Det sjuder av aktivitet på det pedagogiska området i landets museer. Ett viktigt medel för att levandegöra kulturarvet är att tydliggöra och förmedla de spår i miljön som finns utanför museibyggnaden. Att öka kunskapen om kulturlandskapet för att synliggöra och etablera värden som annars förblir latenta är också ett ofta anfört mål för verksamheten.
Skolan är en viktig aktör för att ge alla barn och ungdomar möjlighet att möta kulturarv redan i tidig ålder. Kulturarvsinstitutioner över hela landet erbjuder arenor för lärande, ofta med professionellt utformade pedagogiska skolprogram. Riksantikvarieämbetet har på regeringens uppdrag kartlagt kulturarvsarbetets betydelse för skolväsendet, samt främjat samverkan mellan skolväsendet och kulturarvsinstitutionerna. Det är den första, större kartläggningen i sitt slag som genomförts och den visar bland annat att museer, arkiv och världsarv erbjuder verksamheter av stort pedagogiskt värde för skolor runt om i landet. Samverkan är utbredd, många barn och unga kommer i kontakt med landets kulturarvsinstitutioner. Samtidigt finns en potential att utveckla samarbetet mellan skolväsendet och institutionerna ytterligare. Bland annat finns det betydande skillnader i elevers tillgång till kulturarvsinstitutioner. Genom samverkan, dialog och erfarenhetsutbyte kommer Riksantikvarieämbetet fortsätta att arbeta för att kulturarvsinstitutionerna ska kunna stärka sin förmåga som resurs för lärare och elever i hela landet. Kulturarvsinstitutionerna bidrar till att elever, oavsett bakgrund, upplever att de kan vara delaktiga i och göra anspråk på det kulturarv som format Sverige. De ger eleverna kunskap och upplevelser av det förflutna som gör dem bättre rustade att förstå sin samtid och att forma sin framtid.