Byggnadsanknuten offentlig konst, som exempelvis kan utgöras av en takmålning, en fris på en vägg eller en skulptur i en park, har under de senaste åren i högre grad kommit att betraktas som en del av vårt moderna kulturarv. Detta ställer krav på ökad kunskap om 1900-talets och vår samtids offentliga konst i samband med kulturhistoriska värderingar. Riksantikvarieämbetet har därför fått regeringens uppdrag att, i samverkan med Statens konstråd, verka för att denna konst i högre grad kan beaktas vid kulturhistorisk värdering. Betydelsen av offentlig konst framhålls i propositionerna Kulturarvspolitik och Politik för gestaltad livsmiljö. Uppdraget, att i högre grad beakta byggnadsanknuten offentlig konst vid värdering inom kulturmiljöområdet, är även en konkretisering av de kulturpolitiska mål som bland annat lyfter allas rätt till kulturupplevelser, vikten av kvalitet och konstnärlig förnyelse samt ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. I den metod som har utvecklats i detta uppdrag står kulturhistoriska och estetiska aspekter i fokus. Den estetiska aspekten utgör delvis ny terräng då den innebär ett vidgat perspektiv inom kulturmiljö- respektive konstområdet. Den metod som presenteras i denna rapport är ett led i att konkret bemöta ovan angivna mål och därigenom bidra till en långsiktig och hållbar förvaltning av byggnadsanknuten offentlig konst.