Hur har vi slagit vakt om skogens kulturarv? Hur är läget idag? För jordbrukslandskapet finns nästintill rikstäckande inventering av fasta fornlämningar, påbörjad i slutet av 1930-talet, och ängs-och hagmarksinventering, som tog sin början i slutet av 1980-talet (nu under revidering som "ängs-och betesmarksinventeringen").
Till detta kommer en rad mer eller mindre lokala inventeringar av bebyggelse och andra företeelser. I skogen har de objektinriktade "Nyckelbiotopsinventeringen" och "Sumpskogsinventeringen" genomförts. För skogslandskapet är inventeringsläget beträffande kulturlämningarna mer prekärt än för jordbrukslandskapet. Hembygdsrörelsens lokala torpinventeringar måste dock nämnas. Om vi granskar floran av dessa och andra lokala inventeringar samt vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer m.m. växer sig bilden av ett rikt kulturarv i skogen stark.
Örebro län finns stora skogsområden med lämningar efter bergshantering. I länets studiecirkelverksamhet kring skogens kulturminnen kommer hembygdsrörelsen med sina 50 lokala föreningar att spela en aktiv roll med att sprida kampanjens budskap.
Många fornlämningar ligger i produktiv skogsmark. De blir allt fler i takt med att betesmark förs över till skogsmark. Modernt skogsbruk och fornlämningar är ofta en olycklig kombination, varför varje markägare eller exploatör bör informera sig om markerade fornlämningar. John-Eric Gustafsson, skogstekniker vid RAÄ, har många praktiska och goda råd att ge.
Trots bolagisering av Domänverket och förändringar i markinnehavet är Domän AB Sveriges största skogsägare med mängder av kulturminnen på sina marker. Detta förpliktigar bolaget att känna sitt ansvar för en väl fungerande kulturmiljövård, skriver Elis Heden vid Domän AB. Utöver program för naturvårdshänsyn i bolagets skogsbruk - som i många avseenden har betydelse även för kulturmiljövården - finns domänreservat, bolagets eget skyddsinstitut.
I naturen finns inga fallskärmsavtal som garanterar en harmonisk framtid för människan. Allt i naturen förändras ständigt - liksom våra känslor om skogen och motsättningarna i skogsfrågan. Vi kommer att slåss om skogen som resurs även framgent, varvid nya kulturlämningar kommer att skapas och andra att förintas.
Skogen är en hörnpelare i Sveriges ekonomi och dess nettobidrag till landets BNP ligger på ca 50 mrd kronor årligen. Rikare Skog-kampanjen 1990 blev upptakten till en vidgad naturvårdshänsyn hos skogsbrukare och har väckt uppmärksamhet även internationellt. Den nya satsningen på Kulturmiljövård i skogen kommer att bli en utmaning för alla skogsägare att lära sig hantera den känsliga balansen mellan utnyttjande och bevarande.
I det agrara samhället för 100 år sedan var döda träd en viktig naturresurs. Idag växer insikten om deras ekologiska betydelse för skogsbruket.