Hur har vi slagit vakt om skogens kulturarv? Hur är läget idag? För jordbrukslandskapet finns nästintill rikstäckande inventering av fasta fornlämningar, påbörjad i slutet av 1930-talet, och ängs-och hagmarksinventering, som tog sin början i slutet av 1980-talet (nu under revidering som "ängs-och betesmarksinventeringen").
Till detta kommer en rad mer eller mindre lokala inventeringar av bebyggelse och andra företeelser. I skogen har de objektinriktade "Nyckelbiotopsinventeringen" och "Sumpskogsinventeringen" genomförts. För skogslandskapet är inventeringsläget beträffande kulturlämningarna mer prekärt än för jordbrukslandskapet. Hembygdsrörelsens lokala torpinventeringar måste dock nämnas. Om vi granskar floran av dessa och andra lokala inventeringar samt vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer m.m. växer sig bilden av ett rikt kulturarv i skogen stark.