I bevarandet av historiska trädgårdar och parker baseras teori och praktik alltför sällan på de restaureringsideologiska resonemang och vårdprinciper som generellt tillämpas inom kulturmiljövården. Det är därför viktigt att höja kunskapsnivån och få tillstånd en fördjupad diskussion kring vården av det trädgårdshistoriska arvet.
Sedan januari 1994 finns möjlighet att dra av kostnaderna för reparation och underhåll på mangårdsbyggnader inom lantbruk som beskattas som näringsfastigheter. Kjell Andersson, fastighetsekonom vid Riksantikvarieämbetet, redogör.
För den svenska staden var varuhuset en nyhet för efterkrigstiden, en nyhet som ledde till stadsombyggnader i stor skala. Det var framtiden som gällde, inte historien, och planeringen förbisåg skönheten och tydligheten i stadsrummen. Idag sviktar underlaget för varuhusen i stadskärnorna och många varuhus står på tur att byggas om till andra verksamheter. - Dagens konjunktursvacka ger utrymme för eftertanke. Det behövs för att ombyggnaderna inte skall svepa över stadskärnan på ett okontrollerat sätt och slå ut en hel generations byggande på en bräda.
Ännu i början av 1950-talet var jordbruket personalkrävande. På 1960-talet krävde jordbrukspolitiken en strukturomvandling. Utveckling av maskiner, ökad användning av konstgödsel, införande av herbicider och nya, mer resistenta grödor skulle underlätta. "Olönsamma" enheter skulle slås sammantill större. I vissa skogssocknar -inte bara i Norrland utan även i södra Sverige -skulle nästan all öppen mark skogsplanteras. Endast några mycket stora enheter skulle behållas för jordbruksändamål, inte ens en bonde per by skulle bli kvar, slagordet var snarare "en bonde per socken". Hur systemet skulle få en fungerande infrastruktur belystes inte.
Kulturvärdena måste ges högre prioritet i ombyggnadsarbetet och ses som en kvalitet jämbördig med de tekniska och funktionella, skriver riksantikvarien. - Jag skulle önska en samordnad byggnadslovs- och lånegranskning och jag skulle vilja införa ett krav på konsekvensbeskrivning vid ombyggnader.
Att Svenska Turistföreningen fyller 100 år i år har väl knappast undgått någon. Alltsedan starten har banden mellan STF och RAÄ varit mycket starka. Riksantikvarien Hans Hildebrand var tex föreningens ordförande under det första kvartsseklet. Idag är överantikvarie Margareta Biörnstad vice ordförande.
Turistrådet skall marknadsföra Sverige som turistland i utlandet. Man skall också se till att svenskar turistar i Sverige och förbättra möjligheterna till rekreation för breda folkgrupper. Hur går det till? Nanna Cnattingius frågar turistrådets informationschef Kurt Paulsson och marknadschefen för Sverige, Hans von Schoenberg.
Innehåller bland annat intervju med John Myerscough.
Tennistermen "Fördel Sverige" var rubriken för Sveriges Turistråds årliga konferens, som hölls i Västerås i november 1980 och samlade omkring 600 personer. Åtta olika grupper tog upp problem och möjligheter för turismen i Sverige från olika utgångspunkter, den ena dagen i form av seminarier, dagen därpå i en debatt. Förutom representanter för turistbranschen fanns företrädare för samhälle, näringsliv och kultur.
Vid sidan av vården och dokumentationen har ämbetet också ett ansvar för att levandegöra kulturminnen. I följande artiklar redovisas några exempel på hur man från ämbetets sida arbetar med dessa aspekter på kulturminnesvården. Författarna är alla verksamma vid Vårdbyrån. Efter några inledande tankar av Kelvin Ekeland, berättar Hans Rehnberg om sitt samarbete med tecknaren Per Lindroos. Tillsammans har de utarbetat en rad specialskyltar för olika teknikhistoriska sevärdheter. Bengt Edgren rapporterar därefter från Eketorpsprojektet. Här görs forntiden levande samtidigt som experimentell arkeologisk forskning pågår.
Ändrade villkor för arbete och semester har skapat förutsättningar för fritid och rekreation för en bred allmänhet. Gerhard Ericsson ger här en överblick av den statliga rekreationspolitiken. Han är enhetschef på Sveriges Turistråd, där han bl a ansvarar för frågor om planering, statsbidrag, forsknings- och utvecklingsarbete. Han har tidigare arbetat med turism- och rekreationsfrågor som avdelningsdirektör i naturvårdsverket och kanslichef i rekreationsberedningen.
”De svenska vandrarhemmens fader” skulle man kunna kalla Gunnar Frödin, nu 76-årig STF-veteran, som började sin bana som arkeolog. Ar 1938 kom han till Turistföreningen, där han var verksam till 1974. Här berättar han om hur han byggde upp vandrarhemsrörelsen i Sverige.
Res i Norden! uppmanar den finske turistchefen Risto Hemming, ansvarig för marknadsföringen av Finland som turistland och tidigare Finlands turistchef i Norge och Sverige. Risto Hemming tror att de nordiska länderna har en nationell egenart som kan locka turister.
Bengt Häger, länsantikvarie i Härnösand, skildrar hur man i Västernorrland bildat en stiftelse för att hällristningarna i Nämforsen skall få bästa möjliga vård och presentation ur turist—, rekreations— och kulturminnesvårdssynpunkt
Under senare tid har de mörka sidorna, "de svåra sakerna", i vår historia och vår samtid uppmärksammats av personer på svenska kulturhistoriska museer. Ambitionen har varit att dokumentera tidigare tabubelagda och för individen smärtsamma händelser och teman och på så vis nyansera och fördjupa bilden av människan som kulturvarelse. Projekt av det slaget ger nya perspektiv och kunskaper.
»En orörd natur och en rik kulturmiljö harockså ekonomiska värden som sällan beaktas.På sikt ger de mångfald igen», menar OlovIsaksson, chef för Historiska museet.
Tankar Tar Tid — till och med mycket tid. Ännu finns det tid att tänka om beträffande Öresundsbron. Fil dr Bodil Jönsson, fysiker vid Lunds universitet, ger oss en personlig betraktelse kring en av våra livslögner, nämligen den makalösa hastighetens betydelse för tidsvinst i trafiken.
Liksom andra myndigheter har riksantikvarieämbetet ålagts ettbudgetarbete i besparingens tecken -en nedskärning av anslagetmed 21 under petitaåret 1982/83 och med sammanlagt 101 i långtidsbedömningensfemårsperspektiv. Vid sidan av de här direktivengäller dock enligt beslutet om byggnadsvårdsreformen tidigare iår, att ämbetets bidragsmedel skall höjas med 5 milj kronorbudgetåret 1982/83.
Landsantikvarien i Värmland, Ingemar Liman, tidigare programchef på Skansen, vet vad upplevelser betyder för turisten, både de medvetna evenemangen och de mer omedvetna upplevelserna. Vi måste bjuda på vår vardagskultur, menar Liman i denna artikel, som avslutar detta temanummer om turism.
Metoderna för att åstadkomma bevarande eller skydd av värdefull bebyggelse varierar betydligt mellan länderna på kontinenten och i N ordeuropa. De flesta länder har dock det gemensamt att ersättningsfrågor inte aktualiseras vid skyddsbeslutet utan först då tillstånd nekats att få vidta åtgärd. Hans Mattsson har studerat olika syn på fastighetsförvaltningen och ersättningar vid bevarande.
Arkitekt Lars Roede är ansvarig för Norsk Folkemuseums 140 byggnader i Oslo. Hans tidigare verksamhet hos Riksantikvaren och i Föreningen til norske Fortidsminnesmerkes Beväring har gett honom en delvis mörk syn på turisternas framfart. Hans drastiska och målande språk skulle gå förlorat vid enöversättning, så väj inte för norskan!
Halvar Sehlin var STF:s förre generalsekreterare. Han tecknar här en bild av den förening som på hundraårutvecklats från ett exklusivt akademiskt fjällvandrarsällskap till en bred folkrörelse.
Kom till Skåne! Så lyder ett lockrop från turistchefen i Ystad, Majken Törnblad, som också är ordförande i kulturnämnden. Kultur- och turistansvariga har ett gemensamt intresse och kan tillsammans arbeta för att få turisten att besöka våra museer, fornminnen och äldre miljöe
Torgny Ridderberg märker som turistchef i Värmland en tilltagande orientering mot fritid och upplevelser och ett ökat intresse för att leva ute inaturen.
Sverige går in i en ny programperiod för EU:s struktur- och investeringsfonder under åren 2021–2027. Riksantikvarieämbetet vill genom denna skrift inspirera kulturarvsaktörer att söka finansiering från EU:s fonder.