade Side n en me ra full stä ndig utgräv- ning. Då det vore e tt kostsa mt fö re tag hade Siden för- mått mark ägaren a tt erbjuda sig hj ä lpa till med att fril äg- ga lä mnin ga rn a . fö rutsatt a tt hans ö nska n a tt pl ana ut ma rke n bifö lls samt a tt Siden unde rrättades i tid och med riksa ntikvarie ns stöd kunde söka 14 dagars ledigt frå n sin o rdina rie tj änst ( brev till B E Hilde bra nd 4/5 18 7 2. ATA). U tifrå n Sidens do kume nt a tio n bi fö ll KY HA A Pe ter Anderssons a nsökan. e ft ersom de t »be funnits, a tt höge n icke inne hö ll a nd ra byggnadsle mninga r ä n grus och sten. några klumpar af murbruk med deri inblandade ka lkste nsbit ar och kulle rste nar. hvilka synas ha fva utgjort fyllning i kape ll e ts mu rar, sa mt några ka lkstens- fli sor ned tryckta i murbruk . hvilka utgjort byggnade ns golf. jä mte lösa ste na r a f de n lä ngeseda n bo rtbrutn a grundmure n « ( Hilde bra nd 18 72, s 124 ). Siden va nn tyd - lige n inte stöd fö r sitt grävningsproje kt. me n tillskrev A nde rsson all unde r röjningen »nogsa mt iakttaga, a tt ej stö ta e lle r hota fö r hå rdt med je rnspe tt i hände lse någon 92 S: T A MA RGA RETAS K APELL ste nfli sa a f vä rde, kunde fö re ko mm a på bo ttne n a f höge n « sa mt a tt lå ta Side n granska sådana fynd ( brev till BE Hilde brand 25/5 1872 . ATA ). Det mesta av vad som Inredning och inventarier Inge nting ä r känt om kape lle ts fasta inredning. Ge no m e n utgrävning ka n ma n kanske finn a spå r av a lta rna. Möjligen påträffad e Siden fund ame ntet till e tt sidoa ltare ( se ova n Byggnadshisto ria). Om de lösa in ve nt a ri e rn a ve t vi något me r: 154 7 re kvirerades en de lvis förgy lld silve rk a lk . som vägde 1 lödig mark , 3 \.7 lod och 1 kvintin . sa mt e n de lvis fö rgylld paten av silver, som vägde 4 \.7 lod och 1 kvintin ( Kä ll strö m 1939, s 23 7 ). Omräknat i mode rn a e nh ete r var det fråga n o m ca 322 g silve r. Detta betecknades som »fördo lt silve r« (se Bygghe rre ovan) . Bilaga varit synligt av ruine n torde snart ha avlägsnats och mar- ken lag ts ut till å ke r ( fi g 7 1 ). som se nas t på 1970-ta le t o mva ndlades till gräsbeväxt gårdsplan. 1550 hä mtades e nligt A hlqvist frå n ka pe lle t två kop- pa rstaka r o m 1 ma rk . 3 lod (sa mmanlagd vikt 250 g). e n te nnsta ke. e n te nnk ann a och e n » brutte n Messings- kitzl e« (do pfat ? se ovan ). e n järnljusstake, två handklä- de n. fyra ö rngott ( bo kdyno r) sa mt e n ki sta .'" Vida re uppta r Acta Vis. enligt Kä llströ m. e n sanno- likt till 159 1 date rba r uppgift o m e n kalk med pate n. fö r- gyllda. e n sockenbudskalk med pa te n, fö rgyllda sa mt e n pyxis uta n lock ( 1939. s 23 7. no t 5). Senare än så är inge t kä nt o m kape lle ts inve nta ri e r. Fyrmästare n Adam Side ns rapport till K VHAA öve r a rkeologisk unde rsökning 1872 ( A TA). Anteckningar öfver Lemningarna af Capella St Margareta in Runsten. I midte n ne re intill söd ra sida n a f gå rdsto mte n till he mma ne t No 7 i Bje rby by. Runstens socken och Ö la nds norra mo t. finn es en grushög bes tående af fö rvitt rad ka lkbruk med deruti inbla n- dad grus. ka lkste nsstycken och stö rre och mindre kulle rstena r. högen tyckes ha ft e n je mnt a ftagande sluttning frå n midte n till sidorna och af de nu qvarva ra nde lemningarne uppgår högens stö rsta höjd till fyra fo t !ca 1. 2 mj : fö rr än de nsa mma geno m bryt ning och gräfning blifvit skadad . tyckes den hafvi t e n lä ngd a f 70 fot !ca 2 1 ml och bredd a f 30 [ca 9 m] vid marken de r kul - le ns sido r sluta . Byggnade ns läge ha r va rit i Ost och Yest. U nde r sednare tid . ha r vid ves t ra ä nda n af be mä lde hög. va rit uppfört e tt boningshus af trä med stenfo t: hvilke t för några år sedan bo rt fl ytt ades och ligga le mningarne af ste nfo te n kring- spridda på ma rke n. På no rra sidan . tä tt invid och långs kulle ns sida ha r e fve n unde r e n sedna re tid varit uppfö rd! e n åbyggnad . med ladu- gå rdshus å t östra ä ndan. me n fö r några år seda n efve n bo rtflyt- tad och hva rtill ste nfo te n ligge r kringspridd tvä rs ö fve r he la to mtp la ne ns no rra de l: vid westra ända n längs no rra sida n af och tä tt invid kulle n fi nnes spå r af. e n numera med ste n igenfy ld kä llare som tillhö rt bemä lde husbyggnad . En sträcka a f 30 fo t !ca 9 m] från westra ä nda n af höge n är uppbruten och nära je mnad med ma rke n. samt 20 fot [ca 6 ml från de n östra. så a tt . de n i midte n nuvarande högen endast har e n sträcka a f 20 fo t [ca 6 m]. Wid unde rsökning af näm nde hög gräfdes i midt en å största höjde n a f densamma en fö rdjupning af 3 fo t !ca 0.9 ml med 4 fo ts !ca 1.2 ml omfå ng. hva runde r påträ ffades en större massa af fö rvittrad murbruk med de ruti inbäddad större och mindre ka lkste nsfli sor sa mt kulle rste na r. Sedermera ve rkstä ldes e n ge nomgrä fning a f ös tra ändan af de n nuvara nde kullen på 20 fo t !ca 6 ml frå n de t stä ll e hva rest jag a ntog högen sluta vid mar- ke n. hvarunder jag nedgräfd e på e tt djup a f 2.5 fo t [ca 0.75 mJ e ll e r je mt med de n deromkring be lägna ma rke n. då jag unde r gräfninge n på trä ffade fö rvittrad kalkbruk med ymnigare massa af kalkste nsfli so r och kulle rste nar : nedk omme n till de t o mfö r- mälda djupe t påtreffades e tt lage r a f större kalkste nsfli sor hvi lk a voro o huggna och uta n regelbunde n form och voro nedtryckta uti kalkbruk : hvarfö r desamma tro ligen utgjordt go lf i byggna- de n. unde r dessa fli so r hvaraf jag upptog tvenne fans endast jord bla ndad med e n och a nn an kalkste n och neds tö tt e ma n je rn - spe tte t till 3 it .+ fo ts !ca 0.75- 1. 2 ml dj up utan att de runde r kä n- na någo t motstå nd. Vid norra sida n och vid östra kanten a f de n gjo rda tvärge- nomgrä fnin gen på treffades e n större ste npl att a o m 9 tums [ca 2 2 cm I höjd med sin ö fra sida från de t förr omnämnda fli slage t liggande i rä t vinke l mot den no rra lå ngsidan a f höge n och tyck- tes den sidan som va rit inå t varit sle thuggen och ha r de nsa mma troligen utgjo rd t e n de l af fo te n till spe tsbågen som va rit upp- fö rd till skillnad e mellan C ho re t och långskeppe t. å mo tståe nde BIL AGA 93 sidan a f kull en på tre ffades ej någon dylik ste npla tt a me n frå n de n indre s ida n a f nämnde ste npla tt an och i je mn höjd med det förr o mnämnda fli slage t på tre ffades tve nne go lfste nar som hade en längdaf 2.3 fot jcao.7 mJ och 2 fo ts [ca o.6 m] bredd afhvilk a den ena va r sprängd i fl era stycke n me n den and ra oskadad fö ru - tom e tt stycke af ena hö rne t som var afsl age t. båda dessa fli so r vo ro på undre sidan ohuggna och de n ö fra e ndast något tillj e m- nad . kan to rna vo ro något je mna sa mt någo rlunda i vinke l. båda voro i saknad a f inskriptio n e lle r a nd ra inhuggninga r samt lågo nedtryckta i ka lk bruk : med a nledning hära f a ntage r jag a tt ingå ngen till Cho re t. här bö rj a t och a tt golf ve t i de tsamma vari t lagd af golfftisor och med mera o msorg än de n ö fri ga de le n af Cape lle t samt a tt Chore t haft e n längd af 20 fo t [ca 6 m] . Fö r unde rsökning a f grunde n till byggnade n. ve rkstä lldes grä fning på fl e ra stä lle n lä ngs sido rna a f kull e n till 2 fot s Jca o.6 mj djup. så efve n nedstö ttes je rnspe tt lå ngs högens sido r i ziggzag på e n bredd a f 3 fo t [ca 0.9 m] och till 3 a3 .4 fo ts !ca 0.75- 1.0 mJ djup ut a n a tt lä11er 99. Kö ln. Ho lge rsson. K. 1983 . Genomgå ng av benmaterialet i Vicklehy kyrka. i: SvK. vol 193 . Öland. 1984. Öland. Bredsä tra sn. S:ta Britas kapellruin . Pre limi- nä r osteologisk ana lys av obränt ske le ttmate rial. i: RA Ä & SHMM. rapport UV 1984 :22 - se S-C Lundberg 1984. Hugge rt. A. 1974. Kring S:t Olofs hamn på Drakö n. i: S:t Olofs hamn på Drakön. Stockholm. 1978 . S:t Olofs hamn på Drak ö n. Kyrkvik e n i U ltrå och Jungfruh amn på Bjurö n. Baspunkter vid mede ltide ns sege l- 124 KÄLLO R OC H LITTERAT U R led lä ngs Norr la ndsk uste n. i: Studier i norrländsk fo mtirl. Till Em sl Wes1er/und. Umeå. Hult . A . 2006. Tro och kult. i: Källor i Sverige. Stockho lm . Hä rde lin. A. 1998. Kult. ku/1ur och kon1emp/a1ion. Studier i medeltida svenskl kyrkoliv. Ske lle fteå. - 2005 . Världen som yta och föns1er. Spiri fll alitel i mede/1idens Sverige. Stockholm. Ja nsson.SO. ( 1950) 1995 . Måuordboken . 2 uppi. uta rb av D Wa lde to ft. Stockho lm. Jesse. W. 1928 . Der wendische Miin zverein . Que lle n und Dar- ste llungen zur hansische n Geschichte. ne ue Folge. Ba nd IV. Uibcck. Jo ha nse n. P. 1958 . Die Ka ufma nnskirche im O stseege bie t. i: Studien zu den Anfiingen des europiiisc/1en Städ1ewesens. Hrsg T Maye r. Vo rträge und Forschungen. Bd 4 . Ko nsta nz. - Faksimilutg 1975. Konsta nz. 1965a. Die Ka ufmannskirche . i: Die Z eit der S({ldtgriindung im Ostseerawn. Acta Visbyensia I. Visby. 1965b. K0bma nskirke (sp 74- 75). i: Kulfllrhist lex / nordisk mede/1id X. Malmö. Jo hansson. A. 2005. Kapelle t som försvann . i: Öbl 12/4. Jo hansson. J -E. 1997. Fiske nä ringen i Bredsättra. i: Bredsäura sockenbok. Bredsä ttra . Jo ha nsson. K. 1975. Fö reningslive t i sockne n. He mbygdsföre- ninge n. i: Ås - socknen på Ölands sydspels. Ås. [Joha nsson-] Lundh. K. 1988. Runste ns ä ldsta historia . i: Run - s1en. En öliindsk sockenbok. Runste n. Jo ha nsson-Lundh . K. & Rasch. M. 199 1. Lå nglö ts socke n. i: Ölands jämåldersgra vfält. vol 11. Stockholm. Jo hnson. M. 1978. Borgho lm - castrum nostrum : - Sikuarp - e n mede ltida hamnplats på Ölands ös tkust : i: KL. ärg 63 . Jonsson. K. 2008 . Myntfynde n från Gråborg och Sankt Knuts kape ll . i: Gråborg på Öland. Om en borg. efl kapell och en by. Stockholm . Jonsson. M. 2006a. Borgholms kyrkogård. KLM kg inv. 2006b. Bredsälra kyrkogård. KLM kg inv. - 2006c. Egby kyrkogård. KLM kg inv. - 2006d. Lö1 kyrkogård. KLM kg inv. J0 rge nse n. M-L. 2003. Timeglas i kirk e rne . i: Bom/10/mske sam/inger 111: 17. R0nne. Killig. F. 1933. Ölands-kalksten. Samlade uppgif ter om Ölands gamla s1enhamering. Acta O elandica 5. Ka lmar. Klacke nbe rg. H. 1992. Mone({I nostra. Mone({lrisering i medelti- dens Sverige. Lund studies in medieval archaeology 10. Lund. Knapas. M T . 1990. Om klocko rnas place ring i finl ä ndska mede ltidskyrkor. i: Hikuin 17. H0jbjerg. Kulturmiljövårdens årsberäflelse 2007. Fokus odlingslandskap. Red L Corne liusson. Lä nss tyr Ka lma r lä n in fo rmerar 2008:08. Kumlie n. B. 1975. »Tänd lykta n Lå nge Jan " · i: Ås - socknen på Ölands sydspets. Ås. Kyrkobyggnade r 1760- 1860. del 2. Små la nd och Öland. 1993 . S vK vol 216. Med katalog av M Ebe ling. I Sjös trö m & M Ulle n. Kä ll strö m. 0 . 1939. Medeltida kyrksilver f rån Sverige och Fin - land. fö rlorat genom G 11s({l v Vasas konfis kmioner. Uppsala. Lage rlö f. E . 1975. Go1/ändsk s1ensku/p1ur under go1iken. En stenhuggarverkswd på 1300-wlel. Stockholm . 198 1. Linde kyrk a. Fard hems ting. SvK. vol 186. Gotland V l1 :2. & Stolt. B. 197-l· Eke kyrka. Hemse ting. SvK. vo l 156. Gol- /and Vl:6. Lage rqvist. L 0 . 1970. Svenska m ynl under vikingatid och m edeltid (ca 995- 152 1) san/I go1/ändska m ylll (ca 1140- 1565). Numismatiska bo kfö r! handb se r 4. Stockholm . & Natho rst-Böös. E. ( 198-l) 1997. Vad koswde de1? Priser och löner f rån medeltid 1ill våra dagar. 4 uppi. Stockho lm. Lande lius. 0 R. 1957 . Hallbeck. Carl Svante. Sv kons1närslex 111. Malmö. La rsen. N- H. 1986 . Stemplcdc vinge tagstc n. i: Bygningsark{l'o- logiske studier. K0be nhavn. Lindblo m. A. 1955 . Birgittas sista färd. i: Rig. Lindgre n. M. ( 1991) 2002 . Bilden av Birgiua. 2 uppi. Stock- ho lm . Linne (Linna:us). C. ( 174 1) 1745 . Caroli Li111uei Öländska och gothliindska resa ... år 1741 . Stock ho lm & Uppsa la. - Nya utg bl a 1907. 1957. 1962. 2005 (Carl vo n Linnes ö lä ndska resa ). Loven. C. 2001 . Kloster. klosterliknande inrättningar och klos- te rt raditioner. i: Fv 96. - 2003. Gravar unde r kyrkmura r. i: Hikuin 30. H0jbje rg. Lundbe rg. E. 1935. Herremannens boswd. Sllldier över nordisk och al/miinl västerländsk bo.wadsplanläggning. Stockho lm. 1940. Byggnadskonsten i Sverige under mede/1iden 1000- 1400. Stockho lm . 1945. Staden. i: Boken om Gotland. Minn esskri/1 .... del 1. G01/ands historia f ram till år 1645 . Visby. 1962 . Visby. kyrko ruine rn a och do mkyrka n. Sv fo mmin - nespl 22 . 3 uppi. Stockholm. Lundbe rg. S-C. 1984 . Kape lludde ns forn lä mningsområde på Öla nd . Fornlä mning 9 . kape llruin . Fornlä mning 11. s te n- kors. Bredsä tra socken. Ö la nd . Arkeologisk undersökning 1979. RAÄ & S HMM. rappon UV 1984:22. Stockholm. Lundgre n. K. 1998. Ölands fy rar. Skeppsbro fl f rån Kalnwrsund till Mexico. Borgho lm. Lundh - se Joh ansson-Lundh . Lundma rk . E. 193 1. Kyrko r i Bro ting. SvK. vol 3 1. Go1/and 1:3. Lundmark . S. 2007 . Fynde n i Sverige av Tyska Orde ns mynt. i: My111studier 2007:2. Stockho lm . Lundström. P. 197 1- 1972. S:t Olofs hamn på Drakön. i: Sjöhist årsb. Stockholm . 198 ia. De komma vida - vikingars hamn vid Pa viken på G01/and. Stock ho lm . 198 1b. E tt mede ltida fi ske läge på D rakön - Sankt Olo fs ha mn . i: Gårdar. borgar och hamnar i del äldsta Hii/sing- /and. Umeå. Löttige r. 0 . (L g r) 1962 . Runste ns kyrk a fejas till invignings- högtid . i: Barome1em 5112. Malme r. B. 1980. Den sen111ede/1ida penningen i Sverige. Sven- ska brak1ea1er med krönt hu vud och krönta bok.Hä ver. KVHAA Antikv se r 3 1. Stockholm. Ma nde lgre n. N M. 1883- 1884. A llas 1ill Sveriges odlingshiswria. afd X I. 1-lelgedomar. h 1- 11. Stockholm. Ma rkus. K. 1999. Från Go1/and 1ill Es!land. Kyrkokonsl och poli1ik under 1200-wle1. Stockholm. Martinsson. A. 1967. Kring ett to mt hå l i Bredsä tra. i: Öbl 22/8. Malrikel öfver personalen vid Sveriges järnvägar 1908. U tg a f G We lin . Stockholm. Medel!idens ABC. ( 1985) 200 1. Ny uppi. Red C Orrling. Stock- ho lm . Medeltida Öland. 1953. Del 111 edel!ida Öland. Prov1ryck ur en his1orisk -10pografisk översikl av »Del rnedel1ida S verige«. U tgav den av KYHA A tillsa tt a kommitten . Stock ho lm . Me ll ande r. C. 2008. A rki1ek1oniska visioner under s1a1/ig1 fö r- m.vnderskap. En s111die av Överintendemsämbe1e1s verksam- hel och organisalion 18 18- 19 17. Stockholm. Munthe. H. 1942. Om Gamlehamn på Få rö. i: Go1ländsk1 A rkiv 14. Visby. Måttordboken 1995 - se Jansson . Nick lasson. P. 2009. Johan Haquin Wa llma n - Sveriges förste a rkeolog?. i: Personhisl tidskr. årg 105. Stockho lm. isbe th . Å. 1995 . Ordet som bild. Östgö1skt kalkmå/eri vid slutel av 1300-talet och början av 1400-talet. Stockholm. Nodermann . M. 2003 . Jö ns Pe rsson ste nhugga re . E n små lä n- nings ve rksamhe t i Jämtland. i: Rig. Norbe rg. R. & Wilcke- Lindq vist. I. 1967. Ka rl s kyrk o ruin i U ppla nd . ( Lyhundra hä rad. no rdöstra de le n 2.) SvK vol 113. Uppland Y:7 . Norlen. G . 1972. »Blås Kajsa 1« Kring en svensk 5jömanstradi- tion. Uppsala . Nytt om runer 1997 - se G ustavson 1998. O'Cathain. S. 1992 . Hea rth -Praye rs and o the r Traditio ns o f Brigit : Celtic Goddess a nd Ho ly Wo man. i: Journal of the Royal Society of A ntiquaries of lreland. Yol 122. Dublin. Ode bäck. K. 2008 . Fynden i det mede ltida Sverige med tyska mynt från Ha nsa n. i: Mymstudier 2008 :2. Stockholm. Odelman . E. & Me lefors. E. 2008. Visbyfranciskanernas bok. Handskrif ten B 99 i Kungliga bibliotekel. Latinsk tex! utgi- ven m ed översättning. inledning och register. Arkiv på Got - la nd 5. Visby. Olaus Magnus ( 1539) 1997. Carta marina et descrip1io ... Fak- simil av orig i UU B. Uppsala. Olaus Magnus ( 1555) 1909- 195 1. 1-lisloria om de nordiska fo l- ken. de l 1- 5 . med ko mme nt a r av J Gran lund. - Nya utg 1976. 200 1. 20 10. Stockholm & Hede mora. Olsson. B. Hagbe rg. K. & Palm. B. 1963. Öland. Allhe ms land- skapsböcker. Ma lmö. Olsson . M. 1944. Kalmar slotts hiswria . I. Tiden inti/11300-talets mitt. Stockho lm . - 196 1. Kalmar slotts historia . Il b. Register och planscher. Stockholm. Owe. J. 2002. Runfvnden vid Köpings kyrka. Bro. Ki'\L LOR OCH LITTER ATU R l 25 P. (s ign ). 187 1. Runste n i Maj 187 1. avd Ko rrespo nde ns i: Öbl 3/6. Pa lm. B. 1949 . Ö la nds kyrko r. i: Ölan d 2. 1966. Bya r och gå rda r. i: Gärds/ösa. En sockenbeskrivning. Gärdslösa. - Ny utg 1989 . Gärdslösa . 1970. Bya r och gå rda r. i: Långlöt - Ur en Ölandssockens historia. Långlöt. 1988. Bya r och gå rda r. Frå n sto rskift e t till vå ra daga r. i: Runslen. En öländsk sockenbok. Runste n. 1993. Orm. Edvard . SBL , bd XXVIII. Paszkie wicz. B. 2009 : Braktea1y - pieni d z redniowiecznych Prus. Z lo ta se ri a Uniwe rsytetu Wroclawskiego. Wroclaw. Pege low. I. 2001. He lgonbiogra fi e r, i: Mede/1idens A BC. Ny rev uppi. Red C Orrling. Stockholm . - 2006. 1-lelgonlegender i ord och bild. Stockho lm. Pe rnle r. S-E. 1978. S:t Olavs kape ll i Ake rga rn. i: De hundra kyrkornas ö 1978. Visby. 198 1. Sankt O lav und Gotland. i: S1. Olav, seine Z eit und sein Kult. Acta Yisbyensia Yl. Visby. 1982. S:ta Katarina-gille t i Bjö rke . i: Gotländskt A rkiv 54. Visby. 1997. Spå r av gotlä ndsk Brigida kult. i: Archiv und Geschicl11e im Ostseeraum. Festschri/ 1 fiir S1en Körner. Stu- dia septe mtriona lia 3. Frankfurt a m Ma in . 20 10. Betyda nde Brigida-kult på Gotland. i: Kust och kyrka på Gotland. Arkiv på Got land 7. Visby. Pe te rsson. KG . 1964. Det vikingatida Köping på Öland. Stenci- lerad lie avh . Inst fnordisk fornkunskap. Uppsala univ. Upp- sa la. Rannsakningar (om kr 1667) 1992. Rannsakningar efter amik- viteler. bd 111. Öland, Småland. Blekinge, /-la/land, Skåne. h 1. Tex t. Red C-1 Ståhle & N-G Stahre. Stock holm . (Anmäld av R Bos tröm 200 1. i: Fv 96). Rasch. M. 199 1. Runste ns socke n: - Sammanfattande kommen- tare r och a nalys: i: Ölands järnåldersgravfält. vol 11. Stock- ho lm . 1993. Fornlämningar och fornfynd i Gräsgå rd. i: Gräsgård mellan hav och hed. Gräsgård . Redelius. G. 2006. Sigtuna och Sko. En tid, ett rum. U ppsala. von Re is. J . 1978. Att undersöka golvfyllning och da mm i me- de ltida kyrkto rn med hjä lp av dammsugare. i: KL. årg 63. Ring. C. 2006a. Gärds/ösa kyrkogård. KLM kg inv. - 2006b. Långlöt kyrkogård. KLM kg inv. - 2006c. Runslens kyrkogård. KLM kg inv. Roosval. J . 19 17. Ko rta bes kr av Ölands kyrko r, i: Sverige. Geo- grafisk. topografisk, sta1istisk beskri vning. de l 2. Utgav A Ke mpe. E Apelqvist & 0 Sjögren. Stockholm. 1930. Roma nsk konst. Bonniers al/m konsthist. Stock ho lm . 1939 . Bror Willi am Oscar Anderson. i: Konsthis1 Tidskr. å rg Yl 11. Stockholm. & Lage rlöf. E. 195 9. Kyrko r i Krä klinge ting. nord väs tra de le n. Sv K. vol 84. Gotland IV: 4. & Sällströ m. F. 1942 . Yäs te rga rns kyrka. i: Hejde se tting. Red J Roosva l. Sv K. vol 54. Gotland 111. 126 KÄLLO R OC H LITT ERAT U R Rose ll . I. 1966. Svinnegarns. Enköpi ngs-Näs och Teda kyrko r i Uppland . (Åsunda härad. södra delen .) S1 •K. vol 111. Upp- land Xl:1. Rud. M. 1992. Bayeuxtaperen och .1·lager vid 1-fasrings 1066 . Stock ho lm. Rudolfsson. J . 2003 . Borghol111.1· slou . U tgav Sta te ns fas tighe ts- verk. Stock ho lm . Rune r. J . 2006. Från /-lav rill Land eller Krisrus och Odalen. En srudie av Sverige under äldre m erlelrid m ed 111gång~p1111 kr f rån de rom anska ky rkorna. Stockholm. Sa llnäs. M-L. 1986. Då och nu i Egby : - Bya r och gå rdar. i: En bok 0111 Köping och Egby. Kö pingsvik. 199 1. Byar och gå rdar unde r de senaste 250 åre n. i: Lör. En ölandssocken och dess m änniskor. Löt. 2002a . Den he liga Birgitt as he mko mst. Tradi tio n och ve rk- lighe t i ö ländskt tre ttonhund ratal. i: Ö -la nd . K L. årg 86. 2002 b. En ova nlig julbe rä tt e lse. i: Öbl 12/ 12. 2008 . Borgs by. i: Gråborg på Öland. 0 111 en bo rg. eu kapell och en by. Stockho lm . m n. 1997. Byar och gå rda r under nyare tider. i: Bredsäura sockenbok. Brcdsä tt ra . Schllitcr. W. 191 1. Die Nowgoroder Schra in sieben Fass1111gen vom X III. bis XVII. Jahr/111nderts ... Hrsg W Sch Ilite r. Do rpat. Schmi d. T . 1943. Le culte e n Suedc de Sain tc Brigide l'irl an- daise . i: A nalecta Bollandiana LXI. Pa ris & Bruxe lles. - 1968. Ang Böda-missa le t. s 133 f. i: Bos tröm. R. Böda kyr- ko r. Å kcrbo härad . Sv K. vol 11 6. Öland I :2. Schulzc. H. 1984. Restaureringen (av S Britas kapellruin ). i: RAÄ & S /-I MM. rapport UV 1984:22 -se S-C Lundbe rg 1984 . 1987. Löts socken. i: Ö lands jiim åldersgra vfiilt . vo l I. Stock- ho lm . 199 1. Löts fo rntid . i: Löt. En ölandssocken och dess m änni- skor. Lö t. Schlick. A. 1926 . Sr11dier rörande der svenska sradsviisendets 11ppko111sr och äldsta 111 veckling. Uppsala. Sch lick. Henrik . 1932. Kungl. Viuerhets. 1-fisrorie och A mik vi- tetsakadem ien. Dess fö rhisto ria och histo ria . I. A mikviters- st11 diets början . Stockho lm . Schlick. He rman. 1959. Ecc/esia Lincopensis. Sr11dier 0 111 Lin - köpingsky rkan under m edelriden och Gustav Vasa. Stock- ho lm . - Rätte lse r och till ägg samt pe rson- och o rt srcgistc r. utg 2008 av Säll sk Runica c t mcdi&valia. Stockho lm . 199 1. En ö lä ndsk socke nprästs tex tska tt. Bo ndo Jo ha nnis och ha ndskrift e n C 19 i U ppsa la. i: Kyrka och socken i m edeltidens Sverige. Red 0 Fe rm . Stock ho lm . Schö ldströ m. B. 1893. » Förakta mej ! Förak ta mej! «. i: Schö ld- strö m. B. Mörkr och ljust. Minnen och ameckningar. Stock- ho lm . Scriprores remm Svecicamm m edii aevi. Tomus 111 :2. 1876. Utg av C Annerstedt. Upsalia~. - Faksimilutg 1968. Graz. Staecke r. J. 1999. Rex reg11111 et do111in11s do111ino n11n. Die 1 vikinger~eitlich en Kreu ~- und Km~ifi.rnnhänger al.1· A 11sdm ck der Mission in A lrdänem ark 11nd Sch weden. Stockho lm . Stavenow. Å. 1972 . Nils Mansson Mandelgren. Utgav E Stave- now- Hidemark. Stockholm . Stenbcrger. M. 1933. Öland under äldre jämaldem. En bebvg- gelsehisrorisk undersökning. Stockholm. - 1958. Die Schar~f11nde Gotlands der Wikinger~eir . I. Stock- holm . Ste nto n. F Mm n. 1957. La tapisserie de Baye11x. Lo ndon & Pari s 1957 . Stibc us. M. 2007 . Arkeologi vid Bo rgho lms slo tt - bebygge lse frå n järnå lder och medeltid . Res ult a t av utgrävninge n å r 2004 ... UV Ösr. rapport 2006:4 2. Linköping. Stok lund. B. 1961. Art Hamn. Da nma rk (sp 86- 87). i: K11lt11r- hist lex f nordisk m edelrid V I. Ma lmö . Sto lt. B. 2001. Bok tyngde r och bärbara a ltarski vo r: - Timglas med e nk e l meka nik . i: Stolt. B. Kyrkliga siills_vnrherer på Gotland och annorstädes . Visby. Sturesson . E. 2008. Tidigare G rå borgsforsk ning i nä rbild . i: Graborg på Öland. 0111 en borg. eu kapell och en by. Stock- ho lm . Sundberg. S-G. 1989. Offerkvrkor i gamla Viixjiistif re1. En vall- fa rtssed under den lutherska orrodoxins tid. Växjö. (A nmä ld av R Bos trö m i ICO 199 1:1.) Sva hnströ m. G. 1978: Visby do mkyrka. Kyrkobyggnaden. S1 ·K. vol 175. Gorland X I:1. Sveriges Ky rkor. Öland. band 1- 11. sa mt Sv K vol 170. 193. 203 och 222 - se R Bos tröm 1966 b ( 1:1) . 1968a ( 1:2). 1968b ( 1: 3). 1969 ( 1:4). 197ob ( 1:5). 1972b ( 1:6). 1973a ( 11 :1 ). 1975a ( 11 :2). 1977a (vol 170). 1978c ( 11:3). 198oa ( 11 :4) . 1982 b ( 11 :5). 1983b (vol 193). 1988a (vol 203). 1997b (vol 222 ). Sveriges mninskrifter - se Söderberg & Brate 1900- 1906 (Öla nd ) samt Wesscn & Jansson 1949-195 1 ( ppland ). S&ther. 0 . 1965. Mecklenbo rgske o kse hode braktea ter i no rske kirk efunn . i: Nordisk Nu 111is111arisk Unions Medlem shlad 1965 :9. K0be nhavn. Söde rberg. S. & Bra te. E. 1900- 1906. Ö la nds runinskrift cr. S 1·R 1. granskade och tolkade af Sven Söderbe rg och Erik Bra te. Tegner. G. 1992. Skatt fy nd (Silve r. G åtebo . Bredätra sn. Ö land : s 356. ka ta lognr 492). i: Viking og 1-l videkrist. Norden ag Europa 800- 1200. Den 22. E11roparåds11rsrilling. K0be n- havn. 2008. G å ta n G rå bo rg. i: Gråborg p 1 Öland. 0 111 en borg. eu kapell och en by. Stockholm. Tempelm a n. E C. 1942 . En Willi am Ande rson-bibliogra fi . i: Konsthist Tidskr. årg XI. Stockho lm . Tesch. S. 2007. Tidigmcdeltida sepulk ra lstenar i Sigtuna. i: Si111- ne Dei. Årsskr för Sigtunaforskn 2006. Sigtuna. Thunman. D. 2000. S veriges fv rplatser. En bebyggelsehisrorisk dok 11111em arion m ·f d. be111a111wde fv rplatser anlagda under Lotsverkets tid. Stockho lm . Tuulsc. A. 1968. Rom ansk konst i Norden. Stock ho lm . Tå ngebc rg. P. 1986. Miuelalrerliche /-lol~sk11lpt11ren 11nd A ltar- schreine in Sch weden. Stu dien ~ 11 Form. Marerial 111ul Tech- nik. Stockho lm . Wa llin . C. 1961. Sa 11 kw Birgiuas kapell i Ystad. Kri11g en 0111de- ba11erad stadspla11 och el/ a111e11tiskt »Karl X ll-h11s• . Tuma- tho rps Sanct Knuts gille. tänkebok 6 . Stockholm. 1975. K11111sgille11a i det medeltida 51-erige. Kri11g k11lte11 m · de 11 ordiska helgo11k1111gama. His to ri skt a rki v 16. Stock- ho lm . W aschinski . E. 1934 . Brakteate11 1111d De11are des De111sche11 Orde11s. Frankfurt a M. Weber. K. 1976. The Gateways o f E ke to rp-11 :- The Gateways o f E ke to rp- 111: i: Eketorp. Fortificatio11 a11d Se11le111 e11t 0 11 Öla11d/Swede11. The Mo1111111ell/. Stockholm. Vclle v. J . 1980. D anske so lure fra midde la ldere n - og nogre fra Sverige . i: Hik11i11 6. H ~j bj e rg. Wcssen. E. & Ja nsson. S B F. 1949- 195 1. Upplands runinsk rif- te r. de l 3. SvR 8:3. granskade och to lkade av E li as Wessc n och Sven B F Ja nsson. Wes te rda hl. C. 2006. Skärgå rdska pe ll i o rde n. E n ko rtfa tt ad öve rsikt med några reflexioner. i: Hik11i11 33. H~jbj e rg. Wic nbe rg. J. 2009. Grå bo rg på Öland. Om en bo rg. e tt ka pe ll och e n by. Anmiilan . i: Fv 10 4. Wilckc- Lindqvist. I. 1958. Skede rids kyrka. Sv K. vol 80. Upp- la11d V :4. Förkortningar i band Il Ahlqvist Abraham Ahlqvist. Ölands historia och beskrifning. de l 1 och 2: 1- 2. Calmar 1822 . 1825 resp 1827 . (Faksimilutg med ini av S Göransson. U ppsala 1979.) Ahlqvist. Saml Abraham Ahlqvist. Anteckninga r till Ölands histo ri a och beskrifning. vol 1- VI I. Ms sign S 84- S 90. UU B. Se nä rma- re SvK Öl I:1. s 45 ff. AMS Arbetsmarknadss tyre lse n. Stockholm. ATA Antikvarisk-topografiska arki ve t vid RAÄ . Stockholm. BSH Bidrag till Ska ndinavie ns histo ria ur utl ä ndska a rki ve r 1- 5. utg a f C G Styffe. Stockholm 1859-1884. BSt Byggnadss tyre lsen (efter 1993 Statens Fastighe tsverk m fl). Stockholm. C 2. Om förbättr Förbättringar vid kyrka n och präs tgå rden ( i Lö t ) 1770- 1882. Lö ts kyrkoa rki v C I:2. Va LA. D a RA Rigsa rki ve t. Köpenhamn . D e p de po nerad. de pos itio n . DK D anmarks Kirke r. udg a f Nationalmuseet. Köbe nhavn 1933-. DL Dagsve rksl ä ngde r. uppgifte r o m matda- ga r m m i e tt ms. Kö rdagsve rken a f Runste ns o rra Socknedel«. 1982 tillhö- rigt fru Anna Cedergren. Runste n. KÄLLOR OC H LITTE RAT U R 12 7 Wilson. E. 1983. Swedish limes to ne paving in 17 th - a nd 18 th - ce ntury E ngli sh buildings. i: Post-Medieval Archaeologv 17 . Lo ndo n . 1996. Ölandssten i C hri sto phe r Wrens Lo ndo n. i: Fv 9 1. Vretemark. M. & Sten . S. 2008. Be nen frå n Sankt Knut s ka pe ll. i: Gråborg på Öland. Om en borg. ett kapell och en by. Stockholm. Yrwing. H. 1980. D e s. k . Kö pmanskyrko rna. i: Fv 75. (Anmäld av E H o ffm an 198 1 i: Hansische Geschichtsblätter 99.) Å hstrand . P. 1768. Beskrifning öfwer Öland. Besynnerligen det Norra Motet eller Fögderiet ( 1765 ) . Utg av S L Gahm Pe rs- son. Uppsala. - Faksimilutg med ini av A Martinsson 1979. ppsa la . Öland 1963 - se B Olsson m fl. Öland. Landskapets kyrkor. 2003 . Red M Ullpn. Utg av Forskn proj Sockenkyrkorna. Kultu ra rv och be bygg hi s t. RAÄ . Stockholm. Ölandsbladet - se P Boströ m ( 2007). R Bos trö m ( 1950, 197 1 b. 1986b. 199od. 1992b-f. 1999b. 2001a). A J o ha nsson ( 2005). Martinsson ( 1967 ). P. (sign: 187 1) samt Sa ll näs ( 2002b ). DMS De t mede ltida Sverige. band 1-. utg av RAÄ m fl. Stockholm 1972- . DMS 4 :3 R Axelsson. K J a nzon och S Ra hmqvist. DMS. band 4 . Små land 3. Öland. Stock - ho lm 1996. Kyrko beskrivninga rna utar- betade av R Boströ m. Do m ka p Ka lma r do mk a pite l och dess a rki v. Va LA. ED handl. Ecklesiastikdepart eme nte ts ko nse ljak te r. ko nseljakter RA . E K E ko no miska ka rt an . 1935- 1978: som reg iste runde rlag för fornlämningar e rsatt av FMR. est prot prot frå n e xtra socken- e ll e r kyrkstämma. Va LA . PÄ . FMR Fornminnesregistret. rik stäckande inform syst vid RAÄ o m fasta fornlämn och andra kulturhist Jä mn . numr socke nvis: i ATA ( inv 1937-2003) och FMIS ( RAÄ :s digita la Fornm in fo rm syst ). Frigelius Petrus Frigelius saml. KLB . Se nä rma re SvK Öl 1:1. s 28 ff. Fv Fornvännen. Jo urna l of Swedish antiquari- an resea rch. ä rg 1- ( 1906- ). u1 g av KVHAA. Stockholm 1906- . Gardell Sölve Gardell. Gravmonument frå n Sveriges mede ltid 1-2. utgav KVHAA (2 uppi ). Stockholm ( 1937) 1945- 1946. 128 FÖRKORTNINGAR G H A Hadorph He rdam Hildebrand, Sv Med Hilfeling Håka nsson Ihrfors inv inv nr KA Kalmar utst kat KB kh KK A KL Göta Hovrä tt. huvudarki ve t. handl fr o m 1948 i Jö nkö ping. ä ldre handl överfö rda till VaLA 2009. Jo ha n Hado rph. Reseanteckningar i Sverige och Seland «. tro l 1671-1673. Ms sign S 30. UU B. Se närm are Sv K Ö l I:1. s 17 ff. Bror Olsson. Kalmar stift s he rdaminne. De t gamla ka lma rstift e ts klerus från äld- sta tider till våra dagar. del 1- 4. Kalmar 1947-1951. de l 5. suppl och registe r. utg av O Bexell. Växjö 1980. Ha ns Hildebrand. Sveriges medeltid. Kul - turhisto ri sk skildring. de l I-III, Stock- holm 1879-1903, del IV. registe r. Stock- holm 1953. - Faksimilutg av de l I-II, Stockholm 1983 . C G Hilfeling. koncept till resejournal. trol 1797. ms med sign F m 5 7 :2- 6. KB. Se nä rmare SvK Öl I:1. s 32 ff. Hans rese- journaler är publ i C G G Hilfe lings got- lä ndska resor 1797 och 1799 (dä r även Ö land ingår ). utgav Gotla nds Fornsal. Visby 1994. med ini av T Gislesta m. G unnar Hå ka nsson. Öländska pe rson- minne n bevarade i äldre gravstena r. e pi - ta fi er och a ndra kyrkliga fö re mål. Göte- borg 1942. E ri c lhrfors. Oeland ia sacra. Ms frå n 1891-1892, ATA . Se nä rmare SvK Öl I:1. s 62. samt SBL 19. Stockho lm 1971-1973. inve nta rieförteckning. kyrka ns arkiva lier i VaLA och PÄ : inventering. En p ga K föro rdn 17/4 1828 före tagen inv av fo rntida minnesmä rke n i kyrko r och på kyrkogårda r. Proto ko lle n, som fördes av präste rna. utskrevs i fl era exem- pla r. varav e n se ri e fö rvaras i resp kyrko- a rki v. en se rie i A TA. inve nta rie numme r. Ka mmara rkive t. RA. Kyrklig ko nst från ålta seke l. Kyrkoskat - Jer från Ka lma rbygden och Ö la nd . Nutida re ligiös t må le ri. U tställning å Ka lmar konstmuseum 4- 11 septe mbe r 1949. Katalog med ini av J Roosva l. (Anmä ld av R o rberg i Fv 45. 1950. s 42 ff. ) Kungl Biblio te ke t. Stockholm . kyrkohe rde. Kamma rko llegie ts arkiv. RA . Kalmar län. Å rsbo k fö r kulturhistori a och he mbygdsvård . uJg av Kalmar läns forn- minnesföre ning. ä rg [KLMedd 51-] 3- . Kalma r 1963-. KLB KLM KLMedd KLM kg inv K S KrA kr prot KSB KSH Kulturhist lex f no rdisk medeltid KVHAA KviJte ns la Linn. LMS. LMV LStB LUF Löfgre n ms NE F d Ka lmar Lärove rks Biblio te k ( tidiga re Gymnasiebibl). nu Stifts- och gymnasie- biblioteketinom KSB . Kalma r lä ns museum och dess a rkiv. Kal- mar. Årsbo ken Ka lmar län. Medde la nde n frå n Kalma r läns fo rnm för 1- 50. Kalmar 1898-1962 . (Fort sä ttning i KL.) Kulturhistorisk inve ntering av kyrkogår- dar/begravningspla tse r i Växjö stift 2005- 2007. Kyrkoan1ik v ra pporte r. KLM. Kal- mar. Kalma r na tio ns skrift se ri e 1- . Kalma r. sena re U ppsala. 1924-. Krigsa rkive J. Stockholm. kyrkorådsprotokoll. i kyrka ns arkiva lier i VaLA eller PÄ. Ka lmar stadsbiblio te k. Martin Olsson. Kalmar slo JJs hi sto ri a 1- 4. KVHAA monogra fi er 3 1. Stock ho lm 1944-1965. Kulturhistorisk! lexiko n för nordisk mede ltid från vikingatid till reformations- tid . band I- XX II.utgav Allhe ms fö rl ag. Malmö 1956-1978. - Ny utgåva. Köpen- hamn 1980--1982. Kungl Vitterhets Histo ri e och A ntikvite ls Akademien. Stockholm. en sam! oordnade kvitt ense r mm 1828- 1860-tale t. fö rvarade i träskrin i Runstens kyrkoarkiv . la ndsantikva ri e n. Caro li Linnaei Ö ländska och go thländska resa på riksens höglofli ge stände rs be fall - ning förrä ltad år 174 1. Stockho lm & Upp- sa la 1745 . Se närmare Sv K Öl I:1. s 26 f. LantmäJeriet (f d K Lantmäteristyrelsen. 1974-2008 Statens Lantmäte ri ve rk ). a rkivet, Gävle. Linköpings Stifts- och Landsbibliote k. FolklivsarkiveJ. Lunds unive rs iJe t. Nils Isak Löfgren. Samlingar och Anteck- ningar till Ölands Histo ri a och Beskrifning ... Börj ade i Maji månad år 1816. Förfalla- ren då på sill 19de år. Skänkte till Abr. Ahlqvist. Å terlemnade till samlaren af Enkefru Prostinnan Ahlqvist den 6 Octo- ber 1857. Ms i ATA. Se närmare SvK Öl I: 1. s 35 ff och 84 f. samt SBL 24. Stock- holm 1983. manuskript. Natio nale ncyklopedin. E tt uppslagsve rk på vetenskaplig grund uta rbeta t på initia- Ji v av Sta lens kuhurråd. red K Marklund. NordM PB vis prot PÄ RA ra Ran( n )sakningar RAp RA Ä Rheze lius Rig RM räk SAOB SAOK SBL so SGU SHM SHMM SMR Snabbinv band 1- 20. Höganäs 1989- 1996 . Suppl och nya utg 1997-. Nordiska musee t. Stockholm. Linköpingsbiskopen Pe trus Benedictis visitationsbok . ms i VaLA . utgav K H Johansson. Ka lmar 195 4. protokoll. pastorsämbetet: pastorsexpedition/fö r- samlingsexpeditio n. Riksarkive t. Stockholm. riksa ntikvarien. Ra nnsakningar o m antikvite ter. fo rnmin- nesinventeringar. Ölandsmaterialet i Domkap arkiv . VaLA . avskr i KB. publi - cerat 1992 i del 3 av Ra nnsa kningar efter an1ik vite te r 1- 4. utgav KVHAA. Stock- holm 1960- 1998. pe rgamentsbrev i RA . Riksa ntikvarieämbe te t. Stockholm. ms av J H Rhezelius i KB . sign F b 22 och F c I-F c 5 . Se närma re SvK Öl I:1. s 4 ff och s 84 f. samt SBL 30. Stockholm 1997. Rig. Kulturhistorisk tidskr. utgav Fören fö r sv kulturhist i samarb m ordM och LUF. Stockholm 19 18- . Runste ns minnesbok. ms 1835-1917. Runste ns kyrkoa rkiv P II: 1. Va LA . räkenskaper. kyrkans arkivalier i Va LA och PÄ. Ordbok över svenska språke t. häft e I-. band I-. utgav Sv a kad. Lund 1893-; Sv a kad o rdb red. Lund . Sveriges allm änna o rganist- och ka ntors- förening (sedan 1955 Kyrko musike rnas riksförbund). Stockholm: inv av kyrko rg- lar 1949- 1958 i ATA. Svenskt Biografiskt Lexikon. häfte I-, band I-, Stockholm 19 18- . Svenskt diplo ma larium ( Diplo matarium Suecanum) I-, utgav KVHAA och RA. Stockholm 1829- : Sv dipl fr o m år 140 1 [t 1420] ny se ri e 1-4, utgav RA . Stockholm 1875- 1904. Sveriges geologiska undersökning. U pp- sa la. Statens historiska museum . Stockholm. Statens histo ri ska museer. Stockholm. Svenska medeltidsreges ter. Förteckn över urkunder till Sveriges histori a 1434- 1441. utgav S Tunberg. Stockholm 193 7. en prel inv av de sve nska kyrko rnas fö re- målsbeså nd av ko nst- och kulturhisto ri skt värde. ut fö rd unde r å ren 19 17- 1932. Samtl inv listor förvaras i ATA . E tt ex Sil SRP SRS ss STF st prot SvD SvK SvK Öl SvR SvR Öl Tor Törnewall UUB Va LA Wall man Wallman. Suppl VHAA vis vis prot FÖ RKORTNI GA R I 29 har tillställts varje in ven terad kyrka sam t vederbörande do mkap. - På Ö land ut för- des inv av A Billow med senare till ägg av prästerna. socke n. Svenska Riks-A rchive ts pergamentsbref fr o m år 135 1. Fö rtecknade med angif- vande af inne hå lle t. 1-3, Stockholm 1866- 1872. Scriptores re rum Svecicarum medii aevi . to m I-III, Uppsala 1818-1876. - Faksimi- lutg.,Graz 1968. Svenskt silversmide 1520- 1850. IV. G uld- och silverstä mplar. av E Andren . B Hell- ner. C He rnma rck och K Holmquist. Stockholm 1963. Svenska turistföreningen. Stockholm. protokoll från socke nstämma/kyrkstäm- ma. kyrk ans a rkivalier i VaLA och PÄ . Sve nska Dagblade t. Stockholm 1884- . Sve riges Kyrkor. ko nsthisto ri skt in venta- rium. vol I-. utgav KVHAA och RAÄ. Uppsa la 1912, Stockholm 1913-. Ragnhild Boströ m. Sveriges Kyrkor. Öland. Stockholm 1966-. Sveriges runinskrift e r. band I-. utgav KVHAA . Stockholm 1900- . Sveriges runinskrifte r. band I. Ölands runinskrifte r. granskade och to lk ade af S Söderberg och E Brate . utgav KVHAA. Stockholm 1900- 1906. Tor. Meddelanden från Uppsa la univ museum fö r no rd fo rnsa ke r. 1- 30 ( 1948- 1999). Uppsala 1948- 2000. ms i KB . sign F m 46. och i UU B. sign S 74. med teckn av Pe trus Törnewall 1673 . Se närma re SvK Öl I:1. s 17 ffsamt s 85 f. Uppsa la uni ve rsitetsbiblio tek. Vadstena landsarki v. J Wa llma n. Samlingar. NordM. Vol II inne håller bl a Öland 1- 3 (koncept till Wallma n. Suppl mm ). Även and ra vol i saml innehå lle r mtrl o m Öland. Se när- ma re SvK Öl I:1, s 48 ffsamt s 85 . J Wallman. Öländska och Gothländska Fornlemningar. Supplement till Hilfe lings Dagbok . . . I Häfte t 1830. Ms i ATA ( inne- håller bl a renritn till koncept i o rdM ). Se närmare SvK Öl I: 1. s 48 ff samt s 85. Kungl Vitterhets Histo ri e och Antikvitets Akademien. Stockholm. visitation. visitationsprotokoll. kyrk ans arkiva lie r i VaLA och PÄ. 130 FÖ RKORT IN GA R Å hstra nd Pe tte r Å hstra nd. Beskrifning ö fwe r Öland . Besynne rligc n de t Norra Mo te t e lle r Fögde ri e t. Uppsala 1768. Förf 1765. utgav Sigfrid G a hm Pe rsson. ( Faksimi- lutg med ini av A Martinsson. U ppsa la 1979.) Å hstra nd-Lö fgre n inte rfo lie rat e xempla r i A TA a v Å hstrand med teckninga r och a nteckningar av N I Lö fgre n 18 15- 1817. Se nä rma re SvK Öl I:1.s 35 ff. Ö bl Öla ndsblade t. Borgho lm 1868- . Ö IÄ Ö ve rinte ndentsä mbe te t (efte r 19 18 BSt ). Stockho lm . Ö IÄ skr skrive lse r frå n Ö IÄ till K Majt (inrikes- dep. civilde p ). RA . Ö KS Ölands kulturminnesföre ninge ns skrift se- ri e 1- 7. Bo rgho lm 1929- 1936. Öla nd Öland. de l 1- 3 . Red B Pa lm . L La ndin & O Nordmark . Kalmar 1948- 1949. Vid måttangivelser nä mns höjd e lle r längd fö re bredd. LANDSKAPSNAMNENS FÖRKORTN I NGA R Bl Ble kinge Nä 'ä rkc Bo Bo huslä n Sk Skå ne Dr Da la rna Sm Små land Ds Dalsla nd Sö Söderm anl and Go G otland Up Uppla nd G ä Gäst rikla nd Vb Väs te rbo tt e n Ha Halland Vg Väs tergötl and Hr Härj edalen Vr Vä rmland Hs Hä lsingland Vs Västma nl and Jä Jä mtla nd Å n Å nge rma nl and La Lappland Ö g Ö ste rgötl a nd Mc Medelpad Öl Öland Nb Norrbo tte n Register till Öland band Il av Jako h Lindblad under medverka n av Sara Bo rin . Agneta Hildebrand. Cecilia Ho lmqvist. Anna Lycke. lnga- Lill Pe rs- son. Ingrid Schwanhorg och Sam Se lling Siffra med * betecknar av bildning. ORTREGISTER Akerga rn (Go). He ll vi sn 11 :6 : 16 Ala (Go). kyrka n II:1: 204 Albrunna. hy. Södra Möckleby sn Il :6: 109 A lböke 11 :2: 274. 275 . 290. 3 11 kyrk an II:1: 126. 205: 11 :2: 233. 234. 276. 283. 287 . *289.316.318. 396: ll:3 130. 150. 152: II:4: 58. 87. 88. 90: 11 :5 : 131. 135: 11 :6: 47. 75. 103. 107. 110. 112. 114. 115 A lgu tshoda (S m ) 11: 2: 3 18 Algutsrum 11 :2: 318: ll:3 43. 152: II:4: 90: II:5: 96. 97 . 135: 11 :6 : 9. 17 S:t Knuts gille (fö rmoda t ) vid Grå- horg 11: 6: 18 S:t Knut s kape ll 11 :2: 406: 11 :6 : 9. *9, 12 . 13. *13. 14, 17-18, 22. 23, 24,38,41,64,65, 73, 78.99. 10 2. 103, 1 04, 108, 112 kyrkan II:1: 209; 11 :2: 3 16: II:3 156; II:4: 87. 89 : 11 :5: 101, 133, 134; 11: 6: 17, 18, 38, 41, 107, 112, I 14 A lste r ( Vr) 11 :5: 136 A lunhrukc t se Dege rha mn Alvastra (Ög). klos te rk yrka n. Västra Tunhems sn II :2: 248, 266 Amsterdam. Nederländerna II :6 : 17 Anga (Go). kyrk an II:1: 29. 204: 11 :6: 41 Antwerpen. Belgien. katedralen 11 :1: 210: II:4: 63, 90: 11 :5: 106 Araslöv (Sk), kyrk an 11 :6: 20 Arbelunda, by. Lö ts sn Il :2: 233, 243, 315 Arby (Sm), kyrka n II:3 150: II:4: 87 : 11 :6: 108. 115, 11 8 Asa rum ( Bl) . kyrk an II :4: 90 Aske hy (Ög). klostergods II:3: 10 Atlingbo (Go). kyrk an II:3: 64 Backeborg se Gråhorg Baltikum II:1: 164 : II:2: 356 : II:3: 77: II:4: 40 : 11 :5: 37: 11 :6: 98 . IO I . 104 Bankek ind (Svinstad) (Ög). kyrkan II:3: 155 S:ta Barharas eller S:t Stefans kape ll se G räsgå rd Ba rk estorp. Dö rhy sn (Sm ) 11 :2 : 357, 396 Barlingbo (Go). kyrkan II:4: 90 S:ta Birgittas kapell (S: ta Britas kapell) se B redsätttra Baye ux. Frankrike . tape t II :6: 76 Birka 11 :6 : IO. II, 37, 40 Biskopsho se Bo Bjä lbo (Ög). kyrk a n ll:5: 13 1 Bjä rhy. by. Kastlösa sn II :6 : 85 Bjä rhy. hy. Runste ns sn 11 :5: 9. II, 13, *29. 39, 61, 88. 125, 129: 11: 6 : 17, 85. *86. 87. 89. 90, 91, 119 runste n ( Bjärbys tene n ). Runste ns Sn 11 :5: II, *12, 13, *29. 36; 11 :6: 17,85, *86. *88,90 Bjö rke (Go). S:t a Kata rinagille 11 :6: 39: kyrka n 11 :2: 302, 319 Bjö rke rum . hy. Långlöts sn 11 : 1: 193, 201 Bjö rnhovda. hy. To rslunda sn II :5 : 14 Björnö.Å hysn (Sm ) II:1: 129 : 11 :2: 357 Blekinge II :4: 90 Bo ( Boo. Bisko psbo ). gå rd. Bredsällra Sn ll:3 9: II:4: 9. *10, II, 12. 15, 17, 19, 47, 6 7. 81, 89. 90: 11 :5: 72: 11:6: 14, 31, 32, 34, 37, 38, 40, 66, 76. 117 Borg. by, A lgut srums sn 11 :6 : 17, 18 Bo rg. kyrk a (kyrkoruin). Räpplinge sn ( Bo rgho lm ) II:1: 205; II:3: 152; 11 :6: 11 5 Bo rgehage. Räpplinge sn 11 :2: 291, 318,366 Borgehamn. Borgho lm II :6: 76 Borgholm ll:3: 130, 131, 138; II:4: 85: Il :6: 9. 14, 23, 29. 66. 67. 76. 77. 91, 93 alvar 11 :5: 130 begravningsplats II :6: 14 kungsgå rd ( Vasahuse t ) 11 :6: 66 Riksantik va rieämbe te ts och Arbctsmarknadsstyre lsens Ölands- kontor ( 1969-1986) II:2: 295: 11 :5: 24, 130; II :6: 24, 76 S:t Elavs kapell II:3: 10, 150; 11 :6 : 9. *9. 12,*13, 14-15, 21, 22,42 slo tt e t II:1: 209: II:2: 234. 28 1: ll:3 IO. II, 148, 150. 156. 157: II:4: 90; 11 :5: 134 : 11 :6: 9. 12. 14, 15, *15, *16, 20, 21, 22 . 35 slo llskape lle t ( Rundk yrk a n ) II :6: 9. *9, 12, 13, *13, 21, 24,99 stadshuse t II :6: 109 stadsmuse um (Öla nds forngå rd) II:4: 44, *44: 11 :6: 112 Bornho lm . Danma rk II :4: 40 Borås. Caro li kyrka 11 :2: 319: ll:3 155 Botk yrk a (Sö). kyrkan 11 :2: 397: ll:5: 134 Bra unschwe ig. Tysk land. domen. S:t Blasii II:3: 78: 11 :5 : 37 Brcdsä ltra ( Bredsä tra) 11 :2: 367: ll:3 12, 145, 150: II:4: 9-16, * 10- 11 . *13-16: 11 :6: 9. 14,22. 29. 31, 32, *32, 37, 61, 116, 117 Församlingens fli ckring II:4: 74 Kultu re ll a fö re ninge n II:4: 74 : 11 :6: I 17 kyrk a n II:1: 205, 209, 210; II:2: 268. 316. 317, 370, 396: ll:3 125. 150. 154. 155: II:4: 16- 9 1. *8. *11. *17- 86. *97; ll:5: 135. 136. 137: 11 :6: 38. 62. 65. 66. 74. *74. 76. 77. I 08. I 09. II I. 1l 2. 11 5. 11 6- 11 8 minncsko rs se Övra SandBy S: ta Britas kape ll II:4: 15 . 22: 11 :6: 9. *9. 10. 12 . 13, *13, 14, 20, 22 . 23, 24, *18. 29- 78. *30-74, 86. 90. *96. 98. 99- 101. *99. *100. 102. 103, 104, 11 7 132 REG ISTE R TILL Ö LAND BA N D Il S:ta Ka ta rinagille II:3: II, 13; II:4: 15, 25 . 40, 88: II:5: 13 1: II:6: 22 . 38. 76 Bredsä tt ra. by. Bredsä tt ra sn II:4: *10. 12. *13. 15. 18. 8 1: II:6: 32. 370. 11 6 Bre men . T yskla nd II :6: 39 Bre tagne . Frankrike II:6: 41 S: ta Britas kape ll se Bredsä ttra Bro (Go). kyrk an II:1: 210: II:3: 15 1: II:4: 9 1: II:5: 13 1 offe rkä ll a II :6: 4 7 Broa ryd . öbbelesn (Sm ) II:2: 318: II:4: 90 Bromma (U p ). kyrka n II:2: 397: II:5: 135 Brua to rp (Sm). tege lbruk . Söderå kra sn 11 :2: 357: II:5:95. 102 Brä kne- Hoby ( Bl ). kyrkan II:4: 90 Bunge (Go). kyrka n II:6: 47 Burgsv ik . ste nbrott. Öja sn ( G o) II: 1: 19 1 Bårby. fo rnbo rg. Mö rbylånga sn II:2: 266: II:5: 37 Bäckabrotte t. gravfä lt . Runstens sn II :5 : 10 Bäcke lund . Störlinge. Gärdslösa sn II:3: 18 Bä rfe ndal (Bo). kyrka n II: 1: 208 Böda II:2:331,357,361:II:3: II;II:6: 9. 15. 22. 41, 76 kyrkan II:1: 96. 97 . 117. 205. 206: II:2: 240. 260. 3 16. 3 17. 395. 396. 397 : II:3: 77 . 138, 151, 152. 153 . 155. 156: 11:4 : 18. 27. 36. 87. 88 : II:5: 5 1. 58. 72. 13 1. 132 . 135: II:6: 15. 38. 41. 64. 77. 11 5 Lå nge Erik . fyr (Ölands no rra uddes fyr ) II:6: 15 S:t O lo fs kape ll 11:6: 9. *9. 12 . 13. 15-16,*16, 22. 23.38 Bödahamn . Böda sn II :2: 35 7 Da lby (Sk). kyrkan II:3: 151: 11:5 : 13 1: 11 :6: 77 Da lhe m ( Go ). kyrkan II: 1: 11 6 Danma rk II:1: 164 : II:2: 410 : II:3 129 : II:6: 18 . 20. 32. 37. 44. 87 . 97. 98. 10 1. 102 Dege rha mn . a lunbruk . Södra Möckleby sn II:3:81;II:5:90,92 De laware. SA II:3: 156 Djurstad. by. Föra sn II:2: 352. 357. 360 Dorpa t (Tartu). Estl and II:6: 98 . 101 Do rtmund. T yskland II :6: 40 Drev och Horna ryd (Sm ). ya kyrkan II:4:90 Dyestad. by. Runste ns sn II:5: II, 13. 14. 26. 63. 128,129: II:6: 87. 9 1 Dädesjö (Sm). Nya kyrk an 11 :4 : 90 Dälje ( Dä lie ). stenbro tt. Högby sn II:1: 193. *195: II:3: 155 Döde rhult svik ( Sm ). Döde rhult s sn II:1: 208: II:3 155: II:4: 89: II:5: 133 Edebo ( p). kyrka n II:2: 397: II:4: 89 : II:5: 134 Egby II:2: 330: II:3: 150: II:4: 9 : II:5: 136;II:6:III by II:2: 329. 33 1. 332. • 332. 333. 394 kyrk an II:1: 205 . 206. 208: II:2: 246. 248. 260. 266. 271,307,316. 317,318,330-397,*328-394, 399, 404, *405, 410 : II:3: 132 . 138. 140 . 154. 156: II:4: 27. 40. 44 . 87 . 88. 89. 90: II:5: 33. 35 . 124. 131. 132 . 135 . 137: II:6: 64. 73. 103 . 111 - 11 3 . 115 Kyrkliga syföre ningen II:2: 390 Kyrkliga ungdo mskre tse n (Kyrklig ungdom) Il::2 : 388. 392 E ke (Go) . kyrka n 11: 6: 41 E keby (Go). kyrka n II:1: 210: II:4: 90. 9 1 Eketo rp . fornborg. Gräsgårds sn II: 1: 206: II:2: 266: II:4: 12: II:5: 37 : II:6: 12. 72 . 73 E ksjö II:2: 302, 3 19 S:t E lavs ka pe ll se Bo rgho lm E nge lska kana le n II:6: 41 E re mito rium Vaste nense se Vadstena . klos tret s e remit boning E rfurt. Tysk land II:6: 39 E ringsboda (Bl). kyrkan II:4: 90 Eskil stuna . icke lfabriks AB Gottfrid Ca rl sson II:3 138 Es tl and II:1: 164 Estuna (U p ). kyrka n II:1: 209 : II:2: 3 16 Fage rhult (Sm ) II:5: 132 Film ( p ). kyrkan II:5: 41. 132 Fla nde rn Il :1: 164 Flise ryd (Sm) II:1: 188: II:5: 26: kyr- kan II:1: 188 Fole(Go).kyrka n 11 :1: 11 6 Fo lkeslunda . by. Lå nglö ts sn II:1: 17. 194: II:5: 10 gravfä lt II:1: 9. 113 Fredriksberg (Sm ). gå rd. Döde rhult sn II :6: 112 Frödinge (Sm ). kyrk an II:1: 208 : II:5: 133 Fröjcl (Go) . kyrka n II:4: 90 Frö tuna (Up). kyrkan II:4: 89 Fä rj estaden. To rslunda sn. Bröde rna Olsson. byggnadsfirma Il :1: 179: II:3: 83: II:4: 62; II:5: 105: II:6: 18. 24. 70 Föra II:1: 130: II:6: 11 0 kyrka n II:1: 97 . 114. *139, 140, 141 . 142, 164. 204. 206, 208 : II:2: 242 . 248. 260,315,316,317,318,370, 396. 410: II:3: 150. 154, 155 : II:4: 25. 27 . 40, 87. 88. 89. 90; II:5: 36, 83. 13 1. 132, 135. 137: II:6: 65. 73. 108, 11 5 minneskors (Ma rtinusko rse t ) II:6: 44 Föra-Albö ke -Löt. försa mling II:6: 110 Förbo härad II:2: 233 : II:6: 65 Förlösa ( Sm ). kyrk an II:4: 87 G a llto rp (Galtetorp ). gå rd . Gärdslösa sn II:3 10, 131, 154. 155 Gamle by (Sm) II:2: 317 Gamle ha mn (Go). S: t Ä ulas (Olo fs) ka pe ll. Fårö sn II:6: 16 Garde (Go). kyrka n II:1: 205 Gaxhaga se Haga by Gent. Be lgien. ka tedralen Sint-Baafs (Gentaltaret) Il :5: 133 Gilleshaga rna. Sandby sn II:4: 88 : Il :5: 13 1: II:6: 11 3 G lömminge II:1: 173: II:2: 367 : II:3: 155: 11 :4: 89: 11 :5: 9 kyrkan 11:1: 55 . 205: 11: 2: 3 17. 396. 397: 11 :3 : 152. 155. 156: ll A: 33 . 39. 88: 11 :5 : 10 1. 133: 11 :6: 62. 77. 112. 115 Gnisvärd. fiske läge. To ft a sn (Go). kape lle t 11:6: 13 Got he m (Go) . kyrkan 11 :1: 116: 11 :2: 270 : ll T 79: 11: 6: 72. 109 Gotland 11:1 : 11 3. 127. 164. *165 . 192: 11: 2: 357: ll T 78. 79. 15 2: ll A: 68: ll:s: 109: 11:6 : 13. 16. 18. 20. 22. 37. 41.4 7. 72. 75 . 78.97 . 98. 100. 101 . 103. 104. 105. 108. 109 Got to rf ( Gottorp) se Slesvig Grankullav ik (Öre hamn ). Böda sn 11: 6: 15. 16. *16 G re by. by. Räpplinge sn 11 :1: 13 1. 206 : 11 :5: 13 1 G reda se Söd ra G reda G rå bo rg ( Backe bo rg). fo rnbo rg. Algutsrumssn 11: 2: 266: 11 :6 : 17. 18. 23 . TJ . !02 G räsgå rd 11 :6: 9. 18. 24: kyrk an 11 :1: 96. 117. 123: 11: 2: 3 16. 3 18: 11 :3: 152. 156: 11 :4: 39. 87 . 90: II:s: 133 . 135 : 11 :6: 107 . 109. 111 . 117 S:t Stefans eller S:ta Ba rbaras kape ll 11 :6: 9. • 9. 12. 13. • 13. 18- 19. 24.90 G räsgå rds ha mn . G räsgå rdssn 11 :6: 12 G räve ( ä). kyrkan ll :s: 37. 13 1 G rö nda l. by. Köpings sn 11: 2: 348. 372. 396: 11 :6 : 11 2 Gynge. by. Resmo sn 11 :6: 109 Gårdby 11:3: 11: 11 :6: 22. 113 : kyrka n 11 :1: 208: 11: 2: 3 16. 397 : 11 :3: 132. 154. 156: 11 :4 : 87. 89: 11 :5 : *6 1. 62. w5 . 124. 13 1. 133 . 137 G åte bo. by. Bredsä tt ra sn 11:4: 9. *10. * 11 . 12. • q . 15. 16: 11 :6 : 3 1. 32. 33. 37 . 11 6 G älle rsta ( Nä). kyrk an 11:5: 37 Gä rdslösa 11 :2: 295. 3 18. 3 19. 360. 396: 11 :3: 9- 13. *11. *13: llT 9. 12. 13. 42. 89. 90. 9 1: 11 :5 : 12. 13. 132 : 11:6: 22 . 32 . 44. 86. 94. 107. 11 3. 11 8 bya r. se Norra och Södra Gärdslösa gilleshus 11 :5: 13 1: 11 :6: 87 . 94. 11 3 gå rd Il :]: 12 He mbygdsfö reninge n 11:3 : 16: 11 :6: 11 3 krono ladugård 11 :3 : 11. 12 kyrk an 11 :1: 55. 130. q 6. 205. 206. 208 . 209. 210: 11 :2 : 382: 11 :3 : *8. * 11 . q - 157. *14- q 9. *165. 168. *169- 17 1: 11 :4: 15. 25 . 40. 49. 87. 88. 89. 90: 11 :5: 32. 33. 133 . 134. 135: 11 :6: 20. 64. 65. 72. 87. 107. 109. 11 2. 11 3- 11 6 Kyrkliga ungdo mskretsen 11 :3: Gärdslösa- Lå nglöt-Runste n. fö rsamling 11 :6: 107. 11 3. 11 8 Gävle 11 :2: 357 Götebo rg 11 :2 : 300: ll T 153: 11: 6: 109 Ha mmarbe rgs o rge lbygge ri 11 :2: 300: ll T 132 : 11 :5: !09 Hagaby ( Hageby. Gaxa. Gaxhaga) . by. Högby sn 11 :1: 206: 11: 6: 73 Hagby. by. Gä rdslösa sn ll T JO: 11: 6: 11 3 Hagle rum . by. Bredsä ttra sn 11 :4 : • w Hagle rö r. gravröse. Bredsä tt ra sn 11 :6: 31 Hakarp (Sm ). kyrka n 11:3: 156: II:s: 133 Ha lbe rstadt. Tyskland. Lie bfra ue nkir- che 11:6: 44 Ha ll (Go) . kyrka n 11:3: 153 Hamburg 11 :1: 164 Hammarby (Sö). kyrk an 11 :3: 39. 152: llT 88 Ha ngvar (Go). kyrk an 11 :3: 153 Ha nnove r. T yskland 11 :6: 10 1. 104 Ha res tad ( Bo). kyrka n 11 :2: 3 18 Heda (Ög) . kyrkan 11: 2: 248. 266: ll :s: 13 1 Hedared ( Vg). kape ll (stavkyrka) . Sa nd hults sn Il : 1: 208 Hede by. fo rntida ha nde lsplats. Tysk- la nd 11 :6 : 10. 37 Hejde (Go) . kyrka n 11 :3: 79 He lsingbo rg. Mariakyrka n ll T 154 He lsingbo rgs meka niska ve rkstad 11 :6: 35 S:t Mikae ls slott skape ll 11 :6: 21 He rfo rd . T yskland 11 :6: 39 He rres tad ( Ög). kyrk an 11 :1: 205: 11:5 : 37 . 13 1 Himmelsbe rga . by. Lå nglö tssn 11 :1: 20 1 Hjä rpes tad (Gä rpes ta) . by. Lö ts sn 11: 2: 282. 304 Holland 11 :3: 156 Ho rnsjön. Högby sn 11 :6: 17 Hossmo (Sm ). kyrk an 11:1 : 55. 205 : 11 :2 : 248. 266 : II :s: 13 2: 11:6 : 11 2 Hultcrstad ll T 13: 11 :5: 9 2: kyrkan 11 :1: 11 6: 11 :2: 266. 268. 3 16. 3 17: llT 33 . 39. 87 . 88 : II:s: 130. 135: 11: 6: 93 . 107 . 109. 111 Håtuna (U p). kyrk an 11 :2: 3 16 Högby 11 :2 : 395: 11 :6: 17. 73 by 11 :1: 206: 11 :6 : 73 kyrka n ll:J : 96. 11 3. 11 7. 123. 126. 128. 205 . 206. 208 . 210: 11 :2 : 3 17. 3 19. 395 . 396 : 11 :3: 132. 150. 152 . 156: llT 38. 40. 88 . 9 1: 11 :5: 13 1. 132. 135. 137: 11:6 : 12. 16. 17. 11 5 S: t Ottos kape ll ( Högby kyrk a) 11 :1: 11 3. 11:6:9. *9. 12. 16- 17 O RT REG tST ER I 33 Högbyha mn . Högby sn 11 :6: *16 Högsby (Sm ). sn 11 :5: 26 Högsrum 11:3 : 10. 152 : 11 :4 : 15: 11 :5: 98 : 11 :6: 11 3 kyrkan 11 :1: 208 . 210: 11: 2: 3 18. 396. 397: 11 :3 : 150. 154. 155: 11 :4 : 55. 89. 90: 11:5 : 8 1. 83 . 88. 135. 136 : 11 :6: 109. 11 5 Högtomta . by. Gärdslösa sn ll T 18 Indien 11 :6: 32 Insterburg (Tje rnachovsk). Ryss land (Ö stpre ussen ). slo tte t 11 :2: 397 : 11 :5: 134 Irla nd 11 :6: 41 lsma nto rp . by. Lå nglö ts sn 11 : 1: 13 1: fornbo rg 11: 1: 9 S: t Jo ha nnes ka pe ll se Ås Jämjö . by. G ärdslösa sn 11 :3: JO Jönkö ping 11 :5 : 120. *121. 137 Kristine kyrka 11 :3: 154 Kaga ( Ög). kyrka n 11 :5: 37 Kalma r 11 :1 : 154. 156. • 196. 197. • 197. 199. *199. 20 1. 202: 11 :2: 279. 302. 305.307. • 307 . 308.3 18.3 19. *386. 387. 388. 390 : ll :J: 100. 103. 104. 133. *133. 134. 138: 11 :4 : 5 1. • 51. *73. 14. *75. 76. 84. *86: 11:5: 62. *62. 114. *1q. 11 5. • 11 5. • 11 8. 11 9. * 11 9. 120. *122. 123: 11 :6: 97. 98. 100. 10 1. 102 . 0 18. 11 5 A Rosins efte rträdare . guldsmeds- firm a 11 :5: 136 Byggko nsult B A Be ngtsson A B 11:6 : 11 9 domk yrka n 11 :1: 2 rn : 11 :2: 276. 308. 3 19. 396 : 11 :3: 13 1. 155: 11:4 : 63 . *64. 90 : 11 :5: rn6. 136 : 11 :6 : 109. 11 2 Gamla kyrkogårde n 11 :1: 205: Il :]: 15 1: 11 :4 : 87: II :s: 21. 72. 73. 132 . 135. 136 G uldsmedja n. firm a 11:5: 11 9. *11 9 hospita le t ("" He lga Gäs t .. ). kyrka n 11: 2: 378. 396 högsko lan 11 :6 : 42 S:t Joha nnes nunne kloster 11:6: 15 Ka lma r läns museum ( Fornminnes- fö re ning) 11: 2: 276. • 277 . 278. 279. *279. 280. *280. 28 1. *28 1. 282. 283. 3 17. 368. 372. 395: 11 :4 : 9 1: II :s: 5 1. 58: 11:6 : 76. 77 . 107 . 109 138 11 -l REG ISTER T I LL ÖLAND BAND Il Lilla kyrka n (S:ta Birgitta) 11 :4: 88 Lindstedt & Son. gc lhgj uta rfirma 11 :1: 199 : 11 :4 : 76: 11 :5: 123 länsstyrelsen ( landshövdingen ) 11 :2: 274 . 357. 364: 11 :6: 20 ord ic Construction Company (NCC) 11: 6: 72 Oscar Nilsson och Son . firm a 11 :5: 105 Pro lithos Stenkonservering AB 11 :6: 44 Skånska Cemen tgju terie t (Skans- ka ). AB 11 :6: 72 slollet ll :1:206: 11 T77·99· 154 : 11 :6: q . *15. *16. 66 slo 11skyrka n 11 :3: 154 : 11 :6: 112 Stork yrka n (ga ml a stadsky rk an ) 11 :1: 209: 11 :2: 3 19: ll T 13 1. 155 Södra Kalmar lii ns he mslöjd 11 :2 : 392: ll T q1 : 11: 5: 125 Kape ll udden . Borgho lm 11 T IO : 11:6: 29 Kapell udden. Bredsällra sn. fiskelägc se Sikavarp fyr (Ö lands östra fyr) 11 :6: 35 kape llruin (S:ta Britas kapell) se Bredsiillra ste nkors. se Sikavarp. ste nkors udde se Sikavarp Karl ( Up ). kyrka (kyrko ruin) . Söder- hykar ls sn ll T 151: 11 :5 : 13 1: 11 :6: 77 Karlskrona 11 :1: 165. 20 1. 209: 11 :2: 273. 3 19. *387: ll T 134. *134. *135. 155. 156 : 11: 4: 76. *77: 11 :5: (12 . *62. 133 . 1.\7 Trcfaldighctskyrkan 11 :1: 210: 11 :4 : 9 1 Karlstad ll T 138 Karris ( Ka rja) kyrka. Ösel. Es tl a nd ll :y8o Kastlösa 11 :6: 85: kyrka n 11 :1: 208. 209: 11: 2: 3 16. 3 18 : 11 :3: 152. 154 : 11: 4: 58 . 87. 89. 90: 11 :5: 133. 135: 11 :6: 107 Ka trör. gravröse. R unstens sn 11 :5: 9 Kildare (Cill Dara). Irland. kloster 11 :6: 41 Kl inte (Go). kyrkan 11: 5: 130 Kloste rho lme n ( ack ho lm ). Höghy sn. horgruin 11 :6: 17 Klosterstad ( Klåstad : Ög). Vadstena. kyrkoruin 11 :6: 98 Kl iickebcrga (Sm ). ky rka n 11:6: 11 2 Kläppinge. by. Bredsä tl ra sn 11 :4 : * 10. 13. 15. *15. 18. 19.60.63. 76.8 1: 11 :6 : 30.37 kape ll (S: ta Brit as kape ll ) se Bred- sä llra minncskors 11:4 : * 15 . 15. 16 : 11 :6 : 44 Kni vsta ( Up ). Åkerman & Lu nd . orgcl- hygge ri AB se Stockholm S:t Knuts kape ll se A lgut srum Ko lhatz ( Kolhacz). Polen. cistcrcie n- serklos tre t 11: 6: 1 q Ko lbe rg ( Kolobrzeg). Pole n 11 :6: 101 Ko lstads ägor. Köpi ngs sn 11 :6 : q Kosta. glashruk . Ekehcrga sn ( Sm) 11 :4 : 74: ll :s: 117. * 11 8 Kurla nd 11 :6: 39 K vistorp . Långlö ts sn 11 :1: 17. * 18. 209. 210 Kyrkha mn . fi ske liige. Ås sn 11 :6: 9. *10. *15. *16. 19. 20 kapell (S: t Johannes kape ll ) se Ås Kyrkslä lle n. Löts sn 11: 2: 233 Kyrkströmme n. Gärds lösa sn ll :y 10 K, reha mn ( Kå re holm ). Albökc sn 11 :2: 233: 11 :6 : *16. 22. 34 Kä lla 11 :2:396: 11:4: 90 Gam la kyrkan 11: 1: 96. 97. 107 . I 17. 11 9 . 126. * q9. q o. 141. 157. 206 : 11 :2: 266. 268. 270. 3 17. 356. 370. 396. 410: ll T 12. 15. 124 . 150. 151. 152. 154: 11:4 : 27. 33. 36. 38. 39. 40 .87.88.89: ll ;s: 131.1.12: 11 :6: 23. 64. 77. 108. 111 'ya kyrkan 11 :1: 210: 11 :3: 138: ll :s: 58 Kiill aha mn . Kiilla sn 11 :6: *16 Kä llcrhacken. Bo. Bredsä llra sn 11 :6: 76 Kä ll stad (Ög). kyrkan 11 :2: 266 Köpe nhamn . Danma rk . slo tt ska pc ll e t 11 :_1: Il. 150: JJ :6: 2 1 Köping 11 :2: 329. 354 . 357. 358. 379. 388: ll :y 10. 13: 11:4 : 9. 12. 62. 89: JJ :6: 32. 37. I I I. 11 6 S:t Jo hannis klos ter 11 :2: 329 klint 11 :3: IO: 11: 4 : 17. 59: 11 :6: 42 kyrkan Il : 1: 1 q . 126. 2<14. 205. 209: 11: 2: 3 16. 364. 376. 396. 397: ll T q. 63. 77. 138. qo. 150. 152. 153 . 154. 156. 156: 11:4 : 27. 36. 38. 87. 88: lf :y 36. 124. 131. 13.\. 135. 136. I :n: Il :6: * 13. 107. 109. 11 2. ll J. 11 5 Köping-Eghy. Sv landshygdens kvinno- förh (SL KF ) 11 :2: 387 Köpingsvik. försam ling 11 :6 : 111 . 11 6 sa mhä lle. Köpings sn 11 T 9. 12. 87: 11:6: 11 2 vik 11 :6: 76 Köslin ( Kosza lin ). Pole n 11:6: 10 1 Laxe by. hy. Egby sn 11 :2:D1. 332. 378 Lehe. Bremerhave n. Tyskla nd Il :6: *11.12.44 Leipzig. Tyskland 11 T 120. * 126 Lerkaka. hy. Runstens sn 11 :1: 151 : JJ :y 9. 10. 11. 97. 129: JJ :6 : 87 Levide (Go). kyrkan ll :y 153: ll ;s: 37 Lidköping. firma H ordfors & Co. o rgc lbyggeri Il :2: 382 Lilla lstad. hy. Alhöke sn 11 :2: 3 15 Limogcs. Frankrike 11 :1: 120. q9 : ll ;s: 49. *50: 11 :6: 15 Lind by. hy. Gärds lösa sn Il :3: 1 o. 129. q4: 11:4 : 89 Linde (Go). kyrkan 11 :1: 29. 2<14: 11 :_-i: 153 Link öpi ng 11:3: 10: 11 :4 : 12. q. 15: 11 :5: 12: 11:6: 38. 39 domkyrkan 11:1 : 205 : 11: 2: 397: 11 :3 : 79. 152: 11 :6: * 1.1. 11 2 S: ta Katarinagi ll e 11 :6: 39 s tift ( biskop) ll T 79: 11 :6: 9. 37. 38. 40 . 41. 44 . 61 Östergöt la nds lii nsmuscum ll :y 154 Livlä ndska Orden 11 :6: 98 Ljungby(SMörehd . Sm) 11: 2:3 10. 3 19. 392. 397: 11 :3: q o. 156: 11 :4: 78. 9 1: ll :s: 137 kyrka n ll ;s: 136 Lok rumc (Go). kyrkan 11 :1 : 2 10: 11 :4 : 91 Loppe rstad. hy. Runstens sn I l: y 9. 10. *10. 11. 12. 135 Lummc lunda (Go). kyrk an ll :y 154 Lund 11: 1: 190. 194: 11:4: 68: 11 :6: 10 1 A Må rte nssons orge lfabrik AB 11 :1: 190. 210: 11 :4: 68 domkyrkan 11 :1: 206: 11 :2: 266: ll :y 151: 11 :5: 13 1: 11: 6: 65. 77 S :t Drott ens kyrk a 11:6 : 4 2 Folkl ivsarkive t 11 : 1: 2 IO stift (ä rkcs tift ) 11 :2 : 266 Södra Sveriges kyrkliga tex til 11 :1: 199: 11 :2 : 3 10. 389. 392: ll ;s: 124. 137 Ltibeck. Tyskland 11 :1: 182. 209: 11 :2: 291: 11 :3: q 8. * q 8. 157 : ll :S: 13. 134: 11: 6: 18. 4 1. 74. 10 1 S: t Petri tege lbruk 11 :6: 108. 109. Il 7 Lye (Go). kyrkan 11 :1: 182. 208 Lå nge Erik . fyr. se Böda Långe Jan. fyr. se Ås Långlöt 11 :1 : 9-10. *10: 11 :2: 3 15. 393: 11 :6: 107. 108 by 11 :6: 107 kyrkan 11 :1: 10-2 11. *8. *10- 11 5. * 11 8- 138. *143- 203. *216 : 11 :2: 284.302.3 16.372.395.396. 404. 406. 4 10: 11 :3: 77. 79. 92 . I 17. J40. 150. 152. 153. 156: 11 :4: 27. 44. 87 . 89. 91: 11 :5: 32. 33. 5 1. 55. 58. 131. 132. 133. 134. 135. 136: 11 :6: 64 . 65. 73. 107- 1JO. I15. I 19 Långöre . by. Bredsä ttra sn 11 T *10. 13. 15. 47 . 67. 74. 76. 84 : 11 :6: 3 1. 37 kapell (S: ta Brit as kape ll ) se Bred- sä tt ra Lödde köpinge (Sk ). kyrka n 11 A: 90 Lödöse Il : I: I 64 Lö ke näs. by. G lö mminge sn 11 :1: 172. 174. *179 Lö t 11: 2: *233. 23 ~ . *134: ll A: 55: 11 :6 : 11 0 fornborg ( Bygde borgen. Trindbor- ge n ) 11 :2: 233. *142. 266 kyrkan 11 :1: 209: 11: 2: 23 4-3 19. *232-3 14. *32 1.332. *335.354. 355.356. 396. 404.406. *407. 408. *409. 410: 11 :3: 150. 152. 156: 11:4 : 25. 27 . 33.39. 40.63.87.90. 91: ll :s: 124. 132 . 135. 136. 137: 11 :6: 108. I 10- 1 I I Kyrkliga ungdomskretsen 11 :2: 302 Madesjö ( Sm ). kyrka n 11 :6: 11 4 Madrid . Prado museet 11 :1: 180 Magde burg. Tyskland 11 :6: *12. 39. 44 Maglarp (Sk ). Gam la kyrkan 11 :1: 208 Mainz.Tys kland 11 :1: 11 3. 164 Malmö 11 :6: 98. 102: Sydkraft AB 11 :s: 10 S: ta Margare tas kapell se Runste n S: ta Ma rie kape ll ( kloste r: S:ta Marga- re tas kape ll ) se Runste n Marstrand . kyrkan 11 :2: 3 19: Il :]: 155 Marte bo (Go). kyrka n ll :y 154 Mecklenburg. Tysk la nd 11 :6s: 98. 101. 102. 104 Me llösa. by. Bredsä tt ra sn 11 :2 : 295 : 11:4: 9. *10. 12. 13.60.74. 76. 8 1: 11 :6: 3 1 Minde n. Tysk land 11:6: 39 Miomu se Moon Moon (M uhu: ··mio mu .. '?). ö . Estl and 11:5. 11 : 11 :6: 11 8 Mo rto rp (Sm ). sn 11 :2: 297. *:100: 11:4: 63. *64: ll y 135: 11 :6: 108 Mosjö ( Mosås: Nä). kyrk a n ll :s: 13 1 Mosto rp . Mo rto rps sn 11 :5: 1 29 Munke to mte n. Södra Gärdslösa. Gärdslösa sn 11 :3: 12 Mälare n 11 :6: 18. 97. 1: 15 1: ll :s: 132 Wadste11. Lovisa, ko nstnär ll :s: 132 Wadste11. Paul (Paulus). må lare. skulp- tö r 11 :2: 3 18: 11 :3: 15 1: 11 :5 : 132 Wadste11 , Peuer Erland. de ko ra tio nsmå- la re 11 :5: 132 Wadste11. Ulrica Christi11a. g m Lars Gert:ell 11 :3: 153 Wahlberg. Hed vig Carolina, präs tfru . g m Per /-lultcra11tz 11 :3 : 144: 11 :6: 114 Wahlberg. Lars. o rge lbygga re 11 :3: 13 1. 155 Wahlberg, Olof lantmäta re 11 :3 : 143: 11 :6 : 11 4 Wahlberg. Sophia A ltea se Li11dvall Wahlgre11. E/11a Maria. g m Sven Wahl- gre11 11 :6: 11 2 Wahlgren. Sven, ko nserva to r. g m Elna Maria Wahlgren 11:1: 146. 178. 179 . 180: 11 :2: 278. 334. 367. 368. 369. 376. 379: 11 :3: 83. 88: ll :s: I05: 11 :6 : 11 2 Walberg. Joha11. smed. Lå nglö t 11 :2: 393 Valdem ar A uerdag. ko nung av Dan- mark 11:1: 9: 11 :6:97 Waleij. Axel (A W ?). skulptö r ll :s: 130 Wa/la11der (Wala11der). Abraham . kyr- ko he rde. prost 11 :2: 291. 293. 305. 3 11 . 3 18 Wa /le11 berg. Axel. skulp tör ll :s: 130 Walle11 berg. Berit. ko nsthi sto riker. donato r. Stockholm se ortregistre t Wa/le11strå /e, Marti11 Georg. biskop i Ka lmar 11 :6 : 11 5 Wallin. Curt. teolog. hi sto rike r 11 :6 : 18. 38. 41 Wa//111 a11 , Joha11 1-/aquin. bota nike r. kulturhisto rike r 11 :2: *390: 11 :6 : 42. *54.66. 77 Wa/lrave, Cathari11a, g 1 m Jo11as Gerd: lovius, g 2 m Petrus Erici Gerdzlovi11s 11 :3: 139. 15 1: 11:4 : 89 Wa11dring, Lars. bå tsma n. kyrkobygg- mäs ta re . G amleby (Sm ) 11: 2: 273. J 17 Wasser. Sara. Söd ra Runste n. Runste ns sn. g m O /aus Brusenius 11 :s: 1JO Vaupell. A nders. bildhuggare. Stock- ho lm 11 :1: 208: 11 :5 : 133 Webe, Gösta. inte nde nt. sjöfa rt shisto ri - ke r ll :y 156 Ve/lev. Jens. ark eolog. Århus 11 :6 : io 7 Welli11gk. Dorothea. g m A braham Larsson Cronhiort 11 :5: 70. 134 Vengströ111. Jon. o rge lbygga re 11 :2 : 397 Wennberg. Thure G. a rkit e kt 11 :2: 274. :\ 17 Werdenfe ls, Åke, arki va rie. Lund 11 :1: 2 Il Wer111elin. Henrik. murmästa re 11: 1 : 13 1. 132. 206: 11 :2: 273. 274: ll :s: 39. 1:)2: 11 :6: 109 Werner. 1-/indrich. mässingss laga re. Jö nköping 11 :5: 62. 120. *12 1. 137 Westerlund. A nders. a rkit e kt. Borg- holm 11 :6 : 11 0. 11 2. 11 7 Westerlund, Margit. arkit e kt. Borgholm 11 :6 : 11 0. 11 2 Westin. Fredrik . konstnär. pro fessor 11:2 : 297. *198. 3 18: 11 '.4 : 63. *64. 90: ll :s: 136: 11 :6: 111 Weuerberg. Evelina Christina. g m Johan Henrik Lagström 11 :5: 127. 137 We:ilo. tysk ä rke bisko p. Mainz 11 :1: 11 3. 164 Vicroria. d rottning av Sve rige 11 :6: 70 Vidbjöm : inskr på runsten ll:s: 13 Widen , Sofia (S W ). tex tilkonstnär 11 : 1: 199: (( :2: J I O: (( :5: 12 4 Widerberg. murare 11 '.)'. 82 Widerberg, L ennart, radio tj änste man 11 :2: 396 Wiggm an. /-lans A ndersson. guldsmed. Ka lma r 11 :2: 304. 3 19. *:186. 387 . 388 Wiggm an. Niclas. guldsmed . Kalma r 11:1 : 194. *196. 210 Wijk111ark. Sven Erik. kyrkoherde. g m Dorothea Wilhelmina Schiitz. f Gertzelf 11 :3: 154 P E RSON REG tSTE R 155 Vik ar: inskr på runsten. Gärdslösa 11 :3: 10 Wilcke- Lindqvist, Ingeborg. fil li e. ko nsthisto rike r 11 :1: 209: 11 :5 : 133 Wilson. Eva, geolog. Lo ndon 11:6 : 75 Wilund, Paul. a rkite kt. a ntikva ri e 11 :6 : 72 Winberg. Georg. arkeolog 11 :6: 113 Wirde, Maja, textilko nstnä r 11 :5: 137 Wistenius. Jonas. o rge lbygga re 11:3 : 15 5 Wi11e. /-lans Christian , sil ve rsmed . Kal- mar 11:5: 63. 66. 11 5. * 11 5. 131 Wo/lander. A nders. o rge lbygga re 11 :3: 155 Wulff Carl G ustaf ko mm iniste r ll T 39. 143. 152 Wulff Jacob. konduktö r. a rkit e kt 11 :6 : Il 2 Wiisrberg. Kajsa. dagsve rkare. Runsten 11 :5: 93 Yn ving. 1-/ugo, histo rike r 11 :6 : 12 Z achrisson. Tornn. a rkeolog. doce nt 11 :6: 11 6 Z erl, Israel, mässingss laga re. Ka rlskro- na 11 :2 : *387. 388: 11 '.4: 76. *77 . 9 1 Z euerquisr. häradsmurmästa re Il :2: 362 Åberg, Johan Peuer, o rge lbygga re . Fli se ryd och Vassmo lösa 11 :1: 188. 210 Åbom , Johan Fredrik . arkite kt 11 '.4 : 59: 11 :5 : 109. *109. 136 Å l111w11. Eric. fö rs te sta tsgeolog. Upp- sa la 11 :1: 208. 2 IO : 11: 2: 3 17 . 3 19. 396: 11 :3 : 47. 70. 152: 11 '.4 : 90: 11 :5 : 136: 11 :6: 75 Å hrman (Å rman ), Magnus, o rge lbygga- re 11 :2: 300. 3 19: 11 :3 : 13 1. 155 Å kerman. Per Larsson . o rge lbygga re. Stockholm se o rt registre t Å 111ark. Mars. teol dr. domkyrkosysslo- man 11 :2: 197: 11 :5: 135 Ödbjörn: inskr på runsten 11:5: 16 Ö rberg. N ils. må larmästa re. Ka lma r. g m Margaretha Elisabeth Sporse- lius 11: 2: 357. 368. 378. 380. 396: 11 :4 : 40. 50. 89: 11:6: 11 2 Österberg. Agda. tex til ko nstnä r. Varn- he m ( Vg) 11 :2: 392 : 11 :3 : 140: 11 :4: 79 15 6 REG ISTE R TILL ÖLA D BA D Il SAKREGISTER Abe l. brodermordet ll T 106. *11 0 Abrahams offe r ll T 107. 108. *111 Absa lo m ll T 110. 111. *114- 11 5 Absid 11 :1: *18. 35. 36. 37 . 39. 40. *4 1. 60. 78. *86. *95. 11 3. 114. 11 9. 122 . 134. 14 1. 142 . 148: 11: 2: 242 . 244. 246. *251. 266. 294.334.335, 336.338.339,354. 359. *359.404. 406. 407: ll T *34. 63. 64. 77 . 79: ll A: 20. 22. 24. 39: 11 :5: 27. 28. 36: 11 :6 : 17. 18. 65. 70. 77 . 11 2. 117. 11 8 S:ta Agnes 11 :6 : 41 Akvamanil 11:1 : 120 Alnmå tt (se även Mållikare) 11 :1: 135- 137. *138- 139. 140-142, 205 . 206 : 11 :2 : 3 16. 404-4 1I : 11 :5 : 13 I : 11 :6: 40.64.72-73.77. 108 Altarbrun (a ltar li st ) 11 :1: 128. 158: 11 :2: 308: ll T 138 : 11 :4: 77: 11 :5: 123.65 Altarduk 11:1 : 128. 158. 159: 11:2 : 289. 389. 390: ll T 13 A lta re. altarskiva 11 :1: 148: 11: 2: 333 . 354,366.369.370. *37 1. 396.405: ll T 13: 11 :5: 43: 11 :6: 17. 73. *74· 11 2 brödaltare Il :5: 43 i bisättningskapell Il :5 : 16 lek mannaa lta re 11 :2: 3 70: Il T 11 6 nisch på baksidan 11 :2: 369 ost-. mat- e ll er ka kaltare Il :5: 43. 132 podium Il : 1: 23 . 82. 85. *88. 89. *89.9 1. *9 1. *92. *94.95. *95. 126. 127 . 128. 136. 148: 11 :6: *62. 73 . 74 re likgöm ma 11 :1: 114, 11 9. 127 , 148: 11 :2: 369: 11:6: I 15 resealtare 11:1: 69. 148. 208 : 11:6: 108 sidoaltare Il : 1: 151: 11 :2: 354. 368. 370: 11 :5: 28. 43: 11 :6: 65. 72. 73. *74. 90. 92. I 13 täckste n ( täckplatt a) 11 :1: 69. 82. 11 9. 127. 148. *149. 180. 208 : 11 :6: 108. 109 Altarring (-skrank . -di sk ) 11: 1: 148. 150. 178. 18 1: 11 :2: 272. 275. 276. 298. 359. 360. 367. 370. 372: ll T I 16. 80: ll A: 44. 63: 11 :5 : 48. 83. 89.96. 104. 105. 106. 135 Altarringsduk se Diskduk Altarskå p. mede ltida Il :1: 128. 149. 162: 11 :6 : 17. 18. 38. 39.41.42.65 . 74. *74· 78. I I 2. I 17: 11 :2 : 27 1. 2 76. 277-280. *177. *279. 376 : ll T I 17 : ll A: *8. 44- 46. *45-49. 89 Alta ruppsa ts. e ft e rmedeltida Il : 1: 55. 128. 135. 149. *152- 157. 172 . 174. *176. 180. 181. *181. 208. 209: 11 :2: 272. 28 1-283. *282. 295 , 296-298. *198-299.342.359.367 . 370. •373-374. 376 : ll T 80. I 18. 120. *12 1. 154. 155. *171: 11 :4: 41. 46. 4 7. 49. 63. *64. *65: Il :5: 39. 43 . *43-47.44.47 . • 59.89.96.99. 106. 133. 135 . 136: 11 :6: 74. 108. 110. 11 4. 11 9 Ancylussjön 11:6 : 3 1. *32. 85 S:t Andreas. aposte ln 11 :2 : 368: ll T 95 . 122 .* 169 : 11 :5: 6 1 A nka rslut Il :2: 29 1 S:ta Anna 11 :5: 55 Antependium (a lta rkläde) 11 :1: 128. 158. 159. 199: 11 :2: *187. 288. 308. 389: ll T 138. 139: 11 :4: 52. 77- 78: Il :S: *64. 65. I 24 Arkeologiska fynd se Lösfynd Arkivrum . i kyrkobyggnade n 11 :1: 55 . 172 Ask. trä II :s: 78. • 79 Asyl Il :6: 40. 46 S:ta Barbara 11 :6: 18 S:t Barto lo me us. a poste ln 11 T 95. *169: 11 :5 : 6 1 Bas 11 :):46. *46.47 . *47.50. *52. 54. 56. *58. 59. *62: 11 :5: 32. *32. 37 Batseba ll T 100. 10 1. *102. 103. 104 . *170 Bautasten Il :5: 9 Bebåde lsen för herda rna 11 :2: 383. *383 Begravningsvape n Il :5: 67-68 . *68 . *69 Be nhus 11:1 : 13 1: 11 :2: 33 1: llT 19: Il :s: 35. 39 S: ta Birgitta av Vadstena Il T 12 . 97. 98. 15 1: llA : *8. 44 . *47. 49 . 89: 11 :6 : 13. 14. 18. 22. 29. 36. 38. 39.41 .42.44.62.65.74. 77. 11 2. 11 7 Biskopsgods ll A: 12. 13 . 15 : 11 :6 : 9. 37. 6 1 Biskopssto l. e ft e rmedeltida 11 :4: 68 Bisä ttningskape ll (se även Bå rhus) ll T 13. *16. 37. *37: 11 :5: 14. *15. 16. *19: 11 :6: 113 i kyrk an 11 :):37 . *37 Bjällra se Dräkt bjällra Blinde ring Il T 22. 66. 79 Bläckhorn 11: 2: *288. 290. 394: ll T 54 Bod se Magasin Bok 11 :1: 163. 20 1: 11: 2: 290. 315. 395: ll T 147: 11 :4: 54. 84: ll :s: 128 Bokbräde 11 :1: 20 1 Bokdyna (bokk udde) se Bokpall och Örngott Bokpall ll T * 11 6. 117 : 11 :4: 44· 63 Bokstol se Bä nk Bom hå l. för byggnadsställning Il :1: 27. *30. 50. 55. 56. 114. 124: 11 :2: 291. 338: ll T 39. 67: 11:4 : 34: 11 :5: 98: 11 :6 : 52. *59 Bomärke 11: 2: 235 . 237 . 238. 239. 240. 24 1. 290. 312.313.3 14. 333. 338. 394: ll A: 79. 80: 11:5: 19. 20. 21. *21. 22. 26. 78. 88. 134 Bonad 11:6: 11 7 Boplats ( husgrund ). fö rhisto ri sk 11 T 9: 11 :4: 9. *10. Il. *11. 12: 11 :5: 10: 11 :6 : 31 . 32. *32. 34. 37 Bord 11 :2: 352. 393: ll T 146: 11 :4: 53 . 83. *84: 11 :5: 78. *103. 128 S:ta Brigida av Kildare 11 :6 : q . 36. 41. 42.47 . 65. 77 Brodermordet Il T 106. * 11 0 Bronskä rl (gryta e ller kanna?) 11 :1: 164 Brud. bröllopssed Il :5: 36. 134 Brudbänk (-särla) se Bänk Brudkjol 11 :5: 66 Brudkrona 11 :1: 157 . 194. *197: 11 :2: *186. 287. 304. 388: ll T 136: ll A: 74. *75: ll :s: 63. 117. 11 9. *119. 137 fod ral 11:1 : 157. 194. 196: 11: 2: *186. 287: ll T 136: 11 :4: 74. *15: 11 :5: 63 . 119. *11 9 Brudpäll 11 :5: 67 Brudtröja 11 :s: 66 Brunn (se även Kä lla) i kyrkan ll :s: 13. 34. 37. 13 1 på kyrkogå rde n 11 :1: *11. 12. 18- 19: 11 :2: 241. *332. 333: 11 :4: *17. 19- 20: 11 :5: 13. 20. 92: 11 :6: q . *28. 29.47.*47 . *55 . 77.99 Byggnadsställning (se även Bomhå l) 11 :1: 114. 12 4: 11 :2: 274. 29 1. 338. 358. 366 : Il A: 34; Il :S: 89. 94. 96. 98 ; 11:6: 52. 78 Bårhus (se även Bisä ttningskape ll ) 11 :5 : *15 fri stående 11 :2: 24 1. 33 1. *33 1. 360 i kyrk an 11 :2: 242 vid kyrk ans ena sida Il T 77 . 80. 8 1 Bä rkläde (- täcke) 11 :1: 159 ; 11: 2: 289. 392; 11:4 : 53 Bänk. boksto l ( ko rbä nk. klockare- bänk ) 11 :1: 129. q 6. 15 1. 209; 11 :2: 284;; 11 :5: 60. 133 brudbä nk ( -sä rl a . -sto l) Il : 1: 162 : 11: 2: 284. 299. *302. •378. 379- 380 : ll T *127. 130: 11 :4: 50: 11 :5: 60. 67 . 109 Oyttbar 11 :1: 162; llA: 50. 68 kistbä nk 11 :1: 200 klocka re bänk se Bä nk. bokstol ko rbänk (se även Bänk . bo ksto l) 11 :3: • 127 kyrk vä rdsbänk 11 :2 : 379 murad sittbänk 11 :2: 345. 354. 379; ll T *29. 35 . 78. 129 Bänkde lning Il :5 : 39 Bänkinredning 11:1: 13 1. 135. 152 . 178. 180. 188 : 11: 2: 272. 284. 295 . 299. 359. 360. 366. 367. 3 79. *39 1: 11 :3 : 27. 80. *127- 129, 129- 130: ll A : 32. 50. 63 . 67 . 68: ll :s: 28 . 39. 60. *6 1. 89. 96. 104. 105 . 108. 135; 11 :6: 11 I. 11 2 Cibo rium (se äve n Nisch ) ll A: 49. 89 Corpora lduk Il :2: 310. • 3 1 o Dagsve rke 11:4 : 56: 11:5: 89. 90. 93 . 98 Dav id ll T 100. 10 1. *102. 104. *170 Digerdöde n 11 :6 : 97 Diskduk ( diskkläde. a lta rringsduk ) 11 :1: 159; 11 :2: 289. 392; ll A: 53 ; Il :s: 66 Do marring Il :s: 9 Dopbord ll A: •50. 5 1 Dopbrunn ll T 15 1: ll :s: 13 1; 11 :6: 77 Dopdräkt 11 :2:3 11 Dopfa t. dopskå l (funtkitte l) 11 :1: 154. 194 . *196: 11 :2: 286. 287 . 302. 386- 387. *386; 11 :4: 5 1. • 5 1. 74; ll :s: 62 . *62. 11 3. 137: 11:6 : 17. 86. 92 Dopfunt. mede ltida 11 :1: 11 6. 128. 152 . *189- 194 . 19 1- 193 . 205. 209; 11 :2 : • 232. 24 2. 269. 284 . 286.30 1- 302. •304- 306.3 16. 333 . 354. *38 1- 385 . 383- 384. 386: ll T 20. 78. 132: 11 :4 : 20. 5 1. 68. *69-72. 72. 74, 87 . 90 ; ll :s: 5 1. 62. • 11 0- 11 3. 11 3; 11:6: 75 e ft e rmede ltida 11 :1: 135 . 152. 154. *176. 193- 194. *195- 196. 209 : ll T • 12 7. 13 2. 155 Dopfuntslock 11: 2: 272 . 286 Dopk anna 11 :2 : 386 Dopkape ll 11 :1: 11 5. 11 6. 154 ; 11: 2: 269. 270 ; ll:s: 37 Do pklä nning 11 :5: 125 S: ta Dorotea 11:6: 18 Droppstensbildning Il :2: 2 7 I. 3 17 Dryckeskä rl. g las ( noppa) 11 : 1: 164 Drä ktbjä ll ra 11 :1: 164 Drä ktnå l ll :y *11 Dödsringning 11 :s: 129 Dörr. mede ltida 11:1: 30; 11 :2 : 27 1; ll T 38. *42. 48. *48. 49; ll :s: 13 1 S:t E lav (Ele ff. E lo f. Evald ) ll T 10. I I. 150; 11 :6: 15. 21 Eldk ar (se äve n Röke lseka r) 11: 6: 11 0 E ldstad . i kyrka n 11: 2: 259. 268 Ele ktri sk insta lla tion 11 :1: 17 2: 11 :2: 295. 367: ll T 82: 11 :4 : 63: 11 :5: 105 S:t E lof se S:t E lav Encolpium 11 :4: *14. 15. 39 : 11 :6: 33 S: t Enevald ll T Il. 150 Entrepre nadauktio n 11 :4: 56; 11 :5: 89. 90.97 Ere mitbo ning Il :6 : 9. *9. 21 S: t E rik 11 :1: 9: ll T 11. 150; ll: s: *54 ; 11:6: 18. 107. 11 5. 11 8 Eskilstuna kista 11 :1: 14 S:t Evald se S:t E lav och S:t Enevald Evange lium ll T 120; 11 :4 : 49 Faktorikyrka se Köpma nskyrka Fana ( med Ölands vape n ) 11 :2: 289 Fa ttigbössa (fa ttigstock ; se äve n Kol- le ktbössa och Offerstock ) Il : 1: 19. *19: 11 :2: *390. 393 : ll T 146: 11 :4: 53. *54 ; 11:5: 15; 11 :6 : 44 Fa ttigkista Il A : 83 Fa ttigmagasin se Magas in S: t Filippus. aposte ln Il T 122 Fiske kape ll 11 :6 : 10. 13. 20. 36 Fiske läge (se även Sjö bod ) 11 :6: 13. 20. 29. • 30.3 1, • 3 1. 36.38 Flintredskap 11 :4: 9 SA KR EG tSTE R 157 Flyttblock 11 :5: 11 Fo lkvisa 11:1 : 9. 203: ll T 150; 11 :6: 15 Fornborg ll:I: 9; Il :2: 233 . *242. 266 ; 11:6: 17. 72 . 73 Fosfatk a rte ring 11 :6: 33 . 34 fo tkläde Il : I : 128. 158 Franciskanbröde r 11 :6: 38 Fyr (fyrto rn . fyrplats) 11 :6: 15. 20. 23. 3 1, 35. 38. *53 . 67. *67 . 78. 11 8 Fyrfa t 11:6: 11 0 Fö nster , fy rpassforma t 11 :5: 29. *34: Il :6 : 21 hjul fönste r 11 :2: *239. 243. 244. *253 . 270. 407 masverk 11 :1: 127; ll T 22. 66 mede ltida hugge n o mfattning ll T • 49 ; 11 :6 : 17. 21 Församlingshus 11:6 : 11 3. 11 7 Fö rsva rsvå ning se Profa n öve rvå ning Fö rvaringsnisch se isch G abrie l, ärkeängel 11: 2: 278, *279 Gave lprydnad se Takprydnad G ille (convivium ) ll T 11 . 13. 79 : 11:4: 15. 24. 40. 88: 11 :5: 37: 11 :6: 10, I I. 12. 13. 16. 18. 20. 22 . 23 . 38. 39. 40, 4 1.42 . 45.65. 76.85.86. 87 . 90. 94. 11 3.114.11 6 Gilleshus. gilleslo kal (co nvivium ) ll T 11 . 13: llA: 24. 87; 11 :5 : 30. 13 1; 11:6: 76. 87. 94. 11 3. 11 4 G ipsskulptur 11 :5: 106 G lasmå lning 11 :1: 22. 7 1. 75 . 76. 117 . 12 7. 143. *143. 164 . 179; 11 :2: 345. 356. 368; 11 :6 : 17 Golia t ll T 100. *102 G rav. fo rntida/tidigmedeltida ll T 9. 10. 14. 15. *19; 11 :4 : *10. 12 : 11 :5: 10 G ravfält 11 :1: 9. 11 3: ll T 9: ll A : 9. * IO. Il , * Il. 87; ll :y 9. 10. *10; 11 :6 : 23. 3 1. 32. *32. 85 G ravhus (stupa. tumba) 11 :2: 239- 240 . *240-2 41 . 3 16 ; ll A: 18 Gravhög. gravröse ll T 9; ll A: 87; 11 :5 ; 9; 11 :6 : 24. 3 1 Gravste n 11 :1: *13-16. 14-18. *18. *6 1. 90. 93. 126. 128 . 130. 159- 162. *160-162 . 173. 204. 209; 11 :2: 234. 235- 241. 242. *238-239, 260.26 1. 272, 289-290. 293 . 294 . 299. *3 11 . 3 12-3 14. *3 12,33 1- 333. *33 2. 356, 359. 366. *390. 393. 395; Il :3: 15- 19. *18-20. 27.39. 41 , *139. 144- 145; llA : 16. 18-19. *19. 53 . 79-80, 118 158 REG ISTER T I LL ÖLAND BAND Il *S1. S7. 90: 11 :5: 14. *15. 1S- 26. *19- 25. 2S.34.35.36. 41.6S- 76. 71 - 77.S9 . 102. 103 . 104. 12 7. 134. 135: 11:6: 1S. 23. 66. J02. 10S . 11 3. Gravvård. gj utj ä rn ll A : 1S: II :y *15 trä 11 :1: 17. *166: ll A: 18 Grophus 11 :5: JO : 11:6: *JO. 20. 34 Gropkeramik llT 9 G ud Fader vid Himmelens po rt 11: 1: 150. *153: 11 :6 : JOS G uds Lamm 11 :2: 2S1. *182. *376: ll T 120 Gudsöga 11 :1: 1So Gudstjänst lokal. pro visorisk under byggnadstid 11 :2: 29 1. 364 Gu ldfynd . förhisto ri skt 11 :4: *10 G årdskyrka 11:6: S5. 90 S:t Göran 11 :6 : 1S Hagioskop 11 :1: 204 Handduk ( handkläde) 11 :1: 12S. 15S: 11 :2: 2SS. 3S9. 392: !I T 13S. 140: 11 :4: 52: 11 :5: 65: 11 :6: 92 Hedengranstavla 11: 2: 393: !I T 146: 11 :5: 77 Helgon (se även resp namn ). he lig konung (S: t O lof e lle r S: t Erik ? ) II:s: 5 1. *s4- 55 . 57- 5S kvinnligt helgon (S :ta Kata rina av Alexandria ? ) ll A: 46. *4S Helige Andes duva 11 :1: 1S3: 11: 2: 2S4 S:t Henrik 11 :6: 1S Holkyxa II: s: *11 Ho ppe t !I T 120: ll A: 49 : II :s: J06 Huvudlinne 11: 2: 3S9 Hyska 11 :1: 164 Hällkista 11:1 : 9. 203 : ll :y JO: 11 :6: 85 Hängränna se T akränna Hängsmycke 11 : 1: 9 med krucifix (se äve n Encolpium ) ll A: 39 Hörnkedj a 11: 1: 63. 120: 11 :6: 54. 64 Innertak (se även Va lv) . trä 11 :1: 54 . 55 . 111 : 11: 2: 261. 294. 353. 357. 36 1: l1 :]:25.4 1. 43.76.77: ll:4: 2 1. 55: 11 :5: J04: 11 :6: 18. 64. 90. I IO . 11 3 I nskriftsfä lt Il T * 170 lnskrift spla tta !I T 43 . S1 Inskriftstav la 11: 2: 29 1. 293. 334. 353 : II T 39: 11 :4: *s4 . 60 : 11 :5 : J0 2: 11 :6: 11 0 lnvigningsko rs (se även Konse kra tions- ko rs). på a lt arskiva 11:1 : q 8. *150: 11 :2: 369. *371 på dopfunt Il :4 : 70 Isak !I T 107 *111 S:t Jako b d ä. apos te ln II :s: 6 1 Jehovasol Il :5 : 107 Jesaja. profe t 11 :6 : 1118 Johannes Dö paren 11:1 : 150. *154. 18 1: 11: 2: 2S1. *1S2. 2S3: 11 :6: 20 S:t Johannes. aposte ln 11 :3: 122 . *125 evange li st 11:1 : 150. *157. 1S1: 11 :2 : 277 . 278. *179 : 11 :5: *57· 5S. 6 1 evange listsymbol 11 :3: *97. 9S sörjande Il T 79. 11 7 Jordfästningsspade se Kastskove l S:t Judas Taddeus. aposte ln !I T 122 Järnhante ring 11 :4: 12 Kain. brode rmorde t 11 T 106. J07 . *11 0 Kakduk Il :4: 78 Kalk 11: 1: 15. 154. 156. 194. *196: 11 :2 : 286. 2S7. 302. *3S6. 3S7- 3S8: 11 :3: 13. 132- 133. *133. 134: ll A : 5 1. *13 . 74: 11 :5: 62 . 63. 11 3. 11 4. *1 q : 11 :6 : 17. 20. 22. 92 . 10S sockenbudska lk 11 :2 : 2S7 . 304: 11 :4: *73 · 74: II:s: 63. 115. 117. * 11 S: 11:6: 17 . 92. 108 Kalkduk (kalkkläde) 11 :1: 159. 199: 11:2 : 2SS, *iSS. 2S9. 3 10. 390: Il :]: 139: ll A: 53 : II :y 65 . 125 Kalkhus (-bod. -fö rråd: se även Maga- sin) 11 :2: 24S: ll T 22: 11: 5: 27. 30. 34. 40: 11 :5 : 94 Kalkmålning 11 :1: 2 2. 29. 80. *So. 129. 144- 147. *144- 145: 11: 2: 276. 342. 357. *359· 367. 36S. *373 : ll T 27. 54. 7S . S2. *169: ll A : 15 . 40. 42. *43. 6 1: 11 :5: 3S. 4 1- 42 : 11:6 : 17. 64. 87 . 11 3. 11 4 medeltida Il :3 : 80. 88- 98. *89- 9 1. *93- 97 e ft e rmedeltida 11 :1: 180 : ll T 81. 98- 11 2. *99· *10 1- 11 5: II :s: 35 . *99· JOS draperimålning 11:1 : 146. 149. 180. 18 1. 186: 11:2: 342. 36S: llA : 6 1: ll :y 42. 105 kvadermålning 11 :1: 146: !I T 79: 11 :6:64 Kalk ugn Il :6 : *28. 29. *33· 34- 35 Kamin se ppvärmning Kape ll. frili ggande 11 :3: JO. 150: 11:6: 9- 24. *9· *13. *19. *28- 74. 29- 78. *85- 89.86- 94.97- 105 i kyrkan 11 :6 : 107. 117 . 11 8 vid kyrkans ena sida 11 :1: 128: 11 :6 : 12.64 Kapitä l 11 :1: 122 . *123 . *125 : ll :y 46. *47 · so. 54. *s 4- 57 . 59. *6 1: 11 :5 : 32. *32. 3 7 Kasta! 11 :6: 35 Kas tskovel 11 :2: 290. 394 S:ta Katarina av A lexa ndria (se även Helgon ) II ::i: 13: 11 :4: S7: 11 :6: q . 1S. 36. 39. 42.65 . 74.*74 S: ta Kata rina av Vadstena 11 T 45. *48. 89 : 11 :6: q . 38 . 41. 74. *74 Keramik 11:1 : 164 : ll A: 9 Kista. begravningsk ista 11:1 : 159. *160. *161: 11 :5: 70. 73. 76 förva ringskista 11 :1: 111. 200. *102: 11 :2: 290. 3 q . 35 1. 361. 367. *39 1. 393: 11 :3 : 146: llT 3S. 53. S3: 11 :5: 78. *126 . *127. 128: 11:6: 39. 40.92 Kistplåt 11 :1: 159. *177. 199: 11 :2: 3 11 : ll T 142- 144. 156: ll A: 79 Kitte l. koppar 11 :5: So: 11 :6: 76 mäss ing 11 :6: S6 Klivstä tta 11 :1: JO. *43 : 11 :2: 233 . *135 : 11:3: 14. *15. *16: 11 :4: 16. *17. *1S: II :s: q . *15 Klocka ( ring- : se äve n Lö phål) 11 :1: 55 . 120. 12S. 15S. 165. 20 1. 209: 11 :2: 234. 268 . 27 1. 272 . 273 . 290. 3 15. 34S. 353 . 362. *394· 395: 11 :3: 43. 7S. 129. 14S- 149. *148- 149. 157: 11:4: 24. 40. 42. 54. 84- S5 . *85- S6. SS: II :s: 104. 129. 135. 137. 13. 34. 37. 39. 80. 9S : 11:6: 18. 64 handklocka 11 :1: 165. 202. *103 primklocka (sanct us-) 11 :1: 165. *176. 202 . *103 : 11 :3 : q 9. *149 : 11: 2: 29 1. 348. *394· 395 : ll A: 54. 6S. 85. *86: II :s: 80: 11 :6: 18 ringningsmask ine ri Il :3: 41 : Il :6: 1q. 117 Klockarebänk se Bänk . boksto l Klockstapel ( fri stående: se äve n Klockstol och Tak ryttare) Il :2: 234. *135 . 27 1. 272 . 273 . 290. 291. 3 15. 396: 11 :4: 17 . 21. 40: ll :s: 16. 94: 11 :6: 1S. 64 Klocksto l ( i to rn ) 11 :1: *54· 59: 11 :2: 260: ll T 22. 43 . 82: 11:4 : 34. 35: ll :s: 16. 97.98. 104 Klos te r 11 :2: :129: 11 :6: 9. 15. 20. 38. 4 1. 86. 87 . 90 Kloste rjo rd ( kloste rgods) 11 :4 : 15: 11 :5: 12 Klövsade lskyrka 11: 1: 20. *20. *21. *23 . *24 . 120. *121. 204: ll T 78. 153: 11 :4 : 20. *21- 23. *41: 11 :5: *8. 27. *27. *29- 3 1. 37. 13 1 Kni ppe pela re ll:s: 32. *32. 37 S:t Knut (de n he lige) 11:6: 18. 4 1 S:t Knut (Lavard ) 11 :6: 18 Ko lle ktbäcke n 11 :s: 128 Ko lle ktbössa (se även Fa ttigbössa) 11 :2: 393 : 11 :4: 53. *54· 8 1: 11: 6: 44 Ko llekthåv 11:1: 163 . 20 1: 11 :2: 3 11 . 3 q . 393 : ll T 146: ll A: 53 . 8 1: 11 :5: *67. 77. 127 Ko lle ktta llrik (-fa t ) 11 :1: 20 1: 11 :2: 3 14. 393: ll T 146 : 11 :5 : 55. *55 Ko lonn ll T 52 . 54. 74 . 78. 82 : 11:6: 75 Ko lo nne tt 11 :1:22. *49- 55 . 56. 57 . 11 6. 122. 205: ll :J: 20. 23 . 46- 47. 49. 50. 78: 11 :5 : 33. 37: 11 :6: 75 Ko mmod 11 :2: 394 Ko nse kra tionsko rs 11 : 1: 76. 146 : 11 :3: *169.88. 94. *96.97. *101 Konsol 11:1 : 122: ll T *8. 35 . 36. 52 Konvent 11 :6 : 38 Ko rkåpa 11 :1: 128. 158: 11 :2: 392 : Il :]: 138. 139 : ll:s: 65 Ko rnhus 11 :1: 19. 11 2. *11 2. 11 3. 120. 128. 130. 13 1. 132: ll T 77: ll :s: 34. 35.36 Kors (se även Krucifix. Marknadskors och Minnesko rs) mede ltida (se även Ma rknadsko rs och Minneskors) 11 :6: *8. *11. 14. 22. 23 .* 28. 29.3 1. 35.*35 . 36. *36. 37.38.40.4 1.42- 46. *43- 47. *54· *66. 67 .*67 . 99.*99. 11 7 e ft ermede ltida 11 :6: 21. 111 Ko rsarm . byggnadsde l 11 : 1: 205: 11 T 20. *32 . *33· 22 . *37· *43- 43 · *53· *60. 78. 8 1. 82: 11 :6: 64. 65. 72 . 87. 109. 113. 11 4 Krigshä rjning ll :s: 13. 38. 60. 63 . 65 . 66. 80. 128: Il :6 : 78 Kri sti brud 11 :6: 18 Kri stus. be rgspredikan 11 :3: 117 frambära ndet i te mple t 11:3 : 11 7 föde lsen 11 :2: *382 . 383 försvunne n mede lt ida kalkmålning ll T97 Getsemane Il :]: 11 7. 11 8. * 17 1: 11 :5: 44. *44· *45 gisslande ! Il :3 : 11 7 på Golga ta 11 :2: 28 1. *282 himme lsfä rden 11 :2 : *3 7 4. 3 76 : 11 :S: 4 7. J06 i te mplet 11 :1: 182 ko nunga rnas tillbedja n 11 :2: 383. *384- 385 : ll T 11 7 ko rsbärande t 11 :1: 180 . *18 1: 11: 2: 277 . 279: ll T 117: 11 :5: 136 korsfäs telsen Il : 1: 128. 149. 150: 11: 2: 277. 278. 376 : ll T 98 ko rsnedt agningen ll A : 63. *64 : 11 :5: 99. 106 . 136 med vä rldsklo t 11 :5: 6 1 mo nogram 11 :2: 238. 308 natt va rde ns instift a nde ll:s: 44. *45 -*45 och apostl a rna 11 :5: 28. 6 1 och de n sa ma ri ska kvinna n 11:1 : 182 och Ma ria. Lasa rus och Ma rtas sys- te r 11 :1: 182 . *186 pinas histo ri a 11: 1: 128. 149 tö rne krö ningen 11 :2: 277. 279 : Il :]: 11 7 uppstå nde lse n 11 :2 : 297 . *298: ll A: 63 . *64 : 11:5: 136 visa r sina så r 11: 2: 283 vä rldsfrä lsa re (sa lva to r mundi ) 11 :3: 122. *124 Kritpipa 11 :1: 164: 11 :6: 11 3 Krog. vid kyrkan 11 :5 : 13 Kro no ladugå rd 11 T 11. 12 Krucifi x 11 :2: 276: 11 :4: 15. 44. *46. 49. 65 a lta r- e ll e r process io nskrucifix 11: 1: 120. 149. *15 1. 179. 208: 11: 2: 372 . 395 : 11 :5: 49. 5 1. *50- 5 1. 107 . *108: 11 :6 : 15. 109 alt arkrucifix. efte rmede ltida Il T 122: ll A : 65 : 11 :6 : 109 e ft e rmede ltida ( ur kalva ri egrupp ) 11: 1: *156. *176. 18 1 målat i blindering 11 T 79 triumfkrucifix 11 :2: 280- 28 1: 11 T 11 7. *11 8. *11 9: 11 :5: 58: 11 :6: 44 Kunga ta l 11 :2: 290. 393: ll T 146: 11:4: 53: II :s: 77 Kungs ringning II :s: 129 Kvade rrits 11 :1: 13 . 14. 26- 28 . 3 1. *33 . SA KR EG tSTER 159 *39· *107 : ll T 32. 36. *41. 77 : 11 :6: 17 Kvaderste n 11 :1: 123 . *123. 124 Kyrkmode ll II: s: 129 Kyrkogå rd 11 :1: 10- 19. *11. *12 . *166. 167 . *168 . 208 : 11 :2: 233- 242 . *235. *238.* 240. *24 1. 329- 333. *33 ' · *338. 366. 4 10: ll T q - 21. *14. *15: ll A: 16- 20. *17. 2 1: 11:5: q - 26. *15. *20. *30: 11 :6 : Il . 12. 14. 15. 16. 17. 18. 20. *28. 29. 3 1. 33.37.39. 40.46- 47. 72. 73 . 85. 87 . 89.90. 93.99. 100. 107. 11 0 . 111. 11 3. 11 7. 11 8 grav se Gravhus. Gravste n och Gravvård grind av järn 11 :1: 10: 11 :2 : 329 : ll T 14: ll A: 16. *17. *18 : 11 :5 : 14. *15. *16- 18 grind av trä 11 :1: 10: ll T 14 : 11 :4: 16 ingå ng (se även Kli vstä tt a och Stig- lucka) 11 :1: 10. *43: 11 :2 : 233 . 329- 330: ll A : 16. * 17 : 11 :5: 14 ko lerakyrkogård 11:1: JO mur 11:1 : 10 . 160: 11 :2: *245 . 233 . 237. 329. 4 10 : 11 :3: 13. 14: 11:4 : 16. 21. *23. 74: 11 :5: 14. 32 : 11 :6: 20. 35 . 40. 46. 47. 93. 11 0. 11 3 pcs tk yrkogå rd 11 :1: 10 som be tesma rk 11 :4 : 17 stiglucka ( trä po rt unde r ta k ) 11 : 1: 10 : 11 :2: 233 . 234 . *235- 237. *245 . 272 . 329-330. 359. 36 1: 11 T 13. *16. *17. *24. *25: ll A: 16. *23 : II :s: 14.38 trädplante ring 11: 2: 330- 33 1: 11 :4: 17: II :s: 15 Kyrko invigning ll A: 59: II :s: 99 Kyrksilve r se Na ttva rdskä rl Kyrkstö t 11 :2 : 394: ll T 146 : ll A: 54 Kyrktagningspa ll se Pa ll Källa (se äve n Brunn ) 11 :1: 19: ll T 10. 12. 150. 15 1: 11 :5: 9. 13. 130. 13 1: 11:6: 15. 20. 4 1. 42 . 47. 6 1. 77 Köpma nskyrka 11: 6: J0- 12. 14 . 16. 22 . 23 . 37.39.40.42.86. 99. 103 . 104 Lackarbe te . o ri enta liskt 11:4: 51. *75 Lagen 11 :2 : 28 1. *182: ll T 120. * 17 1: ll A: 49: II:s: 107 Landhöjning 11 :6: 3 1. 76 Lanternin 11: 2: 234. 250. 274. 29 1. 294. 334. *339· 353. 365. 366: 11 T I 60 REG ISTE R T I LL ÖLAN D BAN D Il 23. 36. 39. 8 1. *8 2: ll A : 30. 38. 56. 58. 59. 62 . 63 . • 79 : ff :s: 8 1. 83. 84. *85- 87.•90. 95 , 98. 100. 10 1. 102. 105. 135: 11 :6: 112 , 114. 11 9 Likbå r 11 :1: 163. 180: 11: 2: 3 15. *39 1. 394: ll T 147 : llA: 54; ll:s: 80 Lik vagn 11: 2: 3 14. *3 14: ll :s: 129 Ljusredskap. de l till 11 :1: 164 ljusarm 11: 2: 389: ll T *136. 137- 138: ff :y 64 ljushå lla re 11 :2: 288. 290 : 11 :6: 117 ljuskrona 11 :1: 158 . *178. 196. *198: 11: 2: 287 . 288. 304-305, *387. 388: ll T 80. 136-137; llA : 52. 62 . 74. 76. *77 : ff:s: 62. 64. 11 9- 122. *120- 121 ljuspipa Il : 2: 389 ljussax 11:1 : 158: 11 :5 : 64 ljuss ta ke Il : 1: 128. 158 . 196. * 198. *199: 11 :2: 288, 307. *307. 3 19. 388. 389. *389: Il :): *136. 138: ll A: 52. *53 . 76. 77 . *78. 90: 11 :5 : 63. 64 . 122-123 . *122. 137 : 11 :6 : 92. 117. 11 9 ljusvåg ( ba lansvåg) 11 :1: 158 väggplåt ff : I : 197 ; ff :2 : 288. 308. 388 : ll T 138 ; llA : 76: 11 :5: 122 S:t Lukas . evange list ff :s: *56. *57. 58 Lykta 11 :4 : 76- 77 , *79: 11:5: 64. 122 Låsask 11:4 : *5 2. 53: 11 :5 : * 11 5 Lås (se även Stocklås), låskolv 11:1 : 70 Läkta re 11:1 : 28. 33. *44. 5 2. 55. *106. 130. *130. 13 1. 133 . 134, 135. 147. 148. 152 . 174. 177 . 178, 180. 188: 11 :2: 272 . 274. 275 . 284- 286. 29 1. 299.360. *365.366.367.380.382: 11 :3 : 40. *129. 8 1. 82. 130. 154 ; 11 :4 : 25. 40. 41. 50. 63 . 68: ff :s: 13 . 28, 34.38.39.*43. 60.6 1,*6 1. 89,96, 105. 109: 11:5: 135: 11:6: 111 , 11 9 Löphå l fö r klocklino r (se även Sturk ) 11 :4:33.38. 39.54. 88 Lösfynd 11 :1: 164- 165: 11 :2: 290. 395 : Il :): 9. 10: ff: s: 9. 10. * 11 : 11 :6: 16. 19. 20. 3 1.3 2. 33.34.37. 47 .65. 76. 97- 105 . 11 3. 11 6 Magasin ( bod . fö rråd ). fri stående 11 :1: 10. * 11 . 19: 11 :2: 33 1. *33 1: llA: • 17. 19. 62. 87: ff :s: *15. 16. *9 1 i kyrkan 11 :1: 55. 150, 17 2: 11 :2: 274. 353: ff :J: 25 . 82; llA : 32. 42. 59 : 11 :5 : 96. 104; 11 :6 : Il , 12. 17, 18. 19. 22.39- 40.64, 90 vid kyrka ns ena sida II: 1: 20. 21. • 44. • 47. 134. 136. 167. *169. 172 . 182: 11 :3: 22, *28. *29, 65 . 77. 80. 8 1: IJ :s: 27. 33 . 34. 35 . 36. 37 . 39. 94 S:ta Ma rgare ta av Antiokia Il T 12. 92 . *93. 15 1; 11:6: 18, 65 . 87. 11 3 S:ta Maria 11 :4: 15 be både lsen 11 :2: 277 . *279 : ll T 117 krö ningen 11:2 : 276, 277. *277 . 278 med barnet 11 :1: *9. 128. 149. 15 1. 182. *183: 11 :2: 276. 279-280. *280-28 1: ll T 11 7. 120: ff :s: 5 1. *52-53.53 .55 . 107 med de n döde Kristus 11 :2: 372. 376 sörj a nde ( ur kalvariegrupp ) 11 :1: 149. 150. *157. *177. 18 1: ll T 79, 11 7 S: ta Maria Magdale na 11 :2: 28 1. *282: 11 :4: 63; ff:s: 106 Marknadskors 11:6: 10. * 11 . 12. *12. 45 S: t Ma rkus. evange list 11 :5: *56. 58 Ma rta. Lasa rus och Ma rias syster 11 :3: 105 Mate ria lhus se Magas in Matt a 11 :1: 199: 11 :2: 3 11 , 392: ll T 141: 11'.4: 79 : 11:5 : 125 S:t Ma tte us. aposte ln Il T 122 evange list Il :s: 58 Milstolpe ll T 12 Minnesko rs. mede ltida Il T 12. * 13: Il : ~ : 15. *15. *16 : 11 :6: 44 Minnes lund 11:6: 107. 111. 11 3. 11 7. 11 8 Minnesste n. e ft e rmedeltida Il: 1: 10 : ll T 13. 156 : 11 :5 : 13. 130. 137 Minnestavla (se äve n Hede ngranstavla och Se ries pasta rum ) ll T 141- 142. 144 fö r kyrkobygge Il :4 : 80 Missale 11 :6: 41 Mo nstrans Il: 1: 128. 154 Moses 11 :1: 150. *155. 18 1: 11 :2: 28 1. *282; 11:5: 60 Mot inde lning Il :5 : 11 Mur (se äve n Kyrkogård ). kring ste n- ko rs 11 :6: 29. 35 . 44. • 45 . 46. • 46. • 47 ste ngärdsgård 11 :6: *28. 3 1. 35, 46. *59 Murce ll 11 :2: 250. *250. 252. 253 . • 255 . 268, 274. *3 14: 11 :4 : *28-29. 35.36. • 37.39.88 Murt rappa 11 :1: 97. 122 . 204: 11 :2 : 250. *250. 25 1. 252. 253. 254. 257 . *26 1.*264. 268. 272. 274. 343 . 346. 348. 355: ll T 23. 63. 68. 79. 80. 8 1. 152: 11 :4: 17, 23 . 24. *28- 29. 30-32, *3 1. 34. 35 . • 37. 39: 11 :5 : 30. 32. 37. 83: 11 :6: 107 Mynt. myntning 11:1 : 69. 11 3. 120. 163. 164. *165 . 179: 11 :2: 395: Il :): 10: 11 :4: *10. 12. 13. 5 1; 11 :5 : 94: 11 :6: 13. 17. 18. 20. 21. 3 1. 32 . 38. 47. 65 . *96.97-105.•99. *100. 11 3 Målkärl (mått kärl ) Il :s: 80 Mållika re ( mätstå ng: se även Alnmått ) 11 :1: 162: 11 :2: 352: ll T 146: ff: s: 80: 11 :6: 40, 72, 73, 108. 11 9 Mässha ke 11 :1: 128.1 58. 159. 199. *200- 20 1: 11 :2: 288. 289. 308. 3 10. *309-3 11 . 389. 392: ll T *137. 138-139. 140. 156: 11 :4: 52. 78. *79: Il :s: 65. 66. 67. *65- 67. 124. 13 7 fod ra l !I T 140: 11 :4: 78 Mässingskärl 11 :1: 120: 11 :6 : 86 Mässkjo rta 11:1 : 128: 11 :2: 392: ll T 13. 140: ff :s: 66 Mässkä rp ll T 140 Mässä rk Il :2 : 288. 389 Mätstå ng se Mållik are Mö kvä llskappa Jl :s: 67 att va rdskärl (se även Kalk . Paten. Oblatask. Vinkanna. Vinnaska. Sockenbudstyg) Il :2: 286-287. *286. 302 . 304. *386. 387- 388: Il :): 132- 136. *133- 135: 11 :4 : 5 1. • 5 1. *73 . 74. • 75 : 11 :5: 62-63. 11 3- 11 5. *114- 11 8. 117; 11:6: 22. 65. 86. 90. 14 , 15. 22.39.66. 74.86.9 2. 108. 11 9 Nisch 11 :1: *26. *80, 8 1. *8 1. *88. *89. 111. 126. 127 . 133. 145. 146. *147 . 148. 149. 150. 208. 209: Il :2: 35 1. 35 2. 369. 370-372. • 372 : 11 :3 : 22. 11 7. 65 . *66. 68. 76. 80. 154: 11:4 : 24. 49. 89; Il :s: 35. 48 Noppa se Dryckeskä rl Numme rtavla 11 :1: 152 . 19 1: 11 :2: *285. 286.297. 298. *299.30 1. *380. 38 2- 383: 11 :3: *13 1. 132. 154 : 11 :4: 50. 68 : 11:5: 62. 109. 135 : 11 :6 : 108. 11 0. 11 2, 114. 145 Nyckel 11:1: 31 , *3S; 11:2: 314, 352 ; 11:5: 2S, 35, 39, 9S Nådastolen II:4: 44, *45, *46, 49, *49 ; 11:6: 74 Nåden 11:5: J07 Nätsänke II:6: 33 Oblatask II:1: 12S, 154, 156, 194, *196; 11:2: 23S, *2S6, 2S7, 304,319, 3SS; llT 134, *134, 136; 11:4: 51 , *52, 74 ; 11:5: 63, 114, n5 , *n5; 11:6: q , JOS, 92 sockenbudstyg 11:4: 51 , 74, *75 Oblatjärn 11:1 : 163 ; 11:2: *2S9, 290 Oblatstans Il :1: 163 Offerkyrka II :5: 13 Offerkälla se Källa Offerstock (se även Fattigbössa) Il T 49 ; 11:5: 15; 11:6: 9S Oljemålning 11:1: 1So, *1S1; llT nS S:t Olof 11:3 : 150; 11:5: *54, 55 ; II :6: 15, 16, 1S, 23 Orgel II:1: 15S, 1So, lSS, 190, 205 , 209; 11:2: 295, 299-301 , 319, *379, 3S2, 397 ; 11:3 : *12S-129, So, S2 , *S2, !30-132, 154, 155; llA: *67, 6S, 90 ; 11:5: J09, *J09, 136 S:t Otto 11:1 : n3 ; II:6 : 17 Pall , kyrktagningspall 11:2: 3So, *391; IIT 130; II:4: 50 ; 11:5: *43 , 60, *60 pliktpall 11:2: 394; Il:): 147; II:s: 60 Papperslapp, förskrivelse till djävulen II:1: 9, *JO Paten 11 :1: 154, 156, 194, *196; 11:2: 2S6, 2S7 , 302, *3S6, 3S7-3SS ; 11:3: 13, 132-133, *133, 134; II:4: 51 , *73 , 74 ; II:5: 62, 63 , II4, *114; II:6: 17, 20, 22, 92, 10S sockenbudstyg I1:2: 304; IIT 134; 11:4: *73 , 74 ; 11:5: 63 S:t Patrik II:6: 41 Patronatstorn 11:6: J07 , 114, nS Pelare (se även Kolonn) 11:1: 127; 11:2: 24S , 272, 354, 355, 362 ; II:s: 14, 2S, 32, *32, 37; II :4: 40, 50 S:t Petrus, aposteln II:2 : 36S; IlT 122; II :5: 61 Pilgrimskyrka se Vallfartskyrka Pilgrimsmärke 11 :6: II7 Piscina 11:2: 3S7 Pliktpall se Pall Podest (plattform för stege) 11:2: 356, 396; llA: SS Podium se Altare Portal, tympanonsten Porthus se Kyrkogård, stiglucka Portklapp 11:5: 2S, 32 Porträtt 11:3: *142-143, 145 , *147, 14S; 11:4: S1, *S3 ; 11:5: 76, *123­ 125, 125-127 -medaljong 11:3: 13 ; 11:5: 22, *24, 130, 137 Predikstol II:1: 129, 131, 132, 135 , 146, 151, 174, 1So, 1S2, 1S3,*1S5-1S7, 1S6, 20S, 209; 11:2: 272, 2S3-2S4, *2S3 , 2S6, 295 , 297, 29S,*300-301 , 302, 352, 359, 360, 362,*363, 364, 367, 369,*375-377,37S-379, 396; IIT 122, *123-126, 124-126, 152, 154; 11:4: 40, 41, 49-50, 56, 65-67, *66; 11:5: 3S, 39, 43 , *43, *45 , *56­ 57, 5S-90, *59, S3 , S9, 96, 99, 107, *J07, JOS, 133, 135 ; 11:6: 74, JOS, J09, n2, II4, II5 , n7 , II9 Predikstolskläde 11:1: 199; 11:2 : 392 ; 11:5: 125 Profan övervåning 11:1 : 20, 25 , *54, *55 , 96, 97 , 101, 102,*103, 104, II4, 120, 131; 11:2: 242 , 24S, *25S, *260, 266, 26S, 343, 346, 354, 355 , 357 ; IIT 7S; IIA: 25 , 27 , 39, 40 ; Il:5 : 32, 37 ; 11:6: q , 1S, 22 , 40, 64, 76, 77, S7 , 107, 117 Prostkyrka llT JO Provisorisk gudstjänstlokal under bygg­ nadstid 11 :5: 41 Prästgård I1:1: JO, *II , 133, l4S ; 11:2 : *234, *235, 291 , 314, 329 ; 11:3: Il , 12 , 13, 150 ; 11:4: 12 ; 11:5 : 12, 13, *15; 11:6: 65 Prästkappa 11:2: 2S9, 392 Putsprofi lmall IIT 146 ; 11 :4: S4 Putsristning (se även Runinskrift) II :1: 76, S1 , *S2, *147, 14S; II :3: 27 , SS , *SS ; 11:4: 36; 11:6: JOS, Il3 , 114 Pyxis se Oblatask Pärla, bärnsten 11:2: 290 glas 11 :1: 164; 11:6: S7 Radband II:6: S7 Religionen 11:4: 49 Relik 11 :1: 9; IlT 11 , 150 ; II:6: 15, 21 , 42, J07 , II5 , IIS Relikskrin II:1 : 162 Resealtare se Altare Ringningsmaskin 11:1: 55 ; IlA: 30, 32, *33 ; II:6: II7 SAKREGISTER 161 Ristning se Putsristning och Run­ inskrift Rundkyrka II:6: 9, *13, 21 , 24 Runinskrift 11:2: 244, 276 ; Il :3: 27 , SS, *SS ; 11:5 : 42 , *42 , 7S, *7S, J04 ; II :6: II3 Runsten llT JO, 14, 27 , 77 ; II:4: q , 39; ll :s: JO-Il, *12, 13, 16, *q, 36, 104; II:6: 16, q , 37 , S5 , *S6, *SS, 90, 93 , Il2 Runstensornamentik på sten II:1: 9, *12, 14, II3 Röcklin II:1: 12S, 15S ; 11:2: 2SS ; 11:2: 3S9; 11:4: 52 ; 11:5: 65 Rökelsekar 11:1: 12S, 15S; 11:2: 2S7, 3SS ; 11:3: 136; Il:4: 51 ; 11:5: 63 Sakramentskåp 11:5 : 4S, 51 , 7S Sakramentsnisch se Nisch Sakristia 11:1 : 20, 23 , *26, 70, *So, *S1 , *SS, *S9, 105, 107, 10S, *10S,*109, *IIO, 111 , 119, 126, 130, 132, 145 , 146,*147, 14S, 167, 169, 170, 171, J72, 174, *qS, lSO, 200, 205 ; 11:2: 236, 243 , 244, 260, 271 , 272 , 275, 2S4, 291,293 , 294, 334, 335 ,*345 , 350-352,*351, 356, 357, 359, 360, 361, 362, 405 , 409; 11:3: 22, 27, *2S, *29, *34,64, 73-74, 76-77, *76, So, S2 ; 11:4: 20, 3S, 40, 41 , 42 , 56, 59, 62, 63 , 66, S3 , *S4; 11 :5: 1S, 2S, 30, 34, 35, 37, 3S,40,S1,S3 , S4, S9, 94, IDO, 102, 103, 104, 131 ; 11:6: 14, 40, 4S, *50, 51, 52, 54, 56, 57 , 59, 62 , *62 ,*63 , 64, 65 , 66, 73 , 77 Salomos tempel 11:1: 207 Sammanbyggnad (gemensam socken­ kyrka) 11:2: 274-275 Sanddosa (-mått, -ströare) 11:1: 163 , *163; 11:2 : *2SS, 290, 394; 11:4: 54 Series pastorum 11:5: 77 Silver, pantsättning 11:1: l5S Silverfynd, forntida/tidigmedeltida 11:4: *JO, 12, *13 , *14, 15 ; 11:6: 31 , 32,*32, 33, 37, 47 , 65 Silversmycke 11:4: 12, 13 S:t Simon Seloten, aposteln II:5: 61 Simson 11:3: J09 , *112-113, *II5 Sjöbod (fiskebod) II:6: 29, *30, 31, *31 , *33, 35, 43 ,*67 Skans 11:6: 29, *31 , 35 Sked, silver II:1: 15S; 11:5: 63 ; 11:6: 19 Skola 11:2 : 314 ; 11:5: 5S 162 REG ISTE R T I LL ÖLA D BAND Il Skorsten 11 :1: 167 : 11 :2: 294: ll T 23: ll A : 62: 11 :5: 102 Skottöppning 11 :1: 22 . 97. J02 . 11 9. 122: 11 :2: 248. 261. 268. 272. 346. 355. 356: ll T *40: 11:4: 38. 40 ..p : 11 :5:30 Skrin Il :5: 80. 93 Skyddsrum se Profan övervåning Skyttevåning se Profan övervåning Skå lbräder 11 :1: *45. 124: 11 :2: 252 . 255. 339: Il A: 30. 32 . 35 Skåp (se äve n Sakramentskåp och isch ) 11 :1: 150. 15 1. *178. 180: 11: 2: 290. 3 14. 352. 360. 367. 369. 37 1. 393: ll T 146: 11 :4 : 53. 83 . *85 : 11 :6: I11 : II :s: 48. *48- 49. 78 . 128 Skö ld båge Il : 1: 123 Socke l 11 :1: 167: 11 :2: 29 1: 11 :4: 59: ll :s: J02: 11 :6: 17. I JO Sockenbudstyg 11 :1: 156. 194: 11 :2 : 287 . 304. 388 : ll T 13. 134- 135: 11 :4: 5 1. *73 . 74. *74: 11 :5: 63 . 11 5. 11 7. *11 8: 11 :6: 17. 86. 92 . 108 fodra l 11 :1: 156. 157. * I58. 194: 11:2: 304: ll T 136 : ll A: 5 1. 74 . *75: 11 :5: 63 Sockenmagasin (se äve n Magasin ) 11:1 : 55. 172: 11: 2: 274. 353. 36 1. 362. 366. 395: ll T 25. 82: ll A : 32. 42. 59. 87. 88: 11 :5: 104 Sockenstuga ll T 13: 11 :5: 90. 135 Sockerruska (-ströare) Il : I: 163 . * 163 Solur (so lvisare . timsten) 11: 1: 19. 29. *38: 11 :2: 235 . *235 . 242 . 286. 302. 316. 333. *38 1. 386: ll T 19- 21. *21. *44. 48: ll A: 20. *33. 74. 87: ll :s: 26: 11 :6: 107. 11 4 Spade (se även Kastskove l) 11 :2: 290. *39 1. 394: 11 :5: 80 Spege l 11 :1: 20 1. *202: 11 :4: 53: 11:5: 128: Il :6 : 11 9 Spe l ( hissverk. gångspe l) 11:5: 97 . 98 Spik 11 :1: 176: 11 :2: 290. 357. 395: 11 :6: 64. 11 3 Spygait ll T 39 Stavkyrka se Träkyrka Siavte knik . trävägg Il: I : I 19 S: t Stefan 11 :6: 18 Siege. medeltida Il: I: 59. I 19 Stenskulptur ll T *52. *54-63 . 55. *68-75.69- 73.78. 80 Stenyxa . stenå lde r 11 :4: 9 Stiglucka se Kyrkogård Stocklås 11 :1: 30. *38: 11 :2: 25 1: ll T 67: 11 :4:32 Sto l 11 :1: 129 : 11 :2: 393: ll T 146: ll A: 83. *84 : 11 :6 : 117. 11 8 Sto la 11 :1: 199 : 11: 2: 3JO. 392: ll T 14 1: ll A: 79 : ll :s: 125 Sto lphå l. från fö rhisto risk byggnad 11 :4 : 9. 11 Stop ll T 134 : ll:s: 63 Straffredskap ll T 147 skampåle 11 :5: 26. *26 stra ffstock 11 :1: 163 : 11 :2: 242. 394 : ll T 147 Ströning 11:1: 164: 11: 2: 290 Stupa se Gravhus Stuprö r se Takränna Sturk ( träskoning i löphål) 11 :2 : 252 . *259. 268. 3 16: ll A: 33 . 88 Stä llningshå l se Bomhål Svepningsnå l Il :2 : 242 Särla se Bänk . brudbänk Sätesgård 11 :4: 12 S: t Taddaios se S:t Judas Taddeus T akkam 11 :5: 28. 38. 39 Taklist 11:1 : 167 . 169. 177: 11: 2: 275. 294. 335. 366: ll T 23: ll A : 17. 30. 58. 6 1. 84: 11 :5: 89. *89. 90. 92. 95. 98. 102 . 105: 11 :6: 64. 11 9 Takmate rial se Yttertak Takmålning 11 :1: 178 : 11 :2: 294 : 11 :4: 21. 40. 42 Takprydnad 11 :1: 13 1. 169: 11 :2 : 233. 274. 294. 295 . 335. 350. 360 : Il T 13, 14. 23. 40 : ll A: 20. 24. 30: 11:5: 28. 33 . *34. 98. J02: 11:6: JOS Takryttare 11 :2 : 340. 348. 350. 357 . 360. 36 1: 11 :6: 15. 20. 64 . 90: 11 :4: 24. 38. 40,4 1. 42 . 54 Takränna ( hängränna. stuprö r ) Il: 1: 167. 180 : 11 :2: 294. 335: ll A: 6 1 Taksto l 11 :1: 22. 25 . 30. 35. *56-58. 59. 97 . 102 . 103. *103 . 104. 108. 113. 11 4. 120. 124. 134. 135. 179. 180. 205: 11 :2 : 266. 335. 352: ll T 23. *27. 67 . 76. 77. 80: 11:4: 24, 26. 62: 11 :5: 94, 95. 102. 105: 11:6 : 56. *63 , 64. 104. 11 4 Talja Il :2: 290 Tege l (se även Yttertak ). till ve rkare- märken 11 :1: 40, 130. *13 1 Timglas 11 :1: 15 1, 186. *188: 11 :2: 284, 379: ll T 126. *126. *128. 129; 11 :4: 49. *66. 67: 11 :5: 49. 60. 108 . *108: 11 :6: 11 5 T imsten ( timvisare) se Solur Tjuderring ll T 14. *15 S: t Tomas. apos te ln ll T 122 Torn huv Il :2: 250. 269. 2 71 Tornur se Urverk Torshammare 11 :4: *13: 11:6: 33. 11 6 T rampflisa (-sten : se även Alta re. podi - um ) 11 : 1: 14. 29. 49. 68. 69. 169: 11 :2: 366. 370: ll :s: 19. 102: 11 :6: 17. 54. *6 1. 89 T rappa se Mun rappa T rappgavel ll T 66. 79: 11:6: 20. 56. *63 . 64.65 Treenigheten 11 :6: 42 . 74 Tromp 11 :5: *95. 98. 104 : 11 :6: 11 4. 11 9 T ron 11 :1: 186: 11 :3: 120: 11 :5: 106. 107 Trädplante ring 11:1 : 10, 14: 11: 2: 234 T räkyrka 11 :1: 25 . 11 3. 114. 142 : 11 :2: 266. 354 : ll T 77: 11 :4: 39: 11 :5: 13: 11:6: 14. 16. 17. 6 1. 90. 108 Träskulptur. medeltida Il : 1: • 9. 128. 149. 15 1. 182 . *183-184 : 11 :2: 276. *328. 3 72 : Il T 117. 120: 11 :4: *8. 4 1. 44- 46. *45-49. *64.65 . 89: 11 :5: 5 1. *52-55 . 53. 55. 57-58: 11:6:38.41.78. 98. 11 2.74 e fte rmedeltida 11 :2: 28 1- 283 . *282 . 300. *303: 11 :3 : • 128-129. 13 1 Tröske lsten 11 :6: 54. *6 1. 64 Tröskning. i kyrkan 11:5: 13. 38. 60 Tympanon Il :1: 22. 29. 68. 11 6. 117: 11: 2: 270, 317: ll T 37. 47. 50: ll A: 38: 11:6: 17. 64 Uppvärmning Il:! : 17 2, 179: 11: 2: 367: ll T 82: 11 :4: 63: 11 :5 : JOS : 11 :6: 111 kamin 11 :1: 172: 11 :2: 295. 346. 35 1. 367: ll T 82 : ll A: 62, 63: 11 :5: JOS pannrum. vä rme kammare 11 :1: 178: 11 :2: 294: ll T 22. *32. 82: 11 :5: J02 . J03: 11:6: 77 vä rmeledning 11:1: 97. 17 2, 178 : 11 :2: 295: ll T 82: 11 :5: 105 Ur (golvur ) ll T 146: 11:5: 129 rve rk , urtav la Il :5: 102. 104. 129. 136: 11 :):8 1 Ya ll fa rt skyrka 11:6: 10. 16. 36, 14. 62, 77 Valv 11:1 : 22. 28 . *3 1. *42, • 45-46, 52 . 54.96. 101. 102 . 104. 105. 11 4. 11 5. 11 6. 11 9. 120. 122 . 123. 124. 126. 13 1. 132. 133. 204: 11 :2: 243. 245. 246. 248. 25 1. 252. 253. 255. 266. 267. *267. 268. 269. 272. 273. 274. 335.340.342. 346.352.354.355. 356. 358.359. *359.360. 36 1.362 . 364: ll T 27. *17. 35. 36. 40. 57 . 59. *64.69. 76. 77. 78. 79.80. 8 1. *169: ll A: 21. 24. 26. 27. 30. 32. 33. 35. 39. 40. *41. 50: 11 :5: 28. 29. 32. 33 . 34. 35 . 36. 37. 38: 11 :6: 59. 62 . 64 , 66. 73 .90.93. 107 . 11 4 trä 11 :1: 28. 132. 170. 178: 11 :2 : 294. 335 . 342. 366: 11 :4 : 6 1. 63: 11 :5: 89. 94. 104. 105: 11 :6: 11 0. 11 9 Va lvbricka Il T 98 Valvko nsol ll T 57. *59· *62-63. 63 . *68- 75.69- 73 . 80.82 Valvpilas ter 11 :1: 12 2. 123. *125 Va lvslagni ngsform (se äve n Sk ålbrä- der) 11 :2: 252. 268 Vape nhus 11 :2: 243. 244. 260. 26 1. 270.272. 274. 275 . 3 17.334.352- 353. 356. 358. 360. 362. 396: Il T 26. *64: Il :4: 20. 38 . 40. 42. 88: II :s: 26. 27 . 35. 36. 39 Vapenskö ld 11 :1: 15 . 194. • 195: ll T 80. 98. 99. 106. *170: II:s: 14. *17. 67- 68. *68. *69 Vas. silve r 11 :2: 395 Ve rkstycke 11:1: *173. 12 2. *123. *125 Vigva tte nska r (-skå l) 11 :2: 387: Il :): 132 Vimperg Il T 82 Vinankare Il :.;: 74 Vindflöjel se Ta k prydnad Vindfå ng 11:1 : 170. 177: ll T 40. 82: Il :6: 11 7 Vinflaska 11 :1: 156 glas Il T q 7 : 11 A: 5 1. 74: 11 :s: 63. *63 . 117. * 11 8 glas . fö r socke nbud 11 :2: 388 silve r. fö r socke n bud Il : 1: 128. 15 7 tenn 11 :1: 15 4. 157: 11 :2: 286. 287. 388: ll T 13. 134 : II :s: 63 te nn . för sockenbud 11 :1: 128 : 11 :2: 287: 11 '.4: 51 Vinka nna 11:1 : 194. *197 : 11 :2 : 304. 388: ll T 134 koppar 11 :): 134 silve r Il :]: 134. 135: Il:.;: 74: 11 :5: 115. * 11 6-117 : 11 :6: 11 9 Votivskepp ll T *140- 141. 145 . 156 : 11 :4: 53. 80. *82: 11 :5: 67: 11 :6: *106. 109. 11 9 Våg. fö r silve r 11 :2 : 287 Vå rdkase 11 :6: 35 Väderkvarn 11 :3: 12 Väggplå t se Ljusredskap Värmesyste m se Uppvärmning SA KR EG tSTE R t 63 Ytte rta k 11 :1: 104. 108 : 11: 2: 248. 272. 334- 335.35 1. 360.36 1. 364.408: ll T 80. 8 1: 11 '.4: 38. 38: 11 :5: 33. 35. 38. 105: 11: 6: 56. 65 bräde r 11 :2: 359 : Il :.; : 20. 38 : 11 :5: 28.36 fli sor 11 :3: 76. 77: ll A: 20. 38. 4 1. 42 : 11:4: 38 plå t 11: 2: 294. 353: ll T 23 . 39: Il :.; : 59: II :s: 98. 102 spån 11 :1: 22 . 97. 114. 130: 11 :2: 243. 244. 248. 26 1. 266. 27 1. 272. 339. 351.352.353. 354.356.357. 358. 36 1. 362: Il :]: 33. 76. 8 1: 11 '.4: 20. 24. 38. 39. 4 1: Il :5: 28. 30. 33. 34. 35 . 36. 38. 39: Il :6: 17 tegel 11 :1 : 22. 97 . 130. 13 1. 13.;. 135 . 165, 169 . 206: 11 :2: 243. 260. 274. 275 . 293.334.339.35 1. 352. 353.357. 358. 359.360. 362 . 366: Il :]: 23. 76. 81 : 11'.4 : 20. 4 1. 6 1: Il :5 : 28. 30. 34. 35. 36. 38. 39. 40. 83. 84. 89. 94. 95. 96. 102: 11:6 : 19. 20.3 1.39. 40.46. 47.51.56 .*6 1. 64. 66 . 77 . 107. 108. 109. 11 0. Il 7 Örngott (bokdyna. bokkudde) Il : 1: 128. 158: Il :2: 288. 3 1 o. 389. 392: ll T 138: 11:6: 92 ANVIS ING VID BINDNING AV ÖLAND BAND Il Öland band I I omfatt ar beskrivningar av kyrkorna i Runstens hä rad. Dessa ä r publice rade i sex häft en av bande t, Il: 1- II :6. utgivna me llan å ren 1973 och 20 11 som volymerna 15 1. 163. 177. 183 . 188 och 233 av Sve riges Kyrkor. konsthistoriskt inven- ta rium . Sedan starten 1912 har Sve riges Kyrkors monografiska kyr- kobeskrivningar publicera ts i landskapsvisa underserie r. Dessa har i sin tur de lats upp i numrerade samlingsband utifrån en på fö rhand uppgjord publice ringsplan, som vanligen utgå tt ifrån härade rna i landskape t. Denna bandindelning har man numera mestade ls frångå tt för att lättare kunna publicera särskilt utval- da kyrkor separat. I enlighet med Sveriges Kyrkors ursprungliga principe r ä r de t möjligt att binda in Runs.tens härads kyrkor , lämpligen i två ha lvband e fte rsom tex ten omfatta r cirka 1 ooo boksido r. De nu fö ljande sidorna ä r avsedda att användas vid inbind- ningen. De place ras då som titelsido r för respektive ha lvband, så att de förs ta åtta sido rna inlede r halvband 1, de fö ljande fyra halvband 2. Vilka häften/volymer som ingår i bandet framgår av tite larke ts sida Il . SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL UTGIVET AV RIKSANTIKVARIEÄMBETET OCH KUNGL VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN ÖLAND BAND Il HALVBAND I BAND II:1-3 Almqvist & Wiksell 1973-1982 Riksantikvarieämbetet 20II UTGIVET MED ANSLAG FRÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD/ HUMANISTISK- SAMHÄLLSYETENSKAPLIGA FORSKNINGSRÅDET KNUT OCH ALICE WALLENBERGS STIFTELSE GÄRDSLÖSA KYRKORÅD RUNSTENS KYRKORÅD LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN BERIT WALLENBERGS STIFTELSE CARL KEMPES STIFTELSE Band II av Sveriges Kyrkor, Öland, omfauar volymerna: Långlöts kyrko r. Runstens härad. Öland band Il hä ft e I, SvK volym 15 1. av Ragnhild Boström Almqvist & Wiksell. Stockholm ( tr Almqvist & Wiksell. Uppsa la) 1973 ISB 9 1-7 192- 11 2-5 Löt och Egby. Runstens härad . Öland band Il häfte 2. SvK volym 163. av Ragnhild Boström Almqvist & Wiksell. Uppsala ( tr Almqvist & Wikse ll Tryckeri AB. Uppsa la) 1975 ISBN 9 1-7402-022-6 Gärdslösa kyrk a, Runstens härad. Ö land band Il häfte 3. SvK volym 177. av Ragnhild Boström Almqvist & Wikse ll Inte rnation al ( tr Almqvist & Wiksell Trycke ri AB, Uppsa la) 1978 IS B N 9 1-7402-074-9 (hä ft ). ISBN 9 1-7402-088-9 ( inb ) Bredsä ttra kyrko r. Runstens härad. Öland band Il häfte 3 , SvK volym 183 . av Ragnhild Boström Almqvist & Wiksell Inte rna tiona l ( tr Almqvist & Wiksell Tryckeri AB. Uppsala) 1980 ISBN 9 1-71 92-465-6 ( häft ), ISB 9 1-71 92-464-7 ( inb ) Runstens kyrko r. Runstens härad , Öland band Il häfte 4, SvK volym 188. av Ragnhild Boström Almqvist & Wikse ll lnte rnational ( tr Almqvist & Wikse ll Tryckeri AB. Uppsala ) 1982 ISBN 91-7192-505-8 (häft). ISBN 9 1-7 192-506-6 (inb) Ölands mede ltida kape ll. En öve rsikt jämte beskrivninga r av S:ta Britas och S:ta Margaretas kape ll. Runstens hä rad. Ö land band Il häfte 6, med rätte lser och tillägg till Ö land band Il , SvK volym 233, av Ragnhild Boström under medverk an av Jakob Lindblad Riksa ntikvarieämbetet ( tr Lenanders Grafiska AB. Kalmar ) 2011 ISB 978-9 1-7209-574-8 Almqvist & Wikse ll trycke ri AB. Uppsala 1973. 1975. 1978. 1980. 1982 Le nanders Grafiska AB, Kalmar 20 11 .. ÖLAND BAND Il RUNSTENS HÄRAD Av Ragnhild Boström HALVBAND I BAND II:1-3 0 •• •• KYRKORNA I LANGLOT, LÖT, EGBY OCH GÄRDSLÖSA ÖLANDS NORRA MOT Kyrka Ödekyrka, kyrkoruin Grans för oJungfrun Ölands norra mot Höradsgräns ------- Sockengrans l J{ AY KARTOGRAFISKA INSTITUTET Ölands norra mot och Runstens härad. Kartografiska institutet omkr 1950. Map c 1950 of Öland's northern district ( 'mot') with Runsten hundred. Förord till band Il Det här framlagda andra bandet av Ölands kyrkor omfa ttar beskrivningar av kyrkorna och kapellen i Runstens härad . Utgivningen inleddes 1973 med Långlöt, som i snabb takt fö ljdes av häradets övriga sockenk yrkor (se förteckningen på s Il ). Kapellens publicering dröjde till år 20 11 och formades då till en volym, som även översiktligt behandlar öns samtliga medeltida kapell. Rätte lser, tillägg och register avslutar bandet. Det har blivit betydligt mer omfå ngsrikt än band I om Åkerbo härad och uppdelas därför av praktiska skäl på två halvband . Förfa ttare av band Il , liksom för SVE RI GES KYRKORS övriga hittills utgivna Ölandsvoly- mer, har varit fil dr h c Ragnhild Boström. För hennes omsorgsfulla beskrivningar, skarpa byggnadsarkeologiska iakttagelser och insiktsfull a to lkningar av källmateri alet vill under- tecknade uttrycka sin djupa aktning. Vi vill här förnya de tack, som redaktionskommitten i fö rorden till band 11 :1-6 har framfört till de ls författaren för det omfa ttande a rbe te t med häradets kyrkobeskri vninga r, dels de specia liste r och andra , som på olika sätt medverk at e lle r underlättat och stö tt arbete t. För arbe tets långa fö rhisto ria hänvisar vi till fö rfa tta rens fö rord nedan. Stockholm i mars 20 11 Jan von Bonsdorff lngmar Brohed Markus Dahlberg Författarens förord Redan 1929 påbörj ades SVERI GES KYRKORS beskrivning av Öland kyrkor. Förfa tta ren var en av inventariseringsverkets beprövade medarbeta re, fil lie Willi am Anderson. Hans manu- skript , som fö re låg i mitten av 1930-ta let, granskades av John ny Roosva l, varefte r Anderson, Roosva l och fo tografen Alfred Edle gjorde en syneresa 1938. Tyvärr avled Anderson 1939. Som Roosvals e lev och amanuens gled jag omärkligt in i SVE RI GES KY RKORS verksamhet. Jag hade aningslöst fö reslagit 1938, att som kandida tuppsats få skri va om någon kyrka på Ö land, där min fa milj hade sommarstuga, men Roosval avrådde mig bestämt från a tt ägna mig å t en sådan konsthistorisk specialitet som Ö lands kyrkor. I stä lle t gav han mig ämnet "Gotländsk konst på Öland under öve rgångsstilens tid, omkring 1210- 1260 ". Detta ledde så småningom till en uppsats om stenmästarn a Ca lcarius men också till att jag å r 1940 fi ck utgivarnas uppd rag att under några somrar slutgranska Andersons efte rlämnade Ölandsma- nuskript. Jag skulle observera i vad mån kaminern a var borttagna, inredninge n ommålad e lle r liknande och komplettera bi Id materia let. 194 7 kunde mate riale t till kyrkorn a i Å kerbo. Slättbo och Runstens härader skickas till tryckerie t. Det visade sig emelle rtid , att utgivarna hade missbedömt SVERI GES KYRKORS ekonomiska situa tion. Därför fi ck volymerna rörande Gotland och, med Sigurd Curmans ord , "das unbekannte Uppland " fö rtur och tryckningen av Ö land avbröts tills vidare. Det visade sig snart , att uppskovet enbart var till en fö rde l. Redan 1942 inleddes nämligen en lång rad kyrkorestaureringar på Öland . Det rörde sig om närmare hälften av öns kyrkor, där jag i de fl esta fall hade uppdraget som Riksantik va rieämbetets antikva riska kontrollant. Dittills he lt okända förh å ll anden uppdagades under kyrkorn as golv och bakom tj ocka lager av puts. E tt nytt ljus kastades över kyrkobyggandet på Öland under medeltiden. Många pro- blem kunde också lösas genom att jag fick ägna mig åt e tt djupare studium av kyrkornas arki - va lier än det tidigare funnits resurser fö r. Senare har jag även på nära håll kunnat följa utgräv- nin ge n av S:t Johannes kape ll 1974, restaure ringen av S:ta Britas kape ll 1979-1980 och utgrävningen av S:t Knuts kape ll 1998-2000. Medan publiceringen av Gotland och Uppland fortsatte, förbättrades SVERIGES KYRKORS ekonomi så att tryckningen av Öland kunde åte rupptas. Band I, kyrkorna i Å kerbo härad, utkom 1966-1972 och av band Il , Runstens härad, publicerades samtliga kyrkor utom kape l- len 1973-1982. U tgivninge n av kape llen och de arbetskrävande registren ansågs mindre ange lägen, och fick länge stå tillbaka till förmån fö r monografierna över Vickleby ( 1983 ), Res mo ( 1988) och Mörbylånga ( 1997) i Algutsrums härad och andra uppdrag. Även detta uppskov visade sig vara lyckosamt, ty 2005 kom jag i kontakt med forskning som väsentligt kunna t fördjupa frågan om kapellens funkti on. Vid beskrivningen av Runstens härads kyrkor har tvä rvetenskapliga kontakter varit av största vikt. Jag kan här endast nämna en de l av dem: Sölve Göransson (kulturgeografi, his- to ria, metrologi), Marie-Louise Sallnäs (historia), Kiki Johansson-Lundh. Margareta Beskow Sjöberg och He lla Schulze (arkeologi), Erik Å hman, SGU, och Jan Mikaelsson vid Kalmar Högskola (s tenbestämningar). Anne Marie Franzen och Inger Estham ( textilier ), Lars Mag- nus Holm bäck (klockor och orglar), Helmer Gustavson och Thorgunn Snaedal ( runinskrif- ter ), Svante Nyberg (latin) samt Tamas Sarkany och Kenne th Jonsson (numismatik ). Dend- rokronologisk provtagning har utfö rts av Katja Meissner och Magdalena Jonsson vid Kalmar Läns Museum och analysera ts av Hans Linderson vid Laboratoriet för Vedanatomi och Dend- rokronologi i Lund. Undersök ningarna är bekostade bland annat genom generösa anslag av Berit Wallenbergs Stiftelse och resultaten anges i Rätte lser och tillägg i slute t av bandet. Uppmätningar utfördes 193 1av de unga teknologerna Sven Hesse lgren och Samuel Frän- ne (utom kape llen ). Arbetet fortsattes av ingenjör John Söderberg 1972-1977 och arkitekt Gunnar Wiren 1975-1981. Fotografering har huvudsak ligen gjorts av Alfred Edle 193 1 och 1935. Sören Hallgren 1969- 1978, Rolf Hintze 1979-1980 samt förfa ttaren. Arkivexcerpering har utförts av Karin Ingvarson, Erik B Lundberg och författaren. För översättning till eng- e lska står Albert Read, Louise Setterwall och Uaininn O ' Meadhra. För den grafiska form- givningen av häftena 1-5 svarar Vidar Forsberg, biträdd av Ulla Behr, och av häfte 6 Sture Balgård . Jakob Lindblad har varit häftets redaktör med sk icklighe t och omtänksamhet. Jag känner stor tacksamhet till dem a lla för deras värdefull a insatser. Jag vill också tacka personalen vid Vitterhetsakademiens bibliotek, A TA och biblioteket i Borgholm för deras stora hjälpsamhe t. Ett speciellt tack till Gunilla Lydmark , Borgholms bibliotek , som genom fjärrlån givit mig möjlighet att under sommarhalvåret sitta och arbeta på min vera nda i Köpingsvik . En mer hälsobringande milj ö kan man inte tänka sig! Publice ringen av Öland band Il har huvudsakligen bekostats av Humanistisk-samhä lls- vetenskapliga forskningsrådet samt de ovan på s Il angivna anslagsgivarna. En sto r de l av verksamheten ha r byggt på medarbe ta rnas generosite t. Inga arvoden ä r vare sig begärda e ller utbeta lade till Sölve Göransson , Margareta Beskow Sjöberg, He lla Schulze, Kenneth Jonsson, Jan Mikaelsson, Alf Härde lin , Sven-Erik Pe rnler med fl era. E tt tack riktas även till den kanslipersonal som varit e tt viktigt stöd under a rbe te t med band Il , som Hilda Kauri , Elsa Holm, Ulla Weigarth , Annagreta Carlsson och Ingrid Schwanborg. Stockholm i mars 20 11 Ragnhild Boström Innehållsförteckning till band Il KARTA ÖVER ÖLANDS NO RRA MOT FÖRORD TILL BAND Il RUNSTENS HÄRAD av Ragnhild Boström Halvband 1 LÅNGLÖTS KYRKOR LÖTS KYRKOR EGBY KYRKOR GÄRDSLÖSA KYRK A Halvband 2 BREDSÄTTRA KYRKOR R UNSTENS KYRKOR S:TA BRITAS KAPELL, BREDSÄTTRA SN S:TA MARGARETAS KAPELL, RUNSTENS SN ÖVERSIKTER OCH STUDIER SAMT BIDRAG AV ANDRA FÖRFATTARE Ragnhild Boström Ölands medeltida kapell. En översikt Sölve Göransson Långlöt : Kyrkans metrologi Löts och Egby kyrkors metrologi Gärdslösa: Kyrkans läge, namn och medeltida status. Präs tgå rdens läge Måttsambandet mellan Gärdslösa och Gothems porta ler Bredsätt ra: Kyrkans läge och namn . Prästgården. Ecklesiastisk jord i socknen. Gille Runsten: Kyrkans läge och namn . Socken, härad och mot. Kyrklig jord i socknen Om måtten i S: ta Britas kape ll S:ta Margaretas kapell: Jordinnehav IV V II:1 1-223 11 :2 233-326 11 :3 9-17 1 11 :4 9-100 11 :5 9-148 Il :6 29-83 Il :6 85-95 11 :6 9-27 II:1 135-142 11 :2 404- 412 11:3 10-12 11 :3 168 11:4 12- 15 11 :5 I 1- 13 Il :6 72- 73 11 :6 87 Lars Magnus Halmbäck Klockor II:1 201-202, II:2 3 15 , II:2 395 , II:4 84-86, II:5 129 Gärdslösa: Beskrivning av klockorna Erik Hägg Angående votivskeppet i G ärdslösa Kenne1h Jonsson Myntfynden från de öländska kapellen Tam.s S.rk.ny Långlö t : Mynt Hella Schulze Gärdslösa under forntiden Runsten under forntiden H Adam R Sid.n Anteckningar öfver lemningarn a af Capella St Margareta in Runsten Margareta Beskow Sjöberg Bredsätt ra under förhistorisk tid S:ta Britas kape ll : Fornlämningar, en översikt RÄlTELSER OCH TILLÄGG till band Il Källo r och litteratur Otryckta kä llo r - se slutet av resp kyrkobeskrivning Tryckta källor och litteratur - se slutet av resp häfte Förkortningar i band Il Register till band Il av Jakob Lindblad under medverkan av Sara Borin, Agne/a Hildebrand, Cecilia Holmq visl, Anna Lycke, Inga-Li// Persson, Ingrid Schwanborg och Sam Selling Ortregister Personregister Sak registe r II:3 148-149 II:6 97-105 II:3 9 II:5 9- 11 Il : 6 92-93 II:4 9-12 II:6 3 1-32 II:6 107- 11 9 II:6 120-127 II:6 127- 130 11 :6 131 - 163 11 :6 13 1 II:6 138 II:6 156 SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CU RMA N OCH JOHNNY ROOSVAL UTG IVET AV RIKSANTIKVARI EÄM BETET OCH KUNGL VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN ÖLAND BAND Il HALVBAND 2 BAND 11 :4- 6 Almqvist & Wiksell 1973-1982 Riksantikvarieämbetet 2011 UTGIV ET MED ANSLAG FR Å N STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅ D/H U MANISTISK- SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FORSKNINGSR Å DET KN UT O C H ALICE WALL E NB E RGS STIFTELS E GÄRDSLÖSA KYRKOR Å D R U NST E NS KYRKOR Å D LÄNSSTYR E LSEN KALMAR LÄN BE RIT WALLENBERGS STIFTELSE C ARL KE MPES STIFTE LSE Band II av Sveriges Kyrkor, Öland, omfauar volymerna: Långlö ts kyrko r, Runstens härad . Öland band 1 häfte 1, SvK volym 151, av Ragnhild Boström Almq vist & Wikse ll . Stockho lm ( tr A lmqvist & Wiksell , Uppsa la) 1973 ISBN 9 1-7 192-11 2-5 Löt och Egby. Runstens härad. Ö land band II häfte 2, SvK volym 163 . av Ragnhild Boström A lmq vist & Wikse ll. Uppsa la ( tr A lmq vist & Wikse ll Tryckeri A B. Uppsa la) 1975 ISBN 9 1-7402-022-6 Gärdslösa kyrka. Runstens härad. Ö land band II häft e 3, SvK volym 177. av Ragnhild Boström Almqvist & Wikse ll lnte rn ationa l ( tr Almqvist & Wikse ll Tryckeri AB . Uppsa la) 1978 ISBN 9 1-7402-074-9 (häft ). ISBN 9 1-7402-088-9 ( inb ) Bredsätt ra kyrko r. Runstens härad , Ö land band II häft e 3, SvK volym 183, av Ragnhild Boström A lmqvist & Wiksell lnte rnationa l ( tr Almq vist & Wiksell Trycke ri AB, Uppsa la) 1980 ISBN 9 1-7 192-465-6 (hä ft ), ISBN 9 1-7 192-464-7 ( inb ) Runstens kyrko r, Runstens härad. Ö land band II hä ft e 4 , SvK volym 188, av Ragnhild Boström A lmqvist & Wikse ll lnte rnationa l ( tr A lmqvist & Wiksell T rycke ri A B, Uppsala) 1982 ISBN 9 1-7 192-505-8 ( häft ), ISBN 9 1-7 192-506-6 ( inb ) Ö lands mede ltida kape ll . En öve rsikt jämte beskrivningar av S: ta Britas och S:ta Margaretas kape ll , Runstens härad . Öland band II häfte 6. med rä tte lser och tillägg till Öland band II, SvK volym 233 , av Ragnhild Boström unde r medverkan av Jakob Lindblad Riksantikvarieämbete t ( tr Lenanders Grafiska AB, Kalmar) 2011 ISBN 978-9 1-7209-5 74-8 A lmqvist & Wikse ll trycke ri A B, Uppsa la 1973, 1975 , 1978, 1980, 1982 Lenanders G rafiska AB, Ka lmar 20 11 .. ÖLAND BAND Il RUNSTENS HÄRAD Av Ragnhild Boström HALVBAND 2 BAND II:4- 6 KYRKORNA I BREDSÄTTRA OCH RUNSTEN SAMT S:TA BRITAS OCH S:TA MARGARETAS KAPELL MED RÄTTELSER, TILLÄGG OCH REGISTER TILL BAND Il I verket SVE RI GES KYRKOR, KONSTHISTORISKT IN VENTA RI UM (SvK) utges sedan 19 12 monografiskt upplagda och med bilder och ritningar rikt illustrerade vetenskapliga beskrivningar över Sveriges kyrkliga kulturminnen med särskild hänsyn till deras arkitektur, konstnärliga utsmyck ning och inventarier. Senast utkomna volymer ä r 223: ederluleå kyrka, orrbotten ( 1998) , 224: Näs kyrka, Gotland band IX :1 ( 1998) , 225: Linköpings domkyrka , del 111, Östergötland (2001), och 226: Grötlingbo kyrka, Gotland band IX :2 (200 1 ), a ll a ge nom Riksantik varieämbetets fö rl ag, samt 227-232: Uppsala domkyrk a, del I- VI, Uppland (2010) ge nom Upp- landsmuseet. I SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTA RI UM, Ä R FÖLJANDE PUBLI CE RAT OM ÖLAND Kyrkor på Öland. Inledning. Översikt av de skriftliga kä llorna. Öland band I: 1, SvK volym 108 ( 1966 ). Å KERBO HÄRAD Böda och S:t Olof. Öland band 1:2 , SvK volym 116 ( 1968). Högby kyrkor. Öland band 1:3 , SvK volym 11 9 ( 1968). Källa kyrkor. Öland band 1:4, SvK volym 128 ( 1969). Persnäs kyrkor. Öland band 1:5 , SvK volym 133 (1970). Föra kyrkor, med rätte lser, tillägg och register till band I. Öland band I :6, SvK volym 142 ( 1972 ). R UNSTENS HÄ RAD Långlöts kyrkor. Öland band Il : I. SvK volym 151 ( 1973 ). Löt och Egby. Öland band II:2, SvK volym 163 ( 1975). Gärdslösa kyrka. Öland band 11 :3, SvK volym 177 ( 1978). Bredsättra kyrkor. Öland band 11:4, SvK volym 183 ( 1980). Runstens kyrkor. Öland band Il :5, SvK volym 188 ( 1982 ). Ölands medeltida kape ll . S:ta Brita och S:ta Margareta, med rättelser. tillägg och register till band Il. Öland band 11 :6. SvK volym 233(20 11 ). SLÄTTBO H Ä RAD Köpings kyrkor. Öland, SvK volym 170 ( 1977 ). A LG UTS R UMS HÄRAD Vick leby kyrka. Öland, SvK volym 193 ( 1983 ). Resmo kyrka. Öland, SvK volym 203 ( 1988) . Mörbylånga kyrkor. Öland, SvK volym 222 ( 1997). KYRKOBYGG ADER 1760- 1860 Del 2. Småland och Öland, SvK volym 216 (1993). Under utarbetande: Borgholms kyrkor, med rätte lser. tillägg och register till band III. Sveriges Kyrkor KONSTHISTORISKT INVENTARIUM VOLYM 233 ÖLAND + Kyrka, kapell + Ödekyrka , kyrkoruin Band II, häfte 6 - - Större vag - Grans för mot - - --- HöradsgrönsRunstens härad 0 10 20km ISBN 978-91-7209-574-8 ISSN 0284-1894 SWEDISH NATIONAL HERITAGE BOARD KARTOGRAFISKA INSTITUTET RIKSANTIKVARIEÄMBETET