Aktörer med en stark roll i beslutsprocessen kan ge sina särintressen en orimlig tyngd när politikerna inte förmår att hävda beslutsprocessens rationalitet, menar författaren. Trots att Kungsholmenbanan funnits med i regionplanearbetet för Stockholm och förordats av många trafikexperter finns ännu inte någon tillfredsställande utredning om banan. Samhällsekonomiskt vore Kungsholmenbanan - det "raka spåret" - det mest lönsamma alternativet till tredje spåret över Riddarholmen.
Under 1988-89 pågick den senaste restaureringen av Vreta klosterkyrka. Här mötte arkitekterna ett av den svenska restaurerings konstens flaggskepp. Målsättningen var att inte rubba den harmoni och den känsla av historisk autenticitet i interiören som Curman skapat 70 år tidigare.
Kan man bygga på kulturlager utan att skada dem och i så fall med vilka byggmetoder? Byggforskningsrådet har beviljat medel till en förstudie för att belysa denna problematik. Som konsult engagerades ingenjör Sven E Bjerking från Uppsala som vid sin sida haft en referensgrupp med representanter för byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län, riksantikvarieämbetet, Sigtuna kommun, statens planverk och Svenska kommunförbundet. Resultatet av Sven E Bjerkings arbete föreligger nu i en rapport från Byggforskningsrådet. Hans Andersson, länsantikvarie i Göteborgs och Bohus län,ger en presentation.
Förra sommaren invigdes en basutställning om svensk byggnadsteknik på Tekniska museet i Stockholm. Karin Andersson på byggnadsavdelningen har varit där.
Vi får inte fixera oss vid enbart deformationer utan vi måste se hela byggnadens bärverk i ett och samma perspektiv, säger Ove Hidemark i en intervju till Kulturmiljövård. Ove Hidemark är professor vid Konsthögskolans Arkitekturskola, avdelningen för restaurerings konst, tillika en framstående praktiserande arkitekt i restaurering. Hans restaureringar följer en bestämd modell som utgår från en förundersökning, en teknisk-historisk dokumentation och en efterföljande analys av hela husets status. —En grundförstärkning kan aldrig diskuteras utan hänsyntill husets överbyggnad, säger Ove Hidemark. Själva ordet grundförstärkning är fel, tycker han och utvecklar sina tankar så här.
För snart ett år sedan startade verksamheten vid Nääs Hantverkscentrum. Verksamheten bedrivs som ett samarbetsprojekt mellan August Abrahamsons stiftelse på Nääs, länsbiblioteket och länsmuseet i Älvsborgs län. Utställnigen Byggnadsvård 90, som var procucerad av länsmuseet, blev fjolårets stora succe med 12 000 besökare under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti.
I äldre tider hade takel en medveten monumentalitet, ett eget innehåll; det blev en symbol för huset som sådant. I dag lever detta kvar i både seder och talesätt. Ännu håller vi fast vid den gamla traditionen med taklagsfest och talar om att ”få tak över huvudet” när vi avser det skydd som hela huset ger.Tak och takmaterial kan uppfattas som ett alltför försummat kapitel, också inom byggnadsvården. Kanske beror detta på ett halvsekels bundenhet vid funktionalismens stilideal. För vården av våra byggnader är det emellertid fortfarande så att taket hör till det allra viktigaste; så länge taket är tätt håller sig huset i alla väder.
Taktegel hade redan gamla anor när det på 1100-talet kom till Sverige i samband med klosterbyggandet. Det var det antika takteglet som var förebilden för de takpannor som introducerades. Teglets form skiljde sig avsevärt från de takpannor vi har idag, men principen är fortfarande densamma.Det gamla handslagna teglet är dock inte det enda som är värt att bevara. Även det industriellt tillverkade teglet från vårt eget århundrade hotar nu att försvinna, varnar här arkitekt Olof Antell vid Vårdbyråns utvecklingssektion
Idag ställs krav på snabbare byggtakt vid ombyggnader och grundförstärkningar. Den äldre bebyggelsens komplicerade utbyggnadsskeden, ägo- och tomtförhållanden under olika århundraden gör att kravet ökar på korrekta uppmätningsritningar och statiska analyser liksom på antikvariska förundersökningar. Lars Bengtsson, byggnadsantikvarie vid Stockholms stadsmuseum, beskriver i sin artikel några erfarenheter från ombyggnadsarbeten i Gamla Stan i Stockholm.
Man kan nog knappast beskyllas för 08-perspektiv när man hävdar att den äldsta delen av Stockholm - Gamla Stan och Riddarholmen är ett av kultu mljövårdens Riksintressen med stort R. Här låg ända fram till början av1900-talet Sveriges politiska och administrativa centrum. Riksintressen ska enligt Miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Men om dessa båda öar är ett Riksintresse med stort R så är det som de utsatts för under ett halvt sekels utbyggnad av trafikmaskineriet mellan Söder-och Norrmalm också Skadan med stort S. Att en skada redan är skedd -innebär det att man lättare kan acceptera flera? Eller ska lagen tolkas så att nya åtgärder tvärtom skall planeras så att de mildrar skadeverkningarna av vad som gjorts tidigare?
Krister Berggren, chef för den tekniska specialavdelningen vid företaget Jacobson & Widmark i Stockholm, presenterar här fem kompletterande budord för grundförstärkare: Du skall icke missbruka betong — tänk på jämviktsvillkoren, lyder orden bl a.
Hussvampen har gett upphov till många myter, t ex att den skulle vara nästan omöjlig att utrota med varsamma åtgärder eller att den skulle innebära dödsstöten för angripna byggnader. Detta är fel, skriver artikelförfattarna. Grips inte av panik och låt bli blåslampan, lyder deras råd. En mer sansad åtgärd med värmebehandling har åter dykt upp som saneringsmetod. Viktigt är dock att även ha kunskap om byggnadsfysik liksom om äldre och modern byggnadsteknik.
Arbetet med återuppbyggnaden av Katarina kyrka har blivit en demonstration i äldre byggande och har väckt stort intresse även internationellt. Att arbetet genomförts med traditionella material och konstruktioner istället för armerad betong och stål har säkert varit en bidragande orsak till intresset från både branschfolk och allmänhet. Grovt timmer och kalkbruk ligger i tiden, skriver Krister Berggren, som ansvarat för byggnadskonstruktionerna.
Jag välkomnar det här symposiet som jag hoppas skall kunna fungera både som forum för utbyte av erfarenheter och som avstamp för ett fortsatt mer systematiskt arbete, sade riksantikvarie Margareta Biörnstad till symposiedeltagarna. Och det blir en fortsättning. Nyligen togs en första kontakt för bildandet av en referensgrupp som skall initiera en uppföljning av genomförda grundförstärkningar. Diskussioner kommer också att föras för val av framtida forskningsprojekt, eventuellt experimentbyggande.
För att vi skall få ett bättre byggnadsvård krävs det en ordentlig attitydförändring, ett erkännande att det finns ett värde i en bebyggelsekontinuitet, ett erkännande av att äldre byggnader kan fungera utmärkt också i vår tid, skriver riksantikvarie Margareta Biörnstad i ett svar till Kristian Berg och Sten Rentzhog.
Kulturvärdena måste ges högre prioritet i ombyggnadsarbetet och ses som en kvalitet jämbördig med de tekniska och funktionella, skriver riksantikvarien. - Jag skulle önska en samordnad byggnadslovs- och lånegranskning och jag skulle vilja införa ett krav på konsekvensbeskrivning vid ombyggnader.
Skiffertak är hållbara. Trots det bryts nytt takskiffer endast i mycket liten skala i Sverige. Vid större omläggningar importeras engelskt, spanskt eller norskt skiffer. Begagnat skiffer i olika storlekar finns det dock gott om för underhåll av äldre skiffertak.
Arbetsmarknadsutbildningen (AMU) som lyderunder Skolöverstyrelsen, tillkom 1973.Det första AMU-centret inhystes då i en äldre industribyggnad på Liljeholmen för att sedan flytta in i en av arkitektfirman Backström och Reinius ritad skolbyggnad, som stod färdig 1975. Kursledaren Börje Blomé, fil dr och arkitekt SAR, redogör här för AMU-centrets verksamhet, dess organisation och målsättning.
Vid Håndverksregistret i Maihaugen i Lillehammer pågår sedan 1987 en systematisk dokumentation av äldre hantverk. Jon Bojer Godal vid Håndverksregistret har i en nyligen utkommen bok Tre till tekking og kleding sammanställt en detaljrik presentation av trä som traditionsbundet byggnadsmaterial för tak och husets yttre beklädnad. Med författarens och förlagets tillstånd återger vi avsnittet "Veggen".
I maj i fjol genomfördes eninternationell byggnadsvårdskonferens i den västtyska staden Wurzburg. Konferensens intresse var särskilt inriktat på hantverkarnas roll i byggnadsvården och på deras behov av utbildning. Från ämbetet deltog arkitekterna Christina Sandström, planeringssekretariatet och Einar Brydolf, vårdbyrån. Brydolf berättar här om de problem och konflikter som den europeiska byggnadsvården för närvarande brottas med.
Underhåll och ombyggnad av äldre byggnader förutsätter goda praktiska kunskaper i äldre byggteknik och materallära. Behovet av förändringar och kompletteringar av grund-och vidareutbildningen inom byggnadssektorn är därför betydande. Vårdbyråns Einar Brydolf redogör för de förslag som lagts fram av ämbetets arbetsgrupp för hantverksfrågor.
Byggnadsvårdens behov av kunniga yrkesmän har under lång tid varit ett viktigt arbetsområde för Europarådets Steering Committee for Urban Policies and the Architectural Heritage. När det gäller hantverkare har man för perioden 1980-86 planerat tre ä fyra symposier som successivt skall bearbeta problematiken. -Einar Brydolf och Christina Sandström rapporterar från seminarium nummer två som genomfördes i september 1982 i Venedig. Seminariet tog upp den kvalificerade byggnadsvårdens krav och behov. Det första mötet ägde rum i Fulda i Västtyskland 1980 och gav en allmän belysning av problemen.
Hus byggs om och renoveras i större omfattning än tidigare, vilket ökat behovet av äldre byggnadsmaterial. Skall återbruk få genomslag inom byggsektorn krävs förutom styrmedel en systematisk hantering och en fungerande organisation för att göra materialet lättillgängligt och prisvärt. Länsstyrelsen i Malmö har tagit initiativ till ett utvecklingsbart projekt.
Den skönhetsupplevelse som en gammal stensatt gata ger är stark. Gatstenarna valdes med omsorg, sorterades och sattes vackert i raka skift eller i mönster - i bågform i en sluttning. Stenbeläggningen var funktionell — den ledde bort regnvatten och den var lätt att reparera. Vilken skillnad i kvalitet jämfört med dagens uthällda asfalt!
Tamas Dragonits, arkitekt, född i Budapest 1924, vistades efter kriget en tid i Sverige. Från 1958 till sin pensionering arbetade han vid forskningsinstitutet för stadsbyggnad (VATI) i Budapest och är fortfarande aktiv som konsult. Den ungerska byggnadsvårdens internationellt höga anseende beror till stor del på hans insatser. 1988 promoverades Dragonits till hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola. Artikeln bygger på den föreläsning han höll i Göteborg i samband med promoveringen.
I Eketorps borg på Ölands Allvar har under några somrar pågått ett febrilt arbete med att rekonstruera en medeltida gård i skiftesverksteknik. I dagboksanteckningar, uppmätningsskisser och videofilmer har husbyggets olika arbetsmoment dokumenterats, och nu förbereds en slutrapport över projektet.
Stora insatser görs för byggnadsvård just nu. Hus i behov av vård sätts istånd med hjälp av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Tidigareläggningsmedlen är glädjande för kulturmiljövården, men har aktualiserat behovet av adekvat utbildning i alla led för att misstagen från 1970-talet inte skall upprepas. Glädjande nog finns ett ökat intresse för byggnadsvård bland arkitektstuderande på de olika högskolorna runt om i Norden.
I maj kommer det förhoppningsvis att finnas många helt nya uppsatser skrivna om Riddarholmen och ”tredje spåret”. Det är Gamla Stans Stadsstudiecentrum som vill uppmärksamma planerna på ett järnvägsspår genom Riddarholmen genom att utlysa en uppsatstävling för stockholmsstudenter.
Stennedbrytning är ett komplext problem som vi ännu inte lyckats lösa. Ett vanligt påstående är att vittringsskadorna är resultat av en kemisk process som orsakas av den sura luften. Det är lika sannolikt att den grundläggande skadeorsaken är fysikalisk; att det handlar om frostsprängning och att denna fryspåfrestning ökar mångfalt redan vid måttliga föroreningar i den yttre miljön, skriver Göran Fagerlund, professor i byggnadsmateriallära vid Lunds tekniska högskola.