Hur avgör Regeringsrätten, vår högsta förvaltningsdomstol, i olika tvistefrågor om vad som är tilllåtet eller inte tillåtet på en byggnad? - Domarna ger ett intryck av att domstolen är benägen att ta stor hänsyn till bevarandevärden som kommit till uttryck i förväg, t ex i en riksintressebeskrivning, i en kommunal inventering eller översiktsplan, skriver Thomas Adlercreutz i sin granskning av några Regeringsrättsdomar.
Trots mot domstolsbeslut i en rad kyrkoärenden har föranlett Riksantikvarieämbetet att göra regeringen uppmärksam på uppenbara brister i lagstiftningen. Starkare regler behövs för att markera att även församlingarnas verksamhet står under lagarna.
Beslutet om omorganisationen av statens fastighetsförvaltning innebär bl a att FortF upphör sista juni 1994 och ersätts av Fortifikationsverket (FortV), som fortsättningsvis skall äga och förvalta försvarsfastigheterna. F n pågår arbete med att upprätta förslag till en ”nationalarvslista” över de byggnader som skall hållas i statlig ägo, varav de som inte används av försvaret förs över till Statens fastighetsverk.
Det vore hög tid för en ny studie av den nordiska trästaden, inte minst för att utvärdera vilken betydelse det tidigare trästadsprojekt haft för utvecklingen i städerna under de gångna 20 åren. Idag behövs dessutom bättre definitioner och avgränsningar av begreppet trästad. Att vidga perspektivet genom att spegla den nordiska regionen mot andra delar av världen kunde ge intressanta tankeställare när exempelvis Världsarvslistan förs på tal.
Det finns en medvetenhet om vikten av den historiska dimensionen i Docklands förnyelse. Men utbyggnaden har uppkommit i otakt och mycket sker på exploatörernas villkor, skriver Nils Ahlberg som besökte Docklands redan för åtta år sedan och jämför här sina intryck.
Bombningarna av London under andra världskriget blev förödande för dess hamnområden och strukturrationaliseringen inom sjöfarten tjugo år senare satte definitivt stopp för verksamheten vid dockorna. Men detta hör till vår tids historiebeskrivning. Docklands historia börjar längre tillbaka i tiden än så: Det var romarna som under första århundradet efter Kristi födelse byggde den första bron över Themsen.
Artikelförfattaren Nils Ahlberg är forskningsassistent vid den konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. 1979 erhöll han British Councils forskningsstipendium för att studera kyrkorestaurering och kulturminnesvård i Storbritannien och har sedan dess nära följt utvecklingen på dessa områden.
Militära symbolvärden, så genomsyrade av tradition och identifikation, verkar idag ha spelat ut sin roll. Ombyggnader och förändringar av ädre etablissement leder ofta till en arkitektonisk förvanskning av tidigare helgjutna militära miljöer. Vår tids anläggningar uppförs utan hänsyn till äldre ideal och med allt mer civil prägel, skriver Mats Ahnlund, fil dr och universitetslektor i konstvetenskap vid Umeå universitet.
Industrialismens genombrott innebar en av de största förändringarna i samhället någonsin. Människors liv förändrades i grunden och deras tid kom att indelas i arbete, fritid och vila. De offentliga parkernas betydelse för stadsborna betonades ofta under 1800-talet. Frågan är vilken roll parker och trädgårdar fick vid fabrikerna.
Under 1988-89 pågick den senaste restaureringen av Vreta klosterkyrka. Här mötte arkitekterna ett av den svenska restaurerings konstens flaggskepp. Målsättningen var att inte rubba den harmoni och den känsla av historisk autenticitet i interiören som Curman skapat 70 år tidigare.
Endast ett fåtal svenska kyrkor -de flesta i Skåne - har sina medeltida blytak kvar. I en nära framtid måste dessa tak läggas om. Trots den konflikt som finns mellan det antikvariska synsättet och de miljökrav som ställs idag är det ur kulturmiljösynpunkt viktigt att taken bevaras och att hantverket med blygjutning och blyplåtslagning får leva vidare. Idag finns traditionen kvar i Danmark.
Presentation av Drottningholm, Birka och Adelsö/Hovgården, Engelsbergs bruk, Skogskyrkogården och Hällristningsområdet Tanum.
Entusiastiska medarrangörer och en vetgirig publik har även i år bidragit till att RAÄ:s tre återkommande kampanjhändelser blivit framgångar. Utvärderingarna av de tre evenemangen är nu klara och resultaten är upplyftande.
Vad är ett slott? En stenhög som minner om forna tiders glans eller utsugning, beroende på vilket klassperspektiv man intar? En slumrande resurs för turistindustrin? En byggnad som avspeglar alla tider och som bör nyttjas varsamt, om alls? Eller en black om foten som mest kostar pengar och inte har några tydliga värden överhuvudtaget?
Riksantikvarieämbetet har den 13 november 1984 i ett yttrande till bostadsdepartementet och industridepartementet lämnat synpunkter på »Energi 85 — energianvändning i bebyggelse», en utvärdering från Byggforskningsrådet. Kerstin Alexandersson vid kulturminnesbyråns byggnadssektion redogör kortfattat för utvärderingen och för de synpunkter som ämbetet lämnat.
Det finns många vägar att hålla kontakt med vad som sker inom kulturminnesvårdens område utanför Sveriges gränser. Åtskillig kunskap förmedlas t ex genom internationella organisationer som ICOMOS eller genom de samarbetsorgan som Europarådet skapat. Svenska representanter har också tagit del i åtskilliga av de internationella symposier som ordnats under senare år och där olika problem inom kulturminnesvården ventilerats. En annan form av erfarenhetsutbyte över gränserna, mera anspråkslös än de stora symposierna men därför icke nödvändigtvis mindre givande, utgör de studieresor som gjordes av representanter för museiverket i Helsingfors i Sverige våren 1977 och av representanter för riksantikvarieämbetet i Finland hösten 1978. Målet är att dessa resor skall bli en fast tradition i kulturutbytet mellan Finland och Sverige.
Ett register över byggnadsminnen — lagskyddade kulturhistoriska fastigheter i enskild eller kommunal ägo — finns på sektionen för byggnadsinventering på ämbetets dokumentationsbyrå. Antikvarie Boel Almqvist beskriver här hur man får uppgifterna till registret.
Kan ett funkishus som Sveaplans flickläroverk på ett meningsfullt sätt leva vidare när dess ursprungliga uppgift fullföljts efter en ombyggnad? Eller bör byggnaden hellre försvinna än omdanas? Orkar en ny brukare ta till sig en formstark byggnad? Byggnaden vid Sveaplan är numera byggnadsminne. Den var länge hotad av exploatering och kraftig förändring - nu har den genomgått en varsam restaurering och rymmer undervisningslokaler för Socialhögskolan.
Skyltning av kulturhistoriska sevärdheter av riksintresse utförs avriksantikvarieämbetet sedan september 1973. Underlag till texternautarbetas vanligen av landsantikvarierna. Språkgranskning görs av informationssektionen.Vårdsektionen ansvarar för det fortsatta arbetetmed översättning, utskrift, tryckning, inplastning och distribution.
Om ett möte med finska kolleger och om en studieresa till vårt östra grannland berättar Karin Andersson vid dokumentationsbyrån.
Att undersöka och dokumentera gamla byggnader i samband med restaureringar är viktigt för att ge oss bättre kunskap om forna tiders kultur och byggnadssätt. För att få en uppfattning om hur läget i landet är på denna punkt har riksantikvarieämbetet sänt ut en enkät. Antikvarie Karin Andersson vid dokumentationsbyrån berättar om denna.
Staden var temat för Riksantikvarieämbetet 1998 och Stadens Torg var tematför Kulturhusens dag den 12 september samma år.Två av tre svenska städer, omkring 100, är klassade som riksintressen. Som ansvarig för Stadens torg blev jag uppmärksammad på detta och tycker Nässjö borde passa in bland de städer som är av riksintresse.
Begreppet värderationalitet hittar vi i den tyske sociologen Max Webers (1864-1920) författarskap. Värderationalitet handlar enligt honom om vårt sätt att hålla oss till de stora moraliska frågorna och hur vi ska bete oss för att träffa rationella val mellan olika moraliska mål. Vi borde läran oss att ställa de moraliska frågorna när vi planerar våra vägar och samhällen. Är det t ex det funktionella behovet av infrastruktur som skall tillgodoses, eller ska frågorna relateras till något större? Våra handlingar får alltid konsekvenser som innebär ett ställningstagande för vissa värden, samtidigt som vi tar avstånd från vissa andra.
De gotländska medeltidskyrkorna är med rätta berömda för sin välbevarade arkitektur och sina konstskatter. De flesta kyrkorna har praktfulla portaler, prydda med stenskulptur som glatt kyrkobesökarna i århundraden. Men nu är den gotländska stenskulpturen hotad, bl a av de tilltagande luftföroreningarna, och situationen är på sina ställen katastrofal. Antikvarie Tord Andersson vid Tekniska institutionen ger en bild av läget och visar hur man tar itu med problemen.
Motståndet mot den planeradeutbyggnaden av Sveaplansgymnasium och exploateringenav Bellevueområdethar gett feta rubriker ipressen. Nu samlar även arkitekternasina krafter tillen gemensam aktion.