År 1700 tog den svenska armén många troféer från ryssarna vid slaget i Narva. I Armémuseums utställning Segerns pris ingick 25 av dessa fanor och vimplar. Utställningen öppnades i oktober 2018 och till dess behövde fanorna konserveras. De var deformerade, skrynkliga, smutsiga, delvis fragmentariska och sköra. Fanorna är tillverkade i siden som är bemålat på båda sidor och de är tillverkade i textil intarsia. Den metod som tidigare använts för att skydda de bemålade ytorna under våtrengöring innebär att måleriet dränkts in i en blandning av bivax och balsamterpentin. Vaxet går inte att få bort och gör att måleriet mörknar. För att bättre bevara måleriet och sidenet i fanorna och utveckla konserveringsmetoder behövdes bättre kunskap om materialet i dem. Svar på följande frågeställningar behövdes: Vilket material består måleriet av, vilken teknik är måleriet utförd i, vilken kondition har sidenet och finns det en lämplig metod att isolera måleriet under våtrengöringen? Utifrån svaren på analyser och tester togs en konserveringsplan fram för fanorna. Analyssvaren visade att grunderingen och färgen i måleriet är oljebaserad och att några av proverna innehåller kaolinit, som är ett vanligt ämne i grundering. Det som ser ut som guld är äkta guld. Det finns silver i något fall, men många av proverna visar på bly och det tolkades som att dessa partier är målade med blyvitt. Silket i ST 21:33 är i mycket dålig kondition. Cyklododekan (CDD) i ett lager ger ett tillräckligt gott skydd vid våtrengöring för en färg som inte färgfäller utan bara behöver ett mekaniskt skydd. Tester i liten skala på autentiskt material med CDD på måleri under våtrengöring utfördes innan metoden användes i stor skala.