Den digitala revolutionen har medfört helt nya möjligheter för forskningen, men också utmaningar kring långsiktigt bevarande och användbarhet. Det har lett till ökade krav på att digitala forskningsresultat ska vara så öppna som möjligt och att de ska tillgängliggöras i enlighet med FAIR data principerna: sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara. Det medför i realiteten att forskare och specialister behöver ändra på sin praktik kring det som de producerar samt att målsättningen måste finns med i planeringen redan från start. Forskningsdata måste förstås som ett bredare koncept än dataset: även bilder, diagram, tabeller med mera är data.
I detta forsknings- och utvecklingsprojekt har vi genomfört en studie av hur en verksamhet inom det tvärvetenskapliga fältet heritage science, med naturvetenskapliga analyser på kulturarvsföremål, kan implementera FAIR i sina processer. Principerna förklaras med utgångspunkt i hur individer kan applicera dem och varför de är av betydelse – vad syftet är med dem. Projektet har tagit fram en handledning för god datapraktik samt gjort ett urval av kontrollerade vokabulärer för typer av metadata som är relevanta för tvärvetenskaplig kulturarvsforskning. Genom att använda sig av vokabulärer med länkade data (auktoriteter) och beständiga identifierare, så blir det enklare att hitta den forskning som utförts på kulturhistoriska föremål och platser.