Aktörer med en stark roll i beslutsprocessen kan ge sina särintressen en orimlig tyngd när politikerna inte förmår att hävda beslutsprocessens rationalitet, menar författaren. Trots att Kungsholmenbanan funnits med i regionplanearbetet för Stockholm och förordats av många trafikexperter finns ännu inte någon tillfredsställande utredning om banan. Samhällsekonomiskt vore Kungsholmenbanan - det "raka spåret" - det mest lönsamma alternativet till tredje spåret över Riddarholmen.
Boverkets flytt till Karlskrona är genomförd. Sedan augusti i år arbetar 180 ”förändringsbenägna ”tjänstemän med boende i kasern Sparre, Sveriges äldsta marinkasern. För att presentera nya obyråkratiska arbetssätt, avsett att skilja sig från forna planverkets och bostadsstyrelsens, arrangerade boverket i oktober ett journalist seminarium. Ett tjugotal fackjournalister fick både historik och visioner kring boende och byggande. Eva Albrektson, RAA:s pressekreterare, var med.
Kan ett funkishus som Sveaplans flickläroverk på ett meningsfullt sätt leva vidare när dess ursprungliga uppgift fullföljts efter en ombyggnad? Eller bör byggnaden hellre försvinna än omdanas? Orkar en ny brukare ta till sig en formstark byggnad? Byggnaden vid Sveaplan är numera byggnadsminne. Den var länge hotad av exploatering och kraftig förändring - nu har den genomgått en varsam restaurering och rymmer undervisningslokaler för Socialhögskolan.
I HUR-utredningens betänkande läggs bl a förslaget att bolagisera Riksantikvarieämbetets uppdragsverksamhet, UV, och att införa ett s k anbudsförarande för arkeologiska utgrävningar i landet. Kulturmiljövård ger ett referat av Riksantikvarieämbetets yttrande. Remisstiden gick ut den14 maj 1993.
Riksantikvarieämbetet har nyligen yttrat sig över två stora utredningar som rört den kyrkliga miljöns två viktiga utredningar framtida förvaltning och bruk: Ekonomi och rätt i i kyrkan samt Fädernas kyrkor - till varje pris? Avdelningschef Christina von Arbin ger en sammanfattning av remissyttrandena.
Regeringens proposition "om forskning" och riksdagens beslut med anledning av propositionen innehåller mycket som är positivt för kulturminnesvården. Det gäller både de allmänna uttalandena och direkta förbättringar genom höjda anslag och nya tjänster. Margareta Biörnstad sammanfattar.
I årets anslagsframställningar begär RAÄ en ökning av byggnadsvårdsanslaget med 5 milj och för fornlämningsvården ytterligare 10 milj kr. Ämbetet föreslår också en helt ny anslagspost på 2,7 milj kr för information om kulturmiljön.
Ändrade villkor för arbete och semester har skapat förutsättningar för fritid och rekreation för en bred allmänhet. Gerhard Ericsson ger här en överblick av den statliga rekreationspolitiken. Han är enhetschef på Sveriges Turistråd, där han bl a ansvarar för frågor om planering, statsbidrag, forsknings- och utvecklingsarbete. Han har tidigare arbetat med turism- och rekreationsfrågor som avdelningsdirektör i naturvårdsverket och kanslichef i rekreationsberedningen.
Ämbetet har avgett remissvar till civildepartementet om länsstyrelsernas anslagsframställningar. I remissvaret betonas den ökade belastning som länsantikvarierna och deras enheter ärutsatta för genom en ökande ärendemängd, inte minst beträffande byggnadsvårdsärenden. Agne Furingsten vid planeringssekretariatet sammanfattar.
»En utpräglad reformprofil» kännetecknar 89/90-års anslagsframställning. Mera pengar behövs för vården av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, fornvården och vården av kulturlandskapet för att verksamheten skall bli slagkraftig.
Sent omsider har villkoren för vården av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen förbättrats genom vårens riksdagsbeslut om principer för det statliga stödet till byggnadsvården och ökade bidragsmedel till riksantikvarieämbetet. Uppmärksamheten har nu också riktats på statens egna hus genom en utredning som byggnadsstyrelsen gjort i samarbete med fortifikationsförvaltningen och riksantikvarieämbetet, betitlad "Vård av byggnadsminnesmärken. Utredning och förslag om formerna för underhåll av statliga byggnader av kulturhistoriskt och konstnärligt värde".
Margareta Hasselmo på planeringssekreteriatet har läst budgetpropositionen.
Sverker Jansson, överantikvarie 1967—72, har själv haft Sigurd Curman som chef. I denna artikel ger han oss en överblick över den svenska kulturminnesvårdens framväxt under seklets första hälft. Den kulturpolitik som då etablerades präglas av Sigurd Curmans färgstarka och kraftfulla person.
Gamla Stan i Stockholm, Staden Mellan Broarna, har i det nya planförslaget som regeringen fastställde i december 1980 betecknats som ett kulturreservat. Att hindra ytterligare exploatering i området och bevara intrycket av en levande stadsmiljö samt att ge råd och riktlinjer för bevarande och upprustning av byggnaderna utgör de viktigaste delarna i det nya planförslaget. Läns antikvarieBengt O H Johansson vid länsstyrelsen i Stockholm redogör för regeringens fastställelse av stadsplanen.
Liksom andra myndigheter har riksantikvarieämbetet ålagts ettbudgetarbete i besparingens tecken -en nedskärning av anslagetmed 21 under petitaåret 1982/83 och med sammanlagt 101 i långtidsbedömningensfemårsperspektiv. Vid sidan av de här direktivengäller dock enligt beslutet om byggnadsvårdsreformen tidigare iår, att ämbetets bidragsmedel skall höjas med 5 milj kronorbudgetåret 1982/83.