I en uppsats i Sveriges Natur påtalade en blekingekännare för en del år sedan hur länets natur ständigt erhållit en plats i skymundan i snart sagt alla verk där Sveriges natur avhandlas. Det samma kan sägas om de blekingska fornlämningarna, som för de flesta arkeologer utgör ett vitt fält. Det stora paradnumret är alltjämt gravfältet vid Hjortahammar, av dansken J J A Worsaae betecknat som "et af de maerkeligeste Gravsteder i Norden". Hjortahammargravfältet blev också på 1830-talet föremål för amiralitetsapotekaren Moses Söderströms närgångna intresse. Vårdåtgärder påbörjades först på 1950-talet, och då genom markägarens försorg.