Att klimatet förändras och kommer att påverka kulturarvet är ett faktum. Sektorn behöver därför förbereda sig genom att aktivt arbeta med frågan. En viktig del i arbetet är att identifiera och därefter prioritera var och vilka insatser som behöver göras.
En central del i detta är att använda risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) för att utreda den komplexa helhet som kulturmiljön utgör. I denna rapport sammanfattas och beskrivs de metoder, centrala erfarenheterna och slutsatser kring arbetet med riskanalyser som gjorts i tre regionala, svenska projekt. Metoderna visar på olika sätt att arbeta utifrån tillgängliga resurser och syfte. Flertalet av resultaten är allmängiltiga och kan därför tillämpas i hela landet. Resultaten visar också var det finns brister i kulturmiljövårdens underlagsmaterial och där förbättringar behövs.