Riksantikvarieämbetet

Publications
Change search
Refine search result
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Order onlineBuy this publication >>Bianchi, Marco
    Sociolingvistiska perspektiv på runinskrifter: en ökryssning med några semiotiska landstigningar2022In: Det öppna och det fördolda: runor i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid / [ed] Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström, Visby: Riksantikvarieämbetet, 2022, p. 11-41Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för denna artikel har varit dels Henrik Williams (2013) lista över aspekter värda att undersöka i ett socialt perspektiv, dels Bengt Nordbergs (2013; Nationalencyklopedin) definition av sociolingvistiken som ett ämne som intresserar sig för språkets potential att skapa och befästa kontakt, sociala identiteter, kulturella grupperingar, sociala attityder samt sociala och politiska handlingar. Syftet har varit att med hjälp av fyra fallstudier försöka anlägga ett sådant sociolingvistiskt perspektiv på runinskrifter, utgående från antagandet att runinskrifter, precis som andra verbala kommunikationsformer, inte bara uttrycker och speglar sociala förhållanden utan också är en verksam del i att skapa och befästa dem.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 2. Order onlineBuy this publication >>Imer, Lisbeth M.
    Runic writing on Bornholm2022In: Det öppna och det fördolda: runor i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid / [ed] Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström, Visby: Riksantikvarieämbetet, 2022, p. 63-87Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Runic writing was invented in Scandinavia in the 2nd century AD, at a time when contacts between the Roman Empire and the Barbaric North were most intense (Stoklund 2003a; Imer 2015a). On Bornholm, however, the earliest evidence of runic writing is dated to the latter half of the 5th century or the first half of the 6th century. This article presents an overview of the inscriptions on Bornholm, from the earliest evidence in the Iron Age to the latest inscriptions in the Middle Ages. The aim is to compare  the  traditions on Bornholm with the traditions on the other Baltic islands, Öland and Gotland.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 3. Order onlineBuy this publication >>
    Kitzler Åhfeldt, Laila
    Swedish National Heritage Board.
    Runor i orostid: runornas användning på Gotland kring inbördeskriget 1288 och erövringen 13612022In: Det öppna och det fördolda: runor i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid / [ed] Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström, Visby: Riksantikvarieämbetet, 2022, p. 133-162Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Genom hela medeltiden används runskrift på Gotland parallellt med latinsk skrift. Det finns en kontinuerlig gotländsk runtradition från 1000-talet till 1500-talet och runkunskapen finns överallt på ön. Likväl skiftar användningen av runor: geografiskt, kronologiskt, på vilka föremålstyper och för vilka syften. Här vill jag undersöka omförskjutningar mellan privat och öppet runbruk i någon mån kan kopplas till de traumatiska händelserna med inbördeskriget 1288 och invasionen 1361. Kanske kan vi tänka oss att runskrift får en positiv laddning eller omvänt blir en belastning på grund av nya situationeroch förändrade lojaliteter. Den här studien handlar därför inte om runkunskap och innovation, utan om hur man väljer att använda och exponera sina runkunskaper.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 4. Order onlineBuy this publication >>Källström, Magnus
    Carl Säves resa på Bornholm sommaren 18652022In: Det öppna och det fördolda: runor i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid / [ed] Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström, Visby: Riksantikvarieämbetet, 2022, p. 164-200Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som runolog brukar Carl Säve kanske främst förknippas med Gotland, det landskap där han var född och vars språkminnen han hade utforskat i sin avhandling Gutniska urkunder (1859). Detta arbete omfattar förutom Gutalagen och den text som han själv hade döpt till Gutasagan alla då kända gotländska runinskrifter.

    I samma syfte gjorde han också resor till andra delar av Sverige. Sommaren 1865 företog han en resa till Bornholm tillsammans med sin gode vän professor George Stephens och tecknaren Julius Magnus Petersen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Källström, Magnus
    Swedish National Heritage Board.
    Ett runristat blyföremål från Pryssgården: Östra Eneby sn, Östergötland2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid systematisk metalldetektering i samband med förundersökningen av ett boplatsområde (RAÄ 178:1) i Pryssgården, Östra Eneby socken, Östergötland, påträffades den 31 mars 2017 ett ovalt blyföremål ristat med runor.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Källström, Magnus
    Riksantikvarieämbetet.
    Ett runstensfragment från Hagby kyrka: Småland2019Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Källström, Magnus
    Swedish National Heritage Board.
    Nyfunnet runbleck från Solberga: Solberga 4:2, Köpings socken, Öland2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med en arkeologisk förundersökning av ett område på fastigheten Solberga 4:2 i Köpings socken på Öland, påträffades hösten 2019 ett fragmentariskt runbleck av kopparlegering.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 8. Order onlineBuy this publication >>Källström, Magnus
    Runorna i dörren till Hulterstads kyrka (Öl 60) och den sena runtraditionen på Öland2022In: Det öppna och det fördolda: runor i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid / [ed] Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström, Visby: Riksantikvarieämbetet, 2022, p. 105-131Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Öland ger ett brett spektrum av runinskrifter från skilda tider. Äldst är det runristade bryne från Borgholm i Räpplinge, som bär den korta texten 'HAin' 'bryne' (Williams 2003) och som sannolikt tillhör övergången mellan vendeltid och vikingatid. Bland de yngsta finns de runor som prästen Joannes Olai från Kalmar skrev på väggen i Runstenskyrka (Öl 35) under 1500-talets första hälft. Till den senare sällar sig också ett par andra efterreformatoriska runinskrifter från samma trakt (Öl 32 och Öl 34). De öländska runinskrifterna har annars sin tyngdpunkt i den sena vikingatiden, men såväl lösfunna föremål som gravhällar och inskrifter på kyrkväggar visar att runskriften var i bruk på ön under en stor del av medeltiden. Frågan är dock om runorna på Öland har en obruten tradition in i nyare tid eller om de exempel som vi finner under 1500-talet och senare beror på inflytande utifrån. Som utgångspunkt har jag valt en runinskrift från Hulterstads kyrka(Öl 60), som nog kan karakteriseras som Ölands minst kända.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 9. Snædal, Thorgunn
    et al.
    Åhlén, Marit
    Lundberg, Bengt A.
    Svenska runor2004 (ed. 1)Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10. Order onlineBuy this publication >>Stille, Per
    Vecket i drakens knä – en ornamental detalj funnen på runstenar i Uppland och på Öland2022In: Det öppna och det fördolda: runor i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid. / [ed] Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström, Visby: Riksantikvarieämbetet, 2022, p. 89-103Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under den exkursion som gjordes i samband med mötet om ”Privat och offentligt runbruk på Öland, Gotland och Bornholm” 2018 observerades på Öl 26, en av Sandbystenarna, ett kort streck i ornamentiken. Det påfallande för mig var dock att jag tidigare bara hade sett detta i uppländska ristningar. Det väckte en del frågor, dels om ett eventuellt samband och dels hur utbrett fenomenet kunde vara. Följande kan ses som det svar som en översiktlig genomgång av materialet kan ge.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 11. Order onlineBuy this publication >>Zilmer, Kristel
    Kirkeinnskrifter: samtaler mellom person og rom2022In: Det öppna och det fördolda: runor i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid, Visby: Riksantikvarieämbetet, 2022, p. 43-61Chapter in book (Other academic)
    Abstract [no]

    Denne artikkelen løfter fram kirkeinnskriftenes mangfoldige forskningspotensial, illustrert ved det gotlandske materialet. Mangfoldigheten viser seg ved omfanget innskrifter, deres egenskaper og betydninger i en kirkelig kontekst. Det er vanskelig å fastslå hva konsepter som privat og offentlig innebærer i relasjon til historiske praksiser. Med runematerialet fra middelalderen er det heller flytende skillelinjer og overlappinger som vekker interesse. Nettopp derfor er innskrifter fra kirker interessante. De er blitt til i et samspill mellom verbale, visuelle og materielle uttrykksmåter innenfor et spesielt rom. De gjenspeiler religiøse og pragmatiske motiver, personlige og kollektive interesser. Materialets karakter lar oss spore flere skriftbrukere og -praksiser (Zilmer 2016; se også Holmqvist 2018 om uttrykk for ulike ”selv” i Nidarosdomen i Norge). Artikkelenes hovedmål er å drøfte – på basis av gotlandske innskrifter – hva runebruk i kirker forteller om samhandling mellom ulike deltakere i et fellesskap, som var definert av kirkerommet. Runebruk er forstått som produksjon og resepsjon av innskrifter, med aktive og passive tilganger. Artikkelen tar opp noen sider ved runebruken i gotlandske kirker som en inngang til bredere diskusjoner rundt kirkeinnskrifter som fenomen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf