För de gamla fängelsebyggnaderna och deras bevarande finns ett stort allmänt intresse, som bl a kommit i dagen genom de lokala debatter som uppstår vid nedläggning och rivningshot. Riksantikvarieämbetets inventering av äldre kriminalvårdsanstalter, påbörjad vintern 1984/85, har uppmärksammats i massmedia: i riksradions "Vetandets värld", lokalradio och dagspress; tidskriften Byggnadskultur nr 1/87 är ett temanummer om fängelser. Inom kriminalvårdsorganisationen finns ett uttalat intresse för de historiska aspekterna på ämnet. Om arbetet med inventering av denna speciella kategori byggnader skriver här Nils Ahlberg, byggnadsinventerare vid byggnadsavdelningen.
Bakgrund: ett följeprojekt
Tre svenska museiorganisationer - Malmö museer, Göteborgs stadsmuseum och Tekniska museet - ingick 2018 en överenskommelse om att under tre år dela erfarenheter och lära av varandra i sitt utforskande av Tingens metod. Riksantikvarieämbetet följde deras arbete som ett särskilt projekt under det första året. Tanken var att samla mer kunskap om Tingens metod genom att ta del av de tre museernas erfarenheter och reflektioner för att sedan eventuellt sprida information om metoden vidare. Det som intresserade mig och andra kollegor som arbetar med museifrågor på Riksantikvarieämbetet var kombinationen av öppenhet och inkludering i relation till museernas kärnverksamheter forskning, bevarande och förmedling. I Riksantikvarieämbetets uppdrag ingår uppgiften att främja utveckling och samarbete på museiområdet. Kunde tingens metod vara ett stöd i en tid då museernas roll som kunskapsinstitutioner förändras och ifrågasätts? [...]
Endast ett fåtal svenska kyrkor -de flesta i Skåne - har sina medeltida blytak kvar. I en nära framtid måste dessa tak läggas om. Trots den konflikt som finns mellan det antikvariska synsättet och de miljökrav som ställs idag är det ur kulturmiljösynpunkt viktigt att taken bevaras och att hantverket med blygjutning och blyplåtslagning får leva vidare. Idag finns traditionen kvar i Danmark.
Kan ett funkishus som Sveaplans flickläroverk på ett meningsfullt sätt leva vidare när dess ursprungliga uppgift fullföljts efter en ombyggnad? Eller bör byggnaden hellre försvinna än omdanas? Orkar en ny brukare ta till sig en formstark byggnad? Byggnaden vid Sveaplan är numera byggnadsminne. Den var länge hotad av exploatering och kraftig förändring - nu har den genomgått en varsam restaurering och rymmer undervisningslokaler för Socialhögskolan.
Historiska museets nya webbplats.
Att undersöka och dokumentera gamla byggnader i samband med restaureringar är viktigt för att ge oss bättre kunskap om forna tiders kultur och byggnadssätt. För att få en uppfattning om hur läget i landet är på denna punkt har riksantikvarieämbetet sänt ut en enkät. Antikvarie Karin Andersson vid dokumentationsbyrån berättar om denna.
De gotländska medeltidskyrkorna är med rätta berömda för sin välbevarade arkitektur och sina konstskatter. De flesta kyrkorna har praktfulla portaler, prydda med stenskulptur som glatt kyrkobesökarna i århundraden. Men nu är den gotländska stenskulpturen hotad, bl a av de tilltagande luftföroreningarna, och situationen är på sina ställen katastrofal. Antikvarie Tord Andersson vid Tekniska institutionen ger en bild av läget och visar hur man tar itu med problemen.
Det medeltida Dubrovnik vid Adriatiska havets kust är uppfört på UNESCO:s Världsarvslista och skall enligt Haagkonventionen stå under skydd i händelse av väpnad konflikt. Trots detta och trots protester från olika internationella organisationer har staden upprepade gånger utsatts för militära aktioner — bilden ovan är tagen den 14 november i fjol.
Att ge en positiv sverigebild och lyfta fram genier och uppfinningar löd uppdraget som Hans Alfredson fick inför världsutställningen i Sevilla. Sveriges bidrag "Inspirationens ljus" skulle stärka uppfattningen om att vi har något att komma med på kreativitetens område.
I äldre tider hade takel en medveten monumentalitet, ett eget innehåll; det blev en symbol för huset som sådant. I dag lever detta kvar i både seder och talesätt. Ännu håller vi fast vid den gamla traditionen med taklagsfest och talar om att ”få tak över huvudet” när vi avser det skydd som hela huset ger.Tak och takmaterial kan uppfattas som ett alltför försummat kapitel, också inom byggnadsvården. Kanske beror detta på ett halvsekels bundenhet vid funktionalismens stilideal. För vården av våra byggnader är det emellertid fortfarande så att taket hör till det allra viktigaste; så länge taket är tätt håller sig huset i alla väder.
Taktegel hade redan gamla anor när det på 1100-talet kom till Sverige i samband med klosterbyggandet. Det var det antika takteglet som var förebilden för de takpannor som introducerades. Teglets form skiljde sig avsevärt från de takpannor vi har idag, men principen är fortfarande densamma.Det gamla handslagna teglet är dock inte det enda som är värt att bevara. Även det industriellt tillverkade teglet från vårt eget århundrade hotar nu att försvinna, varnar här arkitekt Olof Antell vid Vårdbyråns utvecklingssektion
Vi lever idag i ett slags uppbrottstid då det postmoderna samhället tycks nå sin final. Vi kan se hur de urbana livsstilarna vinner terräng, hur stora städer som Stockholm konkurrerar ut sitt omland. Men det är svårt att se nationalstaten vittra ner - globalt sett är den starkare än någonsin tidigare.
I samband med den stora bostadsmässan Bo 85 anordnade riksantikvarieämbetet en konferens som handlade om varsamhet vid ombyggnad. Bakgrunden är bl a regeringens program för bostadsförbättring, som kan komma att beröra 275 000 lägenheter och 150 000 småhus under de närmaste tio åren. Arkitekt Sture Balgård berättar här om konferensen.
Levande kunskap om motstridiga synsätt i arkitektur och kultur blir en nödvändighet inför millenniumskiftet - både för byggnadsvården och för samhället generellt. Det vore fel att tro att vi kan bestämma över monumentvårdens framtid - den är en del av samhällets bild av sig själv. Någon slutgiltig ideologi finns inte.
Längtan efter fest har präglat vårt 90-tal, arbetslöshetens årtionde. Arkitektur-stad-turism var temat vid Konsthögskolans arkitekturskola under läsåret 1997 /98. Artikeln om Stockholm som evenemangstad liksom den näst följande artikeln om Stockholm som hotellstad är tillkomna i samband med läsårets studier.
I en Volvo Amazon och med en god portion nostalgi med i bagaget gav sig K-spanarna Staffan Bengtsson och Göran Willis ut på jakt efter 1900-talets nya mötesplatser. De hittade bensinstationer, biografer, folkets parker och konditorier - genuina miljöer från 1950-talet, sin egen uppväxttid.
Det är ingen självklarhet att framtidens präster skall bo i prästgårdarna. Tjänstebostadstvånget kommer att avskaffas vid årsskiftet, och av ekonomiska och praktiska skäl har det sedan flera år varit oförmånligt att bo i de ofta mycket stora prästgårdarna. Dessa byggnader har vanligen ett betydande kulturhistoriskt värde, som det kommer an på stiftsnämnderna att vårda. Nu mer än någonsin behövs kunskap om landets alla prästgårdar för att göra en kulturhistorisk värdering. Robert Bennett berättar om detta och ger en bakgrund.
Silvergruvan i Kongsberg, ett förindustriellt tekniskt kulturminne, rymmer numera Norsk Bergverksmuseum. Museet grundades redan 1938 som ett driftsmuseum för gruvan och öppnades för allmänheten 1945. Museet äger bl a världens främsta samling av trådsilver; här finns också redskap och föremål från gruvtiden.
Mitt emellan städerna och landsbygden finns alla de små samhällena. De särpräglade orterna -kyrkstäderna, bruksorterna, fiskelägena - har sedan länge sin plats på kulturmiljövårdens topplista. Men för alla de övriga småorterna är situationen värre. De är varken urbana eller agrara. Förändringen har skett för snabbt och utan översiktlig planering. Kulturmiljövården står här inför en rejäl utmaning: att värna om dessa vardagliga kulturmiljöer.
En betydande del av världens fattiga lever i nedgångna historiskt värdefulla stadscentra. Utmaningarna i samband med den allt snabbare urbaniseringen i hela världen har världssamfundet åtagit sig att möta. Om 50 år förväntas två tredjedelar av världens befolkning bo i städer, minst en tredjedel kommer att vara mycket fattiga. Hur skapa drägliga villkor; vilka resurser finns att tillgå?
Arbetet med återuppbyggnaden av Katarina kyrka har blivit en demonstration i äldre byggande och har väckt stort intresse även internationellt. Att arbetet genomförts med traditionella material och konstruktioner istället för armerad betong och stål har säkert varit en bidragande orsak till intresset från både branschfolk och allmänhet. Grovt timmer och kalkbruk ligger i tiden, skriver Krister Berggren, som ansvarat för byggnadskonstruktionerna.
Regeringens proposition "om forskning" och riksdagens beslut med anledning av propositionen innehåller mycket som är positivt för kulturminnesvården. Det gäller både de allmänna uttalandena och direkta förbättringar genom höjda anslag och nya tjänster. Margareta Biörnstad sammanfattar.
Ett nytt mönster för gemensamma hjälpinsatser håller på att utvecklas mellan Unesco och icke statliga organisationer, bl a ICOMOS. Man vill bygga upp en räddningsorganisation, The Blue Shield, på internationell och nationell nivå, samt stärka beredskapen inför naturkatastrofer där kulturaspekter ingår. Händelserna i ex-Jugoslavien har också lett till bildandet av stiftelsen Kulturarv utan gränser, en svensk frivilligorganisation med syfte att genom experthjälp bidra till återuppbyggnaden i de krigsdrabbade områdena.
Att Svenska Turistföreningen fyller 100 år i år har väl knappast undgått någon. Alltsedan starten har banden mellan STF och RAÄ varit mycket starka. Riksantikvarien Hans Hildebrand var tex föreningens ordförande under det första kvartsseklet. Idag är överantikvarie Margareta Biörnstad vice ordförande.
Vid ämbetets konferens ”Varsamhet gäller ... eller?” talade överantikvarie Margareta Biörnstrand om mål och riktlinjer i de senaste årens bostadsförbättring. Hennes anförande återges här i sammandrag.
Omkring 1960 började nedläggningen av mejerier att ta fart i Danmark. 1955 fanns fortfarande drygt ettusen andels- och över 200 privata mejerier kvar. Inom de närmaste 20 åren kommer antalet att reduceras till ett tjugotal. När mejerierna inte längre används för sina ursprungliga ändamål och när koncentrationen ställt krav på nya, mycket stora anläggningar, kan man inte längre på avstånd identifiera ett mejeri - byggnadens säregna, traditionella utformning är borta.
Skiffertak är hållbara. Trots det bryts nytt takskiffer endast i mycket liten skala i Sverige. Vid större omläggningar importeras engelskt, spanskt eller norskt skiffer. Begagnat skiffer i olika storlekar finns det dock gott om för underhåll av äldre skiffertak.
Sveriges Kyrkor, ett av forskningsföretagen vid riksantikvarieämbetet,fyller i höst 75 år. Kyrkobyggnaderna och deras inredning är en viktig del av vårt kulturarv. Understörre delen avdettaårhundrade har Sveriges Kyrkor inventerat och beskrivit medeltida och yngre kyrkor i alla delar av landet. Mycket arbete är gjort och mycket arbete återstår. Ragnhild Boström, mångårig medarbetare, gör en historisk tillbakablick. Axel Unnerbäck på byggnadsavdelningen berättar om vad Sveriges Kyrkor gör idag.
Göteborgs och Bohus län kan idag presentera ett kulturminnesvårdsprogram förvägar. Programmet skall användas inom Vägverket för planering, projektering och underhåll av vägar och vägminnen. F n pågår ett motsvarande arbete bl a på Gotland.
Ända sedan sekelskiftets vaknande intresse för svensk folkkultur har Gästrikland stått i skuggan av grannlandskap som Hälsingland och Dalarna. Fortfarande anses landskapet sakna egen identitet på byggnadstraditionens område - en bedömning som snarast måste tillskrivas bristande kunskap hos kulturmiljövårdare och etnologer. Ett exempel är Gästriklands karakteristiska torkrior som var nära att försvinna helt innan de till sist uppmärksammades av kulturmiljövården. Nu räddas de sista gästrikeriorna i ett projekt initierat av länsstyrelsen.
Det vore lockande att anlägga ett kultursociologiskt perspektiv på innovationsspridning vad gäller modernismens genombrott i Sverige. Sådana studier saknas idag, men det finns intressanta internationella exempel. I Holland blev t ex hamnstaden Rotterdam ett fäste för modernismen; i Sovjet Moskva, i Tyskland dominerade Berlin och Frankfurt. Är det ekonomisk, social och politisk modernitet som spelar en roll eller stadens ställning som kulturcentrum där nya ideer utväxlas?