På vilket sätt bidrar kulturarv med ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling och hur kan det mätas monetärt? För att kunna besvara dessa frågor medverkade Riksantikvarieämbetet tillsammans medandra kulturarvsmyndigheter i en europeisk studie finansierad av EU:s forskningsprogram ESPON. Genom studien kunde en gemensam metod utvecklas för att beräkna kulturarvets ekonomiska effekter inom olika näringsverksamheter. Det gäller exempelvis besöksnäringen, reparationer ochunderhåll av den äldre bebyggelsen, arkiv, museum och bibliotek menäven värdet av de ideella krafter som utförs av till exempel hembygdsföreningar och arbetslivsmuseer. Resultatet visar att kulturarvsrelaterade aktiviteter genererar betydande summor, i snitt cirka en procent av de undersökta ländernas samlade BNP. Det är framförallt inom besöksnäringen och genom reparationer och underhåll av den äldre bebyggelsen som de största värdena skapas. För Sveriges del handlar det om en uppskattad årlig omsättning på cirka 80 miljarder kronor och drygt 80 000 arbetstillfällen. Den här rapporten beskriver kortfattat den metod för beräkning avkulturarvets ekonomiska påverkan som utvecklats genom ESPONstudien. Likaså finns förslag på fortsatt utveckling. En mer utförlig redovisning och resultat för samtliga medverkande länder finns i studiens slutrapport från 2019 som går att ladda ner som PDF från projektets webbplats.