Industrialismens genombrott innebar en av de största förändringarna i samhället någonsin. Människors liv förändrades i grunden och deras tid kom att indelas i arbete, fritid och vila. De offentliga parkernas betydelse för stadsborna betonades ofta under 1800-talet. Frågan är vilken roll parker och trädgårdar fick vid fabrikerna.
Ruiner behöver träd, doftande örter och blommor för att bli minnesvärda. Det förstärker den historiska upplevelsen och ruinens eget förgänglighetsuttryck. Hur man närmar sig en ruin är också betydelsefullt. Kanske är den strapatsrika vandringen till målet viktigare än att parkeringsplatsen ligger nära. I det successiva närmandet finns många upptäckter att göra om man använder alla sina sinnen.
Hur har vi slagit vakt om skogens kulturarv? Hur är läget idag? För jordbrukslandskapet finns nästintill rikstäckande inventering av fasta fornlämningar, påbörjad i slutet av 1930-talet, och ängs-och hagmarksinventering, som tog sin början i slutet av 1980-talet (nu under revidering som "ängs-och betesmarksinventeringen").
Till detta kommer en rad mer eller mindre lokala inventeringar av bebyggelse och andra företeelser. I skogen har de objektinriktade "Nyckelbiotopsinventeringen" och "Sumpskogsinventeringen" genomförts. För skogslandskapet är inventeringsläget beträffande kulturlämningarna mer prekärt än för jordbrukslandskapet. Hembygdsrörelsens lokala torpinventeringar måste dock nämnas. Om vi granskar floran av dessa och andra lokala inventeringar samt vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer m.m. växer sig bilden av ett rikt kulturarv i skogen stark.
Den nya livsmedelspolitiken har inte lett till den omfattande permanenta omställning av åkermark som RAÄ befarade. Inte heller har man nått den miljöförbättrande verkan på slättbygder man eftersträvade. Lövskogsplanteringen på slättbygden blev liten till omfattning och koncentrerad till några enstaka län.
Örebro län finns stora skogsområden med lämningar efter bergshantering. I länets studiecirkelverksamhet kring skogens kulturminnen kommer hembygdsrörelsen med sina 50 lokala föreningar att spela en aktiv roll med att sprida kampanjens budskap.
I Stockholm pågår för tredje säsongen en inventering av trädgårdar och gårdar bland den äldsta kvarvarande folkliga bebyggelsen. I inventeringen ingår både historisk dokumentation och fältundersökning av varje trädgård. Syftet är dels att kunna peka ut vad som är historiskt värdefullt i varje trädgård dels att göra skötselinstruktioner för trädgårdarna. Målet är att trädgårdarnas och gårdarnas kulturhistoriska värden ska bevaras.
Boken Kulturmiljövård i skogen, en gemensam satsning mellan Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet, har på kort tid blivit en succé. Boken har nyligen tryckts om i en 3:e upplaga och bildar ryggraden i den pågående riksomfattande studiekampanjen kring skogens kulturlämningar.
Ordet alle betyder "gång", en yta att gå på, vilket var det centrala från början. Allen var själva markytan, men ändå inramad av träd och häckar. Ytterligare ett kännetecken på den klassiska allen är att den alltid har en målpunkt, att den leder någonstans. De tidiga svenska landsbygdsalleerna röner idag föga uppmärksamhet trots sina stora kulturvärden. Formmässigt har de sitt ursprung i barocken, men det intressanta är att de är sidoordnade och att de inte följer den räta linjen utan istället underordnar sig landskapet.
Många fornlämningar ligger i produktiv skogsmark. De blir allt fler i takt med att betesmark förs över till skogsmark. Modernt skogsbruk och fornlämningar är ofta en olycklig kombination, varför varje markägare eller exploatör bör informera sig om markerade fornlämningar. John-Eric Gustafsson, skogstekniker vid RAÄ, har många praktiska och goda råd att ge.
Trots bolagisering av Domänverket och förändringar i markinnehavet är Domän AB Sveriges största skogsägare med mängder av kulturminnen på sina marker. Detta förpliktigar bolaget att känna sitt ansvar för en väl fungerande kulturmiljövård, skriver Elis Heden vid Domän AB. Utöver program för naturvårdshänsyn i bolagets skogsbruk - som i många avseenden har betydelse även för kulturmiljövården - finns domänreservat, bolagets eget skyddsinstitut.
Begreppet "unik" missbrukas notoriskt inom kulturmiljövården. När det gäller Krokbornsparken i Hällefors finns det dock full täckning för det epitetet. Genom beslut av länsstyrelsen i Örebro förklarades parken 1996 för byggnadsminne- en av de första parkanläggningarna i Sverige som fått skydd med stöd av kulturminneslagen.
I naturen finns inga fallskärmsavtal som garanterar en harmonisk framtid för människan. Allt i naturen förändras ständigt - liksom våra känslor om skogen och motsättningarna i skogsfrågan. Vi kommer att slåss om skogen som resurs även framgent, varvid nya kulturlämningar kommer att skapas och andra att förintas.
This book is about seeds and why and how seeds matter today, as in the past. Under the main headings Biopower, Agrobiodiversity, Circulation/mobility, and Seeds and their caretakers, the human-seed relationship is explored from different viewpoints. In a historical perspective the co-evolution of plants and humans can be traced through myths, rituals and cultural practices. In our present-day world of accelerating climate change, expansion of monocultural plantations and loss of biodiversity, collecting, saving and securing seeds has become a global concern. The ritual significance of seeds, seed control and agricultural development, and official policies versus cultural practices are among the themes discussed. Engaging with seeds also raises critical political questions about control over the material basis of our existence, that is, the main food crops.
The volume is the result of a two-day international symposium held at the Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities in Stockholm 2018.
Det vore fel att utpeka skogsbrukare som det stora hotet mot kulturhistoriska värden. Som en följd av de strukturella problem som drabbat det småländska jordbruket klarar skogs- och mellanbygdens bönder inte längre konkurrensen från slättbygdskollegorna. I det småländska kulturlandskapet marscherar skogen in samtidigt som de kulturhistoriska riksmiljöerna blir allt mindre intressanta.
Avdelningsdirektör Arne Krigström, Statens naturvårdsverk, har vid en diskussion på LRF hållit föredrag på temat: Ar det svenska landskapet hotat? Föredraget bygger på en utredning som utförs av avdelningsdirektör Rune Andersson i naturvårdsverket. Det återges något förkortat och behandlar hotet mot det öppna landskapet i samband med jordbrukets omställning till alternativa grödor och nya odlingsformer.
För endast ett sekel sedan täckte skogsbetesmarker och andra naturbeten mycket stora arealer och utgjorde en grundförutsättning för landets försörjning och livsmedelsproduktion. Formade av århundraden av bete och lokalt mångbruk fanns en bred palett av skogsbetesmarker. Idag är det svårt att föreställa sig hur ett visst skogsbete kan ha sett ut och nyttjats, men det är ändå det vi behöver veta så mycket som möjligt om, för att förstå vad som har gett upphov till de natur- och kulturmiljövärden som finns kvar idag.
Rundlogen är en speciell nordsvensk byggnadstyy. Den beskrevs en gång av Ake Campbell som "vårt lands monumentalaste byggnadsverk". Rundlogen har sitt ursprung i 1700-talets jordbrukstekniska uppfinningar och fick under 1800-talet stor spridning, särskilt i Västerbottens län. Här är den fortfarande vanlig och utgör ett synnerligen karaktäristiskt inslag i landskapet.
Skogen är en hörnpelare i Sveriges ekonomi och dess nettobidrag till landets BNP ligger på ca 50 mrd kronor årligen. Rikare Skog-kampanjen 1990 blev upptakten till en vidgad naturvårdshänsyn hos skogsbrukare och har väckt uppmärksamhet även internationellt. Den nya satsningen på Kulturmiljövård i skogen kommer att bli en utmaning för alla skogsägare att lära sig hantera den känsliga balansen mellan utnyttjande och bevarande.
Låt vägarna bli en del av kulturlandskapet, uppmanar Bengt Schibbye i sin betraktelse kring vägen. Han förespråkar inte en återgång till gamla tiders krokiga vägar, men vägen är ett bestående byggnadsverk och därför värd stor omsorg.
Erling Svensson, natur— och kulturvårdare från Trollhättan, berättar i ord och bilder om våtslåtter i forna dagars Västergötland och presenterar en madslåtterbonde.
Det äldre kartmaterialet tillsammans med dagens ekonomiska kartor är ett överlägset hjälpmedel vid analys av odlingslandskapet. Projektet Tio agrara miljöer har initierats av Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöavdelning i syfte att göra analysmetoden mera känd. -Syftet är också att bidra till bättre beskrivningar av de agrara riksintressemiljöerna, skriver Clas Tollin.
Myr— och våtmarker utnyttjades förr för att ge vinterfoder till kreaturen. Clas Tollin vid kulturminnesbyråns plan— och fornvårdssektion berättar om de norrländska våtslåttermarkerna, ett odlingslandskap som snabbt försvinner. — I en följande artikel behandlas våtslåtter i Sydsverige.
I det agrara samhället för 100 år sedan var döda träd en viktig naturresurs. Idag växer insikten om deras ekologiska betydelse för skogsbruket.