Riksantikvarieämbetet

Publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Ekeland, Kelvin
    Ängar och hagar1987Ingår i: Kulturminnesvård, ISSN 0346-9077, nr 2-3, s. 17-21Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    De äldre inslagen i odlingslandskapet, som exempelvis natur­liga slåtter- och betesmarker, är en hotad resurs. Många sådana marker har uppmärksammats både i samband med naturinventeringar och studier av landskap av kulturhistoriskt intresse. Någon systematisk inventering efter enhetliga prin­ciper har emellertid inte utförts. Som ett led i arbetet mot utarmning av landskap, biotoper, flora och fauna har därför naturvårdsverket tagit initiativ till projektet "Ängs- och hag­mark". Detta är ett samarbetsprojekt mellan natur- och kulturminnesvärd. Kelvin Ekeland vid riksantikvarieämbetet försöker här besvara några frågor som är typiska för dem som kommer i kontakt med arbetet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 2. Engelmark, Roger
    et al.
    Gustafsson, Stefan
    Viklund, Karin
    Debatt: Metodutveckling eller metodavveckling?: några synpunkter på stolphålsarkeobotanik1997Ingår i: Kulturmiljövård, ISSN 1100-4800, nr 4, s. 99-100Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3. Hubendick, Bengt
    Människa - miljö - överlevnad1990Ingår i: Kulturmiljövård, ISSN 1100-4800, Vol. [15], nr 2, s. 19-25Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 4. Lagerås, Per
    The ecology of expansion and abandonment: medieval and post-medieval agriculture and settlement in a landscape perspective2007 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Lennartsson, Tommy
    et al.
    SLU Centrum för biologisk mångfald.
    Tunón, Håkan
    SLU Centrum för biologisk mångfald.
    Ljung, Tomas
    Westin, Anna
    SLU Centrum för biologisk mångfald.
    Kulturprägel i fjällnära skog2023Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den fjällnära skogen är inte orörd

    Människan har vistats i, och nyttjat, fjällnära skog sedan förhistorisk tid och det finns en lång kontinuitet av kulturpåverkan: runt samiska fångst- och fiskeplatser, flyttleder och visten, kring nybyggen och fäbodar och kring gruvor och smältverk. Alla dessa nyttjandeformer måste ha präglat naturen och tillsammans byggt upp kulturlandskap, till exempel genom att skogens sammansättning ändrades och betesformade naturtyper och ibland även helt avskogade områden skapades. Särskilt ren- och kreatursbete, slåtter och vedhuggning kan antas ha präglat ekosystemen.

    Brist på kunskap om fjällnära skog som kulturlandskap

    Fjäll och fjällnära natur har dock inte studerats lika mycket som sydsvenska landskap med utgångspunkt från nyttjandehistoria, och de flesta kulturpräglade naturtyperna och det biologiska kulturarvet är förmodligen okända eller inte beskrivna i litteraturen. Därmed är det svårt att tolka och beskriva kulturpräglad natur, inte minst i samiska kulturlandskap. Av samma anledning är det brist på kunskap om nyttjandehistoriens betydelse för biologisk mångfald och naturvård. Flera ekologiskt viktiga strukturer i fjällnära skog är dock troligen gynnade av eller rentav knutna till tidigare nyttjande, exempelvis lövträd, ljusformade och solexponerade ved- och trädsubstrat och mosaiker av träd och öppen mark, ofta med artrik betesvegetation i skog och vid skogsgränsen. Andra exempel är nött mark längs flyttleder och i skogsbeten och artrik slåttervegetation i våtmarker. En viktig slutsats är att det behövs fler beskrivningar av kulturpräglade fjällnära naturtyper, fler tolkningar av biologiskt kulturarv och fler analyser av samband mellan kulturpåverkan och biologisk mångfald.

    Det behövs ett brett arbete för skydd, förvaltning och kunskapsuppbyggnad

    Kunskapen om var människor vistats och påverkat ekosystem i det fjällnära landskapet är ofullständig, vilket gör att det inte går att skapa en säker bild av var vi kan förvänta oss kulturpräglad natur, respektive naturskog med mycket få eller inga kulturspår. Därför behöver all skötselplanering i naturreservat och all hantering av nyckelbiotoper och avverkningsanmälningar innefatta en översiktlig inventering av kulturpåverkan och kulturspår. Det kräver kompetensutveckling hos handläggare och samverkan mellan myndigheter.

    För att öka kunskapen behövs också fallstudier med fältundersökningar i både samiska och jordbruksnyttjade miljöer. Genom samverkan mellan olika experter och lokala informanter kan fallstudierna kombinera ekologisk, historisk-arkeologisk och traditionell kunskap.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 6. Nilsson, Örjan
    Växter på torvtak1984Ingår i: Kulturminnesvård, ISSN 0346-9077, nr 4, s. 38-40Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Med torv på taken kunde man såväxteribestämda syften. Växterna på taken hade flera funktioner. Rötterna band samman torven och sög upp vatten så att takdroppet minskade. De gröna, levande växterna, kunde tom fungera som brandskydd.Örjan Nilsson, förste trädgårdsintendent vid Botaniska trädgården i Uppsala, berättar här om den skiftande floran på de skandinaviska torvtaken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 7. Ranheden, Håkan
    Debatt: Replik på "Metodutveckling eller metodavveckling"1997Ingår i: Kulturmiljövård, ISSN 1100-4800, nr 4, s. 101-103Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 8. Sandström, Christina
    Landsbygd 90: hela Sverige ska leva!1987Ingår i: Kulturminnesvård, ISSN 0346-9077, nr 2-3, s. 40-42Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 9. Sundlin, Harald
    Att formulera en doktrin1990Ingår i: Kulturmiljövård, ISSN 1100-4800, nr 4, s. 17-21Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En restaureringsdoktrin må­ste även omfatta en estetisk betraktelse av byggnaden eller skulpturen. En mer hu­manistisk grundsyn behövs för en god restaureringsetik. Vi skall inte se oss blinda på mätningsresultat utan även kunna acceptera mate­rialets förgänglighet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10. Sundlin, Harald
    Kurs i ekologi och arkeologi1980Ingår i: Kulturminnesvård, ISSN 0346-9077, nr 6, s. 45-48Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En veckokurs i ämnet ekologi och arkeologi anordnades i september 1980 för andra året i följd av arkeologiska institutionen vid Umeå universitet på Hällnäs kursgård vid Vindelälven. Kursledare var forskarassistent Roger Engelmark och professor Evert Baudou. Harald Sundlin rapporterar

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Samordnad skadedjurskontroll, IPM: behandlingsmetoder vid ett skadedjursangrepp2018Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns en rad olika metoder att välja mellan när ett skadedjursangrepp ska behandlas och här presenteras några av de vanligaste. Detta Vårda väl-blad ingår i en serie om samordnad skadedjurskontroll och vänder sig till alla som förvaltar samlingar och särskilt till dig som är IPM-koordinator.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    bild
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf