Denna kombinerade byggnadsstens-och skadebildsatlas ingår i en riksomfattande inventering av stenmaterial och skador på kulturhistoriskt viktiga byggnader med exponerad och bearbetad natursten. När nordiskt samarbete kring luftföroreningarnas inverkan på kulturföremål inleddes 1987 utsågs natursten till ett av fyra delområden som skulle prioriteras. Vid ett första möte i Stockholm, med senare uppföljning i Raadvad utanför Köpenhamn, diskuterades en delvis gemensam nordisk aktionsplan för att restaurera och vårda natursten i byggnader och skulptural utsmyckning. Det visade sig finnas både likheter och skillnader beträffande material och åtgärder mellan länderna. Då vi i Sverige just påbörjat en landsomfattande inventerings-och konserveringskampanj, föll det sig naturligt att Sverige skulle utarbeta en skadebildsatlas med hänsyn till svenska bergarter. En samnordisk kommitté bildades i maj 1991 i Trondheim. Den svenska skadebildsatlasen skall ligga till grund för en integrerad nordisk atlas. Utgångspunkten har varit tidigare relativt rudimentär praxis i Sverige samt den nomenklatur och de system som byggts upp utomlands, framför allt i Tyskland, Italien och de anglosaxiska länderna.