Det här är historien om hur en dynamisk och mångsysslande bygd under 1900-talet har marginaliserats genom försöken att passa in i storsamhällets logik där ”riktiga jobb” blivit biljetten in till modernisering och trygghetssystem. Författaren undersöker hur samtidens kulturnäringar och turismsatsningar kan ha liknande marginaliseringseffekter trots önskan om att dessa tillväxtnäringar ska bidra till en hållbar utveckling för glesbygden. Rapporten är en plattform för att diskutera hur kulturarv kan bidra till hållbar utveckling i lokalsamhället och hur viktig stabiliteten i relationen mellan kulturarvsexpertis och medborgare är. Framförallt ges ett tydligt exempel på kulturarvets bidrag till ett hållbart samhälle. Boken är resultatet av delstudien Den hållbara glesbygden som finansierats med FoU-anslag från Riksantikvarieämbetet inom forskningsprojektet Den hållbara medborgaren. Värderingar, traditioner och kunskap i konflikt.